Bet. 2004/05:SKU25

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU25

Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett trettiotal motioner från den

allmänna motionstiden 2004 och tre motioner som väckts med anledning av

proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor som rör alkohol- och

tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol och tobak och försäljning

av skattefria varor på svenska flygplatser.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas

sju reservationer (m, kd, v, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Alkoholbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk213,

2004/05:Sk245, 2004/05:Sk251, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk340 yrkande 1,

2004/05:Sk438, 2004/05:So393 yrkande 2, 2004/05:So507 yrkande 2,

2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So516 yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1,

2004/05:So607 yrkande 2, 2004/05:So610 yrkande 2 och 2004/05:So614

yrkande 3.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (v)

Reservation 4 (c)

2. Tobaksbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk307, 2004/05:Sk318 yrkandena 1-3

och 2004/05:Sk325.

3. Privatinförsel av alkohol och tobak

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So31 yrkande 6, 2003/04:So35 yrkande

2, 2003/04:So36 yrkande 1, 2004/05:Sk301, 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande

2, 2004/05:So431 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7,

2004/05:So602 yrkande 2, 2004/05:So607 yrkande 4, 2004/05:So610 yrkande

4 och 2004/05:So614 yrkande 1.

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (v)

Reservation 7 (c)

4. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk371.

Stockholm den 8 mars 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per

Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart

Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp),

Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Lars

Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005

ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen på bl.a.

punktskatteområdet. I det sammanhanget avslogs Moderata samlingspartiets,

Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets förslag

i respektive budgetalternativ, på bl.a. detta område av beskattningen.

Förslagen rörde, såvitt nu är av intresse, frågan om sänkta

privatinförselkvoter för alkohol (kd) och om en höjning av minimipunktskatten

på cigaretter (m, c) samt om en höjning av skatten på rulltobak (m),

(bet. 2004/05:FiU1, yttr. 2004/05:SkU1y). I det följande behandlar

utskottet dels ett trettiotal motioner från den allmänna motionstiden

2004 som rör alkohol- och tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol

och tobak och försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser,

vars genomförande inte är kopplat till innevarande budgetår, och som

därför inte behandlats i anslutning till budgetberedningen, dels tre

motioner som väckts med anledning av proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska

frågor och som socialutskottet överlämnat till skatteutskottet för

beredning. I ett särskilt betänkande, 2004/05:23 om energibeskattning m.

m., behandlar utskottet övriga återstående motioner från den allmänna

motionstiden 2004 på punktskatteområdet.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns

i bilaga.

Utskottets överväganden

Alkoholbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en förändrad alkoholbeskattning, om sänkta

skatter på alkoholdrycker, om höjda minimiskatter på alkoholdrycker, om

införande av en alkoholskadeavgift och om ett uttalande om följderna av

en skattesänkning på spritdrycker samt om en särskild punktskatt på

alkoläsk.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (v) och 4 (c).

Bakgrund

EG-kommissionen lämnade i maj 2004 en rapport angående funktionen av

gällande skattestruktur och skattesatser på alkoholskatteområdet. Man

konstaterar bl.a. att för att bibehålla det reala värdet av

minimiskattesatserna krävs en uppräkning med 24 %. Det har inte funnits en

majoritet för ett förslag om positiv minimiskatt på vin, och rapporten

innehåller därför inga direktivändringsförslag. Avsikten är att rapporten

skall leda till en bred debatt i rådet, Europaparlamentet och ekonomiska

och sociala kommittén. På grundval av dessa diskussioner avgör kommissionen

om den skall lägga fram några förslag till direktivändringar.

Alkoholinförselutredningen (S 2004:01) avlämnade i augusti 2004

delbetänkandet (SOU 2004:86) Var går gränsen? Betänkandet har remissbehandlats

och övervägandena med anledning av betänkandet och remissvaren pågår

för närvarande. Utredningen skall enligt tilläggsdirektiv som regeringen

beslutade den 13 januari 2005 (dir. 2005:1) slutföra sitt arbete den 15

mars 2005.

Regeringen har den 18 februari 2005 i en lagrådsremiss lämnat förslag

till vissa ändringar i alkohollagen (1994:1738). Enligt förslaget skall

straffskalorna för vissa grova brott som begåtts uppsåtligen höjas till

fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Det högsta straffet för

olovligt innehav av alkoholdrycker föreslås bli höjt till fängelse i

högst två år. Vidare föreslås att det införs ett förbud att förvara

alkohol i butiker och att detta förbud kriminaliseras som olovlig

dryckeshantering. Gällande förvaringsförbud för alkohol på serveringsställen

kriminaliseras under samma brottsrubricering. Slutligen föreslås att

kravet i alkohollagen på att innehavet av alkoholdrycker skall vara i

uppenbart syfte att olovligen sälja alkoholdryckerna tas bort.

Motionerna

Kerstin Engle (s) föreslår i motion So393 yrkande 2 att Sverige i EU

skall arbeta för höjda minimiskatter på alkohol.

Hillevi Larsson och Christina Axelsson (s) anser i motion So509 yrkande 1

likaledes att Sverige bör driva frågan om minimiskatt på alkohol och

tobak i EU.

Rolf Gunnarsson (m) begär i motion Sk213 en sänkning av skatten på öl,

och Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (m) begär i motion Sk245

en sänkning av skatten på öl med en alkoholhalt över 2,8 %.

Tobias Billström (m) vill i motion Sk251 harmonisera och sänka skatten

på öl, vin och sprit i Sverige.

Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår i motion Sk340 yrkande 1 att regeringen

snarast lägger fram förslag till sänkt alkoholbeskattning i enlighet

med vad som sägs i motion 2003/04:Sk310.

Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) påtalar i motion So507 yrkande 2

behovet av sänkta alkoholskatter, och Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström

(m) vill i motion So516 yrkande 1 sänka alkoholskatten och avskaffa

Systembolagets säljmonopol.

Anita Brodén och Runar Patriksson (fp) föreslår i motion So614 yrkande

3 att Sverige i EU skall verka för en gemensam höjning av minimiskatterna

på alkohol.

Annelie Enochson (kd) anser i motion Sk438 att det skall inrättas en

alkoholskadefond, och Ulrik Lindgren m.fl. (kd) pekar i motion So607

yrkande 2 på vilka följderna blir vid en skattesänkning på sprit.

Även Lars Ohly m.fl. (v) framhåller i motion So517 yrkande 1 att Sverige

i EU bör arbeta för höjda minimiskatter på alkohol.

Jan Andersson och Claes Västerteg (c) föreslår i motion Sk332 en sänkning

av ölskatten, och i motion 2003/04:So31 yrkande 7 av Kenneth Johansson

m.fl. (c) upprepas kravet att regeringen inom EU bör verka för en kraftig

höjning av minimiskatten på alkohol.

I sexpartimotionen So610 yrkande 2 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,

v, c, mp) slutligen begärs ett tillkännagivande om alkoläsk och söt

cider enligt vilket ambitionen bör vara att alkoläsken skall avvecklas

och att det i avvaktan härpå införs en särskild punktskatt på sådana

drycker.

Utskottets ställningstagande

Bland motionsförslagen finns yrkanden i motionerna Sk251, Sk340 yrkande

1, So507 yrkande 2 och So516 yrkande 1 om en generell sänkning av

skatterna på alkoholdrycker och i motionerna Sk213, Sk245 och Sk332

yrkanden med krav på sänkningar vad gäller öl. I motion So607 yrkande 2

talas om följderna av en eventuell skattesänkning på spritdrycker.

Utskottet har tidigare anfört att det är viktigt att utvecklingen på

alkoholområdet noga följs och att regeringen vid behov återkommer till

riksdagen i fråga om de skattejusteringar som kan behövas på alkoholområdet.

Utskottet har vidare betonat att Systembolagets alkoholpolitiska

funktion särskilt måste beaktas vid bedömningen av behovet av skattejusteringar.

Som framgår av budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) pågår i

Regeringskansliet ett beredningsarbete när det gäller alkoholskatten.

Utskottet är inte berett att föregripa detta arbete i enlighet med vad

som sägs i de aktuella motionerna. När det gäller skatten på öl erinrar

utskottet om att riksdagen (bet. 2001/02:SkU2) den 1 december 2001 sänkte

skatten på vin för att tillgodose krav från kommissionen om en viss

utjämning av skatten på öl och skatten på vin. Skattesänkningar på enbart

öl är alltså mindre lämpliga av EU-skäl eftersom balansen i förhållande

till skatten på vin skulle rubbas.

I motionerna So393 yrkande 2, So509 yrkande 1, So614 yrkande 3, So517

yrkande 1 och 2003/04:So31 yrkande 7 föreslås att Sverige i EU skall

verka för höjda minimiskatter på alkoholdrycker. Utskottet anser att

det är viktigt att i EU få till stånd en bred debatt om alkoholpolitiken

och alkoholbeskattningen där folkhälsoaspekten ges en större tyngd och

att regeringen inom EU verkar bl.a. för höjda minimiskatter för

alkoholdrycker. De nordiska social- och hälsoministrarna beslutade vid det

extra nordiska ministerrådsmötet i Köpenhamn i oktober 2004 om en

gemensam strategi för det alkoholpolitiska arbetet i EU. Man stödde

finansministrarnas tidigare ställningstagande om skattefrågorna, bl.a. om

behovet av höjda minimiskattesatser för alkoholdrycker. I ett gemensamt

uttalande anförde ministrarna att de även vill se en halvering av de

indikativa nivåerna för resandeinförsel av alkohol, och att dessa nivåer

bör utgöra maximigräns för privat införsel. De nordiska statsministrarna

har härefter antagit social- och hälsoministrarnas uttalanden. Utskottet

noterar att EU:s finansministrar på svenskt initiativ i december 2004

beslutat hänskjuta kommissionens rapport från maj 2004 om alkoholskatternas

effekter till en arbetsgrupp om skattefrågor inom rådet. Det får betraktas

som en positiv utveckling att frågan kommer att behandlas på rådsnivå.

Med hänvisning till de initiativ som redan tagits på regeringsnivå

rörande de aktuella frågorna anser utskottet att något formellt uttalande

av riksdagen inte är påkallat för närvarande.

När det härefter gäller motion Sk438 och förslaget om en särskild avgift

på alkoholdrycker för att finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens

kostnader för alkoholrelaterade skador skall erinras om att utskottet

tidigare i olika sammanhang tagit avstånd från specialdestinerade skatter

av detta slag med motiveringen att de verksamheter som motionärerna

vill gynna bör underställas en normal budgetprövning. Utskottet finner

inte skäl att göra någon annan bedömning med anledning av nu aktuellt

yrkande.

När det slutligen gäller förslaget i motion So610 yrkande 2 om en

särskild punktskatt på alkoläsk vill utskottet anföra följande. Enligt

artikel 3 i cirkulationsdirektivet får medlemsstaterna utöver punktskatt

och moms belägga bl.a. alkoholdrycker med andra indirekta skatter för

särskilda ändamål, dvs. specialdestinerad skatt. När det gäller alkoläsk

(alco-pops) har så skett i Danmark, Tyskland och Frankrike. Enligt vad

utskottet erfarit arbetar kommissionen med inriktningen att skapa en

egen skatteklass för alkoläsk gemensam för EU. Med anledning av

kommissionens ovannämnda alkoholrapport finns en arbetsgrupp som förbereder

ett seminarium i maj 2005 angående klassificering av nya drycker.

Utskottet anser att resultatet av arbetet på gemenskapsnivå angående

beskattningen av alkoläsk bör avvaktas. Utskottet är av skäl som redovisats

ovan inte berett att föreslå införandet av en skatt på de aktuella

produkterna som skulle specialdestineras för något särskilt ändamål.

Något uttalande av riksdagen i de berörda frågorna behövs enligt utskottets

mening inte. Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade motioner

i motsvarande delar.

Tobaksbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om rätt till återbetalning av punktskatt vid

export av bl.a. snus till EU-länder, om en höjd minimiskatt på cigaretter,

om en reformerad beskattning av cigaretter och om en skattemässig

neutralitet mellan rulltobak och cigaretter.

Gällande bestämmelser

Enligt gällande EG-regler på tobaksskatteområdet skall punktskatt på

cigaretter tas ut dels med en skatt per styck, dels med en proportionell

skatt som beräknas på det högsta detaljhandelspriset på cigaretterna.

Punktskatten på cigaretter skall vara minst 57 % av detaljhandelspriset

på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Medlemsstater som

tar ut en punktskatt på minst 95 euro per 1 000 cigaretter behöver inte

uppfylla 57-procentkravet. Från den 1 juli 2006 skall detta belopp vara

101 euro. Styckeskatten får inte understiga 5 % eller överstiga 55 % av

den totala skattebelastningen (styckeskatt, proportionell skatt och

moms) på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin.

Enligt rådets direktiv 2002/10/EG får medlemsstaterna ta ut en

minimipunktskatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än

detaljhandelspriset

på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin, förutsatt att denna

punktskatt inte överstiger den punktskatt som tas ut på cigaretter i

den mest efterfrågade priskategorin. Det innebär att som mest får det

skattebelopp som har fastställts för cigaretter i den mest efterfrågade

priskategorin tas ut för cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris

än dessa.

Den 1 mars 2003 införde Sverige en minimipunktskatt på cigaretter som

har ett lägre detaljhandelspris än cigaretter i den mest efterfrågade

priskategorin. Ett antal s.k. lågpriscigaretter hade lanserats på den

svenska marknaden till ett pris som per paket låg ca 10 kr under priset

på ett cigarettpaket i den mest efterfrågade priskategorin. Skatten

bestämdes till 90 % av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest

efterfrågade priskategorin. Även om EU:s regler medger en minimipunktskatt

på 100 % gjorde smugglingsrisken att en skatt på 90 % bedömdes som

lämplig (prop. 2002/03:1 avsnitt 8.5.2, bet. 2002/03:FiU1).

Enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall skatt på cigaretter tas

ut med 20 öre per styck och 39,2 % av detaljhandelspriset. Skatten skall

dock lägst tas ut med 90 % av den sammanlagda skatten på cigaretter i

den mest efterfrågade priskategorin.

Tillverkare eller importörer skall senast den 31 oktober varje år till

Skatteverket lämna uppgift om försäljningen av cigaretter ett år bakåt

i tiden.

Regeringen fastställer senast den 30 november varje år den mest

efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som skall tas

ut för det nästkommande kalenderåret. Regeringen har för 2005 fastställt

den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter till 38,50 kr per

förpackning med 20 cigaretter och minimipunktskatten till 86 öre per

cigarett (SFS 2004:1015).

Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 56 öre per styck och skatt

på röktobak tas ut med 630 kr per kg. Snus och tuggtobak omfattas inte

av EG-direktiven om tobaksbeskattning utan skatt tas ut enligt nationella

regler. Skatt på snus tas ut med 123 kr per kg och på tuggtobak med 201

kr per kg.

Reglerna om återbetalning av tobaksskatt vid utförsel till annat EU-land

gäller inte snus och tuggtobak. Däremot kan skatten återbetalas vid

export till tredje land.

Gällande direktiv medger att rulltobak antingen beskattas med en värdeskatt

baserad på högsta detaljhandelspriset eller en viktbaserad skatt. Sverige

har valt den senare modellen. Från och med den 1 juli 2004 skall den

sammanlagda punktskatten på rulltobak minst uppgå till 36 % av

detaljhandelspriset, inklusive alla skatter, eller 32 euro per kg. Skatten

på rulltobak som är en liten produkt i Sverige är lägre än skatten på

cigaretter.

Motionerna

Claes-Göran Brandin m.fl. (s) vill enligt motion Sk307 införa en rätt

till återbetalning av tobaksskatten vid export av rökfria tobaksprodukter

till andra EU-länder. Motionärerna påtalar att det för cigaretter finns

en sådan rätt till återbetalning av tobaksskatten medan motsvarande

inte gäller för snus och tuggtobak.

I fyrpartimotionen Sk318 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c)

föreslås att minimiskatten på cigaretter höjs från 90 till 100 % (yrkande

1), att punktskattesystemet reformeras med bibehållen skattenivå och

maximerad styckeskatt i enlighet med EU:s regelverk för cigarettbeskattning

(yrkande 2) och att det införs ett nytt beräkningssystem utan

eftersläpandeeffekter för den mest efterfrågade priskategorin (yrkande 3).

Motionärerna framhåller bl.a. att den mest efterfrågade priskategorin

(normalpriset) utgör grunden för minimiskatten och att priset grundar

sig på den faktiska försäljningen som tobaksbolagen rapporterar in för

det föregående året vilket innebär att normalpriset inte nödvändigtvis

är det aktuella normalpriset på marknaden.

Kenneth Lantz (kd) efterlyser i motion Sk325 åtgärder som innebär

skattemässig neutralitet mellan rulltobak och vanliga cigaretter. Enligt

motionen baseras skatten på rulltobak på vikten och konsumenterna betalar

mindre än hälften av den skatt som utgår på vanliga cigaretter.

Utskottets ställningstagande

Tobaksskattelagen saknar, som påtalas i motion Sk307, återbetalningsrätt

för tobaksskatt vid utförsel till andra medlemsstater i EU av snus och

tuggtobak. Enligt EG-direktiv 2001/37/EG skall medlemsstaterna förbjuda

utsläppandet på marknaden av tobak för användning i munnen. Vid EU-inträdet

beviljades Sverige undantag från snusförbudet. Enligt anslutningsakten

skulle Sverige vidta de åtgärder som behövdes för att säkerställa att

varan inte släpptes ut på marknaden i de medlemsstater där förbudet var

tillämpligt. Sverige har genom förordningen (1994:1266) om förbud mot

export av snus infört ett förbud att exportera snus till en medlemsstat

i EU som utfärdat förbud mot att varorna släpps ut på marknaden.

EG-domstolen har i december 2004, i det s.k. Swedish Match-målet, fastslagit

att det existerande förbudet i direktiv 2001/37/EG mot försäljning av

snus inom gemenskapen är förenligt med gemenskapsrätten och det kommer

därför att fortsätta att gälla. Den definition av begreppet "tobak för

användning i munnen" som finns i EG-direktiv innefattar inte tobaksprodukter

som är avsedda att rökas eller tuggas. Regeringen har nyligen avlämnat

en lagrådsremiss enligt vilken tobaksskatten skall kunna återbetalas

vid utförsel av tuggtobak till köpare i annat EG-land. I fråga om

tuggtobak kommer alltså motionen att tillgodoses genom den lagändring som

regeringen förbereder. När det gäller snus, som inte får exporteras

till andra EU-länder som inte har samma undantag som Sverige, anser

utskottet att det saknas anledning att ompröva de svenska bestämmelserna

om återbetalningsrätt för tobaksskatt.

Utskottet övergår till beskattningen av lågpriscigaretter som tas upp

i motion Sk318 yrkandena 1-3. Utskottet anförde i samband med höstens

budgetberedning att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör bestämmas

till en nivå som tar hänsyn till både behovet av att dämpa efterfrågan

och till risken för smuggling om skattesatsen skulles sättas för högt.

Utskottet avstyrkte förslag om en höjning av minimipunktskatten på

cigaretter. Riksdagen följde utskottet (yttr. 2004/05:SkU1y, bet.

