Bet. 2004/05:SOU11

Socialutskottets betänkande

2004/05:SOU11

Folkhälsopolitik

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ca 140 motionsyrkanden från

de allmänna motionstiderna 2003 och 2004.

Ett enigt utskott föreslår med anledning av ett

tiotal motioner från samtliga riksdagspartier ett

tillkännagivande till regeringen om det

självmordspreventiva arbetet. Utskottet konstaterar

att olika insatser gjorts på området. Regeringen har

i den nyligen avlämnade forskningspolitiska

propositionen, 2004/05:80 Forskning för ett bättre

liv, redovisat att den bl.a. anser att särskilda

insatser bör göras inom suicidforskningen.

Folkhälsoministern har redovisat att han noga följer

utvecklingen för att överväga vilka ytterligare

insatser som kan komma att erfordras med anledning

av självmordsproblematiken. Utskottet delar dock

bedömningen i motionerna att ytterligare insatser nu

måste genomföras för att förstärka det

självmordspreventiva arbetet. Utskottet anser att

ett nationellt program för självmordsprevention bör

tas fram. Regeringen bör redovisa resultatet av ett

sådant arbete för riksdagen i lämpligt sammanhang.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, främst

med hänvisning till pågående arbete på

folkhälsoområdet.

I betänkandet finns 24 reservationer och tre

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mål för folkhälsan m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf358

yrkande 16, 2003/04:So343 yrkandena 1 och 2,

2003/04:So409 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So577

yrkandena 2 och 3, 2003/04:A309 yrkande 12,

2004/05:So495 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So508

yrkande 3 och 2004/05:A354 yrkande 11.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Hälsokonsekvensanalyser

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343

yrkande 7, 2003/04:So406 yrkande 1 och

2003/04:So577 yrkande 1.

Reservation 2 (kd, c)

3. Hälsoindex i statsbudgeten

Riksdagen avslår motion 2003/04:So406 yrkande

8.

Reservation 3 (v)

4. Folkhälsoarbete för utrikesfödda

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So273

yrkande 1, 2003/04:So406 yrkande 2, 2004/05:So250

yrkande 1 och 2004/05:So410 yrkande 6.

Reservation 4 (m)

5. Regionala hälsoklyftor

Riksdagen avslår motion 2003/04:So343 yrkande

3.

Reservation 5 (fp, kd, c)

6. Insatser i socialt och ekonomiskt

utsatta områden

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So268

yrkande 1 och 2003/04:So628.

7. Aktivt folkhälsoarbete för äldre

Riksdagen avslår motion 2003/04:So266.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

8. HBT-personers livssituation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K418

yrkandena 28 och 30, 2003/04:L350 yrkandena 6, 7

och 14, 2003/04:So530, 2003/04:So568 yrkandena 4,

6 och 8, 2003/04:So571 yrkande 2, 2004/05:L295

yrkandena 5 och 6, 2004/05:U257 yrkande 33,

2004/05:So566 yrkandena 2-5 och 2004/05:So620

yrkandena 2-5.

Reservation 7 (fp, c)

Reservation 8 (v)

Reservation 9 (mp)

9. Diskrimineringskommittén

Riksdagen avslår motion 2003/04:So568 yrkande

9.

Reservation 10 (mp)

10. Självmordsprevention

Riksdagen tillkännager för regeringen vad

utskottet anfört om att ett nationellt program

för självmordsprevention bör tas fram. Riksdagen

bifaller därmed delvis motionerna 2003/04:So264,

2003/04:So504 yrkande 22, 2003/04:So577 yrkande

5, 2003/04:Ub398 yrkande 4, 2004/05:So238,

2004/05:So247 yrkande 1, 2004/05:So316,

2004/05:So318 yrkande 1, 2004/05:So429 yrkande 2,

2004/05:So508 yrkandena 1, 2 och 6,

2004/05:So526, 2004/05:So544 och 2004/05:So666.

11. Ekonomisk stress m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So409

yrkande 8, 2004/05:So495 yrkande 3 och

2004/05:So596 yrkandena 1-3.

Reservation 11 (m)

12. Trygga och goda uppväxtvillkor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf397

yrkande 7, 2004/05:So394 yrkande 4 och

2004/05:So508 yrkande 8.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

13. Hälsokonsekvensbeskrivningar av

driftsformer inom vården

Riksdagen avslår motion 2004/05:So495 yrkande

4.

14. Skadliga ljudnivåer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So218

yrkandena 1-3, 2003/04:So245, 2003/04:So246,

2003/04:So253 yrkandena 1-3, 2003/04:So449

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So518 yrkandena 1 och

2, 2003/04:Ub271 yrkandena 32 och 33,

2004/05:So245, 2004/05:So415 yrkandena 1-3,

2004/05:So580 och 2004/05:So655 yrkandena 1-3.

Reservation 13 (mp)

15. Nationell handlingsplan mot allergier

Riksdagen avslår motion 2003/04:So577 yrkande

7.

16. God vård i tid m.m.

Riksdagen avslår motion 2004/05:So596 yrkandena

6 och 8.

Reservation 14 (m)

17. Kampanj angående mässlingsvaccin

Riksdagen avslår motion 2003/04:So298.

18. Utredning om influensavaccination

Riksdagen avslår motion 2003/04:So318.

Reservation 15 (v)

19. Preventivt psykiatriskt arbete

Riksdagen avslår motion 2004/05:So410 yrkande

5.

Reservation 16 (v)

20. Sexualpolitiska mål

Riksdagen avslår motion 2003/04:So406 yrkande

7.

21. Sexuellt överförbara sjukdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:So367.

22. Kost och motion

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So363,

2003/04:So409 yrkande 9, 2003/04:So557,

2003/04:So577 yrkande 6, 2003/04:Kr385 yrkande

13, 2004/05:So278, 2004/05:So365, 2004/05:So530,

2004/05:So562, 2004/05:So596 yrkande 4 och

2004/05:MJ332 yrkande 10.

Reservation 17 (m)

Reservation 18 (kd)

23. Hälsoklubbar och livsstilscentrum

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So483 och

2003/04:So644 yrkande 1.

24. Tillgång till grönområden och

trädgårdar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343

yrkande 6, 2003/04:So459 och 2004/05:So313.

Reservation 19 (fp, c)

25. Hästens betydelse

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande

2.

26. Genusperspektiv

Riksdagen avslår motion 2003/04:So395 yrkande

6.

27. Dopning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So366 och

2003/04:So631.

28. Shoppingmissbruk

Riksdagen avslår motion 2004/05:So205.

29. Dataspelberoende

Riksdagen avslår motion 2004/05:So239.

30. Hälsoinformation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So577

yrkande 4, 2004/05:So418, 2004/05:So603 yrkande 1

och 2004/05:So621.

31. Apotekets hälsoupplysning

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf358 yrkande

19.

Reservation 20 (m, fp, kd, c)

32. Egenvård

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So216,

2003/04:So343 yrkande 4 och 2004/05:So606 yrkande

9.

Reservation 21 (m, fp, kd, c)

33. Handikappförbundens betydelse

Riksdagen avslår motion 2004/05:So647.

34. Friskvård för äktenskap och

parförhållanden

Riksdagen avslår motion 2003/04:So577 yrkande

17.

Reservation 22 (kd)

35. Forskning om självmord

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So318

yrkande 2 och 2004/05:So535.

36. Annan folkhälsoforskning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343

yrkande 5, 2003/04:So525, 2004/05:So419 och

2004/05:MJ509 yrkande 15.

Reservation 23 (fp, c)

Reservation 24 (mp)

Stockholm den 7 april 2005

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Margareta Israelsson (s), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Lars U

Granberg (s), Catherine Persson (s), Kenneth

Johansson (c), Elina Linna (v), Martin Nilsson (s),

Jan Emanuel Johansson (s), Maud Ekendahl (m), Marita

Aronson (fp), Ulrik Lindgren (kd), Gabriel Romanus

(fp), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Lars Mejern

Larsson (s).

Redogörelse för ärendet

Företrädare för Institutet för psykosocial medicin,

IPM, har vid sammanträde den 15 februari 2005

informerat utskottet om sin syn på institutets

framtida organisation.

Socialutskottet har inom ramen för riksdagens

framtidsdagar den 17 mars 2005 hållit ett öppet

seminarium om Det sociala medborgarskapet och

hälsan: Patientmakt och patientansvar.

Inledningsanföranden hölls av Paula Blomqvist,

fil.dr., statsvetenskapliga institutionen, Uppsala

universitet, Arbetslivsinstitutet och

(tillfälligtvis) Institutet för framtidsstudier och

Olle Lundberg, professor, Centre for Health Equity

Studies, Stockholms universitet/Karolinska

Institutet.

2004/05

SoU11

Utskottets överväganden

Mål för folkhälsan m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet vidhåller att det övergripande

nationella målet för folkhälsoarbetet skall

vara att skapa samhälleliga förutsättningar

för en god hälsa på lika villkor för hela

befolkningen. Utskottet står fortsatt bakom

en sektorsövergripande målstruktur med elva

målområden. Riksdagen bör därmed avslå

motioner om ändring av mål för folkhälsan

m.m. Riksdagen bör även avslå motioner om

hälsokonsekvensanalyser och om hälsoindex i

statsbudgeten. Jämför reservationerna 1 (m,

fp, kd, c), 2 (kd, c) och 3 (v).

Motioner

I motion 2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om hälsa och

bättre livskontroll (yrkande 1) och om

folkhälsoarbete nära människors vardag (yrkande 2).

Motionärernas utgångspunkt är att folkets hälsa

vilar på de enskilda individerna och därför bör

politiska beslut som syftar till att värna

folkhälsan i första hand syfta till att ge

medborgarna de verktyg de behöver för att kunna

bibehålla eller förbättra sin egen hälsostatus. Det

statliga engagemanget bör minska till förmån för ett

effektivt regionalt och lokalt folkhälsoarbete.

I motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs

ett tillkännagivande om vikten av att enskilda

individers hälsotillstånd står i fokus (yrkande 1).

Motionären anser att folkhälsomålen bör revideras

till att fokus sätts på den enskildes hälsotillstånd

snarare än på den totala folkhälsan. Vidare begärs

tillkännagivande om vikten av den enskildes ansvar

för sitt hälsotillstånd (yrkande 2).

I motion 2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om vikten av att

konkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs

fram för riksdagen då regeringen redovisar kommande

uppföljningar av folkhälsomålen (yrkande 16).

I motion 2004/05:So508 av Mia Franzén (fp) begärs

ett tillkännagivande om att statens folkhälsomål

kompletteras med nollvision för självmord och

självskador (yrkande 3).

I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs

tillkännagivanden om att mer konkreta etappmål för

folkhälsoarbetet måste utvecklas (yrkande 2) och om

att införa 18 nationella folkhälsomål (yrkande 3).

Målstrukturen måste vara mer detaljerad. Den bör

utgå från Nationella folkhälsokommitténs (SOU

2000:91) väl underbyggda förslag om 18 mål.

Kommitténs föreslagna mål tillsammans med konkreta

etappmål för uppföljning av måluppfyllelsen

möjliggör en verklig satsning på en förbättrad

folkhälsa, anför motionärerna. Vidare begärs ett

tillkännagivande om betydelsen av hälsoekonomiska

studier och hälsokonsekvensanalyser (yrkande 1).

I motion 2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om folkhälsoarbetet

(yrkande 12).

Folkhälsoarbetet måste bedrivas på alla nivåer i

samhället. Motionärerna upprepar detta i motion

2004/05:A354 (kd) yrkande 11.

I motion 2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om

hälsokonsekvensbeskrivningar (yrkande 1).

Motionärerna anser att folkhälsoperspektivet borde

vägas in vid samtliga större samhällsförändringar.

Detta kan emellertid vara svårt att genomföra i

praktiken, därför bör regeringen initiera

pilotprojekt på ett antal områden. Dessa kan tjäna

som exempel på hur hälsokonsekvensbeskrivningar kan

genomföras. Vidare begär motionärerna ett

tillkännagivande om hälsoindex (yrkande 8). De anser

det lika viktigt att redovisa hälsoindex i

statsbudgeten som tillväxtfaktorer och

budgetprognos. De föreslår att ett sådant index

utformas under mandatperioden.

I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)

yrkas att regeringen lägger fram förslag till

riksdagen om nationella folkhälsomål i enlighet med

vad som anförs i motionen (yrkande 1). Vidare begärs

ett tillkännagivande om riksdagens delaktighet i

folkhälsopolitiken (yrkande 2). Motionärerna

framhåller det pedagogiska värdet av tydliga och

offentligt erkända nationella folkhälsomål och anser

också att den styrgrupp som tillsatts bör ändras och

breddas så att representanter för riksdagspartierna

och viktiga samhällsorganisationer kan ingå. Vidare

begärs att regeringen lägger fram förslag om att

utveckla metoder för hälsokonsekvensanalyser

(yrkande 7).

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan

behandlade socialutskottet regeringens proposition

2002/03:35 Mål för folkhälsan. Utskottet delade

regeringens uppfattning att det övergripande

nationella målet för folkhälsoarbetet bör vara att

skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

på lika villkor för hela befolkningen. Utskottet

ställde sig vidare bakom regeringens förslag till en

sektorsövergripande målstruktur för det samlade

folkhälsoarbetet (res. m, fp och c).

När det gäller bestämmandet av delmål delade

utskottet regeringens synpunkter att det krävs

ytterligare underlag och mer arbete, bl.a. av

Statens folkhälsoinstitut, för att bestämma de

indikatorer och den statistik som bäst mäter

sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras

effekter på folkhälsan. Följaktligen ställde sig

utskottet även bakom att regeringen får bestämma de

delmål som skall gälla för arbetet (res. fp och c).

Utskottet utgick dock från att regeringen, i den

första planerade skrivelsen till riksdagen, ger en

lägesrapport vad beträffar det arbete med att

fastställa delmål som genomförts. Utskottet ansåg

det också väsentligt att delmålen är

uppföljningsbara så att resultatet av arbetet kan

mätas. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2002/03:145).

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1

utg.omr. 9) anfördes att en skrivelse om

folkhälsopolitiken kommer att redovisas till

riksdagen vart fjärde år med början 2006 (s. 70). I

propositionen föreslog regeringen att målet för

politikområdet Folkhälsa skulle vara det av

riksdagen antagna övergripande nationella

folkhälsomålet att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor

för hela befolkningen. Riksdagen fastställde detta

mål (bet. 2004/05:SoU1, rskr. 2004/05:114).

Statens folkhälsoinstitut har i november 2004

fastställt 38 huvudindikatorer som skall användas i

uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken

(rapporten Förslag till mål och indikatorer inom

folkhälsoområdet).

Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i

uppdrag att senast den 30 september 2005 ta fram en

folkhälsopolitisk rapport (se Regleringsbrev för

budgetåret 2005 avseende Statens folkhälsoinstitut).

I rapporten skall bl.a. redovisas indikatorer för

folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som

institutet, i samråd med andra aktörer,

identifierat. I rapporten skall vidare redovisas

vilka insatser som vidtagits som bedöms väsentligen

ha bidragit till eller väsentligen kan komma att

bidra till att de övergripande nationella

folkhälsomålet och målen för de elva målområdena

nås. Insatser på nationell nivå skall redovisas och,

så långt det är möjligt, även insatser på regional

och lokal nivå. Rapporten skall även redovisa en

bedömning av resultaten och de mer långsiktiga

effekterna av genomförda insatser samt ge

rekommendationer om åtgärder. Målgrupperna barn,

ungdomar, äldre och invandrare skall särskilt

beaktas vid rapporteringen.

Statens folkhälsoinstitut har vidare haft

regeringens uppdrag att pröva och utveckla en

principmodell för hälsokonsekvensbedömningar samt

även utfört ett antal sådana bedömningar på

specifika områden. Uppdraget har utförts bl.a. genom

rapporterna Models and methods of Health Impact

Assessment (2001) och The need for Health Impact

Assessment (R 2004:41).

I sina respektive regleringsbrev för 2005 har

Integrationsverket, Statens räddningsverk,

Arbetsmarknadsverket, Skolverket, Myndigheten för

skolutveckling, Ungdomsstyrelsen, Statens

jordbruksverk, Konsumentverket och Statens

strålskyddsinstitut getts i uppdrag att i samråd med

Statens folkhälsoinstitut utveckla metoder för

bedömning av hälsokonsekvenser av insatser inom det

egna verksamhetsområdet. Uppdragen skall redovisas

med början den 31 juli 2005.

I budgetpropositionen för 2005 (ovan a. prop.)

anförde regeringen i ett avsnitt som behandlar

insatser utanför politikområdet Folkhälsa bl.a. att

det i flera landsting finns landstingsråd med

särskilt folkhälsoansvar och politiskt tillsatta

folkhälsoutskott samt att

hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut och

lokala välfärdsbokslut används på flera håll (s.

76). I detta sammanhang nämndes också att många

frivilligorganisationer bedriver ett betydelsefullt

arbete inom folkhälsoområdet med bidrag från staten,

kommuner, landsting eller privata intressenter.

Regeringen har som aviserats i propositionen Mål för

folkhälsan (s. 31) inrättat en nationell

ledningsgrupp för folkhälsofrågor under ledning av

folkhälso- och socialtjänstminister Morgan

Johansson. I övrigt består gruppen av cheferna för

de myndigheter (17 st.) som inom sin verksamhet

arbetar med folkhälsofrågor. Företrädare för de

departement (8 st.) som har folkhälsofrågor inom

sitt ansvarsområde deltar som observatörer. Gruppens

uppgift är att verka för samordning på nationell,

regional och lokal nivå för att nå det av riksdagen

beslutade övergripande nationella folkhälsomålet.

Syftet med gruppen är att få till stånd en ökad

dialog och samordning mellan de politikområden som

arbetar med frågor som berör folkhälsan (se även

nedan i avsnittet Hälsoinformation och

hälsokommunikation).

Socialstyrelsen har i dagarna överlämnat

Folkhälsorapport 2005 till regeringen. Rapporten

vänder sig i första hand till politiker på

nationell, regional och lokal nivå som genom sina

beslut på olika sätt kan skapa förutsättningar för

en positiv utveckling av befolkningens hälsa.

Innehållet kan sammanfattas i följande punkter:

* demografisk utveckling

*

* folkhälsans utveckling och fördelning, sociala

skillnader

*

* internationellt perspektiv på folkhälsan i

Sverige

*

* folksjukdomar och folkhälsoproblem

*

* levnadsvanor och folkhälsa

*

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller att det övergripande nationella

målet för folkhälsoarbetet skall vara att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

lika villkor för hela befolkningen. För att nå detta

mål krävs långsiktigt, målinriktat och

sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer

som har ett avgörande inflytande på folkhälsans

utveckling. Utskottet vill understryka att det krävs

en bättre samordning på samtliga nivåer i syfte att

uppnå större effektivitet samt ökade kunskaper om

olika åtgärders samlade effekter på folkhälsan.

Utskottet står därmed fortsatt bakom en

sektorsövergripande målstruktur med elva målområden.

Utskottet vidhåller också att regeringen får

bestämma de delmål som skall gälla.

Regeringen kommer under 2006 att i en första

skrivelse för riksdagen redovisa folkhälsans

utveckling i befolkningen och de åtgärder som

vidtagits för att förbättra denna. Utskottet

förutsätter att regeringen då även ger en

lägesrapport beträffande det arbete med att

fastställa delmål som genomförts.

Utskottet avstyrker därmed motionerna

2003/04:Sf358 (fp) yrkande 16, 2003/04:So343 (c)

yrkande 1, 2003/04:So409 (m) yrkandena 1 och 2,

2003/04:So577 (kd) yrkandena 2 och 3, 2003/04:A309

(kd) yrkande 12, 2004/05:So495 (m) yrkandena 1 och

2, 2004/05:So508 (fp) yrkande 3 och 2004/05:A354

(kd) yrkande 11 om ändringar av mål och målstruktur.

Utskottet avstyrker även motion 2003/04:So343 (c)

yrkande 2 då det ankommer på regeringen att utforma

politiken utifrån riksdagens beslut om ett

nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande

målstruktur.

Utskottet konstaterar att kommuner och landstings

engagemang för folkhälsofrågor successivt ökat och

att hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut

liksom lokala välfärdsbokslut nu används på flera

håll. Utskottet välkomnar denna utveckling.

Utskottet konstaterar också att Socialstyrelsen har

överlämnat Folkhälsorapport 2005 till regeringen.

Statens folkhälsoinstitut har i november 2004

fastställt 38 huvudindikatorer som skall användas i

uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken.

Institutet arbetar nu med att ta fram en

folkhälsorapport som bl.a. skall redovisa

indikatorer för folkhälsans viktigaste

bestämningsfaktorer. Institutet fortsätter med

utvecklingsarbete kring

hälsokonsekvensbeskrivningar. Med hänsyn till

pågående arbete på området anser utskottet att det

inte behövs något initiativ från riksdagens sida.

Motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 7,

2003/04:So406 (v) yrkande 1 och 2003/04:So577 (kd)

yrkande 1 avstyrks.

Utskottet anser inte heller att motion

2003/04:So406 (v) yrkande 8 med begäran om

hälsoindex i statsbudgeten bör föranleda något

initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks.

Ojämlikhet i hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

folkhälsoarbete för utrikesfödda, om

regionala hälsoklyftor, om insatser i socialt

och ekonomiskt utsatta områden och om aktivt

folkhälsoarbete för äldre, främst med

hänvisning till pågående arbete på området.

Riksdagen bör vidare avslå ett antal motioner

rörande livsvillkoren för homo-, bi- och

transsexuella. Utskottet hänvisar dels till

Statens folkhälsoinstituts uppdrag att

undersöka och analysera hälsosituationen för

HBT-personer, dels till att regeringen begärt

att Socialstyrelsen skall redovisa vilka

åtgärder som vidtagits i syfte att förbättra

bemötandet av HBT-personer inom

socialtjänsten. Jämför reservationerna 4 (m),

5 (fp, kd, c), 6 (m, fp, kd, c), 7 (fp, c), 8

(v), 9 (mp) och 10 (mp).

Motioner

I motion 2003/04:So273 av Marietta de Pourbaix-

Lundin och Inger René (m) begärs ett

tillkännagivande om målet för folkhälsa och

invandrares villkor (yrkande 1). Motionärerna anför

bl.a. att den frihet som flickor och kvinnor i

Sverige tar för given inte gäller för alla.

Myndigheters och kommuners bidrag till

invandrarorganisationer borde villkoras med att

organisationen aktivt arbetar för jämställdhet, att

de synliggör medlemmarnas värderingar samt att de

bidrar till att lösa generationskonflikter på ett

konstruktivt sätt. Motionärerna upprepar detta

yrkande i motion 2004/05:So250 (yrkande 1).

I motion 2003/04:So266 av Sven Brus (kd) begärs ett

tillkännagivande om betydelsen av ett aktivt

folkhälsoarbete för äldre. Insatser som riktas till

den enskilde individen kan vara hälsorådgivning och

ett aktivt stöd i åldrandets olika faser. Detta kan

hålla tillbaka en del av befarade ökade

vårdkostnader.

I motion 2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om utrikesfödda och

folkhälsa (yrkande 2). Statens folkhälsoinstitut

presenterade hösten 2002 en rapport om

folkhälsoläget för utrikesfödda svenskar. Rapporten

visade att det finns överrisker för insjuknande i

hjärt- och kärlsjukdomar, kranskärlssjukdomar och

psykisk ohälsa hos flera invandrargrupper jämfört

med svenskfödda. Motionärerna anser att Statens

folkhälsoinstitut bör få i uppdrag att fördjupa

studien om utrikesfödda och återkomma till riksdagen

med förslag på åtgärder. Ett liknade yrkande

framförs i motion 2004/05:So410 av Lars Ohly m.fl.

(v) (yrkande 6).

I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om ett uppdrag att

tillsluta de regionala hälsoklyftorna (yrkande 3).

Motionärerna anför att det finns djupa geografiska

och regionala hälsoklyftor i Sverige. Detta gäller

såväl fysisk som psykisk hälsa. Det är viktigt att

folkhälsopolitiken ges ett konkret uppdrag att

arbeta för att tillsluta dessa hälsoklyftor.

