Bet. 2004/05:SKU16

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU16

Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter (prop. 2004/05:33)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition

2004/05:33 om beskattningen av elcertifikat och utsläppsrätter. Utskottet

avstyrker en motion (c) om att regeringen bör återkomma med lagförslag

i syfte att motverka den skattehöjning på stödrättigheter som kan bli

följden av EU:s jordbruksreform. Regeringens förslag bedöms inte ha

några offentligfinansiella effekter.

Vid betänkandet har fogats en reservation (kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna

förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:33.

2. Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk9.

Reservation (kd, c)

Stockholm den 30 november 2004

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Marie

Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s),

Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s),

Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp) och Staffan Danielsson

(c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:33 om

skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter och en motion som väckts

med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag

till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till

lagtext återges i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att elcertifikat och utsläppsrätter skall utgöra

lagertillgångar hos skattskyldiga som är berättigade att få utsläppsrätter

eller elcertifikat tilldelade eller hanterar egen eller annans kvotplikt.

En uttrycklig lagregel föreslås också som klargör att stöd i form av

utsläppsrätter eller elcertifikat skatterättsligt utgör näringsbidrag.

Därmed beskattas utsläppsrätter respektive elcertifikat först vid

avyttringen.

Utsläppsrätter och elcertifikat får värderas till det lägsta av

nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår

i en intressegemenskap (i detta sammanhang företag som har möjlighet

att utväxla koncernbidrag med avdragsrätt och, i fråga om handelsbolag,

handelsbolaget och annat företag som ingår i samma koncern som bolaget)

skall dock tillämpa samma metod vid lagervärderingen.

En särskild regel om avdrag för skuld som hänför sig till faktiska

utsläpp respektive kvotplikt införs. Avdrag för en sådan skuldreservering

får endast ske till den del utsläppen respektive kvotplikten överstiger

innehavda utsläppsrätter respektive elcertifikat. Vidare får de samlade

avdragen hos företag i en intressegemenskap uppgå till högst ett belopp

som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive

kvotplikt och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive

elcertifikat.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Utskottets överväganden

Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat

och utsläppsrätter.

Propositionen

Elcertifikat och utsläppsrätter skall utgöra lagertillgångar hos

skattskyldiga som är berättigade att få utsläppsrätter eller elcertifikat

tilldelade eller hanterar egen eller annans kvotplikt. Det klargörs att

stöd i form av utsläppsrätter eller elcertifikat skatterättsligt utgör

näringsbidrag. Därmed beskattas utsläppsrätter respektive elcertifikat

först vid avyttringen. Utsläppsrätter och elcertifikat får värderas

till det lägsta av nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet.

Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap skall tillämpa samma

metod vid lagervärderingen. En särskild regel om avdrag för skuld som

hänför sig till faktiska utsläpp respektive kvotplikt införs. Avdrag

för en sådan skuldreservering får endast ske till den del utsläppen

respektive kvotplikten överstiger innehavda utsläppsrätter respektive

elcertifikat. Vidare får de samlade avdragen hos företag i en

intressegemenskap uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

företagens samlade utsläpp respektive kvotplikt och företagens samlade

innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.

Lagförslagen beträffande elcertifikat och utsläppsrätter förväntas inte

ha några offentligfinansiella effekter och bedöms inte ge upphov till

några merkostnader för Skatteverket eller någon annan myndighet.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker

propositionen.

Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen skyndsamt bör återkomma

med lagförslag rörande beskattningen av jordbrukets stödrättigheter.

Jämför reservation (kd, c).

Bakgrund

EU beslutade under år 2004 om en jordbruksreform som innebär att i

princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och

animaliestöden frikopplas från produktionen. Regeringen redovisade i en

skrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige

till riksdagen i april 2004 sina överväganden. Regeringens bedömning

var att införandet av ett frikopplat gårdsstöd skulle ske enligt en s.

k. blandmodell med verkan fr.o.m. år 2005. Modellen innebär i huvudsak

en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region

erhåller samma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom

främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Riksdagen (2003/04:MJU22)

delade regeringens bedömningar.

Propositionen

EU-stöd och nationellt stöd till jordbruket behandlas enligt gällande

rätt som näringsbidrag vid beskattningen. Näringsbidrag beskattas i

inkomstslaget näringsverksamhet enligt de speciella regler som gäller

för näringsbidrag i 29 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Genom att dagens arealstöd i praktiken är nära bundet till fastigheten

kommer jordbruksstödsreformen och bildandet av från fastigheten fristående

stödrättigheter enligt Skatteverket att leda till att en del av det

marknadsvärde på fastigheten som i dagsläget utgörs av kapitaliserade

stöd överförs till marknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Genom

att en försäljning av en näringsfastighet beskattas i inkomstslaget

kapital kommer värdeöverföringen från fastigheten till de fristående

stödrättigheterna vid en fastighetsförsäljning att leda till en högre

beskattning jämfört med i dag. I inkomstslaget näringsverksamhet varierar

skattesatsen mellan 45-70 procent, inklusive egenavgifter. I inkomstslaget

kapital är skattesatsen 30 procent. För att lindra effekterna av

värdeöverföringen har Skatteverket föreslagit en övergångsregel när

stödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln

innebära att ersättningen för stödrättigheten, under vissa förutsättningar,

skall beskattas i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget

näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen skulle komma att bli kunde

Skatteverket inte bedöma eftersom det när uppdraget genomfördes inte

stod klart hur systemet med stödrättigheter skulle komma att se ut.

Regeringen anser i likhet med övervägande antal remissinstanser att

frågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan

lagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen

för befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i

rättstillämpningen.

Motionen

I motion Sk9 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkas att regeringen skyndsamt

bör återkomma med lagförslag i syfte att motverka den skattehöjning som

den nya jordbruksstödreformen ger upphov till.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att beskattningen av jordbrukets

stödrättigheter behöver utredas ytterligare innan lagstiftning sker och

att beskattningen till dess får ske inom ramen för befintligt regelverk.

Utskottet anser att det saknas anledning för riksdagen att göra något

uttalande i frågan och avstyrker motion Sk9.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Beskattningen av jordbrukets stödrättigheter, punkt 2 (kd, c)

av Per Landgren (kd) och Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk9.

Ställningstagande

Den nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra

stora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter.

Syftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft och en

höjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter

som hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar.

Jordbruksstödsreformen införs redan från årsskiftet och vi anser att

riksdagen genom ett tillkännagivande måste klargöra för regeringen att

en utredning om en lagändring därför bör göras skyndsamt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och

utsläppsrätter:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).

Följdmotion

2004/05:Sk9 av Jörgen Johansson m.fl. (c):

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med lagförslag i

syfte att motverka den skattehöjning den nya jordbruksstödsreformen ger

upphov till.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag