Bet. 2004/05:SFU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU2

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare ochflyktingar

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 såvitt avser

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt

motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor.

Vidare behandlas i betänkandet regeringens skrivelse

2003/04:53 Resultat och kostnader i asylprocessen

jämte en motion väckt med anledning av skrivelsen

liksom vissa motioner väckta med anledning av

regeringens skrivelse 2003/04:37 Migration och

asylpolitik.

I motionerna tas bl.a. frågor som rör

asylprocessen upp, t.ex. handläggningstider,

länderkunskap och tolk. Även frågor om kvinnor och

barn i asylprocessen behandlas i motionerna. När det

gäller barn rör motionsyrkandena bl.a. ensamkommande

barn och s.k. apatiska barn.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena

Integrationspolitik, Storstadspolitik,

Migrationspolitik samt Minoritetspolitik. De under

utgiftsområdet föreslagna anslagsbeloppen uppgår

till knappt 7 miljarder kronor för 2005. Av dessa

hänförs ca 2,1 miljarder kronor till

integrationspolitiken, ca 10 miljoner kronor till

minoritetspolitiken och resterande belopp till

migrationspolitiken.

När det gäller frågan om ensamkommande barn

föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att det snarast bör slås fast

att det i första hand är kommunerna som under

beaktande av finansieringsprincipen har ansvaret för

mottagandet av denna grupp barn och att regeringen

utan dröjsmål bör återkomma med ett förslag med

denna inriktning. Därmed tillstyrker utskottet de

motionsyrkanden som väckts i frågan.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionerna i övrigt.

I ärendet finns 31 reservationer 15 särskilda

yttranden.

Vad gäller frågan om bostadsersättning för

asylsökande kan noteras att Vänsterpartiet och

Miljöpartiet inte stå bakom budgetpropositionen i

denna del.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

a) Riksdagen godkänner att under 2005 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

av hemutrustningslån intill ett belopp av

1 300 000 000 kr.

b) Riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde

8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 2005

enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 8 punkterna 2 och 3 och avslår

motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 11, 2004/05:Sf277

yrkande 19, 2004/05:Sf288 yrkande 17,

2004/05:Sf299, 2004/05:Sf335 yrkande 5,

2004/05:Sf351 yrkandena 8, 23 och 25-28,

2004/05:Sf361 yrkande 11, 2004/05:Sf365 yrkandena

21, 24 och 38, 2004/05:Sf366 yrkandena 1-4 och 6

och 2004/05:Sf401.

Reservation 1 (v, mp)

2. Hedersrelaterat våld

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf209,

2004/05:Sf326 yrkandena 1-3, 2004/05:U308 yrkande

8 och 2004/05:A352 yrkande 24.

Reservation 2 (kd)

3. Stöd till flickor som fyllt 18 år

Riksdagen avslår motion 2004/05:So599 yrkande

3.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Begränsning av möjligheten till

tolkhjälp

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf203 och

2004/05:Sf223.

5. Kampen mot rasism m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf224,

2004/05:Sf267, 2004/05:Sf360 yrkande 16 och

2004/05:Sf365 yrkande 33.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

6. Hemutrustningslån

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf235.

7. Mål för politikområdet

Migrationspolitik

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

nya mål för politikområdet Migrationspolitik och

upphäver de tidigare målen. Därmed bifaller

riksdagen i proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 8

punkt 1 .

8. Migrationsverkets resurser

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande

10 och 2004/05:Sf237 yrkande 5.

Reservation 6 (m)

9. Flyktingkvoten

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf6 yrkande

3, 2003/04:Sf8 yrkande 12, 2004/05:Sf277 yrkande

11 och 2004/05:Sf351 yrkande 14.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

10. Rättshjälp i Dublinärenden

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf351 yrkande

5.

Reservation 8 (kd)

11. Handläggningstider

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande

9, 2003/04:Sf314 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf396

yrkande 7, 2004/05:Sf208 yrkande 1, 2004/05:Sf237

yrkande 4, 2004/05:Sf265 yrkande 8, 2004/05:Sf291

yrkande 1, 2004/05:Sf300 yrkande 1, 2004/05:Sf375

yrkande 2 och 2004/05:Sf378 yrkande 3.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (c)

Reservation 11 (mp)

12. Länderkunskap

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf211,

2003/04:Sf357 yrkande 18, 2004/05:Sf207 och

2004/05:Sf278 yrkande 4.

Reservation 12 (mp)

13. Migrationsverkets omvärldsbevakning

m.m.

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf361 yrkandena

3 och 4.

Reservation 13 (v)

14. Rätt till auktoriserad tolk m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf357

yrkande 20 och 2003/04:Sf403 yrkandena 12 och 13.

Reservation 14 (kd)

Reservation 15 (mp)

15. Kvinnor i asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf278

yrkandena 2, 3, 5 och 7 och 2004/05:Sf361 yrkande

5.

Reservation 16 (v)

16. Förvar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf20,

2003/04:Sf257 yrkande 23, 2003/04:Sf357 yrkande

19, 2003/04:Sf403 yrkande 20, 2004/05:Sf265

yrkande 4 och 2004/05:Sf266 yrkande 24.

Reservation 17 (kd, v, c, mp)

17. Övrigt om asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf403

yrkande 14, 2004/05:Sf265 yrkande 1 och

2004/05:Sf277 yrkande 20.

Reservation 18 (kd)

Reservation 19 (c)

18. Utredning av barns asylskäl

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande

5, 2003/04:Sf266 yrkande 1, 2003/04:Sf271 yrkande

4, 2003/04:Sf323, 2003/04:Sf351, 2003/04:Sf403

yrkande 24, 2004/05:Sf208 yrkandena 2, 3 och 5,

2004/05:Sf265 yrkande 7, 2004/05:Sf319 yrkande 4

och 2004/05:Sf335 yrkande 2.

Reservation 20 (kd, c)

19. Ansvaret för ensamkommande barn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om ansvaret för

ensamkommande barn. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 8, 2004/05:Sf208

yrkande 6, 2004/05:Sf276 och 2004/05:So398

yrkande 8.

Reservation 21 (s)

20. God man för ensamkommande barn

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande

9, 2004/05:Sf265 yrkande 6, 2004/05:Sf277 yrkande

8 och 2004/05:Sf300 yrkande 2.

Reservation 22 (fp, kd, c)

21. Övrigt om ensamkommande barn

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande

10, 2003/04:Sf357 yrkande 13 och 2004/05:Sf315

yrkandena 1 och 2.

Reservation 23 (kd)

Reservation 24 (c)

Reservation 25 (mp)

22. Rapportering till Migrationsverket

om apatiska barn

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf291 yrkande

2.

23. Övrigt om apatiska barn

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf265

yrkande 3, 2004/05:Sf319 yrkande 3, 2004/05:So398

yrkande 7 och 2004/05:So597 yrkandena 3 och 4.

Reservation 26 (fp)

Reservation 27 (c)

24. Barns bästa

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf266

yrkande 2, 2003/04:Sf357 yrkande 12,

2003/04:Sf396 yrkande 8, 2004/05:Sf277 yrkande 6,

2004/05:Sf316 och 2004/05:Sf335 yrkande 1.

Reservation 28 (fp, kd)

Reservation 29 (c)

Reservation 30 (mp)

25. Övrigt om barn i asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf271

yrkandena 3 och 6 och

2003/04:Sf299.

Reservation 31 (kd)

26. Skrivelsen

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:53

Resultat och kostnader i asylprocessen till

handlingarna.

Stockholm den 23 november 2004

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas

Eneroth (s), Sven Brus (kd)*, Ronny Olander (s), Bo

Könberg (fp)*, Anita Jönsson (s), Mona Berglund

Nilsson (s), Ulla Hoffmann (v), Anita Sidén (m)*,

Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp)*, Birgitta

Carlsson (c)*, Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Anna Lilliehöök (m)*, Göte Wahlström (s), Mona

Jönsson (mp), Kurt

Kvarnström (s) och Krister Hammarbergh (m)*.

*) Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkten

1.

2004/05

SfU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 såvitt avser

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt

motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor.

Även regeringens skrivelse 2003/04:53 Resultat och

kostnader i asylprocessen jämte en motion väckt med

anledning av skrivelsen behandlas i betänkandet

liksom vissa motioner väckta med anledning av

regeringens skrivelse 2003/04:37 Migration och

asylpolitik. De behandlade förslagen återfinns i

bilaga 1.

På utskottets uppdrag har universitetslektorn

Marie Bengtsson, Statsvetenskapliga institutionen

vid Lunds universitet, under 2004 gjort en studie av

Migrationsverkets resurser i förhållande till

kostnaderna i asylmottagandet, se avsnittet 12:1

Migrationsverket.

Vidare har företrädare för Migrationsverket besökt

utskottet och informerat om verkets arbete.

Utskottets överväganden

Anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet består av politikområdena

Integrationspolitik, Storstadspolitik,

Migrationspolitik och Minoritetspolitik.

På förslag av regeringen har riksdagens

finansutskott föreslagit att riksdagen skall

fastställa ramen för utgiftsområde 8 till 6 933 423

000 kr för 2005 (bet. 2004/05:FiU1).

Integrationspolitiken

Integrationspolitiken omfattar frågor om lika

rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla

oavsett etnisk eller religös bakgrund, invandrades

etablering i det svenska samhället, svenskt

medborgarskap, ersättning till kommunerna för

flyktingmottagande samt åtgärder för att förebygga

och motverka etnisk och religiös diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism. Till politikområdet

hör även Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.

Integrationspolitiken är sektorsövergripande och

uppfylls huvudsakligen genom insatser inom andra

politikområden.

Målen för integrationspolitiken är lika

rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla

oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en

samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund

och en samhällsutveckling som kännetecknas av

ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som

följer av samhällets grundläggande demokratiska

värderingar och som alla oavsett bakgrund skall vara

delaktiga i och medansvariga för.

10:1 Integrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Jämför reservation 1 om utgiftsområde 8 (v

och mp)

Propositionen

Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet

för integrationsfrågor.

Regeringen har i sin styrning av verket

understrukit att huvuduppgiften är att följa och

utvärdera samhällsutvecklingen ur ett

integrationsperspektiv och att vissa uppgifter som

är av mer främjande karaktär skall minska.

Integrationsverket har under det senaste året

genomfört en omorganisation för att kunna lägga mer

resurser och kompetens på kunskapsuppdraget och

inlett en nedtoning av främjandeuppdraget. Enligt

regeringen bör denna inriktning på verksamheten

fortsätta, vilket medför att den nuvarande

verksamheten kan genomföras med något minskade

resurser. Samtidigt bör DO:s verksamhet förstärkas

till följd av ny lagstiftning och ökad ärendemängd,

och regeringen föreslår därför att 2 miljoner kronor

av anslaget förs till anslaget 10:5 Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen

avser att besluta om en översyn av

integrationspolitikens organisering och effektivitet

samt överväga behovet av förändringar av

Integrationsverkets uppdrag.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 89

908 000 kr.

Motioner med anslagseffekt 2005

Moderaterna

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366

yrkande 6 i denna del att riksdagen anvisar 45

miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

I samma motion yrkande 1 begär motionärerna ett

tillkännagivande om att en avveckling av

Integrationsverket inleds. De begär i yrkandena 2

och 3 att introduktionsenheten överförs till

Migrationsverket, som även skall distribuera

kommunersättningar vid flyktingmottagande.

Folkpartiet

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf401 i denna

del att riksdagen anvisar 45 miljoner kronor mindre

än vad regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår

att Integrationsverket läggs ned.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf288

yrkande 17 ett tillkännagivande bl.a. om att

Integrationsverket bör läggas ned omgående.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28

i denna del att riksdagen anvisar 60 miljoner kronor

mindre än vad regeringen föreslagit.

I samma motion yrkande 26 begärs beslut om att

avveckla Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2005

och att ge Migrationsverket ansvar för

informationsfrågor till invandrare och flyktingar.

Ett liknande yrkande finns i motion Sf365 yrkande 38

av Sven Brus m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nyligen i yttrande till

finansutskottet (2004/05:SfU1y) framhållit är

Integrationsverkets roll som central

förvaltningsmyndighet för integrationsfrågorna

viktig samtidigt som det kan finnas fog för att

utvärdera myndigheten och dess uppdrag. Skälet

härtill är att verket nu har funnits i drygt sex år

(sedan den 1 juni 1998) och att det därför rent

tidsmässigt kan vara lämpligt med en utvärdering.

Därtill kommer att dåvarande Riksdagens revisorer på

förslag av utskottet har genomfört en granskning av

hur väl Integrationsverket fyller sitt syfte.

Revisorerna ansåg i granskningsrapport 2002/03:RR16

att verkets roll måste tydliggöras i förhållande

till andra myndigheter liksom de statliga

myndigheternas ansvar för integrationspolitiken. Som

framgår av budgetpropositionen har regeringen med

anledning härav beslutat att göra en översyn av

integrationspolitikens organisering och effektivitet

och även överväga förändringar av verkets uppdrag.

En sådan översyn är enligt utskottet helt nödvändig

om det skall vara möjligt att ta ställning till

Integrationsverkets framtida uppdrag. Utskottet ser

därför positivt på att regeringen nu avser att

genomföra en översyn.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker

motionerna Sf366 yrkandena 1 och 6 i denna del,

Sf401 i denna del, Sf288 yrkande 17, Sf351 yrkandena

26 och 28 i denna del samt Sf365 yrkande 38. Även

motion Sf366 yrkandena 2 och 3 avstyrks med det

anförda.

10:2 Integrationsåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden

bl.a. om ytterligare åtgärder mot s.k.

hedersrelaterat våld, begränsning av

möjligheten till tolk efter viss tid i

Sverige och om statsbidrag till

invandrarorganisationer. Jämför

reservationerna 2 (kd), 3 (m, fp, kd, c), 4

(kd) och 5 (c).

Propositionen

Anslaget disponeras huvudsakligen av

Integrationsverket för stöd till organisationer som

främjar integration, för åtgärder som stimulerar

integrationsprocesserna i samhället och för insatser

som förebygger och motverkar främlingsfientlighet,

rasism och etnisk diskriminering. Anslaget

disponeras också för lokal verksamhet mot

diskriminering.

Mellan 2003 och 2006 disponerar regeringen

sammanlagt 120 miljoner kronor för en långsiktig

satsning för att stimulera inrättandet av skyddat

boende, vissa utbildningsinsatser m.m. för framför

allt flickor och unga kvinnor som riskerar att

utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Under

2003-2004 beräknas sammanlagt 60 miljoner kronor

fördelas till länsstyrelserna för detta ändamål. För

åren 2005-2007 avser regeringen att, utöver tidigare

tilldelade medel, avsätta ytterligare 60 miljoner

kronor för fortsatta insatser för denna grupp

ungdomar.

Vidare avser regeringen att låta

Integrationsverket disponera högst 5,5 miljoner

kronor 2005 som bidrag till den ideella föreningen

Centrum mot rasism och högst 2,4 miljoner kronor för

stöd till verksamhet för personer som lämnar

rasistiska grupper. Dessutom förstärks stödet till

lokal verksamhet mot diskriminering med 2 miljoner

kronor per år. Sammanlagt uppgår stödet till

sistnämnda verksamhet till 11 miljoner kronor per

år.

För att åstadkomma ett mer samlat bidragssystem

för organisationer som företräder nationella

minoriteter föreslår regeringen att 2,5 miljoner

kronor av anslaget förs till anslaget 47:1 Åtgärder

för nationella minoriteter inom politikområdet

Minoritetspolitik.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 103

742 000 kr.

Motioner med anslagseffekt 2005

Moderaterna

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366

yrkande 6 i denna del att riksdagen anvisar 35

miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

I samma motion yrkande 4 begärs ett tillkännagivande

om att inleda en avveckling av anslaget 10:2

Integrationsåtgärder. Motionärerna vill dock ge

fortsatt stöd till bl.a. Centrum mot rasism och

åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas

för hedersrelaterat våld.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28

i denna del att riksdagen anvisar 11 miljoner kronor

mindre än vad regeringen föreslagit. Motionärerna

avvisar satsningen på lokala

diskrimineringsombudsmän, s.k.

antidiskrimineringsbyråer.

Övriga motioner

Hedersrelaterat våld m.m.

I motion Sf209 av Torsten Lindström (kd) begärs ett

tillkännagivande om hedersrelaterat våld. Motionären

anser att det bör vara obligatoriskt med samarbete

mellan myndigheter och organisationer för att

undvika att myndigheter som har ansvar för att gripa

in saknar tillräcklig information.

Rosita Runegrund m.fl. (kd) begär i motion U308

yrkande 8 ett tillkännagivande om att särskilt

uppmärksamma invandrarkvinnors utsatthet för våld

och "hedersmord" inom den svenska

integrationspolitiken.

Annelie Enochson m.fl. (kd) begär i motion A352

yrkande 24 ett tillkännagivande om åtgärder för att

stävja det hedersrelaterade våldet. Motionärerna

anser att invandrare måste ges möjlighet att komma

in på arbetsmarknaden och att samhället måste stödja

familjen.

I motion Sf326 av Carina Ohlsson m.fl. (s) begärs

i yrkandena 1-3 tillkännagivanden om att

länsstyrelserna, i samverkan med Statens

institutionsstyrelse, uppmärksammar vikten av de

skyddade boendenas kvalitet och säkerhet. Vidare bör

länsstyrelserna ta in kunskapen om befintlig

verksamhet och uppmuntra det arbete som pågår i

ideella organisationer såsom kvinnojourer och

tjejjourer när det gäller kampen mot det

hedersrelaterade våldet samt uppmärksamma och stärka

de nätverk och samarbeten som finns.

I motion So599 av Marita Aronson m.fl. (fp, c, kd,

m) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att

länsstyrelserna bör få direktiv att uppmärksamma

bristen på stöd i familjekonflikter för flickor som

passerat 18-årsgränsen och avsätta resurser för

verksamhet riktad till gruppen.

Motioner i övrigt

I motion Sf203 av Carl-Axel Roslund (m) begärs ett

tillkännagivande om begränsningen av tolkhjälp. Det

är inte rimligt att vissa efter 10-15 år i Sverige

fortfarande behöver tolkhjälp. Rätten till tolkhjälp

bör därför begränsas till fem år efter ankomstdagen.

I motion Sf223 av Göran Lindblad (m) begärs ett

tillkännagivande om att gratis tolkservice inte

skall ges till svenska medborgare. Undantag bör

göras för minderåriga, äldre och handikappade.

I motion Sf224 av Göran Lindblad (m) begärs ett

tillkännagivande om ett informationscentrum för

invandrare. Ett sådant centrum skall bl.a.

tillhandahålla aktuell information om Sverige på

många språk och ge yrkesvägledning.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf365 yrkande

33 ett tillkännagivande om att inrätta ett

interkulturellt råd med uppgift bl.a. att öka

kommuninvånarnas kunskap om stadens religiösa och

kulturella liv.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf360

yrkande 16 ett tillkännagivande om kampen mot rasism

och främlingsfientlighet. Motionärerna anser att det

är ett gemensamt uppdrag för de demokratiska

partierna och för folkrörelserna.

I motion Sf267 av Paavo Vallius och Nikos

Papadopoulos (s) begärs ett tillkännagivande om det

statliga stödet till invandrarorganisationer.

Villkoret att organisationen skall ha minst 30 000

medlemmar är enligt motionärerna orimligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förstärkningen av arbetet

mot rasism och främlingsfientlighet fortsätter

liksom arbetet med att motverka diskriminering.

Bland annat kommer Integrationsverket att kunna

bidra med medel till den ideella föreningen Centrum

mot rasism (5,5 miljoner kronor) och ge stöd till

verksamhet för personer som vill lämna rasistiska

grupper (2,4 miljoner kronor). Vidare förstärks

stödet till lokal verksamhet mot diskriminering

permanent med 2 miljoner kronor per år. Detta är

inte minst viktigt eftersom regeringens analys i

budgetpropositionen visar att skillnaderna i

sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda

personer bl.a. kan förklaras av den diskriminering

som finns i det svenska samhället. Även den

förstärkning av DO som regeringen föreslår, och som

redovisas nedan, är betydelsefull i sammanhanget.

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf360 yrkande

16 att det är angeläget med aktiva åtgärder mot

främlingsfientlighet i bl.a. skolor och på

arbetsplatser och att de demokratiska partierna och

folkrörelserna här har ett gemensamt uppdrag. De nu

redovisade satsningarna, t.ex. på Centrum mot

rasism, torde ligga helt i linje med motionens krav.

Centrum mot rasism är en ideell förening som ett

antal frivilligorganisationer, på initiativ av

regeringen och Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har

etablerat för att motverka rasism och andra former

av intolerans, Mot bakgrund av vad nu anförts får

motion Sf360 yrkande 16 anses i huvudsak

tillgodosett.

Utskottet ser särskilt positivt på det

förhållandet att ytterligare medel satsas på

åtgärder för att stimulera inrättandet av skyddat

boende för flickor och unga kvinnor som riskerar att

utsättas för s.k. hedersrelaterat våld.

Länsstyrelserna i de tre storstadslänen fick i juni

2003 regeringens uppdrag att bl.a. stimulera

inrättandet av sådant boende. I mars 2004 lämnade de

förslag på hur det fortsatta arbetet bör bedrivas.

Socialstyrelsen skall i mars 2005 lämna en samlad

lägesrapport till regeringen om länsstyrelsernas

insatser. Enligt utskottets mening är det viktigt

att insatser görs för framför allt flickor och unga

kvinnor som riskerar att utsättas för hot och våld

från sina nära anhöriga även i fortsättningen. Det

är därvid angeläget att de erfarenheter som finns

hos kvinnojourer och andra liknande ideella

organisationer tas till vara när det gäller att

motverka det hedersrelaterade våldet. Med hänsyn

till vad som nyss anförts anser utskottet dock att

de åtgärder som vidtagits för närvarande får anses

rimliga.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker

motionerna Sf366 yrkandena 4 och 6 i denna del samt

Sf351 yrkande 28 i denna del.

Även motionerna Sf209, U308 yrkande 8, A352

yrkande 24, Sf326 yrkandena 1-3 och So599 yrkande 3

avstyrks med det anförda.

När det gäller frågan om att slopa möjligheterna

till tolkhjälp efter viss tid i Sverige kan

utskottet konstatera att 8 § förvaltningslagen

(1986:223) föreskriver att när en myndighet har att

göra med t.ex. någon som inte behärskar svenska bör

myndigheten vid behov anlita tolk. Av

Tolkförmedlingsutredningens betänkande

Tolkförmedling (SOU 2004:15 s. 166) kan utläsas att

föreställningen att en effektiv svenskundervisning

och lång vistelsetid i Sverige skulle eliminera

eller i varje fall högst avsevärt reducera behovet

av tolktjänster inte håller. Erfarenheten visar att

även relativt goda kunskaper i svenska och lång

bosättning i landet endast till viss del reducerar

behovet av tolk i komplicerade kontakter med

myndigheterna, exempelvis inom rätts- och

polisväsendet. Utredningen pekar också på att flera

studier har visat att många invandrade när de blir

äldre förlorar sin förmåga att behärska svenska

språket. Utskottet befarar att ett slopande av

möjligheten att få hjälp av tolk efter viss tid i

Sverige skulle innebära att fler personer med

utländsk bakgrund skulle uppleva ett större

utanförskap än som är fallet i dag. Utskottet kan

därför inte ställa sig bakom den i motionerna

föreslagna begränsningen. Motionerna Sf203 och Sf223

avstyrks därmed.

Beträffande stödet till invandrarorganisationer

noterar utskottet att det av budgetpropositionen

(utg.omr. 8 s. 28) framgår att regeringen har för

avsikt att återkomma med eventuella ytterligare

förändringar av stödet till organisationer som

främjar integration. Med hänsyn härtill finner

utskottet inte skäl att föreslå att riksdagen nu

skall ta ett initiativ i frågan och avstyrker därmed

motion Sf267.

Utskottet finner inte heller anledning att föreslå

att riksdagen uttalar sig om inrättande av ett

informationscentrum för invandrare eller ett

interkulturellt centrum. Motionsyrkandena Sf224 och

Sf365 yrkande 33 avstyrks därmed.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå ett

motionsyrkande om annan användning av medlen.

Propositionen

Anslaget finansierar statlig ersättning till

kommunerna för kostnader i samband med mottagandet

och introduktionen av flyktingar och deras anhöriga.

Huvuddelen av ersättningen utges i form av

schablonersättning som lämnas med ett fast belopp

per mottagen person. Denna ersättning är flerårig

och börjar betalas ut månaden efter det att

flyktingen har folkbokförts i en kommun. Därutöver

lämnas ersättning för faktiska kostnader för

försörjningsstöd och vissa andra kostnader för

äldre, varaktigt sjuka, barn utan vårdnadshavare och

för personer med funktionshinder.

Enligt budgetpropositionen styrs omfattningen av

kommunmottagandet i grunden av händelser utanför

Sverige, och stora variationer kan förekomma mellan

åren av antalet mottagna personer i kommunerna.

Enligt regeringens prognos kommer 11 000 personer

att tas emot i kommunerna 2005.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 1

874 975 000 kr.

Motioner med anslagseffekt 2005

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 25

inte något ändrat anslagsbelopp men ett

tillkännagivande om att under 2005 införa en

utvecklingspeng i stället för dagens system med

förhandlingar och avtal för kommunplacering av

flyktingar. Utvecklingspengen skall följa individen

och administreras av

socialförsäkringsadministrationen. Ett liknande

yrkande finns i motion Sf365 yrkande 24 av Sven Brus

m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Kommunersättningen avser att täcka de kostnader som

flyktingmottagandet medför för kommunerna. Det är av

stor vikt att den kommun som tar emot personer som

omfattas av flyktingmottagandet har kapacitet att

erbjuda boende och en god introduktion, allt för att

den enskilde skall få så goda förutsättningar som

möjligt att komma in i det svenska samhället.

Utredningen om flyktingmottagande och introduktion

överlämnade i september 2003 betänkandet Etablering

i Sverige (SOU 2003:75). Beträffande individens

försörjning har utredningen bl.a. föreslagit att en

statlig skattefri etableringsersättning införs som

betalas ut direkt till den berättigade personen

under maximalt ett år så snart bosättning skett och

en handlingsplan föreligger. Handlingsplanen skall

vara individuell och kunna revideras vid behov. Den

som avviker från planen skall ges en reducerad

ersättning. När det gäller det statliga

ersättningssystemet föreslås bl.a. att det riktade

statsbidraget till kommunerna tas bort. Kommunerna

får i stället ersättning via det generella

statsbidragssystemet och med kostnadsutjämning för

det som återstår sedan det som går till försörjning

under det första året tagits bort. Betänkandet har

remissbehandlats, och enligt regeringen planeras en

proposition under 2005.

Mot bakgrund av vad som nu anförts finner

utskottet ingen anledning att göra någon annan

bedömning vad gäller anslaget än den regeringen har

gjort. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna Sf351 yrkande 25 och Sf365

yrkande 24.

10:4 Hemutrustningslån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör dels bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning, dels godkänna

att lån får tas upp i Riksgäldskontoret under

2005 för det samlade behovet av

hemutrustningslån intill ett belopp av

1 300 000 000 kr. Riksdagen bör vidare avslå

ett motionsyrkande om lånens utformning.

Propositionen

Flyktingar och vissa andra utlänningar kan få

statliga lån till hemutrustning när de skall

etablera hushåll i Sverige. Lånen administreras av

Centrala studiestödsnämnden och tas upp i

Riksgäldskontoret. Upplåningen uppgick till 1,2

miljarder kronor 2003. Underskottet i verksamheten -

i huvudsak låneeftergifter och bristande

inbetalningar av räntor och amorteringar - täcks via

anslaget.

Enligt regeringen finns det låntagare från de

stora mottagningsåren 1993 och 1994 som haft anstånd

med återbetalning av lånen under tio år. För några

av dessa kan låneeftergifter bli aktuella. Utfallet

för 2004 och prognosen för anslaget tyder på att

nuvarande anslagsnivå bör ligga fast för 2005.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 18

631 000 kr.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner att lån

under 2005 tas upp i Riksgäldskontoret för det

samlade behovet av hemutrustningslån intill ett

belopp av 1 300 000 000 kr.

Motion utan anslagseffekt 2005

I motion Sf235 av Siw Wittgren-Ahl (s) begärs ett

tillkännagivande om hemutrustningslån. En växande

skuldsättning kan enligt motionären bli ett

permanent hinder att komma in på arbetsmarknaden.

Lånen måste därför utformas så att de möjliggör en

bra start i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har förståelse för den oro som motionären

ger uttryck för när det gäller risken att låntagarna

skall fastna i en skuldfälla. Som framgår av

budgetpropositionen finns det låntagare från de

stora mottagningsåren 1993 och 1994 som haft anstånd

med återbetalning under tio år. Även om det för

några av dem kan bli aktuellt med låneeftergifter

befarar utskottet att vissa andra kan komma att få

svårigheter att klara av sin lånesituation.

Utskottet ser ingen anledning att nu föreslå någon

ändring av reglerna för hemutrustningslån men anser

att regeringen noga bör följa utvecklingen och om

problem skulle uppstå återkomma till riksdagen. Med

det anförda får motion Sf235 anses i huvudsak

tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker dels regeringens förslag

till medelsanvisning, dels att riksdagen godkänner

att lån under 2005 får tas upp i Riksgäldskontoret

till angivet belopp.

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Propositionen

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot

diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.

Kraven på DO:s verksamhet har enligt regeringen

ökat väsentligt de senaste åren genom ny

lagstiftning, nya befogenheter och ett ökande antal

anmälningar, vilket också lett till att ett större

antal ärenden kan bli föremål för en

domstolsprövning under de kommande åren. DO:s

tillsyn av hur arbetsgivare uppfyller lagens krav på

aktiva åtgärder för och arbete med romer visar på

behovet av fortsatt omfattande insatser. För att DO

skall kunna uppfylla de krav som ställs på

myndigheten och bedriva ett effektivt arbete krävs

en förstärkning av myndigheten. DO:s anslag tillförs

därför 4 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor

genom en överföring av medel från anslaget 10:1

Integrationsverket.

Verksamheten hos Nämnden mot diskriminering

beräknas 2005 uppgå till en kostnad på 150 000 kr.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 24

416 000 kr.

Motioner med anslagseffekt 2005

Moderaterna

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366

yrkande 6 i denna del att riksdagen inte anvisar

några medel till anslaget. Motionärerna anser att

DO skall överföras till utgiftsområde 14

Arbetsliv.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28

i denna del att riksdagen anvisar 4 miljoner kronor

mer än regeringen föreslagit.

I samma motion yrkande 27 begärs att DO tilldelas

ytterligare medel och ges ett särskilt ansvar för

opinionsbildning mot diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism. Även i motion Sf365

yrkande 21 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs att DO ges

särskilt ansvar för opinionsbildning mot

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att DO nu tillförs ytterligare

medel och tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning. Motionerna Sf366 yrkande 6 i denna

del, Sf351 yrkandena 27 och 28 i denna del och Sf365

yrkande 21 avstyrks därmed.

I övrigt noterar utskottet att

Diskrimineringskommittén (dir. 2002:11 och 2003:69)

bl.a. har i uppdrag att överväga dels en samordning

eller sammanslagning av vissa ombudsmän, dels om den

eller de framtida ombudsmannainstitutioner som

föreslås skall vara underställda regeringen eller

riksdagen. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag

senast den 1 juli 2005.

Utskottet noterar också att enligt

tilläggsbestämmelsen till 5 kap. 12 §

riksdagsordningen skall beslut i fråga om vilka

ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett

utgiftsområde fattas i samband med beslut med

anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Något

beslut att flytta anslaget har inte fattats av

riksdagen (se bet. 2003/04:KU25).

Storstadspolitiken

Propositionen

Storstadspolitiken syftar till att stärka

förutsättningarna för tillväxt och bryta

segregationen i storstäderna. Regeringen har som ett

led i detta arbete tecknat lokala utvecklingsavtal

med sju storstadskommuner om insatser i 24

stadsdelar. Storstadsdelegationen har regeringens

uppdrag att utveckla och samordna den nationella

storstadspolitiken. Politikområdet har inte

tilldelats några medel för 2004 och föreslås inte

heller tilldelas några medel för 2005.

Utvecklingen i de stadsdelar som omfattas av de

lokala utvecklingsavtalen uppvisar enligt regeringen

i vissa avseenden ett positivt trendbrott. Det är

därför angeläget att denna utveckling inte avstannar

eller vänder. Storstadsarbetet skall nu utvärderas

och erfarenheterna spridas till kommuner med

liknande situation som storstadskommunerna.

Utskottets ställningstagande

Hösten 2003 fick en särskild utredare i uppdrag att

utvärdera de rapporter m.m. som tagits fram inom

ramen för arbetet med de lokala utvecklingsavtalen

(dir. 2003:136). Utredaren skall inventera,

sammanställa och analysera rapporterna i syfte att

omvandla gjorda erfarenheter till kunskap. Kunskapen

skall göras tillgänglig bl.a. för kommuner som inte

omfattas av lokala utvecklingsavtal. Uppdraget skall

redovisas senast den 31 mars 2005. Utskottet noterar

att ett delbetänkande (SOU 2004:79) med förslag på

ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för

de lokala utvecklingsavtalen har överlämnats till

regeringen i juli 2004.

Politikområdet föreslås inte tilldelas några medel

för 2005. Mot bakgrund av den utvärdering som nu

skall ske har utskottet inget att erinra häremot.

Migrationspolitiken

Mål för politikområdet Migrationspolitik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna dels regeringens

förslag till nya mål för politikområdet

Migrationspolitik, dels att de tidigare målen

för politikområdet skall upphöra.

Propositionen

Migrationspolitiken omfattar frågor som rör

migration till och från vårt land, flyktingpolitiken

inklusive mottagande av asylsökande samt

utlänningars rätt att vistas i Sverige. Till

politikområdet hör Migrationsverket och

Utlänningsnämnden.

Målen för politikområdet är att migration till och

från vårt land kan ske i ordnade former, den

reglerade invandringen upprätthålls, asylrätten i

Sverige och i ett internationellt perspektiv värnas

samt att harmoniseringen av flykting- och

invandringspolitiken i EU ökar.

I budgetpropositionen föreslås nya mål, nämligen

att målen för politikområdet skall vara att värna

asylrätten i Sverige och internationellt, att

upprätthålla en reglerad invandring samt att öka

harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i

EU.

I arbetet med målens uppfyllande skall enligt

förslaget verksamheten präglas av rättssäkerhet,

humanitet och respekt för individens rättigheter.

Utskottets ställningstagande

De nya mål som nu föreslås innebär inte någon

förändring i sak i förhållande till tidigare mål.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya

mål för politikområdet Migrationspolitik och att de

tidigare målen för politikområdet skall upphöra.

12:1 Migrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden

om att Migrationsverket skall ha frihet att

använda sina resurser och organisera sin

verksamhet på det sätt det finner effektivast

liksom om obligatorisk vidareutbildning av

verkets personal. Jämför reservation 6 (m).

Propositionen

Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för

Migrationsverket, som är central

förvaltningsmyndighet inom migrationsområdet, samt

kostnader för IT-stödet i migrationsarbetet vid

utlandsmyndigheterna.

I strävan att öka öppenheten och rättssäkerheten

vid handläggningen av asylärenden, har regeringen

gett Migrationsverket i uppdrag att förändra

arbetssättet vid asylutredningar. Anslaget behöver

därför ökas med 3 miljoner kronor. Därutöver

föreslås anslaget ökas med 18 miljoner kronor för de

arbetsuppgifter Migrationsverket väntas få med

anledning av regeringens förslag i propositionen

Prövning av verkställighetshinder i

utlänningsärenden (prop. 2003/04:59). Regeringen

föreslår dessutom att anslaget ökas med 20 miljoner

kronor för att minska ärendebalanserna bl.a. inför

en ny instans- och processordning.

Enligt regeringens prognos kommer 22 000 personer

att söka asyl i Sverige 2005.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 642

505 000 kr.

Motioner med anslagseffekt 2005

Moderaterna

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366 yrkande 6 i

denna del att riksdagen anvisar 120 miljoner

kronor mer än vad regeringen föreslagit i syfte

att förkorta handläggningstiderna.

Folkpartiet

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf401 i denna

del att riksdagen anvisar 70 miljoner kronor mer än

vad regeringen föreslagit. Genom anställning av fler

asylhandläggare kan de långa handläggningstiderna

förkortas.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277

yrkande 19 ett tillkännagivande om betydelsen av att

korta handläggningstiderna för att förhindra att

humanitära skäl uppstår under den långa

handläggningstiden.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28

i denna del att riksdagen anvisar 112 miljoner

kronor mer än vad regeringen föreslagit.

I samma motion yrkande 8 begärs ett

tillkännagivande om att Migrationsverket tillförs

ytterligare medel för att förkorta

handläggningstiderna för asylansökningar. Enligt

motionärerna kan på så sätt resurser frigöras som

annars skulle läggas på sjukvård och boende. I

yrkande 23 begärs beslut att slopa prövningen av

uppehållstillstånd för de av svensk domstol

meddelade adoptionerna för barn i åldern 12-17 år

samt nyfödda barn till föräldrar med

uppehållstillstånd i Sverige. En sådan åtgärd skulle

minska belastningen på Migrationsverkets

administration.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkande

5 ett tillkännagivande om att ytterligare medel

tillförs Migrationsverket för att tidsfristen för

handläggning av ensamkommande barns ärenden skall

kunna hållas till tre månader. Ett likalydande

motionsyrkande finns i motion 2003/04:Sf8 yrkande

11 av Sven Brus m.fl. (kd).

Övriga motioner

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf237

yrkande 5 ett tillkännagivande om att

Migrationsverket skall ha frihet att använda sina

resurser och organisera sin verksamhet på det sätt

som det finner effektivast. Enligt motionärerna är

detta nödvändigt för att för att uppnå målet om

högst sex månaders handläggningstid. De påpekar

bl.a. att anvisade medel inte får flyttas mellan

anslagen. Ett liknande motionsyrkande finns i motion

2003/04:Sf5 yrkande 10 av Per Westerberg m.fl. (m).

Utskottets ställningstagande

I detta avsnitt behandlar utskottet främst de

motionsyrkanden om handläggningstider som har

budgeteffekt 2005. Ytterligare yrkanden som rör

handläggningstider behandlas nedan i avsnittet

Asylprocessen.

Som framgår av budgetpropositionen har regeringen

föreslagit en ökning av anslaget med 18 miljoner

kronor för de arbetsuppgifter Migrationsverket

väntas få med anledning av regeringens förslag i

propositionen Prövning av verkställighetshinder i

utlänningsärenden (prop. 2003/04:59). Regeringens

förslag har inte färdigbehandlats i riksdagen (bet.

2004/05:SfU3). Om förslaget att ersätta det

nuvarande systemet med s.k. ny ansökan med prövning

av verkställighetshinder inte skulle antas av

riksdagen kommer detta att få betydelse för

verksamheten inom såväl Migrationsverket som

Utlänningsnämnden. Utskottet anser att det i så fall

får ankomma på regeringen att i tilläggsbudget ta

ställning till om anslag inom utgiftsområde 8 skall

anpassas härtill.

Antalet asylsökande minskade med 5 % 2003 jämfört

med 2002. Under 2003 sökte sammanlagt 31 555

personer asyl i Sverige. Därefter har minskningen

fortsatt och t.o.m. oktober i år har 19 491 personer

sökt asyl här, vilket omräknat till helår motsvarar

ca 23 400 personer. Migrationsverket har i en

verksamhets- och utgiftsprognos den 20 oktober 2004

angett att prognosen för 2004 höjts något, från 23

000 asylsökande till 24 000, jämfört med tidigare

prognos. Företrädare för Migrationsverket har den 28

oktober 2004 upplyst att verket för 2005 gör

bedömningen att ca 24 000 personer kommer att söka

asyl i Sverige. För 2006 är motsvarande siffra 22

000 personer.

Som redan nämnts gör regeringen bedömningen att 22

000 personer kommer att söka asyl här under 2005.

Prognosen för antalet asylsökande är som alltid

mycket osäker och beror i högsta grad på

omvärldsfaktorer. Eftersom antalet asylsökande är av

avgörande betydelse för kostnadernas utveckling inom

området är det enligt utskottet mycket viktigt men

också mycket svårt att göra prognoser över antalet

asylsökande. Mot bakgrund av antalet asylsökande

hittills i år och Migrationsverkets senaste

bedömning avseende 2005 är det rimligt att anta att

regeringens prognos är något för låg. Utskottet kan

dock inte bortse från den osäkerhet som vidlåder

denna typ av prognoser och gör därför bedömningen

att den tills vidare får godtas. Det är dock

angeläget att regeringen redan under våren

återkommer med förslag på tilläggsbudget om

prognoserna då tyder på ett högre antal asylsökande.

I den uppföljningsstudie som utskottet låtit göra

(och som redovisas närmare nedan i detta avsnitt)

framhålls betydelsen av att Migrationsverket på ett

tidigare stadium får besked om de resurser man kan

disponera.

När det gäller handläggningstiderna kan utskottet

konstatera att målet är att den totala väntetiden

för den asylsökande bör vara högst 12 månader. Den

totala genomsnittliga handläggningstiden, dvs. från

asylansökan till beslut i överklagande av

Utlänningsnämnden, var 462 dagar för de ärenden som

avgjordes av nämnden 2003. Motsvarande

genomsnittliga handläggningstid var året innan 435

dagar. Av Migrationsverkets verksamhets- och

utgiftsprognos den 20 oktober 2004 framgår att den

totala väntetiden för avgjorda ärenden för perioden

januari-september 2004 var 498 dagar (median 456).

Det framgår också att verket förutspår att

handläggningstiden i Migrationsverket under 2006

kommer att vara nere i sex månader.

Beslut om uppehållstillstånd eller avvisning skall

fattas inom sex månader från det att ansökan

inkommit till Migrationsverket. Av de avgjorda

ärendena beslutades 50 % inom sex månader jämfört

med 48 % året innan. Den genomsnittliga

handläggningstiden för grundärenden hos

Migrationsverket var 224 dagar (median 184) 2003.

Den genomsnittliga handläggningstiden för

grundärenden vid Migrationsverket under perioden

januari-september 2004 var enligt verksamhets- och

utgiftsprognosen 281 dagar (median 203).

Orsakerna till långa handläggningstider är enligt

regeringen flera och ofta komplexa. Bland annat

saknar över 90 % av de asylsökande passhandlingar

vid ansökningstillfället, vilket innebär att

asylutredningar om bl.a. deras identitet och resväg

försvåras. Hur Migrationsverket organiserar

prövningsverksamheten är också av betydelse för

handläggningstiderna. Enligt regeringen är det

därför angeläget att Migrationsverket vidtar

åtgärder som leder till effektivare handläggning.

Ett sådant förändringsarbete har påbörjats vid

verket.

Under 2003 var 27 % av alla som sökte asyl barn.

Av de 8 568 barn som sökte asyl hade 561 kommit till

Sverige som s.k. ensamkommande barn. Under 2003

avgjorde Migrationsverket 19 % av alla ansökningar

om asyl från ensamkommande barn inom målet om tre

månader. Detta var en förbättring i jämförelse med

2002 när 15 % avgjordes inom tre månader.

Företrädare för Migrationsverket har den 28 oktober

2004 upplyst att Migrationsverket nu har kunnat

halvera antalet barn med öppna ärenden.

Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen

(s. 52) att de uppsatta målen vad gäller

Migrationsverkets handläggningstider inte har

uppnåtts. Detta är enligt utskottet beklagligt inte

minst mot bakgrund av att långa handläggningstider

är mycket påfrestande för de enskilda samtidigt som

de ger upphov till stora ärendebalanser. Långa

handläggningstider kan därmed inverka negativt på

den nya instans- och processordning som skall

införas från 2006. För att komma till rätta med

problemen föreslår regeringen att Migrationsverkets

och, som redovisas nedan, Utlänningsnämndens

resurser ökas bl.a. för att minska ärendebalanserna

inför införandet av den nya ordningen. Ett minskat

antal asylsökande och det förhållandet att

myndigheterna tillförs ökade resurser ökar enligt

utskottets mening förutsättningarna för dem att

minska de alltför långa handläggningstiderna. Med

hänsyn härtill och då ett minskat antal asylsökande

även minskar kostnaderna för migrationspolitiken ser

utskottet mycket positivt på denna förstärkning.

Utskottet noterar att en särskild utredare i

dagarna har fått regeringens uppdrag att i samverkan

med Domstolsverket förbereda och vidta åtgärder för

att en ny instans- och processordning skall kunna

inrättas. I uppdraget ingår också att tillsammans

med Utlänningsnämnden förbereda och genomföra en

avveckling av nämnden senast den 1 januari 2006.

Utskottet vill också något beröra frågan om

bristande flexibilitet mellan olika anslag och

effekten på handläggningstiderna. På utskottets

uppdrag har universitetslektorn Marie Bengtsson,

Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds

universitet, under 2004 gjort en studie av

Migrationsverkets resurser i förhållande till

kostnaderna i asylmottagandet. I studien anförs

bl.a. att Migrationsverket har haft en mycket tuff

situation under de studerade åren 2000-2003 med en

mycket hög och oförutsägbar inströmning av

asylsökande utan att resurserna till prövning ökat i

motsvarande grad. Då flexibiliteten mellan olika

anslag och verksamheter är låg har detta lett till

ökad ärendebelastning och långa väntetider i

mottagningssystemet, vilket i sin tur medfört stora

samhällsekonomiska kostnader. Bristen på

långsiktighet har också lett till stora problem med

planeringen inom myndigheten och resurstillskott har

vid flera tillfällen kommit långt senare än vad som

varit önskvärt. Enligt studien är det visserligen

möjligt att spara pengar på asylmottagandet genom

att anslå extra resurser till asylprövningen men

besparingen uppkommer inte samma år. Under en

inledningsperiod krävs därför en fördubbling av

resurserna.

Utskottet anser det olyckligt om bristande

flexibilitet mellan anslag, i första hand anslagen

12:1 och 12:2, leder till ökad ärendebelastning och

långa väntetider i mottagningssystemet och därmed

till både påfrestningar på individerna och stora

kostnader för samhället. Även Statskontoret har i

rapporten Tydligare styrning av Migrationsverket

(2004:20) påtalat att den nuvarande

anslagskonstruktionen försvårar Migrationsverkets

möjligheter att snabbt prioritera mellan och inom

olika verksamhetsområden, i synnerhet inom

asylärendena. Utskottet noterar att också

Riksrevisionen i rapporten Snabbare asylprövning

(RiR 2004:24) har granskat regeringens och

Migrationsverkets åtgärder bl.a. för att minska de

långa handläggningstiderna. Riksrevisionen har även

tagit upp frågan om anslagsstrukturen och pekat på

olika sätt att öka flexibiliteten inom

asylprocessen.

Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att

det finns starka skäl att överväga möjligheterna

till ett flexiblare utnyttjade av anslagen på

migrationspolitikens område med beaktande av de krav

som ställs på verksamheten. Eftersom Statskontorets

rapport för närvarande bereds i Regeringskansliet

förutsätter utskottet att detta sker utan ett

formligt tillkännagivande från riksdagens sida.

Enligt 2 kap. 4 § 2 a utlänningslagen (1989:529)

gäller att uppehållstillstånd får ges adopterade

under 18 år bl.a. om adoptionsbeslutet meddelats av

svensk domstol. Bestämmelsen trädde i kraft den 1

juli 2001 och utskottet kan inte se något skäl att

föreslå riksdagen en ändring därav.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker

motionerna Sf366 yrkande 6 i denna del, Sf401 i

denna del, Sf277 yrkande 19, Sf351 yrkandena 8, 23

och 28 i denna del samt Sf335 yrkande 5 och

2003/04:Sf8 yrkande 11.

Motionerna Sf237 yrkande 5 och 2003/04:Sf5 yrkande

10 får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört

ovan om flexiblare användning av Migrationsverkets

anslag.

12:2 Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande m.fl.

Boende för asylsökande, organiserad verksamhet,

förvar och arbete med verkställighet utgör delar av

kostnaderna för mottagandet. Vidare finansieras från

anslaget***********************************************************************

d *b*l*.*a*.* *b*o*s*t*a*d*s*-* *o*c*h*

*d*a*g*e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r* *t*i*l*l*

*a*s*y*l*s*ö*k*a*n*d*e*,* *e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*

*t*i*l*l* *l*a*n*d*s*t*i*n*g* *f*ö*r* *h*ä*l*s*o*-*

*o*c*h* *s*j*u*k*v*å*r*d* *t*i*l*l*

*a*s*y*l*s*ö*k*a*n*d*e*,* *e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*

*t*i*l*l* *k*o*m*m*u*n*e*r* *o*c*h*

*l*a*n*d*s*t*i*n*g* *f*ö*r* *b*a*r*n* *o*c*h*

*u*n*g*d*o*m*a*r*s* *u*t*b*i*l*d*n*i*n*g*,*

*f*ö*r*s*k*o*l*e*v*e*r*k*s*a*m*h*e*t* *o*c*h*

*s*k*o*l*b*a*r*n*s*o*m*s*o*r*g*.* *Ä*v*e*n*

*e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g* till kommuner för vissa

utredningskostnader m.m. avseende asylsökande

ensamkommande barn och för kostnader för god man

till dessa barn finansieras från anslaget.

Utgifterna styrs främst av antalet asylsökande,

handläggningstiderna hos berörda myndigheter samt

tiden från lagakraftvunnet avvisnings- eller

utvisningsbeslut till utresa. 2005 beräknas den

genomsnittliga dygnsutgiften inom mottagandesystemet

till 219 kr.

För att delfinansiera kriminalvårdens ökade

utgifter med anledning av regeringens förslag i

proposition 2003/04:35 Människosmuggling och

tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och

vittnen m.m. föreslår regeringen att 2 miljoner

kronor överförs till utgiftsområde 4 Rättsväsendet

fr.o.m. 2005.

I budgetpropositionen föreslås att den statliga

ersättningen till kommuner för vissa sociala

utredningar gällande ensamkommande asylsökande barn

även skall gälla för 2005.

Enligt regeringen bygger beräkningen av anslaget

på att riksdagen kommer att anta det förslag om

ändring i lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl. (LMA) som regeringen under hösten

kommer att lämna till riksdagen. Förslaget innebär

att den särskilda bostadsersättningen avskaffas,

vilket leder till minskade utgifter på anslaget.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2005.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 3

296 162 000 kr.

Motioner med anslagseffekt 2005

Moderaterna

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366

yrkande 6 i denna del att riksdagen anvisar 400

miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit. Genom att anslå medel för att korta

handläggningstiderna minskar kommunernas

mottagningskostnader.

Folkpartiet

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf401 i

denna del att riksdagen anvisar 416 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Enligt motionärerna ger kortare

handläggningstider en besparing på anslaget 12:2

Mot-

tagande av asylsökande.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28

i denna del att riksdagen anvisar 300 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Snabbare

handläggning frigör enligt motionärerna resurser som

annars skulle gå till sjukvård och boende.

Vänsterpartiet

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf299 ett

tillkännagivande om bostadsersättning vid eget

boende. Motionärerna avvisar planerade

inskränkningar i asylsökandes rätt till ersättning

vid eget boende som enligt budgetpropositionen

kommer att föreläggas riksdagen under hösten 2004.

Enligt motionärerna bör riksdagen bör avslå

budgetpropositionen i denna del. Den besparing som

regeringen räknar med att förslaget skall ge bygger

på ett antagande att endast ett fåtal av dem med

eget boende kommer att flytta till Migrationsverkets

anläggningsboende. Om de som i dag uppbär ersättning

vid eget boende skulle välja att flytta till

anläggningsboende skulle statens kostnader tvärtom

öka eftersom dygnskostnaderna för anläggningsboende

är högre än kostnaderna för bostadsersättning vid

eget boende.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361

yrkande 11 ett tillkännagivande om att

inskränkningar i möjligheten till eget boende bör

avvisas.

Utskottets ställningstagande

Av budgetpropositionen framgår att kostnaderna för

mottagandesystemet är fortsatt höga trots att

antalet asylsökande minskar samt att en asylsökande

normalt skall vara berättigad till ersättning under

högst 12 månader. Cirka 43 000 personer var

registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem

vid årsskiftet 2003/04, vilket är en ökning med

cirka 3 400 personer jämfört med förra årsskiftet.

Ungefär 51 % bodde i anläggningsboende och 49 % i

s.k. eget boende. Den genomsnittliga vistelsetiden i

mottagandesystemet var 404 dagar 2003. Jämfört med

2002 motsvarar det en ökning med 57 dagar. Av de

registrerade i mottagandet hade 47 % en vistelsetid

som var längre än 12 månader, vilket är en ökning

med 8 % jämfört med året innan. Orsakerna till långa

vistelsetider är flera och komplexa. Förutom de

orsaker som redovisats i samband med

handläggningstiderna beror långa vistelsetider också

på problem med att verkställa avvisnings- och

utvisningsbeslut. Det faktum att andelen bifall hos

Utlänningsnämnden har minskat påverkar också

ärendebalansen. Därtill förlänger möjligheten att

lämna in ett obegränsat antal nya ansökningar den

totala vistelsetiden.

Utskottet beklagar de alltför långa

vistelsetiderna i mottagningssystemet, som inte bara

leder till stora samhällsekonomiska kostnader utan

också är mycket påfrestande för de enskilda. Det

förhållandet att Migrationsverket och

Utlänningsnämnden får ökade resurser 2005 för att

minska ärendebalanserna ökar enligt utskottet

förutsättningarna för en minskning av

vistelsetiderna. Detta torde dock även förutsätta

att minskningen av antalet asylsökande håller i sig.

Utskottet har ovan godtagit regeringens prognos för

2005 och anser med hänsyn härtill att några

ytterligare åtgärder i vart fall för närvarande inte

är påkallade. Utskottet vill tillägga att

Migrationsverket i sin verksamhets- och

utgiftsprognos den 20 oktober 2004 angivit att de

bedömer att antalet inskrivna kommer att minska med

4 000 personer fram till årsskiftet jämfört med

årsskiftet 2003/04 och att antalet inskrivna antas

minska med ytterligare ca 3 000 personer under 2005.

Utskottet vill även framhålla det ovan nämnda

förslaget i proposition 2003/04:59 om att slopa

ordningen med ny ansökan.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen sin

avsikt att återkomma till riksdagen med ett förslag

om att avskaffa bostadsersättningen för asylsökande.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom

budgetpropositionen i denna del.

Beträffade motionsyrkandena om att avvisa

inskränkningar i förslaget till bostadsersättning

vid eget boende kan utskottet konstatera att

regeringen nyligen förelagt riksdagen en proposition

om bostadsersättning för asylsökande (prop.

2004/05:28), vari föreslås att bostadsersättningen

för asylsökande som väljer eget boende avskaffas

fr.o.m. den 1 mars 2005. Regeringen beräknar att en

besparing på 50 miljoner kronor uppkommer 2005 till

följd av förslaget. Regeringen har då utgått från

att ca 10 % av dem som i dag bor i eget boende

kommer att flytta till anläggningsboende. En plats i

anläggning innebär en merkostnad för

Migrationsverket jämfört med eget boende. Av det

skälet ifrågasätts i motionerna Sf299 och Sf361

yrkande 11 även besparingens storlek. Frågan om

slopande av bostadsersättning vid eget boende kommer

att behandlas av utskottet senare under hösten.

Eftersom förslaget endast kommer att påverka

anslaget förhållandevis marginellt anser utskottet

att bedömningen av de ekonomiska effekterna av

förslaget kan anstå till dess. Utskottet avstyrker

därmed motionerna Sf299 och Sf361 yrkande 11.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf366

yrkande 6 i denna del, Sf401 i denna del och

Sf351 yrkande 28 i denna del.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden

om att höja flyktingkvoten och om skälet till

att anslagsmedlen avseende flyktingkvoten

inte utnyttjats fullt ut. Jämför reservation

7 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Från anslaget finansieras organiserad överföring av

flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som

tar emot dessa personer samt bidrag till vissa

hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag

till flyktingars resor från Sverige för bosättning i

annat land och bidrag till flyktingar för kostnader

för anhörigas resor till Sverige finansieras via

detta anslag.

I budgetpropositionen föreslås såvitt avser

flyktingkvoten att anslagsmedlen för 2005 skall

kunna användas med viss flexibilitet och motsvara

kostnaderna för överföring och mottagande av 1 840

personer.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på

289 809 000 kr. Tabell 5.8 An

Motioner utan anslagseffekt 2005

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277

yrkande 11 ett tillkännagivande om ansträngningar

för att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.

Det är enligt motionärerna angeläget att Sverige

verkar för att fler länder åtar sig att ta emot

kvotflyktingar.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion 2003/04:Sf6

yrkande 3 ett tillkännagivande om kvotflyktingar och

regeringens misslyckande. För 2003 anslog riksdagen

medel motsvarande 1 840 kvotflyktingar. Motionärerna

vill ha en förklaring till varför flyktingkvoten

inte utnyttjats fullt ut.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande

14 en redovisning av orsaken till att anslagsmedlen

avseende flyktingkvoten inte utnyttjats och om

outnyttjade medel använts på annat sätt.

Motionärerna framhåller att även om man räknar med

medicinska insatser i Bosnien och Kosovo torde inte

alla medel för kvoten ha utnyttjats. Ett liknande

yrkande finns i motion 2003/04:Sf8 yrkande 12 av

Sven Brus m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är

beredskapen att ta emot flyktingar för

vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten

skall användas för uttagning av flyktingar eller

andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt

situation och/eller för att ta hand om fall där

UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett

lämpligt placeringsland. Kvoten är inte begränsad

till flyktingar i ordets formella bemärkelse. Medlen

används även för vissa hjälpinsatser för flyktingar

utanför Sverige.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

uttagningarna, liksom hittills, görs i samarbete med

UNHCR. Det är också angeläget att kretsen av länder

som tar emot personer i behov av vidarebosättning

utvidgas. Utskottet förutsätter att UNHCR verkar för

att utöka antalet vidarebosättningsländer. Utskottet

noterar att det på EU-nivå pågår diskussioner som

har betydelse i detta sammanhang. Kommissionen har i

ett meddelande om en styrd inresa till EU för

personer i behov av internationellt skydd (KOM(2004)

410) föreslagit regionala EU-program för skydd för

att komma till rätta med utdragna

flyktingsituationer och som en del i

skyddsprogrammen ett vidarebosättningsprogram för

specifika flyktingsituationer.

Såväl för 2002 som för 2003 anvisades medel som

motsvarar överföring av 1 840 personer. Av

Migrationsverkets statistik framgår att totalt 1 015

personer överfördes för vidarebosättning under 2002

och att motsvarande siffra 2003 var 890, varav 207

personer hade fått beslut året innan. Av

regleringsbrevet för Migrationsverket för 2004

framgår att anslagsposterna Vidarebosättning och

Resor vid vidarebosättning m.m. inom anslaget 12:3

uppgår till sammanlagt drygt 267 miljoner kronor. Av

dessa medel får Migrationsverket utan särskilt

beslut av regeringen disponera drygt 237 miljoner

kronor. Av ett skriftligt frågesvar lämnat av

migrationsministern den 18 mars 2004 framgår att

Migrationsverket får disponera medel motsvarande 1

700 skyddsbehövande personer för vidarebosättning i

Sverige och att resterande medel, motsvarande 140

personer, står till regeringens disposition om

ytterligare behov av vidarebosättning skulle

uppkomma respektive om behov av alternativt

användande av medlen skulle uppstå.

Frågan varför flyktingkvoten inte utnyttjats fullt

ut besvaras delvis av Migrationsverkets

årsredovisning för 2003 (s. 22-23). Däri anges att

sett över hela budgetåret har överföringarna gått

ovanligt trögt. Ofta har fördröjningarna att göra

med svårigheter i respektive utreseland där

myndigheterna av olika skäl inte beviljar utresa för

personerna i fråga eller tar väldigt god tid på sig

för att handlägga dessa ärenden. Det har även

funnits vissa problem att få fram kommunplatser.

Enligt årsredovisningen är vidarebosättningsarbetet

till sin natur oförutsägbart på grund av händelser

som inträffar runtom i världen. Förutsättningarna

för planeringen 2003 ändrades t.ex. radikalt på

grund av Irakkriget. En annan förklaring som

utskottet vill peka på är att medlen skall kunna

användas med viss flexibilitet. 2003 användes medel

bl.a. för medicinska insatser i Bosnien-Hercegovina

och Kosovo i det s.k. Medevacprogrammet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sf277 yrkande 11, 2003/04:Sf6 yrkande 3, Sf351

yrkande 14 och 2003/04:Sf8 yrkande 12.

Utskottet, som inte har något att invända mot att

en viss del av medlen även 2005 skall få användas

med viss flexibilitet, tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning för 2005.

12:4 Utlänningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Propositionen

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som

fattas av Migrationsverket avseende avvisning och

utvisning samt ansökningar om uppehållstillstånd,

flyktingförklaring, resedokument och svenskt

medborgarskap. Nämnden prövar även s.k. ny ansökan

om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b §

utlänningslagen. Sådan ansökan kan göras efter det

att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut vunnit

laga kraft.

Regeringen föreslår att Utlänningsnämndens anslag

ökas med 25 miljoner kronor för att minska

ärendebalanserna bl.a. inför en ny instans- och

processordning samt för att minska väntetiderna i

Migrationsverkets mottagandesystem.

Enligt regeringen skall en särskild utredare

snarast tillkallas för att förbereda och vidta

åtgärder för att inrätta en ny instans- och

processordning som skall gälla från den 1 januari

2006.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 149

792 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Målet för överprövning av beslut om avvisning eller

utvisning är att beslut skall fattas inom sex

månader och att den totala väntetiden i

Migrationsverket och Utlänningsnämnden bör vara

högst 12 månader. Den genomsnittliga

handläggningstiden under 2003 var 190 dagar (135

median) i asylärenden och 211 dagar (184 median) i

avlägsnandeärenden där asylskäl inte åberopas. 2002

var handläggningstiderna 221 (167 median) respektive

248 dagar (237 median). Under 2003 fattades beslut

inom sex månader i cirka 60 % av de avgjorda

asylärendena och i 48 % av de ärenden där asylskäl

inte åberopats. Enligt budgetpropositionen (s. 51)

har regeringens mål ännu inte nåtts men resultatet

har förbättrats jämfört med föregående år då beslut

fattades inom sex månader i 52 % av asylärenden och

32 % av övriga ärenden. När det gäller avvisning

eller utvisning av ensamkommande barn, är målet att

beslut skall fattas inom tre månader. Nämnden

avgjorde 106 ärenden avseende ensamkommande barn

under 2003, varav 17 ärenden bifölls. Den

genomsnittliga handläggningstiden var 91 dagar.

Mot bakgrund av behovet att minska

ärendebalanserna inför den nya instans- och

processordningen 2006 och med hänsyn till de

alltjämt långa handläggningstiderna välkomnar

utskottet regeringens förslag att öka anslaget med

25 miljoner kronor för 2005. Utskottet noterar att

även riksdagens ställningstagande till proposition

2003/04:59 om slopandet av ordningen med ny ansökan

får stor betydelse för Utlänningsnämndens

verksamhet. Om propositionen antas av riksdagen

innebär det att handläggningen av dessa ansökningar

inte längre kommer att ta Utlänningsnämndens

resurser i anspråk. Detta kommer i sin tur att leda

till att handläggningstiderna i nämnden kan kortas

väsentligt. Skulle propositionen inte antas får det,

som utskottet angivit ovan beträffande anslaget

12:1, ankomma på regeringen att ta ställning till om

anslagen inom utgiftsområde 8 behöver anpassas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2005.

Som redan nämnts har en särskild utredare fått

regeringens uppdrag att i samverkan med

Domstolsverket förbereda och vidta åtgärder för att

en ny instans- och processordning skall kunna

inrättas. I uppdraget ingår också att tillsammans

med Utlänningsnämnden förbereda och genomföra en

avveckling av nämnden senast den 1 januari 2006.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Riksdagen bör vidare avslå ett

motionsyrkande om rättshjälp i Dublinärenden.

Jämför reservation 8 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar offentligt biträde enligt

utlänningslagen vid Regeringskansliet,

Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

Regeringen bedömer att anslaget bör utökas med 60

miljoner kronor för ökade kostnader för offentligt

biträde i utlänningsärenden.

För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 177

027 000 kr.

Motioner utan anslagseffekt 2005

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 5

ett tillkännagivande om möjlighet att få rättshjälp

vid "Dublinärende".

Utskottets ställningstagande

Enligt 11 kap. 8 § utlänningslagen gäller att

offentligt biträde skall förordnas i ärende om

avvisning eller utvisning, om det inte måste antas

att behov av biträde saknas. Utskottet finner inte

skäl att föreslå riksdagen en ändring av nämnda

bestämmelse och avstyrker därmed motion Sf351

yrkande 5.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2005.

Övriga anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning för anslagen 12:6

Utresor för avvisade och utvisade och 12:7

Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar.

Riksdagen bör även såvitt gäller

minoritetspolitiken bifalla anslaget 47:1

Åtgärder för nationella minoriteter.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 12:6 ökas med 90

miljoner kronor på grund av ett ökat antal

avvisningar och utvisningar samt ökade

resekostnader. För 2005 föreslår regeringen ett

ramanslag på 225 556 000 kr.

Beträffande anslaget 12:7 anges att den europeiska

flyktingfonden, som inrättades för perioden

2000-2004, enligt beslut i ministerrådet har

förlängts för perioden 2005-2010. För budgetåret

2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 30 400 000

kr.

I fråga om minoritetspolitiken finns enligt

regeringen behov av ett mer sammanhållet system för

bidrag till organisationer som företräder nationella

minoriteter. Därför föreslås att 2,5 miljoner kronor

förs från anslaget 10:2 Integrationsåtgärder till

anslaget 47:1. För budgetåret 2005 föreslår

regeringen ett ramanslag på 10 500 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2005 för anslagen 12:6 Utresor

för avvisade och utvisade, 12:7 Från EU-budgeten

finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

och 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter.

Asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om bl.a.

handläggningstider, länderkunskap och

asylsökandes rätt till auktoriserad tolk.

Jämför reservationerna 9 (m), 10 (c), 11

(mp), 12 (mp), 13 (v) 14 (kd), 15 (mp), 16

(v), 17 (kd, v, c och mp), 18 (kd) och 19

(c).

Skrivelsen

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för

resultat och kostnader i asylprocessen. I

asylprocessen ingår de olika momenten från det att

en person lämnar in en asylansökan vid

Migrationsverket till dess att personen i fråga

antingen får ett uppehållstillstånd eller ett

lagakraftvunnet avvisningsbeslut och därmed skall

lämna landet. I skrivelsen anges att regeringen

under en följd av år har arbetat med att förstärka

och effektivisera asylprocessen. Utvecklingen av

antalet asylsökande följs kontinuerligt, och barn i

asylprocessen är högt prioriterade. Dessutom pågår

det ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att

förbättra asylprocessen utifrån ett barnperspektiv.

Det påpekas också att regeringens och myndigheternas

arbete med att reformera och effektivisera

asylprocessen fortsätter.

Motioner

Handläggningstider

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf237

yrkande 4 ett tillkännagivande om att väntan på

besked om asyl i första instans inte får vara längre

än sex månader. För barn bör handläggningstiden inte

överstiga tre månader. Ett liknande yrkande finns i

motion 2003/04:Sf5 yrkande 9 av Per Westerberg m.fl.

(m).

I motion Sf208 av Sten Tolgfors (m) begärs i

yrkande 1 ett tillkännagivande om att målet bör vara

att barn inte skall behöva vänta längre än tre

månader på besked vid ansökan om asyl. Särskilt barn

drabbas av långa väntetider och av den osäkerhet

detta för med sig.

I motion Sf378 av Ulrika Karlsson (m) begärs i

yrkande 3 ett tillkännagivande om kortare

handläggningstider vid asylprövning. Motionären

anser att handläggningstiden bör vara maximalt sex

månader. Om inte myndigheterna klarar detta bör den

asylsökande automatiskt få ett positivt besked.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265

yrkande 8 ett tillkännagivande om att införa en

bortre tidsgräns för besked om uppehållstillstånd på

tolv månader för vuxna och sex månader för barn.

I motion Sf291 av Birgitta Sellén och Kenneth

Johansson (c) begärs i yrkande 1 ett

tillkännagivande om att asylärenden skall ha kortare

handläggningstider och att barnens berättelser bör

få större tyngd.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion

2003/04:Sf396 yrkande 7 ett tillkännagivande om att

införa en bortre tidsgräns på tolv månader från

ansökningsdagen för asylbeslut.

I motion 2003/04:Sf314 av Solveig Hellquist m.fl.

(fp, kd, mp) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande

om en tidsfrist på tre månader i utlänningslagen för

handläggning som gäller ensamkommande barn under 18

år som söker asyl eller uppehållstillstånd. I samma

motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en

tidsfrist på sex månader i utlänningslagen för

handläggning av ärenden som gäller barnfamiljer som

söker asyl och uppehållstillstånd. I yrkande 3

begärs ett tillkännagivande om att förkorta

handläggningstiderna för asylsökande ensamkommande

barn samt barnfamiljer. Motionärerna anser att de

långa handläggningstiderna är nedbrytande för alla

asylsökande men att de är särskilt skadliga för

barn.

I motion Sf375 av Gustav Fridolin (mp) och Annika

Qarlsson (c) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande

om att en bortre gräns för asylprövningar sätts till

18 månader och att de flyktingar som väntat längre

på slutligt besked automatsikt bör få stanna i

Sverige.

I motion Sf300 av Yilmaz Kerimo (s) begärs i

yrkande 1 ett tillkännagivande om att förkorta

asylprocessen för ensamma flyktingbarn. Motionären

anser att väntetiden i ett enskilt fall aldrig får

överstiga tre månader.

Länderkunskap

I motion Sf207 av Sten Tolgfors (m) begärs ett

tillkännagivande om att framtagande av

länderunderlag i asylärenden bör brytas ur

Migrationsverket och läggas i en särskild från

parterna skild verksamhet. Enligt motionären skall

båda parter ges tillgång till länderunderlaget.

Även i motion 2003/04:Sf211 av Sten Tolgfors (m)

begärs ett tillkännagivande om framtagande av

länderunderlag i asylärenden.

I motion Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp)

begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om

länderkunskap vid utredning av kvinnliga

asylsökande. Den som utreder kvinnors asylskäl måste

enligt motionärerna ha mycket god kännedom om landet

som den asylsökande kommer ifrån och ha särskild

kunskap om hur ensamma kvinnors situation är just i

det område som kvinnan kommer ifrån.

Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361

yrkande 3 ett tillkännagivande om förstärkning av

Migrationsverkets omvärldsbevakning liksom analyser

och kunskapsuppbyggnad vad gäller asylområdet

generellt. I samma motion yrkande 4 begärs ett

tillkännagivande om obligatorisk vidareutbildning

för samtlig personal inom Migrationsverket.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf357 yrkande 18 ett tillkännagivande om

s.k. landinformation. Landinformation måste enligt

motionärerna ske på bred basis och utifrån flera

olika källor i landet. En översyn bör ske för att

tydliggöra på vilket sätt Sverige får sin

landinformation.

Tolk

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403

yrkande 12 en utredning av frågan om asylsökandes

rätt till auktoriserad tolk och översättare. Tolken

bör dessutom vara av samma kön som den asylsökande.

I samma motion yrkande 13 begärs utredning av

Migrationsverkets bruk av språktester.

Migrationsverket bör upphöra med språktesterna medan

översynen pågår.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf357 yrkande 20 ett tillkännagivande om

behovet av tolk. Tolken bör enligt motionärerna vara

auktoriserad och om så önskas av samma kön.

Kvinnor i asylprocessen

I motion Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp)

begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att i

asylutredning av kvinnor följa Migrationsverkets

riktlinjer. Enligt motionärerna sker detta inte i

dag. I samma motion yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande om särskilda förutsättningar vad

gäller utredning av kvinnliga asylsökande.

Motionärerna påpekar att en utredning av personer

som kan ha varit utsatta för våldtäkt och andra

övergrepp kräver en utomordentligt kompetent

utredare. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om

sekretess vid utredning av kvinnliga asylsökande.

Kvinnor bör höras separat och vad de säger bör inte

yppas för mannen eller familjen i övrigt. I yrkande

7 begärs ett tillkännagivande om samverkan mellan

asylutredning och asylmottagning. En sådan samverkan

kan leda till att signaler om t.ex. övergrepp som

kvinnan inte vågar berätta om fångas upp.

Kalle Larsson (v) begär i motion Sf361 yrkande 5

ett tillkännagivande om en utbildningssatsning

angående kvinnors asylskäl. Utbildningen av

Migrationsverkets personal måste förbättras.

Förvar

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403

yrkande 20 en utredning av frågan om tidsbegränsning

m.m. avseende förvarstagande. Motionärerna anser att

utgångspunkten bör vara att förvar endast skall ske

i undantagsfall och att det måste finnas en

tidsbegränsning.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265

yrkande 4 ett tillkännagivande om att begränsa

förvarstagande och i stället prioritera

anmälningsskyldighet för personer som skall avvisas.

Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf266 yrkande

24 ett tillkännagivande om att tillsätta en

utredning med uppgift att se över 6 kap. 2 och 4 §§

utlänningslagen. Förvarsreglerna är enligt

motionärerna mycket vaga och ger stort utrymme för

godtycke. Det är inte acceptabelt att

tidsbegränsning saknas om det föreligger synnerliga

skäl. Ett liknande yrkande finns i motion

2003/04:Sf257 yrkande 23 av Ulla Hoffmann m.fl. (v).

Mona Jönsson m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf20 ett tillkännagivande om att införa en

bortre tidsgräns vad gäller förvarstagande. Ett

liknande yrkande finns i motion 2003/04:Sf357

yrkande 19 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp).

Övrigt

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277 yrkande 20 ett

tillkännagivande om asylansökan i hela Sverige.

Enligt motionärerna är det inte möjligt att söka

asyl norr om Solna, vilket är oacceptabelt.

Motionärerna anser att det bör vara möjligt att söka

asyl på alla de orter där Migrationsverket har

kontor.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403

yrkande 14 ett tillkännagivande om att psykologers,

psykiatrikers och kuratorers intyg måste beaktas i

högre grad.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265

yrkande 1 ett tillkännagivande om att asylprocessen

skall präglas av en välkomnande attityd och ett

humant synsätt med insikt om varje människas värde

och potential.

Utskottets ställningstagande

Handläggningstider

Utskottet har ovan redovisat handläggningstider för

asylprövning m.m. och bl.a. beklagat att regeringens

mål för handläggnings- och vistelsetider inte

uppnåtts. Enligt utskottets mening blir långa

handläggningstider särskilt kostsamma i asylärenden,

inte bara på grund av att de sökande under tiden

vistas i Migrationsverkets mottagandesystem utan

också på grund av den psykiska press som sökandena

under tiden tvingas leva under. Utskottet har därför

ställt sig bakom regeringens förslag att tillföra

Migrationsverket och Utlänningsnämnden ökade

resurser för att minska ärendebalanserna. Ett

minskat antal asylsökande och det förhållandet att

myndigheterna tillförs ökade resurser ger enligt

utskottets mening ökade förutsättningar för dem att

minska ärendebalanserna och vistelsetiderna i

mottagandesystemet. Utskottet noterar också att det

av regeringens skrivelse 2003/04:53 (s. 19) framgår

att mottagandet av ensamkommande barn liksom

mottagandet av barn i familj är en prioriterad

fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sf237 yrkande 4, 2003/04:Sf5 yrkande 9, Sf208

yrkande 1, Sf378 yrkande 3, Sf265 yrkande 8, Sf291

yrkande 1, 2003/04:Sf396 yrkande 7, 2003/04:Sf314

yrkandena 1-3, Sf375 yrkande 2 och Sf300 yrkande 1.

Länderkunskap

Utskottet har tidigare (se bet. 2002/03:SfU8 s. 71)

pekat på vikten av att handläggare och

beslutsfattare hos Migrationsverket och

Utlänningsnämnden har stor kunskap om de länder som

de asylsökande kommer ifrån. Det kan gälla det

politiska läget, etniska konflikter, rättssystemet,

tillämpning av lagstiftning m.m. Som redan nämnts

fick Migrationsverket i januari 2004 i uppdrag att

utveckla arbetet inom ett antal områden. Det gäller

t.ex. arbetssättet vid asylutredningar, utredningar

av barns asylskäl och länderinformation. Kommittén

för översyn av utlänningslagstiftningen har i sitt

betänkande Utlänningslagstiftningen i ett

domstolsperspektiv (SOU 2004:74 s. 309-310)

redovisat det inom Migrationsverket pågående

förändringsarbetet. En rad arbetsgrupper har enligt

kommittén lämnat förslag till förbättringar, varav

en har föreslagit bl.a. att relevant landmaterial så

långt möjligt skall kommuniceras med sökanden vid

asylutredningen och att yttrande från sökanden med

biträde skall inhämtas samtidigt. Dessutom föreslås

att särskilda landanalytiker skall finnas

tillgängliga som stöd för beslutsfattare. Därtill

anges i regeringens skrivelse 2003/04:53 Resultat

och kostnader i asylprocessen (s. 24) att

Migrationsverket tagit fram ett generellt

utbildningsprogram för de anställda, det s.k.

Migrationsprogrammet. Programmet avser bl.a.

samtals- och intervjuteknik, utbildning i mänskliga

rättigheter och utlänningslagen samt gällande

praxis. Återvändande och verkställighet är andra

delar i Migrationsprogrammet. Vidare har särskilda

utbildningsinsatser gjorts för att förbättra

asylutredningarna avseende ensamkommande barn.

Mot bakgrund av det nu redovisade

förändringsarbetet anser utskottet att det för

närvarande inte finns någon anledning för riksdagen

att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrker

utskottet motionerna Sf207, 2003/04:Sf211, Sf278

yrkande 4 och 2003/04:Sf357 yrkande 18.

I den mån motion Sf361 yrkandena 3 och 4 inte är

tillgodosedd med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena ifråga.

Tolk m.m.

Av regeringens skrivelse 2003/04:53 (s. 23) framgår

att Migrationsverket har inlett ett försöksprojekt

för att vidareutveckla språkanalyser. Syftet är att

på ett tidigt stadium i asylprocessen få en

indikation på från vilket land en asylsökande utan

identitetshandlingar kommer. Vidare pågår inom

verket en försöksverksamhet med tolkning genom

videokonferens. Flera av verkets anläggningar ligger

på platser där tillgången till auktoriserade tolkar

är begränsad. För att inte förlänga

handläggningstiderna genomförs på försök

videokonferenser där tolken kan befinna sig på en

annan ort än där utredningen görs. I det ovan nämnda

utredningsbetänkandet Tolkförmedling (SOU 2004:15)

anges att det för närvarande är stor brist på

auktoriserade tolkar. Av de 5 000 tolkar som är

aktiva är 825 auktoriserade av Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet har möjlighet att auktorisera tolkar

i 34 språk, medan det i dag talas ett drygt

hundratal språk inom vilka tolkning förekommer.

Utredningen har föreslagit bl.a. att regeringen gör

en översyn av kontakttolkutbildningen inom

folkbildningen. Betänkandet har remissbehandlats och

bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Slutligen har den ovan nämnda arbetsgruppen inom

Migrationsverket även föreslagit att de tolkar som

anlitas skall ha genomgått en särskild

asyltolkningskurs och att fysisk tolknärvaro skall

eftersträvas.

Utskottet kan med hänsyn bl.a. till det pågående

förändringsarbetet inte se att riksdagen bör vidta

någon åtgärd i denna fråga. Motionerna 2003/04:Sf403

yrkande 12 och 13 och 2003/04:Sf357 yrkande 20

avstyrks därför.

Kvinnor i asylprocessen

Migrationsverket har enligt vad som redovisas i

skrivelsen 2003/04:53 (s. 24) på uppdrag av

regeringen utarbetat riktlinjer för hur kvinnors

asylskäl bättre skall kunna uppmärksammas i

asylprocessen. I riktlinjerna lyfts bl.a. fram att

de ärenden som rör kvinnors särskilda skyddsbehov

många gånger är känsliga och förutsätter fullgod

kompetens hos såväl utredare och tolk som offentligt

biträde. Flera olika insatser, främst i form av

utbildningar och föreläsningar, har enligt

skrivelsen gjorts för att höja kompetensen hos

handläggarna. Utskottet noterar att i riktlinjerna

betonas bl.a. värdet av samverkan mellan Asyl och

Mottagning, vikten av val av utredare, tolk och

offentligt biträde samt frågor om sekretess och

separat utredning. Vidare framhålls att

sekretessaspekterna är en de viktigaste frågorna

under asylutredningen och att kvinnan ingående bör

informeras och försäkras om att de uppgifter hon

lämnar inte kommer någon utomstående till del.

Särskilt viktigt kan det enligt riktlinjerna vara

för kvinnan att förvissa sig om att uppgifterna inte

förs vidare till mannen eller familjen i övrigt. Det

framgår också att kvinnan alltid bör höras separat

och helt skilt från mannen och den övriga familjen

och att det många gånger kan var lämpligt att

kvinnan kallas helt separat för utredning och då vid

en tidpunkt skild från familjen i övrigt.

I motion Sf278 påpekas att Migrationsverkets

utredare inte alltid följer de av verket utfärdade

riktlinjerna. Enligt utskottets mening är detta en

fråga som måste hanteras av Migrationsverket. Mot

bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att

anledning saknas för riksdagen att ta något

initiativ i dessa frågor. Motionerna Sf278 yrkandena

2, 3, 5 och 7 samt Sf361 yrkande 5 avstyrks.

Förvar

Migrationsverket har sedan den 1 oktober 1997

ansvaret för de utlänningar som tas i förvar enligt

utlänningslagen och för de lokaler där de

förvarstagna skall vistas. Förutsättningarna för att

hålla en asylsökande i förvar regleras i 6 kap.

utlänningslagen. Ett barn kan under starkt

begränsade förutsättningar tas i förvar och får inte

skiljas från sin vårdnadshavare genom att denne

eller barnet tas i förvar. Är det tillräckligt att

barnet ställs under uppsikt får förvar inte

tillgripas.

Ett beslut om förvar fattas av den myndighet som

handlägger ärendet, och beslutet kan överklagas till

allmän förvaltningsdomstol. Beslutet omprövas inom

vissa tidsfrister, och varje ny prövning av ett

beslut om förvar skall föregås av en förhandling.

Utskottet har erfarit att regeringen avser att

utreda frågan om en särskild tidsgräns för

förvarstagande. Något särskilt tillkännagivande från

riksdagen är därför inte påkallat. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 2003/04:Sf403 yrkande 20, Sf265

yrkande 4, Sf266 yrkande 24, 2003/04:Sf257 yrkande

23, 2003/04:Sf20 och 2003/04:Sf357 yrkande 19.

Övrigt

Vad gäller kravet att man skall kunna ansöka om asyl

även i norra Sverige har Migrationsverket upplyst om

att det finns en transitenhet i Gävle där asyl kan

sökas. Utskottet avstyrker därmed motion Sf277

yrkande 20.

Övriga motionsyrkanden, 2003/04:Sf403 yrkande 14

och Sf265 yrkande 1, avstyrks med hänsyn till det

inom Migrationsverket pågående förändringsarbetet,

varav en del har redovisats ovan.

Barn i asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

till känna att det snarast bör slås fast att

det i första hand är kommunerna som under

beaktande av finansieringsprincipen har

ansvaret för mottagandet av ensamkommande

flyktingbarn och att regeringen utan dröjsmål

bör återkomma med ett förslag med denna

inriktning. Därmed bifaller riksdagen ett

antal motionsyrkanden.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om bl.a.

barns rätt att höras, barns asylskäl liksom

om apatiska barn. Jämför reservationerna 20

(kd, c), 21 (s), 22 (fp, kd, c), 23 (kd), 24

(c) 25 (mp), 26 (fp), 27 (c), 28 (fp, kd), 29

(c), 30 (mp) och 31 (kd).

Motioner

Utredning av barns asylskäl

I motion Sf208 av Sten Tolgfors (m) begärs i yrkande

2 ett tillkännagivande om att barns egna asylskäl

skall efterfrågas och undersökas av

Migrationsverket. I samma motion yrkande 3 begärs

ett tillkännagivande om att det av Migrationsverkets

beslut som gäller barn skall framgå hur barns egna

asylskäl har eftersökts och vilka bedömningar som

gjorts av dessa. I yrkande 5 begärs ett

tillkännagivande om att Migrationsverket skall ha

särskilt utbildad personal för att utreda och bedöma

barns asylskäl.

I motion Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp) begärs i

yrkande 4 ett tillkännagivande om att barn skall

höras om sina asylskäl.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkande

2 ett tillkännagivande om att asylsökande barn har

rätt att höras. Motionärerna anser att myndigheterna

som huvudregel skall höra varje barn om dess

asylskäl. Om det är olämpligt eller barnet inte vill

bli hört skall detta respekteras och redovisas i

ärendet. I de fall barnet inte hörs personligen

skall myndigheten noga höra barnets vårdnadshavare

om barnets asylskäl. Liknande yrkanden finns i

motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 5 av Sven Brus m.fl.

(kd), 2003/04:Sf403 yrkande 24 av Sven Brus m.fl.

(kd) och 2003/04:Sf271 yrkande 4 av Inger Davidson

och Gunilla Tjernberg (kd).

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265

yrkande 7 ett tillkännagivande om att barns rätt att

komma till tals i asylutredningarna skall

garanteras.

I motion 2003/04:Sf266 av Marina Pettersson (s)

begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om barnens

egna asylskäl. Huvudregeln bör vara att

Migrationsverket hör varje barn om barnets egna

asylskäl.

I motion 2003/04:Sf323 av Anne Ludvigsson m.fl.

(s) begärs ett tillkännagivande om att barns egna

asylskäl skall beaktas och särskilda barnhandläggare

utbildas samt att frågan om barn till illegala

invandrare bör få rätt till hälso- och sjukvård bör

uppmärksammas.

I motion 2003/04:Sf351 av Birgitta Ahlqvist (s)

begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket

och Utlänningsnämnden måste bättre beakta barnets

egna asylskäl.

Ensamkommande barn

I motion Sf208 av Sten Tolgfors (m) begärs i yrkande

6 ett tillkännagivande om mottagandet av

ensamkommande barn. Motionären anser att staten

skall träffa överenskommelse med ett mindre antal

värdkommuner om boende för de ensamkommande barnen

och att socialtjänsten och inte Migrationsverket

skall ha ansvar för deras boende.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277

yrkande 8 ett tillkännagivande om att regeringen

omgående bör lägga fram en proposition baserad på

utredningsbetänkandet God man för ensamkommande

flyktingbarn (SOU 2003:51) på riksdagens bord.

Erik Ullenhag m.fl. (fp) begär i motion So398

yrkande 8 att regeringen omgående tar initiativ till

en lagändring och inleder en dialog med kommunerna

om att ansvaret för mottagande av ensamkommande barn

förs över från Migrationsverket till kommunerna.

Migrationsverkets dubbla roller, både utredande och

omhändertagande, riskerar att omöjliggöra goda

relationer mellan personal och barn.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf8

yrkande 8 förslag till ändring av mottagandet av

ensamkommande flyktingbarn. Socialtjänsten bör

enligt motionärerna ha det entydiga ansvaret för de

ensamkommande barnen redan vid ankomsten, medan

Migrationsverket endast bör ha ansvar för att utreda

barnens asylskäl. I samma motion yrkande 9 begärs

förslag till inrättande av en särskild företrädare

för ensamkommande barn, som bör utses inom 24 timmar

efter det att barnet anlänt. I yrkande 10 begärs ett

tillkännagivande om familjehemsplacering av

ensamkommande flyktingbarn.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265

yrkande 6 ett tillkännagivande om att regeringen

snarast bör återkomma till riksdagen med förslag som

förbättrar de ensamkommande barnens situation.

Förslaget om god man för ensamkommande barn som

finns i kommittébetänkande SOU 2003:51 bör snarast

genomföras.

I motion Sf315 av Margareta Andersson och Annika

Qarlsson (c) begärs i yrkandena 1 och 2

tillkännagivanden om att placera ensamma

flyktingbarn i familjehem och att myndigheterna

skall ta ett större ansvar för försvunna

flyktingbarn. Migrationsverket och de sociala

myndigheterna måste enligt motionärerna ta ett

större ansvar för att leta rätt på försvunna

flyktingbarn.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf357 yrkande 13 ett tillkännagivande om att

ensamkommande barn endast skall intervjuas av

personal med barnkompetens.

I motion Sf300 av Yilmaz Kerimo (s) begärs i

yrkande 2 ett tillkännagivande om rätten till god

man inom ett rimligt tidsintervall.

I motion Sf276 av Inger Davidson m.fl. (m, kd, fp,

c, v) begärs ett tillkännagivande om skyndsam

lagändring angående ansvaret för mottagande och

omhändertagande av ensamkommande barn. Kommunerna

bör enligt motionärerna snarast ta över ansvaret för

mottagandet, dvs. boende och omhändertagande.

Apatiska barn m.m.

Erik Ullenhag m.fl. (fp) begär i motion So398

yrkande 7 ett tillkännagivande om förändringar i

flyktingpolitiken samt övriga åtgärder med anledning

av barn med uppgivenhetssymtom. Motionärerna anser

att handläggningstiderna måste minska radikalt,

barnkonventionen tillämpas och Utlänningsnämnden

läggas ned.

I motion Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp) begärs i

yrkande 3 ett tillkännagivande om särskilda åtgärder

för att hjälpa bl.a. apatiska asylbarn.

I motion So597 av Solveig Hellquist (fp) begärs i

yrkande 3 ett tillkännagivande om behovet av att

klargöra ansvarsområdet mellan socialtjänst och

Migrationsverket. Kommunerna och Migrationsverket är

oeniga om ersättning till kommuner för insatser för

asylsökande barn med tydliga psykiska och somatiska

problem som leder till utredning och insatser även

inom socialtjänsten. I samma motion yrkande 4 begärs

ett tillkännagivande om behovet av att se över

statsbidragssystemet så att barn och föräldrar kan

placeras tillsammans om behov föreligger.

Statsbidrag till kommunerna utges enligt

motionärerna om barn placeras ensamma men inte om

barn och föräldrar placeras tillsammans.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265

yrkande 3 ett tillkännagivande om att snabbåtgärder

måste vidtas för att undvika fenomenet med apatiska

asylsökande barn i framtiden samt att

uppehållstillstånd av humanitära skäl bör ges åt de

apatiska barn som finns i dagsläget.

I motion Sf291 av Birgitta Sellén och Kenneth

Johansson (c) begärs i yrkande 2 ett

tillkännagivande om att läkare som vårdar apatiska

asylsökande barn fortlöpande bör skicka lägesrapport

om barnets hälsotillstånd till Migrationsverket.

Övrigt om barn

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277

yrkande 6 ett tillkännagivande om att se över

bestämmelserna om barnets bästa så att

barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller

asylsökande barn. Hänsynen till barns bästa måste

enligt motionärerna som regel gå före samhällets

intresse av att reglera invandringen.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkande

1 ett tillkännagivande om att barnets bästa skall

sättas främst i utlänningsärenden. Allt annat

strider enligt motionärerna mot barnkonventionen.

I motion 2003/04:Sf271 av Inger Davidson och

Gunilla Tjernberg (kd) begärs i yrkande 3 ett

tillkännagivande om att det av utlänningslagen skall

framgå att barn under 18 år bör höras av en person

med särskild kompetens för uppgiften och att

förhöret sker i en barnanpassad miljö. I samma

motion yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att

forskning i flyktingrätt med fokusering på

barnfrågor initieras för att öka rättssäkerheten för

barn som ansöker om asyl.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion

2003/04:Sf396 yrkande 8 ett tillkännagivande om att

barnperspektivet måste få ett tydligare fokus i

asylutredningarna.

I motion 2003/04:Sf299 av Lena Ek och Jörgen

Johansson (c) begärs att regeringen återkommer med

en samlad rapport om asylsökande barns situation i

Sverige. Ökade utredningsmöjligheter och bättre

metoder måste skapas för att klarlägga barnets

identitet och för att barn skall kunna återknyta

banden till sina föräldrar. Barns egna asylskäl

måste beaktas och nya rutiner skapas för att barnets

behov av psykisk och medicinsk hjälp skall kunna

klarläggas.

Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion

2003/04:Sf357 yrkande 12 ett tillkännagivande om

ytterligare åtgärder för att göra asylprocessen mer

barnvänlig. Den är enligt motionärerna inte anpassad

till barnens behov och det är därför risk att de far

illa.

I motion Sf316 av Birgitta Gidblom (s) begärs ett

tillkännagivande om att större uppmärksamhet bör

ägnas åt barn på flykt.

I motion 2003/04:Sf266 av Marina Pettersson (s)

begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att

asylutredningar bör ske i en barnanpassad miljö.

Utskottets ställningstagande

Utredning av barns asylskäl

I 11 kap. utlänningslagen finns särskilda

bestämmelser som syftar till att ta till vara barns

intressen i ärenden om uppehållstillstånd. Enligt

11 kap. 1 a § skall det, om det inte är olämpligt,

vid bedömningen av frågor om tillstånd enligt

utlänningslagen klarläggas vad barnet har att anföra

i ärendet och det skall tas den hänsyn till barnets

uppgifter som barnets ålder och mognad motiverar. I

den s.k. portalparagrafen, 1 kap. 1 § andra stycket

utlänningslagen, anges att det i fall som rör ett

barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till

barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i

övrigt kräver.

Som redan nämnts anges i regeringens skrivelse

2003/04:53 att mottagandet av ensamkommande barn

liksom mottagandet av barn i familj är en

prioriterad fråga. I syfte att ytterligare

uppmärksamma barnen bemyndigades migrationsministern

under hösten 2003 att tillkalla ett råd för

migrations- och asylpolitiska barnfrågor. Rådet

skall vara ett organ för samråd och informations-

utbyte om barnfrågor, och dess ordförande är

migrationsministern. Som ett led i att stärka

hänsynen till barns bästa har Migrationsverket

utbildat och rekryterat särskilda barnhandläggare.

Enligt budgetpropositionen (s. 48) har

Migrationsverket fortsatt arbetet med att förbättra

kvaliteten i ärenden som rör barn. Grundläggande

utbildning i barnkonventionen är numera en

integrerad del i verkets utbildningsprogram.

Handläggare utbildas i samtalsmetodik med inriktning

mot utredning med barn. Som redan nämnts har

Migrationsverket den 15 januari 2004 fått i uppdrag

att utveckla arbetet inom ett antal områden, t.ex.

vad gäller arbetssättet vid asylutredningar och

utredningar av barns asylskäl. I uppdraget anges

också att den utbildning i barnfrågor som pågick

under 2003 skall fortsätta så att särskild

barnkompetens sedan skall finnas på samtliga enheter

som utreder asylärenden som omfattar barn.

Migrationsverket skall också vidta åtgärder för att

säkerställa att barn kommer till tals och att deras

situation redovisas i ärendena.

Enligt utskottet är det inte bara viktigt att barn

får komma till tals utan också att barns asylskäl

efterfrågas. Eftersom barnen kommer hit som

asylsökande är det självklart att deras asylskäl

skall utredas. Det är också viktigt att barnärenden

prioriteras och handläggs av särskilt utbildad

personal. Migrationsverket har vidtagit en rad

åtgärder för att säkra att barnets bästa beaktas i

ärendena. Bland annat har regeringen inrättat ett

barnråd och särskilda barnhandläggare utbildats. Mot

bakgrund härav anser utskottet att det inte finns

skäl för riksdagen att nu ta något initiativ i

frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sf208

yrkande 2, 3 och 5, Sf319 yrkande 4, Sf335 yrkande

2, 2003/04:Sf8 yrkande 5, 2003/04:Sf403 yrkande 24,

2003/04:Sf271 yrkande 4, Sf265 yrkande 7,

2003/04:Sf266 yrkande 1, 2003/04:Sf323 och

2003/04:Sf351.

Även motionerna Sf277 yrkande 6, Sf335 yrkande 1,

Sf271 yrkandena 3 och 6, 2003/04:Sf396 yrkande 8,

2003/04:Sf299, 2003/04:Sf357 yrkande 12, Sf316 och

2003/04:Sf266 yrkande 2 avstyrks med det anförda.

I övrigt kan utskottet konstatera att Kommittén

för översyn av utlänningslagstiftningen i betänkande

SOU 2004:74 (s. 17) har föreslagit att bestämmelsen

om humanitära skäl för uppehållstillstånd

kompletteras med en egen bestämmelse som rör

uppehållstillstånd av humanitära skäl för barn.

Genom att införa en egen bestämmelse för humanitära

skäl i barnärenden avser kommittén att tydligare

synliggöra de intentioner som ligger bakom

utlänningslagens portalparagraf om hänsynen till

barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i

övrigt. Dessutom är bestämmelsen avsedd att markera

att barnets individuella skäl för uppehållstillstånd

måste prövas särskilt och inte som en del av

föräldrarnas ärende. Enligt budgetpropositionen (s.

43) har regeringen för avsikt att under 2005

förelägga riksdagen en proposition baserad på

kommitténs förslag.

Ensamkommande barn

Som redan nämnts sökte 561 ensamkommande barn asyl i

Sverige 2003. Av regeringens skrivelse 2003/04:53

(s. 20 f.) framgår bl.a. att från en låg nivå i

mitten av 1990-talet med under 200 barn per år har

antalet ensamkommande barn de senaste åren ökat. De

ensamkommande barnen är främst pojkar i åldern 15-17

år. Omkring en tredjedel är flickor.

I juni 2002 redovisade Migrationsverket och

Socialstyrelsen i en rapport förslag till förbättrat

mottagande av de ensamkommande barnen. Med

utgångspunkt i rapporten har flera förbättringar av

mottagandet genomförts. Vissa av förslagen kräver

enligt vad som anges i skrivelsen lagändringar och

en arbetsgrupp inom Regeringskansliet ansvarar för

den fortsatta beredningen med syftet att förbättra

mottagandet för de ensamkommande barnen. Det gäller

bl.a. behovet av boende, omvårdnad och skydd samt

fördelningen av ansvaret mellan stat och kommun.

Under hösten 2003 beslöt riksdagen att genom ett

tillkännagivande ge regeringen i uppdrag att

återkomma med förslag som innebär att

Migrationsverket endast skall ha ansvar för att

utreda de ensamkommande barnens asylskäl, att barnen

skall få en särskild företrädare inom 24 timmar, att

socialtjänsten både skall ha ansvaret för att ge de

ensamkommande barnen boende och stöd redan vid

ankomsten och på ett tidigt stadium ta ställning

till om barnet skall ges en familjehemsplacering

samt slutligen att Migrationsverket skall ges

möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om

mottagande av ensamkommande barn (bet. 2003/04:SfU2,

rskr. 2003/04:85 och 86).

Enligt vad som anges i budgetpropositionen (s. 44)

fortsätter arbetet med att förbättra mottagandet av

ensamkommande barn liksom beredningsarbetet inom

Regeringskansliet. Bland annat anges att regeringen

i januari 2005 avser lämna en proposition till

riksdagen om god man för ensamkommande barn.

Utskottet har vidare erfarit att en

departementspromemoria med vissa förslag rörande de

ensamkommande barnen kan komma att färdigställas

senare under hösten 2004.

Ensamkommande barn tillhör kanske de mest

oskyddade i det svenska samhället och många av dem

har svåra erfarenheter bakom sig. Under

asylutredningstiden bor ca hälften av barnen och

ungdomarna i familjehem, vanligen hos släktingar.

Den andra hälften bor på Migrationsverkets

anläggningar för ensamkommande barn. Gentemot dessa

barn har Migrationsverket dubbla roller - både en

utredande och en omhändertagande roll - som riskerar

att omöjliggöra förtroendefulla och stödjande

relationer mellan personal och barn. Det har

förekommit allvarliga suicidförsök bland de

ensamkommande barnen liksom att barn försvinner.

Mot bakgrund av att de ensamkommande barnen bör ha

rätt till samma skydd och omvårdnad som andra barn i

Sverige anser utskottet att det snarast bör slås

fast att det i första hand är kommunerna som har

ansvaret för mottagandet, dvs. boendet och

omhändertagandet, av denna grupp barn under

beaktande av finansieringsprincipen. Det mest

gynnsamma för barnen är enligt utskottet att de tas

emot av den förvaltning som har som sitt uppdrag att

ta hand om barn som far illa. Utskottet konstaterar

att regeringen ännu inte, trots riksdagens

tillkännagivande hösten 2003, lämnat något förslag

om att kommunernas socialtjänst skall ha ansvaret

för att ge de ensamkommande barnen boende och stöd

redan vid ankomsten. Inte heller har regeringen

förklarat sin avsikt att vid en viss senare tidpunkt

lägga fram ett förslag i frågan. Utskottet, som

beklagar detta, anser att det är synnerligen

angeläget att frågan får sin snara lösning.

Regeringen bör därför utan dröjsmål återkomma till

riksdagen med ett förslag med den nu angivna

inriktningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker

utskottet motionerna Sf208 yrkande 6, So398 yrkande

8, 2003/04:Sf8 yrkande 8 och Sf276.

Utskottet förutsätter att kommunerna i möjligaste

mån placerar de ensamkommande barnen i familjehem.

Om en sådan placering kommer till stånd torde

kommunerna mycket snabbt få vetskap om ett barn har

försvunnit och kan därmed vidta nödvändiga åtgärder.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

2003/04:Sf8 yrkande 10 och Sf315 yrkande 1.

När det gäller frågan om god man för ensamkommande

barn konstaterar utskottet att regeringen redan i

januari 2005 avser förelägga riksdagen en

proposition med förslag om god man för ensamkommande

barn. Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets

mening inte skäl för riksdagen att ta något

initiativ i denna fråga. Utskottet avstyrker därmed

motionerna Sf277 yrkande 8, 2003/04:Sf8 yrkande 9,

Sf265 yrkande 6 och Sf300 yrkande 2.

Vad gäller kravet att ensamkommande barn skall

intervjuas av personal med barnkompetens har

utskottet ovan redovisat uppdraget till

Migrationsverket att utveckla arbetet inom ett antal

områden, t.ex. vad gäller arbetssättet vid

asylutredningar och utredningar av barns asylskäl. I

uppdraget ingår också att den utbildning i

barnfrågor som pågick under 2003 skall fortsätta så

att särskild barnkompetens sedan skall finnas på

samtliga enheter som utreder asylärenden som

omfattar barn. Mot bakgrund härav anser utskottet

att motion 2003/04:Sf357 yrkande 13 får anses

tillgodosedd.

Apatiska barn

När det gäller de s.k. apatiska barnen, dvs. barn

som utvecklat stressreaktioner i form av stark

uppgivenhet, tycks kunskapen om orsakerna härtill

mycket bristfällig. Inte heller kan frågan om

asylprocessen har bidragit till att försämra barnets

situation säkert besvaras. Regeringen har i direktiv

(dir. 2004:115) beslutat att en nationell samordnare

skall tillkallas för att tillsammans med berörda

aktörer verka för att åtgärder vidtas när det gäller

barn i asylprocessen som har eller riskerar att

utveckla svåra stressreaktioner i form av stark

uppgivenhet. Av direktiven framgår att samordnaren

fortlöpande skall informera regeringen om sitt

arbete och att han eller hon därvid kan lyfta fram

eventuella förslag på ytterligare åtgärder som bör

vidtas inom asylprocessen. Samordnaren skall

redovisa sitt uppdrag i en slutrapport senast den 31

december 2006. Av direktiven framgår också att

Migrationsverket uppdragit åt sitt regionkontor i

Stockholm att utveckla samarbetet med Stockholms

läns landsting och andra myndigheter i syfte att

samarbeta bättre kring dessa barns problematik.

Eftersom frågan om de apatiska barnen är

uppmärksammad bl.a. genom tillsättande av en

nationell samordnare anser utskottet att det i

nuläget saknas anledning för riksdagen att vidta

någon åtgärd i frågan. Utskottet avstyrker därmed

motionerna So398 yrkande 7, Sf319 yrkande 3, So597

yrkandena 3 och 4, Sf265 yrkande 3 och Sf291 yrkande

2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

-----------------------------------------

-----------------------------------------

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar (punkt 1)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen godkänner att under 2005 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för det samlade

behovet av hemutrustningslån intill ett

belopp av 1 300 000 000 kr och anvisar

anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar för budgetåret 2005 enligt

utskottets förslag i bilaga 2 samt

tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 utgiftsområde 8 punkterna 2 och 3

och motionerna 2004/05:Sf299 och

2004/05:Sf361 yrkande 11 samt avslår

motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 11,

2004/05:Sf277 yrkande 19, 2004/05:Sf288

yrkande 17, 2004/05:Sf335 yrkande 5,

2004/05:Sf351 yrkandena 8, 23, 25-28,

2004/05:Sf365 yrkandena 21, 24 och 38,

2004/05:Sf366 yrkandena 1-4 och 6 och

2004/05:Sf401.

Ställningstagande

Enligt lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl. har en asylsökande rätt

till särskild bostadsersättning om han eller

hon väljer att bo i s.k. eget boende. En

ensamstående kan få 350 kr i månaden och en

barnfamilj 850 kr i månaden.

Regeringen har nu föreslagit att rätten

till ersättning vid eget boende skall slopas

(prop. 2004/05:28). Förslaget löser dock inte

problemen med segregation eller trångboddhet.

Ungefär hälften av dem som söker asyl ordnar

bostad själva och många söker sig till

bostadsorter där det finns en rimlig chans

att få arbete och där t.ex. släktingar kunnat

ordna bostad. Bostadsbristen i storstäderna,

som skapat trångboddhet inte bara för

asylsökande, har förvärrats bl.a. av den

kraftiga minskningen av bostadsbyggandet. De

asylsökande som i dag väntar på besked skulle

inte få en bättre social situation på en av

Migrationsverkets anläggningsboende. Även där

finns det stora problem med trångboddhet, och

det är inte ovanligt att det bor två familjer

med sammanlagt upp till tio personer i en

liten tvårumslägenhet.

Enligt vår mening bör förslaget att slopa

rätten till bostadsersättning vid eget boende

avvisas eftersom det innebär att fattiga

människor görs ännu fattigare. Den besparing

som regeringen räknar med bygger på

antagandet att endast ett fåtal av dem som

har eget boende kommer att flytta till

Migrationsverkets anläggningsboende. Om de

asylsökande som i dag uppbär

bostadsersättning för eget boende till följd

av den slopade ersättningen skulle välja att

flytta till anläggningsboende skulle

kostnaderna för staten tvärtom öka eftersom

kostnaderna för anläggningsboende är högre än

kostnaderna för eget boende.

2. Hedersrelaterat våld (punkt 2)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 2 till borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf209,

2004/05:U308 yrkande 8 och 2004/05:A352

yrkande 24 samt avslår motion 2004/05:Sf326

yrkandena 1-3.

Ställningstagande

De s.k. hedersmorden är ett vedervärdigt

exempel på att människovärdet kan

könsrelateras och hur olika könen värderas.

Detta är helt oacceptabelt och enligt vår

mening är det nu hög tid att placera frågan

om hedersmord högt upp på den politiska

dagordningen inte minst i Sverige. Enligt vår

uppfattning är det viktigt att ta itu med de

bakomliggande orsakerna till den s.k.

hederskulturen. Dessa hittas inte enbart i

olika invandrargruppers kulturer utan även i

regeringens integrationspolitik som lett till

att många invandrare aldrig får en riktig

chans att komma in i det svenska samhället.

Vi anser att invandrare måste ges möjlighet

att snabbt komma in på arbetsmarknaden

samtidigt som samhället på ett tydligare sätt

måste stödja familjen.

3. Stöd till flickor som fyllt 18 år

(punkt 3)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Anita

Sidén (m), Linnéa Darell (fp), Birgitta

Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och

Krister Hammarbergh (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:So599

yrkande 3.

Ställningstagande

Erfarenheterna visar att flickor i dubbla

kulturer, som hamnat i konflikt med familjen,

och som nu är i 19-20-årsåldern är en grupp

med otillräckligt samhällsstöd. Det är

flickor som lämnat sin ursprungsfamilj där de

ofta levt mer instängt/skyddat än andra. De

är dock för oerfarna för att bygga upp ett

självständigt liv med alla de krav som

vuxenvärlden ställer. Samtidigt har de fallit

ur samhällets trygghetsramar i och med att de

fyllt 18 år. Enligt vår uppfattning måste

länsstyrelserna få direktiv att uppmärksamma

bristen på stöd för dessa flickor. Dessutom

måste resurser avsättas för verksamhet riktad

till denna grupp.

4. Kampen mot rasism m.m. (punkt 5)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf365

yrkande 33 och avslår motionerna

2004/05:Sf224, 2004/05:Sf267 och

2004/05:Sf360 yrkande 16.

Ställningstagande

Religiösa och kulturella organisationer kan

och vill delta i byggandet av det goda

samhället. Om ett interkulturellt råd

inrättades skulle det utgöra ett viktigt

samarbetsorgan mellan de styrande och stadens

religiösa/kulturella organisationer. Rådets

arbetsuppgifter skulle kunna vara att t.ex.

stärka samhörigheten mellan icke-troende och

troende och att utveckla ett komplement till

stadens åtaganden inom det sociala området.

5. Kampen mot rasism m.m. (punkt 5)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf360

yrkande 16 och avslår motionerna

2004/05:Sf224, 2004/05:Sf267 och

2004/05:Sf365 yrkande 33.

Ställningstagande

Som ett resultat av det uppdelade Sverige,

där infödda svenskar bor och arbetar för sig

och där invandrare bor och arbetar för sig,

riskerar främlingsfientligheten att få

fotfäste. Genom att aktivt bekämpa alla

tecken på främlingsfientlighet är det möjligt

att förhindra att partier och grupperingar

med främlingsfientliga åsikter får ett ökat

fotfäste.

Kampen mot rasism och främlingsfientlighet

är ett gemensamt uppdrag för de demokratiska

partierna och folkrörelserna i vårt land.

Särskilt angeläget är det enligt vår mening

att vidta aktiva åtgärder mot

främlingsfientlighet på skolor och

arbetsplatser samt i bostadsområden.

6. Migrationsverkets resurser (punkt 8)

av Anita Sidén, Anna Lilliehöök och

Krister Hammarbergh (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf5

yrkande 10 och 2004/05:Sf237 yrkande 5.

Ställningstagande

Migrationsverket får riktade statsbidrag dels

till asylprövningsverksamheten, dels till

mottagandesystemet. Någon överföring av medel

mellan dessa två anslag är inte tillåten. För

att uppnå målet om maximalt sex månaders

handläggningstid måste Migrationsverket få

frihet att använda sina resurser och

organisera sin verksamhet på det sätt som det

finner effektivast.

7. Flyktingkvoten (punkt 9)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Anita

Sidén (m), Linnéa Darell (fp), Birgitta

Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och

Krister Hammarbergh (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf6

yrkande 3, 2003/04:Sf8 yrkande 12,

2004/05:Sf277 yrkande 11 och 2004/05:Sf351

yrkande 14.

Ställningstagande

Varje år beslutar regeringen om en

flyktingkvot, som är till för personer som

befinner sig i en särskilt svår situation och

vars situation bäst kan lösas genom

överförande till tredje land. Riksdagen har

beslutat att Sverige kan ta emot 1 840

kvotflyktingar årligen. Så många

kvotflyktingar har dock inte tagits emot

under något av de senaste sju åren.

Regeringen har emellertid inte givit någon

tillfredsställande förklaring till varför

medlen inte utnyttjats fullt ut. Under 2002

t.ex. har endast medel motsvarande 1 090

platser utnyttjats. Sverige bör enligt vår

mening ta emot det antal kvotflyktingar som

man åtagit sig och riksdagen beslutat om. Vi

anser att regeringen måste redovisa varför de

1 840 platserna inte till fullo utnyttjats

och om outnyttjade medel använts till något

annat.

8. Rättshjälp i Dublinärenden (punkt 10)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf351

yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen som sin mening bör ge

riksdagen till känna att det bör vara möjligt

att få rättshjälp i ett s.k. Dublinärende.

9. Handläggningstider (punkt 11)

av Anita Sidén, Anna Lilliehöök och

Krister Hammarbergh (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf5

yrkande 9, 2003/04:Sf396 yrkande 7,

2004/05:Sf208 yrkande 1 och 2004/05:Sf237

yrkande 4 och bifaller delvis motion

2004/05:Sf378 yrkande 3 samt avslår

motionerna 2003/04:Sf314 yrkandena 1-3,

2004/05:Sf265 yrkande 8, 2004/05:Sf291

yrkande 1, 2004/05:Sf300 yrkande 1 och

2004/05:375 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning är de långa

väntetiderna ett allvarligt problem vid

asylprövning. De bidrar i många fall till att

skapa nya trauman hos dem som söker asyl. Vi

anser att ingen skall behöva vänta mer än sex

månader på besked om asyl i första instans,

förutsatt att den sökande samverkar under

processen. För barn bör tre månader gälla.

10.Handläggningstider (punkt 11)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf265

yrkande 8, 2004/05:Sf291 yrkande 1 och

2003/04:Sf396 yrkande 7 samt avslår

motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 9,

2003/04:Sf314 yrkandena 1-3, 2004/05:Sf208

yrkande 1, 2004/05:Sf237 yrkande 4,

2004/05:Sf300 yrkande 1, 2004/05:375 yrkande

2 och 2004/05:Sf378 yrkande 3.

Ställningstagande

De långa väntetiderna på beslut om

uppehållstillstånd måste kortas ned och

väntetiden präglas av meningsfullhet och

sysselsättning. För barn är väntetiden extra

lång och det finns fall där barn har

tillbringat halva, eller hela, sitt liv som

asylsökande i väntan på besked om

uppehållstillstånd. Det kan inte vara rimligt

att ett barn skall behöva vänta så länge. När

det gäller vuxna asylsökande bör en bortre

tidsgräns på 12 månader införas och för

ensamkommande barn bör den vara maximalt sex

månader.

11.Handläggningstider (punkt 11)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf375

yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sf5

yrkande 9, 2003/04:Sf314 yrkandena 1-3,

2003/04:Sf396 yrkande 7, 2004/05:Sf208

yrkande 1, 2004/05:Sf237 yrkande 4,

2004/05:Sf265 yrkande 8, 2004/05:Sf291

yrkande 1, 2004/05:Sf300 yrkande 1och

2004/05:Sf378 yrkande 3.

Ställningstagande

En anledning till att människor i Sverige

inte får asyl är den oerhört långsamma

asylprocessen som gjort att man under

särskilt 2001 och 2002 fått vänta lång tid

innan den grundläggande asylutredningen över

huvud taget kan igångsättas. Det ligger i

sakens natur att den som inte fått klargöra

och berätta om sina asylskäl förrän det gått

ett eller flera år kommer att få svårt att

styrka sin berättelse. Ändrade förhållanden

kan dessutom göra asylskälen mindre

begripliga. Det är inte rimligt att den

asylsökande skall drabbas av att

beslutsfattande svenska myndigheter inte

lever upp till de rättssäkerhetskrav som man

kan ställa på dem. Av detta skäl bör man

under en begränsad tid på cirka tre månader

erbjuda alla asylsökande som befinner sig i

asylprocessen och varit här 18 månader eller

mer ett permanent uppehållstillstånd.

12.Länderkunskap (punkt 12)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357

yrkande 18 och avslår motionerna

2003/04:Sf211, 2004/05:Sf207 och

2004/05:Sf278 yrkande 4.

Ställningstagande

Alltför ofta framkommer det brister hos

utlänningsmyndigheterna när det gäller

informationen om ett lands lagar, sedvänjor

eller tolerans mot olika människor. Extra

tydligt har det visat sig vad gäller

homosexuella män från Iran samt s.k.

hedersmord och kränkningar av kvinnor.

Landinformation måste därför ske på bred

basis och utifrån flera olika källor i

landet. En översyn bör ske för att tydliggöra

hur Sverige får sin landinformation så att

eventuella felaktigheter kan åtgärdas.

13.Migrationsverkets omvärldsbevakning

m.m. (punkt 13)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf361

yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

För att komma till rätta med

Migrationsverkets bristande beslutsunderlag

är det nödvändigt att förstärka verkets

omvärldsbevakning liksom att förbättra

analyser och kunskapsuppbyggnad vad gäller

asylområdet generellt inom myndigheten.

För att handläggare och beslutsfattare

skall kunna leva upp till de ökade krav på

beslutsunderlagens kvalitet som den nya

instans- och processordningen från 2006

innebär måste dessutom vidareutbildning göras

obligatorisk för all personal inom

Migrationsverket.

14.Rätt till auktoriserad tolk m.m.

(punkt 14)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403

yrkandena 12 och 13 och bifaller delvis

motion 2003/04:Sf357 yrkande 20.

Ställningstagande

När man söker asyl baserar

utlänningsmyndigheterna sina beslut på bl.a.

vad sökanden sagt och skrivit. Därför är det

av största vikt att tolkningen/översättningen

är korrekt och kvalitetsmärkt genom en

auktorisation, under förutsättning att sådan

finns för det aktuella språket. Detta är

särskilt viktigt att beakta när det gäller

asylsökande barn. Emellertid framgår av en

rapport av Integrationsverket att svenska

myndigheter använder sig av icke-

auktoriserade tolkar eller anlitar

invandrares anhöriga som tolkar i 90 % av

fallen. Detta är helt oacceptabelt och en

utredning måste därför tillsättas för att se

över frågan om asylsökandes rätt till

auktoriserad tolk och översättare.

Asylsökande som saknar handlingar eller på

annat sätt inte kan bevisa sitt ursprung

kallas till språktester av Migrationsverket.

Resultatet av detta skickas sedan till en

språkexpert, som kan vara en vanlig tolk

eller en person från något annat land. Det

arabiska språket är exempel på språk som

talas i flera länder men ändå skiljer sig åt

mellan de olika länderna. Migrationsverkets

bruk av språktester är givetvis

otillfredsställande och vi kräver en översyn

härav. I avvaktan härpå bör Migrationsverket

åläggas att upphöra med språktesterna.

15.Rätt till auktoriserad tolk m.m.

(punkt 14)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357

yrkande 20 och bifaller delvis motion

2003/04:Sf403 yrkande 12 samt avslår motion

2003/04:Sf403 yrkande 13.

Ställningstagande

I dag är det vanligt att barn får tolka åt

sina föräldrar och att mannen tolkar åt sin

hustru. Detta är inte tillfredsställande på

grund av de missförstånd som kan uppstå och

som kan få olyckliga konsekvenser för hela

asylprocessen. Vidare behöver kvinnor som

varit utsatta för övergrepp en kvinnlig tolk

för att kunna berätta vad de varit med om.

Det är därför viktigt dels att en

auktoriserad tolk finns på plats när

språksvårigheter uppstår, dels att upplysa om

möjligheten att få en tolk av samma kön.

16.Kvinnor i asylprocessen (punkt 15)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf361

yrkande 5 och avslår motion 2004/05:Sf278

yrkandena 2, 3, 5 och 7.

Ställningstagande

Fortfarande finns stora brister i

Migrationsverkets utredningar och bedömningar

som gäller kvinnors asylskäl. I och med att

utlänningslagens flyktingbegrepp kan

förväntas utvidgas till att omfatta även

förföljelse på grund av kön och sexuell

läggning, ställer det ytterligare krav på att

förbättra utbildningen av samtliga

handläggare och beslutsfattare. En omfattande

utbildningssatsning måste därför genomföras.

17.Förvar (punkt 16)

av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v),

Birgitta Carlsson (c) och Mona Jönsson

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf20,

2003/04:Sf257 yrkande 23, 2003/04:Sf357

yrkande 19 och 2003/04:Sf403 yrkande 20,

2004/05:Sf265 yrkande 4 och 2004/05:Sf266

yrkande 24.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning bör förvarstagande

endast ske i undantagsfall. Dessvärre tvingas

vi konstatera att t.o.m. barn tas i förvar,

vilket är tillåtet enligt utlänningslagen. Vi

anser att barn inte under några

omständigheter skall kunna bli förvarstagna.

Det kan heller inte vara acceptabelt att det

inte finns någon tidsbegränsning av förvar av

vuxna om det föreligger synnerliga skäl.

Utlänningslagen möjliggör emellertid att en

person som skall avvisas, i stället för att

tas i förvar, hålls under uppsikt genom att

personen i fråga anmäler sig hos polisen vid

visst antal tillfällen. Vi menar att detta

alternativ kan vara att föredra framför

förvarstagande. Med hänsyn härtill och då

bestämmelserna om förvar i utlänningslagen är

mycket vaga och ger stort utrymme för

godtycke från tillämpande myndigheter anser

vi att regeringen bör tillsätta en utredning

med uppgift att se över bestämmelserna i

fråga.

18.Övrigt om asylprocessen (punkt 17)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403

yrkande 14 och avslår motionerna

2004/05:Sf265 yrkande 1 och 2004/05:Sf277

yrkande 20.

Ställningstagande

Vi anser att flyktingars och asylsökandes

hälsoproblem, fysiska såväl som psykiska,

måste uppmärksammas mer och i ett tidigare

skede än vad som sker i dag. Om en psykolog,

en psykiater eller en kurator har anlitats

bör större hänsyn tas till dennes intyg eller

utlåtande. I dag finns det en tendens hos

utlänningsmyndigheterna att underskatta deras

uppfattningar.

19.Övrigt om asylprocessen (punkt 17)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf265

yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Sf277

yrkande 20 och 2003/04:Sf403 yrkande 14.

Ställningstagande

Sverige bör vara en välkomnande tillflykt för

människor som tvingas fly sina länder på

grund av politiskt förtryck eller andra hot

mot liv och frihet. Asylmottagandet såväl som

bemötandet måste därför präglas av värdighet,

en välkomnande attityd och ett humant synsätt

som visar insikt om varje människas värde och

potential.

20.Utredning av barns asylskäl (punkt 18)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf8

yrkande 5, 2003/04:Sf271 yrkande 4,

2003/04:Sf403 yrkande 24, 2004/05:Sf265

yrkande 7, 2004/05:Sf319 yrkande 4 och

2004/05:Sf335 yrkande 2 och bifaller delvis

motionerna och 2004/05:Sf208 yrkandena 2, 3

och 5, 2003/04:Sf266 yrkande 1, 2003/04:Sf323

och 2003/04:Sf351.

Ställningstagande

Barn har enligt utlänningslagen rätt att

komma till tals i asylutredningarna.

Undersökningar visar dock att det inte

fungerar fullt ut i praktiken. Det är därför

viktigt att utforma metoder som skapar

förutsättningar för att barns skäl till

uppehållstillstånd ges den betydelse som barn

har rätt att kräva. Vi anser att

myndigheterna som huvudregel skall höra varje

barn om dess asylskäl. Om det är olämpligt

eller barnet inte vill bli hört skall detta

respekteras och redovisas i ärendet. I de

fall ett barn i en familj inte hörs

personligen skall myndigheten höra barnets

vårdnadshavare noga om barnets egna asylskäl.

21.Ansvaret för ensamkommande barn

(punkt 19)

av Tomas Eneroth, Ronny Olander, Anita

Jönsson, Mona Berglund Nilsson, Lennart

Klockare, Kerstin Kristiansson Karlstedt,

Göte Wahlström och Kurt Kvarnström (alla

s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8

yrkande 8, 2004/05:Sf208 yrkande 6,

2004/05:Sf276 och 2004/05:So398 yrkande 8.

Ställningstagande

I juni 2002 redovisade Migrationsverket och

Socialstyrelsen i en rapport förslag till

förbättrat mottagande av de ensamkommande

barnen. Med utgångspunkt i rapporten har

flera förbättringar i mottagandet genomförts.

Vissa av förslagen kräver lagändringar och en

arbetsgrupp inom Regeringskansliet ansvarar

för den fortsatta beredningen med syftet att

förbättra mottagandet för de ensamkommande

barnen. Det gäller bl.a. behovet av boende,

omvårdnad och skydd samt fördelningen av

ansvaret mellan stat och kommun.

Under hösten 2003 beslöt riksdagen att

genom ett tillkännagivande begära att

regeringen att återkommer med förslag som

innebär att Migrationsverket endast skall ha

ansvar för att utreda de ensamkommande

barnens asylskäl, att barnen skall få en

särskild företrädare inom 24 timmar, att

socialtjänsten skall såväl ha ansvaret för

att ge det ensamkommande barnet boende och

stöd redan vid ankomsten som på ett tidigt

stadium ta ställning till om barnet skall ges

en familjehemsplacering samt slutligen att

Migrationsverket skall ges möjlighet att

sluta avtal med ett antal kommuner om

mottagande av ensamkommande barn.

Enligt vad som anges i budgetpropositionen

(utg.omr. 8 s. 44) fortsätter arbetet med att

förbättra mottagandet av ensamkommande barn.

I dag bor barnen främst i släktingars hem och

i Migrationsverkets gruppboenden för barn.

Kvaliteten på gruppboendena har förbättrats

betydligt. Framför allt har personaltätheten

ökat och boendet är separat beläget från

prövningsverksamheten. Vidare fortgår

beredningsarbetet inom Regeringskansliet.

Bland annat avser regeringen att i januari

2005 lämna en proposition till riksdagen om

god man för ensamkommande barn. En

departementspromemoria med vissa förslag

rörande de ensamkommande barnen kan också

komma att färdigställas senare under hösten

2004.

Vi konstaterar således att en rad

förbättringar redan har genomförts när det

gäller mottagandet av ensamkommande barn,

bl.a. ökad personaltäthet, och att förslag

till ytterligare förbättringar snart kan

förväntas, t.ex. den aviserade propositionen

om god man för ensamkommande barn. Något

tillkännagivande från riksdagens sida är

därmed inte påkallat.

22.God man för ensamkommande barn

(punkt 20)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa

Darell (fp) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf8

yrkande 9, 2004/05:Sf265 yrkande 6 och

2004/05:Sf277 yrkande 8 och bifaller delvis

motion 2004/05:Sf300 yrkande 2.

Ställningstagande

De barn som kommit hit ensamma utan någon

vuxen är särskilt utsatta. Våren 2003

presenterades delbetänkandet God man för

ensamkommande flyktingbarn (SOU 2003:51),

vari föreslogs att ensamma flyktingbarn skall

få starkare skydd. Enligt förslaget skall

varje barn få en särskild företrädare som

skall ta till vara barnets intressen, både i

ekonomiska frågor och vad gäller t.ex.

boendet. Den gode mannen skall enligt

förslaget utses så snart som möjligt. Vidare

skall möjligheterna att utse särskild

förordnad vårdnadshavare öka. Vi anser att

regeringen bör lägga en proposition om god

man för ensamkommande barn på riksdagens bord

utan dröjsmål.

23.Övrigt om ensamkommande barn

(punkt 21)

av Sven Brus (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf8 yrkande

10 och bifaller delvis motion 2004/05:Sf315

yrkande 1 samt avslår motionerna

2003/04:Sf357 yrkande 13 och 2004/05:Sf315

yrkande 2.

Ställningstagande

Även om ensamma flyktingbarn får en god man

sker detta ofta långt efter barnets ankomst.

Detta är inte godtagbart och det bör därför

övervägas om inte vissa av barnen skulle

kunna få en familjehemsplacering snabbt. Ett

familjehem skulle t.ex. knappast dröja med

att anmäla att ett barn försvunnit.

24.Övrigt om ensamkommande barn

(punkt 21)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf8

yrkande 10 och 2004/05:Sf315 yrkande 1 och

avslår motionerna 2003/04:Sf357 yrkande 13

och 2004/05:Sf315 yrkande 2.

Ställningstagande

Varje år kommer det ett antal ensamma

flyktingbarn till Sverige. Det kan vara unga

pojkar som skickas i väg för att undgå att

bli uttagna till militärtjänst eller flickor

och pojkar som sänds i väg av familjen för

att undgå en hopplös situation i hemlandet.

Dessvärre är det svenska

flyktingmottagandet inte anpassat till dessa

barns situation. De placeras i många fall i

Migrationsverkets anläggningsboende där de

inte får det stöd de behöver. Enligt vår

uppfattning bör barnen i större utsträckning

placeras i familjehem under den tid det tar

att behandla deras asylansökan.

25.Övrigt om ensamkommande barn

(punkt 21)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357

yrkande 13 och avslår motionerna 2003/04:Sf8

yrkande 10 och 2004/05:Sf315 yrkandena 1 och

2.

Ställningstagande

Barn som kommer ensamma till Sverige är

utsatta på många sätt. Många av dem flyr från

hot om militärtjänstgöring eller av rädsla

för att bli tvångsrekryterade till en väpnad

konflikt. Barnen mår ofta dåligt och behöver

stöd och hjälp. Därför är det viktigt att

samtliga ensamkommande barn intervjuas av

personal som har särskild kompetens att tala

med barn.

26.Övrigt om apatiska barn (punkt 23)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf319

yrkande 3 och 2004/05:So398 yrkande 7 samt

avslår motionerna 2004/05:Sf265 yrkande 3 och

2004/05:So597 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

När det gäller de apatiska barnen står vården

i dag mer eller mindre maktlös eftersom

vårdpersonalen inte vet hur dessa barn skall

behandlas. Den barnpsykiatriska vården

behöver därför utvecklas för att kunna hjälpa

dessa barn och deras familjer.

Migrationsverket, socialtjänst, skola och

sjukvård måste samverka för att förebygga att

barnen far illa. Föräldrarnas situation måste

givetvis också uppmärksammas. Framför allt

måste handläggningstiderna för asylsökande

förkortas radikalt och flyktingpolitiken blir

mer human och rättssäker. Vidare måste

barnkonventionen tillämpas och

Utlänningsnämnden läggas ned.

27.Övrigt om apatiska barn (punkt 23)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf265

yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sf319

yrkande 3, 2004/05:So398 yrkande 7 och

2004/05:So597 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Många barn kommer hit med traumatiska

upplevelser som de inte får hjälp att vare

sig berätta om eller bearbeta. Väntan på asyl

är lång och passiv, vilket förvärrar ett

redan dåligt psykiskt tillstånd. De barn som

tillfrisknat har gjort detta snart efter att

familjen fått uppehållstillstånd. Därför bör

de barn som i dagsläget är apatiska få

uppehållstillstånd av humanitära skäl. För

att förebygga att fler barn drabbas av apati

under asylprocessen bör ett antal åtgärder

genomföras snarast möjligt, t.ex.

snabbutredningar och vård för barn som är i

riskzonen för att bli apatiska och insättande

av psykologisk expertis i ett tidigt skede i

asylutredningarna.

28.Barns bästa (punkt 24)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp) och

Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf277

yrkande 6, 2004/05:Sf335 yrkande 1 och

bifaller delvis motion 2003/04:Sf396 yrkande

8 samt avslår motionerna 2004/05:Sf316,

2003/04:Sf266 yrkande 2 och 2003/04:Sf357

yrkande 12.

Ställningstagande

Den 1 januari 1997 infördes i utlänningslagen

en portalparagraf som innebär att man i fall

som rör ett barn särskilt skall beakta vad

hänsynen till barnets hälsa och utveckling

samt barnets bästa i övrigt kräver. Enligt

förarbetena till lagen är dock kravet om

barnets bästa inte absolut. Hänsynen till

andra viktiga intressen, såsom samhällets

intresse att reglera invandringen, kan leda

till att åtgärder som i och för sig inte är

förenliga med barnets bästa ändå måste

vidtas. Detta är enligt vår mening inte

acceptabelt. Hänsyn till barnets bästa måste

som regel gå före samhällets intresse av att

reglera invandringen.

Utlänningslagstiftningen måste därför ses

över så att barnets bästa, i enlighet med

barnkonventionen, sätts i främsta rummet även

när det gäller asylsökande.

29.Barns bästa (punkt 24)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf396

yrkande 8 och bifaller delvis motionerna

2004/05:Sf277 yrkande 6, 2004/05:Sf335

yrkande 1 samt avslår motionerna

2003/04:Sf266 yrkande 2 och 2003/04:Sf357

yrkande 12 och 2004/05:Sf316.

Ställningstagande

Den självklara utgångspunkten vid arbete med

asylsökande barn skall vara FN:s konvention

om barns rättigheter. När myndigheter utreder

en familjs situation är det viktigt att

barnen tillfrågas och att de känner sig

delaktiga i de beslut som rör deras framtid.

De myndigheter som dagligen arbetar med barn

måste vidareutbildas i barnperspektivet, så

att allt arbete utgår från det enskilda

barnets bästa. Även om vissa förbättringar

skett är det dessvärre fortfarande så att

barnen marginaliseras i asylutredningarna.

Barnperspektivet måste därför få ett

tydligare fokus.

30.Barns bästa (punkt 24)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357

yrkande 12 och avslår motionerna

2003/04:Sf266 yrkande 2, 2003/04:Sf396

yrkande 8, 2004/05:Sf277 yrkande 6,

2004/05:Sf316 och 2004/05:Sf335 yrkande 1.

Ställningstagande

Barn som kommer ensamma till Sverige är

utsatta på många sätt. Många av dem flyr

ifrån hot om militärtjänstgöring eller av

rädsla att bli tvångsrekryterade till en

väpnad konflikt. Barnen mår ofta dåligt och

behöver stöd och hjälp. Dessvärre är

asylprocessen inte anpassad till barnens

behov, och därför riskerar de att fara illa.

Asylprocessen måste därför göras mer

barnvänlig.

31.Övrigt om barn i asylprocessen

(punkt 25)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf271

yrkandena 3 och 6 och avslår motion

2003/04:Sf299.

Ställningstagande

Vi anser att det i utlänningslagen skall

föreskrivas att barn under 18 år skall höras

av en person med särskild kompetens för

uppgiften och att förhöret sker i en

barnanpassad miljö. Vidare anser vi att

forskning i flyktingrätt med fokusering på

barnfrågor bör initieras för att öka

rättssäkerheten för barn som söker asyl.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Moderaternas anslagsförslag (m)

Anita Sidén, Anna Lilliehöök och Krister

Hammarbergh (alla m) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister förväntas den 24 november

besluta om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende

2005. Samtidigt fastställs utgiftstaket för

staten inklusive ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten för åren 2005 och

2006.

Moderaterna har i partimotion 2004/05:Fi231

En politik för arbete och i kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Våra förslag syftar till att bryta

bidragsberoende och utanförskap ge fler

medborgare makt över den egna vardagen samt

trygga goda statsfinanser och en långsiktig

finansiering av välfärden. Vi vill satsa på

offentliga kärnverksamheter som sjukvård,

rättstrygghet och skola i stället för på

bidragssystemen.

Vi föreslår en växling från subventioner

och bidrag till omfattande skattesänkningar

för alla, främst för låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation.

Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de

uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet

kommer att välja en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 8.

I det följande redovisar vi vilken

fördelning på anslagen inom utgiftsområde 8

som vi förordade i vår anslagsmotion

2004/05:Sf366.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar

Moderata samlingspartiet anser att det till

utgiftsområde 8 för budgetåret 2005 bör

anvisas 384,4 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit.

Vi anser att en avveckling av

Integrationsverket bör inledas och att

introduktionsenheten bör föras över till

Migrationsverket. Också anslaget

Integrationsåtgärder bör minskas och på sikt

avvecklas. Vi vill dock ge fortsatt stöd åt

Centrum mot rasism, åt verksamhet för

personer som vill lämna rasistiska grupper

samt till åtgärder för unga kvinnor som

riskerar att utsättas för s.k.

hedersrelaterat våld. Dessutom bör anslaget

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering föras

över till utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vi

anser vidare att anslaget till

Migrationsverket bör ökas i syfte att

förkorta handläggningstiderna samt medel

överföras från Integrationsverkets anslag, då

Migrationsverket bör ta över ansvaret för att

distribuera kommunersättningarna. Till följd

av förkortade handläggningstider vid

asylprövningen minskar kostnaderna i

mottagandesystemet.

2. Folkpartiets anslagsförslag (fp)

Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)

anför:

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för

2005 syftar till att förändra de ekonomiska

förutsättningarna så att en högre stabil

tillväxt uppnås och att den dryga miljon

människor som står utanför arbetsmarknaden

får en möjlighet att komma in och bidra med

en egen arbetsinsats. För att åstadkomma

detta är det nödvändigt att fler arbetar och

att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg

för att uppnå detta är sänkta skatter på

arbete och företagande. Våra utgiftsökningar

avser främst bistånd, rättssäkerhet,

utbildning, vård och omsorg samt

förbättringar för handikappade. Vi uppnår

utrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot

ohälsan och en reformerad

arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 8 har emellertid avstyrkts av

finansutskottet i budgetprocessens första

steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en

helhet är det inte meningsfullt att delta i

fördelningen på anslag inom utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar

Folkpartiet anser att det till utgiftsområde

8 för budgetåret 2005 bör anvisas 391

miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit.

Vi anser att Integrationsverket bör läggas

ned omgående. Dessutom bör. Migrationsverket

tillföras ökade resurser för att anställa

fler asylhandläggare. Därigenom kan de långa

handläggningstiderna förkortas och

kostnaderna för mottagande av asylsökande

minska.

3. Kristdemokraternas anslagsförslag (kd)

Sven Brus (kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än den regeringen och dess

stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar

sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella

reformer för minskad ohälsa, förbättrad

lönebildning och strategiska skattesänkningar

på arbete och sparande. Därigenom skapas

förutsättningar för att sysselsättningen

skall kunna öka i en sådan utsträckning att

välfärden tryggas för alla.

Marknadsekonomin behöver ordning och regler

för att kunna fungera effektivt. Modern

institutionell ekonomisk teori visar också

att en sund och väl fungerande

marknadsekonomi förutsätter institutioner som

lagar, förordningar, normer och sociala

konventioner. En ekonomi som vilar på väl

fungerande institutioner - såsom förutsägbart

rättssystem, personligt ansvarstagande, god

affärsetik och hederlighet i uppträdande

människor emellan - utmärks av ordning och

låg osäkerhet. Denna ordning har inte

uppkommit spontant utan bygger på det kristna

och det klassiska kulturarvet. Här betonas

bl.a. skillnaden mellan rätt och fel,

karaktär, hederlighet, personligt

ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det

kostar merarbete, tid och pengar för att

kompensera och reducera osäkerhet.

Inom ramen för marknadsekonomin vill vi

förena frihet och solidaritet. Grundläggande

är frihet under ansvar. Enskilda initiativ

och personligt ansvarstagande skall

uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en

grundläggande ekonomisk trygghet för alla.

Det sker genom socialpolitiken,

skattesystemet, lagarna och den offentliga

verksamheten. Ett exempel på detta är

gemensamt och solidariskt finansierad social

service som alla medborgare har rätt till,

men också stor frihet för individen att välja

vem som skall tillhandahålla denna service.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som

måste göras mer flexibel och där den kraftigt

ökande sjukfrånvaron måste mötas med en

förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering.

Det handlar om skatterna på arbete och

företagande som måste sänkas och på sikt

anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras.

Vidare måste den offentliga sektorn förnyas

för att bättre möta konsumenternas/brukarnas

behov och bättre tillvarata personalens

kompetens och idéer. Dessutom måste

valfriheten inom familjepolitiken öka,

rättsväsendet återupprättas, pensionärernas

ekonomiska situation stärkas och

infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna

anser också att statens lånebehov kan minskas

jämfört med regeringens förslag genom ett

starkare finansiellt sparande och genom en

snabbare avveckling av det statliga ägandet

av bolag som verkar på den konkurrensutsatta

marknaden.

Målet med våra reformer på dessa områden är

att skapa förutsättningar för en uthållig

tillväxt på åtminstone 3 % över en

konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka

utan att inflationen tar fart, där den

enskildes valfrihet, personliga ansvar och

välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras

och möta ökande behov utan att jagas av

krympande skattebaser och där statens

finanser blir mindre konjunkturkänsliga.

Riksdagens majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - förväntas genom beslut om

ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster ställa sig

bakom en annan inriktning av politiken i det

första rambeslutet om statsbudgeten. Därför

redovisar vi i detta särskilda yttrande (i

stället för i en reservation) den del av vår

politik som rör utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar och som vi skulle ha yrkat

bifall till om vårt förslag till ramar hade

kunnat vinna riksdagens bifall i den första

beslutsomgången.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar

Kristdemokraterna anser att det till

utgiftsområde 8 för budgetåret 2005 bör

anvisas 255 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit.

Vi anser att Integrationsverket bör läggas

ned den 1 juli 2005 och att ansvaret för

informationsfrågor till invandrare och

flyktingar bör tas över av Migrationsverket.

Anslaget Integrationsåtgärder bör minskas

eftersom vi avvisar satsningen på lokala

diskrimineringsombudsmän. Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering (DO) bör ges särskilt

ansvar för opinionsbildning för att motarbeta

diskriminering, rasism och

främlingsfientlighet och tillförs därför

ytterligare medel. Systemet med förhandlingar

och avtal med kommuner bör enligt vårt

förslag avskaffas och stödet i stället bestå

av en utvecklingspeng som följer individen

och som utbetalas av

socialförsäkringsadministrationen.

Försäkringskassans anslag inom utgiftsområde

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp tillförs medel för detta.

Migrationsverket bör tillföras ökade resurser

för att minska handläggningstiderna för

asylansökningar för att på så sätt frigöra

resurser som annars skulle läggas på sjukvård

och boende och för att kunna hålla

tidsfristen för handläggning av ensamkommande

barns ärenden. Vi anser vidare att

Migrationsverket inte skall pröva

uppehållstillstånd för adopterade i åldern

12-17 år eller för nyfödda till föräldrar med

uppehållstillstånd i Sverige. En sådan åtgärd

kan minska belastningen på Migrationsverkets

administration. Genom kortare

handläggningstider vid asylprövningen minskar

kostnaderna i mottagandesystemet.

4. Stöd till flickor som fyllt 18 år

(punkt 3)

Ulla Hoffmann (v) anför:

Flickor i 19-20-årsåldern som lever i dubbla

kulturer och som hamnat i konflikt med

familjen är en grupp med otillräckligt

samhällsstöd. De har lämnat sin

ursprungsfamilj där de ofta levt mer instängt

och skyddat än andra. De är dock för oerfarna

för att bygga upp ett självständigt liv med

alla de krav som vuxenvärlden ställer.

Samtidigt har de fallit utanför samhällets

trygghetsramar i och med att de fyllt 18 år.

Vänsterpartiet anser att samhället måste

uppmärksamma dessa flickors behov och tillse

att de får det stöd de behöver.

5. Mål för politikområdet

Migrationspolitik (punkt 7)

Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp)

anför:

Enligt vår mening har arbetet med att

harmonisera flyktingpolitiken hittills

fokuserats på att bygga murarna runt EU:s

gränser allt högre. I stället för att använda

sig av möjligheterna i det mellanstatliga

samarbetet för att ta ansvar för de

flyktingar som söker skydd undan förföljelse,

och använda sig av den vetorätt som varje

regering har, har den svenska regeringen

medverkat till att sätta Genèvekonventionen

ur spel. Detta bl.a. genom att utvidga

transportörsansvaret och genom att acceptera

att asylansökningar från EU-medborgare skall

anses uppenbart ogrundade. De direktiv som

antas inom unionen är minimidirektiv, vilket

innebär att om medlemsstaterna har mer

generösa bestämmelser kan de bibehålla dem.

Det står också medlemsstaterna fritt att

upprätta mer generösa bestämmelser. Denna

möjlighet har den svenska regeringen i stort

sett inte utnyttjat. Systemet med

minimiregler har inneburit en dragning mot en

harmonisering nedåt i riktning mot den sämsta

tillåtna nivån på rättssäkerhet och

behandling. Därför bör en ökad harmonisering

av asyl- och migrationspolitiken inte vara

ett mål för politikområdet Migrationspolitik.

6. Handläggningstider (punkt 11)

Bo Könberg (fp), Linnea Darell (fp) och

Mona Jönsson (mp) anför:

De långa handläggningstiderna i asylprocessen

är ett långvarigt och kvarstående problem. De

är nedbrytande för alla asylsökande, men är

särskilt skadliga för barnen. Med traumatiska

upplevelser före asyltiden och den långa

ovissa väntan under asylprocessen i Sverige

finns en uppenbar risk att barnens

psykosociala utveckling äventyras. Det är

enligt vår uppfattning ytterst angeläget att

handläggningstiden i asylärenden som rör barn

prioriteras och förkortas. Att asylärenden

avseende ensamkommande barn skall avgöras

inom tre månader bör framgå av

utlänningslagen. Vidare bör en tidsfrist på

sex månader införas i utlänningslagen för

asylsökande barnfamiljer.

7 . Handläggningstider (punkt 11)

Sven Brus (kd) anför:

De långa handläggningstiderna i asylprocessen är ett

långvarigt och kvarstående problem. De är

nedbrytande för alla asylsökande, men är

särskilt skadliga för barnen. Med traumatiska

upplevelser före asyltiden och den långa

ovissa väntan under asylprocessen i Sverige

finns en uppenbar risk att barnens

psykosociala utveckling äventyras. Det är

ytterst angeläget att handläggningstiden i

asylärenden som rör barn prioriteras och

förkortas.

8. Kvinnor i asylprocessen (punkt 16)

Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)

anför:

I Migrationsverkets riktlinjer till stöd vid

asylutredningar av kvinnor beskrivs alla de

fakta som en utredare och beslutsfattare

måste ta hänsyn till vid utredningar av och

beslut som rör kvinnliga asylsökande. Vi

anser att det är fullständigt självklart att

dessa riktlinjer skall följas i de fall som

gäller asylsökande kvinnor. Detta sker dock

inte alltid, vilket är helt oacceptabelt.

Det asylsökande kvinnor varit utsatta för

är ofta av mycket integritetskränkande art.

De har svårt att berätta om t.ex. en

våldtäkt. Det är därför viktigt att kvinnan

tillfrågas om hon vill ha en kvinnlig

utredare och att denna utredare är

utomordentligt kompetent med utbildning i

intervjuteknik. En kvinna som utsatts för

övergrepp bör även tillfrågas om hon vill ha

en kvinnlig tolk och ett kvinnligt offentligt

biträde.

Eftersom olika former av övergrepp mot

kvinnor ofta används som en metod i

krigföring eller vid etnisk rensning drabbas

många kvinnor för att de bor i en viss by

eller tillhör en etnisk grupp. Den som

utreder kvinnors asylskäl måste därför ha

mycket god kännedom både om landet som den

asylsökande kommer ifrån och hur kvinnors

situation är just i det område som den

asylsökande kommer ifrån.

Sekretess är viktig i alla asylärenden och

gäller enligt lag. Ändå förekommer det att

det som en kvinna sagt under asylutredningen

yppas för hennes make, trots att det kan leda

till att mannen och/eller hela familjen

förskjuter henne. Kvinnor bör därför alltid

höras separat och helt skilt från mannen och

den övriga familjen. De måste dessutom få

klara besked att det de säger inte yppas för

mannen eller familjen i övrigt. Sekretessen

får i inget fall åsidosättas.

Alla de som har hand om kvinnan under

asyltiden, både den som sköter

asylutredningen och den som har hand om

själva mottagandet, bör följa kvinnans

hälsotillstånd. Genom samverkan mellan

utredning och mottagande kan signaler fångas

upp om t.ex. övergrepp som kvinnan inte vågar

berätta om.

9. Övrigt om asylprocessen (punkt 17)

Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)

anför:

Folkpartiet liberalerna ser som en av sina

viktigaste uppgifter att ta strid för en ny

human och solidarisk flykting- och

invandringspolitik. Många asylsökande får i

dag vänta i flera år innan de får ett beslut

om uppehållstillstånd. Detta leder till

tragiska människoöden där såväl barn som

vuxna far mycket illa. Dagens långa

handläggningstider måste förkortas radikalt.

För att förkorta handläggningstiderna är det

viktigt att sträva efter en jämn

ärendefördelning mellan Migrationsverkets

olika kontor. Det är dock samtidigt av vikt

att asylsökande får sitt ärende behandlat på

den ort de bor, oavsett om de bor i eget

boende eller i ett av Migrationsverket ordnat

anläggningsboende.

10. Utredning av barns asylskäl (punkt

18)

Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)

anför:

Rädda Barnen har i en rapport under 2003

visat att många barns rätt åsidosätts i

asylprocessen. Bland annat framkom att endast

knappt 20 % av de barn i familj, vars ärenden

handlades av Migrationsverket har hörts om

sina asylskäl och att endast 32 % av de barn

i familj som åberopat egna asylskäl har fått

en noggrann bedömning av sina egna skäl i

beslutet. Eftersom vi menar att barn skall

höras om sina asylskäl är detta förhållande

inte acceptabelt.

11. Övrigt om ensamkommande barn (punkt

21)

Birgitta Carlsson (c) anför:

En del av de ensamkommande flyktingbarnen

försvinner utan att man från ansvariga

myndigheter vet vart de tar vägen. I flera

fall vet man inte om barnen återvänt till

hemlandet, flytt till ett annat land eller

finns kvar i Sverige olagligt. Ofta vidtas

inga åtgärder för att söka rätt på de

försvunna barnen. Migrationsverket och de

sociala myndigheterna bör ta ett större

ansvar för att söka rätt på försvunna

flyktingbarn och ge dem en bra placering

tills de får beslut om uppehållstillstånd.

12. Rapportering till Migrationsverket om

apatiska barn (punkt 22)

Birgitta Carlsson (c) anför:

Om läkare fortlöpande lämnar lägesrapporter

till Migrationsverket om de apatiska barnen

skulle det underlätta för verket att följa

sjukdomsutvecklingen och därmed få en större

förståelse för den situation som familjen

befinner sig i. Regeringen bör därför

rekommendera att läkare som vårdar apatiska

asylsökande barn fortlöpande skall skicka

lägesrapport till Migrationsverket.

13. Övrigt om apatiska barn (punkt 23)

Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)

anför:

Det finns ett ökat behov av insatser inom

socialtjänsten för asylsökande barn med

tydliga psykiska och somatiska problem.

Kommunerna och Migrationsverket är dock

oeniga om ersättningen till kommunerna för

insatser till dessa familjer. Risken finns

att dessa barn blir utan de biståndsinsatser

de har rätt till enligt socialtjänstlagen.

Ett annat problem är också att statsbidrag

lämnas om barn placeras ensamma, men inte om

de placeras tillsammans med sina föräldrar.

14. Övrigt om asylprocessen (punkt 25)

Birgitta Carlsson (c) anför:

Bristerna i behandlingen av asylsökande barn

har diskuterats i decennier. Ändå kvarstår

allvarliga problem som t.ex. den mycket

påfrestande väntan på besked om

uppehållstillstånd och det förhållandet att

psykologisk hjälp under väntetiden närmast är

obefintlig. Barn som bor med sin familj har

inte alltid tillgång till hälsokontroll, och

ensamkommande barn är ofta placerade på

grupphem som i vissa fall är överbelastade.

Eftersom problemen ännu inte undanröjts bör

riksdagen få en samlad rapportering och

genomgång av dagens situation för asylsökande

barn.

15. Flexibla anslag på

migrationspolitikens område

Ulla Hoffmann (v) anför:

Migrationsverket har vid olika tillfällen

önskat att anslagen 12:1,

förvaltningsanslaget, och 12:2 anslaget för

mottagande av de asylsökande kunde användas

mer flexibelt än i dag. Riksrevisionen har i

sin granskning visat att Migrationsverket

redan i dag använder anslagen flexibelt.

Sålunda har en miljard kronor av de tre

miljarder kronor som är avsatt för

mottagandet använts till

förvaltningskostnader.

Vänsterpartiet ställer sig avvisande till

att Migrationsverket skall ha möjlighet att

använda pengar som är avsedda för ett värdigt

mottagande av asylsökande på bl.a.

förläggningar. Under våra besök på

förläggningar runt om i Sverige har vi kunnat

notera att standarden på många förläggningar

är låg och trångboddheten stor. Framför allt

barnen far illa. Risken med ett flexibelt

utnyttjande av anslagen är att standarden

ytterligare sjunker. Förutsättningen för att

Vänsterpartiet skall acceptera ett flexibelt

utnyttjande av anslagen 12:1 och 12:2 är att

standarden på förläggningarna håller hög

klass.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för

2005 utgiftsområde 8

1. Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner de nya mål som föreslås för

politikområdet Migrationspolitik och att de

tidigare målen skall upphöra att gälla

(avsnitt 5),

2. Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att lån under 2005 får tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet

av hemutrustningslån intill ett belopp av 1

300 000 000 kr (avsnitt 3),

3. Regeringen föreslår att riksdagen för

budgetåret 2005 anvisar anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

enligt uppställning i propositionen.

Skrivelsen

Regeringen har till riksdagen överlämnat

skrivelse 2003/04:53 Resultat och kostnader i

asylprocessen.

Följdmotioner väckta med

anledning av skrivelse

2003/04:37 Migration och

asylpolitik

2003/04:Sf5 av Per Westerberg m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

ingen skall behöva vänta mer än sex månader

på besked om asyl i första instans. För

barn bör målet vara tre månader.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

Migrationsverket skall ha frihet att

använda sina resurser och organisera sin

verksamhet på det sätt som det finner

effektivast.

2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

kvotflyktingar och regeringens

misslyckande.

2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

asylsökande barns rätt att höras.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av mottagandet av

ensamkommande flyktingbarn i enlighet med

vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen begär att regeringen återkommer

med ett förslag till inrättande av en

särskild företrädare för ensamkommande barn

i enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

familjehemsplacering av ensamkommande

flyktingbarn.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

ytterligare medel tillförs Migrationsverket

för att tidsfristen för handläggning av

ensamkommande barns ärenden skall hållas

till tre månader.

12. Riksdagen begär att regeringen återkommer

med en redovisning av orsaken till att

anslagsmedlen avseende flyktingkvoten inte

utnyttjats och om outnyttjat medel använts

på annat sätt.

Motioner från allmänna

motionstiden 2003

2003/04:Sf211 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om framtagande

av länderunderlag i asylärenden.

2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

23. Riksdagen begär att regeringen tillsätter

en utredning med uppgift att se över 6 kap.

2 och 4 §§ utlänningslagen utifrån de i

motionen angivna utgångspunkterna.

2003/04:Sf266 av Marina Pettersson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om barnens

egna asylskäl.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

asylutredningar i en barnanpassad miljö.

2003/04:Sf271 av Inger Davidson och Gunilla

Tjernberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att det

i utlänningslagen skall framgå att barn

under 18 år bör höras av en person med

särskild kompetens för uppgiften och att

förhöret sker i en barnanpassad miljö.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

såvida det bedöms olämpligt att höra barnet

personligen skall orsaken därtill tydligt

redovisas. I dessa fall skall

Migrationsverket ingående höra barnets

vårdnadshavare om barnets egna skäl.

Migrationsverket och Utlänningsnämnden

skall för varje barn tydligt redovisa

skälen för beslut om uppehållstillstånd.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

forskning i flyktingrätt med fokusering på

barnfrågor initieras för att öka

rättssäkerheten för barn som ansöker om

asyl.

2003/04:Sf299 av Lena Ek och Jörgen Johansson

(c):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med

en samlad rapport om asylsökande barns

situation i Sverige.

2003/04:Sf314 av Solveig Hellquist m.fl. (fp,

kd, mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en

tidsfrist på 3 månader i utlänningslagen

för handläggning av ärenden som gäller

ensamkommande barn under 18 år som söker

asyl eller uppehållstillstånd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en

tidsfrist på 6 månader i utlänningslagen

för handläggning av ärendet som gäller

barnfamiljer som söker asyl- och

uppehållstillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

förkorta handläggningstiderna för

asylsökande ensamkommande barn samt

barnfamiljer.

2003/04:Sf323 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barn i

asylprocessen, barns egna asylskäl och barn

utan uppehållstillstånd.

2003/04:Sf351 av Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barns egna

asylskäl.

2003/04: Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.

(mp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

ytterligare åtgärder för att göra

asylprocessen mer barnvänlig.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

ensamkommande barn endast skall intervjuas

av personal med barnkompetens.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om s.k.

landinformation.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

införa en bortre tidsgräns vad gäller

förvarstagande.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet

av tolk.

2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

införa en bortre tidsgräns på 12 månader

för ett asylbeslut från ansökningsdagen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

barnperspektivet måste få ett tydligare

fokus i asylutredningarna.

2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):

12. Riksdagen begär att regeringen utreder

frågan om asylsökandes rätt till

auktoriserad tolk och översättare, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen begär att regeringen utreder

Migrationsverkets bruk av språktester.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

psykologers, psykiatrikers och kuratorers

intyg.

20. Riksdagen begär att regeringen utreder

frågan om tidsbegränsning m.m. avseende

förvarstagande, i enlighet med vad som

anförs i motionen.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

asylsökande barns rätt att höras.

Följdmotion väckt med anledning

av skrivelse 2003/04:53 Resultat

och kostnader i asylprocessen

2003/04:Sf20 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

bortre tidsgräns vad gäller förvarstagande.

Motioner från allmänna

motionstiden 2004

2004/05:U308 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

särskilt uppmärksamma invandrarkvinnors

utsatthet för våld och "hedersmord" inom

den svenska integrationspolitiken.

2004/05:Sf203 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsningen

av tolkhjälp.

2004/05:Sf207 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om framtagande

av länderunderlag i asylärenden.

2004/05:Sf208 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

målet bör vara att barn inte skall behöva

vänta längre än tre månader på besked vid

ansökan om asyl.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

barns egna asylskäl skall efterfrågas och

undersökas av Migrationsverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att det

av Migrationsverkets beslut som gäller barn

skall framgå hur barns egna asylskäl

eftersökts och vilka bedömningar som gjorts

av dessa.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

Migrationsverket skall ha särskilt utbildad

personal för att utreda och bedöma barns

asylskäl.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

mottagandet av ensamkommande barn.

2004/05:Sf209 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

hedersrelaterat våld.

2004/05:Sf223 av Göran Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gratis

tolkservice ej skall utgå till svenska

medborgare.

2004/05:Sf224 av Göran Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

informationscentrum för invandrare.

2004/05:Sf235 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

hemutrustningslån.

2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

väntan på besked om asyl i första instans

inte får vara längre än sex månader. För

barn bör målet vara tre månader.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

Migrationsverket skall ha frihet att

använda sina resurser och organisera sin

verksamhet på det sätt som det finner

effektivast.

2004/05:Sf265 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

asylprocessen skall präglas av en

välkomnande attityd och ett humant synsätt

med insikt om varje människas värde och

potential.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

snabbåtgärder måste vidtas för att undvika

fenomenet med apatiska asylsökande barn i

framtiden samt att uppehållstillstånd av

humanitära skäl bör ges åt de apatiska barn

som finns i dagsläget.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

begränsa förvarstagande och i stället

prioritera anmälningsskyldighet för

personer som skall avvisas.

6. Riksdagen begär att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag som

förbättrar de ensamkommande barnens

situation.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

barns rätt att komma till tals i

asylutredningarna skall garanteras.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

införa en bortre tidsgräns för besked om

uppehållstillstånd på tolv månader för

vuxna och sex månader för ensamkommande

barn.

2004/05:Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v):

24. Riksdagen begär att regeringen tillsätter

en utredning med uppgift att se över 6 kap.

2 och 4 §§ utlänningslagen utifrån de i

motionen angivna utgångspunkterna.

2004/05:Sf267 av Paavo Vallius och Nikos

Papadopoulos (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det statliga

stödet till invandrarorganisationer.

2004/05:Sf276 av Inger Davidson m.fl. (kd, m,

fp, v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skyndsam

lagändring angående ansvaret för mottagandet

och omhändertagandet av ensamkommande barn.

2004/05:Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att se

över bestämmelserna om barnets bästa så att

barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad

gäller asylsökande barn.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

ensamkommande barn.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

ansträngningar för att höja flyktingkvoten

i Sverige och globalt.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

betydelsen av att korta

handläggningstiderna.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

asylansökan i hela Sverige.

2004/05:Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl.

(fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att i

asylutredning av kvinnor följa

Migrationsverkets riktlinjer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

särskilda förutsättningar vad gäller

utredning av kvinnliga asylsökande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

länderkunskap vid utredning av kvinnliga

asylsökande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

sekretess vid utredning av kvinnliga

asylsökande.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

samverkan mellan asylutredning och

asylmottagning.

2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

nedläggningen av AMS och

Integrationsverket.

2004/05:Sf291 av Birgitta Sellén och Kenneth

Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

asylärenden skall ha kortare

handläggningstider och att barnens

berättelser bör få större tyngd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

läkare fortlöpande bör skicka lägesrapport

om barnets hälsotillstånd till

Migrationsverket.

2004/05:Sf299 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

bostadsersättning vid eget boende.

2004/05:Sf300 av Yilmaz Kerimo (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

förkorta asylprocessen för ensamma

flyktingbarn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om

rätten till god man inom ett rimlig

tidsintervall.

2004/05:Sf315 av Margareta Andersson och

Annika Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

placera ensamma flyktingbarn i familjehem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

myndigheterna skall ta ett större ansvar

för försvunna flyktingbarn.

2004/05:Sf316 av Birgitta Gidblom (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flyktingbarn.

2004/05:Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

särskilda åtgärder för att hjälpa apatiska

asylbarn samt ensamkommande barn.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

barn skall höras om sina asylskäl.

2004/05:Sf326 av Carina Ohlsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

länsstyrelserna, i samverkan med SiS,

uppmärksammar vikten av de skyddade

boendenas kvalitet och säkerhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

länsstyrelserna tar in kunskapen om

befintlig verksamhet och uppmuntrar det

arbete som pågår i ideella organisationer

såsom kvinnojourer och tjejjourer när det

gäller kampen mot det hedersrelaterade

våldet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

länsstyrelserna uppmärksammar och stärker

de nätverk och samarbeten som finns lokalt.

2004/05:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

barnets bästa skall sättas främst i

utlänningsärenden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

asylsökande barns rätt att höras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

ytterligare medel tillförs Migrationsverket

för att tidsfristen för handläggning av

ensamkommande barns ärenden skall kunna

hållas till tre månader.

2004/05:Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

möjlighet att få rättshjälp vid

"Dublinärende".

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

Migrationsverket tillförs ytterligare medel

för att förkorta handläggningstiderna för

asylansökningar.

14. Riksdagen begär att regeringen återkommer

med en redovisning av orsaken till att

anslagsmedlen avseende flyktingkvoten inte

utnyttjats och om outnyttjat medel använts

på annat sätt.

23. Riksdagen beslutar att slopa prövningen

av uppehållstillstånd för de av svensk

domstol meddelade adoptionerna för barn i

åldern 12-17 år samt nyfödda barn till

föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige,

i enlighet med vad som anförs i motionen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

införa en utvecklingspeng som följer

individen och som administreras av

socialförsäkringsadministrationen.

26. Riksdagen beslutar avveckla

Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2005

samt att Migrationsverket ges ansvar för

informationsfrågor till invandrare och

flyktingar, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

27. Riksdagen beslutar att Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering tilldelas ytterligare

medel och ges särskilt ansvar för

opinionsbildning mot diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism.

28. Riksdagen anvisar med följande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

budgetåret 2005 anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

enligt uppställning:

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om kampen

mot rasism och främlingsfientlighet.

2004/05:Sf361 av Kalle Larsson m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

förstärkning av Migrationsverkets

omvärldsbevakning, liksom analyser och

kunskapsuppbyggnad vad gäller asylområdet

generellt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

obligatorisk vidareutbildning för samtlig

personal inom Migrationsverket.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

utbildningssatsning angående kvinnors

asylskäl.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

inskränkningar i möjligheten till eget

boende.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

borde ges särskilt ansvar för

opinionsbildning mot diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

systemet med förhandlingar och avtal med

kommuner avseende flyktingar avskaffas till

förmån för att en "utvecklingspeng" införs,

i enlighet med vad som anförs i motionen.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

inrätta ett interkulturellt råd.

38. Riksdagen beslutar avveckla

Integrationsverket samt att

Migrationsverket ges ansvar för

informationsfrågor till invandrare och

flyktingar, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2004/05:Sf366 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att en

avveckling av Integrationsverket inleds.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att introduktionsenheten

överförs till Migrationsverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

kommunersättningar vid flyktingmottagande

skall distribueras av Migrationsverket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att en

avveckling av politikområde 10:2

Integrationsåtgärder inleds.

6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar enligt uppställning.

2004/05:Sf375 av Gustav Fridolin och Annika

Qarlsson (mp, c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att

en bortre gräns för asylprövningar sätts

till 18 månader, och att de flyktingar som

väntat längre på slutgiltigt besked

automatiskt bör få stanna i Sverige.

2004/05:Sf378 av Ulrika Karlsson (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om kortare

handläggningstider vid asylprövning.

2004/05:Sf401 av Bo Könberg m.fl. (fp):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar enligt uppställning.

2004/05:So398 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

förändringar i flyktingpolitiken samt

övriga åtgärder med anledning av barn med

uppgivenhetssyndrom.

8. Riksdagen begär att regeringen omgående

tar initiativ till en lagändring och

inleder dialog med kommunerna om att

ansvaret för mottagandet av ensamkommande

barn förs över från Migrationsverket till

kommunerna.

2004/05:So597 av Solveig Hellquist (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet

av att klargöra ansvarsområdet mellan

socialtjänst och Migrationsverket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet

av att se över statsbidragssystemet så att

barn och föräldrar kan placeras tillsammans

om behov föreligger.

2004/05:So599 av Marita Aronson m.fl. (fp, c,

kd, m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

länsstyrelserna bör få direktiv att

uppmärksamma bristen på stöd i

familjekonflikt för flickor som passerat

18-årsgränsen och avsätta resurser för

verksamhet riktad till gruppen.

2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

åtgärder för att stävja det

hedersrelaterade våldet.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till anslagsför-

delning.

--------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

--------------------------------------------------

Anslag förslag

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------

10 Integrationspolitik

--------------------------------------------------

1 Integrationsverket (ram) 89 908

--------------------------------------------------

2 Integrationsåtgärder (ram) 103 742

--------------------------------------------------

3 Kommunersättningar vid 1 874 975

flyktingmottagande (ram)

--------------------------------------------------

4 Hemutrustningslån (ram) 18 631

--------------------------------------------------

5 Ombudsmannen mot etnisk 24 416

diskriminering (ram)

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------

12 Migrationspolitik

--------------------------------------------------

1 Migrationsverket (ram) 642 505

--------------------------------------------------

2 Mottagande av asylsökande 3 296 162

(ram)

--------------------------------------------------

3 Migrationspolitiska 289 809

åtgärder (ram)

--------------------------------------------------

4 Utlänningsnämnden (ram) 149 792

--------------------------------------------------

5 Offentligt biträde i 177 027

utlänningsärenden (ram)

--------------------------------------------------

6 Utresor för avvisade och 225 556

utvisade (ram)

--------------------------------------------------

7 Från EU-budgeten 30 400

finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

(ram)

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------

47 Minoritetspolitik

--------------------------------------------------

1 Åtgärder för nationella 10 500

minoriteter (ram)

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 6 933 423

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Belopp i 1000-tal kronor

-----------------------------------------------

----------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp Regeringens

förslag

---------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------

10:1 Integrationsverket (ram) 89 908 -45 000 -45 000 -60 000

--------------------------------------------------------------------------

10:2 Integrationsåtgärder (ram) 103 742 -35 000 -11 000

--------------------------------------------------------------------------

10:3 Kommunersättningar vid(ram) 1 874 975

flyktingmottagande

--------------------------------------------------------------------------

10:4 Hemutrustningslån (ram) 18 631

---------------------------------------------------------------------------

10:5 Ombudsmannen mot etnisk (ram) 24 416 -24 416 +4 000

diskriminering

---------------------------------------------------------------------------

12:1 Migrationsverket (ram) 642 505 +120 000 +70 000 +112 000

---------------------------------------------------------------------------

12:2 Mottagande av asylsökande 3 296 162 -400 000 -416 000 -300 000

(ram)

---------------------------------------------------------------------------

12:3 Migrationspolitiska åtgärder 289 809

(ram)

---------------------------------------------------------------------------

12:4 Utlännings