Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet (prop. 2004/05:27)

2004-11-16 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2004/05:SKU13, Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet (prop. 2004/05:27)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU13

Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet (prop. 2004/05:27)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att anpassa skattelagstiftningen

till en under 2003 beslutad utvidgning av det gemensamma beskattningssystemet

inom EU för att behandla utdelning från dotterbolag till moderbolag

inom gränsöverskridande koncerner, det s.k. moder- och dotterbolagsdirektivet

(90/435/EEG). Förslagets budgetmässiga konsekvenser kan enligt propositionen

inte prognostiseras eller beräknas.

I sammanhanget föreslår utskottet en rättelse av en felaktighet i en

lagregel som gäller tilldelning av organisationsnummer för europabolag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anpassningar till ett utvidgat moder- och dotterbolagsdirektiv

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229), och2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:27.

2. Identitetsbeteckning för europabolag

Riksdagen antar utskottets förslag till ändring i lagen (2004:805) om

ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer

m.fl.

Stockholm den 16 november 2004

På skatteutskottets vägnar

Anna Grönlund Krantz

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Grönlund Krantz

(fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s),

Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Lennart

Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c),

Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s),

Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s) och Anne-Marie Ekström (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2004/05:27 föreslår regeringen lagändringar för att anpassa

den svenska lagstiftningen till ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet

som beslutats inom EU den 22 december 2003. Regeringens förslag till

riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtexter

återges i bilaga 2.

Utskottet tar i sammanhanget upp en fråga om rättelse av en felaktighet

i lagstiftningen om identitetsbeteckning för europabolag som uppkommit

till följd av att riksdagen vid en lagändring under hösten inte beaktat

en annan ändring i samma paragraf som beslutats tidigare under hösten.

Utskottets lagförslag framgår av bilaga 3.

Bakgrund

Det s.k. moder- och dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG) har tillkommit

för att motverka att utdelning som lämnas mellan närstående företag i

olika medlemsstater blir beskattad mer än en gång inom Europeiska unionen.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Källskatt skall inte tas ut på vinstutdelning från dotterbolag till

moderbolag. Den stat där moderbolaget finns skall antingen avstå från

att beskatta utdelningen eller beskatta den och medge moderbolaget

avräkning för skatten.

Den svenska lagstiftningen anpassades till direktivet inför Sveriges

medlemskap i EU. Eftersom de lättnader som direktivet förutsatte redan

medgavs i betydande omfattning var det fråga om en mer begränsad

lagstiftningsåtgärd (prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10, rskr. 1994/95:155).

Senast i våras har ändringar i direktivet införlivats i svensk

lagstiftning till följd av EU:s utvidgning med tio nya medlemsstater den 1

maj 2004 (prop. 2003/04:126, bet. 2003/04:SkU32, rskr. 2003/04:270).

Dessa ändringar innebar att direktivets förteckningar över associationsformer

och skatter i medlemsstaterna som omfattas av direktivet har förts över

till motsvarande förteckningar i inkomstskattelagen (1999:1229).

För att ytterligare förbättra möjligheterna att undvika dubbelbeskattning

av mottagen utdelning inom en koncern har moder- och dotterbolagsdirektivet

utvidgats under 2003 (rådets direktiv 2003/123/EG av den 22 december

2003 om ändring i rådets direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt

beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika

medlemsstater). Ändringsdirektivets bestämmelser skall ha genomförts i

medlemsstaternas nationella lagstiftning så att de kan tillämpas fr.o.

m. den 1 januari 2005.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till hur rådets direktiv 2003/123/EG av

den 22 december 2003 om ändring i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23

juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och

dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (moder- och

dotterbolagsdirektivet)

bör genomföras i svensk lagstiftning.

De associationsformer som fr.o.m. den 1 januari 2005 omfattas av

bestämmelserna i direktivet föreslås infogas i motsvarande förteckning i

svensk rätt.

Andelar i utländska associationer som anges i bilaga 24.1 till

inkomstskattelagen (1999:1229) och som inte motsvarar andelar i aktiebolag

och ekonomiska föreningar föreslås få en särreglering beträffande

utdelning.

Innehavsvillkoret för befrielse från kupongskatt föreslås anpassas till

ändringsdirektivet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Utskottets överväganden

Anpassningar till ett utvidgat moder- och dotterbolagsdirektiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om genomförande av ändringar i moder-

och dotterbolagsdirektivet.

Propositionen

Som förutsättning för att en utdelning från ett dotterbolag skall vara

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

skattefri kräver direktivet i sin ursprungliga lydelse att moderbolaget

skall äga minst 25 % av dotterbolaget. Ändringsdirektivet föreskriver

en stegvis avtrappning av ägarkravet ned till minst 10 % år 2009. Den

skattefrihet som gäller enligt svensk lagstiftning för utdelningar på

näringsbetingade andelar innebär att det ägarkrav som direktivet har

som slutmål fr.o.m. 2009 redan är infört i inkomstskattelagen (1999:1229).

Enligt propositionen behövs det därför inte någon lagändring på denna

punkt.

Emellertid innebär ändringsdirektivet att vinstöverföringar mellan fler

företagstyper än hittills skall kunna ske utan skattemässiga konsekvenser.

I propositionen föreslås de ändringar i inkomstskattelagen som behövs

för att genomföra denna del av ändringsdirektivet i svensk lagstiftning.

I fråga om frihet från kupongskatt på utdelningar från svenska bolag

till företag som hör hemma inom EU innehåller gällande regler ett

innehavskrav på 25 % av andelskapitalet i det utdelande företaget. I denna

del innebär propositionen att lagstiftningen stegvis anpassas till

direktivet och att procenttalet för innehavsvillkoret i ett första steg

sänks till 20 %.

Vissa ändringar i lagstiftningen om avräkning för erlagd utländsk skatt

kvarstår. Dessa ändringar bereds separat i Finansdepartementet med

inriktning på att en promemoria med lagförslag bör kunna presenteras

senare under hösten 2004.

Utskottets ställningstagande

De föreslagna lagändringarna innebär, som regeringen konstaterar i

propositionen, förbättrade villkor för gränsöverskridande verksamhet som

bedrivs såväl av större som av mindre företag. Utskottet har inte något

att erinra mot regeringens förslag utan tillstyrker propositionen.

Identitetsbeteckning för europabolag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår en korrigering av 1 § lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 2004 om en lagstiftning om europabolag. I

ärendet ändrades 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för

juridiska personer m.fl. för att europabolag med säte i Sverige skall

kunna få ett s.k. organisationsnummer. Lagstiftningen trädde i kraft

den 8 oktober 2004 (prop. 2003/04:112, bet. 2003/04:LU26, rskr.

2003/04:225).

Under hösten 2004 har riksdagen behandlat ytterligare en ändring i samma

paragraf i samband med beslut om anpassningar med anledning av en ny

statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152,

bet. 2004/05:SfU4, rskr. 2004/05:8). Till följd av att den nya ändringen

i 1 § den ovan nämnda lagen baserats på en inaktuell lydelse av paragrafen

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

innebär den nya ändringen, som träder i kraft den 1 januari 2005, att

regleringen beträffande europabolagen upphör att gälla vid samma tidpunkt.

Att ändra lagstiftningen på detta sätt var emellertid inte

avsikten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att den berörda paragrafen korrigeras i enlighet med

utskottets lagförslag i bilaga 3.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:27 Genomförande av ändringar i moder- och

dotterbolagsdirektivet:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och

lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:805) om ändring i lagen

(1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.Härigenom

föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska

personer m.fl. i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:805) om

ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) skall

fastställas för

1. aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsförening,

1. aktiebolag, europabolag med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk

förening och samfällighetsförening,

2. erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän

inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig

tillsyn,

3. kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för samverkan

mellan kommuner, och

4. registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar.