Bet. 2004/05:SKU28

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU28

Val av ledamot i skattenämnd, m.m. (prop. 2004/05:99)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition

2004/05:99 om vissa ändringar i bestämmelserna om val av ledamot i

skattenämnd och om vilka uppgifter som får lämnas ut till enskild från

beskattningsdatabasen. Därtill kommer ytterligare några ändringar i

lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift

eller pålaga och lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Vidare behandlas i betänkandet ett antal allmänna motioner från 2004

med anknytning till taxerings- och skattebetalningsområdet, bl.a. en

del kontrollfrågor. De flesta av de frågor som aktualiseras i motionerna

har behandlats av utskottet under åren 2003 och 2004 (betänkandena

2002/03:SkU12 respektive 2003/04:SkU25 vari samtliga motioner avstyrkts

och som riksdagen sedan följt). Även nu avstyrks samtliga motioner med

vidhållande av tidigare intagen ståndpunkt. I en del fall hänvisas till

att arbete med anknytning till de aktuella frågorna redan pågår inom

Regeringskansliet eller på annat håll.

Reservationer har avgivits av

(m) angående kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,

entreprenadavdrag m.m. (res. 1), särskilda regler om inbetalning av skatt m.

m. i samband med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4),

deklarationsblankett och slutskattebesked (res. 5), lönebesked (res. 6)

och rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,

förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),

(fp) angående särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband

med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4) och rättssäkerhetsfrågor,

skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och

generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),

(kd) angående kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,

entreprenadavdrag m.m. (res. 2), särskilda regler om inbetalning av skatt m.

m. i samband med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4),

deklarationsblankett och slutskattebesked (res. 5), lönebesked (res. 6)

och rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,

förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),

(v) angående kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,

entreprenadavdrag m.m. (res. 3) och rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen,

eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i

skatteflyktslagen (res. 8),

(c) angående särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband

med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4) och rättssäkerhetsfrågor,

skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och

generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Val av ledamot i skattenämnd, m.m.

Riksdagen antar de i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen

till1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),2. lag om ändring i

lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet,3. lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av

utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga, och4. lag om ändring

i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:99.

2. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk276, 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308,

2004/05:Sk327, 2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2,

2004/05:MJ440 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 22 och 2004/05:A350 yrkande

9.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (v)

3. Särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband med stormen

i södra Sverige i januari 2005

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ5 yrkandena 30-32.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

4. Deklarationsblankett och slutskattebesked

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk203, 2004/05:Sk220, 2004/05:Sk264,

2004/05:Sk345, 2004/05:Sk378 och 2004/05:N409 yrkande 34.

Reservation 5 (m, kd)

5. Lönebesked

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk279, 2004/05:Sk427, 2004/05:Sk442

och 2004/05:Sf357 yrkande 10.

Reservation 6 (m, kd)

6. Uppbörd av avgift till trossamfund och ideella föreningar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk334.

7. Nordiskt skattekontor

Riksdagen avslår motion 2004/05:U309 yrkande 4.

8. Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,

förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk206, 2004/05:Sk234, 2004/05:Sk302,

2004/05:Sk312, 2004/05:Sk337, 2004/05:Sk367, 2004/05:Sk407, 2004/05:Sk409,

2004/05:Sk452 yrkande 27, 2004/05:Sk454 yrkande 5, 2004/05:Ju426 yrkande

2 och 2004/05:N305 yrkande 13.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

Reservation 8 (v)

Stockholm den 26 april 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Per Erik Granström (s),

Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf

Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt

(m), Britta Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp),

Lars Gustafsson (kd) och Peter Rådberg (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I propositionen behandlas en skrivelse från Skatteverket som kom in

till Finansdepartementet den 24 augusti 2004 med hemställan om ändring

av bestämmelserna om val av ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen

(1990:324). Skrivelsen har remissbehandlats.

I propositionen behandlas även en skrivelse från Skatteverket som kom

in till Finansdepartementet den 16 december 2003 med hemställan om

ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet. Bägge skrivelserna har remissbehandlats.

Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2004/3718 och

dnr Fi2003/6479).

I propositionen behandlas dessutom förslag till ändringar i lagen

(1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga

och lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med

anledning av ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till

indrivningsdirektivet och att rådet antagit en förordning om administrativt

samarbete i fråga om punktskatter. Förslagen har enligt propositionen

beretts underhand med Företagarna, Föreningen Svenskt Näringsliv och

Skatteverket.

Förslagen till ändringarna i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk

tull, annan skatt, avgift eller pålaga och lagen (1990:314) om ömsesidig

handräckning i skatteärenden har inte remitterats till Lagrådet eftersom

det är fråga om ändringar av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande

skulle sakna betydelse. Övriga lagförslag har Lagrådet yttrat sig över.

Propositionen överensstämmer i dessa delar med remissen till Lagrådet,

dock att ikraftträdandet för de föreslagna lagändringarna har flyttats

fram en månad. Dessutom har en redaktionell ändring gjorts i 7 kap. 5 §

taxeringslagen (1990:324).

Vidare behandlas i betänkandet ett antal allmänna motioner från 2004

med anknytning till taxerings- och skattebetalningsområdet, bl.a. en

del kontrollfrågor. De flesta av de frågor som aktualiseras i motionerna

har behandlats av utskottet under åren 2003 och 2004 (betänkandena

2002/03:SkU12 respektive 2003/04:SkU25 vari samtliga motioner avstyrkts

och som riksdagen sedan följt).

En lag som utskottet återkommande refererar till i detta ärende är

skattebetalningslagen (1997:483) (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23).

Här används genomgående förkortningen SBL.

Följande bilagor har fogats till betänkandet:

En förteckning över behandlade förslag (bilaga 1).

Regeringens lagförslag (bilaga 2).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om val av

ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324). Syftet

med ändringarna är att anpassa bestämmelserna till skatteförvaltningens

nya organisation.

I propositionen föreslås även en ändring i lagen (2001:181) om behandling

av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, om vilka uppgifter

som får lämnas ut till enskild från beskattningsdatabasen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2005.

Propositionen innehåller vidare förslag till ändringar i lagen (1969:200)

om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga och

lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med anledning

av ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till indrivningsdirektivet

och att rådet antagit en förordning om administrativt samarbete i fråga

om punktskatter. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

När det gäller reglerna om utlämnande av vissa uppgifter från Skatteverkets

beskattningsdatabas bedöms dessa inte medföra några ökade kostnader för

Skatteverket. Förslagen i propositionen bedöms inte få några ekonomiska

effekter.

Utskottets överväganden

Val av ledamot i skattenämnd, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller proposition 2004/05:99 om val av ledamot i skattenämnd,

m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om val av

ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324). Syftet

med ändringarna är att anpassa bestämmelserna till skatteförvaltningens

nya organisation. Vidare föreslås en ändring i lagen (2001:181) om

behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet om vilka

uppgifter som får lämnas ut till enskild från beskattningsdatabasen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2005.

Propositionen innehåller även förslag till ändringar i lagen (1969:200)

om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga och

lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med anledning

av vissa ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till

indrivningsdirektivet och en av rådet antagen förordning om administrativt

samarbete i fråga om punktskatter. Ändringarna föreslås träda i kraft

den 1 juli 2005.

Förslagen i propositionen har bedömts inte få några ekonomiska effekter

eller medföra några ökade kostnader för Skatteverket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit anledning till några invändningar mot regeringens

förslag utan tillstyrker propositionen.

Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner och motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2004 om ett tillkännagivande om kontroll, revision, svartarbete,

kassaapparater, entreprenadavdrag m.m. främst med hänsyn till det arbete

som redan pågår med inriktning på dessa frågor.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3 (v).

