Bet. 2004/05:SKU22

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU22

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2004 om mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor

som rör mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster

där motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel

på sådana varor och tjänster är serveringstjänster, kulturella evenemang,

skidliftar, gästhamnar, glasögon, friskvård, körkortsutbildning och

föreningsdrivna ridskolor. Andra särskilda frågor som tas upp är bl.a.

de ideella föreningarnas framtida skattesituation, public service-företagens

undantag från skatteplikt, moms på bostadsbyggande, fastighetsförvaltning,

distansförsäljning av varor inom EU och gränsdragningen mellan vad som

enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil och vad

som bör betraktas som lastbil.

Utskottet föreslår inte något uttalande eller annan åtgärd av riksdagen

med anledning av motionerna utan samtliga avstyrks. I flera fall hänvisar

utskottet till pågående arbete i utredning eller inom Regeringskansliet.

I andra fall hänvisas till att förslagen inte är förenliga med EG:s

lagstiftning på området eller till att de frågor som motionärerna tar

upp redan uppmärksammats inom EU och är föremål för beredning i

ministerrådet.

Till betänkandet har lämnats 9 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk214, 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222,

2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk232,

2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk271, 2004/05:Sk282,

2004/05:Sk289, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295,

2004/05:Sk315, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk363,

2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkandena 30 och 34,

2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Kr239 yrkande 3, 2004/05:Ub437

yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2, 2004/05:N397

yrkande 6 och 2004/05:N412 yrkande 9.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

2. Radio- och TV-avgift

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk476.

3. Föreningsdrivna ridskolor

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande 6.

4. Fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub322 yrkande 3.

Reservation 4 (m)

5. Komplementär- och alternativmedicin, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk369 och 2004/05:So359 yrkande 9.

6. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk404 yrkande 1.

7. Företagsbilar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk217, 2004/05:Sk239, 2004/05:Sk313

och 2004/05:Sk366.

Reservation 5 (m)

8. Byggmoms, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk446 yrkande 8, 2004/05:Sk478,

2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13.

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (c)

9. Distansförsäljning av varor inom EU

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk487.

10. Allmännyttiga ideella föreningar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 2, 2004/05:Sk207,

2004/05:Sk258, 2004/05:Sk269 yrkande 2, 2004/05:Sk299, 2004/05:Sk364,

2004/05:Sk365, 2004/05:Sk437, 2004/05:Sk454 yrkande 13, 2004/05:Kr358

yrkande 8 och 2004/05:N306 yrkande 4.

Reservation 8 (m, fp, kd, c)

11. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell

förening

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkandena 16 och 17.

Reservation 9 (m) - motiveringen

12. Stöld och rån

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk241.

13. Ersättningar till gode män och förvaltare

Riksdagen avslår motion 2004/05:L209.

Stockholm den 8 mars 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart

Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c),

Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp),

Lars Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).

Redogörelse för ärendet

I det följande behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden om

olika mervärdesskattefrågor som väckts under hösten 2004. Motsvarande

motioner som väckts året dessförinnan behandlades förra våren i betänkande

2003/04:SkU23.

Den viktigaste författningen på mervärdesskatteområdet är mervärdesskattelagen

(1994:200) (prop. 1993/94:99, bet. 1993/94:SkU29). När det i det följande

refereras till den lagen används genomgående förkortningen ML. På

motsvarande sätt används när det refereras till inkomstskattelagen

(1999:1229) (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2) förkortningen IL.

Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se

bilaga.

Utskottets överväganden

Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till pågående utredningsarbete avslår riksdagen

motionsyrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av

varor och tjänster. Även ett förslag om att återinföra en enhetlig

skattesats avslås med hänvisning till det pågående utredningsarbetet.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3 (c).

Allmänt

I Sverige tillämpas följande skattesatser för mervärdesskatten beräknad

som pålägg på försäljningspriset till nästa led:

- 25 % = normalskattesats

- 12 % = livsmedelhotellrums- och campinguthyrningtransport i

skidliftkonstnärs försäljning av egna konstverkimport av konstverk,

samlarföremål

och antikviteter

- 6 % = dagstidningar, tidskrifter och böckerentré till konserter,

biograf-, teater-, opera- och

balettföreställningardjurparkerpersontransporterviss

biblioteksverksamhetviss museiverksamhetupphovsrätt till litterära och

konstnärliga verkrätt till ljud- och bildupptagningidrottsområdet

Sedan skattereformen 1990/91 är i princip alla varor och tjänster

skattepliktiga. Undantagna från skatteplikt är bl.a. köp och hyra av

fastighet, sjukvård, tandvård och social omsorg, utbildning i offentlig

regi, bank- och försäkringstjänster samt viss kulturverksamhet. Sverige

och Danmark är de länder inom EU som har den högsta mervärdesskattesatsen.

Inom EU är den lägsta tillåtna normalskattesatsen 15 %. Länderna har

rätt att avvika nedåt från sin normalskattesats inom visa varu- och

tjänsteområden. Länderna kan tillämpa två nivåer för sådana nedsättningar.

Mervärdesskatten (momsen) utgör en stor inkomstkälla för svenska staten.

Den svarar för ungefär en sjundedel av den offentliga sektorns inkomster.

För år 2005 förväntas intäkterna uppgå till 244,7 miljarder kronor.

Momsens andel av konsumtionsskatterna har de senaste åren legat på cirka

70 %.

Reducerade skattesatser

Europeiska kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och

nollskattesatserna på momsområdet. Ett förslag till förändringar lämnades

i juli 2003, KOM (2003) 397. Syftet med förändringarna är att åstadkomma

förenkling, rationalisering och likformighet. I dag anges de möjliga

områdena för lågmoms i bilaga H till det sjätte direktivet men även på

vissa andra ställen i direktivet. Därutöver finns vissa särordningar

för en del av medlemsländerna, vilka har sin grund i respektive lands

anslutningsakt. Förslaget innebär att alla varor och tjänster som får

omfattas av lågmoms eller nollmoms samlas i den lista som finns i bilaga

H. Det innebär att de särregler som vissa länder har rörande lågmoms

eller nollmoms inom områden som inte finns på listan kommer att upphävas.

För Sveriges del är det nollskattesatsen för framställning av vissa

medlemsblad och andra tidskrifter till bl.a. ideella föreningar som

berörs. De nya områden som föreslås bli omfattade av möjligheten till

lågmoms är bl.a. byggande, renovering, underhåll, städning och uthyrning

av bostäder, restaurangtjänster, vård i hemmet och fjärrvärme.

Förslaget innebär också att de möjligheter till generellt lägre

skattesatser som en del länder har för vissa geografiska områden begränsas.

Den svenska inställningen är att listan över varor och tjänster som kan

omfattas av reducerad moms bör vara så begränsad som möjligt eftersom

differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem

och är svåra att tillämpa i praktiken. Sverige anser också att det är

viktigt att särreglerna för vissa geografiska områden ses över.

Frågan om reducerade skattesatser har varit uppe på flera Ekofinmöten

under 2003 och 2004, senast i december 2004. Eftersom länderna har olika

uppfattning om vilka nya områden för lågmoms som skall omfattas av listan

har enighet ännu inte kunnat uppnås. Försöksperioden med reducerade

skattesatser på vissa arbetsintensiva tjänster (t.ex. småreparationer,

fönsterputsning, städning) har dock förlängts till utgången av år 2005,

KOM (2003) 825. De luxemburgska och brittiska ordförandeskapen avser

att ta fram en plan för hanteringen av förslagen på lågmomsområdet.

Att differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem

och är svåra att tillämpa i praktiken har också uppmärksammats av

riksdagen. Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet.

2001/02:SkU18, rskr. 199) har regeringen tillsatt en utredning med

uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade

skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet

(dir. 2002:141). I uppdraget ingår att kartlägga de avgränsningsproblem

som finns med nuvarande regler. Översynen skall också innefatta en analys

av skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska,

fördelningspolitiska och statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens

påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher skall

belysas. Även internationella aspekter på det svenska mervärdesskattesystemet

skall beaktas. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget slutredovisas

senast den 1 februari 2005. Tiden för uppdraget har dock förlängts

(tilläggsdir. 2004:154). Den första delen av uppdraget skall redovisas

i ett delbetänkande senast den 1 juni 2005 och uppdraget skall slutredovisas

senast den 1 oktober 2006.

Gällande bestämmelser för vissa varu- och tjänsteomsättningar

Livsmedel, serveringstjänster, m.m.

Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig beskattas med 12 % moms

medan mat som serveras på restaurang eller annat serveringsställe

beskattas på normal nivå, dvs. 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på

servering lika med mervärdesskatten på mat men fr.o.m. den 1 januari

1995 höjdes den till den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna

inte medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se prop. 1994/95:57

s. 124, bet. 1994/95:SkU7 s. 80-81).

Under åren 1990 och 1991 var skattesatsen för livsmedel 25 %. År 1992

sänktes skatten till 18 %. Därefter höjdes den till 21 % för att sedan

återigen sänkas till nuvarande procentnivå (12 %). Några differentierade

skattesatser för olika livsmedel har däremot inte förekommit.

Kulturområdet

Skattesatsen för nöjesparker och kommersiell dans beskattas med 25 %.

EG-direktivet tillåter reducerad skattesats på bl.a. nöjesparker men

Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans

nämns däremot inte uttryckligen i förteckningen (bil. H) till det berörda

direktivet över varor och tjänster som får lågbeskattas. Inte heller i

kommissionens förslag om att utvidga området för lågmoms förekommer

dans.

Dansbaneverksamhet som anordnas av allmännyttiga ideella föreningar är

för närvarande i regel undantagen från beskattning men det beror på att

anordnarna är ideella föreningar.

På entréavgiften till museer, tillträde till konserter, djurparker,

cirkus-, biograf-, teater-, opera- samt balettföreställningar eller

liknande tas moms ut med 6 %.

Försäljning av konstverk kan vara skattefri eller beskattas med 12 %

eller 25 % eller enligt vinstmarginalmetoden. Moms tas ut med 12 % för

upphovsmans eller dennes dödsbos försäljning av konstverk om

beskattningsunderlagen överstiger 300 000 kr för beskattningsåret. Om

beskattningsunderlaget understiger detta belopp föreligger inte någon

skattskyldighet. När en konsthandel eller ett galleri säljer konstverk

beskattas försäljningen med 25 % moms på försäljningspriset före moms

eller 25 % moms på vinstmarginalen med momsen borträknad. Samma skattesats

gäller när konstnärens aktiebolag eller handelsbolag säljer.

Transport i skidlift

Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med 12 %. Mervärdesskatt

på personbefordran tas ut med 6 % fr.o.m. den 1 januari 2001. Motivet

till sänkt momssats på personbefordran var att mildra effekterna för

kollektivtrafiken av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten.

För

avgifter för tillträde till idrottsliga evenemang eller för att utöva

idrottslig verksamhet som bedrivs av annan än staten, kommun, eller en

allmännyttig ideell förening är skattesatsen 6 %. Samma skattesats gäller

för momspliktiga tjänster inom idrottsområdet.

