Bet. 2004/05:SFU9

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU9

Pensionssystemet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2004 om pensionssystemet. Motionerna gäller det reformerade

pensionssystemets fördelningseffekter bl.a. ur ett könsperspektiv,

pensionsrättens storlek vid studier och totalförsvarsplikt samt fördelningen

av pensionsrätt mellan makar och efterlevandeskydd. Några motionsyrkanden

gäller premiepensionssystemets fonder. Slutligen behandlas en motion om

pensionsöverföringar för anställda vid Europeiska patentverket.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I ärendet finns åtta reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ålderspensionssystemets utformning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkandena 2 och 8.

Reservation 1 (v)

2. Jämställda intjänandegrunder

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkandena 3 och 4.

Reservation 2 (v, mp)

3. Genomförandegruppen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkande 6.

Reservation 3 (v, mp)

4. Pensionsrätt vid studier

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkande 5.

Reservation 4 (v, mp)

5. Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt

Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö242 yrkande 2.

Reservation 5 (v)

6. Makars pensionsrättigheter

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf357 yrkandena 17 och 18,

2004/05:Sf363 yrkande 19 och 2004/05:A352 yrkande 6.

Reservation 6 (m) - motiveringen

Reservation 7 (kd) - motiveringen

7. Fonderna i premiepensionssystemet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf230 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Sf362 yrkandena 10-14.

Reservation 8 (v)

8. Pensionsöverföringar till Europeiska patentverket

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf218.

Stockholm den 3 mars 2005

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),

Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Mona Berglund

Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare

(s), Anita Sidén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Linnéa Darell

(fp), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m),

Mona Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Kenneth Lantz (kd).

Utskottets överväganden

Allmänt om det reformerade ålderspensionssystemet

Det reformerade ålderspensionssystemet består av ett standardskydd i

form av inkomstgrundad ålderspension bestående av inkomstpension och

premiepension samt ett grundskydd i form av garantipension för dem som

haft låga eller inga förvärvsinkomster.

Den inkomstgrundade ålderspensionen bygger på den s.k. livsinkomstprincipen,

som innebär att alla pensionsgrundande inkomster under livet har

betydelse för pensionsnivån och väger lika tungt oberoende av när under

livet de tjänas in. Såväl pensionsrätten som avgiften utgör 18,5 % av

den pensionsgrundande inkomsten på högst 7,5 inkomstbasbelopp. Av

pensionsrätten utgör 16 procentenheter pensionsrätt i ett s.k.

fördelningssystem,

inkomstpensionen, och 2,5 procentenheter pensionsrätt i ett fonderat

system, premiepensionen. Pensionsrätten grundas också på s.k.

pensionsgrundande belopp som kan tillgodoräknas föräldrar med små barn, för

plikttjänstgöring och för studiemedelsberättigade studier. Någon övre

åldersgräns för intjänande av pensionsrätt finns inte. Inkomstgrundad

pension kan tas ut fr.o.m. 61 års ålder.

I fördelningssystemet räknas pensionsrätterna upp med ett index som

följer den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Även intjänandetaket

räknas upp årligen i takt med denna inkomstutveckling. Den årliga

inkomstpensionen beräknas genom att summan av de uppräknade pensionsrätterna

divideras med ett delningstal, som bestäms bl.a. med hänsyn till den

genomsnittliga förväntade livslängden för åldersgruppen vid tidpunkten

för pensionsuttaget och en tänkt framtida tillväxt. Härigenom blir

inkomstpensionen redan från början förhöjd med en antagen framtida

tillväxt på 1,6 % som fördelats jämnt över pensioneringstiden. Den fortsatta

pensionen följsamhetsindexeras, vilket innebär att ålderspensionen räknas

upp fullt ut med prisutvecklingen och, om den faktiska realtillväxten

avviker från normen om 1,6 % tillväxt, görs vid indexeringen dessutom

ett påslag eller ett avdrag motsvarande avvikelsen.

I premiepensionssystemet fonderas inbetalda medel individuellt, och

tillgodohavandet redovisas på individuella premiepensionskonton.

Fördelningssystemets finansiella stabilitet säkras genom reglerna för

automatisk balansering. Den automatiska balanseringen avser indexomräkningen

av pensionsbehållningar och pensioner och säkrar att systemets skulder

på sikt aldrig överskrider systemets tillgångar. Detta sker genom en

årlig beräkning av fördelningssystemets samlade skulder och tillgångar.

Om skulderna ett år överstiger tillgångarna skapas ett s.k. balansindex,

som i stället för inkomstindex räknar om pensionsbehållningarna och

pensionerna så att balansen i systemet på sikt återställs. I takt med

att systemets tillgångar ökar i förhållande till skulderna återställs

indexeringen. När balanstalet överstiger 1,0000 är pensionsskulden mindre

än systemets tillgångar och systemet beräknas klara sitt åtagande med

marginal. Balanstalet för 2005 är 1,0097.

Det inkomstgrundade pensionssystemet omfattar fullt ut personer födda

1954 eller senare. Personer födda åren 1938-1953, den s.k. mellangenerationen,

omfattas av de reformerade intjänandereglerna enligt en s.k.

tjugondelsinfasning. Det innebär att de får ett i förhållande till födelseåret

ökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och resterande

antal tjugondelar från ATP-systemet. För personer födda 1937 eller

tidigare gäller i princip äldre bestämmelser. Dock följsamhetsindexeras

den utbetalade tilläggspensionen med utgångspunkt i tillväxtnormen 1,6.

Ålderspensionssystemets utformning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att ersätta det reformerade

ålderspensionssystemet med ett mer omfördelande system. Vidare bör

riksdagen avslå motionsyrkanden om att utreda pensionssystemets

intjänandegrunder från ett jämställdhetsperspektiv och ett klassperspektiv.

Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden om den automatiska balanseringen

och om Genomförandegruppens arbete. Jämför reservationerna 1 (v), 2 (v,

mp) och 3 (v, mp).

Motion

I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) finns ett flertal yrkanden om

utformningen av pensionssystemet. Motionärerna kritiserar särskilt det

nya pensionssystemets brist på förutsägbarhet och att det bidrar till

ökade klyftor i samhället. Motionärerna anser att systemet bör ersättas

av ett mer omfördelande system som finansieras med skatter och

arbetsgivaravgifter på hela lönesumman (yrkande 2). Enligt motionärerna

missgynnas kvinnor på grund av lönediskriminering och barnafödande och

av att pensionssystemet är anpassat efter ett manligt arbetslivsmönster.

Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur det nya pensionssystemets

intjänandegrunder kan göras jämställda för kvinnor och män (yrkande 3).

För många förvärvsarbetare är möjligheten att höja pensionen genom att

arbeta längre enbart teoretisk. En utredning bör få i uppdrag att titta

på pensionssystemets verkningar utifrån ett klassperspektiv (yrkande 4).

