Bet. 2004/05:SKU1

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU1

Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m. (prop. 2004/05:1)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen

om anslag budgetåret 2005 till myndigheterna inom utgiftsområde 3 Skatt,

tull och exekution.

Utskottet avstyrker motioner från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet med alternativa anslagsförslag.

Utskottet avstyrker slutligen ett antal motioner rörande Kronofogdemyndighetens

organisation och vissa tullfrågor.

Representanterna för m, fp, kd och c har var och en avlämnat ett särskilt

yttrande rörande anslagsfrågan m.m. Vidare har mp avgivit ett särskilt

yttrande angående Kronofogdemyndighetens organisation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution i enlighet med utskottets förslag enligt bilaga

2 till detta betänkande. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna 2004/05:Sk205, 2004/05:Sk319

yrkandena 1-3, 2004/05:Sk377, 2004/05:Sk435, 2004/05:Sk454 yrkande 17,

2004/05:Sk469 yrkandena 1, 7 och 8 samt 2004/05:Ju486 yrkande 1.

2. Kronofogdemyndighetens organisation

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk306.

3. Vissa tullfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk445, 2004/05:Sk467, 2004/05:Sk469

yrkandena 2-6, 2004/05:Sk472, 2004/05:Ju295 yrkande 4, 2004/05:Ju486

yrkande 3, 2004/05:Ju487 yrkande 10, 2004/05:Ju489 yrkande 9 och

2004/05:So607 yrkande 5.

Stockholm den 16 november 2004

På skatteutskottets vägnar

Anna Grönlund Krantz

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Grönlund Krantz

(fp)1Avstår från ställningstagande under punkt 1, Ulla Wester (s), Lennart

Hedquist (m)1, Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per

Landgren (kd)1, Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten

(m)1, Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c)1, Catharina Bråkenhielm

(s), Stefan Hagfeldt (m)1, Britta Rådström (s), Barbro Feltzing (mp),

Fredrik Olovsson (s) och Anne-Marie Ekström (fp)1.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2004/05:1,

volym 2, utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution samt motioner från

den allmänna motionstiden 2004 som rör anslagen till och verksamheten

vid myndigheterna inom utgiftsområdet. Dessutom behandlas vissa motioner

från den allmänna motionstiden som rör Kronofogdemyndighetens organisation

och vissa tullfrågor.

Under beredningens gång i utskottet har utskottet företagit studiebesök

hos Kronofogdemyndigheten i Göteborg samt Tullverkets stationeringar i

Göteborgs hamn och i Svinesund. Under besöket i Göteborgs hamn medverkade

även tf överdirektören i Tullverket Lars Karlsson som informerade om

aktuella resurs- och verksamhetsfrågor för Tullverket. Vidare har

utskottet arrangerat ett informationsmöte med generaldirektören och

överdirektören i Skatteverket angående olika verksamhetsfrågor och andra

frågor med anknytning till budgeten.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i

en förteckning över behandlade förslag, se bilaga 1. Utskottets förslag

till anslag för budgetåret 2005 framgår av bilaga 2.

Bakgrund

Enligt riksdagens beslut hösten 2003 (bet. 2003/04:SkU2) inrättades fr.

o.m. den 1 januari 2004 den nya myndigheten Skatteverket. Samtidigt

avvecklades de tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket.

Kronofogdemyndigheternas organisation omfattades dock inte av förändringarna.

Under hösten 2003 lades ett förslag fram angående Kronofogdemyndigheternas

organisation och arbetsuppgifter, (SOU 2003:97) En Kronofogdemyndighet

i tiden, som remissbehandlades. Utredningen föreslår bl.a. att de tio

fristående myndigheterna skall bli en sammanhållen myndighet. Med

utgångspunkt i utredningens förslag och mot bakgrund av de remissvar som

inkommit har också regeringen stannat för att exekutionsväsendets

indelning i regioner skall upphöra den 1 januari 2006. Regeringen återkommer

till frågan om den rikstäckande verksamhetens organisatoriska hemvist,

dvs. om detta skall vara knutet till Skatteverket eller om verksamheten

skall bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet.

Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skall fortsätta det arbete som inletts

med att utveckla samverkan mellan myndigheterna när det gäller gemensamt

stöd, dvs. drift och utveckling av IT-stöd samt övrigt administrativt

stöd.

För Tullverket trädde en ny organisation i kraft den 1 juli 2004. Syftet

med den nya organisationen är att utnyttja resurserna bättre och samtidigt

förbättra den brottsbekämpande verksamheten. Effektiv handel och

brottsbekämpning är huvudprocesser i den nya organisationen. Den operativa

verksamheten leds från kompetenscentrum. Exempelvis leds all verksamhet

avseende persontrafik från Malmö, flygtrafik från Arlanda, godstrafik

från Göteborg, IT från Luleå, kvalitetssäkring av företag från Göteborg

och administration från Sundsvall.

Utskottets överväganden

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag och avslår

motionsförslag om ändrade anslagsbelopp m.m.

Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen

under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande:

Anslag Anslagstyp Tusental kronor

3:1 Skatteverket ramanslag 5 928 079

3:2 Kronofogdemyndigheterna ramanslag 1 520 943

3:3 Tullverket ramanslag 1 354 922

Summa 8 803 944

Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt,

tull och exekution. Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution

är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas

på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet

skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. I det löpande arbetet

skall myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i

verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag skall

förbättras. Myndigheterna skall sträva efter att mängden oavsiktliga

och avsiktliga fel hos allmänhet och företag blir färre. Av stor betydelse

är att myndigheterna kan få dessa grupper att känna förtroende för

rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av

reglerna kan därmed öka och förekomsten av avsiktliga fel minska.

Myndigheterna skall också underlätta för allmänhet och företag att göra

rätt för sig, se till att de regelverk som myndigheterna själva disponerar

över är så enkla som möjligt och tillhandahålla en god och kostnadseffektiv

service.

Det är av stor vikt att myndigheterna långsiktigt effektiviserar

verksamheten och utvecklar den ytterligare. Det skall uppnås bl.a. genom

kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling, och myndigheterna bör

fortsätta att sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom

Sverige och Europa beträffande utveckling och användning av IT i

verksamheten. Myndigheterna skall också sträva efter en hög servicenivå och

förenklingar för allmänhet, näringsliv och andra myndigheter. I detta

arbete är ett ökat användande av exempelvis Internet som ett komplement

till nuvarande system en viktig del.

Av stor betydelse är att myndigheterna kontinuerligt bedriver ett

förbättringsarbete när det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla

och förbättra de faktorer som leder till ökad motivation, effektivitet

och hälsa. En viktig aspekt och del i detta är att systematiskt arbeta

för att minska stress och sjukfrånvaro.

Myndigheterna inom området Skatt, tull och exekution skall utöver de

ovan redovisade målen utveckla det internationella samarbetet avseende

bl.a. kontroller och bättre utnyttja möjligheterna till internationellt

informationsutbyte.

Skatteverket skall således även fortsättningsvis prioritera skattekontrollen

som i första hand skall inriktas mot företag som hanterar stora

skatteunderlag och mot internationella transaktioner samt ekonomisk

brottslighet. Därutöver skall myndigheten bl.a. arbeta förebyggande.

Vid fastställandet av Skatteverkets anslag för 2005 har förutom pris-

och löneomräkning hänsyn tagits dels till en varaktig förstärkning av

anslaget med 72 miljoner kronor i syfte att förbättra myndighetens

möjlighet att bevaka statens fordringar till följd av ändrade förmånsrättsregler

avseende skatter, dels till en förstärkning av anslaget under två år

med 17,5 miljoner kronor i syfte att kompensera myndigheten för ökande

insatser påkallade av ärenden om skattereduktion på grund av avgifter

för byggnadsarbeten (ROT).

Exekutionsväsendet skall prioritera verksamheten i enlighet med den nya

indrivningspolicyn som bl.a. innebär att nya gäldenärer skall utredas

snabbt samt att kvaliteten och rättssäkerheten i indrivningsarbetet

skall vara hög. Kronofogdemyndigheternas anslag har förstärkts med 28

miljoner kronor i syfte att förbättra myndighetens möjlighet att bevaka

statens fordringar till följd av ändrade förmånsrättsregler avseende

skatter.

Tullverket skall tillsammans med Kustbevakningen prioritera insatser

mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. En

ny organisation av Tullverket trädde i kraft den 1 juli 2004. Syftet

med den nya organisationen är, som nämnts ovan, att utnyttja resurserna

bättre och samtidigt förbättra den brottsbekämpande verksamheten.

Tullverket skall i sin verksamhet bl.a. fortsätta det aktiva arbetet för

att förbättra servicen till företag och allmänhet och prioritera

bekämpningen av den organiserade och storskaliga smugglingen. Regeringen

anser även att Tullverket skall verka för att uppnå tydligare styrning,

prioritering, modernisering av den brottsbekämpande verksamheten i

syfte att öka mängden beslagtagna produkter och utveckla underrättelse-

och riskanalysarbetet, liksom metoder för att mäta effektiviteten i

verksamheten. Dessutom skall Tullverket fortsätta att utveckla samarbetet

med Kustbevakningen, Polisen och andra berörda myndigheter och institutioner

bl.a. inom ramen för Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i

Östersjöregionen. Regeringen framhåller även att Tullverket skall arbeta

för att säkerställa de fastställda tidsfristerna för uppbörd och förbättra

resultaten avseende genomsnittlig kredittid och andelen rätt debiterad

uppbörd, minska andelen deklarationer med större felaktigheter, öka

insatserna för att få företag att lämna deklarationer elektroniskt och

öka andelen företag som lämnar deklarationer via Internet. Tullverket

skall även fortsätta arbetet med Servicetrappan i syfte att minska

antalet fel som begås av företagen.

Tullverkets anslag har, förutom av pris- och löneomräkning, påverkats

av varaktig förstärkning av anslaget på 5 miljoner kronor i syfte att

möjliggöra effektivare bekämpning av narkotikasmuggling och annan

gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Motioner

Oppositionspartierna (m, fp, kd, c) föreslår i sina budgetalternativ

följande ändringar av anslagsbeloppen under utgiftsområde 3 i förhållande

till regeringens förslag (tusental kronor).

Anslag Prop. Sk319 (m) Sk454 (fp) Sk469 (kd) Sk435 (c)

3:1 Skatteverket 5 928 079 -100 000 +200 000 -160 000

-70 000

3:2 Kronofogdemyndigheterna 1 520 943 -15 000 -23 000

3:3 Tullverket 1 354 922 +50 000 +50 000 -1 354 922

Summa 8 803 944 -65 000 +250 000 -160 000 -1 447 922

I kommittémotion Sk319 yrkandena 1-3 av Lennart Hedquist m.fl. (m) anförs

att Moderata samlingspartiets förslag om minskade anslag till Skatteverket

för 2005 skall ses mot bakgrund av att partiet vill avskaffa flera

administrativt tunga skatter som arvs- och gåvoskatten, förmögenhetsskatten

och reklamskatten. Dessutom kommer det nya Skatteverket i sig att medföra

effektivitetsvinster. Mot bakgrund av kritiken mot den bristande

rättssäkerheten på skatteområdet i Sverige föreslår motionärerna att 3

miljoner av det samlade anslaget avsätts till att stärka rättssäkerheten.