Gästhamnar

Sverige är bundet av gällande EU-direktiv när det gäller vilka varor

och tjänster som får lågbeskattas, och sjätte momsdirektivet medger

inte någon lägre skattesats än den normala på upplåtelse av gästhamnsplatser.

En reducerad skattesats medges dock för rumsuthyrning i hotellrörelse

eller liknande verksamhet och camping. Sverige har utnyttjat denna

möjlighet till differentiering och tar ut moms med 12 % på sådana tjänster.

Sjukvård, friskvård och motion

Den sjukvård som är undantagen från skatteplikt omfattar dels institutionell

sjukvård, dels sjukvård utanför den institutionella vården. För

skattefrihet enligt ML krävs att sjukvården omfattar åtgärder för att

medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador

samt vård vid förlossningar, och att sjukvården tillhandahålls vid vissa

inrättningar (sjukhus eller annan inrättning som drivs av det allmänna)

eller av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

RSV S 1996:7 innehåller rekommendationer om undantag för skatteplikt

för sjukvård, tandvård och social omsorg.

Hälsohem som bedriver friskvård är momspliktig. För sådana hem gäller

lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. Även skönhetsvård

och allmän rekreation är momspliktig verksamhet liksom rekreationsanläggning

med friskvård på programmet. Massage av olika slag som ges som

muskelavslappning och för att öka välbefinnandet är inte sjukvård, oavsett

om behandlingen ges av någon som har särskild legitimation. För att

behandlingen skall omfattas av skattefriheten måste den falla in under

definitionen av sjukvård.

För avgifter för att utöva idrottslig verksamhet (som bedrivs av annan

än staten, kommun, eller en allmännyttig ideell förening) är skattesatsen

6 %.

Glasögon

Enligt ML är synundersökning utförd av legitimerad glasögonoptiker att

anse som sjukvård och därmed momsfri. Försäljning av glasögon, kontaktlinser

och andra synhjälpmedel är dock momspliktiga. Enligt sjätte

mervärdesskattedirektivet får reducerade skattesatser tillämpas i fråga om

medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater som normalt är

avsedda att lindra eller behandla invaliditet, för den handikappades

uteslutande personliga bruk. Det har hittills förutsatts att glasögon

inte hör till denna kategori.

Motionerna

I motion Sk460 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) förordas en återgång till

en enhetlig och neutral mervärdesskatt. Det är enligt motionärerna inte

rimligt att skattesatserna som är högst varierande för olika varor och

tjänster skall styra människors val av konsumtion.

I ett flertal motioner föreslås att nya grupper av varor och tjänster

skall beskattas med reducerad skattesats eller att gränsdragningarna

inom lågbeskattade områden ses över.

I motionerna Sk222 av Torsten Lindström (kd), Sk227 av Anita Sidén och

Elizabeth Nyström (m), Sk315 av Anders Sjölund (m), Sk355 av Maud

Ekendahl och Jeppe Johnsson (m), Sk361 av Peter Danielsson och Tobias

Billström (m), N304 yrkande 2 av Kenneth Lantz (kd) och Sk225 yrkande

1 av Claes Västerteg (c) begärs tillkännagivanden om att beskatta

restaurangtjänster på samma låga nivå som mat som köps i livsmedelsbutik.

I sistnämnda motion (yrkande 2) yrkas att regeringen inom EU skall

verka för att det skall bli möjligt att ta ut s.k. lågmoms på

restaurangtjänster.

Catherine Persson (s) begär i motion Sk471 att möjligheterna till att

införa differentierad matmoms skall undersökas och övervägas. Som exempel

anges sänkt moms på frukt och grönsaker och höjd moms på särskilt feta

och sockerrika produkter. Liknande yrkande framförs i motionerna Sk289

av Gunnar Sandberg (s), Ub437 yrkande 2 av Jörgen Johansson (c) och

MJ499 yrkande 6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd).

I motion Sk214 av Rolf Gunnarsson (m) förordas en enhetlig momsskattesats

för olika kulturevenemang. Motionären kritiserar bl.a. det förhållandet

att danstillställningar beskattas med 25 %, medan en reducerad skattesats

på 6 % tas ut för inträde till bl.a. konserter och balett-, teater- och

operaföreställningar. Även i motionerna Sk232 av Håkan Larsson och Sven

Bergström (c), Sk271 av Annika Qarlsson (c), Sk290 yrkande 1 av Anders

Bengtsson (s) och Sk295 av Kent Olsson (m) begärs sänkt moms på

sällskapsdans. I motionerna Sk452 yrkande 30 av Per Landgren m.fl. (kd) och

Kr239 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås att regeringen tillsätter

en utredning med uppdrag att lämna förslag om en gemensam momssats för

kulturområdet. Motionärerna bakom motion Kr239 anser att utredningen

även skall se över konstgalleriernas momsuttag vid försäljning av

konstverk. En översyn av kulturmomsen begärs också i motion Sk290 yrkande

2 av Anders Bengtsson (s).

Ett tillkännagivande om att företag som sponsrar kulturevenemang skall

ges en utvidgad rätt till avdrag för moms på sådana sponsorbidrag begärs

i motion Sk216 av Rolf Gunnarsson (m).

I motionerna Sk282 av Anders Sjölund och Evert Rådhström (m) och N397

yrkande 6 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) förordas sänkt moms på transport

i skidliftar. I motionerna anförs att utförsåkning på skidor bör jämställas

med övrig idrottsverksamhet och att skattesatsen på skidliftar därför

bör sänkas till 6 %. Mikael Oscarsson m.fl. (kd) vill i motion N412

yrkande 9 rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den översyn

som nu pågår av skattesatserna på momsområdet inte får resultera i en

höjning av momsen för de verksamheter som har typisk anknytning till

turismen.

Yrkanden om att 12-procentsnivån skall utsträckas till att omfatta även

upplåtelse av gästhamnsplats, dvs. samma nivå som rumsuthyrning på hotell

och upplåtelse av campingplats framställs i motionerna Sk265 av Carl-Axel

Roslund (m), Sk270 yrkandena 1 och 2 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson

(c), Sk348 av Krister Örnfjäder (s), Sk363 av Johnny Gylling och Olle

Sandahl (kd) och Sk431 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton

(m).

Motionärerna bakom motion Sk452 yrkande 34 av Per Landgren m.fl. (kd)

anser att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser

m.m. (Skattesatsutredningen) bör ges i uppdrag att särskilt granska

momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet

mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster samt utreda

möjligheten att låta alla former av friskvård och motion omfattas av

den lägsta mervärdesskattesatsen.

Slutligen begärs i motion Sk382 av Johan Linander (c) sänkt moms på

glasögon och kontaktlinser.

Utskottets ställningstagande

Som ovan nämnts har riksdagen, på förslag av ett enigt skatteutskott,

riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över tillämpningsområdet

för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom

mervärdesskatteområdet (bet. 2001/02:SkU18). Bakgrunden till tillkännagivandet

var bl.a. de konkurrens- och avgränsningsproblem som blivit följden av

differentierade skattesatser och att momssystemet kommit att bli alltmer

svåröverskådligt och krångligt. Vid samma tillfälle och under de två

efterföljande åren avslog riksdagen motioner om sänkta skattesatser på

nya grupper av varor och tjänster med hänvisning till utredningsuppdraget.

Utredarens uppdrag är omfångsrikt och tiden för redovisning av uppdraget

har förlängts. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att rikta

ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller att

föregripa utredningens arbete genom uttalanden i den riktning som

motionärerna önskar eller nu föreslå reducerade skattesatser för nya grupper

av varor och tjänster.

Utskottet är heller inte berett att föreslå några särskilda regler för

avdrag för moms för bidrag till kulturella evenemang som föreslås i

motion Sk216. Om ett företag ger ekonomiskt bidrag utan krav på

motprestation från bidragstagaren är det inte fråga om någon omsättning i

mervärdesskatterättslig mening. Eftersom bidraget i sådant fall inte

beläggs med moms finns det heller inte någon ingående moms att dra av

för bidragsgivaren. Utskottet vill också erinra om att mervärdesskattelagens

särskilda regel om begränsning av avdragsrätt för ingående moms inom

kultursektorn endast gäller i de fall mottagaren erhållit bidrag eller

stöd från det allmänna. Bidragstagarens avdragsrätt påverkas därför

inte av s.k. sponsorbidrag från näringslivet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och

motionsyrkanden.

Radio- och TV-avgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att överväga att momsbelägga public

service-företagens verksamhet med hänvisning till att frågan redan är

uppmärksammad i ett utredningsbetänkande som är föremål för sedvanlig

beredning i Regeringskansliet.

Gällande bestämmelser

Undantaget från skatteplikt i 3 kap. 20 § ML gäller verksamhet hos

Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB

eller hos helägt dotterbolag till flera av bolagen för produktion och

utsändning av radio- eller televisionsprogram, i den mån verksamheten

finansieras genom TV-avgiften. I och med att bolagen inte är momspliktiga

kan de därför inte heller dra av ingående moms.

Kabel- och betal-TV-företagens verksamhet omfattas inte av undantaget.

De avgifter de tar ut av kunderna medför därför skatteplikt och i

motsvarande mån kan de göra avdrag för moms på inköp.

Motionen

Kenth Högström (s) föreslår i motion Sk476 att regeringen skall överväga

möjligheten att momsbelägga public service-företagens verksamhet.

Motionären förordar samma skattesats som den som gäller för allmänna

nyhetstidningar, dvs. 6 %.

Utskottets ställningstagande

Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst

(Ku2003:02, dir. 2003:120, tilläggsdir. 2004:68), har haft i uppdrag

att bl.a. se över finansieringen och medelstilldelningen för public

service-företagen samt redogöra för skattemässiga och andra konsekvenser

vid eventuella förändringar av systemet för finansiering. Kommittén

överlämnade sitt betänkande till utbildnings- och kulturministern den

26 januari 2005.

Utredningens förslag innebär att myndighetslika inslag som programföretagen

har i dag försvinner och att företagen kommer att, förutom vad gäller

avgiftsfinansieringen, bedriva verksamheten på samma villkor som andra

företag. Mervärdesskatt kan då införas på avgiften, vilket innebär att

företagen kan göra avdrag för moms på inköp till verksamheten. Utredningen

förordar att moms tas ut med en reducerad skattesats om 6 % för att

undvika att medieavgiftens storlek påverkas samt för att programföretagens

disponibla medel inte skall minska. Utredningen anser att förslaget

inte bör påverka nivån på det totala avgiftsuttaget, innefattande

medieavgift, TV-avgift och mervärdesskatt.

Utskottet konstaterar att den av motionären aktualiserade frågan om att

slopa undantaget från skatteplikt för public service-företagens verksamhet

redan är uppmärksammad av regeringen. Resultatet av regeringens beredning

av utredningens förslag bör avvaktas innan riksdagen gör något uttalande

i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Föreningsdrivna ridskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att utreda möjligheten att momsbefria

ridskoleutbildning som drivs av föreningar utan vinstintresse.

Jämför särskilt yttrande 1 (kd).

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 11 § ML undantas från skatteplikt avgifter för tillträde

till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet. Undantaget

omfattar även tjänster som har ett omedelbart samband med utövandet av

den idrottsliga verksamheten. Undantaget gäller enbart sådan verksamhet

som tillhandahålls av staten, kommun eller av en förening i de fall

verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML.

Bedriver en allmännyttig ideell förening verksamhet som de inte behöver

betala inkomstskatt för enligt inkomstskattelagen (IL) behöver föreningen

inte heller betala någon moms på omsättningar som görs i denna verksamhet.

För att en ideell förening skall anses vara allmännyttig krävs att

föreningen främjar ett allmännyttigt ändamål (t.ex. idrottsligt, politiskt,

välgörande). Vidare krävs att föreningen uteslutande eller så gott som

uteslutande i verksamheten tillgodoser nämnda ändamål, att medlemsantagningen

är öppen och att avkastningen av tillgångarna och inkomsterna i huvudsaklig

del används i den allmännyttiga verksamheten.

För ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som därmed inte

åtnjuter befrielse från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet

gäller ML:s allmänna regler om vad som är yrkesmässig verksamhet.

Bestämmelserna om vad som är yrkesmässig verksamhet finns i 4 kap. 1-8 ML.

En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och

vinstsyfte. En sådan verksamhet har också i regel en viss omfattning.

Som yrkesmässig verksamhet räknas också omsättning av varor eller

tjänster i former som är jämförliga med näringsverksamhet under förutsättning

att omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kr.

I kommersiellt drivna ridskolor tas moms ut med 6 % för ridlektioner

och med 25 % för inackordering av hästar.

Motionen

I motion MJ505 yrkande 6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att

Skattesatsutredningen skall ges i uppdrag att särskilt utreda möjligheten

att momsbefria utbildning som sker utan vinstsyfte och som inte är ett

led i det allmännas utbildningsinsatser, t.ex. ridskolor som drivs

ideellt.

Utskottets ställningstagande

Enligt Skatteverket bedrivs ridsportsverksamhet huvudsakligen under

icke yrkesmässiga former, varför denna typ av verksamhet normalt inte

medför skattskyldighet enligt ML. Det skall också nämnas att

Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10), som gjort en översyn av reglerna om

skattskyldighet i ML, särskilt har analyserat hur ideella föreningars

verksamhet överensstämmer med EG-direktivets verksamhetsinriktade

undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur

nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten. Utredningens

betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt perspektiv,

är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet. Utskottet

återkommer i det följande till utredningens förslag för bl.a. idrottsområdet.

Med det anförda finner utskottet att motionen i allt väsentligt får

anses tillgodosedd och avstyrker bifall till densamma.

Fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ändringar i reglerna om kompensation till

fristående skolor för sådan ingående mervärdesskatt som skolorna saknar

avdragsrätt för.

Jämför reservation 4 (m).

Gällande bestämmelser

Icke skattepliktig utbildning är enligt ML sådan grundskole-, gymnasieskole-

och högskoleutbildning som sker i det allmännas (stat, kommun, landsting)

regi eller av erkänd utbildningssamordnare. Även annan utbildning som

berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen är momsfri. Med

uttrycket erkänd utbildningssamordnare avses t.ex. fristående skolor som

tillhandahåller utbildning som ett led i det allmännas utbildningsinsatser.

Motionen

I motion Ub322 yrkande 3 av Sten Tolgfors m.fl. (m) efterfrågas likvärdiga

förutsättningar för kommunala och fristående skolor när det gäller

mervärdesskatt. Motionärerna påpekar att fristående skolor inte skall

missgynnas i förhållande till kommunala skolor. Kommunerna bör därför

till en fristående skola utge ersättning som fullt ut kompenserar för

sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för.

Utskottets ställningstagande

Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har mervärdesskattepliktig

omsättning får dra av momsen på inköp av varor och tjänster. Fristående

skolor med allmänt stöd som är befriade från mervärdesskatt saknar

avdragsrätt för ingående moms. Kommuner och landsting har heller inte

någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till skattefri verksamhet,

men dessa kan i många fall få kompensation inom ramen för lagen

(1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting, det s.k.

kommunkontosystemet. Kommunerna får dock betala en avgift till systemet

för att finansiera uttagen.

När det gäller momsregler och ersättning till fristående skolor erinrar

utskottet om att regler finns i förordningen (1996:1206) om fristående

skolor. Där föreskrivs att en kommun som lämnar bidrag för en elev i en

fristående skola skall för skolan kunna redovisa hur stor andel av

bidraget som är ersättning för kostnader för mervärdesskatt. Ersättning

för sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för skall således

ingå i bidraget.

Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar i nuvarande

regelsystem utan anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

Komplementär- och alternativmedicin, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad mervärdesskatt på utbildning

inom komplementär- och alternativmedicin och lika momsvillkor för

alternativmedicinsk vård och behandling och annan sjukvård. Riksdagen

avslår även ett förslag om slopad moms på vissa hudbehandlingar.

Gällande bestämmelser

Sjukvård, dvs. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla

sjukdomar, kroppsfel och skador samt näraliggande tjänster är undantagna

från skatteplikt. För skattefrihet krävs att sjukvården tillhandahålls

vid sjukvårdsinrättningar eller av någon med särskild legitimation att

utöva yrke inom sjukvården. Olika behandlingar som kan hänföras till s.

k. alternativvård, skönhetsvård eller för att öka det allmänna välbefinnandet

är inte att betrakta som sjukvård enligt ML. Sådan vård är därför

skattepliktig och beskattas med normalskattesatsen 25 %. Detta gäller

även om behandlingarna ges av någon som innehar behörighet att utöva

yrke inom sjukvården.

Inom utbildningsområdet gäller som nyss nämnts skatteplikt för i princip

all kommersiellt bedriven utbildning som sker utom ramen för den ordinarie

skolutbildningen och som inte heller berättigar till studiestöd.

Motionerna

I motion So359 yrkande 9 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c)

riktas kritik mot att utbildning för yrkesutövare inom komplementär-

och alternativmedicin (KAM) samt alternativmedicinsk vård och behandling

är belagd med 25 % moms. Vård måste kunna erbjudas på lika villkor inom

både skolmedicin och KAM, anser motionärerna.

I motion Sk369 av Bengt-Anders Johansson (m) begärs slopad moms på

medicinska hudbehandlingar som utförs av utbildad och diplomerad hudterapeut.

Utskottets ställningstagande

Frågan om skattenedsättning på alternativmedicinska behandlingar har

prövats av utskottet vid ett flertal tillfällen. Utskottet har avstyrkt

sådana motionsyrkanden bl.a. med hänvisning till de kostnader för staten

som en sådan åtgärd skulle föra med sig och till de avgränsningsproblem

som skulle kunna uppstå gentemot andra typer av verksamheter vars ändamål

också är att göra människor friskare och som beskattas fullt ut. Utskottet

har inte ändrat ståndpunkt i denna fråga. Utskottet är heller inte berett

att föreslå någon ändring i gällande bestämmelser om skatteplikt för

sådan utbildning som sker utom ramen för den ordinarie skolutbildningen

och som inte heller berättigar till studiestöd. Motion So359 yrkande 9

avstyrks därför. Hudbehandlingar kan vara av vitt skilda slag. Många

behandlingar är sannolikt sådana som definitionsmässigt är sjukvård

enligt mervärdesskattelagen. För skattefrihet krävs dock att behandlingen

utförs vid en sjukvårdsinrättning eller av någon som innehar särskild

sjukvårdslegitimation. Utskottet anser inte att det finns skäl att

generellt undanta medicinska hudbehandlingar från skatteplikt och avstyrker

därmed motion Sk369.

Körkortsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Bakgrund

Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i samband med att

utbildningsområdet generellt på grund av EG-rättens krav infogades i

det skattepliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6). För

att mildra effekterna för bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt

för bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.

Motionen

I motion Sk404 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c)

begärs ett tillkännagivande om att slopa skatteplikten på körkortsutbildningar.

Motionärerna vill härigenom minska inte bara kostnaderna för utbildningen

utan även de sociala skillnaderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner om

slopad eller sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning

till att detta inte är möjligt enligt EG-rätten. Utskottet har även

erinrat om att bilskolorna till skillnad från de flesta andra företag

har rätt till avdrag för mervärdesskatt som belöper på inköp och leasing

av bilar. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och

avstyrker därmed nu aktuellt motionsyrkande.

Företagsbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om avdrag för ingående mervärdesskatt för

sådana lastbilar som betraktas som personbilar i momssammanhang.

Jämför reservation 5 (m) och särskilt yttrande 2 (kd).

Gällande bestämmelser

För förvärv av personbilar råder avdragsförbud enligt ML, utom i några

speciella verksamheter (t.ex. taxirörelse, trafikskolor). Som personbil

räknas enligt ML även minibuss med en totalvikt om högst 3 500 kg och

lastbil med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt

om högst 3 500 kg. Lastbilar med flak och skåpbilar som har en luftspalt

mellan förarhytt och skåp behandlas som normala varor i mervärdesskattehänseende

och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller

avdragsrätten för näringsidkare.

Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för momsen på bilar i mycket

skiftande utsträckning, allt från en full avdragsrätt för yrkesmässigt

utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar

dock en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige

genom någon form av schablon.

Kring EG-kommissionens förslag om harmonisering av avdragsrätten för

kostnader för bl.a. lastbilar och andra tjänstefordon, KOM (1998) 377,

har enighet inte kunnat uppnås bland medlemsstaterna.

I kommissionens förslag den 29 oktober 2004 KOM (2004) 728 om ändring

av EG:s rättsakter inom momsområdet, vars huvudsakliga syfte är att

förenkla de administrativa skyldigheterna i fråga om moms för företag

som omsätter varor eller tjänster i annan medlemsstat än den i vilken

de är etablerade, finns emellertid förslag om harmonisering av det område

för vilka medlemsstaterna får tillämpa begränsningar i avdragsrätten.

Behandlingen av direktivet i rådsarbetsgruppen påbörjades förra året

under det nederländska ordförandeskapet.

Motionerna

I motion Sk217 av Rolf Gunnarsson (m) förordas klarare regler mellan

fordon som räknas som personbilar och fordon som räknas som lastbilar.

En bil som i bilregistret registreras som lastbil bör även i momssammanhang

räknas som en sådan, anser motionären. I motion Sk313 av Lars Lindblad

(m) begärs att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag

som gör det möjligt för företagare att göra avdrag för ingående moms

vid anskaffning av tjänstefordon. Motionären anser att avdragsrätten

skall gälla för alla typer av lastbilar, oavsett om bilen har en luftspalt

eller ej mellan förarutrymmet och lastutrymmet. Även i motion Sk239 av

Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarberg (m) förordas att reglerna om

avdragsrätt för moms på fordon som används i näringsverksamhet skall

ändras på så sätt att den s.k. luftspaltsregeln slopas. I motion Sk366

av Tomas Högström (m) begärs avdragsrätt för servicebussar där bakre

lastutrymmet är sammanbyggt med förarhytten.

Utskottets ställningstagande

Vid förvärv av bilar som är inrättade på ett sätt som gör dem möjliga

att använda även för privat körning saknas som ovan nämnts i de flesta

fall avdragsrätt för ingående moms. Vid hyra av personbil begränsas

avdragsrätten till 50 %. För driftskostnader medges dock full avdragsrätt

även om bilarna används privat till en viss del. Syftet med nuvarande

schablonbeskattning är att förenkla skattekontrollen. Fordonets vikt

och utseende används som kriterier för att på ett enkelt sätt kunna

bedöma vilka bilar som omfattas.

Motioner om att införa en generell avdragsrätt för förvärv av fordon

som används i näringsverksamhet har behandlats av utskottet vid ett

flertal tidigare tillfällen. Utskottet har avstyrkt motionerna med

hänvisning till den beredning som pågår inom EU. Då denna beredning ännu

pågår, nu visserligen på grund av ett nytt direktivförslag från

kommissionen, vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande om att

det för närvarande inte kan anses aktuellt att utreda det svenska

systemet. Utskottet utgår från att regeringen, när väl beslut är fattat

inom EU, kommer att göra en översyn av de svenska beskattningsreglerna

för att undersöka om och i vilken utsträckning dessa bör ändras. Med

det anförda avstyrker utskottet bifall till nu aktuella motioner.

Byggmoms, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om hur mervärdesskattekostnaderna bör

hanteras vid produktion av bostäder av olika slag samt yrkandena om att

regeringen i EU-sammanhang bör verka för att byggande och fastighetsförvaltning

skall kunna omfattas av en reducerad skattesats.

Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (c).

Gällande bestämmelser

Produktion av bostäder beskattas med normalskattesatsen 25 %. Enligt

sjätte momsdirektivet (bilaga H, art. 12.3 a) har medlemsländerna rätt

att införa en reducerad skattesats inom byggsektorn på tillhandahållande,

byggande, renovering och ändring av bostäder endast om detta utgör ett

led i socialpolitiken.

De nya områden som, enligt direktivförslaget KOM (2003) 397, föreslås

bli omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande, renovering,

underhåll och uthyrning av bostäder.

Underhåll, lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan

fastighetsskötsel skall enligt 2 kap. 8 § ML uttagsbeskattas när

fastighetsägaren utför arbetena i egen regi, dvs. med egna anställda, även om

verksamheten i övrigt inte är momspliktig. Uttagsbeskattning sker dock

endast om nedlagda lönekostnader, inräknat avgifter som grundas på

lönekostnaderna för arbetena, överstiger 150 000 kr för beskattningsåret.

Motionerna

I motion Sk446 yrkande 8 av Jörgen Johansson m.fl. (c) begärs att

regeringen inom EU verkar för att det skall bli möjligt att tillämpa

reducerade skattesatser på byggtjänster och fastighetsförvaltning.

I motion Bo306 yrkandena 12 och 13 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

föreslås minskad skatt på nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en

halvering av byggmomsen. För att inte gå emot EG:s regler bör

skattesänkningen utformas så att byggföretaget efter deklaration erhåller en

skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.

10 % av byggkostnaderna. Avsikten är att skattereduktionen skall ses

som en del av skattesystemet och inte som ett bidrag. Därutöver anser

motionärerna att regeringen inom EU bör verka för att möjliggöra en

generell byggmomssänkning i Sverige. Även i motion Bo304 yrkande 5 av

Annelie Enochson (kd) föreslås sänkt moms på nyproduktion av bostäder.

Motionären förespråkar momsåterföring i form av ett generellt

investeringsbidrag på 10 procentenheter av byggkostnaderna på nyproduktion

samt att nuvarande tidsbegränsade och svårförutsägbara investeringsbidrag

avskaffas.

I motion Sk478 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) anförs att

regeringen bör se över möjligheten att avskaffa uttagsskatten på

fastighetsskötsel i egen regi eller att i vart fall ändra beloppsgränsen

för när skatt skall tas ut.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har under våren 2003 godkänt att en ny investeringsstimulans

till fastighetsägare införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden

för nya bostäder. Stimulansen utgår vid byggande av mindre hyresbostäder

och studentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av

dennes skattekonto. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke

avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid

byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt

som fastighetsägaren skulle ha betalat om skattesatsen i stället varit

6 %. Investeringsstimulansen utgår till projekt som har påbörjats eller

kommer att påbörjas under perioden den 1 januari 2003 till den 31

december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9). Vidare har EG-kommissionen

lagt fram förslag om att bl.a. byggande av bostäder skall kunna omfattas

av lågmoms, KOM (2003) 397. Förslaget är föremål för beredning i

ministerrådet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna Sk446 yrkande

8, Bo306 yrkande 12 och 13 och Bo304 yrkande 5 bör avslås.

Fastighetsförvaltningstjänster kan upphandlas av fastighetsägaren eller

utföras av denne själv genom anställd personal. En fastighetsägare som

handlar upp olika tjänster till sin fastighetsförvaltning får betala

moms på de upphandlade tjänsterna. Momsen är inte avdragsgill hos

fastighetsägaren utom i de fall fastigheten omfattas av frivillig

skattskyldighet. För den som äger och förvaltar t.ex. bostadsfastigheter

finns inte förutsättningar för frivillig skattskyldighet och momsen på

de upphandlade tjänsterna blir därför en kostnad i fastighetsägarens

verksamhet. I de fall tjänsterna utförs med egen personal skulle, om

några särskilda regler inte fanns, någon kostnad för moms på arbetskostnaderna

inte uppkomma. Nuvarande regler om uttagsbeskattning tillkom i samband

med 1990 års skattereform och syftar till att uppnå konkurrensneutralitet

i valet mellan upphandlade tjänster och tjänster i egen regi. Utskottet

är inte berett att tillstyrka att denna beskattningsregel slopas och

avstyrker därför även motion Sk478.

Distansförsäljning av varor inom EU

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om att regeringen inom EU skall vara pådrivande

för att lösa problemen vid handel med fysiska varor över Internet.

Jämför särskilt yttrande 3 (fp).

Gällande regler

Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet, som utgör den till

omfånget största andelen av e-handeln och som till sin innebörd egentligen

inte skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen normalt i

köparens hemland (destinationslandet). Ett företag i ett annat EG-land

kan dock sälja till konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per

år utan att ta ut svensk moms. Om det utländska företaget säljer för

mer än 320 000 kr per år till Sverige skall företaget registrera sig

till moms här och lägga svensk moms på sina fakturor. Tanken är att

svenska företag inte skall hamna i ett sämre läge än sina utländska

konkurrenter. Detta kallas omsättningströskel. I varje medlemsland inom

EU fastställs omsättningströskel.

Enligt EU:s momsregler är huvudregeln att vid distansförsäljning till

privatpersoner i annat medlemsland skall beskattning ske i köparens

land om säljarens årliga försäljning i det landet överstiger ett belopp

som motsvarar ungefär 1 miljon kronor. En lägre gräns kan väljas av ett

medlemsland som anser att denna gräns skulle leda till allvarliga

konkurrenssnedvridningar. Sverige har valt den i princip lägsta möjliga

omsättningsgränsen, dvs. 320 000 kr.

Motionen

I motion Sk487 av Anne-Marie Ekström (fp) påtalas vikten av att regeringen

är pådrivande inom EU när det gäller att lösa problemen vid handel med

fysiska varor över Internet. Enligt motionären utsätts svenska företag

(t.ex. postorderföretag) för otillbörlig konkurrens när utländska företag

säljer varor via Internet till konsumenter i Sverige utan att öppna

momskonto här i landet trots att deras försäljning överstiger tröskelvärdet.

För att undvika en sådan konkurrenssnedvridning och för att inte staten

skall förlora skatteintäkter krävs bl.a. bättre kontrollmöjligheter,

anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Kommissionen lade i oktober 2004 fram ett förslag till ändring av

EG-rättsakter inom momsområdet, KOM (2004) 728 slutlig. Ändringarna rör

bl.a. reglerna om distansförsäljning av varor till privatpersoner. I

direktivet föreslås att det skall införas ett nytt tröskelvärde för

beskattning i destinationslandet. Värdet skall uppgå till 150 000 euro

och avse säljarens försäljning i samtliga medlemsländer. Några särskilda

tröskelvärden för varje medlemsstat skall inte längre finnas. Vidare

föreslås att företag som, till följd av försäljning till privatpersoner,

blir skattskyldiga i medlemsstater som de inte är etablerade i skall

kunna vända sig till en enda skattemyndighet (den i den egna staten)

för att fullgöra alla sina skyldigheter när det gäller registrering och

lämnande av deklaration. De uppgifter som lämnats av företagen skall

sedan vidarebefordras elektroniskt till den eller de stater där

konsumtionen sker. Betalning skall ske direkt till den medlemsstat som har

rätt till skatten. För att göra det möjligt för företagen att använda

sig av en enda kontaktpunkt behövs enligt kommissionen ett system för

utbyte av information mellan medlemsstaternas skattemyndigheter byggas

upp.

Enligt utskottets mening är det svenska regelverket, inom de ramar som

är möjliga med hänsyn till gällande EU-bestämmelser, utformat på ett

sådant sätt att svenska företag så lite som möjligt skall drabbas av

konkurrensnackdelar. Det är dock som motionären påtalar angeläget att

kontrollen fungerar så att svenska företag inte drabbas av otillbörlig

konkurrens till följd av att utländska företag inte följer gällande

regler, dvs. underlåter att registrera sig för moms här i landet och

betala svensk moms när den årliga försäljningen till svenska privatpersoner

överstiger omsättningströskeln, 320 000 kr.

Utskottet kan dock konstatera att det inom EU pågår ett arbete som bl.

a. syftar till att göra det enklare att tillämpa och kontrollera den

särskilda ordningen för distansförsäljning av varor. Med hänsyn härtill

och då regeringen, såvitt utskottet erfarit, inte har någon annan

uppfattning än motionären i frågan om att värna de svenska företagens

intressen när det gäller Internethandeln och vikten av att EU-länderna

samarbetar för att förhindra att någon genom skattefusk och regelöverträdelser

skaffar sig konkurrensfördelar på andra länders bekostnad bör motionen

inte föranleda något uttalande från riksdagen. Motionen avstyrks.

Allmännyttiga ideella föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ideella föreningars och trossamfunds

framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen med hänvisning

till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet.

Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).

Mervärdesskattelagens regler avseende ideell verksamhet

Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, som

bedriver verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt

IL, skall enligt 4 kap. 8 § ML inte heller betala någon moms för

omsättningar som görs i denna verksamhet. På motsvarande sätt som beträffande

inkomstskatten för rörelseinkomster gäller således för en sådan förening

eller sådant trossamfund att moms inte skall tas ut vid försäljningen

av varor och tjänster som har ett naturligt samband med den allmännyttiga

verksamheten eller som av hävd har utgjort finansieringskälla för ideell

verksamhet av det slag som föreningen bedriver. För att en ideell

förening skall anses vara allmännyttig krävs att föreningen främjar ett

allmännyttigt ändamål (t.ex. idrottsligt, politiskt, välgörande). Vidare

krävs att föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande i

verksamheten tillgodoser nämnda ändamål, att medlemsantagningen är öppen

och att avkastningen av tillgångarna och inkomsterna i huvudsaklig del

används i den allmännyttiga verksamheten.

Sådana allmännyttiga ideella föreningar, som är befriade från inkomstskatt

och moms, saknar - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av momsen

på sina inköp.

EG:s regler och de svenska reglerna

I det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) finns inte någon

regel som specifikt tar sikte på aktiviteter bedrivna av ideella

organisationer. De allmänna reglerna i direktivet, inklusive

undantagsbestämmelserna

i artikel 13, gäller även sådana subjekt.

Reglerna i sjätte mervärdesskattedirektivet innebär att alla slag av

subjekt kan bli föremål för beskattning. Någon generell regel som

undantar vissa subjekt, exempelvis ideella föreningar och registrerade

trossamfund eller andra organisationer utan vinstintresse, från skattens

tillämpningsområde finns således inte. Sådana subjekts inkomster är

emellertid ofta av den karaktären att de inte föranleder mervärdesbeskattning,

beroende på att någon av de förutsättningar som krävs för att de skall

bli beskattade saknas. Detta gäller t.ex. inkomster i form av gåvor och

bidrag som inte utgör betalning för en beställd vara eller tjänst och

som därför ligger utanför skattens tillämpningsområde. Därtill kommer

att vissa undantag från skatteplikten kan vara tillämpliga på transaktioner

som utförs av organisationer utan vinstintresse. Det finns dessutom

möjlighet att befria beskattningsbara personer med liten årsomsättning

- små företag - från moms.

Enligt svensk lagstiftning kan aktiviteter som bedrivs av allmännyttiga

ideella föreningar och registrerade trossamfund omfattas av både den

särskilda regeln i 4 kap. 8 § ML och något av undantagen från skatteplikten

i 3 kap. ML. Regleringen i ML medför således att ett visst tillhandahållande

i praktiken kan omfattas av två olika bestämmelser som båda medför att

beskattning inte sker.

Regeln i 4 kap. 8 § som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga

ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning

har som ovan anförts inte någon motsvarighet i det sjätte

mervärdesskattedirektivet.

Utredning

Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) som på uppdrag av regeringen

gjort en översyn av reglerna om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet

i ML har särskilt analyserat hur ideella föreningars verksamhet

överensstämmer med momsdirektivets verksamhetsinriktade undantag från

skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande

svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och i

förhållande till små och medelstora företag i synnerhet. Utredningens

målsättning har varit att nå god överensstämmelse mellan direktivets och

ML:s regler, samtidigt som de allmännyttiga ideella föreningarnas och

de registrerade trossamfundens intressen tillvaratas.

Utredningen föreslår i betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatt i ett

EG-rättsligt perspektiv, att det gemenskapsrättsliga begreppet

beskattningsbar person förs in i ML. Detta begrepp skall ersätta det nuvarande

rekvisitet att omsättningen skall ske i en yrkesmässig verksamhet. En

beskattningsbar person är den som driver ekonomisk aktivitet, oberoende

av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten, dock inte

offentligrättsliga organ när deras aktiviteter eller transaktioner ingår

som ett led i myndighetsutövning. Som beskattningsbar person räknas

även den som enbart företar transaktioner som är undantagna från

skatteplikt och sålunda inte beskattas. Eftersom beskattningsbar person är

ett vidare begrepp än begreppet yrkesmässig verksamhet i ML, påverkas

inte de som för närvarande anses bedriva yrkesmässig verksamhet av

anpassningen. Däremot förtydligas att fler fysiska eller juridiska

personer än tidigare, bl.a. sådana som utför ideella och andra aktiviteter

utan vinstsyfte, kan omfattas av mervärdesskattesystemet.

Vidare föreslår Mervärdesskatteutredningen att den särskilda regeln

(dvs. 4 kap. 8 § ML) som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga

ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning

slopas eftersom regeln inte står i överensstämmelse med bestämmelsen om

beskattningsbara personer i sjätte mervärdesskattedirektivet. Dessa

subjekt kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om

beskattningsbar person. Det innebär att föreningarna och trossamfunden

är beskattningsbara personer om de självständigt utför någon form av

ekonomisk aktivitet. Om de i denna egenskap omsätter varor eller tjänster,

kan de bli föremål för mervärdesbeskattning såvida inte något undantag

från skatteplikt är tillämpligt eller intäkterna från skattepliktig

omsättning m.m. understiger 90 000 kr per år.

För att den ideella sektorn även fortsättningsvis skall få en positiv

särbehandling och dess intressen tillvaratas föreslår utredningen att

sjätte mervärdesskattedirektivets möjligheter att undanta ideella

aktiviteter från skatteplikt utnyttjas. Det föreslås därför att ML

kompletteras med de undantagsmöjligheter som det sjätte momsdirektivet

erbjuder och som i dag inte finns särskilt angivna i 3 kap. ML utan

täcks upp av den generella bestämmelsen i 4 kap. 8 §. Nya bestämmelser

om undantag från skatteplikt föreslås för tillhandahållande av personal

för själavård samt för omsättning av tjänster, och varor med nära

anknytning till omsättningen av tjänsterna, som tillhandahålls medlemmar

av vissa organisationer utan vinstintresse. Inom kultur- och idrottsområdet

och det sociala området föreslås en utvidgning av nuvarande bestämmelser

och undantag från skatteplikt. För att underlätta finansieringen av de

undantagna ideella eller sociala aktiviteterna föreslås vidare ett

undantag från skatteplikt för omsättning av varor eller tjänster inom

ramen för s.k. penninginsamlingsevenemang. Basarer, fester, konserter,

föreställningar och tävlingar samt försäljnings- och insamlingsverksamhet

kan utgöra ett penninginsamlingsevenemang om det företas i skälig

omfattning. Skäligheten skall enligt utredningen bedömas med hänsyn till

antal evenemang och risken för konkurrenssnedvridning. Vidare skall

konkurrenshänsyn i fortsättningen tas i enlighet med vad som föreskrivs

i sjätte mervärdesskattedirektivet.

Motionerna

I ett tiotal motioner tas frågor upp som rör den ideella sektorns

framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen. Motionerna har

väckts med anledning av Mervärdesskatteutredningens förslag.

I motion Sk204 yrkande 2 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G

Högmark (m) yrkas att frivilligorganisationers, t.ex. Röda Korsets,

försäljning av allehanda varor inte skall momsbeläggas.

I motion Sk454 yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhålls att

alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller till

hel befrielse - för den ideella sektorn måste beaktas i det beredningsarbete

som nu pågår med att anpassa mervärdesskattelagen till EG:s momsdirektiv.

Linnéa Darell (fp) begär i motion Sk299 fortsatt momsbefrielse för s.

k. second hand-försäljning som bedrivs av ideella föreningar med

allmännyttigt ändamål.

I motion Sk364 av Mikael Oscarsson (kd) framförs krav på att ideella

organisationers försäljning av allehanda skänkta varor och församlingars

servering av kyrkkaffe även i fortsättningen skall undantas från

mervädesbeskattning. I motion Kr358 yrkande 8 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

anförs att Sverige även fortsättningsvis bör ha en generös inställning

till föreningslivet och avstå från att beskatta ideellt arbete. Ett

tillkännagivande härom bör riktas till regeringen.

I motion N306 yrkande 4 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson

(c) förordas att utredningsförslaget om att momsbelägga den verksamhet

som bedrivs av ideella föreningar och trossamfund inte skall genomföras.

Förslaget innebär negativa ekonomiska konsekvenser och ökade administrativa

bördor för föreningarna. Liknande synpunkter framförs i motionerna Sk207

av Sofia Larsen (c) och Sk258 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg

(c). Även Annika Qarlsson (c) begär i motion Sk269 yrkande 2 ett

tillkännagivande om att inte momsbelägga allmännyttiga ideella föreningar.

Lars Wegendal m.fl. (s) efterlyser i motion Sk437 en mer enhetlig

bedömning av ideella föreningar vad gäller momsuttag och skattebefrielse.

Vidare påtalas vikten av att regeringen i sitt fortsatta arbete beaktar

att lättnader i mervärdesbeskattningen är en förutsättning för det

ideella föreningslivets fortlevnad. I motion Sk365 av Jan Emanuel Johansson

(s) begärs ett tillkännagivande om att frivilligorganisationers försäljning

av second hand-varor även i fortsättningen skall vara befriad från moms.

Utskottets ställningstagande

Mervärdesskatteutredningen har i betänkandet Mervärdesskatt i ett

EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) funnit att det generella undantag

från mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund

som finns i Sverige i dag inte är förenligt med EG-rätten. Utredningen

har samtidigt lagt fram förslag inom ramen för EG-rätten som innebär

att verksamhet som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och

trossamfund även fortsättningsvis får en skattemässigt positiv särbehandling.

Utredningen har också föreslagit att beskattningsbara personer vars

sammanlagda årliga intäkter avseende skattepliktiga omsättningar av

varor och tjänster inom landet understiger 90 000 kr, kan befrias från

mervärdesbeskattning. När det gäller antalet allmännyttiga föreningar

och trossamfund som kan komma att omfattas av mervärdessystemet har

utredningen kommit fram till att en femtedel av föreningarna har intäkter

som, om utredningens förslag genomförs, skulle kunna bli föremål för

mervärdesbeskattning vid en omsättningsgräns om 90 000 kr. Det skall

också nämnas att det redan i dag finns en möjlighet att lämna

skattedeklaration för ett helt beskattningsår i stället för varje månad om

beskattningsunderlaget (exklusive gemenskapsinterna förvärv och import)

beräknas bli högst 200 000 kr. Många föreningar och trossamfund som

skulle kunna bli föremål för mervärdesbeskattning om utredningens förslag

genomförs kommer således inte att behöva redovisa och betala in moms

mer än en gång om året.

Utredningens betänkande har remitterats till ett stort antal remissinstanser.

Betänkandet är omfattande och innehåller förslag avseende grundläggande

begrepp inom mervärdesskatteområdet. Förslagen har i huvudsak mottagits

positivt. Den del av utredningens förslag som berör den ideella sektorn

har dock fått ett delvis negativt remissutfall. Beredningen av betänkandet

pågår alltjämt och är bl.a. inriktad på att granska om det finns

ytterligare möjligheter till skattebefrielse för det ideella föreningslivets

verksamheter inom ramen för EG-rätten utöver vad utredningen föreslagit.

Avsikten är att redovisa de förändringar av utredningens förslag som

blir resultatet av beredningen i en departementspromemoria som skall

skickas ut på remiss. Därmed får remissinstanserna en möjlighet att

lämna synpunkter på förslagen till omarbetningar innan regeringen lägger

fram en proposition för riksdagen.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det är viktigt att de

allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden, som utför viktig

verksamhet i samhället, även framdeles får en så positiv behandling som

möjligt inom ramen för gällande regelverk. Alla möjligheter till lättnader

i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds

inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste

enligt utskottets mening prövas i detta sammanhang. Eftersom regeringen

redan är inställd på att finna lösningar med denna inriktning finner

utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande härom till regeringen.

Resultatet av regeringens beredning bör således avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner under detta avsnitt.

Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår - med hänvisning till pågående arbete i Skattesatsutredningen

och inom Regeringskansliet - motionsyrkandena om ändringar i ML för att

åstadkomma samma villkor för föreningsägda idrottsanläggningar och

motsvarande kommunala verksamheter och att anpassningen av ML till EG:s

momsdirektiv inte får leda till ökade bördor för idrottsföreningarna.

Jämför

reservation 9 (m).

Gällande bestämmelser

Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och

moms saknar möjlighet att dra av momsen på sina inköp. Kommunerna har

inte heller någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till

skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation inom ramen för

systemet enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner

och landsting, det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får dock betala

en avgift till systemet för att finansiera uttagen.

Inom idrottsområdet gäller enligt 3 kap. 11 a § ML undantag för sådan

verksamhet som tillhandahålls av staten, kommun, landsting eller en

förening i de fall verksamheten inte skall anses som yrkesmässig enligt

4 kap. 8 § ML. Regeln infördes som en motsvarighet till artikel 13 A.1

m i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Avgifter för tillträde till

idrottsliga evenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet i sådana

sammanhang undantas därför från skatteplikt. Vidare undantas tjänster

som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten.

Undantaget från skatteplikt omfattar dock inte omsättning av varor.

För motsvarande verksamhet som bedrivs av annan gäller en reducerad

skattesats om 6 %.

Motionen

I motion Kr269 yrkandena 16 och 17 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs

tillkännagivanden dels om lika villkor beträffande mervärdesskatt för

idrottsanläggningar som drivs av föreningar och sådana som drivs kommunalt,

dels om att regeringen bör verka för att svensk idrott inte får försämrade

villkor till följd av anpassningen till EG:s momsdirektiv.

Utskottets ställningstagande

I betänkande SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv

föreslår Mervärdesskatteutredningen att undantaget från skatteplikt

inom idrottsområdet skall - såvitt gäller annan än stat eller kommun -

gälla för tjänster som omsätts av organisationer utan vinstintresse.

Härigenom kommer undantaget att avse i princip samma krets av subjekt

som tidigare, dvs. de allmännyttiga ideella föreningarna. Utredningen

föreslår varken några förändringar beträffande de tjänster som skall

omfattas av undantaget från skatteplikt eller begränsningar av undantaget

från skatteplikt med hänsyn till risken för konkurrenssnedvridning. Som

tidigare nämnts har betänkandet remissbehandlats och är nu föremål för

beredning inom Regeringskansliet.

Skattesatsutredningen (dir. 2002:141) som har i uppdrag att se över

tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen

från beskattning inom mervärdesskatteområdet skall bl.a. belysa skattens

påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher.

Förslag skall lämnas med beaktande av EG-reglerna på området.

Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har tidigare behandlats av

utskottet och avstyrkts med hänvisning till att resultatet av beredningsarbetet

bör avvaktas innan ställning tas till om några åtgärder bör vidtas med

anledning av de konkurrensfrågor som aktualiseras av motionärerna.

Utskottet har också tidigare erinrat om att även de kommersiellt drivna

anläggningarnas skattesituation kan komma att ändras som en följd av

Skattesatsutredningens arbete (i dag är skattesatsen 6 % på tillträde

till idrottsevenemang som anordnas på kommersiellt drivna anläggningar).

Det finns således skäl att avvakta även denna utredning. Utskottet

vidhåller sin uppfattning och avstyrker därför de nu behandlade

motionsyrkandena.

Stöld och rån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om avdragsrätt för mervärdesskatt för förluster

av kontanta medel till följd av stöld eller rån.

Gällande bestämmelser

Enligt 1 kap. 1 § ML skall mervärdesskatt betalas vid omsättning av

varor och tjänster om omsättningen är skattepliktig och sker i yrkesmässig

verksamhet. Bestämmelser om hur och på vilket underlag skatten skall

beräknas finns i 7 kap. ML. Normalt beräknas skatten som en procentsats

på priset för varan eller tjänsten (beskattningsunderlaget). Enligt en

särskild bestämmelse får den skattskyldige minska beskattningsunderlaget

om det uppkommer en förlust på en fordran avseende ersättning för en

vara eller en tjänst, s.k. kundförlust. Minskningen får ske med ett

belopp som motsvarar förlusten.

Lagen innehåller i övrigt inte någon bestämmelse om att hänsyn skall

tas till förluster i en verksamhet. En skattskyldig är således skyldig

att redovisa mervärdesskatt även om den ersättning han eller hon har

uppburit för omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld eller

dylikt. Det är endast vid kundförlust som beskattningsunderlaget får

minskas.

De nu redovisade reglerna i ML stämmer överens med bestämmelserna i

EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger inte att

beskattningsunderlaget får ändras därför att vederlaget för en eller

flera omsättningar förloras genom t.ex. stöld.

Från och med 1999 års taxering föreligger en viss avdragsrätt vid

inkomstbeskattningen för förluster av kontanta medel i näringsverksamhet

genom brott. Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154 s. 35

f.) övervägde regeringen att också föreslå regler som skulle göra det

möjligt att ändra underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster

uppkommit genom brott, t.ex. stöld. Enligt regeringens bedömning tydde

emellertid en genomgång av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen

inte medgav att Sverige införde regler för ändring av beskattningsunderlaget

i sådana fall där vederlaget för en omsatt vara eller tjänst stulits.

Dessutom ansåg regeringen att ett införande av en rätt till ändring av

beskattningsunderlaget skulle strida mot ML:s grundläggande principer.

Regeringen föreslog därför inte några sådana regler.

Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var enigt, avvek inte från

regeringens bedömning (1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare

vidhållits av utskottet, senast i betänkande 2003/04:SkU23.

Motionen

I motion Sk241 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c) begärs

ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett förslag som

tillåter avdrag för moms på belopp som förlorats genom rån eller stöld.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen över vad som förekommit

rörande den nu aktuella frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att

ett införande av en rätt till reducering av beskattningsunderlaget för

mervärdesskatt på det sätt som motionärerna begär skulle strida mot

såväl gällande EG-regler som grundläggande principer för

mervärdesskatteredovisningen. Ett tillmötesgående av motionärernas önskemål

skulle

dessutom ge upphov till problem, t.ex. då det gäller hanteringen av

gjorda avdrag för mervärdesskatt, försäkringsfrågor m.m. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Ersättningar till gode män och förvaltare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet.

Allmänt

Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i ML uppräknade undantagen

från skatteplikt. En ytterligare förutsättning för att skattskyldighet

skall uppkomma är att de tjänster som utförs av gode mannen görs i en

yrkesmässig verksamhet. Verksamheten anses yrkesmässig om den utgör

näringsverksamhet enligt IL. En sådan verksamhet kännetecknas av

varaktighet, självständighet och vinstsyfte. En sådan verksamhet har också

en icke oväsentlig omfattning.

Stat och kommun anses bedriva yrkesmässig verksamhet även om det inte

finns något vinstsyfte. Moms tas däremot inte ut vid omsättning som är

att betrakta som myndighetsutövning eller ett led i myndighetsutövning.

Motionen

I motion L209 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ändringar i mervärdesskattelagen.

Motionären anser att om en kommun väljer att förskottera arvoden och

kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt erlägger vederbörliga

arbetsgivaravgifter och därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt

belopp, bör tjänsten inte vara belagd med moms.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling av en motion med samma innehåll

som den nu aktuella funnit att vad som anförs inte ger anledning att

överväga någon ändring av mervärdesskattelagens bestämmelser om

skattepliktiga tjänster eller skattskyldighet till mervärdesskatt, inte

heller när det gäller uppdraget som god man/förvaltare. Utskottet

vidhåller detta ställningstagande och avstyrker därmed motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om sänkt moms på kulturella evenemang och transport

i skidliftar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk214,

2004/05:Sk282, 2004/05:Sk295, 2004/05:Kr239 yrkande 3 och 2004/05:N397

yrkande 6, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk271,

2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk452 yrkande 30 och 2004/05:N412

yrkande 9 och avslår motionerna 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena

1 och 2, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk355,

2004/05:Sk361, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452

yrkande 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Ub437 yrkande 2,

2004/05:MJ499 yrkande 6 och 2004/05:N304 yrkande 2.

Ställningstagande

Sverige har, jämte Danmark, den högsta mervärdesskatten i Europa. Detta

ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, inte

minst för turistnäringen. För att den svenska turistnäringen skall kunna

konkurrera med andra länder behövs bl.a. en sänkning av den höga svenska

restaurangmomsen. De momsnedsättningar som för närvarande gäller för

hotelltjänster etc. är inte tillräckliga för att väga upp denna negativa

bild. Enligt vår mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik

beskattas med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med

25 % moms. Denna skillnad har också lett till en betydande

konkurrenssnedvridning

inom landet. I dag hindrar EG:s mervärdesskattedirektiv en lägre moms

på restaurangtjänster. Europeiska kommissionen har dock föreslagit att

det möjliga området för lågmoms skall utvidgas med bl.a. restaurangtjänster.

Tyvärr har den svenska regeringen hittills motsatt sig denna förändring.

Vi förutsätter att regeringen omprövar sitt ställningstagande och

ställer sig bakom kommissionens förslag utan något formellt uttalande

från riksdagen. Vi avstår därför från att yrka bifall till nu aktuella

motioner om sänkt moms på restaurangtjänster.

Vidare anser vi att skattesatsen på transport i skidlift skall sänkas

till samma nivå som skattesatsen på övrig idrottsverksamhet. Det

skattebortfall som teoretiskt uppstår kommer med all sannolikhet att

uppvägas av att antalet fjällturister ökar.

Det är också hög tid att vi får en enhetlig moms inom kulturområdet.

Staten skall inte genom beskattningen styra människors val av kultur.

De i dag orimliga gränsdragningarna inom detta område, t.ex. högre moms

på entréavgiften till sällskapsdans än på tillträde till konserter och

liknande sceniska framställningar och olika skattesatser på försäljning

av konstverk beroende på om konstnären själv säljer sitt verk eller

låter ett galleri göra det, måste rättas till.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk214, Sk282, Sk295, Kr239

yrkande 3 och N397 yrkande 6 rikta ett tillkännagivande till regeringen

om vad vi nu anfört. Övriga nu behandlade motioner som rör moms på

kulturella evenemang och skidliftar får härigenom anses tillgodosedda.

2.

Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om sänkt moms på restaurangtjänster, vissa

livsmedel, kulturella evenemang och skidliftar samt vad som anförs om

konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som tillhandahåller friskvård.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk452

yrkandena 30 och 34, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2 och

2004/05:N412 yrkande 9, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk214,

2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk271,

2004/05:Sk282, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Sk295, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk471,

2004/05:Kr239 yrkande 3, 2004/05:Ub437 yrkande 2 och 2004/05:N397

yrkande 6 och avslår motionerna 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382,

2004/05:Sk431 och 2004/05:Sk460.

Ställningstagande

Enligt min mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas

med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. En

livskraftig och sund restaurangnäring fyller på många sätt en viktig

funktion i ett modernt samhälle, inte minst som mötesplats för människor

och för att skapa arbetstillfällen. För att utveckla näringen och sänka

kostnaderna för restaurangbesök anser jag att momsen bör sänkas till

samma nivå som för livsmedel som inhandlas i butik. Regeringen bör därför

inom EU verka för att kommissionens förslag om att restaurangtjänster

skall kunna omfattas av reducerad skattesats kan antas av medlemsstaterna.

Mot bakgrund av de ökade ohälsotalen till följd av övervikt hos

befolkningen anser jag i likhet med vad som anförs i bl.a. motion MJ499 att

regeringen bör utreda möjligheten att införa ekonomiska styrmedel inom

livsmedelsområdet, t.ex. genom att höja momsen på särskilt feta och

sockerrika produkter och att sänka skatten på frukt och grönsaker.

Vidare anser jag att mervärdesskattesatsen på transport i skidlift bör

sänkas till samma nivå som skattesatsen på övrig personbefordran och

övrig idrottsverksamhet, dvs. till 6 %. En sådan åtgärd skulle gynna

vinterturismen. Jag vill också betona vikten av att Skattesatsutredningens

arbete inte får resultera i en höjning av momsen för de verksamheter

som har typisk anknytning till turismen. Inom kulturområdet bör en

enhetlig skattesats på 6 % övervägas.

Slutligen anser jag att Skattesatsutredningen även bör granska

mervärdesskattereglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå

konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster

samt utreda möjligheten att låta alla former av friskvård och motion

omfattas av den lägsta mervärdesskattesatsen. En sådan åtgärd skulle

gynna folkhälsan.

Vad jag nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Sk222, Sk452

yrkandena 30 och 34, MJ499 yrkande 6, N304 yrkande 2, N412 yrkande 9 ge

regeringen till känna. Övriga nu behandlade motioner som rör moms på

restaurangtjänster, vissa livsmedel, kulturella evenemang och skidliftar

får härigenom anses tillgodosedda.

3. Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om moms på kulturella evenemang och gästhamnar.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk270

yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Sk271, bifaller delvis motionerna

2004/05:Sk214, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295,

2004/05:Sk348, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkande 30

och 2004/05:Kr239 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk216,

2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk282,

2004/05:Sk289, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk382,

2004/05:Sk452 yrkande 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Ub437

yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2, 2004/05:N397

yrkande 6 och 2004/05:N412 yrkande 9.

Ställningstagande

Jag instämmer i vad som anförs i bl.a. motion Sk270 om att turismen är

en viktig näringsgren och att förutsättningarna för sektorns olika grenar

självklart bör vara likvärdiga. Tyvärr är förhållandena inte sådana i

dag. För rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och

camping tas moms ut med 12 % medan en besökare i en gästhamn betalar

25 % moms. En sänkt skatt på gästhamnar skulle stimulera båtlivet och

därigenom också utgöra ett värdefullt bidrag till kustområden och

skärgårdsbygderna.

Även inom kultursektorn har mervärdesskattereglerna fått en olycklig

utformning. I dagsläget är skattesatserna mycket olika. Det finns

verksamheter som är helt momsbefriade medan andra beläggs med 6 % eller

25 %. Den lägsta skattesatsen tas ut på bl.a. tillträde till konserter

och liknande sceniska framställningar men inte på entrébiljetten till

sällskapsdans. Denna gränsdragning är enligt min mening både obegriplig

och orättvis. Dessutom innebär den nackdelar för den form som uppmanar

till rörelse och motion, nämligen dans.

Vad jag nu anfört leder till slutsatsen att regeringen bör se till att

skattesatserna blir enhetliga inom en sektors olika grenar. Riksdagen

bör med bifall till motionerna Sk232, Sk270 och Sk271 rikta ett

tillkännagivande till regeringen härom. Övriga nu behandlade motioner som

rör moms inom kultursektorn och turistnäringen får anses mer eller mindre

tillgodosedda.

4. Fristående skolor, punkt 4 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fristående skolors momssituation. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Ub322 yrkande 3.

Ställningstagande

Likvärdiga förutsättningar för offentliga och fristående skolor måste

gälla också i skattehänseende. Som det är i dag missgynnas de fristående

skolorna i förhållande till de kommunala skolorna när det gäller moms.

Kommunerna bör därför bli skyldiga att till en fristående skola utge

ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan

saknar avdragsrätt för.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed

bifalla motion Ub322 yrkande 3.

5. Företagsbilar, punkt 7 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avdragsrätt för ingående moms för vissa fordon.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk217, 2004/05:Sk239,

2004/05:Sk313 och 2004/05:Sk366.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motionerna Sk217, Sk239, Sk313 och Sk366

anser vi att mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för

förvärv av fordon är svårförståeliga och ger upphov till onödigt krångel

för de berörda företagarna. Reglerna, och då särskilt gränsdragningen

mellan vad som enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil

och vad som bör betraktas som lastbil måste ändras så att avdragsrätt

kan medges för alla typer av lastbilar som används i näringsverksamhet,

oavsett om bilen har luftspalt eller ej mellan förarutrymmet och

lastutrymmet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

6. Byggmoms, m.m., punkt 8 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om minskad skatt på nyproduktion av bostäder.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo304 yrkande 5 och

2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13 samt avslår motionerna 2004/05:Sk446

yrkande 8 och 2004/05:Sk478.

Ställningstagande

Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande

grad på det faktum att landet har ett högt skattetryck och dessutom en

extra hård beskattning av nyproduktion av bostäder. Det är därför rimligt

att lindra skatteeffekten vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande

en halvering av byggmomsen. Tekniskt kan byggföretag efter deklaration

erhålla en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda momsen,

dvs. 10 % av byggkostnaden. En förutsättning för att en sådan

skattereduktion skall fungera på samma sätt som sänkt moms är att den gäller

all nyproduktion av flerbostadshus, att den är utan tidsbegränsning

samt att den är obyråkratisk och säker. Skattereduktionen är att betrakta

som en del av skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av riktade

bidrag till byggsektorn. Jag biträder därför Kristdemokraternas förslag

om en minskad skatt på nyproduktion av alla lägenheter i flerbostadshus

motsvarande en halvering av byggmomsen. Därutöver anser jag att riksdagen

bör begära att regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en reducerad

moms på bostadsbyggande. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

7. Byggmoms, m.m., punkt 8 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om sänkt moms på byggtjänster och fastighetsförvaltning.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkande 8 och avslår

motionerna 2004/05:Sk478, 2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306

yrkandena 12 och 13.

Ställningstagande

En sänkt moms på bostadsbyggande skulle inte bara dämpa kostnaderna för

nyproduktion utan också hålla nere kostnadsutvecklingen för hela

bostadsbeståndet. Jag konstaterar att även regeringen har insett att den

höga momssatsen medför negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Den

införda investeringsstimulansen på vissa former av byggande som tillförs

fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto är dock ingen

lösning på problemet utan leder snarare till avsevärda snedvridande

effekter. Enligt Centerpartiets uppfattning måste allt byggande ske på

lika villkor. I dag hindrar EG:s mervärdesskattedirektiv en generellt

lägre moms på byggande. EG-kommissionen har dock föreslagit att det

möjliga området för s.k. lågmoms skall utvidgas med bl.a. byggande. Av

uppgifter att döma har den svenska regeringen i detta sammanhang verkat

för att listan på de möjliga undantagen skall bli så kort som möjligt.

Inom Centerpartiet har vi förståelse för denna inställning, men vad

gäller just momsen på byggande leder detta till att byggandet blir

kraftigt fördyrat, vilket slår hårt mot bl.a. unga personer och ensamstående

som har svårt att klara boendekostnaderna. Det är därför av synnerlig

vikt att regeringen i den fortsatta beredningen av kommissionens förslag

verkar för att byggtjänster och fastighetsförvaltning skall kunna

omfattas av lågmoms. Jag föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande

till regeringen härom.

8. Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 10 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),

Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och

Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skattelättnader för allmännyttiga ideella

föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk204

yrkande 2, 2004/05:Sk207, 2004/05:Sk258, 2004/05:Sk269 yrkande 2,

2004/05:Sk299, 2004/05:Sk364, 2004/05:Sk365, 2004/05:Sk437, 2004/05:Sk454

yrkande 13, 2004/05:Kr358 yrkande 8 och 2004/05:N306 yrkande 4.

Ställningstagande

Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte

att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande,

religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella,

har en lång tradition i vårt land. Dess stora betydelse för det svenska

samhället och även internationellt kan inte nog understrykas. Som anförs

i motionerna är det därför angeläget att de allmännyttiga ideella

föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen inte hindras i sin

verksamhet av en hämmande beskattning och annat krångel. Vi anser att

alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel

befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättliga

lagstiftningen på området måste tas till vara. Regeringen uttalade i

budgetpropositionen att beredningen i Finansdepartementet av

Mervärdesskatteutredningens förslag var särskilt inriktat på att se över

beskattningsförslagen avseende de ideella föreningarnas verksamhet.

Avsikten var att under hösten 2004 redovisa eventuella förändringar av

utredningens förslag i en promemoria som skulle skickas ut på remiss.

Detta har inte skett och något besked om när beredningsarbetet kan väntas

bli klart har inte lämnats. Det är enligt vår uppfattning angeläget att

regeringen arbetar snabbt så att den oro och ovisshet som finns bland

många ideellt arbetande människor kan skingras. Vi föreslår att riksdagen

riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den i den fortsatta

beredningen av Mervärdesskatteutredningens förslag beaktar vad vi nu

anfört.

9. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening,

punkt 11 - motiveringen (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Ställningstagande

Den omständigheten att kommunerna och landstingen kan få kompensation

för den mervärdesskatt som belastar inköp och andra förvärv inom ramen

för kommunkontosystemet och att de skattefria ideella föreningarna saknar

denna kompensationsmöjlighet missgynnar de ideella föreningarna. Vi

anser att skillnaden i mervärdesskatteförhållande för å ena sidan

kommuner och å andra sidan ideella föreningar utgör ett problem när det

gäller mervärdesskatten på kostnadskrävande drift och underhåll av

byggnader och anläggningar som används t.ex. inom idrotten. Problemen

med att inte kunna få tillbaka utlägg för moms blir givetvis särskilt

stora för de ideella föreningarna när det gäller drift och underhåll av

så stora anläggningar som idrottsarenor. Vi instämmer i vad som anförs

i motion Kr269 om att jämlika villkor måste råda inom detta område. Vi

vill också understryka vikten av att anpassningen av de svenska reglerna

till EG:s mervärdesskattedirektiv inte får leda till försämrade villkor

för svensk idrott. Mot bakgrund av pågående beredning i Regeringskansliet

av Mervärdesskatteutredningens förslag och arbetet i Skattesatsutredningen

bör dock motionen inte nu föranleda något uttalande från riksdagen.

Särskilda yttranden

1. Föreningsdrivna ridskolor, punkt 3 (kd)

Lars Gustafsson (kd) anför:

Grunden i ridsporten utgörs av verksamheten vid landets ridskolor som

är spridda över hela landet. Ridskolorna drivs oftast av lokala

ridsportföreningar, antingen i egen regi eller genom att ridskolan drivs av

en arrendator. Det finns också ridskolor som drivs helt i privat regi.

Lokaler för ridskoleverksamhet (ridhall, stall, andra utrymmen) samt

mark för hagar och ridbanor ägs ofta av den lokala ridklubben eller av

kommunen. Oftast har de lokala ridklubbarna i de fall anläggningen ägs

av kommunen betydande underhållsskyldighet, vilket ofta kräver omfattande

insatser av de ideella föreningarna. Många lokala klubbar dras också

med betydande ekonomiska svårigheter att få verksamheten att gå runt.

Hästhållningen (foder, bete, hov- och veterinärvård, skötsel) och

fastighets- och materialunderhåll drar stora kostnader liksom hästskötare,

instruktörer och tränare.

Landets ridskolor fungerar ofta som fritidsgårdar där eleverna förutom

själva ridundervisningen får lära sig att umgås med såväl hästar som

medmänniskor. Ridskolan är öppen från tidig morgon till sen kväll, ofta

365 dagar om året. I ridskoleverksamheten fostras de unga till ansvarstagande

och samarbete. Ridskolorna fyller därför en stor social uppgift i

samhället. Denna roll förbises ofta vid en värdering av de insatser som

ridskolorna och ridklubbarna gör i samhället.

Kristdemokraterna har sedan länge motionerat i riksdagen om momsbefrielse

för föreningsdrivna ridskolor. Eftersom de ideella föreningarnas framtida

skattesituation är föremål för beredning i Regeringskansliet avstår jag

nu från att framställa något konkret yrkande.

2. Företagsbilar, punkt 7 (kd)

Lars Gustafsson (kd) anför:

Frågan om avdragsrätt för lastbilar och andra tjänstefordon är föremål

för beredning inom EU sedan lång tid tillbaka. Det är enligt min mening

angeläget att man från svenskt håll driver på för att påskynda detta

arbete. Jag utgår från att regeringen återkommer med förslag om ändringar

av de svenska reglerna i fall något konkret förslag till EU-gemensam

lagstiftning inte lämnas inom en snar framtid.

3. Distansförsäljning av varor inom EU, punkt 9 (fp)

Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:

Rädslan för att handla över Internet har avtagit och alltfler privatpersoner

köper sina varor på detta sätt. Den ökande handeln via Internet medför

också att det tillkommer alltfler företag som bedriver sådan handel.

Var företaget är placerat och har sitt lager rent fysiskt har ingen

betydelse. Det kan vara i Sverige eller i något annat EU-land.

Det som kan orsaka problem är vilken moms en privatkund skall betala om

försäljningen sker från ett annat land. Den privatperson som handlar en

vara i ett annat EU-land och själv fraktar hem den betalar den moms som

gäller i säljarens hemland. Huvudregeln vid distansförsäljning till

privatpersoner är däremot att beskattning skall ske i köparens hemland

till det landets momssats om säljarens årliga försäljning i det landet

överstiger ett visst belopp. I Sverige är detta belopp, det s.k.

tröskelvärdet, 320 000 kr. Överskrids tröskelvärdet skall säljaren öppna

ett momskonto i Sverige och lägga svensk moms på sina fakturor.

Eftersom Sverige tillhör de länder som har den högsta momssatsen inom

EU är det viktigt att de företag som vänder sig till den svenska marknaden

verkligen säljer sina produkter till svensk momssats. I annat fall

utsätts de svenska företag som också bedriver distanshandel för otillbörlig

konkurrens och hamnar i underläge. I dag är det mycket svårt att följa

upp vilka företag från andra EU-länder som via Internet säljer varor

till belopp som överskrider tröskelvärdet men inte har öppnat momskonto

i Sverige. Vi vet att denna bristande kontroll utnyttjas av många

oseriösa företag, dock inte hur många. Enligt Skatteverket kan eventuella

smitare endast hittas genom att kontrollanten surfar på Internet. Denna

brist på kontrollmöjligheter är givetvis otillfredsställande, inte minst

för de seriösa företag som följer gällande regler. Det innebär också

att svenska staten går miste om värdefulla skatteintäkter. Med tanke på

att distanshandeln växer förutsätter vi att regeringen såväl inom Sverige

som i det inom EU pågående arbetet är pådrivande för att hitta en lösning

på detta problem.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk204 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda

m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inte momsbelägga frivilligorganisationers försäljning,

som syftar till att främja socialt arbete.

2004/05:Sk207 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ideella föreningar skall undantas momsbeläggning.

2004/05:Sk214 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om samma moms på kulturevenemang.

2004/05:Sk216 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sponsring till kulturen och rätt till utvidgad avdragsrätt

för moms för denna sponsring.

2004/05:Sk217 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om momsreglerna för arbetsbil/lastbil.

2004/05:Sk222 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en sänkning av mervärdesskattesatserna i syfte att

moms vid köp av mat på restaurang likställs med skattesatsen vid inköp

av matvaror i butik.

2004/05:Sk225 av Claes Västerteg (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att restaurangmomsen bör sänkas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att den bör verka för att samtliga EU-länder ges

möjlighet att tillämpa reducerade mervärdessatser.

2004/05:Sk227 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om moms på mat.

2004/05:Sk232 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt mervärdesskatt på dans.

2004/05:Sk239 av Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarbergh (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en förändring av mervärdesskattelagen beträffande

avdragsrätten för moms avseende fordon i näringsverksamhet.

2004/05:Sk241 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som tillåter avdrag

för moms på belopp som berövats ägaren genom tillgreppsbrott som rån

eller stöld.

2004/05:Sk258 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inte momsbelägga verksamheter inom ideella föreningar och

registrerade trossamfund.

2004/05:Sk265 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om samma moms i gästhamnar som i övrig turistindustri.

2004/05:Sk269 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inte momsbelägga ideella och allmännyttiga föreningar.

2004/05:Sk270 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skattesatsen för turistnäringen bör vara likartad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att mervärdesskatten för båtturismen i gästhamnar bör

vara 12 %.

2004/05:Sk271 av Annika Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att mervärdesskatten skall vara densamma för konserter och

danstillställningar.

2004/05:Sk282 av Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utförsåkning på skidor momsskattemässigt skall behandlas

på samma sätt som annan idrottsverksamhet.

2004/05:Sk289 av Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beskattning av s.k. skräpmat.

2004/05:Sk290 av Anders Bengtsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att jämställa skattesatserna på livemusik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att se dansbanden som en del av vårt

kulturarv.

2004/05:Sk295 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att momssatsen för dansbandsmusik och konserter skall vara

lika.

2004/05:Sk299 av Linnéa Darell m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om moms på frivilligarbete.

2004/05:Sk313 av Lars Lindblad (m):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förändringar

av reglerna för momsavdrag för företagares tjänstefordon i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2004/05:Sk315 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om justering av restaurangmomsen.

2004/05:Sk348 av Krister Örnfjäder (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skilda momssatser för boende i gästhamn och på campingplats.

2004/05:Sk355 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en enhetlig matmoms.

2004/05:Sk361 av Peter Danielsson och Tobias Billström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om restaurangmomsen.

2004/05:Sk363 av Johnny Gylling och Olle Sandahl (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av att ändra momssatsen för gästhamnar.

2004/05:Sk364 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inte momsbelägga second hand-försäljning och

kyrkkaffe.

2004/05:Sk365 av Jan Emanuel Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bidrag till frivilligorganisationer och second hand-försäljning.

2004/05:Sk366 av Tomas Högström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ändrade momsregler för servicebussar.

2004/05:Sk369 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om slopande av momsuttag vid medicinska hudbehandlingar.

2004/05:Sk382 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att momsen på glasögon och kontaktlinser skall sänkas.

2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om momsbefrielse av körkortsutbildning.

2004/05:Sk431 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt moms för gästhamnar i likhet med campingverksamhet i

övrigt.

2004/05:Sk437 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att beakta det ideella föreningslivets behov av

befrielse från mervärdesskatt.

2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl. (c):

8. Riksdagen begär att regeringen verkar för att sänkt moms på

byggande och fastighetsförvaltning kan implementeras i enlighet med

EG-rättens sjätte mervärdesdirektiv.

2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en enhetlig kulturmoms.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade

mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör granska momsreglerna

för friskvård och motion.

2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en eventuell momsbeläggning av ideella föreningars

försäljningsverksamhet.

2004/05:Sk460 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att återinföra en enhetlig momssats.

2004/05:Sk471 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om grön skatteväxling och differentierad matmoms.

2004/05:Sk476 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om mervärdesskatt för TV-avgift och rätt till momsavdrag för

Public service-företagen.

2004/05:Sk478 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av tillämpningen av moms på fastighetsskötsel.

2004/05:Sk487 av Anne-Marie Ekström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen bör vara pådrivande inom EU när det gäller att

lösa momsfrågan vid distanshandel.

2004/05:L209 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om reglerna för ersättningar till gode män och förvaltare.

2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att vård måste ges på lika villkor inom både skolmedicin

och KAM vad gäller momsen.

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning om momssatser på kulturområdet.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om moms på idrottsanläggningar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottens skattefrågor.

2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Mervärdesskatteutredningen.

2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om momsregler.

2004/05:Ub437 av Jörgen Johansson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda införandet av restriktioner och stimulansåtgärder

via skatt för att åstadkomma en sundare konsumtion.

2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att

utarbeta en strategi för ekonomiska styrmedel inom livsmedelskonsumtionen.

2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen ger utredningen om översyn av

reglerna om reducerade mervärdesskattesatser (dir. 2002:141) tilläggsdirektiv

att särskilt utreda möjligheterna att införa momsbefrielse för utbildning

som sker utan vinstsyfte och som inte är ett led i det allmännas

utbildningsinsatser.

2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om översyn av momssatsernas betydelse för en ökad

turistnäring.

2004/05:N306 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (båda c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att inga förändringar får ske i de ideella föreningarnas

mervärdesskatteplikt.

2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skatt på skidliftar.

2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om villkor för turismen, avseende skatter och avgifter

likvärdiga med dem som finns i andra länder.

2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att sänka momsen på nyproduktion.

2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

12. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra

en generell byggmomssänkning i Sverige.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus

motsvarande halverad byggmoms.