Den automatiska balanseringen och andra regler i pensionssystemet medför

att pensionärerna får bära ett alltför stort ansvar för systemets

finansiella balans. Underskott upp till en viss storlek bör i stället

finansieras med en tillfällig höjning av den allmänna pensionsavgiften

som inte ger pensionsrätt. Vid större underskott får ansvariga politiker

ta ställning till hur balans i systemet skall uppnås (yrkande 8). Vidare

skall riksdagens samtliga partier ges nödvändig information om vad som

kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och fortlöpande få insyn i

dess arbete (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden, av vilka

flera senast behandlades under föregående riksmöte i betänkande

2003/04:SfU5. Under beredningen höll utskottet även offentliga utfrågningar

för att inhämta kompletterande upplysningar om bl.a. ålderspensionernas

storlek och pensionssystemets stabilitet.

Utskottet vill liksom tidigare framhålla att livsinkomstprincipen, som

utgör en av hörnstenarna i det reformerade ålderspensionssystemet, ger

goda möjligheter för enskilda att påverka pensionens storlek. Samtidigt

är det viktigt att ett inkomstgrundat system är följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det reformerade systemet

har konstruerats så att det skall klara de påfrestningar som det kan

förväntas utsättas för genom den ökande medellivslängden och den förväntade

ökningen av antalet ålderspensionärer.

Avgiftsuttaget och pensionsrätten i det reformerade pensionssystemet

utgör 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. Enligt princippropositionen

(prop. 1993/94:250) var avsikten att det reformerade pensionssystemet

skall ge en pension som utgör ungefär samma andel av inkomsterna under

förvärvsperioden som i ATP-systemet. I ATP-systemet kunde en person som

förvärvsarbetade i normal omfattning räkna med att vid pensioneringen

få en kompensationsnivå på mellan ca 55 % och 65 % av slutlönen, förutsatt

2 % årlig realtillväxt och under vissa förutsättningar i övrigt. Ett

riktmärke för Pensionsarbetsgruppen, vars förslag låg till grund för

princippropositionen, var att den som förvärvsarbetat i 40 år och haft

en helt jämn inkomstutveckling som sammanfallit med den genomsnittliga

inkomstökningen i ekonomin skall få en pension som uppgår till 55-60 %

av inkomsten det sista året före pensioneringen om han eller hon går i

pension vid 65 års ålder. Med den genomsnittliga livslängd som då rådde

och med en antagen ekonomisk tillväxt på 1,5 % per år bedömde

Pensionsarbetsgruppen att det härför krävdes ett avgiftsuttag på 18,5 % av de

årliga pensionsgrundande inkomsterna.

I proposition 1997/98:151 (s. 613 f.) angavs beträffande pensionsnivåerna

att det egentligen är omöjligt att göra en jämförelse med ATP-systemet

eftersom det är konstruerat för en ekonomi med en real tillväxt på

omkring 2 % och det inte visat sig vara finansiellt hållbart. I propositionen

angavs dock att vid 2 % tillväxt blir pensionen för en genomsnittlig

individ ungefär lika hög i det reformerade systemet som i ATP-systemet,

under förutsättning att individen tjänar in pensionsrätt under drygt

40 år. Vilket system som ger högst pension vid en given egen inkomsttillväxt

varierar emellertid mycket mellan olika individer. I propositionen

belystes även en ökande medellivslängds betydelse för pensionsnivån.

Det finns olika sätt att uttrycka kompensationsgrader i ett pensionssystem,

t.ex. genom att pensionen relateras till slutlönen eller till

genomsnittsinkomsten. Inom Regeringskansliet förbereds en rapport till

Europeiska kommissionen om pensionssystemet, som denna gång även skall

omfatta kompensationsnivåer. Rapporten skall avlämnas till sommaren

2005.

Vad avser kvinnors pensionsförmåner ansåg utskottet i sitt betänkande

1997/98:SfU13 att det reformerade pensionssystemet hade utformats på

ett sätt som innebar en rimlig avvägning. Med hänsyn till de analyser

som föregått princippropositionen var någon ytterligare analys ur

jämställdhetsperspektiv enligt utskottet inte påkallad, men det var viktigt

att man följer utvecklingen från jämställdhetssynpunkt under införandefasen.

Det reformerade pensionssystemet innehåller regler som direkt omfördelar

från dem med höga inkomster till låginkomsttagare och därmed från män

till kvinnor. En sådan regel är den s.k. takregeln, dvs. att pensionsrätt

grundas på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Samma omfördelande

egenskap har garantipensionen, dvs. att den som haft låga eller inga

förvärvsinkomster får den inkomstgrundade pensionen kompletterad med

garantipension. Även det förhållandet att samma delningstal gäller för

kvinnor och män (gemensam livslängdstabell) gynnar kvinnorna. Vid de

utfrågningar som utskottet höll under förra riksmötet framkom att kvinnor

som grupp har lägre pensioner än män men att kvinnor i förhållande till

slutlönen får högre pension än männen. Kvinnor får också en större

"avkastning" på varje inbetalad krona än män. Utskottet konstaterade

sammanfattningsvis (bet. 2003/04:SfU5) att utfallet för kvinnor blir

bättre än för män i det nya systemet. Den omständigheten att kvinnor

generellt sett får lägre årlig pension är en återspegling av det på

arbetsmarknaden rådande löneläget, som i sin tur har sin grund i att

kvinnor framför allt arbetar i låglöneyrken och att de i stor utsträckning

arbetar deltid. Enligt utskottets mening är detta inte något som ett

aldrig så rättvist och jämställt pensionssystem kan råda bot på.

Utskottet erinrade samtidigt om att regeringen i budgetpropositionen

för 2004 har framhållit att pensionsreformen är mycket omfattande och

genomgripande och att politiken därför under de närmaste åren bör ha

tydligt fokus på uppföljning och analys av reformen. Uppföljningen borde

inriktas på om reglerna fungerar på avsett sätt och att drivkrafterna

till arbetsstimulans ger de effekter som avsetts och även belysa effekterna

för kvinnor och män.

Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2005

(prop. 2004/05:1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten s.

10) anger att huvudfrågan för att långsiktigt klara välfärden är att

öka förvärvsfrekvensen bland äldre och senarelägga pensionsinträdet.

Den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet eller utträdet ur

arbetskraften är alltjämt låg. Regeringen har därför givit dåvarande

Riksförsäkringsverket i uppdrag att ta fram metoder för samt att redovisa

beräkningar av hur den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet har

utvecklats över tiden.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf362 yrkandena 2, 3 och 4.

Den s.k. Genomförandegruppen, som består av företrädare för de fem

partier som träffat pensionsöverenskommelsen (s, m, fp, kd, c), har i

uppdrag att medverka i beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen.

