Bet. 2004/05:SKU3

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU3

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop.2003/04:163)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet i allt väsentligt regeringens förslag

i proposition 2003/04:163 att införa en skattereduktion för byggnadsarbete

på bostadshus (s.k. ROT-avdrag) under en ny period. Skattereduktionen

skall uppgå till 30 % av utgifterna för byggnadsarbetet, dock att endast

arbetskostnaderna och ej materialkostnaderna får inräknas. För småhus

skall skattereduktionen få uppgå till högst 10 500 kr och för en

privatbostadsrätt till högst 5 000 kr. För hyreshus skall reduktionen kunna

uppgå till det högsta av 20 000 kr eller tre gånger fastighetsskatten

för bostadsdelen för kalenderåret 2004.

Reglerna träder formellt i kraft den 1 november 2004 men skall i enlighet

med vad regeringen aviserat i den senaste vårbudgeten tillämpas retroaktivt

så att de omfattar byggnadsarbeten som utförts under tiden den 15 april

2004-den 30 juni 2005.

I vårpropositionen redovisade regeringen också sin bedömning av de

offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. Den föreliggande

propositionen innehåller en mer preciserad beräkning enligt vilken det

samlade direkta skattebortfallet kommer att uppgå till 2,4 miljarder

kronor, varav 1,4 miljarder kronor kommer att belasta år 2004, medan

resterande 1,0 miljarder faller på år 2005. Det direkta skattebortfallet

kan dock enligt regeringens uppfattning komma att motverkas av indirekta

(dynamiska) effekter.

Till betänkandet har lämnats två reservationer, dels en av fp med yrkande

om avslag på propositionen, dels en av m, fp, kd och c med yrkande om

ett tillkännagivande om en mer omfattande skattelättnad, inkluderande

även s.k. hushållsnära tjänster. Samma partier har även lämnat ett

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Riksdagen antar1. det i proposition 2003/04:163 framlagda förslaget

till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

med de ändringarna att- dels 1 och 2 §§ i förslaget i propositionen

erhåller den av utskottet i bilaga 3 till detta betänkande föreslagna

lydelsen,- dels 4 § i förslaget i propositionen delas upp i två paragrafer,

betecknade 4 och 5 §§, med den av utskottet i den nämnda bilagan

föreslagna lydelsen,- dels 5-11 §§ i förslaget i propositionen numreras

om till 6-12 §§,- dels de nya 6, 7 och 11 §§ erhåller den av utskottet

i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,- dels 12 och 13 §§ i förslaget

i propositionen slås samman till en paragraf, betecknad 14 §, med den

av utskottet i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,- dels 14 och

15 §§ i förslaget i propositionen numreras om till 15 och 16 §§,- dels

en ny paragraf, betecknad 13 §, infogas i den föreslagna lagen med den

av utskottet i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,- dels rubriken

före 5 § i förslaget i propositionen med lydelsen "Ansökan och beslut"

flyttas till platsen omedelbart före 6 § i utskottets förslag,- dels

rubriken före 12 § i förslaget i propositionen med lydelsen "Övriga

bestämmelser" flyttas till platsen omedelbart före 14 § i utskottets

förslag,- dels en ny rubrik infogas omedelbart före 13 § i utskottets

förslag med den av utskottet i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,

2. det i proposition 2003/04:163 framlagda förslaget till lag om ändring

i skattebetalningslagen (1997:483),3. det i bilaga 3 till detta betänkande

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1204) om

skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus.Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:163 och avslår motion

2003/04:Sk45 yrkande 1.

Reservation 1 (fp)

2. Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk42 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk43

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk44, 2003/04:Sk45 yrkande 2 och 2003/04:Sk46.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 23 september 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s),

Ulla Wester (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Ulf Sjösten

(m), Lennart Axelsson (s), Jörgen Johansson (c), Mats Berglind (s),

Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp),

Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp) och Börje Vestlund (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserades att

reglerna om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus

- det s.k. ROT-avdraget - skulle återinföras. I vårpropositionen angavs

vidare att de kommande reglerna skulle bli tidsbegränsade och avse

byggnadsarbeten som utförts från och med den dag vårpropositionen

överlämnades till riksdagen, vilket skedde den 15 april 2004.

Frågan om skattereduktion har beretts inom Regeringskansliet och ett

lagförslag har utarbetats inom Finansdepartementet. Den föreslagna lagen

bär rubriken Lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus. Detta lagförslag, som jämte ett förslag till följdlagstiftning

återfinns i den aktuella propositionen, överensstämmer i allt väsentligt

med den tidigare gällande lagen (1996:725) om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop. 1995/96:229, bet.

1995/96:SkU32, rskr. 1995/96:306). Denna tidigare lag överensstämde i sin

tur i allt väsentligt med den ännu tidigare gällande lagen (1993:672)

om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop.

1992/93:150, bet. 1992/93:SkU36, rskr. 1992/93:422). Erfarenheter från

tillämpningen av både 1993 och 1996 års lagar har beaktats under

utarbetandet av det nu aktuella lagförslaget. Synpunkter på förslaget har

under hand inhämtats från Skatteverket.

Utskottet beslutade den 1 juni 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över

lagförslagen i propositionen. I ett yttrande den 15 juni 2004 har

Lagrådet gjort vissa påpekanden angående den föreslagna lagen om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, medan det

andra lagförslaget lämnats utan erinran. Med anledning härav föreslår

utskottet att regeringens lagförslag modifieras och kompletteras i

enlighet med Lagrådets rekommendationer.

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottet gjorde en preliminär behandling av propositionen och motionerna

den 18 juni 2004, alltså strax före riksdagens sommaruppehåll. Utskottet

beslutade då preliminärt att i allt väsentligt tillstyrka propositionen

och att avstyrka motionerna, dock att utskottet skulle komma att föreslå

vissa kompletteringar med hänsyn till Lagrådets synpunkter på propositionens

förslag. För att redan på detta stadium informera allmänheten om utskottets

ställningstagande och att ett riksdagsbeslut i ärendet var att vänta

under hösten 2004 utgavs samma dag ett pressmeddelande med en kort

redovisning av utskottets beslut. I pressmeddelandet angavs bl.a. att

reduktionen skulle omfatta arbeten som utfördes under perioden den 15

april 2004-den 30 juni 2005.

Till detta betänkande har fogats följande bilagor:

Bilaga 1: Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2: Regeringens lagförslag

Bilaga 3: Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag

Bilaga 4: Lagrådets yttrande

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende

byggnadsarbeten på bostadshus. Skattereduktionen skall på vissa villkor

kunna ges till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätter.

Skattereduktionen

uppgår till 30 % av ett underlag som består av utgifter för byggnadsarbete.

Med byggnadsarbete avses reparationer och underhåll samt om- och

tillbyggnad av bostadshus. För småhus kan skattereduktionen uppgå till

högst 10 500 kr och för en privatbostadsrätt till högst 5 000 kr. För

hyreshus kan skattereduktion uppgå till det högsta av 20 000 kr eller

tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret 2004.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 november 2004 och tillämpas

retroaktivt på byggnadsarbeten som utförs under tiden den 15 april 2004-den

30 juni 2005.

I vårpropositionen redovisade regeringen sin bedömning av de

offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. Enligt en mera preciserad

beräkning i den föreliggande propositionen kommer det samlade direkta

skattebortfallet att uppgå till 2,4 miljarder kronor, varav 1,4 miljarder

kronor kommer att belasta år 2004, medan resterande 1,0 miljarder faller

på år 2005. Det direkta skattebortfallet kommer dock enligt regeringens

uppfattning att motverkas av indirekta (dynamiska) effekter som dock är

svåra att kvantifiera.

Utskottets överväganden

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar med vissa ändringar regeringens förslag till lag om

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, liksom

föreslagen följdlagstiftning. Av konsekvensskäl görs dessutom en

detaljändring i lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande

installationer i småhus. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:163

delvis och avslår motion 2003/04:SkU45 yrkande 1.

Jämför reservation 1 (fp) och särskilt yttrande (m, fp, kd, c).

Tidigare ROT-avdrag

År 1993 infördes ett ROT-avdrag som utgjorde en del av ett ROT-program

som syftade till att få ned arbetslösheten inom byggsektorn. Skattereduktionen

utgjorde 30 % av arbetskostnaden för småhus och hyreslägenheter och

gällde under perioden den 15 februari 1993 till den 31 december 1994

och skulle betraktas som en tillfällig åtgärd (prop. 1992/93:150, bil.

6.1, bet. 1992/93:SkU36).

Sedan detta ROT-avdrag upphört att gälla infördes ett nytt ROT-avdrag

i något modifierad form - det nya kom att omfatta även bostadsrätter -

den 15 april 1996 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Det förlängdes

sedan stegvis men togs slutligen bort den 31 mars 1999 (prop. 1997/98:1,

yttr. 1997/98:SkU1y, bet. 1997/98:FiU1 samt prop. 1997/98:119, bet.

1997/98:BoU10).

Enligt en granskning av Riksdagens revisorer kom det sammanlagda

skatteavdraget att uppgå till ca 11 miljarder kronor. Med anledning av

revisorernas granskning gjorde riksdagen, på förslag av skatteutskottet,

ett uttalande om att eventuellt nya åtgärder liknande ROT-avdraget

måste analyseras noggrant innan de infördes, följas upp medan de var i

kraft samt utvärderas inom rimlig tid, liksom att de erfarenheter som

kommit fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-talet borde vägas

in. I uttalandet framhölls vidare att man i ett sådant analys- och

utvärderingsarbete också borde ta hänsyn till relevanta genus- och

jämställdhetsperspektiv (förs. 2001/02:RR8, bet. 2001/02:SkU28).

En annan typ av ROT-avdrag infördes genom riksdagsbeslut hösten 2003.

Nu handlade det om en skattereduktion för vissa miljöförbättrande

installationer under perioden den 1 januari 2004-den 31 december 2006.

Ägare till småhus, som används som permanentbostad, kan enligt denna

ordning få skattereduktion för utgifter för installation av biobränsleeldade

uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus och för installation av

energieffektiva fönster i ett befintligt småhus. Skattereduktion kan

medges med högst 10 000 kr för installation av energieffektiva fönster

och med högst 15 000 kr för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem

under den aktuella tiden (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11).

Propositionen

Mot bakgrund av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och behovet

av sysselsättningsstimulerande åtgärder föreslår regeringen i propositionen

en ny period med skattereduktion för reparationer och underhåll samt

om- och tillbyggnadsarbete på bostadshus. Reglerna är i allt väsentligt

utformade med 1996 års lagstiftning som förebild. Skattereduktionen

skall enligt förslaget uppgå till 30 % av utgifterna för byggnadsarbetet,

vari endast arbetskostnaderna och ej materialkostnaderna får inräknas.

För småhus föreslås skattereduktionen få uppgå till högst 10 500 kr

och för hyreshus till det högsta av beloppen 20 000 kr och tre gånger

fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret 2004. För en

privatbostadsrätt föreslås reduktionen uppgå till högst 5 000 kr. Begränsningen

till 5 000 kr per lägenhet beror på att även privatbostadsföretaget i

egenskap av fastighetsägare har möjlighet att få skattereduktion. I

fråga om småhus upplåtna med bostadsrätt föreslås att innehavaren av

privatbostadsrätten skall ges skattereduktion enligt de regler som gäller

för småhus som innehas med äganderätt, dvs. med högst 10 500 kr.

Bostadsföretaget (fastighetsägaren) har i sådant fall inte rätt till någon

skattereduktion. Om två eller flera småhus på en och samma taxeringsenhet

upplåts med hyresrätt får enligt förslaget reglerna om hyreshus tillämpas

om skattereduktionen därigenom blir högre. Arbetskostnaden måste vara

minst 2 000 kr för att någon reduktion skall kunna komma i fråga. Den

som utför arbetet måste ha F-skattsedel.

Reglerna föreslås formellt träda i kraft den 1 november 2004 men skall

tillämpas retroaktivt och omfatta byggnadsarbeten som utförts under

tiden den 15 april 2004-den 30 juni 2005 och som är betalda vid tidpunkten

för ansökan. Omfattningen överensstämmer således med vad regeringen

aviserat i vårbudgeten.

I vårpropositionen redovisade regeringen också sin bedömning av de

offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. Enligt mer preciserade

beräkningar i den föreliggande propositionen kommer det samlade direkta

skattebortfallet att uppgå till 2,4 miljarder kronor, varav 1,4 miljarder

kronor kommer att belasta år 2004, medan resterande 1,0 miljarder faller

på år 2005. Det direkta skattebortfallet kommer dock enligt regeringens

uppfattning att motverkas av indirekta (dynamiska) effekter som dock är

svåra att kvantifiera.

Enligt propositionen kommer regeringen att ge Boverket i uppdrag att

tillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera de nu

föreslagna åtgärderna ur arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även

omfatta en analys, uppföljning och utvärdering ur ett genus- och

jämställdhetsperspektiv.

Motionen

I motion Sk45 (yrkande 1) av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) yrkas avslag

på propositionen. Motionärerna anser dels att effektiviteten av denna

temporära stödåtgärd är oklar, dels att regeringen inte har beaktat

viktiga jämställdhetsaspekter trots tidigare påpekanden. Motionärerna

förespråkar i stället en permanent skattelättnad för hushållstjänster

inklusive husreparationer. Det sistnämnda yrkandet behandlar utskottet

först i ett följande avsnitt.

Lagrådets yttrande

Lagrådet riktar viss kritik mot delar i den föreslagna lagstiftningen.

Kritiken gäller främst avsaknaden av remissbehandling, avsaknaden av

bestämmelser som ser till att en reduktion inte kommer i konflikt med

EG-rättens statsstödsregler (ett statligt stöd till ett enskilt företag

får inte överskrida 100 000 euro under en treårsperiod), samt den

rättsliga samordningen när flera reduktioner eller andra stödformer är

aktuella för samma arbete. Lagrådet efterlyser också kompletterande

bestämmelser om omprövning och överklagande och ett förnyat övervägande

angående frågan om reglerna om skattetillägg skall vara tillämpliga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller med regeringen om att det av arbetsmarknadspolitiska

och sysselsättningsmässiga skäl är motiverat att under en begränsad

period införa en skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus för

att stimulera en efterfrågan på sådana tjänster. Avdraget bör i allt

väsentligt ges en sådan utformning som regeringen föreslagit och som

bygger på utformningen av de ROT-avdrag som gällde under 1990-talet.

Som regeringen föreslagit bör skattereduktionen vara 30 % av arbetskostnaden

och det maximala beloppet vara 10 500 kr för småhus och 5 000 kr för

bostadsrättslägenheter. För hyreshus bör, som regeringen också föreslagit,

skattereduktionen kunna uppgå till det högsta av beloppen 20 000 kr

och tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för år 2004 avseende

bostadsdelen. Utskottet ställer sig också bakom de särskilda regler som

föreslås för småhus upplåtna med bostadsrätt eller hyresrätt. Vidare

bör arbetskostnaden vara minst 2 000 kr och den som utför arbetet inneha

F-skattsedel. Skattereduktionen bör omfatta byggnadsarbeten som utförts

under tiden den 15 april 2004-den 30 juni 2005 och som är betalda vid

tidpunkten för ansökan.

I fråga om detaljutformningen av lagförslagen noterar utskottet att

Lagrådet på en del punkter har framfört invändningar mot regeringens

lagförslag. Utskottet anser också att den föreslagna lagstiftningen bör

ändras i vissa hänseenden, i allt väsentligt i enlighet med Lagrådets

rekommendationer.

Till att börja med bör i 4 § en erinran införas om den beloppsgräns -

100 000 euro under en treårsperiod - som enligt gällande EG-förordning

gäller för att ett statligt stöd till ett enskilt företag skall anses

vara av mindre betydelse, samtidigt som paragrafen delas upp i två

paragrafer.

I 6 § i förslaget i propositionen behandlas vad en ansökan om skattereduktion

skall innehålla. Paragrafen, som av skatteutskottet föreslås bli 7 §,

bör kompletteras med en skyldighet för sökanden att i förekommande fall

ange sitt samordningsnummer, dvs. det särskilda nummer som enligt 18 a §

folkbokföringslagen (1991:481) kan tilldelas en person som inte är eller

har varit folkbokförd. Samordningsnummer bör också i förekommande fall

anges för den som utfört byggnadsarbetet. Vidare bör det läggas till en

skyldighet att, om en ansökan om annat stöd har gjorts, lämna upplysning

härom. Vidare bör föreskriften om underlag för kontroll enligt 19 §

förordningen om statligt stöd till näringslivet omformuleras så att den

anknyter till EG-förordningen.

Lagrådet har ansett att lagen skulle vinna i tydlighet om den kompletteras

med särskilda bestämmelser om omprövning och överklagande. Utskottet

föreslår också att sådana bestämmelser tas in i en ny paragraf som får

bli 13 §. Genom hänvisningar till 15, 21 och 22 kap. skattebetalningslagen

(1997:483) tydliggörs att bl.a. bestämmelserna om skattetillägg och

efterbeskattning kan komma att tillämpas. I detta sammanhang föreslår

utskottet också en ändring av konsekvenskaraktär av motsvarande

bestämmelser i 16 § lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa

miljöförbättrande installationer i småhus så att de bägge lagarna blir

likformiga med avseende på tillämpningen av bl.a. skattetilläggsbestämmelserna.

I övrigt föreslår utskottet vissa följdändringar, redaktionella ändringar

och andra ändringar av liknande slag i den föreslagna lagen.

Utskottet vill vidare betona att regeringen i propositionen har aviserat

att den avser att ge Boverket i uppdrag att tillsammans med Skatteverket

analysera, följa upp och utvärdera de nu föreslagna åtgärderna ur

arbetsmarknadssynpunkt samt ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Det är enligt utskottets mening värdefullt att regeringen tar initiativ

till dessa åtgärder, och utskottet förutsätter att regeringen sätter i

gång med dem så snart som möjligt.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen med de modifieringar

och kompletteringar som nämnts och avstyrker avslagsyrkandet i motion

Sk45 (yrkande 1). De modifieringar av och kompletteringar till lagtexten

i propositionsförslaget som utskottet föreslår lägger utskottet fram i

bilaga 3 till detta betänkande.

Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motioner och motionsyrkanden om ett uttalande

om att införa en skattelättnad för hushållsnära tjänster och - i några

fall - en utvidgad och annorlunda utformad skattelättnad för byggnadsarbeten

och reparationer på bostadshus.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I en rad följdmotioner yrkas att en skattelättnad i form av ett avdrag

eller en reduktion skall införas även för s.k. hushållsnära tjänster

som t.ex. tvätt, städning och fönsterputsning. Genomgående åberopas

jämställdhetsskäl till stöd för yrkandet, och det bakomliggande

resonemanget går ut på att regeringens förslag mest gynnar arbete som utförs

av män. Vidare framhåller några motionärer att det i Finland år 2001

infördes ett s.k. hushållsavdrag för hushållstjänster i hemmen. Detta

avdrag, som innebär att det går att dra av 60 % av kostnaden direkt

från skatten, har enligt dessa motionärer slagit väl ut i Finland. Det

stöds av alla aktörer och parter på marknaden och borde kunna tjäna som

modell för en liknande ordning i Sverige, menar de.

I linje härmed efterlyses i motion Sk42 (yrkandena 1 och 2) av Magdalena

Andersson och Inger René (båda m) en skattereduktion på 50 % av

arbetskostnaden upp till 50 000 kr för hushållsnära tjänster. I motion Sk45

(yrkande 2) av Anna Grönlund m.fl. (fp) begärs en permanent skattereduktion

på halva totala arbetskostnaden som ges direkt till företaget för dels

hushållsnära tjänster fr.o.m. den 1 januari 2005, dels byggnadsarbeten

och reparationer m.m. fr.o.m. den 15 april 2004. I motion Sk44 av Per

Landgren m.fl. (kd) föreslås en utvidgning av skattereduktionen som

enligt motionärerna bör omfatta alla tjänster som hushållen köper och

uppgå till halva beloppet för tjänster upp till 50 000 kr och ges direkt

till företaget. I motion Sk43 (yrkandena 1 och 2) av Annelie Enochson

(kd) krävs ett positivt uttalande om det finska systemet och en utvärdering

ur ett jämställdhetsperspektiv av det nu föreslagna svenska systemet.

Även i motion Sk46 av Roger Tiefensee m.fl. (c) föreslås ett uttalande

om de positiva effekterna av ett införande av avdrag för hushållstjänster,

som enligt motionärerna underlättar specialisering, skapar mera välstånd

och är bra från jämställdhetssynpunkt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill till att börja med erinra om att det föreliggande förslaget

om ett ROT-avdrag ingår som en del bland en lång rad förslag som lades

fram i vårpropositionen för att driva på utvecklingen mot hållbar

tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd. Utöver ROT-avdraget

presenterades i vårpropositionen bl.a. förslag om fler utbildningsplatser

inom arbetsmarknadspolitiken, friår i hela landet år 2005, försök med

arbetstidsförkortning, ökade resurser till kommuner och landsting, höjt

bistånd, en särskild satsning på barnfamiljerna år 2006 som främst skall

gå till barnfamiljer som lever under knappa ekonomiska villkor, höjda

anslag för biologisk mångfald och klimatinvesteringar, skattestimulanser

för miljöinvesteringar i offentliga lokaler samt nya resurser för

anställda inom förskolan. Vårpropositionen godkändes av riksdagen strax

före sommaruppehållet 2004, och utskottet menar att förslagen är positiva

för alla befolkningsgrupper och att det sammantaget inte finns någon

som helst anledning att från ett genusperspektiv kritisera detta

åtgärdspaket för bristande jämställdhet.

Att utöver detta omfattande åtgärdspaket införa en särskild skattelättnad

för vissa hushållstjänster finner utskottet - nu liksom tidigare - inte

motiverat vare sig av jämställdhetsskäl eller av några andra skäl. Några

särskilda konjunkturpolitiska skäl för en stimulans av hushållssektorn

finns enligt utskottets mening inte. Inte heller är den påstådda effekten

av en överströmning av svart arbetskraft till vit något att ta fasta på,

bl.a. eftersom metoden skulle vara mycket dyrbar för statskassan. I

stället för att försöka minska svartarbetet inom denna sektor med en

sådan skattestimulans anser utskottet att kampen mot skattefusk och

ekonomisk brottslighet bör föras på andra sätt.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade

motioner och motionsyrkanden om införande av en skattelättnad för

hushållstjänster.

I några motioner (fp, kd) yrkas också en utvidgning av det föreliggande

förslaget om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på

bostadsbyggnader och införande av en ordning som innebär att beloppet skall

betalas ut direkt till det företag som utfört byggnadstjänsten. Utskottet

har i det föregående redovisat sina skäl att i allt väsentligt godta

regeringens förslag och dessutom ställt sig bakom regeringens avsikt

att utvärdera effekterna av reduktionen. Att samtidigt begära förslag

om en utvidgad och annorlunda utformad reduktionsordning kan enligt

utskottets mening inte komma på fråga. Utskottet avstyrker således

motionerna Sk45 yrkande 2 och Sk44 även i denna del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, punkt

1 (fp)

av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen bifaller motion 2003/04:Sk45 yrkande 1 och avslår

proposition 2003/04:163.

Ställningstagande

Förslaget i den föreliggande propositionen utgör en kortsiktig

stimulansåtgärd med oklar effekt på arbetsmarknaden för byggtjänster. Syftet

är bl.a. att folk som överväger att beställa byggtjänster skall förmås

att tidigarelägga dessa beställningar. Mot bakgrund av tidigare

erfarenheter framstår det för oss som ytterst osäkert om det angivna syftet

kan uppnås med en skattejustering av denna karaktär, som är avsedd att

gälla endast under en mycket begränsad tid. Förslaget riskerar att främst

innebära en omfördelning av verksamheten inom byggsektorn till den del

som får stöd. Åtgärden är med andra ord enligt vår mening av oklar

effektivitet.

Ett annat skäl att inte biträda propositionen är att förslaget allvarligt

brister i jämställdhetshänseende, trots att riksdagen för inte så länge

sedan riktade ett tillkännagivande till regeringen om att

jämställdhetsaspekterna

borde tillgodoses bättre när det gällde just åtgärder av ROT-avdragskaraktär.

Detta har regeringen inte beaktat. Inte heller har regeringen verkställt

en sådan analys av förslaget innan det lades fram som riksdagen efterlyste

i sitt tillkännagivande.

Även i övrigt uppvisar propositionen brister i beredningen, som synes

ha skett i ett alltför hastigt tempo. Bland annat hade lagförslagen i

propositionen inte granskats av Lagrådet då propositionen lämnades till

riksdagen. Sedan en sådan granskning utförts genom skatteutskottets

försorg visade det sig att Lagrådet hade ett flertal kritiska synpunkter

på regeringens förslag, bl.a. avsaknaden av remissbehandling, den dåliga

anpassningen till EG-fördragets statsstödsregler och de oklara bestämmelserna

om omprövning och överklagande samt skattetillägg. Mot bakgrund av det

anförda finner vi att riksdagen bör gå på den linje som förespråkas i

motion Sk45 yrkande 1 och avslå propositionen. Regeringen bör därefter

så snart som möjligt återkomma med ett nytt förslag som är utformat så

att det ger en permanent lättnad för hushållen och är mer neutralt från

jämställdhetssynpunkt. Eftersom det kan antas att många människor redan

ställt in sig på att få skattereduktion för byggnadsarbeten fr.o.m. den

15 april i år bör de nya reglerna tillämpas retroaktivt fr.o.m. den

dagen försåvitt de avser just byggnadsarbeten men i övrigt gälla fr.o.

m. den 1 januari 2005.

2. Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m., punkt 2 (m, fp, kd,

c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd),

Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie

Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

reservanterna anfört i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Sk44 och 2003/04:Sk45 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna

2003/04:Sk42 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk43 yrkandena 1 och 2 samt

2003/04:Sk46.

Ställningstagande

Av riksdagens tillkännagivande till regeringen om en bättre analys innan

nya ROT-avdrag införs, framgår helt klart att riksdagen inte accepterar

annat än ett system som uppfyller rimliga jämställdhetskrav och att de

tidigare ROT-avdragen brast i detta hänseende eftersom de gynnade enbart

mansdominerade branscher, t.ex. byggnadsentreprenörer samt måleri- och

snickeriföretag m.m. När nu tanken väckts på ett nytt ROT-avdrag bör

skattelättnaden givetvis utformas så att den dels är neutral från

jämställdhetssynpunkt, dels ger mer varaktiga effekter på sysselsättningen

än de tidigare ROT-avdragen.

Vi vill erinra om att Tjänstebeskattningsutredningen (särskild utredare:

LO-ekonomen Dan Andersson) redan 1997 efterlyste någon form av lättnad

i beskattningen eller avgiftspåföringen för småarbeten av olika slag,

bl.a. städarbeten (SOU 1997:17). Vi vill också framhålla att idén att

med skattelättnader bidra till att skapa nya arbetstillfällen och minska

den svarta ekonomin har vunnit stort gehör inom EU. Ett stort antal av

de gamla EU-länderna - dock ej Sverige - deltar för närvarande i ett

försök som ger de deltagande medlemsstaterna möjlighet att t.o.m. den

31 december 2005 tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på vissa

särskilt angivna arbetsintensiva tjänster, såsom t.ex. vissa hushållsnära

tjänster. För närvarande föreligger ett förslag om att även Tjeckien

och Polen skall få delta i detta försök. I Finland infördes år 2001 ett

s.k. hushållsavdrag som innebär att det går att dra av 60 % av kostnaden

för hushållstjänster, t.ex. städning, direkt på skatten. Stödet anses

ha stimulerat företagsamheten inom denna servicesektor.

Vi föreslår därför nya regler om skattereduktion som bör utformas så

att skattereduktionen ligger på halva totala arbetskostnaden. Vidare

bör företaget kunna dra av kundens skattereduktion direkt vid betalning

när en privatperson köper en tjänst som berättigar till skattereduktion.

Något slutdatum bör inte föreskrivas utan reglerna bör gälla tills

vidare. En sådan permanent åtgärd torde ge säkrare och bättre effekter

än temporära och ryckiga stödinsatser av det slag regeringen förordar.

När erfarenheter vunnits bör de nya reglerna utvärderas, bl.a. utifrån

ett jämställdhetsperspektiv. Vi föreslår ett tillkännagivande av riksdagen

till regeringen i enlighet med vad vi nu har anfört. Därmed tillstyrker

vi motionerna Sk44 och Sk45 yrkande 2. Härigenom blir motionerna Sk42

yrkandena 1 och 2, Sk43 yrkandena 1 och 2 och Sk46 delvis tillgodosedda.

Särskilt yttrande

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, punkt 1

(m, fp, kd, c)

Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf

Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie

Ekström (fp) anför:

Vi vill anmärka på att den aktuella propositionen lämnades så sent i

våras till riksdagen - i slutet av maj - att den inte hann färdigbehandlas

före sommaren. Eftersom regeringen redan i vårpropositionen aviserat de

kommande reglerna med precisa angivelser i fråga om utformningen (vem

som kan få skattereduktion, vilka arbeten man kan få reduktion för,

vilka tidsintervall som skall gälla och med vilka belopp skattereduktionen

högst kan uppgå till) har många människor redan ställt in sig på att

regeringens utfästelser skall bli verklighet. Riksdagen blir i praktiken

bunden av de utfästelser som regeringen har gjort och kan knappast nu

mer än fem månader efter det att vårpropositionen lämnades göra några

större ändringar i propositionen.

Om lagförslaget hade lämnats samtidigt som vårpropositionen hade utskottet

kunnat göra en friare prövning och fått ett större manöverutrymme. Då

hade utskottet kunnat föreslå förbättringar i utformningen som hade

varit till fördel för de berörda, t.ex. genom att ändra reglerna för

skattereduktion för småhus som är upplåtna med bostadsrätt. Regeringens

förslag innebär att en bostadsrättsförening som består av två eller

flera småhus inte själv kan få skattereduktion utan endast innehavaren

av bostadsrätten. Vi anser att möjligheten till skattereduktion hade

bort omfatta såväl bostadsrättsföreningen, i egenskap av fastighetsägare,

som innehavaren av bostadsrätten i småhuset och att reglerna skulle ha

utformats i enlighet med vad som i propositionen föreslås gälla för en

bostadsrättsförening som äger hyreshus och innehavarna av privatbostadsrätter

i en sådan förening (dvs. skattereduktion med högst 5 000 kr för

bostadsrättsinnehavaren och tillämpning av hyreshusreglerna för

bostadsrättsföreningen själv). Med hänsyn till att många boende i småhus

upplåtna med bostadsrätt kan ha påbörjat arbeten i den egna bostaden och

nu räknar med att få en skattereduktion med maximalt 10 500 kr så avstår

vi från att framställa något särskilt yrkande om ändring i denna del.

Vi

vill också framhålla att om lagförslagen hade lämnats tidigare till

riksdagen hade de nya reglerna kunnat antas före sommaruppehållet och

den osäkerhet som avsaknaden av lagstiftning gett upphov till undvikas.

Debatten i medierna under sommaren har visat att det råder just osäkerhet

om vad som skall komma att gälla såväl bland hugade beställare som hos

branschfolk och att beställningar på byggarbeten därför inte inkommit

i önskad omfattning. Det hade också varit en fördel om förslaget hade

granskats av Lagrådet innan det lämnades till riksdagen. Vi anser således

att regeringen med en bättre planering och framförhållning hade kunnat

påbörja arbetet med att ta fram det erforderliga lagförslaget betydligt

tidigare än som skedde så att de nu nämnda problemen kunnat undvikas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:163 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete

på bostadshus:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,

och

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).

Följdmotioner

2003/04:Sk42 av Magdalena Andersson och Inger René (båda m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om komplettering av propositionen med förslag om att

skattereduktion också skall gälla för hushållsnära tjänster, s.k.

RUT-avdrag.

2. Riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 juli 2004 införa en

skattereduktion på 50 % för privatpersoners betalning av arbetskraftskostnaden

upp till 50 000 kr per år och hushåll för hushållsnära tjänster.

2003/04:Sk43 av Annelie Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om de positiva effekterna som uppstått av Finlands

skattesänkningar för hushållstjänster.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att analysera de föreslagna ROT-avdragen ur ett

jämställdhetsperspektiv.

2003/04:Sk44 av Per Landgren m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en skattereduktion för hushållens köp av tjänster.

2003/04:Sk45 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:163.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen

med ett förslag till permanent skattelättnad för hushållstjänster

inklusive reparationer av bostadshus enligt de riktlinjer som anges i

motionen samt att dessa vad avser reparationer av bostadshus, inklusive

privatbostadsrätter och den del av hyreshus som utgör en värderingsenhet

för bostäder, skall gälla för arbete som utförs från den 15 april 2004.

2003/04:Sk46 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om de positiva effekterna av ett införande av avdrag för

hushållstjänster.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete

på bostadshus

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Skattereduktion enligt denna lag ges ägare till bostadshus eller

innehavare av privatbostadsrätt som haft utgifter av det slag som avses

i 2 § om inte annat framgår av 4 § fjärde stycket. Med ägare avses

även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

skall likställas med ägare. Skattereduktion enligt denna lag ges ägare

till bostadshus och innehavare av privatbostadsrätt som haft utgifter

av det slag som avses i 2 §, om inte annat framgår av 5 § andra stycket.

Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) skall likställas med ägare.

I fråga om handelsbolag tillkommer rätten till skattereduktion i stället

delägarna.

Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknats

som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock endast till den del

det utgör en värderingsenhet för bostäder.

Med privatbostadsrätt avses lägenhet eller småhus som upplåtits till

medlem i förening eller delägare i aktiebolag om föreningen eller bolaget

är ett sådant privatbostadsföretag som avses i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen

(1999:1229). Avgörande vid denna bedömning är de förhållanden som rådde

vid ingången av det kalenderår då de åtgärder som avses i 2 § första

stycket utfördes. Med privatbostadsrätt avses lägenhet eller småhus som

upplåtits till medlem i förening eller delägare i aktiebolag, om föreningen

eller bolaget är ett sådant privatbostadsföretag som avses i 2 kap.

17 § inkomstskattelagen (1999:1229). Avgörande vid denna bedömning är

de förhållanden som rådde vid ingången av det kalenderår då de åtgärder

som avses i 2 § första stycket utfördes.

2 §

Underlag för skattereduktion är utgifter för reparation och underhåll

samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus (byggnadsarbete).

Som byggnadsarbete räknas inte åtgärder som enbart avser service på

maskiner och andra inventarier eller installationer eller rengöring.

I underlaget räknas inte in utgifter för material och utrustning och

inte heller värdet av byggnadsarbete som utförts av fastighetsägaren

eller innehavaren av privatbostadsrätten eller, i det fall som avses i

1 § andra stycket, delägarna i handelsbolaget. Med ägare eller innehavare

jämställs i detta hänseende företag som ingår i samma koncern eller

annars står under i huvudsak gemensam ledning med fastighetsägaren eller

innehavaren av privatbostadsrätten.

I underlaget räknas inte heller in utgifter för åtgärder för vilka

försäkringsersättning lämnats, för vilka statliga bidrag eller annat

statligt stöd beviljats eller i fall där annan skattereduktion givits.

I underlaget räknas inte heller in utgifter för åtgärder för vilka

försäkringsersättning lämnats, för vilka statliga bidrag eller annat

statligt stöd beviljats eller för vilka annan skattereduktion givits.

4 §

Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. Skattereduktionen

får dock, om inte annat framgår av fjärde stycket, sammanlagt inte

överstiga Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget.

Skattereduktionen får dock, om inte annat framgår av 5 § andra stycket,

sammanlagt inte överstiga

1. för småhus som utgör en taxeringsenhet 10 500 kronor,

2. för hyreshus som utgör en taxeringsenhet det högsta av beloppen 20 000

kronor eller ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för

bostadsdelen för hela kalenderåret 2004,

3. för en privatbostadsrätt 5 000 kronor.

Om sökandes underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2 000 kronor

ges inte någon skattereduktion. Om sökandens underlag inte uppgår till

sammanlagt minst 2 000 kronor ges inte någon skattereduktion.

Skattereduktion medges inte med större belopp än vad som är förenligt

med kommisssionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om

tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre

betydelse. Det totala stödet enligt den förordningen får inte överstiga

100 000 euro under en treårsperiod.

I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som till

övervägande del upplåtits med hyresrätt får reglerna tillämpas som om

småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen därigenom

blir högre.

I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som

upplåtits med bostadsrätt, skall varje innehavare av privatbostadsrätt

ges skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt

upplåtna småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla

skattereduktion.

Skattereduktion för en delägare i en fastighet eller i en privatbostadsrätt

utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten

eller privatbostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i

fastigheten eller privatbostadsrätten när arbetet utfördes.

5 §

[4 § tredje-femte stycket] I fråga om taxeringsenhet som består av två

eller flera småhus som till övervägande del upplåtits med hyresrätt får

reglerna tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om

skattereduktionen därigenom blir högre.

I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som

upplåtits med bostadsrätt, skall varje innehavare av privatbostadsrätt

ges skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt

upplåtna småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla

skattereduktion.

Skattereduktion för en delägare i en fastighet eller i en privatbostadsrätt

utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten

eller privatbostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i

fastigheten eller privatbostadsrätten när arbetet utfördes.

6 §

Ansökan om skattereduktion skall görs skriftligen hos Skatteverket. Ansökan

om skattereduktion görs skriftligen hos Skatteverket.

7 §

Ansökan skall innehålla uppgift om

1. sökandens personnummer eller organisationsnummer samt, om ansökan

avser en privatbostadsrätt, föreningens eller bolagets organisationsnummer,

1. sökandens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer

samt, om ansökan avser en privatbostadsrätt, föreningens eller bolagets

organisationsnummer,

2. fastighetens beteckning samt, om ansökan avser en privatbostadsrätt,

lägenhetens eller småhusets beteckning,

3. sökandens andel i fastigheten eller i privatbostadsrätten när arbetet

utfördes,

4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten eller på privatbostadsrätten

och när arbetet utförts,

5. underlaget för den skattereduktion som begärs,

6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört byggnadsarbetet,

samt 6. organisationsnummer, samordningsnummer eller personnummer för

den som utfört byggnadsarbetet, samt

7. huruvida sådan ersättning, skattereduktion, bidrag eller annat stöd

som avses i 2 § tredje stycket har beviljats. 7. huruvida sökanden ansökt

om eller beviljats sådan ersättning, bidrag eller annat stöd som avses

i 2 § tredje stycket.

Om sökanden har förvärvat fastigheten eller privatbostadsrätten under

något av åren 2004 eller 2005, skall ansökan också innehålla uppgift om

förvärvet och om den som fastigheten eller privatbostadsrätten förvärvats

från.

Till ansökan skall fogas kopia av faktura eller motsvarande handling

utvisande vilket byggnadsarbete som utförts och utgiften för detta arbete,

uppgift om utgiften för material och utrustning, samt om sökanden är

innehavare av en privatbostadsrätt, intyg från föreningen eller bolaget

som visar att han eller hon är medlem i föreningen eller delägare i

bolaget och är innehavare av en privatbostadsrätt. Till ansökan skall

även fogas underlag för kontroll av stöd enligt 19 § förordningen

(1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Till ansökan skall fogas

kopia av faktura eller motsvarande handling utvisande vilket byggnadsarbete

som utförts och utgiften för detta arbete, uppgift om utgiften för

material och utrustning samt, om sökanden är innehavare av en privatbostadsrätt,

intyg från föreningen eller bolaget som visar att han eller hon är

medlem i föreningen eller delägare i bolaget och är innehavare av en

privatbostadsrätt. Till ansökan skall även fogas uppgift beträffande

annat statligt stöd som beviljats under den närmast föregående treårsperioden

för kontroll i enlighet med artikel 3.1 i kommissionens förordning (EG)

nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och

88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse.

Av ansökan skall framgå när betalningen skett.

11 §

Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket senast

den 1 mars 2006.

Om en ansökan har kommit in före den 1 mars 2005 skall skattereduktionen

tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 2005 eller 2006 års

taxering efter vad som anges i ansökan. Har ansökan kommit in senare

tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering på grund av 2006 års

taxering eller, om taxering inte sker detta år, 2007 års taxering. Om

en ansökan har kommit in senast den 1 mars 2005 skall skattereduktionen

tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 2005 eller 2006 års

taxering efter vad som anges i ansökan. Har ansökan kommit in senare

tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering på grund av 2006 års

taxering eller, om taxering inte sker detta år, 2007 års taxering.

Skattetillägg, omprövning och överklagande

13 §

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483)

gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag.

Skatteverkets beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt

bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen.Om Skatteverkets

beslut behöver ändras till följd av ett annat beslut av Skatteverket

eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag,

fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, får sådan ändring

ske genom omprövning även efter utgången av tid som föreskrivs för

omprövning i skattebetalningslagen men senast sex månader efter det beslut

som föranleder ändringen.

14 §

[12 §] I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som

gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt

skattebetalningslagen (1997:483). I fråga om skattereduktion enligt denna

lag

tillämpas vad som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt

enligt skattebetalningslagen (1997:483).

[13 §] Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal

och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Skattereduktion

enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt

samt mot statlig fastighetsskatt.

Bestämmelser om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om

slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483).

Bestämmelser

om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt

finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1204) om skattereduktion

för vissa miljöförbättrande installationer i småhusHärigenom föreskrivs

att 16 § och rubriken närmast före 16 § lagen (2003:1204) om skattereduktion

för vissa miljöförbättrande installationer i småhus skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Omprövning och överklagande Skattetillägg, omprövning och överklagande

16

§

Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483)

gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag.

Skatteverkets beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt

bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

Skatteverkets

beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt bestämmelserna

i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen.

Om Skatteverkets beslut behöver ändras till följd av ett annat beslut

av Skatteverket eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt

denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, får

sådan ändring ske genom omprövning även efter utgången av tid som

föreskrivs för omprövning i skattebetalningslagen men senast sex månader

efter det beslut som föranleder ändringen.

_____________

Denna lag träder i kraft den 1 november 2004.

Bilaga 4

Lagrådsyttrande som begärts av utskottet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-06-15

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet

Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp.

Enligt protokoll vid sammanträde den 1 juni 2004 har riksdagens

skatteutskott beslutat inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i

proposition 2003/04:163 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete

på bostadshus.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren

Brita Löfgren Lewin, kanslichefen David Ask och föredraganden Ann

Cathrine Bergman.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I propositionen föreslås en lag om skattereduktion för utgifter för

byggnadsarbete på bostadshus, s.k. ROT-avdrag, och en följdändring i

skattebetalningslagen med anledning av detta lagförslag.

En möjlighet till ROT-avdrag har tidigare funnits under begränsade

perioder, se lagarna SFS 1993:672 och 1996:725. I allt väsentligt har

det nu framlagda lagförslaget om skattereduktion sin motsvarighet i

1996 års lag som i sin tur hade 1993 års lag som förebild.

De föreliggande förslagen har utarbetats inom Finansdepartementet men

har inte varit föremål för någon remissbehandling. Enligt vad som

antecknats i lagrådsremissen har erfarenheter från tillämpningen av de

båda tidigare lagarna om skattereduktion beaktats och synpunkter inhämtats

under hand från Skatteverket. Det framgår dock inte av remissen vad de

inhämtade erfarenheterna har gett vid handen eller vilka synpunkter som

Skatteverket framfört.

Att någon remissbehandling inte föregått de nu framlagda lagförslagen

är otillfredsställande, särskilt som inte heller något av de båda

tidigare lagförslagen remissbehandlades.

Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete

på bostadshus

Ett statligt stöd som ges genom en skattereduktion kan omfattas av

EG-rättens statsstödsregler. De grundläggande bestämmelserna om statligt

stöd finns i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Av artikel 87.1 framgår

vilka kriterier som skall föreligga för att ett statligt stöd är att

anse som oförenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen har i

sin förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpning av

artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (i det

följande kallad EG-förordningen) meddelat föreskrifter om att ett sådant

stöd under närmare angivna förutsättningar inte skall anses uppfylla

samtliga kriterier i artikel 87.1 i fördraget. En stat som avser att

vidta stödåtgärder av detta slag är därför undantagen från skyldigheten

enligt artikel 88.3 att i förväg underrätta kommissionen om sina planer.

Det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enskilt företag

får inte överstiga 100 000 euro under någon treårsperiod.

EG-förordningen är som alla andra EG-förordningar direkt tillämplig i

Sverige. I Sverige har föreskrifter i anslutning till EG-förordningens

bestämmelser om stöd av mindre betydelse meddelats i 18-20 §§ i

förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet.

Sverige har inte lämnat någon underrättelse till kommissionen om den nu

föreslagna skattereduktionen. I propositionen har regeringen bedömt att

stödet kan lämnas inom ramen för s.k. försumbart stöd, varmed torde

åsyftas stöd enligt den nyssnämnda EG-förordningen, och uttalat att

detta innebär att offentligt stöd till ett enskilt företag inte får

uppgå till mer än sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. Att

detta tak finns för skattereduktionens storlek följer direkt av

EG-förordningen. Av lagtexten framgår emellertid inte existensen av

EG-förordningen eller att denna innehåller en beloppsgräns. Enligt Lagrådets

mening bör en erinran om EG-förordningen tas in i den föreslagna lagen.

Lagförslaget innehåller flera bestämmelser som tillsammans syftar till

att undvika att skattereduktion utgår för en viss åtgärd vid sidan av

annat statligt stöd eller försäkringsersättning. I 2 § tredje stycket

anges att i underlaget för skattereduktion inte räknas in utgifter för

åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats eller för vilka statliga

bidrag eller annat statligt stöd beviljats eller i fall där annan

skattereduktion givits. I 6 § första stycket 7 anges att en ansökan om

skattereduktion skall innehålla uppgift om huruvida sådant stöd etc.

som anges i 2 § tredje stycket har beviljats. I 8 § föreskrivs att den

som gjort en ansökan om skattereduktion skall anmäla till Skatteverket

om sådant stöd etc. därefter har beviljats. Slutligen anges i 12 § att

vad som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt

skattebetalningslagen (1997:483) skall tillämpas i fråga om skattereduktion

enligt den föreslagna lagen.

Som framgått av vad som tidigare anförts får enligt EG-förordningen

statligt stöd av mindre betydelse till ett enskilt företag inte överstiga

100 000 euro under en treårsperiod. Det ankommer därför på Skatteverket

att kontrollera att skattereduktion inte medges med sådant belopp att

det tillsammans med annat stöd av mindre betydelse överstiger beloppsgränsen.

För att en sådan kontroll skall möjliggöras har i den föreslagna lagen

(6 § tredje stycket) tagits in en bestämmelse om att underlag för

kontroll av stöd enligt 19 § förordningen (1988:764) om statligt stöd

till näringslivet skall fogas till en ansökan om skattereduktion. Enligt

Lagrådets mening bör denna bestämmelse formuleras om, så att den anknyter

till EG-förordningen. Det kan lämpligen föreskrivas att den som ansöker

om skattereduktion skall, i samband med ansökningen, lämna uppgift om

annat stöd av det slag som avses i EG-förordningen och som sökanden har

tagit emot under den närmast föregående treårsperioden.

Om det inte lämnas uppgift enligt 6 § första stycket 7 eller enligt 8 §

om annat stöd etc., finns det risk för att Skatteverket inte beaktar

detta stöd och att skattereduktion därför felaktigt utgår eller utgår

med för högt belopp. En motsvarande risk finns, om uppgift inte lämnas

till Skatteverket om redan erhållet stöd som avses i EG-förordningen,

i fall då stödet tillsammans med skattereduktionen överstiger beloppsgränsen

100 000 euro. Av författningskommentaren till 12 § framgår att

skattebetalningslagens regler om bl.a. omprövning avses vara tillämpliga i

fråga om skattereduktion. Härav torde följa att det är möjligt för

Skatteverket att genom omprövning ändra beslutet, då verket får reda på

det rätta förhållandet. En sådan omprövning till nackdel för den som

beviljats skattereduktion skall i normala fall enligt 21 kap. 9 §

skattebetalningslagen göras senast under andra året efter utgången av det

kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Bortsett från att

det synes tveksamt hur tidsfristen skall beräknas när det är fråga om

skattereduktion kan konstateras att denna tidsfrist inte stämmer överens

med den treårsperiod till vilken beloppsgränsen för stöd av mindre

betydelse är knuten. Omprövning efter utgången av tidsfristen förutsätter

att de längre tidsfrister som anges i 21 kap. 9 § andra stycket (som

gäller då skattedeklaration inte lämnats i rätt tid) eller 10 §

(efterbeskattning) kan tillämpas. Huruvida detta är möjligt framstår inte

som helt klart.

I övrigt har Lagrådet följande synpunkter.

4 §

Lagrådet förordar att paragrafen delas upp i två paragrafer, där de

föreslagna första och andra styckena får bilda 4 § och övriga stycken

5 §. Hänvisningen i 4 § första stycket till avvikande bestämmelser i

fjärde stycket får då ändras till en hänvisning till 5 § andra stycket

och efterföljande paragrafer numreras om.

En erinran om beloppsgränsen i EG-förordningen kan tas in som ett tredje

stycke i 4 §.

6 §

I paragrafen finns bestämmelser om vilka uppgifter en ansökan om

skattereduktion skall innehålla. Enligt första stycket punkten 7 skall en

ansökan innehålla uppgift om huruvida sådan skattereduktion som avses

i 2 § tredje stycket har beviljats. I det stycket talas om "annan

skattereduktion" som har getts. Med detta skall, enligt vad som upplysts

under föredragningen i Lagrådet, förstås annan skattereduktion än sådan

som har getts enligt den nu föreslagna lagen.

Lagrådet har inte någon uppgift om huruvida Skatteverket genom egna

register (jfr artikel 3.2 i EG-förordningen) eller på annat sätt har

möjlighet att självt lätt kontrollera om den som söker skattereduktion

enligt den nu föreslagna lagen tidigare har erhållit skattereduktion

som skall beaktas. Om en sådan möjlighet finns, synes det inte finnas

något behov av att kräva att sökanden skall lämna uppgift om detta i

sin ansökan.

För att öka möjligheterna att komma till ett riktigt beslut i fråga om

skattereduktion enligt den nu aktuella lagen kunde det enligt Lagrådets

mening övervägas att i 6 § första stycket lägga till en skyldighet att

i en ansökan om skattereduktion upplysa också om att en ansökan om annat

statligt stöd har gjorts.

I tredje stycket sista meningen har tagits in en föreskrift om att det

till en ansökan även skall fogas underlag för kontroll av stöd enligt

19 § förordningen om statligt stöd till näringslivet. Lagrådet har i

det föregående föreslagit att denna bestämmelse formuleras om, så att

den anknyter till EG-förordningen.

12 §

Vid en jämförelse mellan den nu föreslagna lagen och lagen 1996:725 i

samma ämne kan konstateras att 1996 års lag innehöll förhållandevis

utförliga bestämmelser om omprövning och överklagande (12 och 13 §§).

I 12 § fanns bl.a. en bestämmelse som gav skattemyndigheten rätt att

ompröva ett beslut, om någon ersättning eller något stöd som skulle

påverka underlaget för skattereduktionen beviljats efter det att ansökan

om skattereduktion gjorts. Sådan omprövning fick ske intill utgången av

femte kalenderåret efter det år då beslut om skattereduktion meddelades.

Även om skattebetalningslagens bestämmelser om omprövning avses bli

tillämpliga skulle enligt Lagrådets mening den oklarhet som Lagrådet

tidigare påpekat minska och den föreslagna lagen vinna i tydlighet om

den kompletterades med särskilda bestämmelser om omprövning och

överklagande (jfr 12 och 13 §§ i 1996 års lag och 16 § i lagen 2003:1204 om

skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus).

I

författningskommentaren till 12 § i den föreslagna lagen anges bl.a.

att bestämmelserna om skattetillägg och efterbeskattning kan bli aktuella

och att paragrafen utformats med bl.a. lagen 2003:1204 som förebild. I

författningskommentaren till 16 § i den sistnämnda lagen (prop. 2003/04:19

s. 66) uttalas att reglerna om efterbeskattning kan bli aktuella men

att reglerna om skattetillägg inte är tillämpliga i dessa ärenden.

Bestämmelserna i de två lagarna synes inte kunna motivera de olika

ställningstagandena. Frågan bör uppmärksammas under fortsatta

lagstiftningsarbetet.

Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.