Bet. 2004/05:SKU23

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU23

Motioner om energibeskattning m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels ett sjuttiotal motioner från den

allmänna motionstiden 2004, i vilka tas upp olika punktskattefrågor,

dels en motion som väckts med anledning av stormkatastrofen i södra

Sverige med förslag angående skatterna på diesel och el.

I ett inledande avsnitt om allmänna energibeskattningsfrågor behandlas

yrkanden om den gröna skatteväxlingen bl.a. de nyligen genomförda

höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna, reformeringen av

energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel, skatt på flygbränsle

respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell- och restaurangnäringens

energiskatter, kompensation för energiskattehöjningar till

frivilligorganisationer och samfund, miljöbonus för el producerad i

vindkraftverk,

införseln och beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser

bl.a. frågan om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och

beslutsordningen för miljöskatter, andra internationella aspekter på

energibeskattningen bl.a. frågan om att belägga dansk kolkraftsproducerad el

med miljöavgift vid import till Sverige, frågan om att slopa styrmedel

för koldioxid för anläggningar som inte ingår i handelssystemet för

utsläppsrätter samt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de

stormdrabbade områdena i södra Sverige. I de följande avsnitten behandlas

jordbrukets miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (vägavgifter,

drivmedels- och fordonsskatt, alternativa drivmedel), avfallsskatt,

naturgrusskatt, spelskatt, båtskatt och slutligen skatt på djurförsök.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas

tretton reservationer (m, fp, kd, c) och fyra särskilda yttranden (m,

c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Energibeskattning, allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk262, 2004/05:Sk268, 2004/05:Sk284,

2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424,

2004/05:Sk428, 2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande

18, 2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ369 yrkande 5, 2004/05:MJ498

yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348

yrkande 3, 2004/05:N397 yrkande 1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7, 2004/05:N410

yrkandena 4-6, 14, 15, 20 och 21 samt 2004/05:N415 yrkande 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

2. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena 1

och 2, 2004/05:Sk410, 2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk485, 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt

2004/05:MJ508 yrkande 6.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (fp)

Reservation 6 (kd)

3. Vägavgifter

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk415, 2004/05:Sk422, 2004/05:Sk430

yrkandena 2 och 3, 2004/05:T461 yrkande 4, 2004/05:T462 yrkande 6 och

2004/05:MJ441 yrkande 2.

Reservation 7 (kd)

4. Drivmedels- och fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk219, 2004/05:Sk230, 2004/05:Sk235,

2004/05:Sk256, 2004/05:Sk266, 2004/05:Sk273, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285,

2004/05:Sk311, 2004/05:Sk342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk350,

2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena 1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk372,

2004/05:Sk385, 2004/05:Sk414, 2004/05:Sk430 yrkande 1, 2004/05:Sk449

yrkande 2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2, 2004/05:T398 yrkande

25, 2004/05:T461 yrkande 5, 2004/05:T463 yrkande 6, 2004/05:MJ6 yrkande

16, 2004/05:N307 yrkande 5, 2004/05:N346 yrkande 7 och 2004/05:N396

yrkande 3.

Reservation 8 (m)

Reservation 9 (kd)

5. Alternativa drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk381 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413,

2004/05:MJ370 yrkande 5 och 2004/05:MJ498 yrkande 14.

Reservation 10 (kd)

Reservation 11 (c)

6. Skatt på avfall

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ369 yrkandena 36 och 37.

Reservation 12 (fp)

7. Skatt på naturgrus

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk218 och 2004/05:Sk314.

Reservation 13 (m)

8. Skatt på spel

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk359.

9. Skatt på fritidsbåtar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T262 yrkande 2 och 2004/05:T263

yrkande 2.

10. Skatt på djurförsök

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk305.

Stockholm den 8 mars 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart

Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c),

Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp),

Lars Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005

ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen på

punktskatteområdet. Riksdagen beslutade bl.a. om en grön skatteväxling där

tyngdpunkten lades på höjda skatter för transportsektorn i utbyte mot

höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. I det sammanhanget

avslogs Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas

och Centerpartiets förslag på detta område som lagts fram i partiernas

budgetalternativ (bet. 2004/05:FiU1, yttr. 2004/05:SkU1y). I det följande

behandlar utskottet dels ett sjuttiotal motioner från den allmänna

motionstiden 2004 om skatt på energi, vägtrafik, avfall, naturgrus, spel,

fritidsbåtar och djurförsök, vars genomförande inte är kopplat till

innevarande budgetår och som därför inte behandlats i anslutning till

höstens budgetberedning, dels en motion rörande skatten på dieselbränsle

respektive skatten på el som väckts med anledning av stormkatastrofen

i södra Sverige.

I ett särskilt betänkande 2004/05:25 om alkohol- och tobaksbeskattning

behandlar utskottet bl.a. övriga återstående motioner från den allmänna

motionstiden 2004 på punktskatteområdet.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns

i bilaga.

Utskottets överväganden

Energibeskattning, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag bl.a. med avseende på de nyligen vid

budgetberedningen genomförda höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna,

reformeringen av energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel,

skatt på flygbränsle respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell-

och restaurangnäringens energiskatter, kompensation till frivilligorganisationer

och samfund, miljöbonus för el producerad i vindkraftverk, införseln

och beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser bl.a. frågan

om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen om

miljöskatter, andra internationella aspekter på energibeskattningen bl.

a. frågan om att belägga dansk kolkraftsproducerad el med miljöavgift

vid import till Sverige, frågan om slopade dubbla styrmedel för koldioxid

för mindre anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter

samt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de stormdrabbade områdena

i södra Sverige.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).

Bakgrund

Skatteväxlingskommittén (Fi 1994:04) granskade idén om en grön skatteväxling

och redovisade i januari 1997 sina slutsatser i betänkandet (SOU 1997:11)

Skatter, miljö och sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en modell

för hur energiskattesystemet kunde reformeras i syfte att göra det mer

överskådligt och stabilt samtidigt som miljörelateringen ökade.

Finansdepartementets analysarbete beträffande Skatteväxlingskommitténs

energiskattemodell presenterades i december 2000 i promemorian (Ds

2000:73) Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.

I budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna upp för en stegvis

reformering av energiskattestrukturen med utgångspunkt i

Skatteväxlingskommitténs

principskiss (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Riksdagen godkände

en strategi för en successiv ökad miljörelatering av skattesystemet

genom en grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatteväxling

under perioden 2001 till 2010 var 30 miljarder kronor. Genom förslag i

de senaste årens budgetpropositioner har hittills en skatteväxling om

drygt 13 miljarder kronor genomförts.

Ett system för elcertifikat för att främja förnybara energikällor

infördes den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6). Elanvändarna är skyldiga att

köpa elcertifikat i relation till sin förbrukning, och inkomsterna från

försäljningen skall täcka merkostnaden för att producera förnybar el.

Industrier som behöver mycket el för sin tillverkning skall undantas

från kravet att köpa elcertifikat.

Den 1 januari 2005 infördes ett system för handel med utsläppsrätter

inom EU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energiomvandlingssektorn

och energiintensiv industri. Utsläppshandeln är ett klimatpolitiskt

instrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid. De svenska

anläggningar som ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk

och oljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning.

Införandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för

att styra mot samma mål. Enligt budgetpropositionen för 2005 avser

regeringen att återkomma i 2005 års ekonomiska vårproposition med ett

samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning.

Genom bl.a. regeringens proposition 2004/05:18 (bet. 2004/05:MJU5)

genomfördes direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter

för växthusgaser inom gemenskapen m.m. i den svenska lagstiftningen.

EG-direktiv

I EU finns två direktiv som rör punktskatter på energiprodukter och el.

Regler om förfarandet vid beskattningen av de harmoniserade varuslagen

finns främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG). Energiskattedirektivet

(2003/96/EG) reglerar skattestrukturen och innehåller minimiskattesatser

för såväl el som energiprodukter, dvs. mineraloljor, kol och naturgas.

Av energiskattedirektivet följer att alla energiprodukter som används

för uppvärmning eller som motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen

gäller dessutom att alla bränslen, alltså även biobränslen, som används

som drivmedel skall beskattas. Beskattningen skall i dessa fall ske i

nivå med likvärdiga energiprodukter, vanligen dieselolja eller bensin.

Energiskattedirektivet tillämpas inte på energiprodukter som används

för andra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning,

dubbelanvändning av energiprodukter, el som i huvudsak används för

kemisk reduktion och i elektrolytiska och metallurgiska processer samt

mineralogiska processer. Medlemsstaterna har således valfrihet att

beskatta eller inte beskatta energiprodukter och el som används för dessa

ändamål. Vidare gäller att medlemsstaterna inte får beskatta energiprodukter

som används för kommersiell flyg- och fartygstrafik. Tillämpningsområdet

för skattefriheten för flygbränslen kan dock begränsas till flygfotogen.

Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet (artikel 15) att

bevilja skattebefrielse i en rad olika fall, som t.ex.

skattepliktiga produkter som används inom pilotprojekt för teknisk

utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara

energikällor,

energiprodukter som används i inlandssjöfart (ej fritidsfartyg) samt el

som framställs ombord på sådana fartyg,

energiprodukter och el som används för person- och godstrafik på järnväg,

med tunnelbana, med spårvagn eller trådbuss,

motorbränslen som används för tillverkning, utveckling, testning och

underhåll av luftfartyg och fartyg,

energiprodukter och el som används inom jordbruks-, trädgårds- och

skogsbruksnäringarna samt vid fiskodling,

motorbränslen som används i samband med muddring av farbara vattenvägar

och hamnar och

energiprodukter och el som används för framställning av el samt i

kraftvärmeverk.

Regler om skattefrihet för energiprodukter och el som används i en

verksamhet som framställer energiprodukter (främst raffinaderier och

petrokemisk verksamhet) finns i artikel 21.3 i direktivet.

Medlemsstaterna kan vidare hos rådet begära tillåtelse att tillämpa

ytterligare undantag i form av skattebefrielse eller skattenedsättning

enligt ett särskilt förfarande som fastställts i artikel 19 i direktivet.

Energiskattedirektivet trädde i kraft den 31 oktober 2003, och de nya

reglerna började tillämpas den 1 januari 2004. Olika övergångsregler

finns dock, som t.ex. att medlemsstater som har svårt att införa de nya

minimiskattenivåerna har rätt till en övergångsperiod för att göra detta

t.o.m. den 1 januari 2007 (artikel 18.2 i direktivet). Vidare har

medlemsstaterna getts möjlighet att t.o.m. den 31 december 2006 fortsätta

att tillämpa en rad olika nationella fall av nedsättning av skattenivåerna

som tidigare beviljats genom särskilda beslut av rådet. Sverige har sex

sådana undantag:

skattenedsättning på mineraloljor för industriellt bruk och energiintensiva

företag,

skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med indelning i miljöklasser,

differentiering av skatten på blyfri bensin efter miljöklasser,

skattefrihet på bränsle för privat luftfart,

skattefrihet på biologiskt framställd metan och andra avfallsgaser samt

sänkt skatt på alkylatbensin.

Direktivet ger medlemsstaterna betydande frihet att utforma system för

att skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets

statsstödsregler (artikel 16 i direktivet). Det finns möjlighet att helt

eller delvis punktskattebefria produkter som innehåller biobränslen i

proportion till andelen biobränsle i den slutliga produkten, förutsatt

att överkompensation inte sker med hänsyn till merkostnaden för

framställning av biobränslet.

Gällande svenska bestämmelser

Den svenska lagstiftningen om beskattning av el och bränslen finns i

lagen (1994:1776) om skatt på energi. Bränslen beskattas med energiskatt,

koldioxidskatt och svavelskatt enligt skattesatser fastställda för

varje energislag.

El beskattas med energiskatt. Energiskatt på el utgår med reducerade

belopp i vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands

län samt i samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län. Koldioxidskatten och svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet

respektive svavelinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda belopp

per vikt eller volym. Den allmänna principen är att skatt tas ut om

bränslet används till uppvärmning eller motordrift. Energiskatt och

koldioxidskatt tas även ut på icke fossila bränslen som används som

drivmedel. Skattenivån varierar såväl mellan som inom olika sektorer i

samhället.

Näringslivets skattebas delas för närvarande upp i tre sektorer, nämligen

en industrisektor (jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, växthusnäring,

gruvindustri och mineralutvinning samt tillverkningsindustrin), en

energisektor (el-, gas-, värme- och vattenförsörjning) och en övrigsektor

(byggverksamhet, offentlig verksamhet, transporter och övriga tjänster).

I förhållande till övrigsektorn tillämpas en reducerad skattenivå för

energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer

inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna. För tillverkningsindustrin (inklusive gruvindustrin

och mineralutvinningen) omfattar nedsättningsreglerna den energi som

förbrukas vid själva tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.

För övrig förbrukning inom tillverkningsindustrin gäller samma beskattning

som för övrigsektorn. I huvudsak gäller följande nedsättningar:

Generell nedsättning för industrisektorn (den s.k. industriskattesatsen):

för bränslen som används för annat ändamål än drift av motordrivna fordon

betalas ingen energiskatt och endast 21 % av koldioxidskatten.

Den nollskattesats som gällt på el som förbrukas inom tillverkningsindustrin

samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna slopades

den 1 juli 2004 och ersattes av en skattesats på 0,5 öre per kWh,

motsvarande energiskattedirektivets miniminivå (bet. 2003/04:FiU1). Vid

samma tidpunkt infördes i enlighet med energiskattedirektivet en

skattebefrielse på el som används för kemisk reduktion och elektrolytiska

processer samt el som används i metallurgiska processer och vid

tillverkning av mineraliska produkter (bet. 2004/05:SkU36). Energiintensiva

företag som använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen har sedan

den 1 januari 2005 möjlighet att delta i femåriga program för

energieffektivisering i utbyte mot skattebefrielse på el.

0,8-procentsregeln gäller för hela industrisektorn: nedsättning ges för

den del av koldioxidskatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.

För den överskjutande delen betalas 24 % i skatt.

1,2-procentsregeln gäller för vissa industrier: vid tillverkning av

produkter av andra mineraliska ämnen än metaller (t.ex. cement, kalk,

sten och glas) medges ytterligare nedsättning för skatt på kol och

naturgas. Dessa företag betalar ingen koldioxidskatt för den del av

skatten som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.

För energiomvandlingssektorn gäller att bränslen som används för

elproduktion är skattebefriade. Skatten tas i stället ut i konsumtionsledet

genom energiskatt på el. Full energi- och koldioxidskatt betalas för

bränslen som används för värmeproduktion i värmeverk. Kraftvärmeverkens

produktion underlättas genom att de får tillämpa industrins avdragsregler

vid värmeproduktion. Industriellt mottryck, dvs. industrins

kraftvärmeproduktion, omfattas av industriskattesatsen och ingen energiskatt

men 21 % koldioxidskatt betalas för insatsbränslen.

Övrigsektorn belastas slutligen, liksom hushållssektorn, av full skatt.

Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk (effektskatt) tas ut månadsvis

med 5 514 kr per MW - motsvarande ca 181 kr per MW och dygn - av

kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har

varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn,

får för varje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per MW

av den termiska effekten. Skatten ersatte den 1 juli 2000 en tidigare

skatt på energi som producerats i kärnkraftverk.

Skattenedsättningskommittén

Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) tillsattes i april 2001 inför

arbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling

med uppgift att utreda utformningen av reglerna för nedsättning av skatt

på energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer

inom sektorer som är utsatta för internationell konkurrens (dir. 2001:29).

I uppdraget ingick att föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses

vara konkurrensutsatt verksamhet och analysera i vad mån sådan verksamhet

bör motivera energiskattelättnader. I uppdraget ingick också att utreda

andra avgränsningar av området för energiskattenedsättning för de

konkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller i dag. Utredningen skulle

även följa utvecklingen inom EU och särskilt beakta EG:s regler om

statligt stöd. Utredningen avlämnade i april 2003 betänkandet Svåra

skatter! (SOU 2003:38). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny

energibeskattningsmodell som omfattar all näringsverksamhet. Betänkandet

bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Budgetbeslutet för 2005

Tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen som regeringen lade fram i

budgetpropositionen för 2005 och som antogs av riksdagen under den gångna

hösten, lades på höjda skatter för transportsektorn. Åtgärderna redovisas

nedan i avsnittet om vägtrafikbeskattningen. Även andra budgetförslag

redovisas i förekommande fall nedan under respektive avsnitt.

Riksdagen beslutade i övrigt om en höjning av elskatten med 1,2 öre per

kWh för hushåll och servicesektorn. Riksdagen avslog oppositionens (m,

fp, kd, c) avslagsyrkanden. Samtliga energi- och koldioxidskattesatser

höjdes vidare motsvarande förändringarna i konsumentprisindex.

Beräkningsgrunden för nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln

ändrades så att skattebeloppet efter nedsättning i genomsnitt alltid

uppfyller energiskattedirektivets minimiskattenivå. Den övergångsvis

gällande begränsningsregeln avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,

2-procentsregeln) förlängdes ytterligare ett år. Den 2004 inledda

avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som har producerats i

vindkraftverk, miljöbonusen, skall fortsätta under 2005. För landbaserad

vindkraft sänktes avdraget från 12 till 9 öre per kWh och för havsbaserad

vindkraft sänktes avdraget från 17 till 16 öre per kWh. Riksdagen avslog

förslag (m) om att bonusen skulle slopas helt.

Riksdagen avslog vidare förslag (m) om att avskaffa befrielsen från

koldioxidskatt på torv och förslag (m) om sänkning av skatten på termisk

effekt i kärnkraftsreaktorer.

Motionerna

Claes-Göran Brandin och Rolf Lindén (s) vill i motion Sk424 slopa dubbla

styrmedel för koldioxid för mindre anläggningar. Motionärerna menar att

det för mindre anläggningar förutom koldioxidskatten finns regler i

miljöbalken som möjliggör för myndigheterna att meddela förbud mot att

använda icke förnybara bränslen.

Krister Hammarbergh (m) föreslår i motion Sk354 en legalisering av

införseln av röd finsk olja för eget bruk och att den dubbla punktbeskattningen

av oljan avskaffas.

Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) anför i motion Sk405 yrkande 3 att

energiskattesystemet måste ses över och göras överskådligt. Inriktningen

bör vara att miljöskatter tas ut vid produktionen av energi medan

energiskatter tas ut i konsumentledet. Motionärerna anser vidare att de

svenska skatterna bör anpassas till det som råder i vår omvärld. Främst

bör de skatter som är konkurrensutsatta sänkas (yrkande 4).

Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår i motion Sk453 yrkande 12 att

riksdagen skall besluta att övergå från effektskatt till skatt på producerad

energi i kärnkraft.

Lars Lindblad m.fl. (m) anför i motion N348 yrkande 3 att effektskatten

på kärnkraft innebär ett hot mot långsiktiga investeringar i dessa

reaktorer och därför bör avskaffas helt.

Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) framhåller i motion N397 yrkande 1 att

Moderaterna motsätter sig regeringens förslag i budgeten om höjda energi-

och drivmedelsskatter eftersom de missgynnar företagsamheten.

Samma motionär anför i motion N405 yrkande 4 att energibeskattningen

behöver göras om i grunden. I motionen sägs att syftet med olika skatter

på energiområdet behöver renodlas genom att skatter som syftar till att

generera intäkter tas ut i konsumentledet medan miljöskatter tas ut i

producentledet (yrkande 5). Enligt motionen behövs vidare en harmonisering

av energiskatter och miljöavgifter i Norden eftersom skillnader i skatter

leder till snedvridningseffekter och att produktionsresurser inte används

optimalt (yrkande 6). I motionen anförs slutligen att den särskilda

effektskatten på kärnkraftsel är skadlig och successivt bör reduceras

(yrkande 7).

Anna Grönlund Krantz (fp) föreslår i motion Sk268 att dubbelbeskattningen

på lågbeskattad finsk olja skall upphävas och införseln för eget bruk

göras legal.

Axel Darvik och Nyamko Sabuni (fp) vill enligt motion N415 yrkande 2

avveckla effektskatten på kärnkraft.

Folkpartiet anför i motion MJ369 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) att hindren mot en rationell klimatpolitik skall rivas genom att

EU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk

miniminivå för koldioxidavgift kan vara ett första steg.

Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vill enligt motion Sk284 att effektskatten

avvecklas.

Mikael Oscarsson (kd) framhåller i motion Sk428 att frivilligorganisationer

och samfund behöver kompenseras för de senaste årens energiskattehöjningar

på el.

Rosita Runegrund m.fl. (kd) föreslår i motion U311 yrkande 18 att

regeringen i EU bör verka för att en obligatorisk koldioxidskatt på

flygbränsle införs på global nivå.

Maria Larsson m.fl. (kd) anför i motion N410 att effektskatten är

konkurrenssnedvridande och bör avvecklas (yrkande 4). Förhandlingar bör,

enligt motionen, upptas med Danmark och andra exportländer så att

kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med miljöavgift

(yrkande 5). Utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på

ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet

och hög elproduktion premieras, framhåller motionärerna (yrkande 6). EU

bör vidare bli mer handlingskraftigt på miljöområdet. Ett viktigt steg

vore om beslut kan fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 14). Genom

ett fåtal länders blockering har det, enligt motionen, varit omöjligt

att driva igenom t.ex. gemensam miniminivå för koldioxidavgifter (yrkande

15). Motionärerna anför vidare att en utredning bör se över sätt att

slopa gränsen för när elproducerande vindkraftverk får s.k. miljöbonus

(yrkande 20). Enligt nuvarande regler är gränsen 20 000 fulleffekttimmar.

Slutligen föreslås en slopad eller kraftig höjning av den övre gränsen

för när producenter kan konsumera egenproducerad vindkraftel utan elskatt

(yrkande 21).

Kristdemokraterna framhåller i motion MJ498 yrkande 10 av Göran Hägglund

m.fl. (kd) att Sverige i EU bör verka för att skattesystem och statliga

subventioner verkar i riktning mot effektiv energianvändning och för

stopp för subventioner av fossila bränslen. Kristdemokraterna föreslår

vidare i motion MJ6 yrkande 20 att en reducerad elskatt bör utgå under

5-10 år i de hårt stormdrabbade områdena i västra och östra Sverige.

Åtgärden kan snabba på förnyelsen av elnätet och hålla elpriset oförändrat

för elkunderna trots de investeringar som krävs.

Yvonne Andersson och Anna Lindgren (m, kd) anser i motion N276 yrkande

2 att det behövs en översyn av effektskatten på kärnkraft för att

fastställa hur den kan avvecklas.

Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c) vill enligt motion Sk262 ge

svensk hotell- och restaurangnäring samma villkor som tillverkningsindustrin

i energibeskattningen.

Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begär enligt motion Sk461 en utredning om att

införa en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil som svarar

mot dess klimatpåverkan.

Miljöpartiet, slutligen, föreslår i motion N307 yrkande 8 av Peter

Eriksson m.fl. (mp) att skatten på kärnkraft bör höjas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har i samband med den gångna höstens budgetbehandling godtagit

en skatteväxling som för 2005 omfattar 3,4 miljarder kronor. Tyngdpunkten

för 2005 ligger på höjda skatter för transportsektorn. Det övergripande

syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen

fastställda miljömålen nås vilket förutsätter att åtgärder riktas mot flera

sektorer. Transportsektorn beräknas svara för större delen av

utsläppsökningarna under de kommande åren.

Det pågår för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet som syftar

till en reformering av energiskattesystemet. Arbetet bedrivs i en

arbetsgrupp inom Finansdepartementet. Regeringen följer även utvecklingen

av alternativa styrmedel på energiområdet. Införandet av alternativa

styrmedel fordrar samordning med energibeskattningen. Riksdagen införde

ett system för handel med elcertifikat den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6).

Riksdagen införde vidare den 1 januari 2005 ett program för

energieffektivisering (2004/05:NU7). Programmet omfattar energiintensiva

industriföretag som använder el i tillverkningsprocessen. Ett deltagande

i programmet innebär att företaget åtar sig att genomföra åtgärder som

leder till en effektivare elanvändning i utbyte mot att de medges

befrielse från energiskatten på el. Ett system för handel med utsläppsrätter

infördes i EU den 1 januari 2005. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid

från förbränningsanläggningar inom industri, kraft- och värmeverk och

anläggningar som producerar och bearbetar järn, stål, glas, glasfiber,

cement och keramik, papper och pappersmassa samt oljeraffinaderier.

Riksdagen har nyligen antagit den nödvändiga lagstiftningen för att

genomföra handelssystemet i svensk lagstiftning (bet. 2003/04:MJU19 och

bet. 2004/05:MJU5). Den arbetsgrupp som inom Finansdepartementet arbetar

med en reformering av energiskattesystemet skall även se över möjligheterna

att justera koldioxidskatten så att kostnaderna för utsläppsrätterna

beaktats. Regeringen har aviserat sin avsikt att komma med ett samlat

ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den

handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.

De motioner som tas upp i avsnittet rör bl.a. de nyligen i samband med

budgetbeslutet genomförda höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna,

reformeringen av energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel,

skatt på flygbränsle respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell-

och restaurangnäringens energiskatter, kompensation till frivilligorganisationer

och samfund, miljöbonus på el producerad i vindkraftverk, införseln och

beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser bl.a. frågan

om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen om

miljöskatter, andra internationella aspekter på energibeskattningen bl.

a. frågan om att belägga dansk kolkraftproducerad el med miljöavgift

vid import till Sverige, frågan om att slopa styrmedel för koldioxid

för anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter

samt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de stormdrabbade områdena

i södra Sverige. Utskottet anser att ifrågavarande motioner i allt

väsentligt rör frågor som riksdagen redan tagit ställning till eller som

nyligen utretts och som är föremål för utvärdering i Regeringskansliet,

och utskottet anser inte att det i något fall finns anledning för

riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet

begränsar sig därför till följande kommentarer.

I motion N397 yrkande 1 framförs invändningar mot den gröna skatteväxlingen

och de nyligen vid budgetberedningen genomförda höjningarna av energi-

och drivmedelsskatterna. Motionärerna anser sammanfattningsvis att

skattehöjningarna uppenbart missgynnar företagsamheten i allmänhet.

Utskottet anser dock inte att det finns anledning att ompröva nivån på

energi- och drivmedelsskatterna eftersom riksdagen nyligen beslutat i

frågan.

I motionerna Sk405 yrkandena 3 och 4, N405 yrkandena 4-6 och N410 yrkande

6 lämnas olika förslag för den förestående reformeringen av energibeskattningen.

Utskottet noterar att flera av förslagen sammanfaller med den inriktning

av energibeskattningen som Skatteväxlingskommittén förordat. Frågan

bereds för närvarande i Regeringskansliet och utskottet anser att detta

arbete inte bör föregripas.

Flera motioner tar upp effektskatten på kärnkraftsel. Förslagen i

motionerna Sk453 yrkande 12, N348 yrkande 3, N405 yrkande 7, N415 yrkande

2, Sk284, N410 yrkande 4, N276 yrkande 2 och N307 yrkande 8 har en

varierande inriktning. Förslagen varierar från ett omedelbart slopande

av effektskatten, en successiv reduktion, en omläggning till skatt på

producerad energi, en översyn av skatten för att fastställa hur den kan

avvecklas och slutligen, till en höjning av effektskatten. Utskottet

har under flera år och senast i samband med höstens budgetbehandling,

motsatt sig krav som går ut på en avveckling eller en sänkning av

effektskatten. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och finner

inte heller anledning att gå in på några av de andra framförda förslagen.

När det gäller valet av beskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes

en omläggning från en produktionsskatt till nuvarande effektskatt under

år 2000 för att på det sättet minska risken för snedvridningar inom

elproduktionen.

Förslag om att regeringen i EU skall verka för en obligatorisk skatt på

flygbränsle framförs i motion U311 yrkande 18, och i motion Sk461

föreslås en översyn av frågan om en miljörelaterad landningsskatt på

inrikes flygtrafik på sträckor under 50 mil. Enligt energiskattedirektivet

får medlemsstaterna inte beskatta energiprodukter som används för

kommersiell flygtrafik. Skattefriheten får dock begränsas till flygfotogen.

Medlemsstaterna får också begränsa skattefriheten till att gälla

internationella transporter och transporter mellan gemenskapens medlemsstater.

EG-kommissionen anser att en lämplig strategi är att fortsätta

diskussionen i frågan med International Civil Aviation Organization (ICAO)

och att rådet när beskattning av flygbränsle blir tillåten internationellt

skall besluta om undantaget i energiskattedirektivet skall upphävas.

Utskottet anser inte att det behövs något uttalande i frågan från

riksdagens sida. Luftfartsverket tar sedan 1998 ut landningsavgifter som

bl.a. är buller- och avgasrelaterade. Sverige tillämpade tidigare ett

system med avgasskatt inom luftfarten som emellertid avvecklades efter

att EG-domstolen funnit det oförenligt med det tidigare mineraloljedirektivet.

Riksdagen avslog (bet. 1999/2000:FiU1) i samband med budgetbehandlingen

för år 2000 förslag om miljöskatt på inrikesflyg. Utskottet är inte

berett att tillstyrka att en skatt ånyo införs på den inrikes luftfarten.

Motion Sk262 tar upp tjänstenäringarnas främst hotell- och restaurangnäringens

energiskatter. Enligt motionen bör villkoren bli desamma som för

tillverkningsindustrin. I en annan motion, motion Sk428, föreslås att

frivilligorganisationer och samfund behöver kompenseras för de senaste

årens energiskattehöjningar. Utskottet konstaterar att frågan om industrins

skattenedsättning och avgränsningen av det nuvarande området för

energiskattenedsättning mot andra sektorer för närvarande bereds i

Regeringskansliet med anledning av Skattenedsättningskommitténs betänkande.

När det gäller näringslivets energiskatter och energiskattenedsättningar

anser utskottet att resultatet av beredningen bör avvaktas. Beträffande

övriga skattenedsättningar på energiområdet bör sådana enligt utskottet

inte aktualiseras i andra sammanhang än när det gäller konkurrensutsatt

verksamhet. Hit hör inte frivilligorganisationer och samfund.

I motion N410 yrkandena 20 och 21 föreslås att en utredning skall se

över gränsen för s.k. miljöbonus i samband med beskattningen av el

producerad i vindkraftverk. Enligt motionen bör vidare den övre gräns

för när producenter kan konsumera egenproducerad vindkraft utan elskatt

slopas eller höjas kraftigt. Enligt motionen kan exempelvis en lantbrukare

inte bygga större vindkraftverk än 50 kW utan att betala energiskatt på

den el som han själv förbrukar.

Den s.k. miljöbonusen på vindkraftsel regleras i energiskattelagen. Den

som yrkesmässigt levererar vindkraftsel får göra avdrag med 16 öre per

kWh för havsbaserad vindkraft och med 9 öre per kWh för landbaserad

vindkraft. Avdragsrätten upphör när den sammanlagda elproduktionen i

vindkraftverket uppgår till 20 000 kWh. De befintliga stödsystemen för

den förnybara elproduktionen löpte ut 2002 eller i anslutning till

införandet av elcertifikatsystemet den 1 maj 2003. Det nya stödsystemet

innebär en sänkning av befintliga stödnivåer för vindkraft. Bedömningen

har varit att vindkraften behöver en övergångsperiod, och en avtrappning

av miljöbonusen inleddes fr.o.m. den 1 januari 2004. Samtidigt infördes

en produktionsgräns för skatteavdraget. Utskottet ställde sig så sent

som i höstas bakom den påbörjade avtrappningen av vindkraftens miljöbonus.

Utskottet vidhöll att de överväganden som låg bakom utfasningen av

detta stöd alltjämt var hållbara. Utskottets ställningstagande är

fortfarande giltigt.

Enligt energiskattelagen är all egenproducerad vindkraftsel som förbrukas

av producenten befriad från energiskatt oavsett generatorns storlek. Så

snart producenten yrkesmässigt börjar sälja el vidare inträder

skattskyldighet även för den egenförbrukade elkraften. Utskottet anser inte

att reglerna bör ändras.

Motionerna Sk354 och Sk268 gäller införseln och beskattningen av röd

finsk olja. Motionärerna vill legalisera privatinförseln av oljan och

avskaffa den dubbla punktbeskattningen. Sverige har alltsedan EU-inträdet

utnyttjat cirkulationsdirektivets möjligheter att på nytt beskatta

mineralolja som inköpts beskattad i en annan medlemsstat om oljan

transporteras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för

deras räkning. Avsikten är att förhindra att privatpersoner för större

mängder med bränsle mellan länderna. Utskottet anser det angeläget att

Sverige kan föra en egen politik när det gäller punktbeskattningen av

eldningsolja och motsätter sig motionärernas krav på att tillåta

privatpersoner att fritt föra in kommersiella kvantiteter eldningsolja i

landet.

Utskottet övergår härefter till de motioner som rör EU-samarbetet och

frågor om bl.a. en gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt,

att miljöskatter skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i rådet.

Dessa frågor tas upp i motionerna MJ369 yrkande 5 respektive N410

yrkandena 14 och 15. I motion MJ498 yrkande 10 anförs att Sverige i EU

bör vara pådrivande för att skattesystem och statliga subventioner verkar

i riktning mot effektiv energianvändning och stopp för subventioner av

fossila bränslen. Som utskottet de senaste åren har redovisat har Sverige

i EU aktivt stött arbetet med det nya energiskattedirektiv som antogs

den 27 oktober 2003 och som innebär att positiva minimiskattenivåer för

el och samtliga energiprodukter, dvs. såväl mineraloljor som kol och

naturgas, därigenom gäller fr.o.m. den 1 januari 2004. Direktivet innebär

höjda minimiskattesatser på mineraloljor men samtidigt ökad flexibilitet

för medlemsstaterna, bl.a. vad gäller möjligheten till differentiering

utifrån bränslets miljöegenskaper.

Frågan om utvidgad användning av kvalificerad majoritet i rådet var

aktuell vid regeringskonferensen i Nice i december 2000. Konferensen

beslöt att enhällighet även i fortsättningen skall gälla alla bestämmelser

i fördraget som rör beskattning. Beslutet överensstämmer med den svenska

inställningen. Även utskottet anser att den nuvarande ordningen för att

fatta beslut i skattefrågor i EU är den som långsiktigt gynnar svenska

intressen. Det kan i detta sammanhang framhållas att Amsterdamfördraget

innebar att miljöfrågorna fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar

och att formerna för beslut om åtgärder för att uppnå miljömålen ändrades.

Europaparlamentet har fått en större roll i lagstiftningsarbetet.

Fördraget innebar också att området för beslut med kvalificerad majoritet

utsträcktes till nya områden.

När det härefter gäller förslaget i motion N410 yrkande 5 om att belägga

dansk kolkraftsproducerad el med miljöavgift vid import till Sverige är

utskottet övertygat om att elproduktion som inte är miljövänlig kommer

att bli dyrare och därmed mindre konkurrenskraftig i samband med att

staterna skall minska utsläppen av koldioxid för att säkerställa åtagandena

under Kyotoprotokollet. Danmark skall inom ramen för EU:s interna

bördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser med 21 % jämfört med

1990 års nivå. Enligt den danska genomförandeplanen kommer danska

kolkraftverk att kunna exportera el endast om de köper kvoter som uppväger

utsläppen.

Enligt motion Sk424 vill motionärerna slopa dubbla styrmedel för koldioxid

för mindre anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter.

Genom proposition 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter 1 ändrades i

enlighet med Flex Mex 2-utredningens förslag 16 kap. 2 § miljöbalken så

att villkor om begränsning av koldioxidutsläpp inte får beslutas för

verksamhet som ingår i handelssystemet. Inte heller villkor om att

begränsa använd mängd fossilt bränsle i syfte att begränsa koldioxidutsläppen

får meddelas i miljötillstånden för anläggningarna. För anläggningar

som inte ingår i handelssystemet innebar propositionen ingen förändring

i detta avseende. Utskottet är inte berett att föreslå en ändring av

miljöbalkens regler.

När det slutligen gäller förslaget i motion MJ6 yrkande 20 om en reducerad

elskatt i de stormdrabbade områdena i södra Sverige vill utskottet

framhålla att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet

nyligen presenterat ett brett åtgärdsprogram för att så snart som möjligt

få ut det stormfällda virket ur skogen. Bland de aviserade åtgärderna

kan, såvitt är av intresse i det här sammanhanget, nämnas en

dieselskattenedsättning i Götaland för skogsbrukets arbetsmaskiner.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om skattebefrielse för växthusodlingens

elanvändning och befrielse från elcertifikatavgift, om gränsdragningen i

rättstillämpningen mellan jordbruk och annan verksamhet, om utvidgning

av den genomförda sänkningen av dieselskatten på jord- och skogsbrukets

arbetsmaskiner till andra dieseldrivna motoraggregat och motorpaket, om

vådan för jord- och skogsbruket av att genomföra vissa av

Vägtrafikskatteutredningens förslag, om att slopa skatten på handelsgödsel och

skatten på bekämpningsmedel, om en miljödifferentiering av skatten på

bekämpningsmedel, om skattelättnader för jordbruket vid inblandning av

förnybara drivmedel och om en harmonisering av skattebelastningen för

jordbruket, växthusodlingen och trädgårdsnäringen.

Jämför reservationerna 4 (m), 5 (fp) och 6 (kd) samt särskilt yttrande

1 (c).

Bakgrund

Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av samma skattelättnader

som tillverkningsindustrin vid förbrukning av el och bränslen. En

beskrivning av energibeskattningen har lämnats ovan.

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.

Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att

andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram

kadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram

per ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo

verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Den s.k. HOBS-utredningen (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på

handelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.

För att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås

att uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa

och miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslogs en höjning av

skatten med 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004

beslutade riksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till

30 kr fr.o.m. den 1 januari 2004.

Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om

en återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till

jordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt

på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket

via ett särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används

till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och

minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet

återförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. informations-,

utbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja

hållbara produktionsmetoder. Skatten på bekämpningsmedel återförs

kollektivt för forsknings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja

en hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen.

Budgetbeslutet för 2005

Riksdagen beslutade att koldioxidskatten på dieselolja som används i

yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet för drift

av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar fr.o.

m. den 1 januari 2005 sätts ned med 77 % (ca 2 kr per liter från 2005

års nivå). Riksdagen avslog förslag (c) om att dieselskatten skulle

sänkas till 1 kr per liter för jord- och skogsbruk och förslag (m, c)

om att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skulle slopas

(2004/05:SkU1y, FiU1).

Motionerna

Michael Hagberg (s) anför i motion Sk410 att införandet av EU:s minimiskatt

på el utgör en mycket besvärande kostnadsökning för växthusodlingen som

är beroende av belysning för produktionen. Liksom industrin har

växthusodlingen tidigare varit befriad från skatt på el. Den gällande

skattebefrielsen på el för kemisk reduktion bör även innefatta växthusodlingens

el för belysning för fotosyntes.

Samme motionär påtalar i motion Sk411 att elcertifikat och kvotplikt

har betydligt ökat kostnaderna för växthusföretagen och försämrat

konkurrenssituationen. Regeringen har aviserat en översyn av vilka sektorer

av näringslivet och vilka företag som bör komma i fråga för en befrielse

från kvotplikt och elcertifikatsavgift.

Michael Hagberg (s) begär slutligen i motion Sk412 ett tillkännagivande

om energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer inom

jordbruket (fruktodlingen). Det är enligt motionären betydelsefullt med

ett förtydligande om att kooperativ jordbruksverksamhet i energiskattesammanhang

åtnjuter samma regelverk som enskilda fruktodlingsföretag.

Kenth Högström (s) framhåller i motion Sk485 att den föreslagna sänkningen

av dieselskatten på jord- och skogsbrukets maskinpark har inneburit att

de dieseldrivna motoraggregat och motorpaket som används vid sidan av

den mobila fordonsparken beskattas fullt ut. Motionären ifrågasätter om

inte meningen bör vara att likställa alla förekommande dieseldrivna

arbetsredskap.

Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk209 att ett genomförande av vissa

förslag från Vägtrafikskatteutredningen kan komma att slå hårt mot jord-

och skogsbruken. Det gäller förslagen om höjda drivmedels- och fordonsskatter

samt kilometerskatten.

Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) föreslår i motion Sk405 yrkandena 1

och 2 att riksdagen beslutar slopa skatterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel.

Anita Brodén m.fl. (fp) anför i motion MJ508 yrkande 6 att koldioxidutsläppen

behöver sänkas och jordbruket behöver få bättre konkurrensvillkor genom

skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel.

Dan Kihlström m.fl. (kd) anser i motion Sk455 yrkandena 1 och 2 att det

behövs en harmonisering av skattebelastningen för växthus- och

trädgårdsnäringarna i EU:s medlemsländer. Enligt motionen bör man utnyttja

den möjlighet som finns i energiskattedirektivet att sätta ned skatten

på växthusodlingens elanvändning till noll.

Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) slutligen, anser i motion MJ497 yrkande

35 att det är angeläget att inom EU kraftfullt driva frågan om harmonisering

av avgifter och skatter för jordbruket. Enligt motionen bör regeringen

vidare återkomma med förslag om en miljödifferentiering av skatten på

bekämpningsmedel där det totala skatteuttaget inte höjs (yrkande

36).

Utskottets ställningstagande

När det först gäller skattebefrielsen i samband med kemisk reduktion,

som tas upp i motion Sk410, baseras denna skattebefrielse på

energiskattedirektivet och infördes i den svenska lagstiftningen den 1 juli

2004 (prop. 2003/04:144, bet. 2003/04:SkU36). Utskottet anser att frågan

endast har varit aktuell i samband med industriella processer och att

det knappast föresvävat någon, vare sig vid direktivets tillkomst eller

i samband med lagstiftningsärendet i riksdagen, att kemisk reduktion

skulle omfatta de biologiska processer som äger rum i växter. Utskottet

återkommer i det följande till den möjlighet som öppnas genom artikel

15.3 i energiskattedirektivet att sätta ned skatten på el till noll i

bl.a. trädgårdsnäringen.

När det gäller motion Sk411 och frågan om att elcertifikat och kvotplikt

har ökat kostnaderna för växthusföretagen pågår i Regeringskansliet ett

arbete med anledning av en rapport från Energimyndigheten där man

försöker klara ut gränsdragningsfrågorna och om och hur reglerna för

elcertifikat kan behöva förändras.

Motion Sk412 gäller uppenbarligen tillämpningen och tolkningen av

nuvarande bestämmelser för skattenedsättning såvitt gäller gränsdragningen

mellan jordbruk och annan verksamhet. Det ankommer på skatteförvaltningen

att sköta denna uppgift, och utskottet går inte närmare in på

frågan.

Utskottet anser, i enlighet med vad som sägs i motion Sk485, att den av

riksdagen nyligen genomförda sänkningen av koldioxidskatten på dieselolja

i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet endast omfattar

vissa motordrivna fordon. Något annat har inte varit riksdagens avsikt.

De förslag av Vägtrafikskatteutredningen som nämns i motion Sk209, bl.

a. frågan om höjda drivmedels- och fordonsskatter samt frågan om

kilometerskatt, utvärderas för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet

finner ingen anledning att föregripa detta arbete. Riksdagen har för

övrigt i samband med budgetbeslutet för år 2005 tagit ställning till

vissa förändringar av fordons- och drivmedelsskatterna. Riksdagen har

nyligen även behandlat skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

som tas upp i motion Sk405, och i det sammanhanget avvisat förslag om

att slopa dessa skatter. En miljödifferentiering av skatten på

bekämpningsmedel ingick i HOBS-utredningens förslag. Eftersom frågan därmed

är aktualiserad i Regeringskansliet anser utskottet att det inte behövs

något uttalande från riksdagen med anledning av motion MJ497 i denna

del.

Frågan om skattelättnader för jordbruket i samband med inblandning av

förnybara drivmedel som berörs i motion MJ508 bör enligt utskottets

mening tas upp i ett vidare sammanhang. Det är lämpligt att avvakta

regeringens utvärdering av de förslag som lämnats av Utredningen för

förnybara fordonsbränslen (M 2003:02).

Utskottet kan i och för sig instämma i det önskvärda i en harmonisering

av skattebelastningen för jordbruks, växthus- och trädgårdsnäringarna

i EU i enlighet med motionerna Sk455 och MJ497 men ser ingen anledning

för riksdagen att uttala sig särskilt i frågan.

När det slutligen gäller förslaget i motion Sk455 om att undanta

växthusodlingens elanvändning från elskatt vill utskottet endast anföra

följande. Enligt artikel 15 punkt 3 i energiskattedirektivet får

medlemsstaterna tillämpa en skattenivå ned till noll för bl.a. el som

används inom jordbruk, trädgårdsskötsel eller fiskodling samt inom

skogsbruk. Enligt direktivet skall rådet före den 1 januari 2008 undersöka

om möjligheten att tillämpa en skattenivå ned till noll skall avskaffas.

Frågan om beskattningen av näringslivets elförbrukning behandlades i

Skattenedsättningskommitténs betänkande SOU 2003:38 Svåra skatter!

Utredningen föreslog en enhetlig skattesats för hela näringslivet. Som

framgått ovan ersattes den nollskattesats som gällde tidigare på el som

förbrukas inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks-

och vattenbruksnäringarna den 1 juli 2004 med en skattesats på 0,5 öre

per kWh, motsvarande energiskattedirektivets miniminivå (bet. 2003/04:FiU1).

Energiintensiva företag som använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen

har sedan den 1 januari 2005 möjlighet att delta i femåriga program för

energieffektivisering i utbyte mot skattebefrielse på el. Denna möjlighet

är begränsad till industrin. Utskottet är inte berett att förorda att

växthusodlingens elanvändning undantas från energiskatt.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Vägtrafikbeskattning

Vägtrafikskatteutredningen

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08, dir. 2001:12, dir. 2002:26 och

dir. 2004:7) avlämnade i juni 2002 delbetänkandet Vissa vägtrafikskattefrågor

(SOU 2002:64). I syfte att förbättra åkerinäringens konkurrenssituation

och öka miljöstyrningen för tunga motorfordon, föreslog utredningen en

särskild fordonsskatteskala som är differentierad efter de miljöklasser

som finns för fordon. Utredningen föreslog vidare bl.a. en höjning av

fordonsskatten för bensin- och dieseldrivna lätta lastbilar och bussar

för att skatteuttaget skall närma sig nivån för fordonsskatt på personbilar.

Utredningen avlämnade i maj 2004 sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU

2004:63). Utredningens föreslag omfattar framför allt tre större områden.

För det första en likformig drivmedelsbeskattning (i ett första steg

skall skatten på dieselolja höjas med 50 öre per liter). För det andra

en koldioxidrelaterad fordonsskatt för lätta motorfordon, och slutligen

en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga motorfordon.

Utredningen lämnar vidare förslag till en modern och förenklad

författningsreglering av vägtrafikbeskattningen, bl.a. i form av en ny

vägtrafikskattelag.

Utredningen lämnar slutligen vissa överväganden kring beskattningen av

dieselolja för arbetsmaskiner och huvuddragen kring utformningen av ett

svenskt kilometerskattesystem för tunga lastfordon.

Budgetbeslutet för 2005

Riksdagen (bet. 2004/05:FiU1) ställde sig bakom förslaget att

transportsektorn nu skall ingå i den gröna skatteväxlingen. Riksdagen beslutade

höja energiskatten på bensin den 1 januari 2005 med 15 öre per liter

och på dieselolja med 30 öre per liter, exklusive moms. Härutöver tillkom

höjningar på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna.

Dessutom höjdes den särskilda avgiften vid överträdelse av användningsförbudet

för märkt olja. Fordonsskatten höjdes den 1 januari 2005 med 23 % för

bensindrivna personbilar, med 2 % för dieseldrivna personbilar och med

40 % för lätta bussar och lätta lastbilar.

Regeringen aviserade en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta

fordon med målet att ett nytt regelverk skall kunna träda i kraft den

1 januari 2006.

Riksdagen avslog oppositionens avslagsyrkanden (m, fp, kd, c) rörande

höjda drivmedels- och fordonsskatter.

Vägavgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag i olika riktningar angående ett kilometerskattesystem

och om en översyn av det befintliga vägavgiftssystemet med avseende på

gasdrivna lastbilar.

Jämför reservation 7 (kd) och särskilt yttrande 2 (m, c).

EG-direktiv m.m.

Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i direktiv 1999/62/EG

om avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer.

Kommissionen har nyligen lämnat förslag till direktiv avseende

införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem

i gemenskapen, KOM (2003) 132 slutlig,

avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer,

KOM (2003) 448 slutlig, eurovinjettdirektivet.

Enligt förslaget skall en obligatorisk infrastrukturavgift tas ut för

alla lastbilar eller lastbilskombinationer med en bruttovikt över 3,5

ton när de kör på motorvägar i transeuropeiska vägnätet, TEN-nätet.

Enligt förslaget får medlemsstaterna dock ta ut avgift även på riksväg

eller huvudväg som går nära motorvägen. Avgiften föreslås kunna

differentieras med avseende på fordonstyp (vägslitage, emissioner och

olyckor), trängsel samt vägförhållanden. Avgiftsuttaget skall kunna

kompenseras genom sänkt fordonsskatt. Kommissionen anser att intäkterna

skall återföras till användarna av vägarna i form av bättre underhåll

av vägnätet, och framför allt skall avgiftsintäkterna användas för att

förverkliga de infrastrukturer som saknas i TEN-nätet.

Bakgrund

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i vägavgiftssamarbetet Eurovinjett

tillsammans med Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland

(prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Avgiften tas ut för tunga lastbilar

eller lastbilskombinationer med en totalvikt på minst 12 ton och gäller

för en viss tidsperiod. Betald vägavgift ger rätt att trafikera vägarna

i anslutna länder. För dessa fordon har fordonsskatten sänkts. Riksdagen

beslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13) att vägavgiften

i enlighet med rådets direktiv 1999/62/EG skall differentieras efter

vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller.

Tyskland har den 31 augusti 2003 upphört med att ta ut vägavgift.

Avsikten var att fr.o.m. detta datum i stället ta ut kilometeravgift, men

med hänvisning till tekniska problem har man valt att inte uppbära

avgiften. En avgift har dock börjat tas ut den 1 januari 2005. Övriga

samarbetsländer fortsätter att ta ut vägavgift, med Nederländerna som

ansvarigt för den centrala administrationen. För att kompensera effekterna

av kilometeravgiften för åkarna kommer Tyskland att återbetala en del

av avgiften mot uppvisande av bevis för att punktskatt på bränsle

betalats i Tyskland. Kompensationen betalas ut oavsett nationalitet men

omfattar bara fordon på minst 12 ton.

Motionerna

Pär Axel Sahlberg (s) efterfrågar i motion Sk422 vassare åtgärder i

trafikpolitiken för att vi skall klara klimatmålen. Sverige bör enligt

motionen helst tillsammans med de övriga nordiska länderna införa

miljörelaterade kilometeravgifter för vägtransporter.

Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m) i motion Sk430 yrkande 2

anser att vägtrafikskatteutredningens förslag om kilometerskattesystem

bör avvisas eftersom det innebär ökade kostnader för transportsektorn.

Motionärerna vill i stället utreda hur ett framtida kilometerskattesystem

kan utformas (yrkande 3).

Bengt-Anders Johansson (m) vill enligt motion MJ441 yrkande 2 se över

systemet för vägavgifter när det gäller gasdrivna lastbilar. Motionären

anser att vägavgiftssystemet missgynnar lastbilar som drivs med biogas

eller naturgas. Orsaken är att Sverige inte klassar motorerna i bästa

miljöklass trots att de miljömässigt är bättre än dieselmotorerna i

bästa miljöklass.

Johnny Gylling m.fl. (kd) föreslår i motion T461 yrkande 4 att

trafikbeskattningen inom EU bör harmoniseras med direkt koppling till

miljöpåverkan. Enligt motionen bör en gemensam kilometerskatt införas med

utrymme för lokala variationer. Samma motionärer redovisar i motion

T462 yrkande 6 olika hänsynsfaktorer vid införande av kilometerskatt.

Birgitta

Carlsson och Jörgen Johansson (c) föreslår i motion Sk415 att utländska

lastbilar skall få betala vägavgift vid transporter inom landet och att

avgiften skall kunna tas ut efter antalet körda kilometer eller efter

den tid de vistas i landet.

Utskottets ställningstagande

Vägtrafikskatteutredningen har i sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU

2004:63) lämnat vissa överväganden om huvuddragen kring utformningen av

ett svenskt kilometerskattesystem för tunga lastfordon. Utredningens

förslag utvärderas för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet

anser att resultatet av detta arbete bör avvaktas.

När det gäller frågan i motion MJ441 om att vägavgiftssystemet missgynnar

gasdrivna tunga fordon genom att motorerna inte hänförs till bästa

miljöklass, vill utskottet anföra följande. Vägavgiftens storlek är

beroende av antalet axlar på fordonet och vilka krav på utsläpp av

föroreningar som fordonets motor uppfyller. När avgift betalas per dag är

avgiften 72 kr oavsett vilka avgaskrav fordonet uppfyller. Vid andra

betalningsintervall kan nämnas att skillnaden i vägavgift för ett fordon

med högst tre axlar som uppfyller de högsta respektive lägsta avgaskraven

är 54 kr vid veckobetalning, ca 200 kr vid en månatlig och ca 1 900 kr

vid en årlig avgiftsbetalning. Förändringar av specifikationerna i

miljöklassningssystemet för drivmedel är en mycket grannlaga uppgift som

fordrar ingående studier och överväganden för att förhindra negativa

effekter för miljön. Utskottet är inte berett att föreslå ett

tillkännagivande i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Drivmedels- och fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om sänkta skatter på drivmedel, om förändringar

av drivmedels- och fordonsbeskattningssystemet och om olika utredningar

på området.

Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (kd) samt särskilt yttrande 3

(c).

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt energiskattelagen är skatten på bensin (miljöklass 1) 4:96 kr

per liter (energiskatt 2:84 kr och koldioxidskatt 2:12 kr) och på diesel

(omärkt miljöklass 1) 3 645 kr per m3 (energiskatt 1 036 kr och

koldioxidskatt 2 629 kr).

Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon, tas ut med visst belopp

för en viss tidsperiod oavsett i vilken utsträckning fordonet faktiskt

används. Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, lastbilar,

bussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som

är eller bör vara registrerade i bilregistret och som inte är avställda.

Fordonsskattens storlek varierar bl.a. med fordonsslag, skattevikt,

drivmedel och fordonets konstruktion.

Som exempel är fordonsskatten för en bensindriven personbil med skattevikt

över 900 kg 903 kr + 183 kr för varje hundratal över lägsta skattevikt

(900 kg). Fordonsskatten för motsvarande dieseldrivna personbil är 2 870

kr + 580 kr för varje hundratal över lägsta skattevikt. Den högre

fordonsskatten för dieselbilar har motiverats med att dieselolja beskattas

lägre än bensin och att den sammanlagda beskattningen för motoralternativen

bör vara ungefär lika. Vid en årlig körsträcka på ca 1 700 mil är den

sammanlagda skattebelastningen ungefär lika stor för en dieselbil som

för en bensinbil.

El- och elhybridbilar med en skattevikt av högst 3 500 kg är befriade

från fordonsskatt i fem år.

Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i vissa glesbygdskommuner

är sedan 1980 nedsatt och tas i dessa områden ut till den del skatten

överstiger 384 kr.

Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den 1 januari 2002.

Enligt kommissionens uppfattning i meddelandet KOM (2002) 431 rörande

lätta fordon bör dieselskatten höjas i nivå med bensinskatten samtidigt

som den årliga vägtrafikskatten för dieselbilar anpassas till den nivå

som gäller för bensindrivna bilar. Kommissionen anser vidare att

registreringsskatter och årliga vägtrafikskatter skall omvandlas till helt

koldioxidbaserade skatter.

Motionerna

Inger Lundberg (s) efterlyser i motion Sk385 en uppföljning av effekterna

för busstrafiken av den i budgeten föreslagna skattehöjningen på dieselolja.

Rolf Gunnarsson (m) vill i motion Sk219 ha en sänkning av skatten på

bensin och påtalar bl.a. att nästan 70 % av bensinpriset är skatt.

Stefan Hagfeldt (m) vill i motion Sk235 också ha sänkt bensinskatt med

motiveringen att enskilda och familjer skall ha råd att äga och köra

bil. En sänkning förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden och underlättar

för boende i glesbygd, framhåller motionären, samtidigt som det är

viktigt att transporterna blir billigare för näringslivet.

Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m) yrkar i motion Sk266 sänkt dieselskatt.

Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (m) föreslår i Sk273 att

fordonsskatten på dieselbilar skall jämställas med skatten på bensindrivna

bilar.

Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m) framhåller i motion Sk311 att

skatten på bensin och diesel inte bör höjas.

Gunnar Axén och Anna Lindgren (m) anser i motion Sk350 att ytterligare

skattehöjningar bör skjutas upp i avvaktan på en översyn av effekterna

på glesbygden av höjda bilskatter.

Bengt-Anders Johansson (m) vill i motion Sk372 att riksdagen uttalar

sig om beskattningen av bilar och bilåkning. Motionären anser att gränsen

har nåtts där bilen börjar bli överbeskattad. Staten bör inte motarbeta

bilanvändningen, framhåller motionären, utan medborgarna bör uppmuntras

att använda bilen mer eftersom detta bidrar till mer än vad det kostar.

Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m) föreslår i motion Sk430

yrkande 1 sänkt dieselskatt med motiveringen att höjda drivmedelskostnader

är till nackdel för svensk skogsindustri.

Elizabeth Nyström m.fl. (m) tar i motion T463 yrkande 6 upp beskattningen

av lätta lastbilar och framhåller att fusket med omregistrering av

personbilar till lätta lastbilar bör lösas på annat sätt än genom generellt

höjda fordonsskatter.

Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (m) anför i motion N396 yrkande 3

att de ökande skatterna på drivmedel utgör ett stort hinder för turismen

och är starkt konkurrenshämmande gentemot grannländerna.

Runar Patriksson (fp) anser i motion Sk358 yrkande 1 att straffbeskattningen

på diesel för personbilar skall avskaffas. Enligt motionen bör en

utredning se över eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna

och bensindrivna personbilar (yrkande 2). Motionären vill slutligen

harmonisera skattesystemet mellan diesel och bensin så att lika

miljöpåverkan får samma skatt (yrkande 3).

Runar Patriksson (fp) vill vidare enligt motion Sk360 att de sociala

konsekvenserna av ytterligare höjda skatter på bilismen skall utredas.

Hans Backman (fp) föreslår i motion Sk449 yrkande 2 en ändring av

bensinbeskattningen så att höjningar av världsmarknadspriset inte automatiskt

slår igenom i form av högre bensinskatt. Samma yrkande framför motionären

i motion N346 yrkande 7.

Erling Wälivaara (kd) anser i motion Sk230 att regeringen bör utreda

vilka effekter en höjning av vägtrafikskatten får för glesbygden i

Norrland.

Ulrik Lindgren (kd) i motion Sk256 vill utreda frågan om en differentierad

drivmedelsskatt. En differentiering innebär enligt motionären större

rättvisa mellan glesbygd och övriga landet.

Ragnwi Marcelind (kd) vill i motion Sk280 att riksdagen uttalar sig om

bränsleskatten för dem som bor i glesbygd med hänvisning till att

beslutet att höja skatten på diesel och bensin drabbar människor i

glesbygdskommuner.

Dan Kihlström (kd) anser i motion Sk285 att regeringen skyndsamt bör

utreda de sociala konsekvenserna i glesbygden av höjda bilskatter.

Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (kd) betonar i motion Sk414 att en

differentiering av bensinskatten skulle innebära större rättvisa mellan

glesbygden och övriga landet.

Johnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion T461 yrkande 5 att skattevillkoren

för diesel respektive bensin bör bli likvärdiga och att beskattningen

bör utgå från den verkliga miljöpåverkan.

Kristdemokraterna anför i motion MJ6 yrkande 16 av Göran Hägglund (kd)

att en omläggning av trafikbeskattningen i enlighet med

Vägtrafikskatteutredningens

förslag innebär höjd skatt på dieselbränsle och därför bör åtföljas av

ett återbetalningssystem av den höjda dieselskatten för åkerinäring,

jord- och skogsbruk samt övrig yrkestrafik.

Åsa Torstensson (c) anför i motion Sk342 yrkande 1 att det behövs

skatteregler som stimulerar människors val av en grön livsstil. En grön

skatteväxling bör skapa goda förutsättningar för grön livsstilsväxling

där avstånd och bilberoende inte bestraffas med högre skatter, säger

motionären (yrkande 2).

Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (c) föreslår i motion T290 yrkande

2 att släp och lastbilar äldre än 30 år bör skattebefrias. Bilar äldre

än 30 år är skattebefriade men inte släpen. Arbetet med bevarande av de

historiska släpen skulle underlättas om också de befriades från skatt,

framhåller motionärerna.

Sven Bergström m.fl. (c) föreslår i motion T398 yrkande 25 att det införs

en differentierad fordonsskatt som tar hänsyn till koldioxid, NOx och

partikelutsläpp samt är teknikneutral.

Solveig Hellquist m.fl. (m, fp, kd, c) i motion Sk475 vill utreda

konsekvenserna av skattehöjningar på bensin och diesel i glesbygd.

Miljöpartiet anser i motion N307 yrkande 5 av Peter Eriksson m.fl. att

frågan om en koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar (jeepskatt)

bör utredas. Ett yrkande med samma inriktning framför Yvonne Ruwaida m.

fl. (mp) i motion Sk352, enligt vilket frågan om en registreringsskatt

på extremt bränsleslukande bilar snarast bör utredas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har genom budgetbeslutet för 2005 (bet. 2004/05:FiU1) tagit

ställning till skattenivån på drivmedel som ett led i en fortsatt grön

skatteväxling och i det sammanhanget avslagit oppositionens krav på

sänkt skatt på bensin och diesel. Riksdagen tog vidare del av regeringens

bedömning i budgetpropositionen om en miljöinriktad fordonsskatteomläggning

från år 2006. Utskottet ser ingen anledning att sänka skatten på bensin

och diesel eller att i övrigt förändra drivmedels- och fordonsbeskattningen

på det sätt motionärerna föreslår. Hela vägtrafikbeskattningen har varit

föremål för översyn av Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08), och

utskottet anser att den pågående beredningen av förslagen i utredningens

betänkanden bör avvaktas.

Utskottet vill med anledning av de motioner som berör effekterna i

glesbygd av höjda drivmedelsskatter också erinra om att regeringen i

december 2004 tillkallade en särskild utredare (dir. 2004:168) med

uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder

inom skatteområdet. Uppdraget avser främst förhöjt grundavdrag till

fysiska personer inom stödområde A. I andra hand skall utredaren överväga

om andra regionala stimulansåtgärder kan vidtas med syftet att stimulera

den regionala utvecklingen där medborgare och företag kan ha höga

utgifter till följd av långa transportavstånd och kallt klimat.

Den fråga som tas upp i motionerna Sk449 yrkande 2 och N346 yrkande 7,

nämligen frågan om att höjningar av världsmarknadspriset på bensin

slår igenom i form av höjd skatt på bensin, har sin grund i

mervärdesskattesystemet och inte i punktskattesystemet. Denna ordning bygger på

allmänna principer för beskattningen och gäller alla varor och inte

bara bensin. Höjningar av priset innebär alltid ett högre mervärdesskattebelopp.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver uttala sig i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Alternativa drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om förlängning av skattebefrielsen för biogas,

om lagändringar för att åstadkomma en skattemässig likställdhet för

miljövänliga bränslen, om skatterabatt på nya bilar som drivs med

alternativa bränslen och om att skatteklassa RME och diesel var för sig.

Jämför reservationerna 10 (kd) och 11 (c).

Bakgrund

Statens satsningar på miljövänliga drivmedel och miljöanpassade fordon

sker bl.a. genom samverkansprogram med bilindustrin och genom

skattesubventioner av alternativa drivmedel. Biobränslen beskattas i dag endast

när de används för drift av motordrivna fordon. Genom s.k. pilotprojektdispenser

sedan 1995 har emellertid all användning av biodrivmedel (inklusive

biogas) varit helt eller, såvitt gäller etanol i blandning med

mineraloljeprodukt, i varje fall delvis skattebefriad. Genom den av riksdagen

godtagna skattestrategin för alternativa drivmedel är målsättningen att

koldioxidneutrala bränslen även de kommande åren skall ha de skattevillkor

som krävs för att underlätta en bred introduktion av sådana bränslen på

marknaden.

Utredningen om förnybara fordonsbränslen (M 2003:02) skall föreslå

nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion av förnybara

fordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå på 2 % för 2005 och 5,

75 % för 2010 som antagits genom biodrivmedelsdirektivet. I uppdraget

(dir. 2003:89) ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet för

bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle

2005. Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form

av drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat). Utredningen lämnade i

januari 2004 delbetänkandet Förnybara fordonsbränslen - nationella målet

2005 och att öka tillgängligheten av dessa bränslen (SOU 2004:4).

Utredningen överlämnade den 12 januari 2005 slutbetänkandet Introduktion

av förnybara fordons bränslen (SOU 2004:133).

I budgetpropositionen för 2005 anför regeringen att det är angeläget

att den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som

lades fast i budgetpropositionen för år 2002 och utvecklades i

budgetpropositionen för år 2004 kan börja tillämpas så snart erforderligt

statsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. Kommissionen har

prövat och godkänt den ursprungliga skattestrategin enligt statsstödsreglerna.

Den i budgetpropositionen för år 2004 utvidgade skattestrategin har

anmälts till kommissionen för prövning enligt reglerna om statligt stöd.

Regeringen återkommer till riksdagen med förslag till de lagändringar

som är nödvändiga för att skattestrategin skall kunna tillämpas så snart

kommissionens godkännande har erhållits. Intill dess beslutar regeringen

om skattenedsättning i särskild ordning genom individuella dispenser

från energiskatt och koldioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel. De

individuella dispenserna upphör att gälla när lagstiftning om generell

befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för de drivmedel som

dispenserna avser träder i kraft.

Motionerna

Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (s) föreslår i motion Sk413 att

det skapas långsiktiga regler rörande alternativa bränslen. Motionärerna

framhåller att biogas är skattebefriad fram till år 2008. En tydlig

långsiktig inriktning på beslut skulle underlätta för konsumenter och

producenter. Motionärerna anser att Sverige skulle kunna följa Tysklands

exempel där reglerna gäller till år 2020.

Kristdemokraterna anser i motion MJ498 yrkande 14 av Göran Hägglund m.

fl. (kd) att regeringen bör föreslå lagändringar som undanröjer den

skattemässiga diskrimineringen av miljövänliga bränslen. Enligt motionen

är nuvarande klassningskriterier för miljövänliga drivmedel inte tidsenliga

och missgynnar nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.

Centerpartiet föreslår i motion MJ370 yrkande 5 av Maud Olofsson m.fl.

att RME och diesel skall skatteklassas var för sig. Inblandningen av

rapsmetylester i diesel begränsas till 2 % enligt specifikationen i

miljöklass 1. Oljebolagen ser goda tekniska möjligheter att blanda in

5 %. Detta skulle med dagens regler leda till ändrad skatteklass.

Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) föreslår i motion Sk381 att

det införs en skatterabatt på nya bilar som drivs med alternativa

bränslen. Dessa bilar betingar ett högre nypris, och för att få människor

att våga satsa på en bil som drivs med alternativbränsle bör det införas

en skatterabatt på 10 000 kr, framhåller motionärerna (yrkande 1). I

samma motion betonas vidare att det måste finnas tankställen med

alternativa drivmedel jämt fördelade över hela landet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

När det gäller motion Sk413 instämmer utskottet i att en långsiktighet

i skattevillkoren kan underlätta introduktionen på marknaden av alternativa

bränslen. Samtidigt är det viktigt att en överkompensation undviks. Den

skattestrategi för alternativa drivmedel riksdagen ställt sig bakom

omfattar en femårsperiod under vilken villkoren om skattebefrielse skall

stå fast. Målsättningen är att koldioxidneutrala bränslen även på längre

sikt skall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred

introduktion av sådana bränslen på marknaden.

Förändringar av specifikationerna i klassningssystemet för drivmedel

fordrar ingående studier och överväganden för att förhindra negativa

effekter för miljön. Regeringen har lämnat flera uppdrag till främst

Vägverket med anknytning till alternativa drivmedel. Här kan nämnas att

Vägverket bl.a. skall ta fram underlag för miljöklassning av diesel med

inblandning av fettsyrametylester (FAME), bl.a. RME. Uppdraget skall

redovisas den 1 juni 2005. I Regeringskansliet bereds för närvarande

ett förslag från Naturvårdsverket om miljöklassning av alternativa

drivmedel. Enligt vad utskottet erfarit kan förslaget komma att ligga

till grund för ett nytt uppdrag till Vägverket inom kort. Likartade

förslag rörande klassningssystemet för drivmedel som de i motionerna

MJ498 yrkande 14 och MJ370 yrkande 5 har nyligen behandlats och avslagits

av riksdagen (2004/05:MJU4) i samband med behandlingen av regeringens

proposition 2004/05:9 Kvaliteten på bensin och dieselbränslen. Av det

anförda framgår att miljöklassningen av alternativa drivmedel till en

del nyligen har behandlats och i övrigt fortfarande är föremål för

uppmärksamhet i Regeringskansliet, och utskottet anser därför att ett

tillkännagivande i frågan inte behövs.

Utskottet är heller inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion

Sk381 yrkandena 1 och 2 om en skattesubventionering vid inköp av nya

bilar som drivs med alternativbränsle. Utskottet ifrågasätter om ett

sådant stöd verkligen behövs mot bakgrund av att försäljningen av fordon

anpassade för drift med alternativa drivmedel stadigt ökar. Ett problem

i sammanhanget är också att fordon som är anpassade till alternativbränsle

i mycket stor utsträckning även kan köras på vanligt fossilt bränsle.

Frågan om tillgängligheten av alternativa drivmedel på tankställen i

landet behandlas av Utredningen om förnybara fordonsbränslen (M 2003:02)

i delbetänkandet Förnybara fordonsbränslen - nationella målet 2005 och

att öka tillgängligheten av dessa bränslen (SOU 2004:4). Beredningen av

betänkandet bör avvaktas.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Skatt på avfall

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en differentierad skatt på förbränning av

osorterat avfall och om en utredning av frågor kring en differentierad

skatt på deponi av avfall.

Jämför reservation 12 (fp) och särskilt yttrande 4 (c).

Bakgrund

Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.

Dess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad

avfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och

återvinning.

Den s.k. BRAS-utredningen (Fi 2003:06) har i uppdrag att bl.a. granska

och utvärdera avfallsskattelagen och föreslå en utformning av lagen som

på mest ändamålsenliga sätt stämmer överens med EG-fördragets regler om

statligt stöd. Utredningen skall lämna förslag till hur en skatt på

avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma lämpligheten

av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i

stället bör förordas (dir. 2003:96). Utredningen beräknas avsluta sitt

arbete senast den 30 juni 2005.

Riksdagen har i samband med budgetbeslutet för 2005 (2004/05:FiU1)

avslagit förslag (c) om att det införs en skatt på förbränning av osorterat

avfall, med hänvisning till att resultatet av det pågående utredningsarbetet

bör avvaktas.

Motionen

Folkpartiet föreslår i motion MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. att det

införs en differentierad skatt på förbränning av osorterat avfall

(yrkande 36). Förbränning har i dag, enligt motionen, en gynnad situation

som vid betraktande av avfallshierarkin inte är rimlig från miljösynpunkt.

I motionen föreslås vidare en utredning av frågor kring en differentierad

skatt på deponi av avfall (yrkande 37).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör resultatet av BRAS-utredningens arbete med

frågan om en förbränningsskatt på avfall respektive översyn av

avfallsskattelagen avvaktas. Utskottet avstyrker motion MJ369 yrkandena 36

och 37.

Skatt på naturgrus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om att avveckla respektive sänka skatten på

naturgrus.

Jämför reservation 13 (m).

Bakgrund

Naturgrus är en icke förnybar resurs, och en skatt infördes den 1 juli

1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen

med naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på

betänkandet Naturgrusskatt m.m. (SOU 1995:67). Efter förslag i

budgetpropositionen för 2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr

per ton den 1 januari 2003.

Riksdagen har i samband med budgetbeslutet för 2005 (bet. 2004/05:FiU1)

ansett att skatten på naturgrus skall bibehållas på nuvarande nivå och

avslagit förslag (m) om en sänkning med 5 kr per ton.

Motionerna

Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk218 att skatten på naturgrus bör

halveras till tidigare nivå för att inte hota åkare i norra Dalarna.

Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (m) går i motion Sk314 längre

och föreslår att naturgrusskatten avvecklas eftersom den inte är

miljömässigt motiverad och skapar konkurrensnackdelar för svenska företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser ingen anledning att riksdagen omprövar nivån på

naturgrusskatten och avstyrker motionerna Sk218 och Sk314.

Skatt på spel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en översyn av skatteberäkning och fördelning

av utfallet vid totospel mellan staten och berörda travorganisationer.

Bakgrund

Lotterilagen (1994:1000) bygger på att lotterier är tillståndpliktiga

och att alla tillstånd står under statlig kontroll. Inkomster från

lotterier är förbehållna det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Endast

i undantagsfall tillåts kommersiella intressen. Privata aktörer kan

utöva s.k. restaurangkasinospel (roulett-, tärnings- och kortspel) och

spel på varuautomater. Spelmarknaden är uppdelad på tre huvudaktörer:

AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG) samt folkrörelserna.

ATG bildades år 1973 och ansvarar för totalisatorspel på trav- och

galopptävlingar efter tillstånd av regeringen som utfärdas med stöd av

ett bemyndigande i lotterilagen. Bolaget ägs gemensamt av Svenska

Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet. Staten tillsätter

sex av de elva styrelseledamöterna, inklusive ordföranden. Spelverksamheten

regleras dels i det s.k. totalisatorsavtalet med staten, som omförhandlas

med viss periodicitet, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG tillstånd

att bedriva totalisatorspel. Regeringen har den 18 juni 2003 träffat

ett fyraårigt avtal med ATG om riktlinjerna för hästtävlingar med

totalisatorspel. Regeringen har vidare den 22 december 2004 givit ATG

tillstånd att t.o.m. den 31 december 2006 anordna vadhållning i samband

med hästtävlingar på vissa villkor.

Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt ut av anordnaren med

36 % av behållningen sedan vinsterna räknats av från insatserna. Ideella

föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet är undantagna. Detsamma

gäller sedan 1996 även AB Svenska Spel. Det är således i realiteten

bara ATG som betalar lotteriskatt. Beskattningen av roulett-, tärnings-

och kortspel regleras i en annan lag, lagen (1972:820) om skatt på spel.

ATG och AB Svenska Spel är enligt inkomstskattelagen frikallade från

skattskyldighet för all annan inkomst än sådan som hänför sig till

innehav av fastighet. Den som deltar i svenska lotterier och spel betalar

som regel ingen skatt på vinsten.

På grundval av rapporten De statligt styrda spelbolagens koncessioner

och organisationer m.m. (Ds 1995:61) och ett avtal mellan staten och

trav- och galoppsporten höjde riksdagen lotteriskatten den 1 juli 1997

från 35 % till 36 % och ändrade i viss mån skatteunderlaget (prop.

1996/97:98, bet. 1996/97:SkU18).

Regeringen (dir. 2004:76) tillkallade i maj 2004 en särskild utredare

med uppdrag att se över lagstiftningen, inklusive skattereglerna, inom

spel- och lotteriområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 15

december 2005.

Motionen

Runar Patriksson (fp) föreslår i motion Sk359 en översyn av skatteberäkning

och fördelning av utfallet vid totospel mellan staten och berörda

travorganisationer. Enligt motionären bör en ändring ske till förmån för

travbanornas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Lagstiftningen på spelområdet är för närvarande föremål för översyn,

och ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionen är

därför inte påkallat. Utskottet avstyrker därmed motion Sk359.

Skatt på fritidsbåtar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår dels ett förslag om att införa en skatt på fritidsbåtar,

dels ett förslag om att en sådan skatt inte bör införas.

Bakgrund

Finansministern uppgav i ett frågesvar (fr. 2003/04:437) i december

2003 att Sjöfartsverket i januari 2003 fått regeringens uppdrag att

utreda förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister, att Sjöfartsverket

redovisat uppdraget till regeringen i oktober samma år, att resultatet

av Sjöfartsverkets utredning bereddes inom Regeringskansliet och att

det först därefter enligt finansministern är meningsfullt att pröva

frågan om båtskatt. Utskottet (2003/04:SkU24) instämde i finansministerns

bedömning. Enligt budgetpropositionen för 2005 (utg.omr. 22) avser

regeringen att återkomma till registerfrågan i den kommande transportpolitiska

propositionen som skall presenteras våren 2005.

Motionerna

Hillevi Larsson (s) anser i motion T262 yrkande 2 att regeringen bör

återkomma med förslag om att införa båtskatt. Motsatt uppfattning

redovisar Karin Enström (m) i motion T263 yrkande 2 som anser att en

båtskatt inte bör införas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det finns anledning att avvakta regeringens

ställningstagande i registerfrågan och avstyrker båda motionerna.

Skatt på djurförsök

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett förslag om att införa en skatt på djurförsök.

Motionen

Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp) föreslår i motion Sk305 att en utredning

bör se över möjligheten att införa en skatt på djurförsök. Motionärerna

vill att intäkterna från skatten skall användas till forskning kring

alternativ till djurförsök.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att staten sedan början av 1980-talet, genom

Centrala försöksdjursnämnden och från 2004 genom Djurskyddsmyndigheten,

satsar skattemedel på utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.

Anslaget har under de senaste åren stegvis ökat, och enligt

Djurskyddsmyndighetens regleringsbrev skall minst 15 miljoner kronor användas

för ändamålet. Utskottet har genom åren hävdat att all statlig verksamhet

bör underkastas normal budgetprövning, och utskottet har därför konsekvent

motsatt sig förslag som innebär en specialdestinering av skattemedel.

Utskottet ser ingen anledning att frångå denna princip i detta fall och

avstyrker motion Sk305.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3

och 4, 2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:N348 yrkande 3, 2004/05:N397

yrkande 1 och 2004/05:N405 yrkandena 4-7 och avslår motionerna 2004/05:Sk262,

2004/05:Sk268, 2004/05:Sk284, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk428, 2004/05:Sk461,

2004/05:U311 yrkande 18, 2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ369 yrkande

5, 2004/05:MJ498 yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande

8, 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14, 15, 20 och 21 samt 2004/05:N415

yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiets energipolitik har två övergripande mål: att

energipolitiken skall främja en säker och konkurrenskraftig el- och

energiförsörjning i hela Sverige samt att all energiproduktion skall

klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär

att energibeskattningen inte markant bör avvika från våra konkurrentländers

och att osäkerheten inom energipolitiken måste reduceras så att

kraftföretagen kan våga investera i ny produktionskapacitet.

För att nå dessa mål måste energibeskattningen göras om i grunden. Syftet

med olika skatter på energiområdet måste renodlas. Skatter som främst

har till syfte att generera intäkter för staten bör tas ut i konsumentledet,

medan miljöstyrande skatter tas ut i producentledet. Miljöskatter bör

tas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det är möjligt

att använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda

produktionsskatterna och subventionerna, som utan ordentliga miljöskäl

försämrar energimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Den särskilda

effektskatten på kärnkraftsel är djupt skadlig och minskar direkt

reinvesteringsutrymmet i kärnkraftsanläggningarna. Effektskatten bör

successivt reduceras. Det enda uttag som är motiverat är det som skulle

motsvara en tänkt, kommersiell försäkringspremie för kärnkraftens

riskkostnader. I ett första steg bör skatteuttaget sänkas samtidigt som

effektskatten omvandlas till energiskatt.

Grunden för miljöskatterna bör vara den samhällsekonomiska skada som

orsakas av energiproduktionen. Det finns således ingen anledning att

särskilt gynna s.k. förnybara energikällor utöver vad som följer av

deras miljöegenskaper. Särskilt egendomlig är koldioxidskattebefrielsen

för torv, som av de flesta bedömare betraktas som ett fossilt bränsle

och inte som ett förnybart.

Moderaterna avvisar därmed tanken om skatteväxling. Miljöskatter skall

användas för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen. Det

finns också fiskala skäl att beskatta energi, likaväl som andra varor.

Det finns dock inte övertygande skäl att utan närmare analys lägga en

ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på beskattning av energi,

utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas genom en sedvanlig

avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte att minimera

de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.

För att den gemensamma nordiska, och snart europeiska, elmarknaden skall

fungera är det av stor vikt att beskattningen, liksom regelverket i

övrigt, är likartat i dessa länder. På denna punkt har regeringen

underlåtit att agera. Skillnaderna i skatte- och avgiftssystem mellan de

nordiska länderna har snarare ökat än minskat. Detta leder till en rad

snedvridningseffekter som gör att de gemensamma produktionsresurserna

inte utnyttjas optimalt. Det leder också till orättvisa konkurrensförhållanden

mellan olika kraftproducenter i olika nordiska länder. Hög beskattning

av svensk industris utsläpp kan dessutom leda till att produktionen

flyttar utomlands. I de fall svensk industri i utgångsläget har mer

miljövänlig produktion kan det innebära att de globala utsläppen ökar.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:Sk268 och 2004/05:MJ369 yrkande 5, bifaller

delvis motion 2004/05:Sk354 och avslår motionerna 2004/05:Sk262,

2004/05:Sk284, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk428,

2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande 18,

2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ498 yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande

2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348 yrkande 3, 2004/05:N397 yrkande

1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7, 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14, 15, 20

och 21 samt 2004/05:N415 yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att minska de gränsöverskridande

miljöproblemen. Tack vare EU:s arbete omsattes klimatkonventionen från

Rio 1992 i ett konkret åtagande från i-världens sida att reducera sina

utsläpp genom Kyotoöverenskommelsen 1997.

För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU få ökad

makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för

koldioxidavgift är ett första steg. Trots att samtliga partier säger

sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta

bromsklossarna mot en sådan utveckling. Skälet är att socialdemokrater och

moderater har bildat en ohelig allians och vägrar låta EU:s beslutsregler

förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet.

Eftersom enighet krävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition

att stoppa en rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen

ökar när nya medlemmar med stor kolproduktion får vetorätt. Det är därför

angeläget att regeringen snabbt ändrar sin inställning och börjar driva

frågan om ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken på EU-nivå.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk284, 2004/05:Sk428, 2004/05:MJ6

yrkande 20, 2004/05:MJ498 yrkande 10 och 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14,

15, 20 och 21 samt avslår motionerna 2004/05:Sk262, 2004/05:Sk268,

2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk453

yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande 18, 2004/05:MJ369 yrkande

5, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348 yrkande

3, 2004/05:N397 yrkande 1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7 och 2004/05:N415

yrkande 2.

Ställningstagande

Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter

utformas så att välfärd och sysselsättning inte drabbas. Systemet måste

EU-harmoniseras och vara långsiktigt. Det skall utformas så att vi

minimerar miljöbelastningen men säkerställer tillgången till energi. Det

svenska energiskattesystemet är extremt komplext och svåröverblickbart,

och vi anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp och presentera

ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet

och verkningsgrad vid elproduktionen premieras.

Kristdemokraterna anser att konkurrenssnedvridande produktionsskatter

bör avvecklas. En avtrappning av effektskatten på kärnkraft bör påbörjas

snarast. Regeringen bör snarast lägga fram förslag som innebär att

avtrappningen av effektskatten kan påbörjas. En övergång till

konsumtionsbeskattning är en möjlig finansieringsväg - det finns dock andra

möjligheter.

Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande

länder införa en miljöavgift på importerad kolkraft.

Kristdemokraterna anser att Sverige inom EU bör vara aktivt pådrivande

för att skattesystem och statliga subventioner verkar i riktning mot

effektiv energianvändning. Kraftvärme får inte missgynnas skattemässigt.

Det måste bli stopp för medlemsländernas subventioner av fossila

bränslen och det bör finnas kraftfulla incitament för odling av energigrödor.

Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU skall göras mer

handlingskraftigt på miljöområdet, eftersom miljöpolitik bör vara en av

EU:s huvuduppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore att fatta

beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet. Hittills har det,

just på grund av ett fåtal länders blockering, visat sig omöjligt att

driva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Den

svenska regeringen har konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning

till att skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser att

miljöfrågor är gränsöverskridande problem som bör hanteras i ett internationellt

sammanhang.

Kristdemokraterna anser vidare att svensk energiproduktion är bäst om

den är decentraliserad. Det minskar sårbarheten i hela energisystemet

och skapar sysselsättning i hela landet. Det är därför viktigt att

byggande av t.ex. vindkraft stimuleras även skattemässigt. Den gräns för

vilken skattefrihet gäller för dem som använder egenproducerad vindkraftsel

bör höjas kraftigt eller t.o.m. slopas. Enligt nuvarande regler kan

exempelvis en lantbrukare inte bygga större vindkraftverk än 50 kW utan

att behöva betala energiskatt på den el som han själv förbrukar. Det

ligger i statsmaktens intresse att Sverige blir så självförsörjande som

möjligt. Därför är det självklart att den som är beredd att bygga ett

vindkraftverk också skall slippa betala skatt på den el som förbrukas

i den egna verksamheten. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

ett förslag som innebär antingen att gränsen för skattefri egenproducerad

vindkraftsel helt slopas eller åtminstone en kraftigt höjd gräns.

Förnyelsen av det svenska elnätet har låtit vänta på sig. För att skapa

incitament för elbolagen att höja leveranssäkerheten bör bl.a. elskatten

sänkas. Reducerad elskatt under 5-10 år i de hårt stormdrabbade områdena

i västra och södra Sverige kan snabba på processen och hålla elpriset

oförändrat för elkunderna trots de betydande investeringar som krävs av

elbolagen med risk för åtföljande taxehöjningar.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,

punkt 2 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och

energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk209

och 2004/05:Sk405 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2004/05:Sk410,

2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Sk485, 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt 2004/05:MJ508 yrkande

6.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att det svenska jordbrukets konkurrensförmåga

måste bli avsevärt bättre än i dag. Svenska jordbruksprodukter måste

bli billigare. Vi anser därför bl.a. att punktskatterna på jordbrukets

produktionsmedel som växtnäring och bekämpningsmedel skall tas bort

helt. Vi är kritiska till att Vägtrafikskatteutredningens förslag om

höjd dieselskatt, höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och en kilometerskatt

för tunga lastbilar verkar i motsatt riktning och försämrar jord- och

skogsbrukets konkurrensförmåga.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,

punkt 2 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och

energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ508

yrkande 6 och avslår motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena

1 och 2, 2004/05:Sk410, 2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk485 och 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att det är angeläget att det blir långsiktiga och

enhetliga spelregler och att det skapas en framtidstro hos jordbruksföretagarna.

Det svenska lantbruket har sämre konkurrensvillkor än andra länder på

flera områden. Det beror bl.a. på högre skattebelastning.

Folkpartiet anser vidare att det är viktigt att minska användningen av

fossila bränslen. Regeringen borde ge lantbruket ekonomiska incitament

att öka användningen av förnybara alternativ. Det skulle exempelvis

kunna ske genom en skattelättnad vid inblandning av förnybara drivmedel.

En inblandning av exempelvis RME i diesel ökar andelen förnybart bränsle

och minskar koldioxidutsläppen. Med hänsyn till EG-direktivet om att

varje medlemsland skall nå upp till 5,7 % förnybara drivmedel fram till

år 2007 är behovet av långsiktiga ekonomiska incitament än viktigare.

Enligt vår mening skulle den nyligen genomförda sänkningen av skatten

på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk bara

gälla i samband med inblandning av RME eller annat biobränsle.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,

punkt 2 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och

energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk455

yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt avslår

motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk410,

2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk485 och 2004/05:MJ508 yrkande

6.

Ställningstagande

Den svenske bonden står sig väl i konkurrensen så länge den sker på

lika villkor. Problemet är att skatter och avgifter är olika i viktiga

konkurrentländer. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att

Sverige inom EU driver frågan om harmonisering av avgifter och skatter

för jordbruket. Om inte det sker kommer fler svenska lantbruk att läggas

ned och arbetslösheten öka i jordbruksnäringen och i livsmedelsindustrin.

Den nyligen genomförda sänkningen av skatten på dieselolja i jordbruk,

skogsbruk och vattenbruk bör ses som ett första steg i den

harmoniseringsprocessen.

Kristdemokraterna motsätter sig höjd skatt på bekämpningsmedel. Vi anser

att regeringen bör ta fasta på HOBS-utredningens förslag om en differentierad

skatt på bekämpningsmedel, men utan en höjning av det totala skatteuttaget,

och återkomma till riksdagen i frågan.

Växthusodlingen är en mycket energiintensiv näringsgren som är utsatt

för en stark internationell konkurrens. Växthusodlingens elanvändning

avser huvudsakligen processenergi för att driva fotosyntesen och utgör

därmed en förutsättning för en marknadsanpassad åretruntproduktion.

Kristdemokraterna anser att växthusodlingen skall undantas från elskatt

i enlighet med den möjlighet som ges i energiskattedirektivet.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Vägavgifter, punkt 3 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om vägavgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2004/05:T461 yrkande 4 och 2004/05:T462 yrkande 6 och avslår

motionerna 2004/05:Sk415, 2004/05:Sk422, 2004/05:Sk430 yrkandena 2 och

3 samt 2004/05:MJ441 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att trafikbeskattningen i EU bör bli mer

harmoniserad i jämförelse med dagens situation. En gemensam kilometerskatt

inom EU bör införas, men med utrymme för lokala variationer. Beskattningen

skall vara entydigt kopplad till utsläppen av miljöpåverkande ämnen.

Vägtrafikskatteutredningen har i betänkandet Skatt på väg (SOU 2004:63)

utrett huvuddragen kring utformningen av ett svenskt kilometerskattesystem

för tunga fordon. Kilometerskatt torde vara ett sätt att någorlunda

rättvist beskatta de tunga vägtransporter som orsakar det största

vägslitaget samt buller och utsläpp. Kilometerskatten är lika för alla,

utländska som inhemska fordon, samt ger en möjlighet att premiera

miljövänligare motorer. Man kan också styra trafiken till de vägar man

helst önskar att den tunga, långväga trafiken bör använda. Det är dock

viktigt att betänka att varje extra beskattning på godset innebär en

prishöjning som konsumenterna i slutändan får betala. Därför måste nivån

på kilometerskatten noga avvägas mot befintliga skatter såsom fordonsskatt

och dieselskatt.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8. Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk219, 2004/05:Sk235, 2004/05:Sk266,

2004/05:Sk273, 2004/05:Sk311, 2004/05:Sk350, 2004/05:Sk372, 2004/05:Sk430

yrkande 1, 2004/05:T463 yrkande 6 och 2004/05:N396 yrkande 3 och avslår

motionerna 2004/05:Sk230, 2004/05:Sk256, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285,

2004/05:Sk342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena

1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk385, 2004/05:Sk414, 2004/05:Sk449 yrkande

2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2, 2004/05:T398 yrkande 25,

2004/05:T461 yrkande 5, 2004/05:MJ6 yrkande 16, 2004/05:N307 yrkande 5

och 2004/05:N346 yrkande 7.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att den höga drivmedelsskatten slår hårt

mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för

nödvändiga transporter. Den drabbar inte bara barnfamiljer i glesbygd,

som tvingas ha två bilar, utan också pensionärer och många andra. Det

är nödvändigt att successivt sänka både bensinskatten och fordonsskatten

på dieselbilar. Under de senaste åren har det utvecklats nya avancerade

typer av dieselmotorer som är mycket bränslesnåla och samtidigt ger

låga utsläpp av hälso- och miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya

dieseloljor och nya dieselmotorer innebär ett överlägset alternativ som

inte längre bör missgynnas i fråga om beskattning. Fusket med omregistrering

av personbilar till lätta lastbilar bör lösas på annat sätt än genom

höjd fordonsskatt på lätta lastbilar. Hittills har en oförsvarligt liten

del av de samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna återförts

till investeringar i vägar, annan infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande

åtgärder.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9. Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande 16, bifaller delvis motionerna

2004/05:Sk230, 2004/05:Sk256, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285, 2004/05:Sk414

och 2004/05:T461 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Sk219,

2004/05:Sk235, 2004/05:Sk266, 2004/05:Sk273, 2004/05:Sk311, 2004/05:Sk342

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk350, 2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena

1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk372, 2004/05:Sk385, 2004/05:Sk430 yrkande

1, 2004/05:Sk449 yrkande 2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2,

2004/05:T398 yrkande 25, 2004/05:T463 yrkande 6, 2004/05:N307 yrkande 5,

2004/05:N346 yrkande 7 och 2004/05:N396 yrkande 3.

Ställningstagande

Höjningarna av drivmedelsskatterna i budgetbeslutet för 2005 har försämrat

förutsättningarna för de virkestransporter som blivit nödvändiga efter

stormkatastrofen i södra Sverige. Kristdemokraternas budgetalternativ

innebar en sänkning av dieselskatten med 30 öre per liter, vilket

sammantaget skulle ge 1 miljard kronor i skattelättnader för den hårt

prövade åkerinäringen.

Vägtrafikskatteutredningens förslag innebär att dieselbränslet kan komma

att beskattas med ytterligare ca 2 kronor per liter. De nya väg- och

energiskatter som utredningen har föreslagit beräknas öka skogsnäringens

kostnader med 1,8 miljarder kronor årligen. Kristdemokraterna anser att

en omläggning av trafikbeskattningen i enlighet med utredningens förslag

skall åtföljas av ett system för återbetalning av den höjda dieselskatten

för åkerinäring, jord- och skogsbruk samt övrig yrkestrafik.

Kristdemokraterna anser att vägtrafikbeskattningen i så stor utsträckning

som möjligt skall läggas på de utsläpp som faktiskt sker. Energiskatten

på bränslen bör minska och beskattningen i stället öka på de utsläpp

som förbränningen ger upphov till. Vi föreslår en fordonsbeskattning

som utgår från den miljöpåverkan de olika fordonen har och anser inte

att man skall göra någon skillnad på bensindrivna bilar och dieseldrivna

bilar.

Regeringens beslut om att införa nya skatter på diesel och bensin drabbar

människor som bor i glesbygdskommuner. Kristdemokraterna anser att en

utredning bör göra en konsekvensanalys av effekterna av en höjd

vägtrafikbeskattning. En differentiering av drivmedelsskatten skulle innebära

att större rättvisa skapas mellan glesbygden och övriga landet. Enligt

vår mening bör en djupstudie göras i syfte att hitta en modell för hur

en differentiering av drivmedelsskatten kan utformas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Alternativa drivmedel, punkt 5 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:MJ498 yrkande 14 och avslår motionerna 2004/05:Sk381

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413 och 2004/05:MJ370 yrkande 5.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att nuvarande skattesituation för alternativa

drivmedel skapar snedvriden konkurrens och hindrar utvecklingen av nya

produkter. Producenter av alternativa drivmedel pekar på att nuvarande

klassningskriterier för miljövänliga drivmedel inte är tidsenliga utan

snarare missgynnar nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.

Det har fått till följd att vissa miljövänliga bränslen knappt säljs i

Sverige. Riksdagen beslöt år 2000 enhälligt att skattereglerna skulle

ändras, men beslutet har inte genomförts. Kristdemokraterna anser att

regeringen snarast skall återkomma med förslag till lagstiftning som

undanröjer den skattemässiga diskrimineringen av miljövänliga bränslen.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11. Alternativa drivmedel, punkt 5 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:MJ370 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Sk381

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413 och 2004/05:MJ498 yrkande 14.

Ställningstagande

Ett exempel på regler som motverkar klimatmålen är att låginblandningen

av metylester (vanligen RME) i diesel begränsas till 2 % enligt

specifikationen för miljöklass 1. Detta beror på att skatteklasserna baseras

på kokpunkten, och den förändras vid en inblandning över 2 %. Oljebolagen

ser goda tekniska möjligheter att blanda in upp till 5 % RME men det

finns alltså ett skattemässigt hinder för detta. Centerpartiet anser

att problemet skall lösas genom att RME och diesel skatteklassas var

för sig.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12. Skatt på avfall, punkt 6 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:MJ369 yrkandena 36 och 37.

Ställningstagande

Folkpartiet vill införa en differentierad skatt på förbränning av

osorterat avfall och att en utredning görs kring utformningen av en

differentierad skatt på deponi av avfall. Avfallsförbränning vid

energiproduktion är befriad från både energiskatt och koldioxidavgift.

Avfallsförbränningsanläggningarna ingår heller inte i systemet med handel

med utsläppsrätter. Det ger förbränning av osorterat avfall en gynnad

situation, som från miljösynpunkt inte är rimlig. Folkpartiet har länge

föreslagit en avgift på förbränning av osorterat avfall eftersom vi

anser att avgifterna i avfallshanteringen skall ge incitament för att

följa avfallshierarkin: återvinning, sortering, förbränning och deponi.

Regeringen har trots förslag från flera utredningar inte lagt fram

något förslag. Folkpartiet föreslår en utformning av skatten som bygger

på andelen fossilt material i avfallet. Det är naturligtvis inte den

enda tänkbara utformningen av avgiften. Viktigt är dock att avgiften är

betydligt lägre än deponiskatten. Baserat på Svenska

Renhållningsverksföreningens

(RVF) uppskattning av emissionsfaktorer från blandat avfall och en

koldioxidavgift på 91 öre per kilo koldioxid innebär detta en avgift på

209,09 kr per ton sopor. Deponiskatten är i dag 370 kr per ton avfall

och för att markera avfallshierarkin föreslår vi därför en höjning till

400 kr av avgiften för deponi. Detta skulle ge en förbränningsavgift på

ca 585 miljoner kronor och en ökning av deponiskatten på 74 miljoner

kronor.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13. Skatt på naturgrus, punkt 7 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2004/05:Sk218 och 2004/05:Sk314.

Ställningstagande

Socialdemokraterna och Miljöpartiet genomförde i budgeten för 2003 en

kraftig höjning av den s.k. naturgrusskatten. Skatten höjdes från 5 kr

till 10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en bagatell, men eftersom

t.ex. Finland inte har skatt på naturgrus innebär det ojämlika

konkurrensförhållanden för svenska entreprenörer i gränstrakterna. Kraftiga

reaktioner hörs också från åkare i norra Dalarna, där man ser att norska

åkare kan jobba i området utan att beröras av naturgrusskatten. Enligt

uppgifter är det ett sextiotal lastbilar och åkare i norra delen av

Dalarna som berörs. Skatten bör halveras till tidigare nivå.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,

punkt 2 (c)

Jörgen Johansson (c) anför:

Centerpartiets budgetalternativ för 2005 i fråga om jordbrukets skatter

framgår av motion 2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. Vi anser att

svenska jordbrukare skall få samma villkor som övriga jordbrukare i EU,

och vi vill sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruk till 1 kr

per liter och helt slopa skatten på handelsgödsel.

2. Vägavgifter, punkt 3 (m, c)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c) och Stefan

Hagfeldt (m) anför:

I Tyskland har man beslutat att införa en kilometerskatt för tunga

lastbilar. Vi anser att kilometerskatt är rätt modell för att ta ut

avgifter för transporter. Vi ställer oss dock avvisande till

Vägtrafikskatteutredningens förslag som innebär ökade pålagor för en redan

kostnadstyngd transportsektor.

Regeringen bör låta utreda hur ett framtida kilometerskattesystem i

Sverige skulle kunna utformas.

3. Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (c)

Jörgen Johansson (c) anför:

Centerpartiets politik när det gäller drivmedels- och fordonsskatt

framgår av vårt budgetalternativ för 2005 som redovisas i motion

2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. Centerpartiet avvisar höjningarna av

bensin- och dieselskatten samt fordonsskatten. Den s.k. gröna skatteväxlingen

är tyvärr misslyckad. Höjda bensinskatter genomdrivs för att minska

bränsleanvändningen men den förda politiken skapar inte möjlighet att

byta bränsle. På många håll i Sverige är faktiskt bilen oumbärlig

eftersom alternativ saknas. Centerpartiet avsätter budgetmedel för att

stimulera alternativen så att människor får möjlighet att välja ett

miljövänligt bränsle.

Centerpartiet delar Vägtrafikskatteutredningens bedömning att fordonsskatten

borde differentieras utifrån koldioxidutsläpp. Vi anser också att

fordonsskatten skall ta hänsyn till kväveoxid och partikelutsläpp och att

den bör vara teknikneutral.

4. Skatt på avfall, punkt 6 (c)

Jörgen Johansson (c) anför:

Den deponiskatt på avfall som infördes 2000 har varit positiv för att

minska mängden avfall som deponeras. Samtidigt har detta lett till att

förbränning av avfall har blivit relativt sett mer lönsamt eftersom

detta är skattebefriat. Centerpartiet vill att avfall i större utsträckning

skall sorteras. Förbränning av osorterat avfall riskerar att skada miljön,

och därmed även människor, främst genom ökade dioxinutsläpp. Därför

bör en skatt införas för att neutralisera deponiskatten samt att göra

avfallssortering mer ekonomiskt lönsamt.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion väckt med anledning av händelse av större vikt

2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om trafikbeskattningen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om reducerad elskatt.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk209 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skatter inom skogs- och jordbruket.

2004/05:Sk218 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skatten på naturgrus.

2004/05:Sk219 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en sänkning av skatten på bensin.

2004/05:Sk230 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen begär att regeringen utreder vilka effekter en höjning av

vägtrafikskatten får för glesbygden i Norrland.

2004/05:Sk235 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkning av bensinskatten.

2004/05:Sk256 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.

2004/05:Sk262 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som

övrig tillverkningsindustri i energibeskattningen.

2004/05:Sk266 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt dieselskatt.

2004/05:Sk268 av Anna Grönlund Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att upphäva dubbelbeskattningen på lågbeskattad finsk olja

och göra införseln för eget bruk legal och på så sätt stoppa den illegala

införseln som i dag breder ut dig.

2004/05:Sk273 av Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att fordonsskatten på dieselbilar skall jämställas med skatten

på bensindrivna bilar.

2004/05:Sk280 av Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bränsleskatten för dem som bor i glesbygden.

2004/05:Sk284 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avveckling av effektskatten.

2004/05:Sk285 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en utredning av de sociala konsekvenserna i glesbygden

av höjda bilskatter.

2004/05:Sk305 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av en utredning om möjligheterna för ett införande av

en beskattning av djurförsöken i Sverige.

2004/05:Sk311 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inte höja skatten på bensin och diesel.

2004/05:Sk314 av Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att skatten på

naturgrus skall upphöra.

2004/05:Sk342 av Åsa Torstensson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att skapa skatteregler som stimulerar människors val

av en grön livsstil.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att grön skatteväxling skapar goda förutsättningar för

grön livsstilsväxling där avstånd och bilberoende inte bestraffas med

högre skatter.

2004/05:Sk350 av Gunnar Axén och Anna Lindgren (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av effekterna på glesbygden av höjda

bilskatter.

2004/05:Sk352 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en registreringsskatt på extremt bränsleslukande bilar

snarast utreds.

2004/05:Sk354 av Krister Hammarbergh (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att helt legalisera införseln av röd finsk olja för eget bruk

och att avskaffa den dubbla punktbeskattningen av röd finsk olja.

2004/05:Sk358 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att avskaffa straffbeskattningen på diesel för

personbilar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att låta utreda eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan

dieseldrivna personbilar och bensindrivna personbilar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att omgående harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten

och bensinskatten så att lika miljöpåverkan får samma skatt.

2004/05:Sk359 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av fördelningen av skatt på totospel mellan staten

och berörda travorganisationer.

2004/05:Sk360 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en social konsekvensanalys av höjda bilkostnader.

2004/05:Sk372 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om beskattning av bilar och bilåkning.

2004/05:Sk381 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en skatterabatt på nya bilar som drivs med alternativa

bränslen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det måste finnas tankställen med alternativa drivmedel

jämnt fördelade över hela landet.

2004/05:Sk385 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppföljning av effekterna för busstrafiken av den i budgeten

föreslagna skattehöjningen på dieselolja.

2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel tas bort.

2. Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel tas bort.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett nytt energiskattesystem.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om anpassning av de svenska skatterna.

2004/05:Sk410 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att även växthusodlingens användning av el för belysning för

fotosyntesen skall omfattas av skattebefrielse.

2004/05:Sk411 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om växthusodlingens kostnadssituation och konkurrenssituation

avseende elcertifikatavgiften.

2004/05:Sk412 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer

inom jordbruket (fruktodlingen).

2004/05:Sk413 av Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skapa långsiktiga regler rörande alternativa bränslen.

2004/05:Sk414 av Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en differentierad bensinskatt.

2004/05:Sk415 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att låta utländska lastbilar betala vägavgift vid transporter

inom vårt land eftersom de sliter hårt på våra vägar och försämrar vår

miljö.

2004/05:Sk422 av Pär Axel Sahlberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om miljörelaterade avgifter för vägtransporter.

2004/05:Sk424 av Claes-Göran Brandin och Rolf Lindén (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att slopa dubbla styrmedel för koldioxid för mindre anläggningar.

2004/05:Sk428 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om frivilligorganisationers och samfunds behov av en kompensation

för energiskattehöjningar.

2004/05:Sk430 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkta dieselskatter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avvisa ett kilometerskattesystem som innebär ökade kostnader

för transportsektorn.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om hur ett

framtida kilometerskattesystem kan utformas.

2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att systemet för bensinbeskattning skall ändras så att höjningar

av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre

bensinskatt.

2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

12. Riksdagen beslutar övergå från effektskatt till skatt på producerad

energi i kärnkraft.

2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en harmonisering av skattebelastningen för EU-medlemsländernas

växthus- och trädgårdsnäringar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om undantag från EU:s energibeskattningsdirektiv för växthusnäringens

elanvändning.

2004/05:Sk461 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil

snarast utreds.

2004/05:Sk475 av Solveig Hellquist m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda konsekvenserna av skattehöjningar på bensin och

diesel i glesbygd.

2004/05:Sk485 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om beskattningen av fordon och maskiner inom jord- och skogsbruk.

2004/05:U311 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen genom EU bör verka för att en obligatorisk

koldioxidskatt på flygbränsle införs på en global nivå.

2004/05:T262 av Hillevi Larsson (s):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riksdagen

om att införa båtskatt.

2004/05:T263 av Karin Enström (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att båtskatt inte skall införas.

2004/05:T290 av Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att släp och lastbilar äldre än 30 år skattebefrias.

2004/05:T398 av Sven Bergström m.fl. (c):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en fordonsskatt som dels tar hänsyn till koldioxid, dels till

NOx och partikelutsläpp samt att den är teknikneutral.

2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att harmonisera trafikbeskattningen inom EU med direkt koppling

till miljöpåverkan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om likvärdiga skattevillkor för diesel respektive bensin.

2004/05:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hänsynsfaktorer vid införande av kilometerskatt.

2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om lätta lastbilar.

2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en europeisk koldioxidavgift.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en differentierad skatt på förbränning av osorterat

avfall.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning kring differentierad skatt på deponi av avfall.

2004/05:MJ370 av Maud Olofsson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skatteklassa RME och diesel var för sig.

2004/05:MJ441 av Bengt-Anders Johansson (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vägavgifter för gasdrivna lastbilar.

2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en miljödifferentiering av skatten på bekämpningsmedel.

2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige skall verka inom EU för att skattesystem och

statliga subventioner verkar i riktning mot effektiv energianvändning

och stopp för subventioner av fossila bränslen.

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring

som, i enlighet med vad som anförs i motionen, undanröjer den skattemässiga

diskrimineringen av miljövänliga bränslen.

2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att sänka koldioxidutsläppen samt ge jordbruket

bättre konkurrensvillkor genom skattelättnader vid inblandning av

förnybara drivmedel.

2004/05:N276 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en översyn av effektskatten på kärnkraft.

2004/05:N307 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar snarast

bör utredas.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skatten på kärnkraft bör höjas.

2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att systemet för bensinbeskattning skall ändras så att höjningar

av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre

bensinskatt.

2004/05:N348 av Lars Lindblad m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om effektskatten på kärnkraft.

2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ökade skatter på drivmedel.

2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om energi- och drivmedelsskatter.

2004/05:N405 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en reformerad energibeskattning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om principerna för energibeskattningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om harmonisering av energiskatter och miljöavgifter i Norden.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den särskilda effektskatten på kärnkraftsel.

2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om effektskatten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer

så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med

miljöavgift.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på

ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet

och hög elproduktion premieras.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad

majoritet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att höja den övre gränsen för när elproducerande vindkraftverk

får erhålla s.k. miljöbonus.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att slopa eller kraftigt höja den övre gränsen för när

producenter kan konsumera egenproducerad el utan elskatt.

2004/05:N415 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (båda fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avveckla effektskatten på kärnkraft.