Utskottet framhöll i betänkande 1997/98:SfU13 (s. 38-39) att det

arbetssätt som använts för att kunna reformera och förändra ATP-systemet

har varit en nödvändighet för att de fem riksdagspartierna i enighet

skulle kunna ställa sig bakom förslaget till reformerad inkomstpension.

Viljan att nå fram till gemensamma beslut bidrar till att ge

pensionsbeslutet en ökad långsiktig stabilitet. Därför är det väsentligt att

det fortsatta arbetet med kvarstående frågor bedrivs enligt samma metod,

dvs. att de fem partierna samverkar tills lösningar som bygger på en

enighet uppnås. Utskottet underströk även betydelsen av att

pensionsöverenskommelsen vårdas.

Utskottet vill liksom i betänkande 2000/01:SfU13 framhålla att även den

samlade utvärderingen av regelverket bör göras i samråd med Genomförandegruppen.

Med det anförda avstyrks motion Sf362 yrkande 6.

Fördelningssystemet är helt skilt från statsbudgeten och finansieras

med avgifter och avkastning från AP-fonderna. Regler om automatisk

balansering har införts för att säkra systemets finansiella stabilitet.

Reglerna innebär att om de beräknade skulderna ett år överstiger

tillgångarna skapas ett s.k. balansindex, som i stället för inkomstindex

räknar om pensionsbehållningarna och pensionerna så att balansen i

systemet på sikt återställs. Utskottet anser inte att det finns anledning

att frångå den valda metoden med en automatisk balansering. Utskottet

avstyrker därmed motion Sf362 yrkande 8.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att UTÖ-utredningen har

haft i uppdrag att undersöka möjligheterna att i lag reglera utdelning

av överskott i pensionssystemet. En förutsättning är enligt direktiven

att överskottsutdelning inte skall medföra mer än en försumbar riskhöjning

för automatisk balansering. I sitt betänkande SOU 2004:105 föreslår

utredningen att utdelning skall ske då balanstalet överstiger 1,1000,

dvs. då tillgångarna överstiger skulderna med minst 10 %. Överskottsutdelningen

genomförs som en ökning av den löpande pensionen för dem som uppbär

pension och som en ökning av pensionsbehållningarna för dem som ännu

inte tagit ut pension. Detta sker genom en förhöjning via indexeringen.

Utredningen anser att en överskottsutdelning troligen ligger långt

fram i tiden.

I och med pensionsreformen överfördes finansieringen av efterlevandepensioner

och förtidspensioner (numera sjuk- och aktivitetsersättning) från

AP-fonderna till statsbudgeten. Sammantaget innebar reformen en ökad

ekonomisk belastning för staten. Enligt pensionsöverenskommelsen motsvarar

det ändrade betalningsansvaret en engångsöverföring på 300-350 miljarder

kronor i 1999 års penningvärde. Medel motsvarande 258 miljarder kronor

har under perioden 1999 till 2001 förts över från AP-fonderna till

statsbudgeten. Under 2004 skulle en avstämning ske för att bestämma den

slutliga storleken på överföringen, och om ytterligare medel skulle

överföras skulle detta ske den 1 januari 2005. Vid en kontroll i juni

2004 bestämde Genomförandegruppen att inga medel skulle överföras den

1 januari 2005 och att frågan om en eventuell ytterligare överföring

skulle tas upp på nytt vid ett senare tillfälle. Riksdagen har härefter

på förslag av finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU6 om AP-fondernas

verksamhet 2003 gjort ett tillkännagivande om att regeringen i

vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under våren 2005 - efter

överenskommelse i Genomförandegruppen - bör återkomma till riksdagen med

en tidsplan om när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet skall

vidtas och när eventuella ytterligare medel skall överföras från

AP-fonderna till staten.

Pensionsrätt vid studier och totalförsvarsplikt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om pensionsrätt vid studier och

totalförsvarsplikt. Jämför reservationerna 4 (v, mp) och 5 (v).

Motion

Lars Ohly m.fl. (v) anser i motion Sf362 yrkande 5 att en översyn av

pensionsrätten vid studier bör göras. Det är motiverat att öka pensionsrätten

eftersom högskolestudier inte med automatik leder till hög lön. En

förbättrad pensionsrätt vid studier får inte konkurrera ut andra för

gruppen nödvändiga förbättringar.

I motion Fö242 av Berit Jóhannesson m.fl. (v) yrkande 2 anges att

möjligheten att höja nivåerna för de totalförsvarspliktigas pensionsgrundande

inkomst bör prövas. Motionärerna anser att det skulle vara rimligare

att det pensionsgrundande beloppet motsvarar hela, och inte som nu

hälften av, befolkningens genomsnittliga pensionsgrundande inkomst.

Utskottets ställningstagande

Vid studier tillgodoräknas en försäkrad som under någon del av ett år

har uppburit studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap.

studiestödslagen (1999:1395) ett pensionsgrundande belopp för det året. Det

pensionsgrundande beloppet skall motsvara 138 % av det studiebidrag som

den försäkrade har fått. Anledningen till att det pensionsgrundande

beloppet är högre än studiebidraget är att bidraget inte är skattepliktigt.

Vid bestämmande av procentsatsen har beaktats skattereglernas påverkan

vid en antagen genomsnittlig sidoinkomst för studerandekollektivet.

Även om studier inte automatiskt i varje enskilt fall kan sägas leda

till högre lön anser utskottet liksom senast i betänkande 2003/04:SfU5

att studier i allmänhet måste betraktas som en investering för en

framtida högre lön. Det pensionsgrundande beloppet för studier utgör en

viss kompensation för den enskilde för att han eller hon helt eller

delvis avstått från förvärvsarbete och därigenom inte kunnat tjäna in

pensionsrätt. Mot bakgrund härav och då en höjning av det pensionsgrundande

beloppet måste finansieras inom studiestödssystemet avstyrker utskottet

motion Sf362 yrkande 5.

En försäkrad som under någon del av ett år har genomgått grundutbildning

enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall tillgodoräknas ett

pensionsgrundande belopp för det året. Det gäller om tjänstgöringen har

pågått sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits.

För varje tjänstgöringsdag med dagersättning utgör det pensionsgrundande

beloppet hälften av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda

pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt

högst 64 år, delat med 365. Nivån har bestämts med utgångspunkt i

genomsnittsinkomsten för försäkrade i de åldersgrupper som är aktuella.

Genom reglernas konstruktion följer nivån löneutvecklingen i samhället.

Utskottet finner, liksom vid sin senaste behandling av frågan i betänkande

2002/03:SfU1, inte anledning att föreslå en omprövning av nivån och

avstyrker motion Fö242 yrkande 2.

Makars pensionsrättigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om makars pensionsrättigheter. Jämför

reservationerna 6 (m) och 7 (kd) samt särskilt yttrande 1 (fp, c).

Motioner

I motion Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs i yrkandena 17 och

18 ökade möjligheter att fördela pensionsrättigheter mellan makar.

