Bet. 2004/05:SFU3

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU3

Prövning av verkställighetshinder iutlänningsärenden

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

proposition 2003/04:59 Prövning av

verkställighetshinder i utlänningsärenden jämte sju

motioner som väckts med anledning av propositionen

samt ett antal motionsyrkanden som rör samma eller

näraliggande frågor.

I propositionen föreslås att den nuvarande

ordningen där Utlänningsnämnden prövar s.k. nya

ansökningar om uppehållstillstånd (NUT) skall

upphöra. I stället föreslås att Migrationsverket,

trots ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller

utvisning, skall kunna bevilja uppehållstillstånd om

det kommit fram nya omständigheter som inte prövats

tidigare i ärendet och som innebär att

verkställigheten inte kan genomföras eller att

utlänningen måste bedömas ha behov av skydd här i

landet. Om utlänningen åberopar nya omständigheter

som inte kunnat åberopas tidigare, och som kan antas

utgöra verkställighetshinder på grund av exempelvis

risk för dödsstraff eller förföljelse vid ett

återvändande till hemlandet skall Migrationsverket

ta upp frågan till ny prövning. Ett beslut om

avvisning eller utvisning får inte verkställas om

det föreligger medicinska hinder eller annars

synnerliga skäl.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

propositionen. Därmed bifalls ett antal

motionsyrkanden helt eller delvis. Motionsyrkanden

om utformningen av den nya instans- och

processordningen m.m. avstyrks.

Socialdemokraterna föreslår i en reservation att

riksdagen bör anta propositionen med ikraftträdande

den 1 mars 2005. Beträffande motionerna om den nya

instans- och processordningen finns reservationer

från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Propositionen

Riksdagen avslår propositionen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf21, 2003/04:Sf22

yrkande 1, 2003/04:Sf25 yrkande 1, 2003/04:Sf26,

2003/04:Sf27 yrkande 1 och 2004/05:Sf378 yrkande

2 samt bifaller delvis motion 2003/04:Sf24

yrkande 1.

Reservation 1 (s)

2. Ny instans- och processordning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande

11, 2003/04:Sf6 yrkande 2, 2003/04:Sf7 yrkande 2,

2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf22 yrkandena

2-5, 2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,

2003/04: Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf27

yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249 yrkandena 18-20,

2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:Sf272, 2003/04:

Sf403 yrkandena 15 och 19, 2004/05:Sf214,

2004/05:Sf237 yrkande 6, 2004/05:Sf277 yrkandena

17 och 18 samt 2004/05:Sf351 yrkandena 9 och 13.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

Reservation 6 (mp)

Stockholm den 23 november 2004

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas

Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Bo

Könberg (fp), Anita Jönsson (s), Mona Berglund

Nilsson (s), Ulla Hoffmann (v), Anita Sidén (m),

Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta

Carlsson (c), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona

Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Krister

Hammarbergh (m).

2004/05

SfU3

Utskottets överväganden

Gällande ordning

Migrationsverket beslutar om uppehållstillstånd för

bl.a. flyktingar och andra skyddsbehövande.

Migrationsverkets beslut kan överklagas till

Utlänningsnämnden.

Den som har fått avslag på ansökan om

uppehållstillstånd och ett beslut om avvisning som

vunnit laga kraft kan ge in en ny ansökan om

uppehållstillstånd till Utlänningsnämnden. En sådan

ny ansökan får bifallas om ansökan grundar sig på

omständigheter som inte har prövats förut i ärendet

och om utlänningen har rätt till uppehållstillstånd

som flykting eller skyddsbehövande eller om det

annars skulle strida mot humanitetens krav att

verkställa beslutet om avvisning eller utvisning

(2 kap. 5 b § utlänningslagen, UtlL).

I vissa fall får ett lagakraftvunnet beslut om

avvisning eller utvisning inte verkställas. Det

gäller när utlänningen riskerar att straffas med

döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för

tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande

behandling eller bestraffning liksom vid risk för

förföljelse samt om utlänningen har flytt undan krig

eller en miljökatastrof och har synnerliga skäl mot

att sändas till hemlandet (8 kap. 1, 2 och 4 §§

UtlL).

Finns det hinder mot verkställighet enligt

ovanstående innebär det samtidigt att utlänningen

regelmässigt har rätt till uppehållstillstånd som

flykting eller som skyddsbehövande i övrigt och att

en ny ansökan då kan bifallas.

Utgångspunkten i den svenska

utlänningslagstiftningen är att verkställighet av

ett beslut om avvisning eller utvisning skall ske

genom att utlänningen frivilligt lämnar landet. Om

utlänningen inte lämnar landet frivilligt skall

beslutet verkställas tvångsvis. När ett beslut om

avvisning eller utvisning vunnit laga kraft och

utlänningen lämnat landet anses beslutet verkställt.

Emellertid finns i dag inte uttryckligen reglerat

när en person skall anses ha lämnat eller rest in i

Sverige. Om någon som avvisats eller utvisats med

förbud att återvända till Sverige ändå återkommer

hit, skall beslutet verkställas på nytt. Enligt

praxis avgör Migrationsverket om verkställighet

skall ske omgående eller om ansökan om

uppehållstillstånd först skall prövas genom att

pröva frågan om inhibition av verkställigheten

(8 kap. 12, 14 och 16 §§ UtlL).

Beredningen av en ny instans- och

processordning

I februari 1997 förordnades en parlamentarisk

kommitté med uppdrag att bl.a. ta ställning till en

ny instans- och processordning vid tillämpning av

utlännings- och medborgarskapslagstiftningen samt

viss översyn av utlänningslagen, NIPU. Kommittén

lade i februari 1999 fram sitt slutbetänkande Ökad

rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16). I korthet

föreslog kommittén att Invandrarverket (nuvarande

Migrationsverket) skall fatta beslut som första

instans. Beslutet skall kunna överklagas till en

s.k. utlänningsdomstol. Det skall finnas tre

utlänningsdomstolar, som är knutna till varsin

länsrätt. En tredje instans, utlänningsöverdomstol,

skapas vid en kammarrätt. Prövningstillstånd krävs

för överklagande till utlänningsöverdomstolen. I

domstolarna skall tvåpartsförfarande gälla.

Förvaltningsprocesslagens regler om muntlighet skall

gälla, dvs. muntlig förhandling får hållas om det

kan antas vara av fördel för utredningen eller

främja ett snabbt avgörande. Vidare skall muntlig

förhandling hållas om utlänningen begär det, om det

inte är obehövligt eller särskilda skäl talar emot.

I januari 2000 tillsattes en interdepartemental

arbetsgrupp med uppgift att utreda vissa frågor på

utlänningsrättens och medborgarskapsrättens område,

främst avseende instansordningen. Arbetsgruppen

redovisade i juni 2000 sitt uppdrag i

departementspromemorian En specialdomstol för

utlänningsärenden (Ds 2000:45).

Riksdagen gjorde hösten 2001 ett tillkännagivande

om att regeringen snarast borde återkomma till

riksdagen med ett förslag till en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden (bet.

2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70). Ett enigt

utskott uttalade därvid bl.a. att handläggningen av

asylärenden under en lång följd av år har

kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt, inte bara

för att handläggningstiderna varit långa, utan även

för att insynen i processen från såväl parter som

allmänhet varit dålig. Utskottet menade att

införandet av en tvåpartsprocess med ökad möjlighet

till muntlig förhandling är av avgörande betydelse

för tilltron till asylprövningssystemet och att en

sådan förändring också leder till ökad

rättssäkerhet. Därutöver anförde utskottet att den

parlamentariska utredningens förslag om att beslut i

utlänningsärenden skall kunna överprövas i de

allmänna förvaltningsdomstolarna utan tvekan ger ett

förfarande präglat av en hög grad av rättssäkerhet.

En lagrådsremiss om ny instans- och processordning

i utlänningsärenden överlämnades till Lagrådet i

juni 2002. Lagrådet avlämnade sitt yttrande i

oktober 2002.

En parlamentariskt sammansatt kommitté för översyn

av utlänningslagstiftningen har haft i uppgift att

göra en genomgång av utlänningslagens materiella

bestämmelser och anpassa dessa till ett nytt system

där överprövningen sker i domstol. Kommittén lämnade

sitt betänkande Utlänningslagstiftningen i ett

domstolsperspektiv (SOU 2004:74) i juni 2004.

Betänkandet har remissbehandlats. Kommittén har

föreslagit ändringar i utlänningslagen avseende

bl.a. bestämmelser om uppehållstillstånd av

humanitära skäl, reglering av förutsättningarna för

arbetstillstånd samt Migrationsverkets handläggning

och beslutsfattande.

Av budgetpropositionen för 2005 framgår att

regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet har kommit överens om att, i enlighet

med riksdagens beslut från hösten 2001, en ny

instans- och processordning i utlänningsärenden

skall gälla från den 1 januari 2006 och att

Utlänningsnämnden läggs ned den 31 december 2005.

Regeringen avser att besluta om en lagrådsremiss

under hösten 2004 och en proposition kommer att

lämnas till riksdagen under 2005. För att möjliggöra

nödvändiga insatser inför en ny instans- och

processordning utökas utlänningsmyndigheternas

anslag.

En särskild utredare kommer enligt

budgetpropositionen att tillkallas snarast för att

förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny

instans- och processordning i enlighet med

riksdagens beslut från november 2001. Utredarens

uppgift är att vidta de förberedande åtgärder som

krävs för att överprövning av Migrationsverkets

beslut skall ske i de allmänna

förvaltningsdomstolarna samt att lämna förslag till

ekonomiska ramar. I uppdraget skall dessutom ingå

att besluta om bemanning samt vid behov lämna

förslag på åtgärder för att underlätta rekrytering

av domare och tolkar. Den särskilda utredaren har

utsetts den 11 november 2004. I uppdraget ingår

också att, tillsammans med Utlänningsnämnden,

förbereda och genomföra avvecklingen av nämnden

senast den 1 januari 2006 (dir. 2004:149).

Av utskottet inhämtad information

Den 19 oktober 2004 informerade statssekreteraren

för migrationsfrågor utskottet om bl.a. frågor kring

den nya instansordningen. Regeringens förslag till

ny utlänningslag kommer att bygga på NIPU:s förslag

om ny instansordning liksom på de tillägg och

ändringar som föreslagits av Kommittén för översyn

av utlänningslagstiftningen. Därutöver skall de

ändringar i utlänningslagen som trätt i kraft sedan

2002 beaktas. Medel har avsatts i

budgetpropositionen för att dels avarbeta

ärendebalanserna hos Migrationsverket och

Utlänningsnämnden, dels utgöra en grundplåt för

reformen för åren 2006 och 2007. Regeringen

återkommer i vårpropositionen med mer exakta

uppskattningar av kostnaderna för reformen och med

förslag till tilläggsbudget.

Förutom att en särskild utredare tillsätts kommer

Domstolsverket att få i uppdrag att förbereda

aktuella domstolar för de nya ärendeslagen,

rekrytera och utbilda personal och ta fram ett mer

precist ekonomiskt underlag inför vårpropositionen.

Vidare skall nödvändiga förberedande åtgärder för

berörda myndigheter vidtas i syfte att dessa på kort

tid skall kunna anpassa verksamheten till en ny

ordning.

En promemoria har varit utsänd på snabbremiss för

svar i början av november. I denna behandlas dels

frågan om hur en regel om muntlig förhandling i

domstol skall utformas, en avvägning mellan

eventuella önskemål om en muntlig förhandling och

kravet på en snabb handläggning måste göras, dels

frågan om hur bestämmelserna om

verkställighetshinder skall utformas i en ny

instansordning.

Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att

inom vissa områden vidta åtgärder för att

effektiviteten och rättssäkerheten i dag skall öka.

Bland annat skall verket genomföra ett nytt

arbetssätt vid utredningarna, vilket innebär att

ombuden kommer in i ett tidigare skede och att

beslutsfattarna deltar vid själva

utredningstillfället.

Som ett led i förberedelserna inför den nya

processen har åtgärder vidtagits. Asylsökande som

inte medverkar till att klargöra sin identitet kan

få sin dag- och bostadsersättning sänkt och

möjligheten att ge tillfälliga uppehållstillstånd

till personer vars identitet inte kan fastställas

utreds.

Nya ansökningar utgör en stor del av

Utlänningsnämndens totala ärendeantal. Antalet nya

ansökningar ökar också hela tiden och kommer under

innevarande år att uppgå till närmare 6 000. Med

utgångspunkt i att möjligheten till ny ansökan tas

bort från den 1 mars 2005 kan bättre förutsättningar

för en ny instans- och processordning skapas och en

"ryggsäck" i form av ärendebalanser vid starten

undvikas. Resurser skulle kunna frigöras och i

stället användas till att avgöra överklagade

asylärenden. Skall domstolarna hantera "oavslutade"

nya ansökningar krävs övergångsbestämmelser vid

ikraftträdandet samt mer resurser, både pengar och

personal, för hantering av dessa ärenden. Att endast

utöka resurserna till Utlänningsnämnden är inte en

lösning, eftersom det då uppstår problem med att

hitta nya lokaler samt att rekrytera och lära upp

personal. Att inte avskaffa ny ansökan från den 1

mars 2005 skulle medföra att Utlänningsnämnden under

2005 kan avgöra ca 2 200 färre överklagade

asylärenden (i handläggningstid/kostnader kan ett

asylärende antas motsvara 2-2,5 nya ansökningar).

Förutom att denna balans överförs till domstolarna

kommer flera hundra nya ansökningar att behöva

hanteras i det mer kostnadskrävande

domstolssystemet.

Nuvarande processordning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå propositionen i vilken

bl.a. föreslås att ordningen med ny ansökan

skall tas bort och ersättas med nya regler

vid verkställighetshinder. Riksdagen bifaller

därmed helt eller delvis ett antal

motionsyrkanden.

Jämför reservation 1 (s).

Propositionen

I propositionen föreslås att den nuvarande ordningen

med prövning av ny ansökan om uppehållstillstånd

efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller

utvisning skall upphöra. Vidare föreslås att en ny

bestämmelse införs i utlänningslagen om att ett

beslut om avvisning eller utvisning inte får

verkställas om det föreligger medicinska hinder

eller andra synnerliga skäl mot verkställighet.

Regeringen föreslår att om det i ett ärende om

verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om

avvisning eller utvisning kommer fram nya

omständigheter skall Migrationsverket ex officio

pröva om dessa omständigheter utgör hinder mot

verkställighet. Finner Migrationsverket att

omständigheterna utgör hinder mot verkställighet får

verket bevilja uppehållstillstånd. Migrationsverket

får i ett verkställighetsärende besluta om

inhibition.

Om den som skall avvisas eller utvisas åberopar

nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant

verkställighetshinder som avses i 8 kap. 1, 2 eller

4 § UtlL, dvs. bl.a. vid risk för dödsstraff eller

förföljelse vid ett återvändande till hemlandet, och

dessa omständigheter inte har kunnat åberopas

tidigare eller utlänningen visar giltig ursäkt för

att inte ha åberopat omständigheterna tidigare,

skall Migrationsverket upphäva beslutet om avvisning

eller utvisning och ta upp frågan om

uppehållstillstånd till ny prövning. Om

Migrationsverket beslutar att inte ta upp frågan om

uppehållstillstånd till ny prövning, skall detta

beslut kunna överklagas till Utlänningsnämnden.

I vissa verkställighetsärenden, avseende domstols

dom eller beslut om utvisning eller där frågor om

rikets säkerhet eller allmän säkerhet tidigare har

prövats av regeringen, föreslås att Migrationsverket

skall överlämna ärendet till regeringen för

prövning.

I propositionen föreslås vidare att det skall finnas

en möjlighet att verkställa ett beslut om avvisning

eller utvisning som inte har upphört att gälla, om

utlänningen återvänder till Sverige utan tillstånd.

Detta skall gälla oavsett om det finns ett gällande

återreseförbud eller inte. En ansökan om

uppehållstillstånd skall därvid handläggas inom

ramen för de nya regler som gäller för

verkställighetsärenden. Ett beslut om avvisning

eller utvisning skall i regel upphöra att gälla

efter fyra år från det att beslutet vann laga kraft,

oavsett om beslutet verkställts eller inte.

Slutligen föreslås att en definition av begreppen

in- och utresa förs in i utlänningslagen.

Motioner

I motion 2003/04:Sf22 av Per Westerberg m.fl. (m)

yrkande 1 anförs att ett avskaffande av ny ansökan

måste ske samtidigt som stora och grundläggande

förändringar av hela asylprocessen träder i kraft.

Motionärerna yrkar att propositionen skall avslås.

Ulrika Karlsson (m) begär i motion 2004/05:Sf378

yrkande 2 ett tillkännagivande om att förslaget om

att nu ta bort rätten till ny ansökan bör stoppas.

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion 2003/04:Sf24

yrkande 1 beslut om att ny ansökan skall avskaffas

samtidigt med att en ny instans- och processordning

införs.

I motion 2003/04:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd) anförs

att frågan om ny ansökan måste ses i ett större

sammanhang där NIPU:s förslag tagits i beaktande och

reformarbetet med en ny processordning påbörjats.

Motionärerna yrkar att propositionen skall avslås.

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför i motion 2003/04:Sf21

att en förändring av institutet ny ansökan bör anstå

för att genomföras i samband med en omfattande

reform av process- och instansordningen i

utlänningsärenden. Motionärerna yrkar att

propositionen skall avslås.

I motion 2003/04:Sf25 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

yrkande 1 begärs att propositionen avslås med

anledning av att Utlänningsnämndens nedläggning inte

har verkställts.

Mona Jönsson m.fl. (mp) motsätter sig i motion

2003/04:Sf27 yrkande 1 att regeringen lägger förslag

i en delfråga trots att det finns ett riksdagsbeslut

om en ny processordning och ett pågående arbete med

andra ändringar i utlänningslagen. Motionärerna

yrkar att propositionen skall avslås.

Utskottets ställningstagande

Ett enigt utskott har tidigare uttalat att

handläggningen av asylärenden under en lång följd av

år har kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt, inte

bara för att handläggningstiderna varit långa, utan

även för att insynen i processen från såväl parter

som allmänhet varit dålig. Utskottet ansåg det

mycket angeläget att förbättringar i asylprocessen

snarast genomförs. Utskottet menade att införandet

av en tvåpartsprocess med ökad möjlighet till

muntlig förhandling är av avgörande betydelse för

tilltron till asylprövningssystemet och att en sådan

förändring leder till ökad rättssäkerhet. Riksdagen

gjorde också hösten 2001 ett tillkännagivande om att

regeringen snarast borde återkomma till riksdagen

med ett förslag till en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden (bet.

2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70).

I nu behandlad proposition föreslår regeringen

bl.a. att den nuvarande ordningen med prövning av ny

ansökan om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet

beslut om avvisning eller utvisning skall upphöra

och ersättas med en ny ordning för prövning av

hinder mot verkställighet i vissa fall. Utskottet

kan konstatera att det, med de brister som

asylprocessen uppvisar i dag, inte är möjligt att

avskaffa ordningen med ny ansökan. Enligt utskottets

mening måste frågan om ny ansökan ses i ett större

sammanhang och eventuella förändringar ske samtidigt

som de grundläggande förändringarna av hela

asylprocessen träder i kraft.

Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör

avslå propositionen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Sf21, 2003/04:Sf22 yrkande 1,

2003/04:Sf25 yrkande 1, 2003/04:Sf26 och

2003/04:Sf27 yrkande 1, 2004/05:Sf378 yrkande 2 samt

bifaller delvis motion 2003/04:Sf24 yrkande 1.

Den nya instans- och

processordningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

utformningen av den nya instans- och

processordningen m.m.

Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp), 4 (kd),

5 (c) och 6 (mp).

Motioner

Moderaterna

I motion 2003/04:Sf22 av Per Westerberg m.fl. (m)

begärs i yrkande 2 att regeringen återkommer med ett

nytt förslag till avskaffande av ny ansökan.

Regeringens förslag synes inte leda till färre

omprövningar, och motionärerna frågar sig om

förslaget ger någon effektivitetsvinst. Utrymmet för

skönsmässiga bedömningar är för stort. I yrkandena

3-5 begärs tillkännagivanden om en fortsatt översyn

av reglerna om verkställighetshinder och en

anpassning till en ny instansordning samt ett

gemensamt datum för ikraftträdande av reglerna om

avskaffande av ny ansökan och regeländringar

föreslagna av Kommittén för en översyn av

utlänningslagstiftningen. Slutligen menar

motionärerna att slopandet av ny ansökan bör hänga

ihop med nya villkor för arbetskraftsinvandring.

I motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11 och

2004/05:Sf237 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m)

begärs tillkännagivanden om att utgångspunkten skall

vara att ett asylärende prövas en gång, med en

möjlighet till nödutgång i lagen. Det kan enligt

motionärerna handla om exempelvis så svåra trauman

att personen inte kunnat redogöra för sin sak eller

när hälsan kraftigt försämras eller när situationen

i det gamla landet omvälvande förändrats.

Lennart Hedquist m.fl. (m) begär i motion

2003/04:Sf23 att regeringen bör återkomma med

förslag om ny instansordning i utlänningsärenden i

sådan tid att den nya ordningen kan börja tillämpas

fullt ut senast den 1 januari 2006.

Folkpartiet

I motion 2003/04:Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp)

yrkandena 2-4 begärs tillkännagivanden om att en ny

instans- och processordning i enlighet med NIPU:s

förslag skall träda i kraft den 1 januari 2005, att

Utlänningsnämnden skall läggas ned den 1 januari

2005 samt att regeringen skall återkomma med förslag

till lagändringar som gör svensk flyktingpolitik mer

human. Dessa förändringar bör träda i kraft

samtidigt med den nya instans- och processordningen.

Ny ansökan bör avskaffas men genom en reform som

innebär att rättssäkerheten förbättras varmed

sannolikt behovet av nya ansökningar skulle minska.

Motionärerna anser att det finns en risk att

regeringens förslag inte leder till färre

prövningar.

I motion 2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp)

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att

regeringen snarast återkommer till riksdagen med

förslag på ny instans- och processordning.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motionerna

2003/04:Sf249 yrkandena 18-20 samt 2004/05:Sf277

yrkandena 17 och 18 tillkännagivanden om

utformningen av en ny instans- och processordning,

om avskaffande av nya ansökningar efter att den nya

ordningen införts och om verkställighetshinder i

sällsynta undantagsfall. Den asylsökande och

Migrationsverket bör vara två parter i en process

med muntlig förhandling. Tyngdpunkten i processen

skall ligga i länsrätten, vilken skall utgöra första

instans. Migrationsverket skall endast utreda

uppehållstillstånds- och medborgarskapsärenden samt

vid klara bifallsärenden fatta beslut. I övriga fall

skall Migrationsverket, när ärendet är färdigutrett,

inom fyra månader ansöka hos länsrätten om avvisning

av utlänningen. Länsrättens beslut skall utan krav

på prövningstillstånd kunna överklagas till

kammarrätten. Ny ansökan bör avskaffas och ersättas

med en smalare säkerhetsventil som tillämpas i

sällsynta undantagsfall om verkställighetshinder

uppstått. Är det uppenbart att t.ex. förhållandena i

hemlandet förändrats bör verkställighetshinder gälla

och ärendet återförvisas för ny prövning hos

Migrationsverket.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motionerna 2003/04:Sf8

yrkande 1 och 2003/04:Sf403 yrkande 15

tillkännagivanden om en ny processordning i

utlänningsärenden. Motionärerna vill ha en

tvåpartsprocess där Migrationsverket fattar ett

första beslut. Är beslutet negativt skall ärendet gå

vidare till en länsrätt med förstärkt kompetens.

Länsrättens beslut skall kunna överklagas till

kammarrätten.

Också i motion 2004/05:Sf351 av Sven Brus m.fl.

(kd) yrkande 9 begärs tillkännagivanden om en ny

processordning i utlänningsärenden. En ny

processordning handlar främst om att människor skall

få en rättssäker behandling av sin asylansökan.

Motionärerna välkomnar att en särskild utredare

äntligen tillsatts för att förbereda inrättandet av

en ny instans- och processordning i enlighet med

riksdagens beslut från 2001.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motionerna

2003/04:Sf403 yrkande 19 och 2004/05:Sf351 yrkande

13 tillkännagivanden om förslag till en faktisk

tidsgräns avseende verkställighetshinder för

utvisningsbeslut. Om verkställighet inte kan ske med

anledning av att ursprungslandet inte tar emot sin

medborgare måste det finnas en tidsgräns då

uppehållstillstånd ändå skall ges.

Erling Wälivaara (kd) begär i motionerna

2003/04:Sf272 och 2004/05: Sf214 tillkännagivanden

om en översyn av flyktingpolitiken. Motionären anför

att handläggningstiderna ofta är långa och att många

asylsökande under tiden anpassar sig i det svenska

samhället. Att då ge den som utvisas ett

återreseförbud på två år är inhumant. Praxis vid

tillämpning av återreseförbudet är diskriminerande

och inhuman.

Vänsterpartiet

I motion 2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om att

regeringen under våren 2004 bör lägga fram en

proposition till riksdagen om ny instansordning i

utlänningsärenden med överförande av dessa ärenden

till förvaltningsdomstolarna.

Centerpartiet

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion

2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3 tillkännagivanden om

att regeringen skall återkomma till riksdagen med

ett samlat förslag vad gäller reformer inom

asylprocessen som bygger på riksdagens beslut att

ersätta Utlänningsnämnden med en prövning i

förvaltningsdomstol och att det förändringsarbete

som pågår inom Migrationsverket med fokus på

kompetensutveckling inom psykologi och

samtalsmetodik måste värnas.

Miljöpartiet

I motion 2003/04:Sf7 av Mona Jönsson (mp) yrkande 2

begärs ett tillkännagivande om ny instans- och

processordning i utlänningsärenden. En allmän

förvaltningsdomstol bör ta över Utlänningsnämnden

och ett tvåpartsförfarande tillämpas.

I motion 2003/04:Sf27 av Mona Jönsson m.fl. (mp)

yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden om att en

omläggning av asylprocessen är nödvändig från

rättssäkerhetssynpunkt och om regeringens

möjligheter att påverka. Både lag och praxis bör

ändras när det gäller frågan om flyktingbegreppet,

humanitära skäl, starkare skydd för barnen,

lagfästande av en maximal tidsåtgång för ärenden

samt muntlighet och tvåpartsförfarande i

asylprocessen. Akut kan regeringen ingripa med

exempelvis prejudicerande beslut och förordningar.

Vidare bör regeringen nu föregå med gott exempel

genom en snabb behandling av överlämnade

asylärenden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det i

budgetpropositionen för 2005 anges att en ny

instans- och processordning i utlänningsärenden

skall införas den 1 januari 2006, något som även

angetts vid statssekreterarens information till

utskottet i slutet av oktober innevarande år.

Utskottet har då även informerats om att den

lagrådsremiss som regeringen avser att besluta om

hösten 2004 kommer att utgå från riksdagens

tillkännagivande hösten 2001 samt Lagrådets yttrande

över den tidigare lagrådsremissen, som byggde på

NIPU:s förslag, liksom på de förslag som Kommittén

för översyn av utlänningslagstiftningen har lagt.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att

den kommande propositionen om en ny instans- och

processordning bör avvaktas och att något

tillkännagivande med anledning av motionerna inte

bör göras. Utskottet avstyrker motionerna

2003/04:Sf5 yrkande 11, 2003/04:Sf6 yrkande 2,

2003/04:Sf7 yrkande 2, 2003/04:Sf8 yrkande 1,

2003/04:Sf22 yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23,

2003/04:Sf24 yrkandena 2-4, 2003/04:Sf25 yrkandena 2

och 3, 2003/04:Sf27 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249

yrkandena 18-20, 2003/04:Sf257 yrkande 24,

2003/04:Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,

2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6,

2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351

yrkandena 9 och 13.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Propositionen (punkt 1)

av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Anita

Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Lennart

Klockare (s), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Göte Wahlström (s) och Kurt Kvarnström (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i utlänningslagen (1989:529) och förslag

till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontroll med de ändringar som framgår av

bilaga 3 och att lagarna skall träda i kraft den 1

mars 2005. Riksdagen bifaller därmed delvis

propositionen och avslår motionerna 2003/04:Sf21,

2003/04:Sf22 yrkande 1, 2003/04:Sf24 yrkande 1,

2003/04:Sf25 yrkande 1, 2003/04:Sf26, 2003/04: Sf27

yrkande 1 och 2004/05:Sf378 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi kan konstatera att det nuvarande systemet med ny

ansökan har kommit att medföra stora problem.

Antalet nya ansökningar har under senare år ökat

kraftigt, från 1 438 år 2000 till 3 304 år 2002.

Detta har medfört att en orimligt stor andel av

Utlänningsnämndens resurser har fått avsättas för

handläggningen av nya ansökningar vilket i sin tur

leder till längre handläggningstider i ärenden som

har överklagats till Utlänningsnämnden. De långa

handläggningstiderna innebär framför allt psykiskt

lidande för den enskilde och stora kostnader för

samhället. Vidare innebär möjligheten att få till

stånd en ny prövning efter lagakraftvunnet beslut

att falska förhoppningar om en annan utgång väcks.

Det framstår som oklart för den enskilde om beslutet

är slutligt eller inte.

Vi delar regeringens bedömning att den nuvarande

ordningen med prövning av ny ansökan om

uppehållstillstånd skall upphöra. Vidare bör en ny

bestämmelse införas om att ett beslut om avvisning

eller utvisning inte får verkställas om det

föreligger medicinska hinder eller andra synnerliga

skäl mot verkställighet. Genom de föreslagna

reglerna uppnås en effektivare besluts- och

verkställighetsprocess. En del av rättssäkerheten i

utlänningsärenden, liksom i förvaltningsärenden i

allmänhet, är att sökanden kan räkna med ett

slutligt beslut i sitt ärende inom rimlig tid.

Tyngdpunkten i prövningen måste ligga i

grundärendet. Möjligheten att beakta humanitära skäl

efter ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller

utvisning bör bli ytterst begränsad och omprövning

kunna ske bara om de humanitära skälen utgör hinder

för verkställighet enligt den nya bestämmelsen

härom. När det gäller flyktingar och skyddsbehövande

skall en omprövning alltid göras om det finns nya

asylskäl. Den föreslagna ordningen medför således

inte en försämrad rättssäkerhet för de personer som

har ett skyddsbehov i Sverige. Vi delar regeringens

bedömning att Migrationsverket i ett

verkställighetsärende ex officio skall kunna pröva

nya omständigheter som utgör hinder mot

verkställighet. Vidare skall Migrationsverket kunna

ompröva ett beslut om avvisning eller utvisning om

en utlänning som är i behov av skydd i Sverige

åberopar nya omständigheter som kan antas utgöra

verkställighetshinder. Dessa omständigheter skall

inte ha kunnat åberopas tidigare eller det skall

finnas en giltig ursäkt för att de inte åberopats

tidigare. Om utlänningen i ett verkställighetsärende

åberopat nya omständigheter och Migrationsverket

beslutat att inte ta upp frågan om

uppehållstillstånd till ny prövning, skall detta

beslut kunna överklagas till Utlänningsnämnden. Vi

delar regeringens bedömning även vad gäller övriga

förslag.

En ny instans- och processordning i

utlänningsärenden skall införas den 1 januari 2006.

Ett avskaffande av ny ansökan skulle avsevärt

förbättra förutsättningarna för en ny instans- och

processordning, och en "ryggsäck" i form av stora

ärendebalanser vid starten skulle kunna undvikas.

Resurser skulle kunna frigöras och i stället

användas till att avgöra överklagade asylärenden. Vi

anser därför att ordningen med ny ansökan skall

avskaffas från den 1 mars 2005. Blir så inte fallet

kommer Utlänningsnämnden under 2005 att avgöra ca 2

200 färre överklagade asylärenden. Förutom att denna

balans överförs till domstolarna kommer flera hundra

nya ansökningar att behöva hanteras i det mer

kostnadskrävande domstolssystemet. Enligt vår mening

är det därför ytterst angeläget att så snart som

möjligt försöka kraftigt minska antalet fall som

prövas på nytt efter lagakraftvunna beslut.

Utskottet tillstyrker med det anförda

propositionens förslag till ändringar i

utlänningslagen och lagen om särskild

utlänningskontroll med den ändringen att förslagen

skall träda i kraft den 1 mars 2005. Lagändringarna

behöver också anpassas till ändringar i

utlänningslagen som trätt i kraft den 1 juli

respektive den 1 oktober 2004.

2. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Anita Sidén (m), Anna Lilliehöök (m) och

Krister Hammarbergh (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11,

2003/04:Sf22 yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23 och

2004/05:Sf237 yrkande 6 samt avslår motionerna

2003/04:Sf6 yrkande 2, 2003/04:Sf7 yrkande 2,

2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,

2003/04:Sf25 yrkan-dena 2 och 3, 2003/04:Sf27

yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249 yrkandena 18-20,

2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:Sf272,

2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19, 2004/05:Sf214,

2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351

yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag om

ny instansordning i utlänningsärenden i sådan tid

att den nya ordningen kan börja tillämpas fullt ut

senast den 1 januari 2006. En fortsatt översyn

behövs av reglerna om verkställighetshinder och en

anpassning göras till den nya processordningen. Nya

regler för verkställighetshinder måste leda till

färre omprövningar och säkerställa en

effektivitetsvinst. Utgångspunkten skall vara att

ett asylärende prövas en gång, med en möjlighet till

nödutgång i lagen. Det kan handla om exempelvis så

svåra trauman att personen inte kunnat redogöra för

sin sak eller när hälsan kraftigt försämras eller

när situationen i det gamla landet omvälvande

förändrats. Utrymmet för skönsmässiga bedömningar

måste begränsas. De förslag som Kommittén för en

översyn av utlänningslagstiftningen lämnat liksom

nya villkor för arbetskraftsinvandring bör träda i

kraft samtidigt som en anpassning görs till den nya

processordningen.

3. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf6 yrkande 2,

2003/04:Sf24 yrkandena 2-4, 2003/04:Sf249 yrkandena

18-20 och 2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt

avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11,

2003/04:Sf7 yrkande 2, 2003/04:Sf8 yrkande 1,

2003/04:Sf22 yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23,

2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04: Sf27

yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf257 yrkande 24,

2003/04:Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,

2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6 och

2004/05:Sf351 yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen snarast skall återkomma till

riksdagen med förslag till ny instans- och

processordning. Den asylsökande och Migrationsverket

bör vara två parter i en process med muntlig

förhandling. Tyngdpunkten i processen skall ligga i

länsrätten, vilken skall utgöra första instans.

Migrationsverket skall endast utreda

uppehållstillstånds- och medborgarskapsärenden samt

vid klara bifallsärenden fatta beslut. I övriga fall

skall Migrationsverket, när ärendet är färdigutrett,

inom fyra månader ansöka hos länsrätten om avvisning

av utlänningen. Länsrättens beslut skall utan krav

på prövningstillstånd kunna överklagas till

kammarrätten. Samtidigt som den nya instans- och

processordningen träder i kraft bör förslag till

lagändringar som gör svensk flyktingpolitik mer

human införas. Vidare bör ny ansökan avskaffas men

genom en reform som innebär att rättssäkerheten

förbättras varmed sannolikt behovet av nya

ansökningar skulle minska. En ny ordning om

verkställighetshinder måste leda till färre

prövningar och utformas som en smalare

säkerhetsventil som tillämpas i sällsynta

undantagsfall om verkställighetshinder uppstått. Är

det uppenbart att t.ex. förhållandena i hemlandet

förändrats bör verkställighetshinder gälla och

ärendet återförvisas för ny prövning hos

Migrationsverket.

4. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 1,

2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19 samt 2004/05:Sf351

yrkandena 9 och 13 samt avslår motionerna

2003/04:Sf5 yrkande 11, 2003/04:Sf6 yrkande 2,

2003/04:Sf7 yrkande 2, 2003/04:Sf22 yrkandena 2-5,

2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,

2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf27

yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249 yrkandena 18-20,

2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:Sf272,

2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6 samt 2004/05:

Sf277 yrkandena 17 och 18.

Ställningstagande

En ny processordning handlar om att människor skall

få en rättssäker behandling av sin asylansökan. Vi

välkomnar därför att en särskild utredare äntligen

tillsatts för att förbereda inrättandet av en ny

instans- och processordning i enlighet med

riksdagens beslut från år 2001. En ny processordning

i utlänningsärenden bör utformas som en

tvåpartsprocess där Migrationsverket fattar ett

första beslut. Är beslutet negativt skall ärendet gå

vidare till en länsrätt med förstärkt kompetens.

Länsrättens beslut skall kunna överklagas till

kammarrätten. När det gäller verkställighetshinder

vid avvisning eller utvisning bör det finnas en

faktisk tidsgräns. Om verkställighet inte kan ske

med anledning av att ursprungslandet inte tar emot

sin medborgare måste det finnas en tidsgräns då

uppehållstillstånd ändå skall ges.

5. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3 samt

avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11,

2003/04:Sf6 yrkande 2, 2003/04:Sf7 yrkande 2,

2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf22 yrkandena 2-5,

2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena 2-4,

2003/04:Sf27 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249

yrkandena 18-20, 2003/04:Sf257 yrkande 24, 2003/04:

Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,

2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6,

2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351

yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen skall återkomma till

riksdagen med ett samlat förslag vad gäller reformer

inom asylprocessen. En ny instans- och

processordning bör bygga på riksdagens beslut att

ersätta Utlänningsnämnden med en prövning i allmän

förvaltningsdomstol. Vidare måste det

förändringsarbete som pågår inom Migrationsverket

med fokus på kompetensutveckling inom psykologi och

samtalsmetodik värnas.

6. Ny instans- och processordning (punkt 2)

av Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Sf7 yrkande 2 och

2003/04:Sf27 yrkandena 2 och 3 samt avslår

motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 11, 2003/04:Sf6

yrkande 2, 2003/04:Sf8 yrkande 1, 2003/04:Sf22

yrkandena 2-5, 2003/04:Sf23, 2003/04:Sf24 yrkandena

2-4, 2003/04:Sf25 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf249

yrkandena 18-20, 2003/04:Sf257 yrkande 24

2003/04:Sf272, 2003/04:Sf403 yrkandena 15 och 19,

2004/05:Sf214, 2004/05:Sf237 yrkande 6,

2004/05:Sf277 yrkandena 17 och 18 samt 2004/05:Sf351

yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

En omläggning av asylprocessen är nödvändig från

rättssäkerhetssynpunkt. I en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden bör en allmän

förvaltningsdomstol ta över Utlänningsnämndens

prövning och ett tvåpartsförfarande tillämpas.

Vidare måste både lag och praxis ändras när det

gäller frågan om flyktingbegreppet, humanitära skäl,

starkare skydd för barnen, lagfästande av en maximal

tidsåtgång för ärenden samt muntlighet i

asylprocessen. Vidare bör regeringen nu föregå med

gott exempel genom en snabb behandling av

överlämnade asylärenden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2003/04:59 Prövning av verkställighetshinder i

utlänningsärenden

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till

1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

2. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontroll.

Följdmotioner

2003/04:Sf21 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen avslår proposition 2003/04:59 Prövning av

verkställighetshinder i utlänningsärenden.

2003/04:Sf22 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i utlänningslagen (1989:529) samt lag om

ändring i lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontroll.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett

nytt förslag till avskaffande av nya ansökningar

om uppehållstillstånd i enlighet med de villkor

som uppställs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gemensamt datum

för ikraftträdande av reglerna om avskaffande av

nya ansökningar om uppehållstillstånd och de som

nu ses över av Utredningen om översyn av

utlänningslagstiftningen, UD 2003:02.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt översyn

av reglerna om verkställighetshinder och en

anpassning till en ny instansordning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

arbetskraftsinvandring.

2003/04:Sf23 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om ny instansordning i

utlänningsärenden i sådan tid att den nya ordningen

kan börja tillämpas fullt ut senast den 1 januari

2006.

2003/04:Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen beslutar att möjligheten till s.k. nya

ansökningar i asylärenden skall avskaffas, från

den 1 januari 2005, samtidigt med att en ny

instans- och processordning införs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en ny instans-

och processordning, i enlighet med de förslag den

parlamentariska kommittén Ny instans- och

processordning i utlänningsärenden (NIPU) lagt

fram, skall träda i kraft den 1 januari 2005.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Utlänningsnämnden läggs ned den 1 januari 2005.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma med förslag om lagändringar som

gör svensk flyktingpolitik mer human så att dessa

förändringar kan träda i kraft samtidigt med den

nya instans- och processordningen.

2003/04:Sf25 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:59.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med ett samlat

förslag vad gäller reformer inom asylprocessen som

bygger på riksdagens beslut att ersätta

Utlänningsnämnden med en ny instansordning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att värna det

förändringsarbete som pågår inom Migrationsverket

med fokus på kompetensutveckling inom psykologi

och samtalsmetodik.

2003/04:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd):

Riksdagen avslår proposition 2003/04:59.

2003/04:Sf27 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition

2003/04:59 om prövning av verkställighetshinder i

utlänningsärenden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en omläggning

av asylproceduren är nödvändig i syfte att

åstadkomma en rättssäker asylprocedur.

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om regeringens

möjligheter att påverka.

Motioner väckta med anledning av

skrivelse 2003/04:37 Migration och

asylpolitik

2003/04:Sf5 av Per Westerberg m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utgångspunkten

skall vara att asylärenden prövas en gång, med en

möjlighet till nödutgång i lagen.

2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

snarast återkommer till riksdagen med förslag på

ny instans- och processordning, som innebär att

Utlänningsnämnden läggs ned och ersätts med en

tvåpartsförhandling i förvaltningsdomstol.

2003/04:Sf7 av Mona Jönsson (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ny instans- och

processordning i utlänningsärenden.

2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny

processordning i utlänningsärenden.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Sf249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av en

ny instans- och processordning i

utlänningsärenden.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av

s.k. nya ansökningar efter att en ny instans- och

processordning införts.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

verkställighetshinder i sällsynta undantagsfall.

2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

under våren 2004 bör lägga fram en proposition

till riksdagen om ny instansordning i

utlänningsärenden med överförande av dessa ärenden

till förvaltningsdomstolarna.

2003/04:Sf272 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av tillämpningen

av Sveriges flyktingpolitik.

2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny

processordning i utlänningsärenden.

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en faktisk tidsgräns avseende

verkställighetshinder för utvisningsbeslut, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Sf214 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn och reformering

av Sveriges flyktingpolitik.

2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utgångspunkten

skall vara att utlänningsärenden prövas en gång,

med en möjlighet till nödutgång i lagen.

2004/05:Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av en

ny instans- och processordning i

utlänningsärenden.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nya ansökningar

efter avslag på tidigare asylansökan.

2004/05:Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny

processordning i utlänningsärenden.

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en faktisk tidsgräns avseende

verkställighetshinder för utvisningsbeslut, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Sf378 av Ulrika Karlsson (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inskränkt rätt

till ny ansökan vid asylärende.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Av reservanterna föreslagen lydelse av 2 kap.

5 §, 4 kap. 12 § samt 8 kap. 5 och 6 §§

utlänningslagen (1989:529)

-------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

-------------------------------------------------

2 kap.

5 § [1]

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i

Sverige skall ha utverkat ett sådant tillstånd

före inresan i landet. En ansökan om

uppehållstillstånd får inte bifallas efter

inresan.

Detta gäller dock inte om

1. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd

här med stöd av 2 a kap. 2, 3 eller 4 § eller har

rätt till uppehållstillstånd här enligt 3 kap. 4

§,

2. utlänningen av humanitära skäl bör få

bosätta sig här,

3. en ansökan om uppehållstillstånd avser

förlängning av ett tidsbegränsat

uppehållstillstånd som getts en utlänning med

familjeanknytning med stöd av 4 § andra stycket,

4. utlänningen kan beviljas eller har

tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av

4 a §, eller

5. det annars finns synnerliga skäl.

En utlänning får beviljas uppehållstillstånd

trots vad som sägs i första stycket om

- utlänningen enligt 4 § första stycket 1, 2, 2

a, 3 eller 4 eller 4 § andra stycket 1 eller 2

har stark anknytning till en person som är bosatt

i Sverige, och

- det inte skäligen kan krävas att utlänningen

återvänder till ett annat land för att ge in

ansökan där.

-----------------------------------------------------

I fråga om

uppehållstillstånd för en

utlänning som skall

avvisas eller utvisas

enligt ett beslut som har

vunnit laga kraft gäller

föreskrifterna i 8 kap.

13 a-13 c §§.

-----------------------------------------------------

4 kap.

12 § [2]

-----------------------------------------------------

När en fråga om avvisning När en fråga om avvisning

eller utvisning prövas eller utvisning prövas

skall hänsyn tas till om skall hänsyn tas till om

utlänningen på grund av utlänningen på grund av

bestämmelserna i 8 kap. bestämmelserna i 8 kap.

1, 2 eller 4 § inte kan 1, 2, 3 eller 4 § inte

sändas till ett visst kan sändas till ett visst

land eller om det annars land eller om det annars

finns särskilda hinder finns särskilda hinder

mot att avgörandet mot att avgörandet

verkställs. verkställs.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

8 kap.

5 § [3]

-----------------------------------------------------

Om det inte finns Om det inte finns

hinder mot hinder mot

verkställigheten enligt verkställigheten enligt

1, 2 eller 4 §, skall 1, 2, 3 eller 4 §, skall

1. ett beslut om 1. ett beslut om

avvisning eller utvisning avvisning eller utvisning

som meddelas av som meddelas av

regeringen, regeringen,

Utlänningsnämnden, eller Utlänningsnämnden, eller

Migrationsverket Migrationsverket

verkställas genom att verkställas genom att

utlänningen sänds till utlänningen sänds till

det land eller, om flera det land eller, om flera

länder angetts, något av länder angetts, något av

de länder som anges i de länder som anges i

beslutet, beslutet,

2. ett beslut om 2. ett beslut om

avvisning som meddelas av avvisning som meddelas av

en polismyndighet samt en polismyndighet samt

domstols dom eller beslut domstols dom eller beslut

om utvisning verkställas om utvisning verkställas

genom att utlänningen genom att utlänningen

sänds till sitt hemland sänds till sitt hemland

eller, om möjligt, till eller, om möjligt, till

det land från vilket det land från vilket

utlänningen kom till utlänningen kom till

Sverige. Om Sverige. Om

verkställighet inte kan verkställighet inte kan

genomföras till något av genomföras till något av

dessa länder får en dessa länder får en

utlänning i stället utlänning i stället

sändas till ett land som sändas till ett land som

utlänningen har utlänningen har

anknytning till. anknytning till.

-----------------------------------------------------

En utlänning som skall avvisas eller utvisas får alltid

sändas till ett land som utlänningen visar att

mottagande kan ske i.

6 § [4]

En utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller

ett luftfartyg direkt från en stat som inte omfattas av

konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den

14 juni 1985 (Schengenkonventionen) och som avvisats därför att

han saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i

landet eller medel för sin hemresa, får föras tillbaka till

fartyget eller luftfartyget eller sättas ombord på annat sådant

med samma ägare eller brukare (transportören). Om det är

nödvändigt att bevakningspersonal följer med skall även den ges

plats på fartyget eller luftfartyget.

Vägrar befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot

utlänningen eller bevakningspersonalen, får polismyndigheten

förelägga honom vite.

-----------------------------------------------------

Första stycket gäller Första stycket gäller

inte om fartyget eller inte om fartyget eller

luftfartyget skall avgå luftfartyget skall avgå

till ett land dit till ett land dit

utlänningen inte får utlänningen inte får

sändas enligt 1, 2 eller sändas enligt 1, 2, 3

4 §. eller 4 §.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 2004:206

[2]: Senaste lydelse 2004:407

[3]: Senaste lydelse 2004:407

[4]: Senaste lydelse 2004:407