Bet. 2004/05:SKU19

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU19

Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner om inkomstbeskattningens

utformning. I motionerna finns förslag som gäller utformningen av

skatteskalan för förvärvsinkomster, biogasdrivna förmånsbilar, avdraget

för resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader

vid dubbel bosättning och tillfälligt arbete, hushållstjänster, minnesgåvor,

förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till

olika former av ideell verksamhet, boendes självförvaltning, beskattningen

av lokalanställda på ambassader i Sverige, hobbybiodling, plockning av

bär, svamp och kottar, etc. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

I betänkandet finns 21 reservationer 4 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skatteskala, grundavdrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20,

2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1,

2004/05:Sk433, 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena

9 och 37-39, 2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf357

yrkande 19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2, 2004/05:A220

yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

2. Utländska nyckelpersoner

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk277.

Reservation 5 (v)

3. Förmån av fri miljöbil

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk423 och 2004/05:MJ441 yrkande 3.

4. Förmån av fri parkering

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk351.

5. Frilansande konstnärers resor

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk480.

6. Reseavdrag

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk211, 2004/05:Sk449 yrkande 3,

2004/05:T426 yrkande 3, 2004/05:MJ437 yrkande 10, 2004/05:N254 yrkande

12 och 2004/05:N414 yrkande 8.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp)

7. Arbetsrum i bostaden

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk226.

8. Hushållstjänster

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk208

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk237, 2004/05:Sk274, 2004/05:Sk281,

2004/05:Sk292, 2004/05:Sk300, 2004/05:Sk329, 2004/05:Sk333, 2004/05:Sk346,

2004/05:Sk374, 2004/05:Sk380, 2004/05:Sk403, 2004/05:Sk408, 2004/05:Sk425,

2004/05:Sk441, 2004/05:Sk443 yrkande 2, 2004/05:Sk457, 2004/05:Sf354

yrkande 4, 2004/05:Sf359 yrkande 5, 2004/05:Sf363 yrkande 42, 2004/05:So594

yrkande 14, 2004/05:N239 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 23, 2004/05:N400

yrkande 4, 2004/05:N401 yrkande 5, 2004/05:N403 yrkande 13, 2004/05:A350

yrkande 4, 2004/05:A352 yrkande 14, 2004/05:A355 yrkande 16 och

2004/05:Bo306 yrkande 14.

Reservation 8 (m, fp, kd, c)

9. Förmån av fria hemtjänster

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk400.

Reservation 9 (kd)

10. Personalvårdsförmåner

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386,

2004/05:Sk393, 2004/05:Sk483, 2004/05:Kr354 yrkande 14, 2004/05:Kr358

yrkande 6, 2004/05:Kr360 yrkande 7, 2004/05:Kr363 yrkande 3, 2004/05:Kr368

yrkande 31 och 2004/05:MJ505 yrkande 5.

Reservation 10 (fp)

Reservation 11 (kd)

11. Minnesgåvor

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk376.

12. Dubbel bosättning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk242, 2004/05:Sk481 och 2004/05:MJ9

yrkande 19.

13. Förmånstagare till pensionsförsäkring

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk293.

Reservation 12 (m, kd, c)

14. Gåvor och bidrag till ideella ändamål

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 1, 2004/05:Sk238,

2004/05:Sk250, 2004/05:Sk275 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk326, 2004/05:Sk379,

2004/05:Sk447 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk452 yrkande 43, 2004/05:Sk463

och 2004/05:Kr358 yrkande 7.

Reservation 13 (kd, c)

Reservation 14 (m) - motiveringen

15. Boendes självförvaltning

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk436 och 2004/05:Bo306 yrkande 24.

Reservation 15 (kd)

16. Studenters stipendier

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk452 yrkande 33.

Reservation 16 (m, kd)

17. Lokalanställda på ambassader i Sverige

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk462.

18. Idrottskonto

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk347 och 2004/05:Kr355 yrkande 14.

Reservation 17 (kd)

19. Bär, svamp och kottar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk246.

Reservation 18 (kd, c)

20. Skadestånd

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk419.

Reservation 19 (kd)

21. Biodling

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk249, 2004/05:Sk444 och 2004/05:MJ260

yrkande 1.

Reservation 20 (kd, c)

22. Öresund

Riksdagen avslår motion 2004/05:N403 yrkandena 4 och 21.

23. Larm- och säkerhetskostnader

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju291 yrkande 1.

24. Avdrag för skattehjälp

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk368.

25. Bredband

Riksdagen avslår motion 2004/05:T459 yrkande 17.

Reservation 21 (kd)

Stockholm den 8 mars 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart

Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m),

Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd),

Christina Axelsson (s) och Staffan Danielsson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005

ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts

fram i budgetpropositionen. Härvid avslogs olika förslag om förändringar

på inkomstbeskattningens område som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i sina

respektive budgetalternativ för år 2005 (prop. 2004/05:1 Förslag till

statsbudget, finansplan m.m., bet. 2004/05:FiU1).

I detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden angående

inkomstbeskattningen som väckts under den allmänna motionstiden hösten

2004 och som inte behandlats i anslutning till höstens budgetberedning.

Vidare behandlas ett motionsyrkande om avdrag för ökade levnadskostnader

som väckts med anledning av stormen i södra Sverige.

Motionsyrkandena återges i bilagan.

Utskottets överväganden

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en ändrad utformning av skatteskala,

grundavdrag m.m. samt förslagen om en utvidgad kommunal beskattningsrätt.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Motionerna

I en rad motioner framställs yrkanden som anknyter till de förslag om

förändringar i inkomstbeskattningen som lagts fram av de borgerliga

oppositionspartierna under höstens budgetbehandling.

I motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om sänkta

och avskaffade skatter på arbetsinkomster. I motion Sf357 yrkande 19

av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslås att den statliga skatten på

arbetsinkomster avskaffas för den som är över 65 år, och i motion Sk212

av Rolf Gunnarsson (m) begärs ett tillkännagivande om vikten av att

pensionärer har möjlighet att arbeta. I motion N349 yrkande 2 av

Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att skatterna måste sänkas

så att arbete och tillväxt främjas, och i motion A221 yrkande 5 av

Sten Tolgfors (m) framhålls att det är nödvändigt att sänka marginalskatten

för låg- och normalinkomsttagare för att öka arbetsutbudet och göra det

lönsamt att arbeta och möjliggöra en ökad privat kapitalbildning.

I Folkpartiets motion Sk454 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

anförs att Sverige behöver genomföra skattereformer som ger människor

makten över sina liv tillbaka och som höjer den svenska ekonomins förmåga

till uthållig tillväxt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att

skattepolitiken måste förändras för att öka förutsättningarna för arbete,

sparande, företagande och investeringar i Sverige.

I Kristdemokraternas motion Sk451 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att

skatterna bör utformas så att så många som möjligt kan leva på sin lön

och att en rad åtgärder bör genomföras som gör att inkomsttagare får

behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka

och få kontroll över sin ekonomiska situation (yrkande 1). Motionärerna

föreslår att det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas

(yrkande 4). Också i motion Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås

en avveckling av det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan

(yrkande 9). Motionärerna föreslår vidare att ett extra grundavdrag

införs fr.o.m. år 2006 (yrkandena 37 och 39). Vidare bör inkomstskatten

för personer över 65 år halveras (yrkande 38). I motion Sf354 yrkande

5 av Torsten Lindström m.fl. (kd) och motion Sf358 yrkande 3 av Kenneth

Lantz m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om de fördelar i form av sänkt

skatt som Kristdemokraternas förslag skulle innebära för vissa grupper.

I Centerpartiets motion Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att

en samlad översyn genomförs i syfte att fasa ut de bidrag som orsakar

marginaleffekter och ersätta dem med lägre skatter så att vanliga

människor kan klara sig på vanliga inkomster utan bidragsberoende (yrkande

15). Vidare bör enligt vad som anförs åtgärder genomföras i syfte att

ge bättre incitament åt äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden efter

fyllda 65 år (yrkande 20). I motion A220 av Jörgen Johansson (c)

föreslås att incitamentet för företag att behålla anställda efter 65 års

ålder förstärks genom att företagen befrias från löneskatt och allmän

pensionsavgift för arbetstagare efter 65 års ålder (yrkande 3). Vidare

föreslås att incitamentet för enskilda att arbeta efter 65 års ålder

stärks genom att inkomstskatten sänks för denna grupp (yrkande 4).

I motion Sk433 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd) anförs att den statliga

inkomstskatten på arbete bör avvecklas så att det lönar sig att arbeta

och skapa välstånd åt sig själv och andra. En lägre, proportionell skatt

skulle enligt vad som anförs leda till att fler vill satsa på utbildning

till yrken med hög lön, till att pigga pensionärer och andra som arbetar

extra inte drabbas av marginaleffekter och till att fåmansbolagsreglerna

kan avskaffas.

I två motioner berörs kommunernas beskattningsunderlag. I motion Sk341

yrkande 1 av Rigmor Stenmark (c) anförs att en översyn bör genomföras

som syftar till att låta fritidskommuner få en ökad del av det kommunala

skatteunderlaget. I motion Sk304 av Gustav Fridolin (mp) föreslås en

möjlighet för kommunerna att införa en progressiv kommunal inkomstbeskattning

(yrkande 1) och en utvidgning av den kommunala skattebasen. Motionären

anför att en större kommunal handlingsfrihet t.ex. skulle ge Skånes län

möjlighet att beskatta tung trafik hårdare än övriga landet och på så

sätt mota delar av den tunga trafiken (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under hösten 2004 tillstyrkt de förslag om förändringar

i inkomstbeskattningen som regeringen lagt fram i anslutning till höstens

beslut om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2005. Härvid har utskottet

avstyrkt de förslag om en annan utformning av inkomstbeskattningen som

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

lagt fram inom ramen för sina budgetalternativ.

När det gäller inkomstskatteskalan innebar höstens beslut att ytterligare

steg kunde tas i den reformering av inkomstbeskattningen som utgör en

del i den överenskommelse om inriktningen av budgetarbetet som regeringen

har med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

En strategi för en grön skatteväxling har lagts fast och innebär att

höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp växlas mot sänkta

skatter på arbetsinkomster. Under år 2005 omfattar skatteväxlingen ca

3,4 miljarder kronor och har sin tyngdpunkt i transportsektorn. Den

gröna skatteväxlingen har gjort det möjligt att höja grundavdraget för

låg- och medelinkomsttagare med upp till 2 400 kr fr.o.m. år 2005.

Reseavdraget höjdes till 17 kr per mil för att kompensera för de höjda

drivmedelsskatterna och stärka arbetslinjen. En utredning har tillsatts

med uppdrag att analysera och lämna förslag om ett högre grundavdrag i

stödområde A redan från inkomståret 2005. För inkomståret 2006 planeras

en grön skatteväxling med 3,6 miljarder kronor.

Överenskommelsen innebär också att den pågående skatteomläggningen med

en kompensation för den allmän pensionsavgiften skall fullföljas när

detta kan ske utan att andra viktiga behov måste stå tillbaka. Omläggningen

är viktig för låg- och medelinkomsttagarna eftersom dessa inte har lika

stor fördel av att avgiften är avdragsgill som höginkomsttagarna. Höstens

beslut om inkomstskatteskalan för 2005 innebar att kompensationen för

den allmänna pensionsavgiften kunde höjas från 75 % till 87,5 %.

Regeringen har uppmärksammat att marginaleffekterna kan medföra att den

som arbetar mer, byter arbete, eller går till arbete från bidrag inte

förbättrar sin ekonomiska situation. Marginaleffekter utgör för dessa

grupper en fattigdomsfälla, som är till skada både för den enskilde och

för samhället. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är

därför ett viktigt inslag i en sammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik.

Regeringen har under en följd av år genomfört förändringar för att

minska marginaleffekterna. Vid sidan av de åtgärder som redovisats kan

nämnas att barnfamiljernas marginaleffekter har minskats betydligt genom

maxtaxan i barnomsorgen.

Utskottet kunde vid höstens behandling av regeringens förslag konstatera

att dessa skulle ge stora inkomstgrupper mer pengar i plånboken. Med de

höjningar av barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker 2006 kompenseras

inkomsttagarna mer än väl för de indirekta skatter som växlats upp i

syfte att värna miljön. Sammantaget beräknades åtgärderna förbättra

hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 %. Som framgått har

förändringarna också en fördelningsprofil som gynnar låg- och

medelinkomsttagarhushåll och bidrar till att minska marginaleffekterna för

dessa grupper.

Utskottet anser att den inriktning av inkomstbeskattningen som utskottet

tillstyrkt vid hösten budgetbehandling bör kvarstå och ser därför inte

någon anledning att tillstyrka de olika motionsförslagen om en annan

inriktning som framförs i de nu aktuella motionerna.

När det gäller förslagen från flera håll om särskilda skatte- eller

avgiftslättnader för pensionärer anser utskottet att det finns anledning

att upprätthålla den likabehandling i skattehänseende som pensionsreformen

medfört och som innebär att pensionärerna numera följer samma

inkomstskatteregler som andra inkomsttagare. Regeringen har i juli 2004

utfärdat direktiv till en särskild utredare som skall utreda den skattemässiga

behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen,

dvs. tjänstepensioner och privat pensionssparande. Uppdraget syftar

till att anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och

tillväxt gynnas. I detta ingår att förbättra och förenkla reglerna samt

att öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen.

Utredaren skall bl.a. utvärdera det nuvarande systemets effekter på

sparande och arbetsutbud, framför allt arbetsutbudet bland äldre personer.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99).

När

det gäller förslagen om en progressiv kommunal inkomstbeskattning och

andra förändringar när det gäller kommunernas beskattningsunderlag är

utskottet inte berett att tillstyrka dessa.

Utskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionsyrkandena.

Utländska nyckelpersoner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en utvärdering av de särskilda

reglerna för utländska nyckelpersoner.

Jämför reservation 5 (v).

Bakgrund

Utländska experter, forskare och företagsledare som arbetar tillfälligt

i Sverige har möjlighet att få en skattenedsättning under högst tre år.

25 % av lönen undantas från inkomstskatt och socialavgifter och vissa

ersättningar är skattefria. Detta gäller ersättningar för kostnad för

flyttning till och från Sverige, för kostnad för resor mellan Sverige

och hemlandet högst två gånger per år samt för avgift för barns skolgång

i grund- och gymnasieskola.

För tillämpning av bestämmelserna uppställs krav på specialistkompetens

eller att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete

med sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det finns

betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Ytterligare förutsättningar

är att arbetstagaren inte är svensk medborgare och inte heller har varit

bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de senaste fem åren

före ansökningsperioden. Vistelsen i Sverige får vara avsedd att bli

högst 5 år. Ansökan om skattelättnad prövas av Forskarskattenämnden.

Ansökan skall avse en viss bestämd person och ett visst arbete.

Motionen

I motion Sk277 av Marie Engström m.fl. (v) anför motionärerna att

skattelättnaden för utländska nyckelpersoner utgör en avvikelse från

principen om likformig beskattning och att den kan ge upphov till

gränsdragnings- och avvägningsproblem eftersom den bygger på svåra bedömningar

när det gäller personkretsen. Motionärerna begär ett tillkännagivande

till regeringen om att skattelättnaden för utländska nyckelpersoner

snarast bör utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Undantaget för utländska nyckelpersoner innebär att högt kvalificerade

utländska nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige kan få vissa

skattelättnader efter beslut av Forskarskattenämnden. Undantaget har

tillkommit sedan våra grannländer infört liknande lagstiftning och syftar

till att eliminera risken för att Sverige framstår som mindre

konkurrenskraftigt när internationella företag väljer land för en ny etablering.

Sverige verkar internationellt för en avveckling av denna typ av riktade

skattelättnader.

Utskottet utgår ifrån att regeringen följer tillämpningen och den praxis

som utvecklas hos Forskarskattenämnden och ser inte någon anledning för

riksdagen att nu initiera en utvärdering av reglerna. Utskottet avstyrker

motion Sk277.

Förmån av fri miljöbil

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om att biogasbilar skall få samma

nedsättning av förmånsvärdet som el- och elhybridbilar.

Bakgrund

Särskilda regler gäller vid värderingen av bilförmån om förmånen avser

en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller för

drift med mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Eftersom

en sådan bil har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast

jämförbara bil som bygger på konventionell teknik justeras förmånsvärdet

ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar

på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att

miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka.

Den 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare

nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar

i syfte att få till stånd en bättre överensstämmelse med det faktiska

förmånsvärdet. För bilar som drivs med alkohol eller med annan gas än

gasol medges justering till 80 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara

bil. Nedsättningen gäller under 4 år och får inte överstiga 8 000 kr

per år. För en elbil eller elhybridbil justeras förmånsvärdet ned till

60 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Nedsättningen gäller i

3 år och får inte överstiga 16 000 kr per år. Den tillfälliga möjligheten

till nedsatt förmånsvärde har successivt förlängts och gäller numera t.

o.m. 2009 års taxering. En utvärdering skall genomföras och vara klar

före tillämpningsperiodens utgång.