Motionärerna anser att premiepension på två liv skall vara det normala

och inte kräva särskild ansökan. Pension till efterlevande make skall

dock enbart beräknas på de premier som har betalts in efter giftermålet

eller efter det att samboendet har inletts. Vidare bör möjligheten att

överlåta pensionsrättigheter i inkomstpensionssystemet utökas. Även

sådan pension skall kunna tillfalla en make som överlever den andra.

Pensionsrättigheter skall dock inte heller här kunna överlåtas retroaktivt.

I motion Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att för makar med

gemensamma barn som inte fyllt tolv år skall den totala intjänade

premiepensionen fördelas lika mellan dem, om de inte aktivt begär att så

inte skall ske. I yrkande 19 begärs att regeringen ger Genomförandegruppen

i uppdrag att utreda utformningen av reglerna för detta.

Även i motion A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande 6 begärs

förslag till ändring så att pensionspoängen i premiepensionssystemet

automatiskt delas mellan föräldrarna, om annat inte anmäls. Detta skall

gälla tills barnet är åtta år.

Utskottets ställningstagande

Enligt riktlinjerna för pensionsreformen skulle en möjlighet införas

för makar födda år 1954 eller senare att efter gemensam ansökan dela

pensionsrätt intjänad inom det reformerade pensionssystemet. Delningen

skulle ske fortlöpande under tiden för äktenskapets bestånd så länge

utträde ur systemet inte anmäldes. Vardera maken skulle i princip

tillgodoföras hälften av makarnas sammanlagda pensionsrättigheter som

intjänats under ett år, dock att det värde som överfördes från en man

till en kvinna skulle räknas ned med hänsyn till kvinnors längre

medellivslängd. Pensionsrätt överförd från en kvinna till en man skulle

räknas upp i motsvarande mån. Enligt särskilda regler skulle även makar

födda före 1954 få dela pensionsrättigheter.

Under det fortsatta beredningsarbetet utarbetades ett detaljerat förslag

till en ordning för delning av pensionsrätt som presenterades i

departementspromemorian Ds 1995:41. Förslaget avsåg endast makar födda 1954

eller senare och innebar att all pensionsrätt som makarna hade tjänat

in under ett aktuellt år skulle ingå i delningen.

Under remissbehandlingen anfördes stark kritik mot den föreslagna

ordningen, bl.a. mot hur den skulle samspela med garantipensionssystemet

och därmed innebära svårigheter för makarna att överblicka konsekvenserna

av delning. Om endast den make som delat med sig av pensionsrätt hade

gått i pension, kunde i vissa fall makarnas gemensamma inkomster bli

lägre än delningen förutan.

Till följd av kritiken inriktades det fortsatta beredningsarbetet på

att försöka finna en lösning som i huvudsak fyllde syftet med delningen

och som samtidigt gjorde det möjligt att i tillfredsställande utsträckning

undvika de nackdelar som påtalats under remissbehandlingen. De överväganden

som därefter gjordes resulterade i att makar fick möjlighet att löpande

överföra pensionsrätt inom premiereservsystemet från den ena maken till

den andra. Endast premiepensionsrätt som intjänats under äktenskapet

kan bli föremål för överföring. Överföring skall vara frivillig, ske

fortlöpande år från år och omfatta hela den premiepensionsrätt som en

make tjänat in för året samt inte påverka garantipensionen. Kostnaderna

för att överföra pensionsrätten belastar premiepensionskontot för

mottagaren. Beräkningen av kostnaden är densamma oavsett om den mottagande

maken är kvinna eller man. Möjligheterna att överföra pensionsrätt

omfattar även makar i mellangenerationen, födda 1938-1953.

Vid de utfrågningar utskottet hade våren 2004 angavs att premiepensionsmedlen

minskas med 14 % vid en överföring till make samt att ca 6 000 personer

beräknades utnyttja möjligheten att överföra premiepensionsrätt mellan

makar.

Enligt vad som ovan framgått var de ursprungliga riktlinjerna om att

all intjänad pensionsrätt skulle kunna delas svåra att genomföra. Med

den utgångspunkten måste det enligt utskottets mening anses fördelaktigare,

och mer ägnat att jämnare fördela intjänade pensionsrätter, att

överföringen omfattar all premiepensionsrätt för året som den ena maken

tjänat in i stället för endast hälften av vardera makens intjänade

premiepensionsrätt.

Förutom de allmänna efterlevandeförmånerna, som till stor del är

inkomstrelaterade och således utges i proportion till en makes eller

förälders intjänade pensionsförmåner, finns inom premiepensionssystemet

ett efterlevandeskydd. Efterlevandeskyddet är frivilligt, och kostnaden

för skyddet skall bäras av de individer som väljer skyddet. Det finns

dels ett efterlevandeskydd före pensionstiden, som dock ännu inte trätt

i kraft, dels ett efterlevandeskydd under pensionstiden.

Det sistnämnda är konstruerat så att pensionsspararens pension, efter

ansökan och innan premiepensionen börjat betalas ut, räknas om till att

gälla på både eget och makes eller därmed jämställd persons liv. Skyddet

innebär att det vid pensionsspararens död betalas ut en livsvarig

premiepension till efterlevande make eller sammanboende. Pensionsspararens

egen ålderspension sänks så mycket som behövs för att tillgodohavandet

på premiepensionskontot skall räcka till en lika stor premiepension för

den efterlevande.

Efterlevandeskyddet före pensionstid omfattar, enligt de icke ikraftträdda

reglerna, en temporär premiepension till efterlevande på ett eller två

inkomstbasbelopp under fem år. Som huvudregel gäller en karenstid om

ett år. Särskilda regler gäller för personer som fyllt 50 år. Ikraftträdandet

av dessa regler har skjutits upp till den 1 januari 2007 för att möjliggöra

ytterligare beredning.

I en promemoria från Finansdepartementet i januari i år, som bygger på

ställningstaganden från Genomförandegruppen, föreslås vissa justeringar

av reglerna i syfte att minska risken för att efterlevandeskyddet före

pensionstid skall gå med förlust. Bland annat föreslås att efterlevandeskyddet

före pensionstid begränsas till ett inkomstbasbelopp under fem år. Vidare

föreslås att underskott skall få täckas genom avgifter från samtliga

premiepensionssparare, dvs. undantag görs från kravet på försäkringsmässiga

principer. Om produkten kommer att gå med underskott och till vilket

belopp är enligt vad som anges i promemorian mycket svårt att bedöma.

Av Premiepensionsmyndighetens (PPM) beräkningar följer att, med föreslagna

modifieringar, förlusten kan antas uppgå till i varje fall 50 miljoner

kronor per år. Utifrån det antagandet blir den årliga kostnaden 10 kr

per sparare, motsvarande 400 kr jämte avkastning för en sparandecykel

på 40 år. I promemorian anges att kravet på försäkringsmässighet i

premiepensionssystemet innebär att de medel som genom dödsfall frigörs

i form av arvsvinster skall tillföras övriga försäkrade i kollektivet,

dvs. samtliga pensionssparare. Införande av ett återbetalningsskydd

skulle i praktiken innebära att premiepensionssystemet i den delen skulle

byta karaktär från en försäkringslösning till en form av mer traditionellt

sparande. En sådan fundamental förändring av systemet är enligt vad som

anges i promemorian inte godtagbar. Det ifrågasätts också om inte

egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen hindrar införandet av ett

obligatoriskt efterlevandeskydd.

I samband med pensionsreformen gjordes också ändringar i äktenskapsbalken

gällande bodelning i samband med äktenskapsskillnad (prop. 1997/98:106,

bet. 1997/98:LU25, rskr. 1997/98:232). Ändringarna, som trädde i kraft

den 1 januari 1999, innebär att rätt till pension på grund av privat

pensionsförsäkring eller på grund av ett pensionssparavtal enligt lagen

om individuellt pensionssparande som regel skall ingå i en bodelning

efter äktenskapsskillnad (10 kap. 3 § äktenskapsbalken). Tidigare hade

detta endast gällt i mycket begränsad omfattning. Övriga former av

pensionsrättigheter, såsom tjänstepensioner och allmän pension, ingår

däremot inte i bodelningen.

Om det uppstår en snedfördelning av makarnas pensionsskydd, finns det

enligt bestämmelserna om underhåll i 6 kap. äktenskapsbalken olika

möjligheter att rätta till missförhållandena efter en äktenskapsskillnad

för en make som har dåligt pensionsskydd och otillräckliga möjligheter

att själv förbättra skyddet.

Lagutskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2003/04:LU22,

behandlat och avstyrkt motioner om delning av intjänade pensionsrättigheter

i samband med bodelning. Lagutskottet har därvid erinrat om att gällande

bestämmelser om bodelning inte utgör hinder mot att makar i samband med

en äktenskapsskillnad och därpå följande bodelning träffar avtal om att

i framtiden dela på ena makens framtida pension.

Utskottet anser att de möjligheter som i dag finns i det allmänna

pensionssystemet att fördela pensionsrätter mellan makar har utformats så

generöst som det efter omständigheterna har varit möjligt att göra.

Även efterlevandes skyddsbehov har beaktats. Utskottet avstyrker därmed

motionerna Sf357 yrkandena 17 och 18, Sf363 yrkande 19 och A352 yrkande

6.

Fonderna i premiepensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om fonderna i premiepensionssystemet.

Jämför reservation 8 (v) och särskilt yttrande 2 (mp).

Motioner

I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) tas upp förslag som gäller Sjunde

AP-fonden. Motionärerna anser att Sjunde AP-fonden skall få erbjuda en

realräntefond som placerar i svenska realränteobligationer så att alla

får möjlighet att välja bort den spekulation och det risktagande som

det innebär att placera i aktiefonder (yrkande 10). Sjunde AP-fonden

bör även ges möjlighet att erbjuda placering i ideella fonder (yrkande

11). Människor skall aktivt få välja Premiesparfonden och även erbjudas

generationsfonder (yrkande 12). Sjunde AP-fonden skall få utöva rösträtt

vid bolagsstämmor där de har aktieinnehav (yrkande 13). Vidare anser

motionärerna att antalet fonder i premiepensionssystemet bör minskas

radikalt, och regeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan

minskning kan utformas (yrkande 14).

I motion Sf230 av Jörgen Johansson (c) anges att pensionssystemen bör

stimulera spararna att aktivt delta i placeringen av de egna pensionsmedlen

och därvid få en ökad insikt i samhällets ekonomiska utveckling. Den

enskildes möjlighet att överblicka fondmarknaden är dock i det närmaste

omöjlig, och en översyn av premiepensionssystemet i syfte att höja

systemets legitimitet är nödvändig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under föregående riksmöte behandlat motionsyrkanden om

premiepensionssystemet och därvid även haft en offentlig utfrågning. En

redovisning av vad som framkom vid utfrågningen finns i betänkande

2003/04:SfU5.

Riksrevisionen, som har granskat premiepensionssystemet, redovisade i

juni 2004 sin rapport Premiepensionens första år (RIR 2004:16). I

rapporten anges bl.a. att det stora fondutbudet skapar problem för spararna

och gör det svårt att välja fonder. Många fonder har också enligt

Riksrevisionen avkastat mindre bra jämfört med index.

Regeringen beslöt senare samma månad att en särskild utredare skulle få

i uppdrag att utvärdera premiepensionssystemets funktion (dir. 2004:77).

Utredaren skall se över om informationen till pensionsspararna är

tillräckligt bra och om kostnaderna är rimliga. Utredaren skall överväga

systemets utformning när det gäller fondutbudets omfattning och

sammansättning och föreslå åtgärder som kan underlätta valsituationen för

den enskilde och minska risken för systematiskt dåliga utfall. De

förbättringar som utredaren föreslår skall ligga inom ramen för

pensionsreformens grundläggande principer och mål. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 oktober 2005.

Utskottet avstyrker motionerna Sf230 och Sf362 yrkande 14, som får anses

tillgodosedda med den pågående utredningen. I övrigt bör resultatet av

utredningen avvaktas, och utskottet avstyrker även motion Sf362 yrkandena

10 och 12 i denna del.

Vad gäller Premiesparfonden hänvisas till att utskottet i betänkande

2003/04:SfU5 ansåg att regeringen i samråd med partierna bakom

pensionsöverenskommelsen och dess genomförandegrupp bör behandla frågan om

aktivt val av Premiesparfonden. Utskottet förutsatte att detta skulle

ske utan ett formligt tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet

anser att motion Sf362 yrkande 12 i denna del får anses tillgodosedd

härmed.

Enligt 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, LIP,

gäller fr.o.m. den 1 januari 2000 att premiepensionsmedel inte får

placeras i fonder som enligt fondbestämmelserna kan dela ut medel till

andra än andelsägarna, dvs. s.k. ideella fonder. Förslaget lades fram

i proposition 1999/2000:12 med hänvisning bl.a. till att innestående

fordran på pension enligt 15 kap. 16 § LIP inte får överlåtas innan den

är tillgänglig för lyftning. Det angavs att bestämmelser av det slaget

också har ett socialt syfte, dvs. de syftar till att skydda de förmåner

som de försäkrade har enligt lagstiftningen. Bestämmelserna motverkar

också risken att en försäkrad genom att överlåta ännu inte tillgängliga

försäkringsersättningar försätter sig i situationer där han eller hon

behöver ytterligare stöd från det allmänna för sin försörjning. Dessa

grundläggande principer markerar också att premiepensionssystemet är

ett slutet ekonomiskt system. Utskottet delade regeringens uppfattning

att premiepensionsmedel inte borde få placeras i ideella fonder (bet.

1999/2000:SfU6).

Utskottet har senast i betänkande 2003/04:SfU5 avstyrkt liknande

motionsyrkanden. Utskottet finner inte heller nu anledning att ändra

uppfattning beträffande ideella fonder, och utskottet avstyrker motion

Sf362 yrkande 11.

Vad gäller Sjunde AP-fondens rätt att utöva rösträtt anges i 5 kap. 4

§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) att Sjunde

AP-fonden får rösta för aktier i svenska bolag endast när kravet på

långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas

säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bestämmelsen fanns tidigare

fr.o.m. den 1 januari 1999 i den dåvarande lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden. I specialmotiveringen angavs (prop.

1997/98:151 s. 851) att en sådan situation kan uppkomma t.ex. när en akties

verkliga värde endast kan tryggas genom yrkande om likvidation eller om

särskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper.

Vid utskottets utfrågning om premiepensionssystemet våren 2004 framfördes

kritik mot rösträttsbegränsningen från några av de inbjudna deltagarna

och hänvisades bl.a. till att ägarens roll att styra företag har förändrats

sedan pensionsbeslutet fattades. Utskottet, som förutsätter att även

denna aspekt beaktas vid uppföljningen av pensionsreformen, avstyrker

motion Sf362 yrkande 13.

Pensionsöverföringar till Europeiska patentverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om att tillåta överföring av pensionsrättigheter

för svenskar anställda vid Europeiska patentverket (EPO).

Motion

I motion Sf218 av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (m) anförs att

svenska medborgare anställda vid Europeiska patentverket (EPO) diskrimineras

i förhållande till EU:s svenska tjänstemän och kollegorna vid EPO. Därför

bör sådan överföring av pensionsrättigheter tillåtas som i dag gäller

för svenskar anställda vid EU.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet redovisa vad som gäller för anställda i

EU:s institutioner.

Den som tar anställning i en EU-institution är anställd i Europeiska

gemenskaperna (EG) som sådana. Vederbörande kommer inte att tillhöra

någon medlemsstats socialförsäkring och inte heller vara underkastad

någon medlemsstats arbetsrättsliga regler. Bestämmelserna i förordning

1408/71 som gäller för migrerande arbetstagare m.fl. omfattar inte

EU-institutionerna. EG har därför utformat ett eget regelverk för

tjänstemännen som omfattar bl.a. lön, semester, föräldraledighet och

pensionsrättigheter.

I detta regelverk ingår att en medborgare i ett EU-land som tillträder

en anställning i en EU-institution enligt artikel 11 i bilaga 8 till

EG:s tjänsteföreskrifter har rätt att, om han eller hon så önskar,

överföra värdet av sin i en medlemsstat intjänade pensionsrätt till EG:s

pensionssystem. Den anställde har rätt att överföra värdet av den

ålderspension som han eller hon är berättigad till på grundval av

tjänstgöring i en statlig förvaltning eller en nationell eller internationell

organisation eller av verksamhet som anställd eller egenföretagare.

Överföringen av pensionskapital till EG:s pensionssystem resulterar i

att den anställde får tillgodoräkna sig det antal tjänsteår för sin

EG-pension som motsvaras av kapitalbeloppet. Tjänsteföreskrifterna är

fastställda genom rådets förordning (EEG, Euratom, EKG) nr 259/68 av

den 29 februari 1968. De är enligt artikel 249 i EG-fördraget bindande

och direkt tillämpliga i medlemsstaterna.

Den lagstiftning som krävs för att möjliggöra överföringen av

pensionsrättigheter intjänade i Sverige trädde i kraft den 1 juli 2002 (prop.

2001/02:21, bet. 2001/02:SfU9, rskr. 2001/02:181). Bestämmelserna är

huvudsakligen intagna i en särskild lag, lagen (2002:125) om överföring

av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Beträffande den allmänna pensionen är det möjligt att överföra värdet

av pensionsrätt för inkomstpension och premiepension samt värdet av

rätt till tilläggspension. För inkomstpensionen innebär det värdet av

den enskildes pensionsbehållning t.o.m. det år då denne tillträtt

tjänsten vid gemenskaperna. För premiepensionen innebär det värdet av

tillgångarna på den enskildes premiepensionskonto vid tidpunkten för

PPM:s inlösen av innehavet. Vad avser tilläggspension skall det

försäkringstekniska värdet av den framtida tilläggspensionen överföras. Det

innebär att den intjänade pensionsrätten anges som en fingerad ålderspension.

Garantipension överförs inte, men om någon återföring till Sverige

inte sker skall garantipensionen beräknas som om överföringen till EG

inte har skett.

Även värdet av rätt till tjänstepension och av näringsidkares

pensionsförsäkring och behållning på pensionssparkonto kan överföras.

Pensionsgivarna och huvudmännen för de avtalsreglerade tjänstepensionssystemen

tillämpar direkt tjänsteföreskrifterna.

Utskottet noterade i sitt betänkande 2001/02:SfU9 att vid omräkningen

till tjänsteår i EU:s pensionssystem kommer en könsdifferentierad

kapitaliseringsfaktor att användas. Det medför att kvinnor i flertalet

fall missgynnas och att utfallet för dem blir 5-9 % sämre än utfallet

för män. Utskottet ansåg att regeringen borde verka för en förändring

av EU:s pensionsregler i detta avseende. Dessa könsskiljande regler har

därefter ändrats.

Utskottet angav vidare att ett sätt att komma till rätta med såväl de

nämnda könsskillnaderna som överkompensationen till följd av de skilda

skattesystemen skulle vara att ändra formerna för samordning mellan

EU:s och medlemsstaternas pensionssystem så att pensionsbeloppet som

sådant inte längre förs över till EG. Utskottet hänvisade därvid till

de regler om samordning som finns i rådets förordning (EEG) nr 1408/71

om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,

egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. I förordningen

regleras vilken medlemsstats lagstiftning som skall tillämpas i olika

situationer. Här finns regler om beräkningen av pension i de fall en

pensionstagare till följd av arbete eller bosättning i flera medlemsstater

har förvärvat rätt till pension i mer än en medlemsstat. För att en

migrerande arbetstagare inte skall gå miste om intjänade rättigheter

finns bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder m.m. Något

motsvarande regelverk finns inte avseende kompletterande pensionsrättigheter,

som t.ex. de svenska tjänstepensionerna, men ett steg att lösa denna

fråga har tagits genom rådets direktiv 98/49/EG av den 29 juni 1998 om

skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare

som flyttar inom gemenskapen. För att främja rätten till fri rörlighet

föreskrivs i direktivet vissa garantier för lika behandling i fråga om

bevarandet av intjänade pensionsrättigheter. Avsikten är att ytterligare

åtgärder avseende dessa pensionsrättigheter skall vidtas inom EU.

Enligt utskottets mening borde regeringen verka för att tjänsteföreskrifterna

så snart som möjligt ändras så att intjänade pensionsrättigheter

säkerställs för tjänstemännen utan att pensionsbelopp behöver överföras

till EG. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen härom.

Vad

härefter gäller anställda vid Europeiska pantentverket (EPO) kan

konstateras att dessa inte angivits omfattas av de aktuella

tjänsteföreskrifterna.

Enligt vad som angavs i proposition 2001/02:21 fanns det inte anledning

att i det sammanhanget möjliggöra för andra som tjänstgör i eller utanför

Sverige att hävda en motsvarande rätt till överföring av värdet av

pensionsrättigheter. Utskottet har erfarit att Justitiedepartementet har

avvisat framställningar om att lagstiftningen skall utvidgas till att

omfatta anställda vid EPO. Så har även skett beträffande anställda vid

Europeiska investeringsbanken, Europeiska centralbanken och Eurocontrol.

Utskottets principiella inställning är att intjänade pensionsrättigheter

även för anställda i EU:s institutioner bör säkerställas utan att

pensionsbelopp behöver överföras från det svenska pensionssystemet. Någon

utvidgning av möjligheterna att överföra pensionsrättigheter till att

avse anställda vid EPO bör därför inte ske. Enligt utskottets mening är

det svenska ålderspensionssystemet så utformat att det tryggar intjänade

ålderspensionsrättigheter. Några krav på minsta intjänandetid finns

varken i inkomst- eller premiepensionssystemet. För tilläggspension,

som med ett antal tjugondelar utges för personer födda 1953 eller

tidigare, ställs endast kravet att pensionspoäng har tillgodoräknats för

minst tre år. Vidare gäller för garantipension ett krav på minst tre

års bosättningstid. Garantipension betalas ut även vid bosättning i

annat EU-land. De inkomstgrundade pensionerna betalas ut oavsett

bosättningsland. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen noga följer

i vilken mån det finns begränsningar avseende rätten till tjänstepension.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf218.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ålderspensionssystemets utformning, punkt 1 (v)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362

yrkandena 2 och 8.

Ställningstagande

Det nya ålderspensionssystemet måste kritiseras för brist på förutsägbarhet

och att det bidrar till ökade klyftor i samhället. Vi anser att det bör

ersättas av ett mer omfördelande system som finansieras med skatter och

arbetsgivaravgifter som tas ut på hela lönesumman.

Den automatiska balanseringen och andra regler i pensionssystemet medför

att pensionärerna får bära ett alltför stort ansvar för pensionssystemets

finansiella balans. Underskott upp till en viss storlek bör i stället

finansieras med en tillfällig höjning av den allmänna pensionsavgiften

som inte ger pensionsrätt. Vid större underskott får de då ansvariga

politikerna ta ställning till hur balans skall uppnås i systemet.

2. Jämställda intjänandegrunder, punkt 2 (v, mp)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362

yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Kvinnor får generellt sett lägre pension till följd av att deras

arbetslivsmönster skiljer sig från männens. Kvinnor utför mer obetalt arbete

och har därför mindre utrymme för lönearbete, och de arbetar oftare än

män deltid. Situationen försvåras även av att kvinnor lönediskrimineras.

Kvinnor missgynnas också pensionsmässigt genom barnafödande, vilket

ofta medför reducerad arbetstid och sämre karriärmöjligheter. Det nya

pensionssystemet är uppbyggt efter ett manligt arbetslivsmönster, och

förutsättningen för att kvinnor skall få en pension som går att leva på

är att hela samhället förändras i grunden. För att undvika framtida

orättvisor mellan män och kvinnor inom ramen för det nya pensionssystemet

bör intjänandereglerna - utifrån arbetslivet och det sociala livet i

övrigt - göras jämställda mellan kvinnor och män.

Det nya pensionssystemet är tänkt att motivera arbetstagare att arbeta

längre för att därigenom få en högre pension. Människor med låga löner,

förslitande arbetsuppgifter och med stor andel dubbelarbete orkar dock

sällan arbeta ens till 65 års ålder. I dag är pensionsåldern för

LO-kollektivet i genomsnitt 58 år. Möjligheten för en metallarbetare eller

en undersköterska att höja pensionen genom ytterligare några års arbete

efter 65 år synes vara enbart teoretisk.

Regeringen bör låta utreda dels hur det nya pensionssystemets

intjänandegrunder kan göras jämställda för kvinnor och män, dels

pensionssystemets

verkningar utifrån ett klassperspektiv.

3. Genomförandegruppen, punkt 3 (v, mp)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362

yrkande 6.

Ställningstagande

Det är hög tid att alla riksdagens sju partier tillåts att fullt ut ta

ansvar för och påverka pensionsfrågorna. Det faktum att fem partier

fortfarande bakom lyckta dörrar fattar viktiga avgöranden om pensionssystemet

begränsar detta. Riksdagens samtliga partier skall därför ges nödvändig

information om vad som kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och

fortlöpande få insyn i dess arbete.

4. Pensionsrätt vid studier, punkt 4 (v, mp)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362

yrkande 5.

Ställningstagande

Studerande med studiemedel får i dag tillgodoräkna sig pensionsrätt för

bidragsdelen. Pensionsrätten för denna grupp behöver emellertid förbättras

eftersom högskolestudier inte med automatik leder till hög lön. Detta

gäller för t.ex. bibliotekarier, sjuksköterskor och förskollärare. I

dessa yrkesgrupper är kvinnor överrepresenterade. En förbättrad

pensionsrätt vid studier får dock inte konkurrera ut andra för gruppen

nödvändiga förbättringar.

5. Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt, punkt 5 (v)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fö242

yrkande 2.

Ställningstagande

Möjligheten att höja nivåerna för de totalförsvarspliktigas pensionsgrundande

inkomst bör prövas. Det skulle vara rimligare att det pensionsgrundande

beloppet motsvarar hela, och inte som nu hälften av, befolkningens

genomsnittliga pensionsgrundande inkomst.

6. Makars pensionsrättigheter, punkt 6 - motiveringen (m)

av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).

Ställningstagande

Pensionsfrågan är komplicerad inom äktenskapet, främst på grund av att

makarna beroende på arbetsfördelningen i förhållandet inte alltid tjänar

in lika stora pensionsrätter. Det kan leda till mycket ojämlika

förhållanden vid såväl skilsmässa som dödsfall. Såväl jämställdhetsaspekter

som skyddet för familjebildningen och barnen talar för en förändring.

Vid

en skilsmässa bör pensionsrätter intjänade under äktenskapet ingå i

giftorättsgodset och värdet därmed delas lika. Några ingrepp i

pensionssystemet behöver inte göras utan den make som tjänat in mindre

pensionsrätt kan få kompensation i form av annat giftorättsgods eller

eventuellt genom en separat kapitalpensionsförsäkring.

Vid dödsfall är efterlevandeskyddet i det allmänna pensionssystemet

ytterst svagt. Efterlevandeskyddet i kollektivavtalen på den privata

sektorn är däremot generellt sett bra, till skillnad från motsvarande

inom den offentliga sektorn. Huvudregeln bör enligt vår uppfattning

vara att premiepensionen alltid skall vara på "två liv" och därmed ge

ett avsevärt bättre efterlevandeskydd. Vi anser att denna fråga bör

överlämnas till Genomförandegruppen.

7. Makars pensionsrättigheter, punkt 6 - motiveringen (kd)

av Kenneth Lantz (kd).

Ställningstagande

Pensionsfrågor har och kommer fortsättningsvis att vara av stort

känslomässigt värde. Dessutom blir det ekonomiska värdet betydande efter

ett helt livs intjänandetid.

Inkomstfördelningen inom äktenskapet är oftast inte lika. Orsaken kan

vara förvärvsarbetets tvång på ena parten. Tanken med äktenskap är dock

lika delning av gemensamma tillgångar och arbetsinsatser. Därför torde

en lika delning av intjänad pensionsrätt vara värdefull för makarna.

Vi anser att makar bör ha samma rätt till fördelning av pensionstillgångar

som till övriga, ofta betydligt mindre värda, ägodelar. Rätten till

lika delning av pensioners värde bör gälla såväl under pågående äktenskap

som vid bodelning.

Frågan bör beaktas i Genomförandegruppens kommande arbete.

8. Fonderna i premiepensionssystemet, punkt 7 (v)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362

yrkandena 10-14 och avslår motion 2004/05:Sf230 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Fördelen med den statliga förvaltningen av Sjunde AP-fonden är att den

ger möjlighet till demokratisk styrning av fondens förvaltning och en

garanti för allmänhetens insyn. Av denna anledning bör människor aktivt

få välja Premiesparfonden.

Dagens situation på börsen visar hur vanskligt det nya pensionssystemet

är för framtidens pensionärer. Bland annat innebär införandet av

premiepension att pensionen i större utsträckning än tidigare är avhängig

av börsens utveckling, olika kapitalförvaltares skicklighet och individens

kännedom om aktiemarknaden. Alla måste därför ha möjlighet att välja

bort det risktagande som aktiefonder innebär. Realräntefonder som

placerar i svenska realränteobligationer är skyddade mot både inflation

och växelkursutveckling. Sjunde AP-fonden bör därför ges möjlighet att

erbjuda en realräntefond.

Sjunde AP-fonden bör även ges möjlighet att erbjuda placering i ideella

fonder. Människor skall även erbjudas generationsfonder. Sjunde AP-fonden

skall få utöva rösträtt vid bolagsstämmor där den har aktieinnehav.

Vidare anser vi att antalet fonder i premiepensionssystemet bör minskas

radikalt, och regeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan

minskning kan utformas.

Särskilda yttranden

1. Makars pensionsrättigheter, punkt 6 (fp, c)

Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och Birgitta Carlsson (c)

anför:

Inom ramen för 1994 års pensionsuppgörelse gjordes förbättringar vad

gäller en jämnare fördelning av makars och därmed jämställdas

pensionsrättigheter. En ändring gällde ökade möjligheter att vid skilsmässa

beakta snedfördelning av pensionsrättigheter mellan makarna. En annan

ändring gällde att privat pensionsförsäkring och pensionssparande enligt

lagen om individuellt pensionssparande skulle medräknas i samband med

skilsmässor. Ytterligare en ändring var att möjlighet öppnades för

frivillig överföring av premiepensionsrätt mellan makarna. Detta infördes

av bland annat tekniska skäl i stället för en möjlighet till frivillig

delning av pensionsrätterna. En fördel med denna möjlighet var att den

kunde öppnas även för dem födda före år 1954. Möjligheten till frivillig

överföring av premiepensionsrätt har endast använts i mycket liten

utsträckning. En orsak är säkert att möjligheten inte är särskilt känd.

Det är enligt vår mening angeläget att Genomförandegruppen analyserar

resultatet av de nämnda förändringarna och diskuterar åtgärder för att

åstadkomma en jämnare fördelning mellan makars pensionsrättigheter.

Särskilt angeläget är detta inför skilsmässor och dödsfall.

2. Fonderna i premiepensionssystemet, punkt 7 (mp)

Mona Jönsson (mp) anför:

Miljöpartiet anser att det i hela premiepensionssystemet bör vara

tillåtet att placera i s.k. ideella fonder, dvs. fonder där en del av

avkastningen går till ideella ändamål. Att inte tillåta placering i

ideella fonder innebär en begränsning av människors önskan att verka

solidariskt och ideellt.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Fö242 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att pröva möjligheten att höja nivåerna för de

totalförsvarspliktigas pensionsgrundande inkomst.

2004/05:Sf218 av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (båda m):

Riksdagen begär att regeringen ingår avtal om överföring av värdet av

pensionsrättigheter till och från Europeiska patentverket (EPO).

2004/05:Sf230 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av det enskilda deltagandet i uppbyggnaden av

pensionssystemen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att göra en översyn av premiepensionssystemet i syfte

att höja systemets legitimitet.

2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att låta premiepensionen tillfalla efterlevande

make/maka utan särskild ansökan.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheten att fördela pensionsrättigheter mellan

makar och låta pensionen tillfalla efterlevande make/maka även i

inkomstpensionssystemet.

2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om hur förändringar vad gäller pensionssystemet bäst kan

genomföras.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med

uppdrag att lägga fram förslag på hur det nya pensionssystemets

intjänandegrunder kan göras jämställt mellan kvinnor och män.

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning angående

vad i motionen anförs om pensionssystemets verkningar utifrån ett

klassperspektiv.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förbättrad pensionsrätt vid studier.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att riksdagens samtliga partier skall ges nödvändig

information om vad som kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och ge

riksdagens samtliga partier fortlöpande insyn i dess arbete.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till aktiv

automatisk balansering i enlighet med vad i motionen anförs.

10. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

ändring enligt vad i motionen anförs om placering i realräntefonder.

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

enligt vad i motionen anförs om Sjunde AP-fonden och möjlighet till

placering i ideella fonder.

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring

enligt vad i motionen anförs om ökat utbud i Sjunde AP-fonden.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sjunde AP-fonden skall ges möjlighet att utöva

rösträtt vid bolagsstämmor där de har aktieinnehav.

14. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på hur

en minskning av antalet fonder bör utformas.

2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

19. Riksdagen begär att regeringen ger genomförandegruppen för det

nya pensionssystemet i uppdrag att utreda utformningen av reglerna för

delad premiepension, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

i premiepensionssystemet så att pensionspoängen automatiskt delas mellan

föräldrarna, i enlighet med vad som anförs i motionen.