Motionerna

I en rad socialdemokratiska motioner och i någon motion från Vänsterpartiet

krävs ytterligare åtgärder för att få bukt med svartarbete och

skatteundandragande. I motion Sk296 av Hillevi Larsson och Britt-Marie

Lindkvist (s) pekas sålunda på behovet av hårdare kontroll av småföretag

av typ restauranger och pizzerior. Motionärerna förespråkar en striktare

tilldelning av tillstånd till servering av alkoholdrycker vid tidigare

misskötsamhet i fråga om skatter, att facket och olika myndigheter skall

höras som remissinstanser när det är fråga om att meddela nya tillstånd

eller återkalla tillstånd samt att den som söker sådant tillstånd skall

förete en lista över de anställda jämte deras personnummer. De föreslår

också flera överraskningskontroller, samkörning av olika relevanta

dataregister och avstängning från sjukkassa m.m. i fall av svartjobb. I

motion Sk308 av Anders Karlsson (s) krävs hårdare kontroll av frisörer

och andra företag i kontantbranschen, och motionären anför Norge som

ett efterföljansvärt exempel. Han menar att torg- och marknadshandelslagen

bör tillämpas i fråga om sådana företag och efterlyser fler oannonserade

kontrollbesök och lagkrav på kassapparater. I motion Sk327 av Bo

Bernhardsson (s) krävs också hårdare kontroll av näringsverksamheter typ

restauranger - motionären åberopar Danmark - med fler flygande inspektioner

och mer kontroll av följesedlarna, mer kontrollavgifter samt att en

ansvarig för verksamheten alltid skall finnas på plats. I motion Sk477

av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (s) efterlyses åtgärder mot

svartarbete i byggbranschen samt införande av ansvar för huvudentreprenören

i fråga om underentreprenörernas skatter och avgifter. I motion Sk479

av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (s) vill motionärerna

införa krav på att kontanthandelns kassapparater årligen kontrolleras

av certifierat provningsorgan (yrkande 1) och att kunden alltid skall

få kvitto vid kontantköp (yrkande 2). I motion Sk276 av Marie Engström

m.fl. (v), slutligen, begärs en rätt för taxerings- och skatterevisorer

att utföra legitimationskontroll vid revisioner på t.ex. byggarbetsplatser

och restauranger samt att eventuella tillstånd till servering av

alkoholdrycker skall dras in om kontrollen visar att det finns svart

arbetskraft på arbetsplatsen.

De borgerliga partiernas motioner i de aktuella frågorna har en annan

inriktning. I motion A350 (yrkande 9) av Tobias Billström m.fl. (m, fp)

förespråkas ett motverkande av svart arbetskraft genom bättre skattemässiga

villkor för arbete och företagande och i motion N393 (yrkande 22) av

Göran Hägglund m.fl. (kd) efterlyses en ny skattereform inriktad på

enkelhet, generalitet och breda skattebaser samt ytterligare resurser

till rättsväsendet, en stärkning av Konkurrensverkets roll och en ökning

av den moraliska medvetenheten.

I motion MJ440 (yrkande 2) av Ragnwi Marcellind (kd) begärs en utredning

om omfattningen av svartimport och momsfusk vid burkhandel - dvs. handel

med öl- och läskedrycksburkar - med utlandet.

Utskottets ställningstagande

I ett betänkande om bl.a. skattekontrollfrågor förra året (bet.

2003/04:SkU25) betonade utskottet starkt vikten av att få bukt med förekomsten

av svartarbete och skatteundandraganden och att frågan gavs hög prioritet,

både hos regeringen och hos riksdagen. Vidare pekade utskottet på

åtgärder, initiativ och insatser som Skatteverket (tidigare Riksskatteverket)

hade genomfört under senare tid, bl.a. informationskampanjer mot ungdomen

för att påverka attityderna i positiv riktning. Dessutom berördes ett

antal i gång varande utredningar på området.

Utskottet kan nu konstatera att regeringen och myndigheterna under det

senaste året har fortsatt med att prioritera och stärka kontrollen. Ett

exempel är att sammanslagningen av skattemyndigheterna till Skatteverket

den 1 januari 2004 frigjort resurser för att bekämpa skattefusk. I

samband med 2004 års vårproposition (tilläggsbudget) tillfördes Skatteverket

engångsvis 20 miljoner kronor för att förbättra kontrollen av F-skatt.

I den senaste budgetpropositionen angavs vidare att Skatteverket även

fortsättningsvis skall prioritera skattekontrollen som i första hand

skall inriktas mot företag som hanterar stora skatteunderlag och mot

internationella transaktioner samt ekonomisk brottslighet. Därutöver

skall myndigheten arbeta förebyggande samt undersöka behovet av

regelförändringar. Enligt Skatteverkets senaste årsredovisning fortsätter

Skatteverket att öka insatserna mot ekobrotten och förstärka

skattebrottsenheterna.

I den nyligen avlämnade ekonomiska vårbudgeten för 2005, som för närvarande

bereds i finansutskottet, aviserar regeringen krafttag för att bekämpa

skatte- och förmånsfusk och räknar upp följande åtgärder som förbereds.

Skattekontrollen förbättras.

Skattebrottsenheternas verksamhet effektiveras.

Förslag har lämnats om förbättrad skattekontroll i fråga om inkomster

från sparande utomlands och förbättrade möjligheter att ingripa rättsligt

mot fusk med skatterna på alkohol, tobak och mineraloljor (prop.

2004/05:113 och 2004/05:149).

För att hejda svartarbete inom byggbranschen bereds inom Regeringskansliet

ett förslag till entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet.

2004 års kontrollutredning utreder frågan om typgodkända kassaregister

inom kontanthandeln och ser över reglerna för informationsutbyte mellan

Skatteverkets fiskala verksamhet och skattebrottsenheterna.

Arbetet för att stävja fusk med förmåner och bidrag intensifieras.

Härav framgår att flera utredningar redan arbetar med bl.a. de frågor

motionärerna tar upp. Skattekontrollutredningen (Fi 2004:01, dir.

2004:26) utreder om det är möjligt att införa krav på att näringsidkare

som säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontant betalning

(de s.k. kontantbranscherna) skall hålla ett tekniskt system som möjliggör

en tillförlitlig efterhandskontroll av omsättningen. Lagändringar,

organisationsfrågor och tekniska krav skall övervägas, liksom

kontrollbefogenheter och sanktioner. Vidare skall utredningen undersöka om

verksamheten inom skattebrottsenheterna kan effektiviseras, om det finns

ett behov av att de får tillgång till uppgifterna i beskattningsdatabasen

och om skattebrottsenheternas verksamhet bör utvidgas. Uppdraget skall

redovisas senast under juni 2005.

Frågan om schablonbeskattning av mindre företag har tidigare utretts

dels av fristående utredningar, dels av Skatteverkets föregångare

Riksskatteverket. Frågan tas också upp i utskottets betänkande 2004/05:SkU20

om företags- och kapitalbeskattning som justerades tidigare i vår och

som riksdagen senare följde. I betänkandet erinras om att Finansdepartementet

i juni 2004 tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna

för vissa branscher att använda schabloniserade inslag som komplement

till nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext.

Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av det pågående arbetet senast

den 1 maj 2005.

Frågan om entreprenadavdrag och omvänd mervärdesskatteskyldighet togs

upp i utredningsbetänkandet SOU 2002:115 Skärpning gubbar! och därefter

i Finansdepartementets promemoria Ds 2004:43 Byggentreprenadavdrag samt

omvänd skattskyldighet (moms). Inom Finansdepartementet har man därefter

arbetat vidare med dessa förslag samt de synpunkter som framkommit vid

remissbehandlingen.

När det gäller den särskilda frågan om fusk med mervärdesskatten vid

burkhandel, som tagits upp i någon motion, pågår det enligt vad utskottet

erfarit redan på myndighetsnivå ett arbete som berör företeelsen,

nämligen det s.k. Livsmedelsprojektet som har beslutats av Ekobrottsmyndigheten

och som bl.a. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Finanspolisen,

Jordbruksverket och Tullverket medverkar i. Syftet är att undersöka handeln

mellan företag i livsmedelsbranschen såväl inom Sverige som mellan

företag i Sverige och företag i annat EU-land eller tredje land.

Undersökningen är fokuserad på att uppdaga, kartlägga och lagföra samt störa

allvarligare och systematiska former av mervärdeskatte- och

punktskattebedrägerier. Fusk med pantavgifter kommer även att belysas i den mån

problemet uppdagas i ärendena. Syftet är att undersöka vilka förebyggande

åtgärder som kan utarbetas i framtiden. En utvärdering kommer att ske

efter årsskiftet.

Med anledning av yrkandena om att i ökad omfattning använda möjligheten

att dra in tillstånd till servering av alkoholdrycker bör det erinras

om att ett serveringstillstånd enligt 7 kap. 19 § alkohollagen (1994:1738)

skall återkallas bl.a. om de förutsättningar som gäller för meddelande

av tillstånd enligt 7 kap. 7 § samma lag inte längre föreligger. Enligt

den sistnämnda paragrafen skall endast den som visar att han med hänsyn

till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheter i

övrigt är lämplig att utöva servering av alkoholdrycker beviljas

serveringstillstånd. Regeringsrätten har dock i ett uppmärksammat rättsfall

underkänt en sådan indragning när det vid en överraskningsinspektion

befunnits att delägarens son och en släkting och en kamrat till denne

arbetat i köket utan formell anställning. Denna extrapersonal ansågs

ändå av Regeringsrätten som anställd av tillståndshavaren i alkohollagens

mening. Preliminärskatt och arbetsgivaravgifter hade visserligen inte

redovisats men det ansågs inte belagt att sådant hade bort redovisas

(RÅ 2000 ref. 12).

När det gäller frågan om taxerings- och skatterevisorer skall få avkräva

legitimation har en sådan befogenhet tidigare betraktats som alltför

långtgående, bl.a. därför att den skulle innebära att skattemyndigheten

i detta avseende skulle få väsentligt mer långtgående befogenheter än

polisen. Till saken hör att det enligt gällande rätt inte finns någon

generell skyldighet att i vårt land bära med sig någon typ av

legitimationshandling (prop. 1997/98:100 s. 163, bet. 1997/98:SkU28 s. 48-49;

se även bet. 2001/02:JuU8 s. 17). Utskottet vidhåller att denna ståndpunkt

är den rimliga i denna fråga.

Vad gäller frågan hur de materiella reglerna bör vara utformade för att

minska skatteundandragande och skattefusk kan utskottet hålla med m-,

fp- och kd-motionärerna om att ambitionen bör vara att göra skattereglerna

hållbara mot skatteundandragande och skattefusk. Det innebär bl.a. att

möjligheterna till skatteplanering om möjligt bör minskas, samtidigt

som reglerna bör göras enkla att förstå och utformas så att de vinner

allmän acceptans. Samtidigt finns det många andra viktiga krav som det

svenska skattesystemet måste klara av, och i den nyss nämnda vårpropositionen

pekas på några. Tillväxtperspektivet, globaliseringen, EU-perspektivet

samt behovet av att uppmuntra fler att arbeta mer och att ställa om

Sverige till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle utgör några

av dessa krav. Mot bakgrund av att det snart gått 15 år sedan skattereformen

1990/91 och att det skett en rad stora förändringar under denna tid

aviserar därför regeringen i vårpropositionen en översyn av hela

skattesystemet. Förberedelser inleds för att under 2006 kunna påbörja en

sådan översyn, anför regeringen. Med hänsyn härtill behövs enligt

utskottets uppfattning inte något uttalande av riksdagen med anledning av

de nämnda motionerna av m, fp och kd.

Av det anförda framgår att utskottet delar motionärernas uppfattning

att frågan hur svartarbete och skatteundandragande skall motarbetas är

synnerligen viktig, att åtgärder på området är nödvändiga och att

märkbara resultat efterlyses. De flesta av motionärernas förslag är

emellertid redan uppmärksammade i olika utredningssammanhang, och arbete

med andra projekt pågår för närvarande både inom Regeringskansliet och

inom Skatteverket. Utskottet förutsätter att detta arbete även i

fortsättningen bedrivs målmedvetet och med kraft och energi, men något

formellt tillkännagivande av riksdagen i denna fråga är enligt utskottets

mening inte påkallat. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu

behandlade motioner.

Särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband med stormen i

södra Sverige i januari 2005

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår några med anledning av stormen i södra Sverige i januari

2005 väckta motionsyrkanden om särskilda regler om inbetalning av skatt

m.m. i samband med denna storm.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Motionen

För att hjälpa upp situationen för de skogsägare och övriga företagare

som fått ekonomiska problem i samband med stormen över södra Sverige

tidigare i år föreslår Folkpartiet i en motion, som väckts i samband

med inträffad händelse, vissa åtgärder då det gäller

skattebetalningsskyldigheten.

I motionen, MJ15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), efterlyses sålunda bl.

a. generösa möjligheter till uppskov med inbetalning av skatter och

andra avgifter (yrkande 30), en möjlighet till dispens med betalningen

i väntan på ny lagstiftning (yrkande 31) och ett nytt skattebetalningssystem

för näringsidkare som innebär att skatten betalas in först efter det

att inkomst erhållits (yrkande 32).

Utskottets ställningstagande

Den som bedriver näringsverksamhet skall betala preliminär skatt,

vanligen i form av F-skatt eller särskild A-skatt. F-skatt och särskild

A-skatt debiteras i en post och betalas med lika stora belopp varje

månad. Skatteverket får emellertid på begäran av den skattskyldige

besluta att F-skatt och särskild A-skatt skall betalas endast under vissa

kalendermånader, om den skattskyldiges näringsverksamhet pågår endast

under en del av kalenderåret och det finns särskilda skäl (11 kap. 4

och 5 §§ SBL). Den sistnämnda bestämmelsen är avsedd att minska problemen

för företag där verksamhet pågår under endast en del av året, t.ex. en

campingplats som har öppet endast under sommarmånaderna, och infördes

i samband med skattekontoreformen (se prop. 1996/97:100, del. 1, s.

406-407). Dessutom finns en möjlighet för den skattskyldige att fylla

i och skicka in en ny preliminär självdeklaration, om den preliminära

skatten visar sig vara för hög med hänsyn till den faktiska inkomsten.

Utskottet har under de senaste åren återkommande behandlat yrkanden

liknande de nu aktuella, senast i betänkande 2002/03:SkU12. Utskottet

har därvid ansett att de problem som det pekas på i motionen redan har

erhållit en tillfredsställande lösning. Vad i övrigt gäller åtgärder på

skatteområdet på grund av stormen övervägs sådana av regeringen för

närvarande, och i 2005 års vårproposition har regeringen aviserat olika

åtgärder som syftar till att hjälpa stormdrabbade skogsägare. Dit hör

temporärt slopad dieselskatt för skogsmaskiner i det berörda området,

schablonstöd för att återställa skogsbilvägar och skogsmark och därutöver

ett särskilt stöd till drabbade skogsägare. Med det anförda avstyrker

utskottet de nu aktuella yrkandena i motion MJ15.

Deklarationsblankett och slutskattebesked

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner och ett motionsyrkande från allmänna

motionstiden 2004 om ett tillkännagivande angående uppgifterna på

deklarationsblanketten och i slutskattebeskedet.

Jämför reservation 5 (m, kd).

Motionerna

I några motioner krävs förenklingar på deklarationsområdet. I motion

Sk264 av Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (s) påkallas ett uttalande

om en skyndsam utveckling av en metod för onlinebokföring och deklaration

via Internet för företag. I motion Sk345 av Krister Örnfjäder (s)

förespråkas ett slopande av inkomst- och skatteuppgifterna på mycket små

belopp, typ 40 kr och därunder. I motion N409 (yrkande 34) av Martin

Andreasson m.fl. (fp) föreslås en försöksverksamhet med förenklade

deklarationsregler för småföretag i Stockholm.

I andra motioner tas innehållet i de förtryckta deklarationsblanketterna

och slutskattebeskeden upp. I motion Sk378 av Lena Adelsohn Liljeroth

(m) krävs en redovisning av arbetsgivaravgifterna på den förtryckta

deklarationsblanketten och i slutskattebeskedet. I motion Sk203 av Inger

René och Cristina Husmark Pehrsson (m) begärs en redovisning av

arbetsgivaravgiften i slutskattebeskedet för statligt anställda. Slutligen

påyrkas i motion Sk220 av Carl-Axel Roslund (m) av pedagogiska skäl en

redovisning av alla inkomster och bidrag i deklarationsblanketten, även

icke skattepliktiga som t.ex. barnbidrag och studiestöd.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om elektroniska deklarationer vill utskottet

framhålla att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer enligt

10 kap. 26 § första stycket SBL får föreskriva eller i enskilda fall

medge att preliminär självdeklaration och skattedeklaration får lämnas

i form av elektroniskt dokument (prop. 2001/02:127 s. 165, bet.

2001/02:SkU27). Skatteverket har de senaste åren utvecklat verksamheten,

och information härom finns att hämta på Skatteverkets hemsida

(www.skatteverket.se, sök på E-tjänster).

Utskottet vill vidare framhålla att vissa förenklingar för näringsidkare

gjordes i samband med införandet av lagen (2001:1227) om självdeklarationer

och kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10). Enligt

den nya lagen sker förtryckning av kontrolluppgifter på deklarationsblanketter

för alla fysiska personer och svenska dödsbon, alltså även näringsidkare.

Vidare skall numera alla deklarationsskyldiga, såväl fysiska som

juridiska personer, lämna självdeklaration senast den 2 maj taxeringsåret.

Tidigare gällde för näringsidkare som lämnade särskild självdeklaration

normalt den 31 mars.

När det gäller beloppsgränser gäller följande:

Den som bedriver näringsverksamhet skall lämna kontrolluppgift på

ersättning eller förmån av tillfälligt arbete om ersättningen eller

förmånen uppgår till 100 kr (6 kap. 5 § lagen [2001:1227] om självdeklarationer

och kontrolluppgifter).

För fysiska personer gäller i stället 1 000 kr (samma paragraf).

Kontrolluppgift för ränta och fordringar: Om den sammanlagda räntan på

konton understiger 100 kr för en person behöver kontrolluppgift inte

lämnas.

När det gäller överskjutande skatt: Återbetalning av skatt skall inte

göras av belopp som understiger 100 kr (18 kap. 7 § SBL).

När det gäller obetald kvarskatt: Belopp under 500 kr lämnas i normala

fall inte till indrivning (20 kap. 1 § 2 SBL).

Utskottet finner dessa beloppsgränser väl avvägda och ser ingen anledning

att ändra på dem. Motion Sk345 avstyrks därför. När det gäller förtryckta

uppgifter på förenklad självdeklaration bestämmer Skatteverket självt

vilka uppgifter som skall förtryckas (4 kap. 2 § andra stycket lagen

[2001:1227] om självdeklarationer och kontrolluppgifter). Utskottet

anser att riksdagen inte bör detaljreglera dessa förtryckningar och

avstyrker också de motioner som innehåller sådana krav. Vad slutligen

gäller vilka uppgifter som slutskattebeskedet bör innehålla har utskottet

tidigare motsatt sig att införa föreskrifter om att dessa skall innehålla

andra uppgifter än som behövs för att ge den skattskyldige information

om den slutliga skatten och Skatteverkets beräkning av denna skatt,

senast i betänkande 2003/04:SkU25. De nuvarande lagbestämmelserna (11 kap.

14 § SBL) är utformade med utgångspunkt häri, och mer behövs enligt

utskottets mening inte.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Lönebesked

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner och ett motionsyrkande från allmänna

motionstiden 2004 om ett tillkännagivande angående uppgifterna i lönebesked.

Jämför reservation 6 (m, kd).

Motionerna

I motion Sf357 (yrkande 10) av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas en

lagstadgad skyldighet att redovisa arbetsgivaravgifter på den anställdes

lönebesked. En liknande inriktning har motionerna Sk279 av Stefan

Hagfeldt och Ola Sundell (m) och Sk442 av Sverker Thorén (fp). I syfte

att göra den anställde medveten om hur mycket som betalas i skatt och

avgifter föreslås i motion Sk427 av Hans Backman (fp) en förändrad

skatteuppbörd så att hela lönen betalas ut och att den anställde därefter

får ansvaret för skatte- och avgiftsinbetalningarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till en sådan utökning av

företagens obligatoriska uppgiftslämnande som motionärerna förespråkar,

och utskottet vill inte heller nu medverka till denna påreglering, som

skulle gå stick i stäv mot inriktningen att så mycket som möjligt minska

företagens uppgiftslämnande. Risken är att sådana regler skulle kunna

krångla till redovisningen för somliga företag när anställningsförhållandena

för den anställde är en smula komplicerade, vilket de ibland är. Däremot

vill utskottet gärna framhålla att utskottet ser positivt på att företagen

på frivillig grund och som en serviceåtgärd lämnar sina anställda de

uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. som motionärerna är inne på. Vad

sedan gäller förslaget i motion Sk427 om förändrad skatteuppbörd finner

utskottet att det knappast går att förena med gällande preliminärskattesystem.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade

motioner.

Uppbörd av avgift till trossamfund och ideella föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion från allmänna motionstiden 2004 om ett

tillkännagivande angående statlig medverkan vid uppbörden av avgift till

trossamfund och ideella föreningar.

Motionen

Enligt motion Sk334 av Leif Björnlod (mp) bör idrottsrörelsen, bygderörelsen

och andra ideella föreningar som tagit över verksamheter som tidigare

det allmänna svarat för jämställas med trossamfunden när det gäller

Skatteverkets hjälp med avgiftsuppbörden. I det syftet begär motionären

att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift

att lägga fram förslag på hur samhällets stöd till ideella föreningar

skall utformas i framtiden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att den statliga medverkan vid betalningen av

kyrkoavgift och avgift till vissa trossamfund regleras särskilt i lag

- nämligen lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund (prop.

1998/99:38, bet. 1998/99:KU18) - och är motiverad av särskilda

förhållanden. Bakgrunden är ett principbeslut att staten skulle erbjuda

Svenska kyrkan kostnadsfri uppbördshjälp i samband med att relationerna

mellan staten och Svenska kyrkan ändrades i slutet av förra seklet. Av

jämställdhetsskäl riktades erbjudandet även till vissa andra trossamfund.

Denna hjälp med avgiftsuppbörden för Svenska kyrkan och vissa andra

trossamfund får dock anses utgöra ett undantag i uppbördssystemet. Att

utsträcka denna ordning till att omfatta även övriga trossamfund,

idrottsrörelsen och andra ideella föreningar kan enligt utskottets mening

inte komma på fråga. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Nordiskt skattekontor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion från allmänna motionstiden 2004 om ett

tillkännagivande angående inrättande av ett nordiskt skattekontor.

Motionen

I motion U309 (yrkande 4) återkommer Runar Patriksson (fp) med ett

förslag om att inrätta ett nordiskt skattekontor. Enligt motionärens

mening är skapandet av ett nordiskt skattekontor för hela Norden den

bästa lösningen av problemen med arbete och småföretagande över de

nordiska gränserna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till om just förslaget om

ett nordiskt skattekontor av det slag som beskrivs i motionen är det

bästa och lämpligaste för att lösa integrationsproblemen och

gränsgångarfrågorna mellan de nordiska länderna. Vad gäller gränsgångarfrågorna

i Öresundsregionen har utskottet också pekat på det informationscenter

som finns i Malmö och som erbjuder information om alla frågor som gäller

skatter, avgifter, förmåner, utbildning m.m. som gränsgångare ställs

inför. Utskottet vidhåller sin ståndpunkt och avstyrker motion U309

yrkande 4.

Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,

förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner och motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2004 om ett tillkännagivande angående rättssäkerhetsfrågor,

eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i

skatteflyktslagen.

Jämför reservationerna 7 (m, fp, kd, c) och 8 (v).

Motionerna

I motion Sk302 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt

(s) betonas att eftertaxeringsinstitutet är krångligt och att det ofta

leder till tidsödande rättsprocesser. I syfte att göra beskattningen

mera enkel och transparent föreslår motionärerna att eftertaxeringsinstitutet

avskaffas och att i stället den tid Skatteverket utan särskilda kriterier

kan påföra oredovisade inkomster förlängs.

Moderata samlingspartiet vill stärka rättssäkerheten på en rad områden.

I motion N305 (yrkande 13) av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs att

regeringen lägger fram förslag till nya regler på följande områden,

nämligen

införande av en "omvänd" generalklausul och avskaffande av den gällande,

krav på att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg

skall påföras,

automatiskt anstånd med inbetalning av skatt respektive skattetillägg

vid överklagande av upptaxering eller påförande av skattetillägg,

enklare överklagningsmöjligheter,

införande av en tidsgaranti på maximalt 24 månader från det en

skattemyndighet ger besked om skattetillägg till dess att dom i högsta instans

föreligger,

förbättrade möjligheter till ersättning till småföretagare som driver

skatteprocess,

regler som innebär att en inbetalning av skatt skall anses ha skett den

dag då inbetalningen gjorts (inte när den bokförts), och

införande av en senare dag för inbetalningar av mervärdesskatt.

I motion Sk206 av Ulf Sjösten (m) krävs kraftfulla och konkreta åtgärder

och en parlamentarisk utredning för en översyn av skatteprocessen. Man

behöver enligt motionären se över den nuvarande ordningen med långsamma

skatteprocesser, förvaltningsdomstolarnas kompetens på skatteområdet

och deras organisation och metoder. Vidare behövs enligt motionären en

utvärdering av taxeringslagen från år 1990.

Skattetilläggsfrågan och i några fall frågan om eftertaxering har tagits

upp särskilt i några motioner, och genomgående erinras om att det svenska

förfarandet för påförande av skattetillägg för några år sedan kritiserades

av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna som ansåg att

skattetillägg var att likställa med påföljd för brott och borde prövas enligt

de principer som gäller för en brottmålsprocess. I motion Sk312 av Lars

Lindblad (m) yrkas att reglerna förändras så att det skall krävas att

Skatteverket skall påvisa uppsåt eller oaktsamhet för att få påföra

skattetillägg, att befrielsegrunderna utvidgas så att skattetillägg ej

utgår vid rena misstag samt att skattetillägget skall stå i proportion

till brottets storlek och allvar. Ett liknande yrkande kompletterat med

krav på bestämda tidsfrister vid handläggning av skattetilläggsfrågor

och automatiskt anstånd vid överklagande läggs fram i motion Sk407 av

Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd och c). I motion Sk367 av Tomas Högström

och Jan-Evert Rådhström (m) yrkas överföring av Skatteverkets befogenhet

att besluta om skattetillägg till domstol. Ett liknande yrkande läggs

fram i motion Sk409 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m) där

motionärerna dessutom vill ha kortare handläggningstider i skatteprocessen

och överföring av eftertaxeringarna till domstol. I motion Ju426 (yrkande

2) av Viviann Gerdin (c) motsätter sig motionären att det skall kunna

krävas inbetalning av skattehöjning och skattetillägg innan domen vunnit

laga kraft.

I motion Sk454 (yrkande 5) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas. Skälet är att regeln

enligt motionärernas mening är svårbegriplig och oförutsebar och strider

mot rättssäkerhetens idé.

I motion Sk452 (yrkande 27) av Per Landgren m.fl. (kd) krävs enklare

regler för skatteinbetalningar. Motionärerna efterlyser bl.a. sänkt

förseningsavgift, ändrade förfallodagsregler så att betalning skall ha

anses ha skett när inbetalning på post eller bank har gjorts samt enklare

regler för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden.

Till rättssäkerhetsområdet hör ytterligare två yrkanden. I motion Sk234

av Anita Sidén och Magdalena Andersson (m) begärs sänkta kostnader för

förhandsbesked hos Skatterättsnämnden och i motion Sk337 av Marie

Engström m.fl. (v) begärs förslag av innebörd att ett skriftligt besked

från Skatteverket skall gälla även om rättsläget vid en senare revision

bedöms annorlunda.

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller frågan om att förenkla eller avskaffa eftertaxeringsinstitutet

och i stället förlänga tiden för skattemyndigheten att utan att behöva

iaktta de särskilda eftertaxeringsreglerna höja taxeringen på grund av

oredovisade inkomster som påträffats, kan utskottet i och för sig hålla

med motionärerna om att en eftertaxering är kringgärdad av mer formalia

och kräver normalt en mer ingående rättslig prövning än en enkel

taxeringshöjning. Dessa procedurregler och kriterier i eftertaxeringsinstitutet

är emellertid motiverade av rättssäkerhetsskäl och behovet för den

skattskyldige av att kunna lita på att en beslutad taxering ligger fast

om inte de särskilda eftertaxeringsgrunderna föreligger. Utskottet är

inte berett att ändra på denna ordning.

Vad därefter gäller kraven på omfattande lagändringar eller parlamentariska

utredningar delar utskottet inte motionärernas uppfattning att det finns

något samlat behov av reformer eller utredningar på de områden som nämns

i motionerna. De flesta frågor som motionärerna tar upp är sådana som

behandlats ingående av riksdagen de senaste åren på grund av olika

förändringar i de berörda systemen, t.ex. skattetilläggs- och anståndsfrågorna,

varom mera nedan. Andra frågor kan avfärdas som rena symbolfrågor som

inte har någon större betydelse för rättssäkerheten men som vissa av de

borgerliga partierna ändå återkommer till varje år, t.ex. frågan om

generalklausulen i skatteflyktslagen som också berörs nedan.

Eftersom skattetilläggsreglerna tas upp särskilt i flera motioner vill

utskottet erinra om att skattetilläggssystemet genomgick en genomgripande

reform våren 2003 efter ett omfattande utredningsarbete och med beaktande

av Europadomstolens domar angående dessa regler (prop. 2002/03:106, bet.

2002/03:16). De nya reglerna som riksdagen antog innebar ökade möjligheter

till nyanserade bedömningar, tydligare och utvidgade befrielsegrunder

och ökade möjligheter till anstånd då den taxering som föranlett

skattetillägget överklagas. Motsvarande förändringar skedde beträffande

tulltillägg. Kriterierna för att påföra skattetillägg gavs en tydligt

objektiv karaktär och att nu införa kriterierna uppsåt och oaktsamhet

i stället för de objektiva kriterier som gäller skulle enligt utskottets

mening ge sämre rättssäkerhet. Vidare finner utskottet, nu liksom

tidigare, att skattetillägg även fortsättningsvis bör prövas i första

instans av skattemyndighet och inte av domstol men med rätt för den

enskilde att få till stånd en överprövning i domstol, annars skulle den

masshantering som det skulle bli fråga om för domstolarnas del riskera

att leda till att tillräcklig uppmärksamhet inte skulle kunna ägnas de

verkligt tvistiga och komplicerade fallen. Som utskottet tidigare funnit

ligger förfarandet väl i linje med Europadomstolens domar och

Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

När det gäller den tid det tar för skatteprocessen i domstolarna håller

utskottet med motionärerna om att det är önskvärt att denna tid kortas

ned, särskilt i sådana processer som kan komma att följas av brottmålsprocesser.

Utskottet finner samtidigt att detta är i allt väsentligt en resurs-

och organisationsfråga. Utskottet vill erinra om att ett motiv för

inrättandet av det nya Skatteverket bl.a. har varit att få till stånd

smidigare och bättre rutiner i hela organisationen, mer specialisering

av arbetsuppgifter, förbättrat datorstöd och mer enhetlig rättstillämpning,

vilket bör innebära att det - såvitt det ankommer på Skatteverket -

bör finnas förutsättningar att bringa ned handläggnings- och processtiderna

ytterligare. I sin senaste årsredovisning anför också Skatteverket att

fokuseringen på kortare handläggningstider har gett gott resultat och

lett till betydande förbättringar för skatte- och avgiftsanmälan, för

obligatoriska omprövningar och för bouppteckningar. Genom förstärkningar

av skattebrottsenheterna avslutas dessutom alltfler förundersökningar

på allt kortare tid, enligt årsredovisningen. Genom de klara ambitionerna

på detta område finns det enligt utskottets mening ingen anledning för

riksdagen att göra något uttalande.

När det gäller förseningsavgiften vill utskottet framhålla att

förseningsavgiftsreglerna reformerades samtidigt med skattetilläggsreglerna

hösten 2003 så att den numera utgår i tre steg, alltefter förseningens

längd. Anledning saknas enligt utskottets mening att nu överväga

ytterligare ändringar.

När det gäller det återkommande kravet på avskaffande av den s.k.

generalklausulen anser utskottet att den behövs så länge det finns möjlighet

att utnyttja t.ex. asymmetrier i skattelagstiftningen för att tillskansa

sig skattefördelar på ett icke avsett sätt. Utskottet vidhåller således

att Skatteverket behöver denna möjlighet för att ingripa mot förfaranden

som inte kan förhindras eller motverkas på annat sätt.

Den speciella frågan om ideella föreningars skyldighet att registrera

sig som arbetsgivare även vid tillfälliga utbetalningar av skattepliktiga

arvoden och liknande har behandlats ett flertal gånger under de senaste

åren trots att problemet faktiskt löstes redan 1997 i samband med

införandet av SBL. Senaste gången frågan var uppe (bet. 2002/03:SkU12 s.

18) påpekade utskottet - liksom tidigare - att den som behöver redovisa

utbetalda belopp endast en gång per år bara behöver lämna skattedeklaration

för den aktuella månaden. Detta har blivit möjligt genom att den aktuella

verksamheten registreras som säsongmässig, och då skickas bara en

skattedeklaration ut. Det sker vid årets ingång. Lagstöd för det aktuella

förfarandet finns i 10 kap. 13 § SBL. Skatteverket informerar om

förfarandet i sin skattedeklarationsbroschyr (SKV 409 s. 5) under rubriken

Undantag - arbetsgivaravgifter och avdragen skatt.

Frågan om avgift för förhandsbesked regleras i 17 § lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor (prop. 1997/98:65, bet. 1997/98:SkU19).

Enligt denna bestämmelse får Skatterättsnämnden ta ut en avgift av en

enskild sökande enligt föreskrifter som regeringen bestämmer. Enligt

4 § förordningen (1998:196) om förhandsbesked i skattefrågor skall

avgiften bestämmas till högst 10 000 kr och lägst 600 kr. Om det finns

särskilda skäl får avgiften bestämmas till lägre belopp än 600 kr.

Förhandsbesked som avser indirekta skatter (mervärdesskatt och punktskatter)

lämnas utan avgift eftersom sådana skatter typiskt sett skall belasta

den slutlige konsumenten av den skattepliktiga varan eller tjänsten

medan förhandsbeskedet i regel inte söks av denne (prop. 1997/98:65 s.

49-50). Ordningen med en avgift för att få ett förhandsbesked går

tillbaka till 1951 års lag i ämnet och motiverades med "önskvärdheten av

en anordning ägnad att förhindra missbruk av frågerätten" och att

avgiften i flertalet fall "torde te sig obetydlig i förhållande till de

skattebelopp som i det särskilda fallet erbjuda jämförelse" (prop.

1951:64 s. 115). Utskottet anser att dessa synpunkter alltjämt har

relevans.

Angående frågan hur man skall förhålla sig till skriftligt besked från

Skatteverket som visar sig vara felaktigt vill utskottet framhålla att

det i princip är lagar och förordningar som gäller, inte besked från

tjänstemän. Den som vill ha ett auktoritativt besked i en skattefråga,

som binder upp myndigheterna, är hänvisad till att ansöka om förhandsbesked.

Utskottet vill också framhålla att den nya organisationen av

skatteförvaltningen i det enhetliga Skatteverket bl.a. har som motiv att

förbättra möjligheterna till ledning och styrning samt att förbättra

datorstödet och att underlätta en enhetlig rättstillämpning. Utskottet

förutsätter att sådana situationer som beskrivs i motionen skall kunna

undvikas i framtiden.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu berörda motioner och

motionsyrkanden.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag

m.m., punkt 2 (m)

av Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,

entreprenadavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:A350

yrkande 9, bifaller delvis motion 2004/05:N393 yrkande 22 och avslår

motionerna 2004/05:Sk276, 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308, 2004/05:Sk327,

2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ440

yrkande 2.

Ställningstagande

I likhet med Kommunstyrelsen i Malmö, som motionärerna bakom motion

A350 refererar till, anser vi att det är viktigt att bekämpa ekonomisk

brottslighet och svartjobb. Nyttjandet av svart arbetskraft leder till

osunt företagande och inte minst negativa effekter på längre sikt för

den enskilde. Det bästa sättet att motverka svartjobb är att erbjuda

människor riktigt arbete. Målsättningen bör vara att omvandla de

arbetsuppgifter som i dag utförs svart till riktiga arbeten där lagar och

regler följs. Regeringen bör snarast ta politiska initiativ för att se

till att de skattemässiga villkoren för arbete och företagande blir

sådana att en omvandling sker. Vi anser att riksdagen med anledning av

motionerna A350 yrkande 9 och N393 yrkande 22 bör rikta ett tillkännagivande

med denna innebörd till regeringen.

2. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag

m.m., punkt 2 (kd)

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,

entreprenadavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N393

yrkande 22, bifaller delvis motion 2004/05:A350 yrkande 9 och avslår

motionerna 2004/05:Sk276, 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308, 2004/05:Sk327,

2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ440

yrkande 2.

Ställningstagande

Den ekonomiska brottsligheten som omsätter många miljarder kronor och

den svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem

i den svenska ekonomin och innebär ett kraftigt skattebortfall. Företeelsen

hämmar tillväxten av en vit tjänstesektor där det faktiskt finns en

efterfrågan, t.ex. hushållstjänster, reparationer och underhåll i hemmen

samt bilreparationer. En modell med en 50-procentig skattereduktion,

som snabbt skulle omvandla en stor del av det svarta arbete som utförs

på detta område till vitt arbete, bör snarast genomföras, samtidigt som

man också bör underlätta för de arbetstagare som erbjuds hemservice som

löneförmån av sina arbetsgivare att acceptera denna förmån utan orimliga

skattekonsekvenser. Vidare bör regeringen omedelbart starta arbetet med

en ny skattereform som är så utformad att den inte utmanar skattemoralen

och där utgångspunkten är enkelhet, låga skattesatser, effektivitet,

generalitet och breda skattebaser. Det behövs också mer resurser till

rättsväsendet för bekämpning av ekonomisk brottslighet och effektivare

skatteindrivning. Konkurrensverkets roll måste stärkas när det gäller

att verka för en effektiv och rättvis konkurrens i privat och offentlig

verksamhet. Den moraliska medvetenheten och den allmänna viljan att

handla rätt och riktigt måste återupprättas. Jag föreslår att riksdagen

med bifall till motion N393 yrkande 22 och med anledning av motion A350

yrkande 9 riktar ett tillkännagivande av denna innebörd till regeringen.

3. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag

m.m., punkt 2 (v)

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,

entreprenadavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk276,

bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308, 2004/05:Sk327,

2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ440

yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:N393 yrkande 22 och 2004/05:A350

yrkande 9.

Ställningstagande

Frågan hur ekonomisk brottslighet, svartarbete och skatteundandragande

skall motarbetas är synnerligen viktig och det är nödvändigt att nu

vidta åtgärder så att situationen märkbart förbättras. Det är positivt

att regeringen i vårpropositionen prioriterar frågan och redovisar ett

antal tydliga åtgärder som t.ex. förbättring av skattekontrollen,

effektivisering av skattebrottsenheternas verksamhet, införande av

entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet, införande av krav på typgodkända

kassaregister, bättre regelsystem för informationsutbytet mellan

Skatteverkets fiskala verksamhet och skattebrottsenheterna m.m. Men jag

anser att det inte räcker. Jag biträder uppfattningen i motion Sk276

(v) att en av orsakerna till att man inte kommer åt ekobrottslingar och

människor som ägnar sig åt skattesmitning är att myndigheterna inte har

tillräckliga resurser och befogenheter för att motverka och avslöja dem.

Inom restaurang- och byggbranschen, som är överrepresenterad när det

gäller ekobrott och skatteundandragande, har man inlett en samverkan

med skattemyndigheterna, byggentreprenörerna och byggfacket och bl.a.

skärpt identitets- och närvarokontrollen på byggena. Det visar att

branschen själv inte anser att sådana åtgärder är alltför långtgående.

Mot den bakgrunden finner jag det rimligt att myndigheterna ges laglig

rätt att kräva legitimation i liknande sammanhang. Taxerings- och

skatterevisorer bör ha rätt att utföra legitimationskontroll vid revisioner

för att kunna stämma av dem som vid revisionstillfället arbetar på

exempelvis en restaurang mot arbetsgivarregistret. Vad gäller restaurangnäringen

bör det vidare övervägas att återkalla eventuella serveringstillstånd

om kontrollen visar att det finns svart arbetskraft på arbetsplatsen.

Vad

som nu anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk276 (v) och med

anledning av nu behandlade s-motioner som sin mening ge regeringen till

känna.

4. Särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband med stormen

i södra Sverige i januari 2005, punkt 3 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om särskilda regler om inbetalning av skatt m.m.

i samband med stormen i södra Sverige i januari 2005. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:MJ5 yrkandena 30-32.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att stormen i januari 2005 och den enorma mängd träd

som fälldes till följd av dess härjningar har drabbat skogsägarna i

regionen hårt, inte minst ekonomiskt, och verkningarna kommer av allt

att döma tyvärr att bli bestående under lång tid framöver. Även andra

företagare har drabbats och fått problem på grund av stormen.

Produktionsbortfall och uteblivna inkomster kommer att göra det svårt för

skogsägarna och många andra företagare att betala in preliminärskatter

och mervärdesskatt inom föreskrivna tider. Vi anser att regeringen i

god tid bör vidta åtgärder för att hårt drabbade företag skall slippa

hamna hos kronofogden eller belastas med straffavgifter på grund av

stormens härjningar. Det bör därför införas en möjlighet för myndigheterna

att medge generösa uppskov med inbetalningar av skatter och andra

avgifter. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag

om detta. Drabbade företag bör i väntan på ny lagstiftning kunna begära

dispens.

Vi vill också betona att många enskilda näringsidkare har en ojämn

inkomst under året men betalar lika mycket skatt varje månad. Nackdelarna

med detta system blir särskilt tydliga ett år som detta när januari

månad kanske blir helt inkomsttom för vissa företag. Det är därför dags

att reformera systemet med en preliminär deklaration som avges vid årets

början. Företagare ska inte tvingas betala skatt utan att ha haft

motsvarande inkomst. Vi föreslår ett system där inbetalning av skatt sker

efter det att man haft inkomsten. Detta skulle inte minst hjälpa dem

som av någon oförutsägbar anledning drabbas av en minskad eller utebliven

inkomst.

Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande av angiven innebörd till

regeringen. Det innebär att vi tillstyrker motion MJ5 yrkandena 30-32.

5. Deklarationsblankett och slutskattebesked, punkt 4 (m, kd)

av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om deklarationsblankett och slutskattebesked.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk203 och 2004/05:Sk378

samt avslår motionerna 2004/05:Sk220, 2004/05:Sk264, 2004/05:Sk345 och

2004/05:N409 yrkande 34.

Ställningstagande

Med en uppställning av slutskattebeskedet, och möjligen även den förtryckta

deklarationsblanketten, som gör det möjligt att överblicka

arbetsgivaravgifternas

och pensionsavgifternas storlek anser vi att skattebetalarna skulle

kunna få en bättre information om det allmännas skatte- och avgiftsuttag

på löner och andra arbetsinkomster än för närvarande. Med nuvarande

datateknik bör en sådan utökad information på slutskattebeskedet respektive

deklarationsblanketten inte vålla nämnvärt merarbete för Skatteverket,

och vinsten i form av ett ökat medvetande hos medborgarna om skatternas

och avgifternas storlek överväger stort de eventuella nackdelarna i

form av marginellt ökade administrativa insatser. Med det anförda

tillstyrker vi delvis motionerna Sk203 och Sk378 och avstyrker övriga

motioner.

6. Lönebesked, punkt 5 (m, kd)

av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lönebesked. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2004/05:Sk279, 2004/05:Sk442 och 2004/05:Sf357 yrkande 10

och avslår motion 2004/05:Sk427.

Ställningstagande

I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det särskilt viktigt att

synliggöra det totala skattetrycket i olika sammanhang för att göra

människor medvetna om hur stor lönekostnaden egentligen är och hur mycket

av den intjänade lönen som måste betalas in i form av skatter och

avgifter. Många skatter och avgifter är dolda för de enskilda löntagarna,

t.ex. arbetsgivaravgiften. Ett lönebesked med information om bruttolön,

inklusive alla skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren som den

enskilde, är ett utmärkt sätt att synliggöra det faktiska skattetrycket

på löner och andra arbetsinkomster. Åtminstone en gång om året bör den

anställde få ett lönebesked i vilket bruttolönen inklusive avgifter

enligt lag och avtal redovisas. Arbetsgivaravgifter, löneskatter och

andra pålagor som dras av från den ursprungliga bruttolönen bör redovisas

särskilt. Staten som arbetsgivare bör kunna föregå med gott exempel.

Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Sk279, Sk442 och Sf357

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

7. Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,

förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen, punkt 8 (m,

fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c),

Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen,

eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i

skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk206,

2004/05:Sk452 yrkande 27, 2004/05:Sk454 yrkande 5 och 2004/05:Ju426

yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk234, 2004/05:Sk312,

2004/05:Sk367, 2004/05:Sk407, 2004/05:Sk409 och 2004/05:N305 yrkande 13

och avslår motionerna 2004/05:Sk302 och 2004/05:Sk337.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med motionären bakom motion Sk206 (m) att det nu krävs

kraftfulla och konkreta åtgärder när det gäller rättssäkerheten och att

tiden nu är mogen för en grundlig översyn av skatteprocessen. Först och

främst krävs en ny översyn av skattetillägget som ofta slår hårt mot

den enskilde skattebetalaren utan att denne kunnat förutse konsekvenserna.

Vi anser inte att Europadomstolens kritik i fråga om reglernas bristande

överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna beaktats fullt ut, och

ett minimikrav från vår sida är att automatiskt anstånd med betalningen

vid en begäran om omprövning eller överklagande alltid bör medges tills

domen vunnit laga kraft eller målet avgjorts i sista instans. Det bör

också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg

skall kunna utdömas. Till detta kommer att de långa handläggningstiderna

måste kortas. En annan viktig fråga som bör prövas är att människor

inte skall behöva utsättas för tvångsåtgärder utan en mycket omsorgsfull

rättslig prövning.

Den s.k. generalklausulen är enligt vår mening utformad så att den står

i strid mot fundamentala principer inom lagstiftningen, särskilt

skattelagstiftningen, som syftar till att eliminera risken för godtycklig

beskattning och annan maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig

och oförutsägbar för de skattskyldiga och strider därmed mot det

grundläggande kravet i all skattelagstiftning att reglerna skall vara fasta

och tydliga så att medborgarna kan förutse konsekvenserna av olika

rättshandlingar. Rågången mellan vad som är tillåtet och vad som är

förbjudet måste vara klar, och sanktionerna vid ett regelbrott bör också

vara klart utformade. Generalklausulen har uppenbara brister i alla

dessa hänseenden och bör snarast avskaffas.

Förseningsavgiften har numera givits en utformning som innebär att den

kan komma att uppgå till fyra gånger det normala beloppet även vid mindre

förseningar. I kombination med den nya förfallodagsregeln att en betalning

för att räknas skall vara bokförd på Skatteverkets konto och inte som

tidigare helt enkelt ha gjorts i post eller bank kan denna regel komma

att drabba framför allt småföretagen på ett orimligt sätt.

Vi ställer oss bakom kravet i motion Sk206 om en parlamentarisk utredning

för att förstärka rättssäkerheten på de områden som nu nämnts. Dessutom

bör en sådan utredning verkställa en översyn av skatteprocessen och se

över vad som kan göras för att göra skatteprocessen mindre långsam än

i dag, stärka förvaltningsdomstolarnas kompetens på skatteområdet och

förändra deras organisation och metoder till det bättre. Vidare bör

taxeringslagen från 1990 utvärderas.

Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör

begära de åtgärder vi nu har angett. Det innebär att vi tillstyrker

motionerna Sk206, Sk454 yrkande 5, Sk452 yrkande 27 och Ju426 yrkande

2. Motionerna N305 yrkande 13, Sk234, Sk312, Sk367, Sk407 och Sk409

finner vi med denna utgång delvis tillgodosedda, medan vi avstyrker

motionerna Sk302 och Sk337.

8. Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,

förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen, punkt 8

(v)

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen,

eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i

skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk337 och

avslår motionerna 2004/05:Sk206, 2004/05:Sk234, 2004/05:Sk302, 2004/05:Sk312,

2004/05:Sk367, 2004/05:Sk407, 2004/05:Sk409, 2004/05:Sk452 yrkande 27,

2004/05:Sk454 yrkande 5, 2004/05:Ju426 yrkande 2 och 2004/05:N305

yrkande 13.

Ställningstagande

Om en sådan situation som beskrivs i motion Sk337 (v) inträffar, nämligen

att en näringsidkare tillskrivit Skatteverket i en fråga och fått ett

svar som Skatteverket vid en senare revision inte vill hålla sig till

trots att samma omständigheter föreligger, är detta enligt min mening

inte acceptabelt. Om omständigheterna som ligger till grund för det

skriftliga svaret överensstämmer med de omständigheter som föreligger

vid revisionstillfället bör bedömningen från det första bedömningstillfället

- som kommit till uttryck i det skriftliga svaret - gälla. Skatteverket

bör alltså vara bundet till det skriftliga svar som verket har gett

till en skattskyldig. Regeringen bör uppdra åt Skatteverket att vidta

åtgärder för att se till att situationen inte inträffar och annars se

över vad som kan göras om den i alla fall skulle inträffa och därefter

återkomma till riksdagen med en redovisning. Med det anförda tillstyrker

jag motion Sk337 och avstyrker övriga nu berörda motioner.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:99 Val av ledamot i skattenämnd, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet,

lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan

skatt, avgift eller pålaga, och

lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Motion väckt med anledning av händelse av större vikt

2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om uppskov med inbetalning av skatter och avgifter.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om dispens med inbetalning av skatter och avgifter i

väntan på ny lag om uppskov.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa en preliminär deklaration för

företag.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk203 av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln

för statligt anställda.

2004/05:Sk206 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning

för en översyn av skatteprocessen i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2004/05:Sk220 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att redovisa alla inkomster och bidrag i deklarationen.

2004/05:Sk234 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att underlätta Skatterättsnämndens rådgivning till småföretagare.

2004/05:Sk264 av Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge Skatteverket i uppdrag att skyndsamt utveckla en metod

för onlinebokföring och deklaration via Internet för företag.

2004/05:Sk276 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag enligt vad i motionen

anförs om rätt till legitimationskontroll vid revisioner.

2004/05:Sk279 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i

lönebeskedet.

2004/05:Sk296 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om svartarbete.

2004/05:Sk302 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt

(båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avskaffande av eftertaxeringsinstitutet.

2004/05:Sk308 av Anders Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen.

2004/05:Sk312 av Lars Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förändringar av lagstiftningen beträffande skattetillägg.

2004/05:Sk327 av Bo Bernhardsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en ändrad lagstiftning som ger möjlighet för berörda

myndigheter att genomföra oanmälda inspektioner.

2004/05:Sk334 av Leif Björnlod (mp):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning

med uppgift att lägga fram förslag på hur samhällets stöd till ideella

föreningar skall utformas i framtiden.

2004/05:Sk337 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om giltigheten av

skattehandläggares skriftliga svar till skattskyldiga.

2004/05:Sk345 av Krister Örnfjäder (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ändrade rutiner för besked om slutlig skatt.

2004/05:Sk367 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattemyndighetens rätt att utdöma skattetillägg.

2004/05:Sk378 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om redovisning av arbetsgivaravgifterna på förtryckta

deklarationsblanketter och slutskattebesked.

2004/05:Sk407 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om subjektivt rekvisit, befrielse, handläggningstider och anstånd

när det gäller skattetillägg.

2004/05:Sk409 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av rättssäkerhet i skatteprocessen.

2004/05:Sk427 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skatteuppbörden skall förändras så att hela lönen först

utbetalas till de anställda, vars ansvar det sedan är att sköta

inbetalningarna av skatter och avgifter till staten och kommunerna, så att

de därmed kan få en öppen redovisning av hur mycket av lönen som går

till olika skatter och avgifter.

2004/05:Sk442 av Sverker Thorén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att samtliga skatter och avgifter som arbetsgivaren är skyldig

att betala, och som är direkt kopplade till löntagaren, skall redovisas

på lönebeskedet.

2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar.

2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa generalklausulen.

2004/05:Sk477 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att verka för att huvudentreprenörer inom byggbranschen får

ett utvidgat ansvar för underentreprenörernas skatter och avgifter.

2004/05:Sk479 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (båda

s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kontroll av kassaapparater.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en bättre kontroll av kontanthandeln.

2004/05:Ju426 av Viviann Gerdin (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att en skattskyldig inte skall tvingas inbetala

skattehöjning och skattetillägg förrän de har vunnit laga kraft.

2004/05:U309 av Runar Patriksson (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett nordiskt skattekontor.

2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om redovisning av arbetsgivarens avgifter och skatter

på lönebeskedet.

2004/05:MJ440 av Ragnwi Marcelind (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda omfattningen av svartimport och momsfiffel

vid burkhandel från utlandet.

2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förändringar

i skattelagstiftningen för att stärka företagarnas rättssäkerhet i

enlighet med vad i motionen anförs (avsnitt 5.3.3).

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av krafttag mot svartjobben.

2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om försöksverksamhet i Stockholmsregionen med förenklade

deklarationsregler för småföretag.

2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bekämpa nyttjandet av svart arbetskraft.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag