Bet. 2004/05:SKU35

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU35

Allmänna motioner om F-skatt, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motioner från allmänna

motionstiden 2004 om ändringar i F-skattesystemet. I någon motion tas

problemet med F-skattsedlar till personer som säljer sitt arbete långt

under gällande kollektivavtal upp, men de flesta motionerna går ut på

att åstadkomma lättnader i reglerna om tilldelning av F-skattsedel.

Vidare berörs i någon motion frågan om prostitution skall betraktas som

näringsverksamhet i F-skattehänseende.

Utskottet avstyrker även några andra motioner som likaledes är väckta

under allmänna motionstiden 2004 och i vilka frågor om redovisning,

inbetalning och återbetalning av mervärdesskatt behandlas. Det gäller

frågor om rätt till årsredovisning för näringsidkare med

enmiljonkronorsomsättning,

senareläggning av inbetalningstidpunkten av mervärdesskatt i

skattekontosystemet, redovisning av euro samt återbetalning av mervärdesskatt

i vissa fall när en högre rättslig instans funnit att en affärshändelse,

där mervärdesskatt tagits ut, i själva verket varit icke skattepliktig.

Till betänkandet har lämnats två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. F-skattsedel

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk272 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk316,

2004/05:Sk331, 2004/05:Sk344, 2004/05:Sk375, 2004/05:Sk389, 2004/05:Sk439,

2004/05:Sk443 yrkande 1, 2004/05:Sk450 yrkande 11, 2004/05:N391 yrkande

3, 2004/05:N402 yrkande 5 och 2004/05:A353 yrkande 4.

Reservation 1 (m, fp, c)

2. Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av

mervärdesskatt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk202, 2004/05:Sk309, 2004/05:Sk317,

2004/05:Sk373 och 2004/05:Sk398.

Reservation 2 (m, fp, c)

Stockholm den 31 maj 2005

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),

Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof

Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s),

Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s),

Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Per

Rosengren (v) och Peter Rådberg (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas ett antal motioner från 2004 om bl.a. F-skatt

och redovisning av mervärdesskatt. Många av de frågor som aktualiseras

i motionerna har behandlats av utskottet under åren 2003 och 2004

(betänkandena 2002/03:SkU12 respektive 2003/04:SkU25 vari samtliga motioner

avstyrkts och som riksdagen sedan följt).

En central lagstiftning, som utskottet återkommande refererar till i

detta betänkande, är skattebetalningslagen (1997:483) (prop. 1996/97:100,

bet. 1996/97:SkU23). Utskottet använder genomgående förkortningen SBL.

Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se

bilaga.

Utskottets överväganden

F-skattsedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner om ändringar i reglerna om tilldelning

och innehav av F-skattsedel, bl.a. med hänsyn till att Skatteverket

lagt fram ett förslag om utvärdering av F-skattereformen som regeringen

ännu inte tagit ställning till.

Jämför reservation 1 (m, fp, c).

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel

efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha

för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte

finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs

eller kommer att bedrivas. Reglerna är desamma oavsett om sökanden bor

eller har sin skatterättsliga hemvist i Sverige eller utomlands.

Näringsverksamhet kan bedrivas av fysisk person (enskild firma) eller

av juridisk person (aktiebolag, handelsbolag). För att det skall vara

näringsverksamhet skall tre villkor vara uppfyllda, nämligen självständighet,

vinstsyfte och varaktighet (13 kap. 1 § inkomstskattelagen). Om något

av dessa villkor inte är uppfyllt är det såvitt gäller fysisk person i

stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster

eller hobby. Förutom kravet på näringsverksamhet får sökanden inte heller

ha skatteskulder i Sverige eller i utlandet. I 4 kap. 13 § SBL uppställs

vidare krav på att sökanden skall ha lämnat inkomstdeklaration och att

denne inte får ha näringsförbud.

Den som tilldelats F-skattsedel får varje år, utan ansökan, en ny

F-skattsedel.

Av statistik som inhämtats från Finansdepartementet framgår att 676 850

personer var registrerade för F-skatt i december 2004. Antalet ansökningar

under år 2004 uppgick till 68 754 stycken, och därav ledde 66 758 till

nyregistreringar och 1 996 till avslag. Av dessa avslagsfall berodde

929 på att näringsverksamhet ej bedrevs.

Motionerna

I motion Sk439 av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (s) begärs ett

tillkännagivande om tydliga och effektiva regler på arbetsmarknaden för

att förhindra att personer genom att uppvisa F-skattsedel kan sälja

sitt arbete långt under gällande kollektivavtal.

I flera andra motioner yrkas att det på olika sätt skall bli lättare

att få F-skattsedel. I motion Sk272 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och

Sven Bergström (c) och Sk344 av Annika Qarlsson och Johan Linander (c)

begärs tillkännagivanden om att alla personer som vill starta eget

företag bör genom en enkel och obyråkratisk anmälan kunna erhålla

F-skattsedel i samband med att företaget registreras. För att uppmuntra

företagsamheten föreslås i motion N402 av Åsa Torstensson m.fl. (c) att

alla vid födseln bör erhålla en F-skattsedel som sedan skall kunna

aktiveras av de personer som vid uppnådd myndighetsålder önskar starta

eget företag (yrkande 5). I motion Sk272 yrkande 2 av Birgitta Carlsson

och Sven Bergström (c) begärs ett tillkännagivande om att den som sålt

sitt företag och därefter arbetar på konsultbasis bör få behålla sin

F-skattsedel. I motion Sk316 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (m)

anförs att nya företagare måste kunna få F-skattsedel även om de endast

har en uppdragsgivare vid ansökningstillfället. Jan Andersson och Staffan

Danielsson (c) efterlyser i motion Sk331 ökad flexibilitet för att

erhålla F-skattsedel. Motionärerna anför att för den som nyligen blivit

arbetslös kan nuvarande krav på näringsverksamt vara svåra att uppfylla

trots att vederbörande har kompetens att ta olika uppdrag hos företag

och privatpersoner. Det borde i många fall räcka med att man skött sin

tidigare anställning och inte ådragit sig några betalningsanmärkningar,

menar motionärerna. Även i motionerna Sk450 yrkande 11 av Per Landgren

m.fl. (kd) och A353 yrkande 4 av Annelie Enochson m.fl. (kd) begärs

lättnader i nuvarande regler. Motionärerna anser att alla personer som

önskar bedriva näringsverksamhet - även sådana som endast får uppdrag

från en tidigare arbetsgivare - skall tilldelas F-skattsedel under

förutsättning att personen i fråga inte har näringsförbud eller omfattande

obetalda skatteskulder. I motion Sk389 av Cristina Husmark Pehrsson och

Ewa Thalén Finné (m) begärs en översyn av kraven för att få F-skattsedel.

Enligt motionärerna hindrar självständighetskravet vissa personalkategorier

inom hälso- och sjukvården från att öppna eget. I motionerna Sk443

yrkande 1 av Sverker Thorén (fp) och N391 yrkande 3 av Tobias Krantz

(fp) begärs att de svårigheter som vissa yrkesgrupper, särskilt kvinnor

i vårdsektorn, har att få F-skattsedel undanröjs.

I motion Sk375 av Peter Pedersen (v) yrkas att prostitution inte skall

betraktas som näringsverksamhet och att det därför inte skall vara

möjligt att erhålla F-skattsedel eller avdrag för kostnader. Motionärerna

hänvisar till en dom i regeringsrätten (RÅ 1982 1:20) där inkomster i

samband med prostitution ansetts som skattepliktiga och till ett fall

där en prostituerad kvinna ansökt om och erhållit F-skattsedel.

Utskottets ställningstagande

Antalet avslag beroende på att näringsverksamhet ej föreligger utgjorde

under år 2004 liksom under tidigare år en ytterst ringa del av antalet

ansökningar om F-skattsedel, ca 1,5 %. Motionärernas beskrivning av

svårigheterna att erhålla F-skattsedel framstår därmed enligt utskottets

mening som kraftigt överdrivna. Det skall också erinras om att det i

den allmänna debatten om F-skattsedelssystemet ifrågasatts om det inte

för vissa grupper är alltför enkelt att skaffa sig F-skattsedel. En

sådan kritik har framförts av bl.a. fackföreningsrörelsen och tas också

upp i motion Sk439.

Skatteverket har i regleringsbrevet för 2004 fått i uppdrag att redogöra

för kontrollen av dem som ansöker om F-skattsedel och av dem som redan

har tilldelats en sådan. Verket skulle särskilt belysa om det fanns

regionala skillnader vid tillämpningen av reglerna samt redovisa

utvecklingen av antalet F-skatteansökningar från utlänningar såväl före

som efter utvidgningen av EU. I en delrapport den 30 mars 2004 har

Skatteverket redovisat antalet F-skatteansökningar från utlänningar före

EU:s utvidgning samt redogjort för kontrollsvårigheter vid handläggningen.

Vidare har verket föreslagit att tidsbegränsade F-skattsedlar skall

tilldelas fysisk person som i sin ansökan lämnar sådana uppgifter att

preliminär skatt inte skall debiteras eller att den preliminära skatten

för inkomståret skall uppgå till högst 5 000 kr. I den slutrapport som

lämnades den 29 november 2004 har Skatteverket uppgivit att kontrollen

av ansökan om F-skattsedel respektive kontrollen av redan tilldelade

F-skattsedlar inte har skett på ett enhetligt sätt. Skatteverket har

därefter utarbetat en promemoria (Nya företag) till stöd för enhetlig

handläggning av skatte- och avgiftsanmälan, där ansökan om F-skatt ingår

som en del. I slutrapporten föreslås att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att utvärdera F-skattereformen.

Utskottet anser att regeringens ställningstagande till Skatteverkets

förslag bör avvaktas innan ställning tas till mera genomgripande

förändringar i F-skattesystemet och sådana lättnader i tilldelningsreglerna

som föreslås i flertalet motioner. Som utskottet noterat ovan finns det

i F-skattesystemet även vissa problem av kontrollkaraktär, och utskottet

utgår från att regeringen i sina överväganden kommer att ta upp de frågor

som aktualiseras i motion Sk439. Med anledning av vad som tas upp i

motion Sk375 om särbehandling av prostitution i F-skattehänseende finner

utskottet att det saknas tillräckliga skäl att konstruera särskilda

bestämmelser i skattelagstiftningen för denna speciella sektor som,

befarar utskottet, enbart skulle leda till gränsdragnings- och

bevissvårigheter. Det skall i detta sammanhang nämnas att regeringen gett en

interdepartemental arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till en

nationell handlingsplan för det fortsatta arbetet med att bekämpa

prostitution och handel med människor för sexuella ändamål (N2004/7678/JÄM).

En skrivelse är planerad att överlämnas till riksdagen under hösten

2005.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av

mervärdesskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om rätten till årsredovisning av mervärdesskatten

för vissa näringsidkare samt en senareläggning av inbetalningstidpunkten

rörande mervärdesskatt i skattekontosystemet, bl.a. därför att

redovisningsfrågorna rörande mervärdesskatten kommer att övervägas inom

Regeringskansliet. Vidare avslår riksdagen en motion om redovisning i

euro och en motion rörande återbetalning av mervärdesskatt i vissa fall

när en högre rättslig instans funnit att en affärshändelse, där

mervärdesskatt tagits ut, i själva verket varit icke skattepliktig.

Jämför reservation 2 (m, fp, c).

Gällande bestämmelser

Redovisningen i skattekontosystemet omfattar normalt en kalendermånad.

Om beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna förvärv och import

beräknas uppgå till högst en miljon kronor skall redovisningen dock

inte göras månatligen utan i den årliga självdeklarationen. Denna regel

gäller sedan den 1 januari 1996 - tidigare gällde beloppet 200 000 kr

och en annan deklarationsskyldighet - och syftet med regeländringen var

att införa en lättnad för de berörda småföretagen i vad avser redovisningen

av mervärdesskatt (prop. 1995/96:19 s. 18, bet. 1995/96:SkU11). För

handelsbolag gäller dock andra regler.

Gällande bestämmelser i fråga om redovisning och skatteinbetalning

innebär följande (här bortses från förekomsten av eventuell skyldighet

att redovisa punktskatter). Företag som redovisar mervärdesskatt varje

månad men vars mervärdesskattepliktiga omsättning inte överstiger 40

miljoner kronor skall redovisa och betala in skatteavdrag och

arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast den 12 i månaden efter utgången

av redovisningsperioden och mervärdesskatt senast den 12 i andra månaden

efter redovisningsperioden. I januari och augusti skall redovisningen

och betalningen i stället ske den 17. Om den mervärdesskattepliktiga

omsättningen överstiger 40 miljoner kronor skall inbetalning av

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fortfarande ske senast den 12 (respektive

den 17 om det gäller januari och augusti) i månaden efter redovisningsperioden,

medan däremot redovisning av dessa skatter och avgifter samt redovisning

och inbetalning av mervärdesskatt skall ske senast den 26 (i december

den 27) i månaden efter redovisningsperioden.

På Skatteverkets hemsida finns lättillgänglig information om vilka dagar

som gäller som sista dag för redovisning och betalning för de berörda

skatterna och avgifterna (http://www.skatteverket.se/skatter/kalender/main.

html).

Skatten anses inbetald när den har bokförts på Skatteverkets konto. De

gällande inbetalningsdagarna och reglerna om när en inbetalning skall

anses ha skett infördes i samband med skattekontoreformen (prop.

1996/97:100 del 1 s. 279 f., bet. 1996/97:SkU23).

Motionerna

I motion Sk317 av Bo Bernhardsson (s) föreslås att rätten till

helårsredovisning av mervärdesskatten i inkomstdeklarationen för dem vars

årsomsättning inte överstiger en miljon kronor ersätts av ett system

med månatlig mervärdesskatteredovisning för alla såvida inte Skatteverket

beslutar tillåta kvartals- eller halvårsredovisning. Syftet är att

förebygga att mervärdesskatteredovisningsskyldiga som handlar i andra

EU-länder hinner bygga upp stora skatteskulder. I motion Sk398 av Lars

Lindén m.fl. (kd, m, fp och c) begärs däremot en förlängning av tiden

för mervärdesskatteinbetalningen alternativt ökade möjligheter till

uppskov med mervärdesskatteinbetalningarna för att underlätta situationen

för småföretag som fått likviditetsproblem till följd av större företags

benägenhet att dröja med betalningen av småföretagens fakturor. I samma

syfte begärs i motion Sk373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c)

en översyn av betalningstidpunkterna för mervärdesskatt, källskatt och

arbetsgivaravgifter.

Ytterligare några yrkanden har lagts fram på mervärdesskatteområdet. I

motion Sk202 återkommer Tobias Billström (m) med ett förslag om att

redovisning av mervärdesskatt och övriga skatter och avgifter skall få

göras i annan valuta än den svenska, t.ex. euro. I motion Sk309 påkallar

Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) ett uttalande om att mervärdesskatt

som betalats tillbaka till kommuner av staten för felaktigt uttag av

mervärdesskatt på parkering bör ges vidare till de parkerare som betalat

för parkeringen.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet framhålla att reglerna om redovisning och

betalning av skatter och avgifter utgör en stomme i skattekontosystemet.

Viktiga beståndsdelar i detta system är bl.a. redovisningsperiodens

längd, redovisningstidpunkten och förfallodagen. Ändringar i dessa regler

får återverkningar på hela skattekontosystemet, och en förlängning av

perioden för mervärdesskatteredovisning skulle dessutom försvaga statens

inkomster.

Mervärdesskatteutredningen som redovisade sitt arbete i betänkande SOU

2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv hade som uppdrag

att bl.a. analysera det regelsystem i mervärdesskattelagstiftningen som

styr vid vilken tidpunkt skattskyldighet och redovisningsskyldighet

inträder. Betänkandet lämnades i september 2002 och har därefter

remissbehandlats. För närvarande bereds frågan om redovisningsreglerna för

mervärdesskatt inom Finansdepartementet. Avsikten är att förslag skall

lämnas i en promemoria. Det kan för närvarande inte sägas när en sådan

promemoria kan komma att offentliggöras. Utskottet anser dock att det

saknas anledning att föregripa arbetet med ett ställningstagande av

riksdagen i frågan nu.

Samtliga beloppsmässiga uppgifter som skall lämnas enligt skattebetalningslagen

- deklarationer och liknande - skall lämnas i svenska kronor. För

räkenskapsår efter år 2000 kan dock svenska företag och svenska filialer

till utländska företag i vissa fall välja att ha sin redovisning i euro

i stället för svenska kronor. Deklarationsposter som hämtas från en

sådan redovisning i euro skall räknas om genom ett schabloniserat

omräkningsförfarande (SFS 2000:46). Reglerna härom omfattar inkomstskatten,

mervärdesskatten och reklamskatten. Motionsyrkanden liknande det nu

aktuella om en möjlighet till redovisning i annan valuta än svensk, t.

ex. euro, har avslagits flera gånger, senast i betänkande 2003/04:SkU25.

Utskottet har ansett att en sådan ordning skulle kräva omfattande och

kostsamma systemanpassningar och innebära för stora valutarisker för

staten. Regeringen har ändå sagt att den följer utvecklingen. Utskottet

gör samma bedömning i dag.

I motion Sk309 berörs den s.k. skatteincidens- eller

skatteövervältringsproblematiken.

Mervärdesskatten är så konstruerad att den formellt skattskyldige

säljaren i det sista ledet, dvs. den som säljer varan eller tjänsten

till en icke skattskyldig konsument, förutsätts i sin prissättning ta

ut ett belopp som motsvarar skatten, som därigenom övervältras på

konsumenten (därav beteckningen indirekt skatt). Det är emellertid bara

den formellt skattskyldige och det allmänna ombudet hos Skatteverket

som får överklaga ett beslut av Skatteverket om betalning av mervärdesskatt.

En konsekvens härav - som kan drabba säljaren - är att en säljare kan

åläggas skattskyldighet av en högre instans utan att ha möjlighet att

kompensera sig genom att i efterhand ta ut skatten av sin köpare, om

leveransen felaktigt skett skattefritt.

En annan konsekvens - som berörs i motionen - är att det saknas

bestämmelser som påbjuder säljaren att ge tillbaka skatten till sin köpare

om en högre instans i efterhand finner att en omsättning, där skatt

tagits ut, hade bort vara skattefri. Det är emellertid inte självklart

att säljaren får tillbaka mervärdesskatten i sådana fall. Skatteverket

kan vägra återbetalning under åberopande av den s.k. reciprocitetsprincipen,

som innebär att utgående och ingående mervärdesskatt skall korrespondera

med varandra. Skatteverket kan alltså kräva att en kreditfaktura för

den felaktigt debiterade skatten ställs ut av säljaren till kunden för

att återbetalning skall komma i fråga, ett synsätt som ligger i linje

med motionärernas. I det i motionen åberopade rättsfallet (RR 2003-12-19,

mål nr 4959-2002) har regeringsrätten funnit att en kommun inte var

skattskyldig till mervärdesskatt för tillhandahållande av parkeringsplatser,

mot avgift, på dess gatumark, då dessa tjänster bedömdes ingå som ett

led i kommunens myndighetsutövning. I Skatteverkets skrivelse 040701,

dnr 130 279946-04/113, gör Skatteverket ställningstagandet att återbetalning

av mervärdesskatt till de berörda kommunerna ändå kan medges utan

kundkreditering när det är fråga om parkeringskunder som inte kan nås för

rättelse, t.ex. parkeringskunder som erlagt betalning mot kvitto i

automat eller köpt boendeparkeringsbevis hos ombud och är för kommunen

okända. Någon anledning för riksdagen att göra något uttalande eller

vidta annan åtgärd med avseende på denna fråga föreligger enligt utskottets

mening inte.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade

motioner och motionsyrkanden.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. F-skattsedel, punkt 1 (m, fp, c)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen

Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lättnader i reglerna om tilldelning av

F-skattsedel Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk272

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk316, 2004/05:Sk331, 2004/05:Sk344,

2004/05:Sk389, 2004/05:Sk443 yrkande 1, 2004/05:Sk450 yrkande 11, 2004/05:N391

yrkande 3, 2004/05:N402 yrkande 5 och 2004/05:A353 yrkande 4 och avslår

motionerna 2004/05:Sk375 och 2004/05:Sk439.

Ställningstagande

Vi anser att möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel är

alltför begränsade. Dagens regler stänger nämligen ute många entreprenörer

som vill starta eget. Utan en kontinuerlig nyetablering av företag

minskar möjligheterna att det växer upp nya och verkligt livskraftiga

företag. Reglerna bör därför bli mer generösa när det gäller möjligheten

att erhålla F-skattsedel. Det är givetvis viktigt att disciplinen inom

F-skattesystemet upprätthålls genom att återkallelsemöjligheterna används.

Grunderna för återkallelse bör fortlöpande följas upp och granskas.

Vad som är fel med dagens regler är bl.a. att företagaren inte tidigare

får ha varit anställd hos uppdragsgivaren. Vidare får företagaren inte

heller använda uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett fåtal

kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder. Företagaren

får inte bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en

alltför låg ekonomisk riskprofil. Sammantaget innebär dessa krav att

nyföretagandet inom tjänstesektorn allvarligt hindras, bl.a. missgynnas

kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Det finns således

enligt vår mening ett behov av en reformering av reglerna om

F-skattsedelstilldelning. När det gäller inriktningen av en sådan reform delar

vi uppfattningen i bl.a. motion Sk450 att alla som vill ha en F-skattsedel

för att kunna bedriva verksamhet i egen regi i princip också bör kunna

få ut en F-skattsedel under förutsättning att vederbörande inte har

näringsförbud eller omfattande skatteskulder.

Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna om lättnader

i tilldelningsreglerna ge regeringen till känna.

2. Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av

mervärdesskatt, punkt 2 (m, fp, c)

av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen

Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om längre perioder för momsredovisning. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk373 och 2004/05:Sk398

samt avslår motionerna 2004/05:Sk202, 2004/05:Sk309 och 2004/05:Sk317.

Ställningstagande

I dag tvingas många småföretagare att betala in moms för en transaktion

innan de själva har fått betalt från sin kund. Detta är bl.a. en följd

av att kredittiderna mellan många företag har Europaanpassats, dvs.

förlängts utan att reglerna om inbetalningstidpunkt ändrats i motsvarande

mån. Tidpunkten för momsinbetalning är fortfarande anpassad till ett

system med 30 dagars betalningstid. För att avhjälpa de likviditetsproblem

som uppstår för de företagare som måste betala moms till staten utan

att ha haft motsvarande inkomst anser vi att tidpunkten för redovisning

och betalning av mervärdesskatt bör förlängas eller, alternativt, att

möjligheterna till uppskov med inbetalningarna förbättras.

Riksdagen bör anledning av motionerna Sk373 och Sk398 rikta ett

tillkännagivande härom till regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk202 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att medge företag i Sverige rätten att få redovisa moms och

övriga avgifter och skatter i annan valuta än den svenska kronan.

2004/05:Sk272 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att erhålla F-skattsedel inom alla yrkesområden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att den som sålt sitt företag och arbetar på konsultbasis

får behålla sin F-skattsedel.

2004/05:Sk309 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om återbetalning av moms.

2004/05:Sk316 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om F-skattsedel.

2004/05:Sk317 av Bo Bernhardsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av ändring i 3 kap. skattebetalningslagen, så att

momsredovisning skall ske månatligen såvida inte Skatteverket beslutar

annat och då i stället tillåter kvartals- eller halvårsredovisning.

2004/05:Sk331 av Jan Andersson och Staffan Danielsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ökad flexibilitet för att erhålla F-skattbevis.

2004/05:Sk344 av Annika Qarlsson och Johan Linander (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det skall vara enkelt att erhålla F-skattsedel.

2004/05:Sk373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av uppbördsreglerna.

2004/05:Sk375 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i

skattelagstiftningen, med innebörden att prostitution ej är att betrakta

som näringsverksamhet och att F-skattsedel eller avdrag för kostnader

avseende prostitution därför ej är möjlig.

2004/05:Sk389 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (båda

m):

Riksdagen begär att regeringen snarast gör en översyn av kraven för

näringsverksamhet så att dessa inte hindrar hälso- och sjukvårdspersonal

att erhålla F-skattsedel i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Sk398 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ändrad inbetalningsperiod för mervärdesskatt.

2004/05:Sk439 av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av tydliga och effektiva regler på den svenska

arbetsmarknaden.

2004/05:Sk443 av Sverker Thorén (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att undanröja den svårighet som vissa yrkesgrupper i

dag har att få F-skattsedel för att kunna starta företag.

2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om F-skattsedel.

2004/05:N391 av Tobias Krantz (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn

måste upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa

F-skattsedel.

2004/05:N402 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om intraprenörskap i offentlig sektor, erhållande av

F-skattsedel från födseln samt utökad entreprenad.

2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade

regler för att erhålla F-skattsedel, inte minst för äldre arbetskraft.