Bet. 2004/05:SKU11

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU11

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten, m.m.(prop. 2003/04:33)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i reglerna om

framskjuten beskattning vid andelsbyten och förslaget om att Stiftelsen

Anna Lindhs Minnesfond skall vara skattskyldig enbart för inkomst på

grund av innehav av fastigheter.

Med anledning av två motioner föreslår utskottet att riksdagen riktar

ett tillkännagivande till regeringen om att se över reglerna om inskränkt

skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska

personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Övriga motioner avstyrks

av utskottet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Riksdagen antar 43 kap. 7 §, 48 a kap. 8 a och 10 §§ samt 57 kap. 11

a och 12 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:33 i denna

del.

2. Utvidgning av det skatterättsliga andelsbytessystemet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk25 yrkandena 1-3.

3. Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond, m.m.

Riksdagen antar 7 kap. 17 § i regeringens förslag till lag om ändring

i inkomstskattelagen (1999:1229) samt tillkännager för regeringen som

sin mening vad utskottet anfört angående en översyn av de regler som

anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser

och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:33 i denna del och bifaller delvis

motionerna 2003/04:Sk26 och 2003/04:Sk27.

4. Ikraftträdande m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) till den del det inte omfattas av vad utskottet föreslagit

under punkterna 1 och 3, dock med den ändringen att årtalet 2004 byts

ut mot 2005 i punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:33 i denna del.

Stockholm den 9 november 2004

På skatteutskottets vägnar

Anna Grönlund Krantz

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Grönlund Krantz

(fp), Ulla Wester (s), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s),

Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten

(m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c),

Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s),

Fredrik Olovsson (s) och Anne-Marie Ekström (fp).

Redogörelse för ärendet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås två ändringar i reglerna om framskjuten

beskattning vid andelsbyten. Ändringarna innebär att s.k. sparat lättnadsutrymme

och sparat utdelningsutrymme som är kopplat till utbytta andelar skall

fördelas på de mottagna andelarna. Ändringarna föreslås gälla retroaktivt

i fråga om andelsbyten som har skett efter den 31 december 2002. På

begäran av den skattskyldige skall reglerna under vissa förutsättningar

också kunna tillämpas vid andelsbyten som har skett tidigare.

Propositionen innehåller vidare ett förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs

Minnesfond skall tas upp i den s.k. katalogen i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen

(1999:1229) och därigenom bli skattskyldig endast för inkomst på grund

av innehav av fastigheter.

Utskottets överväganden

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om följdändringar till de utvidgade

regler om framskjuten beskattning vid andelsbyten som riksdagen antog

i december 2002. Ändringarna innebär att sparat lättnadsutrymme och

sparat utdelningsutrymme som är hänförligt till utbytta andelar skall

fördelas på de mottagna andelarna.

Bakgrund

Den 1 januari 2002 ersattes det enhetliga uppskovssystemet för andelsbyten

som gällt sedan den 1 januari 1999 av två parallella regelsystem,

nämligen framskjuten beskattning vid andelsbyten (48 a kap. IL) och

uppskovsgrundande andelsbyten (49 kap. IL). Reglerna om framskjuten

beskattning gällde bara när en fysisk person bytte marknadsnoterade andelar

mot andelar som inte är kvalificerade eller bytte mot andelar som inte

blir kvalificerade hos den fysiska personen (prop. 2001/02:46, bet.

2001/02:SkU13). Med kvalificerade andelar avses i huvudsak andelar som

ägs av delägare i fåmansföretag som varit verksamma i betydande omfattning

i företaget.

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2003 utvidgades

reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten till att även omfatta

onoterade andelar och kvalificerade andelar. Utvidgningen trädde i kraft

den 1 januari 2003 och gavs en retroaktiv tillämpning, vilket undanröjde

vissa negativa effekter som uppkommit för fåmansföretagare som gjort

uppskovsgrundande andelsbyten med kvalificerade andelar enligt de regler

som gällt sedan den 1 januari 1999. Enligt dessa tidigare regler kunde

ett vid bytestillfället beräknat skatteuppskov som skall tas upp som

intäkt i inkomstslaget tjänst inte kvittas mot en slutlig förlust på

bytesaffären som redovisas i samma deklaration. Problemen med kombinationen

av 3:12-reglerna och uppskovstekniken i andelsbytesreglerna löstes alltså

genom att reglerna om framskjuten beskattning utvidgades till att omfatta

även andelsbyten med onoterade och kvalificerade andelar (prop. 2002/03:15,

bet. 2002/03:5).

Propositionen

Regeringen föreslår att reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

i 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ändras så att ett sparat

lättnadsutrymme och ett sparat utdelningsutrymme som hänför sig till

avyttrade andelar skall fördelas på de mottagna andelarna. Ändringarna,

som är följdändringar till de utvidgade reglerna om framskjuten

beskattning som riksdagen antog i december 2002, föreslås ges retroaktiv

verkan från och med den 1 januari 2003. Enligt förslaget skall reglerna

också, på den skattskyldiges begäran, kunna tillämpas på andelsbyten

som skett tidigare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag utan

tillstyrker propositionen i denna del.

Utvidgning av det skatterättsliga andelsbytessystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utvidgningar i skattereglerna om

andelsbyten med hänvisning till pågående arbete i Finansdepartementet

och att regeringen bör återkomma till riksdagen under våren 2005.

Bakgrund

De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit

för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av den

beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter ägare.

För att de särskilda skattereglerna skall vara tillämpliga måste vissa

grundläggande krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts är att

andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena delägarrätter, dvs. aktier

och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner och

konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt till en del i en

juridisk person (se prop. 1998/99:15, s. 276 och prop. 1999/2000:2, del

II, s. 573). Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga villkor

och leda till att det företag som byter till sig andra företagsandelar

får röstmajoritet i det företag vars aktier det byter till sig. Bland

villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en regel om att bara en

mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter (10 % av

den mottagna andelens nominella belopp). Denna regel har funnits sedan

1993.

Frågor om kontantgränsen vid andelsbyten har behandlats av riksdagen i

anslutning till att reglerna om framskjuten beskattning av andelsbyten

utvidgades till att omfatta även onoterade och kvalificerade andelar

(prop. 2002/03:15, bet. 2002/03:SkU5). I betänkandet pekade utskottet

på att det kunde anföras goda skäl för en begränsning av kontantdelens

storlek vid strukturaffärer och att ställningstagandet till kontantgränsens

storlek i samband med att nya andelsbytesregler antogs hösten 1998 delvis

baserats på antagandet att gränsen inte hade vållat några särskilda

problem. Vidare noterade utskottet att den omständigheten att EU-länderna

i stort sett synes ha samma regler i fråga om kontantgräns vid andelsbyten

innebar en särskild komplikation som skulle behöva utredas mer ingående

innan tidigare ställningstaganden till kontantgränsens storlek kan tas

upp till ett förnyat övervägande. Utskottet förutsatte att regeringen

särskilt skulle uppmärksamma om sinsemellan likartade bytesaffärer leder

till oacceptabla olikheter vid beskattningen, följa upp praxis i svenska

domstolar samt att den efter en analys av bl.a. hur kontantgränsen

tillämpas skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka

konsekvenser denna analys bör föranleda för det skatterättsliga

andelsbytessystemet.

Motionsyrkanden om bl.a. slopad kontantgräns och en utvidgning av

reglerna så att uppskov kan erhållas även om ersättningen vid bytet gäller

andra värdepapper eller delvis avser kontanter i onoterade bolag har

därefter avstyrkts av finansutskottet i betänkande 2003/04:FiU1.

Motionen

I motion Sk25 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c) begärs förslag

från regeringen om att dels slopa kontantgränsen vid andelsbyten (yrkande

1), dels utvidga reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

till att även omfatta sådana andelsbytesaffärer som gjorts i andra

värdepapper än aktier/andelar i det köpande företaget, t.ex. konvertibla

skuldebrev och optioner i det köpande företaget. Lagändringarna bör ges

retroaktiv verkan från den 1 januari 1999 (yrkande 2). Vidare yrkas att

regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur försäljning

av immateriella rättigheter, t.ex. patent, skall kunna bli föremål för

uppskjuten beskattning med retroaktiv verkan från den 1 januari 1999

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit bereds kvarvarande problem med anknytning

till andelsbytessystemet, bl.a. kontantgränsen, i samråd mellan företrädare

för Finansdepartementet och samarbetspartierna. Enligt utskottets mening

bör regeringen återkomma till riksdagen under våren 2005. Med hänsyn

härtill är det inte påkallat att nu rikta något tillkännagivande till

regeringen angående de frågor som tas upp i motionen. Motionen avstyrks.

Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs

Minnesfond skall tas upp i den s.k. katalogen i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen

och därigenom bli skattskyldig endast för inkomst på grund av innehav

av fastigheter.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att se över

reglerna om inskränkt skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser

och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet.