I motion 2003/04:So268 av Inger Lundberg (s) begärs

ett tillkännagivande om att den statliga

folkhälsopolitiken ges en fördelningspolitisk profil

(yrkande 1). Staten skall genom sina riktlinjer

bidra till att utvecklingsarbete och

utvecklingssatsningar hos berörda myndigheter

medverkar till att de mest utsatta bostadsområdena

och deras befolkning prioriteras i folkhälsoarbetet,

anför motionären.

I motion 2003/04:So628 av Cinnika Beiming m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om insatser för att

minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i

befolkningen. Motionärerna anser att resurser måste

avsättas för insatser i utsatta storstadsområden.

Homo-, bi- och transsexuella personer

I motion 2004/05:So566 av Martin Andreasson m.fl.

(fp, v, c,

mp) begärs ett tillkännagivande om kunskapen om

självmordsrisken för unga HBT-personer (yrkande 2).

Motionärerna pekar på en undersökning som visar på

en högre förekomst av psykisk ohälsa hos unga homo-

och bisexuella jämfört med ungdomar i samma ålder i

befolkningen i stort. Ytterligare initiativ bör tas

för att öka kunskapen om självmordsrisken för unga

HBT-personer och belysa vilka insatser som behövs,

anför de. De begär tillkännagivanden om kunskapen om

transpersoners livsvillkor i samhället (yrkande 3)

och om kartläggning av bemötandefrågor rörande HBT-

personer (yrkande 4). Slutligen begär de ett

tillkännagivande om utvidgning av Statens

folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag (yrkande 5).

Uppdraget bör utvidgas till att även omfatta

bisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-

uppdrag. Uppdraget bör också vidgas och inte enbart

handla om hälsofrågor utan vara övergripande med

nationellt ansvar för forskning, utvärdering och

kunskapsspridning. Samma yrkanden ställs också i

motion 2004/05:So620 av Börje Vestlund (s) yrkandena

2-5. Även i motionerna 2003/04:So571 av Martin

Andreasson m.fl. (fp, v, c, mp) yrkande 2 och

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 33

begärs tillkännagivanden om utvidgning av Statens

folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.

I motion 2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om bemötande av unga

homosexuella, bisexuella och transpersoner inom

bl.a. socialtjänst och psykisk barn- och ungdomsvård

(yrkande 28). Vidare begär motionärerna ett

tillkännagivande om en utredning om lagstiftningen

rörande transpersoner och andra frågor om

transpersoner i samhället (yrkande 30). Liknade

yrkanden framförs i motion 2004/05:L295 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) (yrkandena 5 och 6).

I motion 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

anförs att det krävs ett bättre underlag för att

motverka fördomar och förbättra det psykosociala

klimatet för HBT-personer. Därför begär motionärerna

tillkännagivanden om en utredning om HBT-personers

psykosociala situation i Sverige (yrkande 6) och om

åtgärder för att underlätta situationen för unga

HBT-personer (yrkande 7). Motionärerna begär vidare

ett tillkännagivande om en regional dimension i HBT-

frågor (yrkande 14). Motionärerna anför att det är

angeläget att påverka attityder så att alla delar av

vårt land upplevs som välkomnande för HBT-personer

och att den nationella politiken i HBT-frågor har en

regional dimension där mytbildningen om

"landsbygden" som intolerant motarbetas samtidigt

som infrastrukturen för HBT-personer och tillgång

till kunskap och kompetens i dessa frågor främjas i

hela Sverige.

I motion 2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om behovet av en bred

utredning av transpersoner i samhället, deras

problematik, livsvillkor och vilka förändringar som

krävs för att transpersoner skall ha lika bra

livsvillkor som andra personer (yrkande 4).

Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om

att Statens folkhälsoinstitut i större utsträckning

bör komplettera undersökningar om HBT-personers

hälsa med HBT-personers egna synpunkter och åsikter

i beaktande av vad som skulle förbättra den (yrkande

6). I yrkande 8 begärs att regeringen ger Statens

folkhälsoinstitut ett kontinuerligt uppdrag att

uppmärksamma transpersoner ur ett

folkhälsoperspektiv. Slutligen begärs ett

tillkännagivande om tilläggsdirektiv till den

pågående Diskrimineringskommittén angående

transsexuellas rätt till könsbyte (yrkande 9).

I motion 2003/04:So530 av Cinnika Beiming och Tommy

Waidelich (s) begärs en översyn av transpersoners

livsvillkor.

Bakgrund och tidigare behandling

Tidigare behandling av frågan om ojämlikhet i

hälsa

I betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan har

socialutskottet tidigare behandlat frågan om

ojämlikhet i hälsa. Utskottet anförde då bl.a.

följande (s. 24-25):

Utgångspunkten för allt folkhälsoarbete är alla

människors lika värde. Utskottet anser att det är

nödvändigt att rådande ojämlikheter mellan olika

grupper i befolkningen motverkas. Utskottet vill

härvid framhålla, mot bakgrund av den redovisning

som ges i propositionen (s. 34 ff.), att det,

förutom de särskilda grupper som berörs i de

motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt,

även är väsentligt att hälsosituationen hos t.ex.

invandrare, barn och ungdomar samt män och

kvinnor med funktionshinder beaktas. - - -

I ett stort antal motioner efterlyses åtgärder

för att förbättra situationen, däribland bl.a.

folkhälsan, för homo-, bi- och transsexuella

personer (HBT-personer). Regeringen pekar i

propositionen (s. 41) på att kunskapen om dessa

gruppers levnadsvillkor och hälsa alltjämt är

begränsad och avser därför att ge Statens

folkhälsoinstitut ett brett uppdrag på området.

Utskottet anser att HBT-personer är en viktig

målgrupp för folkhälsoarbetet och anser det

därför mycket angeläget med en nationell

undersökning av denna grupps hälsa och

levnadsvillkor. Utskottet välkomnar därför det

uppdrag som Statens folkhälsoinstitut nu fått för

att följa upp och analysera hälsan hos denna

grupp. Utskottet utgår från att utförandet av

uppdraget sker på ett sätt som tillgodoser de

flesta av de synpunkter som framförs i

motionerna. Mot denna bakgrund anser utskottet

att motionerna ... får anses i huvudsak tillgodo-

sedda.

Regeringen uppmärksammar i propositionen äldre

kvinnor och män som viktiga målgrupper för

folkhälsoarbete och bl.a. pekas det på att äldre

människors psykiska och fysiska hälsosituation

kan förebyggas och påverkas genom hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande insatser. Vidare anförs

att ett äldreperspektiv skall anläggas på det

samlade folkhälsoarbetet. Utskottet, som delar

regeringens uppfattning, anser att motion ... som

efterlyser ett aktivt folkhälsoarbete för äldre

får anses tillgodosedd.

Som anförts ovan anser utskottet att rådande

olikheter i hälsa mellan olika grupper i

befolkningen måste motverkas. Härav följer,

enligt utskottets uppfattning, att särskilda

insatser torde komma att riktas mot socialt och

ekonomiskt utsatta bostadsområden. I sammanhanget

är även det arbete som Statens folkhälsoinstitut

bedriver i samverkan med vissa kommuner inom

ramen för arbetet med den nationella stor-

stadspolitiken av stort intresse. Motion ... får

därför anses i huvudsak tillgodosedd.

Utskottet avstyrkte motionerna (res. c [2 st.], mp

och kd). Riksdagen följde utskottet (rskr.

2002/03:145).

Övergripande frågor om ojämlikhet i hälsa

I sin årsredovisning för 2004 har Statens

folkhälsoinstitut rapporterat de viktigaste åtgärder

som vidtagits på nationell, regional och lokal nivå

för att minska ojämlikheten i hälsa med avseende på

kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och

etnicitet samt lämnat sin bedömning av hur dessa

åtgärder bidragit till att förbättra folkhälsan för

de grupper i samhället som är mest eftersatta från

hälsosynpunkt (s. 9-10). Institutet rapporterar

bl.a. att det deltagit i EU-projektet Tackling

health inequalities and social exclusion in

Europe - phase II, som syftar till kunskapsutbyte om

effektiva strategier/metoder för att minska social

utslagning. Vidare rapporteras att institutet tagit

initiativ till ett treårigt projekt, Diskriminering

och hälsa, i samverkan med DO, HO, HomO och JämO.

Syftet med projektet är enligt Statens

folkhälsoinstitut att inhämta kunskap och utveckla

ett gemensamt förhållningssätt kring begreppet

diskriminering för att på så sätt utveckla en eller

flera lämpliga metoder för att mäta diskriminering

och klargöra vilka samband som finns mellan

diskriminering och hälsa.

Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att

i årsredovisningen för 2005 beskriva hur myndigheten

i sitt arbete bidragit till den nationella

storstadspolitikens andra huvudmål "att bryta den

sociala, etniska och diskriminerande segregationen i

storstadsregionerna och att verka för jämlika och

jämställda levnadsvillkor för storstädernas

invånare". I beskrivningen skall arbetet inom

områdena folkhälsa och ekonomiskt bistånd särskilt

beaktas (Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende

Socialstyrelsen, s. 24).

I regleringsbrevet för budgetåret 2005 har Statens

folkhälsoinstitut getts i uppdrag att i samråd med

berörda kommuner, Storstadskansliet,

Integrationsverket och andra berörda myndigheter

identifiera och belysa lämpliga indikatorer som kan

mäta utvecklingen av folkhälsan på

bostadsområdesnivå. Uppdraget skall redovisas i

årsredovisningen avseende budgetåret 2005.

Folkhälsorapporten 2005 visar på (s. 65) fortsatt

stora regionala skillnader i folkhälsan. Dessa

skillnader speglar sociala och ekonomiska

livsvillkor, arbetsmarknad, bostadsmarknad och

utbildningsnivå. Samtidigt finns det stora

skillnader inom en och samma kommun. I områden med

hög arbetslöshet, hög andel boende i hyresrätt och

låg utbildningsnivå är ofta livslängden kortare.

Personer med utländsk bakgrund

Det pågår arbete i en interdepartemental arbetsgrupp

som har i uppgift att se över hur genomförandet och

uppföljningen av integrationspolitiken kan

förbättras (prop. 2004/05:1, utg.omr. 9, s. 71).

Gruppen har bl.a. i uppdrag att utarbeta

uppföljningsbara mål för ett antal politikområden -

varav folkhälsa är ett - som skall vara styrande för

myndigheternas verksamhet. Målet för hälsa

(inklusive folkhälsa), vilket har redovisats i ett

regeringsbeslut den 16 december 2004, är att hälsan

hos personer med utländsk bakgrund skall förbättras.

Gruppens arbete skall slutredovisas senast den 15

juni 2005.

Såväl Socialstyrelsen som Statens folkhälsoinstitut

skall enligt sina respektive regleringsbrev för 2005

bidra till att nå regeringens särskilda mål om hälsa

för personer med utländsk bakgrund.

Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtats uppgift

om att ett antal aktörer i samhället samverkar för

att minska ohälsans effekter vid etableringen i

Sverige. Syftet är att öka samsynen kring hälsan och

betona vikten av hälsofrämjande insatser under de

nyanländas första tid. De samverkande aktörerna är

Integrationsverket, Institutet för psykosocial

medicin, Karolinska Institutet, Landstingsförbundet,

Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling,

Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens

folkhälsoinstitut och Svenska Kommunförbundet. I

dokumentet Nationell samsyn kring hälsa och första

tiden i Sverige beskrivs principer för samsyn samt

angelägna förändringsområden för den fortsatta

utvecklingen av de berörda parternas arbete.

Parterna åtar sig att verka för att principerna

efterlevs och att de inom sina områden verkar för

ett hälsofrämjande mottagande av nyanlända i

Sverige.

Homo-, bi- och transsexuella personer

Som framgått ovan har Statens folkhälsoinstitut fått

i uppdrag att undersöka och analysera

hälsosituationen för homosexuella, bisexuella samt

transpersoner och det uppdraget skall redovisas den

15 november 2005. I en delrapport till

Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet

finns ett förslag till en plan för en omfattande

undersökning av homo- och bisexuella personers samt

transpersoners hälsosituation med särskild belysning

av ungdomars situation. Planen inkluderar förslag på

inriktning, metoder, tidsplan och beräknat

resursbehov.

Socialstyrelsen har under 2004 till regeringen

redovisat ett uppdrag som bestått i att kartlägga i

vilka situationer och i vilka ärenden en persons

sexuella läggning kan ha betydelse för bemötandet

inom socialtjänsten. Kartläggningen visade att det

största problemet är att socialtjänsten i de flesta

kontakter utgår från att alla lever ett

heterosexuellt liv. Socialstyrelsen planerar att

informera samtliga socialnämnder om betydelsen av

att uppmärksamma hur homo- och bisexuella personer

bemöts inom socialtjänsten (prop. 2004/05:1 utg.omr.

9, s. 158). Regeringen har ålagt Socialstyrelsen att

under 2005 redovisa vilka åtgärder som myndigheten

vidtagit i syfte att förbättra bemötandet av HBT-

personer inom socialtjänsten (Regleringsbrev för

budgetåret 2005 avseende Socialstyrelsen, s. 14).

Diskrimineringskommittén (N 2002:6) har enligt sina

direktiv (dir. 2002:11) i uppdrag att bl.a.

kartlägga och analysera behovet av och formerna för

en reglering av ett förbud mot diskriminering av

alla transpersoner samt att belysa fördelar och

problem med att införa en sådan reglering. Kommittén

skall enligt direktiven ta ställning till vilken

personkrets som skall omfattas av ett eventuellt

förbud och till hur ett sådant förbud lämpligen kan

avgränsas och sanktioneras samt hur det skall

förhålla sig till förbudet mot könsdiskriminering.

Kommittén skall också överväga om någon myndighet

skall ha till uppgift att särskilt ta till vara

transpersoners rättigheter. Kommittén skall också

överväga om en eventuell lagstiftning mot

diskriminering av transpersoner skall ingå i en

gemensam diskrimineringslagstiftning. Uppdraget

skall slutredovisas den 31 januari 2006.

Äldre personer

Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 (prop.

2004/05:1 utg.omr. 9) anfört att den har påbörjat

arbetet med att förankra de förslag som lämnats av

den parlamentariska äldreberedningen Senior 2005

(Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet

och utveckling med en åldrande befolkning, SOU

2003:91) (s. 142). Många av förslagen syftar till

att göra insatser för äldre till en naturlig del av

politiken inom alla politikområden.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten för allt folkhälsoarbete är alla

människors lika värde. Utskottet vill understryka

att det är nödvändigt att rådande ojämlikheter

mellan olika grupper i befolkningen motverkas. Detta

innebär att hälsosituationen hos olika grupper,

såsom invandrare, barn och ungdomar och kvinnor och

män med funktionshinder, måste uppmärksammas. Det är

också angeläget att uppmärksamma de regionala

hälsoklyftorna. Utskottet konstaterar samtidigt att

ett omfattande arbete pågår på området.

Socialstyrelsen har i dagarna avlämnat

Folkhälsorapport 2005 med en redovisning av aktuellt

folkhälsoläge och tendenser, problem och obesvarade

frågor om den framtida folkhälsan. Statens

folkhälsoinstitut har i sin årsredovisning

rapporterat de viktigaste åtgärder som vidtagits på

nationell, regional och lokal nivå för att minska

ojämlikheten i hälsa med avseende på kön, ålder,

socioekonomisk tillhörighet och etnicitet. Ett

treårigt projekt pågår kring diskriminering och

hälsa där Statens folkhälsoinstitut samverkar med

Diskrimineringsombudsmannen, Handikappombudsmannen,

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning och Jämställdhetsombudsmannen. Ett aktivt

arbete pågår inom Regeringskansliet med att

förbättra integrationspolitiken; häri ingår också

att förbättra hälsan hos personer med utländsk

bakgrund. Såväl Socialstyrelsen som Statens

folkhälsoinstitut har i uppdrag att bidra till att

nå regeringens särskilda mål om hälsa för personer

med utländsk bakgrund. Utskottet anser att

motionerna 2003/04:So273 (m) yrkande 1,

2003/04:So406 (v) yrkande 2, 2004/05:So250 (m)

yrkande 1 och 2004/05:So410 (v) yrkande 6 får anses

i huvudsak tillgodosedda med det anförda.

Även motion 2003/04:So343 (c) yrkande 3 får anses

i huvudsak tillgodosedd.

Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut har

i uppdrag att arbeta med folkhälsofrågor i socialt

och ekonomiskt utsatta bostadsområden. Utskottet

anser att motionerna 2003/04:So268 (s) yrkande 1 och

2003/04:So628 (s) därmed får anses i huvudsak

tillgodosedda. Utskottet delar uppfattningen i

motion 2003/04:So266 (kd) om betydelsen av ett

aktivt folkhälsoarbete för äldre. Utskottet erinrar

samtidigt om att regeringen för närvarande bereder

de förslag som den parlamentariska äldreberedningen,

Senior 2005, lämnat. Flera av förslagen syftar till

att öka människors möjligheter att ta ansvar för sin

hälsa under åldrandet. Motionen får därmed anses i

huvudsak tillgodosedd.

I ett stort antal motioner efterlyses åtgärder för

att förbättra situationen, däribland bl.a.

folkhälsan för homo-, bi- och transsexuella personer

(HBT-personer). Kunskapen om dessa gruppers

livsvillkor är alltjämt begränsad. Utskottet anser

därför att HBT-personer är viktiga målgrupper för

folkhälsoarbetet. Utskottet ser mycket positivt på

det uppdrag som Statens folkhälsoinstitut har att

undersöka och analysera hälsosituationen för dessa

grupper. Utskottet konstaterar vidare att regeringen

har begärt redovisning av vilka åtgärder som

Socialstyrelsen vidtagit i syfte att förbättra

bemötandet av HBT-personer inom socialtjänsten.

Utskottet anser att de insatser som nu vidtas

sammantaget bör leda till att kunskapen ökar och

bemötandet förbättras. Mot denna bakgrund anser

utskottet att motionerna 2003/04:K418 (fp) yrkandena

28 och 30, 2003/04:L350 (c) yrkandena 6, 7 och 14,

2003/04:So530 (s), 2003/04:So568 (mp) yrkandena 4, 6

och 8, 2003/04:So571 (fp, v, c, mp) yrkande 2,

2004/05:L295 (fp) yrkandena 5 och 6, 2004/05:U257

(v) yrkande 33, 2004/05:So566 (fp, v, c, mp)

yrkandena 2-5 och 2004/05:So620 (s) yrkandena 2-5

får anses i huvudsak tillgodosedda. Utskottet

konstaterar att Diskrimineringskommittén (N 2002:06)

har i uppdrag att bl.a. överväga om en eventuell

lagstiftning mot diskriminering av transpersoner

skall ingå i en gemensam

diskrimineringslagstiftning. Utskottet anser inte

att utredningen bör få några tilläggsdirektiv.

Motion 2003/04:So568 (mp) yrkande 9 avstyrks därmed.

Självmordsprevention

Utskottets förslag i korthet

Ett enigt utskott föreslår med anledning av

ett tiotal motioner från samtliga

riksdagspartier ett tillkännagivande till

regeringen om det självmordspreventiva

arbetet. Utskottet konstaterar att olika

insatser gjorts på området. Utskottet delar

dock bedömningen i motionerna att ytterligare

insatser nu måste göras för att förstärka det

självmordspreventiva arbetet. Utskottet anser

att ett nationellt program för

självmordsprevention bör tas fram. Regeringen

bör redovisa resultatet av ett sådant arbete

för riksdagen i lämpligt sammanhang.

Riksdagen bör därför med delvis bifall till

motionerna som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anför om

självmordsprevention.

Motioner

I motion 2004/05:So429 av Magdalena Andersson m.fl.

(m, fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om

ett nationellt program för självmordsprevention

(yrkande 2). Motionärerna anser att ett nationellt

program för utveckling av självmordsprevention bör

tas fram. Liknande yrkanden framställs i motion

2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkande

5, motion 2004/05:So544 av Ulrik Lindgren och

Chatrine Pålsson (kd), motion 2004/05:So316 av

Catharina Bråkenhielm (s) och motion 2004/05:So318

av Berndt Ekholm och Sonja Fransson (s) yrkande 1.

I motion 2004/05:So247 av Hillevi Engström (m)

begärs ett tillkännagivande om att arbetet mot

självmord skall intensifieras och att målsättningen

skall vara ett betydligt bättre förebyggande av

suicid bland unga (yrkande 1).

I motion 2004/05:So508 av Mia Franzén (fp) begärs

tillkännagivanden om att en nollvision för självmord

och självskador är det enda godtagbara (yrkande 1)

och om vikten av att få fram förslag och förmedla

den kunskap som finns bl.a. på Nationellt centrum

för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

(NASP) som kan förverkliga en nollvision för

självmord och självskador (yrkande 2). Ett

likalydande yrkande som det senare finns också i

motion 2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp) yrkande 4.

I motion 2004/05:So508 begärs vidare

tillkännagivanden om uppdrag till NASP att utarbeta

förslag till utbildningsprogram för lärare,

fritidspedagoger och barnskötare om hur man skall

stärka den psykiska hälsan och förebygga psykisk

ohälsa samt dess yttersta konsekvens suicidala

handlingar och våldshandlingar hos barn och ungdomar

(yrkande 6).

I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om fler

behandlingsinstitutioner och bättre kunskap om barn

med självmordsproblematik (yrkande 22).

I motion 2003/04:So264 av Yvonne Andersson och Sven

Brus (kd) begärs ett tillkännagivande om att

tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för

att minska antalet självmord. Motionärerna anför att

livslustens betydelse för ett friskt samhälle måste

uppmärksammas.

I motion 2004/05:So238 av Lars-Ivar Ericson (c) begärs ett

tillkännagivande om åtgärder för att förhindra

självmord. Motionären anser att det ekonomiska

stödet till Nationellt centrum för suicidforskning

och prevention av psykisk ohälsa (NASP) bör utökas.

Vidare behöver Spes - Riksorganisationen för

suicidprevention och efterlevandes stöd - större

uppmärksamhet och utökat ekonomiskt stöd.

I motion 2004/05:So526 av Britta Lejon (s) begärs

ett tillkännagivande om ökade insatser för att

förebygga självmord.

I motion 2004/05:So666 av Berit Högman (s) begärs

ett tillkännagivande om suicidprevention. Motionären

anför att nationella riktlinjer för suicidprevention

är framtagna i samarbete mellan Landstingsförbundet,

Svenska psykiatriska föreningen och NASP. Dessa

skulle få en helt annan tyngd om de antogs av

riksdagen.

Bakgrund och tidigare behandling

Riksdagen har vid två tillfällen under senare år

lämnat tillkännagivanden till regeringen om

självmordsprevention. I betänkande 2000/01:SoU7 Barn

- här och nu - Redogörelse för barnpolitiken i

Sverige föreslog utskottet ett tillkännagivande till

regeringen om att de riktlinjer som

Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat om hur

självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast

bör omsättas till svenska förhållanden. WHO hade

utarbetat ett dokument med riktlinjer för hur

självmordsförebyggande insatser kan genomföras i

skolorna. I betänkande 2001/02:SoU19 Folkhälsofrågor

föreslog utskottet ett tillkännagivande till

regeringen om att anta mål för det

självmordspreventiva arbetet. Riksdagen följde vid

båda tillfällena utskottet (rskr. 2000/01:135 och

rskr. 2001/02:308).

Institutet för psykosocial medicin (IPM) (inklusive

Nationellt centrum för suicidforskning och

prevention av psykisk ohälsa [NASP]) har i december

2001 av regeringen fått i uppdrag att med början

under 2002 föra ut WHO:s riktlinjer om

självmordsförebyggande arbete i skolan. Enligt

uppgift från Socialdepartementet har NASP även

översatt och bearbetat WHO:s riktlinjer och spridit

dem bl.a. via Internet men även genom regionala

nätverk som arbetar med självmordsprevention.

I proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan anförde

regeringen bl.a. följande med anledning av frågan om

självmordsprevention (s. 33-34).

Med anledning av socialutskottets betänkande

2001/02:SoU19 om folkhälsofrågor gjorde riksdagen

den 5 juni 2002 ett tillkännagivande till

regeringen om att mål bör antas för det

självmordspreventiva arbetet (rskr. 2001/02:308).

- - -

Självmordet är enligt regeringens uppfattning

den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Det

finns ett starkt samband mellan depression och

självmord. Insatser som syftar till prevention av

psykisk ohälsa i ett bredare perspektiv är

fundamentala även när det gäller

självmordsprevention. Sådana insatser måste dock

kompletteras med en rad specifika

självmordsförebyggande åtgärder.

Regeringens bedömning är, som redogjorts för

ovan, att det är hälsans bestämningsfaktorer,

dvs. de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan

och som återfinns i samhällets struktur, i miljön

och i befolkningens levnadsvanor, som skall

fokuseras i folkhälsopolitiken. Därför

presenteras inte något särskilt mål för det

självmordsförebyggande arbetet - liksom inga mål

heller presenteras för cancerprevention,

prevention av hjärt- och kärlsjukdomar osv.

Däremot är det ytterst i folkhälsans utveckling -

där också utvecklingen av självmord och

självmordsförsök ingår som en viktig faktor att

följa - som resultatet av folkhälsopolitiken kan

avläsas. Frekvensen självmord och

självmordsförsök kommer att utgöra en viktig

indikator liksom utvecklingen av det preventiva

arbetet när det gäller att följa upp och

utvärdera vissa målområden liksom det

övergripande folkhälsomålet.

Vid socialutskottets behandling av propositionen

(bet. 2002/03:SoU7) behandlades även en motion om

livslust och självmord. Utskottet anförde i sin

bedömning följande (s. 20):

I motion ... efterlyses en nationell kampanj för

livslust och mot självmord. Utskottet vill peka

på att ett enigt socialutskott vid två tillfällen

under senare år föreslagit tillkännagivanden på

området till regeringen, ...Vidare har helt nyligen

nationella riktlinjer för behandling av suicidala

barn och ungdomar och deras familjer utformats i

samarbete mellan Nationellt centrum för

suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

(NASP), Svenska barn- och ungdomspsykiatriska

föreningen samt Vetenskapsrådets planeringsgrupp

för barn- och ungdomspsykiatrisk och

socialpediatrisk forskning. Mot bakgrund härav

anser utskottet att motion ... får anses i huvudsak

tillgodosedd.

Motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet

(rskr. 2002/03:145).

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1

utg.omr. 9) anfördes bl.a. följande om preventiva

insatser mot självmord (s. 94):

Institutet för psykosocial medicin (IPM) har till

uppgift att bedriva och främja forskning i

psykosocial medicin.- - - IPM:s forskning bedrivs

inom områdena stress och återhämtning, arbete och

hälsa, psykosomatik, migration och hälsa,

självmordsproblematik samt barn och trauma.

Arbetet sker i nära samverkan med Karolinska

Institutet, myndigheter på folkhälsoområdet,

frivilligorganisationer och näringslivet. - - -

I samarbete med Stockholms läns landsting

bedriver IPM forskning och metodutveckling om

självmord och självmordsprevention. Under 2004

har extra medel tillförts IPM:s anslag för syftet

att främja självmordspreventiva insatser i

skolan. - - -

I de senaste årens regleringsbrev har

regeringen betonat IPM:s roll som ett nationellt

kunskapscentrum för psykosocial hälsa genom att

särskilt lyfta fram myndighetens uppgift att dels

sammanställa och sprida kunskap om

folkhälsometoder dels samordna statliga

forskningsinsatser inom det egna

forskningsområdet.

I utskottets betänkande 2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. vari ovan

nämnda budgetproposition behandlades gjorde

utskottet följande bedömning med anledning av tre

motioner om självmordsprevention:

Utskottet vidhåller såväl att organisationer som

SPES fyller en viktig funktion i att erbjuda stöd

och hjälp som att det är en styrka att möta andra

som har samma form av sorg och erfarenhet.

Utskottet har således stor förståelse för de

synpunkter som framförs i motionerna ... Regeringen

redovisar i budgetpropositionen att Statskontoret

för närvarande har i uppdrag att dels utreda och

föreslå andra organisationsformer än myndighetens

för IPM, dels utreda framtida former för en

central expertfunktion inom självmordsområdet.

Mot bakgrund av detta pågående arbete sammantaget

med de tillkännagivanden som utskottet gjort till

regeringen på senare år anser utskottet inte att

något tillkännagivande är nödvändigt med

anledning av vad som anförs i motionerna.

Motionerna avstyrktes (res. m, fp, kd och c).

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:114).

Statskontoret har i december 2004 slutfört

regeringens uppdrag om organisationsformer för IPM

genom rapporten IPM:s verksamhet i ny form

(2004:31), vilken har lämnats till

Socialdepartementet. I rapporten har Statskontoret

föreslagit att forskningsverksamheten vid IPM skall

bedrivas vidare inom det vanliga forskningsväsendet,

där Karolinska Institutet enligt Statskontoret är

det mest lämpliga lärosätet. De uppgifter IPM har

kring sammanställning och spridning av kunskaper

inom forskningsområdet föreslår Statskontoret skall

föras över till Statens folkhälsoinstitut.

Statskontoret anser att Statens folkhälsoinstitut är

mest lämpat för att vara central expertfunktion på

suicidområdet. Enligt Statskontoret behöver

regeringen först och främst klargöra vilka uppgifter

och vilket ansvar den centrala expertfunktionen

skall ha. Uppgifterna bör enligt Statskontoret vara

tydligt avgränsade mot forskningsväsendet och det

ansvar kommuner och landsting har för att förebygga

självmord. Arbetet bör enligt Statskontoret inriktas

på att stödja landsting och kommuner samt andra

relevanta aktörer i deras förebyggande arbete.

Socialdepartementet har remitterat rapporten.

Remisstiden går ut den 29 april 2005.

Företrädare för IPM har den 15 februari 2005

uppvaktat socialutskottet och redovisat sin syn på

Statskontorets förslag. Företrädarna för IPM

framhöll att om organisationsformen för IPM måste

förändras så bör verksamheten i dess helhet föras

över till Karolinska Institutet (KI) och bilda en

inrättning inom KI.

Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtas uppgift

om att institutet deltar i ett nätverk mot psykisk

ohälsa. Nätverket består främst av intresse- och

patientorganisationer, bl.a. SPES.

I ett svar på fråga för skriftliga svar om självmord

i unga år (2004/05:231) anförde statsrådet Morgan

Johansson den 10 november 2004 bl.a. att IPM under

2004 fått ett extra tillskott på 500 000 kr för att

möjliggöra stärkta självmordspreventiva insatser i

skolan. Vidare anförde statsrådet att ett bra

föräldrastöd har effekt även på äldre barns och

tonåringars hälsa och att Statens folkhälsoinstitut

sedan 2001 haft ett särskilt uppdrag att samla in,

analysera och sprida kunskap om hur olika typer av

stöd i föräldraskapet kan utformas. Avslutningsvis

anförde statsrådet att det i huvudsak är kommuner

och landsting som ansvarar för insatser inom detta

område och att regeringen noga följer utvecklingen

inte minst när det gäller självmordsproblematiken.

Socialstyrelsen har under december 2004 på uppdrag

av regeringen lämnat en rapport som anknyter till

frågan om självmord bland flickor, Vad vet vi om

flickor som skär sig? Socialstyrelsen har bl.a.

kartlagt problemets omfattning och karaktär samt

beskrivit kunskapsläget avseende förekomsten,

förebyggande åtgärder och behandling. Enligt

Socialstyrelsen finns stora problem och

kunskapsluckor på detta område. Det är enligt

Socialstyrelsen angeläget att förbättra

omhändertagandet inom hälso- och sjukvården och

socialtjänsten för unga med långvariga psykiska

problem och beteendeproblem. Rapporten bereds inom

Socialdepartementet.

NASP har i oktober 2003 redovisat en undersökning om

i vilken utsträckning det förekommer

självmordspreventiva åtgärder i högstadie- och

gymnasieskolor i Sverige (Självmordsprevention i

skolor i Sverige - hur ser det ut i dag?, rapport nr

1 2003). Undersökningen visade att beredskapen i

skolorna är låg vad gäller att upptäcka och hjälpa

elever som befinner sig i allvarlig psykisk och

social nöd och därmed riskerar att utföra

självmordshandlingar. Majoriteten av de undersökta

skolorna saknade skriftliga planer, förebyggande

program och utbildning av personalen i

självmordspreventiva åtgärder.

I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:943)

den 16 februari 2005 om ett nationellt

handlingsprogram mot självmord har statsrådet Morgan

Johansson anfört bl.a. följande:

Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk

ohälsa. Inom ramen för den nationella

handlingsplanen för utveckling av hälso- och

sjukvården har åtgärder vidtagits för att

förbättra insatserna för psykiskt sjuka. De

särskilda satsningar som de kommande åren görs

för att utveckla psykiatrin har stor betydelse

även i detta sammanhang. Även de alkohol- och

narkotikapolitiska handlingsplanerna är

betydelsefulla, eftersom alkohol och droger ofta

förekommer i samband med självmord. Det är

insatser inom flera samhällssektorer och

politikområden som tillsammans bidrar till att

förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa

i befolkningen. Ett sådant brett synsätt präglar

även den deklaration om psykisk hälsa i Europa,

som jag var med att besluta om vid WHO Europas

ministerkonferens om psykisk hälsa tidigare i år.

Det är allvarligt att så många dör på grund av

självmord. Jag följer noga utvecklingen för att

överväga vilka insatser som ytterligare kan komma

att erfordras med anledning av

självmordsproblematiken.

Utskottets ställningstagande

Insatser inom flera samhällssektorer och

politikområden bidrar tillsammans till att förebygga

psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa i

befolkningen. Självmord kan vara den yttersta

konsekvensen av psykisk ohälsa.

Ett enigt socialutskott har vid två tidigare

tillfällen föreslagit tillkännagivanden om olika

inriktningar av självmordspreventivt arbete.

Riksdagen har ställt sig bakom förslagen.

Ett tiotal motioner från samtliga riksdagspartier

tar åter upp frågor om det självmordspreventiva

arbetet, framför allt frånvaron av ett nationellt

program, men även några andra aspekter i

sammanhanget.

Utskottet kan konstatera att olika insatser gjorts

på området. Regeringen har i den nyligen avlämnade

forskningspolitiska propositionen, 2004/05:80

Forskning för ett bättre liv, redovisat att den

bl.a. anser att särskilda insatser bör göras inom

suicidforskningen. Folkhälsoministern har redovisat

att han noga följer utvecklingen för att överväga

vilka ytterligare insatser som kan komma att

erfordras med anledning av självmordsproblematiken.

Utskottet delar dock bedömningen i motionerna att

ytterligare insatser nu måste göras för att

förstärka det självmordspreventiva arbetet.

Utskottet anser att ett nationellt program för

självmordsprevention bör tas fram. Regeringen bör

redovisa resultatet av ett sådant arbete för

riksdagen i lämpligt sammanhang. Vad utskottet

anfört med delvis bifall till motionerna

2003/04:So264 (kd), 2003/04:So504 (fp) yrkande 22,

2003/04:So577 (kd) yrkande 5, 2003/04:Ub398 (fp)

yrkande 4, 2004/05:So238 (c), 2004/05:So247 (m)

yrkande 1, 2004/05:So316 (s), 2004/05:So318 (s)

yrkande 1, 2004/05:So429 (m, fp, kd, v, c, mp)

yrkande 2, 2004/05:So508 (fp) yrkandena 1, 2 och 6,

2004/05:So526 (s), 2004/05:So544 (kd) och

2004/05:So666 (s) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Delaktighet och inflytande i

samhället (målområde 1) samt

ekonomisk och social trygghet

(målområde 2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avstyrka motioner om ekonomisk

stress m.m. främst med hänvisning till värdet

av att upprätthålla välfärdsamhället. Jämför

reservation 11 (m).

Motioner

I motion 2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om ekonomins

betydelse för hälsan (yrkande 8). Motionärerna anser

att benägenheten att se bidrag och transfereringar

som nyckeln till folkhälsan leder fel. Den som

behöver bidrag skall inte behöva betala skatt, och

den som betalar skatt skall inte behöva bidrag.

I motion 2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om

förändringar och förbättringar för en ökad hälsa och

ett bättre liv (yrkande 1). Motionärerna framhåller

att för att den enskilda individen skall kunna ta

ansvar måste hon eller han också ges makt och

möjlighet att kunna ta ansvar. Vidare begärs i

motionen ett tillkännagivande om kränkningar och

våld (yrkande 2). Stress hos människor har en klar

koppling till upplevelse av kränkning, anför

motionärerna. De anser också att det finns ett

samband mellan det stora våldsutbud som finns som

underhållning och det våld som ungdomar lever med i

sin vardag. I motionen begärs också ett

tillkännagivande om att ökad stress leder till

ohälsa (yrkande 3). Motionärerna anför att stress,

som betyder belastning, påfrestning, inte bara leder

till illabefinnande utan också till sjukdom. Många i

samhället i dag känner sig pressade och jagade.

Brist på tid och pengar anges ofta som

stressfaktorer och därmed hälsorisker. Lika viktigt

är brist på respekt, mening, meningsfullhet och

sammanhang.

I motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs

ett tillkännagivande om hälsokonsekvensbeskrivningar

för inkomstskattesänkningar (yrkande 3). Motionären

anför att för de nationella folkhälsomålens

uppfyllelse saknas en diskussion om

skattesänkningars effekter för den enskildes

välbefinnande och välmående. Regeringen borde utreda

skattesänkningars effekter på människors hälsa.

Bakgrund och tidigare behandling

Socialutskottet har tidigare i betänkande

2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan behandlat

målområdena Delaktighet och inflytande i samhället

och Ekonomisk och social trygghet. Utskottet ställde

sig då bakom målområdena (s. 26).

Statens folkhälsoinstitut arbetar med att belysa de

samband som finns mellan deltagande i

frivilligsektorn/föreningslivet och hälsoutfall.

Inom ramen för detta arbete har Statens

folkhälsoinstitut ingått ett samarbete med

Sköndalsinstitutet som på uppdrag av

Justitiedepartementet genomför en befolkningsstudie

för att undersöka frivilliga insatser i och utanför

föreningslivet. I undersökningen skall även de

eventuella sambanden med hälsa beskrivas. Rapporten

från Sköndalsinstitutet beräknas vara färdig i juni

2005.

Finansutskottet har i betänkande 2004/05:FiU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna bl.a.

behandlat frågor om inkomst- och kapitalskatter,

generell välfärd och ett rättvist Sverige för alla.

Finansutskottet anför bl.a. följande (s. 73, 74 och

77 f.):

Utskottet vill först framhålla att regeringen

under perioden 2000-2002 tog de tre första stegen

i en inkomstskattereform för att sänka skatterna

för framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Bland annat har en skattereduktion införts som

kompenserar för 75 % av de egenavgifter som tas

ut för att finansiera det nya

ålderspensionssystemet. Samtidigt har

skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjts och

en extra skattesänkning för pensionärer

genomförts. Dessutom har en skattereduktion för

en del av fackföreningsavgiften införts och

skattesänkningar riktade mot företagen

genomförts. Uttaget från fastighets- och

förmögenhetsskatterna har sänkts samtidigt som

dämpnings- och begränsningsregler införts.

Arvsbeskattningen mellan makar har avskaffats.

Sedan 2001 har dessutom en grön skatteväxling om

totalt drygt 10 miljarder kronor genomförts. - -

-

Enligt utskottets mening bestäms skattenivån i

samhället av vilka välfärds- och

fördelningspolitiska ambitioner man har. Skatter

ska samtidigt stimulera till arbete,

investeringar, en uthållig ekonomisk utveckling

och minskade ekonomiska och sociala klyftor.

Utskottet instämmer med vad regeringen säger i

budgetpropositionen om att stora skattesänkningar

inriktade mot redan välbeställda på bekostnad av

verksamheterna i vård, skola och omsorg aldrig

kan accepteras. - - -

Undersökningen visar tydligt att de resurser

som fördelas via de offentliga verksamheterna

klart bidrar till en jämnare fördelning av de

ekonomiska förutsättningarna i samhället. Framför

allt är omfördelningen över livscykeln tydlig. -

- -

Den ekonomiska politiken ska, enligt utskottets

mening, bidra till att öka tillväxten och minska

de ekonomiska och sociala klyftorna. Ekonomisk

tillväxt är en förutsättning för ökad rättvisa.

Tillväxten i sig är däremot ingen garanti för

rättvisa, utan för att minska klyftorna krävs en

aktiv politik för rättvisa. Målet bör vara att

människors livsval inte ska begränsas av bakgrund

eller kön. Alla ska ha samma rätt och möjlighet

till vård, utbildning och omsorg. Alla former av

diskriminering måste upphöra. Invandrare,

flyktingar och de som bott i Sverige i många

generationer ska ges samma möjligheter i livet. -

- -

Människors vilja och förmåga att arbeta måste

tas till vara. Ett sätt att göra det på är enligt

utskottets mening att fortsätta att minska olika

tröskel- och marginaleffekter i skatte- och

bidragssystemen så att det lönar sig bättre att

arbeta och studera.

Finansutskottet tillstyrkte med det anförda

budgetpropositionens yrkande 1 och avstyrkte de

aktuella motionerna (res. m, fp, kd och c).

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:47).

I arbetet med regeringsuppdraget att ta fram förslag

till ett nationellt uppföljnings- och

utvärderingssystem för det nationella folkhälsomålet

har Statens folkhälsoinstitut anfört bl.a. följande

om politikområdet Mediepolitik (rapporten Förslag

till mål och indikatorer inom folkhälsoområdet,

bilaga 1, s. 7-8).

Målet för Statens biografbyrå är att förhindra

förekomsten av filmer som innehåller

framställningar som kan verka skadliga.

Motverkandet av skadliga inslag i massmedierna

har enligt Statens folkhälsoinstitut per

definition ett samband med hälsa. Utbudet och

möjligheten till kontroll av de satellitsända

programmen komplicerar och försvårar enligt

institutet kontrollen av filmer med skadliga

inslag. På grund av svårigheterna att finna

tydliga och entydiga samband mellan SVT:s, SR:s

samt UR:s programutbud och olika målgruppers

hälsa lämnar Statens folkhälsoinstitut inte något

förslag till indikatorer på mediepolitikområdet.

Utskottets ställningstagande

Delaktighet och inflytande i samhället utgör en av

de mest grundläggande förutsättningarna för

folkhälsa. Riksdagen har därför ställt sig bakom att

detta skall utgöra ett särskilt målområde. För att

nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall

särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och

möjligheten till social och kulturell delaktighet

för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid

barns, ungdomars och äldres möjligheter till

inflytande och delaktighet.

Utskottet vill också peka på sambandet mellan en

god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk

och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor,

jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och

social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt

psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i

hälsa. Utskottet vill understryka att insatserna för

att utveckla och upprätthålla välfärdssamhället

därför måste fullföljas. Utskottet avstyrker därmed

motionerna 2003/04:So409 (m) yrkande 8,

2004/05:So495 (m) yrkande 3 och 2004/05:So596 (m)

yrkandena 1 och 3. Utskottet är inte berett att

föreslå något initiativ från riksdagens sida med

anledning av motion 2004/05:So596 (m) yrkande 2.

Trygga och goda uppväxtvillkor

(målområde 3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om barns och

ungdomars psykiska hälsa främst med

hänvisning till pågående arbete på området.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Motioner

I motion 2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om att de immateriella

värdena som viktiga hälsofaktorer ges ett större

utrymme i folkhälsoarbetet (yrkande 7). Motionärerna

anför att otrygghet grundad i barndomen ofta följer

individen upp i vuxen ålder och att denne får bära

med sig otryggheten resten av livet.

I motion 2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om en utredning för att

analysera och förebygga psykisk ohälsa bland

ungdomar (yrkande 4). Motionärerna anser att det

omgående behövs kunskap om orsakerna till att barn

och ungdomar mår dåligt. Eftersom det sannolikt

handlar om faktorer som ligger djupt inbäddade i den

moderna livsföringen - t.ex. vad beträffar

kommersialiseringen av det offentliga rummet, de

förändrade sociala relationerna, normer och

värderingar m.m. - och som det är svårt att komma åt

med traditionella politiska åtgärder är det också

viktigt med kunskap för att möjliggöra allmänna

attitydförändringar samt åtgärder på individ- och

familjenivå.

I motion 2004/05:So508 av Mia Franzén (fp) begärs

tillkännagivanden om vikten av att stärka barns och

ungdomars självkänsla och egenvärde, vilket ger

oskattbara värden för framtiden (yrkande 8).

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan ställde

sig socialutskottet bakom målområdet Trygga och goda

uppväxtvillkor (s. 28). Utskottet betonade att

levnadsvanorna grundläggs under barn- och

ungdomsåren och att de har stor inverkan på

hälsotillståndet under resten av livet.

Statens folkhälsoinstitut har den 17 januari 2005

genom rapporten Nya verktyg för föräldrar redovisat

ett regeringsuppdrag att samla in, analysera och

sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan

utformas för att göra verklig nytta. I rapporten

anförs bl.a. att ett primärt syfte med stöd till

föräldrarna är att öka andelen barn som har goda

relationer till föräldrarna för att därigenom öka

barnens möjligheter till ett gott liv (s. 346). Det

är enligt institutet angeläget att följa

utvecklingen över tid av relationen mellan föräldrar

och barn. Statens folkhälsoinstitut erinrar om att

målområde 3 för folkhälsopolitiken innefattar stöd

till föräldrar. Statens folkhälsoinstitut har i

rapporten föreslagit att institutet får i uppdrag

att följa utvecklingen av en indikator för

föräldrastöd. Rapporten bereds inom

Socialdepartementet.

Socialstyrelsen har under december 2004 på uppdrag

av regeringen lämnat rapporten Mätning av barns och

ungdomars psykiska hälsa - förslag till nationella

och återkommande undersökningar. I rapporten anför

Socialstyrelsen att styrelsen har genomfört en

försöksverksamhet med mätningar av barns och

ungdomars psykiska hälsa. Socialstyrelsen har i

rapporten bl.a. föreslagit att återkommande

mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa

skall göras vart tredje år bland skolelever i

årskurserna 6 och 9. Rapporten bereds inom

Socialdepartementet.

I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:1022)

den 23 februari 2005 om barns och ungas psykiska

hälsa anförde statsrådet Ylva Johansson bl.a. att

Socialdepartementet i samverkan med Sveriges

Kommuner och Landsting i april i år kommer att

anordna en nationell konferens om barnkompetensen

inom hälso- och sjukvården. Enligt statsrådet skall

konferensen bl.a. behandla frågor om bemötandet av

barn och ungdomar inom vården och hur samverkan

mellan skolhälsovård och sjukvårdshuvudmännens olika

verksamheter för barn och ungdomar kan utvecklas.

Statsrådet anförde också att regeringen under förra

året beslutade att avsätta 10 miljoner kronor från

Allmänna arvsfonden till en särskild satsning för

att motverka och förebygga ungdomars psykiska

ohälsa. Avsikten är enligt statsrådet att totalt 30

miljoner kronor skall avsättas under en

treårsperiod.

Enligt uppgift från Arvsfondsdelegationen är arbetet

med den särskilda satsningen för att motverka och

förebygga ungdomars psykiska hälsa i en inledande

fas. Arvsfondsdelegationen kommer att informera om

möjligheten att söka projektmedel för detta arbete

under våren 2005.

I Folkhälsorapport 2005 konstaterar Socialstyrelsen

att det finns indikatorer på att den psykiska hälsan

hos barn och ungdomar försämrats, med det är i många

fall svårt att belägga detta med tillgängliga data.

Här behövs regelbundet återkommande mätningar av

psykisk hälsa hos ungdomar, enligt det förslag som

Socialstyrelsen tidigare överlämnat till regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är

angeläget att analysera och förebygga psykisk ohälsa

hos barn och unga. Utskottet välkomnar därför den

satsning som nu görs genom projektmedel från

Arvsfondsdelegationen för att motverka och förebygga

ungdomars psykiska ohälsa. Utskottet konstaterar

också att Socialdepartementet för närvarande bereder

dels Socialstyrelsens rapport Mätning av barns och

ungdomars psykiska hälsa - förslag till nationella

och återkommande undersökningar, dels Statens

folkhälsoinstituts rapport Nya verktyg för

föräldrar. Mot bakgrund av det arbete som pågår

finner utskottet att motionerna 2003/04:Sf397 (kd)

yrkande 7, 2004/05:So394 (c) yrkande 4 och

2004/05:So508 (fp) yrkande 8 får anses i huvudsak

tillgodosedda.

Ökad hälsa i arbetslivet (målområde

4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om genomförande

av hälsokonsekvensbeskrivningar av

driftsformer inom vården.

Motioner

I motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs

ett tillkännagivande om genomförande av

hälsokonsekvensbeskrivning av stopplagen (yrkande

4). Motionären anser att stopplagens konsekvenser

borde utredas i ljuset av arbetsmiljöproblem. Den

givna lösningen för att skapa en bättre hälsa hos

bl.a. sjukvårdsanställda vore att släppa in fler

privata vårdgivare och att privatisera verksamheter

inom landstinget.

Bakgrund och tidigare behandling

Socialutskottet har behandlat arbetsmiljöns

betydelse för folkhälsan i betänkande 2002/03:SoU7

Mål för folkhälsan. Utskottet ställde sig bakom

målområdet Ökad hälsa i arbetslivet och betonade

arbetsmiljöns betydelse för folkhälsan (s. 29).

I budgetpropositionen för 2005 anförde regeringen i

ett avsnitt som behandlar hälso- och

sjukvårdspolitikens inriktning bl.a. att det med

fokus på att minska ohälsa och sjukfrånvaro är

viktigt att försöka förbättra arbetsförhållandena

för vårdpersonalen (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9 s.

22). Dessutom måste frågan om samverkan mellan olika

vårdgivare, huvudmän och/eller personalkategorier

samt frågan om att hitta nya former för sådan

samverkan ständigt uppmärksammas. Regeringen anförde

också att det är strategiskt viktigt för att säkra

den framtida personalförsörjningen att personalen

erbjuds möjligheter till kontinuerlig utveckling av

hög kvalitet.

Den 17 februari 2005 har regeringen till riksdagen

lämnat proposition 2004/05:94 Kvalitetsutveckling

inom den kommunala vården och omsorgen om äldre

genom kompetensutveckling för personalen.

Propositionen innehåller förslag som syftar till att

i lag reglera utbetalning av stöd till kommuner för

kvalitetsutveckling inom vården och omsorgen om

äldre genom kompetensutveckling för personalen.

Propositionen kommer att behandlas i utskottet under

våren 2005.

Statens folkhälsoinstitut har i april 2004 i

rapporten Den höga sjukfrånvaron - sanning och

konsekvens anfört bl.a. att den fysiska arbetsmiljön

genomsnittligt har förbättrats under det senaste

decenniet, men att det främst har skett på

mansdominerade arbetsplatser inom den privata

sektorn. Vidare anges i rapporten att mycket tyder

på att sambandet mellan försämrad psykosocial

arbetsmiljö och sjukskrivning har blivit starkare

över tid och att brister i den psykosociala

arbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning

än för mäns. Utvecklingen under senare år tyder

enligt institutet på att det finns betydande

organisationsproblem på många arbetsplatser som ökat

sjukfrånvaron, särskilt inom den offentliga sektorn.

Enligt rapporten accentueras problemet med ökad

sjukfrånvaro bland människor med begränsat

handlingsutrymme på sin arbetsplats.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den aviserade

propositionen om driftsformer inom vården inte

avlämnats ännu. Utskottet avstyrker motion

2004/05:So495 (m) yrkande 4.

Sunda och säkra miljöer och

produkter (målområde 5)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden

om skadliga ljudnivåer och hörselskador.

Genom det arbete som pågår inom såväl

Socialdepartementet som Socialstyrelsen med

att förverkliga förslag som syftar till att

motverka skadliga ljudnivåer får motionerna

anses tillgodosedda. Riksdagen bör avslå en

motion om att inrätta en nationell

handlingsplan mot allergier. Mot bakgrund av

framför allt det allergiförebyggande arbete

som pågår såväl regionalt och lokalt som

nationellt anser utskottet att något

riksdagsinitiativ inte behövs.

Jämför reservation 13 (mp).

Motioner

Ett tiotal motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.

I motion 2003/04:So449 av Anne-Marie Ekström m.fl.

(fp) begärs tillkännagivanden om vad i motionen

anförs om hörselnedsättning som folkhälsoproblem

(yrkande 1) och prioriteringar av tidigare insatser

för att främja möjligheten att stanna kvar i

arbetslivet och motverka utanförskap (yrkande 2).

I motion 2003/04:So253 av Lennart Kollmats (fp)

begärs tillkännagivanden om de ökande problemen med

tinnitus (yrkande 1), om arrangörsansvar (yrkande 2)

och om att skärpa kraven för lägsta tillåtna nivå på

buller (yrkande 3). Motionären anför att det behövs

en lagstiftning om både arrangörsansvar och

genomsnittlig ljudnivå i olika situationer.

Motionären återkommer med samma yrkanden i motion

2004/05:So655 yrkandena 1-3.

I motion 2003/04:So518 av Dan Kihlström (kd) begärs

tillkännagivanden om en översyn av reglerna gällande

ljudnivån vid evenemang särskilt riktade till barn

(yrkande 1) och om förbättrad information om buller

och hörselskador till följd av buller (yrkande 2).

I motion 2003/04:So218 av Vivianne Gerdin (c) begärs

tillkännagivanden om att Socialstyrelsens

rekommendation för högsta ljudvolym skall sänkas

(yrkande 1), om att det vid varje arrangemang skall

utses en ansvarig för ljudanläggningen (yrkande 2)

och om att vitesföreläggande skall kunna utgå när

fastställda ljudnivåer inte följs (yrkande 3).

Motionärerna framför likartade yrkanden som de två

första i motion 2004/05:So415 yrkandena 1-2 samt

begär i yrkande 3 ett tillkännagivande om att

tillsynen och efterlevnaden av gällande

rekommendationer efterlevs samt att ansvaret

klargörs.

I motion 2003/04:So246 av Birgitta Sellén och Sven

Bergström (c) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförs om en bekämpning av höga ljudnivåer

som leder till hörselskador.

I motion 2004/05:So580 av Sven Bergström och

Margareta Andersson (c) begärs ett tillkännagivande

om åtgärder för att motverka tinnitusskador.

Motionärerna anser att miljö- och

hälsoskyddsnämnderna i kommunerna bör ges ökade

möjligheter och stöd för att vidta nödvändiga

åtgärder för en effektivare tillsyn och åtgärder mot

den växande sanitära olägenhet som skadliga

ljudnivåer innebär.

I motion 2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl.

(mp) begärs tillkännagivanden om behovet av

regelbundna kontroller av skolans inre bullernivå,

exempelvis i matsalarna (yrkande 32) och om att

riktlinjer för bullernivåer anpassade för barn tas

fram (yrkande 33).

I motion 2003/04:So245 av Barbro Feltzing och Helena

Hillar Rosenqvist (mp) begärs ett tillkännagivande

om en nationell lag med fastställda gränsvärden för

ljudnivåer i offentliga lokaler. Motionärerna

framställer samma yrkande i motion 2004/05:So245.

Frågan om allergier tas upp i motion 2003/04:So577

av Ulrik Lindgren m.fl. (kd). Här begärs ett

tillkännagivande om en nationell handlingsplan mot

allergi (yrkande 7). Motionärerna anser att

regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se

över förutsättningarna för en nationell

handlingsplan för allergiområdet.

Bakgrund och tidigare behandling

Buller

I samband med behandlingen av propositionen Mål för

folkhälsan behandlade socialutskottet även åtta

motioner om skadliga ljudnivåer i betänkande

2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan. Utskottet gjorde

följande bedömning (s. 34):

Utskottet, som ser med oro på utvecklingen,

vidhåller att det är av yttersta vikt att på

samhällets alla nivåer motverka hörselskador,

t.ex. tinnitus, inte minst hos barn och ungdomar.

Utskottet noterar därför med tillfredsställelse

att riksdagen beslutat om delmål för buller i

bostäder och att regeringen givit Socialstyrelsen

i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga

ljudnivåer ger avsedd effekt och vilka brister

som kan finnas däri. Uppdraget kommer att

redovisas inom en snar framtid och utskottet

utgår från att de aspekter som framförts i

motionerna ... därvid, eller vid regeringens

fortsatta beredning av ärendet, kommer att

belysas. Motionerna får därför anses

tillgodosedda.

Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet

(rskr. 2002/03:145).

Det ovan nämnda uppdraget redovisades av

Socialstyrelsen i maj 2003 till regeringen

(Rapporten Uppdrag att utvärdera om regelverket

kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt, dnr 00

7679/02). I rapporten anförde Socialstyrelsen att

det finns risk för hörselskador och tinnitus vid

besök på platser där det spelas musik vid alltför

höga ljudnivåer och att barn utgör en speciell

riskgrupp. Socialstyrelsen konstaterade i rapporten

att styrelsens allmänna råd om buller inomhus och

höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7) inte efterlevs fullt

ut. Ljudnivåerna på diskotek och konserter är

alltför höga. Socialstyrelsen har enligt rapporten

funnit att alltför många kommuner inte följer upp

ljudnivåerna genom egna mätningar. Det finns dock

enligt rapporten även goda exempel på kommuner och

län som lagt ned mycket arbete på att komma till

rätta med höga ljudnivåer på diskotek och konserter.

Socialstyrelsen lämnade i rapporten följande

förslag till åtgärder:

att ett tillägg görs i 38 § förordningen

(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

med innebörden att anmälan skall göras till kommunal

nämnd innan en lokal, plats eller anläggning tas i

bruk för verksamheter i form av diskotek eller

konsert för allmänheten,

att det uttryckligen anges i Socialstyrelsens

allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer

att mätning av riktvärden skall ske där den högsta

ljudnivån förväntas och att mättiden för ekvivalent

ljud bör vara 15 minuter under den tid då det högsta

ljudet kan förväntas,

att ordet rekommendation när det gäller höga ljud

ändras till riktvärde i Socialstyrelsens allmänna

råd om buller inomhus och höga ljudnivåer,

att rekommendationen för barn ändras till

riktvärde för barn t.o.m. 12 år, dock med möjlighet

att framföra konserter och annan levande musik vid

ljudnivåer upp till 97 dBA,

att maximinivån för barn skärps till 110 dBA,

att ett förslag från Föreningen artister och

musiker mot tinnitus (AMMOT) om "utbildning av

utbildarna" skall stödjas,

att Socialstyrelsen i samarbete med

länsstyrelserna skall genomföra en riksomfattande

uppföljning av kommunernas tillsyn över verksamheter

där det framförs hög musik under 2005,

att möjligheterna att inom ramen för

patientregistret få till stånd en rapportering av

yttre orsak i samband med diagnosen tinnitus och

att kraven på begränsning av ljudnivåerna på

diskotek, konserter m.m. skall tas in i

miljökvalitetsmålet under "god bebyggd miljö".

Rapporten, som har varit utsänd på remiss, bereds i

den del författningsändring föreslagits inom

Socialdepartementet. Socialstyrelsen arbetar med att

förverkliga övriga delar av förslagen.

I svar på fråga för skriftliga svar om

bullerstörningar i barns vardag (2004/05:884) den 9

februari 2005 anförde statsrådet Morgan Johansson

bl.a. följande:

Som ett led att få ned ljudnivåerna har

Socialstyrelsen för avsikt att koordinera ett

nationellt tillsynsprojekt där höga ljudnivåer

från musik granskas under år 2005. 121 kommuner

har anmält intresse att delta. Under hösten 2005

kommer Socialstyrelsen att i samarbete med

länsstyrelserna följa upp kommunernas tillsyn

över verksamheter där höga ljudnivåer från musik

förekommer. Projektets målsättning är att barn,

ungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av

musik utan att riskera hörselskador eller andra

hälsoeffekter.

Arbetsmiljöverket genomför ett projekt med

syfte att få en helhetsbild av skolans ljudmiljö.

Undersökningen, som ännu inte är helt genomförd,

visar på att barnen utsätts för 66-77 dBA under

sin arbetsdag. Liknande undersökningar på dagis

ger ibland något högre värden. Bullernivåerna är

höga men inte direkt hörselskadande.

Bullerfrågorna behandlas också i de miljömål

som antagits för Sverige. Målsättningen är att

ingen ska behöva bli störd av buller inom en

generation.

Allergier

Regeringen anförde i propositionen Mål för

folkhälsan att överkänslighet mot födoämnen

förekommer oftare hos barn än hos vuxna. Bland barn

upp till 6 års ålder och bland tonåringar och unga

vuxna är omkring 10 % överkänsliga eller allergiska

mot något födoämne. En säker och heltäckande

livsmedelsmärkning är av största betydelse för

människor med födoämnesallergi eller överkänslighet.

Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtats

information om att det finns ett antal metoder för

att utveckla sunda miljöer och produkter både för

allergiker och andra som riskerar att utveckla

allergi. På region- och landstingsnivå finns

Allergianpassat landsting, som har utvecklats inom

ramen för regionernas och landstingens egna

verksamheter. På kommunnivå finns Allergianpassad

kommun. Medverkande kommuner skriver en

handlingsplan som godkänns av kommunstyrelsen och så

har kommunen en allergikommitté. Det tvärsektoriella

arbetet kan sedan göras inom ramen för en

allergikommitté eller allergigrupp. Inom Statens

folkhälsoinstitut pågår arbetet med att ta fram en

utvärderingsmanual för Allergianpassad kommun och

allergikommittéer - anvisningar för egenutvärdering.

Ett utvecklingsarbete pågår på Europanivå för att

för framtiden åstadkomma sundare produkter för en

bättre folkhälsa. Det här är ett sätt att mäta

allergiframkallande ämnen på ett standardiserat sätt

och heter Standardiseringsprojekt för

provningsmetoder för allergiframkallande ämnen.

I ett svar på en fråga för skriftliga svar

(2004/05:297) den 17 november 2004 anförde

statsrådet Morgan Johansson bl.a. följande om

allergier:

Astma- och Allergiförbundet får statligt stöd via

statsbidraget till handikapporganisationer. År

2004 beviljades förbundet 5,9 miljoner kronor.

Statsbidraget utgår till handikapporganisationer

vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för

personer med funktionshinder och bevakar deras

intressen. Astma- och Allergiförbundet bedriver

ett aktivt upplysnings- och informationsarbete

för att öka kunskapen hos allmänheten om hur det

är att ha ett osynligt funktionshinder som astma

och allergi. Syftet med förbundets arbete är

bland annat att förändra attityderna i samhället

och att skapa större förståelse för astmatikers

och allergikers problem.

Från Livsmedelsverket har inhämtats att verket den

25 november 2004 har publicerat nya föreskrifter för

allergimärkning av livsmedel som bl.a. skärper

kraven på märkning av livsmedel som innehåller

vanliga allergiframkallande ingredienser. De nya

föreskrifterna grundar sig på ett EG-direktiv

(2003/89/EG) för att underlätta för personer som är

överkänsliga mot vissa livsmedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som anser att det är av yttersta vikt att

skadliga ljudnivåer och därmed hörselskador

motverkas, konstaterar med tillfredsställelse att

det i den ovan nämnda rapporten från Socialstyrelsen

föreslås flera betydelsefulla - och av motionärerna

efterlysta - åtgärder för att förhindra att

människor utsätts för skadliga ljudnivåer. Genom det

arbete som pågår inom såväl Socialdepartementet som

Socialstyrelsen med att förverkliga förslagen anser

utskottet att motionerna 2003/04:So218 (c) yrkandena

1-3, 2003/04:So245 (mp), 2003/04:So246 (c),

2003/04:So253 (fp) yrkandena 1-3, 2003/04:So449 (fp)

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So518 (kd) yrkandena 1

och 2, 2003/04:Ub271 (mp) yrkandena 32 och 33,

2004/05:So245 (mp), 2004/05:So415 (c) yrkandena 1-3,

2004/05:So580 (c) och 2004/05:So655 (fp) yrkandena

1-3 får anses tillgodosedda.

I motion 2003/04:So577 (kd) yrkande 7 begärs ett

tillkännagivande om en nationell handlingsplan mot

allergi. Mot bakgrund av framför allt det

allergiförebyggande arbete som pågår såväl regionalt

och lokalt som nationellt anser utskottet att något

riksdagsinitiativ inte behövs. Motionen avstyrks.

En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

(målområde 6) och gott skydd mot

smittspridning (målområde 7)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om god

vård i tid och egenvård. Riksdagen bör, mot

bakgrund av att vaccinationsfrekvensen ökat,

även avslå en motion med yrkande om en

kampanj för mässlingsvaccin. Med hänsyn till

pågående arbeten bör riksdagen avslå en

motion med yrkande om en utredning om

kostnadsfri influensavaccination. Vidare bör

riksdagen avslå ett motionsyrkande om att

förtydliga ansvaret för det preventiva

psykiatriska arbetet. Jämför reservationerna

14 (m), 15 (v) och 16 (v).

Motioner

I motion 2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om betydelsen

av vård i tid med fokus på hälsa (yrkande 6).

Motionärerna anför att det vanligtvis är mycket

billigare att erbjuda rehabilitering omedelbart än

att låta människor vänta. Trots detta utförs inte

rehabiliteringsåtgärder. Motionärerna begär också

ett tillkännagivande om betydelsen av egenvård

(yrkande 8). Det är enligt motionärerna viktigt att

enkla och väl beprövade läkemedel kan

tillhandahållas allmänheten på de ställen där de

handlar sina dagligvaror. I dag finns för lite som

stöder egenvård och förebyggande arbete enligt

motionärerna.

I motion 2003/04:So298 av Ewa Björling (m) yrkas att

riksdagen ger Socialstyrelsen i uppdrag att inom

ramen för Socialstyrelsens informationsinsatser

utföra en specifik kampanj angående mässlingsvaccin.

I motion 2003/04:So318 av Ingrid Burman m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om en utredning avseende

kostnadsfri influensavaccinering för alla.

Motionärerna anser att en generell och kostnadsfri

vaccinering mot influensavaccinering skall införas.

Om den skall vara begränsad till pensionärer och

riskgrupper får utredningen visa.

I motion 2004/05:So410 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkas

att regeringen ser över och förtydligar ansvaret för

det preventiva psykiatriska arbetet (yrkande 5).

Motionärerna anför att det råder viss oklarhet på

myndighetsnivå om vem som har det övergripande

ansvaret för det preventiva psykiatriska arbetet.

Bakgrund och tidigare behandling

Allmänna frågor för målområdet

Vid behandlingen av betänkande 2002/03:SoU7 Mål för

folkhälsan ställde sig socialutskottet bakom

målområde 6 och noterade att detta omfattar

politikområdet hälso- och sjukvårdspolitik.

Utskottet föreslog bl.a. att ett motionsyrkande om

tillkännagivande om god vård i tid skulle avslås och

hänvisade till att utskottet vid ett flertal

tillfällen, senast i betänkande 2001/02:SoU13 Hälso-

och sjukvårdsfrågor m.m., behandlat motionsyrkanden

rörande bl.a. hälso- och sjukvårdens finansiering,

införandet av vårdgaranti samt värdet av mångfald

bland vårdgivarna samt att utskottet därvid anfört

att även i framtiden skall hälso- och sjukvård ges

på lika villkor och efter behov, styras demokratiskt

och vara solidariskt finansierad. Utskottet vidhöll

detta ställningstagande och ansåg att

motionsyrkandet borde avslås (res. m). Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2002/03:145).

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att bl.a.

kartlägga förekomsten av hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och

sjukvården och förekomsten av strukturerade

preventiva program i hälso- och sjukvården för att

tidigt motverka etablerade riskmarkörer för sjukdom.

Uppdraget skall redovisas till Socialdepartementet

senast den 31 maj 2005.

Smittspridning och vaccinationsprogram

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1

utg.omr. 9) har regeringen anfört följande

beträffande bl.a. mässlingsvaccination (s. 86):

Barnsjukdomar som det går att vaccinera sig mot

förekommer mycket sällan och drabbar

huvudsakligen ovaccinerade barn. Från att

vaccinationstäckningen har legat på omkring 95

procent för vaccin mot mässling, påssjuka och

röda hund skedde det i början av 2000-talet en

viss minskning av vaccinationstäckningen.

Vaccinationsstatistiken för åren 2002 och 2003

tyder dock på att denna trend har brutits och att

täckningsgraden åter stiger (93,4 procent för

2003). Föräldrar verkar dessutom välja att

vaccinera barnen vid en något högre ålder än

tidigare. Övriga vaccinationsprogram visar en hög

och stabil täckningsgrad.

Den tillsynsverksamhet som Socialstyrelsen

under året har bedrivit över

smittskyddsverksamheten i landstingen visar att

smittskyddsorganisationen i många stycken

fungerar väl men att det finns utrymme för

förbättringar.

Vidare anfördes följande om smittspridning (s. 72):

Förekomsten av allvarliga smittsamma sjukdomar

har genom förebyggande insatser och ett väl

fungerande smittskyddsarbete kunnat hållas på en

låg nivå i Sverige i förhållande till många andra

länder. Det är emellertid nödvändigt att ha en

beredskap mot förändringar i karaktären eller

spridningen av smittsamma sjukdomar som gör att

dessa på nytt kan bli ett allvarligt hot mot

befolkningen i Sverige. Att så är fallet visas

inte minst av utbrottet av en tidigare okänd akut

infektionssjukdom - svår akut respiratorisk

sjukdom (sars) - i Kina i november 2002 och den

efterföljande spridningen av sjukdomen i stora

delar av Ostasien och Kanada, liksom utbrotten av

fågelinfluensa under senare år. Utvecklandet av

antibiotika för snart sextio år sedan

revolutionerade behandlingen av infektioner.

Behandlingsmöjligheterna hotas nu genom att

bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens

mot antibiotika. Regeringen bereder det förslag

till svensk handlingsplan mot

antibiotikaresistens som Socialstyrelsen på

regeringens uppdrag har tagit fram.

Den 15 februari 2005 har Socialstyrelsen till

regeringen redovisat ett uppdrag som Socialstyrelsen

haft i samarbete med berörda myndigheter, Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet att ta fram

en handlingsplan för att förbättra beredskapen och

beskriva hur en pandemi kan hanteras av olika delar

av samhället (Beredskapsplanering för en pandemisk

influensa, Nationella insatser, Beredskapsplanering

för en pandemisk influensa, Underlag för regional

planering, Influensa, Strategier för prevention och

kontroll). Socialstyrelsen har anfört bl.a.

följande:

För de årliga influensaepidemierna är arbetet

inriktat på att vaccinera de grupper som är mest

utsatta. För fågelinfluensan i Sydostasien sker

arbetet främst internationellt och är fokuserat

dels på att hindra spridning till fåglar i fler

områden och länder, dels på att noga övervaka de

mänskliga fall som drabbas för att se

förändringar som kan vara början till en

spridning mellan människor. Dessutom finns sedan

lång tid också hotet om en ny influensapandemi,

det vill säga en snabb spridning över världen av

en influensatyp som drabbar stora delar (15-25

procent) av befolkningen. Detta hot kräver en

mycket komplex beredskap där stora delar av

samhället kommer att vara inblandat.

Socialstyrelsen arbetar på alla olika aspekter

på influensahotet och har i samarbete med

Krisberedskapsmyndigheten, Smittskyddsinstitutet

och Läkemedelsverket tagit fram en handlingsplan

för att förbättra beredskapen och beskriva hur en

pandemi kan hanteras av olika delar av samhället.

De övergripande målen för denna handlingsplan

är att

* beskriva sätt att begränsa effekterna av en

pandemi och hur de kan användas (detta gäller

främst vaccin och läkemedel mot influensa)

*

* ge förslag på strategier för att säkerställa

tillgång till vaccin och läkemedel under en

pandemi

*

* beskriva strategier för att handlägga de effekter

en pandemi kan tänkas ha på samhället, främst hur

sjukvården kan utveckla en beredskap att ta hand

om stora mängder sjuka

*

* olika funktioner i samhället ska ha en beredskap

att handlägga de effekter en pandemi kan ha på

deras verksamhet i form av brist på arbetskraft

och förändrade krav på verksamheten

*

* etablera ett system för att samordna arbetet

mellan olika delar av samhället under en pågående

pandemi och att snabbt anpassa motåtgärder efter

nationella och internationella erfarenheter

(t.ex. klargöra vilka som ska vaccineras och

vilka som bäst behöver läkemedel, effekter av att

begränsa resande och stänga skolor, etc.).

*

Handlingsplanen har arbetats fram under en lång

tid och på flera områden måste arbetet fortsätta,

t.ex. med att förbättra våra möjligheter att få

tillgång till vaccin, utarbeta strategier för hur

vi bästa ska använda antivirala läkemedel m.m.

Influensa är ett mycket föränderligt hot och

ständig bevakning av den internationella

utvecklingen pågår för att anpassa den svenska

beredskapen på bästa sätt.

Handlingsplanen bereds inom Socialdepartementet.

I svar på tre frågor för skriftliga svar

(2004/05:938, 939 och 940) den 23 februari 2005

anförde statsrådet Morgan Johansson bl.a. att

beredskapen mot en influensapandemi stärks

väsentligt med Socialstyrelsens handlingsplan. Det

finns dock enligt statsrådet fortfarande frågor som

behöver belysas ytterligare, däribland formerna för

försörjningen av vacciner. Statsrådet anförde att

han avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att

arbeta vidare med att ta fram ett fördjupat

underlag.

Preventivt psykiatriskt arbete

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1

utg.omr. 9) har regeringen om folkhälsoarbetet

anfört att det huvudsakligen bedrivs på regional och

lokal nivå, dvs. inom landsting och kommuner samt av

frivilligorganisationer (s. 69). Vidare anförs att

folkhälsoarbete på nationell nivå bedrivs av

statliga myndigheter och frivilligorganisationer

samt att näringslivet är en annan central aktör i

folkhälsoarbetet. Regeringen anför att den ger

ekonomiskt stöd till myndigheter som Statens

folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Institutet

för psykosocial medicin och Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har mot bakgrund av sitt

sektorsansvar för hälso- och sjukvården även

uppgiften att stödja utvecklingen av det

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

perspektivet, dels genom att bidra till

kunskapsutveckling, dels genom normering,

uppföljning och tillsyn (prop. 2002/03:35 s. 70).

Utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:So596 (m) yrkandena 6 och 8 begärs

tillkännagivanden om betydelsen av vård i tid med

fokus på hälsa och om betydelsen av egenvård.

Utskottet vidhåller att hälso- och sjukvård skall

ges på lika villkor och efter behov. "Egenvård" är

enligt utskottet ett mångtydigt begrepp som bl.a.

innebär att den enskilde vid vissa sjukdoms- eller

ohälsotillstånd skall ha möjlighet att vårda sig

själv. I den bemärkelsen är det enligt utskottet av

betydelse för folkhälsan att receptfria läkemedel

tillhandahålls via apoteken. Utskottet ställer sig

dock inte bakom motionen. Motionen avstyrks.

Utskottet, som instämmer i motionärens uppfattning

i motion 2003/04:So298 (m) att det är betydelsefullt

att vaccination mot mässling sker, kan notera att

vaccinationsfrekvensen ökat under de senaste åren.

Utskottet anser inte att något riksdagsinitiativ

behövs. Motionen avstyrks.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att

genom den handlingsplan som Socialstyrelsen arbetat

fram har frågor om bl.a. influensaepidemier tydligt

hamnat i samhällets fokus. Bland annat föreslås

vaccinationsprogram för utsatta grupper. Genom

förslagen och den vidare beredningen av dessa anser

utskottet att motion 2003/04:So318 (v) får anses i

huvudsak tillgodosedd.

Utskottet kan konstatera att preventivt

folkhälsoarbete bedrivs nationellt, regionalt och

lokalt i samhället av flera olika aktörer.

Socialstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för

hälso- och sjukvården och har till uppgift att

stödja utvecklingen av det hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbetet. Utskottet delar inte

motionärernas uppfattning i motion 2004/05:So410 (v)

yrkande 5 om behovet av att regeringen ser över och

förtydligar ansvaret för det preventiva psykiatriska

arbetet. Motionen avstyrks.

Trygg och säker sexualitet och en

god reproduktiv hälsa (målområde 8)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

sexualpolitiska mål. Riksdagen bör, mot

bakgrund av det informationsarbete som

bedrivs inom Statens folkhälsoinstitut, även

avslå en motion om arbete för att förebygga

och förhindra sexuellt överförbara sjukdomar.

Motioner

I motion 2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om sexualpolitiska mål

(yrkande 7). Motionärerna anser att det bör

tillsättas en utredning med syfte att utveckla

nationella sexualpolitiska mål med

folkhälsoinriktning för att skapa en sexualitet på

lika villkor för kvinnor och män, heterosexuella,

bi- och homo- samt transsexuella. De anför att den

sammantagna analysen visar att sexualiteten i dag är

en bärande del av den rådande könsmaktsordningen där

kvinnor systematiskt underordnas män. Ett

jämställdhetsarbete och ett framgångsrikt

folkhälsoarbete kan aldrig bli framgångsrikt om inte

också sexualpolitiken involveras.

I motion 2004/05:So367 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt

Kvarnström (s) begärs ett tillkännagivande om

förebyggande arbete mot sexuellt överförbara

sjukdomar. Motionärerna anser att Statens

folkhälsoinstitut bör ges i uppdrag att utarbeta ett

program för insatser på olika nivåer för att minska

risken för spridning av de sexuellt överförbara

sjukdomarna.

Bakgrund och tidigare behandling

Vid Socialutskottets behandling av målområde 8 i

betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan

behandlade utskottet ett motionsyrkande om att

utveckla nationella sexualpolitiska mål. Utskottet

ställde sig bakom det föreslagna målområdet Trygg

och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa

och gjorde bedömningen att sexualpolitiken därigenom

fick anses vara involverad i samhällets

jämställdhetsarbete. Motionsyrkandet fick enligt

utskottet därmed anses vara tillgodosett och

avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2002/03:145).

Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag

tagit fram en nationell handlingsplan för prevention

av hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar

(STD eller numera STI) (se prop. 2003/04:30 Ny

smittskyddslag m.m. s. 102). I handlingsplanen, som

redovisades 2001 i rapporten Nationell handlingsplan

för hiv och STD 2000-2005, beskrivs mål och insatser

för det hiv- och STI-förebyggande arbetet. Syftet

med handlingsplanen är bl.a. att vara ett hjälpmedel

i arbetet med att prioritera insatser på både

nationell och regional nivå. Målet för

handlingsplanen är att smittspridningen av och

antalet allvarliga komplikationer till hiv och STI

skall minska. En grundläggande målsättning är att

alla - oavsett kön, etnisk tillhörighet och sexuell

läggning - har rätt till kunskap om hur man skyddar

sig mot hiv och STI. Folkhälsoarbetet kring hiv och

STI innebär enligt institutet ett hälsofrämjande

arbete med sexualitet och samlevnad i ett brett

perspektiv.

Statens folkhälsoinstitut har också i uppdrag att

bedriva insatser inom området hiv och STI-

prevention. Arbetet bedrivs i en projektgrupp under

namnet Samverkan mot hiv/STI. Insatserna omfattar

information och ekonomiskt stöd till landsting,

kommuner och frivilligorganisationer för bl.a.

metodutveckling och psykosociala stödinsatser.

Insatserna riktar sig till allmänheten och grupper

som är särskilt utsatta för risk att smittas.

Vidare har från Statens folkhälsoinstitut inhämtas

uppgift om att institutet under 2005 kommer att

arbeta med olika insatser för att synliggöra hiv,

framför allt bland ungdomar och unga vuxna.

Institutet har tagit fram en skolfilm, "När aids kom

till Sverige", med ett tillhörande

informationshäfte, som beskriver utvecklingen för

hiv i Sverige och visar att hiv finns här. En annan

insats är en ungdomstidning med tillhörande

lärarhandledning, som tagits fram av institutets

tidning Hivaktuellt. Tidningen ger fördjupad kunskap

om hiv, klamydia och kondomer. Under våren kommer en

riksomfattande informationsinsats med hiv och

klamydia i fokus att genomföras av Statens

folkhälsoinstitut. Institutets sommarkampanj 2005

riktad till ungdomar kommer också att ha fokus på

risken att smittas med hiv och andra sexuellt

överförda infektioner vid oskyddat sex.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att

Statens folkhälsoinstitut på regeringens uppdrag

genomför en fördjupad kvantitativ och kvalitativ

analys av folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer

inom samtliga elva målområden ur ett

jämställdhetsperspektiv (se även nedan s. 48).

Analysen syftar bl.a. till att synliggöra kvinnors

och mäns livsvillkor och den ojämlikhet i hälsa som

är en följd av skilda livsvillkor. I analysen skall

även i viss utsträckning belysas situationen för

homo-, bi- och transsexuella personer. Institutet

har hittills föreslagit bl.a. att sex- och

samlevnadsundervisningen i skolan bör problematisera

könsmaktsordningen i parrelationer och

heteronormativiteten i samhället. Detta är enligt

utskottet ett tydligt exempel på att sexualpolitiken

är involverad i samhällets jämställdhetsarbete och

att sexualpolitiska frågor har genomslag i

folkhälsoarbetet. Därmed anser utskottet att motion

2003/04:So406 (v) yrkande 7 får anses i huvudsak

tillgodosedd.

Genom det arbete med att förebygga och förhindra

sexuellt överförbara sjukdomar som pågår inom

Statens folkhälsoinstitut anser utskottet att motion

2004/05:So367 (s) får anses tillgodosedd.

Ökad fysisk aktivitet (målområde 9) och goda

matvanor och säkra livsmedel

(målområde 10)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden

om mat, motion och övervikt främst med

hänvisning till pågående arbete på området.

Riksdagen bör också avslå ett par

motionsyrkanden om hälsoklubbar och

livsstilscentrum. Vidare bör riksdagen avslå

tre motioner om grönområdens och trädgårdars

betydelse för folkhälsan samt ett

motionsyrkande om hästens betydelse för sjuka

och handikappade.

Jämför reservationerna 17 (m), 18 (kd) och 19

(fp, c).

Motioner

Ett flertal motioner tar upp frågor om kostens och

motionens betydelse för folkhälsan.

I motion 2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om kost och

motion (yrkande 9). Kunskap om maten och dess

betydelse är en kunskap som var och en måste ha,

anför motionärerna. Vidare har fysisk aktivitet

positiv betydelse för en rad sjukdomar och för

balansen.

I motion 2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om viktiga

friskfaktorer såsom mat, motion och kärlek (yrkande

4).

I motion 2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om

informationsåtgärder kring fetma och folkhälsa

(yrkande 10). Information är viktigt. Statens

folkhälsoinstitut bör inom befintliga budgetramar

ges befogenhet att bevilja projektbidrag eller

stipendier till frivilligorganisationer och

enskildas folkbildningsarbete om frågor kring kost

och folkhälsa, anför motionärerna.

I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om att utreda vilka

möjligheter som står till buds för att minska

övervikten särskilt bland barn (yrkande 6).

Motionärerna anser att regeringen bör ge Statens

folkhälsoinstitut i uppdrag att utreda detta.

Utredningen bör pröva olika alternativ och ge

förslag till åtgärder.

I motion 2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om idrottsrörelsen

och folkhälsan (yrkande 13). Motionärerna anser att

regeringen i större omfattning bör ta till vara

idrottsrörelsens kunnande i ett samlat grepp för

bättre folkhälsa.

I motion 2004/05:So530 av Sylvia Lindgren och Maria Hassan (s)

begärs ett tillkännagivande om vikten av åtgärder

för att undvika överviktsproblem.

I motion 2003/04:So363 av Ingemar Vännerlöv (kd)

begärs ett tillkännagivande om behovet av åtgärder

för att komma till rätta med överviktsproblem hos

barn och ungdomar. Motionären återkommer om detta i

motion 2004/05:So562.

I motion 2003/04:So557 av Maria Hassan m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att utarbeta en nationell

strategi mot fetma. Motionärerna pekar på att

fetmaproblematiken är multifaktorell och därför

måste angripas på flera olika samhällsnivåer.

I motion 2004/05:So278 av Christin Hagberg och

Michael Hagberg (s) begärs ett tillkännagivande om

behovet av åtgärder för att få till stånd förändrade

matvanor för en bättre hälsa.

I motion 2004/05:So365 av Kerstin Engle (s) begärs

ett tillkännagivande om behovet av en bred

information om kostens betydelse för hälsan.

Två motioner tar upp frågor om hälsoklubbar och

livsstilscentrum.

I motion 2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m)

begärs ett tillkännagivande om stöd till

försöksverksamheter med medicinska hälsoklubbar

(Medical Health Clubs) (yrkande 1). Motionären anför

att dessa klubbar kombinerar och integrerar fysisk

aktivitet, som sport och träning i olika former, med

hälsofrämjande komplementära medicinska åtgärder

(massage, akupunktur m.m.). Här finns läkare och

annan sjukvårdspersonal. Den enskilda människan

sätts i centrum. Detta har visat sig ha mycket bra

förebyggande värde liksom rehabiliterande effekt.

I motion 2003/04:So483 av Birgitta Sellén m.fl. (c,

kd, v) begärs ett tillkännagivande om att utreda

möjligheterna och förutsättningarna för att skapa

ett nationellt livsstilscentrum enligt motionens

intentioner. Motionärerna anser att regeringen bör

stödja idén om att öppna ett livsstilscentrum. På

ett sådant skall man kunna träffa vårdpersonal och

kunna få hjälp av t.ex. en dietist och få recept på

fysiska aktiviteter.

Tre motioner tar upp grönområdenas betydelse för

folkhälsan.

I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om att i de nationella

folkhälsomålen uppmärksamma tillgången till

grönområden (yrkande 6).

I motion 2003/04:So459 av Agneta Gille och Tone

Tingsgård (s) begärs ett tillkännagivande om att i

folkhälsoarbetet även medta åtgärder för att

stimulera och bättre tillvarata trädgårdarnas

betydelse från folkhälsosynpunkt. I motion

2004/05:So313 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander

(s) framförs likande synpunkter.

En motion tar upp hästens betydelse för sjuka och

handikappade.

I motion 2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om hästens

betydelse för sjuka och handikappade (yrkande 2).

Bakgrund och tidigare behandling

Den ökade förekomsten av övervikt och fetma i

befolkningen kan i väsentlig grad förklaras av

ändrade matvanor och fysisk inaktivitet. Genom att

anta proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan

fastställdes ökad fysisk aktivitet som ett särskilt

målområde för folkhälsoarbetet (målområde 9). Goda

matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för

en god hälsoutveckling hos befolkningen och

fastställdes därför som ett särskilt målområde för

folkhälsoarbetet (målområde 10).

Vid socialutskottets behandling av propositionen

behandlades ett antal motioner som gällde frågor om

fysisk aktivitet, matvanor och övervikt (bet.

2002/03:So7). Utskottet ställde sig bakom de av

regeringen föreslagna målområdena och anförde bl.a.

följande i bedömningen:

Utskottet delar regeringens uppfattning att

fysisk aktivitet är en förutsättning för en god

hälsoutveckling. Utskottet noterar också med

tillfredsställelse att de samlade insatserna inom

målområdet inriktar sig på hela befolkningen.

Även då så är fallet vill utskottet särskilt

framhålla vikten av att fysisk aktivitet blir

något positivt och regelbundet förekommande bland

barn och ungdomar. Detta eftersom grundläggande

av goda vanor i tidiga år torde ha en mycket

positiv inverkan på en persons framtida

hälsotillstånd. Utskottet konstaterar

sammanfattningsvis att ett omfattandearbete pågår

på området och anser mot denna bakgrund att

motionerna - - - får anses i huvudsak

tillgodosedda. (s. 45) - - -

Utskottet anser att inrättandet av det

föreslagna målområdet 10 sammantaget med det

omfattande arbete som bedrivs och har bedrivits

på området torde innebära goda förutsättningar

att ta ett samlat grepp på de frågor som hänger

samman med matvanor och livsmedel såsom goda

kostvanor, övervikt, ätstörningar,

födoämnesöverkänslighet m.m. Livsmedelsverket har

här en viktig roll och har bl.a. i uppgift att

öka medborgarnas, särskilt barns och ungdomars,

kunskaper om god och säker mat så att de kan göra

medvetna val samt att öka deras kunskaper om

sambanden mellan kost och hälsa. Utskottet anser

att motionerna - - - får anses i huvudsak

tillgodosedda. (s. 48)

Motionerna avstyrktes (res. m och c). Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2002/03:145).

I budgetpropositionen för 2005 anfördes mot bakgrund

av att andelen människor som lider av övervikt eller

fetma i befolkningen har ökat markant under de

senaste decennierna (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9 s.

73) att utvecklingen är oroande och att det för att

vända trenden krävs insatser för att skapa

förutsättningar för goda matvanor och ökad fysisk

aktivitet. Vidare upplyste regeringen om att Statens

folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket har fått i

uppdrag att ta fram ett underlag till en

handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk

aktivitet bland befolkningen.

Uppdraget redovisades den 9 februari 2005 genom

rapporten Underlag till handlingsplan för goda

matvanor och ökad fysisk aktivitet. De insatser som

föreslås i rapporten är bl.a. följande:

* Möjligheten till fysisk aktivitet i vardagen ska

öka genom ett statligt program för finansiering

av säker gång- och cykeltrafik. Den nationella

cykelstrategin ska vidareutvecklas och

genomföras.

*

* Utbudet och tillgängligheten av hälsosam mat ska

öka i samhället. Serveringar, kiosker och

automater i offentligt finansierade verksamheter

ska underlätta och uppmuntra till goda matvanor,

bl.a. genom krav på sortiment vid

entreprenadupphandling. Det gäller t ex skolor,

idrottsanläggningar, simhallar och sjukhus.

*

* Ett nationellt program ska upprättas för att

inventera, rusta upp och förnya skol- och

förskolegårdar så att de inspirerar till lek,

rörelse, idrott och utomhusundervisning.

*

* Riktlinjerna för maten i skolan ska utvecklas och

även inkludera frukost, mellanmål, frukt och

kafeterior samt matmiljön. Riktlinjerna ska

omfatta förskolan, grundskolan och

gymnasieskolan.

*

1. Begränsningar av marknadsföring av mat riktad

till barn ska prövas och Sverige ska på EU-nivå

verka för att TV-reklam för mat riktad till barn

förbjuds. Konsumentorganisationerna föreslås få

resurser att bevaka marknadsföringen och väcka

debatt om utbudet av söta drycker, godis, snacks,

bakverk och glass. En samverkansgrupp mellan

myndigheter, livsmedelsindustrin och

reklambranschen för ansvarsfull marknadsföring

ska bildas.

2.

* Kommunikation om betydelsen av att äta rätt och

att röra sig ska ingå på ett systematiskt sätt i

verksamheten inom barn- och mödrahälsovården,

skolhälsovården och tandvården.

*

* I kommunala beslut rörande naturvården bör

särskilt möjligheter att bevara och utveckla

friluftslivet beaktas och friluftsorganisationer

bör få ökat statligt stöd.

*

* En rejäl satsning föreslås på fortbildning av

personal inom skola, vård och omsorg när det

gäller betydelsen av goda matvanor och ökad

fysisk aktivitet.

*

* Hälsokonsekvenser ska bedömas och beaktas vid

förändringar av EUs jordbrukspolitik, speciellt

produktionsdrivande jordbruksstöd.

*

* Idrottsrörelsen bör stimuleras att bredda sin

verksamhet och att attrahera fler, speciellt

människor med en stillasittande livsstil, med

utländsk bakgrund och funktionshindrade.

*

Rapporten skall enligt uppgift från

Socialdepartementet sändas ut på remiss under våren

2005.

I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:525)

den 15 december 2004 anförde statsrådet Ibrahim

Baylan bl.a. följande om utbildning i kost- och

näringslära:

Jag vill framför allt peka på insatser som görs

för barn och ungdomar. Skolans ansvar för att

erbjuda daglig fysisk aktivitet för alla barn och

ungdomar har skrivits in i läroplanerna.

Skolmyndigheterna har fått i uppdrag att följa

upp hur skolorna arbetar med att förverkliga

detta mål. Ett nationellt resurscentrum för

idrott och hälsa har inrättats vid Örebro

universitet. I grundskolan har ämnet hem- och

konsumentkunskap en viktig roll. Ämnet idrott och

hälsa är ett av kärnämnena i gymnasieskolan. Ett

av de mål alla elever ska uppnå i ämnet är

kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa

och att kunna diskutera sambanden mellan hälsa,

livsstil och miljö. - - - Det är självklart så

att gymnasieutbildningar som riktar sig till dem

som ska arbeta med vård och omsorg av gamla och

unga liksom till dem som ska arbeta med att

tillaga och servera mat kan behöva ge ytterligare

kunskap om sambanden mellan kost och hälsa utöver

de grundläggande kunskaper som alla medborgare

behöver. - - - En del av den enskildes

färdigutbildning och kompetensutveckling kommer

därför att behöva ske i arbetslivet. I kommuner

och landsting finns till exempel nutritionister

och andra kostexperter som kan medverka till att

personalens kompetens höjs.

När det gäller närhet till grönområden har följande

information om indikatorer för folkhälsan inhämtats

från Statens folkhälsoinstitut:

* Kommunala insatser för rörligt friluftsliv och

andra friluftsaktiviteter (Anmärkning: I

"Kommunernas finanser" finns enbart uppgift om

allmän fritidsverksamhet, idrotts- och

fritidsanläggningar och fritidsgårdar. - - -)

*

* Tillgång till rekreationsområde inom 5 minuters

gångavstånd

*

* Förekomst av förskole- och skolgårdar som

tillgodoser barns behov av lek, rörelse,

stimulans och avkoppling

*

* Förekomst av stimulerande utemiljöer i anslutning

till särskilda boendeformer för äldre och

funktionshindrade (Anmärkning: Boverket ansvarar

för miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö". De

kan eventuellt utveckla frågorna i en enkät som

ställs till kommunerna)

*

Från Svenska Ridsportförbundet har inhämtas

information om att det inom förbundets

medlemsklubbar finns en stor handikappverksamhet.

Cirka 4 000 ryttare med funktionshinder får genom

ridsporten möjlighet till en meningsfull

fritidssysselsättning. Majoriteten har ett kognitivt

funktionshinder och ofta ett eller fler

tilläggshandikapp. Ridsport ger även ca 1 500

rörelsehindrade, drygt 100 hörselskadade och lika

många blinda och synskadade ryttare möjlighet till

en aktiv fritid. Förbundet har en handikapp- och

utbildningskonsulent som bistår med råd om

handikappverksamhet inom ridsport.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar med stor tillfredsställelse

att det i det underlag till handlingsplan för goda

matvanor och ökad fysisk aktivitet bland

befolkningen som tagits fram av Statens

folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket finns flera

förslag för att främja goda matvanor och ökad fysisk

aktivitet. Utskottet, som med tillförsikt kommer att

följa det fortsatta arbetet, utgår från att

handlingsplanen kommer att ha positiv effekt för

nationella, regionala och lokala aktivteter för en

bättre folkhälsa. Genom förverkligande av förslagen

i handlingsplanen kan det enligt utskottet

förutsättas bli enklare för den enskilde individen

att utöva fysik aktivitet och att göra hälsosamma

kostval.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet således

att ett omfattande arbete pågår på området och anser

mot denna bakgrund att motionerna 2003/04:So363

(kd), 2003/04:So409 (m) yrkande 9, 2003/04:So557

(s), 2003/04:So577 (kd) yrkande 6, 2003/04:Kr385

(kd) yrkande 13, 2004/05:So278 (s), 2004/05:So365

(s), 2004/05:So530 (s), 2004/05:So562 (kd),

2004/05:So596 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ332 (fp)

yrkande 10 får anses i huvudsak tillgodosedda.

I likhet med motionärerna i motionerna

2003/04:So483 (c, kd, v) och 2003/04:So644 (m)

yrkande 1 anser utskottet att det förebyggande

hälsoarbetet är centralt för folkhälsan. Ett

fungerande samspel mellan offentligfinansierade

initiativ och de enskilda själva är enligt utskottet

grunden för en fortsatt god folkhälsoutveckling.

Utskottet är emellertid inte berett att ställa sig

bakom ett riksdagsinitiativ avseende stöd till

försöksverksamheter med medicinska hälsoklubbar

eller till att utreda förutsättningarna för att

skapa ett nationellt livsstilscentrum. Motionerna

avstyrks därför.

Utskottet kan instämma i uppfattningen att

grönområden och trädgårdar generellt har positiv

betydelse för folkhälsan. Motionerna 2003/04:So343

(c) yrkande 6, 2003/04:So459 (s) och 2004/05:So313

(s) bör dock inte föranleda några tillkännagivanden

av riksdagen. Motionerna avstyrks.

Utskottet ifrågasätter inte att hästar och ridning

kan ha positiv betydelse för rehabiliteringen av

sjuka och handikappade. Motion 2004/05:MJ505 (kd)

yrkande 2 bör dock inte föranleda något

riksdagsinitiativ. Motionen avstyrks.

Minskat bruk av tobak och alkohol, ett

samhälle fritt från narkotika och

dopning samt minskade skade-

verkningar av överdrivet spelande

(målområde 11) samt övrigt beroende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

anlägga genusperspektiv på handlingsplanen

mot dopning. Riksdagen bör vidare av-slå två

motioner om åtgärder för att förhindra

dopning. Riksdagen bör även avslå en motion

om shoppingmissbruk och en motion om

dataspelsberoende hos barn.

Motioner

I motion 2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om anläggande av ett

genusperspektiv i handlingsplanen mot dopning

(yrkande 6). Motionärernas uppfattning är att

dopning även förekommer bland kvinnor och att

regeringen vid beredningen av handlingsplanen därför

bör anta ett könsperspektiv.

I motion 2003/04:So366 av Lars Lilja och Britta

Rådström (s) begärs ett tillkännagivande om

information om dopningens skadeverkningar och

risker. Motionärerna anser att missbruk av

dopningspreparat bör jämställas med

narkotikamissbruk och att informationsinsatserna

från samhällets sida bör ökas kraftigt.

I motion 2003/04:So631 av Lars Lilja och Karl Gustav

Abramsson (s) begärs att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

straff för dopningsbrott. Motionärerna anser att

minimistraffet för grovt dopningsbrott bör höjas

till två års fängelse och straffmaximum till minst

sex års fängelse.

Några motioner tar upp andra former av beroende.

I motion 2004/05:So205 av Lars-Ivar Ericson (c)

begärs ett tillkännagivande om forskning om och

bättre vårdformer för shoppingmissbrukare.

I motion 2004/05:So239 av Lars-Ivar Ericson och

Birgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om

dataspelsberoende hos barn och ungdom.

Bakgrund och tidigare behandling

Allmänt om målområdet

Socialutskottet har i betänkande 2002/03:SoU7 Mål

för folkhälsan ställt sig bakom det aktuella

målområdet (s. 52). Utskottet anförde då bl.a. att

det delar regeringens uppfattning att det

förebyggande och hälsofrämjande arbetet på det

aktuella området, för att bli effektivt, måste

behandlas i ett sammanhang.

Dopningsfrågor

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1

utg.omr. 9) anfördes beträffande anslag 14:8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder att fr.o.m.

2003 har Dopingjouren förstärkts med 3 miljoner

kronor (s. 97). Vidare anförde regeringen i samma

proposition (utg.omr. 17 s. 127) att den svenska

idrottsrörelsen gör betydande insatser för att

bekämpa dopning inom idrotten. Enligt regeringen har

Sverige även internationellt gått i spetsen för ett

samarbete i denna kamp bl.a. genom aktivt arbete

inom ramen för IADA (the International Anti-Doping

Arrangement) och övervakningsgruppen för

Europarådets antidopningskonvention. Sverige bidrar

dessutom inom ramen för Unesco till att utarbeta en

global konvention mot dopning inom idrotten samt

till att utveckla Världsantidopningsbyrån (WADA).

Under 2004 har också ett stort arbete lagts ned på

att inarbeta världsantidopningskodens krav i

Riksidrottsförbundets dopningsföreskrifter (s. 134).

Detta är den största förändringen av förbundets

antidopningsregler sedan dessa infördes i slutet av

1970-talet. De nya reglerna trädde i kraft den 1

juli 2004.

Regeringen gav den 9 september 2004 Statens

folkhälsoinstitut i uppdrag att genomföra en

fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys av

folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer, inom

samtliga elva målområden, ur ett

jämställdhetsperspektiv. Analysen skulle enligt

uppdraget synliggöra kvinnors och mäns livsvillkor

och den ojämlikhet i hälsa som är en följd av skilda

livsvillkor. Statens folkhälsoinstitut skulle

föreslå mål och åtgärder för de skillnader i

livsvillkor och hälsa som är mest angelägna att

åtgärda. Uppdraget redovisades, i den del det

omfattar målområde 7-11, i januari 2005. Beträffande

dopingproblematiken anförs följande i rapporten:

Kvinnors läkemedelsberoende är ett mycket

underskattat folkhälsoproblem, som är relativt

oförändrat sedan 30 år tillbaka även om

preparaten är olika. Under 1990-talet

sexdubblades förbrukningen av antidepressiva

medel, pga. introduktionen av SSRI preparat (CAN

2004). Försäljningen av dessa ökar brant varje

år; från 47,4 DDD/1000 kvinnor och dag till 61,9

DDD tre år senare (www.apoteket.se).

Förbrukningen bland män är hälften så stor.

Tänkbara förklaringar till könsskillnaderna

Läkemedelsindustrins försök att medikalisering

särskilt kvinnors problem hänger ihop med

kommersiella intressen. Att läkarvetenskapen

bidrar till denna medikalisering kan bero på

medicinens traditionella syn på kvinnor som svaga

och deprimerade (Hammarström 1997).

Åtgärdsförslag

Införandet av generiska beteckningar (dvs. icke

varumärken) på alla läkemedel kan minska

överdriven marknadsföring.

* Ett genusinriktat forskningsprogram som

analyserar sjukvårdens medikalisering av kvinnor

bör initieras. - - -

*

Gemensamma möjliga förklaringar till

narkotika/dopning och överdrivet spelande

* En tänkbar förklaring till mäns mer

riskfyllda spelande kan vara vilka

hälsorelaterade föreställningar och

beteenden som är kopplade till den

dominerande formen av maskulinitet

respektive femininitet i vårt samhälle.

Maskulinitetsforskare menar att

hälsorelaterade föreställningar och

beteende är ett sätt att demonstrera

femininitet och maskulinitet. Den

dominerande formen av maskulinitet i vårt

samhälle är förenad med större risktagande,

våldsuttryck och obenägenhet att söka vård

(Connell 1996, Courtney 2000). Här kan

narkotikaanvändning, dopning och riskfyllt

spelande vara ett sätt att uttrycka en

maskulinitet, som inte väjer för risker i

livet. Det saknas dock svensk och Europeisk

kvalitativ forskning som kan förklara

problematiken. En intressant frågeställning

som gäller både alkohol, droger och

överdrivet spelberoende är om kvoterad

föräldraledighet ökar männens

ansvarstagande för barn och familj och

därmed möjligen minska deras riskfyllda

hälsovanor? Genusforskningen bör förstärkas

för att analysera samband, orsaker och

lägga fram detaljerade åtgärdsförslag

*

Regeringen har uppdragit till Statens

folkhälsoinstitut att arbeta vidare med analysen.

I betänkande 1998/99:SoU5 Kontroll av syntetiska

droger och åtgärder mot dopning behandlade

socialutskottet med anledning av förslagen i

proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning bl.a.

frågor om kriminalisering av bruket av dopningsmedel

och införande av brottet grovt dopningsbrott.

Utskottet delade regeringens bedömning att

övervägande skäl talar för en kriminalisering av

bruket av dopningsmedel. Utskottet fäste avseende

vid tanken att en kriminalisering innebär en

markering av att alla former av icke-medicinsk

befattning med dopningsmedel är socialt oacceptabla.

Utskottet tillstyrkte således regeringens förslag

till att kriminalisera bruket av dopningsmedel och

avstyrkte en motion (res. v).

Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag att

införa brottet grovt dopningsbrott med straffskalan

fängelse lägst sex månader och högst fyra år.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1998/99:139).

Av 3 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa

dopningsmedel följer att straffet för dopningsbrott

av normalgraden är fängelse i högst två år. Vid

ringa brott är straffet böter eller fängelse i högst

sex månader.

I en nyligen avlämnad proposition om vissa

lagändringar beträffande hälsofarliga varor och

narkotikaprekursorer (prop. 2004/05:127) har

regeringen anfört att den har för avsikt att

initiera en översyn av lagstiftningen om bl.a.

narkotika och dopningsmedel (s. 24). Översynen bör

enligt regeringen omfatta t.ex. frågor om vilka

förfaranden som bör vara straffbara, straffskalor

och förverkanden.

Övriga frågor om beroenden

Statens folkhälsoinstitut har enligt uppgift i

regleringsbreven för 2004 och 2005 att utveckla

insatser mot spelberoende och dess sociala

konsekvenser samt verka för att effektiva

kunskapsbaserade metoder för att minska

skadeverkningar av överdrivet spelande utvecklas.

Institutet skall till regeringen återrapportera hur

arbetet fortskrider.

I en interpellationsdebatt den 25 januari 2005

(interpellation 2004/05:222) om dataspelsvanor hos

barn och ungdomar anförde statsrådet Morgan

Johansson bl.a. följande:

Medierådet, före detta Våldsskildringsrådet,

arbetar på uppdrag av regeringen med att minska

risken för skadlig mediepåverkan på barn och

unga. Uppdraget omfattar bland annat datorspel.

Rådet ska ägna våldsskildringar och pornografi

särskild uppmärksamhet samt ha ett tydligt

genusperspektiv i sin verksamhet. I rådets

uppdrag ingår att driva på mediebranschernas

självreglerande arbete för att skydda barn och

unga från skadlig mediepåverkan. Medierådet har

nyligen gett ut en broschyr med information till

föräldrar med dator- och tv-spelande barn. Den

innehåller bland annat sju tips till föräldrar

som tagits fram av MDTS, Sveriges branschförening

Multimedia, Dator- och TV-spel, i samverkan med

Medierådet.

Ett av tipsen är att respektera de

åldersrekommendationer som spelen är märkta med

enligt det europeiska PEGI-systemet. PEGI, Pan

European Game Information, innehåller både en

åldersrekommendation och symboler som visar

vilken typ av innehåll konsumenten kan mötas av

när produkten används. Enligt MDTS informerar de

stora butikskedjorna sina kunder både muntligen

och skriftligen om åldersmärkningen.

Riksförbundet Goodgame är en ideell

konsumentorganisation som består av ett antal

medlemsföreningar. Goodgame arbetar med testning

av spel enligt underhållningsaspekter,

användbarhetsaspekter och etiska aspekter. Deras

tester finns på www.goodgames.se. - - -

Folkhälsoinstitutet ämnar presentera en nyligen

gjord sammanställning av forskning som delvis

speglar den här frågeställningen i januari 2005.

Statens folkhälsoinstitut kommer inom kort att

presentera den rapport om bl.a. dataspelsberoende

bland barn och ungdomar som nämns i

interpellationssvaret ovan. Enligt uppgift från

institutet kommer det av rapporten att framgå att

det finns studier av hur barns och ungdomars

kognitiva förmåga, aggressivitet och vikt påverkas

av att de spelar dataspel. Däremot finns inte några

studier som belyser om, och i så fall på vilket

sätt, barn påverkas att spela dataspel ofta och

länge. De studier som gjorts visar stöd för en

stärkt kognitiv förmåga (t.ex. stärkt

reaktionsförmåga) hos barn och ungdomar som spelar

dataspel. Däremot visar befintliga studier inte

något egentligt stöd för att det finns ett samband

mellan dataspelande och aggressiva tankar, känslor

och beteenden i övrigt hos barn och ungdomar. Inte

heller att det finns samband mellan dataspelande och

övervikt hos barn.

I budgetpropositionen för 2005 (a. prop.) anförde

regeringen att spelmarknaden expanderar och i dag

har en omsättning på 36 miljarder kronor (s. 72).

Nya spelformer etableras med Internet som bas. I

takt med utvecklingen på spelmarknaden ökar också

antalet personer som riskerar att utveckla ett

spelberoende. Regeringen anförde att den därför

avsätter mer medel för åtgärder mot spelberoende

samt att anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

ökas med 10 miljoner kronor 2005 och med 25 miljoner

kronor 2006 (s. 96).

Vid socialutskottets behandling av

budgetpropositionen för 2005 i betänkande

2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg m.m. behandlades också ett antal

motioner med frågor om spelberoende (s. 52).

Utskottet anförde i sitt ställningstagande bl.a. att

det anser den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd; utskottet tillstyrkte

därför bifall till medelstilldelningen och avstyrkte

de väcka motionerna (res. v). Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2004/05:114).

Utskottets ställningstagande

Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av

regeringen att genomföra en fördjupad kvantitativ

och kvalitativ analys av folkhälsopolitikens

bestämningsfaktorer, inom samtliga elva målområden,

ur ett jämställdhetsperspektiv. Mot bakgrund härav

avstyrker utskottet motion 2003/04:So395 (v) yrkande

6.

Utskottet, som med kraft vill understryka vikten

av att användandet av dopningsmedel förhindras såväl

inom idrotten som vid sidan därav, kan konstatera

att Sverige arbetar aktivt både nationellt och

internationellt för att motverka dopning.

Dopingjouren har förstärkts under senare tid, och

den svenska idrottsrörelsen gör betydande insatser

för att bekämpa dopning. Motionerna 2003/04:So366

(s) och 2003/04:So631 (s) är i huvudsak

tillgodosedda.

Utskottet har förståelse för att det kan finnas

behov av behandling för de personer som utvecklar

shoppingberoende. Motion 2004/05:So205 (c) bör

enligt utskottet dock inte föranleda något initiativ

från riksdagen. Motionen avstyrks.

När det gäller dataspelande barn och ungdomar vill

utskottet påpeka att det som enligt utskottet är

problematiskt och som skall motverkas är det

förmodat skadliga dataspelandet. Utskottet ser

därför mycket positivt på det arbete som nu pågår

för att utreda och förhindra skadligt dataspelande

hos barn och ungdomar inom t.ex. Statens

folkhälsoinstitut och Medierådet. Utskottet finner

att motion 2004/05:So239 (c) får anses delvis

tillgodosedd med det anförda.

Hälsoinformation och

hälsokommunikation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör mot bakgrund av det arbete som

pågår inom Statens folkhälsoinstitut och inom

den nationella ledningsgruppen för

folkhälsofrågor avslå ett antal

motionsyrkanden om hälsoinformation och

förebyggande folkhälsoarbete. Riksdagen bör

även avslå en motion om den förebyggande

hälsoupplysningen som sker via

apoteksverksamheten. Vidare bör riksdagen

avslå två motionsyrkanden om egenvård och ett

om s.k. egenvårdsbok. Riksdagen bör avslå ett

motionsyrkande om handikappförbundens

betydelse för folkhälsan och ett om friskvård

för äktenskap och parförhållanden. Jämför

reservationerna 20 (m, fp, kd, c), 21 (m, fp,

kd, c) och 22 (kd).

Motioner

I motion 2004/05:So621 av Sven Bergström och Maria

Larsson (c, kd) begärs ett tillkännagivande om

behovet av ett samlat program för att motverka den

växande livsstilsorienterade ohälsan. Motionärerna

anser att det är tid för samhälle, skola, arbetsliv,

idrottsrörelse och handel att gemensamt samlas i ett

långsiktigt och målmedvetet arbete för en bättre

folkhälsa. Regeringen bör snarast ta initiativ till

en sådan samling.

I motion 2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs

om apoteksverksamheten och den förebyggande

hälsoupplysningen (yrkande 19). Motionärerna anför

att det finns starka skäl att bygga vidare på det

som apoteken redan uträttar när det gäller

hälsoupplysning.

I motion 2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om möjligheterna

till egenvård (yrkande 9). Motionärerna anser att

det behövs ett stöd för människors intresse för

egenvård, hälsa och välbefinnande. Metoderna för att

föra ut saklig samhällsinformation bör utredas

närmare.

I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om att förbättra

hälsoinformationen i samhället (yrkande 4).

Nationella folkhälsokommittén föreslog ett eget mål

för saklig samhällsinformation. Motionärerna anser

nu att metoderna och ansvaret för att föra ut saklig

samhällsinformation bör utredas närmare. I motionen

begärs också ett tillkännagivande om vad i motionen

anförs om att satsningar på äktenskapets och

parförhållandets friskvård bör ingå i

folkhälsoarbetet (yrkande 17).

I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

mobilisera kraften i egenvården i folkhälsoarbetet

(yrkande 4). Motionärerna anser att det är vikigt

att medborgarna känner ett personligt ansvar för sin

hälsa och livsstil.

I motion 2003/04:So216 av Lars-Ivar Ericson (c)

begärs ett tillkännagivande om en egenvårdsbok till

alla hushåll.

I motion 2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl.

(s) begärs ett tillkännagivande om ökad satsning på

förebyggande arbete inom folkhälsovården (yrkande

1). Motionärerna anser att det borde vara möjligt

att med mer information och rådgivning i skolor,

inom fackföreningsrörelsen och hos övriga

folkrörelser och instanser åstadkomma avsevärda

förbättringar av folkhälsan.

I motion 2004/05:So647 av Mariann Ytterberg och

Marianne Carlström (s) begärs ett tillkännagivande

om handikappförbundens betydelse för folkhälsan.

Kunskapen om riskfaktorer när det gäller

livsstilssjukdomar, vad som orsakar skador m.m. är

stor inom denna folkrörelse. Detta borde, enligt

motionärerna, tas till vara på ett klokt sätt i det

förebyggande arbetet.

I motion 2004/05:So418 av Helene Petersson m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om insatser för bättre

folkhälsa. Motionärerna anser bl.a. att regeringen

bör ta initiativ till ett landsomfattande

folkhälsoprojekt där attityder, livsmedelsreklam,

kostinformation, kostråd, motion och rörelse ingår.

Bakgrund och tidigare behandling

Socialutskottet behandlade en motion med anknytning

till frågan om hälsoinformation och

hälsokommunikation i betänkande 2002/03:SoU7 Mål för

folkhälsan (s. 36-37). I motionen begärdes ett

tillkännagivande om apoteksverksamhet och

hälsoupplysning. Utskottet instämde i motionärernas

uppfattning om att apoteken är en viktig kanal för

hälsoupplysning. Utskottet ansåg det således mycket

angeläget att Apoteket AB även fortsättningsvis

medges möjlighet att lämna obunden, saklig och

lättillgänglig hälsoinformation. Utskottet vidhöll

dock att det inte finns skäl att förändra

läkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta

detaljhandeln med läkemedel. Motionsyrkandet

avstyrktes av utskottet (res. fp och c). Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2002/03:145).

Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av

regeringen rapporterat att framtidens system för

hälsoinformation bör innebära att varje enskild

sektorsmyndighet tar sitt ansvar för att

tillhandahålla hälsoinformation till befolkningen

inom sina respektive verksamhetsområden (Rapporten

Regeringsuppdrag om hälsoinformation och

hälsokommunikation lämnad den 12 maj 2004). Enligt

institutet bör regeringen klargöra vilken eller

vilka myndigheter som har ansvaret att kommunicera

hälsoinformation inom varje målområde. Vidare anser

Statens folkhälsoinstitut att det även i

fortsättningen bör ha ett grundläggande ansvar för

kunskapsförmedling till beslutsfattare och andra

aktörer inom folkhälsoområdet beträffande

folkhälsomålen.

Rapporten bereds i Regeringskansliet i den

nationella ledningsgruppen för folkhälsofrågor.

Enligt tjänstemannauppgift från Socialdepartementet

pågår ett arbete med att utforma nationella

riktlinjer för hälsoinformation och att skapa ett

nätverk för hälsoinformation där berörda

myndigheter, kommuner och landsting föreslås ingå.

Utskottets ställningstagande

Genom det arbete som pågår inom Statens

folkhälsoinstitut och den nationella ledningsgruppen

för folkhälsofrågor med att utforma framtidens

system för hälsoinformation till befolkningen - där

berörd myndighet skall ha ansvaret för att sprida

hälsoinformation inom sitt område - anser utskottet

att motion 2003/04:So577 (kd) yrkande 4 får anses

tillgodosedd. I motionerna 2004/05:So418 (s),

2004/05:So603 (s) yrkande 1 och 2004/05:So621 (c,

kd) efterlyses bl.a. ett samlat program och

förebyggande arbete för folkhälsa. Utskottet anser

att även dessa motioner är åtminstone delvis

tillgodosedda genom det ovan redovisade pågående

arbetet med att sprida hälsoinformation till

befolkningen.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning i

motion 2003/04:Sf358 (fp) yrkande 19 att apoteken är

viktiga för den förebyggande hälsoupplysningen och

att det är mycket angeläget att bygga vidare på det

Apoteket AB redan uträttar när det gäller

hälsoupplysning. Utskottet ställer sig dock inte

bakom motionärernas begäran om ett tillkännagivande.

Motionen avstyrks.

Enskildas medverkan och intresset för den egna

hälsan är naturligtvis av grundläggande betydelse

för folkhälsopolitikens praktiska genomslag.

Utskottet kan därför instämma i motionärernas åsikt

i motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 4 och

2004/05:So606 (kd) yrkande 9, att människors

intresse för sin hälsa och sitt välbefinnande skall

stödjas. Utskottet anser emellertid att det pågår

flera viktiga aktiviteter som syftar till att

underlätta för människor att vårda sin hälsa. Här

kan t.ex. nämnas handlingsplanen för goda matvanor

och ökad fysisk aktivitet samt att flera landsting

tillhandahåller s.k. egenvårdsböcker med konkreta

råd för såväl förebyggande hälsovård som vård vid

vanligt förekommande sjukdomar. En del landsting

publicerar egenvårdsböcker i tryckt form medan andra

har motsvarande information på sina hemsidor.

Härtill kommer den Internetbaserade egenvårdsboken

som produceras av Infomedica. Motionerna bedöms i

huvudsak vara tillgodosedda. Även motion

2003/04:So216 (c) vari det begärs ett

tillkännagivande om en egenvårdsbok till alla

hushåll får enligt utskottet anses tillgodosedd med

det sagda.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion

2004/05:So647 (s) att handikappförbundens verksamhet

har stor betydelse för en god folkhälsa. Något

initiativ från riksdagen behövs dock inte.

Utskottet ställer sig inte bakom den begäran om

ett tillkännagivande som framställs i motion

2003/04:So577 (kd) yrkande 17. Motionen avstyrks.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om

självmordsforskning och fyra motionsyrkanden

om annan folkhälsoforskning.

Jämför reservationerna 23 (fp, c) och 24

(mp).

Motioner

I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om initierandet av ett

forskningsprogram om den sociala gemenskapens

betydelse för folkhälsan (yrkande 5).

I motion 2003/04:So525 av

Elisebeht Markström (s) begärs ett

tillkännagivande om forskning kring samband mellan

folkhälsa och våld i en nära relation.

I motion 2004/05:So318 av Berndt Ekholm och Sonja

Fransson (s) begärs ett tillkännagivande om en ökad

satsning på självmordsforskning (yrkande 2).

I motion 2004/05:So419 av Margareta Andersson och

Kenneth Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om

en ökad satsning på forskning kring problem med

övervikt och fetma hos barn och vuxna.

I motion 2004/05:So535 av Helena Frisk (s) begärs

ett tillkännagivande om vikten av omfattande

forskning kring suicidprevention.

I motion 2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp) begärs

ett tillkännagivande om behovet av

behandlingsinriktad medicinsk forskning (yrkande

15).

Bakgrund och tidigare behandling

Socialutskottet har behandlat forskning och

metodutveckling inom folkhälsoområdet i betänkande

2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan vid utskottets

behandling av regeringens proposition 2002/03:35.

Utskottet ansåg det mycket värdefullt att regeringen

avsåg att ge Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap och Statens folkhälsoinstitut i

uppdrag att i samarbete med andra utarbeta en

lägesbeskrivning i syfte att på sikt kunna stärka

forskningen på folkhälsoområdet. De då aktuella

motionerna ansågs därmed tillgodosedda.

Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret

2003 för Statens folkhälsoinstitut givit institutet

och Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap (FAS) i uppdrag att i samarbete med

andra berörda aktörer utarbeta en lägesbeskrivning

av svensk folkhälsoforskning. Beskrivningen skall

bl.a. innehålla en kartläggning av pågående

forskning och forskarmiljöer samt en utvärdering av

svensk folkhälsoforskning.

Svenska folkhälsoinstitutet (FHI) och

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS) har i en kartläggning i november 2003

redovisat att forskningsområdet etiologi/förekomst

dominerar medan interventionsforskningen har en

blygsam andel av finansiering och publikationer.

Utvärderingen av strukturella insatser och processer

för hälsofrämjande arbete i kommuner och landsting

saknas helt.

Våren 2004 redovisade SHI och FAS att svensk

folkhälsoforskning håller bra kvalitet och att det

finns goda förutsättningar för den fortsatta

forskningen om folkhälsa. Bedömningen är grundad på

att det finns ett stort antal aktiva forskare och

forskarstuderande och omfattande individbaserade

register. Även den höga svarsfrekvensen i svenska

intervju- och enkätstudier gör att forskningen kan

hålla hög kvalitet. I rapporten förslås bl.a. att

* anslagen för svensk offentlig

folkhälsoforskning bör fördubblas och den

svenska regeringen bör försöka påverka EU:s

forskningspolitik i en mer

folkhälsovetenskaplig riktning,

* fler anställningar på mellannivå för

folkhälsoforskare bör inrättas, resurserna

och förutsättningarna för samkörning av

relevanta register bör förstärkas,

* interventionsstudier bör prioriteras (dvs.

studier om effekter),

* stödet till longitudinell forskning bör

förstärkas,

* forskningen om arbets- och miljörelaterad

hälsa bör förstärkas,

* mekanismerna och orsakerna bakom ojämlikhet

i hälsa för olika etniska grupper och för

män och kvinnor bör ytterligare betonas,

* hälsofrämjande insatser för äldre människor

och livsförloppsstudier bör prioriteras,

* ytterligare investeringar i

multidisciplinära forskningscentrum bör

göras,

* en ny nationell forskningsstrategi för

forskning om hälso- och sjukvårdssystemen

bör utvecklas,

* forskning om följderna av sjuklighet i den

framtida forskningsstrategin bör inkluderas

och

* den framtida forskningsstrategin bör

anpassas till de nya folkhälsopolitiska

målområdena.

Rapporten har beretts i Socialdepartementet och

utgör en del av underlaget till regeringens

forskningspolitiska proposition 2004/05:80 Forskning

för ett bättre liv.

I den forskningspolitiska propositionen har

regeringen aviserat kraftsamling inom tre

övergripande områden: medicin, teknik och hållbar

utveckling (a. prop. s. 60). Beträffande den

medicinska forskningen har regeringen anfört bl.a.

att den anser att särskilda insatser bör göras inom

suicidforskningsområdet (s. 70).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis får utskottet när det gäller

motionsyrkanden med krav på forskning inom olika

fält erinra om att statsmakterna vad gäller

resurserna till grundforskning endast fattar

övergripande beslut om fördelningen av de statliga

forskningsmedlen. Den närmare fördelningen av de

statliga forskningsresurserna ankommer på

forskningsfinansierande myndigheter, som bl.a.

Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor,

vilka har att fatta beslut utifrån vetenskapliga

kvalitetsbedömningar (se även betänkande 2004/05:

UbU1 Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning s. 96).

Utskottet kan dock instämma i motionärernas

uppfattning i motionerna 2004/05:So318 (s) yrkande 2

och 2004/05:So535 (s) att det är viktigt att det i

vårt land bedrivs forskning och metodutveckling om

självmord och självmordsprevention. Utskottet vill i

detta sammanhang peka på att regeringen i den

nyligen avlämnade forskningspolitiska propositionen

har uttryckt att särskilda insatser bör göras inom

suicidforskningsområdet (prop. 2004/05:80 s. 70).

Utskottet anser att motionerna får anses

tillgodosedda med det nu sagda.

Det är enligt utskottet vidare glädjande att den

svenska folkhälsoforskningen håller bra kvalitet och

att det finns goda förutsättningar för den fortsatta

forskningen på folkhälsoområdet. Flera av de förslag

till åtgärder som redovisas i den ovan nämnda

rapporten från Statens folkhälsoinstitut och

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

verkar enligt utskottet för att höja nivån på

folkhälsoforskningen ytterligare, vilket är

positivt. Utskottet noterar särskilt att det

föreslås att den svenska regeringen bör försöka

påverka EU:s forskningspolitik i en mer

folkhälsovetenskaplig riktning, att mekanismerna och

orsakerna bakom ojämlikhet i hälsa för olika etniska

grupper och för män och kvinnor ytterligare bör

betonas samt att den framtida forskningsstrategin

bör anpassas till de nya folkhälsopolitiska

målområdena. Genom det arbete som pågår på området

för folkhälsoforskning anser utskottet att

motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 5,

2003/04:So525 (s), 2004/05:So419 (c) och

2004/05:MJ509 (mp) yrkande 15 får anses

tillgodosedda.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Mål för folkhälsan m.m. (punkt 1)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson

(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed delvis motionerna 2003/04:Sf358 yrkande 16,

2003/04:So343 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So409

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So577 yrkandena 2 och 3,

2003/04:A309 yrkande 12, 2004/05:So495 yrkandena 1

och 2 samt 2004/05:A354 yrkande 11 och avslår motion

2004/05:So508 yrkande 3.

Ställningstagande

De nationella målen för folkhälsopolitiken måste

kompletteras med konkreta och mätbara etappmål.

Enligt vår uppfattning skall riksdagen fatta beslut

även om etapp- och delmål. På så sätt får

folkhälsoarbetet en demokratisk förankring och blir

föremål för debatt, i stället för att endast bli en

angelägenhet för regeringen och berörda myndigheter.

Vi anser att målstrukturen måste vara mer detaljerad

och anser därför att den bör utgå från Nationella

folkhälsokommitténs (SOU 2000:91) väl underbyggda

förslag om 18 mål. Kommitténs föreslagna mål

tillsammans med konkreta etappmål för uppföljning av

måluppfyllelsen möjliggör en verklig satsning på en

förbättrad folkhälsa.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Hälsokonsekvensanalyser (punkt 2)

av Kenneth Johansson (c) och Ulrik Lindgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So343 yrkande 7 och

2003/04:So577 yrkande 1 samt avslår motion

2003/04:So406 yrkande 1.

Ställningstagande

Hälsoekonomi och utvärdering av metoder har med

krympande ekonomiska resurser fått allt större

betydelse. Relationen mellan den förväntade nyttan

av en åtgärd och kostnaden för denna kan analyseras.

Inom hälsoekonomin är det viktigt att väga in andra

effekter än dem som mäts i ekonomiska termer. Vi

vill betona vikten av att det före viktiga beslut

görs en omfattande analys av vad beslutet kan få för

betydelse för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som

redan i dag görs på miljöområdet. Vi anser att

riksdagen hos regeringen bör begära förslag om att

utveckla metoder för hälsokonsekvensanalyser.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Hälsoindex i statsbudgeten (punkt 3)

av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So406 yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt folkhälsopropositionen skall mål utformas och

folkhälsan vägas in vid beslut. Det är viktiga steg

i rätt riktning. Folkhälsa bör ses som en naturlig

och självklar faktor vid alla former av åtgärder,

beslut, uppföljningar och lagstiftning. Om vi inte

har hälsa eller om besluten får allvarliga

konsekvenser för hälsan är besluten ineffektiva. Vi

anser att ett hälsoindex i statsbudgeten är ett lika

viktigt inslag som att redovisa tillväxtfaktorer och

budgetprognos, varför vi föreslår att ett sådant

index utformas under mandatperioden.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Folkhälsoarbete för utrikesfödda (punkt 4)

av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud

Ekendahl (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So273 yrkande 1 och

2004/05:So250 yrkande 1 samt avslår motionerna

2003/04:So406 yrkande 2 och 2004/05:So410 yrkande 6.

Ställningstagande

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är

grundläggande för individens upplevelse av hälsa och

välbefinnande. Vi konstaterar emellertid att den

västerländska synen på kvinnor och barn är ett

problem för många människor från de patriarkala

invandrarkulturerna. Vi anser att en misslyckad

integrationspolitik har förstärkt utanförskapet och

på så sätt bidragit till att de s.k.

hederstraditionerna förstärkts. Det går att förändra

människors syn på sex och samlevnad även inom dessa

grupper. Snart är andra generationens barn föräldrar

och om mönstret inte bryts kommer de att föra

traditionen vidare. Därför måste det förebyggande

arbetet prioriteras. En viktig del är att arbeta med

de unga pojkarna. Dessa unga män är morgondagens

pappor.

De flesta invandrarorganisationer och -föreningar

får bidrag från myndigheter och kommuner. Vi anser

att dessa bidrag borde villkoras med att de aktivt

arbetar för jämställdhet, att de synliggör

medlemmarnas värderingar samt att de bidrar till att

lösa generationskonflikterna på ett konstruktivt

sätt.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Regionala hälsoklyftor (punkt 5)

av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp),

Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So343 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill peka på att det finns stora geografiska och

regionala hälsoklyftor i Sverige. Det är viktigt att

uppmärksamma och analysera de regionala

folkhälsoklyftorna. Det praktiska folkhälsoarbetet

kommer till stor del att bedrivas i lokala och

regionala sammanhang. Insatser för att minska de

regionala hälsoklyftorna kan därmed bli

betydelsefulla för att stärka folkhälsan. Det är

viktigt att folkhälsopolitiken ges ett konkret

uppdrag att arbeta med att tillsluta dessa

hälsoklyftor.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

6. Aktivt folkhälsoarbete för äldre (punkt 7)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson

(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So266.

Ställningstagande

Flera forskningsresultat pekar på att nyttan av

hälsoförebyggande insatser hos äldre är mycket stor.

Ett aktivt liv och oberoende är två nyckelfaktorer i

detta sammanhang. Samhällets totala utformning

påverkar i hög grad den enskildes hälsa. Det kan

handla om boende, miljö, tillgången till kultur och

rekreation, ekonomiska förhållanden etc. All

samhällsplanering måste utgå från att göra livet

lättare att leva för alla medborgare, och inte minst

för den äldre befolkningen. De insatser som riktas

till den enskilda individen kan vara hälsorådgivning

och ett aktivt stöd i åldrandets olika faser.

Samhället bör på olika sätt stödja anhörigvård och

frivilligt socialt arbete.

Att uppmärksamma den starkt ökande äldre

befolkningens hälsoläge är i första hand en

investering i mänsklig livskvalitet men ger också

positiva samhällsekonomiska effekter.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

7. HBT-personers livssituation (punkt 8)

av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och

Gabriel Romanus (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed delvis motionerna 2003/04:K418 yrkandena 28

och 30, 2003/04:L350 yrkandena 6, 7 och 14,

2003/04:So571 yrkande 2, 2004/05:L295 yrkandena 5

och 6, 2004/05:U257 yrkande 33, 2004/05:So566

yrkandena 2-5 och 2004/05:So620 yrkandena 2-5 och

avslår motionerna 2003/04:So530 och 2003/04:So568

yrkandena 4, 6 och 8.

Ställningstagande

Socialstyrelsen har under 2004 presenterat en

kartläggning av huruvida klienter inom

socialtjänsten riskerar att bemötas olika beroende

på sexuell läggning. Kartläggningen pekar på risken

att människor inte vågar tala om sin sexuella

läggning av rädsla för att bli sämre behandlade, bli

kränkande bemötta eller inte förstådda.

Socialstyrelsens kartläggning är ännu en bekräftelse

på att särbehandling i de flesta fall inte handlar

om öppen och medveten diskriminering (även om sådan

också förekommer i påtaglig grad), utan om den dolda

diskriminering som uppstår när man i en verksamhet

omedvetet utgår från att alla man möter är

heterosexuella. Därmed skapas hinder för människor

med en annan sexuell läggning, hinder som också

innebär att människor som inte är heterosexuella får

en sämre kvalitet i bemötandet. Vi anser att

regeringen bör gå vidare med kartläggning av

bemötandefrågorna inom andra områden.

Vi anser vidare att ett bättre underlag krävs för

framtida politiska strategier för att motverka

fördomar och förbättra det psykosociala klimatet för

HBT-personer. Därför bör en utredning om HBT-

personers psykosociala situation i Sverige

tillsättas.

Vi anser att Statens folkhälsoinstituts s.k.

homosexuppdrag bör utvidgas till att omfatta även

bisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-

uppdrag. Det måste också säkerställas att uppdraget

inte enbart handlar om hälsofrågor utan skall vara

övergripande med nationellt ansvar för forskning,

utvärdering och kunskapsspridning.

Slutligen vill vi peka på att det offentliga

stödet till HBT-organisationernas verksamhet är

angeläget av psykosociala och regionalpolitiska

skäl. De offentliga subventionerna till HBT-

organisationernas verksamhet bör ses över med denna

utgångspunkt.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

8. HBT-personers livssituation (punkt 8)

av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So571 yrkande 2,

2004/05:So566 yrkande 5, 2004/05:So620 yrkande 5 och

2004/05:U257 yrkande 33 samt avslår motionerna

2003/04:K418 yrkandena 28 och 30, 2003/04:L350

yrkandena 6, 7 och 14, 2003/04:So530, 2003/04:So568

yrkandena 4, 6 och 8, 2004/05:L295 yrkandena 5 och

6, 2004/05:So566 yrkandena 2-4 och 2004/05:So620

yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Vi anser att Statens folkhälsoinstituts s.k.

homosexuppdrag bör utvidgas till att omfatta även

bisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-

uppdrag. Det måste också säkerställas att uppdraget

inte enbart handlar om hälsofrågor utan skall vara

övergripande med nationellt ansvar för forskning,

utvärdering och kunskapsspridning.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

9. HBT-personers livssituation (punkt 8)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So568 yrkandena 4, 6 och 8 och

avslår motionerna 2003/04:K418 yrkandena 28 och 30,

2003/04: L350 yrkandena 6, 7 och 14, 2003/04:So530,

2003/04:So571 yrkande 2, 2004/05:L295 yrkandena 5

och 6, 2004/05:So566 yrkandena 2-5 och 2004/05:So620

yrkandena 2-5 och 2004/05:U257 yrkande 33.

Ställningstagande

Jag anser att det behövs en bred utredning om

transpersoners situation i samhället, deras

problematik, livsvillkor och vilka förändringar som

krävs för att transpersoner skall ha lika bra

livsvillkor som andra medborgare. Vidare anser jag

att Statens folkhälsoinstitut i större utsträckning

bör komplettera undersökningar om HBT-personers

hälsa med HBT-personers egna synpunkter och åsikter

om vad som skulle kunna förbättra hälsan. Statens

folkhälsoinstitut bör få ett uppdrag att

kontinuerligt uppmärksamma transpersoner ur ett

folkhälsoperspektiv.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

10. Diskrimineringskommittén (punkt 9)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So568 yrkande 9.

Ställningstagande

Jag anser det viktigt att stärka de transsexuellas

rättigheter, så att det inte bygger på en enskild

läkares goda vilja om en transsexuell skall få

möjlighet att genomgå en undersökning för

könskorrigering i sitt landsting. Jag anser därför

att regeringen bör ge tilläggsdirektiv till den

pågående Diskrimineringskommittén om att säkerställa

transsexuellas rätt till behandling när det gäller

könsbyte.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

11. Ekonomisk stress m.m. (punkt 11)

av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud

Ekendahl (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So409 yrkande 8,

2004/05:So495 yrkande 3 och 2004/05:So596 yrkandena

1-3.

Ställningstagande

För att den enskilda individen skall kunna ta ansvar

måste hon eller han också ges makt och möjlighet att

ta ansvar. Detta innebär att kunna påverka sin egen

situation, att kunna fatta egna beslut om sitt eget

liv och att kunna träffa val, dvs. vara proaktiv och

promotiv för att vidmakthålla hälsa eller återställa

hälsa som gått förlorad.

Många i samhället känner sig i dag pressade och

jagade. Brist på tid och pengar anges ofta som

stressfaktorer och därmed hälsorisker. Benägenheten

att se bidrag och transfereringar som nyckeln till

folkhälsa leder fel, anser vi. Den som behöver

bidrag skall inte betala skatt, och den som betalar

skatt skall inte behöva bidrag

Vi vill vidare peka på att det i dag är en bister

verklighet för många människor att utsättas för våld

och riskera sin hälsa. Speciellt har barn och

ungdomar redan sådana erfarenheter. Vi anser att det

finns ett samband mellan det stora våldsutbud som

finns som underhållning och det våld som ungdomar

lever med i sin vardag. I den moderna

hjärnforskningen påvisas ett klart samband mellan

stress, våld och livsstil. Det är angeläget att

regeringen noga följer utvecklingen och återkommer

med förslag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

12. Trygga och goda uppväxtvillkor (punkt 12)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson

(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:Sf397 yrkande 7,

2004/05:So394 yrkande 4 och 2004/05:So508 yrkande 8.

Ställningstagande

Även under materiellt goda förhållanden förekommer

ohälsa på det psykologiska planet. Detta innebär att

det inte alltid är materiella faktorer som orsakar

ohälsa eller att mer pengar är lösningen på

problemen. Människan är en helhet där både kropp och

själ behöver vårdas. Människans behov av gemenskap

och trygghet kan inte ersättas, utan måste

tillfredsställas redan från födseln. Otrygghet

grundad i barndomen följer ofta individen upp i

vuxen ålder, och denne får ofta bära med sig

otryggheten resten av livet.

Utvecklingen tycks avslöja att uppväxtvillkoren

för barn och ungdomar i något viktigt avseende har

försämrats allvarligt. För att vända denna

utveckling och förebygga en psykosocial epidemi

behövs det omgående ökad kunskap om orsakerna till

att barn och ungdomar mår dåligt. Eftersom det

sannolikt handlar om faktorer som ligger djupt

inbäddade i den moderna livsföringen - t.ex. vad

beträffar kommersialiseringen av det offentliga

rummet, de förändrade sociala relationerna, normer

och värderingar m.m. - och som därför är svåra att

komma åt med traditionella politiska åtgärder är det

också viktigt med kunskap för att möjliggöra

allmänna attitydförändringar samt åtgärder på

individ- och familjenivå.

Vi anser att de immateriella värdena måste beaktas

som viktiga hälsofaktorer och ges ett större utrymme

i det framtida folkhälsoarbetet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

13. Skadliga ljudnivåer (punkt 14)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So245 och 2004/05:So245

samt avslår motionerna 2003/04:So218 yrkandena 1-3,

2003/04: So246, 2003/04:So253 yrkandena 1-3,

2003/04:So449 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So518

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub271 yrkandena 32 och

33, 2004/05:So415 yrkandena 1-3, 2004/05:So580 och

2004/05:So655 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Ljudnivåerna vid konserter och på diskotek är många

gånger så höga att det finns risk för tillfälliga

och permanenta hörselnedsättningar eller öronsus

(tinnitus) hos åhörarna. Barn utgör en särskild

riskgrupp. Utvecklad teknik finns i dag för att få

goda ljudupplevelser utan att höja ljudnivån till

skadliga nivåer. I många kommuner arbetar man med

att försöka få ned de skadliga nivåerna, t.ex. på

diskotek och vid konserter. Det finns ingen

möjlighet att i lokala föreskrifter - för att skydda

människors hälsa och miljön - ange högsta tillåtna

värde för inomhusbuller i offentliga och allmänna

lokaler. Jag anser att generella föreskrifter i

linje med miljöbalkens intentioner bör införas för

att begränsa ljudnivåer i offentliga lokaler. Enligt

min uppfattning bör en nationell lag med fastställda

gränsvärden för ljudnivåer i offentliga lokaler

därför införas.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

14. God vård i tid m.m. (punkt 16)

av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud

Ekendahl (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So596 yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Vi vill göra det möjligt att minska sjukdomstid samt

undvika långtidssjukskrivningar och

sjukpensioneringar. Det är vår uppfattning att det

vanligtvis är mycket billigare att erbjuda

rehabilitering omedelbart än att låta människor

vänta. Trots detta utförs ofta inte de

rehabiliteringsåtgärder som både skulle minska det

mänskliga lidandet och ge positiva

samhällsekonomiska effekter. Det kan enligt vår

uppfattning bero på strukturfel i de svenska

sjukvårds- och sjukförsäkringssystemen, då åtgärden

medför en merkostnad för en huvudman, medan vinsten

hamnar hos en annan. Vi vet att det oftast är dyrare

att låta människor stå i kö och vänta på sjukvård än

att ge dem vård i tid. På samma sätt är det dyrare

att inte rehabilitera än att rehabilitera. Vi vill

också uppmärksamma den tilltagande medikalisering av

framför allt äldre som kostar stora summor.

Samtidigt är det enligt vår uppfattning viktigt att

enkla och väl beprövade läkemedel kan

tillhandahållas för allmänheten på de ställen där de

handlar sina dagligvaror. I dag finns det enligt vår

bedömning för lite som stöder egenvård och före-

byggande arbete.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

15. Utredning om influensavaccination

(punkt 18)

av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So318.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning

om möjligheten att införa en generell och, för den

enskilde, kostnadsfri influensavaccinering. Vi anser

att en sådan vaccinering mot väntade

influensaepidemier bör införas eftersom det visat

sig medföra inte bara en besparing för sjukvården

utan även en klart förbättrad hälsa för den

enskilde. Om den kostnadsfria vaccineringen skall

vara begränsad till pensionärer och riskgrupper får

utredningen utvisa.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

16. Preventivt psykiatriskt arbete (punkt 19)

av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So410 yrkande 5.

Ställningstagande

Det har skett en ökning av den psykiska ohälsan hos

befolkningen. Alltfler uppger att de har symtom som

oro, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Den riktigt

alarmerande ökningen av psykisk ohälsa återfinns

enligt vår uppfattning bland barn och unga. I

debatten om psykiatrin saknas den enligt oss kanske

viktigaste delen - prevention. Förebyggande insatser

är enligt vår mening alltid att föredra både för

individen och för samhället. Det råder även en viss

oklarhet på myndighetsnivå om vem som har det

övergripande ansvaret för det preventiva

psykiatriska arbetet. Vi anser därför att regeringen

bör se över och förtydliga vem som har ansvaret för

det förebyggande psykiatriska arbetet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

17. Kost och motion (punkt 22)

av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud

Ekendahl (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So409 yrkande 9 och

2004/05:So596 yrkande 4 samt avslår motionerna

2003/04:So363, 2003/04:So557, 2003/04:So577 yrkande

6, 2003/04:Kr385 yrkande 13, 2004/05:So278,

2004/05:So365, 2004/05:So530, 2004/05:So562 och

2004/05:MJ332 yrkande 10.

Ställningstagande

Andelen överviktiga ökar i alla åldrar, men särskilt

i gruppen yngre vuxna. Troligen beror det på att vi

rör oss för lite i förhållande till hur mycket vi

äter. I dag tenderar ungdomar att äta mindre frukt

och grönsaker och mer av sockerrika produkter, t.ex.

glass och godis. Vi vill poängtera att kunskap om

maten och dess betydelse är oerhört viktig. Det är

en kunskap och ett förhållningssätt som var och en

måste ha med sig ut i livet. Det handlar om

betydelsen av näringsrik mat, men är också en fråga

om ekonomi, livsstil och social samvaro. Regelbunden

fysisk aktivitet höjer välbefinnandet och bevarar

funktionsförmåga och oberoende långt in i

ålderdomen. Fysisk aktivitet har även positiv

betydelse för en rad sjukdomar och för balansen.

Graden av fysisk aktivitet följer tydliga sociala

mönster och är kopplad till livsstilen och

levnadsvillkoren i stort. Barn som får röra sig mer

klarar också skolarbetet bättre. Vi anser att det

underlag till handlingsplan som tagits fram av

Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket i

stort sett är bra men att en positiv utveckling

kräver att samhällets insatser tydligare bidrar till

att den enskilda individen känner ett eget ansvar

och känner livsglädje. När hälsan går förlorad är

det en förlust för individen men också för

samhället.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

18. Kost och motion (punkt 22)

av Ulrik Lindgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So577 yrkande 6 samt avslår

motionerna 2003/04:So363, 2003/04:409 yrkande 9,

2003/04: So557, 2003/04:Kr385 yrkande 13,

2004/05:So278, 2004/05:So365, 2004/05: So530,

2004/05:So562, 2004/05:So596 yrkande 4 och

2004/05:MJ332 yrkande 10.

Ställningstagande

Övervikt och fetma är ett allvarligt

folkhälsoproblem som ökar snabbt. Omkring 10 % av

alla vuxna har sådan övervikt att livslängden kan

förväntas bli kortare. I västvärlden rasar en

epidemi av kroniska sjukdomar vars orsaker till stor

del kan sökas i människors livsstil. Jag anser att

det underlag till handlingsplan som tagits fram av

Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket i

stort sett utgör ett bra underlag för en positiv

utveckling, men jag anser att ytterligare

förebyggande arbete krävs för att problemen inte

skall förvärras. Regeringen bör således i enlighet

härmed ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att

utreda vilka möjligheter som står till buds för att

minska övervikten särskilt bland barn. Utredningen

bör, enligt min uppfattning, pröva olika alternativ

och ge förslag till åtgärder.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

19. Tillgång till grönområden och trädgårdar

(punkt 24)

av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och

Gabriel Romanus (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So343 yrkande 6 samt bifaller

delvis motionerna 2003/04:So459 och 2004/05:So313.

Ställningstagande

Vi vill peka på de positiva hälsoeffekterna av att

människor har nära till grön- och naturområden.

Avståndet mellan bostadsort och närmaste grönområde

har en stark påverkan på graden av utnyttjande,

vilket i sin tur har påverkan på hälsan. Vi anser

därför att det är särskilt viktigt att slå vakt om

parker och grönområden i våra större städer. Vi ser

i stort sett positivt på den nyligen presenterade

handlingsplanen om goda matvanor och ökad fysisk

aktivitet från Statens folkhälsoinstitut och

Livsmedelsverket och de indikatorer för närhet till

grönområden som tagits fram av Statens folkhälso-

institut. Den fysiska planeringen bör emellertid

enligt vår uppfattning av principiella skäl även

fortsättningsvis vara en fråga för det kommunala

självstyret. Vi anser dock att de nationella

folkhälsomålen bör uppmärksamma tillgången till

grönområden så att dessa intressen kan stärkas i den

kommunala politiken. Vidare anser vi att de positiva

aspekterna på trädgårdar och trädgårdsarbete bör

beaktas i det generella folkhälsoarbetet, exempelvis

genom att olika berörda myndigheter även beaktar

fritidsodlingens behov av mark, lämpligt

växtmaterial, utvecklingsarbete, stöd till

föreningsverksamhet etc.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

20. Apotekets hälsoupplysning (punkt 31)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson

(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:Sf358 yrkande 19.

Ställningstagande

En sakligt och vetenskapligt förankrad

hälsoupplysning är enligt oss en viktig motvikt till

alla de budskap och krafter av olika slag som vill

främja sådant som vållar sjukdom och ökade

påfrestningar på sjukförsäkring och offentliga

finanser. Vi anser att apoteken är en viktig kanal

för hälsoupplysning och att deras betydelse är

särskilt stor eftersom de har så många kunder och så

stora kontaktytor samtidigt som apoteken

representerar ett vetenskapligt förhållningssätt.

Apoteken har många kontakter med personer som det

ofta kan vara svårt att nå med annan

hälsoupplysning. Det finns enligt vår uppfattning

starka skäl att bygga vidare på det som apoteken

redan uträttar när det gäller hälsoupplysning.

Apotekens roll i hälsoupplysningen förutsätter dock

inte att man bevarar den nuvarande

monopolställningen för det statsägda

apoteksföretaget. Vid ett förverkligande av ett

system med fristående apotek anser vi att krav måste

ställas på att apoteken har personal med föreskriven

kompetens och att alla apotek, oavsett

ägarförhållanden, medverkar i hälsoupplysning och

ger producentobunden information i hälsofrågor.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

21. Egenvård (punkt 32)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson

(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So343 yrkande 4 och

2004/05:So606 yrkande 9 samt avslår motion

2003/04:So216.

Ställningstagande

Både samhället och den enskilde har ett intresse av

att främja en god hälsoutveckling. I takt med att

belastningen på den ordinarie hälso- och sjukvården

ökar på grund av de demografiska förändringarna,

förutser vi att kraven kommer att höjas på att

medborgarna i högre grad omhändertar enklare

sjukdomsfall på egen hand. Diskussioner och

information om hälsofrågor på arbetsplatser, i

skolan, i föreningslivet och i hemmen har enligt oss

en viktig funktion att fylla för att stärka

individerna. Samhälleligt stöd måste enligt vår

uppfattning kombineras med bättre möjligheter till

och incitament för den enskilde att bibehålla eller

förbättra sin hälsa. De politiska församlingarna och

myndigheterna har naturligtvis ett betydande ansvar

för folkhälsan. En hälsofrämjande politik handlar

enligt oss emellertid mycket om att stärka resurser

och möjligheter hos individer och grupper. Därför

anser vi att det behövs ett stöd till människors

intresse för egenvård, hälsa och välbefinnande.

Åtgärder för att förbättra och göra

hälsoinformationen i samhället mer tillgänglig är

därför angelägna.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

22. Friskvård för äktenskap och parförhållanden

(punkt 34)

av Ulrik Lindgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:So577 yrkande 17.

Ställningstagande

Antalet separationer är stort i Sverige.

Relationsproblem i familjen håller på att bli ett av

vår tids största men minst uppmärksammade hot mot

folkhälsan. Det sker ungefär 20 000 skilsmässor per

år. Ännu fler sambopar flyttar isär, vilket inte

syns i statistiken. Samstämmig forskning visar att

vår hälsa och livskvalitet inte i första hand beror

på vår inkomst och arbetsmiljö. Det mest

betydelsefulla är hur vi har det i familjen och i

våra sociala relationer. Behovet av förebyggande

insatser framhålls som viktigt i många sammanhang,

men på detta område återstår enligt min bedömning

mycket att göra. Sverige behöver fungerande

familjer. Jag anser att satsningar på äktenskapets

och parförhållandets friskvård därför uttryckligen

bör ingå i folkhälsoarbetet. Det skulle enligt min

bedömning kunna ske genom forsknings- och

utvecklingsprojekt om hur man vårdar relationer och

hanterar konflikter i en parrelation. Av samma

anledning anser jag att familjerådgivningarna bör

byggas ut och omfatta förebyggande relationsvård.

Här föreslår jag att samhället skall tillhandahålla

en väl utbyggd och kostnadsfri familjerådgivning.

Jag ser även positivt på familjeterapi och vill

därför rekommendera att denna goda modell används

ute i kommunerna.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

23. Annan folkhälsoforskning (punkt 36)

av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och

Gabriel Romanus (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So343 yrkande 5 och

2004/05:So419 samt avslår motionerna 2003/04:So525

och 2004/05: MJ509 yrkande 15.

Ställningstagande

Nationella folkhälsokommittén angav i sitt

slutbetänkande insatser för en utvecklad social

gemenskap som en av huvudkomponenterna i framtidens

folkhälsopolitik. Detta mål utplånades dock

fullständigt i regeringens proposition. En viktig

del i folkhälsoarbetet borde enligt vår uppfattning

vara att utveckla mekanismer för social gemenskap.

Huvudsyftet med en framsynt folkhälsopolitik skall

enligt oss vara att underlätta för människor att

leva ett bra liv. Familj, anhöriga och vänner har

stor betydelse för hälsan. Vi anser att politiken

hittills ägnat stort intresse åt materiella aspekter

på social trygghet och att uppmärksamheten kring

faktorer som skapar bättre förutsättningar för eller

stärker det sociala "kittet" i samhället varit

blygsam. Därför anser vi att riksdagen bör

uppmärksamma regeringen på behovet av

forskningsprogram om den sociala gemenskapens

betydelse för folkhälsan. Mot bakgrund av att barn

och vuxna ökar i vikt på ett ohälsosamt sätt anser

vi också att det behövs ökade kunskaper och

forskning kring orsakerna till och förebyggandet av

övervikt. Enligt vår bedömning hjälper det inte att

försöka göra något åt symtomen om man inte vet vad

som ligger bakom beteendet. Regeringen bör därför

satsa mer pengar på forskning för att utreda de

bakomliggande orsakerna till varför barn och vuxna

ökar i vikt mer än vad som är bra för deras hälsa.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

24. Annan folkhälsoforskning (punkt 36)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:MJ509 yrkande 15 samt avslår

motionerna 2003/04:So343 yrkande 5, 2003/04:So525

och 2004/05:So419.

Ställningstagande

Frågetecknen kring skadligheten av strålning från

mobiltelefoner är många. Den officiella forskningen

från Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen

och Försäkringskassan uttalar att det inte

föreligger någon fara eller att det inte är

oomtvistat att strålning och elektrostress är

skadligt. Jag anser att detta är ett bakvänt

förhållningssätt. Jag menar att det självklart är

ofarlighet som skall bevisas och att det är

producent och operatör, dvs. de som introducerar

något nytt, som har bevisbördan. Jag anser dessutom

att det närmast är att betrakta som en

människorättskränkning att förneka de sjukdomssymtom

och det handikapp som drabbade personer uppvisar.

Många internationella och även vissa svenska

forskarrapporter pekar också i en annan riktning än

den som svenska myndigheter hänvisar till. Det är

enligt min uppfattning tydligt att det behövs mer

forskning, och särskilt behandlingsinriktad sådan,

för att få ett mer entydigt svar. När det gäller

internationell forskning föreslår jag att regeringen

tar initiativ till en sammanställning och granskning

av den internationella kritiska forskningen för att

få klarhet i på vilket sätt man bör ta hänsyn till

dess resultat.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Folkhälsoarbete för utrikesfödda (punkt 4)

av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).

Vi välkomnar arbetet med att uppmärksamma och följa

upp utrikesfödda och invandrades folkhälsa. Vi vill

dock i det sammanhanget peka på vikten av att inte

glömma de nationella minoriteterna i

folkhälsoarbetet. Dessa grupper osynliggörs ofta

bland de utrikesfödda, eftersom de flesta är

svenskar sedan flera generationer, och bland övriga

svenskar, eftersom deras livsvillkor skiljer sig åt.

I en rapport från Statens folkhälsoinstitut visar

det sig att exempelvis sverigefinnar har en ökad

ohälsa i jämförelse med övriga svenskar. Vi anser

det därför angeläget att alla nationella minoriteter

särskilt uppmärksammas i det strategiska

folkhälsoarbetet. Vi avstår nu från att reservera

oss men kommer att noga följa frågan.

2. Skadliga ljudnivåer (punkt 14)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth

Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson

(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus

(fp).

Socialstyrelsen lämnade redan 2003 förslag till

åtgärder för att förhindra skadliga ljudnivåer och

därav följande hörselskador. Vi anser att

Socialstyrelsens åtgärdsförslag måste förverkligas

nu. Barn och vuxna måste slippa att utsättas för

skadliga ljudnivåer och risken att drabbas av

hörselskador. Mot bakgrund av det arbete som pågår

avstår vi från att reservera oss, men vi avser att

noga följa frågan och förbehåller oss rätten att

återkomma.

3. Kost och motion (punkt 22)

av Marita Aronson (fp) och Gabriel Romanus (fp).

Folkpartiet anser att det finns klara samband

mellan maten och folkhälsan. Folkpartiet anser att

det underlag till handlingsplan som tagits fram av

Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket på

många sätt är bra men att en positiv utveckling av

folkhälsan även kräver ökad kunskap hos befolkningen

och en tilltro till individens förmåga att ta

ansvar. Folkpartiet motsätter sig att staten

använder prisinstrument för att styra vad

befolkningen skall äta. Folkpartiet tror på ökad

kunskap i stället för pekpinnar. Generell

information och allmänt folkhälsoarbete kan enligt

oss kombineras med individuell rådgivning, inte

minst inom hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av

det arbete som pågår för att främja goda matvanor

avstår vi från att reservera oss. Vi avser att noga

följa frågan och förbehåller oss rätten att

återkomma.

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2003

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bemötandet av unga

homosexuella, bisexuella och transpersoner inom

bl.a. socialtjänst och psykisk barn- och

ungdomsvård.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

lagstiftningen rörande transpersoner och andra

frågor om transpersoners situation i samhället.

2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en utredning

om HBT-personers psykosociala situation i Sverige.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om åtgärder för

att underlätta situationen för unga HBT-personer.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en regional

dimension i HBT-frågor.

2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

konkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs

fram för riksdagen då regeringen redovisar

kommande uppföljningar av folkhälsomålen.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

apoteksverksamheten och den förebyggande

hälsoupplysningen.

2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

immateriella värdena som viktiga hälsofaktorer ges

ett större utrymme i folkhälsoarbetet.

2003/04:So216 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en egenvårdsbok till alla

hushåll.

2003/04:So218 av Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Socialstyrelsens rekommendation för högsta

ljudvolym skall sänkas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det vid varje

arrangemang skall utses en ansvarig för

ljudanläggningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

vitesföreläggande skall kunna utgå när fastställda

ljudnivåer inte följs.

2003/04:So245 av Barbro Feltzing och Helena Hillar

Rosenqvist (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en nationell lag med

fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga

lokaler.

2003/04:So246 av Birgitta Sellén och Sven Bergström

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en bekämpning av höga

ljudnivåer som leder till hörselskador.

2003/04:So253 av Lennart Kollmats (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de ökande

problemen med tinnitus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arrangörsansvar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skärpa

kraven för lägsta tillåtna nivå för buller.

2003/04:So264 av Yvonne Andersson och Sven Brus

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning

som kan föreslå åtgärder för att minska antalet

självmord.

2003/04:So266 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av ett aktivt

folkhälsoarbete för äldre.

2003/04:So268 av Inger Lundberg (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den statliga

folkhälsopolitiken ges en fördelningspolitisk

profil.

2003/04:So273 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målet för

folkhälsan och invandrares villkor.

2003/04:So298 av Ewa Björling (m):

Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i

uppdrag att inom ramen för Socialstyrelsens

informationsinsatser utföra en specifik kampanj

angående mässlingsvaccin i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2003/04:So318 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning avseende kostnadsfri

influensavaccinering för alla.

2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till riksdagen om nationella folkhälsomål

i enlighet med vad som i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riksdagens

delaktighet i folkhälsopolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett uppdrag att

tillsluta de regionala hälsoklyftorna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mobilisera

kraften i egenvården i folkhälsoarbetet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initierandet av

ett forskningsprogram om den sociala gemenskapens

betydelse för folkhälsan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i de

nationella folkhälsomålen uppmärksamma tillgången

till grönområden.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till riksdagen om att utveckla metoder för

hälsokonsekvensanalyser.

2003/04:So363 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för

att komma till rätta med överviktsproblem hos barn

och ungdomar.

2003/04:So366 av Lars Lilja och Britta Rådström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om information om dopningens

skadeverkningar och risker.

2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anläggandet av ett

genusperspektiv i handlingsplanen mot dopning.

2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

hälsokonsekvensbeskrivningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utrikesfödda och

folkhälsa.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sexualpolitiska

mål.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hälsoindex.

2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hälsa och bättre

livskontroll.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkhälsoarbete

nära människors vardag.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ekonomins

betydelse för hälsan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kost och motion.

2003/04:So449 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hörselnedsättning

som folkhälsoproblem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om prioritering av

tidiga insatser för att främja möjligheten att

stanna kvar i arbetslivet och motverka

utanförskap.

2003/04:So459 av Agneta Gille och Tone Tingsgård

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att i folkhälsoarbetet även

medta åtgärder för att stimulera och bättre

tillvarata trädgårdarnas betydelse från

folkhälsosynpunkt.

2003/04:So483 av Birgitta Sellén m.fl. (c, kd, v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheten och

förutsättningarna för att skapa ett nationellt

livsstilscentrum enligt motionens intentioner.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler

behandlingsinstitutioner och bättre kunskap om

barn med självmordsproblematik.

2003/04:So518 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

reglerna gällande ljudnivån vid evenemang särskilt

riktade till barn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

information om buller och hörselskador till följd

av buller.

2003/04:So525 av Elisebeht Markström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om forskning kring samband

mellan folkhälsa och våld i en nära relation.

2003/04:So530 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att låta se över

transpersoners livsvillkor.

2003/04:So557 av Maria Hassan m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utarbeta en nationell

strategi mot fetma.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en bred

utredning av transpersoner i samhället, deras

problematik, livsvillkor och vilka förändringar

som krävs för att transpersoner skall ha lika bra

livsvillkor som andra personer.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Statens

folkhälsoinstitutet i större utsträckning bör

komplettera undersökningar om HBT-personers hälsa

med HBT-personers egna synpunkter och åsikter i

beaktande om vad som skulle förbättra den.

8. Riksdagen begär att regeringen ger Statens

folkhälsoinstitut ett kontinuerligt uppdrag att

uppmärksamma transpersoner ur ett

folkhälsoperspektiv.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om

tilläggsdirektiv till den pågående

Diskrimineringskommittén angående transsexuellas

rätt till könsbyte.

2003/04:So571 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,

mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvidgning av

Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.

2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

hälsoekonomiska studier och

hälsokonsekvensanalyser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mer konkreta

etappmål för folkhälsoarbetet måste utvecklas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa 18

nationella folkhälsomål.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

förbättra hälsoinformationen i samhället.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förebyggande av

självmord och att Nationella rådets program bör få

nationell status.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda vilka

möjligheter som står till buds för att minska

övervikten särskilt bland barn.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

handlingsplan mot allergi.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att satsningar på

äktenskapets och parförhållandets friskvård bör

ingå i folkhälsoarbetet.

2003/04:So628 av Cinnika Beiming m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om insatser för att minska

skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i

befolkningen.

2003/04:So631 av Lars Lilja och Karl Gustav

Abramsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om straff för dopningsbrott.

2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd till

försöksverksamheter med medicinska hälsoklubbar

(Medical Health Clubs).

2003/04: Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsen och

folkhälsan.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

regelbundna kontroller av skolans inre bullernivå,

exempelvis i matsalarna.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att riktlinjer om

bullernivåer anpassade för barn tas fram.

2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

få fram förslag och förmedla den kunskap som finns

bl.a. på Nationellt centrum för suicidforskning,

som kan förverkliga en nollvision för suicid och

självskador.

2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om folkhälsoarbetet.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapen om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation hos nyckelgrupper inom den offentliga

sektorn.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en kartläggning av

bemötandet inom bl.a. psykiatrin, öppenvården och

rättsväsendet med avseende på sexuell läggning.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Statens

folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag skall

utvidgas till att omfatta sexuell läggning och

könsidentitet.

2004/05:So205 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om forskning om och bättre

vårdformer för shoppingmissbrukare.

2004/05:So238 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

förhindra självmord.

2004/05:So239 av Lars-Ivar Ericson och Birgitta

Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om dataspelsberoende hos barn

och ungdomar.

2004/05:So245 av Barbro Feltzing och Helena Hillar

Rosenqvist (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en nationell lag med

fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga

lokaler.

2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet mot

självmord skall intensifieras och att

målsättningen skall vara ett betydligt bättre

förebyggande av suicid bland unga.

2004/05:So250 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målet för

folkhälsan och invandrares villkor.

2004/05:So278 av Christin Hagberg och Michael

Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att

få till stånd förändrade matvanor för en bättre

hälsa.

2004/05:So313 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att insatserna för

förbättrad folkhälsa även bör innefatta åtgärder för

att stimulera fritidsodling, uppmuntra till egen

odling av frukt, bär och grönsaker samt att

förbättra möjligheterna till fritidsodling i

tätorterna för dem som i dag saknar egen trädgård.

2004/05:So316 av Catharina Bråkenhielm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om insatser för att minska och

förhindra att självmord begås.

2004/05:So318 av Berndt Ekholm och Sonja Fransson

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nationellt

handlingsprogram för suicidprevention.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ökad satsning

på självmordsforskning.

2004/05:So365 av Kerstin Engle (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en bred

information om kostens betydelse för folkhälsan.

2004/05:So367 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt

Kvarnström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förebyggande arbete mot

sexuellt överförbara sjukdomar.

2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning för

att analysera och förebygga psykisk ohälsa bland

ungdomar.

2004/05:So410 av Lars Ohly m.fl. (v):

5. Riksdagen begär att regeringen ser över och

förtydligar ansvaret för det preventiva

psykiatriska arbetet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Statens

folkhälsoinstitut bör ges i uppdrag att genomföra

en fördjupad analys och se över vilka strategier

som krävs för att behandla och förebygga psykisk

ohälsa bland invandrade.

2004/05:So415 av Viviann Gerdin och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

informationsinsatserna ökar om riskerna med höga

ljudnivåer samt att Socialstyrelsens

rekommendationer om högsta tillåtna ljudnivå på

offentliga platser sänks.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en kompetent

person alltid skall utses som ansvarig för

musikarrangemang och ljudanläggning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsynen och

efterlevnaden av gällande rekommendationer

efterlevs samt att ansvaret för detta klargörs.

2004/05:So418 av Helene Petersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om insatser för bättre

folkhälsa.

2004/05:So419 av Margareta Andersson och Kenneth

Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en ökad satsning på

forskning kring problemen med övervikt och fetma hos

barn och vuxna.

2004/05:So429 av Magdalena Andersson m.fl. (m, fp,

kd, v, c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nationellt

program för självmordsprevention.

2004/05:So489 av Gudrun Schyman (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjligheten till gratis

mensskydd bör utredas.

2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

enskilda individers hälsotillstånd står i fokus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av den

enskildes ansvar för sitt hälsotillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genomförande av

hälsokonsekvensbeskrivningar för

inkomstskattesänkningar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genomförande av

hälsokonsekvensbeskrivning av stopplagen.

2004/05:So508 av Mia Franzén (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

nollvision för självmord och självskador är den

enda godtagbara.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

få fram förslag och förmedla den kunskap som finns

bl.a. på Nationellt centrum för suicidforskning,

NASP, som kan förverkliga en nollvision för

självmord och självskador.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att statens

folkhälsomål kompletteras med nollvisionen för

självmord och självskador.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om uppdrag till

NASP att utarbeta förslag till utbildningsprogram

för lärare, fritidspedagoger och barnskötare, hur

man skall stärka den psykiska hälsan och förebygga

psykisk ohälsa samt dess yttersta konsekvens

suicidala handlingar och våldshandlingar hos barn

och ungdomar.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

stärka barns och ungdomars självkänsla och

egenvärde, vilket ger oskattbara värden för

framtiden.

2004/05:So526 av Britta Lejon (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökade insatser för att

förebygga självmord.

2004/05:So530 av Sylvia Lindgren och Maria Hassan

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av åtgärder för att

undvika överviktsproblem.

2004/05:So535 av Helena Frisk (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av omfattande

forskning kring suicidprevention.

2004/05:So544 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nationellt program för

förebyggande av självmord.

2004/05:So562 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att

komma till rätta med överviktsproblem hos barn och

ungdomar.

2004/05:So566 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,

mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapen om

självmordsrisken för unga HBT-personer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapen om

transpersoners livsvillkor i samhället.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kartläggningar av

bemötandefrågor rörande HBT-personer inom bl.a.

psykiatri, äldreomsorg och gynekologivård.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvidgning av

Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.

2004/05:So580 av Sven Bergström och Margareta

Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att motverka

tinnitusskador.

2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändringar och

förbättringar för en ökad hälsa och ett bättre

liv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kränkningar och

våld.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att ökad

stress leder till ohälsa.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs om viktiga friskfaktorer

såsom mat, motion och kärlek.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs om betydelsen av vård i tid

med fokus på hälsa.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs om betydelsen av egenvård.

2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ökad satsning

på förebyggande arbete inom folkhälsovården.

2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna till

egenvård.

2004/05:So620 av Börje Vestlund m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapen om

självmordsrisken för unga HBT-personer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapen om

transpersoners livsvillkor i samhället.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kartläggning av

bemötandefrågor rörande HBT-personer inom bl.a.

psykiatri, äldreomsorg och gynekologivård.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvidgning av

Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.

2004/05:So621 av Sven Bergström och Maria Larsson

(c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ett samlat

program för att motverka den växande

livsstilsorienterade ohälsan.

2004/05:So647 av Mariann Ytterberg och Marianne

Carlström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om handikappförbundens

betydelse för folkhälsan.

2004/05:So655 av Lennart Kollmats (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de ökande

problemen med tinnitus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arrangörsansvar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skärpa

kraven för lägsta tillåtna nivå för buller.

2004/05:So666 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om suicidprevention.

2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

informationsåtgärder kring fetma och folkhälsa.

2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om hästens betydelse för sjuka och

handikappade.

2004/05: MJ509 av Lotta Hedström (mp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av behandlingsinriktad medicinsk

forskning.

2004/05: A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om folkhälsoarbetet.