2004/05:FiU1). Enligt vad utskottet erfarit förbereder kommissionen en

rapport rörande tobaksskatten till år 2006. I Regeringskansliet pågår

vidare ett beredningsarbete i frågan. Utskottet anser att det finns

anledning att noga följa tobaksbeskattningens effekter t.ex. till följd

av att vissa typer av cigaretter har en lägre beskattning än andra. En

annan fråga som är värd att följa upp är relationen mellan skattens

fasta respektive rörliga del. Utskottet anser också att regelverket

allmänt sett förefaller onödigt komplicerat och att de grundläggande

direktiven borde kunna förenklas.

Som mycket riktigt påpekas i motion Sk325 är skatten på rulltobak

betydligt lägre än skatten på cigaretter. Finansministern har nyligen i

ett frågesvar i riksdagen (2004/05:719) angående skatten på rulltobak

anfört att det finns skäl att se över skattenivåerna och att frågan

bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser mot denna bakgrund att

ett uttalande från riksdagen i frågan är obehövligt.

Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen snarast

möjligt i fråga om tobaksbeskattningen. Utskottet avstyrker med det

anförda alla i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Privatinförsel av alkohol och tobak

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag rörande privatinförsel av alkohol och tobak,

antingen en omedelbar begränsning av införseln eller att regeringen

arbetar för en begränsning i EU, och förslag om tilläggsdirektiv till

Alkoholinförselutredningen.

Jämför reservationerna 5 (kd), 6 (v) och 7 (c).

Bakgrund

Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror löpte ut den 31 december 2003 (prop.

2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1). Även Danmarks och Finlands undantag

upphörde samtidigt.

Enligt de regler som allmänt gäller inom EU skall privata inköp av

alkohol och tobak beskattas i inköpslandet. Kommersiell handel med dessa

varor skall beskattas i den medlemsstat där varorna slutligen konsumeras.

En privatperson har således rätt att ta med sig alkoholdrycker och

tobaksvaror avsedda för eget bruk inköpta i en annan medlemsstat utan

att någon ytterligare punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in

för kommersiella ändamål i hemlandet skall däremot punktskatt alltid

betalas där.

För att avgöra om det är fråga om införsel för kommersiella ändamål

skall enligt EG:s regler bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna

får använda sig av indikativa nivåer uteslutande till ledning för

bedömning av om varorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa

nivåerna får då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter starkvin,

90 liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200

cigarrer och 1 kilo röktobak.

Sverige har fr.o.m. den 1 juni 2004 utnyttjat möjligheten att begränsa

den skattefria införseln av cigaretter och, i vissa fall, andra

tobaksprodukter under den tid de nya EU-medlemsstaterna Estland, Lettland,

Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern har undantag

att uppfylla minimiskatterna på dessa produkter (bet.

2003/04:SkU30).

EG-kommissionen har i april 2004 i en rapport och ett direktivändringsförslag

beträffande cirkulationsdirektivet föreslagit bl.a. att de s.k. indikativa

nivåerna skall tas bort eftersom de endast kan ses som nationella

hjälpmedel vid bestämningen av på vilken nivå kontrollen skall

utföras.

Motionerna

Inger Lundberg m.fl. (s) i motion Sk301 betonar att Sverige måste driva

kravet på att de indikativa nivåerna för vad som är personligt bruk vid

införsel av alkohol sätts till den mängd alkohol som en normalkonsument

förbrukar under högst 40 dagar.

Göran Magnusson och Barbro Hietala Nordlund (s) anför i motion Sk465

att regeringen i EU måste arbeta för kraftigt sänkta införselnivåer för

alkoholdrycker samt öka insatserna för att bekämpa missförhållanden med

anknytning till införsel av alkoholdrycker.

Även Åsa Lindstam (s) anser i motion Sk468 att regeringen aktivt bör

driva frågan om minskade alkoholkvoter särskilt inom ramen för EU-samarbetet,

och i motion So396 yrkande 2 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) föreslås

en sänkning av de indikativa nivåerna för vad som är att betrakta som

personligt bruk vid införsel av alkohol.

Anita Brodén och Runar Patriksson (fp) anför i motion So614 yrkande 1

att regeringen i EU bör föra in folkhälsoaspekten och verka för att

införselkvoterna sänks till en nivå som kan anses rimlig för privat

bruk.

Lars Gustafsson (kd) anser enligt motion Sk416 att Alkoholinförselutredningen

bör få i uppdrag att presentera ett åtgärdspaket för att komma till

rätta med och minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Uppdraget bör

gälla allt från barns uppväxt till ungdomsmiljöer, trafik och

arbete.

Mikael Oscarsson (kd) begär i motion Sk448 tillkännagivanden om att de

sedan den 1 januari 2004 införda införselreglerna bör omförhandlas med

EU (yrkande 1) samt att införselkvoterna bör prövas mot EG-rättens

folkhälsoparagraf (yrkande 2).

Chatrine Pålsson m.fl. (kd) föreslår i motion 2003/04:So36 yrkande 1

för sin del att Sverige ensidigt skall återgå till de införselkvoter av

alkohol som överenskoms i samband med medlemskapsförhandlingarna, dvs.

1 liter sprit, 3 liter starkvin, 5 liter vin och 15 liter öl.

Även Ragnwi Marcelind (kd) föreslår i motion So602 yrkande 2 en

omförhandling av införselreglerna medan Ulrik Lindgren m.fl. (kd) i motion

So607 yrkande 4 förordar att Sverige ensidigt bör återgå till de

införselkvoter av alkohol som avtalades i samband med

medlemskapsförhandlingarna.

Vänsterpartiet anför genom Lars Ohly m.fl. (v) i motion So517 yrkande

5 att regeringen bör ta initiativ till ändrade regler för privatinförsel

av alkohol och återkomma till riksdagen med redovisning av vilka initiativ

som tagits. Enligt motionen bör regeringen vidare se över den praxis

som nu tillämpas för vad som betraktas privat införsel av alkohol och

utveckla den i en mer restriktiv linje (yrkande 7).

Kenneth Johansson m.fl. (c) anser i motion 2003/04:So31 yrkande 6 att

regeringen bör verka för att Sverige får minska införselkvoten med

hänvisning till folkhälsoskäl.

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) i motion 2003/04:So35 yrkande 2 anför

att införselkvoterna också måste diskuteras, och Jan Lindholm och Ulf

Holm (mp) framhåller i motion So431 att Sverige för att skydda folkhälsan

ensidigt bör återinföra införselregler för alkohol på en betydligt lägre

nivå än i dag (yrkande 1). Alkoholens allvarliga hot mot folkhälsan

skall, enligt motionärerna, användas som huvudsakligt argument om

Sveriges ensidiga beslut om införselbegränsning ifrågasätts (yrkande 2).

I sexpartimotionen So610 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)

yrkande 4 slutligen upprepas kravet att Sverige med utgångspunkt i

folkhälsoskäl i EU skall arbeta för sänkta införselkvoter.

Utskottets ställningstagande

I de flesta motionerna i avsnittet berörs frågan om sänkta privatinförselnivåer.

Utskottet har i och för sig förståelse för uppfattningen att de numera

gällande indikativa nivåerna för privatinförsel är väl höga för svenska

förhållanden, en uppfattning som också kom till uttryck i det tidigare

nämnda nordiska ministerrådsmötet i Köpenhamn i oktober 2004 om en

gemensam strategi för det alkoholpolitiska arbetet i EU. Utskottet vill

samtidigt betona att de indikativa nivåerna inte är tillåtna kvoter för

privatinförsel utan ett hjälpmedel till ledning för att avgöra om

införseln är privat eller kommersiell och därmed i vilken medlemsstat

beskattningen skall ske. Det innebär att om en tullmyndighet fastställer

att införseln av mindre kvantiteter är avsedd för kommersiella ändamål

skall beskattning ske i införsellandet.

Som utskottet tidigare anfört är det är viktigt att i EU få till stånd

en bredare debatt om alkoholpolitiken och alkoholbeskattningen där

folkhälsoaspekten får en större tyngd. Utskottet förutsätter att regeringen

i detta sammanhang även tar upp frågan om en sänkning av de indikativa

nivåerna inom EU.

Riksdagen har i samband med budgetbeslutet för år 2005 ställt sig

avvisande till förslag som innebär att Sverige ensidigt och i strid med

de regler som gäller på området skall besluta om skärpta införselregler

(yttr. 2004/05:SkU1y, bet. 2004/05:FiU1). Utskottet anser att det inte

finns någon anledning att ompröva detta ställningstagande.

Alkoholinförselutredningen avslutar inom kort sitt arbete. I uppdraget

ingår bl.a. att särskilt uppmärksamma hur nya distributions- och

konsumtionsmönster påverkat inköps- och dryckesvanor framför allt hos

ungdomar. Mot den bakgrunden finner utskottet att det inte finns något

behov av att utvidga utredningens uppdrag på sätt som föreslås i motion

Sk416 för att få underlag för kommande ställningstaganden i fråga om

åtgärder för att minska ungdomars alkoholkonsumtion. Dessutom vill

utskottet erinra om de förslag till skärpta straff för langning m.m. som

läggs fram i den lagrådsremiss som berörts i inledningen till detta

betänkande.

Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade motioner i motsvarande

delar.

Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett förslag om att tillåta skattefri försäljning till

flygpassagerare vid ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.

Bakgrund

Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan, även sedan taxfreeförsäljningen

1999 upphörde inom EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till

tredjeland samt föras in från sådant land till Sverige. Införseln grundar

sig på EG:s regler om tull- och skattefri import från tredjeland.

EG-reglerna innebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit, starkvin

och vin. För varor som inte omfattas av en kvantitativ restriktion, t.

ex. öl, gäller i stället att importen är tull- och skattefri om varornas

sammanlagda värde inte överstiger 175 euro (ca 1 600 kr). De svenska

reglerna beträffande import från tredjeland finns i lagen (1994:1551)

om frihet från skatt vid import m.m. Flygresenärer från tredjeland kan

skattefritt bl.a. föra in 1 liter spritdryck eller 2 liter starkvin, 2

liter vin samt 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer

eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa

tobaksvaror. Öl kan föras in till ett värde av ca 1 600 kr.

Motionen

Bengt-Anders Johansson (m) argumenterar i motion Sk371 för att det bör

bli tillåtet med taxfreeköp på ankomstflygplatsen och framhåller bl.a.

att det i dag transporteras onödig vikt i luften på ett kostsamt sätt

med negativa miljökonsekvenser och onödiga risker i händelse av brand

ombord.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under en följd av år anfört (se bl.a. bet. 2003/04:SkU24)

att det skulle strida mot grundläggande principer för en konsumtionsskatt

att tillåta skattefri försäljning vid resenärens ankomst till landet

och att utskottet inte kan se några avgörande fördelar med ett avsteg

från denna princip för flygpassagerare. Utskottet vidhåller sin uppfattning

och avstyrker motion Sk371.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Alkoholbeskattning, punkt 1 (m)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245, 2004/05:Sk251, 2004/05:Sk340

yrkande 1, 2004/05:So507 yrkande 2 och 2004/05:So516 yrkande 1 och avslår

motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk438,

2004/05:So393 yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1,

2004/05:So607 yrkande 2, 2004/05:So610 yrkande 2 och 2004/05:So614

yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringens vänta-och-se-attityd med underlåtenhet att handla som följd

leder regelmässigt till allvarliga effekter. Det gäller bl.a. alkoholfrågan

och frånvaron av sänkta alkoholskatter, trots vad som hänt i vår omvärld.

Det har för oss moderater inte varit särskilt svårt att räkna ut vad

som skulle hända med denna beslutsförlamning under ett par för denna

fråga viktiga år.

Sverige har fått en kraftig införsel av alkohol; vi har förlorat en

betydande del av skattebasen på alkohol; det har skett en stor

lageruppbyggnad av alkohol i de svenska hemmen; vi har fått en ökad illegal

försäljning av sprit och öl; vi har fått en försäljningsminskning på

Systembolaget, vilket hotar dess uppdrag; vi noterar samtidigt en ökad

alkoholkonsumtion och fler alkoholrelaterade brott. Fortfarande vidtas

trots detta inga skarpa åtgärder för att komma åt dessa effekter med

verksamma verktyg. Detta är verkligen inte bra!

De nya alkoholskattesatserna i vår omvärld i förening med de nya

införselreglerna gör att prisinstrumentet i stor utsträckning spelat ut

sin roll i svensk alkoholpolitik. Tidigare förlitade man sig i stor

utsträckning på alkoholskattens höjd när det gällde att påverka den

totala alkoholkonsumtionen. Detta har i sin tur haft som följd att andra

möjligheter att säkerställa att konsumtionen inte växer och att missbruket

kan hållas tillbaka inte använts fullt ut. I den situation som nu

uppstått med låga priser på alkohol i vår omvärld är det allt angelägnare

att det kan utvecklas en bättre alkoholkultur, där det personliga

ansvarstagandet och familjens ansvarstagande understryks. Mycket viktigt

är betydelsen av strikt alkoholfria miljöer där arbetsgivare,

personalorganisationer, lärare, skolhälsovård, motororganisationer, idrotts-

och ungdomsföreningar m.fl. samt nykterhetsrörelsen måste engageras för

att kraftfullt understryka betydelsen av detta. Alkoholfria miljöer i

t.ex. arbetsliv, skola och trafik måste ses som självklara. Företagshälsovården

måste på ett aktivt sätt vara uppmärksam på sjukfrånvaro som orsakas av

alkoholmissbruk eller stor konsumtion.

Den 1 januari 2004 infördes de nya men länge kända införselgränserna

för Sverige: 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110

liter öl. Denna "indikativa" ranson motsvarar ungefär 24 liter ren

alkohol vilket är jämförbart med cirka två och ett halvt års konsumtion

för en genomsnittssvensk. Siffrorna visar åskådligt att risken var mycket

stor att den inhemska försäljningens andel skulle kunna komma att minska

drastiskt om ingen skatteanpassning i Sverige gjordes. Effekten av detta

har som sagt blivit och blir att skattebasen på alkohol i stor utsträckning

försvinner ur landet, trots att konsumtionen stiger.

Utvecklingen de senaste åren har alltså varit att en betydande del av

skatt på alkoholinköp lämnat landet och att Systembolaget påverkats

påtagligt av detta. Den redan i dag omfattande och illegala vidareförsäljningen

av legalt införda kvantiteter kan tveklöst komma att fortsätta öka om

inte Sveriges prispolitik rimligt anpassas till vad som nu gäller i

alla våra grannländer utom Norge.

Införseln och den illegala vidareförsäljningen gör alltfler till

brottslingar samtidigt som det uppenbarligen hittills varit svårt att med

verksamma medel stävja den. Om inte de svenska priserna sänks kommer

skattebasen för alkoholkonsumtion att i mycket hög utsträckning exporteras

till utlandet, dvs. skatten för alkoholkonsumtion inom vårt land kommer

att tillfalla andra länder. Detta kan inte anses vara en önskvärd

utveckling.

Underlåtenheten att besluta om sänkta alkoholskatter i Sverige har vidare

inneburit att ett kulturmönster uppstått med innebörd att många vid

utlandsresor köper stora mängder alkohol. En ytterligare fördröjning

att sänka de svenska alkoholskatterna leder till svårigheter att bryta

detta mönster utan mycket stora skattesänkningar.

Samtidigt leder den lageruppbyggnad av alkoholdrycker som skett och

sker i många svenska hem efter utlandsbesök i sig till att spritkonsumtionen

kan komma att öka på ett från folkhälsosynpunkt oacceptabelt sätt

De stora skillnaderna i beskattningen innebär dessutom för bryggerinäringen

att befintliga inhemska företag får stora svårigheter att hävda sig.

Det blir öl som bryggts i andra länder och som förs in i landet som i

ökad utsträckning kommer att ersätta det inhemska. Följden blir minskad

sysselsättning i en näring som normalt har möjlighet att hävda sig på

hemmamarknaden men vars konkurrensläge försämras allvarligt om Sverige

fortsätter att dröja med skatteanpassningen. Att låta utvecklingen ha

sin gång är oansvarigt även för denna bransch som måste tillåtas ha

rimliga arbetsvillkor på sin hemmamarknad.

Vi har redan angivit att alkoholkonsumtionen i Sverige förvisso kan

påverkas även i en situation när den inte längre kan förlita sig på

prisinstrumentet. Men det fodrar att man lyfter blicken mer till de

alternativa påverkansinstrumenten. En nationell samling med en verkningsfull

och saklig kampanj i alkoholfrågan för att motverka alkoholmissbrukets

skadliga effekter på folkhälsa och brottsfrekvens bör äga rum i anslutning

till att alkoholskatterna sänks. Det är vidare angeläget att Sverige

skaffar sig en bättre uppföljning av faktisk alkoholkonsumtion och

missbrukets omfattning.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Alkoholbeskattning, punkt 1 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2004/05:Sk438 och 2004/05:So607 yrkande 2 och avslår

motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245,

2004/05:Sk251, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk340 yrkande 1, 2004/05:So393 yrkande

2, 2004/05:So507 yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So516

yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1, 2004/05:So610 yrkande 2 och 2004/05:So614

yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att den senaste tidens utveckling på alkoholområdet

är dyster och oroande. Alkoholkonsumtionen har under de senaste tio

åren ökat kraftigt, inte minst bland ungdomar. Genom EU-medlemskapet

har det blivit allt svårare att föra en restriktiv alkoholpolitik.

Regeringens alkoholpolitik har misslyckats, och vi står nu inför ett

avgörande vägval. Kristdemokraterna anser att det krävs en politik som

värnar om folkhälsan. Alkoholen är en integrerad del i vår kultur och

sköts väl av flertalet, men vi anser att de sociala och medicinska

problem som alkoholdrickandet medför måste tas på större allvar. Våra

förslag kan sammanfattas i följande punkter: nya mål för alkoholpolitiken,

lägre införselkvoter, upprustad missbrukarvård, stöd till familjer som

ett led i det alkoholpreventiva arbetet, ett förebyggande och kampanjinriktat

arbete riktat mot alkoholfria zoner i samhället, en upprensning i

Systembolaget, begränsad tillgängligheten till alkohol, hårdare straff

för langning, mer resurser till brottsbekämpande myndigheter och slutligen

stöd till frivilligorganisationerna.

Sverige ska, enligt vår uppfattning, stå för en alternativ alkoholpolitik

i EU som syftar till att pressa ned den totala konsumtionen av alkohol

och minska alkoholskadorna. Sverige måste verka för att alkoholskattens

nivå och övrig alkoholpolitik i Europa inte fastställs ur ett

jordbrukspolitiskt perspektiv, utan ur ett folkhälsoperspektiv. Regeringen

ger intryck av att det skulle vara omöjligt att få gehör för svensk

alkoholpolitik inom EU. Samtidigt som den svenska regeringen överväger

sänkt spritskatt för att stoppa alkoholflödet över gränserna pågår en

omvänd utveckling i flera andra EU-länder. Många medlemsländer har

problem med tilltagande alkoholskador, inte minst bland unga, och det är

inte uteslutet att möjligheterna ökat att få till stånd en mer restriktiv

alkoholpolitik inom unionen. Enligt vår uppfattning bör insatserna

inriktas på höjda minimiskatter. Regeringen måste försöka vinna opinion

för folkhälsoaspekterna på alkoholfrågorna och bilda allianser med länder

inom EU som är villiga att driva en mer restriktiv linje.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Alkoholbeskattning, punkt 1 (v)

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:So517 yrkande 1, bifaller delvis motionerna 2003/04:So31

yrkande 7, 2004/05:So393 yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1 och

2004/05:So614 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245,

2004/05:Sk251, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk340 yrkande 1, 2004/05:Sk438,

2004/05:So507 yrkande 2, 2004/05:So516 yrkande 1, 2004/05:So607 yrkande

2 och 2004/05:So610 yrkande 2.

Ställningstagande

Sverige har under många år bedrivit en restriktiv alkoholpolitik som

medverkat till att totalkonsumtionen av alkohol varit lägre i Sverige

än i de flesta andra jämförbara länder. Detta har i sin tur lett till

att Sverige vid internationella jämförelser kunnat uppvisa en lägre

andel alkoholskador och alkoholrelaterade sjukdomar. Denna positiva

trend håller nu på att brytas. Under senare år har den restriktiva

alkoholpolitiken steg för steg luckrats upp. Viktiga alkoholpolitiska

instrument som begränsningar av tillgänglighet och relativt höga

alkoholskatter är satta under stark press. Beslut har tagits om lördagsöppet

över hela landet, införselkvoterna för privatbruk har i praktiken

försvunnit, tullens och polisens möjligheter att ingripa vid smuggling

och andra brott har försämrats, utbudet av restauranger med utskänkning

av alkohol har ökat kraftigt och skattesänkningar har genomförts eller

aviserats. Sverige har helt misslyckats med att behålla sin egen politik

och har inte heller lyckats påverka de andra medlemsstaterna i EU till

en alkoholpolitik som är mer folkhälsoinriktad.

Regeringens utredare av alkoholinförseln har föreslagit sänkt skatt på

starksprit i syfte att minska privatinförseln från utlandet, trots att

det råder osäkerhet om hur ett sådant förslag kommer att påverka

alkoholkonsumtionen. Vänsterpartiet anser att det skulle vara ett stort

risktagande att följa utredarens förslag eftersom det inte kan uteslutas

att människor både skulle köpa stora mängder alkohol utomlands och öka

inköpen från Systembolaget. Finlands sänkning av alkoholskatten och

dess konsekvenser med ökad totalkonsumtion anser vi är ett varnande

exempel. Vänsterpartiet anser därför att Sverige inom ramen för

EU-samarbetet bör arbeta för höjda miniminivåer på alkoholskatterna som ett

steg i en mer restriktiv och folkhälsoinriktad alkoholpolitik.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Alkoholbeskattning, punkt 1 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk332, 2004/05:So393

yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1 och

2004/05:So614 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245,

2004/05:Sk251, 2004/05:Sk340 yrkande 1, 2004/05:Sk438, 2004/05:So507

yrkande 2, 2004/05:So516 yrkande 1, 2004/05:So607 yrkande 2 och

2004/05:So610 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt Centerpartiet är höga alkoholskatter etiskt och samhällsekonomiskt

motiverade. Sänkningar av alkoholskatterna är endast motiverade om det

är nödvändigt för att förhindra att skattebasen undermineras som följd

av kraftigt ökad privatinförsel och för att minska drivkrafterna till

smuggling och annan illegal sprithantering. Försäljningsmonopolet är

även fortsättningsvis mycket viktigt för att stödja personer som har

problem med alkoholen men som vill hålla sitt beroende under kontroll.

EU:s gemensamma marknad där vissa medlemsstater har låga skatter på

alkoholdrycker underminerar prisinstrumentet för de länder som vill

föra en aktiv alkoholpolitik. Centerpartiet anser att regeringen i EU

bör verka för kraftigt höjda minimiskatter på alkoholdrycker. Insikten

om alkoholkonsumtionens folkhälsoeffekter är inte lika spridd i övriga

EU som i Sverige. Det finns dock tecken på ett uppvaknande och på att

nya möjligheter till en aktivare europeisk alkoholpolitik nu yppas.

Konventets förslag till ny EU-grundlag erkänner alkoholen som ett

folkhälsoproblem. Den finska opinionen och regeringen har reagerat på

alkoholskattesänkningens sociala effekter och bland nya och gamla

medlemsländer i EU diskuteras alkoholens folkhälsokonsekvenser. Det är

viktigt att den svenska regeringen och de svenska ledamöterna i

Europaparlamentet söker allianser med regeringar, partier och organisationer

i andra EU-länder som delar engagemanget i att minimera alkoholens

skadeverkningar.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 3 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448

yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:So602 yrkande 2 och avslår motionerna

2003/04:So31 yrkande 6, 2003/04:So35 yrkande 2, 2003/04:So36 yrkande 1,

2004/05:Sk301, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande 2,

2004/05:So431 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7,

2004/05:So607 yrkande 4, 2004/05:So610 yrkande 4 och 2004/05:So614 yrkande

1.

Ställningstagande

Kristdemokraterna vill genomföra en alkoholpolitik byggd på solidaritet

och omtanke om folkhälsan. En anledning till att alkoholskatterna pressas

ned i våra grannländer är EU:s orimliga privatinförselregler. Det är

inte rimligt att tillåta privatinförsel som motsvarar flera års förbrukning

av alkohol för en normalkonsument. Kristdemokraterna anser att Sverige

ensidigt bör införa egna regler på området som motsvarar de införselnivåer

som avtalades i samband med medlemskapsförhandlingarna. Folkhälsoskäl

är enligt EG:s grundfördrag och EG-domstolen ett legitimt skäl för att

frångå principen om en öppen marknad inom EU och en eventuell prövning

i EG-domstolen skulle ge regeringen en möjlighet att föra fram

folkhälsoaspekten när det gäller privatinförsel av alkohol. Regeringen skulle

också kunna förhandla fram en permanent lösning på införselproblematiken

med övriga EU-länder.

Alkoholinförselutredningen bör med anledning av den alarmerande

konsumtionsökningen bland ungdomar också få i uppdrag att presentera ett

åtgärdspaket för att komma till rätta med och minska alkoholkonsumtionen

bland ungdomar.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 3 (v)

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7 samt avslår

motionerna 2003/04:So31 yrkande 6, 2003/04:So35 yrkande 2, 2003/04:So36

yrkande 1, 2004/05:Sk301, 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448 yrkandena 1 och

2, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande 2, 2004/05:So431

yrkandena 1 och 2, 2004/05:So602 yrkande 2, 2004/05:So607 yrkande 4,

2004/05:So610 yrkande 4 och 2004/05:So614 yrkande 1.

Ställningstagande

I dag är det i princip möjligt för en privatperson att föra in hur mycket

alkohol som helst från andra EU-länder under förutsättning att han eller

hon kan motivera mängden. De s.k. indikativa nivåerna är riktmärken för

vad som kan anses vara normal förbrukning. I takt med den accelererande

införseln av alkohol som inneburit ökad totalkonsumtion och minskad

försäljning på Systembolaget har röster höjts om att Sverige ensidigt

borde ta tillbaka de gamla införselreglerna. Vänsterpartiet menar att

detta är ett intressant förslag men anser att regeringen först bör

klarlägga rättsläget med avseende på bl.a. eventuell skadeståndsskyldighet

och reglerna om en fri marknad.

Vänsterpartiet anser att regeringen bör ta initiativ till en ändring av

införselreglerna avseende alkohol för privat bruk och återkomma till

riksdagen med en redovisning av vilka initiativ som tagits. Vi kan

konstatera att Storbritannien valt att tillämpa en betydligt striktare

linje för privatinförseln än Sverige. Vänsterpartiet anser vidare att

regeringen bör se över hur praxis ser ut beträffande mängden alkohol

som anses vara rimlig för privat konsumtion och utveckla denna i en mer

restriktiv linje.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 3 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:So31 yrkande 6 och

2004/05:So610 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:So35 yrkande 2,

2003/04:So36 yrkande 1, 2004/05:Sk301, 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande 2,

2004/05:So431 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7,

2004/05:So602 yrkande 2, 2004/05:So607 yrkande 4 och 2004/05:So614 yrkande

1.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att regeringen i EU ska verka för minskade införselkvoter

med hänvisning till alkoholinförselns stora effekter på folkhälsan.

Folkhälsoskäl är en erkänd rättslig grund inom EG-rätten för att åsidosätta

huvudregeln om fri rörlighet för varor. På lång sikt är dock minskade

kvoter ett trubbigt vapen eftersom gränskontrollerna är otillräckliga

för att avskräcka från smuggling. För att vinna tid under de närmaste

tio åren är dock minskade införselkvoter en lämplig åtgärd.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk213 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkt skatt på öl.

2004/05:Sk245 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att sänka ölskatten för öl med en alkoholhalt

överstigande 2,8 %.

2004/05:Sk251 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om harmonisering och sänkning av skattesatserna för alkoholinköp

i Sverige.

2004/05:Sk301 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om indikativa nivåer för vad som är att betrakta som personligt

bruk vid införsel av alkohol.

2004/05:Sk307 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rätt till återbetalning av erlagd tobaksskatt vid export av

rökfria tobaksprodukter till andra EU-länder.

2004/05:Sk318 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c):

1. Riksdagen beslutar höja minimiskatten på cigarretter från 90

till 100 % i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ett reformerat punktskattesystem med bibehållen

skattenivå och maximerad styckskatt i enlighet med EU:s regelverk för

cigarrettbeskattning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ett nytt beräkningssystem utan eftersläpandeeffekter

för den mest efterfrågade priskategorin.

2004/05:Sk325 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vidta åtgärder som innebär skattemässig neutralitet mellan

rulltobak och vanliga cigaretter.

2004/05:Sk332 av Jan Andersson och Claes Västerteg (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av sänkt svensk ölskatt.

2004/05:Sk340 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till

förändrad alkoholbeskattning.

2004/05:Sk371 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om taxfreeköp på ankomstflygplats.

2004/05:Sk416 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ett utvidgat uppdrag till Alkoholinförselutredningen.

2004/05:Sk438 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta en alkoholskadefond.

2004/05:Sk448 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att omförhandla införselreglerna med EU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att pröva införselkvoterna mot EG-rättens folkhälsoparagraf.

2004/05:Sk465 av Göran Magnusson och Barbro Hietala Nordlund (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kraftigt sänkta införselnivåer för alkoholdrycker samt att

ökade insatser görs för att bekämpa missförhållanden med anknytning

till införsel av alkoholdrycker.

2004/05:Sk468 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om minskade alkoholkvoter.

2004/05:So393 av Kerstin Engle (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige skall arbeta för höjningar av minimiskatt

på alkohol inom EU.

2004/05:So396 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att sänka de indikativa nivåerna för vad som är att

betrakta som personligt bruk vid införsel av alkohol.

2004/05:So431 av Jan Lindholm och Ulf Holm (båda mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att Sverige snarast för att skydda folkhälsan ensidigt

återinför införselregler för alkohol på en betydligt lägre nivå än i

dag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att alkoholens allvarliga hot mot folkhälsan skall

användas som huvudsakligt argument om Sveriges ensidiga beslut om

införselbegränsning ifrågasätts.

2004/05:So507 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av sänkta alkoholskatter.

2004/05:So509 av Hillevi Larsson och Christina Axelsson (båda s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige bör driva frågan om minimiskatt på alkohol

och tobak i EU.

2004/05:So516 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (båda m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att sänka alkoholskatten samt att avskaffa Systembolagets

säljmonopol.

2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall arbeta

för höjda minimiskatter på alkohol.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ för att få till stånd

ändrade regler för privatinförsel av alkohol och återkomma till riksdagen

med en redovisning av vilka initiativ som tagits.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att se över den praxis som nu tillämpas för vad som

betraktas som privat införsel av alkohol.

2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en solidarisk alkoholskatt.

2004/05:So607 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om följderna av en skattesänkning på sprit.

4. Riksdagen beslutar att Sverige ensidigt återgår till de

införselkvoter av alkohol som avtalades i samband med förhandlingarna om

svenskt EU-medlemskap, enligt vad som anförs i motionen.

2004/05:So610 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om alkoläsk och söt cider.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om införselkvoter.

2004/05:So614 av Anita Brodén och Runar Patriksson (båda fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att i EU föra in folkhälsoaspekten och verka för att

införselkvoterna sänks till en nivå som kan anses rimlig för privat

bruk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att i EU verka för en gemensam höjning av minimiskatterna

på alkohol.

Motioner väckta med anledning av proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska

frågor

2003/04:So31 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

6. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att Sverige får

minska införselkvoten, med hänvisning till folkhälsoskäl som rättslig

grund för undantag från principen om fri rörlighet för varor.

7. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att minimiskatten

på alkohol kraftigt höjs.

2003/04:So35 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införselkvoterna också måste diskuteras.

2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att Sverige ensidigt återgår till de införselkvoter

av alkohol som avtalades i samband med förhandlingarna om svenskt

EU-medlemskap enligt vad som anförs i motionen.