Allmänt

Stiftelser är i likhet med andra juridiska personer i regel skattskyldiga

för all inkomst. Stiftelser är också i allmänhet skyldiga att betala

förmögenhetsskatt. Vissa stiftelser och andra juridiska personer har

dock ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet att deras

skattskyldighet har inskränkts genom att subjektet uttryckligen namnges

i lagtexten i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), den s.k.

katalogen. Enligt 6 § tredje stycket lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt är sådana rättssubjekt också befriade från förmögenhetsskatt.

Skattereglerna för stiftelser har varit föremål för översyn av Stiftelse-

och föreningsskattekommittén. I kommitténs betänkande Översyn av

skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslogs

att katalogen skulle förkortas väsentligt. Regeringen lämnade den 14

november 2002 betänkandet utan åtgärd. Sedan 1990 har regeringen emellertid

i princip avstått från att ta in nya subjekt i katalogen. Undantag har

gjorts endast vid några få tillfällen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den stiftelse som har bildats för att hedra

minnet av Anna Lindh skall vara skattskyldig endast för inkomst på grund

av innehav av fastigheter. Stiftelsens ändamål är att verka mot alla

former av våld, att verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt

att verka för en hållbar utveckling för ett gott liv. Dessa ändamål

kommer att främjas genom bidrag till enskilda, i första hand ungdomar

och kvinnor, samt till nationella och internationella

organisationer.

Motionerna

I motion Sk26 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att även Jarl

Hjalmarsonstiftelsen, som har till uppgift att främja samverkan och

europeisk utveckling på frihetens, demokratins och marknadsekonomins

grunder genom upplysning och information till politiska partier och

organisationer om demokrati och europeisk integration, skall vara

skattskyldig bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter.

I motion Sk27 av Roger Tiefensee m.fl. (c) begärs att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag till en generell lagstiftning för bedömande

av skattebefrielse för allmännyttiga skattesubjekt. Motionärerna anser

att det är olämpligt att ange specifika organisationer i en lagtext.

Regeringen bör därför låta se över denna lagstiftning och formulera

vilka kriterier som stiftelser måste uppfylla för att komma i åtnjutande

av skattebefrielse. Härigenom kan de nuvarande godtyckliga inslagen

begränsas, menar motionärerna. Kammarkollegiet, eller någon annan statlig

myndighet, bör få i uppdrag att bedöma vilka stiftelser som uppfyller

de i lagtexten angivna kriterierna för skattebefrielse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att den minnesfond som

bildats för att hedra minnet av Anna Lindh inte skall vara skattskyldig

för annan inkomst än sådan som härrör från fastighetsinnehav.

Utskottet är dock inte berett att utöka den s.k. katalogen i 7 kap.

17 § inkomstskattelagen med ytterligare rättssubjekt utan anser mot

bakgrund av vad som anförts i motionerna att regeringen bör se över de

regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga

stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig

verksamhet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Härigenom får motionerna anses delvis tillgodosedda.

Ikraftträdande m.m.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till övergångsbestämmelser

men anser att riksdagen bör flytta fram det formella ikraftträdandet

till den 1 januari 2005.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:33 Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning

vid andelsbyten, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).

Följdmotioner

2003/04:Sk25 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c):

1. Riksdagen begär att regeringen senast i samband med avlämnandet

av den ekonomiska vårpropositionen den 15 april 2004 återkommer till

riksdagen med förslag om hur kontantbegränsningsregeln skall slopas med

retroaktiv verkan från den 1 januari 1999 (kap. 49 2 § inkomstskattelagen).

2. Riksdagen begär att regeringen senast i samband med avlämnandet

av den ekonomiska vårpropositionen den 15 april 2004 återkommer till

riksdagen med förslag om hur andra värdepapper än andelar i köpande

företag skall kunna bli föremål för uppskjuten beskattning med retroaktiv

verkan från den 1 januari 1999.

3. Riksdagen begär att regeringen senast i samband med avlämnandet

av den ekonomiska vårpropositionen den 15 april 2004 återkommer till

riksdagen med förslag om att försäljning av immateriella rättigheter

skall kunna bli föremål för uppskjuten beskattning med retroaktiv verkan

från den 1 januari 1999.

2003/04:Sk26 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att Jarl Hjalmarsonstiftelsen skall vara skattskyldig

bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter.

2003/04:Sk27 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen begär hos regeringen förslag till sådan ändring av inkomstskattelagen

(1999:1229) att kriterier för dispens från skattskyldighet uttryckligen

anges samt att prövning av dispens framgent skall prövas av en statlig

myndighet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag