Bet. 2004/05:SKU6

Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU6

Avdrag för s.k. sponsring

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2003/04:175,

som innehåller en redovisning av resultatet av en genomförd prövning av

skattereglerna kring s.k. sponsring, och de motioner som har väckts med

anledning av skrivelsen.

Efter att ha tagit del av regeringens analys av frågan har utskottet

stannat för att det är bättre att försöka komma till rätta med eventuella

tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som Skatteverket avser

att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis än att försöka

utforma detaljerade lagregler om sponsring. Utskottet avstyrker därmed

de motionsvägen väckta förslagen om att lägga fast särregler om sponsring

genom lagstiftning i ett försök att undvika tolkningsproblem och för

att uppmuntra företag till ökade sponsringsinsatser. Också ett i

sammanhanget väckt motionsyrkande om avdragsrätt för gåvor till internationellt

biståndsarbete avstyrks.

Till betänkandet har lämnats en reservation (m, fp, kd, c) om sponsring

och en reservation om avdragsrätt för gåvor (fp, kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avdrag för s.k. sponsring

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk1, 2004/05:Sk2, 2004/05:Sk3 och

2004/05:Sk4 yrkande 1 och lägger skrivelse 2003/04:175 till handlingarna.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk4 yrkande 2.

Reservation 2 (fp, kd)

Stockholm den 12 oktober 2004

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Anna Grönlund Krantz (fp), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per

Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten

(m), Lennart Axelsson (s), Jörgen Johansson (c), Mats Berglind (s),

Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp),

Fredrik Olovsson (s), Maud Ekendahl (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I skrivelse 2003/04:175 redovisar regeringen för riksdagen resultatet

av en genomförd prövning av de skatteregler som styr avdragsmöjligheterna

för s.k. sponsring. Med anledning av skrivelsen har väckts fyra motioner.

Motionärernas förslag framgår av bilaga.

Föreningen Kultur och Näringsliv uppvaktade skatteutskottet våren 2002

och redovisade en studie av hur sponsring behandlas i Danmark, Storbritannien,

Tyskland och Frankrike. Denna studie återges i sammanfattning i

regeringens skrivelse.

Bakgrund

Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till

sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för

regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga

behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde

utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).

Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och

näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma

omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias

sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt

avdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-,

representations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav

bolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter,

tillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna

evenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till

direkta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd

av institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en

sådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå

kunde motivera en avdragsrätt. Att gåvor inte får dras av finns det en

uttrycklig regel om i 9 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen

(1999:1229). Regeringsrätten uttalade att sponsring träffas av förbudet

mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt

motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos

mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att

ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten

att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom

kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen

förlorar sin karaktär av gåva.

Regeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften

av det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större

grad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade

sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter.

I ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt

Pilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning,

som saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken

som symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma

belopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade

till att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen gör regeringen en översyn av den skattemässiga behandlingen

av sponsring med anledning av att riksdagen efter förslag från

skatteutskottet tillkännagivit för regeringen att en prövning av nuvarande

regler bör ske. Regeringen kommer till den slutsatsen att det med givna

utgångspunkter vare sig är möjligt eller lämpligt att införa en reglering

i syfte att precisera avdragsrätten för sponsring.

Utskottets överväganden

Avdrag för s.k. sponsring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att införa särregler om avdragsrätt

för sponsring och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Ordet sponsring brukar användas för att beteckna ekonomiska bidrag från

företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet.

Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller

för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 §

inkomstskattelagen (1999:1229), anger att utgifter för att förvärva och

bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller

ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för

vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar

i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har

karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling

bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag

finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är

förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader

och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet.

Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter

som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Som framgår av utskottets

redogörelse för ärendet ovan finns till ledning för rättstillämpningen

avgöranden i Regeringsrätten som illustrerar hur regelsystemet tillämpas

för att avgränsa den del av ett sponsorbidrag som inte kan dras av vid

taxeringen som omkostnad i sponsorns näringsverksamhet.

Tidigare behandling

Olika aspekter på sponsring har behandlats i riksdagen vid återkommande

tillfällen. När det gäller avdragsmöjligheterna för företag som lämnar

sponsorbidrag har den kritik mot reglerna och tillämpningen av dessa

som framförts från kultur- och näringslivshåll tagits upp i motioner

till riksdagen och i interpellationer och frågor till statsråd.

Den prövning av skattereglerna som redovisas i skrivelsen har gjorts

efter det att riksdagen med anledning av ett antal motioner i ett

tillkännagivande till regeringen uttalat att en sådan prövning borde ske.

I det betänkande som ligger till grund för tillkännagivandet (bet.

2001/02:SkU21) konstaterades bl.a. att det hade hävdats att sponsring

som är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte

beaktades tillräckligt i gällande rätt. Regeringen borde mot denna bakgrund

pröva om reglerna behövde göras tydligare för att det skulle vara lättare

att i förväg bedöma den skattemässiga behandlingen av en sponsring.

Utgångspunkter för prövningen borde vara att reglerna skulle vara

neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen avser och att

principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen borde

så snart det kunde ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet

av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till lagändringar.

Skrivelsen

Efter en genomgång av gällande rätt och den kritik som riktats mot

reglerna kommer regeringen till slutsatsen att det med givna utgångspunkter

vare sig är möjligt eller lämpligt att införa en reglering i syfte att

precisera avdragsrätten för sponsring.

Enligt regeringens bedömning hindrar inte nuvarande lagregler och

rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning

av sponsorns rätt till avdrag och att hänsyn därvid tas till vad som i

jämförelse med andra kostnader i näringsverksamheten utgör särdrag i

fråga om sponsring. Reglerna i sig får sägas vara såväl ändamålsenliga

som neutrala i fråga om sponsring i jämförelse med andra kostnader.

Regeringen förutsätter att det i praxis, med bibehållen respekt för

förbudet mot avdrag för gåvor, skall kunna beaktas imageskapande sponsring

i högre utsträckning. Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse

finns endast ett fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten.

Nuvarande rättsregler hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen

inom företagen och går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens

karaktär. Utgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen

hindrar inte heller motprestationer av olika karaktär.

Särregler som tar sikte på indirekta motprestationer och det imageskapande

inslaget i sponsring skulle medföra att avdragsförbudet för gåvor

riskerar att urholkas eller rentav inte kan upprätthållas. Förutom att

det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt som utesluter

gränsdragningsproblem och som samtidigt är så flexibla att de täcker

alla fall där avdrag skall få göras finns påtagliga risker med detta.

För detaljerade regler leder ofrånkomligen till att vissa utgifter som

egentligen borde få dras av inte blir avdragsgilla. En särreglering av

avdragsrätten för sponsring låser rättsläget och rättstillämpningen

till de i lagtexten angivna kriterierna. Den naturliga rättsutveckling

som sker i rättstillämpningen genom hänsynstagande till utvecklingen i

företagen och samhället kommer att förhindras. Risken är överhängande

att en lagreglering får motsatt effekt i förhållande till vad som avsetts.

Trots de tolkningssvårigheter en generell lagstiftning kan medföra är

en sådan enligt regeringens mening ändå att föredra framför en mer

detaljrik lagstiftning, som inte skulle komma till rätta med tolkningsproblemen

men hindra rättsutvecklingen. Ett sätt att komma till rätta med

tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket utfärdar

rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer när avdrag

bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp.

Rekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att de

kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort.

Skatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin

kunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer

på området.

Regeringen har inhämtat att Skatteverket avser att se över rekommendationerna

på området. Regeringen å sin sida avser att följa hur utvecklingen på

området fortskrider.

Motionerna

Fyra motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

I motion Sk1 av Kent Olsson m.fl. (m) ifrågasätts att Skatteverket skall

kunna bringa klarhet och formulera tydliga rekommendationer som gör

frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Enligt motionen

bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag på tydliga

regler för sponsring på såväl idrotts- som kulturområdet, liksom för

den ideella sektorn i stort. Motionärerna anför att det är väsentligt

att företagare och föreningar får tydliga och förutsägbara regler, vilket

enligt motionen skulle ge ett ökat incitament för företag att i större

utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför

allt kulturaktiviteter.

Också i motion Sk2 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) förordas en ändrad

lagstiftning i syfte att uppmuntra företag till ett ökat samhällsansvar

genom sponsring av allmännyttig verksamhet, t.ex. kultur, idrott och

annan ideell verksamhet. Enligt motionen måste regleringen ha en generös

utformning och uppmuntra företagen till att vilja ta ett ökat samhällsansvar.

Motionärerna anser att dagens regler särskilt missgynnar sponsring av

kultur. De påpekar att i andra länder, som t.ex. Danmark och Storbritannien,

görs ingen distinktion mellan direkta och indirekta motprestationer,

vilket förenklar möjligheterna till sponsring. Etiska riktlinjer för

hur sponsringen skall genomföras bör enligt motionen utformas mellan

parterna.

Enligt motion Sk3 av Birgitta Sellén och Roger Tiefensee (c) behöver

oklarheterna kring företagens avdragsrätt för sponsring av kultursektorn

undanröjas och avdragsrätten vara jämställd med sponsring av idrott.

Enligt motionärerna innebär kravet på motprestation också en diskriminering,

dels av kultursektorn, dels av mindre idrottsarrangemang. I Storbritannien

finns en lagstiftning som enligt motionärerna gör det möjligt för företag

och privatpersoner att sponsra kultur utan att behöva skatta för detta.

Storbritanniens lagstiftning kan enligt motionärerna vara värd att

inhämta kunskap från.

En ändrad lagstiftning för att underlätta sponsring av kultur förordas

i motion Sk4 yrkande 1 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp). Dagens regler

är enligt motionärerna otydliga och medför att företag inte kan förutse

kostnaden för sponsring. De medför också att det är betydligt lättare

att sponsra idrottsverksamhet än kultur. Regeringens tanke att Skatteverket

skall utforma rekommendationer är enligt motionen inte tillfyllest. I

motionen föreslås en lagändring som innebär att skatteavdrag till hundra

procent blir möjligt för företag även vid sponsring av kultur, och även

i fråga om sponsring som bara ger indirekta motprestationer, t.ex. att

sponsorn får rätt att dra nytta av en kulturinstitutions image.

Utskottets ställningstagande

I ett par motioner har hänvisats till hur sponsring behandlas i vissa

andra länder, bl.a. i Danmark. Föreningen Kultur och Näringsliv har

gått igenom gällande rätt i Danmark, Storbritannien, Tyskland och

Frankrike och presenterat resultatet i en studie. I studien görs bedömningen

att det i princip inte är någon större skillnad mellan den danska och

den svenska regleringen. Rättspraxis i Danmark uppfattas dock som mycket

generös. I de fall avdrag har nekats har de i de flesta fall rört sig

om små verksamheter där det funnits en koppling mellan ägarens

fritidsintressen och föremålet för sponsringen. Enligt studien har dock praxis

i Danmark på ett mycket bättre sätt anpassat sig till det moderna

samhällets marknadsföringsmetoder i det att man tillerkänner imageskapande

sponsring samma kommersiella värde som traditionell reklam via annonser

eller reklamskyltar. Av studien framgår emellertid också att den danska

lagstiftningen innehåller regler som gör det möjligt att i viss begränsad

omfattning få avdrag för gåvor till välgörande ändamål eller till att

betala löpande driftskostnader hos vissa specifikt uppräknade föreningar

och stiftelser. Detta anses medföra att en del av de gränsdragningsproblem

som kan uppstå i Sverige mellan ej avdragsgilla gåvor och sponsringskostnader

inte blir aktuella i Danmark. Även de andra undersökta länderna har

avdragsrätt för gåvor i någon form.

Det är ett grundläggande inslag i den svenska inkomstbeskattningen att

gåvor i princip inte får dras av som en utgift vare sig av företag eller

privatpersoner. Att försöka överföra regler om avdragsrätt för sponsring

från andra länders rättsordningar ter sig därför vanskligt i den mån

dessa rättsordningar även innehåller regler som medger avdragsrätt vid

inkomstbeskattningen för gåvor. Utskottet delar regeringens uppfattning

att en särreglering i fråga om sponsring innebär risker för att

avdragsförbudet för gåvor inte kan upprätthållas. Härtill kommer att en

detaljerad reglering skulle ge upphov till olika nya gränsdragningsproblem

och kunna hindra en fortsatt utveckling av rättspraxis på området.

Utskottet har stannat för att det är bättre att försöka komma till rätta

med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som

Skatteverket avser att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis

än att försöka utforma detaljerade lagregler om sponsring. Som regeringen

har anfört har rekommendationer den fördelen i förhållande till

lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på

rättsområdet i stort. Utskottet fäster också vikt vid att regeringen har

för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Sk1, Sk2, Sk3

och Sk4 yrkande 1. Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger

regeringens skrivelse till handlingarna.

Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa en avdragsrätt för gåvor

till internationellt bistånd.

Jämför reservation 2 (fp, kd).

Gällande rätt

Enligt 9 kap. 2 § inkomstskattelagen får den skattskyldiges levnadskostnader

och liknande utgifter inte dras av. Utgifter för gåvor räknas enligt

paragrafen till sådana utgifter.

Motionen

I motion Sk4 yrkande 2 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) föreslås en

avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd. En sådan avdragsrätt

har enligt motionärerna mycket lite att göra med sponsring. Den som ger

en gåva av solidaritet till en biståndsorganisation förväntar sig inte

någon motprestation, varken direkt eller indirekt. En avdragsrätt skulle

enligt motionen uppmuntra människor att dela med sig av sitt välstånd.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har med hänvisning till principiella och kontrolltekniska

skäl och gränsdragningssvårigheter under en lång följd av år avvisat

förslag om avdrag för gåvor, även en sådan mer begränsad avdragsrätt

som avses i motion Sk4. Senast i betänkande 2003/04:SkU20 avstyrktes

motioner om avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål, bl.a.

gåvor till internationellt bistånd i syfte att uppmuntra människor att

dela med sig av sitt välstånd. Enligt utskottet är det viktigt att det

finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till

frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära

organisationer, internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsätt för

gåvor till den här typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det

samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av

enskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra.

Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt

från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att

utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att

belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt

utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna

stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål

för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.

Utskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning

som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla. Utskottet

avstyrker följaktligen även det nu föreliggande yrkande 2 i motion Sk4

om avdragsrätt för gåvor till biståndsorganisationer.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avdrag för s.k. sponsring, punkt 1 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Jörgen

Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Maud Ekendahl (m) och Anne-Marie

Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ändring av regler för avdrag för att underlätta

sponsring. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk1,

2004/05:Sk2, 2004/05:Sk3 och 2004/05:Sk4 yrkande 1 och lägger skrivelse

2003/04:175 till handlingarna.

Ställningstagande

Som gällande skatteregler tillämpas innebär de att ett företag för att

få avdrag för sponsring måste få direkta motprestationer i form av t.ex.

inträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget

betalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas

med en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika

från fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen

får på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket

är olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare

att ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar,

men detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang.

Regeringen säger sig i skrivelsen ha förståelse för att det kan upplevas

som svårt att i olika situationer förutse om avdrag får göras och i så

fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen i skrivelsen sitt

hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom rekommendationer

som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Vi är

inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna uppgift.

Vi är däremot övertygade om att klara och tydliga regler på sponsringsområdet

skulle ge ett ökat incitament för företag att i större utsträckning än

vad fallet är i dag vara med och finansiera framför allt kulturaktiviteter.

Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt otydliga och oförutsägbara.

Det är därför önskvärt att regeringen formulerar ett förslag till

lagregler som erkänner att värdet av imageskapande sponsring är minst

lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel bör kunna utformas på

ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra att rättspraxis

fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter och hur

sponsring faktiskt används i näringslivet.

Vi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande

till regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om

sponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag

skall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar

till att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i

denna form av sponsring.

2. Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd, punkt 2 (fp,

kd)

av Anna Grönlund Krantz (fp), Per Landgren (kd) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avdragsrätt för gåvor till internationellt

bistånd. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk4 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen redogör i skrivelsen för hur förslag om rätt till avdrag för

gåvor behandlats tidigare. Det exempel som tas upp är ett förslag till

rätt till avdrag för gåvor till organisationer med inriktning på

internationell biståndsverksamhet som skulle gälla för fysiska personer.

Detta exempel har mycket lite att göra med sponsring. Den som ger en

gåva av solidaritet till en biståndsorganisation förväntar sig inte

någon motprestation, varken direkt eller indirekt.

Många människor känner i dag att de vill dela med sig av sitt välstånd

och behovet är stort ute i världen. En lagändring som föreslås i motionen

skulle uppmuntra människor att dela med sig av sitt välstånd. Vi

tillstyrker detta förslag.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2003/04:175 Avdrag för s.k. sponsring.

Följdmotioner

2004/05:Sk1 av Kent Olsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tydliga regler för sponsring.

2004/05:Sk2 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för s.k. sponsring av allmännyttig verksamhet.

2004/05:Sk3 av Birgitta Sellén och Roger Tiefensee (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att oklarheterna kring möjligheten att göra avdrag för företag

som sponsrar kultursektorn behöver förtydligas och vara jämställd med

sponsring till idrotten.

2004/05:Sk4 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta

sponsring av kultur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.