Bet. 2004/05:SFU18

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU18

Uppehållstillstånd för tribunalvittnen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:172

Uppehållstillstånd för tribunalvittnen jämte en motion som har väckts

med anledning av propositionen.

Sverige har ingått avtal med internationella domstolar och tribunaler

om överföring till Sverige av vittnen och vid behov deras nära anhöriga.

I propositionen föreslås bestämmelser om skydd för dessa personer. Om

en internationell domstol eller tribunal har begärt att ett vittne

och/eller dennes nära anhöriga skall omplaceras till Sverige skall dessa

personer, under vissa förutsättningar, ges uppehålls- och arbetstillstånd

i Sverige så länge behovet av omplacering föreligger.

De i propositionen föreslagna bestämmelserna innebär bl.a. ändringar i

det förslag till ny utlänningslag som lagts fram i proposition 2004/05:170

Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden

och skall träda i kraft samtidigt med denna lag, dvs. den 31 mars 2006.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.

I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Personkretsen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf29 yrkande 1.

Reservation 1 (fp, kd, v, c, mp)

2. Uppehållstillståndets längd

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf29 yrkande 2.

Reservation 2 (fp, kd, v, c, mp)

3. Ändringar i utlänningslagen

Riksdagen ändrar sitt beslut med anledning av socialförsäkringsutskottets

betänkande 2004/05:SfU17 såvitt gäller antagande av förslag till

utlänningslag och beslutar att lagen dessutom skall ändras i enlighet med

vad som föreslås i förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:000)

i proposition 2004/05:172, dock att i 22 kap. 2 § tredje stycket skall

ordet "maka," utgå och i 22 kap. 5 § skall hänvisningen till 8 kap. 10

§ andra stycket ändras till 8 kap. 11 § andra stycket. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:172 i denna del.

4. Ändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård

Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård med den ändringen i 29 § andra stycket att

hänvisningen till 22 kap. 2 § ändras till 23 kap. 2 §. Därmed bifaller

riksdagen propositionerna 2004/05:170 i denna del och 2004/05:172 i

denna del.

5. Ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård

Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om

rättspsykiatrisk vård med den ändringen i 17 § andra stycket att

hänvisningen till 22 kap. 2 § ändras till 23 kap. 2 §. Därmed bifaller

riksdagen propositionerna 2004/05:170 i denna del och 2004/05:172 i

denna del.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 22 augusti 2005

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),

Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Mona Berglund

Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare

(s), Tobias Billström (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Birgitta

Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo

(s), Anne-Marie Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin

(mp).

Utskottets överväganden

Bakgrund

Den 11 juni 1998 beslutade regeringen att ingå en överenskommelse med

Förenta nationerna, företrätt av Internationella tribunalen för f.d.

Jugoslavien (ICTY), om omplacering av personer som vittnar inför tribunalen

(tribunalvittnen) och som behöver skydd. Avtalet trädde i kraft den 16

juni 1998. Avtalet med ICTY är normgivande för avtal med andra

internationella tribunaler och domstolar.

Regeringen beslutade den 26 maj 2005 propositionen Ny instans- och

processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170).

De lagförslag som läggs fram i förevarande proposition innebär bl.a.

ändringar i förslaget till ny utlänningslag. Den nya utlänningslagen

och nu aktuella ändringar föreslås träda i kraft samma dag, dvs. den 31

mars 2006.

ICTY-avtalets innehåll

Genom avtalet åtar sig Sverige att ta emot personer som har vittnat

eller kommer att vittna inför tribunalen, och vid behov deras närstående,

samt att tillhandahålla de tjänster som anges i avtalet. Med vittne

avses en person som har vittnat eller som kommer att vittna i förhandlingar

inför tribunalen enligt dess procedur- och bevisupptagningsregler.

Det är registratorn vid tribunalen som skall begära att Sverige tar

emot vittnet och hans eller hennes närstående. Sverige skall pröva varje

enskilt fall för sig och bifalla sådana framställningar som bedöms vara

berättigade.

Sverige åtar sig att bevilja omplacerade personer ett ettårigt uppehålls-

och arbetstillstånd. Registratorn vid tribunalen skall pröva om den

omplacerade fortfarande är i behov av omplaceringstjänsterna tio månader

efter den dag då ett uppehålls- och arbetstillstånd börjat gälla.

Därefter skall prövning göras en gång per år. Finner registratorn att

dessa tjänster fortfarande är nödvändiga, skall Sverige förlänga uppehålls-

och arbetstillståndet i ytterligare ett år. Om registratorn efter fyra

år fortfarande finner omplaceringstjänsterna nödvändiga skall Sverige

bevilja permanent uppehållstillstånd. Därefter skall den omplacerade ha

rätt att ansöka om svenskt medborgarskap. Sverige får vägra att förlänga

eller dra in gällande uppehållstillstånd om den omplacerade har medverkat

i oacceptabel verksamhet såsom allvarlig brottslighet, anstiftan till

våld eller liknande gärningar i eller utanför Sverige.

Sverige åtar sig även att tillhandahålla omplacerade personer samma

lättnader, förmåner och rättigheter som tillkommer flyktingar enligt

Genèvekonventionen. Utöver dessa tjänster skall Sverige bevilja omplacerade

personer lättnader och tjänster på samma grund som de som beviljas

utlänningar som lagligen vistats i Sverige i över ett år.

Kostnader och utlägg i samband med den omplacerade personens resa mellan

Sverige och tribunalen skall bäras av tribunalen. Kostnader och utlägg

för tillhandahållande av omplaceringstjänster enligt avtalet skall bäras

av Sverige.

Propositionen

I dag sker överföring av vittnen och deras nära anhöriga med stöd av

regeringsbeslut om flyktingkvot och vidarebosättning. De omplacerade

personernas status och rättigheter är dock oklara och överensstämmer

inte alltid med vad som annars gäller för utlänningar som tas emot enligt

denna ordning. Det är inte heller alltid så att de kan betraktas som

flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt. Regeringen anser att det

finns behov av att i lag närmare reglera frågan om uppehållstillstånd

m.m. för aktuella vittnen och deras nära anhöriga och föreslår att ett

nytt kapitel i den nya utlänningslagen införs.

Utlänningar som omfattas av en framställan från en internationell domstol

eller tribunal skall, om framställan är berättigad, beviljas uppehållstillstånd

här i landet av Migrationsverket.

Med vittne avses den som har vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar

inför en internationell domstol eller tribunal i enlighet med dess

procedur- eller bevisupptagningsregler.

Uppehållstillstånd skall, i likhet med vad som gäller för flyktingar,

endast kunna vägras om det med hänsyn till vad som är känt om utlänningens

tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga

skäl att inte bevilja uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet bör vid

det första beslutstillfället vara tidsbegränsat och gälla minst ett år.

Fortsatt uppehållstillstånd skall ges till vittnet och dennes nära

anhöriga, om detta bedöms som nödvändigt av den internationella domstolen

eller tribunalen. Fortsatt uppehållstillstånd skall dock kunna vägras

med hänvisning till rikets säkerhet eller på grund av brottslighet om

det finns synnerliga skäl. Om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd

ges skall tillståndstiden bestämmas till minst ett år. Permanent

uppehållstillstånd bör beviljas senast efter den tid som anges för detta

i avtalet med den internationella domstolen eller tribunalen.

Det saknas enligt regeringens mening behov av att införa särskilda

bestämmelser om återkallelse av aktuella uppehållstillstånd. Återkallelse

på annan grund än brottslighet torde vara begränsat till fall där vittnet

eller en nära anhörig till vittnet har fått uppehållstillstånd genom

att lämna oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få tillståndet,

eller medvetet förtigit omständigheter av sådan betydelse. Ett beslut

om återkallelse av uppehållstillstånd på annan grund än brottslighet

bör dock inte fattas om den internationella domstolen eller tribunalen

motsätter sig detta.

Under den tid då vittnet och dennes nära anhöriga innehar tidsbegränsat

uppehållstillstånd till följd av de föreslagna bestämmelserna skall de

vara oförhindrade att själva söka uppehållstillstånd på annan grund.

Vittnet och dennes anhöriga skall ges arbetstillstånd under den tid som

de har begränsat uppehållstillstånd. Genom att tiden för uppehållstillstånd

skall bestämmas till minst ett år kan de folkbokföras här i landet och

ges tillgång till samma sociala, medicinska m.fl. förmåner som andra

utlänningar som lagligen har vistats här i mer än ett år.

Någon rätt för utlänningen att själv ansöka om uppehållstillstånd på

aktuella grunder finns inte. Utlänningen saknar således ställning som

part. Om framställningen från den internationella domstolen eller

tribunalen avslås kan registratorn i stället vända sig till andra länder

med vilka motsvarande avtal finns. Både den internationella domstolen

och utlänningen själv får antas ha ett starkt intresse av att omplacering

sker relativt snabbt och med iakttagande av viss sekretess. Det kan

därför ifrågasättas om en möjlighet att överklaga ett avslagsbeslut

skulle ligga i domstolens och den enskildes intresse. Regeringen anser

därför att Migrationsverkets beslut i fråga om uppehållstillstånd inte

skall kunna överklagas.

Det är få personer som kan antas få uppehållstillstånd i Sverige med

stöd av avtal om omplacering av vittnen. De ekonomiska konsekvenserna

kan därför antas bli försumbara.

Motion

I motion Sf29 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs i yrkande 1 ett

tillkännagivande om att lagen bör utformas så att individer som kan komma

att kallas som tribunalvittnen skall anses ha samma skyddsbehov som

tribunalvittnen och därmed betraktas som sådana. Enligt motionärerna

har dessa personer ett lika stort skyddsbehov som ett till domstolen

eller tribunalen kallat vittne. Den rättsliga förlusten kan även bli

lika stor om en sådan person inte kan vittna som om ett "officiellt"

tribunalvittne inte kan göra detta.

I motionens yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att tribunalvittnen,

oavsett hur dessa definieras, skall tillerkännas permanenta uppehållstillstånd.

Motionärerna anser att ett tribunalvittne har en hotbild som innebär

ett skyddsbehov som motiverar ett permanent uppehållstillstånd.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen har framhållit kan den beslutsordning som i dag råder

med överföring av vittnen och deras nära anhöriga med stöd av regeringsbeslut

om flyktingkvot och vidarebosättning inte anses vara tillfredsställande.

Utskottet delar således regeringens bedömning att det finns behov av

att i lag reglera aktuella vittnens och deras nära anhörigas rätt till

uppehållstillstånd m.m.

Vad avser frågan om en utvidgning av personkretsen är det enligt det

normgivande avtalet med ICTY tribunalen som skall göra en framställan

för de personer som kan bli aktuella för omplacering. Med vittnen avses

enligt avtalet personer som har vittnat eller kommer att vittna i

förhandlingar inför tribunalen i enlighet med dess procedur- eller

bevisupptagningsregler. Det finns således inga förutsättningar att i en

lag som grundar sig på detta avtal, utvidga personkretsen med gruppen

av personer som eventuellt kan komma att kallas som vittnen. Utskottet,

som noterar att den enskilde i en egen ansökan om uppehållstillstånd

bl.a. kan åberopa att denne är utsatt för hot och därmed i behov av

skydd, anser inte heller att det finns anledning att överväga en särskild

bestämmelse i utlänningslagen som tillgodoser innehållet i motionsyrkandet

Sf29 yrkande 1. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.

Enligt det normgivande avtalet och lagförslaget skall i regel ett

tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år ges till en utlänning

för vilken en framställan om omplacering till Sverige av vittne eller

nära anhörig till vittne har gjorts av en internationell domstol eller

tribunal. Är de formella kraven i framställan uppfyllda och denna i

övrigt är att anse som berättigad, skall således Migrationsverket som

regel bevilja uppehållstillstånd. Endast om det finns vissa synnerliga

skäl kan uppehållstillstånd vägras. Det betyder att Migrationsverket

endast gör en begränsad prövning. Behovet av skydd som tribunalvittne

kan komma att upphöra. Detta kan exempelvis ske om utlänningen avstår

från att vittna eller det inte längre finns behov av vittnesmålet.

Utskottet anser att som regel bör tidsbegränsade uppehållstillstånd om

minst ett år ges. Som regeringen framhållit bör dock permanent

uppehållstillstånd kunna beviljas i enlighet med vad som annars gäller för

beviljande av sådana tillstånd (prop. s. 32). Permanent uppehållstillstånd

skall under alla omständigheter ges vid den tidpunkt som anges i avtalet

med den internationella domstolen eller tribunalen. Utskottet avstyrker

med det anförda motion Sf29 yrkande 2.

Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag i övrigt och

tillstyrker således förslagen.

Enligt avtalet med ICTY åtar sig Sverige att tillhandahålla omplacerade

personer samma lättnader, förmåner och rättigheter som tillkommer

flyktingar enligt Genèvekonventionen. Utskottet har erfarit att behovet

av eventuella regeländringar med anledning härav, t.ex. vad gäller

beräkningstid för garantipension, har uppmärksammats inom Regeringskansliet.

Lagförslagen

I proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings-

och medborgarskapsärenden föreslås i lagförslag 2.7 och 2.8 nya lydelser

av 29 § i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård respektive 17 §

i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. I nu behandlad proposition

lämnar regeringen i lagförslag 2.2 och 2.3 förslag till ändringar av

samma lagrum. Lagförslagen föreslås träda i kraft samtidigt. Lagförslagen

samordnas därför i detta betänkande. Proposition 2004/05:170 är i övrigt

behandlad av utskottet i betänkande 2004/05:SfU17.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Personkretsen, punkt 1 (fp, kd, v, c, mp)

av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie

Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf29

yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att de individer, som det genom domstolens eller tribunalens

preliminära lista finns grund att anta kan komma att bli kallade till

internationell domstol eller tribunal för att vittna, skall anses ha

samma skyddsbehov som tribunalvittnen enligt regeringens definition och

därmed betraktas som sådana vittnen. Dessa personers skyddsbehov bör

anses lika stort som ett kallat vittnes och den rättliga förlusten blir

lika stor om en sådan person inte kan vittna som om ett "officiellt"

tribunalvittne inte kan göra detta.

2. Uppehållstillståndets längd, punkt 2 (fp, kd, v, c, mp)

av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie

Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf29

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att oavsett hur riksdagen väljer att definiera tribunalvittnen,

är det av vikt att de ges permanent uppehållstillstånd. Det är inte

förenligt med ambitionen att föra en human flyktingpolitik att avvisa

de personer som har visat sig ha skyddsbehov som tribunalvittnen. Att

en individ kan betraktas som tribunalvittne skapar en hotbild kring

personen och ger synnerligen starka skäl till att bevilja denne en

permanent fristad.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2004/05:170

Proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings-

och medborgarskapsärenden:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Proposition 2004/05:172

Proposition 2004/05:172 Uppehållstillstånd för tribunalvittnen:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i utlänningslagen (2005:000),

lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård,

lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1991:1129) om

rättspsykiatrisk vård.

Följdmotion med anledning av prop. 2004/05:172

2004/05:Sf29 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförts om att de individer som kan komma att kallas som vittnen

skall betraktas ha samma skyddsbehov som tribunalvittnen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförts om att tribunalvittnen tillerkänns permanent

uppehållstillstånd.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag