Bet. 2004/05:SKU21

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU21

Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal allmänna motioner från 2004 med

anknytning till fastighets- och förmögenhetsbeskattningsområdet. De flesta

av de frågor som aktualiseras i motionerna behandlades förra året i

betänkande 2003/04:SkU22, vari samtliga motioner avstyrktes och som

riksdagen sedan följde. Även nu avstyrks samtliga motioner. I de flesta

fall hänvisas till beredningen och övervägandena inom Regeringskansliet

av Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade

egendomsskatter.

Reservationer har avgivits av

m angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 1), beräkningsgrund

för fastighetsskatt (res. 5, motiveringen), bostadsrättsföreningar m.m.

(res. 9), uthyrning av bostad (res. 11) och förmögenhetsskatt (res.

12),

fp angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 2), miljöinvesteringar

m.m. (res. 7), uthyrning av bostad (res. 11) och förmögenhetsskatt (res.

12),

kd angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 3), miljöinvesteringar

m.m. (res. 7), bostadsrättsföreningar m.m. (res. 9), uthyrning av bostad

(res. 11) och förmögenhetsskatt (res. 12) samt

c angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 4), beräkningsgrund

för fastighetsskatt (res. 6), vindkraftverk (res. 8), kooperativ hyresrätt

(res. 10) och förmögenhetsskatt (res. 12).

Särskilda yttranden har avgivits av v angående byggnader för äldreboende

och förmögenhetsskatt.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244,

2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286, 2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335,

2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446 yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25

och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304

yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

2. Beräkningsgrund för fastighetsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk336, 2004/05:Sk446 yrkandena 1

och 3 samt 2004/05:Bo240 yrkande 7.

Reservation 5 (m) - motiveringen

Reservation 6 (c)

3. Miljöinvesteringar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk224, 2004/05:Sk228 yrkande 2,

2004/05:Sk229, 2004/05:Sk357, 2004/05:Sk454 yrkande 16, 2004/05:N347

yrkande 2, 2004/05:N410 yrkande 12, 2004/05:Bo308 yrkande 11 och

2004/05:Bo310 yrkande 21.

Reservation 7 (fp, kd)

4. Tomträtt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk221 och 2004/05:Sk459.

5. Vindkraftverk

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk248.

Reservation 8 (c)

6. Kommersiella lokaler

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk261 och 2004/05:Sk362.

7. Byggnader för äldreboende

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk278, 2004/05:Sk323 yrkandena 1

och 2 samt 2004/05:So601 yrkande 1.

8. Bostäder i utlandet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk233, 2004/05:Sk236 och 2004/05:Sk322.

9. Skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk440.

10. Bostadsrättsföreningar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk320, 2004/05:Bo301 yrkandena

15-17 och 2004/05:Bo306 yrkande 25.

Reservation 9 (m, kd)

11. Kooperativ hyresrätt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 21, 2004/05:Bo248

yrkande 3 och 2004/05:Bo275 yrkande 3.

Reservation 10 (c)

12. Uthyrning av bostad

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk458, 2004/05:N239 yrkande 9,

2004/05:N397 yrkande 5, 2004/05:Bo249 yrkande 8, 2004/05:Bo304 yrkande

1 och 2004/05:Bo310 yrkande 12.

Reservation 11 (m, fp, kd)

13. Förmögenhetsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk288 yrkande 2, 2004/05:Sk338,

2004/05:Sk394, 2004/05:Sk429, 2004/05:Sk453 yrkande 18, 2004/05:L370

yrkande 3 och 2004/05:So600 yrkande 2.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 8 mars 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart

Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp),

Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Lars

Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet gäller allmänna motioner på fastighets- och förmögenhetsskatteområdet

från 2004. Motsvarande allmänna motioner från 2003 behandlades på våren

2004 i betänkande 2003/04:SkU22 som även innehöll ett yttrande av

bostadsutskottet (liksom föregående år). Frågor om förmögenhetsskatt togs

även upp i betänkande 2003/04:SkU26 om en begränsningsregel för

förmögenhetsskatten (prop. 2003/04:64).

Senare på våren 2004, efter det att dessa ärenden behandlats i riksdagen,

presenterade Egendomsskattekommittén sitt huvudbetänkande SOU 2004:36

Reformerade egendomsskatter. Enligt kommitténs förslag borde begränsningsregeln

för fastighetsskatt (se nedan 3) utvidgas så att i praktiken den stora

majoriteten av småhusägare inte skulle behöva betala mer än högst 4 %

av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Vidare föreslog kommittén att

fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet skulle avskaffas, att

tidpunkten för skattskyldighetens inträde för fastighetsskatt skulle

flyttas till tillträdesdagen och att fastighetsskatten på vindkraftverk

skulle avskaffas. När det gäller förmögenhetsskatten föreslog kommittén

att värderingen av tillgångar och skulder skulle sättas till 50 %, att

det skulle införas en generell skatteplikt för alla marknadsnoterade

aktier, att fribeloppet skulle sättas till 900 000 kr och att

sambeskattningen mellan makar och sambor skulle avskaffas.

Följande lagar är de viktigaste inom fastighets- och

förmögenhetsbeskattningen:

Fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, (prop. 1979/80:40, SkU

1979/80:17). I lagen har de grundläggande bestämmelserna för allmän,

förenklad och särskild fastighetstaxering samlats. Lagen innehåller bl.

a. definitioner av olika byggnadstyper och olika markområden, de sistnämnda

med hänsyn till vad sorts ägoslag det är fråga om. Vidare anges vilka

fastigheter som är skattepliktiga samt vad som ingår i taxeringsenhet

och hur taxeringsvärdet bestäms. Enligt 5 kap. 2 § lagen skall

taxeringsvärdet bestämmas till ett belopp som motsvarar 75 % av

taxeringsenhetens

marknadsvärde.

Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, FSL, (prop. 1984/85:18,

SkU 1984/85:17 och 24). I lagen återfinns bestämmelser om vilka fastigheter

som beskattas, vem som skall betala fastighetsskatten och hur underlaget

beräknas samt gällande skattesatser. Enligt den s.k. dämpningsregeln i

2 a § (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11) skall i vissa fall, om

taxeringsvärdet höjs vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering,

hela höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatten.

I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som återstår fram

till nästa fastighetstaxering.

Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt, LFAS, (prop.

2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3). Enligt lagen skall vid normala inkomster

och taxeringsvärden ingen betala mer än 5 % av sin inkomst, beräknad på

visst sätt, i fastighetsskatt för den permanenta bostaden. I lagen anges

under vilka förutsättningar och i vilken omfattning ägare av fastighet

i Sverige skall tillgodoräknas skattereduktion.

Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, (prop. 1996/97:117,

bet. 1996/97:SkU20). I lagen regleras bl.a. vilka tillgångar som är

skattepliktiga till förmögenhetsskatt, hur dessa tillgångar skall

värderas samt hur skatten skall beräknas.

Lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, LFÖS, (prop.

2003/04:64, bet. 2003/04:SkU26). I lagen finns bestämmelser om att en

person - eller en med en sådan person sambeskattad person - som betalar

fastighetsskatt och som har medgivits skattereduktion för fastighetsskatten

också kan medges skattereduktion för förmögenhetsskatt på den del av

förmögenheten som hänför sig till bostadsfastigheten.

Lagen (1997:324) om begränsning av skatt, LBS, (prop. 1996/97:117, bet.

1996/97:SkU20). Enligt lagen begränsas uttaget av statlig inkomstskatt

och förmögenhetsskatt om det överstiger visst spärrbelopp.

Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2).

Av särskild betydelse är 41 kap. Grundläggande bestämmelser för

inkomstslaget kapital och 42 kap. Vad som skall tas upp och dras av i

inkomstslaget kapital.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet är

fogad som bilaga till betänkandet.

Utskottets överväganden

Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motioner om avskaffad eller sänkt fastighetsskatt.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Fastighetsskatt tas ut för:

- småhusenheter,

- hyreshusenheter,

- småhus och tomter på lantbruksenheter,

- privatbostäder i utlandet.

Fastighetsskatten baseras på fastighetstaxeringen och tas på småhus ut

med 1,0 % av taxeringsvärdet. För hyreshus tas skatt på bostadsdelen ut

med 0,5 % av taxeringsvärdet. För nybyggda eller renoverade bostadshus

sätts skatten ned. Vidare skall en höjning av taxeringsvärdet vid en

allmän eller förenklad fastighetstaxering enligt den s.k. dämpningsregeln

- som beskrivits ovan - inte omedelbart slå igenom såsom underlag för

fastighetsskatten utan till lika delar fördelas på de närmaste åren. En

särskild begränsningsregel för fastighetsskatten (se ovan under 3)

innebär att ingen skall behöva betala mer än 5 % av sin inkomst, beräknad

på visst sätt, i fastighetsskatt för den permanenta bostaden vid normala

inkomster och taxeringsvärden.

Yrkanden om slopad eller väsentligt sänkt fastighetsskatt på bostadsfastigheter

har genom åren genomgående avvisats med motiveringen att fastighetsskatten

utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen, att det bör finnas en

likformighet och enhetlighet mellan beskattningen av en privat

bostadsfastighet och övriga kapitaltillgångar samt att ränteutgifter - även

sådana som avser bostadslån - är och bör förbli avdragsgilla.

Statens inkomster av fastighetsskatt beräknas för år 2005 till drygt 24,

5 miljarder kronor. I riksdagens budgetbeslut avslogs motioner från m,

fp, kd och c om en sänkning omedelbart och - i fråga om några av

partierna - ett avskaffande på sikt av fastighetsskatten (bet. 2004/05:FiU1

s. 185-187).

Motionerna

I motioner från Moderata samlingspartiet yrkas genomgående på avskaffad

eller sänkt fastighetsskatt. Således yrkas i motion Sk453 av Lennart

Hedquist m.fl. (m) dels på ett tillkännagivande om ett planmässigt

avskaffande av fastighetsskatten (yrkande 23), dels på ett beslut om

sänkt fastighetsskatt för flerfamiljshus med 0,1 procentenhet 2006 och

ytterligare 0,1 procentenhet 2007 (yrkande 25) och för småhus med 0,1

procentenhet år 2007 (yrkande 26). Även i motionerna Sk244 av Stefan

Hagfeldt (m), Sk392 av Anne-Marie Pålsson (m) och Bo301 (yrkande 7) av

Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) begärs en avveckling av

fastighetsskatten. I motion Sk253 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m)

krävs ett avskaffande av "boendeskatterna" (fastighets- och

förmögenhetsskatterna) och i motion Sk286 av Inger René och Kent Olsson (m)

föreslås en successivt avvecklad fastighetsskatt i kombination med en

omdefinierad belägenhetsfaktor.

Folkpartiet förordar också en sänkning av fastighetsskatten. I motion

Bo310 (yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås sänkt

fastighetsskatt till 0,8 % på småhus och 0,4 % på flerbostadshus.

Kristdemokraterna anser att fastighetsskatten bör både sänkas och

reformeras. I motion Sk470 (yrkandena 1-3) av Per Landgren m.fl. (kd)

begärs att fastighetsskatten avskaffas och att det i stället införs en

kommunal avgift för fastigheter och en höjd reavinstskatt vid försäljning

av fastigheter. Även i motionerna Bo306 (yrkande 11) av Ragnwi Marcelind

m.fl. (kd) och Bo304 (yrkande 6) av Anneli Enochson (kd) föreslås

avskaffad fastighetsskatt och i stället införande av en kommunal avgift

för fastigheter.

I en motion av Centerpartiet - Sk446 (yrkande 2) av Jörgen Johansson m.

fl. (c) - begärs ett uttalande om fastighetsskattens risker, och syftet

är uppenbarligen att fastighetsskatten skall sänkas. Även i motionerna

Sk228 (yrkande 1) av Rigmor Stenmark (c) och Sk288 (yrkande 1) av Kerstin

Lundgren (c) begärs ett successivt avskaffande av fastighetsskatten.

I en motion av Miljöpartiet - Sk335 av Mona Jönsson (mp) - anförs att

fastighetsskatten bör avvecklas på sikt. I nuläget begär motionären en

utredning om kommunal fastighetsskatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att statens inkomster av

fastighetsskatt för år 2005 har beräknats till 24,5 miljarder kronor. En

sänkning av fastighetsskatten - eller ett slopande av hela skatten -

skulle således medföra betydande statsfinansiella återverkningar.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att fastighetsskatten

utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen, att det bör finnas en

likformighet och enhetlighet mellan beskattningen av en fastighet och

beskattningen av avkastningen av övriga kapitaltillgångar samt att

ränteutgifter - även sådana som avser bostadslån - bör förbli avdragsgilla.

Fastighetsskatteuttaget bör således ligga rimligt i nivå med beskattningen

av andra kapitalinkomster. För att inte effekterna av fastighetsskatten

skall bli oskäliga vid taxeringshöjningar eller för hushåll med små

inkomster bör det dock även i fortsättningen finnas olika dämpnings-

och begränsningsregler.

Vad som nu anförts innebär att regeringen fortlöpande bör övervaka att

fastighetsskatten ligger på en skälig nivå. Vid t.ex. kraftiga förändringar

i fastighetspriserna kan fastighetsskatten behöva förändras. Så har

också skett vid flera tillfällen sedan skattereformen 1990. För närvarande

bereds inom Regeringskansliet de förslag om ändrad fastighets- och

förmögenhetsbeskattning som lagts fram i Egendomsskattekommitténs

huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter och som utskottet

redovisat i inledningen till detta betänkande. Ett ställningstagande av

riksdagen till frågan om sänkt fastighetsskatt bör enligt utskottets

mening anstå till dess att regeringen redovisat sitt ställningstagande

med anledning av Egendomsskattekommitténs förslag. Med det anförda

avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Beräkningsgrund för fastighetsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om ändrad beräkningsgrund

för fastighetsskatt.

Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Fastighetsskatten beräknas på basis av fastigheternas taxeringsvärde

som enligt vad som anges ovan skall motsvara 75 % av marknadsvärdet. En

bred enighet av alla utredningar som företagits angående denna fråga

förordar just taxeringsvärdet som grundval för fastighetsskatten, senast

SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter.

Motionerna

I motion Bo240 (yrkande 7) av Owe Hellberg m.fl. (v) föreslås en

beskattning av boendeform i stället för hustyp. I motion Sk446 (yrkandena

1 och 3) av Jörgen Johansson m.fl. (c) framhåller motionärerna att

nuvarande system med taxeringsvärden baserade på ett genomsnittligt värde

inom värdeområdena inte är bra. Motionärerna vill i stället att ett

medianvärdesystem för att undvika alltför stark påverkan av höga eller

låga köpeskillingar införs, att taxeringen av fastigheter för fastboende

och fritidsboende skiljs åt och att ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr

införs. I motion Sk336 av Barbro Feltzing (mp) argumenteras för en

fastighetsskatt baserad på inköpspriset, övergångsvis frysta taxeringsvärden

och - i framtiden - en relatering till fastighetens miljöpåverkan.

Utskottets ställningstagande

I Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade

egendomsskatter diskuteras i samband med fastighetsbeskattningen även

frågan om alternativa beräkningsunderlag för fastighetsskatten. Kommittén

konstaterar dock att andra modeller än sådana som bygger på taxeringsvärdet

är kortsiktiga lösningar som inte på ett tillfredsställande sätt löser

likviditets- och förutsebarhetsproblemen utan skapar oacceptabla

fördelningseffekter och regionalpolitiska effekter på inkomster och

förmögenheter.

Egendomsskattekommittén har även analyserat frågan om uttaget av

fastighetsskatt kan kopplas till IL:s indelning av fastigheter för att

åstadkomma att småhus med bostadsrätt och hyresrätt beskattas på samma

sätt som annat boende inom respektive upplåtelseform. Kommittén påpekar

vissa brister med en sådan lösning men anvisar samtidigt en enklare och

mer ändamålsenlig väg om man vill minska asymmetrin i beskattningen av

boende inom en och samma upplåtelseform. Ett sådant alternativ, som

enligt kommittén inte kräver lika stora ingrepp i lagstiftningen, är

att beträffande småhus med bostadsrätt eller hyresrätt ange i lagtexten

att fastighetsskatten skall tas ut med 0,5 % om dessa fastighetstyper

utgör näringsfastigheter vid inkomsttaxeringen, dvs. ingår i en

näringsverksamhet.

Utskottet utgår ifrån att frågorna om beräkningsgrund för fastighetsskatt

övervägs vidare inom Regeringskansliet under den fortsatta beredningen

av fastighetsskattefrågan. Något uttalande av riksdagen är enligt

utskottets mening inte aktuellt utan utskottet anser att regeringens

ställningstagande bör avvaktas och avstyrker motionerna.

Miljöinvesteringar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motioner om särskilda beskattningsregler vid

miljöinvesteringar m.m.

Jämför reservation 7 (fp, kd).

Gällande bestämmelser m.m.

En grundläggande princip för fastighetstaxeringen är att taxeringsvärdet

skall spegla marknadsvärdet. För att undvika att denna princip frångås

har krav på skattefavörer för att genomföra energibesparingsåtgärder

och miljöåtgärder i stället mötts med en skattereduktion för vissa

miljöförbättrande installationer i småhus som används som permanentbostad,

nämligen installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett

nyproducerat småhus och installation av energieffektiva fönster i ett

befintligt småhus (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11). Den senaste

behandlingen av motioner med yrkanden om reducerat taxeringsvärde i

förhållande till marknadsvärdet vid miljöinvesteringar resulterade i

avslag på motionerna (bet. 2003/04:SkU22).

Även denna fråga diskuteras i betänkande SOU 2004:36 Reformerade

egendomsskatter av Egendomsskattekommittén som visserligen betonar att

användningen av ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och bidrag kan

vara effektiva sätt att uppnå önskade miljöeffekter men ändock anser

att kravet på likformighet i beskattningen av olika kapitaltillgångar

gör att fastighetsskatten även i fortsättningen bör baseras på fastigheternas

marknadsvärden.

Motionerna

I en rad motioner framhålls olägenheterna med att energibesparande och

miljöförbättrande åtgärder på fastigheterna leder till en höjning av

fastigheternas taxeringsvärden, vilket i sin tur medför höjd fastighetsskatt.

I motion Sk229 av Magdalena Andersson (m) anser motionären att

installerande av elbesparande värmepumpar inte bör leda till ökad skatt. I

motionerna Sk454 (yrkande 16) och Bo310 (yrkande 21), båda av Lars

Leijonborg m.fl. (fp), Bo308 (yrkande 11) av Lars Tysklind m.fl. (fp)

och Sk357 av Runar Patriksson (fp) framhålls att detsamma bör gälla vid

byte till bergvärme och treglasfönster och även vid andra investeringar

i energibesparande och miljöförbättrande syfte. Motionerna N410 (yrkande

12) av Maria Larsson m.fl. (kd), Sk224 av Torsten Lindström (kd) och

Sk228 (yrkande 2) av Rigmor Stenmark (c) har samma inriktning.

Stick i stäv mot dessa motioner går motion N347 (yrkande 2) av Ingegerd

Saarinen (mp). Av miljöskäl anser hon att ROT-avdrag inte bör medges

för installation av värmepump.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller med motionärerna i så måtto att det i vissa situationer

kan vara effektivt att använda skatteinstrumentet för att uppnå önskade

miljöeffekter. Som framgår av den ovan lämnade redovisningen kommer

samma synsätt också till uttryck i Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

SOU 2004:36 och så har också skett genom införandet av den temporära

möjligheten till skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer

i småhus. Utskottet vidhåller dock sin uppfattning, som även delas av

Egendomsskattekommittén, att kravet på likformighet i beskattningen av

olika kapitaltillgångar gör att fastighetsskatten även i fortsättningen

bör baseras på fastigheternas marknadsvärden. Utskottet avstyrker därför

de nu behandlade motionerna om avsteg från denna grundläggande princip.

Utskottet avstyrker även den i detta sammanhang aparta motion N347

yrkande 2 om att ROT-avdrag inte bör medges för installation av värmepump.

Tomträtt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om att tomträttshavare inte skall behöva

betala fastighetsskatt.

Gällande bestämmelser m.m.

Vid fastighetsbeskattningen likställs tomträttsinnehav med vanligt ägande.

En konsekvens är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren som

betalar fastighetsskatt för en fastighet som innehas med tomträtt.

Tomträttsinnehavaren medges avdrag för sin tomträttsavgäld under inkomst

av kapital och har talerätt i fråga om fastighetsskatten och underlaget

för denna. Den senaste behandlingen av motionsyrkanden om att fastighetsskatt

på tomträtt inte skall tas ut av tomträttshavaren utan av ägaren

resulterade i avslag på motionerna (bet. 2003/04:SkU22).

Motionerna

I motion Sk459 av Torkild Strandberg (fp) begärs ett tillkännagivande

om att fastighetsskatt på tomträtt inte skall tas ut av tomträttshavaren.

I motion Sk221 av Torsten Lindström (kd) begärs förslag med samma

inriktning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden om

att fastighetsskatt inte skall tas ut av tomträttshavare. Utskottet

vill i sammanhanget tillägga att det är svårt att se att den föreslagna

förändringen skulle vara till någon fördel för tomträttshavarna eftersom

den skulle innebära att fastighetsägaren måste kompensera sig för

fastighetsskatten genom höjda avgälder och att avdragsrätten för avgälderna

för tomträttshavaren skulle kunna komma att bli ifrågasatt. Utskottet

vidhåller sin uppfattning och avstyrker motionerna Sk459 och Sk221.

Vindkraftverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om befrielse från fastighetsskatt för

vindkraftverk.

Jämför reservation 8 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Vindkraftverk taxeras som elproduktionsenhet, och fastighetsskatten för

elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %. I fastighetstaxeringshänseende

betraktas vindkraftverk som en byggnad. Vid 2000 års allmänna

fastighetstaxering rekommenderade Riksskatteverket (numera Skatteverket) att

vindkraftverk värderas till 6 400 kr per installerad kW.

Egendomsskattekommittén har i sitt huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade

egendomsskatter föreslagit att fastighetsskatten på vindkraftverk skall

slopas. Kommittén anför samtidigt att det fordras en prövning av om

skattebefrielsen är förenlig med EU:s regler om statsstöd, innan förslaget

kan genomföras. Frågan bereds inom Regeringskansliet.

I sammanhanget kan nämnas att i samband med budgetbeslutet för 2004

beslutades att en avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft

(den s.k. miljöbonusen) skulle påbörjas fr.o.m. den 1 januari 2004,

något olika för landbaserade respektive havsbaserade vindkraftverk.

Motionen

I motion Sk248 av Johan Linander (c) begärs ett tillkännagivande om att

fastighetsskatten på vindkraftverk bör avskaffas. Nya alternativa

energiformer måste enligt motionären stimuleras. I stället för att klassas

som fastighetsskattepliktiga elproduktionsanläggningar vill motionären

se vindkraftverken som ett inventarium som därmed inte belastas med

fastighetsskatt.

Utskottets ställningstagande

Frågan om fastighetsbeskattningen av vindkraftverk bereds inom

Regeringskansliet till följd av Egendomsskattekommitténs ovan redovisade

förslag att slopa skatten. Innan utskottet tar ställning till frågan om

en eventuell avveckling bör regeringens ställningstagande avvaktas och

utskottet avstyrker därför motion Sk248.

Kommersiella lokaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om likställighet i fastighetsskattehänseende

mellan kommersiella lokaler och industrifastigheter.

Gällande bestämmelser m.m.

Som ett led i finansieringen av vårt medlemskap i EU beslutade riksdagen

våren 1995 att ta ut fastighetsskatt på kommersiella lokaler och

industrifastigheter. Skatten för kommersiella lokaler bestämdes till 1,0

% och för industrienheter till 0,5 %. I förarbetena uttalades att nivån

på fastighetsskatten generellt sett borde vara låg eftersom skattebelastningen

på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska avkastning.

Särskilt gällde detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för

internationell konkurrens, hette det. En lämplig nivå för fastighetsskatten

för industrifastigheter bedömdes vara 0,5 % av taxeringsvärdet. Samtidigt

gjordes bedömningen att en rimlig nivå på uttaget av fastighetsskatt på

lokalhyreshus var 1,0 % av taxeringsvärdet (prop. 1994/95:203, bet.

1994/95:SkU28). Den senaste behandlingen av yrkanden liknande de nu

aktuella resulterade i avslag (bet. 2003/04:SkU22).

Motionerna

I motion Sk362 av Kenneth Lantz (kd) begärs en översyn så att

fastighetsbeskattningen av lokaler i näringsverksamhet inte blir högre än för

industrilokaler som nu är 0,5 %. I motion Sk261 av Claes Västerteg och

Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande med innebörden att i

varje fall hotell- och restaurangnäringen skall ha samma villkor som

industrin när det gäller fastighetsskatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att fastighetsskatten för de aktuella fastighetsbestånden

är väl avvägd. Om de fortsatta övervägandena i fråga om fastighetsskatten

inom Regeringskansliet skulle resultera i väsentliga ändringar av

fastighetsskatten för övriga fastigheter utgår utskottet ifrån att

skatteförhållandena för även dessa byggnader uppmärksammas. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Sk362 och Sk261.

Byggnader för äldreboende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om fastighetstaxeringen

av äldreboende.

Jämför särskilt yttrande 1 (v).

Gällande bestämmelser m.m.

Vårdbyggnader är undantagna från skatteplikt. Som vårdbyggnad räknas

byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och

ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.

Annan byggnad utgör också vårdbyggnad om den används som hem åt personer

som behöver institutionell vård och tillsyn (2 kap. 2 § FTL).

Servicehus som till övervägande del upptas av bostadslägenheter med kök

räknas normalt inte som vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller

gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med sjukvård, matlagning

och annan tillsyn.

Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33) analyserade begreppet

"särskilda boendeformer" och kom fram till att det enbart borde användas

för äldreboende, bostäder med särskild service för funktionshindrade

samt korttidsboende. Med äldreboende skulle enligt utredningen avses

bostäder för permanent boende för äldre vars behov av vård eller omsorg,

service samt trygghet inte kunde tillgodoses i ordinärt boende.

Utredningen ansåg att fastighetstaxeringslagen borde behandla de särskilda

boendeformerna på ett enhetligt sätt och överlämnade sina synpunkter

till Fastighetstaxeringsutredningen.

Fastighetstaxeringsutredningen tog inte ställning för eller emot Boende-

och avgiftsutredningens förslag men konstaterade i sitt betänkande SOU

2000:10 Fastighetstaxering - precision, påverkansmöjligheter, individuella

bedömningar att om det genomförs bör kategorin "särskilda boendeformer"

kunna utgöra skattebefriade enheter (s. 225-226).

I sin senaste behandling av frågan om gränsdragningen mellan vårdbyggnad

som användes för åldringsvård och andra byggnader, t.ex. servicehus

avsedda för äldreboende, hänvisade utskottet till ett pågående arbete

inom Regeringskansliet på detta område och avstyrkte den då aktuella

motionen (bet. 2003/04:SkU22). I en senare interpellationsdebatt har

emellertid Finansministern anfört att det skulle leda till nya

gränsdragningsproblem om denna typ av serviceboende skulle anses som vårdbyggnad

och att han därför inte var beredd att ge något ytterligare besked (prot.

2004/05:39).

Det finns för närvarande två mål i Regeringsrätten (2991-2992/04) som

båda gäller fastighetstaxering av byggnader för äldreboende där kommunen

anvisat plats. Det är vederbörande kommun som överklagat kammarrättens

domar och som vill att byggnaderna skall taxeras som specialbyggnader

och inte som hyreshusenheter, vilket kammarrätten funnit.

Motionerna

I motionerna Sk323 (yrkandena 1 och 2) av Kenneth Lantz (kd) och So601

(yrkande 1) av Helena Höij m.fl. (kd) begärs ett uttalande om att

fastigheter för äldreboende bör hänföras till specialbyggnad och inte

påläggas någon fastighetsskatt. Enligt motionärerna är praxis oklar när

det gäller olika former av äldreboenden. I motion Sk278 av Marie Engström

m.fl. (v) yrkas att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag

på tillämpningsregler som undanröjer den osäkerhet som råder i vad avser

skatt respektive skattefrihet för de blandade boendeformerna inom

äldreomsorgen.

Utskottets ställningstagande

Eftersom det finns mål med anknytning till frågan hur byggnader för

äldreboende skall taxeras som väntar på avgörande i Regeringsrätten

anser utskottet att ett ställningstagande till denna fastighetstaxeringsfråga

bör anstå till dess att ett sådant avgörande föreligger och rättsläget

klarnat. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.

Bostäder i utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner om slopad fastighetsskatt för bostäder i

utlandet.

Gällande bestämmelser m.m.

Fastighetsskatt betalas även för privatbostäder i utlandet. Den

skatterättsliga bestämmelsen finns i 1 § andra stycket FSL, där det anges

att sådan bostad som enligt 2 kap. 8-12 §§ IL är privatbostad och som

är belägen utomlands, är skattepliktig till fastighetsskatt. Skatteplikten

gäller endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige. Av

bestämmelsen framgår vidare att en privatbostad inte innefattar mark.

Markvärdet skall således inte beaktas vid beräkning av fastighetsskatt

på privatbostäder i utlandet, vilket har att göra med internationella

principer om staters oinskränkta rätt att beskatta den egna marken.

Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för fastigheter i utlandet,

varför fastighetsskatt på privatbostad i utlandet alltid tas ut efter

en hel skattesats.

Fastigheter beskattas i allmänhet i det land där fastigheten är belägen.

Eftersom FSL som regel inte omfattas av vare sig de tidigare

dubbelbeskattningsavtalen eller de nya skatteavtalen kan fastigheten bli

dubbelbeskattad. För att undvika att så sker finns interna svenska

bestämmelser om avräkning av utländsk skatt som medger att den utländska

skatten räknas av från den svenska skatten på fastigheten. Om ett

skatteavtal innehåller bestämmelser om att inkomst av privatbostad i

utlandet är undantagen från beskattning i Sverige skall heller inte

statlig förmögenhetsskatt tas ut i Sverige på en sådan bostad.

Egendomsskattekommittén har föreslagit att fastighetsskatten på

privatbostäder i utlandet avskaffas. Som skäl anförs bl.a. att fastighetsskatten

på privatbostäder i utlandet är förknippad med tillämpnings- och

kontrollproblem med dryga hanteringskostnader som följd. Skatten har i dag

mycket liten statsfinansiell betydelse, och utlandsfastigheterna beskattas

regelmässigt med fastighetsskatt eller motsvarande i det land de är

belägna, heter det vidare (SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter s.

210 f.).

Motionerna

I motionerna Sk233 av Anita Sidén och Margareta Andersson (m) och Sk236

av Henrik Westman (m) begärs ett tillkännagivande respektive ett förslag

om slopad skatt på bostadsfastighet i utlandet. I motion Sk322 av Kenneth

Lantz (kd) föreslås en utredning om samma sak.

Utskottets ställningstagande

Frågan om beskattningen av bostadsfastigheter i utlandet är med anledning

av Egendomsskattekommitténs förslag att slopa skatten föremål för

beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens

ställningstagande bör avvaktas innan utskottet tar ställning till frågan om

ett eventuellt slopande. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna

Sk233, Sk236 och Sk322.

Skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt

grannland.

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 42 kap. 1 § IL skall bl.a. ränteinkomster tas upp som intäkt och

ränteutgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster dras av som

kostnad. Ränteutgifter får dras av även om de inte är utgifter för att

förvärva eller bibehålla inkomster. Det sistnämnda gäller dock inte för

begränsat skattskyldiga. En generell avdragsrätt för ränteutgifter i

inkomstslaget kapital gäller således för obegränsat skattskyldiga medan

begränsat skattskyldiga endast medges avdrag för ränteutgifter som är

utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.

I ett lagstiftningsärende nyligen angående beskattning av utomlands

bosatta prövades bl.a. frågan om att införa en generell rätt till avdrag

för ränteutgifter, vilket den bakomliggande utredningen föreslagit.

Regeringen ansåg emellertid, med stöd av vissa remissinstanser (bl.a.

Länsrätten i Skåne län), att det fanns anledning "att gå försiktigare

fram än vad utredningen föreslagit" och lade inte fram något sådant

förslag i propositionen. Riksdagen följde också propositionen (prop.

2004/05:19 s. 47, bet. 2004/05:SkU9).

När det gäller personer som bor i en egen privatbostadsfastighet i

Sverige men arbetar i ett annat land betalar vederbörande normalt

fastighetsskatt i Sverige. Vederbörande har då rätt att mot denna

fastighetsskatt räkna av en skattereduktion enligt de regler som gäller för

underskott i kapital (t.ex. ränteutgifter som inte kunnat kvittas mot

inkomst av kapital).

Motionen

I motion Sk440 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) efterlyses en rätt till

skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland. Motionären vill

härigenom främja integration och arbetspendling över Öresund.

Utskottets ställningstagande

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att frågan om skatteavdrag för

bostadslån i ett annat land nyligen prövats i ett lagstiftningsärende

men att tanken avvisats. Utskottet vidhåller denna uppfattning och

avstyrker motion Skr440.

Bostadsrättsföreningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om slopad inkomstskatt

för bostadsrätter, slopad skillnad mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar

samt utökade uppskovsmöjligheter vid bostadsbyte.

Jämför reservation 9 (m, kd).

Gällande bestämmelser m.m.

Vid inkomstbeskattningen har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta

bostadsföretag. I IL används uttrycket privatbostadsföretag i stället

för äkta bostadsföretag. I IL finns inget särskilt uttryck för en

förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett

privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar dock kallas ett

oäkta bostadsföretag.

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller

aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt

sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen

eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att företaget skall räknas som

privatbostadsföretag har Riksskatteverket (numera Skatteverket) i

rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att fastigheten skall inrymma

minst 3 bostadslägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet

skall belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar eller delägare.

Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt rekommendationerna ske i

förhållande till hyresvärdena. Med hyresvärdena menas det aktuella årets

bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra för lokaler, dvs. samma

hyresberäkningar som ligger till grund för fastighetstaxeringen. Med

hjälp av dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på kvalificerad

respektive okvalificerad användning. (Till kvalificerad användning räknas

de bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till fysiska personer.

Till okvalificerad användning räknas bostadslägenheter som upplåtits

med hyresrätt och lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt

till juridiska personer.) Den kvalificerade användningen skall då uppgå

till minst 60 % för att föreningen skall klassificeras som ett

privatbostadsföretag. Uppfylls inte dessa krav är föreningen att betrakta

som ett oäkta bostadsföretag.

Bedömningen av om en förening är att anse som privatbostadsföretag eller

inte görs vid varje beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms

vara ett privatbostadsföretag antas detta förhållande ha gällt hela

beskattningsåret och vice versa.

En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag

eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses

vara ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen

skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar

3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter

samt eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta

bostadsföretag beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar

och aktiebolag, dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader

tas med vid inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader,

värdeminskning m.m. Fastighetsskatten är avdragsgill endast för oäkta

bostadsföretag.

Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas

andel skall beskattas. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett

oäkta bostadsföretag i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan

hyresvärdet för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Någon beskattning

av hyresvärdet sker inte om bostaden finns i en schablonbeskattad

förening, dvs. i ett privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller också

vid beskattningen av kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett

privatbostadsföretag säljs eller hyrs ut.

Riksdagen beslutade hösten 2003 om utökade möjligheter till uppskov med

kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte (prop. 2003/04:19, bet. SkU11).

De nya reglerna innebär att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i

ett s.k. oäkta bostadsföretag skall kunna vara ersättningsbostad under

en viss tid, nämligen under en femårsperiod då fastighetsskatt inte

skall betalas på en nybyggd fastighets bostadsdel. Det innebär att om

en skattskyldig förvärvar en nybyggd bostadsrättslägenhet i en förening

som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag skall

föreningen ändå anses som ett privatbostadsföretag vid bedömningen av

frågan om förvärvet ger rätt till uppskovsavdrag. Det är inte fråga om

en generell utvidgning av begreppet ersättningsbostad utan reglerna tar

typiskt sett sikte på bostäder i nybyggda fastigheter som ägs av företag

som normalt kan antas komma att uppfylla kraven för att vara ett

privatbostadsföretag. Uppskov med kapitalvinsten kan inte medges om man

säljer en bostad i ett s.k. oäkta bostadsföretag. Inte heller får den

som köper en icke nybyggd bostadsrättslägenhet i ett oäkta bostadsföretag

uppskov med beskattningen av kapitalvinsten från sin tidigare bostadsrätt

eller småhus.

Den senaste behandlingen (bet. 2003/04:SkU22) av motionsyrkanden liknande

de nu aktuella resulterade i att dessa avslogs med hänsyn till en

tidigare aviserad översyn inom Regeringskansliet av såväl uppskovsfrågan

som bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag

(prop. 2003/04:19).

Motionerna

I motion Sk320 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (m) anförs att

bostadsrättsföreningarna är missgynnade då det gäller beskattningen. I

motionen krävs därför att inkomstskatten för bostadsrättsföreningar

avskaffas. I motion Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas dels

att schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar slopas (yrkande 15),

dels att skillnaden mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar tas

bort (yrkande 16), dels att uppskovsreglerna görs tillämpliga vid alla

köp och försäljningar av lägenheter i oäkta bostadsrättsföreningar

(yrkande 17). I motion Bo306 (yrkande 25) av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

begärs en total översyn av beskattningen på bostadsrätter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om följande. Definitionen av ett privatbostadsföretag

återfinns i 2 kap. 17 § IL. Enligt denna bestämmelse avses med ett

bostadsföretag en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag

vars verksamhet till klart övervägande del skall bestå i att åt sina

medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av

föreningen eller bolaget. Denna definition överensstämmer till stora

delar med den definition av bostadsförening och bostadsaktiebolag som

infördes redan vid kommunalskattelagens (1928:370) tillkomst och som

sedermera fördes över till lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

För att förtydliga texten skedde i samband med införandet av IL den

modifieringen att ordet "huvudsakligen" byttes mot uttrycket "till klart

övervägande del" som enligt vedertagen tolkning innebär 60 % och mer

(se prop. 1999/2000:2 del 1, s. 504-505).

De särskilda skattereglerna som gäller för privatbostadsföretag innebär

som redovisats ovan att den konventionella beskattningen i inkomstslaget

näringsverksamhet ersatts av en schablonbeskattning. Reglerna om hur

schablonbeskattningen skall gå till finns i 39 kap. 25-27 §§ IL. Schablonen

täcker alla fastighetsinkomster och innebär att 3 % av taxeringsvärdet

tas upp som inkomst och att kostnader för räntor och, om det är aktuellt,

tomträttsavgäld dras av. Om privatbostadsföretaget har andra inkomster,

t.ex. av caféverksamhet eller av en motionsanläggning som företaget

driver, skall sådana inkomster beskattas enligt vanliga regler.

Privatbostadsföretag är skattskyldiga till fastighetsskatt. Bestämmelserna

om schablonbeskattning av privatbostadsföretag infördes år 1954. I

samband med skattereformen 1990 omprövades schablonbeskattningen, som då

var tre procent, och man beslöt att behålla den (prop. 1989/90:110 s.

504, bet. 1989/90:SkU30 s. 95-96). Reglerna har därefter med oförändrat

skatteuttag förts över till IL.

Reglerna om uppskovsavdrag vid bostadsförsäljning syftar till att öka

rörligheten på bostadsmarknaden genom att minska de beskattningsmässiga

hindren mot en flyttning. Reglerna gäller både villor och bostadsrätter.

Den bärande principen bakom bestämmelserna om uppskovsavdrag är att

innehav av flera bostäder efter varandra i beskattningshänseende skall

behandlas som ett enda innehav. En annan utgångspunkt är att reglerna

skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i

ordets egentliga mening. Mot bakgrund av att nybyggda bostadsrättslägenheter

inte alltid uppfyllde förutsättningarna för att vara ersättningsbostad

genomfördes år 2003 en lagändring som innebar att en nybyggd

bostadsrättslägenhet också skulle kunna vara en ersättningsbostad även om

bostadsrättsföreningen inte uppfyllde villkoren för att vara ett

privatbostadsföretag. Detta skedde genom att även s.k. oäkta bostadsföretag

under vissa förutsättningar kom att jämställas med privatbostadsföretag

när det gällde frågan om en bostadsrätt kunde vara en ersättningsbostad.

I lagstiftningsärendet övervägdes även frågan om en ytterligare utvidgning

av uppskovssystemet på så sätt att reglerna skulle kunna tillämpas

oavsett bostadsföretagets skatterättsliga status för att underlätta

bostadsbyten i ännu större utsträckning. Utan en översyn av frågan, liksom

av bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag,

var regeringen inte beredd att lägga fram förslag härom, och utskottet

och riksdagen följde propositionen (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11).

Enligt vad utskottet erfarit är det för närvarande inte aktuellt med

någon översyn av frågorna inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets uppfattning har schablonbeskattningssystemet på detta

område fungerat tillfredsställande i många år, och utskottet finner

ingen anledning att nu överväga någon ändring i detta system. Vad gäller

uppskovssystemet anser utskottet att erfarenheterna av den senaste

lagändringen bör avvaktas innan nya ändringar övervägs. Dessutom anser

utskottet att en viss försiktighet med att ytterligare utvidga

uppskovssystemet bör iakttas och att man inte bör göra avkall på principen

om att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör

bostadsbyten i ordets egentliga mening. Något behov av en översyn eller

regeländring föreligger enligt utskottets mening inte för närvarande.

Något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna är således

inte påkallat, och utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade

motioner.

Kooperativ hyresrätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om inflationsuppräknad medlemsinsats

samt en möjlighet att utnyttja uppskovssystemet.

Jämför reservation 10 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Kooperativ hyresrätt är en ny upplåtelseform - en mellanform mellan

vanlig hyra och bostadsrätt - som infördes genom lagen (2002:93) om

kooperativ hyresrätt som trädde i kraft den 1 mars 2002 (prop. 2001/02:62,

bet. 2001/02:BoU5). Hyresvärden är en kooperativ hyresrättsförening -

som är ett särskilt slag av ekonomisk förening - och de kooperativa

hyresgästerna är medlemmar i föreningen och betalar vanliga medlemsinsatser.

Dessutom tar föreningen ut särskilda upplåtelseinsatser i samband med

lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den

kooperativa hyresrätten men har rätt att få tillbaka betalade insatser.

Föreningen bestämmer själv hyran för lägenheterna.

Bostadsutskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om

att en uppräkning av insatserna skall kunna ske vid en återbetalning

till en avgående medlem. Bostadsutskottet anser att regelsystemet så

långt möjligt bör utformas så att det i främsta rummet ger utrymme att

hålla hyrorna nere. Senast skedde ett sådant ställningstagande i

bostadsutskottets betänkande 2004/05:BoU2.

Motionerna

I motion Bo235 (yrkande 21) av Maud Olofsson m.fl. (c) efterlyses en

möjlighet till uppskov med reavinstskatten vid avyttring av en befintlig

bostad och erläggande av insats i en kooperativ hyreslägenhet. Motionärerna

begär i sin motion dels en översyn av reglerna kring inflationsuppräknad

medlemsinsats, dels uppskovsavdrag när det gäller kooperativ hyresrätt.

Även i motion Bo248 (yrkande 3) av Jörgen Johansson (c) begärs ett

tillkännagivande om uppskov med reavinstskatten vid byte från villa

till kooperativ hyresrätt. I motion Bo275 (yrkande 3) av Margareta

Andersson m.fl. (c) krävs neutralitet vid beskattningen mellan kooperativa

hyresrätter och villor.

Utskottets ställningstagande

Av den ovan lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser m.m. framgår

att bostadsutskottet vid flera tillfällen de senaste åren motsatt sig

en uppräkning av insatserna vid återbetalning till en avgående medlem

eftersom ett sådant system skulle kunna motverka inriktningen att hålla

hyrorna nere. I denna fråga är skatteutskottet av samma uppfattning som

bostadsutskottet. Det kan således inte uppstå någon vinst som kan bli

föremål för uppskov vid byte av en kooperativ hyresrätt. Vad gäller den

situationen att en villa eller bostadsrätt byts till en kooperativ

hyresrätt skulle det enligt utskottets mening strida mot grunderna för

realisationsvinstbeskattningen att införa en rätt till uppskov med

beskattningen eftersom förvärvet av en hyresrätt inte utgör något köp i

egentlig mening. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Uthyrning av bostad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en rad motioner och motionsyrkanden om skattebefrielse

eller nedsatt skatt vid uthyrning av bostad.

Jämför reservation 11 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser m.m.

När en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts skall

ersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad

som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen får inte

dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kr per år för varje

privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse

av en privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som motsvarar 20

% av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt skall i

stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.

För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra

som avser den upplåtna delen skall dras av. Avdragsmöjligheterna är mer

begränsade om upplåtelsen gäller någon form av närstående (42 kap. 30-32

§§ IL, prop. 1989/90:110 s. 512, bet. 1989/90:SkU30). Den senaste

behandlingen av yrkanden liknande de nu aktuella resulterade i avslag

(bet. 2003/04:SkU20).

Motionerna

I syfte att öka uthyrningen av bostäder och därigenom förbättra

bostadssituationen yrkas i en rad motioner att beskattningen av bostadsuthyrning

skall slopas eller i varje fall minskas. I motion N397 (yrkande 5) av

Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) pekas särskilt på turismens behov. I

motionerna Bo310 (yrkande 12) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och Sk458 av

Tobias Krantz och Johan Persson (fp) framhålls nödvändigheten att snabbt

få fram betydligt fler lagliga hyresrum. Även i motionerna Bo249 (yrkande

8) av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) och N239 (yrkande 9) av Stefan Attefall

m.fl. (kd) är syftet att dels minska bostadsbristen, dels underlätta

bostadsägande för hushåll med låga inkomster. I motion Bo304 (yrkande

1) av Anneli Enochson (kd) pekas särskilt på studenternas bostadsbehov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller att de gällande reglerna för uthyrning av privatbostad,

som infördes i samband med skattereformen år 1990, har inneburit en

övergång till enkla och likformiga regler på detta område. Reglerna får

anses täcka såväl kostnader vilka normalt förorsakas av uthyrningen som

eventuella utgifter för reparation och underhåll vilka uppkommit under

uthyrningstiden. Enligt utskottets mening skulle en skattebefrielse för

uthyrning av del av bostad riskera att medföra gränsdragnings- och

kontrollproblem och dessutom innebära ett inkomstbortfall. Vad särskilt

gäller studentbostäder har utskottet i sitt betänkande föregående år

(bet. 2003/04:SkU20) redovisat en rad åtgärder som vidtagits för att

minska hyreskostnaden och öka utbudet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Förmögenhetsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motioner och motionsyrkanden om slopad

förmögenhetsskatt eller slopad sambeskattning av förmögenhet. Utskottet

avstyrker också några motionsyrkanden om vissa inskränkningar i

förmögenhetsskatten.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 2 (v).

Gällande bestämmelser m.m.

Förmögenhetsskatten uppgår till 1,5 % av den skattepliktiga förmögenheten.

Fribeloppet är för enskilda fysiska personer 1,5 miljoner kronor och

för sambeskattade par 3 miljoner kronor. Sambeskattade föräldrar respektive

ensamföräldrar skall dessutom sambeskattas med sina hemmavarande barn

under 18 år. I en särskild begränsningsregel för förmögenhetsskatt har

det föreskrivits att en person som betalar fastighetsskatt - eller en

med en sådan person sambeskattad person - och som har medgivits

skattereduktion för fastighetsskatten också kan medges skattereduktion för

förmögenhetsskatt på den del av förmögenheten som hänför sig till

bostadsfastigheten. Vidare finns det bestämmelser om begränsning av uttaget

av statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt om det överstiger visst

spärrbelopp (se inledningen till detta betänkande).

Statens inkomster av förmögenhetsskatt beräknades i budgetbeslutet för

år 2005 till drygt 4,9 miljarder kronor (se prop. 2004/05:1, finansplanen,

bilaga 1, s. 23).

I Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47 Våra skatter? föreslogs

ett slopande av förmögenhetsskatten (finansierat genom en höjning av

avkastningsskatten på pensionsförsäkringar). Egendomsskattekommitténs

förslag i SOU 2004:36 till förändringar i förmögenhetsskatten har

redovisats i inledningen till detta betänkande. I ett särskilt yttrande

till Egendomsskattekommitténs förslag kritiserade Skatteverkets

representanter i kommittén förmögenhetsskatten och framför allt

sambeskattningen.

Om sambeskattningen mellan makar och sambor slopades borde enligt deras

mening även sambeskattningen mellan föräldrar och barn tas bort.

I den senaste budgetpropositionen (prop. 2004/05:1, finansplanen, s.

209-210) anförde regeringen att förändringarna av förmögenhetsskatten

även i fortsättningen borde inriktas på att höja fribeloppen. Vidare

borde undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier slopas och

i stället ett tak för uttag av förmögenhetsskatt införas. I riksdagens

budgetbeslut avslogs ett antal motionsförslag om avskaffad förmögenhetsskatt

m.m. (bet. 2004/05:FiU1). Den senaste behandlingen i skatteutskottet av

motioner liknande de nu aktuella resulterade också i avslag på motionerna

(bet. 2003/04:SkU22).

Motionerna

I en rad motioner av representanter från de borgerliga partierna

aktualiseras ett slopande eller en minskning av förmögenhetsskatten eller

i varje fall ett borttagande av sambeskattningen. I linje härmed yrkas

i motion Sk453 (yrkande 18) av Lennart Hedquist m.fl. (m) på ett beslut

om avskaffande av förmögenhetsskatten till år 2006 och i motion Sk394

av Anne-Marie Pålsson (m) ett tillkännagivande om att förmögenhetsskatten

bör avskaffas. I motion L370 (yrkande 3) av Göran Hägglund m.fl. (kd)

begärs att sambeskattningen vid förmögenhetsbeskattningen elimineras,

liksom skillnaderna i pensionssystemet mellan gifta och samboende

respektive ensamstående. Även i motionerna Sk429 av Mikael Oskarsson (kd)

och So600 (yrkande 2) av Mikael Oskarsson och Dan Kihlström (kd) begärs

ett slopande av respektive en översyn av sambeskattningen. I syfte att

minska bostadskostnaderna föreslås i motion Sk288 (yrkande 2) av Kerstin

Lundgren (c) att fastighet inte skall ingå i underlaget för förmögenhetsskatt.

I motion Sk388 av Marie Engström m.fl. (v) begärs en översyn av SFL så

att - som i fallet med s.k. trisslottsvinster som betalas ut genom

kommande utbetalningar - detta slags fordringar inte automatiskt medför

förmögenhetsskatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att förmögenhetsskatten fyller en viktig

fördelningspolitisk funktion. Från statsfinansiell synpunkt är de inkomster

staten har av förmögenhetsskatten, i år beräknade till drygt 4,9 miljarder

kronor, också av betydelse. Av redogörelsen ovan framgår att regeringen

är inriktad på att fortlöpande ompröva förmögenhetsskattens utformning

med hänsyn till bl.a. olika ekonomiska förhållanden i samhället. I

budgetpropositionen för 2005 har regeringen pekat på vissa problem i

samband med förmögenhetsskatten och framhållit behovet av förändringar

som syftar till att öka likformigheten och minska orättvisorna i

beskattningen. Av propositionen framgår att regeringen här främst syftar

på undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier.

Regeringen har i nämnda budgetproposition också angett vilka principer

som förändringarna av förmögenhetsskatten närmast bör inriktas på,

nämligen höjda fribelopp, slopat undantag från skatteplikt för huvuddelägares

aktier samt införande av ett tak för uttag av förmögenhetsskatt. Genom

budgetbeslutet höjdes också fribeloppet vid beräkningen av beskattningsbar

förmögenhet för sambeskattade par från 2 miljoner kronor till 3 miljoner

kronor. Det gemensamma fribeloppet för sambeskattade par kom därvid att

motsvara två fribelopp för ensamstående. Därigenom uppnåddes större

neutralitet mellan å ena sidan gifta och sambor med gemensamma barn som

sambeskattas och å andra sidan sambor utan gemensamma barn som har var

sitt fribelopp.

Budgetpropositionen har antagits av riksdagen, och det finns enligt

utskottets mening inte någon anledning att nu ändra på inriktningen av

reformarbetet med avseende på förmögenhetsskatten och än mindre att

överväga ett avskaffande av förmögenhetsskatten. Utskottet kan och vill

naturligtvis inte utesluta att det kan uppkomma andra komplikationer

med förmögenhetsskatten som kan kräva mer eller mindre långtgående

förändringar i framtiden, t.ex. på grund av förekomsten av olika

kapitalplaceringar som av tvingande EG-rättsliga skäl gjorts skattefria.

Utskottet tänker bl.a. på det under senare tid tilltagande utbudet av

förmögenhetsskattefria kapitalförsäkringar vilka marknadsförs som s.k.

kapitalpensioner med framhävande av skattefriheten.

Vad gäller frågan om förmögenhetsskatt på lotterivinst som tillställs

vinnaren i form av framtida utbetalningar har utskottet erfarit att ett

mål om en sådan fråga för närvarande ligger för prövning i Regeringsrätten.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner om

förmögenhetsskatten. Den speciella frågan i motion L370 yrkande 3 delvis

(kd) om likställighet mellan gifta och ogifta pensionärer har under

hösten behandlats av socialförsäkringsutskottet som med hänvisning till

fempartiöverenskommelsen om pensionssystemet avstyrkt ändringar liknande

dem som nu föreslås i motion L370. Skatteutskottet har samma uppfattning

som socialförsäkringsutskottet och avstyrker motion L370 även i denna

del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sk453 yrkande 23 och bifaller delvis motionerna

2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,

2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446

yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena

1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306

yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet har i många år arbetat för ett avskaffande av

fastighetsskatten och återkommande lagt fram förslag om stegvisa sänkningar.

En sådan inriktning kom till uttryck senast i partiets reservation

till finansutskottets budgetbetänkande i höstas (bet. 2004/05:FiU1 s.

295).

Vi vidhåller vår kritik av denna skatt som enligt vår mening strider

mot likviditetsprincipen och drabbar godtyckligt och orättvist beroende

på hur fastighetspriserna utvecklas i en aktuell region. Därutöver har

den en segregerande effekt i och med att dess höjd gör det svårt för

människor med lägre inkomster att bo kvar i områden med höga taxeringsvärden.

Fastighetsbeskattningen upplevs inte som rimlig och rättvis av medborgarna

och därför är det enligt vår mening helt nödvändigt att en planmässig

avveckling påbörjas, som föreslås i motion Sk453 (m). Då det inte är

möjligt att av statsfinansiella skäl omedelbart avveckla den är det

viktigt att utforma en robust och enkel modell för denna successiva

avveckling. Som de första stegen i denna anser vi att fastighetsskattesatsen

bör sänkas för flerfamiljshus med 0,1 procentenhet år 2006 och ytterligare

0,1 procentenhet år 2007 och för småhus med 0,1 procentenhet år

2007.

För att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna

av taxeringsvärdena som skett främst i tillväxtregioner och i attraktiva

kustområden vill vi också införa ett tak för fastighetsskatteuttaget.

Skattetaket bör utgöras av 80 kr multiplicerat med fastighetens

kvadratmeter värdeyta adderat med 2 kr per kvadratmeter tomt. Regeln i

kombination med den begränsningsregel som finns i dag gör att skattebelastningen

minskar för alla de mest utsatta grupperna av fastighetsägare. Takregeln

gör den nyligen införda dämpningsregeln onödig.

Vi yrkar att riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med vad vi

nu anfört och tillstyrker därmed motion Sk453 (m) i denna del. Övriga

nu behandlade motioner och motionsyrkanden får därmed anses mer eller

mindre tillgodosedda.

2. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Bo310 yrkande 20 och bifaller delvis motionerna

2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,

2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446

yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena

1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6 och 2004/05:Bo306

yrkande 11.

Ställningstagande

Det grundläggande felet med fastighetsskatten är och förblir att det

saknas samband mellan betalningsförmåga och debitering och att den

därigenom strider mot principen om skatt efter bärkraft. Alla undantagsregler

i form av dämpningsregler, begränsningsregler och särskilda undantag

vid nybyggnation, som införts för att i någon mån mildra skattens

effekter på de särskilt hårt drabbade, måste givetvis vara kvar så länge

skatten har sin nuvarande utformning. Vi tror emellertid att dessa

undantag kommer att kunna avvecklas om Folkpartiets bostadspolitik

genomförs.

I enlighet härmed anser vi att en sänkning av fastighetsskatten hade

bort inledas omgående. På sikt bör fastighetsskatten avskaffas helt.

Det betyder att vi stöder Folkpartiets förslag i motion Bo310 att

skatteprocenten för 2005 bör sänkas från dagens 1,0 % till 0,8 % på småhus

och från 0,5 % till 0,4 % flerbostadshus. Det innebär att själva

procentsatsen sänks med 20 % i alla boendeformerna.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det innebär att vi tillstyrker motion Bo310 (fp) i denna del och finner

övriga motioner och motionsyrkanden mer eller mindre tillgodosedda.

3. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3 och bifaller delvis motionerna

2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,

2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446

yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Bo301 yrkande

7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310

yrkande 20.

Ställningstagande

Fastighetsskatten strider mot grundläggande etiska värden och hävdvunna

skatterättsliga principer. Skatten drabbar alla boende oavsett inkomst

och betalningsförmåga, tvärtemot vad som borde gälla: skatt efter

bärkraft. För personer med låga inkomster utgör fastighetsskatten ett hot

mot äganderätten.

Genom att basera beskattningen på taxeringsvärdena, som på vissa håll

stiger kraftigt, höjs inte bara fastighetsskatten utan också

förmögenhetsskatten. I stället för att reformera systemet införs ad hoc-regler,

typ begränsningsregler och dämpningsregler, för att hålla tillbaka de

värsta effekterna av fastighets- och förmögenhetsbeskattningen. Dessa

särregler leder till ökad byråkrati och till att Skatteverket tvingas

hålla på med en omständlig värdering av människors hem på bekostnad av

betydligt viktigare kontrollarbete och annat samhällsnyttigt arbete.

Enligt Kristdemokraternas och min mening bör den statliga fastighetsskatten

slopas helt för småhus (egnahem) och bostadshyreshus (hyresrätter och

bostadsrättsföreningar) samt kommersiella lokaler och industrienheter.

I stället bör kommunerna ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus

eller per bostadsrättslägenhet samt en avgift per kvadratmeter lokalyta

för kommersiella lokaler och industrienheter. Ett starkt motiv för en

kommunal fastighetsavgift är att en sådan ger kommunerna ett incitament

till en utveckling av infrastrukturen, ett offensivt bostadsbyggande

och en bra näringspolitik. När även företagssektorns lokaler och industrier

utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna blir effekten ett långt

större incitament än i dag att verka för det lokala näringslivet och

nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna genom en

kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som i vissa kommuner

är omfattande men som inte genererar några kommunala intäkter i dagens

system. Utskottet kunde i höstas genom ett studiebesök i Strömstads

kommun få en inblick i hur problem av det här slaget drabbar kommuner

med många delårsboende.

Vidare anser jag att kapitalvinstskatten vid försäljning av

privatbostadsfastighet och bostadsrätt bör höjas till den generella nivån, 30

%. Genom dessa förslag kommer skatteuttaget att förskjutas från beskattning

av själva boendet till ett tillfälle när husägaren verkligen har tillgång

till likvida medel.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det innebär att jag tillstyrker motion Sk470 (kd) i denna del och finner

övriga motioner och motionsyrkanden mer eller mindre tillgodosedda.

4. Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna

2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,

2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk453

yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301

yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och

2004/05:Bo310 yrkande 20.

Ställningstagande

Eftersom fastighetsskatten är en beskattning på en icke-monetär avkastning

- och en skatt som inte är direkt kopplad till den enskilda skattebetalarens

bärkraft - är det av vikt att systemet är utformat på ett sätt som gör

att skatten uppfattas som rimlig. Det nuvarande systemet leder till hög

beskattning, framför allt när både fastighets- och förmögenhetsskatt

samverkar. Centerpartiet har i anslutning till riksdagens beslut om

budgeten för 2005 återkommit till sitt förslag om att fastighetsskatten

bör både sänkas och reformeras. Utgångspunkten är att reducera den

löpande beskattningen, och huvudpunkterna av detta förslag är sänkt

uttagsprocent och ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr. Finansieringen

sker med höjd kapitalvinstbeskattning, minskat uppskovsavdrag och höjd

stämpelskatt. Detta förslag vidhålls och jag anser att riksdagen med

ett uttalande bör ge detta till känna för regeringen. Jag tillstyrker

följaktligen motion Sk446 (c) i denna del. Övriga motioner och

motionsyrkanden finner jag härigenom mer eller mindre tillgodosedda.

5. Beräkningsgrund för fastighetsskatt, punkt 2 - motiveringen (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Ställningstagande

Vi håller med motionärerna bakom motion Sk446 att det behövs en takregel

för fastighetsskatteuttaget, men vi anser att en sådan takregel bör

utformas i enlighet med vad som redovisats i reservation 1. Med hänvisning

härtill får enligt vår uppfattning motion Sk446 anses tillgodosedd i

denna del. Övriga nu behandlade motioner avstyrker vi.

6. Beräkningsgrund för fastighetsskatt, punkt 2 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om beräkningsgrund för fastighetsskatt. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkandena 1 och 3 samt avslår

motionerna 2004/05:Sk336 och 2004/05:Bo240 yrkande 7.

Ställningstagande

Inriktningen av Centerpartiets förslag att människor skall få lägre

boendekostnader och att det skall skapas neutralitet mellan olika

boendeformer är enligt min mening sund och riktig. Jag ansluter mig därför

också till Centerpartiets uppfattning att en rad åtgärder måste vidtas

för att fastighetsskatten skall bli mindre betungande och mer rättvis.

Det behövs en grundlig reformering av fastighetstaxeringssystemet. Dagens

system för beräkning av taxeringsvärden som baseras på ett genomsnittligt

värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden

leder ofta till för höga taxeringsvärden eftersom sådana köpeskillingar

som är låga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet rensas bort.

Situationen blir inte bättre av att Skatteverket i brist på egen kompetens

ofta lägger ut fastighetstaxeringsverksamheten till företag. I stället

bör - som föreslås i motion Sk446 (c) - marknadsvärdena beräknas med

hjälp av ett medianvärdesystem, där extremt höga eller låga köpeskillingar

inte påverkar medianvärdet. Om en fastighet i ett värdeområde säljs

till ett icke representativt belopp kommer medianvärdet att förändras

mycket marginellt. Dessutom bör taxeringen av fastigheter för fastboende

och fritidsboende skiljas åt. Riksdagen bör i enlighet med vad som

föreslås i den nämnda motionen begära en utredning på det berörda området.

En annan åtgärd som bör vidtas omgående är att sätta ett tak på tomtvärdet

på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva

områden när själva tomtmarken får högt taxeringsvärde och därmed driver

upp det totala taxeringsvärdet. Detta bör riksdagen begära förslag om.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk446 i berörda delar.

7. Miljöinvesteringar m.m., punkt 3 (fp, kd)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Gunnar Andrén (fp) och Lars Gustafsson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om miljöinvesteringar m.m. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk224, 2004/05:Sk228 yrkande 2,

2004/05:Sk229, 2004/05:Sk357, 2004/05:Sk454 yrkande 16, 2004/05:N347

yrkande 2, 2004/05:N410 yrkande 12, 2004/05:Bo308 yrkande 11 och

2004/05:Bo310 yrkande 21.

Ställningstagande

De nuvarande reglerna för fastighetstaxering och fastighetsbeskattning

innebär att miljöinvesteringar och energibesparingsåtgärder, som ökar

en fastighets marknadsvärde, också höjer taxeringsvärdet, vilket i sin

tur leder till höjd fastighetsskatt. Det faller av sig självt att en

sådan ordning inte är bra för miljön. Installation av elbesparande

värmepumpar, bergvärme, treglasfönster och övriga alternativa uppvärmningssystem

bör inte föranleda höjd beskattning. Riksdagen bör med anledning av de

nu behandlade motionerna göra ett tillkännagivande härom till regeringen.

8. Vindkraftverk, punkt 5 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om vindkraftverk. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Sk248.

Ställningstagande

Vindkraftverken klassas i dag som fastighetsskattepliktiga

elproduktionsanläggningar. Det är enligt min mening mer rimligt att i stället se

vindkraften som ett inventarium som därmed inte belastas med fastighetsskatt.

Härigenom åstadkoms en positiv stimulans för de många människor som är

villiga att satsa på småskalig vindkraftsutbyggnad men som har problem

med att få ekonomin att gå ihop. Åtgärden skulle således bidra till en

av alla önskad energiomställning och ett miljömässigt och långsiktigt

mer hållbart samhälle. Regeringen bör ta fasta på vad som föreslagits

i Egendomsskattekommitténs betänkande SOU 2004:36 och i motion Sk248

(c) och lägga fram förslag om att fastighetsskatten på vindkraftverk

skall slopas. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande härom till

regeringen. Med det anförda tillstyrker jag motion Sk248.

9. Bostadsrättsföreningar m.m., punkt 10 (m, kd)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars

Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bostadsrättsföreningar m.m. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk320, 2004/05:Bo301 yrkandena 15-17

och 2004/05:Bo306 yrkande 25.

Ställningstagande

Vi vill till att börja med erinra om följande. Hösten 2003 utlovade

regeringen i en proposition en översyn av bestämmelserna om uppskovsavdrag

och beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag (prop. 2003/04:19

s. 56). Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet under våren 2004 bl.a.

ett antal motioner liknande de nu aktuella (bet. 2003/04:SkU22 s. 17).

Någon översyn har oss veterligt inte igångsatts och än mindre redovisats

för riksdagen men, detta till trots, lämnar nu Regeringskansliet beskedet

att en översyn av de berörda frågorna inte är aktuell. Vi finner

förfarandet anmärkningsvärt.

I sak vill vi vidare anföra följande. Enligt vår mening är det orimligt

att ha ett system där en bostadsrättsförening riskerar att betraktas

som ett oäkta bostadsföretag om den upplåter en bostadsrättslägenhet i

föreningens fastighet till en kommun eller ett landsting eller om den

hyr ut lokaler i fastigheten för att kommunen eller ett landsting skall

kunna bedriva samhällsnyttig verksamhet i lokalerna. Dagens system för

gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag måste ändras.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till

lagändringar som rättar till nuvarande missförhållanden för bostadsföreningar

som i sin kommun bidrar till bra lösningar för kommunal service. Därigenom

ökar också stabiliteten och förutsebarheten för de boende.

I anslutning härtill bör regeringen även redovisa ett förslag som innebär

att den som bor i ett oäkta bostadsföretag skall, på samma sätt som den

som bor i ett privatbostadsföretag (s.k. äkta bostadsföretag), kunna

medges uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid bostadsbyte om

förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Vidare anser vi att den dubbla beskattningen av privatbostadsföretag i

form av kombinerad fastighetsskatt och schablonbeskattning bör upphöra.

Den dubbla beskattningen har blivit alltmer kännbar i takt med stigande

taxeringsvärden och slår särskilt hårt mot skuldfria bostadsrättsföreningar

och föreningar med låg skuldsättning. Schablonintäktsbeskattningen bör

därför avskaffas med förtur.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det innebär att vi tillstyrker den aktuella motionen och de berörda

motionsyrkandena i denna del.

10. Kooperativ hyresrätt, punkt 11 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kooperativ hyresrätt. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 21 och 2004/05:Bo248 yrkande 3 och

bifaller delvis motion 2004/05:Bo275 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser i likhet med reservanterna till bostadsutskottets betänkande

2004/05:BoU2 såvitt gäller motsvarande fråga (m och c) att medlemsinsatserna

av medlemmarna i en kooperativ hyresrättsförening måste kunna räknas

upp - eller åtminstone inflationssäkras - vid en återbetalning.

Individernas behov av trygghet för sin kapitalplacering i inflationstider

kräver en sådan ordning. De nämnda reservanterna påpekar helt riktigt

att ett flertal remissinstanser som hördes om förslaget till den lag

som nu gäller, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Boverket och Sveriges

advokatsamfund, ansåg att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning

borde vara tillåtna.

Vad gäller frågan om uppskovsavdrag medges enligt gällande regler inte

något sådant avdrag vid byte från villa eller bostadsrätt till kooperativ

hyresrätt. Detta avdragsförbud strider mot principen om neutralitet i

beskattningen, gör det mindre intressant att byta från villa eller

bostadsrätt till kooperativ hyresrätt och försvårar därför på sikt

uppkomsten av nya kooperativa hyresrätter. Tillgodoses önskemålet om

införande av en möjlighet att räkna upp medlemsinsatsen - och om en sådan

uppräkning skall beskattas - kan det bli aktuellt att utvidga

uppskovssystemet till att omfatta även sådana uppräkningar om villkoren i

övrigt är uppfyllda.

Vi föreslår att riksdagen riktar ett uttalande av denna innebörd till

regeringen. Därigenom tillstyrker vi motionerna Bo235 i denna del och

Bo248 i denna del och anser motion Bo275 i denna del tillgodosedd.

11. Uthyrning av bostad, punkt 12 (m, fp, kd)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Gunnar Andrén (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om uthyrning av bostad. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2004/05:Sk458, 2004/05:N239 yrkande 9, 2004/05:N397

yrkande 5, 2004/05:Bo249 yrkande 8, 2004/05:Bo304 yrkande 1 och

2004/05:Bo310 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi har tidigare påpekat att studenternas bostadssituation är kritisk.

Bristen på bostäder på de större universitetsorterna som Stockholm,

Uppsala och Lund är alltjämt så extrem att många studenter undviker

dessa städer. Bostadssituationen för de studerande är sådan att de inte

kan vänta på att nya bostäder skall byggas. Ett sätt att snabbt få fram

bostäder till landets bostadslösa studenter är att göra det mer attraktivt

att hyra ut ett eller flera rum i sin privata bostad. Inte minst skulle

många villaägare kunna erbjuda uthyrningsrum.

Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är dock ett hinder

för detta, och många drar sig därför för att ta det extra besvär det

innebär att hyra ut. I en del fall torde ändå rumsuthyrning äga rum,

men i så fall "svart", dvs. utan att inkomsten deklareras. Med en

skattelagstiftning som tillåter rumsuthyrning utan skatt eller med starkt

nedsatt skatt skulle säkert många innehavare av större lägenheter eller

villor finna det intressant att hyra ut delar av bostaden till behövande.

Gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder bör därför

höjas. En sådan åtgärd skulle omgående skapa tusentals hyresmöjligheter

för studenter och andra människor som vill bo centralt, t.ex. människor

som flyttar till en storstad för att arbeta eller som invandrar hit

från andra länder.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av de nu berörda motionerna gör

ett uttalande men denna innebörd.

12. Förmögenhetsskatt, punkt 13 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Lars

Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om förmögenhetsskatt. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2004/05:Sk288 yrkande 2, 2004/05:Sk338, 2004/05:Sk394,

2004/05:Sk429, 2004/05:Sk453 yrkande 18, 2004/05:L370 yrkande 3 och

2004/05:So600 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi har sedan en lång tid tillbaka framfört krav på att inleda en avveckling

av förmögenhetsskatten. Avskaffad förmögenhetsskatt är också en av de

skatteförändringar som näringslivets organisationer prioriterar högst

på skatteområdet. Skälen för att slopa förmögenhetsskatten är flera.

Förmögenhetsskatten är skadlig för svensk ekonomi och tillväxtkraft.

Den förhindrar tillkomsten av nya jobb, minskar sparandet och försämrar

villkoren för investeringar. Förmögenhetsskatten är en orättvis pålaga

som drabbar många egnahemsägare men paradoxalt nog inte landets rikaste

personer. Den inbjuder till skatteundandragande genom de många

kringgåendemöjligheter och kryphål som finns. Genom nyligen genomförd

lagstiftning har det t.o.m. öppnats ytterligare möjligheter för somliga

att planera bort förmögenhetsskatt. Vi tänker bl.a. på slopandet av

arvs- och gåvoskatten (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:25) och slopad

förmögenhetsskatt för vissa kapitalförsäkringar (prop. 2004/05:31, bet.

2004/05:SkU14).

Statens inkomster av förmögenhetsskatten beräknades i budgeten för år

2005 till drygt 4,9 miljarder kronor. Beloppet är inte större än att en

finansiering av kostnaden för en avveckling är överkomlig. Olika

utredningsinstanser har också under senare tid lagt fram förslag till

finansiering som är värda att överväga.

Vi vill erinra om att förmögenhetsskatten föreslogs slopad redan i

Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47 Våra skatter? I

Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter

riktar Skatteverkets sakkunniga i kommittén skarp kritik mot

förmögenhetsskatten som enligt deras mening "bör slopas helt eftersom föreslagna

lösningar är otillräckliga för att komma till rätta med de snedvridningar

och andra stötande effekter som dagens förmögenhetslagstiftning ger

upphov till". I en nyligen avlämnad utredningspromemoria om den framtida

utformningen av de s.k. 3:12-reglerna Reformerad ägarbeskattning -

effektivitet, prevention, legitimitet föreslår chefekonomen Per-Olof

Edin, generaldirektören Ingemar Hansson och professorn Sven-Olof Lodin,

som fått i uppdrag av den tidigare finansministern att se över

3.12-reglerna, bl.a. att förmögenhetsskatten avskaffas och att åtgärden

finansieras inom företags- och företagsägarsektorn. Trots dessa väl

underbyggda förslag av flera utomordentligt kompetenta instanser på

olika håll har regeringen inte tagit några som helst initiativ för att

avskaffa förmögenhetsbeskattningen. Tvärtom har regeringen vid

remissbehandlingen av den nyss nämnda utredningspromemorian om 3:12-reglerna

uttryckligen undantagit förslaget om avskaffad förmögenhetsskatt från

remissbehandlingen.

Endast ett fåtal länder inom EU har numera kvar någon förmögenhetsskatt,

och i inget av de nya medlemsländerna finns det förmögenhetsskatt.

Länder som har kvar förmögenhetsskatten har ett betydligt mindre

skatteuttag på normala förmögenheter än Sverige. I Finland har

förmögenhetsskatten

avskaffats från den 1 januari 2005, och i Island har det aviserats ett

avskaffande. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD framhåller i

sin senaste Sverigerapport att förmögenhetsskatten i Sverige avskräcker

hushållen från att spara på annat sätt än i institutionaliserade former,

som t.ex. olika pensionssystem, och gör det mer attraktivt att av

skatteskäl flytta tillgångarna utomlands.

Ett särskilt stötande inslag i förmögenhetsbeskattningen är sambeskattningen

som i kombination med de nya fribeloppsreglerna kan få absurda konsekvenser.

Som exempel kan nämnas det fallet att en person som är gift och som är

huvudsaklig familjeförsörjare avlider. Trots bortfall av större delen

av familjeinkomsten tappar den efterlevande maken 1,5 miljoner kronor

i fribelopp vid beräkningen av den beskattningsbara förmögenheten. När

det gäller sambeskattningen av föräldrars och barns förmögenheter kan

resultatet också bli groteskt, med hänsyn bl.a. till att familjemönstret

i vår tid är skiftande och föränderligt. Skatteverkets sakkunniga har

i betänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter gett flera exempel

på hur absurt reglerna om sambeskattning mellan föräldrar och barn kan

slå om familjeförhållandena är en smula komplicerade, som de ofta är i

dag.

Sammanfattningsvis vill vi betona att Sverige är ett av det fåtal länder

som fortfarande har kvar förmögenhetsskatt. När det gäller att ta ut

förmögenhetsskatt på så begränsade tillgångar som sker i Sverige är

landet unikt. Förmögenhetsskatten utgör ett hinder för tillväxt och är

en starkt bidragande orsak till kapitalflykt. Den drabbar i många fall

så att säga "fel" personer i förmögenhetssammanhang och inte de verkligt

rika. De fyrkantiga sambeskattningsreglerna kan i enskilda fall få

absurda och mycket stötande konsekvenser. Auktoritativa utredare från

olika håll har funnit att skatten bör slopas. Skatteverket upplever

administrationen och de många kringgåendemöjligheterna och kryphålen i

förmögenhetsskatten som problem och ser helst att skatten försvinner.

Finansieringsfrågan vid en avveckling utgör inget hinder. Av dessa och

andra nu berörda skäl bör förmögenhetsskatten tas bort. Vi föreslår att

riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna riktar ett

tillkännagivande härom till regeringen.

Särskilda yttranden

1. Byggnader för äldreboende, punkt 7 (v)

Marie Engström (v) anför:

Jag delar den uppfattning som förs fram i motion Sk278 (v) att det råder

en besvärande oklarhet om hur vissa byggnader som används för åldringsvård

och andra byggnader, t.ex. servicehus, skall klassificeras vid

fastighetstaxeringen. Eftersom det finns mål med anknytning till frågan hur

byggnader för äldreboende skall taxeras som väntar på avgörande i

Regeringsrätten anser jag att ett ställningstagande till frågan om ett

sådant tillkännagivande som begärs i motionen bör anstå till dess att

ett sådant avgörande föreligger och rättsläget klarnat. Jag avstår därför

från att ställa något yrkande just nu.

2. Förmögenhetsskatt, punkt 13 (v)

Marie Engström (v) anför:

Främst av fördelningspolitiska skäl anser jag att förmögenhetsskatten

bör finnas kvar. Som framhålls i motion Sk338 (v) är emellertid

utformningen av förmögenhetsskatten på någon punkt behäftad med vissa brister

som bör rättas till. En sådan ofullkomlighet är, enligt en dom i

Kammarrätten, att förmögenhetsskatt kan behöva betalas för vissa lotterivinster

där vinsten utgår med en viss summa varje månad i ett antal år framöver.

Jag för min del menar att förmögenhetsskatt skall betalas endast för

pengar och tillgångar som man direkt förfogar över. Eftersom domen,

enligt vad jag erfarit, överklagats och väntar på avgörande i Regeringsrätten

anser jag emellertid att ett ställningstagande till frågan huruvida ett

sådant tillkännagivande som föreslås i motionen skall riktas till

regeringen bör anstå till dess att Regeringsrättens avgörande föreligger

och rättsläget klarnat. För dagen avstår jag från att ställa något

yrkande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk221 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

till ändring av beskattning av tomträtter i enlighet med de intentioner

som anförs i motionen.

2004/05:Sk224 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra en översyn av de skattemässiga effekterna vid

miljöinvesteringar i privatpersoners fastigheter.

2004/05:Sk228 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att göra en översyn av taxeringsförfarandet.

2004/05:Sk229 av Magdalena Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beskattning vid miljöbesparande åtgärder.

2004/05:Sk233 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att slopa skatten på utländska bostäder.

2004/05:Sk236 av Henrik Westman (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att svensk

fastighetsskatt avskaffas på fastigheter i utlandet.

2004/05:Sk244 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas.

2004/05:Sk248 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avskaffande av fastighetsskatten på vindkraftverk.

2004/05:Sk253 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om boendeskatter.

2004/05:Sk261 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som

övrig tillverkningsindustri gällande fastighetsskatten.

2004/05:Sk278 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelser om

vårdbyggnader.

2004/05:Sk286 av Inger René och Kent Olsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ändra och avveckla fastighetsskatten.

2004/05:Sk288 av Kerstin Lundgren (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten.

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen

med förslag om att fastighet ej skall vara beskattningsbart objekt för

förmögenhetsbeskattning så att regeln kan tillämpas första gången i

fråga om slutlig skatt enligt 2004 års taxering i enlighet med vad i

motionen anförs.

2004/05:Sk320 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inkomstskatten för bostadsrättsföreningar skall avskaffas.

2004/05:Sk322 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att utreda borttagande av fastighetsskatt på

fastigheter i utlandet.

2004/05:Sk323 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tillämpning av reglerna för vad som skall gälla för

specialbyggnad vid fastighetstaxering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av möjligheten till fortsatt befrielse

från fastighetsskatt för äldreboende.

2004/05:Sk335 av Mona Jönsson (mp):

Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter en utredning om

kommunal fastighetsskatt i enlighet med motionens intentioner.

2004/05:Sk336 av Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning om en ändrad grund för fastighetsskatt.

2004/05:Sk338 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förmögenhetsskatt på vinst på s.k. trisslotter

2004/05:Sk357 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inte låta taxeringsvärden höjas vid installation av

bergvärme i fastigheter.

2004/05:Sk362 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över hur beskattningen av lokaler i näringsverksamhet

skall se ut i framtiden.

2004/05:Sk392 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fastighetsskattens avveckling.

2004/05:Sk394 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om förmögenhetsskattens avskaffande.

2004/05:Sk429 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förändring av reglerna för förmögenhetsbeskattning så att de

inte längre diskriminerar gifta par.

2004/05:Sk440 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rätt till skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland.

2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om det nuvarande taxeringssystemets rättssäkerhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om den effekt kombinationen av fastighets- och

förmögenhetsskatter ger på samhällsekonomin.

3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda ett nytt system för

fastighetstaxering i enlighet med vad som i motionen anförs.

2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

18. Riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsbeskattningen 2006.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett

planmässigt avskaffande av fastighetsskatten skall ske.

25. Riksdagen beslutar sänka fastighetsskattesatsen för flerfamiljshus

med 0,1 procentenhet 2006 och ytterligare 0,1 procentenhet 2007.

26. Riksdagen beslutar sänka fastighetskatten för småhus och

fritidshus med 0,1 procentenhet 2007.

2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att energibesparande investeringar inte skall höja

en fastighets taxeringsvärde.

2004/05:Sk458 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattefrihet för uthyrning av del av bostad.

2004/05:Sk459 av Torkild Strandberg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att mark som upplåts med tomträtt inte bör belastas med

fastighetsskatt för tomträttshavaren.

2004/05:Sk470 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa den statliga fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa en kommunal avgift för fastigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att höja reavinstskatten vid försäljning av bostäder.

2004/05:L370 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att man vid utformningen av regler om skatter och

sociala förmåner skall undvika att ge reglerna ett sådant innehåll att

människor förlorar ekonomisk på att gifta sig eller vinner ekonomiskt

på att skilja sig.

2004/05:So600 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om att se över vilka regler som missgynnar familjer

och äktenskap.

2004/05:So601 av Helena Höij m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fastighetsskatt för olika former av äldreboende.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om höjd gräns för skattebefrielse vid uthyrning av

privatbostäder.

2004/05:N347 av Ingegerd Saarinen (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att statligt stöd till installation av

värmepumpar ej skall utgå.

2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om stugskatt.

2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt.

2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en översyn av reglerna kring kooperativ hyresrätt

och uppskovsavdrag bör genomföras.

2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att beskattning av boendeform i stället för efter

hustyp bör genomföras i enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande.

2004/05:Bo248 av Jörgen Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att uppskovsrätt medges för berörda vid erläggandet

av medlemsinsats för kooperativ hyresrätt.

2004/05:Bo249 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till lagstiftning om skattebefrielse för uthyrning av del av

bostad som ej överstiger 50 % av bostadsytan.

2004/05:Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att neutralitet skall råda vid beskattning av

kooperativa hyresrätter.

2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en avveckling av fastighetsskatten inleds.

15. Riksdagen beslutar att avskaffa systemet med schablonintäkt

för bostadsrättsföreningar och därmed även skatt på schablonintäkt.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av gränsdragningsreglerna mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar

i enlighet med vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av reglerna för reavinstbeskattning och uppskovsreglerna vid reavinst

när det gäller oäkta bostadsföretag i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av skattebefrielse för uthyrning till studenter

i privatvilla eller lägenhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa fastighetsskatten.

2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas av

en kommunal fastighetsavgift.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en total översyn av beskattningen av

bostadsrätter.

2004/05:Bo308 av Lars Tysklind m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en höjning av taxeringsvärdet på grund av

energibesparande investeringar inte leder till höjd fastighetsskatt.

2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skattefrihet för den som hyr ut rum i privatbostäder.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkning av fastighetsskatten.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att miljöförbättrande åtgärder inte skall bestraffas

med ökad skatt.