Bet. 2004/05:SOU1

Socialutskottets betänkande

2004/05:SOU1

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag

beträffande anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret

2005, regeringens skrivelse 2003/04:172 Jämkning av

avgift för färdiglagad mat och andra sociala

tjänster samt 2003/04:RRS11 Riksrevisionens

styrelses framställning angående personlig assistans

till funktionshindrade jämte motion. Dessutom

behandlas 4 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2003 samt 136 motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 2004. Om ej annat anges härrör

motionerna nedan från riksmötet 2004/05.

Riksdagen har den 24 november 2004 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg för budgetåret 2005 till

39 817 525 kr (bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47).

I ett antal motioner har framställts yrkanden om

ändringar, huvudsakligen ökningar, av enskilda

anslag. Det har även framställts yrkanden om att

anvisa medel till en rad nya anslag på olika

områden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisningar samt begärda bemyndiganden.

Samtliga motioner angående anslagen avstyrks. M-,

fp-, kd- och c-ledamöterna deltar inte i beslutet,

utan har i särskilda yttranden redovisat sina

alternativa budgetförslag m.m.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen

fastställer det av riksdagen antagna övergripande

nationella folkhälsomålet, nämligen att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

lika villkor för hela befolkningen.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse

2003/04:172 Jämkning av avgift för färdiglagad mat

och andra sociala tjänster inte skall föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida. Riksrevisionens

styrelses framställning angående personlig assistans

för funktionshindrade 2003/04:RRS11 avslås.

Utskottet hänvisar till det omfattande arbete som

pågår på området framför allt genom den

parlamentariska kommittén.

Utskottet behandlar också ett antal

motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet.

Utskottet föreslår, med anledning av motioner, fem

tillkännagivanden.

Det första tillkännagivandet (s. 18) innebär att

utskottet delar uppfattningen i två motioner (s

resp. c) om behovet av stöd till utveckling av IT-

baserade patientinformationssystem. Regeringen bör

överväga hur utvecklingen av Pion,

Patientinformation Online, kan ges nationellt stöd.

Det andra tillkännagivandet (s. 66-69) rör

statsbidraget till handikapporganisationerna.

Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen senast den

28 februari 2005 skall redovisa effekterna av det

nya systemet för statsbidraget. Utskottet anser att

regeringen bör överväga att avvakta med att

genomföra planerade tillämpningsförändringar i

statsbidraget med anledning av den nära förestående

utvärderingen. Effekterna av dessa förändringar kan

ännu inte bedömas. Utskottet anser det vidare

angeläget att regeringen skyndsamt bereder

Socialstyrelsens utvärdering så snart denna avlämnas

och noggrant överväger effekterna av det nya

systemet.

I det tredje tillkännagivandet (s. 91) erinrar

utskottet om att det i två av riksdagen godkända

tillkännagivanden (bet. 2001/02:SoU11 och 2003/04:

SoU4) begärt en återrapport med dels en analys av de

ekonomiska konsekvenserna av en lagreglering av

stödet till anhöriga, dels om olika alternativa

lagregleringar i avsikt att stödja anhöriga och dels

med förslag till insatser för att ytterligare

säkerställa och stärka stödet till anhöriga.

Utskottet anser, med bifall till en motion (s, v,

mp) och delvis bifall till (m) och (fp) motioner,

att regeringen skyndsamt skall bereda och presentera

förslag till insatser för att säkerställa och stärka

stödet till anhöriga i enlighet med tidigare gjorda

tillkännagivanden.

I det fjärde tillkännagivandet (s. 99-100)

konstaterar utskottet att riksdagen i februari 2004

efter initiativ av utskottet, beslöt att ge

regeringen till känna (bet. 2003/04:SoU5, rskr.

2003/04:155) att tilläggsdirektiv skulle ges till

den särskilde utredare (dir. 2003:112) som

tillkallats för att följa upp och ur ett

könsmaktsperspektiv utvärdera de

myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till

enskilda myndigheter som gavs i samband med

propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). Det

gällde en samlad analys av eventuella hinder och

strukturer som motverkar ett könsmedvetet arbete på

de områden som dessa uppdrag gällde. Utredaren borde

även, enligt utskottet, ges i uppdrag att överväga

hur önskemålet att varje kommun bör ha en

handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor

skall uppnås. Utskottet konstaterar nu med stor

förvåning att något sådant uppdrag inte lämnats.

Utredningen skall avlämna sitt betänkande

innevarande månad. Regeringen bör därför på annat

lämpligt sätt omgående vidta åtgärder för att dels

inventera i vilken utsträckning det finns

handlingsplaner i kommunerna för arbetet med

våldsutsatta kvinnor, dels återkomma till riksdagen

med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett

systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta

kvinnor.

Det femte tillkännagivandet (s. 106) rör de mest

utsatta i samhället. Utskottet saknar den

redovisning som ett enigt utskott beställde i

budgetbetänkandet förra året. Utskottet vidhåller

därför sitt av riksdagen godkända tillkännagivande,

att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen

med en redovisning av vilka åtgärder som hittills

vidtagits, vilket resultat insatserna har fått samt

vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta

inom den närmaste framtiden i syfte att förbättra

situationen för de mest utsatta i samhället.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 22 reservationer och totalt 8

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg

Riksdagen anvisar för 2005 anslag under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Riksdagen bifaller därmed proposition 2004/05:1

utgiftsområde 9 punkt 8 samt av- slår

motionsyrkandena som förtecknats i bilaga 4.

2. Bemyndigande angående ramanslag 13:6

Socialstyrelsen

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslag 13:6 Socialstyrelsen ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

4 000 000 kr efter 2005.

3. Målet för politikområdet Folkhälsa

Riksdagen fastställer målet för politikområdet

Folkhälsa (avsnitt 4.3).

4. Bemyndigande angående ramanslag 14:4

Statens folkhälsoinstitut

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

25 000 000 kr efter 2005.

5. Bemyndigande angående ramanslag 16:3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslag 16:3 Statsbidrag till särskilt

utbildningsstöd ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 82 000 000 kr efter 2005.

6. Bemyndigande angående ramanslag 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldrepolitiken ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 20 000 000 kr efter 2005.

7. Bemyndigande angående ramanslag 18:2

Statens institutionsstyrelse

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslag 18:2 Statens institutionsstyrelse

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 18 000 000 kr efter 2005.

8. Bemyndigande angående ramanslag 26:2

Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap: Forskning ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 633 000 000 kr

efter 2005.

9. Uppbyggnad av Konsumenternas

biverkningsenhet

Riksdagen avslår motion 2004/05:So310.

10. Stöd till Pion

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om stöd till Pion.

Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna

2004/05:So241 och 2004/05:So665.

11. Behovet av ett nationellt

forskningscentrum för integrativ medicin

Riksdagen avslår motion 2004/05:So432 yrkandena

1 och 2.

Reservation 1 (m, kd, c)

12. Högkostnadsskyddet i vården

Riksdagen avslår motion 2004/05:So394 yrkande

3.

Reservation 2 (c)

13. Åldersgränsen för läkares och

sjukgymnasters rätt till offentlig

ersättning m.m.

Riksdagen avslår motion 2004/05:So394 yrkande

17.

Reservation 3 (m, kd, c)

14. Abort i Sverige för utländska kvinnor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U310

yrkande 4, 2004/05:So314 och 2004/05:So336.

15. Stödet till HBT-organisationer

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L295

yrkande 10, 2004/05:So424, 2004/05:So566 yrkande

6 och 2004/05:So620 yrkandena 6 och 7.

Reservation 4 (fp, c, mp)

16. Lokaliseringen av det europeiska

centrumet för förebyggande kontroll av

sjukdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:So568.

17. Stöd till arbetet med

självmordsprevention m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So247

yrkandena 3 och 6, 2004/05:So508 yrkande 5 och

2004/05:So657 yrkande 3.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

18. Tobaksförebyggande arbete

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So416

yrkande 1 och 2004/05:

So463 yrkande 1.

Reservation 6 (m, c)

19. Ändring i socialtjänstlagen

(2001:453)

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr332 yrkande

3.

Reservation 7 (v)

20. Spelberoende

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So253,

2004/05:So548, 2004/05: So564, 2004/05:So586,

2004/05:So625, 2004/05:Kr267 yrkande 4,

2004/05:Kr332 yrkande 4, 2004/05:Kr333 yrkande 1,

2004/05:Kr354 yrkande 21, 2004/05:Kr356 yrkandena

8 och 10 samt 2004/05:Kr367 yrkande 2.

21. Alkoholreklam

Riksdagen avslår motion 2004/05:So602 yrkande

3.

22. Adoptioner

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So201 samt

2004/05:So511 yrkandena 1 och 2.

23. Ledarhundsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2004/05:So223.

Reservation 8 (m)

24. Nationella hjälplinjen

Riksdagen avslår motion 2004/05:So269.

Reservation 9 (m, fp, kd, c)

25. Pollenrapporter

Riksdagen avslår motion 2004/05:So268.

Reservation 10 (m)

26. Statsbidraget till

handikapporganisationer

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om statsbidraget till

handikapporganisationer. Riksdagen bifaller

därmed delvis motionerna 2004705:So397 yrkande 5,

2004/05:So421, 2004/05:So461, 2004/05:So475,

2004/05:So558, 2004/05:So585, 2004/05:So645,

2004/05:So646 och 2004/05:So652.

27. Bilstödet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So226,

2004/05:So309, 2004/05: So324 och 2004/05:So403.

Reservation 11 (m, kd)

28. Framställning 2003/04:RRS11

Riksdagen avslår Riksrevisionens styrelses

framställning 2003/04: RRS11.

29. Tilläggsdirektiv till översynen av

lagen (1993:389) om assistansersättning

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So1,

2004/05:So343 yrkandena 4 och 5, 2004/05:So397

yrkande 4, 2004/05:So528 och 2004/05:So605

yrkande 28.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

30. Övriga assistansfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So255,

2004/05:So401, 2004/05: So492 och 2004/05:Ub275

yrkande 15.

Reservation 13 (kd)

Reservation 14 (c)

31. Hjälpmedelsgaranti

Riksdagen avslår motion 2004/05:So343 yrkande

3.

Reservation 15 (m, fp, kd, c)

32. Anhörigstöd

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om stödet till

anhöriga. Riksdagen bifaller därmed motion

2004/05:So629 och bifaller delvis motionerna

2004/05:So357 yrkande 6 och 2004/05:So594 yrkande

1.

Reservation 16 (m, kd)

Reservation 17 (fp, c)

33. Skrivelse 2003/04:172

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

34. Kommunala handlingsplaner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om kommunala

handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta

kvinnor. Riksdagen bifaller därmed delvis

motionerna 2004/05:Ju293 yrkande 27, 2004/05:U306

yrkande 6, 2004/05:Sf365 yrkande 30,

2004/05:So340, 2004/05:So593 yrkandena 1-3 och 5

samt 2004/05:So648.

Reservation 18 (fp)

35. Kvinnojourerna

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi260

yrkande 2 och 2004/05: So616 yrkande 2.

Reservation 19 (v)

36. Insatser för hemlösa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om insatser för

hemlösa. Riksdagen bifaller därmed delvis

motionerna 2004/05[1]:So398 yrkande 9,

2004/05:So541 yrkande 1, 2004/05:So592 yrkandena

1-3 och 5, 2004[2]/05:Bo275 yrkande 6,

2004[3]/05:Bo277 yrkandena 1-3, 11 och 12 samt

2004/05:Bo303 yrkande 4.[4]

Reservation 20 (m, fp)

Reservation 21[5] (kd)

37. Finansier[6]ingen av

Läkemedelsverket7]n

Riksdagen avslår motion 2004/05:So347.

Reservation 22 (mp)

Stockholm den 30 november 2004

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chatrine Pålsson (kd)1, Kristina

Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina

Husmark Pehrsson (m)1, Kerstin Heinemann (fp)1,

Conny Öhman (s), Catherine Persson (s), Anne Marie

Brodén (m)1, Marina Pettersson (s), Erik Ullenhag

(fp)1, Kenneth Johansson (c)1, Magdalena Andersson

(m)1, Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Martin

Nilsson (s) och Carina Grönhagen (s).

**FOOTNOTES**

[1]:er Yrkanden

2003/04:So36 3

2003/04:So343 2

[2]:3

[3]:

[4]:

[5]:2

[6]:0

[7]:0

2004/05

SoU1

Utskottets överväganden

Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik

Tandvårdsförmåner m.m. (13:1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 13:1

Tandvårdsförmåner m.m. Riksdagen bör därmed

avslå motionsyrkanden om annan

medelsanvisning till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 3 498 000 000 kr

anvisas under anslag 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Anslaget finansierar huvudsakligen det statliga

tandvårdsstödet som administreras av

försäkringskassorna. Dessutom ingår i anslaget medel

till kompetenscentrum på tandvårdsområdet.

Under 2004 beräknas utgifterna för

högkostnadsskyddet för äldres protetik stiga

kraftigt, på grund av att långa handläggningstider

och behandlingstider m.m. begränsade utgifterna

under 2002 och 2003. Genomströmningstiderna hos

försäkringskassan i Skåne, som hanterar alla sådana

ärenden, har nu kortats ned och alltfler

behandlingar har hunnit genomföras. Osäkerhet hos de

data som finns avseende högkostnadsskyddets första

tid gör att det är svårt att prognostisera utfallet

2004 och framöver. Enligt propositionen bedöms dock

de åtgärder som vidtagits av regeringen och

Riksförsäkringsverket få en dämpande effekt på

utgifterna, då både antalet ansökningar och den

genomsnittliga behandlingskostnaden förväntas

minska. Regeringen anger i budgetpropositionen att

man kommer att följa utvecklingen kontinuerligt och

även undersöka om det finns problem som är

förknippade med stödets konstruktion. För övrig

tandvård beräknas endast en liten utgiftsökning,

vilket gör att regeringen sammantaget bedömer att

utgifterna kommer att minska. Därför justeras

anslaget för 2005-2007.

Beträffande anslagsposten Kompetenscentrum på

tandvårdens område avsätts i budgetpropositionen 13

miljoner kronor för detta ändamål, varav ett belopp

om högst 5 miljoner kronor skall tilldelas

Kunskapscenter för dentala material (KDM) vid

Socialstyrelsen.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrson m.fl. (m)

yrkas att riksdagen till anslag 13:1

Tandvårdsförmåner m.m. för budgetåret 2005 anvisar

500 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

(delvis). I stället för högkostnadsskyddet för

personer över 65 år vill de se ett renodlat

högkostnadsskydd för samtliga åldersgrupper.

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslag 13:1 Tandvårdsförmåner

m.m. för budgetåret 2005 anvisar 60 000 000 kr

utöver regeringens förslag (yrkande 29 delvis). Det

begärs även ett tillkännagivande om kirurgisk

behandling av tandlossning (yrkande 27).

Motionärerna anser att tandvården bör inordnas i

hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Som ett första

steg i denna riktning bör kirurgisk behandling av

tandlossningssjukdom omfattas av sjukvårdens

högkostnadsskydd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen i

budgetpropositionen anför att man framgent noggrant

kommer att följa utvecklingen av högkostnadsskyddet.

Rapporter från Konkurrensverket och Konsumentverket

om konkurrensen på tandvårdsmarknaden respektive

patientens ställning bereds. Riksförsäkringsverket

har på regeringens uppdrag följt upp såväl

tandvårdsstödet för äldre som effekterna av vissa

ändringar i förordningen (1998:1337) om

tandvårdstaxa. Vidare är slutbetänkandet Tandvården

till 2010 (SOU 2002:53) enligt uppgift fortfarande

under beredning i Regeringskansliet. Mot bakgrund av

detta vidhåller utskottet sin uppfattning att

regeringens förslag på området bör avvaktas.

Utskottet anser även att den föreslagna

medelsanvisningen är väl avvägd och tillstyrks

därför. Motionerna So577 (m) delvis och So605 (kd)

yrkandena 27 och 29 (delvis) avstyrks.

Bidrag för läkemedelsförmånerna (13:2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 13:2 Bidrag för

läkemedelsförmånerna. Riksdagen bör därmed

avslå motionsyrkanden om annan

medelsanvisning till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 19 767 000 000 kr

anvisas under anslag 13:2 Bidrag för

läkemedelsförmånerna.

Från detta anslag utbetalas det särskilda

statsbidraget till landstingen för deras kostnader

för läkemedelsförmånerna. Medlen syftar till att

ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna

förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde.

Statens ekonomiska ersättning till landstingen för

kostnaderna för läkemedelsförmånerna har fastställts

genom överenskommelser mellan staten och

Landstingsförbundet. Enligt den nyligen tecknade

överenskommelsen för perioden 2005 t.o.m. 2007

ersätter staten landstingen med totalt 62 miljarder

kronor över avtalsperioden. Beloppet fördelas med

19,8 miljarder kronor för 2005, 20,7 miljarder

kronor för 2006 och 21,5 miljarder kronor för 2007.

Överenskommelsen gäller under förutsättning att den

godkänns av regeringen och Landstingsförbundets

styrelse.

För att uppnå en rationell förskrivning och

användning av läkemedel är det enligt regeringen av

allra största vikt att rätt läkemedel förskrivs till

rätt patient, vid rätt indikation och i rätt mängd.

Vidare är det viktigt att patienten förstår varför

behandlingen sätts in och därmed blir motiverad till

att hämta ut läkemedlet från apoteket och i

slutändan använda läkemedlet. Om det brister

någonstans i kedjan, anförs det, är risken stor att

det leder till kassation av läkemedel.

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att i

samråd med Läkemedelsverket se över möjligheterna

till att minska kassationen av läkemedel och lämna

förslag till åtgärder som kan bidra till minskad

kassation. Uppdraget redovisades i juli 2004.

Rapporten innehåller bl.a. förslag om att patienten,

när en ny långtidsbehandling skall sättas in,

inledningsvis endast skall få läkemedel för 30

dagars behov för att därefter kunna utvärdera

eventuell fortsatt behandling.

Socialstyrelsen har vidare fått regeringens uppdrag

att följa upp och utvärdera läkemedelsanvändningen

inom äldreområdet. Bedömer Socialstyrelsen att det

finns brister skall förslag till åtgärder för att

avhjälpa bristerna lämnas. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 december 2004.

Den 1 oktober 2002 infördes nya regler om utbyte av

läkemedel på apotek, vilket innebär att

apotekspersonalen skall byta ut ett förskrivet

läkemedel om det finns ett billigare utbytbart

läkemedel tillgängligt på det enskilda apoteket.

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att följa upp hur

regelverket för s.k. generisk substitution används.

Socialstyrelsen redovisade uppdraget i december 2003

och av rapporten framgår bl.a. att läkarna endast

har motsatt sig utbyte i cirka tre procent av

fallen. Reformen har nu varit i kraft en tid, och

det är enligt regeringen angeläget att den även

fortsättningsvis utvärderas ur olika aspekter. Bland

annat med anledning härav har Socialstyrelsen i

regleringsbrevet för 2004 fått i uppdrag att i

samråd med Läkemedelsverket undersöka om generisk

substitution har medfört några patientsäkerhets-

problem. Bedömer Socialstyrelsen att så är fallet

skall myndigheten lämna förslag till åtgärder för

att minska dessa problem. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 oktober 2004.

I läkemedelsförmånerna ingår, förutom läkemedel, olika typer

av

förbrukningsartiklar. Socialstyrelsen har haft

regeringens uppdrag att utvärdera och analysera

tänkbara effekter av att lyfta ut

förbrukningsartiklarna ur läkemedelsförmånerna.

Socialstyrelsen pekar i sin rapport, som inkom till

regeringen i november 2003, på ett antal problem som

föreligger i dagens system. Dessutom belyser

rapporten för- och nackdelar med att regleringen av

förbrukningsartiklarna tas bort ur läkemedels-

förmånerna och att ansvaret att tillhandahålla dessa

i stället läggs på sjukvårdshuvudmännen. Vidare

redogör Socialstyrelsen för förbättringar som kan

göras om förbrukningsartiklarna blir kvar inom

läkemedelsförmånerna. Förbrukningsartiklarnas

framtida hantering bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:2 Bidrag till

läkemedelsförmånerna för budgetåret 2005 anvisar

2 450 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

(delvis). Enligt motionärerna medför deras förslag

på läkemedelsområdet en successiv minskning av

kostnaderna under de närmaste åren.

I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen till anslag 13:2 Bidrag för

läkemedelsförmånerna för budgetåret 2005 anvisar

950 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

(delvis). Motionärerna föreslår att en avgift på 20

kr per expedierat recept på Apoteket införs, vilket

beräknas ge en inkomstförstärkning på 950 miljoner

kronor. Den närmare utformningen av en sådan avgift

bör enligt motionärerna snabbutredas. Det bör också

bli aktuellt med särskilda undantagsregler för

kroniskt sjuka.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte ändrat inställning angående

subventionering och prisreglering på

läkemedelsområdet sedan frågorna senast behandlades

i riksdagen. Vidare finner utskottet den föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker

därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna

So577 (m) delvis och So654 (fp) delvis.

Bidrag till hälso- och sjukvård

(13:3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 13:3 Bidrag till

hälso- och sjukvård. Riksdagen bör därmed

avslå ett motionsyrkande om annan

medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör

vidare, med delvis bifall till två motioner

(s resp. c), ge regeringen till känna att den

bör överväga hur utvecklingen av Pion kan ges

nationellt stöd. Slutligen bör utskottet

avstyrka en motion om behovet av uppbyggnad

av Konsumenternas biverkningsenhet.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 269 199 000 kr

anvisas under anslag 13:3 Bidrag till hälso- och

sjukvård.

Från anslaget utbetalas statsbidrag till lands-

tingen i enlighet med den överenskommelse som

träffats mellan staten och Landstingsförbundet om

vissa ersättningar till hälso- och sjukvården, den

s.k. Dagmaröverenskommelsen. Utöver den del av

anslaget som omfattas av den kommande

Dagmaröverenskommelsen för 2005, ingår i anslaget

bl.a. ersättning till Hjälpmedelsinstitutet, medel

till verksamheten vid Centrum för

patientklassificering samt statistikprogrammet Hur

mår Sverige, ersättning för vissa kostnader och

förluster som uppkommit till följd av

myndighetsingripanden för att hindra spridning av

smittsam sjukdom enligt smittskyddsförordningen,

ersättning till smittbärare, statlig ålderspensions-

avgift avseende ersättning till smittbärare,

kostnader för patientförsäkring och vissa

skadeersättningar, stöd till nationellt

utvecklingsarbete inom vården och omsorgen, medel

till Familjemedicinska institutet, medel till

inrättande av ett nationellt register över

alternativ- och komplementärmedicinska utövare samt

stöd till Vidarkliniken och Rett Center. Medel

avsätts även för att finansiera ett nationellt råd

för organ- och vävnadsdonation vid Socialstyrelsen,

som enligt regeringens förslag skall inrättas den 1

januari 2005 (prop. 2003/04:179). Vidare ökas

anslaget med 8 miljoner kronor 2005 med medel som

skall tillföras Apoteket AB för upprättande och

drift av läkemedelsförteckning.

Regeringen anför i budgetpropositionen att den

särskilda tillgänglighetssatsningen under 2002-2004

- tillsammans med bl.a. Landstingsförbundets

rekommendationer om det fria vårdvalet, utvecklingen

av Väntetidsdatabasen hos Landstingsförbundet och

Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för

prioriteringar - har utgjort en del i en samlad

satsning på att komma tillrätta med

väntetidsproblemen i den planerade hälso- och

sjukvården. Dessa samlade åtgärder har också banat

väg för införandet av vårdgarantin. Regeringen avser

att under hösten 2004 teckna en permanent

överenskommelse med Landstingsförbundet om

tillgänglighet och införandet av en nationell

vårdgaranti den 1 november 2005. För ändamålet

föreslås anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning

ökas med 1,25 miljarder kronor per år för en

fortsättning av tillgänglighetssatsningen, samt 700

miljoner kronor för 2005 och 500 miljoner kronor per

år fr.o.m. 2006 för införandet av en nationell

vårdgaranti. Vårdgaranti innebär ett åtagande från

landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar

från det att beslut om behandling fattats.

En viktig del i arbetet med att öka hälso- och

sjukvårdens tillgänglighet och kvalitet är, enligt

regeringen, att förbättra telefontillgängligheten

och möjligheten att få en snabb och korrekt

bedömning. Mot bakgrund av det har staten och

Landstingsförbundet under 2003 och 2004 avsatt

Dagmarmedel till projektet Vård per telefon. Under

2005 kommer projektet att gå in i en period av

testverksamhet och målsättningen är att en majoritet

av befolkningen skall ha tillgång till nationell

sjukvårdsupplysning med ett gemensamt telefonnummer

för hela landet fr.o.m. den 1 juli 2006.

Som en följd av den nationella handlingsplanen för

utveckling av hälso- och sjukvården bildades i

februari 2002 Familjemedicinska institutet (Fammi).

Fammis ändamål är att genom kunskapsutveckling och

kunskapsspridning bidra till att utveckla den

primärvård som finansieras av landstingen och

kommunerna. Regeringens avsikt är att stödja Fammi

under ytterligare två år, 2005 och 2006. Regeringen

kommer under dessa två år att se över hur

utbildnings- och andra utvecklingssatsningar av

detta slag skall hanteras i framtiden. För 2005

avsätts 18 miljoner kronor till Fammis verksamhet.

Regeringen beslutade i april 2004 att tillsätta en

särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag

till upprättande av ett nationellt register över

personer som utövar alternativ- eller

komplementärmedicin. I uppdraget ingår att utreda

för vilket eller vilka ändamål registret skall föras

och vilket innehåll registret skall ha. Uppdraget

skall redovisas senast den 30 november 2004. I

budgetpropositionen beräknar regeringen 2 miljoner

kronor till inrättande av ett nationellt register

över alternativ- och komplementärmedicinska utövare.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:3 Bidrag

till hälso- och sjukvård för budgetåret 2005 anvisar

15 miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit (delvis).

Övriga motioner

I motion So310 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

begärs ett tillkännagivande om behovet av uppbyggnad

av Konsumenternas biverkningsenhet. Motionären anför

att den konsumentdatabas som finns vid

Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa (KILEN)

skulle kunna vara grunden till och utvecklas till en

Konsumenternas Biverkningsenhet. Enligt motionären

ligger det i allas intresse att biverkningar av

läkemedel rapporteras och att slutsatser kan dras

för att minimera dessa.

I motion So241 av Kenneth Johansson (c) begärs ett

tillkännagivande om att Pion, Patientinformation

Online, får del av nationella medel, t.ex.

Dagmarmedel, för drift och utveckling av sin

verksamhet för patientinformation. Motionären anför

att söktjänsten i Pion i takt med att alltmer

patientinformation finns att tillgå på Internet, i

allt högre grad blir en tjänst för allmänhet och

vårdpersonal i hela Sverige och allt mindre en

tjänst endast för de anslutna landstingen och

regionerna. Samtidigt har dessa landsting och

regioner hittills varit ensamma om att bära

kostnaderna för både drift och utveckling av Pion.

Enligt motionären ligger det i IT:s natur att

utveckling av IT-tjänster kan decentraliseras. Det

är därför, enligt motionären, särskilt viktigt att

tjänster som utvecklats geografiskt och

verksamhetsmässigt långt från "centrum" också ges

nationellt stöd, särskilt när tjänsten har nationell

bärighet.

I motion So665 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli

Särnblad

(s) begärs ett tillkännagivande om att Pions unika

karaktär ges stöd och att utvecklingen av IT-

tjänster decentraliseras. Motionärerna anför att

Pion, i takt med att mer och mer information finns

tillgänglig på Internet, inte bara är en

referensdatabas över svensk patientinformation, utan

också en portal över webbaserad fulltextinformation

på svenska, tillgänglig för alla.

Bakgrund och tidigare behandling

Det s.k. biverkningsregistret förs av

Läkemedelsverket. Enligt 10 § Läkemedelsverkets

föreskrifter (2001:12) om säkerhetsövervakning av

läkemedel skall den som bedriver verksamhet inom

hälso- och sjukvården till Läkemedelsverket snarast

rapportera samtliga allvarliga och/eller oförutsedda

biverkningar samt sådana biverkningar som synes öka

i frekvens. Rapporteringen kan även ske via

Läkemedelsverkets regionala biverkningscentrum.

Läkemedelsverket har tagit initiativ till en

enmansutredning om biverkningsfrågor. I november

2003 presenterade utredaren en rad förslag till

förbättrad bevakning av läkemedelsbiverkningar (dnr

2159:2003/68846). Förslagen handlar bl.a. om att

möjliggöra elektronisk rapportering, att nya grupper

inom sjukvården skall få rapportera biverkningar,

att journalföringen även skall innefatta

läkemedelsbehandlingen samt att en radikalt

förbättrad undervisning om läkemedelsbiverkningar

skall införas på grund- och vidareutbildningsnivå

för läkare och sjuksköterskor. Förslag om samarbete

med Socialstyrelsen, Apoteket AB och

Landstingsförbundet läggs också fram. Vidare

föreslås att en gemensam policy för

biverkningsfrågor utarbetas. Förslagen bereds av

Läkemedelsverket.

I betänkande 2003/04:SoU7 Genomförande av EG-

direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel

behandlades bl.a. ett motionsyrkande om rapportering

av läkemedelsbiverkningar samt om att klargöra

ansvarsfrågorna på området. Utskottet avstyrkte

yrkandet med hänvisning till Läkemedelsverkets

beredning av ärendet (s. 23 f; res.v, mp).

Under beredningen av ärendet har information lämnats

av representanter för Pion, Patientinformation

Online. Pion bygger på ett samarbete mellan

landstingen i Dalarna, Kalmar, Värmland, Skåne samt

NU-sjukvården i Västra Götaland. Databasen Pion

omfattar referenser till olika dokument i form av

böcker, tidskrifter, broschyrer, videoband och andra

medier. I Pion finns även adresser till

patientföreningar samt länkar till föreningar och

fulltextdokument på Internet. Databasen uppdateras

kontinuerligt och bygger på ett kvalitetsurval av

medier och länkar, gjort av bibliotekarier vid

sjukhusbiblioteken i Falun, Karlstad, Västervik,

Lund och Trollhättan/Uddevalla. Det material som

ingår i Pion skall ses som ett komplement till den

information som ges av personal inom hälso- och

sjukvården. Pion finansieras helt av de deltagande

sjukhusbiblioteken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på de åtgärder som vidtagits

i syfte att komma tillrätta med väntetidsproblemen i

den planerade hälso- och sjukvården, och välkomnar

den permanenta överenskommelsen med

Landstingsförbundet om tillgänglighet och införandet

av en nationell vårdgaranti i slutet av nästa år.

Utskottet anser vidare att förslaget till

medelsanvisning är väl avvägt. Utskottet tillstyrker

därför medelstilldelningen och avstyrker motion

So577 (m) delvis.

När det gäller rapportering av

läkemedelsbiverkningar m.m. kan utskottet konstatera

att Läkemedelsverket för närvarande bereder de

förslag som lämnades av utredningen om

biverkningsfrågor. Enligt utskottets mening bör

resultatet av detta arbete avvaktas. Motion So310

(m) avstyrks.

Slutligen delar utskottet uppfattningen i motionerna

So241 (c) och So665 (s) om behovet av stöd till

utveckling av IT-baserade patientinformationssystem.

Enligt utskottet bör regeringen överväga hur

utvecklingen av Pion kan ges nationellt stöd. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med delvis bifall

till motionerna So241 (c) och So665 (s) som sin

mening ge regeringen till känna.

Statens beredning för medicinsk

utvärdering (13:4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 13:4 Statens

beredning för medicinsk utvärdering.

Riksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande

om annan medelsanvisning till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 40 691 000 kr

anvisas under anslag 13:4 Statens beredning för

medicinsk utvärdering (SBU).

SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera

tillämpade och nya medicinska metoder ur ett samlat

medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt

perspektiv. Det övergripande målet är att genom

vetenskapliga kunskapssammanställningar stärka

beslutsunderlaget inom hälso- och sjukvården,

inkluderande tandvården, för att därigenom bidra

till en mer effektiv och evidensbaserad hälso- och

sjukvård. Myndigheten skall sammanställa

utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt

samt sprida dem så att vårdgivare och andra berörda

kan tillägna sig den kunskap som vunnits. Vidare

skall SBU utvärdera hur denna kunskap har använts

och vilka resultat som har uppnåtts. SBU bedriver

ett särskilt program (Alert) för tidig utvärdering

av nya metoder som är på väg in i sjukvården.

Regeringen anser att myndigheten effektivt arbetat

mot de mål som angivits för verksamhetsåret 2003.

Den nuvarande inriktningen av SBU:s verksamhet bör

därför i stort kvarstå.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:4 Statens

beredning för medicinsk utvärdering för budgetåret

2005 anvisar 10 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit (yrkande 1 delvis).

Motionärerna anför att den verksamhet som Statens

beredning för utvärdering av medicinsk metodik

bedriver har stor betydelse för sjukvårdens

utveckling. Vidare anförs att SBU:s rapporter är av

god kvalitet. Informationen om och spridningen av

dem bör öka.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen

väl avvägd. Utskottet tillstyrker därför

medelstilldelningen och avstyrker motion So577 (m)

delvis.

Socialstyrelsen (13:6)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 13:6

Socialstyrelsen. Riksdagen bör därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning till

anslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av

regeringen under anslaget begärda bemyn-

digandet.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 492 096 000 kr

anvisas under anslag 13:6 Socialstyrelsen.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2005 för anslaget

13:6 Socialstyrelsen ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 4 000 000 kr efter 2005.

Socialstyrelsen är nationell expert- och tillsyns-

myndighet för hälso- och sjukvård, socialtjänst,

tandvård, stöd och service till funktionshindrade,

hälsoskydd och smittskydd. Socialstyrelsen har även

ett samlat sektoransvar för handikappolitiken i

vård- och omsorgsfrågor. Myndigheten skall

säkerställa och främja god hälsa, social välfärd,

omsorg och vård på lika villkor för hela befolk-

ningen. Vidare ingår Socialstyrelsen i samverkans-

områdena Skydd, undsättning och vård samt Spridning

av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och

radioaktiva ämnen.

Inom anslaget har Socialstyrelsen under 2002-2004

disponerat 14 miljoner kronor per år för uppföljning

av den nationella handlingsplanen för utveckling av

hälso- och sjukvården. Under 2005 beräknas 7

miljoner kronor till informationsförsörjning och

verksamhetsuppföljning (InfoVU). Inom anslaget

beräknas också 2 miljoner kronor för 2005 för

drifts- och administrationskostnader av det

nationella läkemedelsregistret hos Socialstyrelsen.

Regeringens övergripande bedömning är att

Socialstyrelsen på ett tillfredsställande sätt

arbetat med målen för verksamheten. Den nuvarande

inriktningen av Socialstyrelsens verksamhet bör

därför i stort kvarstå.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:6

Socialstyrelsen för budgetåret 2005 anvisar

108 miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit (delvis). Budgetmedel skall enligt

motionärerna överföras från Socialstyrelsen till ett

nytt anslag för att inrätta en särskild

medicinalstyrelse (jfr nedan under anslag 13:12).

Beloppet baseras på den senast beräknade kostnaden

för Socialstyrelsens tillsyn.

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslag 13.6 Socialstyrelsen för

budgetåret 2005 anvisar 24 605 000 kr mindre än

regeringens förslag (yrkande 29 delvis).

Förvaltningsanslagen föreslås minskas med fem

procent.

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till anslag 13.6 Socialstyrelsen för

budgetåret 2005 anvisar 50 miljoner kronor mindre än

regeringens förslag (yrkande 5 delvis).

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av regeringens bedömning av

Socialstyrelsens verksamhet i budgetpropositionen

finner utskottet ingen anledning att frångå

regeringens förslag till medelsanvisning. Utskottet

tillstyrker därför medelstilldelningen och avstyrker

motionerna So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29

(delvis) samt So638 (c) yrkande 5 (delvis).

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2005 för anslag 13:6

Socialstyrelsen ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 4 000 000 kr efter 2005.

Läkemedelsförmånsnämnden (13:7)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 13:7

Läkemedelsförmånsnämnden. Riksdagen bör

därmed avslå ett motionsyrkande om annan

medelsanvisning till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 59 703 000 kr

anvisas under anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.

Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) inledde sitt arbete

den 1 oktober 2002. Dess huvudsakliga uppgifter är

att besluta om vilka läkemedel som skall ingå i

läkemedelsförmånerna och att fastställa läkemedlets

pris. LFN har också i uppgift att gå igenom alla

befintliga läkemedel och fatta beslut om de även

fortsättningsvis skall ingå i förmånerna. Besluten

skall baseras på de kriterier som finns i lagen

(2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

För 2003 har LFN haft det av regeringen uppställda

målet att bidra till att medlen inom

läkemedelsförmånerna används på ett ändamålsenligt

och kostnadseffektivt sätt. Myndigheten har bidragit

till detta genom att bl.a. fatta ett stort antal

beslut om subvention och prisändringar. Under 2003

fattade nämnden beslut i 152 ärenden och

generaldirektören i 5 751 ärenden. En mycket stor

andel av de beslut som fattats av generaldirektören

har rört ansökningar om prissänkningar. Totalt sett

har prisnivån på läkemedel sjunkit med ca 10 % under

2003. Subvention beviljades i 94 % av de ärenden som

beslutades av nämnden. LFN har inte i något fall

haft längre handläggningstider än det mål som

regeringen satt upp. Vidare inledde myndigheten

under 2003 en genomgång av det befintliga

läkemedelssortimentet. Genomgången beräknas ta cirka

fem år att genomföra.

Enligt regeringen har Läkemedelsförmånsnämnden

effektivt arbetat med att bygga upp verksamheten som

nu i det närmaste är i full funktion. Samtidigt

utarbetas praxis för beslutsfattandet kontinuerligt.

Myndigheten har aktivt arbetat mot de mål som har

angivits för verksamheten 2003, och regeringen anser

att den nuvarande inriktningen av LFN:s verksamhet i

stort bör kvarstå.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:7

Läkemedelsförmånsnämnden för budgetåret 2005 anvisar

59 703 000 kronor mindre än vad regeringen

föreslagit (delvis). Motionärerna vill överlåta

Läkemedelsförmånsnämndens uppgifter till

Riksförsäkringsverket och även tillämpa fri

prissättning för betydligt fler preparat än i dag

(jfr ovan under anslag 13:2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som våren 2002 tillstyrkte förslaget om

att inrätta Läkemedelsförmånsnämnden, vidhåller att

det inte finns någon anledning att ställa sig bakom

motionskrav om nämndens avskaffande. Utskottet

tillstyrker förslaget till medelsanvisning och

avstyrker motion So577 (m) delvis.

Bidrag till psykiatri och social

psykiatri (13:10)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 13:10 Bidrag till

psykiatri och social psykiatri. Riksdagen bör

därmed avslå ett motionsyrkande om annan

medelsanvisning till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 500 000 000 kr

anvisas under anslag 13:10 Bidrag till psykiatri och

social psykiatri.

Anslaget är nytt och medlen tillförs utöver den

satsning som sker inom psykiatrins områden via

fortsättning på den nationella handlingsplanen för

hälso- och sjukvård (prop. 1999/2000:149, bet.

2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53).

En nationell psykiatrisamordare tillkallades i

oktober 2003 med uppgift att bl.a. se över frågor

som rör arbetsformer, samverkan, samordning,

resurser, personal och kompetens inom vård, social

omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och

psykiskt funktionshindrade (dir. 2003:133).

Samordnaren skall utifrån denna genomgång

identifiera och analysera problem samt föreslå

åtgärder som kan ge positiva effekter på vården av

personer med psykiska sjukdomar eller

funktionshinder. Vidare skall samordnaren bl.a.

tillsammans med kommuner, landsting och berörda

statliga myndigheter formulera strategier för

kvalitetsutveckling med syfte att samordna och

stärka utvecklingsarbetet. Samordnaren skall

fortlöpande informera regeringen om resultatet av

sitt arbete samt vid behov lämna förslag till

författningsändringar och förtydliganden i gällande

regelverk.

Regeringens målsättning är att den nu föreslagna

satsningen skall följa intentionerna i

psykiatrisamordnarens förslag till förbättringar

inom området. Medlen, 500 miljoner kronor 2005 och

200 miljoner kronor 2006, avsätts för att förbättra

tillgängligheten till, samt stödja och stimulera

verksamhetsutvecklingen inom, vård och socialt stöd

för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt

funktionshinder. Enligt propositionen skall den

aktuella satsningen göras i två delar. Den första

delen utgörs av 400 miljoner kronor för 2005 och 100

miljoner kronor 2006 och avser satsningar på vård,

sysselsättning och boende. Den andra delen utgörs av

en särskild satsning om sammanlagt 200 miljoner

kronor på verksamhetsutveckling, till exempel när

det gäller samverkan, rehabilitering,

sysselsättning, kvalitet och arbetssätt. Regeringen

kommer i ett särskilt beslut att närmare reglera hur

medlen skall användas och fördelas.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslag 13:10 Bidrag till

psykiatri och social psykiatri för budgetåret 2005

anvisar 25 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit (yrkande 29 delvis). Enligt motionärerna

behövs en tydlig politisk markering som lyfter fram

gruppen psykiskt sjukas behov av god vård och

omsorg. Motionärerna föreslår en satsning som gör

klart för psykiskt sjuka och funktionshindrade,

deras anhöriga och kommuner och landsting att nu

tillförs större bestående resurstillskott. För 2006

och 2007 avsätts sammanlagt 900 miljoner kronor mer

än regeringen föreslagit till den psykiatriska

vården och omsorgen. Enligt motionärerna skapar de

föreslagna resurstillskotten förutsättningar för att

kvaliteten på den psykiatriska vården och omsorgen

skall nå upp till en anständig nivå under de

närmaste tre åren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under beredningen av ärendet tagit

emot information om pågående arbete m.m. av

psykiatrisamordnaren Anders Milton.

Utskottet ser positivt på regeringens förslag att

- utöver den satsning som sker inom psykiatrins

områden via fortsättning på den nationella

handlingsplanen för hälso- och sjukvård - anvisa

medel till ett nytt anslag för bidrag till psykiatri

och social psykiatri. Enligt utskottet är förslaget

till medelsanvisning väl avvägt. Utskottet delar

vidare regeringens målsättning att den föreslagna

satsningen skall följa intentionerna i

psykiatrisamordnarens förslag till förbättringar

inom området. Utskottet tillstyrker

medelsanvisningen och avstyrker motion So605 (kd)

yrkande 29 (delvis).

Nationell vårdgaranti (13:11,

förslag till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 13:11 Nationell vårdgaranti.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd, m, fp,

c) begärs ett avslag på regeringens förslag till

vårdgaranti (yrkande 1) samt ett tillkännagivande om

införande av en alternativ vårdgaranti (yrkande 2).

Motionärerna avvisar regeringens förslag och

föreslår i stället en annan metod för ett mer

systematiskt införande av en nationell vårdgaranti.

Förslaget bygger på de borgerliga partiernas

gemensamma överenskommelse från april 2002 - "En

nationell vårdgaranti ger människor rätt till vård i

tid". För att kunna erbjuda vård till den stora

grupp patienter som i dag står i kö och väntar på

operation/behandling tillskjuter motionärerna

särskilda medel, sammantaget 3,5 miljarder kronor

under två år med tyngdpunkt på år ett. Bidraget

skall vara tidsbegränsat till två år och utformat så

att det leder till ökade prestationer och stimulerar

till ett gott resursutnyttjande. När kön har betats

av skall vårdgarantin kunna upprätthållas av den

befintliga, reformerade organisationen. Den

nationella vårdgarantin byggs ut i två steg. I det

första steget ingår de diagnoser och behandlingar

som omfattades av den tidigare nationella

vårdgarantin, samt ytterligare ett tiotal

behandlingar främst för barn och äldre. Garantin

utvidgas med återstående behandlingar i den ordning

som de enskilda landstingen bedömer vara lämpligast

för att garantin skall vara fullt genomförd inom två

år.

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag,

Nationell vårdgaranti, för budgetåret 2005 anvisar

2 miljarder kronor (delvis). Motionärerna anser att

sammanlagt 3,5 miljarder kronor bör anslås under de

kommande två åren. Likande yrkanden återfinns i

motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) (yrkande

29 delvis), motion So638 av Kenneth Johansson m.fl.

(c) (yrkandena 1 och 5 delvis) samt i motion So654

av Erik Ullenhag m.fl. (fp) (delvis).

I motion Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs

tillkännagivanden om införande av en nationell

vårdgaranti (yrkande 3). Den nationella vårdgarantin

innebär att alla har en uttalad rätt att få vård

inom tre månader efter fastställd diagnos. Den

nationella vårdgarantin skall omfatta alla

medicinskt motiverade behandlingar och vara fullt

genomförd inom två år. Genom en sådan kan patienter

få behandling tidigare och därmed kan

sjukskrivningarna kortas, anför motionärerna.

Liknande yrkanden återfinns i motion Sf287 av Sten

Tolgfors (m) (yrkande 5), motion So394 av Maud

Olofsson m.fl. (c) (yrkande 11), motion So565 av

Helena Bargholtz (fp) (yrkande 4) samt i motion

So612 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) (yrkande 1).

I motion 2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

ett

tillkännagivande om att vård för alkoholmissbruk bör

ingå i den nationella vårdgarantin (yrkande 3).

Propositionen

Enligt budgetpropositionen har regeringen för avsikt

att under hösten 2004 teckna en permanent

principöverenskommelse med Landstingsförbundet om

utformningen och genomförandet av en nationell

vårdgaranti. Regeringen föreslår att den nuvarande

besöksgarantin utvidgas genom att införa en

vårdgaranti som även omfattar behandling.

Vårdgarantin innebär enligt förslaget att

landstingen skall erbjuda behandling inom 90 dagar

efter det att beslut om behandling har tagits.

För inrättandet av en nationell vårdgaranti föreslår

regeringen att anslag 48:1 Kommunalekonomisk

utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner ökas med 700 miljoner kronor 2005. För 2006

och framåt ökas anslaget med 500 miljoner kronor per

år. Anslag 48:1 ökas även med 1,25 miljarder kronor

per år fr.o.m. 2005 för en fortsättning av

tillgänglighetssatsningen. Den sammanlagda

satsningen på en nationell vårdgaranti och

förbättrad tillgänglighet uppgår således till 1,95

miljarder kronor 2005 och 1,75 miljarder kronor per

år fr.o.m. 2006. Beloppen tillförs landstingen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som

pågår i syfte att öka tillgängligheten inom vården

och välkomnar regeringens förslag till inrättande av

en nationell vårdgaranti med resursförstärkning

under anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning

(utgiftsområde 25). Utskottet noterar att regeringen

har för avsikt att teckna en permanent

principöverenskommelse med Landstingsförbundet om

utformningen och genomförandet av en nationell

vårdgaranti. Motionerna 2003/04:So36 (kd) yrkande 3,

Sf287 (m) yrkande 5, Sf357 (m) yrkande 3, So394 (c)

yrkande 11, So565 (fp) yrkande 4, So577 (m) delvis,

So605 (kd) yrkande 29 (delvis), So612 (fp) yrkande

1, So638 (c) yrkandena 1 och 5 (delvis), So642 (kd,

m, fp, c) yrkandena 1 och 2 samt So654 (fp) delvis

avstyrks.

Medicinalstyrelse (13:12, förslag

till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 13:12 Medicinalstyrelse.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag,

Medicinalstyrelsen, för budgetåret 2005 anvisar

108 miljoner kronor (delvis). Motionärerna anser att

det bör inrättas en särskild medicinalstyrelse för

att ytterligare förstärka den oberoende tillsynen på

sjukvårdsområdet. Medicinalstyrelsen skall utnyttja

de resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen,

som redan har en organisation uppbyggd för

tillsynen. För inrättandet av medicinalstyrelsen

skall budgetmedel överföras från Socialstyrelsens

anslag (jfr under anslag 13:6).

Tidigare behandling

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste

åren avslagit motionsyrkanden om inrättande av en

statlig medicinalstyrelse, senast i betänkande

2002/03:SoU1 (s. 27 f. s.y. m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att en statlig

medicinalstyrelse inte bör inrättas. Motion So577

(m) delvis avstyrks.

Åtgärder för att säkra sjukvårdens

kvalitet (13:13, förslag till nytt

anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 13:13 Åtgärder för att säkra

sjukvårdens kvalitet.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag,

Åtgärder för att säkra sjukvårdens kvalitet, för

budgetåret 2005 anvisar 750 miljoner kronor

(delvis). Motionärerna vill satsa på utveckling av

de kvalitetsregister som Socialstyrelsen förvaltar.

Motsvarande system för kvalitetssäkring bör

introduceras i den öppna vården, vilket i praktiken

kräver en successiv övergång till elektroniska

patientjournaler för såväl öppen som sluten vård.

Detta journalsystem föreslås baseras på en nationell

standard och vara obligatorisk för samtliga

vårdgivare. I denna satsning på instrument för

kvalitetssäkring inom vården ingår också resurser

för att ackreditera vårdgivare och garantera

patienternas rättigheter.

Aktuellt

Regeringen beslutade den 23 juni 2004 om

tilläggsdirektiv till Utredningen om

författningsreglering av nationella

kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, m.m.

(S 2003:03). Uppdraget innebär att utredaren skall

se över hur behandlingen av personuppgifter inom

hälso- och sjukvården regleras samt lämna förslag

till en väl fungerande och sammanhängande reglering

av området (dir. 2004:95). Utredaren skall vid

utformningen av sina förslag göra en avvägning

mellan enskildas behov av skydd för den personliga

integriteten och nyttan för samhället och

patientsäkerheten. Utredaren skall inom ramen för

uppdraget bl.a. överväga frågor som rör elektroniska

patientjournaler, för vilka ändamål personuppgifter

skall få behandlas, överföring av uppgifter både

mellan olika organisatoriska vårdenheter inom den

offentliga hälso- och sjukvården samt mellan den

offentliga hälso- och sjukvården och verksamhet som

bedrivs av andra än landsting. Vidare skall

utredaren i sina överväganden utgå från att all

journalhantering i framtiden i huvudsak skall vara

elektronisk. Formerna för den enskilde patientens

möjlighet att ta del av uppgifter om sig själv via

Internet bör också utredas. Utredaren skall redovisa

uppdraget senast den 31 december 2005.

Utskottets ställningstagande

Ett av målen för den svenska hälso- och sjukvården

är att vårdens kvalitet skall förbättras. Utskottet

kan konstatera att det på senare tid vidtagits olika

åtgärder i syfte att säkra kvaliteten på sjukvårdens

område. Utskottet välkomnar dessa åtgärder, då

vårdens kvalitet är av stor betydelse för att

förtroendet för det offentliga hälso- och

sjukvårdssystemet skall bibehållas.

Mot bakgrund av detta föreligger det enligt

utskottet inga skäl att initiera ett särskilt anslag

på området. Motion So577 (m) delvis avstyrks.

Forskning kring palliativ vård

(13:14, förslag till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 13:14 Forskning kring palliativ vård.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till ett nytt anslag, Forskning kring

palliativ vård, för budgetåret 2005 anvisar

20 miljoner kronor (yrkande 29 delvis). I yrkande 23

begärs ett tillkännagivande om forskning kring

palliativ medicin. Motionärerna anför att Kommittén

om vård i livets slutskede (SOU 2001:6) kunde

konstatera att den vård i livets slutskede som

bedrivs i Sverige har stora brister. Kommittén slog

även fast att ett resurstillskott för bl.a.

utbildning och forskning i palliativ medicin är

nödvändig. Motionärerna föreslår därför att

sammanlagt 60 miljoner kronor avsätts till forskning

kring palliativ medicin för åren 2005-2007.

Tidigare behandling m.m.

Kommittén om vård i livets slutskede överlämnade i

januari 2001 sitt slutbetänkande Döden angår oss

alla - värdig vård i livets slut (SOU 2001:6). En

skrivelse är aviserad till januari 2005.

Motionsyrkanden om ett nytt anslag för forskning i

palliativ vård behandlades senast i det av riksdagen

godkända betänkande 2003/04:SoU1 (s. 29 f.).

Utskottet avstyrkte yrkandena med hänvisning dels

till riksdagens prioriteringsbeslut, dels till den

pågående beredningen av slutbetänkandet från

Kommittén om vård i livets slutskede (s. y. kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill åter erinra om att riksdagen, efter

förslag av ett enigt utskott, ställt sig bakom

riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och

sjukvården (prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14,

rskr. 1996/97:186). Av dessa riktlinjer framgår att

palliativ vård och vård i livets slutskede tillhör

prioriteringsgrupp 1. Vidare pågår inom

Regeringskansliet beredningen av slutbetänkandet

från Kommittén om vård i livets slutskede. En

skrivelse är aviserad.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta

regeringens förslag på området och finner inte några

skäl för att initiera ett nytt anslag. Motion So605

(kd) yrkande 23 och yrkande 29 delvis avstyrks.

Hälsonät (13:15, förslag till nytt

anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 13:15 Hälsonät.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till ett nytt anslag, Hälsonät, för

budgetåret 2005 anvisar 40 miljoner kronor (yrkande

5 delvis). I yrkande 4 begärs att riksdagen beslutar

att uppta ett nytt anslag för Nationellt Hälsonät.

Enligt motionärerna måste IT-satsningen i vården

tillföras mer kraft. Resurser tillförs för att

påskynda ett fungerande Hälsonät, dvs. ett

landsomfattande informationssystem som möjliggör en

enklare informationshantering mellan olika

vårdgivare, men också inom respektive vårdenhet.

Motionärerna anför att Hälsonätet ger bättre

förutsättningar för den enskilde att få information

och vara delaktig i sin behandling. Dessutom är det

ett viktigt redskap för en modern hälso- och

sjukvårdsorganisation med tyngdpunkt på närvård och

samverkan mellan olika aktörer och med patienten.

Propositionen

I budgetpropositionen anges att implementeringen av

informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom

hälso- och sjukvården intar en alltmer central

position i sjukvårdshuvudmännens förnyelsearbete. En

ökad användning av IKT har medfört att en rad

administrativa processer såväl som medicinska

tillämpningar nu görs i digital form. Enligt

regeringen är digitaliseringen inom den svenska

hälso- och sjukvården mycket hög i jämförelse med

andra europeiska länder, och en ökad användning av

IKT inom hälso- och sjukvården ger stora möjligheter

att förbättra såväl tillgänglighet och kvalitet som

kostnadseffektivitet och patientdeltagande.

Carelink, som är en organisation med uppgift att

nationellt utveckla användningen av IKT inom vård

och omsorg, spelar en central roll för att samordna

satsningar på IKT mellan landsting, kommuner och

privata vårdgivare.

Även inom Europeiska unionen har eHealth (det

internationellt etablerade samlingsnamnet för

användningen av IKT inom hälso- och sjukvården)

lyfts fram som en av de mest avgörande frågorna för

framtidens hälso- och sjukvård. I juni 2004 antog

ministerrådet slutsatser där man pekar på vikten av

ett ökat europeiskt samarbete på detta område.

Därutöver har EU-kommissionen i ett meddelande

klargjort vilka målsättningar och fördelar man ser

med en ökad användning av IKT inom hälso- och

sjukvårdssektorn. Detta nya fokus på eHealth har

medfört ett intensifierat arbete på EU-nivå kring

dessa frågor, vilket också avspeglas i det

nationella arbetet. För att stärka en nationell

samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen när det gäller

satsningar på IKT har Carelink sedan 2000 årligen

erhållit medel inom ramen för den s.k. Dagmar-

överenskommelsen. Genom denna överenskommelse har

även Infomedica erhållit medel för att erbjuda

högkvalitativ nätbaserad hälsoinformation. Sedan

2001 har Socialdepartementet även delfinansierat en

nationell expert vid EU-kommissionens enhet för

eHealth.

Vidare har regeringens IT-politiska strategigrupp

bildat en arbetsgrupp för IKT inom vård och omsorg.

Denna arbetsgrupp har som mål att senast vid

utgången av 2004 ta fram en nationell strategi för

satsningar på IKT.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas åsikt att de IT-

relaterade frågorna inom vård och omsorg är av stor

vikt. Samtidigt kan konstateras att satsningar görs

på detta område, både nationellt och inom ramen för

EU-samarbetet. Bland annat pågår ett arbete med att

ta fram en nationell strategi för satsningar på

informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom

hälso- och sjukvården. Utskottet ser mycket positivt

på det pågående arbetet, men finner inga skäl att

inrätta ett särskilt anslag på området. Motion So638

(c) yrkandena 4 och 5 (delvis) avstyrks.

Nationellt center för komplementär

medicin (13:16, förslag till nytt

anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 13:16 Nationellt center för

komplementär medicin samt övriga motioner om

behovet av ett nationellt forskningscentrum

för integrativ medicin i Sverige m.m. Jämför

reservation 1 (m, kd, c).

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag för

upprättande av ett Nationellt center för

alternativ/integrativ medicin, för år 2005 anvisar

10 miljoner kronor (delvis). Motionärerna pekar på

att konsumentundersökningar inom olika landsting

visar att konsumenterna använder sig alltmer av

alternativ/integrativ medicin och att behovet av att

kunna välja behandlingsmetod på lika villkor ökar

kraftigt. På grund härav och då det är möjligt att

etablera sig som utövare, utan att kunna redovisa

yrkeskunskaper eller resultat, behövs det ett

nationellt centrum för alternativ/integrativ medicin

i Sverige. Det skulle innefatta forskning och ut-

bildning som ges på universitetsnivå.

I motion 2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m)

begärs ett tillkännagivande om att ett institut för

integrativ medicin skapas med erforderliga resurser

för att undervisa, utbilda, initiera forskning och

certifiera både sjukvårds- och komplementärmedicinsk

personal (yrkande 3).

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till ett nytt anslag, Nationellt

center för komplementär medicin, för budgetåret 2005

anvisar 10 miljoner kronor (yrkande 5 delvis). I

yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar att uppta

ett nytt anslag för Nationellt center för

komplementär medicin. Enligt motionärerna skall

centret ägna sig åt värdering av olika

behandlingsmetoders effektivitet samt fungera som

bas för att sprida information och kunskap om

verksamma komplementära behandlingsmetoder till

bl.a. sjukvårdshuvudmän. Centret skall även ha

bibliotek och konferenslokaler m.m.

I motion So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta

Sellén (c) yrkande 1 begärs att regeringen lägger

fram förslag om att resurser avsätts för uppbyggnad

av ett nationellt informations- och

kompetenscentrum. Liknande yrkanden återfinns i

2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23

samt i motion 2003/04:So372 av Birgitta Carlsson och

Viviann Gerdin (c) yrkande 2. I motion So359 begärs

även att regeringen utreder möjligheten att

öronmärka medel för utvärdering av klinisk

verksamhet inom komplementärmedicinen för evidens

(yrkande 6).

Övrig motion

I motion So432 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp,

kd, c) begärs ett tillkännagivande om behovet av ett

nationellt forskningscentrum för integrativ medicin

i Sverige (yrkande 1). Syftet med detta bör enligt

motionärerna vara att öka kunskapen och bidra till

utveckling av kompetens, information och

utbildningar inom området. I yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om att WHO:s strategi för TM/CAM

2002-2005 skall ingå i uppdraget för ett nationellt

forskningscentrum för integrativ medicin.

Bakgrund och tidigare behandling

Även vid fjolårets behandling av

budgetpropositionen, betänkande 2003/04: SoU1,

föreslogs ett nytt anslag avseende ett institut för

komplementär medicin (s. 62 f.). Motionen

avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (s.y. m).

I det av riksdagen godkända betänkandet 2002/03:SoU3

SoU3 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. behandlades

motioner om att resurser borde avsättas för

uppbyggnad av ett nationellt kompetenscentrum för

komplementärmedicin. Utskottet framhöll i

betänkandet att attityden till flera s.k.

alternativa behandlingsmetoder har ändrats under de

senaste årtiondena, och att kunskaper om alternativ-

medicinska metoder behövs både för att kunna bedöma

effekter och vinster och för att kunna utröna

eventuella skador och biverkningar. Utskottet var

emellertid inte berett att ställa sig bakom kravet

att riktade resurser avsätts för att bygga upp ett

kompetenscentrum och för att möjliggöra egna

forskningsprojekt inom alternativmedicin (s. 37 f;

res. m, kd, c).

Som nämnts under anslag 13:3, har regeringen

tillsatt en särskild utredare med uppdrag att

utarbeta förslag till upprättande av ett nationellt

register över personer som utövar alternativ- eller

komplementärmedicin. Medel har avsatts till

inrättande av ett sådant register.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen föreslår att

2 miljoner kronor avsätts för år 2005 för att

inrätta ett nationellt register över utövarna av

komplementär medicin (anslag 13:3). Vidare vill

utskottet liksom tidigare framhålla att attityden

till flera s.k. alternativa behandlingsmetoder har

ändrats under de senaste årtiondena och att

kunskaper om alternativmedicinska metoder behövs

både för att kunna bedöma effekter och vinster och

för att kunna utröna eventuella skador och

biverkningar. Skäl att anslå medel till ett nytt

anslag saknas dock enligt utskottets uppfattning.

Motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 23,

2003/04:So372 (c) yrkande 2, 2003/04:So644 (m)

yrkande 3, So359 (c) yrkandena 1 och 6, So577 (m)

delvis samt So638 (c) yrkandena 2 och 5 (delvis)

avstyrks. Även motion So432 (m, fp, kd, c) yrkandena

1 och 2 avstyrks.

Försöksverksamhet - förebyggande

hälso- och sjukvård (13:17, förslag

till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 13:17 Försöksverksamhet -

förebyggande hälso- och sjukvård.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till en ny öronmärkt satsning:

försöksverksamhet - förebyggande hälso- och sjukvård

för budgetåret 2005 anvisar 80 miljoner kronor

(yrkande 29 delvis). Det förebyggande

folkhälsoarbetet måste, enligt motionärerna,

förbättras. Väl fungerande, långsiktiga och

hälsofrämjande insatser måste vara en självklar

uppgift för hälso- och sjukvården och en självklar

del i all behandling. I syfte att undersöka

förutsättningarna för att institutionalisera ett

tydligare ansvar för hälso- och sjukvården kring det

upplysande och motiverande samtalet med den enskilde

om hälsorisker, föreslår motionärerna att en

försöksverksamhet snarast inrättas i ett par

landsting. Ansvaret innefattar även uppföljning och

långsiktigt stödjande åtgärder och kontroll av

livsstilsrelaterad ohälsa. I ett första steg avsätts

200 miljoner kronor de närmaste tre åren. Medlen

skall, anför motionärerna, användas för att bygga

vårdstrukturer som bl.a. syftar till att erbjuda

alla 40-åringar ett gratis läkarbesök, att utveckla

det mångprofessionella vårdteamets arbete kring

förebyggande insatser samt att öka närsjukvårdens

kontaktytor när det gäller förebyggande

folkhälsoarbete.

Utskottets ställningstagande

En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård utgör ett

av de målområden som är uppställda för folkhälsan.

Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

perspektiv skall genomsyra hela hälso- och

sjukvården och vara en självklar del i all vård och

behandling (jfr prop. 2002/03:35, bet.

2002/03:SoU7). Mot bakgrund av detta föreligger

enligt utskottet inga skäl att inrätta ett särskilt

anslag på området, varför motion So605 (kd) yrkande

29 (delvis) avstyrks.

Övrig medelsanvisning

Regeringens förslag till medelsanvisning under

anslagen 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,

13:8 Sjukvård i internationella förhållanden och

13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall

m.m. har inte mött någon erinran i form av motioner.

Utskottet tillstyrker de föreslagna

medelsanvisningarna.

Övriga frågor inom politikområdet

Högkostnadsskyddet i vården

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

höja taket i högkostnadsskyddet. Jämför

reservation 2 (c).

Motion

I motion So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen beslutar att taket i högkostnadsskyddet i

vården höjs med 200 kr (yrkande 3). Enligt

motionärerna upplevs högkostnadsskyddet i dag som

alltför begränsande i många landsting. Många

patienter kommer alltför fort över taket och risken

finns för en "överkonsumtion" och därför bör taket

tillsvidare höjas.

Bakgrund

Enligt 26 a § Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

är den som har erlagt vårdavgifter som avser öppen

hälso- och sjukvård med sammanlagt högst 900 kronor,

eller det lägre belopp som bestämts av landstinget,

befriad från att därefter erlägga ytterligare

avgifter för sådan vård eller sådana

förbrukningsartiklar under den tid som återstår av

ett år, räknat från det första tillfälle då avgift

erlagts. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari

1997 (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr.

1996/97:58).

Utskottets ställningstagande

Högkostnadsskyddet i vården är till för att skydda

den enskilde patienten mot alltför höga

sjukvårdskostnader samt säkerställer att avgifterna

håller sig inom samma gränser över hela landet.

Utskottet finner inga skäl att nu ta initiativ till

en höjning av taket i högkostnadsskyddet i vården.

Motion So394 (c) yrkande 3 avstyrks.

Åldersgränsen för läkares och sjukgymnasters

rätt till offentlig ersättning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

avskaffa åldersgränsen för

privatpraktiserande läkare, tandläkare, sjuk-

gymnaster och tandhygienister. Utskottet

hänvisar till att frågan nyligen behandlats i

riksdagen. Jämför reservation 3 (m, kd, c).

Motion

I motion So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att avskaffa åldersgränsen för

privatpraktiserande läkare, tandläkare,

sjukgymnaster och tandhygienister (yrkande 17).

Tidigare behandling m.m.

Yrkanden om avskaffande av åldersgränser för läkare

och sjukgymnaster behandlades senast av utskottet i

betänkande 2004/05:SoU4 Höjd åldersgräns för läkares

och sjukgymnasters rätt till offentlig ersättning

m.m. I betänkandet ställde sig utskottet bakom

regeringens förslag att åldersgränsen skall höjas

från 67 till 70 år när det gäller rätten till

offentlig ersättning till läkare och sjukgymnaster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2005. Utskottet ansåg, liksom regeringen, att en

åldersgräns på 70 år är en lämplig avvägning.

Motionsyrkanden om avskaffande av åldersgränsen

avstyrktes (s. 6 f; res. m, kd, c resp. v).

Riksdagen godkände utskottets förslag den 27 oktober

2004 (prot. 2004/05:21).

I maj 2003 ställde sig utskottet bakom regeringens

förslag att åldersgränsen för rätt till offentlig

ersättning för tandläkare och tandhygienister enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring skulle höjas

från 67 till 70 år. Vidare ställde sig riksdagen

bakom förslaget att det skulle införas en möjlighet

för tandläkare och tandhygienister att efter

medgivande från regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer utföra tandvård inom

tandvårdsförsäkringen även efter det att de fyllt 70

år (prop. 2002/03:73, bet. 2002/03:SoU17, rskr.

2002/03:203). Lagändringarna trädde i kraft den 1

juli 2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning i det nyligen

behandlade

betänkandet 2004/05:SoU4 Höjd åldersgräns för

läkares och sjukgymnasters rätt till offentlig

ersättning m.m. och avstyrker således motion So394

(c) yrkande 17.

Abort i Sverige för utländska kvinnor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att ge

utländska kvinnor rätt att få abort utförd i

Sverige. Utskottet hänvisar till en utredning

på området, vars slutsatser bör avvaktas.

Motioner

I motion U310 av Birgitta Ohlsson (fp) begärs ett

tillkännagivande om att Sverige bör tillåta

utländska kvinnor att komma hit och lagligt genomgå

säkra aborter på svenska sjukhus (yrkande 4).

I motion So314 av Monica Green och Carina Ohlsson

(s) begärs ett tillkännagivande om att utländska

kvinnor skall ha rätt till abort på samma sätt som

de har rätt till att utnyttja övrig sjukvård. Ett

liknande yrkande återfinns i motion So336 av Carina

Hägg och Birgitta Ahlqvist (s).

Bakgrund och tidigare behandling

Enligt 5 § abortlagen (1974:595) får abort utföras

endast om kvinnan är svensk medborgare eller bosatt

här i riket eller om Socialstyrelsen i annat fall av

särskilda skäl lämnar kvinnan tillstånd till

åtgärden.

Den 23 oktober 2003 beslutade regeringen att en

särskild utredare skall analysera förutsättningarna

för och konsekvenserna av att utländska kvinnor, som

inte är bosatta i Sverige och som inte är

asylsökande, får rätt att göra abort i Sverige under

förutsättning att de själva står för kostnaderna

(dir. 2003:134). Genom ett tilläggsdirektiv den 28

oktober 2004 (dir. 2004:148) har utredningstiden

förlängts. Uppdraget skall enligt tilläggsdirektivet

redovisas senast den 1 december 2005.

Motionsyrkanden om abort i Sverige för utländska

kvinnor behandlades senast i Socialutskottets

betänkande 2003/04:SoU1 (s. 44 f; res. m, fp, c,

mp). Med hänvisning till den då nyligen tillsatta

utredningen om frågan huruvida utländska kvinnor bör

ges rätt att få abort här i landet ansågs yrkandena

åtminstone delvis tillgodosedda.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på den pågående utredningen

om utländska kvinnors rätt att få abort i Sverige

och har förståelse för motionärernas ståndpunkt. Som

anges i direktiven till utredningen är emellertid

frågan om en sådan rätt till abort komplex. En rad

konsekvenser av till exempel kulturell, religiös,

straffrättslig, organisatorisk och kostnadsmässig

karaktär bör belysas innan en eventuell lagändring

görs. I avvaktan på utredningens förslag avstyrks

motionerna U310 (fp) yrkande 4, So314 (s) och So336

(s).

Politikområde Folkhälsa

Målet för folkhälsopolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör fastställa det av riksdagen

antagna övergripande nationella

folkhälsomålet, nämligen att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

på lika villkor för hela befolkningen.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet

för

politikområdet, att folkhälsan skall förbättras för

de grupper i samhället som är mest eftersatta ur

hälsosynpunkt, upphör att gälla och att det av

riksdagen antagna övergripande nationella

folkhälsomålet, att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

hela befolkningen antas. Regeringen anför att det

nationella folkhälsomålet också skall vara målet för

det sektorsövergripande politikområdet Folkhälsa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar beträffande det föreslagna målet

för politikområdet att det överensstämmer med vad

riksdagen redan godkänt som övergripande nationellt

folkhälsomål med anledning av proposition 2002/03:35

Mål för folkhälsan (bet. 2002/03:SoU7, rskr.

2002/03:145). Utskottet föreslår därför att

riksdagen fastställer att målet för politikområdet

Folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar

för en god hälsa på lika villkor för hela

befolkningen.

Insatser mot aids (14:1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 14:1 Insatser mot

aids. Riksdagen bör därmed avslå ett

motionsyrkande om annan medelsanvisning till

anslaget. Riksdagen bör vidare avslå motioner

som avser att organisationsstödet till HBT-

organisationer bör ses över. Jämför

reservation 4 (fp, c, mp).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 64 122 000 kr

anvisas under anslag 14:1 Insatser mot aids.

Anslaget disponeras av Statens folkhälsoinstitut.

Medlen skall användas för insatser mot hiv/aids.

Institutet skall samverka med Smittskyddsinstitutet,

Socialstyrelsen, smittskyddsläkarna och

Landstingsförbundet och stimulera till regionala och

lokala aktiviteter. De största stöden lämnas till

Noaks Ark-Röda Korset, RFSL och RFSU. Ekonomiskt

stöd lämnas även direkt till de hivsmittades

frivilligorganisationer på riksnivå. Regeringen

tillkallade i maj 2002 en särskild utredare för att

göra en samlad översyn av samhällets insatser mot

hiv och sexuellt överförbara infektioner.

Utredningen överlämnades i februari 2004 och ger

förslag till den framtida inriktningen av medlen

under anslaget 14:1 Insatser mot aids och till hur

medlen skall administreras. Utredningens betänkande

är för närvarande föremål för remissförfarande och

regeringen har för avsikt att lämna förslag i

ärendet under 2005.

Regeringens bedömning är att de förebyggande

insatser som gjorts med de medel som anslaget ökats

med har bidragit till att Sverige lyckats hålla

hiv/aids-epidemin på en mycket låg nivå med

internationella mått mätt. Under året har en rad

insatser vidtagits för att komma till rätta med det

ökade antalet fall av hiv/aids och andra sexuellt

överförbara sjukdomar.

Det arbete som Statens folkhälsoinstitut (FHI)

bedriver i samverkan med berörda myndigheter och

andra aktörer för att utveckla det nationella före-

byggande arbetet av hiv/aids och andra sexuellt

överförbara sjukdomar har även under året som kommer

regeringens fortsatta stöd. FHI skall även fort-

sättningsvis samarbeta med intresseorganisationerna

i det preventiva arbetet. De senaste årens

utveckling i fråga om sexuellt överförbara

infektioner är bekymmersam. När det gäller hiv/aids

har den ökning som skett av antalet fall hitintills

varit starkt kopplad till den globala epidemin, men

det finns förutsättningar för en ökning av även den

inhemska spridningen av hivinfektion. Den kraftiga

ökningen av sexuellt överförbara sjukdomar i Sverige

tyder på att det finns ett ökat riskbeteende som i

förlängningen kan leda till en ökning även av

antalet hivfall. Regeringen föreslår därför att

anslaget till det hivpreventiva arbetet ökas med 6

miljoner kronor.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslaget 14:1 Insatser

mot aids för år 2005 anvisar 89 122 000 kr (delvis).

Motionärerna anser att satsningarna på arbetet mot

hiv/aids måste öka i stället för att stagnera eller

urholkas och vill därför satsa ytterligare 25

miljoner kronor för att kunna säkerställa ett

fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete.

Övriga motioner

I motion L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om stöd till

frivilligorganisationer för homosexuella, bisexuella

och transpersoner (yrkande 10). Motionärerna

efterlyser en översyn som bör syfta till att skapa

enhetliga regler som underlättar långsiktig

planering för de berörda organisationerna. Enligt

motionärerna bör även nivån på det samlade stödet,

liksom möjligheten för inte bara homosexuellas

organisationer, utan även för bisexuellas och

transpersoners organisationer att ansöka om stöd,

ingå i översynen.

I motion So566 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,

mp) begärs ett tillkännagivande om statligt stöd

till HBT-organisationer (yrkande 6). Motionärerna

pekar på att det i dag till de homosexuellas

organisationer, utöver de projektmedel som är

öronmärkta för hivprevention m.m., utbetalas totalt

knappt 1 miljon kronor årligen. Utbetalningarna görs

av Statens folkhälsoinstitut i form av projektbidrag

ett år i taget. Projektbidragsformen försvårar

långsiktighet och beaktar inte organisationernas

behov av en grundstruktur för att bedriva

verksamhet. Enligt motionärerna bör därför formerna

för det statliga stödet utvärderas för att skapa

större långsiktighet. Vidare bör nivån på stödet ses

över och möjligheten att söka bidrag breddas till

att gälla HBT-organisationer i stället för

homosexuellas organisationer. I samband med detta

bör det också övervägas om hanteringen av det

statliga stödet till HBT-organisationer ska ligga

kvar hos Statens folkhälsoinstitut eller flyttas

till annan myndighet. I motion So424 av Gustav

Fridolin och Ulf Holm (båda mp) framställs ett

yrkande med samma innebörd.

I motion So620 av Börje Vestlund m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om att tydliggöra HBT-

organisationernas verksamhet som en del av

folkrörelsepolitiken (yrkande 6). Motionärerna är

kritiska till att de medel staten fördelar kommit

att skifta fokus från organisationsstöd till

projektbidrag. Vidare begärs i motionen ett

tillkännagivande om statligt stöd till HBT-rörelsen

(yrkande 7). Motionärerna anför att det bör

övervägas om hanteringen av det statliga stödet till

HBT-organisationer ska ligga kvar hos Statens

folkhälsoinstitut eller flyttas till annan

myndighet.

Bakgrund och tidigare behandling

Vid beredningen av förra årets budgetproposition,

betänkande 2003/04:SoU1, behandlades motioner med

liknande innebörd som L295 (fp) yrkande 10, So424

(mp), So566 (fp, v, c, mp) yrkande 6 och So620 (s)

yrkandena 6 och 7. I utskottets bedömning (s. 48)

redovisades dels att organisationer som företräder

bi- och transsexuella är oförhindrade att ansöka om

organisationsstöd, dels att frågan om hur

organisationsstödet skall administreras har varit

föremål för överväganden inom Socialdepartementet

alltsedan Statens folkhälsoinstitut fick en ny roll

inom folkhälsoområdet (prop. 2000/01:99, bet.

2000/01:16, rskr. 2000/01:233).

Utskottets ställningstagande

Den av regeringen föreslagna medelsanvisningen är väl

avvägd

och tillstyrks därför. Motion So577 (m) delvis

avstyrks.

Utskottet konstaterar ånyo att organisationer som

företräder bi- och transsexuella är oförhindrade att

ansöka om organisationsstöd. Frågan om hur

organisationsstödet skall administreras har, som

tidigare redovisats, varit föremål för överväganden

inom Socialdepartementet alltsedan Statens

folkhälsoinstitut fick en ny roll inom

folkhälsoområdet. Utskottet, som i och för sig har

förståelse för de synpunkter som framförs i

motionerna L295 (fp) yrkande 10, So424 (mp), So566

(fp, v, c, mp) yrkande 6 och So620 (s) yrkandena 6

och 7, anser dock inte att regeringens arbete på

området bör föregripas. Motionerna avstyrks.

Statens folkhälsoinstitut (14:4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 14:4 Statens

folkhälsoinstitut. Riksdagen bör därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning till

anslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av

regeringen under anslaget begärda be-

myndigandet.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 130 786 000 kr

anvisas under anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) ansvarar för

sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av

insatser inom folkhälsoområdet. FHI är vidare ett

nationellt kunskapscentrum för metoder och

strategier på området. Dessutom ansvarar FHI för

tillsyn inom alkohol-, narkotika- och

tobaksområdena.

Regeringen anför att Statens folkhälsoinstitut har

strategiskt viktiga uppgifter inom

folkhälsopolitiken. FHI ansvarar för uppföljningen

av arbetet att nå det nationella folkhälsomålet och

för sammanställningen av den folkhälsopolitiska

rapport som skall presenteras vart fjärde år. Vid

FHI pågår nu ett intensivt arbete för att, i

samarbete med andra berörda myndigheter, utveckla

ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem

och att sammanställa den första rapporten, som skall

presenteras den 30 september 2005. För att

folkhälsopolitikens mål skall uppnås är det av stor

vikt att den kunskap som finns om framgångsrika

metoder i folkhälsoarbetet blir känd och kommer till

användning. FHI:s uppgift att vara ett nationellt

kunskapscentrum för metoder och strategier inom

folkhälsoområdet är betydelsefull. Särskilt skall

FHI bistå landsting, kommuner och andra myndigheter

och organisationer med kunskapsstöd, metodstöd och

strategiskt stöd. Hotet om en ökande alko-

holkonsumtion ställer krav på en väl fungerande

tillsynsverksamhet. Det är därför angeläget att FHI

förstärker och utvecklar sin position som central

tillsynsmyndighet. Inriktningen att integrera

tillsyn och förebyggande arbete, bl.a. genom att

systematiskt utveckla ansvarsfull alkoholservering,

bör fortsätta. FHI bör även fortsätta att utveckla

den centrala tillsynen enligt tobakslagen.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005, för ramanslag 14:4

Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 kr

efter 2005.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:4 Statens

folkhälsoinstitut för år 2005 anvisar 70 786 000 kr,

dvs. 60 miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit (delvis). Motionärerna anser att det

generella i insatserna bör bytas ut mot regionalt

och lokalt folkhälsoarbete och riktade

specialinsatser. Till förmån för detta bör den

centraliserade styrningen minska kraftigt. Anslaget

Statens folkhälsoinstitut bör därför successivt

sänkas - under år 2005 med 60 miljoner kronor.

Inriktningen bör vara att Statens folkhälsoinstitut

är helt avvecklat vid utgången av år 2007.

Motionärerna vill i stället inrätta ett institut för

medicin och hälsa.

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslaget 14:4 Statens

folkhälsoinstitut för år 2005 anvisar 6 539 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 29

delvis). Motionärerna föreslår besparingar och

effektiviseringar av en rad myndigheters

administration.

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till anslaget 14:4 Statens

folkhälsoinstitut för år 2005 anvisar 8 miljoner kr

mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 5

delvis). Motionärerna anser att det finns

möjligheter att sänka anslagen för de sociala

myndigheter som sorterar under utgiftsområde 9. De

sänkta anslagen kan kompenseras genom ökad priorite-

ring av arbetsuppgifter m.m.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker

därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna

So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29 (delvis) och

So638 (c) yrkande 5 (delvis).

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005, i fråga om ramanslaget

14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska för-

pliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 25 000 000 kr efter 2005.

Smittskyddsinstitutet (14:5)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 14:5

Smittskyddsinstitutet. Riksdagen bör därmed

avslå motionsyrkanden om annan

medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör

också, med hänvisning till att yrkandet redan

får anses i huvudsak tillgodosett, avslå ett

motionsyrkande gällande lokaliseringen av det

europeiska centrumet för förebyggande och

kontroll av sjukdomar.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 181 005 000 kr

anvisas under anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet.

Smittskyddsinstitutet (SMI) är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att bevaka det

epidemiologiska läget i fråga om smittsamma

sjukdomar bland människor och främja skyddet mot

sådana sjukdomar.

En jämförelse mellan budget och utfall för

budgetåret 2003 visar att det ekonomiska läget för

SMI under året fortsatt att vara stabilt. Vid

utgången av 2002 hade SMI ett anslagssparande på

18,1 miljoner kronor. Detta anslagssparande har

under 2003 förbrukats för att täcka kostnader i

samband med att ett nytt djurhus med förbättrad

djurmiljö, Astrid Fagreus laboratorium, togs i bruk

samtidigt som det gamla avvecklades. Genom det nya

djurhuset och säkerhetslaboratoriet har Sverige fått

kapacitet att hantera farliga smittämnen och bedriva

forskning om smittämnen i olika former av

djurmodeller. Därmed finns en god grund för att

Sverige även fortsättningsvis skall ha ett gott

smittskydd och en framträdande roll inom den

internationella smittskyddsforskningen.

Regeringens bedömning är att Smittskyddsinstitutet

har kunnat uppfylla uppställda mål för verksamheten

väl. Den verksamhet som bedrivs vid SMI är av

avgörande betydelse för att smittskyddet i landet

skall fungera. Av särskild vikt är myndighetens

epidemiologiska övervakning och diagnostik. Under

senare år har SMI även fått tillgång till

ytterligare faciliteter i form av säker-

hetslaboratoriet och det nya djurhuset, vilket

ytterligare förbättrar SMI:s möjligheter att bidra

till ett effektivt och ändamålsenligt smittskydd i

Sverige.

I budgetpropositionen anförs (s. 75 ) vidare att

rådet och Europaparlamentet i april 2004 fattade

beslut om att inrätta ett europeiskt centrum för

förebyggande och kontroll av sjukdomar. Centrets

huvuduppgifter skall vara epidemiologisk

övervakning, tidig varning och tidiga åtgärder,

vetenskapliga yttranden, teknisk assistans till

medlemsstaterna och tredjeland samt stöd och

utveckling för EU-beredskap vid hälsohot. Centret

kommer att verka i nära samarbete med den expertis

som finns i medlemsstaterna. Vid Europeiska rådets

möte i december 2003 beslutades att det kommande

centrumet skulle lokaliseras till Sverige.

Regeringen beslutade i februari 2004 att det skall

lokaliseras till Stockholms, eller i en till

Stockholm angränsande, kommun. Under våren 2005

kommer centrumet att börja fungera som en fristående

myndighet.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet

för år 2005 anvisar 9 050 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit (yrkande 29 delvis).

Motionärerna föreslår besparingar och

effektiviseringar av en rad myndigheters

administration.

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet

för år 2005 anvisar 6 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit (yrkande 5 delvis).

Motionärerna anser att det finns möjligheter att

sänka anslagen för de sociala myndigheter som

sorterar under utgiftsområde 9. De sänkta anslagen

kan kompenseras genom ökad prioritering av

arbetsuppgifter m.m.

Övrig motion

I motion So568 av Martin Andreasson (fp) begärs ett

tillkännagivande om en lokalisering av det

europeiska centrumet för förebyggande och kontroll

av sjukdomar i närheten av Karolinska Institutet och

Smittskyddsinstitutet i Solna. Motionären pekar på

att den svenska verksamheten på smittskyddsområdet

har en unik koncentration till området runt

Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet i

Solna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker

därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna

So605 (kd) yrkande 29 (delvis) och So638 (c) yrkande

5 (delvis).

Vad beträffar motion So568 (fp) konstaterar

utskottet att regeringen i februari 2004 beslutat

att det europeiska centrumet för förebyggande och

kontroll av sjukdomar skall lokaliseras till

Stockholm eller en till Stockholm angränsande

kommun. Motionen får härigenom anses i huvudsak

tillgodosedd.

Institutet för psykosocial medicin

(14:6)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 14:6 Institutet

för psykosocial medicin. Riksdagen bör därmed

avslå ett motionsyrkande om annan

medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör

också, främst med hänvisning till pågående

arbete på området, avslå motionsyrkanden

gällande ökat stöd m.m. till

Riksorganisationen för suicidprevention och

efterlevandestöd (SPES). Jämför reservation 5

(m, fp, kd, c).

I budgetpropositionen föreslås att 15 201 000 kr anvisas

till

anslaget 14:6 Institutet för psykosocial medicin.

Institutet för psykosocial medicin (IPM) har till

uppgift att bedriva och främja forskning i

psykosocial medicin. Forskningen skall vara inriktad

på praktisk tillämpning. IPM skall verka för att

erfarenheter och rön från den psykosociala

medicinska forskningen blir kända och nyttiggjorda.

Cirka 40 % av verksamheten finansieras via bidrag

från såväl statliga som ickestatliga finansiärer.

IPM:s forskning bedrivs inom områdena stress och

återhämtning, arbete och hälsa, psykosomatik,

migration och hälsa, självmordsproblematik samt barn

och trauma. Arbetet sker i nära samverkan med Karo-

linska Institutet, myndigheter på folkhälsoområdet,

frivilligorganisationer och näringslivet. Resultaten

presenteras i första hand i vetenskapliga artiklar

och andra publikationer men även genom medverkan i

utbildningar, konferenser och seminarier. I

samarbete med Stockholms läns landsting bedriver IPM

forskning och metodutveckling om självmord och

självmordsprevention. Under 2004 har extra medel

tillförts IPM:s anslag för syftet att främja själv-

mordspreventiva insatser i skolan.

Regeringen bedömer att IPM producerar angelägen

kunskap om sambanden mellan psykosocial

livssituation, hälsa och sjukdom. Som forskningsin-

stitut har IPM varit framgångsrikt, och IPM:s

expertkunskap har stor efterfrågan. I de senaste

årens regleringsbrev har regeringen betonat IPM:s

roll som ett nationellt kunskapscentrum för

psykosocial hälsa genom att särskilt lyfta fram

myndighetens uppgift att dels sammanställa och

sprida kunskap om folkhälsometoder, dels samordna

statliga forskningsinsatser inom det egna

forskningsområdet. I enlighet med det

förvaltningspolitiska programmets intentioner om

fortsatt renodling av den statliga verksamheten har

regeringen uppdragit åt Statskontoret att utreda och

föreslå andra organisationsformer än myndighetens

för IPM. Uppdraget skall redovisas senast den 15

december 2004. Statskontoret skall även utreda

framtida former för en central expertfunktion inom

självmordsområdet. Regeringen avser att återkomma i

dessa frågor i budgetpropositionen för 2006.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So247 av Hillevi Engström (m) begärs ett

tillkännagivande om att stödet till NASP, Nationellt

centrum för suicidforskning och prevention av

psykisk ohälsa, skall öka (yrkande 5).

Övriga motioner

I motion So247 av Hillevi Engström (m) begärs ett

tillkännagivande om att stödet till SPES,

Riksorganisationen för suicidprevention och

efterlevandestöd, skall öka (yrkande 3). Vidare

begärs ett tillkännagivande om att organisationen

SPES skall ges status av anhörigförening (yrkande

6).

I motion So508 av Mia Franzén (fp) begärs ett

tillkännagivande om att SPES, suicidpersoners

efterlevandestöd, tillförs medel för den

socialrehabiliterande funktion de har för dem som

går sjukskrivna på grund av att en anhörig valt att

ta sitt liv (yrkande 5).

I motion So657 av Anita Brodén (fp) begärs ett

tillkännagivande om stöd och stimulans till

frivilligorganisationerna som arbetar med

självmordsbenägna och deras anhöriga (yrkande 3).

Bakgrund och tidigare behandling

Nationellt centrum för suicidforskning och

prevention av psykisk ohälsa (NASP) inrättades 1994

som en enhet inom Institutet för psykosocial medicin

(IPM). Centret är också statens och Stockholms läns

landstings centrala expertenhet inom

självmordsforskning och förebyggande av psykisk

ohälsa. Finansieringen sker gemensamt av IPM och

Stockholms läns landsting.

Riksorganisationen för Suicid Prevention och

Efterlevandes Stöd (SPES) är en organisation för

efterlevande till någon som tagit sitt liv. SPES är

en rikstäckande ideell organisation som inte uppbär

organisationsstöd utan är beroende av projektmedel,

medlemsavgifter m.m. för sin verksamhet.

Ett motionsyrkande av innebörd att SPES skall ges

rätt att uppbära bidrag från staten har behandlats

av utskottet i betänkande 2000/01:SoU1. Utskottet

anförde därvid följande (s. 84).

I motion - - - begärs förändring av regelverket

för stöd till handikapp- och anhörigföreningar så

att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd kan

erhålla bidrag. I motion - - - begärs stöd till

organisationer som har dubbel funktion av

självhjälps- och stödkaraktär såsom SPES - Suicid

Prevention och Efterlevandes Stöd. Utskottet

anser att de aktuella organisationerna fyller en

viktig funktion i att erbjuda stöd och hjälp. Det

är en styrka att möta andra som har samma form av

sorg och erfarenhet. Utskottet är dock inte

berett att föreslå någon ändring i det nya

regelsystemet utan anser att den kommande

utvärderingen av det nya bidragssystemet bör

avvaktas. Utskottet förutsätter att de nämnda

föreningarnas problem noga beaktas vid

utvärderingen. Vad utskottet anfört med anledning

av motionerna - - - bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna (ej res.).

I betänkande 2000/01:SoU7 föreslog utskottet (s.

25), med anledning av motioner angående självmord

och barn, ett tillkännagivande till regeringen om

att de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur

självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast

bör omsättas till svenska förhållanden. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2000/01:135).

I betänkande 2001/02:SoU19 föreslog utskottet (s.

24), med anledning av motioner om

självmordsprevention, ett tillkännagivande till

regeringen om att antaga mål för det

självmordspreventiva arbetet. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2001/02:308).

I betänkande 2003/04:SoU9 redovisas (s. 35) att IPM

av regeringen har fått uppdraget att föra ut WHO:s

riktlinjer om självmordsförebyggande arbete i

skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker

därför medelstilldelningen. Utskottet är, liksom

motionären i So247 (m) yrkande 5, positivt till det

arbete som utförs vid Nationellt centrum för

suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

(NASP). Utskottet delar dock inte bedömningen om de

särskilda anslagsvillkor som framförs i

motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller såväl att organisationer som

SPES fyller en viktig funktion i att erbjuda stöd

och hjälp som att det är en styrka att möta andra

som har samma form av sorg och erfarenhet. Utskottet

har således stor förståelse för de synpunkter som

framförs i motionerna So247 (m) yrkandena 3 och 6,

So508 (fp) yrkande 5 och So657 (fp) yrkande 3.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen att

Statskontoret för närvarande har i uppdrag att dels

utreda och föreslå andra organisationsformer än

myndighetens för IPM, dels utreda framtida former

för en central expertfunktion inom

självmordsområdet. Mot bakgrund av detta pågående

arbete sammantaget med de tillkännagivanden som

utskottet gjort till regeringen på senare år anser

utskottet inte att något tillkännagivande är

nödvändigt med anledning av vad som anförs i

motionerna.

Folkhälsopolitiska åtgärder (14:7)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder. Riksdagen bör

därmed avslå motionsyrkanden dels om annan

medelsanvisning till anslaget, dels om

villkor för medelsanvisningen. Riksdagen bör

vidare avslå två motionsyrkanden om medel för

kontinuerligt tobaksförebyggande arbete.

Riksdagen bör dessutom, främst med hänvisning

till det omfattande arbete som pågår på

området, avslå ett antal motionsyrkanden

rörande spelberoende. Jämför reservationerna

6 (m, c) och 7 (v).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 78 054 000 kr

anvisas under anslag 14:7 Folkhälsopolitiska

åtgärder.

Bidrag från detta anslag fördelas av

Socialstyrelsen till nykterhetsorganisationer och

andra organisationer som arbetar med

alkoholskadeförebyggande verksamhet och stöd och

hjälp till missbrukare. Även Centralförbundet för

alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) erhåller

statsbidrag från detta anslag.

Regeringen anför att frivilliga organisationer på

alkohol- och narkotikaområdet utför insatser av

betydande värde och omfattning. På exempelvis alko-

hol- och narkotikaområdet når de frivilliga

organisationerna fler människor med sina insatser än

vad den kommunala socialtjänsten gör. Det

uppsökande, rådgivande och motivationsskapande

arbetet är omfattande och en allt större del av

opinionsbildning, kunskapsspridning och förebyggande

insatser sker genom de frivilliga organisationerna.

Regeringen bedömer det som angeläget att

Socialstyrelsen även i fortsättningen kan fördela

medel till organisationer som arbetar med alkohol-

och narkotikafrågor och utveckla samarbetet mellan

organisationerna och staten på det här området.

Statens övergripande syfte med bidraget, att

förstärka och komplettera de samhälleliga

insatserna, har i hög grad uppnåtts.

Statens stöd till CAN kanaliseras från 2002 helt

genom anslaget via Statens folkhälsoinstitut. Ett

särskilt avtal har träffats mellan staten och CAN

som reglerar användning, uppföljning och utvärdering

av medlen. Regeringens bedömning är att nyordningen

har fungerat bra och bör fortsätta.

För att fortsätta arbetet med att öka kunskapen om

spelberoende och för att initiera aktiviteter för

att förebygga spelberoende ökas anslaget med 10

miljoner kronor 2005 och med 25 miljoner kronor

2006.

Treårssatsningen på tobaksprevention som genomförs

under perioden 2002 t.o.m. 2004 om 30 miljoner

kronor årligen kommer att utvärderas av Statens

folkhälsoinstitut. Under perioden 2005-2006 överförs

per år 10 miljoner kronor från anslaget 14:8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, varav

5 miljoner kronor avsätts till Sluta-röka-linjen vid

Centrum för Tobaksprevention, Stockholms läns

landsting, och 5 miljoner kronor till stöd för

organisationer som arbetar med tobaksprevention.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2005 anvisar 38

054 000 kr, dvs. 40 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna är

kritiska till de kvalificeringskriterier som finns

uppställda för att få del av en stor del av de medel

som finns avsatta under anslag 14:7. De anser att

kvalitet skall prioriteras framför kvantitet varför

riktade insatser t.ex. mot ett tillfälligt

problemområde eller i samband med läkarbesök är att

föredra. Det påvisar t.ex. SBU i en utvärdering av

rökavvänjningsmetoder. Motionärerna anser att en

betydande andel av resurserna till folkhälsoåtgärder

skall ha en tydlig geografisk eller hälsomässig

inriktning för att uppnå bästa möjliga nytta och

kostnadseffektivitet.

I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen till anslag 14:7 Folkhälsopolitiska

åtgärder för år 2005 anvisar 300 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit (delvis).

Motionärerna anför att anslagen 14:7 och 14:8 i stor

utsträckning berör åtgärder för att förebygga

livsstilsskador. De önskar därför behandla dem i ett

sammanhang. Motionärerna anför att ökningen av

anslaget bör göra det möjligt att dels undvika en

försämring av resurserna för tobaksförebyggande

åtgärder, dels fortsätta satsningen såväl på att

stödja det lokala och regionala drogförebyggande

arbetet som att öka stödet till

frivilligorganisationernas viktiga verksamhet. Även

det internationella samarbetet mot alkohol- och

narkotikaskador bör intensifieras, bl.a. genom

riktat stöd till det alkoholförebyggande arbetet i

Världshälsoorganisationen (WHO) och dess

Europaregion.

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslag 14:7 Folkhälsopolitiska

åtgärder för år 2005 anvisar 50 miljoner kronor mer

än vad regeringen föreslagit (yrkande 29 delvis).

Motionärerna föreslår en satsning på 50 miljoner

kronor för 2005 och på 25 miljoner kronor per år för

2006 och 2007 för ökade bidrag till utveckling av

narkotikaförebyggande arbete.

Frivilligorganisationer och föreningsliv är en

underutnyttjad aktör inom det drogförebyggande

arbetet, anförs det. Bidragen till organisationer

verksamma inom narkotikaprevention, information,

uppsökande verksamhet och föräldraengagemang behöver

därför öka.

I motion So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs

ett tillkännagivande om frivilligorganisationer och

föreningsliv som en underutnyttjad aktör i det

narkotikaförebyggande arbetet (yrkande 5). Enligt

motionärerna behöver bidragen till organisationer

verksamma inom narkotikaprevention, information,

uppsökande verksamhet och föräldraengagemang öka.

Motionärerna pekar på att Kristdemokraterna för

detta ändamål avsätter sammanlagt 100 miljoner

kronor de närmaste tre åren, 50 miljoner kronor

under 2005 och 25 miljoner kronor vartdera för åren

2006 och 2007.

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska

åtgärder för år 2005 anvisar 200 miljoner kronor mer

än vad regeringen föreslagit (yrkande 5 delvis).

Motionärerna anför att för människors hälsa är det

egna beteendet och den personliga situationen minst

lika viktig som de insatser som sjukvården kan

erbjuda. Folkhälsoarbetet bör därför uppvärderas och

hälso- och sjukvården organiseras så att den stöder

människors egen omsorg om sin och sina närståendes

hälsa. Satsningen bör fortsätta även under 2006 och

2007.

I motion So416 av Anne Marie Brodén (m) begärs ett

tillkännagivande om att medel för information om

införande av rökfria serveringar bör avsättas

nationellt (yrkande 2).

Även i motion So463 av Annika Qarlsson (c) begärs

ett tillkännagivande om att medel för implementering

av lagen om rökfria serveringsmiljöer bör avsättas

nationellt (yrkande 2).

Övriga motioner

Två motioner rör medel till det tobaksförebyggande

arbetet.

I motion So416 av Anne Marie Brodén (m) begärs ett

tillkännagivande om att medel för ett kontinuerligt

tobaksförebyggande arbete bör säkras (yrkande 1).

Motionären är kritisk till att inga medel avsatts i

budgetpropositionen för tobaksförebyggande arbete.

Även i motion So463 av Annika Qarlsson (c) begärs

ett tillkännagivande om att medel för ett

kontinuerligt tobaksförebyggande arbete på nationell

nivå bör säkerställas (yrkande 1).

Ett flertal motioner rör spelberoende.

I motion Kr356 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om att verkställa

Statens folkhälsoinstituts åtgärdsplan mot

spelberoende (yrkande 8). Vidare begärs ett

tillkännagivande om forskningsuppdraget till Statens

folkhälsoinstitut (yrkande 10).

I motion Kr367 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om behovet av ökad

behandlingsverksamhet (yrkande 2). Enligt

motionärerna måste resurserna till

behandlingsverksamhet för dem som drabbas av spelets

sociala avigsidor närma sig behoven härav.

I motion Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om att aktivt arbeta med

förebyggande insatser för de spelberoende och deras

anhöriga (yrkande 21).

I motion So564 av Gabriel Romanus (fp) begärs ett

tillkännagivande om utvärdering av vilka spelformer

som är särskilt beroendeframkallande och om behovet

av åtgärder i Sverige och internationellt med

ledning av utvärderingen. Motionären anför att den

utredare som tillsatts med uppgift att se över den

svenska spelmarknaden och den lagstiftning som

reglerar denna även bör värdera olika spelformer och

föreslå åtgärder för att förebygga spelberoende.

I motion Kr267 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs

tillkännagivande om att utreda ungas ökande

spelberoende och komma med förslag till preventiva

åtgärder (yrkande 4).

I motion So548 av Dan Kihlström (kd) begärs

tillkännagivanden om behovet av att vidta åtgärder

för att minska spelmissbruket (yrkande 1), om en

ökad ekonomisk satsning på vård av spelberoende

(yrkande 2) och om att minska minderårigas

tillgänglighet till spelautomater (yrkande 3).

I motion So253 av Annelie Enochson (kd) begärs

tillkännagivande om att minska barns och ungdomars

tillgänglighet till spelautomater (yrkande 1) och om

att följa det förslag om ökade anslag som Statens

folkhälsoinstitut har lagt fram för att kunna

finansiera åtgärder som skall leda till ett minskat

spelberoende (yrkande 2).

I motion Kr332 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om att behandling av spelberoende

införs i lagtexten i socialtjänstlagen (yrkande 3).

Motionärerna pekar på att det endast genom en rad i

förararbetena till socialtjänstlagen framgår att

behandling för spelberoende skall erbjudas. Vidare

begärs ett tillkännagivande om att institutet för

metodutveckling inom socialtjänsten bör ges i

uppdrag att se över insatserna i socialtjänsten till

spelberoende kvinnor (yrkande 4). Motionärerna anför

att det är av vikt att behandlingsplaner,

behandlingshem och andra insatser som vänder sig

till kvinnor är utformade utifrån kvinnors behov.

I motion Kr333 av Sten Lundström m.fl. (v) begärs

ett tillkännagivande om behovet av en utredning

kring de negativa följderna av värdeautomatspelet

Jack Vegas (yrkande 1).

I motion So586 av Catherine Persson (s) begärs ett

tillkännagivande om forskning avseende spelberoende.

Motionären anför att forskning avseende spelberoende

är sparsamt förekommande varför det finns få

utvärderade behandlingsmetoder vid spelberoende. Då

staten har ett betydande ansvar för spelmarknaden är

det angeläget att staten också bidrar till forskning

för att motverka de negativa konsekvenser i form av

spelberoende som kan uppstå i samband med

spelverksamhet.

I motion So625 av Luciano Astudillo och Leif

Jakobsson (båda s) begärs att regeringen agerar för

att bekämpa spelmissbruk.

Bakgrund och tidigare behandling

I proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.

anförde regeringen under rubriken rätt till bistånd

(s. 93) bl.a. följande.

Den vård och behandling som närmast avses är

sådan som ligger inom socialtjänstens

ansvarsområde, dvs. framför allt behandling för

missbruk av alkohol, narkotika och liknande. Men

även behandling för spelmissbruk kan i vissa fall

vara en insats som ligger inom socialtjänstens

ansvarsområde. Vård och behandling av barn och

unga är också sådana insatser som blir föremål

för biståndsbedömning. - - -

I betänkandet med anledning av propositionen, (bet.

2000/01:SoU18, rskr. 200/01:259) anförde

socialutskottet, som svar på motionsyrkanden om att

rätten till bistånd för behandling av spelberoende

uttryckligen skall införas i socialtjänstlagen,

följande, (s. 88):

Utskottet delar regeringens bedömning att bistånd

enligt socialtjänstlagen skall kunna utgå även

till behandling för spelmissbruk, dock under

förutsättning att behandlingen är att hänföra

till socialtjänstens ansvarsområde och inte är

att anse som sådan sjukvårdande insats som

sjukvårdshuvudmannen ansvarar för. Utskottet vill

vidare framhålla att det pågår ett aktivt arbete

för att bygga upp kunskap om spelberoende och

hjälpinsatser till dem som drabbats av beroendet.

Utskottet ser mycket positivt på den verksamhet

som bedrivs och utgår från att

Folkhälsoinstitutet även i den nya organisationen

kommer att fortsätta sitt arbete på området. De

krav på lagändring som framförs i motionerna

So352 (s) och So356 (v) yrkande 9 kan utskottet

inte ställa sig bakom. Utskottet tillstyrker

därmed 3 kap. 7 § och 5 kap. 9 § i förslaget till

ny socialtjänstlag och avstyrker motionerna.

Motioner om spelberoende behandlades i betänkande

2002/03:SoU1. I utskottets bedömning (s. 42 f.)

anfördes bl.a. följande:

Statens folkhälsoinstituts arbete med förslag

till handlingsprogram skall redovisas inom kort.

Detta sammantaget med kulturutskottets

tillkännagivande i våras gör att socialutskottet

bedömer att flertalet av nu aktuella motioner får

anses tillgodosedda. Socialutskottet anser dock

att regeringen vid det kommande arbetet med att

genomföra handlingsprogrammet bör beakta det som

tas upp i motionerna - - - om spelets

samhällsekonomiska konsekvenser och forskning på

området.

Mot bakgrund av det anförda och med delvis bifall

till motionerna - - - föreslår utskottet att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Motionerna - - - är

åtminstone delvis tillgodosedda.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:81).

Även vid beredningen av förra årets

budgetproposition, betänkande 2003/04:SoU1,

behandlades motioner om spelberoende. I utskottets

bedömning (s. 57) anfördes följande:

Statens folkhälsoinstitut har i januari 2003

redovisat ett regeringsuppdrag innefattande ett

förslag till handlingsprogram för att motverka

spelberoende och minska de skadliga effekterna av

överdrivet spelande. Detta handlingsprogram

bereds alltjämt av regeringen och har hittills

resulterat i ett antal förslag som redovisas i

föreliggande budgetproposition. Utskottet noterar

med tillfredsställelse att ett omfattande arbete

nu inletts för att förebygga och motverka

spelberoende. Utskottet finner att detta arbete

sammantaget med dels de åtgärder som i framtiden

kan komma att initieras med anledning av

förslaget till handlingsprogram, dels de yt-

terligare medel som avsätts för spelberoende i

årets budgetproposition borgar för att problemet

med spelberoende kommer att ges en betydande

uppmärksamhet i framtiden. Utskottet som delar

motionärernas oro kommer att noga följa

utvecklingen på området.

Mot bakgrund av det anförda får motionerna - - -

anses i huvudsak tillgodosedda (res. fp+c

respektive kd).

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:84).

Aktuellt

Regeringen har i maj 2004 (dir. 2004:76) tillkallat

en särskild utredare med uppdrag att se över

lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet.

Utredaren skall mot bakgrund av den av riksdagen och

regeringen fastställda spelpolitiken och med hänsyn

tagen till den aktuella utvecklingen lämna de

förslag som kan behövas för att anpassa regleringen

inom området till den marknadsmässiga och tekniska

utvecklingen samt till utvecklingen av EG-rätten.

Utredaren skall även beakta utvecklingens och

förslagens inverkan på folkhälsan och de sociala

skyddshänsyn som skall tas. I uppdraget ingår även

att bedöma hur marknadsföringen av spel påverkar

efterfrågan på olika spelformer och

problemspelandets utveckling och att vid behov lämna

förslag. Uppdraget skall redovisas senast den 15

december 2005.

I rapporten Den statliga spelapparaten - Mellan

ekonomisk succé och social realitet (SoRAD

forskningsrapport 22-2004) har docent Philip

Lalander genomfört en studie som inleddes år 2002

och som baseras på deltagande observationer vid

spelapparater på svenska restauranger och på

kvalitativa intervjuer med 18 Jack Vegas-spelare av

karaktären "storspelare". I rapporten kritiseras den

svenska spelmarknaden och speciellt fenomenet Jack

Vegas. Författaren uttrycker framför allt kritik mot

att så mycket skuld och ansvar psykologiseras,

biologiseras och patologiseras och att de

"spelberoende" ses som problemet som kräver en

lösning. Vad man i stället bör göra är att lyfta

fram teknologi och tillgänglighet som ett stort

problem i sammanhanget.

Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtats

bl.a. att kunskapscentrum för spelfrågor nu har

inrättats i Stockholm, Göteborg och Malmö, att

utbildnings- och informationsinsatser om

spelberoende för ca 6 000 personer som arbetar

med beroendefrågor inom socialtjänst, landsting,

kriminalvård och enskilda institutioner planeras

att inledas under 2005. Vidare har inhämtats att

den folkhälsoenkät som genomförts under året, och

som bl.a. innefattar några frågor om spel,

bekräftar att det finns en folkhälsoaspekt på

spel. Dessutom har erfarits att kartläggningar av

spelproblem dels bland ungdomar, dels bland

invandrare och etniska minoriteter planeras.

Kartläggningarna skall följas av förslag till

insatser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker

därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna

So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29 (delvis),

So609 (kd) yrkande 5, So638 (c) yrkande 5 (delvis)

och So654 (fp) delvis. Utskottet är liksom

motionärerna i motionerna So416 (m) yrkande 2 och

So463 (c) yrkande 2 positiva till information inför

införandet av bestämmelser om rökfrihet i

serveringsmiljöer. Utskottet delar dock inte

bedömningen av de särskilda anslagsvillkor som

framförs i motionsyrkandena.

När det gäller de synpunkter som framförs i

motionerna So416 (m) yrkande 1 och So463 (c) yrkande

1 vill utskottet peka på att medel för

tobaksförebyggande arbete, 10 miljoner kronor,

föreslås tillföras anslag 14:7 från anslag 14:8.

Vidare finner utskottet det rimligt att den

treårssatsning på tobaksprevention som genomförts

under 2002-2004 nu utvärderas. I sammanhanget vill

utskottet peka på att riksdagen våren 2003 antog

förslagen i proposition 2002/03:35 Mål för

folkhälsan (bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). I

samband därmed fastställdes ett målområde som bl.a.

avser minskat bruk av tobak (Målområde 11).

Utskottet vidhåller den inställning till hur det

tobakspreventiva arbetet bör bedrivas som har

återgivits i betänkandet (s. 52 f.) och som

utskottet därefter även vidhållit i betänkande

2003/04:SoU8 Rökfria serveringsmiljöer m.m. (s. 14

f. rskr. 2003/04:216). Motionerna avstyrks.

I motion Kr332 (v) yrkande 3 efterfrågas en

ändring i socialtjänstlagen (2001:453) så att det i

lagtexten uttryckligen anges att behandling av

spelberoende skall erbjudas den som behöver det.

Utskottet noterar att de som har hamnat i ett

spelberoende redan i dag kan erbjudas hjälp med stöd

av socialtjänstlagens regler. Utskottet har dock

erfarit att kunskapen om spelberoende, jämfört med

t.ex. kunskapen om alkoholmissbruk, är begränsad

bland socialtjänstens personal. Utskottets

förhoppning är emellertid att kunskapen om

spelberoende hos denna personalgrupp och därmed även

förmågan att erbjuda behandling kommer att

förbättras i takt med att de av Statens

folkhälsoinstitut initierade utbildnings- och

informationsinsatserna kommer till stånd.

Sammanfattningsvis anser utskottet att någon

lagändring inte är erforderlig.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att

ett omfattande arbete nu inletts för att förebygga

och motverka spelberoende. Utskottet konstaterar

vidare att det uppdrag som den särskilde utredaren

(dir. 2004:76) med uppgift att se över

lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet

erhållit även omfattar de från folkhälsosynpunkt

negativa konsekvenserna av spel. Utskottet

förutsätter att utredningen analyserar risken för

spelberoende med olika spelformer och, om det

erfordras, tar initiativ till ytterligare forskning

som belyser dessa frågor, samt föreslår de åtgärder

som en sådan analys kan föranleda. Vidare är

utskottet alltjämt av uppfattningen att detta arbete

sammantaget med dels de åtgärder som i framtiden kan

komma att initieras med anledning av förslaget till

handlingsprogram, dels de ytterligare medel som

avsätts för att förebygga spelberoende i årets

budgetproposition borgar för att problemet med

spelberoende kommer att ges en betydande

uppmärksamhet i framtiden. Därvid bör även det

genusperspektiv, som framhålls i motion Kr332 (v)

yrkande 4, beaktas. Utskottet noterar vidare att

anslaget planeras öka även 2006. Utskottet kommer

även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen på

området.

Mot bakgrund av det anförda får motionerna So253

(kd), So548 (kd), So564 (fp), So586 (s), So625 (s),

Kr267 (kd) yrkande 4, Kr332 (v) yrkande 4, Kr333 (v)

yrkande 1, Kr354 (c) yrkande 21, Kr356 (kd)

yrkandena 8 och 10 samt Kr367 (fp) yrkande 2 anses i

huvudsak tillgodosedda.

Alkohol- och narkotikapolitiska

åtgärder (14:8)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder. Riksdagen bör

därmed avslå ett motionsyrkande om annan

medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör

även, med hänvisning till att frågan helt

nyligen behandlats av riksdagen, avslå ett

motionsyrkande om alkoholreklam.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 265 750 000 kr

anvisas under anslag 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder.

Anslaget utgörs av stöd till alkohol- och

narkotikapolitiska insatser. Internationaliseringen

och det svenska EU-inträdet har ändrat

förutsättningarna att bedriva en traditionell svensk

alkoholpolitik. Mot den bakgrunden presenterade

regeringen för riksdagen 2001 en nationell

handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop.

2000/01:20). Handlingsplanen lägger fast grund-

valarna för en alkoholpolitik som syftar till att

minska alkoholkonsumtionen och begränsa

alkoholskadorna. Handlingsplanens huvudinriktning är

att stimulera utvecklingen av målinriktade och

samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå.

En särskild kommitté - Alkoholkommittén - har

tillsatts med uppdrag att samordna insatserna på

nationell nivå och att i samspel med kommuner och

landsting stimulera insatserna på regional och lokal

nivå. För att genomföra den nationella

handlingsplanen har 680 miljoner kronor avsatts för

2001-2004 från anslaget.

Regeringen anför att de förebyggande insatserna är

av avgörande betydelse när det gäller att motverka

alkohol- och narkotikamissbrukets utbredning.

Information, opinionsbildning och andra alkohol- och

narkotikaförebyggande insatser, framför allt på

lokal och regional nivå, får därför en ökad

betydelse i ansträngningarna att påverka attityder

och beteenden. Att stimulera utvecklingen av

målinriktade och samordnade förebyggande insatser på

kommunal nivå blir särskilt viktigt i arbetet med

att förverkliga de nationella handlingsplanernas

intentioner. För att motverka den negativa

utvecklingen av alkoholskador och minska den ökade

alkoholkonsumtionen och den ökande narkoti-

kaanvändningen samt fullfölja genomförandet av

narkotikahandlingsplanen och den nationella

handlingsplanen för att förebygga alkoholskador

föreslår regeringen att ytterligare 200 miljoner

kronor anvisas på anslaget 2005. Dessa medel bör

bl.a. bidra till en fortsatt satsning som

kanaliseras via länsstyrelserna till landets

kommuner för att förstärka det lokala alkohol- och

narkotikaförebyggande arbetet där.

Under åren 2005 och 2006 överförs årligen 10

miljoner kronor från anslaget till det

tobaksförebyggande arbetet under anslag 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:8 Alkohol-

och narkotikapolitiska åtgärder för år 2005 anvisar

285 750 000 kr, dvs. 20 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna anser,

mot bakgrund av den senaste tidens allvarliga

utveckling på narkotikaområdet, att kraftfulla

åtgärder för att förhindra missbruk är nödvändiga.

De avsätter därför 20 miljoner kronor mer än

regeringen under kommande treårsperiod under anslag

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.

Insatserna skall särskilt riktas så att

nyrekrytering av missbrukare förhindras.

Övrig motion

I motion So602 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs ett

tillkännagivande om att stoppa alkoholreklamen

(yrkande 3). Motionären anför att alkoholreklamens

syfte är att öka försäljningen av alkohol. Då ökad

försäljning leder till ytterligare skador bör

alkoholreklam förbjudas.

Tidigare behandling

Yrkanden om alkoholreklam behandlades senast av

utskottet i betänkande 2004/05:SoU6 Vissa ändringar

i alkohollagen (1994:1738). I betänkandet ställde

sig utskottet bakom regeringens förslag till

ändringar i alkohollagen som innefattade bl.a.

begränsningar av marknadsföringen av alkoholdrycker

till konsumenter. Lagändringarna föreslås träda i

kraft den 1 januari 2004. Motionsyrkandena, bl.a. om

en avveckling av marknadsföringen av alkoholdrycker,

ansågs åtminstone delvis tillgodosedda med det

framlagda lagförslaget och avstyrktes (s. 10; res.

m). Betänkandet behandlas i kammaren den 10 november

2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker

därför medelstilldelningen och avstyrker motion

So577 (m) delvis.

Motionsyrkanden om alkoholreklam har helt nyligen

behandlats och avstyrkts i betänkande 2004/05:SoU6

Vissa ändringar i alkohollagen (1994:1738) (s.

6-10). Utskottet har inte ändrat inställning och

avstyrker därför motion So602 (kd) yrkande 3.

Alkoholsortimentsnämnden (14:9)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 14:9

Alkoholsortimentsnämnden. Riksdagen bör

därmed avslå ett motionsyrkande med förslag

om att anslaget skall minskas.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 430 000 kr

anvisas under anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.

Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari

1995 i enlighet med de krav som Europeiska

kommissionen uppställt inför Sveriges inträde i

Europeiska unionen för att Sverige skulle kunna

behålla detaljhandelsmonopolet på alkohol. Samtidigt

avskaffades övriga monopol inom alkoholområdet.

Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-

diskriminerande i enlighet med de principer som

fastlagts i avtalet mellan staten och Systembolaget.

För att säkerställa icke-diskrimineringen inrättades

Alkoholsortimentsnämnden som en oberoende nämnd med

uppgift att pröva besvär över Systembolagets beslut

att avvisa eller avföra viss alkoholhaltig dryck

från sortimentet. Nämnden består av en lagfaren

domare som ordförande samt fyra andra ledamöter. De

utses av regeringen för tre år. För beredning av

ärenden hos nämnden utses en sekreterare som skall

vara lagfaren.

Regeringen anför att det inledningsvis var det

svårt att bedöma hur många ärenden som nämnden

skulle komma att få behandla. Numera har verksam-

heten och antalet ärenden stabiliserats.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:9

Alkoholsortimentsnämnden anvisar 30 000 kr, dvs. 400

000 kr mindre än vad regeringen föreslagit (delvis).

Motionärerna anför att det med ett avvecklat

detaljhandelsmonopol för Systembolaget också blir

naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller att Alkoholsortimentsnämnden bör

vara kvar i sin nuvarande form. Utskottet

tillstyrker medelsfördelningen. Motion So577 (m)

delvis avstyrks.

Lokalt folkhälsoarbete (14:10,

förslag till nytt anslag)

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 14:10 Lokalt folkhälsoarbete.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:10 Lokalt

folkhälsoarbete för år 2005 anvisar 40 miljoner kro-

nor (delvis). För att stimulera framväxten av

riktade insatser och regionalt och lokalt

folkhälsoarbete vill motionärerna under år 2005

anslå sammanlagt 40 miljoner kronor till anslagspost

14:10 Lokalt folkhälsoarbete.

Bakgrund och tidigare behandling

Även vid fjolårets behandling av

budgetpropositionen, betänkande 2003/04:SoU1,

föreslogs ett nytt anslag avseende lokalt

folkhälsoarbete (s. 62). Motionen avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om vad som framgår under

anslaget 14:8 om satsningar för att förstärka det

lokala alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet.

Vidare beslutade riksdagen våren 2003, med anledning

av propositionen Mål för folkhälsan, ett

övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet

jämte en sektorsövergripande målstruktur för det

samlade folkhälsoarbetet med elva målområden (prop.

2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145).

Mot denna bakgrund och det arbete som initierats med

anledning av folkhälsopropositionen anser utskottet

att det saknas anledning att föreslå medel till ett

nytt anslag inom området. Motion So577 (m) delvis

avstyrks.

Övrig medelsanvisning

Regeringens förslag till medelsanvisningar till

anslagen 14:2 Bidrag till WHO och 14:3 Bidrag till

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har inte

mött någon erinran i form av motioner.

Utskottet tillstyrker de föreslagna

medelsanvisningarna.

Politikområde Barnpolitik

Stimulans till arbetet med

föräldragrupper (15:4, förslag till

nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 15:4 Stimulans till arbetet med

föräldragrupper.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till ett nytt anslag, Stimulans till

arbetet med föräldragrupper, för budgetåret 2005

anvisar 10 miljoner kronor (yrkande 5 delvis). I

yrkande 3 begärs att riksdagen beslutar att uppta

ett nytt anslag Stimulans till arbetet med

föräldragrupper. Föräldragrupper, som träffas med

regelbundenhet, byter erfarenheter, tar del av ny

information, umgås m.m., har enligt motionärerna

visat sig vara ett verksamt medel för att stärka de

sociala nätverken kring föräldraskapet och även att

öka fädernas delaktighet och minska

skilsmässofrekvensen m.m. Motionärerna anser att det

är av stort intresse att stödja och stimulera

spridningen av föräldragruppskonceptet och anslår

därför medel under nytt anslag för detta ändamål.

Tidigare behandling

I det av riksdagen godkända betänkande 2003/04:SoU9

Utveckling av den nationella strategin för att

förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter

samt andra barnfrågor behandlade utskottet

motionsyrkanden om föräldrastödjande arbete.

Utskottet betonade vikten av att det inom mödra- och

barnhälsovården finns utrymme för förebyggande

arbete, för kunskapsöverföring och nätverksbygge

samt för ett riktat stöd till de föräldrar som

behöver extra tid, omtanke och råd. Motioner om

bl.a. föräldragrupper avstyrktes emellertid med

hänvisning till att Statens folkhälsoinstitut i

december 2004 skall slutredovisa sitt uppdrag att

samla in, analysera och sprida kunskap om hur

föräldrastöd av olika slag kan utformas på bästa

sätt (s. 28 f; res. m, fp, c resp. mp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin inställning att det arbete

som för närvarande bedrivs inom Statens

folkhälsoinstitut bör avvaktas innan några initiativ

tas på detta område. Motion So638 (c) yrkandena 3

och 5 (delvis) avstyrks.

Övrig medelsanvisning

Regeringens förslag till medelsanvisning under

anslagen 15:1 Barnombudsmannen, 15:2 Myndigheten för

internationella adoptionsfrågor och 15:3 Insatser

för att förverkliga FN:s konvention om barnets

rättigheter i Sverige har inte mött någon erinran i

form av motioner.

Utskottet tillstyrker de föreslagna

medelsanvisningarna.

Övriga frågor under politikområdet

Adoptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

adoptioner. Utskottet hänvisar till en

utredning på området, vars slutsatser bör

avvaktas.

Motioner

I motion So201 av Tobias Billström och Margareta

Pålsson (m) begärs ett tillkännagivande om ökade

möjligheter till adoption i Sverige. Enligt

motionärerna bör möjligheterna för det sociala att

rekommendera och medverka till att barn adopteras

bort även i Sverige ökas.

I motion So511 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (c) begärs ett tillkännagivande om

obligatorisk och kostnadsfri utbildning för alla

adoptivföräldrar (yrkande 1). Vidare begärs ett

tillkännagivande om att i en kunskapsbank samla all

forskning kring adoptioner och göra den tillgänglig

för alla som arbetar med adoptioner (yrkande 2).

Tidigare behandling m.m.

Motioner om att staten, genom de sociala

myndigheterna, bör förenkla för nationella

adoptioner och se det som ett reellt alternativ till

såväl abort som fosterhemsplaceringar behandlades

senast av utskottet i det av riksdagen godkända

betänkande 2004/05:SoU3 Internationella

adoptionsfrågor m.m. Utskottet ansåg sig inte kunna

ställa sig bakom motionärernas krav och motionerna

avstyrktes (s. 34 f.).

I betänkandet behandlades även frågan om

obligatorisk utbildning för alla adoptivföräldrar.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att

komplettera 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453)

med kravet att den som vill adoptera ett barn med

hemvist utomlands inte bara skall ha

tillfredsställande kunskaper utan även

tillfredsställande insikter om adoptivbarn och deras

behov. Utskottet instämde även med regeringen att

det rimligen kan krävas av blivande adoptivföräldrar

att de skall genomgå en för adoptionssituationen

adekvat utbildning. Genom att ställa upp ett krav på

obligatorisk föräldrautbildning ansågs det rimligt

att lägga ett lagstadgat ansvar på kommunerna att

anvisa lämplig sådan utbildning till dem som vill

adoptera. Ett motionsyrkande som motsatte sig

kompletteringen avstyrktes (s. 19 f; res. m+fp+kd).

I syfte att tydliggöra att kommunal

föräldrautbildning inför adoption är en sådan social

tjänst som kommunen enligt

8 kap. 2 § socialtjänstlagen får ta ut avgift för,

föreslogs ett tillägg i nämnda paragraf. Utskottet

ställde sig bakom regeringens förslag.

I betänkandet konstateras vidare att Institutet

för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid

Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att samla

forskningsresultat om internationella adoptioner,

att utveckla metoder och att sprida kunskapen till

dem som arbetar med bl.a. hemutredningar och stöd

och hjälp efter genomförd adoption. Utskottet

konstaterade även att regeringen i

budgetpropositionen för år 2005 föreslår att

anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m. under utgiftsområde 9 tillförs 2

miljoner kronor engångsvis för kunskapsutveckling om

internationella adoptioner. Ett motionsyrkande om

bl.a. utbildning för och krav på utbildning hos dem

som gör hemutredningar avstyrktes (s. 25 f; res. m).

Riksdagen godkände utskottets förslag den 27

oktober 2004 (prot. 2004/05:21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning i nyligen

behandlade betänkande 2004/05:SoU3 Internationella

adoptionsfrågor m.m. Motionerna So201 (m) samt So511

(c) yrkandena 1 och 2 avstyrks således.

Politikområde Handikappolitik

Personligt ombud (16:1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 16:1 Personligt

ombud. Riksdagen bör därmed avslå en motion

om annan medelsanvisning till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 90 000 000 kr

anvisas under anslag 16:1 Personligt ombud.

Statsbidraget, som tillkom år 2000, går till att

bygga upp en rikstäckande permanent verksamhet med

personligt ombud för personer med psykiska

funktionsnedsättningar. Verksamheten skall grundas

på ett kommunalt ansvar och huvudmannaskap även om

formerna för verksamheten kan variera. Kommuner kan

t.ex. sluta avtal med någon annan att utföra

verksamheten. Förutom statsbidrag till kommunala

funktioner med personligt ombud har en viss del av

bidraget (i genomsnitt ca 10 %) fått täcka kostnader

för bl.a. administration, utbildning och

uppföljning. Socialstyrelsen utvärderar verksamheten

och stimulerar tillsammans med länsstyrelserna till

vidareutveckling.

I propositionen anförs vidare (s. 129) att

funktionen personligt ombud har fått bra genomslag i

landets kommuner. Det statliga stödet och det sätt

som funktionen byggts upp har resulterat i att ca

240 kommuner - drygt 80 % av alla kommuner -

bedriver verksamhet med personligt ombud. I

september 2003 fanns det ca 270 ombud i tjänst i

dessa kommuner. I drygt hälften av verksamheterna

med personliga ombud (98 st.) samverkar två eller

flera kommuner/stadsdelar.

Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2004

fått ett brett uppföljnings- och utvärderingsuppdrag

som skall avrapporteras senas den 31 maj 2005.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslaget 16:1 Personlig

ombud för år 2005 anvisar 200 miljoner kronor utöver

vad regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna

anför att personer med allvarlig psykisk sjukdom,

exempelvis schizofreni, är en grupp med särskilt

behov av stöd. Denna grupps behov försummas

emellertid ofta när olika huvudmän försöker undvika

kostnader genom att skjuta över ansvaret på andra.

En verksamhet som syftar till att samordna

insatserna från olika huvudmän är därför värdefull.

Behovet av samordning av insatserna inom den

psykiatriska vården är akut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen är väl avvägd. Utskottet

tillstyrker därmed medelstilldelningen och avstyrker

motion So577 (m) delvis. Utskottet noterar att

Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp och

utvärdera verksamheten med personliga ombud.

Rapporten skall avlämnas senast den 31 maj 2005.

Utskottet erinrar om det ovan tillstyrkta nya

anslaget 13:10 Bidrag till psykiatri och social

psykiatri till vilket avsätts 500 miljoner kronor

2005 för satsningar på psykiatri och insatser inom

socialtjänstens område.

Vissa statsbidrag inom

handikappområdet (16:2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 16:2 Vissa

statsbidrag inom handikappområdet. Riksdagen

bör, med hänvisning till pågående utredning

på området, avslå två motioner om annan

fördelning av statsbidraget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 275 000 000 kr

anvisas under anslaget 16:2 Vissa statsbidrag inom

handikappområdet.

Från detta anslag lämnas statsbidrag till

landstingen för vissa handikappinsatser som avser:

- statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner

kronor) samt

-

- statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner kronor).

-

Statsbidrag till rådgivning och annat personligt

stöd samt till tolktjänst utgår enligt den kommunala

finansieringsprincipen, dels för den utökade

målgrupp som landstingen fick ansvar för när LSS

trädde i kraft, dels för det utökade ansvar som

landstingen samtidigt fick för tolktjänsten.

Socialstyrelsen fördelar statsbidraget till

landstingen. Fördelningsmodellen bygger på antal

invånare i respektive landstingsområde med undantag

för Örebro läns landsting som på grund av stor kon-

centration av döva har en högre andel av

statsbidraget.

I december 2003 fick en särskild utredare

regeringens uppdrag att göra en översyn av rätten

och möjligheterna att använda teckenspråket.

Utredaren skall dessutom pröva frågan om en ny

fördelningsmodell för statsbidraget till tolktjänst

för döva, dövblinda m.fl. Föreslår utredaren ett

fortsatt riktat statsbidrag skall syftet med bidra-

get klargöras. Uppdraget skall redovisas senast den

1 juli 2005.

Motioner med anslagseffekt för budgetåret 2005

I motion So257 av Sofia Larsen (c) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om en

förändring av den statliga fördelningen av bidraget

till landstingens tolkcentraler. Motionären anser

att bidraget till landets tolkcentraler skall

fördelas efter behov och inte efter antalet

invånare.

Även i motion So321 av Inger Lundberg m.fl. (s)

begärs tillkännagivande om att statsbidraget till

tolktjänst för döva skall omfördelas med hänsyn till

antalet tolkanvändare i de enskilda landstingen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen

väl avvägd och tillstyrker därmed

medelstilldelningen. Utskottet konstaterar att den

särskilde utredaren som har i uppdrag att göra en

översyn av rätten och möjligheterna att använda

teckenspråket också skall pröva frågan om en ny

fördelningsmodell för statsbidraget till tolktjänst

för döva, dövblinda m.fl. Motionerna So257 (c) och

So321 (s) är därmed i viss mån tillgodosedda.

Bidrag till viss verksamhet för

personer med funktionshinder (16:4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringen förslag om

medelsanvisning till anslag 16:4 Bidrag till

viss verksamhet för personer med

funktionshinder. Riksdagen bör därmed avslå

en motion om annan medelsanvisning till

anslaget. Riksdagen bör vidare avslå en

motion om ledarhundsverksamheten. Dessutom

bör en motion om permanent finansiering av

Nationella hjälplinjen och en motion om

tillgången till pollenrapporter avslås.

Jämför reservationerna 8 (m), 9 (m, fp, kd,

c) och 10 (m).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 82 394 000 kr

anvisas under anslag 16:4 Bidrag till viss

verksamhet för personer med funktionshinder.

Statsbidraget skall stimulera organisationers

möjligheter att bedriva verksamheter av betydelse

för personer med funktionshinder. Bidrag föreslås

lämnas till ett tiotal verksamheter 2005. Bland dem

som föreslås erhålla stöd är Synskadades Riksförbund

för bl.a. inköp av ledarhundar för synskadade m.m.

och Naturhistoriska museet/palynologiska

laboratoriet för prognostisering och rapportering av

pollenhalter m.m. Stöd föreslås också till

handikapporganisationer för att driva riksomfattande

rekreationsanläggningar för personer med

funktionshinder. Vidare redovisas att regeringen

avser att övergångsvis ge ett tillfälligt stöd under

2005 på 4 miljoner kronor till Nationella

hjälplinjen för att hjälplinjen skall finna former

för att fortsätta sin verksamhet. Nationella

hjälplinjen, vars medlemmar kommer från sju

handikapporganisationer, har genom ett treårigt stöd

från Allmänna arvsfonden utvecklat en jourtelefon

för människor som befinner sig i akut psykisk kris.

Enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden

under högst tre år. Föreningen söker nu finansiärer.

Det tillfälliga stödet finansieras genom en

omfördelning av medel inom utgiftsområdet.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 16:4 Bidrag till

viss verksamhet för personer med funktionshinder år

2005 anvisar 1 miljon kronor utöver vad regeringen

föreslagit (delvis). Stödet till handikapporgani-

sationernas rekreationsanläggningar bör höjas, anför

motionärerna. Det är centralt att funktionshindrade

och deras anhöriga ges goda möjligheter till

rekreation vid anläggningar som är särskilt anpas-

sade för specifika funktionshinder.

Övriga motioner

I motion So269 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m, fp, kd, c) begärs tillkännagivande om behovet av

att betrakta Hjälplinjen som en del av det

förebyggande psykiatriarbetet och därmed föreslå en

permanent finansiering av denna. Regeringen föreslår

nu ett engångsbelopp som ett tillfälligt stöd under

år 2005. Motionärerna anser att det behövs en

permanent finansiering inom befintlig ram.

I motion So223 av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (m)

begärs tillkännagivande om att individualisera

biståndet för ledarhund. Ledarhundar finansieras i

dag via statsbudgeten och Synskadades Riksförbund

får en klumpsumma utbetald i utbyte mot att man ser

till att synskadades behov av ledarhundar uppfylls.

Det vore bättre att bidragen till hund slussades via

t.ex. försäkringskassan som prövade den sökandes

behov av och rätt till ledarhund, anför

motionärerna.

I motion So268 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök

(m) begärs tillkännagivande om att en enhetlig

policy för finansiering av mätstationer, analys- och

prognosverksamhet för allergiker utarbetas (yrkande

1). Vidare yrkas att regeringen återkommer med

besked om vilken myndighet som skall ta ansvar för

att pollendata skall kunna insamlas (yrkande 2). För

att allergiker i tid skall kunna motverka och

behandla sin pollenallergi behövs tillgång till

regelbundna pollenrapporter, anför motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att handikapporganisationerna som

får del av anslaget genom sina verksamheter svarar

för insatser som är av stor betydelse för personer

med funktionshinder. Utskottet anser inte att stödet

skall utökas utöver vad regeringen föreslår.

Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker motion So577 (m)

delvis.

Utskottet har erfarit att frågan om framtida

organisation av ledarhundsverksamheten för

närvarande bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen

bör inte föregripa kommande förslag på området.

Motion So223 (m) avstyrks.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

Nationella hjälplinjen bör erhålla stöd under 2005

för att hjälplinjen skall finna former för att

fortsätta sin verksamhet. Motion So269 (m, fp, kd,

c) bör inte föranleda något initiativ från

riksdagens sida. Även motion So268 (m) avstyrks.

Bidrag till handikapporganisationer

(16:5)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 16:5 Bidrag till

handikapporganisationer. Riksdagen bör därmed

avslå motionsyrkanden om annan

medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör

vidare med delvis bifall till flera motioner

som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört om statsbidraget till

handikapporganisationer.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 164 648 000 kr

anvisas under anslag 16:5 Bidrag till

handikapporganisationer.

Statsbidraget skall stödja handikapporganisatio-

nerna i deras arbete för full delaktighet och jäm-

likhet i samhället för personer med funktionshinder.

Ett nytt regelsystem för fördelning av bidraget

trädde i kraft den 1 juli 2001. Socialstyrelsen

ansvarar för administration och fördelning av

bidraget.

I propositionen anförs att

handikapporganisationerna fyller en central funktion

bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och

rapportera om livsvillkoren för personer med

funktionsnedsättningar. Organisationerna bidrar

också genom sitt arbete till att förverkliga de

handikappolitiska målen. Stödet till

organisationerna stärktes därför under 2000 och 2001

med sammanlagt 28 miljoner kronor.

Ett nytt statsbidragssystem införs gradvis fram

till 2005. En övervägande del av organisationerna

anser att det nya regelsystemet är bättre och mer

rättvist än det gamla. Det har dock funnits viss

kritik från några organisationer vars bidrag skulle

komma att minska relativt kraftigt. För att begränsa

dessa negativa effekter tillfördes anslaget på

tilläggsbudgeten i samband med 2003 års ekonomiska

vårproposition 1,5 miljoner 2003. Mot bakgrund av de

effekter som beräknas för 2004 och 2005 höjs

anslaget med ytterligare 3 miljoner kronor fr.o.m.

2004 och med 2,9 miljoner kronor fr.o.m. 2005.

Socialstyrelsen har i uppdrag att kartlägga och

redovisa effekterna av det nya systemet. Uppdraget

skall redovisas senast den 28 februari 2005.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 16:5 Bidrag till

handikapporganisationer år 2005 anvisar 2 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit (delvis).

Motionärerna anför att alla handikapporganisationer,

även de som representerar mycket små grupper av

handikappade eller som väljer att inte samordna sin

verksamhet inom ett större kollektiv, skall ha

rimliga möjligheter att arbeta som självständiga

organisationer. Ytterligare medel skall riktas

särskilt till dessa organisationer.

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till anslag 16:5 Bidrag till

handikapporganisationer år 2005 anvisar 10 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 5,

delvis). Handikapporganisationerna fyller en viktig

roll som opinionsbildare, men ännu viktigare är de i

egenskap av mötesplatser, stödjepunkter och verktyg

för medlemmar att förbättra sina villkor och sin

livskvalitet, anför motionärerna. Förändringar i

bidragssystemet har under senare år medfört

försämrad ekonomi för många, främst mindre,

handikapporganisationer. Motionärerna ser ett stort

värde i livaktiga handikapporganisationer och

föreslår därför att anslaget ökas med 10 miljoner

kronor per år.

I motion So461 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp,

kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om att

förändringen av merkostnadsbidraget till

handikapporganisationerna inte bör genomföras den 1

januari 2005 såsom Socialstyrelsen har beslutat

(yrkande 1). Likalydande yrkanden finns också i

motionerna So475 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2

och So421 av Jan Lindholm (mp) yrkande 2. I motion

So652 av Lars Ångström (mp) begärs tillkännagivande

om att förändringen av merkostnadsbidraget till

handikapporganisationerna inte bör genomföras då den

bryter mot regeringens intentioner angående

merkostnadsbidragets funktion (yrkande 1). I

motionerna framhålls bl.a. att organisationer som

företräder grupper med medicinska och psykiska, s.k.

dolda, funktionshinder anser att deras merkostnader

inte går att beskriva utifrån de kriterier som satts

upp och att beslutet därmed strider mot regeringens

intentioner.

Övriga motioner

I motion So558 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, c,

kd) begärs tillkännagivande om behovet av en

uppföljning och justering av det statliga stödet

till handikapporganisationerna. Motionärerna anför

att det krävs ett rättvist system för fördelning av

ersättningen för handikapporganisationernas

merkostnader. Riksdagens handikappforum anser att

det nu är dags att göra en uppföljning och justering

av bidragssystemet för att kunna uppnå lika

delaktighet för samtliga handikapporganisationer.

I motion So461 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp,

kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om att

behovet av genomgripande förändringar av de

ekonomiska villkoren för handikapprörelsen genomförs

stegvis, med lång utfasningsperiod av tidigare

ersättningsnivåer och -modeller (yrkande 2).

Likalydande yrkande finns också i motion So475 av

Rigmor Stenmark (c) (yrkande 2).

I motion So585 av Elina Linna m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

handikapporganisationer. Motionärerna konstaterar

att handikapporganisationer som bl.a. företräder

personer med s.k. dolda funktionshinder menar att de

kommer att få svårt att verifiera sina merkostnader

utifrån de kriterier som satts upp. Motionärerna

anser att regeringen bör överväga att till

Socialstyrelsen uttala att det kan finnas skäl att

avvakta en mer genomgripande analys av

merkostnadsbidraget innan förändringen av detsamma

genomförs. Vid förändring av bidragssystemet bör

även övervägas en stegvis förändring för att

organisationerna skall kunna anpassa sig till nya

ekonomiska förhållanden. Liknande yrkanden finns

också i motionerna So645 av Kaj Nordquist och Sonja

Fransson (s) och So646 av Inger Lundberg och Mariann

Ytterberg (s).

I motion So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om en översyn av bidragen till

handikapporganisationerna (yrkande 5). Motionärerna

anser att bidragsvillkoren bör ändras så att små

handikappgrupper inte ställs utanför. Det är inte

heller godtagbart med bidragsregler som utestänger

föreningar som består av anhöriga till personer som

själva har så dålig hälsa att de inte förmår vara

aktiva i föreningar.

I motion So421 av Jan Lindholm (mp) begärs

tillkännagivanden om behovet av att utveckla

formerna för statligt stöd till

handikapporganisationerna (yrkande 1) och om behovet

av en stegvis förändring när förändringen av

merkostnadsbidraget till handikapporganisationerna

väl genomförs (yrkande 3). Även i motion So652 av

Lars Ångström (mp) begärs tillkännagivande om

behovet av att genomgripande förändringar av de

ekonomiska villkoren för handikapprörelsen genomförs

stegvis, med lång utfasningsperiod av tidigare

ersättningsnivåer och ersättningsmodeller (yrkande

2).

Utskottets ställningstagande

Handikapporganisationerna fyller en central funktion

bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och

rapportera om livsvillkoren för personer med

funktionsnedsättningar. Organisationerna bidrar

också genom sitt arbete med att förverkliga de

handikappolitiska målen.

Staten har sedan början av 1970-talet gett

ekonomiskt stöd till den allmänna verksamheten i ett

antal riksomfattande handikapporganisationer. Under

årens lopp har alltfler handikapporganisationer

bildats, bl.a. har förfinade diagnosmetoder liksom

nya och bättre behandlingsmetoder inom medicinen

inneburit att nya handikappgrupper har uppstått.

Några av dem finns representerade som enskilda

medlemmar eller grupper inom organisationer som

funnits länge medan andra handikappgrupper bildat

nya organisationer. Det förekommer att grupper

bryter sig ur organisationer och bildar nya medan

andra går samman.

Budgetåret 1997 erhöll 44 handikapporganisationer

statsbidrag till sin allmänna verksamhet. Inför

budgetåret 1998 ansökte ytterligare 21

handikapporganisationer om bidrag.

Regeringen beslöt i juni 1998 att tillkalla en

särskild utredare (dir. 1998:57, 1999:41) för att se

över statsbidragen till handikapporganisationernas

allmänna verksamhet bl.a. avseende kriterier för

statsbidragsberättigande och riktlinjer för

fördelningen av statsbidragen mellan

organisationerna. Utredaren presenterade förslagen i

Statsbidrag till handikapporganisationer, SOU

1999:89.

Den 1 juli 2000 trädde en ny förordning (2000:7)

om statsbidrag till handikapporganisationer med

förordnandemotiv (Fm 2000:1) i kraft. Förordningen

ersatte förordning (1994:951) om statsbidrag till

handikapporganisationer. Med handikapporganisation

avses i nu gällande förordning en organisation vars

medlemmar till övervägande del är personer som till

följd av varaktiga funktionshinder möter stora

svårigheter i det dagliga livet. Organisationens

ändamål skall vara att förbättra livsvillkoren för

personer med funktionshinder och bevaka deras

intressen. I de fall organisationens verksamhet rör

barn eller personer som har funktionshinder som gör

det särskilt svårt för dem att själva handha sina

angelägenheter som medlemmar och ta till vara sina

rättigheter kan organisationen till övervägande del

bestå av närstående till personer med

funktionshinder (2 §). För att erhålla statsbidrag

skall organisationen verka för förändringar inom ett

flertal samhällsområden av betydelse för personer

med funktionshinder, vara demokratiskt uppbyggd,

vara partipolitiskt och religiöst obunden, ha en

riksomfattande organisation med ett lokalt eller

regionalt förankrat föreningsliv i minst tio län, ha

bedrivit verksamhet under minst två år samt ha minst

500 medlemmar (3 §). Bidraget består av flera olika

delar: ett grundbidrag, ett medlemsbidrag, ett

föreningsbidrag och ett merkostnadsbidrag. Vidare

utgår samarbetsmedel till organisationer som deltar

i organiserat samarbete (5 §). För organisationer

som inte uppfyller villkoren om verksamhet i minst

tio län och att ha bedrivit verksamhet i minst två

år samt ha minst 500 medlemmar finns möjlighet att

få statsbidrag under en etableringsperiod om tre år

om det finns särskilda skäl (4 §). Beslut om bidrag

enligt förordningen fattas av Socialstyrelsen (6 §).

Styrelsens beslut får inte överklagas ( 12 §).

Socialstyrelsen får meddela de närmare föreskrifter

som behövs för verkställigheten av förordningen (13

§).

Det nya systemet för statsbidrag till

handikapporganisationer har införts successivt under

en femårsperiod. Socialstyrelsen har i samråd med

handikapporganisationerna beslutat om

tillämpningsprinciper.

För att underlätta övergången till det nya

systemet för statsbidrag tillfördes anslaget 14

miljoner kronor för år 2000 och ytterligare 14

miljoner kronor för år 2001.

Socialstyrelsen redovisade till regeringen i

december 2001 en kartläggning - Effekter av ett nytt

bidragssystem för handikapporganisationer - som

visade att en övervägande majoritet av

handikapporganisationerna ansåg det nya systemet

bättre och mer rättvist än det gamla. Ett fåtal

organisationer som sedan lång tid erhållit bidrag

fick dock genom det nya systemet kraftigt minskade

bidrag.

För att begränsa de negativa effekterna tillfördes

anslaget extra medel även för åren 2002, 2003 och

2004. Regeringen föreslår nu extra medel också för

2005. Samtidigt har Socialstyrelsen i uppdrag att

kartlägga och redovisa effekterna av det nya

systemet. Uppdraget skall redovisas till regeringen

senast den 28 februari 2005. Socialstyrelsen har för

sin del uppdragit åt Sköndalsinstitutet vid Ersta

Sköndal högskola att analysera attityderna till och

effekterna av den nya förordningen om statsbidrag

till handikapporganisationer. Sköndalsinstitutets

rapport har remitterats till samtliga

bidragsberättigade handikapporganisationer. Svar

skall ha inkommit senast den 1 december 2004 för att

kunna beaktas i rapporten till regeringen.

Utskottet konstaterar att regeringen i

budgetpropositionen under utgiftsområde 17,

politikområde Folkrörelsepolitik (volym 9, s. 125

f.), redovisar att den avser att genomföra en

översyn av folkrörelsepolitiken och de olika

insatser som görs riktade mot föreningslivet och den

sociala ekonomin. Som ett underlag för arbetet finns

bl.a. en rapport från Statskontoret, Bidrag till

ideella organisationer, 2004:17. Statskontoret

redovisar i denna bl.a. att det i dag saknas

generella riktlinjer för hanteringen av bidrag till

ideella organisationer och efterlyser en bredare

diskussion om statens förhållande till ideell

sektor. Utskottet har erfarit att utredningen även

skall titta på frågan om hur man kan hantera grupper

som i dag inte kan ta del av statsbidragen och hur

bidragen fördelas.

I en interpellationsdebatt den 12 oktober 2004 (ip

2004/05:37) angående effekterna av det nya systemet

för statsbidrag till handikapporganisationer

framhöll socialministern att systemet införts

successivt under en femårsperiod samtidigt som

statsbidraget höjts med över 30 miljoner kronor.

Ministern hänvisade till Socialstyrelsens kommande

utvärdering och anförde att det då finns anledning

att se över och värdera om systemet fungerat väl

eller inte.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det nya

systemet för statsbidraget inneburit att fler

handikapporganisationer nu får del av bidraget och

att många organisationer också anser att det nya

systemet är mer rättvist än det gamla. Samtidigt har

utskottet erfarit att övergången till det nya

systemet inneburit svåra omställningar för en del

organisationer. Förändringarna har skapat oro och

osäkerhet om de ekonomiska villkoren. Inte minst de

nu planerade förändringarna i merkostnadsbidraget

den 1 januari 2005 skapar stark oro om vilka

effekterna blir för enskilda organisationer. Detta

påverkar givetvis organisationernas möjlighet att

arbeta. Utskottet vill understryka att det

grundläggande syftet med statsbidraget är att ge

handikapporganisationerna möjlighet att verka och

verka tillsammans.

Utskottet anser att regeringen bör överväga att

avvakta med att genomföra planerade

tillämpningsförändringar med anledning av den nära

förestående utvärderingen. Effekterna av sådana

förändringar kan ännu inte bedömas. Utskottet anser

det vidare angeläget att regeringen skyndsamt

bereder Socialstyrelsens utvärdering så snart denna

avlämnas och noggrant överväger effekterna av det

nya systemet.

Vad utskottet nu anfört med delvis bifall till

motionerna So397 (fp) yrkande 5, So421 (mp), So461

(c, m, fp, kd), So475 (c), So558 (fp, m, c, kd),

So585 (v), So645 (s), So646 (s) och So652 (mp) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen

och

avstyrker därmed motionerna So577 (m) delvis och

So638 (c) yrkande 5 (delvis) om annan

medelstilldelning.

Bidrag till utrustning för

elektronisk kommunikation (16:6)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 16:6 Bidrag till

utrustning för elektronisk kommunikation.

Riksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande

om att inte anvisa medel till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 17 113 000 kr

anvisas under anslag 16:6 Bidrag till utrustning för

elektronisk kommunikation.

Syftet med ersättningen till utrustning för

elektronisk kommunikation är att ge personer som är

döva, gravt hörselskadade, talskadade eller

språkstörda möjlighet att kommunicera via ett

kommunikationsnät. Bidraget går till landstingen för

inköp både av den kommunikationsutrustning som

användarna behöver och i de fall utrustningen skall

användas av närstående den utrustning som de

behöver.

Socialstyrelsen administrerar och meddelar grunder

för fördelningen av statsbidraget.

I propositionen anförs (s. 134) att tekniken och

den snabba teknikutvecklingen har stor betydelse för

att villkoren för flickor och pojkar, kvinnor och

män med funktionshinder skall förbättras.

Statsbidraget ger unga och vuxna som är döva,

dövblinda m.fl. möjlighet att kommunicera via ett

kommunikationsnät. Bildtelefoner som kan fungera för

teckenspråkskommunikation har utvecklats. Utveckling

av multimedier med möjlighet att överföra såväl ljud

som bild och text samtidigt ger ytterligare nya

möjligheter att tillgodose målgruppens behov.

De åtgärder som vidtagits med höjt anslag från

2001 och ett nytt regelsystem ger landstingen ökade

möjligheter att vidareutveckla verksamheten i takt

med den tekniska utvecklingen och utifrån lokala

förutsättningar.

Anslagssparandet vid utgången av 2001 och 2002

uppgick till drygt två miljoner kronor. Anslagsnivån

2003 minskades tillfälligt med detta belopp.

Anslagsnivån minskas tillfälligt med 6 miljoner

kronor under 2005 för finansiering av andra utgifter

inom utgiftsområdet, bl.a. Nationella hjälplinjen.

Regelsystemet för bidrag till utrustning för

elektronisk kommunikation är uppbyggt i en

treårscykel. Det är först vid anslagsfördelningen år

2005 som treårscykeln fullbordas för första gången.

Varefter systemet blir mer känt och verksamheterna

blir fullt utbyggda kommer förbrukningen av anslaget

sannolikt att öka.

Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp

effekten av de nya reglerna för ersättning till

landstingen. Uppföljningen skall redovisas senast

den 20 juni 2005.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget att för år

2005 anvisa medel till anslaget 16:6 Bidrag till ut-

rustning för elektronisk kommunikation (delvis).

Motionärerna hänvisar till att de i ett flertal år

föreslagit att en hjälpmedelsgaranti skall införas.

Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin

måste bli föremål för särskild utredning där

noggranna analyser och avvägningar görs. Enligt

motionärernas uppfattning finns det dock redan nu

anledning att pröva införandet av en statlig

hjälpmedelsgaranti omfattande de hjälpmedel som i

dagsläget finansieras med statliga anslag dvs.

bilstödet och bidrag till utrustning för elektronisk

kommunikation. Dessa anslag bör överföras till ett

nytt anslag betecknat Statlig hjälpmedelsgaranti.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller att anslaget bör bibehållas.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget

att slå samman anslaget med anslaget för bilstöd

till handikappade för att införa en statlig

hjälpmedelsgaranti. Motion So577 (m) delvis

avstyrks. Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen.

Bilstöd till handikappade (16:7)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 16:7 Bilstöd till

handikappade. Riksdagen bör därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning till

anslaget. Riksdagen bör vidare, med

hänvisning till att utredningen om bilstöd

till personer med funktionshinder inom kort

kommer att avlämna sitt slutbetänkande, avslå

motioner om bilstöd. Jämför reservation 11

(m, kd).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 256 000 000 kr

anvisas under anslag 16:7 Bilstöd till handikappade.

Inom ramen för de medel som anslagits för bilstöd

till funktionshindrade skall stödet ge bl.a.

personer under 65 år som är beroende av motorfordon

för förvärvsarbete eller arbetslivsinriktad

utbildning/rehabilitering, föräldrar till barn med

funktionshinder och personer i åldern 18-49 år som

varken förvärvsarbetar eller genomgår

yrkesutbildning möjlighet att anskaffa, anpassa och

ändra motorfordon. Stödet kan även omfatta

körkortsutbildning i samband med anskaffning av

motorfordon.

I propositionen anförs att bilstödet är en viktig

insats för att uppnå regeringens mål för

handikappolitiken. Stödet skall inte enbart ses som

ett medel att försörja sig, utan också möjliggöra

ett självständigt och oberoende liv med sociala

kontakter, offentlig och kommersiell service etc.

Riksrevisionsverket som sett över stödet menade att

det råder stor osäkerhet om stödet når de personer

som är berättigade till stödet och vilka effekter

stödet har för brukarna.

En särskild utredare har fått regeringens uppdrag

att se över stödet och lämna förslag till att

effektivisera och förbättra tillämpningen av stödet.

En av utredarens uppgifter är att göra en fördjupad

studie där kostnader för och nyttan av färdtjänst

respektive bilstöd jämförs och analyseras utifrån

ett individ- och samhällsperspektiv. Eventuella

skillnader mellan kvinnors och mäns förutsättningar

eller nyttjande av bilstöd respektive färdtjänst

skall genomgående synliggöras och analyseras. Ett

nytt bilstöd skall ge goda kontrollmöjligheter och

innehålla goda förutsättningar för ansvarig huvudman

att styra kostnaderna. Utredaren skall lämna sina

förslag till regeringen senast den 31 december 2004.

Behovet av bilstöd är stort och många står i kö

för att komma i åtnjutande av bidrag. För att

förkorta väntetiderna tillfördes 22 miljoner kronor

2004 på tilläggsbudget i samband med 2004 års

ekonomiska vårproposition. För att bättre täcka

behovet av bilstöd ökas anslaget med 60 miljoner

kronor fr.o.m. 2005.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget att för år

2005 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd till

handikappade (delvis). Som tidigare redovisats vill

motionärerna införa ett nytt anslag betecknat

statlig hjälpmedelsgaranti och överföra bl.a. före-

slagna medel för bilstödet till detta nya anslag.

I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen till anslag 16:7 Bilstöd till handikappade

anvisar 70 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit (delvis).

Övriga motioner

I motion So226 av Rolf Gunnarsson (m) begärs

tillkännagivande om en förändring av gällande

bestämmelser vad gäller bilstöd för handikappade.

Motionären anser att åldersgränsen vid 50 år måste

tas bort.

I motion So309 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om

bilstödet. Anslaget till bilstöd för handikappade

får inte överskridas. Detta har inneburit att en

allt större andel bilstödsutbetalningar flyttas över

till kommande års anslag. Därmed är en stor del av

detta års bilstödsanslag redan intecknat. Motionären

anser att bilstödet måste få en annan utformning så

att enskilda inte kommer i kläm.

I motion So403 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om att skyndsamt förändra

regelverket avseende tak för bilstöd till

funktionshindrade. Motionären anser att alla

människor som under året har behov och beviljas stöd

i form av hjälp att modifiera sitt fordon skall

kompenseras av försäkringen. Vidare är behovet stort

av regelförändringar både vad gäller personkretsen,

åldersregler, bidragsnivåer och anpassningsåtgärder.

I motion So324 av Lennart Axelsson m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om konsekvenserna av att anslaget

till bilstöd inte räcker till. Motionärerna anför

att den nuvarande ordningen skapar problem för de

försäkrade, för de företag som arbetar med

anpassningen och för försäkringskassornas

handläggare.

Tidigare behandling m.m.

Vid behandlingen av budgetpropositionen för

budgetåret 2002 föreslog utskottet ett

tillkännagivande till regeringen angående bilstödet.

Utskottet ansåg att regeringen snarast borde vidta

åtgärder för att effektivisera och förbättra

tillämpningen av bilstödet. Omständigheter som borde

beaktas vid en översyn som borde föregå en ändring

av regelsystemet gäller bl.a. kriterierna för

bilstöd, förutsättningarna för anpassningsbidrag,

nödvändigheten av körkortskrav för personer

berättigade till statlig assistansersättning,

åldersgränserna samt nivån på grundbidrag och

anpassningsbidrag. Utskottet förväntade sig att

regeringen under 2002 skulle återkomma till

riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som

vidtagits. Riksdagen beslöt, på utskottets förslag,

att ge regeringen detta till känna (2001/02:SoU1,

rskr. 2001/02:94).

Vid behandlingen av budgetpropositionen för

budgetåret 2003 (2002/03:SoU1) erinrade utskottet om

det uttalande som utskottet gjort och konstaterade

att någon redovisning i enlighet med

tillkännagivandet dittills inte lämnats. Utskottet

förutsatte att regeringen snarast skulle återkomma.

Hösten 2003 tillkallade regeringen en särskild

utredare. Enligt direktiven (dir. 2003:137) till den

särskilde utredaren skall det nya stödet vara enkelt

att administrera. Vidare skall det möjliggöra god

kontroll och innehålla goda förutsättningar för

ansvarig huvudman att styra kostnaderna. Dessutom

skall utredaren i arbetets inledning genomföra en

fördjupad studie där kostnader för och nyttan av

färdtjänst respektive bilstöd jämförs och analyseras

utifrån ett individ- och samhällsperspektiv.

Utredaren skall därefter analysera och överväga

vilka personer som bör omfattas av stödet,

om bilstödet skall ha någon koppling till

förvärvsarbete eller inte,

om uppdelningen av bilstödet i grund-,

anskaffnings- och anpassningsbidrag är

ändamålsenlig samt vilka möjligheter den enskilde

skall ha att välja fordon,

hur ett system för behovsbedömning av

bilanpassning skall kunna upprättas, vilken

kompetens som bör knytas till detta, vem som bör

vara huvudman och vem som skall utöva tillsyn

över verksamheten,

förändringar i organisation och ansvarsfördelning

för verksamheten,

om man kan effektivisera och förbättra

administrationen och tillämpningen av stödet

genom att koncentrera handläggning av

bilstödsärenden till ett mindre antal

beslutsenheter samt

övrig reglering av stödet.

Utredaren skulle redovisa uppdraget i den del som

rör jämförelsen mellan färdtjänst och bilstöd senast

den 31 maj 2004. Uppdraget i övrigt skulle redovisas

senast den 31 december 2004.

I tilläggsdirektiv i maj 2004 (dir. 2004:64)

konstaterades att utredningen behövde mer tid för

att göra en jämförelse mellan färdtjänst och

bilstöd. Utredningen skall därför redovisa uppdraget

i sin helhet senast den 31 december 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inte, som just redovisats, ställa sig

bakom förslaget att slå samman anslaget för bilstöd

till handikappade med anslaget för bidrag till

utrustning för elektronisk kommunikation för att

därigenom införa en statlig hjälpmedelsgaranti.

Motion So577 (m) delvis avstyrks. Utskottet

välkomnar att anslaget tillförs ytterligare medel

och finner därmed den föreslagna medelsanvisningen

väl avvägd. Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker även motion So654

(fp) delvis.

Utskottet anser att en förändring av gällande

regelsystem för bilstöd till personer med

funktionshinder är angeläget. Utskottet har tidigare

givit uttryck för detta i två av riksdagen godkända

tillkännagivanden till regeringen. Utskottet

konstaterar nu att utredningen om bilstöd till

personer med funktionshinder inom kort skall avlämna

sitt slutbetänkande. Utskottet anser att resultatet

av pågående arbete bör avvaktas och avstyrker därmed

motionerna So226 (m), So309 (m), So324 (s) och So403

(kd).

Kostnader för statlig

assistansersättning (16:8)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 16:8 Kostnader

för statlig assistansersättning. Riksdagen

bör därmed avslå motioner om annan

medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör

vidare avslå Riksrevisionens styrelses

framställning 2003/04:RRS11. Utskottet

hänvisar till pågående arbete på området.

Riksdagen bör även avslå motioner om

tilläggsdirektiv till den parlamentariska

kommittén m.m. liksom övriga motioner om

assistansfrågor. Jämför reservationerna 12

(m, fp, kd, c), 13 (kd) och 14 (c).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 11 551 000 000 kr

anvisas under anslaget 16:8 Kostnader för statlig

assistansersättning.

Genom den statliga assistansersättningen avlastar

staten kommunerna kostnader för mer omfattande

insatser i form av personlig assistans enligt lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS). Assistansersättning lämnas

till personer med omfattande funktionshinder som har

behov av personlig assistans för sin dagliga

livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per

vecka. Personer som innan de fyllt 65 år beviljats

assistansersättning får behålla ersättningen efter

fyllda 65 år. Antalet assistanstimmar får inte

utökas därefter. Kommunen där den

ersättningsberättigade är bosatt skall ersätta

kostnaderna för de första 20 assistanstimmarna per

vecka.

I propositionen redovisas (s. 137) att antalet

assistansberättigade kontinuerligt har ökat och

beräknas fortsätta öka. Även det genomsnittliga

antalet assistanstimmar per person beräknas öka. Det

leder till fortsatt stigande kostnader för den stat-

liga assistansersättningen.

Riksrevisionen har granskat hur assistansreformen

fungerar (RiR 2004:7 Personlig assistans till

funktionshindrade) och funnit att det finns behov av

att snarast förbättra administrationen av

assistansersättningen och strama upp den ekonomiska

kontrollen. Den nuvarande statliga finansieringen,

som enbart ges till insatsen personlig assistans,

anses vidare motverka utvecklingen av kommuners

övriga insatser och kan snedvrida individers val av

stöd. Detta bör enligt Riksrevisionen leda till

överväganden om det statliga stödet bör ges en annan

inriktning.

Regeringen har beslutat att tillsätta en parla-

mentarisk kommitté (S 2004:06) som skall göra en

bred översyn av insatsen personlig assistans. I

kommitténs uppdrag ingår att lämna förslag till

åtgärder som dämpar och stabiliserar kostnads-

utvecklingen samt förbättrar kostnadskontrollen.

Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december

2006. Kommittén skall senast den 31 augusti 2005 i

ett särskilt delbetänkande redovisa sina

överväganden och förslag avseende lämpliga former

för tillsyn av enskild verksamhet med personlig

assistans.

Kritik om bristande kontroll av hur assistans-

ersättningen används har lett till att Riksförsäk-

ringsverket den 27 maj 2004 fått regeringens uppdrag

att se över regleringen av timbeloppets användning i

syfte att förbättra kostnadskontrollen.

Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av

2004 års ekonomiska vårproposition att

assistansersättning från den 1 juli 2004 inte får

lämnas för mer än en månad retroaktivt. Dessförinnan

medgavs tre månaders retroaktiv utbetalning. Som ett

resultat av denna ändring minskades anslaget med

5 miljoner kronor 2004 och därefter beräknas

minskningen till 40 miljoner kronor per år.

Reduceringen finansierar en del av höjningen av

anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade.

Riksrevisionens styrelses framställning

angående personlig assistans till

funktionshindrade, 2003/04:RRS11

Riksrevisionens styrelse har beslutat att

slutsatserna av den granskning som Riksrevisionen

genomfört och som redovisas i granskningsrapporten

(RiR 2004:7) Personlig assistans till

funktionshindrade skall överlämnas till riksdagen i

form av en framställning.

Enligt styrelsens mening finns det behov av att

snarast, utan att avvakta det mer långsiktiga

förändringsarbetet, vidta olika åtgärder för att

förbättra administrationen och strama upp den

ekonomiska kontrollen av assistansersättningen. Det

finns också motsvarande behov av att överväga

formerna för den statlig tillsynen och frågan om

tillstånd för privata assistansanordnare.

Styrelsen föreslår därför att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna vad styrelsen

anfört om att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med en redovisning av de åtgärder på kort

sikt som vidtagits med anledning av granskningen av

assistansreformen.

Behov av förändringar på kort sikt. Riksrevisionen

anser att det finns stora behov av att snarast

förbättra administrationen av assistansersättningen

och att strama upp den ekonomiska kontrollen. Vidare

anser Riksrevisionen att tillsyn av verksamheten

personlig assistans bör införas för alla

assistansanordnare och att tillstånd bör krävas för

privata assistansanordnare.

Behov av långsiktigt omtänkande. Det finns enligt

Riksrevisionen skäl att överväga en förändring av

hur insatsen personlig assistans är konstruerad. Ett

skäl är den motsägelse som nu finns mellan insatsens

utformning och dess nuvarande målgrupper. En stor

del av dem som nu har rätt till personlig assistans

har svårt att vara så självständiga som förutsätts,

och har svårt att styra sin assistans, till följd av

de skador som ligger bakom funktionshindret. De är i

hög grad beroende av anhöriga, gode män eller

assistansanordnare som uttolkar deras behov och tar

till vara deras rättigheter. För en del av dem kunde

andra stödformer än personlig assistans vara mer

ändamålsenliga. Riksrevisionen anser att det är

angeläget att sådana stödformer byggs ut och

utvecklas. En viss begränsning av den målgrupp som

har rätt till personlig assistans kunde också

övervägas.

Det är i dag flera tusen människor i landet som

direkt berörs av stödformen personlig assistans med

statlig assistansersättning. Förändringar måste

utformas med hänsyn till detta och med hänsyn till

att alternativa stödformer behöver tid för att

utvecklas.

En förändring av stödets finansiering bör också

övervägas. Riksrevisionen anser att den nuvarande

statliga finansieringen som ensidigt riktas mot LSS-

insatsen personlig assistans motverkar utveckling av

kommunernas övriga stödinsatser och kan snedvrida

individernas val av stöd. Riksrevisionen vill också

framhålla att det nya utjämningssystem för

kommunernas LSS-kostnader som infördes den 1 mars

2004 kommer att ändra de ekonomiska

förutsättningarna för kommunernas LSS-verksamhet.

Detta ändrar också motiven för den statliga

finansieringen av personlig assistans.

Riksrevisionen anser mot denna bakgrund att det

finns skäl att överväga en omorientering av det

statliga stödet till insatser för människor med

svåra funktionshinder. Syftet bör vara att

finansieringen inte skall snedvrida valet av

stödform för den enskilde.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 16:8 Kostnader

för statlig assistansersättning för år 2005 anvisar

1,9 miljarder kronor utöver vad regeringen

föreslagit (delvis). Motionärerna vill återinföra

det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens

första 20 timmar per vecka till staten.

I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen

till anslag 16:8 Kostnader för statlig

assistansersättning för år 2005 anvisar 300 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit (delvis).

Övriga motioner

I motion So1 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförs om behovet av att

utreda ett statligt kostnadsansvar för LASS och LSS.

Motionärerna anser att en verksamhet som är

detaljreglerad av staten inte bör finansieras med

kommunala skattepengar. Som lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade är utformad

går det att ifrågasätta om den är förenlig med

finansieringsprincipen - att den som beslutar om en

verksamhet också skall finansiera den. Problemen vid

tillämpningen av det nya utjämningssystemet för LSS-

kostnader accentuerar denna problembild.

I motion So343 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs

tillkännagivande om återförandet av det ekonomiska

ansvaret för assistansreformen till staten (yrkande

4) och om behovet av tilläggsdirektiv till LSS-

utredningen (dir. 2204:107) (yrkande 5).

Motionärerna anser att det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningens 20 första timmar per vecka

skall återföras till staten. Rätten till personlig

assistans även under skoltid och vid vistelse på

dagcenter bör återinföras och schablonersättningen

slopas. Rätten till personlig assistans bör också

omfatta funktionshindrade som bor i gruppboende.

Detta är förändringar som borde utredas i samband

med den parlamentariska översynen av personlig

assistans för vissa personer med funktionshinder.

I motion So528 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert

Rådhström (m) begärs tillkännagivande om krav på

ökad transparens och konkurrens mellan

driftsformerna. Motionärerna anser att den

parlamentariska kommittén som skall göra en bred

översyn av personlig assistans också bör beakta att

utan krav på tydlig redovisning och transparens

finns en överhängande risk att LASS-pengar

subventionerar annan verksamhet, framför allt

verksamhet som inte bedrivs i form av aktiebolag.

I motion So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att

regeringen beslutar om tilläggsdirektiv där det

klart framgår att staten skall ta det ekonomiska

ansvaret för personliga assistenter (yrkande 4).

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om att

utreda hur staten skall ta över kostnadsansvaret för

LSS-insatser (yrkande 28). Alltsedan lagen om stöd

och service för vissa funktionshindrade trädde i

kraft 1994 har många invändningar framförts gällande

lagens utformning och tillämpning. Motionärerna

anser att det nu bör var möjligt att analysera och

utvärdera effekterna av lagstiftningen.

I motion So401 av Kenneth Lantz (kd) yrkas att riksdagen

som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om värdet av eget boende (yrkande 1).

Motionären vänder sig emot att Riksrevisionen i sin

rapport RiR 2004:7 uttalat att funktionshindrade

skulle "kunna ha det lika bra eller bättre i

gruppboende". Motionären anser det alarmerande att

Riksrevisionen har denna uppfattning. Regeringen bör

få i uppdrag att bevaka enskilda människors

rättighet till enskilt boende. Vidare begärs

tillkännagivande om ersättning till personlig

assistans (yrkande 2). Motionären anser att

regeringen bör se över möjligheterna till en större

följsamhet mellan kostnadsutvecklingen i samhället

och den ersättning som står till buds för verksamhet

inom lagen om assistansersättning.

I motion Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om att låta vuxenutbildning vara

underlag för rätt till assistans enligt LSS (yrkande

15).

I motion So255 av Agneta Ringman (s) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

utbildning av personliga assistenter. Enligt

nuvarande regler måste utbildningspengar användas

inom sex månader. Motionären anser att det bör

övervägas att placera utbildningspengarna i en pott

som den funktionshindrade sedan kan använda på ett

friare sätt än vad som i dag är fallet.

I motion So492 av Raimo Pärssinen (s) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om LSS och

personliga assistenter. Motionären anser att det

finns svårigheter i det förhållandet att vårdtagaren

samtidigt är arbetsgivare och att personliga

assistenters arbetsinnehåll till stor del inte är

avgränsat. Här bör kommunen ta ansvar anser

motionären.

Bakgrund m.m.

Socialutskottet tog våren 2003 ett initiativ och

föreslog riksdagen att som sin mening ge regeringen

till känna vad utskottet anfört om en översyn av

lagen (1993:389) om assistansersättning. Utskottet

anförde bl.a. följande:

Rätten till personlig assistans har nu funnits i

nästan 10 år. Assistansreformen har inneburit

ökad valfrihet, större inflytande och bättre

livskvalitet för många svårt funktionshindrade

personer. Reformen har emellertid också präglats

av vissa tillämpnings- och finansieringsproblem.

Lagregler och administrativa rutiner har därför

ändrats under tiden som gått sedan införandet för

att förenkla och förbättra tillämpningen samt

kontrollen över kostnaderna.

Socialutskottet har såväl med anledning av

regeringsförslag som riksdagsmotioner vid ett

flertal tillfällen haft anledning att behandla

olika frågeställningar i anslutning till

tillämpningen av LASS. Utskottet erinrar vidare

om att utskottet under åren gjort ett flertal, av

riksdagen godkända, tillkännagivanden till

regeringen på området.

Socialutskottet anser att tiden nu är mogen för

en bred översyn av lagen (1993:389) om assi-

stansersättning (LASS). Utskottet anser att

översynen bl.a. skall avse hur lagen har fungerat

i praktiken, även innefattande bemötandefrågor,

personalförsörjningen och hur den långsiktiga

finansieringen skall se ut. Det är utskottets

mening att översynen skall göras av en

parlamentarisk utredning. - - -

I ett särskilt yttrande anförde de borgerliga

partierna att de länge arbetat för att få en bred

översyn av handikappreformen och därför hälsade

utskottsinitiativet med tillfredsställelse. De

förutsatte att med formuleringen bred översyn skulle

överväganden kring huvudmannaskapsfrågan och det

långsiktiga finansieringsansvaret komma att bli en

naturlig och självklar del i översynen.

Riksdagen följde utskottet (bet. 2002/03:SoU19,

rskr. 2002/03:193).

Regeringen beslutade den 15 juli 2004 att tillkalla

en parlamentarisk kommitté för att göra en bred

översyn av personlig assistans enligt lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om

assistansersättning (LASS) (dir. 2004:107). De

nationella målen för handikappolitiken skall utgöra

en utgångspunkt för kommitténs överväganden och

förslag. Kommittén skall

- kartlägga och analysera hur assistansreformen

fungerar i praktiken ur kvinnors, mäns, flickors

och pojkars perspektiv och om den fungerar i

enlighet med assistansreformens intentioner,

-

- undersöka IT och IT-baserade hjälpmedel i

kombination med bostadsanpassning som alternativa

lösningar och komplement till personlig assistans

samt analysera villkor och förutsättningar för

andra angränsande stödformer att utgöra reella

alternativ till personlig assistans,

-

- med särskilt fokus på personkrets- och

behovsbedömningen, kartlägga och analysera hur

regleringen av den personliga assistansen tillämpas

samt föreslå hur regleringen kan ändras för att

tillämpningen skall kunna bli bättre och mer

effektiv,

-

- genomföra en studie av yrket som personlig

assistent,

-

- kartlägga och analysera olika verksamheter med

personlig assistans med utgångspunkt i vem som

anordnar assistansen samt överväga och föreslå hur

lämpliga former av tillsyn av enskilda verksamheter

med personlig assistans skall utformas,

-

- kartlägga och analysera konsekvenserna av statens

och kommunernas gemensamma finansieringsansvar för

den personliga assistansen, liksom förekomsten av

kostnadsförskjutningar mellan stat, kommun och

landsting,

-

- analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen och

föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar den

samt förbättrar kostnadskontrollen samt

-

- redovisa kostnadsberäkningar och

konsekvensanalyser för förslagen.

-

Kommittén skall redovisa den del av uppdraget som

avser lämpliga former av tillsyn av enskilda

verksamheter med personlig assistans i ett

delbetänkande senast den 31 augusti 2005. Kommittén

skall slutredovisa uppdraget senast den 31 december

2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om det initiativ

som utskottet tog våren 2003 med begäran om en bred

översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning.

Efter att rätten till personlig assistans funnits i

nästan tio år kunde utskottet konstatera att

assistansreformen hade inneburit ökad valfrihet,

större inflytande och bättre livskvalitet för många

svårt funktionshindrade personer. Reformen hade

emellertid också präglats av vissa tillämpnings- och

finansieringsproblem. Lagregler och administrativa

rutiner hade därför ändrats under tiden som gått

sedan införandet för att förenkla och förbättra

tillämpningen samt kontrollen över kostnaderna.

Utskottet ansåg att översynen bl.a. skulle avse hur

lagen hade fungerat i praktiken, även innefattande

bemötandefrågor, personalförsörjningen och hur den

långsiktiga finansieringen skall se ut.

Regeringen har därefter tillkallat en

parlamentarisk kommitté. I kommitténs uppdrag (dir.

2004:107) ingår bl.a. att föreslå hur regleringen

kan ändras för att tillämpningen skall kunna bli

bättre och mer effektiv. Vidare skall kommittén

föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar

kostnadsutvecklingen samt förbättrar

kostnadskontrollen och föreslå lämpliga former för

tillsyn av enskilda verksamheter med personlig

assistans.

Utskottet konstaterar att, efter tidigare

initiativ från utskottet, Riksförsäkringsverket

under året har publicerat flera analyser i serien

Riksförsäkringsverket analyserar, bl.a. Provisoriska

beslut om assistansersättning - en kartläggning och

utvärdering av nya regler från den 1 januari 2001

(2004:6), Barns rätt till personlig assistans och

assistansersättning (2004:9), Assistansersättning

efter 65 år - utvärdering av de nya reglerna

(2004:10) och Assistans för kvinnor och män - en

genderanalys av assistansersättningen (2004:11).

Utskottet konstaterar vidare att regeringen har

uppdragit åt Riksförsäkringsverket att se över

regleringen av timbeloppets användning i syfte att

förbättra kostnadskontrollen.

Mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår på

området framför allt genom den parlamentariska

kommittén anser utskottet att Riksrevisionens

styrelses framställning angående personlig assistans

till funktionshindrade inte bör föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. Framställningen

avstyrks därmed.

Utskottet delar inte bedömningen att den

parlamentariska kommittén bör få några

tilläggsdirektiv. Motionerna So343 (m) yrkandena 4

och 5, So397 (fp) yrkande 4 och So528 (m) avstyrks

därmed. Utskottet anser inte heller att ett statligt

kostnadsansvar för LASS- och LSS-verksamheten bör

utredas. Motionerna So1 (m) och So605 (kd) yrkande

28 avstyrks.

Inte heller motionerna So255 (s), So401 (kd),

So492 (s) och Ub275 (c) yrkande 15 bör föranleda

något initiativ från riksdagens sida.

Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen

väl avvägd och ställer sig inte bakom motionsförslag

om att bl.a. överföra det ekonomiska

kostnadsansvaret för de 20 första timmarna till

staten. Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker motionerna So577 (m)

delvis och So654 (fp) delvis.

Handikappombudsmannen (16:10)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 16:10

Handikappombudsmannen. Riksdagen bör därmed

avslå ett motionsyrkande om att inte anvisa

medel till anslaget.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 18 421 000 kr

anvisas under anslag 16:10 Handikappombudsmannen.

Handikappombudsmannen (HO) skall bevaka frågor som

rör rättigheter och intressen för personer med

funktionshinder. En central uppgift är att bevaka

efterlevnaden av FN:s standardregler om delaktighet

och jämlikhet för personer med funktionshinder.

Handikappombudsmannen har även i uppdrag att följa

myndigheternas arbete med att förbättra till-

gängligheten för personer med funktionshinder.

HO skall arbeta med uppföljning och utvärdering

och ge enskilda stöd att få sina rättigheter och

intressen tillgodosedda. Personer med

funktionshinder har skydd mot diskriminering i

arbetslivet, på högskolan och i kommersiell

verksamhet. HO har i uppgift att bevaka

diskrimineringsfrågorna inom dessa områden och kan

föra talan i domstol för enskilda som anser sig

utsatta för diskriminering.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget att för år

2005 anvisa medel till anslag 16:10 Handikappom-

budsmannen (delvis). I samband med riksdagens

behandling av diskrimineringslagarna framförde

motionärerna förslaget att slå ihop flera olika

ombudsmannaverksamheter, varav handikappombudsmannen

var en, till en enda myndighet. Motionärerna

vidhåller denna ståndpunkt och anser att medel till

en samlad ombudsmannamyndighet bör anvisas under

utgiftsområde 14. Således bör något anslag till

handikappombudsmannen inte tilldelas under

utgiftsområde 9.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade ett likalydande yrkande vid

fjolårets budgetbehandling, betänkande 2003/04:SoU1.

Utskottet konstaterade då att en parlamentarisk

kommitté (Diskrimineringskommittén, N 2002:06) har

till uppdrag att bl.a. överväga en eventuell

sammanslagning av uppgifter och ansvarsområden för

de olika ombudsmännen och överväga en eventuell

sammanslagning av dessa (dir. 2002:11, 2003:69).

Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den

1 juli 2005. Utskottet ansåg att kommitténs förslag

borde avvaktas. Den föreslagna medelsanvisningen

tillstyrktes och motionsyrkandet avstyrktes. (s.y.

m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller att den parlamentariska

kommitténs arbete bör avvaktas. Utskottet

tillstyrker därmed den föreslagna medelsanvisningen

och avstyrker motion So577 (m) delvis.

Bostadsstöd till funktionshindrade

(16:11, förslag till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 16:11 Bostadsstöd till

funktionshindrade.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen i enlighet med vad som

anförs i motionen till utgiftsområde 9 för år 2005

anvisar ett nytt anslag, 16:11 Bostadsstöd till

funktionshindrade, om 50 miljoner kronor (delvis).

För att undvika ett ökat socialbidragsberoende för

funktionshindrade och för att underlätta för

kommunerna ekonomiskt anser motionärerna att ett

särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör

inrättas.

Tidigare behandling

Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid

budgetbehandlingen under flera år, senast i

betänkande 2003/04:SoU1. Utskottet anförde då att

det dittills inte hade funnit skäl att föreslå ett

nytt anslag. Motionen avslogs. (s.y. m)

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och

finner inte skäl att föreslå ett nytt anslag. Motion

So577 (m) delvis avstyrks.

Stimulansbidrag till anpassning av

byggnader m.m. för funktionshindrade

(16:12, förslag till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 16:12 Stimulansbidrag till anpassning

av byggnader m.m. för funktionshindrade.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att

250 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag

16:12 Stimulansbidrag till anpassning av byggnader

m.m. för funktionshindrade (delvis). Motionärerna

anser att det behövs fem år med ett statligt

stimulansbidrag på i genomsnitt en halv miljard

kronor per budgetår för att uppnå målet om

tillgänglighet som har satts upp för år 2010.

Motionärerna vill därför anslå 250 miljoner kronor

för år 2005 och därefter 500 miljoner kronor för

vart och ett av åren 2006 och 2007.

Även i motion So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen anvisar för budgetåret 2005

under utgiftsområde 9 på nytt anslag,

Stimulansbidrag till anpassning av byggnader m.m.

för funktionshindrade, 250 000 000 kr (yrkande 2).

Motiveringen är densamma som i motion So654.

Tidigare behandling

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

likalydande motioner, senast i betänkande

2003/04:SoU1. Utskottet gjorde bedömningen att

insatser behövs för att förbättra tillgängligheten i

vardagsmiljön och att utvecklingen mot en bättre

tillgänglighet för alla måste påskyndas. Utskottet

underströk dock att ansvars- och

finansieringsprincipen ligger fast. Den aktuella

motionen avstyrktes (s.y. fp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller bedömningen att insatser behövs

för att förbättra tillgängligheten i vardagsmiljön

och att utvecklingen mot en bättre tillgänglighet

för alla måste påskyndas. Ansvars- och

finansieringsprincipen ligger fast. Utskottet kan

därmed inte ställa sig bakom förslaget om att

inrätta ett särskilt stimulansbidrag till anpassning

av byggnader m.m. för funktionshindrade. Motionerna

So397 (fp) yrkande 2 och So654 (fp) delvis avstyrks

därmed.

Hjälpmedelsgaranti (16:13, förslag

till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 16:13 Hjälpmedelsgaranti. Vidare bör

riksdagen avslå ett motionsyrkande om att

utreda införandet av en hjälpmedelsgaranti.

Jämför reservation 15 (m, fp, kd, c).

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen i enlighet med vad som

anförs i motionen till utgiftsområde 9 för år 2005

anvisar ett nytt anslag, 16:13 Hjälpmedelsgaranti,

om 291 113 000 kr (delvis). Som tidigare redovisats

vill motionärerna slå samman resurserna under anslag

16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk

kommunikation och 16:7 Bilstöd till handikappade

till ett nytt stöd - en hjälpmedelsgaranti.

Hjälpmedelsgaranti tillförs fr.o.m. 2005 dessutom 18

miljoner kronor extra årligen jämfört med

regeringens förslag.

Övrig motion

I motion So343 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att regeringen lägger fram förslag om att

utreda införandet av en hjälpmedelsgaranti (yrkande

3). Motionärerna anser att en hjälpmedelsgaranti

skulle öka valfriheten för den enskilde och

därutöver främja utbudet av olika former av

hjälpmedel. Det kommer att bli fler, bättre och

billigare hjälpmedel eftersom konkurrens ger

kostnadseffektivitet samtidigt som den tekniska

utvecklingen påskyndas. Den konkreta utformningen av

garantin måste bli föremål för särskild utredning

där noggranna analyser och avvägningar görs.

Tidigare behandling m.m.

Utskottet behandlade senast en motion med begäran om

att slå ihop anslaget Bidrag till utrustning för

elektronisk kommunikation och anslaget Bilstöd för

handikappade till ett nytt anslag,

Hjälpmedelsgaranti, i betänkande 2003/04: SoU1 (s.

72 f.). Utskottet vidhöll sin tidigare ståndpunkt

att det inte finns realistiska förutsättningar för

en hjälpmedelsgaranti. Utskottet erinrade också om

att en särskild utredare har i uppdrag att analysera

vissa frågor på hjälpmedelsområdet och lämna förslag

till åtgärder. Motionerna avstyrktes därmed. (s.y.

m).

Utredaren har i augusti 2004 avlämnat utredningen

Hjälpmedel, SOU 2004:83. Utredningen föreslår bl.a.

att varje patient eller brukare som vänder sig till

hälso- och sjukvården för att få ett personlig

hjälpmedel skall, om det inte är uppenbart

obehövligt, snarast ges en bedömning av sitt

hjälpmedelsbehov. Enligt utredningen skall landsting

eller kommun inte få ta ut avgift för att

tillhandahålla hjälpmedel annat än som avgift vid

besök i samband med förskrivning, utprovning och

anpassning av eller träning på hjälpmedel. Avgiften

föreslås vidare omfattas av 26 § hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763), det s.k.

högkostnadsskyddet för öppenvård. Finansieringen av

förslaget föreslås ske genom att högkostnadsskyddet

höjs från 900 till 1 000 kr.

Utredningen remissbehandlas för närvarande.

Remisstiden går ut den 31 december 2004. Några

remissinstanser har begärt förlängd remisstid till

den 20 januari 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt och

avstyrker därmed förslaget att slå ihop anslaget

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

och anslaget Bilstöd för handikappade till ett nytt

anslag för en statlig hjälpmedelsgaranti. Motion

So577 (m) delvis avstyrks således.

Utskottet konstaterar att utredningsförslaget

Hjälpmedel nu remissbehandlas. Riksdagen bör inte ta

något initiativ med anledning av motion So343 (m)

yrkande 3.

Övrig medelsanvisning

Regeringens förslag till medelsanvisning till 16:3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd och 16:9

Statens institut för särskilt utbildningsstöd har

inte mött någon erinran i form av motioner.

Inte heller regeringens förslag om att bemyndiga

regeringen att under år 2005 för ramanslag 16:3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 82 000 000

kr efter 2005 har mött någon erinran i form av

motioner.

Utskottet tillstyrker de föreslagna

medelsanvisningarna liksom bemyndigandet avseende

ramanslag 16:3 Statsbidrag till särskilt

utbildningsstöd.

Politikområde Äldrepolitik

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken (17:1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning till anslag 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken. Riksdagen bör därmed avslå

motioner om annan medelsanvisning till

anslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av

regeringen under anslaget begärda

bemyndigandet. Med bifall till en motion och

delvis bifall till två motioner om stöd till

anhöriga bör riksdagen ge regeringen till

känna att den skyndsamt bör bereda och

presentera förslag till insatser för att

säkerställa och stärka stödet till anhöriga i

enlighet med tidigare gjorda

tillkännagivanden. Jämför reservationerna 16

(m, kd) och 17 (fp, c).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 51 446 000 kr

anvisas under anslag 17:1 Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldrepolitiken.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslag 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000

kr efter 2005.

Anslaget omfattar vissa insatser inom äldreområdet

i enlighet med riksdagens beslut med anledning av

regeringens proposition Nationell handlingsplan för

äldrepolitiken (prop. 1997/98:113, bet.

1997/98:SoU24 rskr. 1997/98:307). Från och med 2001

omfattar anslaget även bidrag till

pensionärsorganisationer.

Den övervägande delen av anslaget har förbrukats.

Det anslagssparande som finns avser främst

verksamheten med uppbyggnad av regionala forsknings-

och utvecklingscentrum i enlighet med riksdagens

beslut. Etableringen av verksamheterna har tagit

något längre tid än beräknat. Socialstyrelsen, som

administrerar bidraget, bedömer att anslagssparandet

kommer att förbrukas under innevarande budgetår.

Pensionärsorganisationer kan erhålla statsbidrag i

enlighet med förordningen (1994:316) om statsbidrag

till pensionärsorganisationer. Under 2004 har fem

rikstäckande pensionärsorganisationer erhållit

bidrag. Från anslaget fördelar regeringen också

bidrag till vissa andra organisationer som

företräder äldres intressen.

Regeringen anför (s. 147 f.) vad gäller

socialutskottets tillkännagivanden om anhörigstöd

att den har analyserat frågan om en eventuell

lagreglering av stöd till anhöriga och vilka

konsekvenser ett sådant förslag skulle få. (PM Stöd

till anhöriga som hjälper och vårdar närstående -

alternativa lagändringar samt analys av de

ekonomiska konsekvenserna (Dnr S2004/6120/ST). Det

konstateras att det inte kan vara en skyldighet för

en anhörig att bistå en närstående med stöd utan

hjälpen måste alltid betraktas som ett frivilligt

åtagande från den anhöriges sida. Om den anhörige

inte förmår eller av annan orsak inte tillgodoser

sin närståendes hela omvårdnadsbehov är kommunen

skyldig att bistå med hemtjänstinsatser i tillräck-

lig omfattning. Enligt svensk lagstiftning finns det

inte någon skyldighet för makar eller registrerade

partner att hjälpa och vårda den part som är i behov

av vård och omsorg.

Inte heller finns det någon skyldighet för barn

att ta hand om sina föräldrar. En konsekvens av att

anhörigvård alltid måste betraktas som ett

frivilligt åtagande är att kommunen, som grund för

att avslå en ansökan om hemtjänst, aldrig kan

hänvisa till att den anhörige kan tillgodose ett

omvårdnadsbehov.

Flertalet anhörigvårdare är själv äldre, oftast är

det makan som vårdar sin make/sambo. Det är också

vanligt att dotter eller svärdotter är

anhörigvårdare. Det finns också yngre anhörigvårdare

som hjälper och vårdar en anhörig i yrkesverksam

ålder. Det kan exempelvis vara personer som drabbats

av en demenssjukdom eller som har psykiska och/eller

fysiska funktionshinder. De yngre anhörigvårdarna

har utgjort en relativt okänd grupp och har därför

inte uppmärksammats i någon större utsträckning.

Genom de särskilda stimulansmedlen Anhörig 300 har

anhöriga som vårdar närstående fått ökad

uppmärksamhet. Det är angeläget att kommuner och

landsting aktivt söker upp och informerar nya

anhörigvårdare om tillgängliga stödformer.

Att skärpa regleringen i 5 kap. 10 §

socialtjänstlagen, SoL, genom att införa "skall"

förtydligar visserligen socialtjänstens ansvar men

den enskildes rätt till stöd förstärks inte i sak då

den regleringen ligger utanför biståndsparagrafen.

En mer tvingande reglering kan få som effekt att

kommunerna på grund av resursbrist begränsar

insatserna till endast ett fåtal och att

utvecklingen av mer individuellt anpassade

stödinsatser hämmas. Det kan även medföra att

stödinsatser till äldre dras ned ytterligare där det

finns en anhörig, vilket ökar belastningen på dessa.

Därtill medför ett sådant förtydligande ett statligt

finansiellt åtagande i enlighet med

finansieringsprincipen och en förändring skulle

därför medföra avsevärda kostnader.

I 4 kap. 1 § SoL regleras rätten till bistånd för

enskild. Om anhörigas behov skulle biståndsbedömas

inom ramen för denna bestämmelse skulle även dessa

få rätt till vissa insatser. Bistånd ges till den

som inte själv kan tillgodose sina behov. Om det

handlar om service- eller omvårdnadsbehov har den

enskilde rätt till bistånd i form av t.ex.

hemtjänst. Hemtjänst är alltså en insats som vänder

sig till den hjälpbehövande. Anhörigstöd är däremot

en insats som ges till den anhörige. Anhörigstödet

bör därför betraktas som en "egen" specifik form av

stöd till enskild genom socialtjänstlagen.

Regeringen, Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet har under 2004 påbörjat

diskussioner bl.a. om hur stödet till anhöriga skall

fortsätta att vidareutvecklas i kommuner och

landsting. Målsättningen är att åstadkomma ett

långsiktigt utvecklingsarbete som löpande följs upp

och utvärderas.

Regeringen bedömer att det för närvarande inte bör

genomföras en lagändring. Det saknas även ekonomiskt

utrymme för ett statligt ekonomiskt åtagande utan

att samtidigt göra avsevärda omfördelningar inom

andra delar av det sociala välfärdssystemet.

Regeringen vill dock betona behovet av att

vidareutveckla stödet till närstående inom ramen för

det pågående samarbetet med de båda förbunden. Under

åren 2005-2007 avsätts 25 miljoner kronor per år för

fortsatt utveckling av stödformer för anhöriga.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken för

år 2005 anvisar 25 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna vill i

stället tillföra 64 miljoner kronor på ett nytt

anslag för stöd till anhöriga.

I motion So357 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas

att riksdagen ökar anslag 17:1 Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldrepolitiken med 1 miljard kronor

jämfört med regeringens förslag (yrkande 11,

delvis). Motionärerna begär samtidigt

tillkännagivanden om vad i motionen anförs om

skapande av omsorgsgarantier i äldrevården (yrkande

4), om försöksverksamhet med äldrevårdscentraler

(yrkande 5) och om volontärarbete i äldrevården

(yrkande 9). Motionärerna anser att det behövs en

omsorgsgaranti för de insatser som kommunen och

landstinget ansvarar för för att kvalitetssäkra en

rad olika delar i äldrevården, vilka tillsammans ger

en god omsorg. Omsorgsgarantin skall innehålla

rätten till medicinsk kompetens, till ett värdigt

omhändertagande, till en fungerande hemtjänst, till

en väl fungerande färdtjänst och till rätt

hjälpmedel i rätt tid. Att viktminskningar och

fallskador utreds och åtgärdas blir en del av en

sådan garanti liksom rätten till eget rum och rätten

att flytta. De förvaltningar eller fristående

vårdgivare som försummar eller misslyckas med något

som ingår i omsorgsgarantin skall bli skyldiga att

betala tillbaka avgifter som tagits ut. För detta

avsätter man 900 miljoner kronor. Vidare vill man

avsätta 70 miljoner kronor för att genom särskilt

stöd stimulera till försöksverksamhet med

äldrevårdscentraler (ÄVC). Dessa skall skapas genom

samarbete mellan en eller flera kommuner samt

landstinget. De bör byggas upp kring någon av de

resurser som finns i dag, t.ex. geriatriska

kliniker. Klinisk forskning skall vara en integrerad

del av verksamheten vid ÄVC. Motionärerna anser

också att det behövs fler volontärer inom

äldreomsorgen, inte bara inom hemtjänsten utan också

i de särskilda boendena och inom sjukvården.

Kommunerna bör göra särskilda överenskommelser med

vårdpersonalens fackliga organisationer om

volontärarbetets innebörd och gränser.

Volontärarbetet bör stimuleras genom särskilda

medel. För detta avsätts 30 miljoner kronor.

Även i motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen till anslag 17:1 Stimulansbidrag

och åtgärder inom äldrepolitiken anvisar 1 miljard

kronor mer än regeringen föreslagit (delvis).

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslag 17:1 Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldrepolitiken för budgetåret 2005

anvisar 50 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit (yrkande 29, delvis). Motionärerna anser

att det krävs en fortsatt kvalitetsutveckling vad

gäller stödet till anhöriga i vård och omsorg och

avsätter 100 miljoner kronor under två år för en

kraftfull utveckling. Insatserna utvecklas närmare i

motion So608 (kd).

I motion So608 av Rosita Runegrund m.fl. (kd)

begärs bl.a. tillkännagivande om nationellt

resurscenter för anhörigstöd (yrkande 3).

Motionärerna framhåller att Anhörig 300 var avsedd

att påskynda utvecklingen av olika stödformer för

anhörigvårdare. Inriktningen var att åstadkomma en

varaktig kvalitetshöjning i det stöd som kommunerna

erbjuder anhöriga och närstående. Ett nationellt

resurscenter skulle kunna fungera som en

kunskapsresurs för kommunernas arbete med

anhörigvård.

Övriga motioner

I motion So629 av Kristina Zakrisson m.fl. (s, v,

mp) begärs att regeringen skyndsamt bör bereda

förslag på insatser för att säkerställa och stärka

stödet till anhöriga i enlighet med tidigare

tillkännagivanden i riksdagen. Regeringen har i

budgeten för 2005 beskrivit två tillkännagivanden

avseende anhörigstöd inom äldreomsorgen

(2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4). I budgeten för

2005 avsätter regeringen 25 miljoner kronor för att

säkerställa stödet till anhöriga. I övrigt föreslår

regeringen inga insatser för att stödja anhöriga som

vårdar sina närstående utan skriver att det för

närvarande inte bör genomföras några lagändringar

för att stärka anhörigstödet. Motionärerna står inte

bakom budgeten i denna del, utan anser att

regeringen skyndsamt bör bereda förslag på insatser

för att säkerställa och stärka stödet till anhöriga

i enlighet med tidigare tillkännagivanden.

I motion So594 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs

tillkännagivande om behovet av att stärka

anhörigomsorgen (yrkande 1). Motionärerna uppmanar

regeringen att i enlighet med tidigare beslut i

riksdagen (2003/04:SoU4) snarast återkomma till

riksdagen med förslag om en lagstadgad skyldighet

för kommunerna att stödja anhörigvårdarna.

I motion So357 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

överläggningar med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet om former för utökat stöd till

dem som vårdar närstående (yrkande 6). Motionärerna

anför att anhöriga bör få en ökad möjlighet att

själva avgöra vilka former av avlastande stöd de

skall få. Regeringen bör ta initiativ till

överläggningar med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet om hur ett utökat stöd till dem

som vårdar anhöriga skall kunna ges.

Tidigare behandling

Utskottet har vid två tillfällen föreslagit

tillkännagivanden till regeringen angående stödet

till anhöriga. I betänkande 2001/02:SoU11 föreslog

utskottet ett tillkännagivande om att det är

önskvärt att i socialtjänstlagen införa en särskilt

reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem

som vårdar närstående. Regeringen borde snarast göra

en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en

sådan lagreglering samt redovisa för riksdagen olika

alternativa lagregleringar i avsikt att ytterligare

stödja anhöriga. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2001/02:178).

Utskottet behandlade åter frågor om anhörigstöd i

betänkande 2003/04:SoU4. Utskottet anförde då

följande (s. 42 f.):

Utskottet vill än en gång understryka att det

påbörjade utvecklingsarbetet med stöd till

anhöriga måste fortsätta och vidareutvecklas.

Utskottet erinrar om att riksdagen, på förslag av

socialutskottet, våren 2002 (bet. 2001/02:SoU11)

givit regeringen till känna att det vore önskvärt

att i socialtjänstlagen införa en särskilt

reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja

dem som vårdar närstående. Regeringen borde

snarast göra en analys av de ekonomiska

konsekvenserna av en sådan lagreglering samt

redovisa för riksdagen olika alternativa

lagregleringar i avsikt att ytterligare stödja

anhöriga. Utskottet konstaterar att någon

återrapport till riksdagen ännu inte gjorts.

Utskottet erinrar också om att regeringen

slutit ett utvecklingsavtal med

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet

om att stödet till anhöriga, som infördes genom

den nationella handlingsplanen för

äldrepolitiken, skulle fortsätta också under

perioden 2002-2004. Utskottet konstaterar vidare

att Äldreberedningen, Senior 2005, i sin

slutrapport har tagit upp stödet till anhöriga

och framfört flera förslag till åtgärder.

Betänkandet skall remissbehandlas.

I flera av de nu aktuella motionerna pekas på

det angelägna i en kraftfull utveckling av stödet

till anhöriga. Det anförs att olika former för

avlastning, stöd och utbildning till närstående

behöver utvecklas. Det föreslås att regeringen

bör överväga att tillföra medel för fortsatt

utveckling av anhörigstödet och att

Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att följa

utvecklingen och ge förslag till åtgärder så att

det säkerställs att anhöriginsatser utförs

utifrån den enskildes önskemål, anhöriga såväl

som brukare, och inte som ett led i samhällets

besparingar. Vidare föreslås att regeringen tar

initiativ till överläggningar med kommun- och

landstingsförbunden om former för utökat stöd

till dem som vårdar närstående, bl.a. i form av

utbyggnad av avlastnings- och växelvård,

förbättringar i kommunernas regler för

hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att

anställa närstående.

Utskottet anser för sin del att det behövs en

kraftfull utveckling av olika former för

avlastning, stöd och utbildning till närstående.

Regeringen bör därför snarast återkomma till

riksdagen dels med en redovisning av det som

inbegrips med det ovan nämnda riksdagsbeslutet,

dels med förslag till insatser för att

ytterligare säkerställa och stärka stödet till

anhöriga.

Vad utskottet nu anfört med bifall till motion

- - - och med delvis bifall till motionerna - - -

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:80).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att det

behövs en kraftfull utveckling av olika former för

avlastning, stöd och utbildning till närstående. Det

påbörjade utvecklingsarbetet måste fortsätta och

vidareutvecklas. Utskottet noterar med

tillfredsställelse att regeringen, Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet under 2004

påbörjat diskussioner om hur stödet till anhöriga

skall kunna fortsätta och utvecklas i kommuner och

landsting. Målsättningen är att åstadkomma ett

långsiktigt utvecklingsarbete som löpande följs upp

och utvärderas. Utskottet noterar vidare att

regeringen önskar avsätta ytterligare 25 miljoner

kronor per år under perioden 2005-2007 för fortsatt

utveckling av stödformer för anhöriga.

Utskottet erinrar om att det i de av riksdagen

godkända tillkännagivandena (bet. 2001/02:SoU11 och

2003/04:SoU4) begärde en återrapport med dels en

analys av de ekonomiska konsekvenserna av en

lagreglering av stödet till anhöriga, dels om olika

alternativa lagregleringar i avsikt att stödja

anhöriga, dels med förslag till insatser för att

ytterligare säkerställa och stärka stödet till

anhöriga. Utskottet anser att regeringen skyndsamt

skall bereda och presentera förslag till insatser

för att säkerställa och stärka stödet till anhöriga

i enlighet med tidigare gjorda tillkännagivanden.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall

till motion So629 (s, v, mp) och delvis bifall till

motionerna So357 (fp) yrkande 6 och So594 (m)

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet ser positivt på förstärkningen av

anslaget med 25 miljoner kronor per år och

tillstyrker därmed den föreslagna

medelstilldelningen. Utskottet avstyrker samtidigt

motionerna So357 (fp) yrkandena 4, 5, 9 och 11

(delvis), So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29

(delvis), So608 (kd) yrkande 3 och So654 (fp) delvis

med begäran om annan medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker också att

riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för ramanslag 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 20 000 000 kr efter år 2005.

Extra anhörigstöd (17:2, förslag

till nytt anslag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med

förslag om att anvisa medel till ett nytt

anslag, 17:2 Extra anhörigstöd.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen i enlighet med vad som

anförs i motionen till utgiftsområde 9 för år 2005

anvisar ett nytt anslag, 17:2 Extra anhörigstöd, om

64 miljoner kronor (delvis). Motionärerna anser att

i omsorgen om äldre och sjuka behöver större hänsyn

tas till dem som vårdar och stöder en anhörig eller

närstående. Stödet måste fokusera på att förebygga

utbrändhet och förbättra livskvaliteten. Stödet

måste också vara tillgängligt, av god kvalitet och

finnas i flera former. Motionärerna anser att

resurser skall avsättas till ett nytt anslag som

skall användas för att stödja projekt som syftar

till att förbättra situationen för anhörigvårdare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det bör införas något

särskilt anslag för extra anhörigstöd. Motion So577

(m) delvis avstyrks.

Regeringens skrivelse 2003/04:172

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga skrivelse 2003/04:172

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och

andra sociala tjänster till handlingarna.

I skrivelse 2003/04:172 Jämkning av avgift för

färdiglagad mat och andra sociala tjänster redovisar

regeringen Socialstyrelsens rapport om

avgiftsreformen inom äldre- och handikappomsorgen.

Vidare aviseras i skrivelsen att regeringen har för

avsikt att tillsätta en utredare som får i uppdrag

att föreslå hur avgifter för färdiglagad mat skall

kunna hanteras på ett enklare och mer enhetligt sätt

inom kommunernas äldre- och handikappomsorg.

Utredaren skall vid förslagets utformande utgå från

att den enskilde skall förbehållas tillräckliga

medel för sina personliga behov.

Aktuellt

Enligt uppgift från Socialdepartementet är

direktiven under beredning i departementet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att skrivelsen, som inte föranlett

någon motion, inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida.

Politikområde Socialtjänstpolitik

Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m. (18:1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 18:1 Bidrag till

utveckling av socialt arbete m.m. Riksdagen

bör därmed avslå motioner om annan

medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör

med delvis bifall till motioner som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört om att regeringen omgående bör vidta

åtgärder för att dels inventera i vilken

utsträckning det finns handlingsplaner i

kommunerna för arbetet med våldsutsatta

kvinnor, dels återkomma till riksdagen med

förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett

systematiskt ansvar för arbetet med

våldsutsatta kvinnor. Riksdagen bör avslå

motioner om statlig finansiering av

kvinnojourernas verksamhet. Jämför

reservationerna 18 (fp) och 19 (v).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 216 878 000 kr

anvisas under anslag 18:1 Bidrag till utveckling av

socialt arbete m.m.

Anslaget omfattar medel till utveckling av ung-

doms- och missbrukarvården och till kunskaps-

utveckling inom socialtjänsten, medel för utveckling

av den sociala välfärdsstatistiken, bidrag till

organisationer som arbetar för utsatta barn och

deras familjer samt till organisationer som arbetar

för att motverka våld mot kvinnor och barn samt

medel för andra insatser i syfte att motverka våld

mot kvinnor. Från och med 2004 tillfördes anslaget 9

miljoner kronor för ytterligare stöd till kvinno-

och mansjourer. Anslaget omfattade t.o.m. 2004 även

medel för att förverkliga FN:s konvention om barnets

rättigheter samt medel för att motverka sexuell

exploatering av barn, i enlighet med åtaganden i

samband med den åtgärdsplan som antogs vid Världs-

kongressen mot kommersiell sexuell exploatering av

barn som hölls i Stockholm år 1996.

Under ett antal år har länsstyrelserna fördelat

medel till kommunerna för att utveckla ungdoms- och

missbrukarvården i syfte att åstadkomma balans

mellan öppenvård och institutionsvård i kommunerna.

År 2004 fördelades 15 miljoner kronor.

Socialstyrelsen följer i nära samarbete med

länsstyrelserna upp hur medlen fördelas och

regeringen anser att medlen bidragit till positiv

utveckling och samverkan inom området. För 2005

avsätts 15 miljoner kronor för detta ändamål.

Därutöver har Socialstyrelsen ett särskilt

regeringsuppdrag för att genom Institutet för

metodutveckling i socialt arbete, IMS, ge nationellt

stöd till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten.

Vidare har Statens institutionsstyrelse, SiS,

regeringens uppdrag att pröva en förstärkt vårdkedja

inom missbrukarvården. För denna verksamhet har

tillförts 7 miljoner kronor under 2004.

För att finansiera missbrukarvårdssatsningen "Ett

kontrakt för livet" föreslås anslaget ökas med

150 miljoner kronor för 2005. Under 2006 och 2007

tillförs anslaget 200 miljoner kronor respektive 350

miljoner kronor.

Vidare avsätts medel för en narkotikasatsning inom

kriminalvården 2005-2007. På anslag 6:4

Kriminalvården avsätts 30 miljoner kronor 2005.

Under 2006 och 2007 avsätts 40 miljoner kronor

respektive 50 miljoner kronor.

Socialstyrelsen följer upp stödet till organi-

sationer inom det sociala området och lämnar årligen

en samlad redovisning till regeringen om

statsbidragets användning i förhållande till bidra-

gets syfte och de mål som angivits i myndighetens

regleringsbrev. Socialstyrelsen konstaterar att

statsbidraget i huvudsak har använts enligt

intentionerna att förstärka och komplettera de

samhälleliga insatserna.

Under 2005 tillförs anslaget 2 miljoner kronor

engångsvis för kunskapsutveckling om internationella

adoptioner (prop. 2003/04:131).

De anslagsposter som avser medel för att motverka

sexuell exploatering av barn och insatser för att

förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter

disponeras i huvudsak inom politikområde 15

Barnpolitik. Därför överförs 7 500 000 kr till

anslag 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s

konvention om barnets rättigheter i Sverige.

Regeringen anför (s. 164) att insatser för att

bekämpa hot och våld mot kvinnor kontinuerligt måste

utvecklas och förstärkas. Den webbplats som har

utvecklats inom ramen för myndighetssamverkan för

kvinnofrid har en viktig funktion att fylla vad

gäller det fortsatta samarbetet och spridning av

goda exempel. Enligt regeringens bedömning behövs

ytterligare fokus på, och insatser för, kvinnor som

är dubbelt utsatta, t.ex. kvinnor med miss-

bruksproblem och kvinnor med funktionshinder. Den

utvärdering som görs 2004 av de myndighetsuppdrag

som gavs i samband med Kvinnofridsreformen kommer

enligt regeringens bedömning att utgöra ett viktigt

underlag för fortsatta överväganden om åtgärder för

att ytterligare stärka insatserna för utsatta

kvinnor. Det gäller bl.a. frågan om hur kommunernas

arbete mot mäns våld mot kvinnor kan stimuleras och

intensifieras. Regeringen ser det som angeläget att

säkerställa att våldsutsatta kvinnor får det stöd

som de behöver. En utredning kommer att föreslå hur

en ombildning av Rikskvinnocentrum till ett

nationellt institut skall ske. Utredningens resultat

kommer också att ligga till grund för beslut om hur

en nationell kristelefon för utsatta kvinnor kan

organiseras och finansieras.

Regeringen redovisar (s. 164 f.) att "Ett kontrakt

för livet" syftar till att förstärka

missbrukarvården och skapa bättre förutsättningar

för fler kvalificerade och långsiktiga vårdinsatser.

Ett särskilt statsbidrag inrättas därför för att

stimulera en utbyggnad av missbrukarvården och

därmed möjliggöra för flera missbrukare att genom

kvalificerade vårdinsatser få sina ökade men

hittills eftersatta vårdbehov tillgodosedda. En del

av bidraget skall i enlighet med förslag från LVM-

utredningen användas för att stimulera samarbetet

mellan SiS och hemkommunen i form av bostad,

sysselsättning och psykosocialt stöd. "Ett kontrakt

för livet" innefattar också ett riktat bidrag till

kommunerna samt en narkotikasatsning inom

kriminalvården. Satsningen skall utformas så att det

förstärker vårdkedjans alla delar, från uppsökande

verksamhet, avgiftning och institutionsvård till

boende, stöd i boende och en meningsfull sysselsätt-

ning.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen till anslag 18:1 Bidrag till

utveckling av socialt arbete m.m. för budgetåret

2005 anvisar 50 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit (yrkande 29, delvis). Motionärerna

föreslår att statsbidragen till

frivilligorganisationer som är verksamma inom

missbrukarvården ökas med 50 miljoner kronor per år

för 2005 och 2006. Avsikten är att medlen fördelas

till verksamheter som ägnar sig åt vård av särskilt

utsatta missbrukare.

I motion So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om behoven inom

frivilligorganisationernas missbrukarvård (yrkande

4). Motionärerna anför att de ideella insatserna

inom missbrukarvården är en stor tillgång.

Utvärderingar visar att de flesta ideella

organisationer uppvisar mycket goda resultat inom

den missbrukarvård de bedriver. Kristdemokraterna

föreslår därför ett resurstillskott till

frivilligorganisationer verksamma inom

missbrukarvården. Det bör fördelas till

organisationer med goda behandlingsresultat som ger

vårdinsatser som vänder sig till personer med stora

vårdbehov.

I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen till anslag 18:1 Bidrag till

utveckling av socialt arbete m.m. för budgetåret

2005 anvisar ett anslag som är 5 miljoner kronor

större än regeringens förslag (yrkande 5, delvis).

Motionärerna anför att civilsamhällets

organisationer alltid utgjort ett oersättligt inslag

i omsorgen om samhällets mest utsatta. I t.ex.

arbetet med uteliggare eller missbrukare har

Frälsningsarmén och andra ideella organisationer en

större förmåga till kontakt eftersom de

hjälpbehövande ofta misstror myndigheter.

Pensionärsorganisationernas väntjänst är ett annat

exempel som visar hur frivilliginsatser kan bidra

med personlig värme, vilket ibland är svårt att

tillhandahålla i den offentliga servicen. Det

personliga solidaritetsarbetet är viktigt för att

hålla allas vårt personliga ansvar och vår

solidaritet levande. Särskilda medel bör avsättas

för att stimulera frivilligorganisationernas arbete

med särskild inriktning mot rekrytering av nya

volontärer.

Övriga motioner

I motion Ju293 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

kommunernas insatser mot våld mot kvinnor och

samverkan med ideella organisationer samt

länsstyrelsens tillsynsansvar (yrkande 27).

Motionärerna anser att alla kommuner bör ha en

handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Det är vidare viktigt att kvinnojourerna kan

utvecklas utan att arbeta under ständigt bekymmer

med finansieringen. Anslagen måste vara

kontinuerliga. Motionärerna betonar vikten av att

ett utökat statligt stöd inte innebär att det

kommunala stödet minskar. Slutligen anförs att

länsstyrelserna måste utnyttja sin

tillsynsskyldighet gentemot kommunerna och att vite

bör kunna utdömas till de kommuner som inte

uppfyller socialtjänstlagens bestämmelser om stöd

och hjälp till våldsutsatta kvinnor.

I motion U306 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs

ett

tillkännagivande om att uppvärdera och tillvarata

kvinnojourernas arbete med offer för människohandel

(yrkande 6). Motionärerna pekar på att

kvinnojourerna möter kvinnor som är offer för

människohandel och att här finns en oerhört stor

kunskap och erfarenhet som kan ligga till grund för

utformningen av framtida stöd och hjälp.

I motion Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om stöd till kvinnojourernas

arbete, särskilt mot bakgrund av deras kunskap och

erfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer

(yrkande 30). Motionärerna pekar på behovet av att

samarbeta med de kvinnojourer som redan i dag har

såväl kunskap som kontakt med flickor i patriarkala

familjer. Motionärerna välkomnar regeringens

satsning av ytterligare medel för skyddat boende för

flickor och pojkar som riskerar att utsättas för

hedersrelaterat våld.

I motion Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkas att

regeringen återkommer med ett handlingsprogram för

hur staten på sikt skall ta sitt finansiella ansvar

för kvinnojourernas arbete med konsekvenserna av

mäns våld mot kvinnor (yrkande 2). Motionärerna

anser det självklart att staten tar över det

finansiella ansvaret för arbetet med konsekvenserna

av mäns våld mot kvinnor. Det patriarkala våldet

grundas på en samhällelig struktur och måste

förändras genom övergripande statliga åtgärder.

Också i motion So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkas att regeringen återkommer med ett

handlingsprogram för hur staten på sikt skall ta

sitt finansiella ansvar för kvinnojourernas arbete

med konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor (yrkande

2).

I motion So340 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Agneta Lundberg (s) begärs tillkännagivande om

stödet till kvinnojourernas verksamhet. Motionärerna

anser att staten bör verka för en översyn av

kvinnojourernas verksamhet i syfte att upprätta en

regelbunden verksamhet med god kvalitet.

I motion So593 av Carina Ohlsson och Monica Green

(s) begärs tillkännagivanden om våldsutsatta

kvinnors och barns rätt till stöd, skydd och

behandling (yrkande 1), om vikten av jämnare och

bättre arbetsvillkor för kvinnojourer (yrkande 2),

om att regeringen bör verka för att

samverkansprojekt initieras mellan socialtjänsten

och de lokala jourerna för att förbättra stödet till

kvinnor och deras barn (yrkande 3) och om att

initiativ bör tas av regeringen för att tydliggöra

vikten av samverkan mellan socialtjänsten och

frivilligorganisationer såsom kvinnojourerna

(yrkande 5). Motionärerna anser att regeringen bör

intensifiera dialogen med kommunerna kring ansvaret

för kvinnofridsarbetet, så att alla kvinnor som

utsätts för kvinnofridsrelaterat hot och våld får

rätt till kvalificerat och professionellt stöd. I

förekommande fall skall detta också omfatta barnen.

Det är vidare angeläget att kommunerna ger det stöd

som är nödvändigt för att kvinnojourerna skall kunna

fungera som väl fungerande komplement till

kommunernas verksamhet.

I motion So648 av Åsa Lindestam (s) begärs ett

tillkännagivande om att etablera kvinnojourer i

kommunerna. Motionären konstaterar att i dag finns

kvinnojourer i cirka hälften av alla kommuner. Hon

anser att regeringen bör initiera samtal med Svenska

Kommunförbundet om behovet av kvinnojourer och

skyddat boende.

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453) bör

socialnämnden verka för att den som utsatts för

brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp.

Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor

som är eller har varit utsatta för våld eller andra

övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och

hjälp för att förändra sin situation.

Vid behandlingen av budgetförslaget för 2004,

betänkande 2003/04:SoU1, noterade utskottet (s. 99)

med tillfredsställelse att regeringen avsatt

ytterligare 9 miljoner kronor till kvinno- och

mansjourernas verksamhet fr.o.m. 2004. Utskottet

framhöll återigen det mycket värdefulla arbete med

stor betydelse som kvinnojourerna utför som

komplement till socialtjänstens verksamhet på

området. Utskottet betonade återigen att den

omständigheten att det statliga stödet till

kvinnojourerna ökat under de senaste åren inte får

leda till att kommunernas ekonomiska engagemang

minskar. Det är kommunerna som även i fortsättningen

bör ha det primära ansvaret för att stödja

kvinnojourerna. Utskottet vidhöll också att det

självklart är positivt att kommunerna ger stöd även

till mansjourer.

Utskottet behandlade frågor om våld mot kvinnor

senast i betänkande 2003/04:SoU5 vartill hänvisas

för en bakgrundsredovisning. I betänkandet föreslogs

bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om

tilläggsdirektiv till utredningen om uppföljning och

utvärdering av Kvinnofridspropositionens

myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv (N

2003:13, dir. 2003:112 och 2004:124). Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2003/04:155). Utskottet

anförde följande (s. 33 f.):

Flera motionärer tar upp behovet av att alla

kommuner bör ha en handlingsplan för arbetet med

våldutsatta kvinnor.

Utskottet konstaterar att ett omfattande arbete

pågår i kommunerna för att öka kunskapen om våld

i nära relationer och hur man bemöter kvinnor som

behöver stöd. Utskottet konstaterar också att

många kommuner har tagit fram handlingsplaner

eller motsvarande för hur detta arbete skall

bedrivas. Utskottet vill vidare erinra om att

ytterligare medel avsatts till Rikskvinnocentrum

för innevarande år, bl.a. för att avhjälpa de

brister som föreligger på området. Utskottet

noterar dessutom att en särskild utredare (dir.

2003:112) tillkallats under hösten 2003 med

uppdrag att följa upp och ur ett

könsmaktsperspektiv utvärdera de

myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till

enskilda myndigheter, som gavs i samband med

propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55).

Utredaren skall göra en samlad analys av

eventuella hinder och strukturer som motverkar

ett könsmedvetet arbete på de områden som dessa

uppdrag gällde. Uppdraget skall redovisas senast

den 30 september 2004. Utskottet anser det

lämpligt att den särskilde utredaren genom

tilläggsdirektiv får i uppdrag att överväga hur

önskemålet att varje kommun bör ha en

handlingsplan för arbetet med våldsutsatta

kvinnor skall uppnås. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med delvis bifall till motionerna - - -

som sin mening ge regeringen till känna. - - -

Liksom tidigare vill utskottet framhålla vikten

av att på alla sätt förebygga våld och hot mot

kvinnor och att ge utsatta kvinnor adekvat vård

och stöd. Utskottet konstaterar vidare att det

alltjämt pågår ett omfattande arbete på olika

nivåer när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Härvid vill utskottet särskilt peka på det arbete

som skall ske för att genomföra resultatet av

Socialstyrelsens uppdrag med anledning av

Kvinnofridsreformen. Utskottet ser vidare mycket

positivt på regeringens avsikt att låta utreda

möjligheterna att låta ett ombildat

Rikskvinnocentrum sprida kunskap om och utveckla

metoder när det gäller att motverka våld mot

kvinnor. Dessutom har ändringar gjorts i reglerna

för besöksförbud som innebär ett ökat skydd för

utsatta kvinnor. Mot bakgrund av de omfattande

åtgärderna på området anser utskottet att

motionerna - - - får anses i huvudsak

tillgodosedda. - - -

Utskottet anser det utomordentligt viktigt att

offer för människohandel, inom ramen för gällande

lagstiftning, får det stöd och den hjälp de

behöver. En proposition med anledning av bl.a.

Anhörigkommitténs betänkande Människosmuggling

och offer för människohandel bereds för

närvarande i riksdagen. Detta arbete bör inte

föregripas. Motionerna - - - avstyrks. - - -

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på regeringens förslag att

avsätta ytterligare 150 miljoner kronor för att

finansiera missbrukarvårdssatsningen. Utskottet

finner därmed den föreslagna medelsanvisningen väl

avvägd och avstyrker motionerna So605 (kd) yrkande

29 (delvis), So609 (kd) yrkande 4 och So638 (c)

yrkande 5 (delvis) om annan medelsanvisning.

Utskottet konstaterar följande. I februari 2004

beslöt riksdagen, efter initiativ av utskottet, att

ge regeringen till känna (bet. 2003/04:SoU5, rskr.

2003/04:155) att tilläggsdirektiv skulle ges till

den särskilde utredare (dir. 2003:112) som

tillkallats för att följa upp och ur ett

könsmaktsperspektiv utvärdera de

myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till

enskilda myndigheter som gavs i samband med

propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). Det

gällde en samlad analys av eventuella hinder och

strukturer som motverkar ett könsmedvetet arbete på

de områden som dessa uppdrag gällde. Utredaren borde

även, enligt utskottet, ges i uppdrag att överväga

hur önskemålet att varje kommun bör ha en

handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor

skall uppnås. Utskottet konstaterar nu med stor

förvåning att något sådant uppdrag inte lämnats.

Utredningen skall avlämna sitt betänkande

innevarande månad. Regeringen bör därför på annat

lämpligt sätt omgående vidta åtgärder för att dels

inventera i vilken utsträckning det finns

handlingsplaner i kommunerna för arbetet med

våldsutsatta kvinnor, dels återkomma till riksdagen

med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett

systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta

kvinnor. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

delvis bifall till motionerna Ju293 (fp) yrkande 27,

U306 (kd) yrkande 6, Sf365 (kd) yrkande 30, So340

(s), So593 (s) yrkandena 1-3 och 5 samt So648 (s)

som sin mening ge regeringen till känna.

Såsom utskottet framhållit vid upprepade

tillfällen utför kvinnojourerna ett mycket

värdefullt arbete med stor betydelse som komplement

till socialtjänstens verksamhet på området.

Utskottet vill också åter betona att den

omständigheten att det statliga stödet till

kvinnojourerna ökat under de senare åren inte får

leda till att kommunernas ekonomiska engagemang

minskar. Det är kommunerna som även i fortsättningen

bör ha det primära ansvaret för att stödja

kvinnojourerna. Mot bakgrund av vad utskottet just

anfört anser utskottet emellertid inte att det

behövs något initiativ från riksdagens sida med

anledning av motionerna Fi260 (v) yrkande 2 och

So616 (v) yrkande 2. Motionerna avstyrks.

Statens institutionsstyrelse (18:2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens begäran om

medelsanvisning till

anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse.

Riksdagen bör därmed avslå motionsyrkanden om

annan medelsanvisning till anslaget.

Riksdagen bör vidare bifalla det av

regeringen under anslaget begärda

bemyndigandet.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 754 724 000 kr

anvisas under anslag 18:2 Statens

institutionsstyrelse.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslag 18:2 Statens

institutionsstyrelse ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 18 000 000 kr efter 2005.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är

förvaltningsmyndighet för de hem som avses i 12 §

lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård

av unga (särskilda ungdomshem) (LVU) och lagen

(1998:603) om sluten ungdomsvård (LSU) samt 22 och

23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i

vissa fall (LVM-hem). Verksamheten är indelad i

verksamhetsgrenarna missbrukarvård, ungdomsvård och

sluten ungdomsvård.

Ungdomsvården och missbrukarvården finansieras

till omkring 60 % respektive två tredjedelar med

avgifter, medan sluten ungdomsvård finansieras helt

via myndighetens anslag. Intäkterna beräknas enligt

SiS till 999 miljoner kronor för 2004 och 1 025

miljoner kronor för 2005.

Regeringen anför (s. 165) att utvecklingen inom den

statligt bedrivna ungdoms- och missbrukarvården är

svårbedömd. Det är angeläget med fortsatta insatser

för att höja kvaliteten i vården och samverkan

mellan huvudmännen. SiS skall snabbt kunna erbjuda

individuellt anpassad vård av hög kvalitet. För att

ytterligare kunna höja kvaliteten på den vård som

SiS erbjuder och därmed förbättra resultatet av

denna vård krävs bl.a. att vårdkedjan både inom och

utanför SiS effektiviseras. Särskilt gäller detta

inom missbrukarvården. Den statligt bedrivna

ungdoms- och missbrukarvården skall i ökad

utsträckning utgå från kunskap och beprövad

erfarenhet. Det ställer krav på bl.a. SiS styrning

av verksamheten, på kompetens- och metodutveckling

samt på utveckling av mått för mål- och

resultatbedömning inom vården. Hit hör även det

forsknings- och utvecklingsarbete som SiS bedriver.

Under det senaste året har efterfrågan på

ungdomsvård fluktuerat medan efterfrågan på sluten

ungdomsvård ökat och efterfrågan på missbrukarvård

fortsatt att minska. För att göra det möjligt för

SiS att använda sina resurser effektivt anser

regeringen att myndigheten måste ha möjlighet att

styra om resurser mellan de olika

verksamhetsgrenarna under olika tidsperioder. Vid

SiS bildande diskuterades principer (prop.

1992/93:61) för fastställande av vårdavgifter inom

de olika verksamhetsgrenarna. Enligt regeringen bör

SiS fortsättningsvis ta ett finansiellt

helhetsansvar när det gäller relationen mellan

anslag och avgifter.

När den straffrättsliga påföljden sluten ung-

domsvård trädde i kraft den 1 januari 1999 in-

rättades tio vårdplatser. Påföljden har emellertid

fått betydligt större tillämpning än vad som för-

utsågs då lagen trädde i kraft. SiS bedömer fr.o.m.

2005 ett behov av 100 årsplatser i sluten

ungdomsvård.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen till anslag 18:2 Statens

institutionsstyrelse anvisar ett anslag som är 151

miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit

(delvis). Motionärerna anser att den slutna

ungdomsvården skall överföras till kriminalvården.

Anslaget till Statens institutionsstyrelse kan

därmed minskas med 151 miljoner kronor.

I motion Ju481 av Peter Althin m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om fler platser för LVU- och LSU-

vård av unga brottslingar (yrkande 5). Motionärerna

pekar på att regeringen måste avsätta ytterligare

resurser för att tillgodose behovet av fler plaster

hos SiS. Begränsade resurser, tuffare klientel och

sämre kontakter med socialtjänsten är den bild som

många SiS-hem berättar om. Det är mycket viktigt att

det finns resurser att genomföra den behandling och

vårdplan som är själva syftet med vården av den

unge.

Tidigare behandling m.m.

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste

åren avstyrkt motioner om att överföra den slutna

ungdomsvården till kriminalvården samt om fler

platser vid de särskilda ungdomshemmen, senast i

betänkande 2003/04:SoU1 (s. 102, s.y. m).

Riksdagen gjorde våren 2003 ett tillkännagivande

till regeringen angående Statens

institutionsstyrelse (bet. 2002/03:SoU13, rskr.

2002/03:171). Riksdagen biföll därmed i huvudsak ett

förslag från Riksdagens revisorer (2002/03:RR9).

Tillkännagivandet innebär bl.a. att SiS övergripande

ansvar för behandlingen vid institutionerna bör

förtydligas. SiS bör också ges i uppdrag att

fortsätta att utveckla sina insatser när det gäller

implementering av metoder som har vetenskapligt stöd

vid institutionerna. Vidare bör SiS konkretisera

målen för sin verksamhet samt prioritera och

utveckla uppföljningen av vårdresultat. Enligt

tillkännagivandet bör regeringen även utreda hur

tillsynen av SiS kan göras organisatoriskt och

ekonomiskt oberoende av SiS.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2004

avseende Statens institutionsstyrelse preciserat

återrapporteringskraven.

Enligt uppgift från Socialdepartementet bereds

frågan om bl.a. tillsynen för närvarande inom

departementet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inte heller nu ställa sig bakom kravet

i motion So577 (m) delvis om att den slutna

ungdomsvården bör överföras till kriminalvården.

Utskottet anser den föreslagna medelsanvisningen väl

avvägd och avstyrker därmed även motion Ju481 (kd)

yrkande 5.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag

18:2 Statens institutionsstyrelse ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000 kr

efter 2005.

Utvecklingsmedel till åtgärder för

hemlösa (18:3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens begäran om

medelsanvisning till anslag 18:3

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.

Riksdagen bör med delvis bifall till motioner

som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört om att regeringen snarast

bör återkomma till riksdagen med en

redovisning av vilka åtgärder som hittills

vidtagits, vilket resultat insatserna har

fått samt vilka åtgärder regeringen planerar

att vidta inom den närmaste framtiden i syfte

att förbättra situationen för de hemlösa.

Jämför reservationerna 20 (m, fp) och 21

(kd).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr

anvisas under anslag 18:3 Utvecklingsmedel till

åtgärder för hemlösa.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag

bedrivit ett utvecklingsarbete mot hemlöshet

2002-2004. Totalt 30 miljoner kronor har fördelats

till ett 20-tal lokala utvecklingsprojekt för att

förebygga hemlöshet och förhindra vräkning. Som en

del av uppdraget har en standardiserad modell för

lokala hemlöshetsinventeringar utvecklats. Enhetliga

definitioner samt befintlig kunskap inom området har

sammanställts i en handbok som kan användas av

kommuner och andra berörda. Socialstyrelsen skall

slutrapportera uppdraget våren 2005 och samtidigt

redovisa hur erfarenheterna från utvecklingsarbetet

kan tas till vara.

Regeringen bedömer att utvecklingsmedlen har haft

stor betydelse för att lyfta fram de problem som är

förenade med hemlöshet, både för individen och för

samhället, och för att pröva nya metoder för att på

sikt komma till rätta med hemlösheten. Regeringen

föreslår därför att 30 miljoner kronor satsas på

fortsatta utvecklingsinsatser under 2005-2007.

Regeringen framhåller (s. 164 f.) behovet av

insatser mot missbruk och hemlöshet. I stort sett

samstämmiga uppgifter pekar på svårigheter för

människor med omfattande sociala problem att få den

vård, omsorg eller det stöd de behöver för att kunna

leva ett drägligt liv. Under en rad av år har det

kommit uppgifter om brister i missbrukarvårdens

dimensionering. Socialstyrelsen konstaterar i sin

lägesrapport 2003 att gapet mellan behov och

resurser växer. I studien Narkomanvård på lika

villkor? konstaterade Socialstyrelsen att det

förekommer stora lokala variationer vid bedömningen

av val av insats och att det är svårt att förutse

vilka insatser som ges. LVM-utredningen konstaterade

i sitt slutbetänkande Tvång och förändring (SOU

2004:3) att analyser av samhällets samlade insatser

mot missbruk måste utgå ifrån en helhetsbild som

innefattar socialtjänstens, SiS, kriminalvårdens och

hälso- och sjukvårdens verksamheter på området,

eftersom det i hög grad är samma klienter som rör

sig mellan missbrukarvårdens olika huvudmän och

kriminalvården. LVM-utredningen konstaterade också

att ekonomiska överväganden har betydelse för valet

av vårdform, men att förväntningar på vad vården

skall ge också spelar en viktig roll. Utredningen

pekade på vikten av ökad samverkan mellan

socialtjänsten och SiS samt på betydelsen av en

sammanhållen vårdkedja och eftervårdsinsatser.

Socialstyrelsen och Mobilisering mot narkotika har

mot den bakgrunden en fortsatt viktig uppgift att i

samarbete med kommuner och organisationer arbeta för

att få till stånd en utveckling av insatser

anpassade för olika personers skilda behov, och en

förbättrad tillgänglighet, effektivitet och kvalitet

i vården. Också Socialstyrelsens utvecklingsarbete

mot hemlöshet är väsentligt i det sammanhanget,

eftersom problem med hemlöshet och missbruk ofta har

täta samband. I en nationell kartläggning av

personer som genomgår behandling den 1 april 2003

rapporterades drygt 11 % som hemlösa. Personer med

missbruksproblem och deras familjer har inte sällan

stora svårigheter att få en bostad efter behandling,

vilket i många fall kan försvåra den pågående

rehabiliteringen. Hyresvärdar ställer generellt allt

högre krav på tilltänkta hyresgäster, och det finns

fastighetsägare som inte godkänner ekonomiskt

bistånd som inkomst. Enligt Boverkets

bostadsmarknadsenkät 2003 har en tredjedel av

kommunerna svårigheter att få fram bostäder till

bostadslösa. Det är angeläget att utveckla

samverkansformer mellan olika huvudmän för att hitta

nya och effektiva behandlings- och stödformer för

personer med omfattande och sammansatta sociala

problem. Möjligheten till samverkan i gemensam nämnd

bör enligt regeringens bedömning kunna få betydligt

större tillämpning än vad den har i dag.

Motioner som inte bedöms ha anslagseffekt

budgetåret 2005

I motion So398 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

införande av en tak-över-huvudet-garanti för hemlösa

samt i övrigt vad gäller åtgärder för hemlösa

(yrkande 9). Motionärerna anser att det behövs en

garanti som ger rätt till en plats på natthärbärge

utan särskild biståndsprövning. De anser vidare att

kommunen har ett ansvar för att alla människor skall

kunna bo på ett sätt som motsvarar deras behov.

Bostäder för psykiskt sjuka och en fungerande

missbrukarvård är en förutsättning för att många av

de hemlösa skall ha en chans att komma ur sin svåra

situation. Det är viktigt att det sker en utbyggnad

av boende och stöd av olika slag, även av s.k.

lågtröskelboenden.

I motion So592 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförs om en nationell tak-över-

huvudet-garanti (yrkande 1), om en nationell kampanj

för utrotning av hemlöshet (yrkande 2), om forskning

kring hemlöshet (yrkande 3) och om att utveckla

samarbetet mellan socialtjänst och

frivilligorganisationerna avseende arbetet mot

hemlöshet (yrkande 5). Motionärerna anför att det

behövs ett helt nytt koncept för bostäder till

hemlösa. Under en övergångsperiod kan enkla

lösningar som härbärgen och andra tillfälliga

åtgärder godtas.

I motion Bo303 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om att socialtjänstlagen skall ge

stöd för boende som en social rättighet (yrkande 4).

Varje persons rätt till bistånd prövas individuellt.

Ett fungerande system med sociala förturer, sociala

kontrakt och andra former av hjälp med att skaffa en

bostad måste vara fundamentalt i socialtjänstlagens

mening.

I motion Bo277 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs

tillkännagivanden om att Socialstyrelsen och

Boverket tillsammans skall kartlägga hemlösheten

minst vart tredje år (yrkande 1) och om att ge

Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag avseende

hemlösa kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anser att

Socialstyrelsen bör ges ett särskilt uppdrag att,

utifrån hemlösa kvinnors förutsättningar och

problem, utforma åtgärder och stödformer för att

minska hemlösheten bland kvinnor. Vidare begärs

tillkännagivanden om särskilda initiativ för att

förbättra situationen för dem som blivit hemlösa

till följd av avvecklingar inom vård och omsorg

(yrkande 3), om att regeringen bör utreda och

föreslå lagändringar så att 4 kap. 1 §

socialtjänstlagen kompletteras med en bestämmelse om

att rätt till bistånd också skall omfatta rätten

till en egen bostad (yrkande 11) och vad som i

motionen anförs om uppföljning av

Hemlöshetskommitténs förslag (yrkande 12).

Motionärerna anser att mycket lite av det som

föreslagits av Hemlöshetskommittén har genomförts.

Om regeringen menar allvar med att vilja förändra

situationen borde man snarast återkomma med konkreta

förslag till riksdagen utifrån kommitténs förslag om

hur hemlösheten bör bekämpas.

I motion Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c) begärs

ett

tillkännagivande om att upprätta lokala och

nationella strategier för att lösa

hemlöshetsproblematiken (yrkande 6). Motionären

konstaterar att hemlöshet ofta förknippas med de

stora städerna men det förekommer även i de

småländska kommunerna.

I motion So541 av Börje Vestlund m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om att en bostad är en mänsklig

rättighet och att hemlösheten där den inte är

självvald i Sverige i allmänhet och Stockholm i

synnerhet måste bekämpas till det yttersta (yrkande

1). Motionärerna konstaterar att en majoritet av de

hemlösa även har problem med missbruk och/eller är

psykiskt störda, en del har stora skulder och några

är hivpositiva. Detta visar, enligt motionärerna,

att det behövs olika former av behandling och

bostadslösningar.

Tidigare behandling m.m.

Hemlösas situation behandlades senast i betänkande

2003/04:SoU1. Utskottet gjorde då följande uttalande

(s. 106):

Utskottet vill åter framhålla vikten av att

konkreta och omedelbara åtgärder vidtas i syfte

att bistå de hemlösa och att målet för detta

arbete måste vara att människor skall kunna få

egna bostäder. Socialstyrelsen har i uppdrag att

leda ett arbete under åren 2002-2004 med syfte

att utveckla metoder som motverkar hemlöshet.

Sammanlagt 30 miljoner kronor avsätts för

projektet. Socialstyrelsen har presenterat en

plan för regeringen avseende hur

utvecklingsarbetet skall bedrivas samt även

redogjort för de projekt som hittills fått stöd.

Utskottet ser positivt på detta arbete samt utgår

vidare från att den nationella

psykiatrisamordnaren kommer att belysa frågor

rörande situationen för psykiskt sjuka hemlösa.

Utskottet vill i sammanhanget särskilt betona

vikten av åtgärder som främjar ett nära samarbete

mellan psykiatrin, landstingens missbrukarvård

och socialtjänsten.

I budgetpropositionen anför regeringen att

ytterligare åtgärder kan behöva vidtas under de

närmaste åren för att stärka insatserna för de

mest utsatta grupperna, som hemlösa och tunga

missbrukare. Enligt utskottets mening bör

regeringen snarast återkomma till riksdagen med

en redovisning av vilka åtgärder som hittills

vidtagits, vilket resultat insatserna har fått

samt vilka åtgärder som regeringen planerar att

vidta inom den närmaste framtiden i syfte att

förbättra situationen för de mest utsatta i

samhället.

Vad utskottet anfört bör riksdagen, men delvis

bifall till motionerna - - -, som sin mening ge

regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:84).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att ytterligare åtgärder behöver

vidtas under de närmaste åren för att stärka

insatserna för de mest utsatta grupperna, som

hemlösa och tunga missbrukare. Utskottet tillstyrker

därmed förslaget att anvisa 10 miljoner kronor under

anslaget för 2005. Utskottet har noterat regeringens

planer på en liknande satsning 2006 och 2007.

Utskottet saknar den redovisning som ett enigt

utskott beställde i budgetbetänkandet förra året.

Utskottet vidhåller därför sitt av riksdagen

godkända tillkännagivande, att regeringen snarast

bör återkomma till riksdagen med en redovisning av

vilka åtgärder som hittills vidtagits, vilket

resultat insatserna har fått samt vilka åtgärder som

regeringen planerar att vidta inom den närmaste

framtiden i syfte att förbättra situationen för de

mest utsatta i samhället. Vad utskottet nu anfört

med delvis bifall till motionerna So398 (fp) yrkande

9, So541 (s) yrkande 1, So592 (kd) yrkandena 1-3 och

5, Bo275 (c) yrkande 6, Bo277 (v) yrkandena 1-3, 11

och 12 och Bo303 (kd) yrkande 4 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Politikområde Forskningspolitik under

utgiftsområde 9

Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning (26:2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

medelsanvisning till anslag 26:2

Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning. Riksdagen bör

därmed avslå ett motionsyrkande om annan

medelsanvisning till anslaget. Utskottet

anser vidare att riksdagen bör bifalla det av

regeringen under anslaget begärda

bemyndigandet.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att 291 231 000 kr

anvisas under anslag 26:2 Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap: Forskning.

Vidare yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2004 för ramanslag 26:2 Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

633 000 000 kr efter 2005.

Ändamålet med anslaget är att stödja forskning och

forskningsinformation om arbetsliv, socialvetenskap

och folkhälsovetenskap. Anslaget skall användas till

forskningsbidrag, anställningar,

informationsinsatser samt projektrelaterade

kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete,

konferenser, vissa resor och seminarier.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2005

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar 43 685 000

kr mindre än regeringens förslag till anslag 26:2

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning (yrkande 29 delvis). Minskningen av

anslaget förklaras av att Kristdemokraternas förslag

om en rehabiliteringsförsäkring under utgiftsområde

10 innehåller en betydande satsning på forskning

kring arbetsliv och rehabilitering.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är den forskning som stöds

genom anslaget angelägen. Utskottet finner

regeringens förslag till medelsanvisning väl avvägt.

Därmed avstyrks motion So605 (kd) yrkande 29

(delvis).

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag

26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 633 000 000 kr

efter 2005.

Övrig medelsanvisning

Anslag 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Förvaltning har inte mött någon

erinran i form av motioner.

Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen.

Övrig statlig verksamhet

Läkemedelsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

nödvändigheten av modernare former för

finansiering av Läkemedelsverkets verksamhet.

Jämför reservation 22 (mp).

Propositionen

Läkemedelsverket skall bidra till att uppfylla målet

för politikområdet genom att tillse att läkemedel är

effektiva, säkra och av god kvalitet samt genom att

verka för att läkemedel används på ett

ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Verket

skall främja säkerheten och kvaliteten för

läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket skall

också ansvara för kontroll och tillsyn av

medicintekniska produkter. Ett av Läkemedelsverkets

mål är att medverka till att läkemedelsförsörjningen

utvecklas och blir mer kostnadseffektiv.

Läkemedelsverket skall i detta arbete dels utgöra en

kontrollerande myndighet, dels arbeta för rationell

utveckling och användning av nya och äldre

läkemedel.

Läkemedelsverket uppvisar i årsredovisningen för

2003 ett rörelseunderskott uppgående till ca 20,5

miljoner kronor. Verksamhetens intäkter var ca 308

miljoner kronor. I budgetunderlaget har

Läkemedelsverket angivit en beräknad kostnadsbudget

om ca 336 miljoner kronor för 2005.

Antalet godkända produkter har enligt

budgetpropositionen ökat från ca 3 000 i mitten av

nittiotalet till 7 000 under 2003. Detta har medfört

utökade arbetsuppgifter för Läkemedelsverket. Vidare

fortsättet Läkemedelsverket satsningen på att

avsluta fler ansökningar om godkännanden för s.k.

frilistade naturmedel, dvs. medel som har

tillfälligt försäljningstillstånd som

naturläkemedel, i avvaktan på en slutgiltig

bedömning. Verket bedömer att de återstående

ansökningarna avslutas under 2005.

Motionen

I motion So347 av Jan Lindholm (mp) begärs ett

tillkännagivande om nödvändigheten av modernare

former för finansiering av Läkemedelsverkets

verksamhet. Enligt motionären bör regeringen

tillsätta en utredning som tittar på möjligheterna

att förändra finansieringen av Läkemedelsverket så

att konflikten mellan samhällsmål och verksmål inte

ges möjlighet att påverka det löpande ansvaret.

Utskottets ställningstagande

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att

Läkemedelsverket genomfört sitt arbete så att de

fastlagda målen i huvudsak har uppfyllts samt att

den nuvarande inriktningen av Läkemedelsverkets

verksamhet bör kvarstå. Verksamheten vid

Läkemedelsverket är helt uppdrags- och

avgiftsfinansierad, och det finns enligt utskottet

ingen anledning att ifrågasätta denna finansi-

eringsform. Motion So347 (mp) avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Behovet av ett nationellt forskningscentrum

för integrativ medicin (punkt 11)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m), Kenneth

Johansson (c) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So432 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Genom konsumentundersökningar, inom olika landsting

och Landstingsförbundet, har det framkommit att de

enskilda medborgarna i dag har önskemål om och behov

av att kunna välja vårdgivare inom både hälso- och

sjukvårdssektorn såväl som inom alternativ och

komplementär medicin. Vi anser därför att ett

nationellt forskningscentrum för integrativ medicin

behövs i Sverige för att öka kunskapen och bidra

till utveckling av kompetens, information och

utbildning. WHO:s strategi för TM/CAM 2002-2005

skall enligt vår mening ingå i uppdraget för ett

nationellt forskningscentrum för integrativ medicin.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Högkostnadsskyddet i vården (punkt 12)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So394 yrkande 3.

Ställningstagande

Taket i högkostnadsskyddet upplevs i dag som alltför

begränsande i många landsting. Många patienter

kommer alltför fort över taket och risken finns för

en "överkonsumtion" av vård. Jag anser därför att

taket för högkostnadsskyddet tills vidare bör höjas

med 200 kronor. Vad jag nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

3. Åldersgränsen för läkares och sjukgymnasters

rätt till offentlig ersättning m.m.

(punkt 13)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m), Kenneth

Johansson (c) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So394 yrkande 17.

Ställningstagande

Vi erinrar om vår gemensamma reservation 1 i

betänkande 2004/05:SoU4.

4. Stödet till HBT-organisationer (punkt 15)

av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp),

Kenneth Johansson (c) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2004/05:L295 yrkande 10,

2004/05:So424, 2004/05:So566 yrkande 6 och

2004/05:So620 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Vi anser att formerna för det statliga stödet till

homosexuellas organisationer bör ses över. Utöver de

projektmedel som är öronmärkta för hivprevention

m.m. utbetalas i dag totalt knappt 1 miljon kronor

årligen av Statens folkhälsoinstitut i form av

projektbidrag ett år i taget. Vi anser att

projektbidragsformen försvårar långsiktighet och

inte beaktar organisationernas behov av en

grundstruktur för att bedriva verksamhet. Vi anser

därför att formerna för det statliga stödet bör

utvärderas för att skapa större långsiktighet.

Vidare bör nivån på stödet ses över och möjligheten

att söka bidrag bör breddas till att gälla HBT-

organisationer i stället för homosexuellas

organisationer. Vi anser även att det bör övervägas

om hanteringen av det statliga stödet till HBT-

organisationer skall ligga kvar hos Statens

folkhälsoinstitut eller flyttas till annan

myndighet.

5. Stöd till arbetet med självmordsprevention

m.m. (punkt 17)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie

Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson

(c) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2004/05:247 yrkande 3 och

2004/05:So657 yrkande 3 samt avslår motionerna

2004/05:So247 yrkande 6 och 2004/05:So508 yrkande 5.

Ställningstagande

Det finns en rad frivilligorganisationer till vilka

självmordsbenägna personer och deras anhöriga kan

vända sig för hjälp och stöd. En av dessa

organisationer är SPES, Riksorganisationen för

suicidprevention och efterlevandestöd. Vi anser att

dessa gör en ovärderlig insats och att deras arbete

på olika sätt, bl.a. genom ökat stöd, bör

underlättas och stimuleras.

6. Tobaksförebyggande arbete (punkt 18)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie

Brodén (m), Kenneth Johansson (c) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2004/05:So416 yrkande 1 och

2004/05:So463 yrkande 1.

Ställningstagande

Regeringen har i sin budgetproposition föreslagit

endast tio miljoner kronor till tobaksförebyggande

arbete år 2005. Av dessa skall fem miljoner gå till

frivilligorganisationer och fem miljoner till Sluta-

röka-linjen enligt Socialdepartementet. Däremot

finns inga medel avsatta för tobaksförebyggande

arbete. De medel som finns hos Statens

folkhälsoinstitut för 2005 är redan avsatta för

andra ändamål. Vi känner oro över detta och anser

att kontinuitet i arbetet och att behålla uppbyggd

kompetens är mycket viktigt när det gäller

tobaksarbetet på nationell nivå. Det nationella

stödet är viktigt och nödvändigt för det lokala och

regionala hälsoarbetet. Vi anser att det skulle vara

mycket olyckligt om man ser stödet till

tobaksarbetet som en punktinsats som nu är avklarad.

7. Ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

(punkt 19)

av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:Kr332 yrkande 3.

Ställningstagande

I dag finns endast i förarbetena till

socialtjänstlagen angivet att behandling för

spelberoende skall kunna erbjudas av socialtjänsten.

Detta är en brist. Vi anser därför att det bör

införas ett uttryckligt stadgande i

socialtjänstlagen om att behandling skall erbjudas

för spelberoende.

8. Ledarhundsverksamhet (punkt 23)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie

Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So223.

Ställningstagande

Ledarhundar finansieras via statsbudgeten.

Synskadades riksförbund får en klumpsumma utbetald i

utbyte mot att organisationen ser till att

synskadades behov av ledarhundar tillgodoses. Vi

anser det orimligt att enskilda synskadade blir

beroende av en organisation som har ekonomiska

intressen i hundutbildningsverksamheten. Det vore

bättre att synskadade fick vända sig till

försäkringskassan som prövade den sökandes behov av

och rätt till ledarhund och beslutade om bidrag till

ledarhund. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

9. Nationella hjälplinjen (punkt 24)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie

Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson

(c) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So269.

Ställningstagande

Nationella hjälplinjens verksamhet har hittills haft

projektform med ekonomiskt stöd från Allmänna

arvsfonden. Projekttiden gick ut den 31 augusti

2004. Regeringen har beviljat ett engångsbelopp på

fyra miljoner kronor som ett tillfälligt stöd under

år 2005. Med detta har regeringen markerat att

Nationella hjälplinjen har stor betydelse.

Vi anser det naturligt att se Nationella

hjälplinjen som en del av det förebyggande arbetet

inom psykiatrin. Därför behövs en mer permanent

finansiering av verksamheten inom befintlig ram för

utgiftsområde 9. Vad vi nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

10. Pollenrapporter (punkt 25)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie

Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So268.

Ställningstagande

För att en allergiker i tid skall kunna motverka och

behandla sin pollenallergi behövs tillgång till

regelbundna pollenrapporter. I dag får nästan bara

hälften av de drabbade denna information, då det

inte finns någon enhetlig policy i Sverige. Det

finns dessutom för få mätstationer och de som finns

är ojämnt fördelade över landet. Bättre information

om förekomst av pollen skulle minska lidandet och

spara resurser både i form av sjukvård och

sjukersättning. Vi anser att en enhetlig policy för

finansiering av mätstationer, analys- och

prognosverksamhet för allergiker bör utarbetas.

Regeringen bör återkomma med besked om vilken

myndighet som skall ta ansvar för att pollendata

skall kunna insamlas. Vad vi nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

11. Bilstödet (punkt 27)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2004/05:So226, 2004/05:So309 och

2004/05:So403 samt bifaller delvis 2004/05:So324.

Ställningstagande

Genom att bilstödet till skillnad från andra

försäkringar är ett ramanslag som inte får

överskridas saknas lagstöd för utbetalning när

anslaget tagit slut. Att pengarna tar slut långt

före budgetårets slut har blivit ett återkommande

problem. Vi anser att bilstödet måste få en annan

utformning så att enskilda inte kommer i kläm.

Vidare är behovet av regelförändringar stort bl.a.

vad gäller åldersgränserna. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12. Tilläggsdirektiv till översynen av lagen

(1993:389) om assistansersättning m.m.

(punkt 29)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie

Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson

(c) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2004/05:So1, 2004/05: So343

yrkandena 4 och 5, 2004/05:So397 yrkande 4 och

2004/05:So605 yrkande 28 samt bifaller delvis motion

2004/05:So528.

Ställningstagande

Vi har länge arbetat för att få en bred översyn av

handikappreformen och hälsade därför ut-

skottsinitiativet (2002/03:SoU19) våren 2003 med

tillfredsställelse. I ett särskilt yttrande framhöll

vi att vi förutsatte att med formuleringen bred

översyn skulle överväganden kring huvud-

mannaskapsfrågan och det långsiktiga

finansieringsansvaret komma att bli en naturlig och

självklar del i översynen av lagen (1993:389) om

assistansersättning, LASS.

Vi anser nu att regeringen bör ge tilläggsdirektiv

till den parlamentariska utredningen att utreda ett

statligt kostnadsansvar för LASS. En verksamhet som

är så reglerad som LASS bör inte finansieras via

kommunala skattepengar, eftersom det i praktiken

inte finns någon möjlighet att från kommunernas sida

påverka besluten.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

13. Övriga assistansfrågor (punkt 30)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 30

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So401 och avslår motionerna

2004/05:So255, 2004/05:So492 och 2004/05:Ub275

yrkande 15.

Ställningstagande

Riksrevisionen har i sin rapport RiR 2004:7 uttalat

sig om att funktionshindrade skulle "kunna ha det

lika bra eller bättre i gruppboende". Detta är djupt

kränkande. Människor som av en eller annan anledning

tilldelas medel från LASS varken kan eller får

samlas i en och samma grupp och därmed tvingas in i

stora gruppboenden. Alla människor har rättigheter

och skyldigheter, men ett handikapp får inte tvinga

in enskilda individer i ett kollektivt boende. Det

är alarmerande att Riksrevisionen har denna

uppfattning. Regeringen bör få i uppdrag att bevaka

enskilda människors rätt till enskilt boende.

Lagarna om personlig assistans som kom 1994 ger

enskilda människor en bra möjlighet att leva ett

eget liv. Livskvaliteten ökar avsevärt genom denna

rättighet. Med tanke på detta är det viktigt att

ersättningen för denna möjlighet följer med det

allmänna kostnadsläget i samhället. För att hjälpen

skall vara fullgod krävs också en ersättning som är

tillräckligt stor för att täcka kostnaderna för

hjälpen. Regeringen bör uppmärksammas på den

förhållandevis låga ersättning som kan betalas ut

till personlig assistans. Det är också av stor vikt

att regeringen ser över möjligheterna till en större

följsamhet mellan kostnadsutvecklingen i samhället

och den ersättning som står till buds idag för

verksamheten inom LASS.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

14. Övriga assistansfrågor (punkt 30)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 30

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:Ub275 yrkande 15 och avslår

motionerna 2004/05:So255, 2004/05:So401 och

2004/05:So492.

Ställningstagande

Jag anser att personer som omfattas av rätten till

personlig assistans också skall ha rätt till

personlig assistans vid deltagande i

vuxenutbildning. Förslaget om att betrakta

utbildning som en del i det dagliga livet, och att

det därmed utgör underlag för rätten till assistent

enligt LSS, är både principiellt viktigt och en

praktiskt effektiv väg att öppna vägen till

vuxenutbildning för många personer med

funktionshinder. Vad jag nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

15. Hjälpmedelsgaranti (punkt 31)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie

Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson

(c) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So343 yrkande 3.

Ställningstagande

Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har stor

betydelse för mångas välbefinnande. Vi oroas därför

av att hjälpmedelsförsörjningen i dag inte fungerar

på ett acceptabelt sätt. Väntetiderna är i många

fall orimligt långa. Vi anser att en

hjälpmedelsgaranti skall införas och

hjälpmedelsmarknaden öppnas för konkurrens. Detta

skulle leda till kortare köer, ett större utbud av

hjälpmedel och större valfrihet för den enskilde. Vi

anser att regeringen bör lägga fram förslag om att

utreda införandet av en hjälpmedelsgaranti. Vad vi

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

16. Anhörigstöd (punkt 32)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2004/05:So594 yrkande 1 och

2004/05:So629 samt avslår motion 2004/05:So357

yrkande 6.

Ställningstagande

Också vi vill erinra om att utskottet i de av

riksdagen godkända tillkännagivandena (bet.

2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4) begärde en

återrapport med dels en analys av de ekonomiska

konsekvenserna av en lagreglering av stödet till

anhöriga, dels om olika alternativa lagregleringar i

avsikt att stödja anhöriga och dels med förslag till

insatser för att ytterligare säkerställa och stärka

stödet till anhöriga.

Vi delar majoritetens bedömning att regeringen

skyndsamt skall bereda och presentera förslag till

insatser för att säkerställa och stärka stödet till

anhöriga. Vi anser därutöver att regeringen snarast

skall återkomma till riksdagen med förslag om en

lagreglerad skyldighet för kommunerna att stödja

anhörigvårdarna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

17. Anhörigstöd (punkt 32)

av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp) och

Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So357 yrkande 6 och bifaller

delvis motionerna 2004/05:So594 yrkande 1 och

2004/05:So629.

Ställningstagande

Också vi vill erinra om att utskottet i de av

riksdagen godkända tillkännagivandena (bet.

2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4) begärde en

återrapport med dels en analys av de ekonomiska

konsekvenserna av en lagreglering av stödet till

anhöriga, dels om olika alternativa lagregleringar i

avsikt att stödja anhöriga och dels med förslag till

insatser för att ytterligare säkerställa och stärka

stödet till anhöriga.

Vi delar majoritetens bedömning att regeringen

skyndsamt skall bereda och presentera förslag till

insatser för att säkerställa och stärka stödet till

anhöriga. Vi anser därutöver att anhöriga bör få en

ökad möjlighet att själva avgöra vilka former av

avlastning och stöd de skall få. Regeringen bör ta

initiativ till överläggningar med Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet om hur ett

utökat stöd till dem som vårdar anhöriga skall kunna

ges. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

18. Kommunala handlingsplaner (punkt 34)

av Kerstin Heinemann (fp) och Erik Ullenhag (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:Ju293 yrkande 27 och bifaller

delvis motionerna 2004/05:U306 yrkande 6,

2004/05:Sf365 yrkande 30, 2004/05:So340,

2004/05:So593 yrkandena 1-3 och 5 samt

2004/05:So648.

Ställningstagande

Vi delar majoritetens tillkännagivande om kommunala

handlingsplaner. Därutöver anser vi att det är

viktigt att kvinnojourerna kan utvecklas utan att

arbeta under ständigt bekymmer med finansieringen.

Anslagen måste vara kontinuerliga. Vi vill betona

vikten av att ett utökat statligt stöd inte får

innebära att det kommunala stödet minskar. Vi anser

vidare att länsstyrelserna måste utnyttja sin

tillsynsskyldighet gentemot kommunerna och att vite

bör kunna utdömas till de kommuner som inte

uppfyller socialtjänstlagens bestämmelser gällande

stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

19. Kvinnojourerna (punkt 35)

av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2004/05:Fi260 yrkande 2 och

2004/05:So616 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör återkomma med ett

handlingsprogram för hur staten på sikt skall ta

finansiellt ansvar för kvinnojourernas arbete med

konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Vi anser

detta självklart då det patriarkala våldet grundas

på en samhällelig struktur och måste förändras genom

övergripande statliga åtgärder. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20. Insatser för hemlösa (punkt 36)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Erik

Ullenhag (fp) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So398 yrkande 9 och bifaller

delvis motionerna 2004/05:So541 yrkande 1,

2004/05:So592 yrkandena 1-3 och 5, 2004/05:Bo275

yrkande 6, 2004/05:Bo277 yrkandena 1-3, 11 och 12

samt 2004/05:Bo303 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi delar majoritetens uppfattning att regeringen

snarast bör återkomma till riksdagen med en

redovisning av vilka åtgärder som hittills

vidtagits, vilket resultat insatserna har fått samt

vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta

inom den närmaste framtiden i syfte att förbättra

situationen för de mest utsatta i samhället.

Vi anser därutöver att det skall införas en tak-

över-huvudet-garanti. Denna skall ge rätt till en

plats på ett natthärbärge utan särskild

biståndsprövning. Kommunen har ett ansvar för att

alla människor skall kunna bo på ett sätt som

motsvarar deras behov. Bostäder för psykiskt sjuka

och en fungerande missbrukarvård är en förutsättning

för att många av de hemlösa skall ha en chans att

komma ur sin svåra situation. Det är viktigt att det

sker en utbyggnad av boende och stöd av olika slag,

också s.k. lågtröskelboenden. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

21. Insatser för hemlösa (punkt 36)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:Bo303 yrkande 4 och bifaller

delvis motionerna 2004/05:So398 yrkande 9,

2004/05:So541 yrkande 1, 2004/05:So592 yrkandena 1-3

och 5, 2004/05:Bo275 yrkande 6, 2004/05:Bo277

yrkandena 1-3, 11 och 12.

Ställningstagande

Jag delar majoritetens uppfattning att regeringen

snarast bör återkomma till riksdagen med en

redovisning av vilka åtgärder som hittills

vidtagits, vilket resultat insatserna har fått samt

vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta

inom den närmaste framtiden i syfte att förbättra

situationen för de mest utsatta i samhället.

Jag anser därutöver att socialtjänstlagen skall ge

stöd för boende som en social rättighet. Ett

fungerande system med sociala förturer, sociala

kontrakt och andra former av hjälp med att skaffa en

bostad måste vara fundamentalt i socialtjänstlagens

mening.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

22. Finansieringen av Läkemedelsverket

(punkt 37)

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 37

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So347.

Ställningstagande

Läkemedelsverket finansieras till nästan 100 % genom

avgifter från läkemedelsindustrin för registrering

och översyn av läkemedel. Denna finansieringsform

skapar, enligt min mening, direkta, ekonomiska

kopplingar mellan Läkemedelsverket och

läkemedelsindustrin som riskerar verksamhetens

trovärdighet. Det kan, enligt min mening, exempelvis

vara sådana motiv som ligger bakom att

Läkemedelsverket väljer att förespråka olika

läkemedel när naturkost och alternativa metoder är

minst lika verkningsfulla.

Enligt min mening bör regeringen tillsätta en

utredning som tittar på möjligheterna att förändra

finansieringen av Läkemedelsverket så att konflikten

mellan samhällsmål och verksmål inte ges möjlighet

att påverka det löpande ansvaret. Ett förslag kan

vara att Läkemedelsverket finansieras genom statliga

anslag som i sin tur finansieras genom en

schablonskatt eller en på någon grund framräknad

avgift på registrerade produkter. Vad jag nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie

Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister beslöt den 24

november 2004 att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende 2005.

Samtidigt fastställdes utgiftstaket för staten

inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten för åren 2006 och 2007 (bet.

2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47).

Moderata samlingspartiet har i partimotionen

2004/05:Fi231 En politik för arbete och i

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att bryta bidragsberoende och

utanförskap, att ge fler medborgare makt över den

egna vardagen samt trygga goda statsfinanser och en

långsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa

på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,

rättstrygghet och skola i stället för på

bidragssystemen.

Vi föreslår en växling från subventioner och

bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,

främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt

värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser

för att på ett tillfredsställande sätt kunna

genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en

annan inriktning av politiken deltar vi inte i det

nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 9.

I det följande redovisar vi vilken fördelning på

anslagen inom utgiftsområde 9 som vi förordade i vår

anslagsmotion 2004/05:So577.

Vi anser att regeringens tandvårdspolitik är såväl

orättvis som ineffektiv. Särskilt gäller det

införandet av högkostnadsskydd för personer över 65

år. Dels diskriminerar detta yngre personer, dels är

det kostnadsdrivande och långt ifrån heltäckande ens

för gruppen över 65 år. I stället vill vi se ett

renodlat högkostnadsskydd för samtliga

åldersgrupper. Våra förslag på tandvårdsområdet som

utvecklats närmare i motion 2003/04:So408 innebär en

besparing på en halv miljard kronor under 2005.

Våra förslag på läkemedelsområdet medför på sikt

kostnadsbesparingar varje år på ungefär 1,75

miljarder kronor jämfört med nuvarande system. För

2005 vill vi anvisa knappt 2,5 miljarder kronor

mindre än regeringen till anslaget för

läkemedelsförmånerna. Våra förslag beräknas medföra

en successiv minskning av kostnaderna under de

nästkommande åren. Förslagen utvecklades detaljerat

i vår läkemedelspolitiska motion 2003/04:So386. Vi

vill överlåta Läkemedelsförmånsnämndens uppgifter

till Riksförsäkringsverket och även tillämpa fri

prissättning för betydligt fler preparat än i dag.

Apotekets försäljningsmonopol bör avskaffas stegvis

och andelen receptfria produkter fördubblas.

Till anslaget för bidrag till hälso- och sjukvård

vill vi anvisa 15 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit.

För att garantera alla vård i tid har vi

tillsammans med Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet kommit överens

om en nationell vårdgaranti som skall vara fullt

införd på två år och då gälla alla medicinskt

motiverade diagnoser och vårdkedjans alla insatser.

För detta ändamål avsätter vi 2 miljarder kronor för

2005 och 1,5 miljarder kronor för 2006 under ett

särskilt anslag. Det ger ett ordentligt tillskott

för att klara av att korta vårdköerna samtidigt som

det borgerliga förslaget är den reform som behövs

för att även på sikt hindra att vårdköer uppstår.

Vad gäller den närmare utformningen av

vårdgarantin hänvisar vi till ett gemensamt särskilt

yttrande.

Vi vill satsa på utveckling av de

kvalitetsregister som Socialstyrelsen redan

förvaltar. Motsvarande system för kvalitetssäkring

bör introduceras i den öppna vården, vilket i

praktiken kräver en successiv övergång till

elektroniska patientjournaler för såväl öppen- som

slutenvård. Vi anser att detta journalsystem bör

baseras på en nationell standard och vara

obligatoriskt för samtliga vårdgivare. För att

möjliggöra denna satsning på instrument för

kvalitetsuppföljning inom vården avsätter vi 750

miljoner kronor 2005. I denna satsning ingår också

resurser för att ackreditera vårdgivare och

garantera patienternas rättigheter.

Den verksamhet som Statens beredning för medicinsk

utvärdering bedriver har stor betydelse för

sjukvårdens utveckling. Vi avsätter därför 10

miljoner kronor årligen utöver vad regeringen

föreslagit.

Vi anser att anslaget till Socialstyrelsen bör

minskas med 108 miljoner kronor och att dessa medel

används till ett nytt anslag för att inrätta en

särskild medicinalstyrelse.

Konsumentundersökningar inom olika landsting visar

att konsumenterna alltmer använder sig av

alternativ/integrativ medicin och att behovet av att

kunna välja behandlingsmetod på lika villkor ökar

kraftigt. Vi anser därför att det behövs ett

nationellt centrum för komplementär medicin i

Sverige. Det skulle innefatta forskning och ut-

bildning som ges på universitetsnivå. För detta

ändamål vill vi anslå 10 miljoner kronor för år

2005. Vi vill i detta sammanhang även hänvisa till

ett med Centerpartiet gemensamt särskilt yttrande.

Satsningarna på det förebyggande arbetet mot

hiv/aids måste öka i stället för att stagnera och

minska. Vi föreslår att ytterligare 25 miljoner

kronor anvisas för detta ändamål.

Vi anser att den centraliserade styrningen inom

folkhälsoområdet kraftigt bör minska till förmån för

lokalt folkhälsoarbete. För att stimulera framväxten

av riktade insatser och regionalt och lokalt

folkhälsoarbete vill vi under år 2005 anslå 40

miljoner kronor till ett nytt anslag, Lokalt

folkhälsoarbete. Anslaget till Statens

folkhälsoinstitut bör successivt sänkas.

Inriktningen bör vara att Statens folkhälsoinstitut

är helt avvecklat vid utgången av år 2007.

Vi är kritiska till de kvalificeringskriterier som

finns uppställda för att få del av de medel som

finns avsatta under anslag 14:7. Vi anser att

kvalitet skall prioriteras framför kvantitet, varför

riktade insatser är att föredra, t.ex. mot ett

tillfälligt problemområde eller i samband med

läkarbesök. Det påvisar t.ex. SBU i en utvärdering

av rökavvänjningsmetoder. Därför anser vi att en

betydande andel av resurserna till folkhälsoåtgärder

skall ha en tydlig geografisk eller hälsomässig

inriktning för att uppnå bästa möjliga nytta och

kostnadseffektivitet.

Vi anser, mot bakgrund av den senaste tidens

allvarliga utveckling på narkotikaområdet, att

kraftfulla åtgärder för att förhindra missbruk är

nödvändiga. Vi avsätter därför 20 miljoner kronor

mer än regeringen under kommande treårsperiod under

anslaget Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.

Insatserna skall riktas så att nyrekrytering av

missbrukare förhindras.

Vi anser vidare att detaljhandelsmonopolet för

Systembolaget bör avvecklas, varvid det också blir

naturligt att avveckla Alkoholsortimentsnämnden.

Vi vill vidare införa ett stöd till

funktionshindrade som är mångsidigt och anpassat

till den enskildes särskilda förutsättningar. Den

funktionshindrade skall kunna påverka sin egen

situation genom att t.ex. kunna välja vårdpersonal,

omsorgsform och hjälpmedel.

Personer med en allvarlig psykisk sjukdom, t.ex.

schizofreni, är en grupp i särskilt behov av stöd.

Denna grupp försummas dock ofta när olika huvudmän

försöker undvika kostnader genom att skjuta över

ansvaret på andra. Personer med en allvarlig psykisk

sjukdom bör för övrigt av rättssäkerhetsskäl erhålla

ett personligt ombud eller en kontaktperson. Vi

anser att personliga ombud gör en väldigt viktig

insats för denna grupp och vill därför till detta

anslag anvisa 200 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

Vi anser vidare att det är centralt att

funktionshindrade och deras anhöriga ges goda

möjligheter till rekreation vid anläggningar som är

särskilt anpassade för specifika funktionshinder. Vi

förordar därför att stödet till

handikapporganisationernas rekreationsanläggningar

höjs med 1 miljon kronor.

Vi vill tillföra ytterligare 2 miljoner kronor

till anslaget för bidrag till

handikapporganisationer. Dessa extra medel skall

riktas särskilt till mindre handikapporganisationer

som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen

inom handikapprörelsen.

Assistansersättningens syfte är att garantera

funktionshindrades rätt att vara integrerade i

samhället. Vi anser att insatser och stöd till

funktionshindrade skall utföras individuellt. Stödet

skall riktas direkt till enskilda människor och inte

gå omvägen över kommunen. Vi vill därför återföra

det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens

första 20 timmar till staten. Detta innebär att vi

tillför anslaget Kostnader för statlig

assistansersättning ytterligare 1,9 miljarder kronor

årligen. Vi vill även hänvisa till vår reservation i

föreliggande betänkande om att den utredning som nu

är tillsatt för att se över assistansersättningen

bör få tilläggsdirektiv.

Vi står fast vid vår uppfattning att flera av

ombudsmannaverksamheterna bör slås ihop, däribland

Handikappombudsmannen. Inget anslag bör därmed

anvisas till Handikappombudsmannen. Den nya

myndigheten bör tilldelas anslag under utgiftsområde

14.

För att undvika ett ökat socialbidragsberoende för

funktionshindrade och för att underlätta för

kommunerna ekonomiskt, anser vi att ett särskilt

bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas. För

detta föreslår vi att 50 miljoner kronor avsätts.

Vi anser att en hjälpmedelsgaranti skall införas.

Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin

måste bli föremål för en särskild utredning där

noggranna analyser och avvägningar görs. Det finns

dock skäl att redan nu pröva införandet av en

statlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel

som i dagsläget finansieras med statliga anslag,

nämligen bilstöd för handikappade och bidrag till

utrustning för elektronisk kommunikation. Samtidigt

föreslår vi att ytterligare 18 miljoner kronor

tillförs anslaget.

Vi anser att det i omsorgen om äldre och sjuka

behöver tas större hänsyn till dem som vårdar och

stöder en anhörig eller närstående. Stödet måste

fokuseras på att förebygga utbrändhet och förbättra

livskvaliteten. Stödet måste också vara

tillgängligt, av god kvalitet och finnas i flera

former. Vi föreslår att 25 miljoner kronor mindre

tillförs anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken. I stället vill vi tillföra 64

miljoner kronor till det nya anslaget Extra

anhörigstöd. Dessa resurser bör användas för att

stödja projekt som syftar till att förbättra

situationen för anhörigvårdare.

Slutligen anser vi att verksamheten vid Statens

institutionsstyrelse inte fungerar

tillfredsställande. Enligt vår uppfattning bör den

slutna ungdomsvården överföras till kriminalvården.

Överföringen innebär att anslaget till Statens

institutionsstyrelse kan minskas med 151 miljoner

kronor.

2. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)

av Kerstin Heinemann (fp) och Erik Ullenhag (fp).

Den 24 november 2004 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende 2005.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2006 och 2007 (bet. 2004/05:FiU1, rskr.

2004/05:47).

Folkpartiet liberalerna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ekonomiska

framsteg och välfärd i ett modernt samhälle är bara

möjliga om befolkningen i yrkesaktiv ålder är i

stort sett frisk, arbetsför och i arbete. Detta blir

ännu viktigare när de äldres andel av befolkningen

ökar i förhållande till de yrkesverksammas.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av politiken deltar vi inte i det nu

aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 9.

Vi redovisar här kortfattat inriktningen på våra

anslagsförslag för utgiftsområdet där de avviker

från regeringens förslag.

Vi föreslår att en avgift på 20 kr per expedierat

recept på Apoteket införs, vilket beräknas ge en

inkomstförstärkning på 950 miljoner kronor. Den

närmare utformningen av en sådan avgift bör

snabbutredas. Det bör också bli aktuellt med

särskilda undantagsregler för kroniskt sjuka.

Vi har tillsammans med Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet kommit överens

om att en nationell vårdgaranti bör införas. För

2004 avsätter vi 2 miljarder kronor för detta

ändamål. Vad gäller den närmare utformningen av

vårdgarantin hänvisar vi till ett gemensamt särskilt

yttrande.

Vi anser att anslagen till folkhälsopolitiska

åtgärder och alkohol- och narkotikapolitiska

åtgärder bör tillföras tillsammans ytterligare 300

miljoner kronor. Dessa anslag berör i stor

utsträckning åtgärder för att förebygga s.k.

livsstilsskador. Vi behandlar dem därför i ett

sammanhang. Trots att behovet av förebyggande

åtgärder på detta område kommer att öka - vilket

också framgår av regeringens budgettext - föreslår

regeringen för 2005 ett anslag som är något mindre

än utgiftsprognosen för 2004. För 2006 och 2007

beräknas kraftigt minskade insatser. Detta kan vi

inte acceptera, utan vi föreslår att anslagen ökas

med sammantaget 300 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag, för vart och ett av åren

2005, 2006 och 2007. Det bör göra det möjligt att

undvika den försämring av resurserna för

tobaksförebyggande åtgärder som regeringens förslag

innebär och att fortsätta satsningen både genom att

stödja det lokala och regionala drogförebyggande

arbetet och att öka stödet till

frivilligorganisationernas viktiga verksamhet. Även

det internationella samarbetet mot alkohol- och

narkotikaskador bör intensifieras, bl.a. genom

riktat stöd till det alkoholförebyggande arbetet i

Världshälsoorganisationen (WHO) och dess

Europaregion.

Systemet med personlig assistans bör så snart som

möjligt, i den del det nu är kommunalt, föras över

från kommunerna till staten. Vidare bör även ett

statligt kostnadsansvar utredas. En verksamhet som

är så reglerad bör inte finansieras med kommunala

skattepengar, då det i praktiken inte finns någon

möjlighet att kommunalt påverka kostnaderna. Vi vill

även hänvisa till vår reservation i föreliggande

betänkande om att den utredning som nu är tillsatt

för att se över assistansersättningen bör få

tilläggsdirektiv där det klart framgår att staten

skall ta det ekonomiska ansvaret för personliga

assistenter. För 2005 och framåt föreslås den

förstärkning med 300 miljoner kronor vi även

tidigare föreslagit för att återställa genomförda

försämringar av rätt till personlig assistans.

Vidare bör anslaget för bilstöd tillföras

ytterligare 70 miljoner kronor.

Riksdagen har ställt upp målet om en genomförd

handikappanpassning till år 2010. Regeringen håller,

hittills med stöd av breda majoriteter i riksdagen,

hårt på att kommuner, fastighetsägare och andra

skall genomföra ombyggnader i snabb takt utan några

statliga stimulansbidrag eller andra bidrag. Detta

är inte realistiskt, och av den praktiska

verkligheten borde man ha lärt att alltför många

beslutsfattare ofta behöver både morot och piska för

att sådant som är angeläget skall bli verklighet.

Trots detta har den s.k. ansvars- och

finansieringsprincipen fått stelna från tumregel

till dogm. Utifrån beräkningar Boverket tidigare

utfört kan konstateras att det behövs fem år med ett

statligt stimulansbidrag på i genomsnitt 1 miljard

kronor per budgetår för att det skall gå att uppnå

det mål som satts upp för 2010. I vårt

budgetalternativ ingår liksom tidigare ett nytt

anslag för detta ändamål, med 250 miljoner kronor

för budgetåret 2005 och 500 miljoner kronor för vart

och ett av åren 2006 och 2007.

Att äldrevården fungerar bra skall inte enbart

vara en sannolikhet för en äldre människa, utan en

garanti. Vi anser vidare att pengar inte bara skall

delas ut för verksamheter, utan det skall också

följas upp ordentligt att människor verkligen får

den service och den vård som det beslutats om. På

flera håll i kommunerna har mer kraft börjat läggas

på kvalitetsarbete. Detta är en god början, men

utvecklingen får inte stanna upp. För att

kvalitetssäkra en rad olika delar av äldrevården

anser vi att det behövs en omsorgsgaranti för de

insatser som kommunen och landstinget ansvarar för.

Utvecklingsarbetet inom äldrevården bör bl.a.

inriktas på en sådan omsorgsgaranti. Vi anser vidare

att insatserna för de multisjuka äldre måste öka.

Det innebär bl.a. att ett nationellt husläkarsystem

skall införas liksom att det behöver ske en satsning

i landstingen som tillsammans med kommunerna bör

utveckla och bygga upp äldrevårdsteam och

äldrevårdscentraler. Vi anser också att

frivilliginsatser inom vård och omsorg behöver öka

och uppmuntras. De bör omfatta såväl fler människor

som fler arbetsområden - i hemmen såväl som

exempelvis i särskilda boenden och i sjukvården.

Motiven bakom vårt förslag om ytterligare 1

miljard kronor till äldrepolitiken utvecklas

ytterligare i motion 2004/05:So357. Satsningen på

kvalitetsutveckling är långsiktig, och medel anslås

även med 1 miljard kronor 2006 och 500 miljoner

kronor 2007.

3. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd).

Den 24 november 2004 beslutade riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende 2005.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2006 och 2007 (bet. 2004/05:FiU1,

rskr. 2004/05:47).

Kristdemokraterna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vår

politik stärker tillväxtkraften och därmed

resurserna för de viktiga gemensamma

välfärdstjänsterna. Vården måste inta en

särställning vid fördelningen av samhällets

resurser. Hälso- och sjukvården skall kännetecknas

av värdighet, kvalitet och tillgänglighet. Valfrihet

och bättre utnyttjande av de ekonomiska resurserna,

men också mer pengar, krävs för att skapa en bättre

vård och omsorg.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av politiken deltar jag inte i det nu

aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 9.

Jag redovisar här kortfattat inriktningen på våra

anslagsförslag för utgiftsområdet där de avviker

från regeringens förslag.

Jag anser att tandvården bör inordnas i hälso- och

sjukvårdens avgiftssystem. Som ett första steg i

denna riktning bör kirurgisk behandling av

tandlossningssjukdom omfattas av sjukvårdens

högkostnadsskydd. För denna reform bör 60 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit avsättas

till anslaget för tandvårdsförmåner m.m.

Kristdemokraterna har tillsammans med Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och

Centerpartiet kommit överens om att en nationell

vårdgaranti bör införas. För år 2005 avsätter vi

2 miljarder kronor och för 2006 1,5 miljarder kronor

under ett särskilt anslag. Vad gäller den närmare

utformningen av vårdgarantin hänvisar vi till ett

gemensamt särskilt yttrande.

Jag anser att det behövs en tydlig politisk

markering som lyfter fram gruppen psykiskt sjukas

behov av god vård och omsorg - en satsning som gör

klart för psykiskt sjuka och funktionshindrade,

deras anhöriga och kommuner och landsting att nu

tillförs större bestående resurstillskott. De

resurstillskott som den socialdemokratiska

regeringen föreslår i budgetpropositionen har

kortsiktighetens prägel och riskerar att försvinna i

kommunernas och landstingens prioriteringar.

Kristdemokraterna avsätter därför sammanlagt 925

miljoner kronor mer än regeringen för 2005-2007 till

den psykiatriska vården och omsorgen. För 2005

avsätts 25 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit till anslag 13:10 Bidrag till psykiatri

och social psykiatri.

Kommittén om vård i livets slutskede kunde

konstatera stora brister i den palliativa vården i

Sverige. Forskning och utbildning i palliativ

medicin är också svagt utvecklade områden. Kommittén

slog vidare fast att ett resurstillskott för bl.a.

utbildning och forskning är nödvändigt. Jag avsätter

därför 20 miljoner kronor för år 2005 till forskning

kring palliativ medicin under ett särskilt anslag.

Det förebyggande folkhälsoarbetet behöver

förbättras. Väl fungerande, långsiktiga och

hälsofrämjande insatser måste vara en självklar

uppgift för hälso- och sjukvården och en självklar

del i all behandling. Genom att ta till vara den

outnyttjade potential som finns i en mer

hälsoinriktad hälso- och sjukvård kan mycket

mänskligt lidande undvikas. Kristdemokraterna

föreslår att en försöksverksamhet snarast möjligt

inrättas i ett par landsting. Försöksverksamheten

syftar till att undersöka förutsättningarna för att

institutionalisera ett tydligare ansvar för hälso-

och sjukvården kring det upplysande och motiverande

samtalet med den enskilde om hälsorisker. I ett

första steg avsätts 80 miljoner kronor 2005 och

sammanlagt 120 miljoner kronor 2006 och 2007.

Kristdemokraterna avsätter även resurser till

missbrukarvården och det narkotikaförebyggande

arbetet. Sammanlagt 200 miljoner kronor fördelas

över de närmaste tre åren. Statsbidragen till

frivilligorganisationer som är verksamma inom

missbrukarvården föreslås öka med 50 miljoner kronor

per år för 2005 och 2006 (anslag 18:1). Avsikten är

att medlen skall fördelas till verksamheter som

ägnar sig åt vård av särskilt utsatta missbrukare.

Vidare föreslår jag en satsning om 50 miljoner

kronor för 2005 och 25 miljoner kronor per år för

2006 och 2007 på ökade bidrag till utveckling av

narkotikaförebyggande arbete.

Frivilligorganisationer och föreningsliv är en

underutnyttjad aktör inom det drogförebyggande

arbetet. Bidragen till organisationer verksamma inom

narkotikaprevention, information, uppsökande

verksamhet och föräldraengagemang behöver därför

öka.

Enligt min mening behövs ett mer systematiskt

uppföljningsarbete inom anhörigvården. Avsaknaden av

system för verksamhetsuppföljning är också ett stort

bekymmer. Det är också fortfarande oklart i vilken

utsträckning anhörigstödet verkligen når dem som är

i behov av stöd. Kvaliteten i de stödinsatser som

erbjuds de anhöriga behöver utvecklas. Det krävs

också en fortsatt kvalitetsutveckling på området för

att säkra den långsiktiga uppbyggnaden av stöd till

anhöriga i vård och omsorg. Kristdemokraterna

avsätter, utöver regeringens förslag, 50 miljoner

kronor per år för 2005 och 2006 under anslag 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.

Anslaget till Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap bör minskas med 43 685 000 kr, bl.a.

mot bakgrund av att Kristdemokraterna föreslagit en

rehabiliteringsförsäkring under utgiftsområde 10 som

innehåller en betydande satsning på forskning kring

arbetsliv och rehabilitering.

Slutligen föreslår jag besparingar och

effektiviseringar av ett antal myndigheters

administration med 5 % av förvaltningsanslagen. Jag

anser att anslagen till Socialstyrelsen, Statens

folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet bör

minskas med 24 605 000, 6 539 000 respektive

9 050 000 kr.

4. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)

av Kenneth Johansson (c).

Den 24 november 2004 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende 2005.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2006 och 2007 (bet. 2004/05:FiU1, rskr.

2004/05:47).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. För Centerpartiet är

det naturligt att bygga välfärdspolitiken underifrån

och mobilisera människors engagemang och vilja att

vara delaktiga. Vården och omsorgen skall utgå från

människors behov och utövas i enlighet med den

enskildas önskemål och aktiva val. Centerpartiet har

medverkat till att vården och omsorgen nu får

ytterligare resurser.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av politiken deltar jag inte i det nu

aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 9.

Jag redovisar här kortfattat inriktningen på våra

anslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter där

de avviker från regeringens förslag.

För människors hälsa är det egna beteendet och den

personliga situationen minst lika viktiga som de

insatser som sjukvården kan erbjuda.

Folkhälsoarbetet bör därför uppvärderas och hälso-

och sjukvården organiseras så att den stöder

människors egna omsorg om sin och sina närståendes

hälsa. Jag föreslår att 200 miljoner kronor utöver

regeringens anslag satsas inom anslaget

Folkhälsopolitiska åtgärder under 2005. Satsningen

bör fortsätta även under 2006 och 2007.

Centerpartiet har tillsammans med Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna kommit överens om att en nationell

vårdgaranti bör införas. För år 2005 avsätter vi

2 miljarder kronor och för 2006 1,5 miljarder kronor

under ett särskilt anslag. Vad gäller den närmare

utformningen av vårdgarantin hänvisar vi till ett

gemensamt särskilt yttrande.

IT-satsningen inom vården behöver tillföras mer

kraft. Jag vill anslå 40 miljoner kronor under 2005

för att påskynda ett fungerande hälsonät, dvs. ett

landsomfattande informationssystem som möjliggör en

enklare informationshantering mellan olika

vårdgivare, men också inom respektive vårdenhet.

Hälsonätet ger bättre förutsättningar för den

enskilde att få information och vara delaktig i sin

behandling. Dessutom är det ett viktigt redskap för

en modern hälso- och sjukvårdsorganisation med

tyngdpunkt på närvård och samverkan mellan olika

aktörer och med patienten.

Vidare föreslår jag att ett nationellt center för

komplementärmedicin skapas. Centret skall bl.a.

ägna sig åt värdering av olika behandlingsmetoders

effektivitet samt fungera som bas för att sprida

information och kunskap om verksamma komplementära

behandlingsmetoder till bl.a. sjukvårdshuvudmän. För

finansieringen av centret föreslås ett nytt anslag

om 10 miljoner kronor per år. Vi vill i detta

sammanhang även hänvisa till ett med Moderata

samlingspartiet gemensamt särskilt yttrande.

Föräldragrupper som träffas regelbundet, byter

erfarenheter, tar del av ny information m.m. har

visat sig vara ett verksamt medel för att bl.a.

stärka de sociala nätverken kring föräldraskapet,

öka fädernas delaktighet samt minska

skilsmässofrekvensen. Föräldragrupper ger även

föräldrar en arena för att diskutera och komma

överens om hur man skall hantera gemensamma problem.

Jag anser att det är av stort intresse att stödja

och stimulera spridningen av

föräldragruppskonceptet. Därför bör 10 miljoner

kronor per år anslås under ett nytt anslag för detta

ändamål.

Handikapporganisationerna fyller en viktig roll

som opinionsbildare, men ännu viktigare är de i

egenskap av mötesplatser, stödjepunkter och verktyg

för medlemmarna att förbättra sina villkor och sin

livskvalitet. Förändringar i bidragssystemen har

under senare år medfört försämrad ekonomi för många,

främst mindre, handikapporganisationer.

Centerpartiet ser ett stort värde i livaktiga

handikapporganisationer, och jag föreslår därför att

anslaget till handikapporganisationer ökas med 10

miljoner kronor per år.

Civilsamhällets organisationer har alltid utgjort

ett oersättligt inslag i omsorgen om samhällets mest

utsatta. Det personliga solidaritetsarbetet är

viktigt för att hålla allas vårt personliga ansvar

och vår solidaritet levande. Centerpartiet anser att

det vore önskvärt att fortsätta arbetet med att

finna former som underlättar "rekryteringen" till

frivilligorganisationer, t.ex. genom en nationell

volontärförmedling. Inom anslaget Bidrag till

utveckling av socialt arbete m.m. bör 5 miljoner

kronor anslås under 2005 och 10 miljoner kronor

under följande år för att stimulera

frivilligorganisationernas arbete, med särskild

inriktning på rekryteringen av volontärer.

Slutligen föreslår jag besparingar inom

administrationen vid Socialstyrelsen, Statens

folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet med

sammanlagt 64 miljoner kronor.

5. Nationell vårdgaranti (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie

Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson

(c) och Magdalena Andersson (m).

Vi anser att regeringens förslag till vårdgaranti

saknar tydlig viljeinriktning samt långsiktiga

målsättningar. De resurstillskott som föreslås har

kortsiktighetens prägel och riskerar att försvinna i

kommuners och landstings prioriteringar inom hela

hälso- och sjukvården. Vi anser vidare att

regeringens förslag till nationell vårdgaranti

riskerar att bli en misslyckad reform som förleder

patienterna att tro att vårdköerna kommer att

försvinna. Mot denna bakgrund avvisar vi regeringens

förslag till vårdgaranti.

Vårt förslag till vårdgaranti bygger på de

borgerliga partiernas gemensamma överenskommelse

från april 2002 - "En nationell vårdgaranti ger

människor rätt till vård i tid". Överenskommelsen

bygger i sin tur på erfarenheterna från den

framgångsrika vårdgaranti som infördes av den

borgerliga regeringen 1991-1994.

För att kunna erbjuda vård till den stora grupp

patienter som i dag står i kö och väntar på

operation eller behandling tillskjuter vi särskilda

medel, sammantaget 3,5 miljarder kronor under två år

med tyngdpunkt på år ett. Bidraget skall vara

tidsbegränsat till två år och utformat så att det

leder till ökade prestationer och stimulerar till

ett gott resursutnyttjande. När kön har betats av

skall vårdgarantin kunna upprätthållas av den

befintliga, reformerade organisationen. Den

nationella vårdgarantin omfattande alla medicinskt

motiverade diagnoser skall vara fullt genomförd inom

två år. De långa köerna, bristen på personal på

många håll och den tid det tar att genomföra

nödvändiga förändringar både vad avser organisation

och arbetsformer gör att vårdgarantin byggs ut i två

steg. I det första steget ingår de diagnoser och

behandlingar som omfattades av den tidigare

nationella vårdgarantin samt ytterligare ett tiotal

behandlingar för främst barn och äldre. Garantin

utvidgas med återstående behandlingar i den ordning

som de enskilda landstingen bedömer vara lämpligast

för att garantin skall vara fullt genomförd inom två

år.

Vidare vill vi framhålla följande.

Vårdgarantin skall omfatta prioriteringsgrupperna

2 och 3. Patienter inom prioriteringsgrupp 1 har

alltid företräde till vård genom akutsjukvård eller

på annat sätt.

En vårdgaranti som omfattar operation och

behandling finner vi nödvändig men den är enligt vår

mening inte tillräcklig. Den totala väntetiden är i

själva verket längre. Därför måste vårdgarantin

beakta vårdens alla delar: symtom, diagnos och

behandling. En lättillgänglig primärvård som snabbt

kan ordna en besökstid är avgörande för den

personliga tryggheten och för förtroendet för

sjukvården. Det avlastar den kostnadskrävande

akutvården som då får mer tid och resurser för de

riktigt akuta och krävande fallen. Det ger en mer

kostnadseffektiv vård som är bättre för alla. Det är

också viktigt att onödiga väntetider inte uppstår

under utredning för att avgöra behovet av åtgärder.

Köer till t.ex. röntgen och laboratorieundersökning

får inte urholka vårdgarantin.

Den vårdgaranti vi nu föreslår syftar till att

korta vårdkedjans samtliga väntetider, från pati-

entens första kontakt med vården till dess att hon

eller han är slutbehandlad. Om inte den vårdenhet

som patienten valt kan ge vård i tid har huvudmannen

skyldighet att hänvisa patienten till någon annan

vårdgivare i eller utom landstinget.

Vårdgarantin innebär att kontakt garanteras med

vårdcentral/primärvården samma dag som kontakten tas

och att besök hos distrikts- eller husläkare

garanteras senast inom fem dagar efter att kontakten

tagits. Då vårdgarantin är fullt genomförd skall

besök garanteras inom 48 timmar. Garantin skall

också innebära besök hos annan specialist inom två

månader och behandling inom tre månader efter det

att beslut om sådan fattats.

Vi anser att kravet att hälso- och sjukvården

skall ges i tid bör anges i hälso- och sjuk-

vårdslagen (1982:763). På så sätt får den nationella

vårdgarantin det stöd i lagen som gör att patienten

kan ställa krav på sjukvårdshuvudmannen.

Avslutningsvis vill vi betona att den vårdgaranti

vi föreslår inte ersätter och står inte i motsats

till valfrihet i vården. Patientens valfrihet skall

inte vara bunden till "det egna" sjukhusets

möjligheter att ge vård i tid. Valfriheten skall

omfatta hela landet och får inte begränsas till ett

geografiskt eller administrativt område.

6. Nationellt center för komplementär medicin

(punkt 1)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie

Brodén (m), Kenneth Johansson (c) och Magdalena

Andersson (m).

Enligt vår mening bör ett nationellt center för

komplementär medicin skapas i Sverige. Centret skall

innefatta forskning och utbildning som ges på

universitetsnivå. Centret skall bl.a. ägna sig åt

värdering av olika behandlingsmetoders effektivitet

samt fungera som bas för att sprida information och

kunskap om verksamma komplementära

behandlingsmetoder till sjukvårdshuvudmännen m.fl.

För finansieringen av centret erinrar vi om att vi i

våra respektive budgetalternativ anslår 10 miljoner

kronor per år under ett nytt anslag.

7. Abort i Sverige för utländska kvinnor (punkt

14)

av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp) och

Kenneth Johansson (c).

I många europeiska länder kan en utländsk kvinna få

abort på samma villkor som annan vård. Enligt vår

mening bör den svenska abortlagen ändras så att

patienten, oavsett geografiskt hemvist, har den

fulla beslutsrätten att få en säker abort utförd på

ett svenskt sjukhus. Vi förutsätter att den pågående

utredningen om utländska kvinnors rätt att få abort

i Sverige lägger fram sitt förslag inom utsatt tid.

8. Bilstödet (punkt 27)

av Kenneth Johansson (c).

Jag anser att en förändring av gällande

regelsystem för bilstöd till personer med

funktionshinder är angeläget. Då utredningen om

bilstödet är klar inom kort avstår jag nu från att

reservera mig, men förbehåller mig rätten att

återkomma i frågan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Budgetpropositionen

Proposition 2004/05:1 utgiftsområde 9

1. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslaget 13:6

Socialstyrelsen ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 4 000 000 kronor efter 2005

(avsnitt 3.9.6).

2. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att

målet för folkhälsopolitiken skall vara att skapa

samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika

villkor för hela befolkningen samt beslutar att

det nuvarande målet upphör att gälla (avsnitt

4.3).

3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslaget 14:4

Statens folkhälsoinstitut ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000

kronor efter 2005 (avsnitt 4.8.4).

4. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslaget 16:3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 82 000

000 kronor efter 2005 (avsnitt 6.8.3).

5. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslaget 17:1