Motionärerna anser att målet för Kronofogdemyndigheterna bör vara att

öka effektiviteten utöver regeringens bedömning och föreslår därför en

neddragning av Kronofogdemyndigheternas anslag med 1 %. När det gäller

motionärernas föreslagna ökning av anslagen till Tullverket med 50

miljoner kronor i förhållande till propositionens förslag anförs i

motionen att regeringens förslag står i skarp kontrast till uttalandena

i propositionen om den nödvändiga omfattningen av gränsskyddets

kontrollverksamhet.

I partimotion Sk454 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhålls

att Folkpartiet, i förhållande till regeringens förslag, vill öka

anslaget till Skatteverket för att stärka arbetet mot skattefusk och

skatteundandragande, och även öka Tullverkets resurser genom ett större

anslag än vad regeringen föreslår. Även i kommittémotion Ju486 yrkande

1 av Johan Pehrson m.fl. (fp) förordas att Tullverket tillförs ytterligare

resurser till den brottsbekämpande verksamheten.

I kommittémotion Sk469 yrkandena 1, 7 och 8 av Per Landgren m.fl. (kd)

anförs att Skatteverket bör ges ytterligare resurser för att öka

skattekontrollerna till ett belopp om 100 miljoner kronor för 2005, samtidigt

som anslagen till verket bör minska i de delar av verksamheten som är

onödiga och kontraproduktiva. Eftersom Kristdemokraterna vill avskaffa

fastighetsskatten minskas anslaget till Skatteverket med 160 miljoner

kronor för 2005, vilket motsvarar kostnaden för fastighetstaxeringsverksamheten.

Vidare anser Kristdemokraterna att regeringens särskilda satsning på

Skatteverket med anledning av de nya förmånsrättsreglerna från den 1

januari 2005 är stötande, och motionärerna anser därför att anslaget

till verket bör minskas med 100 miljoner kronor, vilket motsvarar

kostnaden för denna särskilda satsning. Sammanfattningsvis anser således

kd att anslaget till Skatteverket kan minskas med 160 miljoner kronor.

Dessutom anser motionärerna att målformuleringen för politikområdet

Skatt, tull och exekution bör innehålla att intäkterna på området skall

säkerställas på ett etiskt vis med upprätthållande av integritet i

verksamheten.

I kommittémotion Sk435 av Roger Tiefensee m.fl. (c) framhålls att

sammanslagningen av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till

Skatteverket i förening med Centerpartiets förslag till skattereform kommer

att innebära mindre administration. Enbart avskaffandet av posten Övriga

avdrag kommer att innebära besparingar, och motionärerna föreslår en

minskning av anslaget med 70 miljoner kronor för 2005. Centerpartiet

motsätter sig en förändring av förmånsrättsreglerna och förordar därför

en minskning av anslaget till Kronofogdemyndigheterna med 23 miljoner

kronor. Därutöver anför motionärerna att anslag 3:3 Tullverket i sin

helhet skall flyttas över till utgiftsområde 4 Rättsväsendet, eftersom

Tullverkets uppgift numera innebär mer bevakning och kontroll än uppbärande

av skatter.

Förslag om att tillföra Tullverket ytterligare resurser för brottsbekämpande

verksamhet har dessutom väckts i motionerna Sk205 av Marietta de

Pourbaix-Lundin (m) och Sk377 av Peter Danielsson och Margareta Pålsson

(m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte i sitt nyligen avgivna yttrande (2004/05:SkU1y)

till finansutskottet regeringens förslag till utgiftsram för 2005 för

utgiftsområdet. Ställningstagandet innebar att utskottet avvisade

förslagen från oppositionspartierna att avveckla fastighets- och

förmögenhetsskatterna och även motsatte sig de administrativa besparingar

som oppositionspartierna föreslagit i sina motioner. Utskottet uttalade

vidare att utgiftsramen för området syntes vara väl avvägd och hade

inget att erinra mot de överväganden som låg till grund för regeringens

förslag. Utskottet vidhåller denna inställning, som även bekräftats av

finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU1.

När det gäller fördelningen av resurserna mellan myndigheterna föreslår

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet kraftigt

sänkta anslag till Skatteverket med hänvisning bl.a. till de skatteförändringar

partierna för fram i sina respektive budgetalternativ. Det rör sig om

avskaffande av flera skatter, exempelvis fastighets- och förmögenhetsskatten,

och även om slopade avdragsmöjligheter i den allmänna självdeklarationen.

Partierna motiverar också sina förslag om minskade resurser till

Skatteverket med de effektivitetsvinster som enmyndighetsreformen kan

innebära.

Utskottet har i sitt ovannämnda yttrande till finansutskottet ställt

sig avvisande till de skatteförändringar som Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet vill genomföra och utskottet kan

därför inte heller godta förslagen från dessa partier om sänkta anslag

till Skatteverket. Till saken hör att de effektiviseringsvinster och

besparingar som dessa partier räknar med till följd av enmyndighetsreformen

och partiernas skatteförslag rimligen inte kan uppstå i Skatteverkets

verksamhet under budgetåret 2005.

Utskottet anser också att motionsförslagen om minskade resurser till

Skatteverket skulle kunna bryta den positiva utveckling av kontrollverksamheten

som skett. Regeringen framhåller att den nedåtgående trenden i

kontrollverksamheten vände under 2001 och 2002, även om utvecklingen inte

förefaller ha fortsatt under 2003. Utskottet delar regeringens bedömning

att det är de resurstillskott och den kontinuerliga effektivisering av

arbetet som gjorts som bidragit till de förbättringar som skett. Utskottet

anser också att det är av stor vikt att ytterligare förbättringar

genomförs, bl.a. genom att ledning, samordning och uppföljning utvecklas

ytterligare. I detta ingår att ta till vara de förutsättningar som den

föreslagna enmyndigheten kommer att ge, främst avseende ledning, fördelning,

koncentration och specialisering av arbetet.

Folkpartiet vill å sin sida ge Skatteverket ytterligare resurser för

att öka dess möjligheter att bekämpa skattefusk. Utskottet kan ha

förståelse för motionärernas ambition men anser att det i rådande budgetläge

inte finns utrymme för en sådan ökning.

Vad gäller Kronofogdemyndigheterna har Centerpartiet föreslagit en

minskning av anslaget med hänvisning till att partiet motsätter sig de

beslutade förändringarna av förmånsrättsreglerna. Förmånsrättsreformen

står emellertid fast, och utskottet finner därför att det inte finns

någon anledning att på den grund motionärerna åberopat reducera anslaget.

Vad gäller Tullverket vill utskottet framhålla att den nyligen genomförda

EU-utvidgningen, ökningen i trafikströmmarna och trycket från den

organiserade brottsligheten ställer stora krav på anpassning av Tullverkets

organisation och arbetsmetoder så att resurserna används så effektivt

som möjligt. Handeln med de nya blivande EU-medlemsstaterna har övergått

till EU-intern handel. Det innebär å ena sidan att brottsbekämpningen

försvåras men å andra sidan att Tullverket kan frigöra resurser från

deklarationsverksamheten för att förbättra och effektivisera den

brottsbekämpande verksamheten. Tullverket har efter en intern utredning

genomfört en omorganisation i syfte att utnyttja resurserna bättre och

få balans i myndighetens ekonomi. Utskottet anser att omorganisationen

inneburit bra och nödvändiga förändringar.

Utskottet noterar att partierna är ense med regeringen om vikten av att

Tullverket har tillräckliga resurser för en effektiv gränskontroll,

framför allt för att kunna möta narkotikasmuggling och storskalig illegal

införsel av alkohol och tobak. Anslaget till Tullverket förstärks

varaktigt genom budgetpropositionen med 5 miljoner kronor för effektivare

bekämpning av smuggling och annan gränsöverskridande organiserad

brottslighet. Anslaget förstärktes även förra året med 10 miljoner kronor

i syfte att effektivare bekämpa denna typ av brottslighet. Enligt

utskottets mening är det viktigt att Tullverket fortsätter att utveckla

sitt underrättelse- och analysarbete. Det är också nödvändigt att

utveckla samarbetet med andra berörda myndigheter om gränskontrollen skall

bli effektiv och samtidigt fungera på ett smidigt sätt för resenärerna

och för den gränsöverskridande handeln.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag om anslag

under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bör godtas och oppositionens

alternativa förslag avslås. Utskottet har i övrigt inte funnit någon

anledning till något uttalande av riksdagen med anledning av målformuleringarna

eller regeringens redovisning av myndigheternas verksamhet inom

politikområdet eller med anledning av motionerna.

Kronofogdemyndighetens organisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om borttagande av kravet på svenskt medborgarskap

för vissa tjänster vid Kronofogdemyndighet med hänvisning till den

beredning som pågår av frågan om Kronofogdemyndighetens organisation.

Jämför särskilt yttrande 5 (mp).

Bakgrund

I 3 kap. 20 § förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet

stadgas att endast svensk medborgare får anställas som regionkronodirektör,

chefskronofogde, kronofogde, biträdande kronofogde, kronofogdeaspirant,

kronokommissarie, kronoinspektör eller kronoassistent.

Motionen

I motion Sk306 av Gustav Fridolin och Åsa Domeij (mp) anförs att

lagstiftningen avseende krav för anställning vid Kronofogdemyndighet bör

förändras så att svenskt medborgarskap inte längre uppställs som krav

för någon anställning inom Kronofogdemyndighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill till att börja med erinra om den översyn av kravet på

svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap i

lagstiftningen som gjorts i SOU 2000:16 Medborgarskapskrav i svensk

lagstiftning. I uppdraget har ingått att kartlägga i vilka sammanhang

det ställs krav på svenskt medborgarskap eller andra krav relaterade

till medborgarskap i lagar och andra författningar. Beträffande just

anställningar vid Kronofogdemyndighet föreslår utredningen att kravet

på svenskt medborgarskap skall tas bort när det gäller de befattningar

som motionärerna nämnt. Betänkandet bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Eftersom vissa av de föreslagna ändringarna - dock ej i

fråga om de nämnda tjänsterna vid Kronofogdemyndighet - gäller bestämmelser

i regeringsformen är siktet inställt på att lägga fram en proposition

i sådan tid att den skall kunna behandlas före nästa val.

Utskottet önskar som sin mening uttrycka att alla former av diskriminering

i arbetslivet bör motverkas och att staten härvid bör verka för att

anställningsförfarandet och anställningsformer hos myndigheter utformas

på ett sätt som innebär att alla sökande ges lika möjligheter oberoende

av härkomst. Vad gäller just de befattningar vid Kronofogdemyndighet

som motionärerna berör och där det för närvarande krävs svenskt

medborgarskap, måste det givetvis samtidigt beaktas att verksamheten utgör

en myndighetsutövning som på ett ingripande sätt berör enskildas

rättsförhållanden, vilket t.ex. inom Polisen ansetts motivera krav på

svenskt medborgarskap. I detta sammanhang noterar utskottet att

Kronofogdemyndighetens framtida organisation för närvarande är föremål för

särskilda överväganden inom Regeringskansliet. Den frågeställning som

väckts av motionärerna, frågan om anställningskraven i exekutionsväsendet,

regleras i en förordning som kan ändras av regeringen utan att invänta

att ändringar skett i någon överordnad lagstiftning. Utskottet anser

att medborgarskapsfrågan beträffande de berörda kronofogdemyndighetstjänsterna

naturligen och lämpligen bör övervägas inom ramen för Regeringskansliets

arbete med organisationsfrågan. Något uttalande av riksdagen behövs

enligt utskottets mening inte, och därför avstyrker utskottet motionen.

Vissa tullfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motioner som väckts rörande vissa tullfrågor.

Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Motionerna

Ett antal motioner har väckts med yrkanden om tillkännagivanden rörande

Tullverkets framtida organisation med olika regionala prioriteringar

samt prioriteringar i verksamheten. Bland annat har Tullverkets närvaro

i Blekinge och i Mälarområdet föranlett flera motioner.

I motion Sk472 av Christer Skoog m.fl. (s) yrkas att Tullverket skall

tillföra verksamheten i Blekinge resurser för att tillgodose behovet av

kontroll och klarering i denna del av landet. Ett yrkande om förstärkning

av resurser till Blekinge på samma grunder görs även i motion Sk445 av

Heli Berg (fp). I motion Sk467 av Johan Pehrson (fp) anförs att

tullexpeditionen i Örebro bör återinföras. I motion Ju295 yrkande 4 av

Torsten Lindström (kd) yrkas att en tullstation bör inrättas i Västerås.

I flera motioner behandlas frågor om hur Tullverkets verksamhet bedrivs

och föreslås åtgärder för att påverka verksamheten. I kommittémotion

Ju486 yrkande 3 av Johan Pehrson m.fl. (fp) framhålls att hundar är ett

av Tullverkets värdefullaste hjälpmedel för att bekämpa narkotikasmugglingen

och att antalet narkotikahundar har minskat de senaste åren. Motionärerna

yrkar att Tullverket bör utöka antalet narkotikahundar.

I kommittémotion Sk469 yrkandena 2-5 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkas

att regeringen skall tillkännage att Tullverket, Kustbevakningen och

Polisen bör få i uppdrag att se över hur underrättelseverksamheten bättre

kan samordnas, att tullkontrollen vid Sveriges internationella flygplatser

bör förbättras och att tulltjänstemännens befogenheter bör utredas. I

kommittémotion So607 yrkande 5 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen för regeringen skall tillkännage som sin mening att kompensatoriska

åtgärder skall vidtas för att bibehålla kontroller vid s.k. inre gräns

mellan Sverige och andra EU-länder.

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i motioner behandlat

frågan om vilket departement inom Regeringskansliet som skall ha ansvar

för Tullverket. I kommittémotion Ju487 yrkande 10 av Torkild Strandberg

m.fl. (fp) yrkas att Tullverkets brottsbekämpande del skall föras över

från Finansdepartementet till Justitiedepartementet. En flyttning av

ansvaret för Tullverket från Finansdepartementet till Justitiedepartementet

aktualiseras även i kommittémotion Sk469 yrkande 6 av Per Landgren m.fl.

(kd) och kommittémotion Ju489 yrkande 9 av Johan Linander m.fl.

(c).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag om vilka resurser Tullverket

har att röra sig med under 2005, och det är nu Tullverket som har att

avgöra var de resurser man förfogar över gör mest nytta för att uppfylla

fastställda mål för tullverksamheten. Utskottet avstår därför från att

här anföra synpunkter på hur Tullverket organiserar sitt arbete eller

vilka regionala prioriteringar som görs och avstyrker motionerna Sk445,

Sk467, Sk469, Sk472, Ju295 och Ju486 i de delar som tagits upp

ovan.

Avseende de frågor om s.k. inregränskontroll som tas upp av motionärerna

i motion So607 noterar utskottet att frågan om Tullverkets befogenheter

vid Sveriges gräns mot annat land inom EU för närvarande utreds av

regeringen (Inregränslagsutredningen, Fi 2004:09). Utredningen beräknas

avsluta sitt arbete under hösten 2005. Utskottet bedömer att den

frågeställning som väckts av motionärerna kommer att bli föremål för förslag

från nämnda utredning under det kommande året. Enligt utskottets bedömning

föreligger ej skäl att i nuläget föregripa utredningens slutsatser,

varför motionen avstyrks.

I frågan huruvida ansvaret för Tullverket bör flyttas inom Regeringskansliet,

från Finansdepartementet till Justitiedepartementet, vill utskottet

framhålla att det ankommer på regeringen själv att bestämma om

ärendefördelningen mellan departementen. Något uttalande av riksdagen i den

frågan finner utskottet inte motiverat. Utskottet avstyrker motionerna

i berörda delar.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa

tullfrågor, punkterna 1 och 3 (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

En

riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister beslutar den 24 november att fastställa ekonomiska ramar

för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning

av statens inkomster avseende 2005. Samtidigt fastställs utgiftstaket

för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

för åren 2005 och 2006.

Moderaterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och

i kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta

bidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna

vardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering

av välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,

rättstrygghet och skola i stället för på bidragssystemen.

Vi föreslår en växling från subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst för låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser

för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som

måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. I det följande redovisar

vi vilken fördelning på anslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution som vi förordade i vår anslagsmotion Sk319 yrkandena 1-3.

Målet för skatteförvaltningen bör vara att på ett effektivt sätt driva

in de skatter som beslutas. Moderaternas förslag att avskaffa flera

administrativt tunga skatter, exempelvis förmögenhetsskatten och

reklamskatten, samt ytterligare begränsa rätten till s.k. övriga avdrag

skulle minska bördan hos Skatteverket. Samma positiva effekt kan förväntas

av det nu framlagda förslaget att avskaffa arvs- och gåvoskatten, en

fråga som Moderata samlingspartiet drivit länge. Vidare kan tillkomsten

av det nya Skatteverket i sig beräknas medföra effektivitetsvinster.

Det finns alltså enligt vår mening utrymme att minska anslaget till

Skatteverket. Å andra sida har Sverige fått kritik för att rättssäkerheten

inom skatteområdet är bristfällig, och det finns därför, som Moderaterna

föreslår, anledning att sätta av 3 miljoner kronor av det samlade

anslaget för att stärka rättssäkerheten. Sammantaget delar vi Moderaternas

bedömning att det skulle vara rimligt att minska anslaget till

skatteförvaltningen med 100 miljoner kronor, vilket skulle motsvara ca 1,7 %

av anslaget.

Vi delar också Moderaternas bedömning att effektiviteten hos

Kronofogdemyndigheterna bör kunna ökas mer än vad regeringen trott vara möjligt.

Vi skulle därför vilja förorda en neddragning av nivån med 1 % eller

15 miljoner kronor.

Tvärtemot vad regeringen anför om prioritet för tullverksamheten kommer

det anslag som regeringen föreslår till Tullverket att innebära

nedskärningar. Sådana nedskärningar kommer att minska Tullverkets möjligheter

till en bra kontrollverksamhet och därigenom minska slagkraften i en

viktig brottsbekämpande verksamhet. En effektiv bekämpning i samverkan

med polisen av insmugglingen av narkotika, en fortsatt skärpt bevakning

av införselreglerna för alkohol och förbättringar av tullklareringsrutinerna

motiverar enligt vår mening, som även i denna del överensstämmer med

Moderata samlingspartiets, en förstärkning av Tullverkets resurser.

Eftersom Tullverkets verksamhet bör finansieras genom anslag och inte

genom att några offentligrättsliga medel tas i anspråk bör en förstärkning

avvägas så att inget sådant ianspråktagande skall behöva ske. En ökning

med 50 miljoner kronor av anslaget till Tullverket skulle enligt vår

mening vara rimlig och tillgodose angivna önskemål.

Våra förslag innebär således att ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution för 2005 bör stanna vid ett belopp som är 65 miljoner

kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Som nämnts inledningsvis har

vi emellertid avstått från att delta i beslutet i detta ärende. Med

hänsyn till principerna bakom budgetsystemet, som innebär att yrkande

om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet inte får framföras i

kammaren, avstår vi också från att ställa något yrkande i anslagsfrågan.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa

tullfrågor, punkterna 1 och 3 (fp)

Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:

Folkpartiet har i sin partimotion Fi232 föreslagit en ram för utgiftsområde

3 Skatt, tull och exekution för 2005 som är 250 miljoner kronor högre

än vad regeringen föreslagit. I närvarande stund är läget i riksdagen

att vårt budgetalternativ har förkastats av en majoritet inom finansutskottet

i betänkande 2004/05:FiU1. Folkpartiet har lämnat en reservation till

detta betänkande som inom kort kommer att debatteras och prövas i

kammaren. När det gäller det nu aktuella ärendet om detaljanslag inom

utgiftsområdet har vi, med hänsyn till budgetsystemets principer, avstått

från ett ställningstagande i utskottet, och vi avstår också från att i

detta sammanhang lägga fram något yrkande.

När det gäller Skatteverket respektive Tullverket stöder vi i sak

Folkpartiets förslag att öka anslaget till Skatteverket med 200 miljoner

kronor för att stärka arbetet mot skattefusk och skatteundandragande

och till Tullverket med 50 miljoner kronor för att Tullverket skall få

ytterligare resurser till den brottsbekämpande verksamheten. En sådan

ökning skulle bl.a. göra det möjligt att utöka antalet narkotikahundar

som efterlyses i fp-motion Ju486. Vi vill också framhålla att vi anser

att, med tanke på Tullverkets viktiga brottsbekämpande uppgifter, det

skulle vara motiverat att föra över ansvaret för Tullverkets brottsbekämpande

del från Finansdepartementet till Justitiedepartementet.

Som nämnts inledningsvis har vi emellertid avstått från att ta ställning

i detta ärende. Med hänsyn till principerna bakom budgetsystemet, som

innebär att yrkande om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet

inte får framföras i kammaren, avstår vi också från att ställa något

yrkande i anslagsfrågan.

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa

tullfrågor, punkterna 1 och 3 (kd)

Per Landgren (kd) anför:

Kristdemokraterna har i sin partimotion Fi233 föreslagit en ram för

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för 2005 som är 160 miljoner

kronor lägre än vad regeringen föreslagit. I närvarande stund är läget

i riksdagen att vårt budgetalternativ har förkastats av en majoritet

inom finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU1. Kristdemokraterna har

lämnat en reservation till detta betänkande som inom kort kommer att

debatteras och prövas i kammaren. När det gäller det nu aktuella ärendet

om detaljanslag inom utgiftsområdet har jag, med hänsyn till budgetsystemets

principer, avstått från ett ställningstagande i utskottet, och jag avstår

också från att i detta sammanhang lägga fram något yrkande.

I sak delar jag kd-motionärernas bedömning att behoven inom Skatteverket

kommer att öka i framtiden. En viss anslagsökning är därför motiverad,

samtidigt som Skatteverket bör befrias från uppgifter som är onödiga

och kontraproduktiva för samhället, men som verket ändå nu måste ägna

sig åt. När det gäller resurserna för år 2005 biträder jag i sak

Kristdemokraternas förslag att dels öka skattekontrollen, dels avskaffa

fastighetsskatten och fastighetstaxeringsverksamheten, som därigenom

blir överflödig, och även slopa den särskilda satsningen till följd av

de nya förmånsrättsreglerna. Sammantaget innebär detta att jag förordar

en anslagsminskning på 160 miljoner kronor, vilket som motionärerna

framhåller, ändå innebär en upprustning av kontrollverksamheten med 100

miljoner kronor.

Vad gäller Kronofogdemyndigheterna stöder jag liksom Kristdemokraterna

förslaget att samla dem under en och samma myndighet. Däremot motsätter

jag mig tanken att Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skall utgöra

gemensam myndighet även i fortsättningen. Principiella skäl talar enligt

min mening mot att den exekutiva verksamheten hamnar under samma myndighet

som beslutar om beskattningen. Om verksamheterna även i fortsättningen

bedrivs under samma myndighet kan det exekutiva arbetet komma att

ifrågasättas av medborgarna när det rör sig om indrivningen av en skatteskuld.

Dessutom kan enskilda borgenärer som begär verkställning av sina

fordringar uppfatta myndigheten som jävig när deras fordringar konkurrerar

med myndighetens egna skattefordringar.

Vad gäller Tullverket anser jag liksom kd-motionärerna att Tullverket,

Kustbevakningen och Polisen bör ges i uppdrag att se över hur

underrättelseverksamheten bättre kan samordnas, att tullkontrollen vid

Sveriges internationella flygplatser bör förbättras och att tulltjänstemännens

befogenheter bör utredas. Vidare bör kompensatoriska åtgärder vidtas

för att bibehålla kontroller även i andra former än gränskontroll vid

s.k. inre gräns mellan Sverige och andra EU-länder. Dessa kompensatoriska

åtgärder kan utformas på olika sätt, bl.a. i form av ökat skydd vid

yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas tulladministrationer.

Resurser bör avsättas för att utveckla sådana kompensatoriska åtgärder.

Tullverkets verksamhet har i allt större utsträckning kommit att handla

om att hindra narkotika från att komma in över Sveriges gränser. Dess

roll som brotts- och missbruksförebyggande myndighet har kommit att öka

betydligt. Jag anser därför liksom Kristdemokraterna att regeringen bör

utreda en flyttning av ansvaret för Tullverket från Finansdepartementet

till Justitiedepartementet.

Jag håller också med kd-motionärerna om att de svenska administrationerna

för skatt, tull och exekution måste orientera sig mot de rättsliga

principer som trots allt är etablerade och att målformuleringen för

politikområdet skatt, tull och exekution bör ändras till att ligga mer

i linje härmed. Som kd-motionärerna föreslår bör det uttryckligen anges

i målen att verksamheten bör bedrivas på ett etiskt sätt samtidigt som

den enskildes integritet skall upprätthållas.

Som nämnts inledningsvis har jag emellertid avstått från att ta ställning

i detta ärende. Med hänsyn till principerna bakom budgetsystemet, som

innebär att yrkande om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet

inte får framföras i kammaren, avstår jag också från att ställa något

yrkande i anslagsfrågan.

4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa

tullfrågor, punkterna 1 och 3 (c)

Jörgen Johansson (c) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena

samt beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga

budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen

av det offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak

för åren 2005 och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en helhet, där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra.

Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och

inte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i

arbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension,

är inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje

individ kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller

hon kan prestera.

För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat tänkande, där

individen ges självkänsla och självbestämmande och där samhället ser

till människan i första hand och inte till systemet som i dag, ett

samhälle som bygger på federalismens principer där individen och

lokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl.

a. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.

Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande

miljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga

lösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder

förnyelsebara resurser. Centerpartiet vill genom sitt budgetalternativ

beträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och

företagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där

företagande är minst lika naturligt som anställning måste vara ett

framtidsmål. I allt från skolan till myndigheter måste vikten av företagande

och företagsamhet uppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild

av ett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa

in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion anslår.

Centerpartiet har i sin partimotion Fi234 föreslagit en ram för

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för 2005 som är 1 448 miljoner

kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Kalkylen bygger på att

Centerpartiet får igenom sitt krav att flytta anslaget till Tullverket

till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. I närvarande stund är läget i

riksdagen att Centerpartiets budgetalternativ har förkastats av en majoritet

inom finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU1. Centerpartiet har lämnat

en reservation till detta betänkande som inom kort kommer att debatteras

och prövas i kammaren. När det gäller det nu aktuella ärendet om

detaljanslag inom utgiftsområdet har jag, med hänsyn till budgetsystemets

principer, avstått från ett ställningstagande i utskottet, och jag avstår

också från att i detta sammanhang lägga fram något yrkande.

I sakfrågan vill jag liksom Centerpartiet i motion Sk435 framhålla att

samordningen av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till Skatteverket

i förening med Centerpartiets förslag till skattereform kommer att

innebära samordningsvinster och minskad administration. Enbart avskaffandet

av posten Övriga avdrag kommer att innebära besparingar som motiverar

en minskning av anslaget till Skatteverket med 70 miljoner kronor för

2005. Om man därutöver, som Centerpartiet föreslår, avbryter förändringen

av förmånsrättsreglerna kan anslaget till Kronofogdemyndigheterna minskas

med 23 miljoner kronor utan att verksamheten blir lidande.

Vad gäller Tullverket har - som framhålls i c-motionen - dess uppgifter

kommit att förändras över tiden, särskilt i och med EU-inträdet då de

skatteintäkter som bars upp av Tullverket försvann. Uppgiften för

Tullverket är numera mera lagd på bevakning och kontroll än uppbärande av

skatter. Därför ser jag det som naturligt att en samordning sker med

polismyndigheten dels genom att ansvaret inom regeringen flyttas över

från Finansdepartementet till Justitiedepartementet, dels genom att

anslaget flyttas till utgiftsområde 4 där bl.a. Polisen och andra

rättsvårdande myndigheter återfinns.