Motionerna

I motion MJ441 yrkande 3 av Bengt-Anders Johansson (m) framhålls att

förmånsbilar som kan drivas med biogas inte får en lika stor nedsättning

av förmånsvärdet som elbilar och elhybridbilar. Motionärerna anser att

detta är omotiverat eftersom elhybridbilar inte stöder introduktionen

av nya drivmedel, och de begär ett tillkännagivande om att regeringen

skall se över reglerna så att biogasbilar minst får samma nedsättning

som elhybridbilar. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Sk423 av

Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (s).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening syftar de särskilda bestämmelserna om beräkning

av värdet av förmån av olika typer av miljöbilar till att detta värde

bättre skall svara mot det faktiska marknadsvärdet. Den grundläggande

bestämmelsen om att förmånsvärdet för sådana bilar skall sättas ned

till den nivå som gäller för en jämförbar bil med konventionell teknik

eliminerar effekten av de högre tillverkningskostnader som är förenade

med ny teknik. Den tidsbegränsade ytterligare nedsättningen som gäller

för el-, alkohol- och gasdrivna fordon hänger samman med att vissa

miljöbilar har en begränsad räckvidd, att gasbilarnas tank tar upp en

stor del av bilens lastutrymme och att tillgången på tankställen för

alternativa drivmedel är begränsad. Värdet av förmånen av dessa

fordonstyper är därför mer begränsat än vad som framkommer vid en direkt

jämförelse med värdet på en förmånsbil som drivs med konventionella

drivmedel. Genom dessa regler förbättras förutsättningarna för en ökning

av beståndet av miljövänliga förmånsbilar.

Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett att tillstyrka

motionsförslagen om förändringar av de justeringsregler som gäller vid

beräkningen av förmån av fria miljöbilar. Utskottet avstyrker motionerna

Sk423 och MJ441 yrkande 3.

Förmån av fri parkering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en särskild skatt på fri parkering

av förmånsbilar.

Bakgrund

Förmån av fri parkering är skattepliktig och arbetsgivaren skall lämna

kontrolluppgift om sådana förmåner. Från och med 2005 innehåller

arbetsgivarnas kontrolluppgift en särskild ruta för förmån av fri parkering.

Syftet är närmast att påminna om skyldigheten att redovisa sådan förmån.

Det är förmånens marknadsvärde som skall tas upp till beskattning.

Skatteverket har i en skrivelse den 4 januari 2005 lämnat allmän

information om sin syn på frågor om beskattningen av parkeringsförmån (jfr

www.skatteverket.se).

Av Skatteverkets handledning för 2004 framgår att fritt garage eller

fri uppställningsplats vid arbetsplatsen avseende förmånsbil inte

föranleder förmånsbeskattning.

Motionen

I motion Sk351 av Claes Roxbergh (mp) anför motionären att en betydande

del av dem som arbetspendlar med bil till stadskärnorna har förmånsbilar

som ägs eller leasas av arbetsgivaren och att förmånen av en fri

parkeringsplats i t.ex. Stockholms city kan värderas till 30 000-40 000 kr

per år. Att inte beskatta en sådan förmån förefaller enligt motionärens

mening orimligt när det är frågan om en privat användning. Han föreslår

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild

förmånsskatt bör tas ut på förmån av fri parkering av förmånsbil.

Utskottets ställningstagande

Frågor om beskattningen av förmån av fri parkering har fått ny aktualitet

allteftersom de parkeringsplatser som arbetsgivaren tillhandahåller i

anslutning till arbetsplatsen har ökat i värde. Skatteverket har vidtagit

åtgärder för att få en klarare redovisning från arbetsgivarna av dessa

förmåner.

De frågor som kommer upp i anslutning till bedömningen av en fri parkering

är komplexa och gäller både det grundläggande ställningstagandet om en

skattepliktig förmån föreligger eller ej och värderingen av en sådan

förmån.

Enligt utskottets mening framstår en särskild skatt på fri parkering av

förmånsbilar vid arbetsplatsen som problematisk. På samma sätt som när

det gäller fri parkering av egen bil vid arbetsplatsen uppkommer en rad

avgränsnings- och värderingsproblem som gör det svårt att skapa en

tillfredsställande generell lösning. Utskottet är inte berett att tillstyrka

att en särskild skatt på fri parkering av förmånsbilar införs och

avstyrker därför motion Sk351.

Frilansande konstnärers resor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om förändrade skatteregler för

frilansande konstnärers resor.

Bakgrund

Inkomstskattelagen innehåller inte någon definition av begreppet

tjänsteresa. Generellt kan sägas att en tjänsteresa föreligger när

arbetsgivaren har beordrat den anställde att företa en resa för att utföra

arbete för hans eller hennes räkning på annan plats. Ursprungstjänsten

finns kvar, den anställde är alltså inte tjänstledig, och den utsändande

arbetsgivaren har kvar arbetsgivaransvaret för den anställde. Det torde

vidare krävas att det arbete som skall utföras på annan plats är en del

av det ursprungliga arbetet eller i varje fall kommer den utsändande

arbetsgivaren till godo. I regel betalar också den utsändande arbetsgivaren

den anställdes lön.

Inkomstskattelagens definition av begreppet tjänsteställe är många gånger

avgörande för om en resa skall anses ha företagits för att utföra arbete

på annan plats. Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför

huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på

arbetsplatser som hela tiden växlar anses i regel den plats där den

skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och

avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Om arbetet pågår en

begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten

inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses

bostaden som tjänsteställe. För reservofficerare anses bostaden som

tjänsteställe. Detsamma gäller för nämndemän, jurymän och andra liknande

uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd,

skattenämnd eller arrendenämnd.

Om en resa inte är att bedöma som en tjänsteresa och den skattskyldige

därför blir förmånsbeskattad för biljetter etc. finns det normalt sett

möjlighet att få avdrag för resekostnaden (till den del den överstiger

7 000 kr) enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.

För turnerande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallet

deras tjänsteställe. Frilansmusiker har normalt inte någon arbetsgivare

som sänder ut dem på tjänsteresa. De engageras för varje enskilt

uppträdande och har följaktligen sitt tjänsteställe förlagt till spelplatsen.

Motionen

I motion Sk480 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) anför motionärerna

att flertalet frilansande konstnärer är bosatta i storstäderna och främst

i Stockholm eftersom de flesta arbetstillfällena finns där och att detta

innebär att kulturinstitutionerna ute i landet måste anlita personal

som inte är bosatt på orten. Utöver lön eller arvode står därför

institutionen, i enlighet med kollektivavtal på området, för övernattnings-

och resekostnader samt traktamente för denna personal. Dessa ersättningar

betraktas vanligen av institutionerna som ej skattepliktiga och

arbetsgivaravgifter inbetalas inte eftersom resorna ses som skattebefriade

tjänsteresor. Vid flera kulturinstitutioner har enligt vad som anförs

genomförts skatterevisioner varvid skattemyndigheterna gjort gällande

att det är fråga om resor till och från arbetet och att därmed

kostnadsersättningarna är skattepliktiga och skall ligga till grund för

arbetsgivaravgifter. För kulturinstitutionerna, främst utanför

Stockholmsområdet, innebär detta högre kostnader än vad som skulle vara fallet

om resorna betraktats som tjänsteresor. Motionärerna begär att en översyn

av skattereglerna genomförs för att komma till rätta med problemen för

scenkonsten.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör den nuvarande regleringen av tjänsteställe

vid beskattningen ligga fast. Att kostnader i samband med en inställelse

i vissa fall inte kan dras av med full effekt är enligt utskottets mening

ett resultat av den schablonisering som gäller vid avdrag för resor

till och från arbetsplatsen. Utskottet avstyrker förslaget om en översyn

av skattereglerna för frilansande konstnärer.

Reseavdrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en höjning av avdraget för resor

med egen bil och om en utvidgning av denna avdragsrätt till andra områden

än arbetsresor och tjänsteresor.

Jämför reservationerna 6 (m) och 7 (fp).

Bakgrund

Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen

(arbetsresor) skall göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd

från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel.

Avdrag skall under vissa förutsättningar göras för kostnader för

arbetsresor med egen bil. I sådana fall får för närvarande avdrag göras

med 17 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid

avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i

näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna. Beslutet

om en ersättningsnivå på 17 kr per mil fattades i höstens budgetärende

(prop. 2004/04:1, bet. 2004/05:FiU1).

Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar

inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på

vägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.

Motionerna

I motion Sk211 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att reseavdraget är viktigt

i glesbygdslänen där det inte finns tillgång till subventionerad

kollektivtrafik, och motionärerna föreslår att reseavdraget höjs till 20

kr per mil.

I motion MJ437 yrkande 10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om att kostnaden för drivmedel är en stor utgift

på landsbygden och att reseavdragen måste höjas om landsbygden skall

kunna vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter.

I motion N254 yrkande 12 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) anförs att

bensinpriset stigit kraftigt under senare år och att höjningarna slår

hårt mot landsbygden där många är beroende av bilen för sina arbets-

och serviceresor. Motionärerna föreslår att reseavdraget kopplas till

prisutvecklingen och att det breddas så att transporter till och från

barntillsyn kan inräknas i avdraget.

I motion Sk449 yrkande 3 av Hans Backman (fp) anför motionären att

många barnfamiljer på landet är tvungna att använda bilen vid transporter

till och från barntillsyn och föreslår en utredning av möjligheten att

låta reseavdraget omfatta transporter till och från barntillsyn. Också

i motion T426 yrkande 3 av Helena Bargholtz (fp) föreslås att reseavdraget

får följa prisutvecklingen och att det utvidgas så att hänsyn kan tas

till transporter till och från barntillsyn. I motion N414 yrkande 8 av

Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) anför motionärerna att bilen är

en nödvändighet för ett bra liv i glesbygdslänen och de föreslår att

transporter till omsorg skall kunna dras av i deklarationen på samma

sätt som arbetsresor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid höstens budgetberedning bl.a. tillstyrkt att reseavdraget

höjs från 16 till 17 kr per mil för att på det sättet dels kompensera

för den höjning av drivmedelsskatterna som utgör en del i den gröna

skatteväxlingen under 2005, dels stärka arbetslinjen inom beskattningen.

Utskottet är inte berett att nu tillstyrka ytterligare förändringar av

reseavdragets nivå eller att avdraget kopplas till prisutvecklingen.

När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in den extra tiden

för att lämna barn på dagis eller att dra av kostnaden för sådana resor

finns det enligt utskottets mening skäl att hålla gränsdragningen kring

dagens avdragsrätt för resor till och från arbetet så enkel och

lättillämpad som möjligt. Att låta Skatteverket beakta resan för inlämning

och hämtning av barn på dagis när tidsvinsten beräknas skulle komplicera

de bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill kommer att

fördelningspolitiska invändningar kan riktas mot åtgärder som innebär att

endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina

levnadskostnader. Om syftet är att förbättra barnfamiljernas ekonomiska

situation bör andra lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika

stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Arbetsrum i bostaden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en utvidgning av avdragsrätten

för kostnad för arbetsrum i bostaden.

Bakgrund

Praxis är restriktiv när det gäller avdrag för anställds kostnad för

arbetsrum i den egna bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även

kan användas som bostadsrum.

Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete i hemmet om arbete

i bostaden utförts minst 800 timmar under beskattningsåret. Om arbetet

utförts i bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000 kr och

annars till 4 000 kr.

Motionen

I motion Sk226 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (m)

anförs att arbetsmarknaden präglas av att alltfler arbetstagare utför

arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler fasta arbetsplatser

på en gemensam arbetsplats ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett

arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet utförs i arbetstagarens

hem. För att inte hindra en fortsatt positiv utveckling bör rätten till

avdrag för sådana kostnader och arrangemang i bostaden som är relaterade

till arbetet utvidgas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att det inte skapas möjligheter

att göra avdrag vid beskattningen för egna levnadskostnader och utskottet

är därför inte berett att tillstyrka en utvidgad möjlighet till avdrag

för kostnader som en anställd har för sin bostad och för olika arrangemang

i bostaden. Utskottet avstyrker motion Sk226.

Hushållstjänster

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för

hushållstjänster m.m.

Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i

Tjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43)

och i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och

sysselsättning (SOU 1997:17).

En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden

den 15 februari 1993-den 31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet.

1992/93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996-den 31 mars 1999

(prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet var att åstadkomma en

stimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka den

då aktuella arbetslösheten.

Riksdagen har beslutat införa en skattereduktion för byggnadsarbete på

bostadshus (s.k. ROT-avdrag) under tiden den 15 april 2004-den 30 juni

2005 (bet. 2004/05:SkU3, prop. 2003/04:163). Boverket har i uppdrag att

tillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera åtgärderna

från arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även omfatta analys,

uppföljning och utvärdering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Motionerna

I motion Sk408 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c) lägger Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet fram ett gemensamt förslag om införande av en skattereduktion

på 50 % av arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som

utförs i hemmet. I motionen anförs att skatten härigenom sänks för ett

antal hushållstjänster där det är lätt att "göra det själv" och där

någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning

och barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis

utförs på en vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av

hushållsapparater. Däremot utesluts enligt vad som anförs offentligt

subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra

tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och

arkitekttjänster. Den maximala skattereduktionen begränsas till 25 000

kr per hushåll och år så att hushållet kan köpa tjänster för 50 000 kr

per år och få skattereduktion för dessa. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett förslag med detta

innehåll.

I flera motioner framställs yrkanden med en liknande inriktning. Sådana

yrkanden finns i motionerna So594 yrkande 14 av Cristina Husmark

Pehrsson m.fl. (m), Sk201 yrkandena 1 och 2 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Sk208 yrkandena 1 och 2 av Hillevi Engström (m), Sk237 av Lena

Adelsohn Liljeroth och Anne Marie Brodén (m), Sk274 av Kent Olsson och

Elizabeth Nyström (m), Sk281 av Tobias Billström och Peter Danielsson

(m), Sk292 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (m), Sk329 av

Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (m), Sk333 av Björn Hamilton och

Elizabeth Nyström (m), Sk346 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m),

A355 yrkande 16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk300 av Linnéa Darell

och Liselott Hagberg (fp), Sk441 av Tobias Krantz (fp), Sk443 yrkande

2 av Sverker Thorén (fp), N401 yrkande 5 av Anita Brodén m.fl. (fp),

Sf363 yrkande 42 av Göran Hägglund m.fl. (kd), N393 yrkande 23 av

Göran Hägglund m.fl. (kd), Sf354 yrkande 4 av Torsten Lindström m.fl.

(kd), Sf359 yrkande 5 av Sven Brus m.fl. (kd), N400 yrkande 4 av

Maria Larsson m.fl. (kd), A352 yrkande 14 av Annelie Enochson m.fl.

(kd), Bo306 yrkande 14 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd), Sk380 av Else-Marie

Lindgren (kd), N239 yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kd), Sk374 av

Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c), Sk403 av Agne Hansson (c),

N403 yrkande 13 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c), A350 yrkande

4 av Tobias Billström m.fl. (m, fp).

I motion Sk425 av Alf Eriksson (s) föreslås att möjligheterna att minska

den illegala tjänstemarknaden och ge alla som arbetar inom tjänstesektorn

lagstadgade villkor, avtalsmässiga löner och pensionsvillkor utreds. I

motion Sk457 av Inger Nordlander m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande

om att det behövs en övergripande analys kring de samhällsekonomiska

och jämställdhetspolitiska effekterna av en ökad efterfrågan på

hemservicetjänster från äldre.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för

tjänstesektorn i de former motionärerna föreslår innebära ett avsteg

från de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger

till grund för skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla.

Det är också kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en

tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen tjänsteproduktion.

Risken är att effekterna på sysselsättningen blir mycket små eller inga

alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har

gjort i Danmark talar för en sådan utgång.

Det är viktigt att arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning

stimuleras med generellt gynnsamma regler snarare än genom särregleringar

av enskilda sektorer. Ett exempel på en sådan generell åtgärd är den

pågående inkomstskattereformen med en kompensation för den allmänna

pensionsavgiften och höjningen av grundavdraget inom ramen för en grön

skatteväxling. Åtgärderna har medfört lägre genomsnitts- och marginalskatter

för främst låg- och medelinkomsttagare och är i detta avseende särskilt

betydelsefulla för deltidsarbetande och kvinnor.

När det gäller jämförelserna med ROT-avdraget finns det anledning att

framhålla att detta är konjunkturpolitiskt motiverat och har införts

som en temporär åtgärd för att motverka en hög arbetslöshet inom

byggsektorn.

Utskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionerna.

Förmån av fria hemtjänster

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en schablon för beskattningen av

förmån av fria hemtjänster.

Jämför reservation 9 (kd) och särskilt yttrande 1 (m).

Bakgrund

Förmån av fri städning, fri barnomsorg etc. som tillhandahålls av en

arbetsgivare är skattepliktig och tas upp till marknadsvärde, dvs. det

pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv

skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant

betalning (11 kap. 1 § och 61 kap. IL).

Den mervärdesskatt som arbetsgivaren erlägger vid inköp av tjänsterna

får inte lyftas av, eftersom det inte rör sig om ett förvärv för

verksamheten. Arbetsgivaren kan i stället yrka avdrag vid inkomstbeskattningen

för hela kostnaden inklusive moms (RSV:s skrivelse angående "Hemtjänster"

dnr 10326-98/900).

Motionen

I motion Sk400 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c) anförs att vissa

arbetsgivare har velat tillhandahålla hushållstjänster till sina anställda.

Arbetsgivarna har ofta motiverat arrangemanget med att det innebär att

de anställda kan koncentrera sig på arbetet och har lättare att arbeta

över då det behövs om någon annan sköter vissa hushållssysslor som t.ex.

städning. Om ett företag ger sina anställda hushållstjänster är det en

förmån som skall beskattas till marknadsvärdet. Marknadsvärdet sätts

för närvarande till det pris som arbetsgivaren betalat för att få

hushållstjänsten utförd, dvs. högre än vad privatpersoner normalt är

beredda att betala för att få tjänsten utförd. Motionärerna föreslår att

det införs ett schablonbelopp för värderingen av förmånens värde som

tar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Schablonbeloppet kan sedan

knytas till basbeloppet så att förmånen följer prisutvecklingen. Genom

att sätta ett schablonbelopp för värderingen av förmånen ökar enligt

vad som anförs förutsebarheten för hur förmånen skall värderas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att neutraliteten vid beskattningen

av olika typer av löneförmåner upprätthålls. Skattefrihet eller lägre

beskattning för vissa förmåner medför gränsdragningsproblem och leder

till konkurrenssnedvridningar. Det är också kostsamt att genom stimulanser

försöka skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens

egen tjänsteproduktion. På samma sätt som i frågan om skattereduktionen

för hushållstjänster är risken att effekterna på sysselsättningen blir

mycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att särregler införs för beskattningen

av förmånen fria hemtjänster.

Utskottet avstyrker motion Sk400.

Personalvårdsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om olika former av utvidgning av

det skattefria området för personalvårdsförmåner och om en avdragsrätt

för egna kostnader för friskvård.

Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).

Bakgrund

Personalvårdsförmåner skall inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner

avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) förmåner

av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en

direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för

att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av

sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som

personalvårdsförmåner räknas bl.a. sådana förfriskningar och annan

enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid

samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning,

bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash,

lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som

kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning

och utförsåkning räknas inte hit. Dessa sporter blir skattepliktiga om

arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning. Även sådana

friskvårdsaktiviteter som t.ex. tai chi, qi-gong, kostrådgivning och information

om stresshantering kan vara skattefria. Ett tidigare krav från Skatteverket

att massage måste klassas som rehabilitering för att bli skattefri

upprätthålls inte längre. Arbetsgivaren har således möjlighet att erbjuda

alla sina anställda massage som skattefri förmån.

Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri

motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt Regeringsrättens

dom den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en

gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde

som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på

orten är normalt skattefritt.

Motionerna

I flera motioner anförs att kulturella upplevelser bör jämställas med

enklare slag av motion och annan friskvård i skattehänseende och således

utgöra skattefria personalvårdsförmåner om de erbjuds av arbetsgivaren.

I motion Sk294 av Kent Olsson (m) begärs ett tillkännagivande om att

företag som erbjuder sina anställda kulturella upplevelser i form av

ett kulturkort som ger rätt till gratis eller subventionerade avgifter

till kulturella evenemang inte bör behöva betala sociala avgifter för

detta. I motion Kr368 yrkande 31 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs

att kulturella aktiviteter har en positiv effekt på hälsa och välbefinnande,

på samma sätt som idrott och annan friskvård och att det vore värdefullt

om regeringen utredde vilka effekter en skattefrihet för denna typ av

personalvårdsförmåner skulle kunna få. Också i motion Sk483 av Lennart

Kollmats (fp) anförs att kulturen har en positiv effekt i förebyggande

hälsoarbete. Ett antal studier under många år vid Umeå universitet har

visat på att deltagande i kultur har en klart positiv inverkan på hälsan

och därmed också på livslängd. Detta är något som uppmärksammats på

många håll och arbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur

behöver få ytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas.

Motionärerna föreslår att utdelning av s.k. kulturkort till anställda

skall jämställas med motionskort. I motionerna Kr360 yrkande 7 av Gunilla

Tjernberg m.fl. (kd) och Kr363 yrkande 3 av Gunilla Tjernberg m.fl.

(kd) föreslås ett system med kulturcheckar som skall vara en skattebefriad

löneförmån från arbetsgivaren till löntagaren. Också i motion Kr354

yrkande 14 av Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslås att kulturaktiviteter

betraktas som en skattefri personalvårdsförmån.

I motion MJ505 yrkande 5 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) anförs att

ridsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en

friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.

I motion Kr358 yrkande 6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) föreslås att det

införs en beloppsgräns så att gåvor eller förmåner som erhållits under

ett år från samma arbetsgivare och understiger denna gräns inte behöver

tas upp till beskattning. Detta skulle enligt vad som anförs vara

värdefullt inte minst för ideella organisationer som på ett symboliskt

sätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.

I motion Sk386 av Lennart Beijer (v) anförs att det finns exempel på

att skattemyndigheterna har ansett det vara en löneförmån om en

arbetsgivare har valt att satsa ett belopp som den anställde kan disponera

över för friskvård och utbildning. Motionären föreslår att arbetsgivarna

får ökade möjligheter att med full avdragsrätt satsa på friskvård för

anställda.

I några motioner föreslås en mer allmän avdragsrätt för kostnad för

egen friskvård. I motion Sk370 av Bengt-Anders Johansson (m) anförs att

den som använder egna pengar på friskvård av vad slag det vara må borde

kunna få avdrag för hela eller delar av kostnaden i sin inkomstdeklaration.

I motion Sk393 av Anne Marie Brodén (m) föreslås ett botavdrag som gör

det möjligt att vårda den egna hälsan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under hösten 2003 behandlat frågor om utformningen av

skattefriheten för förmån av motion och friskvård (prop. 2002/03:123,

bet. 2003/04:SkU3) och har därvid tillstyrkt att de särskilda villkor

som gällde för att en sådan förmån skulle vara skattefri slopades fr.o.

m. den 1 januari 2004. I ärendet avstyrkte utskottet motionsförslag om

en beloppsbestämd skattefrihet för fysisk träning och om att skattefri

friskvård skall kunna erbjudas alla anställda efter behov. Härvid

hänvisade utskottet till det grundläggande kravet på att det skall vara

frågan om en förmån av mindre värde och enklare slag och till de uttalanden

som gjorts i dessa delar vid reglernas tillkomst. Av uttalandena framgår

t.ex. att gränsen för vilken typ av motionsutövning som skall utgöra

personalvårdsförmån har bestämts så att det skall vara fråga om enklare

motionsidrott. Exklusiva sporter eller sporter som inte innebär motion

i betydelsen fysisk träning har därvid inte ansetts utgöra enklare slag

av motion. Inte heller har sporter som kräver dyrbarare anläggningar,

redskap och kringutrustning ansetts som enklare slag av motion (jfr SkU

1987/88:8 s. 42).

Utskottet har inte ändrat inställning i dessa frågor och ser därför

inte någon anledning att tillstyrka de nu aktuella förslagen om lättnader

i kraven på att förmånen skall vara av mindre värde och av enklare slag.

Utskottet avstyrker därför motionerna Sk294, Sk386, Sk483, Kr354 yrkande

14, Kr358 yrkande 6, Kr360 yrkande 7, Kr363 yrkande 3, Kr368 yrkande

31 och MJ505 yrkande 5.

När det gäller förslagen om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för

friskvårdskostnader bör det enligt utskottets mening undvikas att avdrag

medges för olika former av levnadskostnader. Om syftet är att gynna en

viss verksamhet bör stimulansen i stället utformas som ett bidrag som

prövas mot andra angelägna utgifter vid den årliga budgetberedningen.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att en sådan stimulans lämnas

via skattesystemet och avstyrker därför även motionerna Sk370 och Sk393.

Minnesgåvor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om förändringar av reglerna om

minnesgåvor.

Bakgrund

Minnesgåva till varaktigt anställa är en gåva av minneskaraktär som

lämnas vid särskild högtidsdag (t.ex. den anställdes 50-årsdag), efter

längre tids anställning (25 år eller mer) eller vid anställningens

upphörande. Sådan gåva är skattefri under förutsättning att gåvans värde

inte överstiger 10 000 kr inklusive mervärdesskatt och inte ges vid mer

än ett tillfälle utöver vid anställningens upphörande. Beloppet 10 000

kr är ett gränsbelopp, vilket innebär att gåvan blir beskattad från

första kronan, om värdet överstiger angivet belopp. För att anse en

gåva vara av minneskaraktär när anställningen upphör, bör den sammanhängande

anställningstiden ha uppgått till minst sex år enligt RSV:s allmänna

råd om vissa förmåner (RSV 2002:36).

Skattefriheten gäller alla slag av gåvor med undantag för pengar (11

kap. 14 § andra stycket IL). Enligt Skatteverkets information om vissa

förmåner (RSV M 2002:27) skal med pengar jämställas andra betalningsmedel

såsom check, postväxel, presentkort som inte avser en bestämd vara m.m.

Presentkort, som berättigar mottagaren till endast en på presentkortet

bestämd vara eller tjänst, bör däremot kunna jämställas med naturaförmån

och medföra skattefrihet inom ovan angivna gåvoslag och beloppsramar

under förutsättning att det på presentkortet angivna värdet (hela eller

del av) inte går att byta mot pengar eller mot någonting annat och att

presentkortet i princip utnyttjas vid ett tillfälle, exempelvis biocheck,

tårtcheck, blomstercheck.

Ett bidrag till en semesterresa kan betraktas som en skattefri gåva om

arbetsgivaren betalar direkt till resebyrån eller till den som

tillhandahåller biljetterna.

Motionen

I motion Sk376 av Peter Pedersen (v) föreslår motionären en översyn av

reglerna om skattefria minnesgåvor i syfte att göra det möjligt att ta

större hänsyn till gåvomottagarens önskan om lämplig gåva inom ramen

för ett maxbelopp.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning lämnar de nuvarande reglerna ett visst

utrymme för att ta den typ av hänsyn som motionären önskar vid valet av

minnesgåva. Härutöver finns det naturliga begränsningar som hindrar att

skattefriheten används för att överlämna vad som i praktiken skulle

vara rena kontantförmåner. Utskottet ser inte någon anledning att ändra

de aktuella reglerna och avstyrker därför motion Sk376.

Dubbel bosättning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en utvidgad avdragsrätt för

ökade levnadskostnader vid dubbelt boende och om mer generösa avdragsregler

för skogsarbetare som hjälper till med röjningen i södra Sverige.

Bakgrund

Ökade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av

sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den

skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare

bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av makens

eller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad

på arbetsorten eller någon annan särskild omständighet. Kostnaderna får

dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för

övriga skattskyldiga. Avdrag medges dock för längre tid om anställningens

natur eller andra särskilda skäl talar för det (12 kap. 19 §

inkomstskattelagen).

Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete

på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om

arbetet avser en kortare tid, arbetet inte är kortvarigt men ändå är

tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning

till bostadsorten, arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller

det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den

skattskyldige bör flytta till arbetsorten (12 kap. 18 § inkomstskattelagen).

Ökade utgifter för logi, måltider och småutgifter kan dras av med ett

belopp som svarar mot den faktiska utgiftsökningen. Härutöver finns

särskilda schablonregler.

Motionerna

I motion Sk481 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s) anförs att

möjligheterna till avdrag för ökade levnadskostnader kan ha stor betydelse

för en person som befinner sig i slutet av sitt arbetsliv, äger ett hus

som kan vara svårt att avyttra och på andra sätt är djupt rotad på en

ort.

I motion Sk242 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) anförs att

när den ena parten i ett förhållande har sitt arbete kvar på hemorten

och den andre inte kan finna något arbete där, utan väljer att flytta

med sitt företag och pendlingsavståndet är alldeles för långt, borde

det finnas möjlighet att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.

I motion MJ9 yrkande 19 av Peter Eriksson m.fl. (mp) föreslås att

avdragsmöjligheterna för dubbelt boende och arbete på annan ort görs mer

generösa för skogsarbetare som tillfälligt hjälper till i södra Sverige.

Detta gäller framför allt dem som redan har ett arbete och vill göra

en insats av bl.a. solidaritetsskäl.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har vid sin behandling av en v-motion om en utvidgning

av avdraget för ökade levnadskostnader under våren 2000 anfört bl.a.

följande.

Den fråga som motionärerna tar upp har numera behandlats utförligt av

Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader i betänkandet Förmåner

och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Utredningen konstaterar - i

likhet med motionärerna - att beslutet att slopa tvåårsgränsen för avdrag

för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete väcker frågan om en

motsvarande åtgärd när det gäller avdraget för ökade levnadskostnader

vid dubbel bosättning. Efter en genomgång av motiven för de båda avdragen

finner utredningen att det finns avgörande skillnader mellan avdragen

och att dessa kan sammanfattas med att avdraget vid tillfälligt arbete

har sin grund i den skattskyldiges anställningsförhållanden under det

att avdraget vid dubbel bosättning motiveras av den skattskyldiges

bostads- och familjeförhållanden. När det gäller avdraget vid tillfälligt

arbete gör knytningen till arbetsförhållandena att det finns en naturlig

slutpunkt för avdragsrätten även sedan tvåårsgränsen slopats. Avdragsrätten

kvarstår bara så länge arbetet är kortvarigt. Någon motsvarande spärr

finns emellertid inte när det gäller avdraget vid dubbel bosättning,

och utredningen anser att en dubbel bosättning som pågår under längre

tid snarast är att betrakta som en följd av ett inom familjen mer eller

mindre frivilligt träffat val. Det är utredningens bestämda uppfattning

att ett sådant val av skilda bosättningsorter inom familjen inte skall

stödjas med skattelättnader, och utredningen förordar därför att

tidsbegränsningen av avdraget vid dubbel bosättning skall finnas kvar.

Utredningen föreslår endast att möjligheten till en förlängning av

avdragsperioden slopas av förenklingsskäl.

Även om utskottet kan instämma i utredningens principiella resonemang

anser utskottet, i likhet med motionärerna, att en utvidgning av

avdragsrätten för ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna ge

positiva effekter. Rörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och

möjligheterna att bo och arbeta i glesbygd skulle förbättras. Enligt utskottets

mening finns det skäl att genomföra en kompletterande utredning som

belyser dessa effekter. Även den statsfinansiella kostnaden för en sådan

reform bör belysas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen biföll utskottets förslag (bet. 1999/2000:SkU13).

Regeringen har numera tillsatt den av riksdagen begärda utredningen med

uppdrag att göra en översyn av reglerna om avdrag vid beskattningen för

ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning (dir 2004:57). Utredaren

skall undersöka vilka effekter för arbetskraftens rörlighet och den

regionala utvecklingen som kan uppnås genom en förändring av avdragsrätten

vid dubbel bosättning. I uppdraget ingår också att utreda vilka

konsekvenser en förändring av avdragsrätten vid dubbel bosättning kan få

för olika familjesituationer och risken för skattefusk. Utredaren skall

utifrån resultatet av undersökningen och de grundläggande principerna

för inkomstbeskattningen lämna förslag till förändringar i avdragsmöjligheterna

vid dubbel bosättning som bedöms leda till en ökad rörlighet på

arbetsmarknaden, som kan förstärka regional utveckling och som inte ökar

riskerna för fusk. Utredaren får även ta upp andra frågeställningar som

har med avdragsrätten att göra. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete

senast den 31 mars 2005.

Enligt utskottets mening bör resultat av den översyn som riksdagen begärt

avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk242 och Sk481.

När det gäller yrkandet om förbättrade avdragsmöjligheter för de

skogsarbetare som gör en insats genom att delta i röjningsarbetet efter

stormen i södra Sverige innebär dagens regler att avdrag kan erhållas

med faktiska kostnader. Utskottet ser ingen möjlighet att ytterligare

förbättra denna avdragsrätt och avstyrker därför även motion MJ9 yrkande

19.

Förmånstagare till pensionsförsäkring

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en utvidgning av förmånstagarkretsen

till pensionsförsäkringar.

Jämför reservation 12 (m, kd, c).

Bakgrund

Av 58 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att efterlevandeförmåner

enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades

make och sambo, den försäkrades barn och den försäkrades makes och sambos

barn. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det

inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.

Förmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma, 58 kap.

27 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om innehavaren avlider och det

inte finns någon förmånstagare avskattas behållningen och ärvs sedan

enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn ärver.

Förslaget om individuellt kompetenssparande (IKS) har samma utformning

som IPS i dessa delar (SOU 2000:119).

Motionen

I motion Sk293 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att de

nuvarande reglerna innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra

familjemedlemmar inte får komma i fråga som förmånstagare. Om av lagen

godkända förmånstagare saknas försvinner pengar rakt in i

försäkringskollektivet.

Motionärerna föreslår att begränsningarna avseende förmånstagare till

pensionsförsäkringar tas bort.

Utskottets ställningstagande

En utgångspunkt vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar

bör enligt utskottets mening i första hand vara att pensionen skall

tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för

sin försörjning är beroende av den försäkrade. Det är härvid rimligt

att barnbarn inte tas med i kretsen. En följd är att pensionsförmånerna

någon gång kan tillfalla försäkringskollektivet och att pensionsförmånerna

i övriga fall kan göras förmånligare. Utskottet är mot denna bakgrund

inte berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna utvidgningen

av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring.

Utskottet avstyrker motion Sk293.

Gåvor och bidrag till ideella ändamål

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om att en avdragsrätt skall införas

för gåvor till olika ideella ändamål.

Jämför reservationerna 13 (kd, c) och 14 (m) samt särskilt yttrande 2

(fp).

Bakgrund

Någon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.

Motionerna

I motion Sk275 yrkande 3 och 4 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att det

är en styrka att de ideella organisationernas verksamhet finansieras

via enskilda människors bidrag. Verksamheten blir då fristående och

inte beroende av politiska beslut. Detta är en situation som motionärerna

tycker är positiv och som vi vill se befäst. För att ge de ideella

organisationerna bättre förutsättningar bör en avdragsrätt för enskilda

gåvor och för bidrag övervägas.

I motion Sk204 yrkande 1 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G

Högmark (m) anförs att en avdragsrätt för gåvor och bidrag till

hjälporganisationer skulle stärka den viktiga frivilligrörelsen och ge

människor en möjlighet att genom sina gåvor påverka vart man vill att

resurserna skall styras.

I motion Sk238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) anförs

att det snarast bör utredas hur man skall kunna införa avdragsrätt för

gåvor för enskilda givare till organisationer som är godkända och driver

en ideell verksamhet. En sådan möjlighet skulle ge dessa organisationer

möjlighet att hjälpa fler.

I motion Sk379 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m) anförs att det i

alla andra EU-länder finns möjlighet till skatteavdrag för gåvor till

ideella organisationer och att en sådan avdragsrätt bör införas även i

Sverige. På så sätt kan det komma till stånd fler och mer varierade

frivilliginsatser.

I motion Sk452 yrkande 43 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att Sverige

är nästan ensamt om att inte tillåta skatteavdrag för gåvor till ideella

föreningar och organisationer. Motionärerna föreslår att regeringen får

utreda och lägga förslag om hur en avdragsrätt för gåvor till ideella

organisationer upp till 0,25 prisbasbelopp per år kan införas den 1

januari 2006. I motion Sk463 av Inger Davidson m.fl. (kd) anförs att

det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för

företag och enskilda medborgare att stödja ideella organisationer.

Regeringen bör utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor

till ideella organisationer. Också i motion Kr358 yrkande 7 av Kenneth

Lantz m.fl. (kd) föreslås att regeringen bör få återkomma med ett förslag

om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. I motion Sk326 av

Tuve Skånberg (kd) anförs att regeringen bör utreda frågan om skatteavdrag

för gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.

I motion Sk447 av Mikael Oscarsson (kd) anförs att den ideella sektorn

bidrar med stora samhälleliga insatser och att det därför finns alla

skäl att seriöst överväga om gåvor till s.k. 90-konton skall göras

avdragsgilla (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att det finns alla

skäl att seriöst överväga om gåvor till ideella föreningar skall göras

avdragsgilla (yrkande 2).

I motion Sk250 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) anförs att

Sverige är ett av få länder där enskilda och juridiska personer som ger

humanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag

för dessa i sin deklaration. Motionärerna föreslår att möjligheten att

införa en avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella föreningar,

frivilligorganisationer och andra godkända verksamheter utreds.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets mening viktigt att det finns en demokratisk

process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga

organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer,

internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här

typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet

och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers

förmögenheter och förmåga och vilja att bidra.

Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt

från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att

utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att

belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt

utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna

stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål

för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.

Utskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning

som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla. Utskottet

avstyrker motionerna Sk275 yrkande 3 och 4, Sk204 yrkande 1, Sk238,

Sk379, Sk452 yrkande 43, Kr358 yrkande 7, Sk326, Sk447 yrkandena 1

och 2 samt Sk250.

Boendes självförvaltning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en utvidgad skattefrihet för

boendes självförvaltning.

Jämför reservation 15 (kd).

Bakgrund

Ersättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att

utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet

system för självförvaltning är enligt 8 kap. 31 § inkomstskattelagen

skattefria. Det krävs att villkoren bestämts i en överenskommelse enligt

hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en

hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Avdraget får inte överstiga

den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter.

En ytterligare förutsättning är att samtliga hyresgäster som deltar i

självförvaltningen får avdrag med samma belopp.

Skattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter

i bostadsrättsföreningar m.m. (prop. 1996/97:119).

Motionerna

I motion Bo306 yrkande 24 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) anför

motionärerna att taket för skattefrihet vid självförvaltning bör höjas och

kravet på en enhetlig ersättning slopas för att på det sättet öka

hyresgästernas intresse för självförvaltning.

I motion Sk436 av Martin Nilsson (s) anför motionären att de boende

inom s.k. kollektivhus i föreningsform i allt väsentligt utför samma

självförvaltande uppgifter som i vanliga hyresförhållanden. Ersättningen

betalas dock inte ut som ett avdrag på hyran till varje enskild hyresgäst

utan som en ersättning till föreningen att användas till kollektiva

nyttigheter. Ersättningen beskattas hos föreningen. Det finns skäl att

göra en översyn av lagstiftningen på detta område så att det blir tydligt

att regelverket uppmuntrar alla former för självförvaltning. Regeringen

bör ges i uppdrag att skyndsamt göra en sådan översyn.

Utskottets ställningstagande

Särskilda regler om hyresgästernas självförvaltning har införts för att

inte hindra den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning

medför och för att man bör ta vara på de fördelar som självförvaltningen

innebär. Tidigare medförde skattefrågorna problem i dessa sammanhang

eftersom det i praktiken var svårt att bedöma var gränsen gick mellan

skattefriheten för privata insatser för egen räkning och den skatteplikt

som råder för alla typer av ersättningar för arbete och liknande

prestationer.

Reglerna utgör resultatet av en avvägning mellan delvis motstående

intressen och innebär att man håller fast vid grundläggande skatterättsliga

principer samtidigt som man möjliggör kollektiva former av självförvaltning

i hyreshus och andra boendeformer som kan fungera flexibelt och

administreras enkelt. Ett viktigt inslag i reglerna är bl.a. att alla

hyresgäster skall ha rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen

och att hyresavdraget skall vara lika stort för alla som är med. Reglerna

är inte bara tillämpliga på hyresgäster utan kan också användas i

bostadsrättsföreningar och andra boendeformer.

Enligt utskottets mening har reglerna i nu aktuella delar en välavvägd

utformning, och utskottet är inte berett att tillstyrka att de ändras.

Utskottet avstyrker motionerna Bo306 yrkande 24 och Sk436.

Studenters stipendier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att regeringen skall utreda och

eventuellt lägga förslag om ändrade skatteregler för studenters stipendier.

Jämför reservation 16 (m, kd).

Bakgrund

Av 8 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att stipendier som

är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är

avsedda för andra ändamål är skattefria, om de inte är ersättning för

arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning och

inte betalas ut periodiskt.

Vad som utgör ett stipendium är inte definierat i lagtexten. Det finns

ett stort antal rättsfall där frågan om skatteplikt för bidrag med olika

beteckningar har prövats. Enligt allmänt språkbruk är ett stipendium

ett till en fysisk person utgivet bidrag som har benefik karaktär, dvs.

är vederlagsfritt i den meningen att det inte utgör ersättning för

arbete eller prestation som mottagaren har utfört för utgivarens räkning

eller en prestation som är till direkt nytta för denne.

I fråga om utbildningsstipendier uppställs inte något krav på att de

inte får betalas ut periodiskt eller vara ersättning för arbete som har

utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning. Ett stipendium

från den egna arbetsgivaren anses "smittat" av anställningen oavsett

syftet med stipendiet. Med utbildning i detta sammanhang har i praxis

omfattats inte bara grundutbildning utan även forskarutbildning och

doktorandutbildning.

Motionen

I motion Sk452 yrkande 33 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att en

student som åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en

fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget,

blir skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten erhåller.

Det innebär att studenten i fråga under innevarande och de därpå

följande två åren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för

resebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig

konferens. Dessvärre gör skattemyndigheterna i Sverige olika tolkningar

av lagstiftningen. Det är angeläget att regeringen utreder dessa nämnda

förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med

lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå

från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till

studenter.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening ger den nuvarande lagregleringen och den

omfattande praxis som finns på detta område en förhållandevis god ledning

vid gränsdragningen mellan skattefria och skattepliktiga stipendier.

Samtidigt är det ofrånkomligt att avgörandet i sista hand måste vila på

en bedömning från Skatteverkets eller domstolens sida av de omständigheter

som föreligger i det enskilda fallet.

Enligt utskottets uppfattning kan de uppgifter som lämnas i motionen

inte motivera att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte

att förändra de nu aktuella lagreglerna.

Lokalanställda på ambassader i Sverige

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en utvärdering av beslutet att

slopa skattefriheten för lokalanställda vid ambassader i Sverige.

Jämför särskilt yttrande 3 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Riksdagen har i juni 2004 beslutat avskaffa den tidigare gällande

skattefriheten för lokalanställda vid ambassader i Sverige. De nya reglerna

tillämpas första gången vid 2008 års taxering (prop. 2003/04:151, bet.

2003/04:SkU37).

Motionen

I motion Sk462 av Lennart Hedquist (m) anför motionären att riksdagens

beslut att slopa de lokalanställdas skattefrihet innebär att beskickningarna

får högre kostnader och att det finns en risk för att en del beskickningar

reducerar sin verksamhet eller stänger. Detta gäller särskilt beskickningar

från tredje världen. Motionären begär ett tillkännagivande om att

beslutet bör utvärderas och regeringen lägga fram de förslag som utvärderingen

föranleder.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening framfördes de synpunkter som motionären tar

upp redan när riksdagen fattade sitt beslut att slopa de lokalanställdas

skattefrihet.

Lokalanställda vid ambassader i Sverige är befriade från inkomstskatt.

Skattebefrielsen har medfört att lönerna beräknas utifrån vad som skulle

ha erhållits netto efter beskattning av en svensk lön. En konsekvens är

att även den ersättning som erhålls från socialförsäkringssystemet

beräknas på vad som motsvarar en svensk nettolön. Vid långtidssjukdom,

föräldraledighet och pensionering blir inkomsten i flertalet fall

påtagligt lägre än för personer som betalar skatt på sin inkomst i Sverige.

När det gäller den allmänna pensionen kan en längre tids arbete som

lokalanställd innebära att den anställde hamnar i samma situation som

den som inte, eller till endast ringa del, varit yrkesverksam. Även vid

rätt till sjukersättning (tidigare förtidspension) uppkommer betydande

effekter. Jämförs en nettoinkomst på 15 000 kr per månad med en

bruttoinkomst på 22 000 kr blir utfallet att den lokalanställde erhåller en

sjukersättning på 9 600 kr per månad, att jämföra med 14 080 kr per

månad i det senare fallet. Det kan således konstateras att de lokalanställdas

skattefrihet kan leda till oacceptabla konsekvenser när det gäller deras

sociala trygghet.

I ärendet gjorde regeringen bedömningen att den enda rimliga vägen för

att hållbart och långsiktigt komma till rätta med de lokalanställdas

situation var att slopa skattefriheten. Även principiella skäl talade

för ett sådant beslut. Sverige skulle därmed ansluta sig till den ordning

som förekommer i de flesta andra länder, däribland övriga nordiska länder.

Vid remissbehandling av regeringens förslag om att slopa skattefriheten

för de lokalanställda framförde ambassaderna bl.a. att förslaget inte

bara skulle innebära ökade kostnader i form av ökade löner för de

lokalanställda utan också ökade arbetsgivaravgifter och att ambassaderna

som en följd härav kunde tvingas reducera antalet anställda som därmed

skulle riskera att bli arbetslösa. Också från Tjänstemannaförbundet HTF

framhölls att en slopad skattefrihet kunde ställa sig svår för de

utländska beskickningarna och konsulaten av budgetmässiga, men också av

rent finansiella skäl. Risken vid ett snabbt genomförande av inkomstbeskattning

var enligt förbundet att arbetsgivarna inte höjer lönerna och att de

enskilda arbetstagarnas situation i stället ytterligare förvärras genom

att befintliga nettolöner beskattas. Enligt förbundet var en annan risk

vid ett genomförande inom en nära framtid att beskickningarna och

konsulaten ser sig tvingade att genomföra uppsägningar med arbetslöshet

som följd.

I ärendet gjorde regeringen bedömningen att ökade kostnader för

beskickningar och ambassader inte kunde motivera att skattefriheten skulle

bestå. Samtidigt hade regeringen förståelse för att en omläggning av de

lokalanställdas beskattning kan skapa oro och problem för såväl de

anställda som deras arbetsgivare och senarelade därför ikraftträdandet

för att ge de berörda möjlighet att anpassa sig till den nya situationen.

Reglerna föreslogs därför börja tillämpas först vid 2008 års taxering.

Utskottet fann vid sin behandling av regeringens förslag inte någon

anledning till erinran mot detta och tillstyrkte därför proposition

2003/04:151.

Utskottet är inte nu berett att ändra sitt ställningstagande och ser

inte någon anledning att tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen

i syfte att få till stånd en utvärdering av beslutet. Utskottet avstyrker

motion Sk462.

Idrottskonto

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om tillkännagivanden om behovet av

ett idrottskonto och bättre skatteregler för elitidrottare.

Jämför reservation 17 (kd).

Motionerna

I motion Sk347 av Anita Sidén och Göran Lindblad (m) anförs att det

inte minst ur social synpunkt är beklagligt att elitidrottarna i så

stor utsträckning anser sig tvungna att "fly" från Sverige och motionärerna

föreslår att skattefrågan utreds för att hejda utflyttningen.

I motion Kr355 yrkande 14 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anför motionärerna

att professionella idrottsmän eller -kvinnor på grund av fysiska skäl

ofta har en karriär som är begränsad till några få år relativt tidigt

i livet. Inom vissa idrotter är det därför vanligt att idrottaren tjänar

mycket pengar under några år för att sedan tjäna avsevärt mindre. För

att lösa detta problem bör s.k. idrottskonton införas för att plana ut

livsinkomsten.

Utskottets ställningstagande

Regeringen utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en

kommitté som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av

idrottslig verksamhet. En uppgift för kommittén är att överväga om det

behövs särskilda skatteregler för den professionella idrotten. Kommittén

skall också se över de bestämmelser som reglerar inkomstbeskattningen

av idrottsutövare samt domare och andra idrottsfunktionärer. I uppdraget

ingår även att överväga om det finns behov av att införa någon form av

idrottsmannakonton. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den

1 december 2005.

Enligt utskottets mening bör resultatet av Idrottsskattekommitténs arbete

avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk347 och Kr355 yrkande 4.

Bär, svamp och kottar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av det skattefria

beloppet vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar.

Jämför reservation 18 (kd, c).

Bakgrund

Intäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar samt kottar som den

skattskyldige själv plockar är skattefri till den del intäkten under

beskattningsåret inte överstiger 5 000 kr. Detta gäller inte om

plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen

utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst (8 kap. 28 § IL).

Bestämmelsen är uttömmande och skattefriheten omfattar därmed endast

försäljning av just bär, svampar och kottar, se RÅ 1992 not 513.

Motionen

I motion Sk246 av Erling Wälivaara (kd) anförs att hobbyplockning av

vildvuxna bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak i skogslänens

glesbygd. Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning på 5 000

kronor antogs för snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats

sedan lagen antogs. Den nu alltför låga skattefria gränsen lockar

plockarna att inte uppge sina rätta namn till uppköparna för att på detta

sätt slippa en eventuell skatt. Motionären föreslår att regeringen får

återkomma med förslag till ändring av regelverket för beskattning av

inkomster från hobbyplockning av kottar, vildvuxna bär och svamp.

Utskottets ställningstagande

Skattefriheten upp till 5 000 kr för vissa intäkter av bärplockning är

ett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral

beskattning av arbetsinkomster och motiveras av speciella praktiska

skäl i samband med denna verksamhet och även av önskemålet att stimulera

ett tillvaratagande av naturtillgångar.

Enligt utskottets mening finns det anledning att vara restriktiv med

undantag från beskattningen av arbetsinkomster. Det finns hela tiden en

risk att sådana undantag leder till konkurrenssnedvridningar på

arbetsmarknaden och på den marknad där företagen avsätter sina produkter.

Skatteregler som avser att gynna en viss bransch kan också komma att

ifrågasättas i olika internationella sammanhang.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka en utvidgning

av den nuvarande skattefriheten.

Skadestånd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en översyn av skattereglerna i

syfte att skapa en generell skattefrihet för ersättning för ideell skada.

Jämför reservation 19 (kd).

Bakgrund

Ersättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig

även om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och oavsett

om ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från den

ersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt

lidande (t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det

att anse som ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna

från beskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning

att beloppen ändå är skattepliktiga.

Enligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har arbetstagare

rätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då

arbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren.

Regeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd som utgått på

grund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig

inkomst av tjänst (RÅ 80 1:10, RÅ 87 ref. 10).

När det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433)

en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta

utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana

trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör

dessa skyldigheter skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren

för den kränkning som underlåtenheten innebär.

Kammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att

en utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig

inkomst av tjänst.

Motionen

I motion Sk419 av Ingemar Vänerlöv (kd) anför motionären att det är

stötande att ersättning för ideell skada kan inkomstbeskattas om det

som inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang.

Motionären anser att principen om skattefrihet för ersättning för ideell

skada alltid bör gälla och föreslår en översyn av lagstiftningen i syfte

att skattebefria all ersättning av ideell skada.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening talar starka kontrollskäl för att de ersättningar

som en arbetsgivare betalar till en anställd bör vara beskattade. En

skattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas,

och möjligheten att komma till rätta med ett sådant missbruk skulle

vara liten.

Nuvarande praxis i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund

i anställningsförhållanden är känd, fungerar väl och är också möjlig

att förena med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om

ersättning för ideell skada.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om ändrade regler på

detta område och avstyrker därför motion Sk419.

Biodling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om lättnader i skattereglerna för

hobbybiodling.

Jämför reservation 20 (kd, c).

Bakgrund

Vid 1991 års skattereform infördes särskilda skatteregler för hobbyverksamhet.

Inkomst av hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst. Avdrag

får göras för utgifter som erlagts under beskattningsåret eller under

något av de fem år som föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som

erlagts före beskattningsåret medges endast i den mån utgiften överstiger

eventuella inkomster under det året. Vid biodling utan anknytning till

jordbruk går gränsen mellan hobby och näringsverksamhet normalt vid 15

bikupor.

Motionerna

I motion Sk249 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför motionären att den

biologiska mångfalden är ett politiskt utstakat mål och att Sverige

behöver en levande landsbygd med ett rikt företagande och en blommande

natur. Om biodling kan vara en del i detta, om än en liten men viktig,

så är det bra. Motionären förslår ett tillkännagivande om att

anteckningsskyldigheten för biodlare med färre än 10 samhällen skall tas

bort.

I motion Sk444 av Heli Berg (fp) anförs att det är samhällsekonomiskt

angeläget att stödja och stimulera svensk biodling och att beskattning

av inkomster från biodling skall kunna ske på sådant sätt att inkomst

från högst 15 bisamhällen är skattefri.

I motion MJ260 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c)

anförs att värdet av biodling är vida större än just inkomsten för

biodlaren och att man bör återgå till att betrakta biodlare med upp till

15 bisamhällen som hobbyodlare och befria dem från skatteredovisningsskyldighet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det anledning att undvika att ha regler

som gör det möjligt att varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet

utan att den underkastas samma skatteregler som andra liknande verksamheter.

Skattefriheten för inkomst av hobbyverksamhet avskaffades därför under

1991 års skattereform, och särskilda regler för beskattningen av sådan

verksamhet infördes.

När det gäller biodling innebär det anförda att eventuella överskott av

hobbybiodling beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter från

år då någon inkomst inte deklarerats måste kunna redovisa sina inkomster

under ett sådant år. De krav som ställs gäller en redovisning av de

inkomster som förekommit och ett underlag som styrker utgifterna. Enligt

utskottets bedömning bör en sådan redovisning inte medföra alltför mycket

besvär. Utskottet avstyrker motionerna Sk249, Sk444 och MJ260 yrkande

1.

Öresund

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att kompensationen från Danmark

till Sverige skall delas ut till landsting och kommuner i Skåne och om

ett tillkännagivande till regeringen om bemanningsföretagens beskattning.

Jämför särskilt yttrande 4 (m).

Bakgrund

Riksdagen har i juni 2004 godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark

som löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska

skatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och

Danmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det

nordiska skatteavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av

anställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda

staterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag

för utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system

för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet

innehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera

ordningen för utjämning, särskilt såvitt avser den del av kommunalskatten

som tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering

av hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de

båda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).

Det utjämningsbelopp som regleras i avtalet tillförs kommuner och

landsting via anslaget 48:1 (prop. 2004/04:1 utg.omr. 25 s. 19).

Motionerna

I motion N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c) anför motionärerna

att det skatteavtal som slöts mellan den svenska och den danska regeringen

var välkommet men att det innehåller en del brister, framför allt för

kommunal- och landstingsnivån i Skåne. Kommunerna och landstingen

erbjuder i dag samtliga invånare en hög service som betalas via skatten,

sjukvård, skola, barnomsorg m.m. Enligt det tecknade skatteavtalet

sker en avräkning mellan danska och svenska staten. Staten kompenserar

sedan hela det svenska kommun- och landstingskollektivet via det generella

statsbidraget och inkomst- och kostnadsutjämningen. Motionärerna föreslår

ett tillkännagivande om att det enda rimliga är att kompensationen från

Danmark till Sverige skall delas ut till landstinget och kommunerna i

Skåne och inte som i dag till alla kommuner och landsting i Sverige

(yrkande 4). En stor brist i skatteavtalet är vidare att det inte tar

hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för bemanningsföretag.

Dessa kommer, liksom tidigare, att hindras från att hyra ut arbetskraft

över Sundet genom att anställda och företaget måste skatta i två system,

betala sociala avgifter till två system, begära jämkning etc., vilket

gör att den administrativa tröskeln blir alltför stor och att den fria

rörligheten för tjänster kraftigt inskränks. Motionärerna föreslår att

bemanningsföretagens anställda enbart skall beskattas i det land där de

är anställda, dvs. där bemanningsföretaget har sitt kontor (yrkande 21).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör den kompensation som Danmark skall erlägga

enligt avtalet gå till hela det svenska kommun- och landstingskollektivet

eftersom det är detta kollektiv som i dag bär så gott som hela den

merkostnad som uppkommer i Skånes kommuner och landsting till följd av

arbetspendlingen. Utskottet är således inte berett att tillstyrka

motionsförslaget om att kompensationen skall lämnas direkt till Skånes

kommuner och landsting.

När det gäller bemanningsföretagens beskattning innehåller avtalet en

överenskommelse om att Sverige och Danmark skall inleda diskussioner

för att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av

bestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar av det nordiska

skatteavtalet om det skulle visa sig föreligga skattemässiga hinder för

den fortsatta integrationen i Öresundsregionen. Om reglerna för

bemanningsföretagen visar sig vara till hinders för den fortsatta integrationen

finns det alltså tillfälle att återkomma till frågan i de fortsatta

diskussionerna med Danmark. Utskottet utgår från att regeringen löpande

följer denna fråga och vid behov tar upp den till diskussion med Danmark.

Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen finns det

enligt utskottet inte.

Utskottet avstyrker med det anförda motion N403 yrkandena 4 och 21.

Larm- och säkerhetskostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en allmän avdragsrätt för larm-

och säkerhetskostnader.

Motionen

I motion Ju291 yrkande 1 av Henrik Westman (m) anför motionären att det

behövs fler poliser och att skäliga kostnader som den enskilde har för

att skydda sin hälsa, liv och lem samt sin egendom bör vara avdragsgilla.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att tillstyrka att en allmän avdragsrätt införs

för privata larm- och trygghetsanordningar och avstyrker därför motion

Ju291 yrkande 1.

Avdrag för skattehjälp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en generell avdragsrätt för

skattehjälp.

Bakgrund

Den som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde,

utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara sin

rätt har i viss utsträckning rätt till ersättning för kostnaderna, bl.

a. i det fall den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till

sina yrkanden i ärendet eller målet. Sådan ersättning anses inte vara

skattepliktig. Ersättning kan inte utgå för kostnader för att fullgöra

deklarationsskyldigheten eller för eget arbete. Reglerna finns i lagen

(1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

Kostnader för biträde vid upprättande av självdeklaration eller i samband

med process i taxeringsmål utgör inte sådana kostnader för vilka avdrag

medges. Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde att införa

en avdragsrätt för kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men

fann inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det

inte är fråga om utgifter för intäkternas förvärvande.

Motionen

I motion Sk368 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (m) anför

motionärerna att ett ifrågasättande från skattemyndigheten som helt

saknar grund kan åsamka den enskilde stora kostnader i

skattekonsultationskostnader

för att han eller hon skall kunna bevisa sin oskuld. Denna kostnad är

inte ens avdragsgill i inkomstdeklarationen. Detta drabbar främst

enskilda och småföretagare. När det gäller lite större företag har man

ofta egen jurist eller skattekunniga medarbetare som kan tillvarata

företagets intresse. Kostnaden för att driva skattemål med egen personal

är avdragsgill som lön i företagets resultaträkning. Motionärerna anser

att det är orättvist att skattskyldiga skall behandlas så olika och

föreslår att en skattskyldig skall kunna medges avdrag i inkomstdeklarationen

för sina kostnader för att tillvarata sina intressen vid skattemål.

Detta bör i vart fall medges om skattemyndigheten inte vinner framgång

i sina yrkanden.

Utskottets ställningstagande

Gällande regler innebär att ersättning kan erhållas för kostnader för

ombud eller biträde, utredning eller annat som den enskilde skäligen

behövt för att ta till vara sin rätt i ett skatteärende. Enligt utskottets

mening finns det inte anledning att härutöver införa särskilda avdragsregler

för denna typ av kostnader. Utskottet avstyrker motion Sk368.

Bredband

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en förändrad utformning av

bredbandsreduktionen.

Jämför reservation 21 (kd).

Bakgrund

Den som installerar bredband och tar installationen i bruk kan få en

skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 50 % av de utgifter som

överstiger 8 000 kr per hus eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kr per

ansluten bostad eller lokal. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kr

per hus, bostad eller lokal (prop. 2000/01:24, bet. 2000/01:SkU8, prop.

2002/03:1, bet. 2002/03: FiU1). Bredbandsreduktionen förlängdes senast

till 2006 års taxering.

Motionen

I motion T459 yrkande 17 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anför motionärerna

att stödet har utnyttjats i mycket begränsad omfattning och att utfallet

med all önskvärd tydlighet visar att tröskeln för bidraget är för hög,

framför allt för hushållen. Motionärerna förespråkar ett avdrag i

intervallet 1 000-5 000 kr i stället. De föreslår att reduktionen ändras

på ett sådant sätt att bredbandsreduktionen börjar utnyttjas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att utgångspunkten vid utformningen av

skattereduktionen i första hand har varit att den skall stimulera till

bredbandsanslutningar hos företag och hushåll som finns utanför tätorterna,

att den endast bör avse sådana anslutningar som är avsevärt mer

kostnadskrävande än i normala fall och att reduktionen endast bör medges

med en mindre del av den totala utgiften för anslutningen. Utskottet är

inte berett att frångå dessa principer för utformningen av bredbandsreduktionen

och avstyrker därför motion T459 yrkande 17.

Reservationer

1. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inkomstbeskattningens utformning. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf357 yrkande 19, bifaller delvis

motionerna 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk433, 2004/05:N349 yrkande 2 och

2004/05:A221 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15

och 20, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1,

2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39,

2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf358 yrkande

3 och 2004/05:A220 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Vår långsiktiga vision är att sänka det svenska skattetrycket rejält.

Denna sänkning måste ske på ett ansvarsfullt sätt och gå hand i hand

med starka offentliga finanser som säkerställer ett uthålligt lägre

skattetryck. Målet är att den offentliga sektorns bruttoskuld skall

sänkas och möjliggöra stabila skattesatser på en märkbart lägre nivå i

förhållande till i dag. På så sätt skapas de bästa förutsättningarna

för en hög och uthållig tillväxt och en rättvis välfärdsutveckling.

Ett centralt problem med dagens regler är att den enskildes vinst av

att arbeta är liten. Nyttan av att arbeta i stället för att leva på

bidrag är i dagsläget ringa för många människor. De samlade effekterna

av höjda skatter och minskade bidrag äter upp en betydande del av den

inkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Det är människor med de

lägsta inkomsterna som drabbas av de största marginaleffekterna. Den

låga nyttan av en extra arbetsinsats medför flera problem. Det mest

allvarliga är att skatte- och bidragssystemen skapar djupa fattigdomsfällor

som i stort sett är omöjliga att ta sig ur. När man inte rår över sin

egen vardag skapas en ofrihet, självkänslan undergrävs och genuin

otrygghet uppstår.

Vår politik minskar de marginaleffekter som skatte- och bidragssystemen

ger upphov till. Vi har lagt fram förslag om ett arbetsavdrag. Personer

som har inkomst av tjänst eller egen näringsverksamhet som överstiger

ca 110 000 kr skall få göra ett arbetsavdrag i den kommunala beskattningen.

I inkomstskiktet upp till 150 000 kr uppgår avdraget till 60 % av den

inkomst som ligger över 75 000 kr. På motsvarande sätt erhålls arbetsavdrag

med 20 % i skiktet upp till 250 000 kr och med 10 % i skiktet upp till

350 000 kr.

Arbetsavdraget bidrar till att minska marginalskatten och de samlade

marginaleffekterna betydligt. Förslaget gör att det kommer löna sig

avsevärt mycket bättre att leva på arbete än att leva på bidrag och att

behållningen av en extra arbetsinsats stiger. Därmed bryts dagens

fattigdomsfällor, och makt över den egna vardagen blir en realitet.

Tillsammans med ändrade bostadsbidrag och förändringar i arbetslöshets-

och socialförsäkringarna kommer vår skattereform att märkbart stimulera

sysselsättningen och arbetsutbudet.

I en alltmer konkurrensutsatt värld kommer länder med höga lönekostnader

som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För

att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att

kunskapsinnehållet i vår produktion stiger snabbt. Detta kräver en

välutbildad arbetskraft. Om människor skall vilja avstå inkomst under

flera år och satsa på att skaffa sig en högre utbildning måste detta

löna sig. För att förstärka avkastningen av utbildning vill vi moderater

på sikt avskaffa värnskatten. Även om det på mycket kort sikt är mest

prioriterat att genomföra de skattesänkningar som har störst effekter

på arbetsutbudet och tillväxten vill vi snarast begränsa den högsta

marginalskatten så att den inte övertiger 50 %. Marginaleffekten är i

dag ofta högst för inkomsttagare med låga eller medelhöga arbetsinkomster.

Förvärvsfrekvensen för äldre faller snabbt ju närmare pensionsåldern

man kommer. Det finns naturligtvis flera skäl till detta, och det är

heller inte rimligt att tro att alla skulle kunna eller vilja jobba mer.

Samtidigt finns det många människor som både kan och vill jobba längre

upp i åldrarna. Dessa utgör en viktig kunskaps- och arbetskraftsreserv

som vi vill ta till vara. I dag tvingas arbetande pensionärer att lägga

arbetsinkomster ovanpå pensionen när skatten skall räknas ut. Detta gör

att de snabbt kommer upp i höga marginalskatter och minskade incitament

att arbeta. För att göra det lönsamt att arbeta efter den normala

pensionsåldern, oavsett om man tar ut pension eller ej, anser vi att den

statliga skatten skall slopas på arbetsinkomster fr.o.m. 65 års ålder.

För att stimulera företagen att anställa och behålla äldre arbetskraft

föreslår vi också att arbetsgivaravgifterna för äldre än 61 år

sänks.

Sammantaget innebär moderaternas skattepolitik en politik för rättvisa,

makt över den egna vardagen och ökad sysselsättning. Sänkta marginaleffekter

och bättre förutsättningar för företagande och företag kommer att stärka

den långsiktiga produktionsförmågan. Därmed skapas förutsättningar att

klara välfärden med mindre uppoffringar än i annat fall. Vår politik

kommer att ge fler jobb, högre välfärd och trygghet inför framtiden.

Vi tillstyrker de motionsyrkanden som ligger i linje med Moderata

samlingspartiets inriktning av inkomstbeskattningen.

2. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Sk454 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Fi259

yrkandena 15 och 20, 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433, 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och

4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39, 2004/05:Sf354 yrkande 5,

2004/05:Sf357 yrkande 19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2,

2004/05:A220 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.

Ställningstagande

Sverige behöver en ny stor skattereform. Grundproblemet i den svenska

ekonomin är att för få människor arbetar och för få företag startas och

växer. Nyckeln till att bryta detta skadliga dödläge ligger till stor

del i reformer av skattesystemet som ger människor makten över sina liv

tillbaka och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt

uthållig tillväxt.

Skattesystemet måste förändras så att det blir lönsammare att arbeta,

spara, investera och driva företag i Sverige. Lappandet och lagandet i

skattesystemet har för länge sedan nått vägs ände. Människor kan inte

längre överblicka vilken skatt de själva betalar. Skattereformen 1990/91

byggde på tanken om breda skattebaser och lägre skattesatser. De allra

flesta skulle bara betala kommunalskatt, och alla skulle få behålla

hälften av en inkomstökning, "hälften kvar". Mycket utav grunderna för

skattereformen är förfuskat i och med att brytpunkten för statlig skatt

realt sjunker så att fler och fler betalar statsskatten på 20 %.

Värnskatten blev permanent, ett brott mot principen "hälften kvar". Båda

dessa förändringar är allvarliga i så måtto att de innebär en sämre

drivkraft för människor att utbilda sig, anstränga sig och ta risker.

Dynamiken och tillväxten blir därmed lidande, liksom vår internationella

konkurrenskraft. Samtidigt har kommunalskatterna höjts och en rad

ändringar genomförts av grundavdrag, reduktioner m.m. som gör

inkomstbeskattningen svårförståelig och svåröverblickbar.

För att göra det mer lönande att arbeta, oavsett inkomst, vill Folkpartiet

införa ett förvärvsavdrag. Detta utgår redan på de allra lägsta

arbetsinkomsterna. Förvärvsavdraget innebär att arbetstagare med inkomster

upp till 220 000 kr per år får ett avdrag på kommunalskatten på 5 % av

inkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget konstant 11 000

kr, vilket betyder 3 520 kr om året eller ungefär 300 kr per månad i

skattesänkning. Förvärvsavdraget utgår inte på inkomster från sjukpenning

och sjukersättning. Anledningen är att förvärvsavdraget i första hand

skall kompensera för de utgifter som är förknippade med arbete, exempelvis

resekostnader och lunch borta i stället för hemma. Folkpartiets

förvärvsavdrag innebär 13 miljarder i skattesänkningar, vilket gör att

tyngdpunkten ligger på låg- och medelinkomsttagare.

Den som tjänar mer skall också betala mer i skatt, inte bara mer i kronor

utan även större andel av sin inkomst. Men hälften räcker. Folkpartiet

vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid

skattereformen 1990/91 - att de flesta bara skall betala 30 % i skatt,

och att de med höga inkomster skall betala 50 % på de högre inkomsterna.

Därför vill vi sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort den

s.k. värnskatten som är 5 procentenheter. I vårt förslag försvinner

värnskatten 2006. I dag betalar alltför många medelinkomsttagare statlig

skatt, dvs. sammanlagt drygt hälften av en inkomstökning. Eftersom

regeringen de senaste åren valt att inte flytta upp brytpunkten för

statlig skatt i takt med löneutvecklingen hamnar alltfler medelinkomsttagare

ovanför brytpunkten. Vi vill därför att brytpunkten för statlig skatt

skall flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.

I detta sammanhang tillstyrker vi de motionsyrkanden som ligger i linje

med Folkpartiet liberalernas inriktning av inkomstbeskattningen.

3. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9

och 37-39, 2004/05:Sf354 yrkande 5 och 2004/05:Sf358 yrkande 3 och avslår

motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20, 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433, 2004/05:Sk454

yrkande 1, 2004/05:Sf357 yrkande 19, 2004/05:N349 yrkande 2, 2004/05:A220

yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.

Ställningstagande

Skatter skall fungera som ett medel att solidariskt finansiera vår

gemensamma välfärd samt styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt

och ekologiskt hållbar riktning. Strävan måste vara att utforma

skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och

företagande. I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och

som har en inkomst bör vara med och betala skatt till gemensamma kostnader

för t.ex. skola, vård och rättsväsen. Det ger en delaktighet och ett

delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och

omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla

medborgare betala lika mycket i skatt. Medborgarna skall bära en rättvis

del av den gemensamma skattebördan, samtidigt som alla skall ges bästa

möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den

mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man

måste söka bidrag hos stat och kommun. En sådan rundgång främjar varken

ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste brytas.

Socialdemokraternas politik för att sanera statsfinanserna har till

stora delar inneburit höjda skatter för låg- och medelinkomsttagare.

Detta har i kombination med sänkta bidrag gjort att många som redan

tidigare levde på marginalen tvingats söka socialbidrag. Låginkomsttagare

som tvingas söka socialbidrag under vissa perioder av året betalar

samtidigt ofta ansenliga belopp i inkomstskatter under andra delar av

året. Denna negativa rundgång måste brytas.

Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför

måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt

i låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten

i dag är kommunalskatten som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett

inkomstnivå. Vi föreslår att inkomstskatten sänks genom att ett

förvärvsavdrag om 6 % införs för inkomster upp till 6,3 inkomstbasbelopp.

Samtidigt införs ett särskilt förvärvsavdrag på 5 % för personer med

mycket låga inkomster.

Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 %

bör återställas. Den statliga inkomstskatten skall vara högst 20 %. Det

är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning

lönar sig.

De äldre måste få ett större ekonomiskt utrymme. De ekonomiskt sämst

ställda pensionärerna är de som först måste få en förbättring. Vi har

därför ett förslag om att ett särskilt, men mycket enkelt utformat,

högre grundavdrag skall återinföras för ålderspensionärer. Denna

grundavdragshöjning bör enbart gälla vid kommunal beskattning och motsvara

en skattesänkning på 200 kr per månad. Detta åstadkoms genom att till

det nuvarande grundavdraget addera 7 500 kr. För personer som fyllt 65

år och vill fortsätta arbeta halveras dessutom inkomstskatten genom ett

50-procentigt förvärvsavdrag.

Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att

urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också

skattemoralen. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar

svartarbete, fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga

skattebetalare får betala alltmer i skatt. Skattenivåer och skatteregler

måste vara utformade så att incitamenten till svartarbete minskas. Vidare

måste kontrollen öka bland de medborgargrupper som parallellt uppbär

stöd/bidrag och arbetar svart.

Jag tillstyrker motionsförslagen om att inkomstbeskattningen skall ges

den inriktning som Kristdemokraterna föreslagit.

4. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (c)

av Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20, bifaller delvis motion

2004/05:A220 yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna 2004/05:Sk212,

2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433,

2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39,

2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf357 yrkande

19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2 och 2004/05:A221

yrkande 5.

Ställningstagande

Med federalismens principer som bas ligger en radikal förnyelse av det

svenska statsskicket överst på Centerpartiets agenda. Dagens system med

ett starkt centralstyre och ett kommunalt självstyre på papperet som i

realiteten endast existerar på nåder av centralmakten skall ersättas

med ett system med en klar och tydlig konstitution med tydliga regler

för maktdelning och en kompetenskatalog där beslutsnivåers kompetenser

klargörs och med ett skydd för individuella fri- och rättigheter.

Skattesystemet skall utformas så att individers och familjers

självbestämmande sätts i centrum. Människor skall komma bort från

bidragsberoende.

Skatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag.

Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt

ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.

Skattesystemet skall vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs

som rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera

sina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.

Skatterna skall vara så utformade att människors skaparglädje inte

förhindras. Entreprenörer skall få uppskattning, inte bestraffas som i

dag. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer

att satsa på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt

risktagande måste vi ha ett system som gör det möjligt att lyckas. En

entreprenör som satsar måste tillåtas att lyckas och bli rik. Risktagande

måste kunna löna sig. De skatter som är skadliga för samhällsekonomin

bör avskaffas alternativt reformeras.

Vår utgångspunkt är att skattesystemet skall vara effektivt, förutsägbart,

rättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och

reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas. I

många fall leder de höga skatterna till att låginkomsttagare helt enkelt

inte längre klarar sig på sin egen lön. Centerpartiet har framfört ett

genomarbetat förslag till en omfattande skattereform som främst kommer

att gynna låg- och medelinkomsttagare genom att det nuvarande grundavdraget

ersätts med en skatte- och förvärvsrabatt som ger betydligt större

avtryck i människors disponibla inkomster.

Den nu gällande ordningen ger upphov till negativa marginaleffekter

eftersom grundavdraget har en upp- och nedtrappning i inkomstskikten

för låga och medelstora inkomster . Vårt alternativ med skatterabatt

medför att den summa som alla betalar in i skatt minskas med 750 kr per

månad, vilket motsvarar ett konventionellt grundavdrag på ungefär 30

000 kr. Denna rabatt skall komma alla som har beskattningsbar inkomst

till del, dvs. alla som har ett jobb, men även pensionärer och studenter

som jobbar extra etc. I kombination med detta inför vi en förvärvsrabatt

vars syfte är att mildra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare

samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. Vår förvärvsrabatt

minskar skatten för förvärvsarbetande med som mest 800 kr per månad och

är riktad framför allt till dem med låga till normala inkomster. År

2007 ökar vi skatterabatten till 900 kr per månad. Förvärvsrabatten

utgår på inkomster från förvärvsarbete eller företagande, just för att

stimulera detta. En förvärvsrabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig

stimulans för den arbetslöse att ta ett arbete och för den deltidsarbetande

att öka sin arbetstid.

Utöver att det svenska skattetrycket är det högsta i världen har vi

dessutom höga marginalskatter på arbete. Höginkomsttagare har som mest

närmare 60 % i marginalskatt, någonting som minskar dels arbetsutbudet,

dels får långsiktiga följder som ändrade studievanor och karriärvägar.

Höga marginalskatter på arbete är skatter som påverkar människors

beteende i stor utsträckning, såväl på lång som kort sikt och är därför

att betrakta som skadliga för samhällsekonomin. För att motverka detta

föreslår vi att den statliga inkomstskatten sänks med 2 procentenheter

och att skiktgränserna höjs.

För de personer som fyllt 65 år finns det i dag få incitament att

fortsätta arbeta. Åldersstrukturen på arbetsmarknaden är i dag sådan att

stora grupper snart förväntas gå i pension, samtidigt som antalet

personer i yrkesverksam ålder minskar något. Ett samlat grepp bör tas i

syfte att se över hur incitamentsstrukturen kan förändras så att äldre

på arbetsmarknaden kan ges bättre ekonomiska villkor och därmed lockas

att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter 65 år.

När inte människor har makt över sina egna liv ökar oroskänslan och

otryggheten. Centerpartiets förslag till inkomstskattereform är utformat

just i syfte att minska marginaleffekter. Dessutom måste en samlad

översyn göras i syfte att successivt fasa ut de bidrag som orsakar

marginaleffekter till förmån för minskade skatter så att vanliga människor

kan klara sig på vanliga inkomster utan bidragsberoende.

Jag tillstyrker motionsförslagen om att inkomstbeskattningen skall ges

den inriktning som Centerpartiet föreslagit.

5. Utländska nyckelpersoner, punkt 2 (v)

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en utvärdering av beslutet om skattelättnader

för utländska nyckelpersoner. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk277.

Ställningstagande

Skattelättnaden för utländska nyckelpersoner innebär att dessa på vissa

villkor och efter beslut av Forskarskattenämnden kan få 25 % av lönen

undantagen från beskattning och vissa ytterligare lättnader. För att

kunna tillämpa bestämmelserna ställs krav på specialistkompetens eller

att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete

med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det finns

betydande svårigheter att rekrytera inom landet.

Redan då beslutet fattades i riksdagen påpekade vi från Vänsterpartiets

sida att det kan uppstå gränsdragnings- och avvägningsproblem. Vi såg

två skäl till detta. Dels på grund av de avsteg från kravet på likformighet

i inkomstbeskattningen som förslaget innebar, dels på grund av de ibland

svåra bedömningar som måste göras av vilka som tillhör personkretsen.

Jag

anser att tillämpningen av beslutet om skattelättnader för utländska

nyckelpersoner snarast bör utvärderas.

6. Reseavdrag, punkt 6 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om höjt reseavdrag. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:MJ437 yrkande 10, bifaller delvis motion 2004/05:Sk211

och avslår motionerna 2004/05:Sk449 yrkande 3, 2004/05:T426 yrkande 3,

2004/05:N254 yrkande 12 och 2004/05:N414 yrkande 8.

Ställningstagande

Många människor är beroende av bil för att kunna ta sig till och från

sitt arbete. Detta gäller särskilt i glesbygd där alternativa färdsätt

saknas. Resekostnaderna utgör inte sällan en betydande kostnad för

intäktens förvärvande.

Vi anser att avdraget för resor med bil mellan arbetsplatsen och hemmet

och i tjänsten bör höjas så snart som möjligt. På så sätt gynnas arbete,

rörlighet och möjligheterna att verka i bl.a. glesbygd.

7. Reseavdrag, punkt 6 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att reseavdraget bör omfatta resor till och

från barntillsyn. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk449

yrkande 3, 2004/05:T426 yrkande 3, 2004/05:N254 yrkande 12 och 2004/05:N414

yrkande 8 och avslår motionerna 2004/05:Sk211 och 2004/05:MJ437 yrkande

10.

Ställningstagande

Bilen är en nödvändighet för många i Sverige, både i staden och på

landsbygden. Under de senaste åren har bensinpriset stigit kraftigt,

delvis till följd av den gröna skatteväxlingen, delvis till följd av

internationella faktorer. Det höga bensinpriset slår hårt mot landsbygden

där många är beroende av bilen för sina arbets- och serviceresor. Vi

föreslår att reseavdraget ändras så att det följer prisutvecklingen

samtidigt som det breddas. Transporter till och från barntillsyn bör

inräknas i avdraget.

8. Hushållstjänster, punkt 8 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och

Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en skattereduktion för hushållsnära tjänster.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk408 och bifaller delvis

motionerna 2004/05:Sk201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk208 yrkandena 1

och 2, 2004/05:Sk237, 2004/05:Sk274, 2004/05:Sk281, 2004/05:Sk292,

2004/05:Sk300, 2004/05:Sk329, 2004/05:Sk333, 2004/05:Sk346, 2004/05:Sk374,

2004/05:Sk380, 2004/05:Sk403, 2004/05:Sk425, 2004/05:Sk441, 2004/05:Sk443

yrkande 2, 2004/05:Sk457, 2004/05:Sf354 yrkande 4, 2004/05:Sf359 yrkande

5, 2004/05:Sf363 yrkande 42, 2004/05:So594 yrkande 14, 2004/05:N239

yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 23, 2004/05:N400 yrkande 4, 2004/05:N401

yrkande 5, 2004/05:N403 yrkande 13, 2004/05:A350 yrkande 4, 2004/05:A352

yrkande 14, 2004/05:A355 yrkande 16 och 2004/05:Bo306 yrkande 14.

Ställningstagande

Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbete,

och mellan 60 och drygt 70 % av kostnaderna för en tjänst utgörs av

skatter och sociala avgifter. De stora skattekilarna, dvs. skillnaden

mellan köparens pris och säljarens ersättning efter skatt, bromsar

framväxten av moderna tjänsteföretag och fler jobb i tjänstesektorn. I

synnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som

betalar med redan beskattade medel.

Vi föreslår att en skattelättnad införs för tjänster som utförs i hemmet

eller på den egna tomten, här kallade hushållstjänster. Förslaget utgör

en del i en politik som syftar till en sysselsättningsökning, fler nya

företagare och expansion av redan befintliga företag.

Frågan om skattelättnader för hushållstjänster är noga utredd och

analyserad. Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i en rad

andra EU-länder, som t.ex. Danmark, Holland och Finland som öppnat

marknader för privata hushållstjänster, men också från försöksverksamheter

som bedrivits i Sverige med mycket gott resultat, exempelvis EU-projektet

Humlan i Kungälv.

De erfarenheter och kunskaper som redan inhämtats visar bl.a. att det

finns en stor efterfrågan på hushållstjänster. De finska erfarenheterna

pekar på att efterfrågan vid rätt pris är mycket stor, ja, så stor att

man nu i Finland skall utvidga systemet genom att göra reglerna mera

generösa.

Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp

ibland eller regelbundet. Men inkomstskatter, sociala avgifter och moms

driver upp timpriset till sådana nivåer att nästan inga hushåll med

normala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster,

som städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot

betalning sker därför svart. Skatteverkets undersökningar visar att skatt

på oredovisade inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år.

Hushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder.

Vi är övertygande om att en reform i denna riktning skulle ha många

positiva effekter på Sverige. Det skulle förbättra ekonomins funktionssätt,

minska arbetslösheten och stressen, öka jämställdheten och minska den

svarta sektorn och detta till en försumbar statsfinansiell kostnad.

Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler pressar människor till

svart arbete. För många unga riskerar den första kontakten med

arbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion

får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt

system och som alla andra få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen:

sjukförsäkring, pension m.m.

Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar också valfriheten. Människor

får större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster

till hemmet eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själva.

Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under de senaste decennierna,

men fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och

barnen och som utför merparten av det oavlönade hemarbetet. Skattereglerna

hindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad

som att köpa sig servicetjänster.

Det är svårt att med någon större precision ange hur många nya

arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Helt klart är det ett

betydande antal personer, av vilka flera har svårt att komma in på

arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får arbete.

Individens fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och beskattat

marknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna på tjänsteproduktion.

Genom att minska skattekilarna minskar snedvridningarna. Människor

kommer då i större utsträckning att kunna köpa hushållstjänster och

använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller till att

tillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen och därmed

effektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan specialisera sig mer

på sitt förvärvsarbete, och de som säljer tjänsterna blir specialister

på just hushållstjänster.

Kostnaderna för stressrelaterad ohälsa är en betydande utgiftspost för

staten. En orsak till det finns i den höga förvärvsfrekvensen i Sverige.

Många familjer lever under stor press med två heltidsarbetande föräldrar

som med dagens skattesystem inte har råd att efterfråga hjälp med olika

sysslor i hemmet för att få vardagen att gå ihop. Framför allt drabbar

detta kvinnor, då de i högre grad är dubbelarbetande. I ESO-rapporten

Den svenska sjukan (2002:49) förs bl.a. resonemanget att den höga

förvärvsfrekvensen kombinerad med dubbelarbete sannolikt är en av orsakerna

till att kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna.

Vissa företag säljer redan tjänster som städning, strykning, hämtning

av barn på dagis någon dag i veckan eller annat som kan avlasta familjerna.

En ensamstående förälders behov av dessa tjänster, är troligen än större.

Tyvärr är det i dag endast personer med mycket höga inkomster som kan

köpa dessa tjänster. Om skatterna sänks på hushållsnära tjänster skulle

det bli möjligt för fler att köpa dessa tjänster och därmed skulle

bördorna för många familjer bli lättare. Det skulle för många innebära

ett stressmoment mindre i vardagslivet samt en högre livskvalitet.

För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas

rejält genom att skattekilen minskas eller slopas helt. Vårt förslag

kan beskrivas som en utvidgning av det s.k. ROT-systemet, dvs. den

skattereduktion som tidigare tillämpades för reparationer, ombyggnad och

tillbyggnad. Vi föreslår dock en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden

för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet.

De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall

berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett

antal hushållstjänster där det är lätt att göra det själv och där någon

vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och

barntillsyn.

Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en

vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater.

Men vårt förslag innebär för dessa tjänster bara en smärre utvidgning

av redan existerande avdragsmöjligheter. Däremot utesluts offentligt

subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra

tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och

arkitekttjänster.

Vi anser det nödvändigt med en begränsning av den maximala skattereduktionen.

Vi föreslår att den skall vara 25.000 kr per hushåll och år. Det innebär

att hushållet kan köpa tjänster för 50.000 kr per år och få skattereduktion

för dessa.

När en privatperson köper en tjänst som är berättigad till skattereduktion

från ett företag skall företaget dra av kundens skattereduktion direkt

vid betalningen. På kvittot kommer då att stå hur mycket kunden har

betalat och hur mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full

skatt. Företaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna

månatliga skattedeklarationen.

Vi anser att hushållen enkelt skall kunna anlita den de själva vill

även om denna person inte är egen företagare eller anställd av ett

företag. Och omvänt: Den som vill bjuda ut sina tjänster skall kunna

göra det utan att behöva bilda ett företag. Även om det oftast är ett

tjänsteföretag som anlitas uppstår då och då situationer där det är

lämpligast att anlita någon person som inte är företagare. Det kan t.ex.

gälla en arbetslös hantverkare för ett renoveringsjobb eller en student

som barnvakt. Då behövs också ett enkelt system för att betala

arbetsgivaravgifter, preliminär skatt och lämna kontrolluppgift.

Den skattereduktion som vårt förslag ger för hushållstjänster som för

närvarande inte utförs på en vit marknad kommer inte att leda till något

skattebortfall alls för den offentliga sektorn. Vad gäller de tjänster

som kan komma i fråga kan en skattereduktion på 50 % väntas medföra ett

skattebortfall för staten på ca 1,4 miljarder kronor.

Det är dock värt att understryka att den statsfinansiella effekten av

förslaget på sikt kan bli mycket gynnsam. Det beror på att kalkylen

ovan inte inkluderar några dynamiska effekter, såsom effekten av ökad

sysselsättning, minskad stressrelaterad sjukfrånvaro och bättre

resursanvändning.

Förslaget är ett viktigt steg mot lägre skatt på arbete och en växande

och dynamisk tjänstesektor. Det går lätt att genomföra och ger sannolikt

snabbt fler nya jobb. Dessutom ger det människor en chans att inordna

sig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall är liten,

och på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga

finanserna.

9. Förmån av fria hemtjänster, punkt 9 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om beskattningen av förmån av fria hemtjänster.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk400.

Ställningstagande

Många arbetsgivare erbjuder sina anställda fria hemtjänster som förmån.

På så sätt kan de anställda koncentrera sig på arbetet och har lättare

att arbeta över då det behövs. En sådan förmån skall tas upp till

marknadsvärdet, och detta sätts för närvarande till det pris som arbetsgivaren

betalat för att få hushållstjänsten utförd, dvs. priset är högre än vad

privatpersoner normalt sett är beredda att betala.

Jag anser att det bör införas ett schablonbelopp för värderingen av

fria hemtjänster som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Det

skulle förenkla beskattningen och göra det förmånligt för anställda att

ta emot förmånen. Förslaget stimulerar en vit marknad för tjänster som

underlättar vardagen för dem som arbetar. Det är viktigt att den svarta

ekonomin bekämpas. Genom förslaget kan en viss del av den svarta sektorn

inom hemtjänstbranschen konkurreras ut av dem som betalar skatter m.m.

och följer arbetsrättslagstiftningen. De minskade skatteinkomsterna på

grund av det låga schablonbeloppet kompenseras till viss del av den

inkomstskatt, arbetsgivaravgifter m.m. som kommer att betalas för dem

som arbetar med hushållstjänsterna.

10. Personalvårdsförmåner, punkt 10 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs om att utreda effekterna av att jämställa kulturella aktiviteter

med motion och annan friskvård. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Sk483 och 2004/05:Kr368 yrkande 31, bifaller delvis motionerna

2004/05:Kr354 yrkande 14, 2004/05:Kr360 yrkande 7 och 2004/05:Kr363

yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386,

2004/05:Sk393, 2004/05:Kr358 yrkande 6 och 2004/05:MJ505 yrkande 5.

Ställningstagande

När en arbetsgivare förser en anställd med ett s.k. motionskort behöver

arbetstagaren inte ta upp förmånen till beskattning och arbetsgivaren

slipper betala avgifter på förmånen. Bakgrunden är att man funnit ett

klart samband mellan motion och förbättrad hälsa, något som är till

gagn för alla parter.

Numera kan man konstatera att samma sak gäller kultur. Förutom allt

annat var Florence Nightingale också pionjär i konstaterandet att konst

och kultur påverkar hälsan. Patienten skulle ha utsikt, fräscha blommor,

tavlor på väggen, de skulle bytas med jämna mellanrum. Hon såg också

musikens betydelse för smärtlindring. Kultur i form av musik och bild

används alltmer i rehabilitering, och goda resultat har påvisats på

många sätt.

Men kulturen har också en positiv effekt i förebyggande hälsoarbete.

Ett antal studier under många år vid Umeå universitet har visat på att

deltagande i kultur har en klart positiv inverkan på hälsan och därmed

också på livslängden. En schweizisk studie har visat på att musik stärker

social gemenskap. Detta är något som uppmärksammats på många håll, och

arbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur behöver få

ytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas.

Vi menar att det vore värdefullt om regeringen utredde vilka effekterna

skulle bli om kulturella aktiviteter får samma subvention som motion

och annan friskvård.

11. Personalvårdsförmåner, punkt 10 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kulturcheckar och motionsridning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr358 yrkande 6, 2004/05:Kr360

yrkande 7, 2004/05:Kr363 yrkande 3 och 2004/05:MJ505 yrkande 5, bifaller

delvis motionerna 2004/05:Sk483, 2004/05:Kr354 yrkande 14 och 2004/05:Kr368

yrkande 31 och avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386

och 2004/05:Sk393.

Ställningstagande

Jag anser att personalvårdsförmåner under en viss beloppsgräns alltid

skall vara skattefria. Om det sammanlagda värdet av de gåvor eller

förmåner som erhållits under ett år från samma arbetsgivare understiger

detta värde skall det inte tas upp till beskattning. Detta skulle vara

värdefullt inte minst för ideella organisationer som på ett symboliskt

sätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.

Vidare bör kulturcheckar kunna användas som en skattebefriad löneförmån

från arbetsgivaren till löntagaren. Kulturchecken skall vara undantagna

från skatter eller sociala avgifter på samma sätt som när företag

subventionerar motionsaktiviteter för personalen. Kulturchecken skall

kunna användas för inköp av t.ex. teater, konserter, opera, balett,

museibesök. Kulturchecken skulle ge fler människor möjlighet att få del

av olika kulturupplevelser, vilket bevisligen har positiva effekter för

hälsan.

Det är i dag ett problem att ridning, i motsats till de flesta idrotter,

inte är en skattefri motionsförmån. Det är bara några få idrotter som

är undantagna och skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövandet.

Till dessa hör ridsporten. Det är anmärkningsvärt att ridsporten som är

en våra största folksporter inte skall kunna utövas och värderas på

lika villkor som andra motionsformer.

Med det fribelopp för personalvårdsförmåner som jag vill införa får

inkomsttagarna större frihet att välja en fysisk aktivitet, t.ex. ridning,

som passar dem utan att det för den skull kostar mer för staten.

12. Förmånstagare till pensionsförsäkring, punkt 13 (m, kd, c)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Lars

Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om förmånstagare till pensionsförsäkringar. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk293.

Ställningstagande

I inkomstskattelagen finns bestämmelser som reglerar vilka som får komma

i fråga som förmånstagare till en pensionsförsäkring. Reglerna gäller

såväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. I dagsläget

är det make, maka, sambo (inklusive f.d. makar och sambor), barn och

makes och sambos barn. Det innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn

eller andra familjemedlemmar inte får komma ifråga som förmånstagare.

Konsekvensen

blir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis

kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket

med tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt.

Dessutom skulle en situation kunna uppkomma där försäkringstagaren får

låta pengar gå vidare till sambos barn, men inte till egna barnbarn

eller till syskonbarn, vilket kan vara aktuellt om eget barn avlidit.

Om av lagen godkända förmånstagare saknas, försvinner pengar rakt in i

försäkringskollektivet.

Vi anser att det skall vara upp till försäkringstagaren att, utan

inskränkningar från staten, bestämma vem som skall vara förmånstagare.

Begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar vars

premie är avdragsgill bör tas bort. Envar skall själv få bestämma över

sina pengar, utan pekpinnar från staten. Det är ju den enskilde eller

dennes arbetsgivare som har betalat in de medel som utgör pensionen.

13. Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 (kd, c)

av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en avdragsrätt för gåvor till ideella

organisationer. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk250,

2004/05:Sk452 yrkande 43, 2004/05:Sk463 och 2004/05:Kr358 yrkande 7 och

bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 1, 2004/05:Sk238,

2004/05:Sk275 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk326, 2004/05:Sk379 och

2004/05:Sk447 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det civila samhället utgörs av sådana naturliga gemenskaper som familjer,

släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och

trossamfund. Detta sammanhållande nätverk kan inget samhälle vara utan.

Det skapar sociala band som leder till trygghet och ordnade förhållanden

för människor. Det bör ligga i alla offentliga institutioners intresse

att respektera det civila samhällets rättigheter och ge stöd i olika

former till alla goda krafter som arbetar för vårt gemensamma bästa.

Det offentliga får inte genom lagstiftning, beskattning eller andra

åtgärder inskränka den ideella sektorns möjligheter att verka. Om så

sker kommer hela samhällets sårbarhet att öka.

Den svenska folkrörelsetraditionen är unik. En i internationell jämförelse

stor del av befolkningen deltar aktivt i frivilligt engagemang för andra

människors bästa. Enligt Demokratiutredningen uppger 52 % av de tillfrågade

i en undersökning att de under det senaste året varit engagerade i någon

form av ideellt arbete, inom någon organisation eller enskilt och

oorganiserat. Detta frivilliga engagemang är en omistlig del av

samhällsgemenskapen. Det skapar trygghet och välfärd för många som annars

skulle hamna i utanförskap.

Vid sidan av denna positiva bild kan det konstateras (enligt

Demokratiutredningen) att var fjärde medborgare är passiv i samhällslivet och

står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Dessa deltar inte i

något föreningsliv eller i informella frivilliginsatser och har inte

ett nätverk om minst tre personer. Det är en bild av ensamhet och

utanförskap som det är såväl samhällets, enskilda medborgares som

föreningslivets uppgift att bryta.

För många människor består det sociala engagemanget i regelbundet eller

punktvis ekonomiskt stöd till hjälpverksamhet i olika former. De frivilliga

insamlingarna uppgår till betydande belopp. I Sverige skänktes kontanta

gåvor till de s.k. 90-kontona till ett värde av ungefär 3,4 miljarder

kronor år 2001. Den totala summan för gåvor till samtliga ideella

organisationer uppskattas till ungefär det dubbla. Även om detta är

betydande belopp så tror vi att givandet i Sverige skulle kunna öka

betydligt. I andra länder där det finns gynnsammare skatteregler är

givandet betydligt mer omfattande.

Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI), som också utfärdar de s.k.

90-kontona, ser till att insamlingsorganisationernas syften är för

humanitära, välgörande och kulturella ändamål. Man kontrollerar också

att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader och att de använder

sig av sunda marknadsföringsmetoder. SFI-statistik för medlemsorganisationerna

visar på ett par positiva trender. Svenska folkets gåvor ökar, och

organisationerna blir mer och mer effektiva i att använda de mottagna

gåvorna ändamålsenligt. Som tidigare påpekats är givandet upp till

dubbelt så omfattande som det som de s.k. 90-kontona erhåller. Dessvärre

är statistiken för givandet utanför 90-kontona och organisationerna

utan 90-konton inte tillgänglig. I Sverige har givandet ökat stadigt

det senaste decenniet och nästan fördubblats.

Det skulle vara en uppmuntran för ideella verksamheter om man i vårt

land införde avdragsrätt för gåvor och donationer. I Sverige får varken

privatpersoner eller företag göra avdrag för gåvor och donationer till

ideella verksamheter. Sponsring till olika verksamheter från företag

förekommer och räknas nog ofta som reklam eller representationskostnader.

Sverige är ett av de få länder där enskilda och juridiska personer som

ger humanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag

för dessa i sin deklaration. Inom resten av EU finns det möjlighet att

göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Det ser olika

ut i de olika länderna men nu borde det vara hög tid för Sverige att

införa detta skatteavdrag.

Vi anser att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre

möjligheter för företag och enskilda medborgare att stödja ideella

organisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle vara att införa

avdragsrätt för gåvor till dessa. Regeringen bör låta utreda möjligheterna

att införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.

Detta skulle föra stora positiva effekter med sig. Bidragen till dessa

organisationer skulle helt säkert öka väsentligt samtidigt som staten

endast skulle förlora den genomsnittliga kommunalskatten, dvs. en

tredjedel av detta, i minskade skatteintäkter.

14. Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 - motiveringen

(m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att skattesystemet ges en utformning som

stärker den enskildes roll i samhället. Vår skattepolitik är därför

inriktad på att sänka skatterna för alla för att på det sättet förbättra

människors möjlighet att styra över sina liv. Vi vill bryta med ett

samhälle där människor tvingas leva på bidrag trots att de arbetar heltid

och där det behövs olika ventiler som t.ex. skatterabatten för nyckelpersoner.

Med lägre skatter och större frihet förstärks människors möjlighet att

efter eget val stödja en kulturinstitution, en idrottsförening, bidra

till en internationell hjälpverksamhet eller på annat sätt engagera sig

i ideell verksamhet.

Även med dessa utgångspunkter finns det enligt vår mening anledning att

överväga om inte en avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella

verksamheter bör införas. Detta skulle förbättra förutsättningarna för

frivilligrörelsen, och vi skulle få starkare och mer självständiga

ideella föreningar med fler engagerade frivilliga.

Vi är emellertid inte utan utredning beredda att nu tillstyrka något av

de aktuella yrkandena. Frågan om denna skatteförändring måste också

vägas mot andra angelägna förslag till skattelättnader.

15. Boendes självförvaltning, punkt 15 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en höjning av taket för skattefriheten vid

självförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo306 yrkande

24 och bifaller delvis motion 2004/05:Sk436.

Ställningstagande

Hyresgästernas möjligheter till självförvaltning bör stimuleras. En del

i detta är förändrade skattekrav, så att självförvaltning lönar sig för

den enskilde. Självförvaltningen ökar intresset för bostaden och det

hus och område den är belägen i. Hyresgästinflytande kan utövas dels i

varje enskild lägenhet, dels i varje kvarter eller bostadsområde, av

hyresgästerna tillsammans. Detta kan få särskilt stor betydelse i s.k.

utsatta områden. Den ger också möjligheter till ökade grannkontakter,

gemenskap och ökad trivsel. Förutsättningar för självförvaltning i de

större bostadsområdena bör särskilt uppmärksammas. Inte minst viktigt

är det att ungdomar aktivt medverkar i skötseln och utformningen av sin

miljö.

För att främja självförvaltning bör taket för skattefrihet höjas och

förbudet mot olika ersättning för dem som deltar i verksamheten upphävas.

Att inte olika ersättning får ges är i praktiken en inskränkning mot

tidigare gällande principer.

16. Studenters stipendier, punkt 16 (m, kd)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars

Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en översyn av reglerna om skattefrihet för

studenters stipendier. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk452

yrkande 33.

Ställningstagande

När en student åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en

fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget,

blir studenten skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten

erhåller. Detta ställer till stora problem för de studenter som aktiverar

sig och motverkar universitetens och högskolornas strävan att öka

studenternas deltagande i beslutsprocessen. Det innebär att studenten i

fråga under innevarande år och de därpå följande två åren inte kan

erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt

studentutbyte eller till en vetenskaplig konferens.

Dessvärre varierar Skatteverkets tolkning av lagstiftningen från fall

till fall. Vi anser att det är angeläget att regeringen utreder dessa

förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med

lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå

från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till

studenter.

17. Idrottskonto, punkt 18 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om behovet av ett idrottskonto. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr355 yrkande 14 och bifaller delvis motion

2004/05:Sk347.

Ställningstagande

Karriären för en professionell idrottsman eller kvinna skiljer sig från

de flesta andra yrken. Oftast är den på grund av fysiska skäl begränsad

till några få år relativt tidigt i livet. Inom vissa idrotter är det

därför vanligt att idrottaren tjänar mycket pengar under några år för

att sedan tjäna avsevärt mindre. Resultatet av detta blir att idrottaren

tvingas betala mycket höga skatter under de år han eller hon tjänar som

mest trots att det är välkänt att inkomsten kommer att minska kraftigt

inom några år. På grund av detta är det i dag vanligt att framgångsrika

idrottare flyttar utomlands.

För att lösa detta problem finns möjligheten att införa s.k. idrottskonton,

som finns i Norge och Finland. Syftet är att plana ut livsinkomsten.

Idrottaren sätter en viss del av sina inkomster på kontot och så länge

de finns på kontot är de skattebefriade. Idrottaren skattar i stället

på inkomsten när den tas ut från kontot, vilket sker under några år när

idrottskarriären är över. Systemet kan jämföras med det s.k. skogskontot

där skogsägare kan sprida sin inkomst över flera år.

Regeringen har i juni 2004 tillsatt Idrottsskattekommittén (Fi 2004:12)

som har till uppgift att överväga om det behövs särskilda regler för

professionell idrott och då även om det finns behov av någon form av

idrottskonto. Socialdemokraterna har tidigare varit mycket negativa

till idrottskonton och avslog så sent som i höstas ett förslag från

Kristdemokraterna om att utreda frågan.

Jag anser att det är viktigt att riksdagen nu klargör sin inställning

i frågan genom att som sin mening ge regeringen till känna att det finns

stora fördelar med idrottskonton och att det bör utredas hur ett system

med idrottskonton bör vara utformat för att kunna införas i Sverige.

18. Bär, svamp och kottar, punkt 19 (kd, c)

av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en förändring av reglerna om skattefrihet för

plockning av bär, svamp och kottar. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Sk246.

Ställningstagande

Hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak

i skogslänens glesbygd. Man kan på goda grunder anta att det i huvudsak

är pensionärer och någon enstaka arbetslös som ägnar sig åt denna

verksamhet.

Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning, på 5 000 kr antogs

för snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats sedan

lagen antogs. Denna skatt är gammalmodig och borde rimligen helt kunna

avskaffas. Skattebortfallet för staten torde vara försumbart. Den nu

alltför låga skattefria gränsen lockar plockarna att inte uppge sina

rätta namn till uppköparna för att på detta sätt slippa en eventuell

skatt.

Detta är olyckligt för alla inblandade - att frestas till skattefusk.

Eftersom inkomsten är omöjlig att kontrollera kan det lätt uppfattas

som uppmuntran till "svartjobb". Regelverket för denna skatt behöver

ses över. Kanske är införandet av en schablonskatt som uppköparna betalar

en framkomlig väg.

19. Skadestånd, punkt 20 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en översyn av beskattningen av ersättningar

för ideell skada. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk419.

Ställningstagande

Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är

normalt skattefria. Enligt rådande praxis är emellertid skadestånd som

har sin grund i anställningsförhållanden, oavsett om det i praktiken

rör sig om ideell skada eller ej, att betrakta som skattepliktig inkomst

av tjänst. Denna praxis gäller t.ex. om arbetsgivaren blir ersättningsskyldig

gentemot en anställd därför att det förekommit sexuella trakasserier på

arbetsplatsen och arbetsgivaren inte vidtagit tillräckliga åtgärder.

Det är synnerligen stötande att det finns skadeersättning som kan bli

skattebelagd bara därför att skymfen, trakasseriet eller vad annat som

inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang. Principen

skattefrihet för ersättning för ideell skada bör alltid gälla.

Jag anser att en översyn bör göras vad gäller skatt på ersättningar för

ideell skada i syfte att skattebefria dessa också i de fall då de utgår

på grund av en anställning.

20. Biodling, punkt 21 (kd, c)

av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ändrade skatteregler för biodlingen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ260 yrkande 1 och bifaller delvis

motionerna 2004/05:Sk249 och 2004/05:Sk444.

Ställningstagande

I hela Sverige bedrivs biodling. Antalet biodlare minskar kraftigt varje

år och är snart nere strax över 10 000. Det är framför allt antalet

hobbybiodlare som har minskat kraftigt medan antalet yrkesbiodlare har

ökat något.

Den största procentuella minskningen har skett bland biodlare med i

intervallet 11-20 samhällen under åren kring skatteomläggningen år 1991.

Tidigare hade upp till 15 samhällen räknats som hobbyverksamhet och

därmed varit skattebefriade. Eftersom värdet av biodling är långt vida

större än just inkomsten för biodlaren, bör man återgå till att betrakta

biodlare med upp till 15 bisamhällen som hobbyodlare och befria dem

från skatteredovisningsskyldighet.

21. Bredband, punkt 25 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en förändring av bredbandsavdraget. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:T459 yrkande 17.

Ställningstagande

I 2000 års IT-proposition föreslogs åtgärder, i form av stöd till

kommunernas områdesnät och i form av skattereduktion vid bredbandsanslutning,

med en sammanlagd beräknad kostnad för staten på 3,2 miljarder kronor.

Av detta har 1,6 miljarder kronor reserverats för skattereduktion för

hushålls och företags anslutningskostnader. Som konstateras i

budgetpropositionen har detta utnyttjats i "begränsad omfattning". Närmare

bestämt har utfallet av reduktionen varit 17,5 miljoner kronor under

2002 och 2003. Endast 4 100 ansökningar från hushåll och företag har

beviljats.

Bakom detta totala misslyckande döljer sig ett uppenbarligen felaktigt

konstruerat regelverk. Konstruktionen innebär att man betalar 8 000 kr

innan avdrag får göras. Utfallet visar med all önskvärd tydlighet att

tröskeln är för hög, framför allt för hushållen.

Jag anser att avdrag bör medges i intervallet 1 000-5 000 kr i stället.

Det är dags att konstruera denna reduktion på ett sätt så att dessa

resurser verkligen utnyttjas.

Särskilda yttranden

1. Förmån av fria hemtjänster, punkt 9 (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

Vi

anser att vårt förslag om en skattereduktion om 50 % av arbetskostnaden

för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet innebär en så

kraftig prissänkning på hemtjänster att det om det genomförs inte behövs

några speciella värderingsregler i de fall då en arbetsgivare erbjuder

fria hemtjänster.

Om detta vårt förslag till skattereduktion på hushållstjänster inte

snarast beslutas bör dock förslaget enligt motion Sk400 genomföras.

2. Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 (fp)

Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:

Den frivilliga internationella biståndsverksamheten betyder mycket.

Först och främst är den viktig för att den ofta kan bedrivas närmare

folket i mottagarlandet än vad statlig biståndsverksamhet kan komma. I

vissa fall är frivilliga hjälparbetare den enda vägen att förmedla

utländskt bistånd. Dessa människor drivs av ett starkt ideellt engagemang

och åstadkommer ofta stora resultat med förhållandevis små resurser.

Den frivilliga hjälpen är också viktig för att förankra den internationella

solidariteten hos det svenska folket. Fadderbarnsverksamhet, Röda Korset,

Amnesty, Rädda Barnen och Diakonia är exempel på verksamheter och

organisationer som inte bara gör fantastiska insatser i fjärran länder

utan också för in tredje världen i vår svenska vardagsverksamhet. Årligen

skänker svenska folket i storleksordningen en och en halv miljard kronor

till internationell hjälpverksamhet.

Det finns goda skäl att ytterligare stimulera ett frivilligt resursflöde

från Sverige till behövande människor på andra kontinenter. En avdragsrätt

för denna typ av stöd finns i ett flertal andra länder, såsom Danmark,

Finland, Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA. Möjligheterna

att införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt biståndsarbete

även i Sverige bör enligt vår mening utredas.

Argumenten för en avdragsrätt för gåvor till biståndsverksamhet är

flera:

Den ger givaren möjlighet att styra bidrag till ändamål som han/hon

själv prioriterar och att samtidigt få en fördel av detta.

Den tydliggör för allmänheten det angelägna arbete som biståndsorganisationerna

utför.

Den ökar incitamentet för ideellt engagemang hos allmänheten och

näringslivet.

Den ökar intäkterna för landets erkända biståndsorganisationer.

Den bidrar till att försvåra för oseriösa insamlingar eftersom dessa

hamnar "utanför listan".

Vi anser att en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet

bör införas. Avdragsrätten bör kunna utformas så att den gäller för

gåvor till enskilda organisationer som utövar just internationell

biståndsverksamhet eller på något annat sätt verkar för internationellt

samförstånd, demokrati eller respekt för de mänskliga rättigheterna.

Vårt förslag om en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet

har behandlats i höstens budgetärende. Vi har därför inget yrkande i

detta ärende.

3. Lokalanställda på ambassader i Sverige, punkt 17 (m, fp, kd, c)

Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan

Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan

Danielsson (c) anför:

Riksdagens beslut att slopa skattefriheten för lokalanställda vid

ambassader i Sverige innebär att det finns en risk att en rad beskickningar

bedömer att de kommer att få så stor kostnadsökning att de överväger

att stänga beskickningen eller kraftigt reducera dess verksamhet. Detta

gäller då företrädesvis beskickningar från den s.k. tredje världen.

När beslutet fattades framgick det inte vilka eventuella undantag från

den generella regeln som skulle kunna vara möjliga att göra om det visar

sig att beslutet får negativa effekter på representationen från de

berörda länderna.

Vi utgår ifrån att regeringen följer utvecklingen och vid behov återkommer

med förslag till åtgärder.

4. Öresund, punkt 22 (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

När

det gäller Danmarks kompensation till Sverige och frågan om den bör

betalas direkt till landsting och kommuner i Skåne eller regleras via

det generella bidraget finns det anledning att framhålla att kompensationen

i bägge fallen kommer att fördelas på hela riket. Även om kompensationen

skulle utbetalas direkt till landstingen och kommunerna i Skåne medför

konstruktionen av skatteutjämningssystemet, vilket vi kritiskt påtalat

i andra sammanhang, att kompensationen likväl fördelas över hela riket,

något som uppenbarligen förbisetts av motionärerna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion väckt med anledning av händelse av större vikt

2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av att snarast se över möjligheterna att

underlätta för distansarbete.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en samlad översyn bör göras i syfte att lindra totala

marginaleffekter, s.k. fattigdomsfällor.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att åtgärder bör genomföras i syfte att ge bättre incitament

åt äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter fyllda 65

år.

2004/05:Sk201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avsaknaden av en analys av nu föreliggande ROT-avdrag ur ett

genus- och jämställdhetsperspektiv.

2. Riksdagen beslutar att ROT-avdraget också skall omfatta hushållsnära

tjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Sk204 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda

m):

1. Riksdagen begär hos regeringen en utredning i syfte att införa

avdragsrätt för gåvor och bidrag till hjälporganisationer.

2004/05:Sk208 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster liknande

den finska modellen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att som ett första steg låta även hushållstjänster omfattas

av det s.k. ROT-avdraget.

2004/05:Sk211 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om höjning av reseavdraget.

2004/05:Sk212 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheter för pensionärer att arbeta efter 65 år och att

eventuella inkomster inte skall samordnas med pensionen.

2004/05:Sk226 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten

till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.

2004/05:Sk237 av Lena Adelsohn Liljeroth och Anne Marie Brodén (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hushållsnära tjänster.

2004/05:Sk238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för gåvor.

2004/05:Sk242 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.

2004/05:Sk246 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av

regelverket för beskattning av inkomster från hobbyplockning av kottar,

vildvuxna bär och svamp.

2004/05:Sk249 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ta bort anteckningsskyldigheten för biodlare med färre än

tio samhällen.

2004/05:Sk250 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor och

bidrag till ideella föreningar, frivilligorganisationer och andra

godkända verksamheter.

2004/05:Sk274 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en skattereducering av hushållsnära tjänster.

2004/05:Sk275 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdrag för stöd till ideella allmännyttiga organisationer.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för enskilda gåvor.

2004/05:Sk277 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utvärdering av tillämpningen av beslutet om beskattning av

utländska nyckelpersoner.

2004/05:Sk281 av Tobias Billström och Peter Danielsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om vikten av att ge hushållsnära tjänster skattereduktion.

2004/05:Sk292 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hushållsnära tjänster.

2004/05:Sk293 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar

bör tas bort.

2004/05:Sk294 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kulturkort.

2004/05:Sk300 av Linnéa Darell och Liselott Hagberg (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att underlätta för människor att anlita personal för att utföra

hushållsnära tjänster.

2004/05:Sk304 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning kring kommuners

möjlighet att införa progressiv inkomstbeskattning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av att utreda en utökad kommunal

skattebas.

2004/05:Sk326 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skatteavdrag för

gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.

2004/05:Sk329 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge Halland möjlighet att bli försökslän för hushållstjänstavdrag

enligt den finska modellen.

2004/05:Sk333 av Björn Hamilton och Elizabeth Nyström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.

2004/05:Sk341 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en översyn bör göras så att en flexibel kommunalskatt kan

tillämpas.

2004/05:Sk346 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa avdrag för hushållstjänster.

2004/05:Sk347 av Anita Sidén och Göran Lindblad (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att skapa bättre ekonomiska villkor för svenska

elitidrottare.

2004/05:Sk351 av Claes Roxbergh (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en särskild förmånsskatt på gratis parkering för förmånsbilar.

2004/05:Sk368 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att medge avdrag för skattekonsultation vid skattemål.

2004/05:Sk370 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att medge avdrag för friskvård för enskilda.

2004/05:Sk374 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att privatpersoner bör få göra avdrag för kostnader för

tjänster utförda i hemmet.

2004/05:Sk376 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av gällande regelverk

rörande minnesgåvor och föreslår åtgärder som i ökad omfattning utgår

från gåvomottagarens önskan om lämplig gåva inom ramen för ett maxbelopp

utan att det leder till skatteplikt.

2004/05:Sk379 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdrag för bidrag till ideella organisationer.

2004/05:Sk380 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att införa en sänkt skatt på hushållstjänster för

äldre, vilket möjliggör egenfinansiering av enklare hemtjänstsinsatser.

2004/05:Sk386 av Lennart Beijer (v):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att öka

möjligheterna för arbetsgivare att med full avdragsrätt satsa på friskvård

för anställda.

2004/05:Sk393 av Anne Marie Brodén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheten till botavdrag.

2004/05:Sk400 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till införande av

schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av

arbetsgivaren.

2004/05:Sk403 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om försöksverksamhet med hushållstjänster i Kalmar län.

2004/05:Sk408 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.

2004/05:Sk419 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det bör göras en översyn av lagstiftningen i syfte att

skattebefria all ersättning av ideell skada.

2004/05:Sk423 av Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fordonsgas och skattereduktionen på förmånsbilar.

2004/05:Sk425 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att utreda möjligheterna att främja den vita

tjänstesektorn.

2004/05:Sk433 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en reform av

inkomstskatten på arbete.

2004/05:Sk436 av Martin Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beskattning av arbete utfört som del av självförvaltning i

boendet.

2004/05:Sk441 av Tobias Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Jönköpings län som försöksregion för lägre skatt på hushållsnära

tjänster.

2004/05:Sk443 av Sverker Thorén (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra Kalmar län till ett försöksområde för subventionerade

hushållsnära tjänster.

2004/05:Sk444 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ändring av beskattning av inkomst från biodling.

2004/05:Sk447 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rätten att göra avdrag för gåvor till s.k. 90-konton.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rätten att göra avdrag för gåvor till andra typer av organisationer,

exempelvis kyrkor.

2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda huruvida transporter till och från barntillsyn

skall inräknas i sträckan för reseavdrag.

2004/05:Sk451 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att alla skall kunna leva på sin lön.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avveckla värnskatten.

2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avvecklad s.k. värnskatt.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade stipendier.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om halverad inkomstskatt för förvärvsinkomster för personer över

65 år.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av ett nytt skattesystem.

2004/05:Sk457 av Inger Nordlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening i vad motionen

anförs om tjänstesektorn.

2004/05:Sk462 av Lennart Hedquist (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beskattning av lokalanställda vid ambassaderna.

2004/05:Sk463 av Inger Davidson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

2004/05:Sk480 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av skattereglerna för att komma till rätta med

problemen för scenkonsten.

2004/05:Sk481 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdrag för dubbel bosättning.

2004/05:Sk483 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utdelning av s.k. kulturkort till anställda i skattehänseende

skall jämställas med motionskort.

2004/05:Ju291 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kostnader för ordning och säkerhet skall vara avdragsgilla.

2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att möjliggöra för ensamstående föräldrar att få avlastning

i hemmet genom skattereduktion av hushållstjänster.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheten att som låg- eller medelinkomsttagare kunna leva

på sin inkomst genom höjt grundavdrag och skattereduktion.

2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

19. Riksdagen beslutar avskaffa statsskatten på arbetsinkomster för den

som är över 65 år i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Sf358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett höjt grundavdrag som även gynnar pensionärerna.

2004/05:Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjlighet till avlastning i hemmet genom att möjliggöra köp

av hushållstjänster även för låg- och medelinkomsttagare.

2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattelättnader för hushållstjänster.

2004/05:So594 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att

hushållsnära tjänster skattebefrias till 50 % i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kulturaktiviteter bör betraktas som en skattefri

personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.

2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om s.k. idrottskonton.

2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag kring

skattefrihet för förmåner av mindre värde.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag om avdragsrätt

för gåvor till ideella organisationer.

2004/05:Kr360 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kultur i arbetslivet.

2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kulturcheckar.

2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kultur och hälsa.

2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en ändring av reseavdraget så att det följer prisutvecklingen

och tar hänsyn till transporter till och från barntillsyn.

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förändrad skatteavdragskonstruktion för bredbandsanslutning.

2004/05:MJ260 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att upp till 15 bisamhällen bör betraktas som hobbyodling och

befrias från skatteredovisningsskyldighet.

2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om betydelsen av att höja reseavdraget.

2004/05:MJ441 av Bengt-Anders Johansson (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattereduktion för miljöklassade förmånsbilar.

2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i

motionssyfte och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om försök i Stockholmsregionen med skattereduktion för

hushållstjänster.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bilen på landsbygden och att reseavdraget bör breddas.

2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av skattesänkningar.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder

för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.

2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Västra Götaland som försökslän för avdragsrätt för hushållsnära

tjänster.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skattekompensationen från Danmark till Sverige delas ut

till landstinget och kommunerna i Skåne.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Skåne skulle få gå före och bli försöksregion för

skatteavdrag för hushållsnära tjänster.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av omförhandling av skatteavtalet med Danmark avseende

bemanningsföretags möjligheter att verka på båda sidor Öresund.

2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utökad avdragsrätt för resor.

2004/05:A220 av Jörgen Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att löneskatt och ålderspensionsavgift slopas för arbetstagare

över 65 år.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inkomstskatten för arbetstagare över 65 år reduceras.

2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av sänkta marginalskatter för låg- och normalinkomsttagare.

2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hushållsnära tjänster.

2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt skatt på hushållstjänster för att öka kvinnors möjlighet

till karriär.

2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattelättnader för hushållsnära tjänster.

2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett återinfört och utvidgat ROT-avdrag.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förändrade skattekrav för att öka hyresgästernas möjligheter

till självförvaltning.