Bet. 2004/05:SKU20

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU20

Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett hundratal motionsyrkanden,

huvudsakligen från den allmänna motionstiden 2004, i vilka tas upp olika

skattefrågor med anknytning till företags- och kapitalbeskattningen.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena, i flera fall med hänvisning till

pågående utrednings- och beredningsarbete. Det gäller exempelvis yrkanden

om tonnageskatt för sjöfarten, hur skattereglerna för fåmansföretag bör

förändras, nya riktlinjer för avdrag för s.k. sponsring och någon form

av schablonbeskattning av vissa småföretag.

Till betänkandet lämnas 20 reservationer (m, fp, kd, c) och ett särskilt

yttrande (v).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk454

yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241 yrkande 5, 2004/05:N242

yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 16, 2004/05:N400

yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413 yrkande 4 och 2004/05:A221

yrkande 6 i denna del.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Tonnageskatt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12,

2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13

och 2004/05:T468 yrkande 25.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Fåmansföretag

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk395,

2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11, 2004/05:N393 yrkande

18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk291, 2004/05:Sk434 och 2004/05:N414

yrkande 7.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (c)

5. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och 2004/05:N413

yrkande 3.

Reservation 6 (m, fp)

6. Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet

till aktiebolag

Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 10.

Reservation 7 (kd)

7. Etableringskonto

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk353, 2004/05:Sf365 yrkande 15,

2004/05:N393 yrkande 14 och 2004/05:N400 yrkande 12.

Reservation 8 (kd)

8. Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk240, 2004/05:Sk390, 2004/05:Sk455

yrkande 6 och 2004/05:Bo240 yrkande 8.

Reservation 9 (kd)

9. Förenklad beskattning av vissa småföretag

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450

yrkande 10, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande

1, 2004/05:Kr365 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande

24 och 2004/05:N400 yrkande 5.

Reservation 10 (fp)

Reservation 11 (kd)

10. Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av

tjänst

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk402.

11. Skatteberäkning vid omarrondering

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk210.

12. Stödrättigheter i jordbruket

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och 17.

Reservation 12 (kd, c)

13. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del,

2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande 1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298,

2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384, 2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418,

2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454 yrkande 12, 2004/05:Sk456

yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355 yrkande 13.

Reservation 13 (m, fp, kd, c)

14. Företag inom den sociala ekonomin

Riksdagen avslår motion 2004/05:N406 yrkande 5.

15. Avkastningsskatt

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk310.

16. Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397,

2004/05:Sk399, 2004/05:Sk450 yrkande 13 och 2004/05:Sk474.

Reservation 14 (kd)

17. Riskkapitalavdrag

Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 13.

Reservation 15 (kd)

18. Pensionskostnader

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk432 och 2004/05:Sf357 yrkande 20.

19. Friskvård, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk324, 2004/05:Sk396 och 2004/05:Sk466.

20. Yrkesfiskare

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484,

2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.

Reservation 16 (kd)

21. Enskilda näringsidkares bilförmån

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk260.

Reservation 17 (c)

22. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena 1

i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i

denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande

4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.

Reservation 18 (m, fp, kd, c)

23. Konstinköp, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i

denna del, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr354 yrkande

18 och 2004/05:Kr357 yrkande 8.

Reservation 19 (c)

24. Representation

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk255.

Reservation 20 (m)

25. Deklarationskostnader

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk328.

26. Skattefrihet för små kapitalvinster

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk223.

27. Kommunal beskattning av skogsinkomster

Riksdagen avslår motion 2004/05:N257 yrkande 5.

28. Stämpelskatt

Riksdagen avslår motion 2004/05:T396 yrkande 4.

Stockholm den 8 mars 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart

Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m),

Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd),

Christina Axelsson (s) och Staffan Danielsson (c).

Redogörelse för ärendet

Finansutskottet behandlade i höstas i det s.k. rambetänkandet (bet.

2004/05:FiU1) regeringens finansplan och förslagen i budgetpropositionen

för 2005 vad avser förslag om statens inkomster och utgifter för 2005,

förslag till utgiftstak för åren 2005-2006 och förslag till hur utgifterna

2005 skall fördelas på utgiftsområden. Budgetpropositionen bygger på en

överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska

politiken, utgiftstaken och de i budgetpropositionen föreslagna och

aviserade skatteförändringarna.

I det nämnda ärendet behandlades också ett stort antal förslag i motioner

som lämnats under den allmänna motionstiden 2004. Bland motionsyrkandena

fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort och om sådana

ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som borde behandlas

tillsammans med de alternativa budgetförslag för år 2005 som hade lagts

fram av de borgerliga partierna. Riksdagen tog ställning till regeringens

förslag och motionsyrkandena den 24 november 2004 (bet. 2004/05:FiU1,

yttr. 2004/05:SkU1y, rskr. 2004/05:47 och 48).

I det följande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande

motionsyrkanden som väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med

anknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet

motioner innehåller förslag om utredningar kring eller ändringar av

olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns

i bilaga.

Utskottets överväganden

Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen

om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I flera motioner har lagts fram förslag om olika former av skattelättnader

som enligt motionärerna skall göra det mer lönsamt att driva, utveckla

och äga företag i Sverige.

I motionerna Sk454 yrkande 3 och N242 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) och N241 yrkande 5 av Gunnar Andrén m.fl. (fp) föreslås att

dubbelbeskattningen av aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas.

Motionärerna anför bl.a. att svenskt och personligt ägande missgynnas

jämfört med utländskt och institutionellt, vilket kan vara en av de

viktigaste förklaringarna till förändringarna i ägandet av det svenska

näringslivet. Ett gynnande av utländskt ägande på bekostnad av svenskt

bidrar till utflyttning, nedläggning och uppköp av svenska företag.

Motionärerna vill också betona att det är viktigt att företag väljer

att förlägga sina huvudkontor här eftersom detta val påverkar var

företagen förlägger forskning, utveckling och andra spetsfunktioner som

kan ge kvalificerade arbetstillfällen med goda löner. I motion N413

yrkande 4 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås sänkta skatter för företagande

med samma inriktning som i de nyss nämnda motionerna.

Av liknande skäl föreslås även i motionerna N393 yrkande 16 av Göran

Hägglund m.fl. (kd), N400 yrkande 3 av Maria Larsson m.fl. (kd) och

Sk450 yrkandena 1 och 2 av Per Landgren m.fl. (kd) att dubbelbeskattningen

av aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas. Motionärerna anser

att en sådan omläggning av beskattningen tillsammans med andra förbättringar

av villkoren för privat riskfinansiering kommer att medföra att sparande

kanaliseras till investeringar i Sverige och ger mindre företag möjlighet

att växa och anställa flera.

Med motivering att dubbelbeskattningen av företagsvinster missgynnar

svenskt sparande och bidrar till att driva företag ur landet föreslås

i motion A221 yrkande 6 i denna del av Sten Tolgfors (m) att riksdagen

skall ta ställning för att slopa dubbelbeskattningen.

I motion N308 yrkande 2 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd)

förordas lättnader i beskattning knutet till företagande. Motionärerna

anför bl.a. att ett stort antal företag snart står inför generationsskiften

och att skatter som försvårar eller t.o.m. omöjliggör överföring av

intakta företag måste tas bort. De anser bl.a. att förmögenhetsskatten

bör tas bort på sikt och att fåmansbolagsreglerna inte tar tillräcklig

hänsyn till den risk som det innebär att driva företag.

Enligt motion N240 yrkande 2 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) behöver

villkoren för små turistföretag förbättras genom olika anpassningar i

skattesystemet. Motionärerna anför att turismen är en mycket viktig del

av tillväxten, inte minst för landsbygd och glesbygd. Med betoning också

på företagande på landsbygden föreslår Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

i motion N407 yrkande 11 att det skall göras en översyn av legala och

fiskala hinder för att samutnyttja realkapital.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att det svenska näringslivet har förmåga att skapa starka

och livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig tillväxt i

ekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma alla till

del. Skattepolitiken skall vara utformad så att den inte försvårar en

fortsatt sådan gynnsam utveckling. Genom den skattereform som riksdagen

beslutade om 1990 lades en mycket god grund för en bra och internationellt

konkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen har, inte minst med

inriktning på mindre företag, förbättrats vid flera tillfällen. Flertalet

s.k. stoppregler för fåmansföretag har slopats. Lättnader har införts

genom delvis skattefrihet för utdelning från onoterade företag och genom

att den del av en inkomst i fåmansföretag som kapitalinkomstbeskattas

har höjts. Förenklingar av deklarationen har införts för fysiska personer

som driver enskild näringsverksamhet, och denna kategori företagare har

fått utvidgade reserveringsmöjligheter.

Bland senare större förändringar som berör näringslivet märks slopandet

våren 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar,

s.k. näringsbetingade andelar, och en utvidgning av området för att

skattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar. Riksdagen beslutade

hösten 2004 om att slopa arvs- och gåvoskatten, vilket förbättrar

skattevillkoren i samband med generationsskiften i familjeföretag. Sedan

den 1 januari 2005 gäller också lättnader i inkomstbeskattningen som

ytterligare har underlättat skatteförhållandena i samband med

generationsskiften i mindre företag. Samtidigt med slopandet av arvs- och

gåvoskatten beslutade riksdagen om att höja fribeloppet vid

förmögenhetsbeskattningen för sambeskattade par till 3 miljoner kronor. Dessa

förändringar innebär samtidigt att de orättvisor som skatteplaneringen

har medfört inom dessa områden har kunnat elimineras eller minskas.

Motionsyrkanden från de borgerliga partierna om att avveckla av den s.

k. ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster har avslagits av

riksdagen vid återkommande tillfällen, senast i höstas vid behandlingen

av utgiftsramarna och inkomstberäkningen för budgetåret 2005 (prop.

2004/05:1 volym 1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47 och 48).

Skatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU1y) anförde i det ärendet att de utredningar

som gjorts på området tyder på att en slopad skatt på aktieutdelningar

inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.

Tillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen

av sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens

investeringsbenägenhet. Utskottet uttalade att en generell sänkning av

skatten på ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att

förbättra villkoren för företagandet.

Utskottet framhöll också att för små och medelstora företag, som inte

i alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden,

kan man inte bortse från att den personliga kapitalbeskattningen

inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt

på företagens investeringar. Detta förhållande har emellertid beaktats

i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar

i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap.

En lättnad i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier

i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika

beslut under åren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med

egna vinstmedel har förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999

års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning

till periodiseringsfond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats

som ett resultat av en mer ingående undersökning av hur företagen

använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget,

finansplan m.m.).

Utskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande i höstas och

avstyrker ånyo de yrkanden från företrädare för de borgerliga partierna

såvitt de gäller en generellt slopad beskattning av aktieutdelningar.

Utskottet avstyrker även yrkandena om förmögenhetsbeskattningen, men

vill i denna del även hänvisa till vad utskottet anför i ett annat

betänkande (bet. 2004/05:SkU21).

I budgetpropositionen för 2005 har regeringen redovisat att det

skattepolitiska arbetet under de närmaste åren bör vara inriktat på framför

allt globalisering, tillväxt och skatter, insatser mot skattefusk samt

grön skatteväxling. En målsättning är att fortsatt goda villkor skall

gälla för investeringar i Sverige. Regeringen framhåller också att såväl

de allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag

är av central betydelse för att den nämnda målsättningen skall kunna

uppnås.

Utskottet delar regeringens bedömningar om inriktningen av och

målsättningarna i det skattepolitiska arbetet. Med hänsyn till de betydande

förändringar som riksdagen nyligen beslutat om i fråga om skattevillkoren

i samband med generationsskiften i företag och att småföretagandets

skattevillkor redan intar en central plats i regeringens arbete finns

det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att

rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden

som tar sikte på detta. Det kan såvitt gäller småföretag inom turistnäringen

tilläggas att regeringens förslag till mål och utgångspunkter för

turistpolitiken har presenterats i propositionen En politik för en

långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56). Målet

för turistpolitiken föreslås vara att Sverige skall ha en hög

attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig

turistnäring,

som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar

av landet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de riktlinjer för skattepolitiken

som legat till grund för behandlingen av budgetpropositionen för 2005

inte bör ändras eller kompletteras i något avseende. Utskottet avstyrker

samtliga motionsyrkanden som behandlas under förslagspunkt 1.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om tonnageskatt med hänvisning till

pågående utredning.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motionerna Sk321 av Annelie Enochson (kd), Sk450 yrkande 12 av Per

Landgren m.fl. (kd), T396 yrkande 2 av Gunnar Andrén (fp), T460 yrkande

1 av Johnny Gylling m.fl. (kd), T464 yrkande 13 av Elizabeth Nyström m.

fl. (m) och T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkas att frågan om att

införa en tonnageskatt för den svenska sjöfartsnäringen utreds och införs

skyndsamt med hänsyn till att flertalet länder i vår omgivning redan

har en sådan beskattning.

Utskottets ställningstagande

Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt

från fartygens tonnagevolym (nettodräktighet). Tonnaget anses ge ett

mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga.

En utredning om tonnageskatt aviserades våren 2004 av dåvarande

finansministern i ett svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:667). Samma

vår föreslog skatteutskottet med anledning av ett antal motioner att

riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen borde klargöra sin

uppfattning att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt

för svensk del. Riksdagen följde utskottet (bet. 2003/04:SkU21, rskr.

2003/04:167).

Regeringen utfärdade i november 2004 direktiv till utredningen Tonnageskatt

för sjöfartsnäringen (dir. 2004:165). Uppdraget består i att utreda

förutsättningarna för att införa ett sådant system. Bakgrunden till

uppdraget är enligt direktiven den ökade internationella konkurrensen

på sjöfartsområdet. Vissa stater erbjuder redare att registrera sina

fartyg i öppna register och segla under s.k. bekvämlighetsflagg. Flertalet

sjöfartsstater i Europeiska unionen har i syfte att stödja sina

sjöfartsnäringar och förmå redare att återregistrera fartyg under nationell

flagg infört system med tonnageskatt. Utredaren skall redovisa uppdraget

före utgången av november 2005.

Av det anförda framgår att en utredning om tonnageskatt pågår. Det finns

enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att göra

ett nytt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om olika förändringar i skattereglerna

för fåmansföretag med hänvisning till den beredning som pågår i

Regeringskansliet.

Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

I 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning mellan

tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i

fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar.

Med kvalificerade andelar avses i huvudsak andelar som ägs av delägare

i fåmansföretag som varit verksamma i betydande omfattning i företaget.

Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en

schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i

företaget. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o.m. den 1 januari

2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Inom vissa ramar får även

löner till andra än aktiva delägare läggas till underlaget för beräkning

av den del av inkomsten som kapitalinkomstbeskattas. Underlag som inte

utnyttjas kan föras vidare till senare år eller utnyttjas om företaget

säljs. Den del av en utdelning som inte ligger inom det kapitalinkomstbeskattade

utrymmet beskattas som inkomst av tjänst. Vid en försäljning av

kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 200 prisbasbelopp

under en femårsperiod - hälften av kapitalvinsten som kapitalinkomst

och hälften som inkomst av tjänst. Kapitalvinst därutöver beskattas

enbart som kapitalinkomst. De särskilda reglerna skall tillämpas om

andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande

omfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående

beskattningsåren. En s.k. utvidgad fåmansföretagsdefinition medför att

delägare som varit verksamma i betydande omfattning och deras närstående

räknas som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital.

Vid sidan av fåmansföretagsreglerna finns reglerna om skattelättnader

för utdelning på onoterade aktier. Dessa kan utnyttjas till att ta ut

en viss del av utdelningen inom det kapitalinkomstbeskattade utrymmet

skattefritt.

Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan

tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser

i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och

inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för

utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av

kapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e momenten

i den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i

dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.

Motionerna

I motion Sk391 yrkandena 1 och 2 föreslår Henrik von Sydow (m) jobbinriktade

skattesänkningar för småföretag, bl.a. försök i regioner med hög andel

småföretag att låta inslaget av kapitalbeskattning i fåmansbolagsreglerna

öka med antalet anställda. Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (m)

vill i motion Sk395 att 3:12-reglerna slopas. Enligt motion Sk450 yrkande

18 av Per Landgren m.fl. (kd) bör regeringen lägga fram ett förslag om

hur en modell för beskattning som tar större hänsyn till det egna

beskattade kapitalet skall ersätta dagens fåmansbolagsregler. Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m) föreslår i motion N305 yrkande 11 att 3:12-reglerna

skall ersättas med andra typer av regler, så att små företag inte

diskrimineras och så att tillämpningen förenklas. Sänkt skatt och färre

regler för fåmansföretag begär Göran Hägglund m.fl. (kd) i motion Sk395

yrkande 18 att regeringen skall lägga fram förslag om. I motion A221

yrkande 6 i denna del förordar Sten Tolgfors (m) lättnader i beskattningen

av småföretag.

Utskottets ställningstagande

Den s.k. 3:12-utredningen lämnade i juni 2002 förslag till nya regler

i betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utredningsarbetet

har fortsatts av en expertgrupp som finansministern förordnade i juni

2004 för att genomföra en fördjupad prövning av 3:12-reglerna. Expertgruppen

har den 26 januari i år redovisat sina överväganden och förslag i

promemorian Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention,

legitimitet. Vissa av förslagen i promemorian remissbehandlas fram till

den 30 mars 2005.

Regeringen har i finansplanen för 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1, s.

211) förklarat sin målsättning att 3:12-reglerna bör förändras så att

de blir mer gynnsamma för företagen. I finansplanen redovisas också att

ytterligare alternativ till hur reglerna kan förändras har förts in i

arbetet, bl.a. i anslutning till de tillväxtsamtal som hållits mellan

regeringen och näringslivet. Regeringens avsikt är att återkomma med

förslag som skall träda i kraft senast den 1 januari 2006.

Utskottet anser att ett ställningstagande från riksdagens sida till

vilka förändringar som skall göras i reglerna om beskattningen av

fåmansföretagen måste anstå till dess den pågående beredningen har slutförts.

Följaktligen avstyrker utskottet motionärernas yrkanden om tillkännagivanden

till regeringen om den närmare utformningen av dessa regler.

Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om inskränkningar respektive utvidgningar av

utrymmet för obeskattade reserver för vissa mindre företag.

Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (c).

Gällande rätt

Avsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering

som skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet.

Bestämmelserna finns i 30 kap. IL. Juridiska personer får varje år dra

av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten

före avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är

delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som

motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.

En fondavsättning skall efter en lagändring fr.o.m. 2002 års taxering

återföras till beskattning senast sjätte taxeringsåret efter det

taxeringsår som avsättningen hänför sig till. Även den högre procentsatsen

för enskilda näringsidkare infördes fr.o.m. 2002 års taxering. Från och

med beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004 har införts en

räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfond.

Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet

och handelsbolag har undantagits från räntebeläggningen.

Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och

juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov

i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop.

2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). I propositionen diskuterades risken för

att nyföretagare även med den begränsade uppskovstiden kan hamna i

svårigheter genom att de underskattar sitt likviditetsbehov och därför

inte har tillräckligt med kontanter när den uppskjutna preliminära

skatten väl skall betalas. För att motverka detta krävdes informationsinsatser

till de nystartade företag som får uppskov. Det skulle ankomma främst

på Skatteverket, men även andra aktörer, som kronofogdemyndigheterna i

sin förebyggande verksamhet och Startlinjen inom Nutek, borde medverka

vid informationsspridningen.

Den som startar en ny näringsverksamhet får under fem år fr.o.m. startåret

avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag

(62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i

inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100

000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.

Kapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla,

när det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget

inte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav

av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl

(16 kap. 20 § IL).

Motionerna

I motion Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) begärs en

översyn av periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag

i syfte att komma till rätta med de likviditetsproblem som uppstår för

näringsidkare som förbrukat obeskattade medel. Motionärerna förordar

förändringar i reglerna om periodiseringsfond, redovisning av mervärdesskatt

och F-skatt som kan motverka att medel som egentligen borde sparas för

framtida skatteinbetalningar "tas ut" och används privat. För t.ex.

periodiseringsfonder skulle enligt motionen efter mönster av skogs- och

upphovsmannakontona kunna övervägas att ställa krav inbetalning på ett

särskilt konto.

Enligt motion Sk434 av Jörgen Johansson (c) bör det göras en översyn av

möjligheterna att stärka små och medelstora företags förmåga att driva

näringsverksamhet efter rån och överfall genom att låta dem "skapa sitt

eget försäkringsbolag" med hjälp av utvidgade avsättningsmöjligheter

till periodiseringsfond. Dagens regler med en avsättningsnivå om 30 %

före skatt och sex års löptid för periodiseringsfond är enligt motionären

inte tillräckliga för att en näringsidkare skall kunna skapa en ekonomisk

säkerhet för rån, överfall och skada av obeskattade medel.

I motion N414 yrkande 7 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) begärs

att det skall göras en utredning om en rätt för småföretagare att skjuta

upp beskattning av vinst i fem år. Därigenom skulle småföretagen själva

kunna stärka sitt kapital utan behov av lån.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i olika sammanhang framhållit att intresset av

goda förutsättningar för småföretagandet, såväl vid nystart som därefter,

bäst tillgodoses genom förbättringar i form av generellt verkande regler.

Detta innebär bl.a. att reglerna i princip inte skall göra skillnad

mellan olika företagsformer, eftersom detta kan leda till

konkurrenssnedvridningar och till att skatteregler blir styrande för vilken

företagsform som har valts. Till stor del beror de skillnader som finns

i skattereglerna mellan olika företagsformer på en strävan att utjämna

skillnader för att åstadkomma en likartad beskattning oavsett företagsform.

Utskottet vill betona att ett sådant synsätt bör prägla även det

fortsatta arbetet med att förbättra skattereglerna för företagen.

I betänkande 2003/04:SkU21 finns en närmare redovisning av de förändringar

med sikte på småföretagandet som genomförts under senare år och vilka

överväganden som legat till grund för ställningstagandena kring de

åtgärder som valts. När det gäller reserveringsmöjligheterna har dessa

bedömts vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter

eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. Detta har i

särskilt hög grad ansetts gälla för enskilda näringsidkare och fysiska

personer som är delägare i handelsbolag samt generellt för nystartade

företag, och utgjort motiv för att taket för avsättningar till

periodiseringsfond för ett par år sedan höjdes till 25 % generellt och till

30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra

periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes

dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från

fem till sex år.

Utskottet anser, mot bakgrund av de överväganden som gjorts i samband

med utformningen av gällande periodiseringsregler för småföretag, att

dessa regler inte bör vare sig skärpas genom insättningskrav eller byggas

ut till att omfatta helt nya ändamål i enlighet med vad motionärerna

föreslår. Därmed avstyrker utskottet motionerna Sk291 och Sk434.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande

till mer långtgående skatteuppskov i samband med nystart av företag

särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när

ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Även för

redan etablerade företag kan det vara svårt att bedriva verksamhet i

konkurrens med annan nystartad, skattegynnad verksamhet. Utskottet anser

att den uppskovsmöjlighet i samband med nystart och de kvittningsmöjligheter

som redan finns inte bör utvidgas. Följaktligen avstyrker utskottet

också motion N414 yrkande 7.

Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att avsättningar till

periodiseringsfonderna

inte skall vara räntebelagda.

Jämför reservation 6 (m, fp).

Gällande rätt

I samband med att riksdagen fastställde inkomstberäkningen för 2005

beslutades att en räntebeläggning av periodiseringsfonderna skulle utgöra

en del av finansieringen av vissa lättnader i kapitalbeskattningen som

riksdagen samtidigt beslutade, bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt (prop.

2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47). Den lagändring som

behövdes för att genomföra detta beslutades senare under hösten efter

att ett lagrådsgranskat lagförslag hade lagts fram för riksdagen (prop.

2004/05:38, bet. 2004/05:SkU17).

Räntebeläggningen sker genom att juridiska personer som vid beskattningsårets

ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en

schablonintäkt till beskattning. Storleken av schablonintäkten har

relaterats till statslåneräntan och har avvägts så att skatten på krediten

skall motsvara en räntekostnad efter skatt på jämförbara lån.

Schablonintäkten skall utgöra 72 % av statslåneräntan i november andra året

före taxeringsåret. Företag som drivs av fysiska personer som enskild

näringsverksamhet och handelsbolag är undantagna från räntebeläggningen.

Skälet är de delvis redan komplexa skattereglerna för dessa

företag.

Motionerna

I motionerna N397 yrkande 4 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) och N413

yrkande 3 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen skall uttala

sig för att avsättningar till periodiseringsfonder inte skall vara

räntebelagda. Som skäl för yrkandet anförs i den förstnämnda motionen

att räntebeläggningen drabbar i första hand småföretagen. För det lilla

fåmansbolaget kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust i bokslutet.

I den andra motionen anförs att det för att företag skall kunna utvecklas

även under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är viktigt att de

har möjlighet att fondera vinster från goda år.

Utskottets ställningstagande

I samband med att inkomstberäkningen för 2005 fastställdes behandlade

riksdagen motioner från de borgerliga partierna som motsatte sig

räntebeläggningen av periodiseringsfonderna med hänvisning till liknande

skäl som anförts i de nu aktuella motionerna. Utskottet delade inte

motionärernas farhågor om att en räntebeläggning skulle bli ett stort

hinder för företagande och tillväxt. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna

bedömdes vara mindre ingripande än tänkbara alternativa finansieringar.

Intresset av att i största möjliga utsträckning bevara de goda

förutsättningarna för att göra investeringar i Sverige och att inte försämra

företagens internationella konkurrenskraft hade t.ex. talat mot en

höjning av den nominella skattesatsen.

Till skillnad från andra möjliga förändringar inom periodiseringsfondssystemet

har räntebeläggningen den fördelen, att systemets resultatutjämnande

egenskaper inte påverkas så som t.ex. sänkta avsättningsnivåer eller

kortare avsättningstider skulle göra. Nivån på schablonintäkten har

valts med hänsyn till att periodiseringsfondssystemet fortfarande skall

kunna ha betydelse för riskkapitalförsörjningen.

Förutom att ändringen innebär en skärpning inom ramen för ett generöst

resultatutjämningssystem framhöll utskottet vidare att den även måste

ses i ljuset av att ett stort antal små och medelstora företag får

fördelar av att den arvsskatt och gåvoskatt som varit ett problem i

samband med generationsskiften togs bort fr.o.m. den 1 januari 2005 (prop.

2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). Utskottet framhöll även att riksdagen

nyligen hade tillstyrkt regeringens förslag om vissa andra förändringar

som gäller småföretag, bl.a. i reglerna om periodiseringsfond, och som

är avsedda att avlägsna vissa andra hinder mot generationsskiften på

inkomstbeskattningens område (prop. 2004/05:32, bet. 2004/05:SkU15).

Att småföretag som är juridiska personer, i motsats till enskilda

näringsidkare och vissa delägare i handelsbolag, omfattas av räntebeläggningen

skulle i enlighet med vad regeringen anfört i propositionen beaktas i

det fortsatta arbetet med reformerade regler för fåmansaktiebolagen.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i höstas och avstyrker

motionsyrkandena.

Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet

till aktiebolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa särregler för överföring

av periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med apportemission.

Jämför reservation 7 (kd).

Bakgrund

I samband med byte av företagsform till aktiebolag kan en fysisk person

föra över näringsverksamhetens periodiseringsfonder och expansionsmedel

till bolaget. Som villkor gäller bl.a. att näringsidkaren skjuter till

ett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond och att aktiebolaget

gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond (30 kap.

11 § IL). Motsvarande villkor gäller vid överföring av expansionsfond

(34 kap. 20 § IL).

Till den del en ombildning sker genom apportemission (dvs. en nyemission

med rätt att teckna aktier mot tillskott av annan egendom än pengar)

fanns tidigare särregler som i princip byggde på att anskaffningutgiften

för aktierna i dessa fall skulle räknas ned med ett belopp som motsvarade

värdet av de överförda fonderna. Problem uppkom emellertid med dessa

regler genom att de öppnade möjligheter till skatteundandraganden i de

fall anskaffningsvärdet skulle behöva räknas ned så pass mycket att det

skulle behöva bestämmas till ett negativt värde. Dessa problem ledde

till att riksdagen med verkan fr.o.m. den 30 januari 2004 slopade

särreglerna för apportemissioner (skr. 2003/04:63, prop. 2003/04:133, bet.

2003/04:SkU33).

Motionen

Enligt motion N393 yrkande 10 av Göran Hägglund m.fl. (kd) bör problematiken

kring överföring av fonder vid ombildning av enskild näringsverksamhet

till aktiebolag lösas för att inte likviditetsproblem skall uppkomma i

samband med apportemissioner. Motionärerna föreslår att negativa belopp

vid företagsomvandlingar skall kunna behandlas som kapitalvinst på

aktierna det år då ombildningen sker och den beräknade skatten skall

kunna betalas under en femårsperiod.

Utskottets ställningstagande

Vid den tidigare behandling av frågan som redovisats ovan framhöll

utskottet att regeringen hade försökt finna en alternativ lösning för

att kunna behålla regler som tar särskild hänsyn till ombildningar där

apportegendom ingår och där det finns en risk för likviditetspåfrestningar

för det fall skattekrediten är konsumerad. Alternativen hade dock visat

sig medföra betydande nackdelar. Även det förslag som förts fram i

motionen hade prövats under beredningen i Finansdepartementet. Mot ett

sådant system kunde invändas att det skulle medföra en inte obetydlig

skattekredit vid apportbildning jämfört med kontantbildning respektive

fortsatt drift i en enskild näringsverksamhet eller i ett handelsbolag.

Därtill framstod det som ett komplicerande inslag i skattesystemet.

Utskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker

motionsyrkandet.

Etableringskonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att införa etableringskonto.

Jämför reservation 8 (kd).

Motionerna

För att fler personer skall kunna spara ihop startkapital till egen

framtida företagsstart förordas i motionerna N393 yrkande 14 av Göran

Hägglund m.fl. (kd), Sf365 yrkande 15 av Sven Brus m.fl. (kd) och N400

yrkande 12 av Maria Larsson m.fl. (kd) att riksdagen inför en möjlighet

till skattefritt sparande i etableringskonto. En utredning som belyser

möjligheterna att införa ett etableringskonto för skattefritt sparande

till ett eget företag efterlyses i motion Sk353 av Ingegerd Saarinen

och Mikaela Valtersson (mp).

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets mening viktigt att skattereglerna inte lägger

hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen

för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera

sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med

nystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna effekt

utan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag slås

ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som

inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda

regler för företagen. Denna uppfattning har riksdagen också ställt sig

bakom vid behandling av denna fråga. Skatteutskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om nya resultatutjämningsmöjligheter för

rennäring, fruktodling och hyresfastigheter.

Jämför reservation 9 (kd).

Gällande rätt

Den skattereform som riksdagen genomförde 1990 innebar att den gamla

företagsbeskattningen ersattes av ett nytt mer neutralt system med lägre

skattesats i kombination med kraftigt beskurna speciella

reserveringsmöjligheter.

Ett sådant system ansågs ha flera fördelar, bl.a. skulle inlåsningen

av kapital minska och mer likvärdiga skattemässiga villkor ges för olika

typer av investeringar. Som en konsekvens av denna omläggning av

företagsbeskattningen kunde den formella bolagsskattesatsen sänkas från

52 % till 30 % samtidigt som investeringsfonder, fartygsfonder m.fl.

reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes en generell

reserveringsmöjlighet i form av skatteutjämningsreserv. Avsättningarna

kunde baseras antingen på företagets kapital eller på dess lönesumma.

För enskilda näringsidkare kunde även viss del av inkomsten beaktas. En

fonderingsmöjlighet för att underlätta ersättningsanskaffningar av

förstörd egendom behölls. Lagerreglerna ändrades för att motverka uppbyggnad

av skattefria reserver. Generösa avskrivningsmöjligheter behölls dock

i det nya systemet liksom ett par speciella resultatutjämningsmöjligheter

i form av skogskonto och upphovsmannakonto för att utjämna marginalskatten

mellan olika år i fysiska personers skogsbruk och konstnärliga och

litterära verksamheter. En för skogsbruket och frukt- och bärodlingen

gemensam särbehandling vid beskattningen som också behölls, är möjligheten

till direktavdrag för utgifter i samband med nyplantering.

En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i

samband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar

bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfonder.

Avsättningar till periodiseringsfonder baseras endast på resultatet.

Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda

näringsidkare och 25 % av årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden

har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Uppkommer

det förluster under den tiden kan fonderna upplösas och konstruktionen

medger därmed en möjlighet till inkomstutjämning och att förluster som

uppkommer skattemässigt kan kvittas mot tidigare års vinster.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av yrkanden på

företagsbeskattningens

område framhållit vikten av att upprätthålla de principer som

företagsbeskattningen vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utformas

så att det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är inte heller

förenligt med dessa principer att utöka reserverings- eller

avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier

eller andra intressen.

Motionerna

I motion Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) föreslås att

det skall införas ett renkonto enligt samma princip som skogskonto för

att det skall vara möjligt för renägare att fördela inkomsterna från år

med god tillväxt av renhjorden till år då tillväxten är lägre.

Enligt motionerna Sk390 av Sinikka Bohlin (s) och Sk455 yrkande 6 av

Dan Kihlström m.fl. (kd) bör det införas ett system för inkomstutjämning

för fruktodlingsföretag för att möjliggöra en utjämning av skillnader

i inkomster mellan år till följd av kraftiga variationer i skördeutfallet.

Motionärerna hänvisar till de möjligheter till resultatutjämning som

finns för skogsbruket och anför att fruktodlingen i likhet med skogsbruket

periodvis kräver stora nyinvesteringar vid föryngring av odling.

I motion Bo240 yrkande 8 föreslår Owe Hellberg m.fl. (v) en utredning

om en möjlighet för ägare till hyreshus att reservera obeskattade medel

till underhållsfonder som skall kunna tas i anspråk för renoveringar i

samråd med hyresgäster och Hyresgästföreningen.

Utskottets ställningstagande

De nya resultatutjämningsmöjligheter som motionärerna vill införa kan

naturligtvis framstå som berättigade utifrån de förhållanden som råder

inom respektive näring. Enligt utskottets mening måste likväl förslagen

bedömas utifrån ett mer övergripande perspektiv på hur skattesystemet

bör vara utformat för att fungera effektivt som ett instrument för att

finansiera utgifter i statsbudgeten och samtidigt vara neutralt mellan

olika verksamheter så att det inte påverkar investeringar och allokering

av kapital på ett för samhällsekonomin ofördelaktigt sätt.

I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990

års skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade

reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande

sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning

av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta

skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän

reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt

inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs

föreligga för att behålla de redan befintliga systemen med skogskonto

och upphovsmannakonto. De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver

att utjämna inkomster.

Motionsyrkanden om renkonto och underhållsfonder avslogs av riksdagen

förra våren med hänvisning till principerna bakom skattereformen (bet.

2004/05:SkU21). Utskottet anser fortfarande det vara viktigt att slå

vakt om de grundläggande principerna för reformeringen av företagsbeskattningen.

Att öppna nya resultatutjämningsmöjligheter för att ge vissa näringar

eller företagstyper skatteförmånligare regler för att de skall klara av

att driva verksamheter under förutsättningar som får anses normala för

dessa näringsverksamheter kommer i konflikt med dessa principer. Med

hänsyn till principerna bakom skattereformen anser utskottet följaktligen

att nya reserverings- och inkomstutjämningsmöjligheter inriktade på

vissa näringar inte bör införas. Utskottet avstyrker motionerna.

Förenklad beskattning av vissa småföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning m.m. med hänvisning

till pågående arbete.

Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).

Motionerna

Enligt motionerna Sk247 av Luciano Astudillo (s) och Sk406 av Börje

Vestlund (s) bör det införas en schablonbeskattning inom vissa

kontantbranscher såsom restaurang-, frisör-, städ- och taxibranscherna.

Schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher bör enligt motionerna

N393 yrkande 24 av Göran Hägglund m.fl. (kd), Sk450 yrkande 10 av Per

Landgren m.fl. (kd) och N400 yrkande 5 av Maria Larsson m.fl. (kd) prövas

enligt ett par modeller i olika regioner i landet. Enklare regler om

beskattning av företagande och arbete, t.ex. schablonbeskattning,

förordas i motion N304 yrkande 3 av Kenneth Lantz (kd).

I motion Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) förordas

förbättrade förutsättningar för konstnärer m.fl., bl.a. vad gäller

skatter och krångliga regler, t.ex. momsregler, egenavgifter, arbetsavdrag

och avdrag för arbetsrum i bostaden. Enligt motion Kr364 yrkande 1 av

Lennart Kollmats m.fl. (fp) bör regeringen i arbetet med att förenkla

regelverket, och särskilt skattereglerna, för småföretagare beakta

möjligheterna att underlätta för kulturarbetare med oregelbundna inkomster

och ett fåtal arbetsgivare att starta och driva företag. I motion Kr365

yrkande 10 vill Lennart Kollmats m.fl. (fp) att riksdagen skall uttala

att bl.a. enklare och tydligare regler och bättre periodiseringsmöjligheter

skulle öka många elitidrottares möjligheter att stanna i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Någon form av schablonbeskattning av företag i vissa branscher har

tidigare utretts av den s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172

och 1997:111) och inom Skatteverket. De förslag och rapporter som har

lagts fram och den remissbehandling som skett av dessa har emellertid

uppdagat ett stort antal problem som inte fått någon slutlig lösning.

Bärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka

åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av

skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet har därför i juni 2004

tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa

branscher att använda schabloniserade inslag som komplement till nuvarande

skatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall

redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005. Utskottet

anser att resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas och avstyrker

med hänvisning härtill motionerna om schablonbeskattning, dvs. Sk247,

Sk406, Sk450 yrkande 10, N304 yrkande 3, N393 yrkande 24 och N400 yrkande

5.

När det gäller regelförenklingar vill utskottet också erinra om det

handlingsprogram för en minskad administration för företagen som regeringen

nyligen redovisat i en skrivelse till riksdagen (skr. 2004/05:48). På

skatteområdet gäller det förbättringar såväl i fråga om information om

skattesystemet som beträffande deklarationer och ärendehantering. Med

anledning av vad som anförs om bl.a. konstnärlig verksamhet i motionerna

Kr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10, bör

även nämnas att Skatteverkets hemsida redan innehåller information som

riktar sig till kulturarbetare med egen verksamhet och som omfattar

även information kring de speciella regler om bl.a. inkomstutjämning

som är tillgängliga för litterära och konstnärliga utövare. I sammanhanget

kan också erinras om att Konstnärsnämndens förvaltningsanslag fr.o.m.

budgetåret 2005 har förstärkts med 2 miljoner kronor för att möjliggöra

en stöd- och rådgivningsfunktion för konstnärer i frågor som rör de

generella trygghetssystemen. I fråga om skattereglerna för elitidrottare,

som tas upp i motion Kr365, har regeringen tillsatt en kommitté som

skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet

(dir. 2004:92). En uppgift för kommittén är att överväga om det behövs

särskilda skatteregler för den professionella idrotten.

Utskottet hänvisar till det pågående arbetet och avstyrker även motionerna

Kr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10.

Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om utvidgade möjligheter till kvittning av

underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.

Gällande rätt

Underskott som inte kan dras av i näringsverksamhet kan i viss omfattning

kvittas mot inkomster i inkomstslaget tjänst. Enligt huvudregeln får

den som startar en ny näringsverksamhet under fem år fr.o.m. startåret

avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62

kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i

inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000

kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.

Särskilda bestämmelser finns för näringsverksamhet som uteslutande eller

så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande

verksamhet (62 kap. 4 § IL). I dessa fall får allmänt avdrag göras för

underskott utan ovan nämnda tidsmässiga och beloppsmässiga begränsningar.

En förutsättning är dock att kulturarbetaren under de senaste fyra

åren haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. I den bedömningen

skall även tjänsteinkomster räknas med.

Motionen

I motion Sk402 yrkar Leif Björnlod (mp) att det skall göras en översyn

av reglerna om kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst

av tjänst.

Utskottets ställningstagande

En utvidgning av de möjligheter som finns att kvitta förluster i enskild

firma mot löneinkomster har avslagits av riksdagen vid flera tidigare

tillfällen. Utskottet anser att detta ställningstagande inte skall ändras.

Motionen avstyrks.

Skatteberäkning vid omarrondering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om lagändring i fråga om beräkning av skatt

på kapitalvinst som kan uppkomma till följd av omarrondering.

Motionen

I motion Sk210 yrkar Rolf Gunnarsson (m) att det skall klargöras i vilken

omfattning kapitalbeskattning skall ske i samband med omarronderingar.

Enligt motionen har skogsägare i samband med omarronderingar i Dalarna

fått olika besked om skattesatsen vid olika tillfällen.

Utskottets ställningstagande

En fastighetsreglering kan leda till att det uppkommer en skattepliktig

vinst. Kapitalvinsten skall behandlas enligt de allmänna reglerna för

kapitalvinster på näringsfastigheter. I inkomstslaget kapital innebär

detta att 90 % av kapitalvinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33

§ IL), vilket medför att skatten blir 27 % av vinsten (30 % av 90

%).

I dåvarande finansministerns svar på Rolf Gunnarssons fråga 2002/03:622

har anförts att bakgrunden till de besked som lämnats antagligen är den

att det på grund av ägosplittringen i Dalarna har varit svårt att få

fram de rätta uppgifterna för att beräkna fastigheternas omkostnadsbelopp.

För att komma till rätta med detta har skattemyndigheterna använt sig

av ett slags schablonregler där omkostnadsbeloppet beräknats som en

viss del av köpeskillingen. Naturligtvis skall myndigheterna göra vad

de kan för att beräkna omkostnadsbeloppen korrekt. Hur beräkningen skall

gå till ansågs i svaret i första hand vara en tillämpningsfråga för

Skatteverket och i sista hand kan frågan komma att prövas av de allmänna

förvaltningsdomstolarna.

Motionären tog upp samma fråga i en motion som väcktes när riksdagen

våren 2003 behandlade propositionen om direktavdrag för lantmäteriavgifter

(prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17). Utskottet avstyrkte motionen

med hänvisning till finansministerns svar och att det inte hade någon

annan uppfattning i frågan. Utskottet hänvisar till detta ställningstagande

och avstyrker motion Sk210.

Stödrättigheter i jordbruket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om beskattningen i samband med avyttring av

stödrättigheter för det frikopplade jordbruksstödet.

Jämför reservation 12 (kd, c).

Motionen

I motion MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att stödrättigheterna

för de frikopplade jordbruksstöden skall beskattas som fast egendom,

dvs. att stödrättigheternas värde fortsatt skall ses som en del av

fastighetsvärdet (yrkande 8) och att systemet med stödrättigheter inte

får innebära ökade problem för nyetablering och generationsskiften i

jordbruksnäringen (yrkande 17).

Bakgrund

EU beslutade år 2004 om en genomgripande jordbruksreform som innebär

att i princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och

animaliestöden skall frikopplas från produktionen. Genomförandet av den

nya jordbrukspolitiken har behandlats i en skrivelse till riksdagen

våren 2004 (skr. 2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22). Enligt den modell

som valts för det frikopplade stödet (se närmare budgetprop. 2004/05:1

och prop. 2004/05:33) kan stödrättigheter överlåtas mellan personer som

äger eller arrenderar jordbruksmark. Utnyttjandet av stödrättigheter är

kopplat till marken. Eftersom det i princip kommer att finnas stödrättigheter

motsvarande markarealen bedöms handel med stödrättigheter framför allt

komma att ske i samband med försäljning av mark. Det förefaller vidare

sannolikt att överlåtelse av stödrättigheter huvudsakligen kommer att

ske mellan personer som bedriver jordbruk, antingen på egen fastighet

eller på arrenderad mark. Undantagsvis kan dock förekomma att jordbrukare

säljer stödrättigheter till en person som inte bedriver jordbruk. Denna

person kan därefter sälja stödrättigheter till någon annan person som

bedriver jordbruk och som kan utnyttja rättigheterna. Det kommer även

att ske byteshandel med stödrättigheter som har olika värden eller är

förknippade med olika rättigheter eller skyldigheter.

Stödrättigheter har inte något nominellt värde. Stödrättigheter ger

dock rätt till en i förväg fastställd stödutbetalning under vissa villkor.

Värdet av en stödrättighet varierar inom och mellan regioner. Marknadsvärdet

av stödrättigheten beror bl.a. på det stöd som betalas ut då stödrättigheten

utnyttjas. En stödrättighet måste utnyttjas någon gång under tre år.

EU-stöd och nationellt stöd till jordbruket beskattas enligt de regler

som gäller för näringsbidrag i 29 kap. IL. Enligt den bedömning som

Skatteverket har gjort kommer bildandet av från fastigheten fristående

stödrättigheter att leda till att en del av det marknadsvärde på

fastigheten som i dagsläget utgörs av kapitaliserade stöd överförs till

marknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Värdeöverföringen från

fastigheten till de fristående stödrättigheterna kan därför vid en

fastighetsförsäljning leda till en högre beskattning jämfört med i dag

eftersom stödrättigheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet

och fastigheten i inkomstslaget kapital. För att lindra effekterna av

värdeöverföringen har Skatteverket föreslagit en övergångsregel när

stödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln

utgör ett undantag från vad som annars föreslås gälla för dessa rättigheter

och kan i korthet sägas innebära att ersättningen för stödrättigheten,

under vissa förutsättningar, skall beskattas i inkomstslaget kapital

i stället för i inkomstslaget näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen

skulle komma att bli har Skatteverket inte kunnat bedöma eftersom det

när uppdraget genomfördes inte stod klart hur systemet med stödrättigheter

skulle komma att se ut.

Utskottets ställningstagande

Frågan om de skattefrågor som aktualiseras till följd av omläggningen

av jordbruksstödet togs upp hösten 2004 i proposition 2004/05:33

Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrättigheter. Regeringen anförde

där att den i likhet med övervägande antal remissinstanser anser att

frågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan

lagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen

för befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i

rättstillämpningen. Utskottet (bet. 2004/05:SkU16) delade regeringens

uppfattning. Riksdagen följde utskottet. Med hänvisning till det tidigare

ställningstagandet avstyrker utskottet även de nu aktuella motionsyrkandena.

Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om översyn av reglerna för skatteförmånlig

behandling av vissa allmännyttiga stiftelser och föreningar med hänvisning

till riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen.

Jämför reservation 13 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet,

dock ej kapitalvinster och kapitalförluster, om något av stiftelsens

huvudsakliga ändamål består i att främja vård och uppfostran av barn,

lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet

bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete

eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan

myndighet. (7 kap. 4 § IL).

Även en allmännyttig ideell förening är skattskyldig bara för inkomst

av näringsverksamhet. Förutom att kapitalvinster och kapitalförluster

undantas från skattskyldighet finns för föreningen också regler (7 kap.

7 § IL) som innebär undantag för inkomster som till huvudsaklig del

kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i

främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan

naturlig anknytning till sådana ändamål eller kommer från verksamhet som

av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändamålskravet

för ideella föreningar är mer allmänt formulerat. Föreningen skall ha

till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom

religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga

eller liknande kulturella ändamål (7 kap. 8 § IL).

Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser

med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på

grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL, den s.k. katalogen).

För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav

som innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande

skall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Ett s.k. fullföljdskrav

skall också uppfyllas. Det innebär att stiftelsen eller föreningen,

sett över en period av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen

motsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar.

För föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att

föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns

särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av

föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.

Allmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet

har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de

skall beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.

Tidigare och pågående utredningar

Skattskyldighetens omfattning för stiftelser och ideella föreningar

lämnades vid 1990 års skattereform i sak oförändrade i avvaktan på en

pågående översyn (prop. 1989/90:110 s. 579 och s. 707). Stiftelse- och

föreningsskattekommittén föreslog sedermera en modernisering av systemet

för skattebefrielse (SOU 1995:63 Översyn av skattereglerna för stiftelser

och ideella föreningar). Betänkandet har inte lett till lagstiftning.

Regeringen

utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en kommitté som

skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet.

I ett svar på Anna Grönlunds fråga 2004/05:63 om beskattningen av

ideella organisationer svarade dåvarande finansministern den 6 oktober

2004 att utredningen är oförhindrad att lämna förslag till förändringar

i de fall dessa skattefrågor även berör ideella föreningar som bedriver

annan verksamhet. En sådan fråga gäller de allmänna villkoren för

skattefrihet.

Motionerna

I flera motioner yrkas att de skatteregler som gäller för ideella

föreningar och stiftelser med allmännyttig verksamhet skall ses över i

syfte att förenkla reglerna och ge dem en modernare utformning vad gäller

beskrivningen av ändamålskraven eller andra krav som ställs på verksamheten

och hur dessa fullföljs. En sådan inriktning har motionerna Sk269 yrkande

1 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (c), Sk283 av Lena Adelsohn

Liljeroth och Hillevi Engström (m), Sk297 av Marie Nordén och Gunnar

Sandberg (s), Sk298 av Kaj Nordquist (s), Sk330 av Cristina Husmark

Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c), Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen

Johansson (c), Sk384 av Göran Magnusson (s), Sk388 av Leif Jakobsson (s),

Sk418 av Åsa Torstensson (c), Sk452 yrkande 31 av Per Landgren m.fl.

(kd), Sk454 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk456 yrkande 2

av Anders Bengtsson m.fl. (s), Sk464 av Johan Löfstrand och Louise

Malmström (s) och Kr355 yrkande 13 av Kenneth Lantz m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslog i höstas att riksdagen skulle tillkännage för regeringen

att den borde se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse

för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som

bedriver allmännyttig verksamhet. Riksdagen beslutade den 24 november

2004 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2004/05:SkU11, rskr.

2004/05:61). Utskottet anser det inte vara motiverat med ytterligare ett

tillkännagivande och avstyrker motionerna.

Företag inom den sociala ekonomin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att riksdagen skall uttala sig för

en utredning om företag inom den sociala ekonomin.

Motionen

I motion N406 yrkande 5 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (mp)

förordas en utredning om effekterna av skattelagstiftning och andra

statliga styrinstrument på företag som har sociala mål för sin verksamhet

och inte är vinstutdelande.

Utskottets ställningstagande

I Regeringskansliet finns en arbetsgrupp med företrädare från olika

departement som arbetar med folkrörelsefrågor och social ekonomi. Under

hösten 2004 har hållits seminarier inom ramen för ett s.k. folkrörelseforum.

Seminarierna har handlat om bidrag till ideella organisationer, den

ideella sektorns mervärdesbeskattning och demokratins behov av ett

självständigt föreningsliv. I det fortsatta arbetet planeras ytterligare

ett seminarium under våren 2005 som skall behandla den sociala ekonomin.

Utskottet anser att motionärerna bör anses vara tillgodosedda med det

arbete som pågår och avstyrker följaktligen motionen.

Avkastningsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att avkastningsskatt på pensionskapital

inte skall tas ut om försäkringskapitalet gått ned i värde.

Gällande rätt

Skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel tas

ut på tjänstepensionskapital i försäkringsbolag, tjänstepensionskapital

i stiftelser, tjänstpensionsavsättningar i företagens balansräkningar

och privat pensionskapital. Avkastningsskatten infördes genom 1990 års

skattereform. Av motiveringen (prop. 1989/90:110, s. 484) framgår att

avsikten var att minska skillnaderna i beskattningen av privatpersoners

direkta sparande och försäkringssparande. Avkastningsskatten för

pensionssparande är alltså tänkt att kompensera för att pensionssparandet

inte beskattas under sparandetiden.

Skattesatsen för avkastningsskatten på pensionssparande har bestämts

till 15 % i stället för den vanliga kapitalskattesatsen 30 %. Ursprungligen

var skattesatsen ännu lägre, 10 %, för tjänstepensionssparande. En lägre

skattesats än den allmänna kapitalinkomstskattesatsen har motiverats

med det sparstimulerande syftet och att pensionssparandet är ett

långsiktigt och bundet sparande (prop. 1989/90:110, s. 488).

Skatten beräknas på ett schabloniserat kapitalunderlag. För

livförsäkringsföretag utgörs kapitalunderlaget i princip av värdet av

tillgångarna

vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder

vid samma tidpunkt.

Pensionssparande är befriat från förmögenhetsbeskattning. Det är också

förmånligt behandlat genom den avdragsrätt som finns för pensionssparande

upp till ett halvt basbelopp årligen.

Utredningar

I Skattebasutredningens betänkande Våra skatter? (SOU 2002:47) har

föreslagits en höjd avkastningsskatt som en del i en skattereform.

Förslaget motiveras med att den halverade avkastningsskattesatsen innebär

ett stort skattebortfall, är negativt omfördelande och snedvrider

ekonomiska beslut.

Avkastningsskatten skall utredas vidare av den sommaren 2004 tillsatta

särskilda utredare som skall göra en översyn av den skattemässiga

behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande, m.m. Enligt

utredarens direktiv (dir. 2004:99) utgör den lägre skattesatsen på

avkastningen på pensionssparande den mest betydande subventionen till

ett sådant sparande. Tillsammans med skattesatsen för den särskilda

löneskatten utgör den därför ett motiv för att omvandla löneinkomster

till tjänstepensioner. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om

skattesatsen för avkastningsskatten med nuvarande beskattningsunderlag

även i fortsättningen bör uppgå till 15 % eller om skattesatsen eller

beskattningsunderlaget bör ändras. I sitt arbete med frågan om förändringar

av avkastningsskatten skall utredaren beakta den pågående utvecklingen

mot en gemensam inre marknad för pensionssparande.

Motionen

I motion Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) yrkas att regeringen

skall göra en översyn av avkastningsskatten på pensionssparande.

Motionärerna vänder sig särskilt mot att skatt tas ut oavsett om värdet på

pensionskapitalet ökar eller minskar under året. Avkastningsskatt kan

alltså tas ut även om man inte fått någon avkastning. Det är enligt

motionen orimligt att behöva betala skatt för något som man inte fått.

Frågan borde enligt motionen snarast ses över och rättas till.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet har redovisat ovan skall den schablonmässiga beräkningen

av avkastningsskatten medföra en viss neutralitet mellan pensionssparande

och annat sparande där avkastningen beskattas under sparandetiden. Att

avkastningsskatten utgår även när kapitalet minskat i värde är i princip

riktigt. Skatten beräknas då på ett lägre värde, och därigenom tas hänsyn

till att värdeförändringen inneburit att kapitalets förmåga att lämna

avkastning har minskat.

Eftersom avkastningsskatten utreds finns det enligt utskottets mening

inte nu anledning att gå närmare in på skattens konstruktion. Utskottet

avstyrker motionen.

Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utvidgade uppskovsregler vid beskattningen

av kapitalvinster.

Jämför reservation 14 (kd) och särskilt yttrande (v).

Gällande rätt

Nuvarande regler om beskattning av kapitalvinst vid avyttring av tillgångar

bygger på principen att vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår

under vilket avyttringen sker. Med avyttring avses försäljning, byte

och liknande överlåtelse. Fysiska personers kapitalvinster vid avyttring

av aktier eller andra delägarrätter beskattas i inkomstslaget kapital

med en statlig skatt på 30 %. Det gäller t.ex. kapitalvinster vid

försäljningar av marknadsnoterade och onoterade aktier och andelar i

värdepappersfonder. Kapitalvinster vid försäljning av delägarrätter i

fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler, till en del som inkomst

av tjänst och till en del som inkomst av kapital.

Vid överlåtelser av fysiska personers näringsverksamhet ses överlåtelsen

som den sista affärshändelsen och vederlaget skall - utom vad avser

näringsfastighet som skall beskattas i inkomstslaget kapital - tas upp

till beskattning i näringsverksamheten och beskattas som förvärvsinkomst,

dvs. enligt tillämplig kommunalskattesats och med statlig inkomstskatt

om inkomsten överstiger vissa belopp. Om en näringsfastighet ingår i

överlåtelsen beskattas vederlaget i denna del lägre till följd av att

endast en del av vinsten är skattepliktig. Skatten på näringsfastigheten

blir därmed reducerad till 27 % (90 % x 30 %).

Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder inte

beskattning av delägarna. Beskattningen skjuts också på framtiden för

den som vid andelsbyten i samband med företagsuppköp får aktier eller

andelar i det uppköpande företaget som vederlag för aktier i ett uppköpt

företag. De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har

tillkommit för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av

den beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter

ägare. För att andelsbytesreglerna skall vara tillämpliga måste vissa

grundläggande krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts är att

andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena delägarrätter, dvs. aktier

och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner och

konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt till en del i en

juridisk person. Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga villkor,

och det skall leda till att det företag som byter till sig andra

företags andelar får röstmajoritet i det företag vars aktier det byter

till sig. Bland villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en regel om

att bara en mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter

(10 % av den mottagna andelens nominella belopp).

Vid beräkning av vinster på finansiella instrument tillämpas en s.k.

genomsnittsmetod. Metoden tillämpades redan före 1990 års skattereform

på aktier som innehafts i två år eller längre. Denna innebär att en

genomsnittlig anskaffningsutgift beräknas för andelar av samma slag och

sort som ingår i innehavet. Under utredningsarbetet inför skattereformen

undersöktes ett antal olika metoder för beskattning av kapitalvinster

på finansiella instrument, bl.a. olika s.k. saldometoder som i den

enklaste versionen skulle innebära full återinvesteringsrätt under året

utan att detta utlöser beskattning. Utredningen om reformerad

inkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var

en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära

effektivare kontroll och enklare kapitalvinstberäkningar. Med hänsyn

till en omfattande kritik under remissbehandlingen, bl.a. att beskattning

skulle kunna ske av orealiserade kapitalvinster, ansågs en sådan omläggning

i kapitalvinstbeskattningen inte vara genomförbar (prop. 1989/90:110,

s. 426).

Motionerna

I motion 2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås en utredning

om möjligheten att införa uppskov med kapitalvinst vid försäljning av

företag om vederlaget inom ett år investeras i ny verksamhet. I motion

2004/05:Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkas att regeringen

skall lägga fram ett förslag om uppskov med kapitalvinstbeskattning om

återinvestering av vederlaget görs i ett annat onoterat företag. Enligt

motionerna 2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) och

2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m) bör det införas en möjlighet

till fondbyte utan skattekonsekvenser.

I två motioner begärs ändringar i de undantagsregler som redan finns

för byte av delägarrätter i samband med företagsuppköp. I motion

2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c) vill motionärerna

utvidga gällande regler om uppskjuten beskattning av andelsbyten genom

att kontantgränsen slopas. Enligt motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 av

Per Landgren m.fl. (kd) bör den utvidgning av andelsbytesreglerna till

fåmansföretag som riksdagen beslutade 2002 fullföljas.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om att införa en mer generellt utformad uppskovsmöjlighet vid

avyttringar av andelar än den som redan finns för bl.a. andelsbyten i

samband med företagsuppköp har avslagits av riksdagen vid ett flertal

tillfällen. Riksdagen avslog i våras motioner med förslag om generellt

uppskov med beskattning av kapitalvinst vid byte av aktier och fondandelar

(bet. 2003/04:SkU21). Vid behandlingen av utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna för 2004 avslog riksdagen ett motionsyrkande om

skatteuppskov när vederlaget vid försäljning av ett eget företag återinvesteras

i ett annat företag (bet. 2003/04:FiU1).

Viktiga skäl mot olika former av undantagsregler vid kapitalbeskattningen

kan härledas ur de principer som 1990 års skattereform vilar på.

Skattebasen skall vara så bred som möjligt för att skattenivån skall kunna

hållas låg. Olika avvikelser från huvudregeln om beskattning vid avyttring

riskerar i förlängningen att leda till att skattebasen urholkas, vilket

i sin tur - om skatteintäkterna skall bibehållas - medför ett behov av

att höja skattesatsen för de transaktioner som fortfarande skall omfattas

av huvudregeln. Avvikelser kan också motivera till skattebetingade val

av investeringsobjekt och på det sättet vara ofördelaktigt för

samhällsekonomins sätt att fungera.

Förutom att olika former av särbehandling vid beskattningen kommer i

konflikt med grundläggande principer i skattesystemet skulle ett system

med skatteuppskov vid företagsförsäljningar numera inte heller kunna

införas utan att hänsyn tas till att EG-rätten ställer krav på att

återinvesteringar i företag i andra länder inom EU inte diskrimineras.

Trots att en återinvestering görs utanför Sverige skulle den därmed

ändå påverka den svenska skattebasen.

Utskottet anser att riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om

uppskov med kapitalvinstbeskattningen inte bör ändras. Utskottet avstyrker

följaktligen motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397 och

2004/05:Sk474.

Enligt vad utskottet erfarit bereds vissa kvarvarande frågor med anknytning

till andelsbytessystemet, bl.a. kontantgränsen, i samråd mellan företrädare

för Finansdepartementet och samarbetspartierna. Utskottet anser att

riksdagen bör avvakta resultatet av den pågående beredningen och avstyrker

även motionerna 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk450 yrkande 13.

Riskkapitalavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att införa ett riskkapitalavdrag.

Jämför reservation 15 (kd).

Motionen

I motion N393 yrkande 13 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att det

skall införas ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för

investeringar i onoterade bolag.

Utskottets ställningstagande

Ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var

avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens

kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta

regler har numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan

1997 vid beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade

aktier.

Ett motsvarande motionsyrkande avslogs av riksdagen senast hösten 2004

(bet. 2004/05:FiU1) med hänvisning till de genomförda lättnaderna för

onoterade företag. Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka det nu

ifrågavarande yrkandet.

Pensionskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om olika

förändringar i skattereglerna om avdrag för pensionskostnader.

Gällande rätt

Arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader bygger på att

pensionsutfästelsen är tryggad på något sätt som anges i 28 kap. IL, t.ex.

överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande

av pensionsutfästelse m.m. eller betalning av premie för pensionsförsäkring.

För att säkra att avsättningarna har ett pensioneringssyfte skall olika

kvalitativa och kvantitativa krav vara uppfyllda. De kvantitativa kraven

innebär enligt huvudregeln att avdrag för någon arbetstagare inte får

överstiga 35 % av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp (28 kap. 5 §

IL). En kompletteringsregel finns för vissa särskilda fall. Regleringen

av de kvantitativa villkoren tillkom 1998 (prop. 1997/98:146, bet.

1997/98:SkU27) i syfte att uppnå en regelförenkling och för att öka

neutraliteten mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika

tryggandeformer. Förenklingen består i att den tidigare starka kopplingen

till allmän pensionsplan och kollektivavtal ersatts med en schablon.

Enskilda näringsidkares pensionssparavdrag får uppgå till högst 0,5

prisbasbelopp med tillägg för 35 % av inkomsten av aktiv näringsverksamhet,

dock högst 10 prisbasbelopp (59 kap. 5 § IL). Om det finns särskilda

skäl får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre

belopp än enligt schablonen. För skattskyldiga som har bedrivit

näringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av

denna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under

verksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas

också på bl.a. kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten som

skall beskattas i inkomstslaget kapital, överskott av passiv näringsverksamhet

vid vissa utdelningar och kapitalvinster som enligt särskilda regler

skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Avdraget skall beräknas med

beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten,

dock högst tio år. Vid beräkningen skall hänsyn tas till den skattskyldiges

övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.

Motionerna

I motion Sf357 yrkande 20 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas att

avdraget för avsättningar till pensioner för anställda inte bör vara

schablonmässigt bestämt till 35 % av lönen utan vara kopplat till en av

parterna överenskommen avgiftsbaserad pension. Med avsättningar som

baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar skulle det enligt motionen

inte bli så dyrt för arbetsgivare att anställa äldre arbetskraft som

det är i dagsläget när tjänstepensionerna är förmånsbestämda.

I motion Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) föreslås att

det skall införas en möjlighet till extra pensionsavsättning - utan

begränsning till 35 % av inkomsten i aktiv näringsverksamhet - vid

försäljning av enskild näringsverksamhet för att motverka att extravinsten

av försäljningen drabbas av hög marginalskatt. Enligt motionärerna är

de dispensregler som finns krångliga, och de fungerar inte som det är

önskvärt.

Utskottets ställningstagande

Regeringen utfärdade i juli 2004 direktiv till en särskild utredare som

skall utreda den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som

kompletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänstepensioner och privat

pensionssparande. Uppdraget syftar till att anpassa den skattemässiga

regleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta ingår att

förbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och

neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen. Utredaren skall bl.a.

utvärdera det nuvarande systemets effekter på sparande och arbetsutbud,

framför allt arbetsutbudet bland äldre personer. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99). Utskottet anser att

ett resultat av utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motion

Sf357 yrkande 20.

Med den dispensregel som avses i motion Sk432 har lagstiftaren försökt

tillgodose intresset av att näringsidkare som inte kunnat göra egna

pensionsavsättningar skall kunna uppnå en tillfredsställande pensionslösning

när näringsverksamheten avyttras. Motionärerna anger inte mer konkret

varför de anser att dispensregeln inte är tillräcklig för att uppnå

syftet med den. Utskottet finner inte skäl för ett tillkännagivande

till regeringen i frågan och avstyrker även motion Sk432.

Friskvård, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om den skattemässiga behandlingen av

enskild näringsidkares personliga friskvård och att särskilt reglera

möjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett för

stillhet, meditation och andakt.

Motionerna

Enligt motion Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) skall

enskilda näringsidkare ha samma rätt till avdrag - utan att detta skall

tas upp som skattepliktigt uttag - för samma typ av utgifter som

arbetsgivare har för anställda i form av personalvårdsförmåner. I motion

Sk466 yrkar Agne Hansson (c) att enskilda näringsidkare skall kunna få

del av den friskvårdsreform som infördes den 1 januari 2004 på samma

villkor som andra grupper.

I motion Sk324 yrkar Maria Larsson (kd) att arbetsgivare skall ha

avdragsrätt för iordningsställande av rum för stillhet, meditation och

andakt. Enligt motionen är behovet av sådana lokaler i allmänhet inte

tillgodosett på arbetsplatserna.

Utskottets ställningstagande

Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig

till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att

skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja

inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och

12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård

räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet.

2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att

motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar

eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt

av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades

även kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa

omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande

för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig

till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att

förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

De nämnda avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård

som en enskild näringsidkare har för egen räkning. Däremot omfattas

utgifter för vissa typer av förmåner som är skattefria för anställda,

t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering

som kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare.

Typiskt sett gäller rätten till avdrag sådana utgifter för t.ex.

rehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren skall kunna

fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna inte är av denna karaktär blir de

i skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla levnadskostnader

för näringsidkaren. Även uttagsbeskattning kan ske. I vilka fall detta

aktualiseras bör avgöras fall till fall i rättstillämpningen med ledning

av de regler som behandlar detta. Utskottet finner inte skäl att överväga

ytterligare ändringar i skattereglerna och avstyrker motionerna Sk396

och Sk466.

När det gäller avdrag för att iordningställa ett särskilt rum för

stillhet i arbetsgivarens lokaler torde sådana utgifter kunna dras av så

länge de har karaktär av utgifter för personalutrymmen, som t.ex.

lunchrum och vilrum. Utskottet anser att det inte finns skäl att särskilt

reglera möjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett

för stillhet, meditation och andakt. Följaktligen avstyrker utskottet

även motion Sk324.

Yrkesfiskare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ett nytt tillkännagivande om ett

yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem och särskilda

redovisningsregler för yrkesfiskare.

Jämför reservation 16 (kd).

Gällande rätt och pågående behandling

Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade

med övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader

på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL).

Under flera år fram t.o.m. 2000 gällde ett av Skatteverket fastställt

schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23) för de fall en större

ökning i levnadskostnaderna inte kunde styrkas. Hösten 2002 utfärdade

Skatteverket ett nytt allmänt råd som tillämpas fr.o.m. beskattningsåret

2001. Enligt detta (RSV 2002:11) får yrkesfiskare som har företagit

inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag

för ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett

schablonavdrag för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag. Vid

exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr.

Eftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir

avdraget under motsvarande förutsättningar 66 000 kr för beskattningsåret

2005. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på

destinationen men avdraget är normalt högre än för inrikes resor.

Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns

inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid

försäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare) sättas av

till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år, och

den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget.

Avskrivningsreglerna tillåter att ett fartyg kan, som andra inventarier,

skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är

avsevärt längre.

Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen

efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i

förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag

som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till

grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).

Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen

för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan

skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens

och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den

planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna

har ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har

därefter fått besvara kompletterande frågor från kommissionen. Genom en

skrivelse från den 16 juli 2004 underrättade kommissionen Sverige om

sitt beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av stödsystemet

eftersom det råder allvarliga tvivel om dess förenlighet med EG-fördraget.

Skrivelsen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning

(EUT C 258, 20.10.2004, s. 2).

Motionerna

I motionerna Sk303 av Kent Olsson och Inger René (m), Sk484 av Erling

Bager (fp), MJ494 yrkande 1 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd)

och MJ500 yrkande 35 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen

skall ge regeringen tillkänna att Sverige bör kräva största skyndsamhet

av EU i handläggningen av frågan om att införa ett yrkesfiskaravdrag.

I

motionerna Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (m) och MJ500 yrkande

33 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) föreslås att det skall införas ett

särskilt utjämningskonto för fiskare. I den sistnämnda motionen finns

i yrkande 34 också ett förslag om att det skall vara tillåtet att i

redovisningen använda ett negativt saldo för inventarietillgångar för

att underlätta vid fartygsbyte.

Utskottets ställningstagande

Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag

sker numera inom ramen för ett formellt granskningsförfarande. Sverige

har lämnat sina kommentarer med anledning av detta, och finansministern

har i ett frågesvar i riksdagen den 20 oktober 2004 (fråga 2004/05:128

om skatteavdrag för yrkesfiskare) upplyst om att några ytterligare

åtgärder för att påskynda processen inte är möjliga. Utskottet avstyrker

mot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget.

Utskottet avstyrker också förslagen om att införa ett särskilt

utjämningssystem eller speciella redovisningsregler i syfte att medge

ytterligare skattelättnader till den berörda näringen. I denna del hänvisar

utskottet till de principer för möjligheterna till resultatutjämning m.

m. som ligger till grund för företagsbeskattningen.

Enskilda näringsidkares bilförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om en återgång till de skatteregler

som gällde för enskilda näringsidkares bilförmån före 1990 års skattereform.

Jämför reservation 17 (c).

Motionen

I motion Sk260 yrkar Staffan Danielsson och Jan Andersson (c) på ett

återinförande av de regler för enskilda näringsidkares bilförmån som

gällde före 1990 års skattereform samt höjd schablon vid användning av

egen bil från 16 kr/mil till förslagsvis 32 kr/mil.

Utskottets ställningstagande

Före 1990 års skattereform medgavs enligt praxis avdrag för bilkostnader

i näringsverksamheten endast om bilen var ett rörelseinventarium och

nödvändig för driften. De totala kostnaderna fördelades mellan den

privata och den yrkesmässiga användningen i förhållande till körsträckan

för vardera ändamålet. En enskild näringsidkare fick alltså avdrag för

de bilkostnader som direkt betingades av näringsverksamheten. Bilens

övriga kostnader under året utgjorde näringsidkarens privata ej

avdragsgilla levnadskostnader. Om näringsverksamhetens nytta av bilen var

obetydlig medgavs i stället avdrag för inbesparade transportkostnader.

Kunde den totala körsträckans fördelning mellan privat körning och

körning i förvärvsverksamheten inte visas brukade kostnaderna för den

privata körningen uppskattas till ett skäligt belopp.

En anpassning av enskilda näringsidkares avdragsrätt för bil i

näringsverksamheten till vad som gäller för löntagare ansågs vid skattereformen

påkallad med hänsyn till målen om likformiga, enhetliga och rättvisa

skatteregler. En sådan förändring borde även kunna innebära att reglerna

skulle bli enklare att tillämpa (prop. 1989/90:110 s. 591). För att få

en större likformighet i förhållande till löntagare infördes ordningen

att en näringsidkare som redovisar bilen som ett inventarium i

näringsverksamheten skall ta upp ett förmånsvärde i inkomstslaget

näringsverksamhet

beräknat på samma sätt som en löntagares bilförmån. Den näringsidkare

som inte redovisade bilen som inventarium fick enligt de ursprungliga

reglerna ett avdrag för användning av bilen i näringsverksamheten som

efter höjningar i olika omgångar numera uppgår till 17 kr/mil, vilket

är samma som gäller för löntagare. En förutsättning är att verksamheten

inte belastas med några driftskostnader för bilen och att näringsidkaren

genom körjournal eller på annat lämpligt sätt kan visa hur kostnaderna

fördelar sig mellan användning i näringsverksamheten och den privata

användningen.

Utskottet anser att de ställningstaganden som har gjorts i samband med

skattereformen om hur enskilda näringsidkares bilförmån i princip skall

beskattas inte bör ändras. Utskottet avstyrker följaktligen motionen om

en återgång till i äldre praxis fastlagda principer för beskattningen.

Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag

till idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till att

nya riktlinjer skall utfärdas av Skatteverket.

Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott,

kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag

bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.

Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att

förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel

innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av

avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att

särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för

representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter

för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än

huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är

förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader

och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet.

Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter

som inte får dras av vid inkomsttaxeringen.

Tidigare behandling

Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till

sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för

regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga

behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde

utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).

Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och

näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma

omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias

sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt

avdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-,

representations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav

bolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter,

tillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna

evenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till

direkta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd

av institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en

sådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå

kunde motivera en avdragsrätt. I avgörandet spelade avdragsförbudet för

gåvor i 9 kap. 2 § IL en avgörande roll. Regeringsrätten uttalade att

sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte

tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller

avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med

sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader

i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra

sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär

således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.

Regeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften

av det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större

grad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade

sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter.

I ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt

Pilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning,

som saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken

som symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma

belopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade

till att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige.

I skrivelse 2003/04:175 återkom regeringen med en redovisning av en

genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med

anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning

hindrar inte nuvarande lagregler och rättspraxis att det i det enskilda

fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag

och att hänsyn därvid tas till vad som i jämförelse med andra kostnader

i näringsverksamheten utgör särdrag i fråga om sponsring. Reglerna i

sig får sägas vara såväl ändamålsenliga som neutrala i fråga om sponsring

i jämförelse med andra kostnader. Emellertid förutsatte regeringen att

man i praxis, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor,

skall kunna beakta imageskapande sponsring i högre utsträckning.

Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse finns endast ett

fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten. Nuvarande rättsregler

hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen inom företagen

och går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär.

Utgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen hindrar

inte heller motprestationer av olika karaktär. Ett sätt att komma till

rätta med tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket

utfärdar rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer

när avdrag bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp.

Rekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att

de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort.

Skatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin

kunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer

på området. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avser att se över

rekommendationerna på området. Regeringen å sin sida avser att följa

hur utvecklingen på området fortskrider.

Utskottet (bet. 2004/05:SkU6) stannade för att det är bättre att försöka

komma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de

rekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta

utvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om

sponsring. Som regeringen har anfört har rekommendationer den fördelen

i förhållande till lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig

utveckling på rättsområdet i stort. Utskottet fäste också vikt vid att

regeringen har för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider.

Regeringen har den 25 november 2004 uppdragit åt Skatteverket att utfärda

riktlinjer i fråga om avdragsrätten för sponsring. Uppdraget skall

redovisas senast den 30 juni 2005.

Motionerna

I motion Sk254 yrkar Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) att samma

avdragsrätt skall gälla för sponsring av högklassig kultur som för

sponsring av idrott. Enligt motion Sk269 yrkande 3 av Annika Qarlsson

och Kerstin Lundgren (c) bör företag få dra av bidrag till ideella

föreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling. Kent Olsson m.fl.

(m) förordar i motion Sk275 att all sponsring av konst och kultur skall

betraktas som avdragsgill marknadsföring (yrkande 1) och att lagtexten

bör förtydligas så att det framgår vad som är godkänd och avdragsgill

sponsring och så att avdragsrätten för sponsring av kultur utvidgas

(yrkande 2). I motion Sk287 yrkande 1 föreslår Ewa Björling (m)

skattebefrielse för forskningsdonationer från externa finansiärer och privata

stiftelser. Enligt motion Sk401 i denna del av Anna Lilliehöök (m) skall

avdrag medges för kultursponsring. Helena Bargholtz och Cecilia Wikström

(fp) vill i motion Sk420 utreda förutsättningarna för att göra kulturen

avdragsgill. I motion Kr269 yrkande 14 begär Kent Olsson m.fl. (m) en

utredning om klarare regler för sponsring. Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)

vill i motion Kr363 se ändringar i skattelagstiftningen som syftar till

att underlätta sponsring av allmännyttiga ändamål. Enligt motion Kr369

yrkande 8 av Anita Brodén m.fl. (fp) bör avdragsreglerna ändras för att

underlätta sponsring av kultur.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet ovan redovisat har frågan om avdragsrätten för sponsring

nyligen varit föremål för ingående överväganden. Dessa har utmynnat i

att riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning att en särskild

regel om avdragsrätt för sponsring inte bör införas, utan att det är

bättre att eventuella problem som kan uppkomma i rättstillämpningen

löses med hjälp av riktlinjer som Skatteverket kommer att utfärda.

Utskottet förutsätter därför att frågan löses på det sätt som varit

avsikten. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Konstinköp, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för företagens

inköp av konst.

Jämför reservation 19 (c).

Gällande rätt

Enligt 18 kap. 3 § andra stycket IL skall värdeminskningsavdrag inte

göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett

bestående värde.

Motionerna

I motionerna Sk275 yrkande 5 av Kent Olsson m.fl. (m), Sk401 i denna

del av Anna Lilliehöök (m), Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson

m.fl. (m) och Kr354 yrkande 18 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkas en

utvidgad avdragsrätt för inköp av konst. Enligt motion Kr357 yrkande 8

av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c) bör regeringen göra en översyn

som syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av

samtidskonst.

Utskottets ställningstagande

De förslag som motionärerna lämnar har avslagits av riksdagen vid

upprepade tillfällen, senast förra våren (bet. 2003/04:SkU21). Förslagen

syftar till att införa särregler vid beskattningen för att stödja

konstnärlig verksamhet. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande

förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler

som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma

ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid

beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten

och som är hänförliga till denna. Utskottet får därför ånyo avstyrka

dessa förslag.

Representation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en höjning av avdragsramen för

representationsmåltid.

Jämför reservation 20 (m).

Gällande rätt

Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap.

2 § IL dras av om de har omedelbart samband med näringsverksamheten,

såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla

affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum

eller personalvård. Avdraget skall inte överstiga vad som kan anses

skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns

en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. Hösten 1995 beslutade

riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m.

inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den då tillämpade

avdragsramen för måltidsutgifter. Hösten 1996 minskades avdragsramen

ytterligare till 90 kr exklusive moms.

Motionen

I motion Sk255 yrkar Catharina Elmsäter-Svärd (m) att avdraget för

representationsmåltid skall höjas till 300 kr.

Utskottets ställningstagande

Senast våren 2004 avslog riksdagen yrkanden om utvidgad avdragsrätt

(bet. 2003/04:SkU21). Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka

även det nu förevarande motionsyrkandet.

Deklarationskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om avdrag för utgifter för deklaration

och taxeringsprocess.

Gällande rätt

Utgifter för biträde i samband med deklaration eller taxeringsprocess

får inte dras av. Sådana utgifter anses inte vara omkostnader i driften

utan är mera att hänföra till skyldigheter som åligger alla och envar

i samband med taxeringen. Omkostnader i mervärdesskatteprocess har dock

i praxis fått dras av. Till skillnad från utgifter vid inkomsttaxeringen

rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt.

Därmed kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.

I sammanhanget kan nämnas att den som i ett ärende eller mål haft

kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen

behövts för att ta till vara hans rätt i viss utsträckning har rätt

till ersättning för kostnaderna, bl.a. i det fall den skattskyldige

helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet.

En sådan ersättning anses inte vara skattepliktig. Ersättningen kan

inte utgå för kostnader för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller

för eget arbete. Reglerna finns i lagen (1989:479) om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde avdragsrätt för

kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men fann inte skäl att

föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det inte är fråga om utgifter

för intäkternas förvärvande.

Motionen

Enligt motion Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (m)

bör utgifter för deklaration och taxeringsprocess vara avdragsgilla för

näringsidkare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare intagit ståndpunkten att gällande rätt inte bör

ändras när det gäller utgifter som den skattskyldige har vid upprättande

av sin deklaration, senast i betänkande 2001/02:SkU15. Utskottet vidhåller

ställningstagandet och avstyrker även det nu aktuella yrkandet.

Skattefrihet för små kapitalvinster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om skattefrihet för små kapitalvinster.

Gällande rätt

Skattepliktiga kapitalvinster vid försäljning av värdepapper skall

deklareras från första kronan. Dessa vinster beskattas med statlig

inkomstskatt om 30 %. Statlig inkomstskatt beräknas om underlaget för

skatten är minst 100 kr (65 kap. 2 § IL).

En särskild regel finns som tar sikte på ränteinkomster på t.ex. bankkonton

med små behållningar. Skatteavdrag behöver inte göras och kontrolluppgift

behöver inte lämnas för konton där räntan är mindre än 100 kr. För att

det skall vara enkelt för personer som har flera sådana konton som inte

ger så mycket ränteinkomst finns en särskild skattefrihetsregel som

undantar räntor som inte omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet från

beskattning om dessa sammanlagt inte uppgår till 500 kr och är fördelade

på olika konton där räntan på varje konto inte överstiger 100 kr (8 kap.

8 § IL).

Räntor kan enligt 2 kap. 2 § 3 lagen (2001:1227) om självdeklarationer

och kontrolluppgifter tas emot upp till sammanlagt 100 kr utan att detta

utlöser deklarationsskyldighet. Denna regel gäller också för utdelningar,

men inte för kapitalvinster vid avyttringar.

Motionen

I motion Sk223 yrkar Torsten Lindström (kd) att kapitalvinst under 10

kr vid försäljning av värdepapper inte skall beskattas. Att beskatta så

små belopp undergräver enligt motionären förtroendet för skattesystemet.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets redovisning för gällande regler har praktiska

hänsyn tagits vid utformningen av t.ex. de regler som gäller beskattning

av småräntor på olika bankkonton där det finns en särskild skattefrihetsregel.

Någon exakt motsvarighet till dessa regler finns inte i fråga om

kapitalvinster. Systemet för att deklarera även aktievinster och vinster

på fondandelar m.m. har dock under senare år förenklats avsevärt inte

minst i och med att alltfler kan utnyttja möjligheterna att deklarera

även kapitalvinster via Internet. Frågor kring beloppsgränser m.m. prövas

naturligen fortlöpande i takt med att de administrativa systemen kring

inkomstdeklarationen utvecklas. Utskottet anser inte att finns anledning

till ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker

motionen.

Kommunal beskattning av skogsinkomster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet att utboägd skog skall beskattas i

kommunen där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.

Motionen

I motion N257 yrkande 5 av Håkan Larsson m.fl. (c) föreslås att inkomster

från utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och

inte där ägaren är skriven.

Utskottets ställningstagande

Tidigare fanns det ett system med s.k. kommunal garantibeskattning som

skulle tillföra en kommun en viss minsta inkomst från fastighetsinnehav

i kommunen även om förvärvskällan till vilken fastigheten var knuten

redovisades med underskott eller fanns i en annan kommun. Kommunerna

har tidigare också haft rätt att beskatta juridiska personer.

Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast förra våren i betänkande

2003/04:SkU21, avstyrkt förslag om att på nytt införa regler som innebär

att fysiska personers näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun

än hemortskommunen eller att återinföra en kommunal beskattning av

juridiska personer. Utskottet har hänvisat till att sådana ändringar

kommer i konflikt med den strävan mot enkelhet som skattereformen bygger

på och komplicerar taxeringsarbetet för de skattskyldiga. Utskottet

hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker

motionen.

Stämpelskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att se över nivån på den stämpelskatt som

tas ut vid inteckning i skepp.

Gällande rätt

Enligt 24 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

är stämpelskatten vid inteckning i fast egendom och tomträtt 2 %, i

luftfartyg 1 % och i skepp 0,4 % av det belopp som intecknas. Vid

företagsinteckning är stämpelskatten 1,0 %. Skatten är alltid lägst 50 kr.

Motionen

I motion T396 yrkande 4 av Gunnar Andrén (fp) föreslås att stämpelskattens

storlek vid pantförskrivning av fartyg bör övervägas närmare. Enligt

motionen är stämpelskatten på skepp hög vid en internationell jämförelse.

Med hänsyn till att skepp är dyra blir stämpelskattens storlek en

konkurrensfråga och kan leda till att fartyg registreras i andra länder.

Utskottets ställningstagande

Sjöfarten åtnjuter redan betydande skattelättnader genom det sjöfartsstöd

till last- och passagerarfartyg i internationell trafik som utgår genom

att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomster. För budgetåret 2005

beräknas stödet till 1,7 miljarder kronor. Som framgår tidigare i

betänkandet utreds för närvarande även om ett system med tonnageskatt för

sjöfartsnäringen bör införas. Utskottet anser inte att ytterligare

skattefrågor behöver övervägas och avstyrker motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, fp, kd,

c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och

Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1

och 2, 2004/05:Sk454 yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241

yrkande 5, 2004/05:N242 yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393

yrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413

yrkande 4 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.

Ställningstagande

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som

tillsammans bildar Allians för Sverige, presenterade i höstas en omläggning

av den ekonomiska politiken i syfte att stärka arbets- och företagslinjen.

Inför valet 2006 fortsätter vi med att arbeta fram gemensamma lösningar

inom ett antal områden som är strategiskt betydelsefulla för att få

fler i arbete, större trygghet och ökad frihet i vardagen. För att få

i gång en rejäl tillväxt av nya jobb vill vi genomföra en rad strategiskt

viktiga ändringar i skattesystemet och andra åtgärder som bidrar till

ett bättre företagsklimat som medför att företag kan startas, växa och

utvecklas och sedan också kunna välja att stanna kvar i Sverige.

Vi ser det som en självklarhet att en privat företagssektor som kan

expandera är en förutsättning för att skapa nya jobb. Sverige behöver

för närvarande få många fler företagare. För närvarande är tendensen

nämligen att nyföretagandet minskar och alltfler arbetstillfällen flyttas

till länder med bättre villkor för företagande. Ett avgörande inslag i

en skattepolitik för att stärka företagandet är att förbättra etablerings-

och expansionsmöjligheterna för de mindre företagen. Här måste det t.ex.

till en utrensning av befintliga tillväxthämmande regleringar. Ett

antal skatter som särskilt berör företagen, inte minst de s.k. 3:12-reglerna,

måste ändras.

I en alltmer globaliserad värld finns alltid det internationella

perspektivet med. Det är lätt att flytta produktion och kapital mellan

länder. De ekonomiska villkoren för företagande måste därför vara

konkurrenskraftiga jämfört med andra länder. Därför måste kapitalbeskattningen

lindras. Förmögenhetsskatten är en viktig anledning till att kapital

flyr landet. Sverige är ett av de få länder som fortfarande har kvar

förmögenhetskatt. Den är ett hinder för tillväxt och bör därför tas

bort.

Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för

svenska ägare till svenska aktier, medan utländska ägare av svenska

aktier slipper denna skatt. Det är en anledning till att alltmer av

näringslivet i Sverige har utländska ägare. Risken är att huvudkontor

flyttar till annat land och efter ett tag följer andra vitala funktioner

efter. Sverige utarmas. Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar bör

därför på sikt avvecklas.

De flesta av de förslag till förenklingar som den s.k. småföretagardelegationen

presenterade för många år sedan återstår att genomföra. Regler som inte

längre fyller sin funktion måste snabbt mönstras ut. Företagarnas

kostnader för administration av regelverket skall minskas betydligt.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen om sådana

grundläggande förändringar i villkoren för företagandet som vi ovan

redovisat se till att arbetet med en skattereform nu kommer i gång snabbt.

Vi anser att ett sådant tillkännagivande tillgodoser de krav på ett

bättre fungerande skattesystem som utgör bakgrunden till de motioner

som behandlas i detta avsnitt.

2. Tonnageskatt, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och

Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om införande av en tonnageskatt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12,

2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13

och 2004/05:T468 yrkande 25.

Ställningstagande

Skatteutskottet uttalade sig förra våren enhälligt för att regeringen

skulle utreda formerna för införande av tonnageskatt (bet. 2003/04:SkU21).

Dessvärre nödgas vi notera att regeringen inte verkställt riksdagens

beslut med den skyndsamhet som är befogad av hänsyn till den svenska

rederibranschens och sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Samtliga

ombordanställda och deras fackliga organisationer har samma behov som

rederierna av att utredning, regeringsförslag och riksdagsbeslut snarast

verkställs eftersom det påverkar näringen i alla led, från framtidsförhoppningar

för rederierna till anställningstryggheten för sist anställde

sjöman.

Likväl har redan riksdagsbeslutet om tillkännagivandet till regeringen

av branschen uppfattats så positivt att antalet beställda fartyg från

svenska rederier ökat kraftigt.

Det ligger emellertid i farans riktning att om inte riksdagens intentioner

fullföljs av regeringen - ett riksdagsbeslut hade kunnat tas redan under

hösten 2004 så att tonnagebeskattningen hade kunnat införas från den 1

januari 2005 - kan både framtidstron och den faktiska utvecklingen inom

den svenska sjöfartsnäringen, inkluderat rederier, ombordanställda och

företag och anställda med knytning till näringen, gå om intet eller

påverkas negativt. Därför bör tonnagebeskattningen av konkurrensskäl

införas utan varje onödig fördröjning. Den utredning som pågår skall

enligt direktiven vara klar före utgången av november 2005. Riksdagen

bör ställa det kravet på regeringen att en lagstiftning måste kunna

behandlas av riksdagen senast under våren 2006.

3. Fåmansföretag, punkt 3 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och

Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om nya skatteregler för fåmansföretag. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Sk395, 2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11,

2004/05:N393 yrkande 18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.

Ställningstagande

Reglerna om vilket skatteuttag som skall gälla för utdelningar och

kapitalvinster för den som är verksam i sitt hel- eller delägda fåmansföretag

har utretts länge av Finansdepartementet. Trots att det verkar råda en

närmast total enighet om att reglerna inte är bra som de är - t.o.m. i

regeringens egen budgetproposition talas det om att reglerna måste

förbättras - har regeringen inte förmått att presentera ett förslag om

mer genomgripande förändringar. Riksdagen bör enligt vår mening klargöra

för regeringen att den pågående beredningen snabbt måste utmynna i

reformerade skatteregler för fåmansföretagen som innebär att ägare i

fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till ägare i icke fåmansägda

företag. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt större

utsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna genom

att en betydligt större andel än enligt gällande regler blir kapitalbeskattad.

Det nya regelsystemet måste också vara enkelt så att det blir begripligt

och inte avskräcker människor från att vara verksamma i fåmansföretag.

4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om åtgärder på skatteområdet för att underlätta

kapitalbildningen i småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:Sk434 och 2004/05:N414 yrkande 7 och avslår motion 2004/05:Sk291.

Ställningstagande

De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för

företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för

nystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder

än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd tillsammans med någon

form av skatteuppskov och förbättrade avskrivningsregler för att stödja

nystartade företag måste övervägas i en utredning, liksom vilka åtgärder

på skatteområdet som kan vara lämpliga för att generellt underlätta

kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning

skall arbeta snabbt.

5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (c)

av Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att utvidga möjligheterna att få avdrag för

avsättning till periodiseringsfond. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Sk434 och avslår motionerna 2004/05:Sk291 och 2004/05:N414

yrkande 7.

Ställningstagande

I enlighet med vad som närmare utvecklats i motion Sk434 bör det göras

en översyn av gällande regler om periodiseringsfonder i syfte att ge

näringsidkare möjlighet att avsätta obeskattade medel, som ekonomisk

säkerhet för rån, överfall och skada.

6. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna, punkt 5 (m, fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om räntebeläggningen av periodiseringsfonderna.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och

2004/05:N413 yrkande 3.

Ställningstagande

Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna infördes av regeringen och

dess stödpartier för att finansiera bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt

och sänkt förmögenhetsskatt. Enligt vår uppfattning hade dessa

skattelättnader och ännu längre gående viktiga skattelättnader kunnat genomföras

utan att finansiera detta på ett sätt som i praktiken innebär att bolagen

får betala in mer bolagsskatt och får krångligare regler. Främst drabbas

nya växande företags möjligheter att spara vinstmedel för att kraftsamla

för nya investeringar. Vi anser att riksdagen bör ompröva det tidigare

ställningstagandet om att räntebelägga periodiseringsfonderna och

föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen begär en

återgång till tidigare ordning.

7. Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet

till aktiebolag, punkt 6 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att mildra de likviditetsproblem som kan

uppkomma vid ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

genom apportemission. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N393

yrkande 10.

Ställningstagande

Strukturella förändringar måste kunna genomföras i företagssektorn utan

att skattehinder eller byråkratiska hinder uppstår. För att skattesystemet

skall vara rättvist måste det också förhindra att reglerna kan användas

så att reglerna kan missbrukas. Den lösning som riksdagen tidigare har

valt vid ombildning från enskild firma till aktiebolag - dvs. att kräva

tillskott av realkapital vid fondöverföring - förhindrar visserligen

att reglerna kan missbrukas, men metoden tar inte tillräcklig hänsyn

till de likviditetsproblem som kan uppstå om ombildningen sker helt

eller delvis genom apportemission.

Tidigare har diskuterats en lösning som i princip innebär att obeskattade

reserver som inte motsvaras av överfört realkapital eller nedsättning

av aktiernas anskaffningsvärden får tas upp till beskattning under en

femårsperiod efter ombildningen. Detta förslag bör kunna vara en

utgångspunkt för att försöka finna en alternativ utformning av reglerna

som kan mildra de likviditetsproblem som annars kan uppstå i vissa fall.

Det är naturligtvis viktigt att en sådan lösning utformas så att den

inte ger upphov till orättvisor mellan olika företagare och företagstyper.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att den skall analysera denna fråga

ytterligare och återkomma till riksdagen med ett förslag.

8. Etableringskonto, punkt 7 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att införa ett etableringskonto enligt dansk

modell. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N393 yrkande 14

och 2004/05:N400 yrkande 12 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk353

och 2004/05:Sf365 yrkande 15.

Ställningstagande

I Danmark är det möjligt att med skatteavdrag sätta in en del av lönen

på ett etableringskonto. Medlen kan tas ut och användas för att starta

ett företag. Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar

i ett nystartat företag återförs sparandet till beskattning, och ränta

tas ut för den tid som pengarna varit obeskattade. Många nya företag

har startats i Danmark tack vare etableringskontot. För att fler personer

även i Sverige skall kunna spara ihop startkapital till egen framtida

företagsstart föreslår jag att riksdagen skall ta ställning för att

genomföra Kristdemokraternas förslag till ett etableringskonto enligt

dansk modell.

9. Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar, punkt

8 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet

för fruktodlingen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk455 yrkande

6, bifaller delvis motion 2004/05:Sk390 och avslår motionerna 2004/05:Sk240

och 2004/05:Bo240 yrkande 8.

Ställningstagande

Fruktodlingen omfattas inte av EU:s direktstödssystem för jordbruket,

inte heller efter den omläggning som sker den 1 januari 2005. För

fruktodlingen finns inte heller möjligheter till försäkringslösningar för

väderorsakade skördeförluster, t.ex. orsakade av hagelskador. Detta

innebär att det inte finns något annat system för dessa företag för att

kunna hantera denna risk för stora skörde- och lönsamhetsvariationer än

det gängse systemet för skatteutjämning mellan olika år. Denna möjlighet

har emellertid uppenbara begränsningar genom att skördebortfallet kan

bli totalt. Jag anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att utreda

en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fruktodlingen efter mönster

av de avsättningsvillkor som i dag gäller för skogsbruket.

10. Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om regelförenklingar för småföretag. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del,

2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande 10 och avslår motionerna

2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304

yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5.

Ställningstagande

I motioner från företrädare för Folkpartiet utvecklas hur skattereglerna

ställer upp olika svårigheter för kultur- och idrottsutövare. Enligt

motionärerna skulle många kulturutövare kunna vara egenföretagare om

inte krångliga regelverk vore avskräckande. Vi delar helt motionärernas

kritik av regelsystemets komplexitet.

Folkpartiet driver hårt kravet på bättre och enklare regler för

småföretagen. På skatteområdet gäller liksom på andra områden att varje

möjlighet att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande måste

inventeras och genomföras. På skatteområdet gäller det t.ex. att förenkla

reglerna för F-skattsedel, förenkla företagens mervärdesskattedeklarationer

och göra reglerna om skattedeklarationer mer flexibla för små företag.

Vi förordar att riksdagen uppdrar åt regeringen att återkomma med

förslag om förändringar som innebär generella förenklingar på skatteområdet

för småföretag som även kommer kulturutövare och idrottsutövare till

del.

11. Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om schablonbeskattning av vissa företag. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304

yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5 och

bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Kr239

yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande

10.

Ställningstagande

I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter,

vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna.

Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras

ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta

för seriösa företag anser jag att riksdagen bör ta fasta på förslagen

i flera motioner om att införa någon form av schablonbeskattning i likhet

med vad som redan finns i vissa andra länder. Skatteverket har överlämnat

en rapport till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning

för vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en

principskiss). Jag förutsätter att regeringen ser till att den fortsatta

beredningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av

vissa branscher snart kan vara genomförd också i Sverige. Den fortsatta

beredningen bör också analysera om det från rättvisesynpunkt och av

konkurrensskäl är möjligt och lämpligt att införa en schablonbeskattning

på försök i endast vissa delar av landet.

Även vid sidan av en schablonbeskattning måste det göras kraftfulla

insatser för att förenkla för småföretag i allmänhet, bl.a. för sådana

kulturutövare m.fl. som tas upp i några motioner.

12. Stödrättigheter i jordbruket, punkt 12 (kd, c)

av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och

17.

Ställningstagande

Den nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra

stora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter.

Syftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft och en

höjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter

som hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar.

Jordbruksstödsreformen infördes redan från årsskiftet 2004/05 och vi

anser att riksdagen i ett tillkännagivande klargör för regeringen att

det brådskar med åtgärder som kan garantera att det nya stödsystemet

inte kommer att innebära skatteskärpningar.

13. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, punkt 13 (m, fp,

kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och

Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en översyn och förenkling av skattereglerna

för ideell verksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande

1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298, 2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384,

2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418, 2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454

yrkande 12, 2004/05:Sk456 yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355

yrkande 13.

Ställningstagande

I Sverige finns en lång tradition av föreningsverksamhet som bidrar

till att barn och ungdomar fostras till att omfatta demokratiska

värderingar. Det är inte minst mot denna bakgrund av central betydelse att

samhället på olika sätt främjar och stöttar den ideella sektorn.

Den ideella verksamheten bygger på frivillighet och utgår från enskilda

individers eller gruppers egen drivkraft och vilja att åstadkomma något.

Samhällets stöd till verksamheten får därför inte vara utformat så att

det hämmar medborgarnas initiativ och drivkraft inom ramen för den

ideella verksamheten. Tyvärr finns det i dag inslag i t.ex. skattelagstiftningen

som faktiskt hämmar den ideella verksamheten. Krångliga, svårförståeliga

och otydliga regelverk kan medföra att t.ex. en ideellt engagerad

ungdomsledare riskerar att bryta mot regelverken utan att vara medveten

om det.

Regeringen har tillsatt en utredning som skall se över bestämmelserna

om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet. Enligt vår mening är

utredningsuppdraget för snävt och bidrar till ett synsätt enligt vilket

idrotten också fortsättningsvis får en särställning i förhållande till

annan lika viktig allmännyttig verksamhet. Det finns t.ex. ingen anledning

att ge verksamhet som till exempel scouter, Unga Örnar eller annan

kvalitativ ungdomsverksamhet sämre villkor än idrotten. Vi anser därför

att en utredning inte bör begränsas till att enbart gälla ideella

föreningar med idrottsliga ändamål förutom där dessa är lika för övrig

ideell verksamhet.

Regeringen bör följaktligen utreda och lägga fram förslag om hur

skattelagstiftningen för ideell verksamhet kan förändras till att bli

enklare och ta större hänsyn till den ideella sektorns speciella situation

med ideellt engagerade människor. Förslagen skall likställa idrott och

övrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.

14. Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt

16 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 om kvarvarande pomperipossaeffekter

med anledning av fåmansbolagsreglerna. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Sk450 yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267,

2004/05:Sk397, 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk474.

Ställningstagande

Skatteutskottet behandlade i höstas vissa frågor om utvidgningar av det

skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2004/05:SkU11). I en motion

(m, fp, kd, c) hade begärts förslag från regeringen om att dels slopa

kontantgränsen vid andelsbyten, dels utvidga reglerna om framskjuten

beskattning vid andelsbyten till att även omfatta även bl.a. sådana

andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än aktier/andelar i

det köpande företaget, t.ex. konvertibla skuldebrev och optioner i det

köpande företaget. Utskottet hänvisade till en pågående beredning av

kvarvarande problem med anknytning till andelsbytessystemet, bl.a.

kontantgränsen. Enligt utskottets enhälliga uttalande borde regeringen

återkomma till riksdagen under våren 2005. Med hänsyn till det pågående

arbetet och den inriktning av detta som utskottet var överens om ansåg

utskottet att det inte var påkallat att rikta något tillkännagivande

till regeringen angående de frågor som togs upp i motionen.

Jag utgår ifrån att regeringen kommer att svara upp mot utskottets

enhälliga tidigare uttalande, men vill ändå understryka det angelägna i

att så sker genom att föreslå att riksdagen riktar ett tillkännagivande

till regeringen i enlighet med den kristdemokratiska kommittémotionen

Sk450.

15. Riskkapitalavdrag, punkt 17 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om införande av ett riskkapitalavdrag. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 13.

Ställningstagande

En god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer.

Jag yrkar att riksdagen skall bifalla Kristdemokraternas förslag om

att införa ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för

investeringar i onoterade bolag.

16. Yrkesfiskare, punkt 20 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om den fortsatta hanteringen av det nya

yrkesfiskaravdrag som skall införas i inkomstskattelagen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484,

2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.

Ställningstagande

Riksdagen har enhälligt uttalat sig för att ett särskilt yrkesfiskaravdrag

skall införas. Det svenska yrkesfiskets förhållanden bör likställas med

yrkesfiskets ställning i våra viktigaste konkurrentländer, t.ex. Danmark

och Norge. EU har notifierats om det svenska beslutet, men ett nödvändigt

godkännande därifrån har ännu inte kommit. Hanteringen i EU är helt

oacceptabel. Sverige bör kräva största skyndsamhet i handläggningen av

frågan i Bryssel.

17. Enskilda näringsidkares bilförmån, punkt 21 (c)

av Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk260.

Ställningstagande

Dagens regler för näringsidkares bilkostnader medför tröskeleffekter

och innehåller inslag av byråkrati och godtycklighet. Reglerna måste

därför ändras. Om inte de beviskrav som Skatteverket ställer på

näringsidkaren sänks måste dagens ordning ändras så att de regler som gällde

före 1991 återinförs, dvs. att företagets totala bilkostnader fördelas

efter verklig eller uppskattad körsträcka för tjänsteresor respektive

privat körning. Genom detta undviks dessa orimliga tröskeleffekter och

regelsystemet förenklas.

18. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 22 (m,

fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och

Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om nya avdragsregler för sponsring. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena

1 i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i

denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande

4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.

Ställningstagande

Som gällande skatteregler tillämpas innebär de att ett företag för att

få avdrag för sponsring måste få direkta motprestationer i form av t.ex.

inträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget

betalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas

med en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika

från fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen

får på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket

är olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare

att ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar,

men detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang.

Regeringen har i skrivelse 2003/04:175 sagt sig ha förståelse för att

det kan upplevas som svårt att i olika situationer förutse om avdrag

får göras och i så fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen

i skrivelsen sitt hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom

riktlinjer som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet.

Vi är inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna

uppgift. Vi är däremot övertygade om att klara och tydliga regler på

sponsringsområdet skulle ge ett ökat incitament för företag att i större

utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför

allt kulturaktiviteter. Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt

otydliga och oförutsägbara. Det är därför önskvärt att regeringen

formulerar ett förslag till lagregler som erkänner att värdet av imageskapande

sponsring är minst lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel

bör kunna utformas på ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra

att rättspraxis fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter

och hur sponsring faktiskt används i näringslivet.

Vi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande

till regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om

sponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag

skall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar

till att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i

denna form av sponsring.

19. Konstinköp, m.m., punkt 23 (c)

av Staffan Danielsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avdrag för utgifter för inköp av konst. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr354 yrkande 18 och bifaller delvis

motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Kr239

yrkande 2 i denna del och 2004/05:Kr357 yrkande 8.

Ställningstagande

Många konstnärer har en ansträngd ekonomisk situation och har speciella

arbetsvillkor och livssituationer. För att ge konstnärer en fördelaktigare

marknadssituation och bidra till ett ökat entreprenörskap hos konstnärer

bör incitament och uppmuntran för företag att köpa konst ges. Ett sätt

är att ge företag avdragsrätt vid köp av konst. Det kan ge flera positiva

effekter. Konstnärernas försäljning kan öka, vilket bidrar till en

utveckling av konstmarknaden. Fler människor får också möjlighet att

njuta av konst på sina arbetsplatser. Centerpartiet anser att företag

bör ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet

görs direkt av konstnären eller dennes ombud.

20. Representation, punkt 24 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avdragsrätten för representationsmåltider.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Sk255.

Ställningstagande

Avdraget för representationsmåltider har legat fast på samma låga nivå

under många år. Vi anser att riksdagen bör uttala sig för att regeringen

återkommer med ett förslag som höjer avdraget till en rimligare

nivå.

Särskilt yttrande

Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt 16

(v)

Marie Engström (v) anför:

I motion 2002/03:Sk293 (v) har föreslagits en utredning om att införa

en möjlighet till uppskov med beskattning av vinsten vid försäljning av

eget företag om vederlaget återinvesteras i ett nytt företag. Det framgår

av vad utskottet skriver att införandet av ett sådant uppskovsinstitut

är problematiskt. Inte minst med tanke på den snabba utvecklingen på

företagsskatteområdet inom EU är för närvarande effekterna för den

svenska skattebasen svårbedömda. Jag har mot denna bakgrund avstått från

att reservera mig mot att utskottet avstyrker förslaget.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om vad i motionen

anförs om möjligheten att införa uppskov med kapitalvinsten.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk210 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skatter vid omarronderingar.

2004/05:Sk223 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avskaffande av beskattning av realisationsvinster lägre än

10 kr.

2004/05:Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto.

2004/05:Sk247 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införandet av en schablonbeskattning inom vissa näringsområden.

2004/05:Sk254 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur.

2004/05:Sk255 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att höja avdraget för representationsmåltid till 300 kr.

2004/05:Sk260 av Staffan Danielsson och Jan Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare.

2004/05:Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utjämningskonto för fiskare.

2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att ta bort flyttskatt på fonder.

2004/05:Sk269 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skattereglerna för ideella och allmännyttiga

föreningar skall ses över och förenklas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att företag skall få göra avdrag i deklarationen för

bidrag till ideella föreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling.

2004/05:Sk275 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sponsring av konst och kultur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst.

2004/05:Sk283 av Lena Adelsohn Liljeroth och Hillevi Engström (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förenkling av skattereglerna för stiftelser och fonder.

2004/05:Sk287 av Ewa Björling (m):

1. Riksdagen beslutar att ändra lagstiftningen så att den medger

skattebefrielse för forskningsdonationer i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2004/05:Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av att se över periodiseringsreglerna för enskilda

firmor och handelsbolag.

2004/05:Sk297 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stiftelser med allmännyttiga ändamål.

2004/05:Sk298 av Kaj Nordquist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beskattningen av stiftelser.

2004/05:Sk303 av Kent Olsson och Inger René (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införande av yrkesfiskaravdrag.

2004/05:Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om s.k. avkastningsskatt på pensionssparande.

2004/05:Sk321 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage.

2004/05:Sk324 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rätt för företag till skatteavdrag för iordningställande av

rum för stillhet.

2004/05:Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdrag för deklarationskostnader.

2004/05:Sk330 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillsätta en utredning för att se över och förenkla

skattelagstiftningen för ideella föreningar.

2004/05:Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skattelagstiftningen måste ändras för att säkerställa

skattebefrielse för ideella stiftelser som beviljar bidrag till

allmännyttiga föreningar.

2004/05:Sk353 av Ingegerd Saarinen och Mikaela Valtersson (båda mp):

Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en utredning för att

belysa möjligheterna att införa ett etableringskonto enligt

motionen.

2004/05:Sk384 av Göran Magnusson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av skattelagstiftningen för att klargöra allmännyttiga

stiftelsers skattebefrielse.

2004/05:Sk388 av Leif Jakobsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skattelagstiftningen förtydligas så att ideella stiftelser

kan bevilja bidrag till ideella allmännyttiga föreningar, inklusive

förebyggande verksamhet, utan att riskera inkomstbeskattning av stiftelsen.

2004/05:Sk390 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett "fruktodlingskonto" för fruktodlingsföretag.

2004/05:Sk391 av Henrik von Sydow (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om jobbinriktade skattesänkningar för småföretag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad i motionen

anförs om att reformen införs på försök i regioner med hög andel småföretag.

2004/05:Sk395 av Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om avskaffandet av 3:12-reglerna.

2004/05:Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av lagändring för att ge enskilda näringsidkare rätt

till avdrag, utan att det tas upp som skattepliktigt uttag, för samma

typ av utgifter som arbetsgivare har för anställda i form av

personalvårdsförmåner.

2004/05:Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till nya regler

för återinvestering i onoterade företag.

2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av nya regler för uppskjuten beskattning av andelsbyten.

2004/05:Sk401 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för konst och kultursponsring.

2004/05:Sk402 av Leif Björnlod (mp):

Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av kvittningsreglerna vad

avser inkomstbeskattning vid kombinationsverksamheter.

2004/05:Sk406 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om schablonersättning av vissa kontantbranscher.

2004/05:Sk418 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av 7 kap. 4 § skattelagen och ändamålskravet att

stiftelser anses kvalificerade för begränsad beskattning.

2004/05:Sk420 av Helena Bargholtz och Cecilia Wikström (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda förutsättningarna för att göra kulturen avdragsgill.

2004/05:Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjlighet till extra pensionsavsättning vid försäljning av

näringsverksamhet.

2004/05:Sk434 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra en översyn av inkomstskattelagen (1999:1229) i syfte

att vidga reglerna i lagens 30 kap.

2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lägre skatter för företagen.

2. Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen

på aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten

med en tonnagebaserad skatt för rederier.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av

fåmansbolagsreglerna.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att begära att regeringen återkommer med förslag om

hur en s.k. BEK-modell som ersätter dagens fåmansbolagsregler skall

kunna införas.

2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för

allmännyttiga stiftelser.

2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa dubbelskatten på risksparande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av skattereglerna för allmännyttiga

stiftelser och ideella föreningar.

2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att inrätta särskilda avsättningskonton för fruktodlingen.

2004/05:Sk456 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att verka för ett förslag som likställer idrott och

övrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.

2004/05:Sk464 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över ideella föreningars villkor i syfte att jämställa

övriga ideella föreningar med idrottsföreningar.

2004/05:Sk466 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att även ensamföretagare som driver sitt företag som enskild

firma eller som handelsbolag skall kunna få del av den friskvårdsreform

som infördes den 1 januari 2004 på samma villkor som andra grupper.

2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov

till några skattekonsekvenser.

2004/05:Sk484 av Erling Bager (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen med skyndsamhet hårdare driver på handläggningen

av yrkesfiskaravdraget inom EU.

2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

20. Riksdagen beslutar tillåta avsättning till pensioner för

anställda med obeskattade medel endast för avgiftsbaserade pensioner i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om etableringskonto och fonder för företagsstart.

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om konstnärer och skatterna.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avdragsrätt för sponsring.

2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att företag bör få rätt att göra avdrag för kostnaden

för inköp av konst.

2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser.

2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en översyn som

syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av

samtidskonst.

2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till

ändringar i skattelagstiftningen som syftar till att underlätta sponsring

av allmännyttiga ändamål.

2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om regelförenklingar och skatteregler för kulturarbetare

som driver eget företag.

2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om villkor för elitidrottares utövande och vikten av

enklare regler för företagande.

2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta

sponsring av kultur.

2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införandet av tonnageskatt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om stämpelskatten vid inskrivningar.

2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt

för sjöfarten.

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tonnageskatt.

2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda förutsättningarna för tonnagebaserad

skatteberäkning för sjöfarten.

2004/05:MJ494 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett yrkesfiskeavdrag.

2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

lagstiftning som tydligt anger att stödrättigheterna för de frikopplade

stöden skall beskattas som fast egendom.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nyföretagande och generationsskiften i jordbruksnäringen.

2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

33. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag om ett s.k. fiskekonto enligt motionens intentioner.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar

vid fartygsbyte.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.

2004/05:N240 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att anpassa momssatser och skatter för små turistföretag.

2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar

svenskt ägande på bekostnad av utländskt.

2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en avveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar

svenskt ägande gentemot utländskt.

2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den

kommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.

2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om villkor och betydelse av enklare företagsregler och

beskattning på arbete.

2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra

de s.k. 3:12-reglerna i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt

5.3.1).

2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lättnader i beskattning knutet till företagande.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att negativa belopp vid företagsomvandlingar skall

kunna behandlas som kapitalvinst på aktierna det år då ombildningen

sker och den beräknade skatten skall kunna betalas under en femårsperiod.

13. Riksdagen beslutar att möjlighet för riskkapitalavdrag införs.

14. Riksdagen beslutar att möjlighet till sparande i etableringskonto

införs.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om sänkta

skatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.

18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar

i reglerna för fåmansföretag.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa

tjänstebranscher.

2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om periodiseringsfonder.

2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkta skatter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa

tjänstebranscher.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av etableringskonto.

2004/05:N406 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (båda mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att effekten

av skattelagstiftning och andra statliga styrinstrument grundligt utreds

för de företag, vilka har sociala mål för sin verksamhet och inte är

vinstutdelande.

2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av de legala och fiskala hindren för att

samutnyttja realkapital.

2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om periodiseringsfonder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkta skatter för företagare.

2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten

beskattning av vinsten i fem år.

2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om beskattningen av småföretagare.

2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v):

8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattefria

underhållsfonder och återkommer till riksdagen med ett förslag.