Som nämnts ovan har jag emellertid avstått från att delta i beslutet i

detta ärende. Med hänsyn till principerna bakom budgetsystemet som

innebär att yrkande om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet

inte får framföras i kammaren, avstår jag också från att ställa något

yrkande i anslagsfrågan.

5. Kronofogdemyndighetens organisation, punkt 2 (mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Medborgarskapskravet när det gäller olika tjänster inom Kronofogdemyndigheten

är enligt min uppfattning en kvarleva som rimmar illa med dagens

mångkulturella samhälle och som bör utmönstras. Kronofogdemyndigheten

samarbetar nära med andra myndigheter, främst Skatteverket, och det är

troligt att en del tjänster främst söks inom myndighetssfären. Att då

vissa med anställning inom svenska myndigheter omöjligen kan få anställning

inom Kronofogdemyndigheten på grund av avsaknad av svenskt medborgarskap

är olämpligt och kan för den enskilde te sig diskriminerande.

Redan i utredningsbetänkandet SOU 2000:106 Medborgarskapskrav i svensk

lagstiftning, som överlämnades i december 2000, föreslogs att kravet på

svenskt medborgarskap för de berörda tjänsterna inom Kronofogdemyndigheten

skulle tas bort. Förslaget byggde bl.a. på en skrivelse från dåvarande

Riksskatteverket som också innehöll förslag om att ta bort medborgarskapskravet

för de ifrågavarande tjänsterna. Riksskatteverket framhöll bl.a. att

kravet på medborgarskap inte låg i linje med den allmänna utvecklingen

mot ökad internationalisering, att det inte kunde skönjas några

säkerhetspolitiska eller andra mer övergripande risker om kravet slopades,

att den anställdes medborgarskap inte kunde spela någon roll för

Kronofogdemyndighetens myndighetsutövning samt att verksamheten vid

Kronofogdemyndigheten är mindre ingripande än den verksamhet som bedrivs

av t.ex. poliser, åklagare och domare.

Jag förutsätter att de nu nämnda synpunkterna beaktas under det fortsatta

arbetet inom Regeringskansliet rörande Kronofogdemyndighetens organisation

och andra frågor.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 3:

1. Riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde

3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag Anslagstyp

3:1 Skatteverket ramanslag 5 928 079

3:2 Kronofogdemyndigheterna ramanslag 1 520 943

3:3 Tullverket ramanslag 1 354 922

Summa 8 803 944

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att tillföra Tullverket mer resurser för

brottsbekämpning.

2004/05:Sk306 av Gustav Fridolin och Åsa Domeij (båda mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om förändring av 3 kap. 20 § förordning (1988:784) med instruktion

för exekutionsväsendet på sådant sätt att det inte längre krävs svenskt

medborgarskap för att få viss anställning inom Kronofogdemyndigheten.

2004/05:Sk319

av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar till anslag 3:1 Skatteverket för budgetåret

2005 100 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen anvisar till anslag 3:2 Kronofogdemyndigheterna för

budgetåret 2005 15 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit

i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen anvisar till anslag 3:3 Tullverket för budgetåret

2005 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit i enlighet

med vad som anförs i motionen.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

År 2005 År 2006 År 2007

Summa förändring tkr -65 000 -70 000 -76 000

3:1 Skatteverket -100 000 -105 000 -110 000

3:2 Kronofogdemyndigheterna -15 000 -15 000 -16 000

3:3 Tullverket +50 000 +50 000 +50 000

2004/05:Sk377 av Peter Danielsson och Margareta Pålsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att snarast öka tullens resurser.

2004/05:Sk435 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

enligt följande uppställning:

Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring

3:1 Skatteverket 5 928 000 -70 000

3:2 Kronofogdemyndigheterna 1 521 000 -23 000

3:3 Tullverket 1 355 000 -1 355 000

Totalt utgiftsområdet 8 804 000 7 356 000

2004/05:Sk445 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förstärka resurserna för tullklarering vid tullkontoren

i Blekinge.

2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution för budgetåret 2005 enligt uppställning:

Utgiftsområde 3, miljoner kronor

Anslag Regeringens förslag 2005 Förändring 2005

3:2 Skattemyndigheterna 5 928 + 200

3:3 Tullverket 1 355 + 50

Summa 8 804 + 250

2004/05:Sk467 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tullen i Örebro.

2004/05:Sk469 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökade resurser till skatteförvaltningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om samverkan när det gäller gränskontrollen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om gränskontrollen i övrigt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda tulltjänstemännens befogenheter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att flytta Tullverket från Finansdepartementet till

Justitiedepartementet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändrade mål för politikområdet Skatt, tull och exekution.

8. Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag enligt uppställning:

Anslag, tusental kronor Regeringens förslag Anslagsförändring

3:2 Skatteverket 5 928 079 -160 000

Summa totalt för utgiftsområdet 8 803 944 -160 000

2004/05:Sk472 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om situationen vid tullen i Blekinge.

2004/05:Ju295 av Torsten Lindström (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om

att inrätta en tullstation i Västerås.

2004/05:Ju486 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tullen måste ges ekonomiska och organisatoriska

förutsättningar att ingripa mot småskalig narkotikasmuggling.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utöka antalet hundar i kampen mot narkotikan.

2004/05:Ju487 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning om hur tullens brottsbekämpande del

skall bli en självklar del av rättsväsendet.

2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Tullverket bör inordnas under Justitiedepartementet.

2004/05:So607 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av kompensatoriska åtgärder för att bibehålla

kontroll vid inre gräns.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Anslagstyp Utskottets förslag

3:1 Skatteverket (ram) 5 928 079

3:2 Kronofogdemyndigheterna (ram) 1 520 943

3:3 Tullverket (ram) 1 354 922

Summa för utgiftsområdet 8 803 944