Bet. 2004/05:SFU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU13

Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:108

om vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta jämte två

motioner som väckts med anledning av propositionen.

Dessutom behandlas sex motioner från den allmänna motionstiden 2004,

vilka avser frågor om sjukförsäkringen.

I propositionen föreslås att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)

för försäkrade som saknar anställning eller som har inkomst av annat

förvärvsarbete skall bli föremål för en ny modell för en årligt

återkommande omräkning. Till grund för omräkningen skall ligga förändringen

av konsumentprisindex.

Regeringen föreslår även att personer som uppbär periodiskt ekonomiskt

stöd som utges i enlighet med särskilda avtal som ingåtts mellan

arbetsmarknadens parter skall omfattas av ett SGI-skydd under den tid sådan

ersättning uppbärs.

Därtill föreslår regeringen vissa förändringar av reglerna för beräkning

av arbetsskadelivränta. Livränteunderlaget skall endast fastställas vid

den tidpunkt från vilken livränta utges för första gången och livräntan

skall då bestämmas enbart på grundval av de inkomstförhållanden som

gäller vid den tidpunkten. Retroaktiva löneavtal skall beaktas när

livränteunderlaget fastställs, förutsatt att avtalet omfattar

begynnelsetidpunkten för livräntan.

Vid förlängning av en tidsbegränsad livränta och omprövning av en

livränta skall samma livränteunderlag användas, men uppräknat med det

särskilda tal som livräntan enligt nu gällande regler indexeras med.

Bestämmelserna om omräkning av SGI samt utökningen av SGI-skyddet till

att omfatta även personer som erhåller viss periodisk ekonomisk ersättning

skall träda i kraft den 1 juli 2005. För försäkrad med SGI som hänför

sig till inkomst av annat förvärvsarbete skall SGI:n kunna omräknas

första gången ett år efter förslagets ikraftträdande, dvs. den 1 juli

2006.

Bestämmelserna om beräkning av livränta skall träda i kraft den 1 januari

2006. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla för livräntor som har

beslutats före ikraftträdandet.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag, med ett förtydligande i

en övergångsbestämmelse, samt avstyrker bifall till samtliga motioner.

I ärendet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,2. lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring med följande tillägg i övergångsbestämmelserna

punkt 2. Det gäller även vid omprövning av livräntan och vid prövning

av fortsatt rätt till livränta efter en tidsbegränsad sådan livränta.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:108.

2. Beräkning av SGI på historisk inkomst

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf25.

Reservation 1 (m)

3. Uppföljning av nya livränteregler m.m.

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf26 yrkande 1.

Reservation 2 (fp, kd, c)

4. Partiell sjukskrivning vid studier

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf26 yrkande 2.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

5. Sexmånadersregeln

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf310.

6. Retroaktiv sjukpenning

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf344 och 2004/05:Sf404.

7. Karensdag vid vissa anställningsförhållanden

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf341 och 2004/05:Sf359 yrkande 21.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

8. Informationsplikt vid SGI-skydd

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf257 yrkande 1.

9. SGI-skydd vid studier

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf257 yrkande 2.

Stockholm den 26 april 2005

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),

Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp),

Mariann Ytterberg (s), Lennart Klockare (s), Tobias Billström (m),

Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson

(c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo (s), Mona

Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Kalle Larsson (v).

Ärendet och dess beredning

SGI-utredningen presenterade i maj 2003 slutbetänkandet Sjukpenninggrundande

inkomst - Skydd och anpassning (SOU 2003:50). Utredningen föreslog bl.

a. att det skulle införas dels bestämmelser om att omräkna SGI:n för

försäkrade som saknar anställning och för den som har inkomst av annat

förvärvsarbete, dels nya regler för beräkning av arbetsskadelivränta.

Utredningen

ansåg även att personer med visst ekonomiskt stöd från trygghetsråd

skall ingå i kretsen för SGI-skydd.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen.

Av utskottet behandlade lagförslag återfinns i bilaga 2.

Därtill behandlar utskottet sex motioner som väckts under den allmänna

motionstiden 2004 och som avser sjukförsäkringen.

Motionerna redovisas i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Principer för omräkning av SGI m.m.

Propositionen

För att komma till rätta med problem som finns när det gäller anpassning

av SGI för försäkrade som saknar anställning och de administrativa

svårigheter detta medför, föreslår regeringen i propositionen att för en

försäkrad som helt eller delvis saknar anställning och som har rätt att

behålla sin SGI skall denna omfattas av en ny modell för omräkning.

Omräkningstidpunkten skall infalla ett år efter den dag då anställning

eller annat förvärvsarbete upphörde som senast föranlett eller kunnat

föranleda att SGI fastställts. Därefter skall omräkningen göras en gång

årligen. För en försäkrad som helt eller delvis saknar anställning och

som haft sin SGI skyddad vid vård av barn, studier, m.m. enligt 3 kap.

5 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), under

en period som direkt föregår en ersättningsperiod, skall omräkning göras

vid den tidpunkt ersättning skall börja utbetalas och en SGI måste

fastställas.

Omräkning skall även göras för en försäkrad som har en SGI som hänför

sig till inkomst av annat förvärvsarbete under en sådan period som ett

ersättningsärende pågår. Omräkningstidpunkten för en sådan SGI skall

infalla när ersättningen som grundas på SGI:n har utgetts under ett år

utan avbrott. Även för denna grupp gäller att omräkning skall göras för

en försäkrad som har haft sin SGI skyddad enligt 3 kap. 5 § tredje

stycket AFL under en period som direkt föregår en ersättningsperiod.

Den särskilda beräkningsgrunden för föräldrapenningen som beräknats

utifrån SGI skall också under vissa förhållanden omfattas av omräkning.

Till grund för omräkningen skall ligga förändringen av konsumentprisindex

(KPI) under den närmaste tolvmånadersperioden före omräkningstidpunkten.

En omräkning skall varken kunna medföra en sänkning av SGI:n eller att

SGI:n bestäms till ett belopp som överstiger det s.k. taket, sju och en

halv gånger prisbasbeloppet.

Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2005 och gälla anpassningar

av SGI som sker för de grupper förslaget avser efter detta datum. För

försäkrad med SGI som hänför sig till inkomst av annat förvärvsarbete

som vid denna tidpunkt erhållit dagersättning i mer än ett år, och där

SGI:n inte har ändrats, skall dock SGI:n omräknas första gången ett år

efter förslagets ikraftträdande, dvs. den 1 juli 2006.

Regeringen föreslår även att en försäkrad som erhåller ekonomiskt

periodiskt stöd, utgivet i enlighet med särskilda avtal som ingåtts mellan

arbetsmarknadens parter, skall omfattas av en skyddad SGI under den tid

sådan ersättning uppbärs. Regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer skall närmare ange vilka ersättningar som berättigar till

sådant skydd.

För försäkrade som uppbär sådan ersättning skall, vid sjukdom under den

aktuella tiden, sjukpenningen beräknas på en SGI som har fastställts på

grundval av enbart den inkomst av eget arbete som han eller hon kan

antas få under denna tid.

Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2005.

Motion

I motion Sf25 av Per Westerberg m.fl. (m) begärs ett beslut om att SGI:n

skall beräknas på de senaste 24 månadernas inkomst. Motionärerna anser

att det dels är mer rimligt att ersättning utges i förhållande till en

inkomst man faktiskt har haft än i förhållande till en inkomst man tror

sig komma att få, dels att det är mer rättvisande för den som har ojämna

inkomster att grunda ersättningen på 24 månaders i stället för på 12

månaders inkomst. Förslaget innebär dessutom att socialförsäkringsbedrägerier

grundade på en falsk SGI försvåras.

Utskottets ställningstagande

För en försäkrad med en anställning anpassas SGI:n utifrån den faktiska

förändring av lönen som den anställde fått. För en försäkrad som är

arbetslös sker anpassningen utifrån den inkomstutveckling som skett

inom den försäkrades yrkesområde. Däremot sker i dag ingen anpassning

av SGI:n för en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete

(egenföretagare). Med detta system missgynnas således egenföretagare.

Dagens regler medför även stora administrativa svårigheter för

Försäkringskassans handläggare. Särskilt gäller det utredningar om arbetslösas

SGI. Utredningarna är tidskrävande, bl.a. för att det är svårt att

uppskatta en fiktiv löneutveckling för en person som kanske under en

längre period har saknat arbete och inte heller har anknytning till

något yrkesområde. De ekonomiska uppgifterna torde därvid ofta bli

inkorrekta.

Utskottet delar regeringens bedömning att ett sätt att komma till rätta

med ovannämnda problem är att SGI:n för arbetslösa och egenföretagare

indexeras efter förändringen av konsumentprisindex. Utskottet tillstyrker

därmed regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker även förslaget om SGI-skydd i samband med ersättning

från trygghetsråd.

Motionsyrkanden om att SGI skall beräknas på historisk inkomst har

utskottet vid flera tillfällen avstyrkt, senast i betänkande 2004/05:SfU1.

Utskottet noterade dock att i utredningen Översyn av socialförsäkringarna

(dir. 2004:129) skall övervägas hur den ersättningsgrundande inkomsten

i sjukförsäkringssystemet skall definieras och beräknas. Utskottet finner

inte anledning att nu inta en annan ståndpunkt i frågan. Därmed avstyrks

motion Sf25.

Beräkning av arbetsskadelivränta

Propositionen

I propositionen framhåller regeringen att det är orimligt att, som fallet

är i dag, livräntans storlek skall vara beroende av när Försäkringskassan

fattar beslut i ärendet eller om livräntan beviljas tills vidare eller

tidsbegränsas. Regeringen anser det därför angeläget att skapa ett

regelsystem som ger en försäkring med hög legitimitet där rättssäkerhet

och likformighet är centrala faktorer. Nuvarande regler bör därför ändras.

Regeringen pekar även på att ärenden om arbetsskadelivränta har den

allra längsta genomströmningstiden av alla ärenden som handläggs av

Försäkringskassan. En av orsakerna till den långa tiden är den omfattande

och tidskrävande utredning som är nödvändig i de allra flesta fall för

att fastställa den inkomst som läggs till grund för livränteunderlaget.

Därför finns det även av detta skäl anledning att genomföra ändringar.

Regeringen föreslår att livränteunderlaget enligt huvudregeln endast

skall fastställas vid den tidpunkt från vilken livränta utges för första

gången och att livräntan då skall bestämmas enbart på grundval av de

inkomstförhållanden som gäller vid den tidpunkten. Det innebär att enligt

huvudregeln fastställs endast ett livränteunderlag. Livränta som beviljas

retroaktivt, och där retroaktivtiden sträcker sig över ett eller flera

årsskiften, skall räknas om årligen med tillämpning av det särskilda

tal som enligt 6 kap. 2 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

(LAF) gäller för indexering av livräntor.

Löneavtal som träffats med retroaktiv verkan får beaktas när livränteunderlaget

fastställs, förutsatt att avtalet omfattar begynnelsetidpunkten för

livräntan.

Vid en förnyad prövning efter en tidsbegränsad livränta eller vid

omprövning enligt 4 kap. 12 § LAF skall det ursprungliga livränteunderlaget

användas vid livränteberäkningen, efter att det har räknats om med

ovannämnda särskilda tal.

Om det redan vid den tidpunkt från vilken livränta skall utges för första

gången är sannolikt att livränteunderlaget kan bli väsentligen högre

eller lägre vid prövning vid en senare tidpunkt, får ett nytt

livränteunderlag fastställas och läggas till grund för beräkning av livränta

vid ett sådant senare tillfälle.

Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser

skall fortfarande gälla för livräntor som beslutats före ikraftträdandet.

Det gäller även vid omprövning av en sådan livränta och vid prövning

av rätt till fortsatt livränta på grund av arbetsskadan. När de nya

bestämmelserna om livränteunderlag skall tillämpas skall eventuellt

underlag för år före 2004 omräknas med den årliga förändringen av

prisbasbeloppet.

Motion

I motion Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande

om en analys av effekterna för enskilda individer vid ändrad beräkning

av arbetsskadelivränta. Motionärerna framhåller att det inte är

fullständigt utrett hur förslaget påverkar enskilda individer, utan en bättre

analys av effekterna borde ha gjorts innan förslaget lades fram. Om

förändringarna genomförs måste utvecklingen för de personer som uppbär

arbetsskadelivränta följas noggrant.

Utskottets ställningstagande

Vid beräkning av livränta skall enligt praxis redan kända löneförhöjningar

beaktas. Dessa läggs till grund för bestämmande av livränteunderlaget

från avtalstidpunkten eller fr.o.m. tidpunkten för inkomständringen om

denna infaller senare.

För att anpassas till den ekonomiska utvecklingen i samhället indexeras

den fastställda livräntan. Från den 1 januari 2003 infördes bestämmelsen

att livräntan skall indexeras genom att den räknas om med ett särskilt

tal. Tidigare har livräntor indexerats genom omräkning med gällande års

prisbasbelopp. Det särskilda talet visar den procentuella årliga

förändringen av halva den reala inkomstförändringen med tillägg för den

procentuella förändringen i det allmänna prisläget. Indexeringen har

därmed knutits närmare till löneutvecklingen i samhället.

När livränta har beviljats för en begränsad tid och därefter skall

beviljas för en ny period fastställs livränteunderlaget med utgångspunkt

i den inkomst den försäkrade skulle ha haft om skadan inte hade inträffat

vid den tidpunkt från vilken fortsatt livränta beviljas. Även vid

omprövning enligt 4 kap. 12 § LAF skall livränteunderlaget fastställas på

detta sätt.

Genom att livränta för förfluten tid och livränta som avser framtiden

beräknas på olika sätt blir storleken på livräntebeloppet - och i vissa

fall även möjligheterna till livränta - beroende av när Försäkringskassan

fattar sitt beslut. I och med att det fastställs ett nytt livränteunderlag

vid beslut om förlängning av tidsbegränsade livräntor beror utfallet

också på om livräntan tidsbegränsas eller beviljas tills vidare.

Anpassningen av livränteunderlaget föreslås således göras genom att det

räknas om med samma särskilda tal som i dag gäller för indexering av en

arbetsskadelivränta. Utskottet noterar att indexering alltid innebär en

schablonisering eftersom indexet speglar en genomsnittlig utveckling.

Individer och grupper av individer kan ha en utveckling som avviker

från den genomsnittliga utvecklingen både i höjande eller sänkande

riktning. Detta gäller således redan i dag beträffande löpande livräntor.

Å andra sidan blir uppgifter om löneförhållanden som måste hämtas från

tidigare arbetsgivare eller, om arbetsgivaren inte finns kvar, från

andra källor ofta felaktiga och administrationen är dessutom svårhanterlig.

Det torde således vara svårt att skapa ett livräntesystem som dels fullt

ut anpassas efter den skadades inkomstförlust över tiden, dels är

likformigt och administrativt hanterligt. Enligt utskottets mening är det

viktigt att reglerna om livränta är likformiga och administrativt

hanterliga.

Utskottet noterar även att för dem som fått beslut om livräntor före

den 1 januari 2006 kommer livräntorna även fortsättningsvis att beräknas

enligt äldre bestämmelser och även vid omprövning samt prövning av rätt

till fortsatt livränta när en tidsbegränsad livränta har beviljats.

Enligt förslaget skall även, om livränteunderlaget grundas på tillfälligt

höga eller låga inkomster, ett nytt livränteunderlag kunna beräknas och

läggas till grund för beräkningen av livränta fr.o.m. den dag då

inkomstförhållandena skulle ha förändrats.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet, med ett förtydligande

av en övergångsbestämmelse, regeringens förslag avseende beräkning av

livränta.

Utskottet förutsätter att det nya sättet att fastställa livränteunderlag

kommer att följas upp av regeringen. Utskottet anser således inte att

det behöver göras ett tillkännagivande om detta. Motionsyrkandet Sf26

yrkande 1 avstyrks med det ovan anförda.

Partiell sjukskrivning och studier

Propositionen

Regeringen redovisar sin uppfattning att möjligheterna att kombinera

partiell sjukskrivning med studier bör förbättras. Innan ett sådant

förslag genomförs bör dock den närmare utformningen av bestämmelserna

och administrationen av dessa övervägas. Regeringen avser därför att se

över bl.a. kontrollmöjligheterna för att därefter ta ställning till hur

en kombination av partiell sjukskrivning med studier som finansieras

med statligt stöd kan möjliggöras.

Motion

I motion Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 2 begärs att regeringen

snarast bör återkomma med ett förslag som möjliggör kombinationen

deltidssjukskrivning och studier. Motionärerna anför att även om det i

propositionen redovisas en uttalad ambition att möjliggöra kombinationen

deltidssjukskrivning och deltidsstudier är det anmärkningsvärt att något

konkret förslag fortfarande inte lämnats.

Utskottets ställningstagande

Beträffande frågan om studier vid partiell sjukskrivning har utskottet

i betänkande 2004/05:SfU1 understrukit vikten av, inte minst från

rehabiliteringssynpunkt, att frågan om möjligheterna att kombinera

deltidssjukskrivning med deltidsstudier så snart som möjligt får en lösning.

Utskottet finner det därför tillfredsställande att regeringen redovisar

uppfattningen att deltidsstudier och partiell sjukskrivning bör kunna

kombineras. I likhet med motionärernas uppfattning i motion Sf26 yrkande

2 och i enlighet med sitt tidigare ställningstagande, vill utskottet

dock understryka att ett förslag om en regelförändring bör lämnas till

riksdagen så snart som möjligt. Motion Sf26 yrkande 2 får med det anförda

anses tillgodosedd och avstyrks därmed.

Karensdag vid vissa anställningsförhållanden

Arbetstagare med koncentrerad arbetstid kan till följd av reglerna om

karensdag få en större självrisk än personer med jämnt fördelad arbetstid

om karensdagen inträffar under en dag med lång arbetstid. För den som

har flera arbetsgivare gör varje arbetsgivare för sig avdrag för en

karensdag.

Motioner

I motion Sf359 begär Sven Brus m.fl. (kd) i yrkande 21 ett tillkännagivande

om en regeländring i den nuvarande karensdagsbestämmelsen så att vissa

anställda inte missgynnas. Motionärerna framhåller att regeringen för

mer än ett år sedan har aviserat att en teknisk översyn skall göras av

reglerna om karensdag och att man avsett att återkomma till riksdagen

med en proposition i denna fråga. Någon proposition har dock ännu inte

lagts fram.

Martin Andreasson (fp) begär i motion Sf341 att karensdagsbestämmelsen

bör ses över så att anställda med flera arbetsgivare inte kan drabbas

av fler karensdagar än en.

Utskottets ställningstagande

Den nuvarande karensdagsbestämmelsen kan, som redovisats ovan, slå

orättvist mot vissa försäkrade. Utskottet har vid flera tillfällen

avstyrkt motionsyrkanden avseende denna fråga, men förutsatt att regeringen

återkommer i frågan om det visar sig vara möjligt att finna en lämplig

åtgärd. I sitt betänkande 2003/04:SfU1 konstaterade utskottet att

regeringen höll på att göra en teknisk översyn av reglerna om karensdag,

bl.a. mot bakgrund av de orättvisa konsekvenser som reglerna kunde få

just för personer med ovannämnda anställningsförhållanden. Utskottet

ansåg att översynen borde avvaktas.

Utskottet noterar att ett förslag om karensavdrag i stället för karensdag

bereds inom Regeringskansliet. Förslaget berör således även personer

med andra anställningsförhållanden än de i motionerna aktuella. Utskottet

har från Regeringskansliet inhämtat att ett förslag om karensavdrag för

närvarande stöter på vissa finansiella svårigheter. Utskottet anser att

förslaget bör inväntas och förutsätter att det lämnas till riksdagen så

snart det är möjligt.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sf341 och Sf359 yrkande

21.

Sexmånadersregeln

Huvudregeln enligt 3 kap. 2 § första stycket AFL är att SGI är den årliga

inkomst i pengar som en person kan antas komma att få för eget arbete.

Att inkomsten skall beräknas som årlig inkomst innebär att tillfälliga

inkomständringar och inkomstvariationer normalt inte skall påverka SGI.

Enligt 1 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om

sjukpenninggrundande inkomst skall vid beräkning av SGI endast beaktas

sådana inkomster som en försäkrad tills vidare kan antas komma att få

av eget arbete under minst sex månader i följd, eller av eget årligen

återkommande arbete.

Motion

Anders Karlsson (s) begär i motion Sf310 att en översyn bör göras så

att tydlighet skapas beträffande den s.k. sexmånadersregeln. Försäkringskassan

gör nu olika bedömningar i likartade fall. Enligt motionären har det

hänt att inkomst inte lagts till grund för SGI därför att anställningstiden

hos samme arbetsgivare inte har uppgått till sex månader.

Utskottets ställningstagande

Sexmånadersregeln innebär inte att en person i realiteten måste ha ett

arbete som varar minst sex månader i sträck för att inkomsten skall

kunna ingå i beräkningen av SGI. Genom utvecklingen i praxis har slagits

fast att den försäkrades framtida avsikt med sitt förvärvsarbetande

skall vägas in i bedömningen.

Den aktuella regeln har tillämpats i flera prejudicerande domstolsavgöranden

(jfr. FÖD 1981:6, FÖD 1982:13, FÖD 1986:59, FÖD 1988:50). Regelns

innebörd finns även redovisad i Riksförsäkringsverkets vägledning 2002:4.

Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra något

tillkännagivande avseende regeln. Därmed avstyrks motion Sf310.

Retroaktiv sjukpenning vid ändrad lön

Motioner

Lars Johansson m.fl. (s) och Barbro Hietala Nordlund och Per Erik

Granström (s) har i motionerna Sf344 och Sf404 begärt tillkännagivanden

om retroaktiv sjukpenning. Motionärerna anser att Försäkringskassan bör

ges i uppdrag att utreda möjligheterna att ändra reglerna så att

retroaktiva lönehöjningar kan godtas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet uttalade i betänkande 2003/04:SfU1 följande. I en av motionerna

kritiseras det förhållandet att sjukpenning inte utges från tidpunkten

för ett nytt löneavtal utan först från den dag avtalet skrevs under.

Utskottet konstaterar att i de fall löneavtal träffas under pågående

sjukpenningperiod och avtalet samtidigt ger rätt till retroaktiv

utbetalning av lön för kanske en avsevärd tid, kan sjukpenning grundad på

det nya avtalet endast utges från det att avtalet undertecknades. I

grunden beror detta förhållande på att löneförhandlingarna dragit ut på

tiden. Utskottet hade tidigare uttalat förståelse för att den som är

sjukskriven invänder mot en sådan ordning, inte minst eftersom bl.a.

sjukförsäkringsavgiften tas ut på löneutbetalningar för hela den

retroaktiva tiden. Utskottet ansåg det rimligt att sjukpenning utges

retroaktivt från den tidpunkt avtalet börjar gälla under förutsättning

att försäkringskassorna rent administrativt kan hantera en sådan ordning.

Utskottet ansåg också att regeringen lämpligen borde överväga en sådan

ändring i samband med frågan om höjning av taket i sjukförsäkringen och

att detta borde kunna ske utan något särskilt tillkännagivande från

riksdagens sida.

SGI-utredningen (SOU 2003:50 s. 112-113) har inte ansett sig kunna

förorda någon ändring, bl.a. på grund av mer komplicerad och kostnadskrävande

administration och en tämligen kraftig ökning av försäkringskostnaderna.

Utredningen pekar även på att problemet endast uppstår om avtalsförhandlingarna

drar ut på tiden och menar att de avtalsslutande parterna bör kunna

hantera denna fråga.

Utskottet uttalade i betänkande 2003/04:SfU1 att frågan om retroaktiv

sjukpenning således var föremål för regeringens beredning. Utskottet

fann inte anledning att föreslå något tillkännagivande i frågan och

avstyrkte motion i frågan.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker därmed motionerna

Sf344 och Sf404.

SGI-skydd vid studier

För en försäkrad som har haft ett SGI-skydd under tre månader sänks

SGI:n till 0 kr när SGI-skyddet upphör, om han eller hon inte återgår

i förvärvsarbete eller omfattas av annat SGI-skydd.

Motion

I motion Sf257 av Johnny Gylling (kd) begärs i yrkande 1 att det måste

finnas en informationsplikt om SGI-reglerna för myndigheter gentemot

den som lämnar arbetsmarknaden tillfälligt, exempelvis för studier eller

vård av barn, så att denne inte överraskas av att bli nollklassad.

I motionens yrkande 2 begärs att reglerna för SGI bör ändras eller

förtydligas så att SGI-skyddet omfattar även egenfinansierade

studier.

Utskottets ställningstagande

Den enskilde har ett eget ansvar att informera sig om reglerna i samhället.

Det kan inte anses ingå i Försäkringskassans skyldighet att ex officio

informera de försäkrade om framtida konsekvenser av olika inträffade

händelser. Det hindrar naturligtvis inte att Försäkringskassan ändå kan

lämna sådan information om man ser att konsekvenserna av vissa fall

blir att den enskilde drabbas onödigt hårt och/eller att de kan vara

svåra att förutse.

Utskottet noterar att Försäkringskassan i en skrivelse till regeringen

framfört sin uppfattning att det bör skapas ett "skäligt rådrum" innan

en studerande eller arbetslös måste anmäla sig på arbetsförmedlingen

för att inte förlora sitt SGI-skydd. Enligt kassans mening skall regeln

kunna tillämpas när regelverken krockar mellan olika myndigheter, vid

omständigheter som den enskilde inte kan råda över eller där det i andra

situationer är uppenbart orimligt att den enskilde skall drabbas negativt.

Utskottet noterar att Försäkringskassan har uppmärksammat sådan problematik

som ligger till grund för motionens yrkande 1 och att den således är

föremål för beredning i Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att

föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande med anledning av

motionsyrkandet. Därmed avstyrks motion Sf257 yrkande 1.

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier för vilka

han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen, bidrag enligt

förordningen om utbildningsbidrag för doktorander eller rekryteringsbidrag

enligt lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande.

Studiesociala utredningen (SOU 2003:130) anger på s. 82 följande.

Studiemedlet beräknas per vecka och reglerna uppmuntrar till ett flexibelt

användande av systemet dels för att begränsa skuldsättningen, dels för

att sträcka ut den längsta tiden med studiemedel. Bestämmelserna om SGI

kan emellertid komma att motverka detta. En studerande förlorar i regel

sin skyddade SGI fr.o.m. första dagen som studiemedel inte uppbärs.

Detta kan få negativa konsekvenser för studerande som väljer att spara

sina veckor inom studiemedlet. Enligt utredningens mening överensstämmer

detta inte med tanken om ett flexibelt användande av studiemedel.

