Bet. 2004/05:SKU17

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU17

Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (prop. 2004/05:38)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om räntebeläggning av juridiska

personers avsättningar till periodiseringsfonder och avstyrker därmed

fyra motioner i vilka yrkas att förslaget skall avslås. Räntebeläggningen

delfinansierar en nyligen beslutad sänkning av förmögenhetsskatten och

slopad arvsskatt och gåvoskatt fr.o.m. den 1 januari 2005. Regeringen

har beräknat att räntebeläggningen skall ge en budgetförstärkning för

2005 på 1,5 miljarder kronor. Den varaktiga årliga budgetförstärkningen

beräknas till 2,1 miljarder kronor.

I ärendet har lämnats ett särskilt yttrande (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Räntebeläggning av periodiseringsfonderna

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:38 och avslår

motionerna 2004/05:Sk10, 2004/05:Sk11, 2004/05:Sk12 och

2004/05:Sk13.

Stockholm den 30 november 2004

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Marie

Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s),

Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s),

Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp) och Staffan Danielsson

(c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I propositionen lägger regeringen fram ett tidigare aviserat förslag om

räntebeläggning av periodiseringsfonderna. Räntebeläggningen är ett led

i finansieringen av höjt fribelopp vid förmögenhetstaxeringen (prop.

2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47) och slopad arvsskatt

och gåvoskatt (prop. 2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). Även ändringar i

den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (prop. 2004/05:19,

bet. 2004/05:SkU9) finansieras med räntebeläggningen.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av

bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen för 2005 aviserades ett förslag om räntebeläggning

av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. I

proposition 2004/05:38 återkommer regeringen med ett sådant förslag.

Förslaget innebär att juridiska personer som vid beskattningsårets ingång

har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en

schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas genom att summan

av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som den skattskyldige

har vid ingången av beskattningsåret multipliceras med 72 % av

statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas

på beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004.

Utskottets överväganden

Räntebeläggning av periodiseringsfonderna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om att ränta skall tas ut på juridiska

personers avsättningar till periodiseringsfonder och avslår fyra motioner

om avslag på detta förslag.

Jämför särskilt yttrande (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Avsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering

som skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet.

Bestämmelserna finns i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Avsättningsnivån till periodiseringsfond är fr.o.m. 2002 års taxering

högre för enskilda näringsidkare än för andra företag. Enskilda

näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag

får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för

periodiseringsfond justerat positivt resultat. Juridiska personer får

varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av

näringsverksamheten före avdraget. Återföringstiden för reserveringarna

har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. En

näringsidkare kan därmed samtidigt ha sex periodiseringsfonder i

näringsverksamheten.

Propositionen

I propositionen föreslås att inkomstskattelagen tillförs en ny paragraf,

30 kap. 6 a §, som innebär att en juridisk person som har gjort avdrag

för avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt.

Intäkten skall beräknas genom att 72 % av statslåneräntan vid utgången

av november månad andra året före taxeringsåret multipliceras med summan

av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som

den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Den nya lagregeln

föreslås bli tillämplig på beskattningsår som påbörjas efter utgången

av år 2004.

Propositionen är en uppföljning av vad regeringen anförde i budgetpropositionen

för 2005 (prop. 2004/05:1) om vissa skattelättnader i kapitalbeskattningen

fr.o.m. nästa år. Regeringen anförde att det är rimligt att de lättnader

som aviserades beträffande arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna

finansieringsmässigt balanseras genom vissa förändringar av skattereglerna

för företag, eftersom lättnaderna till inte oväsentlig del kommer

företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas.

Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet och

handelsbolag undantas från räntebeläggningen. Skälet är de delvis redan

komplexa skattereglerna för dessa företag. En räntebeläggning av

periodiseringsfonderna skulle bygga på regelkomplexet och komma i konflikt

med ambitionen att förenkla regelsystemet. När det gäller juridiska

personer gör regeringen bedömningen att åtgärden är av enkel karaktär,

eftersom den endast innebär att en given räntesats multipliceras med

ett underlag som motsvarar befintliga periodiseringsfonder.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 beräknat att räntebeläggningen

skall ge en budgetförstärkning på 1,5 miljarder kronor. Den varaktiga

årliga budgetförstärkningen beräknas till 2,1 miljarder kronor. Förslaget

bedöms endast ge upphov till försumbara merkostnader för Skatteverket

och andra myndigheter, vilka får hanteras inom befintliga ramar.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna visar tillgängliga data att stora

företag utnyttjar periodiseringsfonderna i betydligt större utsträckning

än små företag. Under perioden 1995-2001 utnyttjade 60 % av aktiebolagen

periodiseringsfonderna. Av dessa avsatte 77 % av de stora bolagen medel

till periodiseringsfonderna, medan motsvarande siffra för de små bolagen

uppgick till endast 36 %.

Motionerna

I motionerna yrkas att propositionen skall avslås.

Lennart Hedquist m.fl. (m) anför i motion 2004/05:Sk10 att bättre

förutsättningar för företagare och företag bör vara ett led i en politik

som kan återupprätta arbetslinjen, skapa fler jobb och stärka medborgarnas

trygghet. Regeringens förslag till räntebeläggning av periodiseringsfonderna

går enligt motionärerna i motsatt riktning och kommer att försämra

investeringsklimatet. En sämre investeringsutveckling medför att efterfrågan

på arbetskraft minskar.

Uppgiften att skapa nya arbetstillfällen i Sverige vilar enligt motion

2004/05:Sk12 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) alltmer på de små och

medelstora företagen. Under de senaste 10 åren har antalet svenska

företagare minskat med 30 000. Skall vi vända denna negativa trend krävs

enligt motionen åtgärder som gör det lättare att båda starta och driva

företag. Enligt motionen är det fel metod, som regeringen föreslår, att

finansiera behövliga skattelättnader med en försämring som främst drabbar

nya växande företag. Om ett företag skall kunna utvecklas även under

perioder med dålig lönsamhet är det viktigt att det kan fondera vinster

från goda år.

Andra skäl mot en räntebeläggning, som förs fram i motion 2004/05:Sk11

av Per Landgren m.fl. (kd), är att komplexiteten i skattesystemet ökar

och att företagsformerna kommer att behandlas olika i skattehänseende.

Enligt motionärerna får inte heller omständigheten att en mindre andel

av småföretagen än av storföretagen fullt ut utnyttjar

periodiseringsfondssystemet

vara ett skäl för att räntebelägga periodiseringsfonder hos småföretag

som är juridiska personer. Alla småföretag måste enligt motionen ha

möjligheten att spara vinstmedel för att kunna kraftsamla för nya

investeringar. Motionärerna vänder sig också mot att avsättningar som

redan gjorts under tidigare år omfattas.

I motion 2004/05:Sk13 av Jörgen Johansson m.fl. (c) avvisas regeringens

förslag bl.a. med hänvisning till att en räntebeläggning av

periodiseringsfonderna medför ökade kostnader för företag i allmänhet och för

småföretag i synnerhet, dels genom den rent fiskala effekten, dels

eftersom regelverket blir krångligare. Dessutom kommer räntebeläggningen

att leda till en ökad osäkerhet då räntesatsen kommer att variera. Detta

sammantaget kommer att leda till att en del företagare sannolikt väljer

att inte utnyttja periodiseringsfonder. Det leder i sin tur till

försämringar när det gäller nyföretagande, nyanställningar, och den ekonomiska

tillväxten minskar.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har i yttrande till finansutskottet över skattefrågorna

i budgetpropositionen för 2005 (yttr. 2004/05:SkU1y) anslutit sig till

regeringens förslag att de lättnader i kapitalbeskattningen som riksdagen

beslutar om under hösten 2004 bör finansieras genom en räntebeläggning

av periodiseringsfonderna. Finansutskottet har gjort samma bedömning.

Riksdagen har godtagit finansutskottets betänkande den 24 november 2004

(bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47).

Det framgår av regeringens motivering till förslaget om räntebeläggning

av periodiseringsfonderna att denna åtgärd måste ses som mindre ingripande

än tänkbara alternativa finansieringar. Intresset av att i största

möjliga utsträckning bevara de goda förutsättningarna för att göra

investeringar i Sverige och att inte försämra företagens internationella

konkurrenskraft talar t.ex. mot en höjning av den nominella skattesatsen.

Till skillnad från andra möjliga förändringar inom periodiseringsfondssystemet

har en räntebeläggning den fördelen, att systemets resultatutjämnande

egenskaper inte påverkas så som t.ex. sänkta avsättningsnivåer eller

kortare avsättningstider skulle göra. Nivån på schablonintäkten har

valts med hänsyn till att periodiseringsfondssystemet fortfarande skall

kunna ha betydelse för riskkapitalförsörjningen.

Den kritik som anförs i motionerna mot räntebeläggningen framstår därför

enligt utskottets mening som överdriven. Utskottet anser inte att en

räntebeläggning kommer att bli ett sådant hinder för företagande och

tillväxt som motionärerna vill göra gällande. Förutom att ändringen

innebär en skärpning inom ramen för ett generöst resultatutjämningssystem

måste den även ses i ljuset av att ett stort antal små och medelstora

företag får fördelar av att den arvsskatt och gåvoskatt som varit ett

problem i samband med generationsskiften försvinner fr.o.m. den 1 januari

2005 (prop. 2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). I sammanhanget förtjänar

också att nämnas att utskottet nyligen tillstyrkt regeringens förslag

om vissa andra förändringar som gäller småföretag, bl.a. i reglerna om

periodiseringsfond, och som är avsedda att avlägsna vissa andra hinder

mot generationsskiften på inkomstbeskattningens område (prop. 2004/05:32,

bet. 2004/05:SkU15). Att småföretag som är juridiska personer, i motsats

till enskilda näringsidkare och vissa delägare i handelsbolag, omfattas

av räntebeläggningen får i enlighet med vad regeringen anfört i

propositionen beaktas i det fortsatta arbetet med reformerade regler för

fåmansaktiebolagen.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionärernas yrkanden om att

propositionen skall avslås och tillstyrker regeringens lagförslag

angående räntebeläggning av periodiseringsfonderna.

Särskilt yttrande

Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (m, fp, kd, c)

Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Staffan

Danielsson (c) anför:

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

har tidigare i höst lagt fram alternativa förslag till regeringens

budgetförslag. Gemensamt för våra budgetförslag är att de rymmer angelägna

förändringar i skattelagstiftningen för att stimulera företagande och

tillväxt och ge nya jobb. Sådana förändringar kan enligt vår mening ske

utan att företagens möjligheter att avsätta till periodiseringsfond

försämras.

Som närmare har utvecklats i de motioner som väckts från borgerligt

håll kan en rad invändningar resas mot en räntebeläggning av

periodiseringsfonderna. Räntebeläggningen medför ökade skattekostnader för

företagen och riskerar därigenom att negativt påverka investeringsklimatet

med minskad efterfrågan på arbetskraft som följd. För att vi skall få

en stabil tillväxt behöver vi i stället föra en politik som stärker

investeringsklimatet och som kan vända den nedåtgående trend i företagandet

som vi nu kan se. Vi måste därför satsa hårt på åtgärder som gör det

lättare att både starta och driva företag. Att i detta läge finansiera

vissa skattelättnader med skärpningar i andra skatteregler, som främst

kommer att drabba nya växande företags möjligheter att spara vinstmedel

för att kraftsamla för nya investeringar, är enligt vår mening en dålig

politik. Om företag skall kunna utvecklas även under perioder med dålig

lönsamhet är det viktigt att de kan fondera vinster från goda år.

Särskilt viktigt är detta för småföretag, som har det besvärligare i sin

kapitalanskaffning än de stora företagen. Härtill kommer att det blir

krångligare för företagen att utnyttja periodiseringsfondssystemet, bl.

a. därför att de ekonomiska effekterna av avsättningar blir svårare att

förutse med hänsyn till att räntesatsen kommer att variera. Det är inte

heller bra att reglerna också slår olika för småföretag beroende på om

de drivs som enskilda firmor eller om de är fåmansföretag, dvs. drivs

i form av en juridisk person. Regeringen hänvisar här till att dessa

skillnader skall beaktas i ett pågående arbete med fåmansföretagens

skatteregler. Problemet är bara att regeringen har skrivit om nya

fåmansföretagsregler i många olika sammanhang under senare år utan att

några förslag på mer genomgripande förändringar har presenterats för

riksdagen.

Räntebeläggningen hade kunnat undvikas om riksdagen hade varit beredd

att ta fasta på de budgetförslag vi presenterade i höstas som alternativ

till regeringens budgetproposition. Emellertid har en majoritet i

riksdagen, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

de gröna, den 24 november 2004 (bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47)

fastställt regeringens förslag till ekonomiska ramar för utgiftsområdena

i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för 2005. Samtidigt

har riksdagen avslagit förslag från borgerligt håll om att räntebeläggningen

inte skall genomföras. Riksdagens majoritet har därmed redan fastställt

en budget som innefattar räntebeläggning av periodiseringsfonderna som

finansiering till vissa åtgärder på skatteområdet, och det som återstår

i det nu aktuella ärendet är endast den lagtekniska uppföljningen. Vi

har därför inte någon reservation i det nu förevarande ärendet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfonderna:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).

Följdmotioner

2004/05:Sk10 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

Riksdagen avslår proposition 2004/05:38.

2004/05:Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd):

Riksdagen avslår regeringens förslag att räntebelägga juridiska personers

avsättningar i periodiseringsfonder och att beskatta denna avsättning.

2004/05:Sk12 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp):

Riksdagen avslår förslaget i propositionen om att försämra de skattemässiga

villkoren för avsättningar till periodiseringsfonder.

2004/05:Sk13 av Jörgen Johansson m.fl. (c):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:38 Räntebeläggning av

periodiseringsfonderna.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)Härigenom

föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas en ny

paragraf, 30 kap. 6 a §, samt närmast före 30 kap. 6 a § en ny rubrik

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

Schablonintäkt 6 a §En juridisk person som har gjort avdrag för

avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt.

Intäkten skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången

av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan

av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som

den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.Avsättning för

en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra stycket dragits av vid

beskattningen, skall vid tillämpning av denna paragraf anses ha gjorts

av den juridiska personen vid beskattningsårets utgång.Om beskattningsåret

är längre eller kortare än tolv månader, skall schablonintäkten justeras

i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår

som påbörjas efter utgången av år 2004.