Bet. 2004/05:SFU7

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU7

Bostadsersättning för asylsökande

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

proposition 2004/05:28 Bostadsersättning för

asylsökande jämte sex motioner som väckts med

anledning av propositionen och en motion väckt under

den allmänna motionstiden 2004.

I propositionen föreslås ändringar i lagen

(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA)

som innebär att den särskilda bostadsersättningen

för asylsökande som väljer att bo i s.k. eget boende

avskaffas. Den föreslagna ordningen skall även gälla

för personer som har uppehållstillstånd med

tillfälligt skydd och som omfattas av LMA.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars

2005.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag men

föreslår att bostadsersättning till asylsökande

skall kunna utges i särskilda fall. Regeringen bör

meddela närmare föreskrifter om hur ett system för

ersättning skall utformas som underlättar för

asylsökande att genom arbete försörja sig själva.

Riksdagen bör därför anta propositionens lagförslag

utom såvitt avser 13 § LMA samt anta av utskottet

föreslagna ändringar i 16 och 19 §§ LMA. Därmed

bifalls helt eller delvis tre motionsyrkanden (m)

som väckts i frågan. Utskottet avstyrker övriga

motionsyrkanden.

I ärendet finns sex reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avskaffad bostadsersättning för

asylsökande

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl. utom såvitt avser 13 § samt med

den ändringen att 16 och 19 §§ erhåller av

utskottet i bilaga 3 föreslagen lydelse och att

första meningen i ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna skall ha följande

lydelse: Denna lag träder i kraft den 1 mars

2005.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf7

yrkande 2 och bifaller delvis proposition

2004/05:28 och motion 2004/05:Sf7 yrkandena 1 och

3 samt avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkande 1,

2004/05:Sf6, 2004/05:

Sf8 yrkande 1, 2004/05:Sf9 yrkande 1,

2004/05:Sf10, 2004/05:Sf378 yrkande 1.

Reservation 1 (fp, kd, v, c, mp)

2. Information till asylsökande

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkande

3 och 2004/05:Sf9 yrkande 4.

Reservation 2 (kd, c)

3. Reformering av asylprocessen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf5

yrkandena 2, 4 och 5, 2004/05:Sf7 yrkandena 4-6,

2004/05:Sf8 yrkande 2 och 2004/05:Sf9 yrkandena 2

och 3.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (c)

Stockholm den 2 december 2004

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas

Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Per

Westerberg (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund

Nilsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann Ytterberg

(s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa

Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m),

Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp) och Mauricio

Rojas (fp).

2004/05

SfU7

Utskottets överväganden

Avskaffande av bostadsersättning

Gällande bestämmelser

Migrationsverket har enligt lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) ett

huvudansvar för mottagandet av asylsökande och för

utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med

tillfälligt skydd (2 §). Ansvaret innebär att

Migrationsverket skall ordna boende i anläggningar

för dessa personer såvida de inte ordnar boendet på

egen hand (3 §).

Enligt 8 och 13 §§ LMA lämnas bistånd i form av

logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt

bidrag. Logi på förläggning, s.k. anläggningsboende,

har de rätt till som inte själva ordnar bostad (14

§) medan de som på egen hand ordnar sitt boende har

rätt till bostadsersättning (16 §). Sådan ersättning

får sättas ned helt eller delvis för den som har

inkomst av förvärvsarbete eller annan inkomst eller

egna tillgångar. Dag- och bostadsersättning får

enligt 10 § LMA sättas ned bl.a. om den asylsökande

genom att inte medverka till att klarlägga sin

identitet försvårar utredningen i ärendet om

uppehållstillstånd.

I förordningen (1994:361) om mottagande av

asylsökande m.fl. finns bestämmelser om bl.a.

bostadsersättningens storlek. När den särskilda

bostadsersättningen infördes var ersättningen 500 kr

per månad för ensamstående och 1 000 kr per månad

sammanlagt för en familj. Sedan den 1 juni 2003

lämnas ersättning med 350 kr för ensamstående och

850 kr för en familj per månad.

Den som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd

enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för

förmåner av motsvarande karaktär som kan utges

enligt LMA (1 §).

Propositionen

I propositionen redovisas en rad icke önskvärda

effekter av att de asylsökande kan välja att ordna

sitt boende själva och att bostadsersättning

utbetalas vid sådant boende. Bland annat anges

trångboddhet, konflikter mellan värdfamilj och

inneboende, vräkningar av värdfamiljer för att de

stör grannar eller för att det har blivit skador på

lägenheten. Att bo trångt under en längre tid kan

enligt regeringen vara psykiskt påfrestande för både

värdfamilj och inneboende. Särskilt besvärligt kan

det bli för barnen. Barnens skolgång kan påverkas av

svårigheter att få lugn och ro. Det finns även en

risk att värdfamiljens integration försenas och

försvåras. Enligt propositionen förekommer också att

asylsökandes svaga ställning på bostadsmarknaden

utnyttjas genom att personer hyr ut tvivelaktigt

boende.

Bostadsersättningen är tänkt som ett bidrag till

boendekostnaderna för den som upplåter bostaden. I

de fall värdfamiljen är beroende av försörjningsstöd

från samhället blir inte bostadsersättningen något

reellt tillskott för familjen, eftersom

försörjningsstödet minskar när de egna inkomsterna

ökar. Det förekommer därför att asylsökande uppger

en annan adress än den där de verkligen bor för att

undgå denna effekt. Felaktiga adresser har visat sig

försämra möjligheterna för Migrationsverket,

kommuner och landsting att i tid nå fram med t.ex.

kallelser till fortsatta asylutredningar eller

erbjudande om skola och hälsoundersökning.

För att komma till rätta med några av de negativa

effekterna av det egna boendet föreslår regeringen

att bostadsersättningen avskaffas. Regeringen

framhåller dock att ett avskaffande av rätten till

ersättning inte kan motverka samtliga problem som

uppstår till följd av det egna boendet.

Nuvarande ordning innebär bl.a. att en asylsökande

som själv ordnat sitt boende inte har rätt till

försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för den

del av boendekostnaden som kan överstiga vad

utlänningen får i bostadsersättning. Avsikten med

att avskaffa den särskilda bostadsersättningen är

inte att den enskilde, om han eller hon väljer eget

boende, skall vara berättigad till kompletterande

bistånd enligt socialtjänstlagen. Regeringen

föreslår ett förtydligande tillägg i 1 § LMA.

Enligt regeringen förväntas förslaget få till

följd att ca 10 % flyttar från eget boende till

någon av Migrationsverkets anläggningar. En plats i

anläggningsboende innebär en merkostnad för verket i

jämförelse med att personen bor i eget boende. Under

2003 utbetalades sammanlagt 75 miljoner kronor i

bostadsersättning. Regeringen gör bedömningen att

förslaget leder till minskade utgifter för staten om

ca 50 miljoner kronor för 2005. Utgiftsminskningen

är beräknad utifrån ett ikraftträdande den 1 mars

2005 och med beaktande av den senaste prognosen för

antalet asylsökande.

Motionerna

Moderaterna

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf7

yrkandena 1-3 ändring av regeringens förslag så att

Migrationsverket i fortsättningen skall ha möjlighet

att bevilja särskild bostadsersättning för

asylsökande som väljer att bo i eget boende enbart i

fall när detta skulle möjliggöra för en enskild

asylsökande att anta erbjudande om anställning.

Vidare skall Migrationsverket kunna sätta ned den

särskilda bostadsersättningen, helt eller delvis,

för att skapa ytterligare incitament för den

enskilde att ordna försörjning på egen hand. I

yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om

Migrationsverkets dispositionsfrihet över tilldelade

anslag samt om vikten av att tillse att

handläggningstiderna i asylprocessen förkortas. I

yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om vikten av

integrationsförberedande åtgärder och en tidig

kartläggning av den enskilde asylsökandes kompetens

och erfarenhet och i yrkande 6 förslag som ökar

möjligheterna till arbete under asyltiden.

I motion Sf378 yrkande 1 av Ulrika Karlsson (m)

begärs ett tillkännagivande om rätten till eget

boende. Förslaget att slopa rätten till

bostadsersättning vid eget boende bör enligt

motionären stoppas. Att ta bort rätten till eget

boende vore förödande för den enskilde, eftersom

människor som bor i förläggning mår sämre än de i

eget boende.

Folkpartiet

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf8 yrkande 1

avslag på propositionen. Enligt motionärerna löser

inte förslaget de problem som regeringen säger sig

vilja åtgärda. I samma motion yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om en genomgripande reform av

asylprocessen inklusive mottagandet av asylsökande.

Dagens asylsystem är helt undermåligt och hela

asylprocessen, och inte bara bostadsersättningen,

måste därför göras om.

Kristdemokraterna

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf9 yrkande 1

avslag på propositionen. Motionärerna anser att eget

boende är viktigt bl.a. för att den enskilde skall

få socialt stöd och hjälp av släkt och vänner under

den första svåra tiden i Sverige. Då kostnaden för

anläggningsboende är mycket högre än för eget boende

verkar det som om regeringen räknar med att de

flesta ändå skall välja eget boende. I yrkande 2

begärs ett tillkännagivande om grundläggande

åtgärder mot segregation och trångboddhet. I stället

för att ta bort bostadsersättningen bör man se till

att förkorta handläggningstiderna, göra något åt en

generellt svår boendesituation och ändra de

stelbenta reglerna som gäller för arbete. I yrkande

3 begärs ett tillkännagivande om att systemet med

avtal med kommunerna bör avskaffas till förmån för

en utvecklingspeng som följer individen och

utbetalas av socialförsäkringsadministrationen. I

yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om tydlig

information om vilka möjligheter som finns på olika

orter avseende boende och arbete.

Vänsterpartiet

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf6 avslag på

propositionen. Motionärerna anser att inga

inskränkningar vad gäller asylsökandes möjligheter

till eget boende skall få göras. Besparingen bygger

på att endast ett fåtal av dem med eget boende

kommer att flytta till anläggningsboende. Blir detta

inte fallet så leder förslaget i stället till ökade

kostnader eftersom anläggningsboende är dyrare än

eget boende. Dessutom finns det stora problem med

trångboddhet även i anläggningsboende.

Centerpartiet

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf5

yrkande 1 avslag på propositionen. I stället för att

insinuera att det är de asylsökandes fel att de bor

trångt eller att bostadsersättningen är en orsak

till segregation måste politiken inriktas på arbete

och företagande. Indragen ersättning löser inga

problem. I yrkandena 2-5 begärs tillkännagivanden i

flera avseenden. Motionärerna anser att

flyktingmottagandet bör decentraliseras. I

kombination med drivkrafter som bidrar till att

asylsökande bosätter sig där det finns arbete och

bostad kan en sådan ordning motverka segregation och

trångboddhet. Vidare bör breda informationsinsatser

sättas in till nyanlända asylsökande gällande vilka

orter/kommuner som har goda möjligheter till arbete

och bostäder. Migrationsverket bör dessutom

undersöka hur de asylsökande ser på sin situation

under tiden de söker asyl i Sverige, både vad gäller

boende och själva asylprocessen. Detta är viktigt

för att de asylsökandes perspektiv skall finnas med

som underlag för politiska beslut som rör dem.

Slutligen anser motionärerna att det skall krävas en

skriftlig bekräftelse på den asylsökandes

boendeadress för att den skall kunna användas för

utskick av kallelser, beslut samt utbetalning av

dagersättning.

Miljöpartiet

Mona Jönsson m.fl. (mp) begär i motion Sf10 avslag

på propositionen. Motionärerna framhåller att de

ekonomiska konsekvenserna av förslaget inte har

redovisats på ett korrekt sätt i

budgetpropositionen. Trots att förslaget är

budgetpåverkande har det inte funnits med i

överenskommelsen om budgeten. Dessutom anser

motionärerna att det är en mänsklig rättighet att få

bosätta sig var man vill.

Utskottets ställningstagande

Före den 1 juli 1994 gällde att asylsökande som inte

hade nära anhöriga i Sverige hänvisades till boende

i någon av dåvarande Invandrarverkets förläggningar

i avvaktan på beslut i asylärendet. Huvudsyftet med

denna ordning var att den asylsökande skulle finnas

tillgänglig under utredningstiden för att möjliggöra

en snabb och rationell handläggning. En asylsökande

hade i och för sig rätt att vistas var han eller hon

ville under väntetiden. Rätten till bistånd var dock

knuten till att personen i fråga i normalfallet

vistades på en förläggning.

Förslaget om att införa en särskild

bostadsersättning fr.o.m. den 1 juli 1994 lades fram

i betänkandet Mottagande av asylsökande och

flyktingar (SOU 1992:133). Däri gjordes bedömningen

att ca 10 % av de asylsökande skulle komma att ordna

sitt boende själva. Som anges i propositionen blev

det i praktiken betydligt fler. Redan ett år efter

reformen bodde nära hälften av alla asylsökande i

eget boende. Andelen i eget boende har därefter

varit relativt konstant genom åren. Den 30 juni 2004

bodde 51 % av de registrerade i Migrationsverkets

mottagandesystem i eget boende. Av de 20 585

personer som då bodde i eget boende var 16 % barn.

Detta kan jämföras med att 19 667 asylsökande

samtidigt bodde i anläggningsboende, varav 35 % var

barn.

Utskottet anser i likhet med regeringen att

möjligheten för de asylsökande att själva ordna sitt

boende har åtskilliga nackdelar. I propositionen

redovisas dessa utförligt, t.ex. att asylsökande

utnyttjas på bostadsmarknaden och att eget boende

kan leda till trångboddhet som framför allt är

negativt för barnen. Mot bakgrund härav kan

utskottet i princip instämma i regeringens

uppfattning att staten inte genom

bostadsersättningen bör fortsätta att stimulera

boendeförhållanden som åtminstone i vissa fall kan

vara om inte direkt skadliga så i vart fall mindre

lämpliga för de barn som berörs.

I ett avseende finns det dock skäl att överväga om

inte ersättning ändå skall kunna utges. Enligt

utskottet är det viktigt att eget arbete och

självförsörjning uppmuntras och att de hinder t.ex.

i form av merkostnader eller annat som kan uppkomma

för en asylsökande som får ett erbjudande om arbete

i möjligaste mån undanröjs. Det kan t.ex. handla om

att personen i fråga måste flytta till en bostadsort

där Migrationsverket inte har något

anläggningsboende och att ett eget boende är det

enda som står den asylsökande till buds. I ett

sådant särskilt fall är det enligt utskottets mening

rimligt att den asylsökande kan få

bostadsersättning. Det är dock angeläget att

regelverket utformas så att det blir administrativt

enkelt att tillämpa, varför utskottet valt att i

lagtexten endast föreskriva att bostadsersättning

skall kunna utges i särskilda fall. Utskottet anser

att det får ankomma på regeringen att i förordning

meddela närmare föreskrifter om hur ett system för

ersättning skall utformas som underlättar för

asylsökande att genom arbete försörja sig själva.

Utskottet bedömer att den nu föreslagna ändringen

endast kommer att beröra ett fåtal personer per år

och att den av regeringen uppskattade besparingen

därför inte nämnvärt kommer att påverkas därav.

Utskottets förslag föranleder ändringar i

regeringens förslag, och riksdagen bör därför anta

propositionens lagförslag utom såvitt avser 13 §

LMA. Vidare bör 19 § ges den av utskottet föreslagna

lydelsen och 16 § samma lag inte upphävas utan även

den paragrafen bör ges av utskottet föreslagen

lydelse. Riksdagen bör därmed bifalla motion Sf7

yrkande 2 och delvis bifalla regeringens förslag och

motion Sf7 yrkandena 1 och 3 samt avslå motionerna

Sf378 yrkande 1, Sf8 yrkande 1, Sf9 yrkande 1, Sf6,

Sf5 yrkande 1 och Sf10.

Beträffande frågan om att Migrationsverket skall

ges frihet att disponera tilldelade anslag på det

sätt verket finner bäst har utskottet nyligen i

betänkande 2004/05:SfU2 tagit upp frågan om

bristande flexibilitet mellan olika anslag och

effekten härav på handläggningstiderna. Utskottet

hänvisade till den studie av Migrationsverkets

resurser i förhållande till kostnaderna i

asylmottagandet som universitetslektorn Marie

Bengtsson, Statsvetenskapliga institutionen vid

Lunds universitet, gjort på utskottets uppdrag. I

studien anförs bl.a. att Migrationsverket haft en

mycket tuff situation under de studerade åren

2000-2003 med en mycket hög och oförutsägbar

inströmning av asylsökande utan att resurserna till

prövning ökat i motsvarande grad. Då flexibiliteten

mellan olika anslag och verksamheter är låg har

detta lett till ökad ärendebelastning och långa

väntetider i mottagningssystemet, vilket i sin tur

medfört stora samhällsekonomiska kostnader. Enligt

studien är det möjligt att spara pengar på

asylmottagandet genom att anslå extra resurser till

asylprövningen men besparingen uppkommer inte samma

år. I betänkandet ansåg utskottet det olyckligt om

bristande flexibilitet mellan anslag, i första hand

anslagen 12:1 Migrationsverket och 12:2 Mottagande

av asylsökande, leder till ökad ärendebelastning och

långa väntetider i mottagningssystemet och därmed

till både påfrestningar på individerna och stora

kostnader för samhället. Utskottet noterade att även

Statskontoret i rapporten Tydligare styrning av

Migrationsverket (2004:20) och Riksrevisionen i

rapporten Snabbare asylprövning (RiR 2004:24) hade

påtalat problem med den nuvarande anslagsstrukturen.

Utskottet ansåg att det fanns starka skäl att

överväga möjligheterna till ett flexiblare

utnyttjande av anslagen på migrationspolitikens

område dock med beaktande av de krav som ställs på

verksamheten. Eftersom Statskontorets rapport var

föremål för beredning i Regeringskansliet förutsatte

utskottet att detta sker utan ett formligt

tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet

finner inte skäl att nu ändra sitt ställningstagande

i denna fråga och avstyrker därmed motion Sf7

yrkande 4.

Utskottet, som delar uppfattningen att en tidig

kartläggning av den asylsökandes kompetens och

erfarenhet är viktig liksom att möjligheterna till

arbete under asyltiden måste öka, konstaterar att

flera av de frågor som tas upp bl.a. i motion Sf7

behandlas, helt eller delvis, i

utredningsbetänkandet Etablering i Sverige (SOU

2003:75) som Utredningen om flyktingmottagande och

introduktion överlämnade till regeringen i september

2003. Däri föreslås bl.a. att asyltiden blir

integrationsförberedande och att de väntetider som

uppstår i väntan på beslut skall utnyttjas så att de

som får stanna har fått en god grund för sin

etablering i landet och de som måste återvända kan

göra det med värdefulla erfarenheter och kunskaper.

Vidare föreslås att asylsökande i arbetsför ålder

skall få tidigare utbildning och yrkeserfarenhet

kartlagd av Migrationsverkets handläggare och få

information om möjligheterna att arbeta under

asyltiden samt att företrädare för

Arbetsmarknadsverket skall ge dem som bedöms stå

nära arbetsmarknaden fördjupad yrkes- och

arbetsmarknadsrådgivning, förmedla arbete till dem

som har rätt att arbeta samt bistå vid anskaffning

av praktikplatser.

I fråga om boendet har utredningen föreslagit,

förutom att det inte skall utges någon särskild

bostadsersättning till dem som väljer eget boende,

att en skriftlig bekräftelse av boendeadressen

införs som villkor för att en "ebo-adress" skall

kunna användas för utskick av kallelser och beslut.

Vidare har utredningen föreslagit att en statlig

skattefri etableringsersättning införs som betalas

ut direkt till den berättigade personen under

maximalt ett år så snart bosättning skett och en

handlingsplan föreligger. Handlingsplanen skall vara

individuell och kunna revideras vid behov. Den som

avviker från planen skall ges en reducerad

ersättning. När det gäller det statliga

ersättningssystemet föreslås bl.a. att det riktade

statsbidraget till kommunerna tas bort. Kommunerna

får i stället ersättning via det generella

statsbidragssystemet och med kostnadsutjämning för

det som återstår sedan det som går till försörjning

under det första året tagits bort.

Utredningsbetänkandet har remissbehandlats, och

enligt regeringen planeras en proposition under

2005.

Mot bakgrund av vad nu anförts och med hänsyn till

det i Regeringskansliet pågående beredningsarbetet,

som syftar till att få till stånd en snabbare

etablering på den svenska arbetsmarknaden, saknas

det enligt utskottet skäl för riksdagen att göra

något uttalande i dessa frågor. Motion Sf7 yrkandena

5 och 6 avstyrks därmed liksom motionerna Sf8

yrkande 2, Sf9 yrkandena 2-4 och Sf5 yrkandena 2-5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Avskaffad bostadsersättning för asylsökande

(punkt 1)

av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Linnéa

Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Mona Jönsson

(mp) och Mauricio Rojas (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår propositionen och motion

2004/05:Sf7 yrkandena 1-3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Sf5 yrkande 1, 2004/05:Sf6,

2004/05:Sf8 yrkande 1, 2004/05:Sf9 yrkande 1 och

2004/05:Sf10 och bifaller delvis motion

2004/05:Sf378 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att situationen för de asylsökande måste

ses i ett helhetsperspektiv. 1994 öppnades

möjligheten för asylsökande att själva välja var de

ville bosätta sig. Samtidigt skedde en avveckling av

boendet på förläggningarna. Vi anser därför att det

alternativ till eget boende som står de asylsökande

till buds, nämligen Migrationsverkets

anläggningsboende, inte är tillräckligt bra för att

tillgodose merparten av de asylsökandes behov. Även

denna form av boende har stora problem med t.ex.

trångboddhet. Vi avvisar därför förslaget att

avskaffa den särskilda bostadsersättningen för

asylsökande.

2. Information till asylsökande (punkt 2)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:Sf5 yrkande 3 och

2004/05:Sf9 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag har vi ett flyktingmottagande som är

koncentrerat till storstäderna. Behovet av ökade

incitament för asylsökande att söka sig till platser

där det finns bostäder och arbete är stort.

Nyanlända asylsökande måste därför få information om

vilka orter/kommuner som har goda möjligheter till

arbete och bostäder. Det måste dock vara den

nyanlände som själv bestämmer var han eller hon

slutligen vill bosätta sig.

3. Reformering av asylprocessen m.m. (punkt 3)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna

Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sf7 yrkandena 4-6 och

avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5,

2004/05:Sf8 yrkande 2 och 2004/05:Sf9 yrkandena 2

och 3.

Ställningstagande

Den särskilda bostadsersättningen för asylsökande

kan inte ses som ett isolerat problem. Ett

näraliggande bekymmer är de långa

handläggningstiderna i asylprocessen. Årslånga

väntetider på beslut tvingar in människor i

passivitet och bidragsberoende. I motion Sf7

redovisas flera förslag som skulle leda till kortare

handläggningstider, t.ex. ökade resurser till

Migrationsverket och att verket får större frihet

att bestämma över tilldelade anslag. Genom kortare

väntetider skulle behovet av särskild ersättning vid

eget boende i de allra flesta fall upphöra.

En annan viktig förutsättning för en lyckad

etablering i ett nytt land är att tidigt komma i

gång med integrationsförberedelserna. Dagens

omhändertagandeperspektiv måste bytas ut till förmån

för en process där individens egna förutsättningar

och drivkrafter får komma till sin rätt. Vi anser

därför att en kartläggning av den enskildes egna

arbetslivsrelaterade erfarenheter, studiemeriter och

annan kompetens måste inledas på ett tidigt stadium.

Självförsörjning är alltid ett bättre alternativ

än bidragsförsörjning, och möjligheterna att arbeta

under asyltiden bör därför utökas. I dag råder ett

förbud mot att arbeta under asyltiden. Undantag från

denna regel kan emellertid medges i vissa fall.

Dessa regler bör ses över i syfte att möjliggöra för

asylsökande att redan under asyltiden skaffa sig

erfarenheter från svensk arbetsmarknad och samtidigt

bidra till sin egen försörjning.

4. Reformering av asylprocessen m.m. (punkt 3)

av Linnéa Darell (fp) och Mauricio Rojas (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sf8 yrkande 2 och avslår

motionerna 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5,

2004/05:Sf7 yrkandena 4-6 och 2004/05:Sf9 yrkandena

2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att en rättssäker och snabb asylprocess bör

utgöra grunden för alla andra reformer på detta

område. Dagens system är helt undermåligt och leder

till långa väntetider och en destruktiv situation

för de asylsökande oavsett boendeform. En

genomgripande reform av asylprocessen inklusive

mottagandesystemet är därför nödvändig. För att

komma till rätta med de brister som finns i dagens

system och uppmuntra till en snabb integration genom

arbete och egen försörjning anser vi att flera

åtgärder måste vidtas. Bland annat bör

handläggningstiderna kortas under rättssäkra former

samtidigt som det bör bli tillåtet att börja arbeta

omedelbart för alla asylsökande vars ärende bedöms

kräva en grundligare utredning. Vidare bör

asylsökande som hittar ett arbete ha oinskränkt rätt

att bosätta sig var som helst och en asylsökande som

arbetat här i tre år få möjlighet att stanna i

landet som arbetskraftsinvandrare.

5. Reformering av asylprocessen m.m. (punkt 3)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sf9 yrkandena 2 och 3 och

avslår motionerna 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5,

2004/05:Sf7 yrkandena 4-6 och 2004/05:Sf8 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag att slopa bostadsersättningen

löser inte problemen med segregation och

trångboddhet. Snarare försvåras situationen för en

grupp individer. Det grundläggande problemen är de

alltför långa handläggningstiderna, den generellt

svåra bostadssituationen och stelbenta/krångliga

regler för arbete. Det som krävs för att komma till

rätta med segregation och utsatthet är därför bl.a.

kortare handläggningstider, fler bostäder med olika

bebyggelse- och upplåtelseformer samt slopade regler

och hinder som försvårar för de asylsökande att

snabbt få tillgång till arbetsmarknaden.

Vidare bör systemet med avtal med kommunerna

avskaffas. Stödet till den nyanlände bör i stället

följa individen i form av en utvecklingspeng som

administreras och utbetalas av

socialförsäkringsadministrationen. Därigenom ges

individen och den lokala nivån ett större ansvar.

6. Reformering av asylprocessen m.m.

(punkt 3)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sf5 yrkandena 2, 4 och 5

och avslår motionerna 2004/05:Sf7 yrkandena 4-6,

2004/05:Sf8 yrkande 2 och 2004/05:Sf9 yrkandena 2

och 3.

Ställningstagande

För att komma till rätta med problemen med

segregation och trångboddhet bör flyktingmottagandet

decentraliseras samtidigt som drivkrafter införs som

bidrar till att asylsökande bosätter sig där det

finns arbete och bostad.

Många av de asylsökande som har eget boende är

nöjda med detta samtidigt som problemen med t.ex.

trångboddhet inte får negligeras. Av det skälet bör

Migrationsverket undersöka hur de asylsökande själva

ser på sin situation under asyltiden, både vad

gäller boende och själva asylprocessen.

Svårigheten att nå asylsökande som bor i eget

boende på grund av felaktiga adresser och liknande

bör lösas genom att det ställs krav på en skriftlig

bekräftelse av boendeadressen som skall användas för

utskick av kallelser, beslut och utbetalning av

dagersättning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2004/05:28 Bostadsersättning för

asylsökande har regeringen (Utrikesdepartementet)

föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande

av asylsökande m.fl.

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till

betänkandet.

Följdmotioner

2004/05:Sf5 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:28

Bostadsersättning för asylsökande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att decentralisera

flyktingmottagandet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att breda

informationsinsatser bör sättas in till nyanlända

asylsökande gällande vilka orter/kommuner som har

goda möjligheter till arbete och bostäder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Migrationsverket bör undersöka hur de asylsökande

ser på sin situation under tiden de söker asyl i

Sverige, både vad gäller boende och själva

asylprocessen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en skriftlig

bekräftelse av den asylsökandes boendeadress bör

införas som villkor för att den skall kunna

användas för utskick av kallelser, beslut samt

utbetalning av dagersättning.

2004/05:Sf6 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl.

2004/05:Sf7 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar, med ändring av regeringens

förslag, att förändra lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande m.fl. i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar, med ändring av regeringens

förslag, att Migrationsverket i fortsättningen

skall ha möjlighet att bevilja särskild

bostadsersättning för asylsökande som väljer att

bo i eget boende enbart i fall när detta skulle

möjliggöra för en enskild asylsökande att anta

erbjudande om anställning i enlighet med vad som

anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar, med ändring av regeringens

förslag, att Migrationsverket, helt eller delvis,

skall kunna sätta ned särskild bostadsersättning

som har beviljats i enlighet med vad som anförs i

motionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Migrationsverkets

dispositionsfrihet över tilldelade anslag samt om

vikten av att tillse att handläggningstiderna i

asylprocessen förkortas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

integrationsförberedande åtgärder och en tidig

kartläggning av den enskilde asylsökandes

kompetens och erfarenhet.

6. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer

till riksdagen med förslag som ökar möjligheterna

till arbete under asyltiden.

2004/05:Sf8 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:28

Bostadsersättning för asylsökande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en genomgripande

reform av asylprocessen inklusive mottagandet av

asylsökande.

2004/05:Sf9 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:28

Bostadsersättning för asylsökande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grundläggande

åtgärder mot segregation och trångboddhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

utvecklingspeng som följer individen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydlig information

om vilka möjligheter som finns på olika orter

avseende boende och arbete.

2004/05:Sf10 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

Riksdagen avslår propositionen.

Motion från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Sf:378 av Ulrika Karlsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till eget

boende (EBO).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändrad lydelse av 16 och 19 §§ i lag om ändring

i lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

16 §[1]

-----------------------------------------------------

Utlänningar som avses i 1 Utlänningar som avses i

§ första stycket 1 och 2 1 § första stycket 1 och

och som på egen hand 2 och som på egen hand

ordnar bostad har rätt ordnar bostad har i

till bidrag till särskilda fall rätt till

bostadskostnad (bostads- bidrag till

ersättning). Sådant bostadskostnad

bidrag får sättas ned (bostadsersättning).

helt eller delvis för den

som har inkomst av

förvärvsarbete eller

annan inkomst eller egna

tillgångar.

I 10 § anges i vilka

övriga fall

bostadsersättning får

sättas ned helt.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

19 §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den Regeringen eller den

myndighet regeringen myndighet regeringen

bestämmer fastställer bestämmer fastställer

grunder för beräkning av grunder för beräkning av

de belopp som avses i 15, de belopp som avses i

17 och 18 §§ samt 15-18 §§ samt meddelar

meddelar närmare närmare föreskrifter om i

föreskrifter om i vilka vilka fall

fall särskilt bidrag får bostadsersättning och

beviljas. särskilt bidrag får

beviljas.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 2004:408.