Frågan om SGI-skydd när studerande inte uppbär studiemedel är föremål

för regeringens beredning. Utskottet finner inte anledning att föreslå

något tillkännagivande i frågan och avstyrker motion Sf257 yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Beräkning av SGI på historisk inkomst, punkt 2 (m)

av Per Westerberg (m), Tobias Billström (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2004/05:Sf25.

Ställningstagande

Vi anser att SGI:n skall beräknas på de senaste 24 månadernas inkomst.

Det är dels mer rimligt att ersättning utges i förhållande till en

inkomst man faktiskt har haft än i förhållande till en inkomst man tror

sig komma att få, dels mer rättvisande för den som har ojämna inkomster

att grunda ersättningen på 24 i stället för på 12 månaders inkomst.

Förslaget innebär dessutom att socialförsäkringsbedrägerier grundade på

en falsk SGI försvåras.

2. Uppföljning av nya livränteregler m.m., punkt 3 (fp, kd, c)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och Birgitta

Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf26

yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att en analys av effekterna för enskilda individer vid ändrad

beräkning av arbetsskadelivränta borde ha redovisats i propositionen.

När förändringarna nu ändå genomförs måste utvecklingen för de personer

som uppbär arbetsskadelivräntor, som är beräknade enligt den nya metoden,

följas upp noggrant.

3. Partiell sjukskrivning vid studier, punkt 4 (m, fp, kd, c)

av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Tobias Billström

(m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf26

yrkande 2.

Ställningstagande

Även om det i propositionen redovisas en uttalad ambition att möjliggöra

kombinationen deltidssjukskrivning och deltidsstudier är det anmärkningsvärt

att något konkret förslag fortfarande inte har lämnats. Flera remissinstanser

har påpekat att frågan måste lösas snarast och prioriteras. Vi anser

att regeringen snarast bör återkomma med en proposition som möjliggör

kombinationen deltidssjukskrivning och deltidsstudier.

4. Karensdag vid vissa anställningsförhållanden, punkt 7 (m, fp, kd,

c)

av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Tobias Billström

(m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf341

och 2004/05:Sf359 yrkande 21.

Ställningstagande

Regeringen har redan i budgetpropositionen för 2003 aviserat att en

teknisk översyn skall göras, bl.a. mot bakgrund av de orättvisa

konsekvenser karensdagen kan få för anställda med koncentrerad arbetstid

och flera arbetsgivare. Även i budgetpropositionen för 2004 har regeringen

aviserat detta. Någon proposition har dock ännu inte lagts fram. Vi

anser att riksdagen skall begära att regeringen snarast återkommer med

förslag till regeländring i den nuvarande karensdagsbestämmelsen så att

vissa anställda inte missgynnas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:108 Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst

och livränta:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Följdmotioner

2004/05:Sf25 av Per Westerberg m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande inkomsten skall beräknas

på de senaste 24 månadernas inkomst i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2004/05:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en analys av effekterna för enskilda individer avseende

ändrad beräkning av arbetsskadelivränta.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en

proposition som möjliggör kombinationen deltidssjukskrivning och studier.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sf257 av Johnny Gylling (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av informationsplikt hos berörda myndigheter

angående regler för sjukpenninggrundande inkomst.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att reglerna för sjukpenninggrundande inkomst bör

förändras eller förtydligas så att man inte kan förlora den efter

egenfinansierade studier.

2004/05:Sf310 av Anders Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om lagen om allmän försäkring och SGI (sjukpenninggrundande

inkomst).

2004/05:Sf341 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om karensdagar i sjukförsäkringen för anställda med flera

arbetsgivare.

2004/05:Sf344 av Lars Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om retroaktiv sjukpenning.

2004/05:Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd):

21. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

regeländring i den nuvarande karensdagsbestämmelsen så att vissa anställda

inte missgynnas, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Sf404 av Barbro Hietala Nordlund och Per Erik Granström (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om retroaktiv sjukpenning.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag