Bet. 2004/05:SOU12

Socialutskottets betänkande

2004/05:SOU12

Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS), m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation

och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS), m.m. samt förslag i en motion som väckts med

anledning av propositionen. Vidare behandlas ett motionsförslag från

den allmänna motionstiden 2004.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om nya bestämmelser som

syftar till att kvaliteten i verksamhet som bedrivs enligt LSS skall

säkras. Utskottet ställer sig också bakom de föreslagna reglerna om

dokumentation, insynsrätt i dokumentation, förvaring och gallring av

dokumentation samt omhändertagande av personakter i enskild verksamhet.

Vidare ställer sig utskottet bakom att det införs en anmälningsskyldighet

beträffande allvarligt missförhållande som rör enskild som får insats

enligt LSS.

Utskottet tillstyrker även regeringens lagförslag i övrigt, dock med

ett par smärre redaktionella ändringar, och avstyrker de båda motionerna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade dock såvitt

avser 12 § med de ändringarna att på två ställen "hans ställföreträdare"

ersätts av "hans eller hennes ställföreträdare",2. lag om ändring i

socialtjänstlagen (2001:453),3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:39 och avslår motion

2004/05:So290.

2. Gode männens roll

Riksdagen avslår motion 2004/05:So6.

Stockholm den 8 februari 2005

På socialutskottets vägnar

Chatrine Pålsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Chatrine Pålsson (kd),

Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Lars U Granberg (s), Catherine Persson

(s), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt

(s), Magdalena Andersson (m), Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Martin

Nilsson (s), Marita Aronson (fp), Gabriel Romanus (fp) och Jonas Wikström

(v).

Redogörelse för ärendet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen att det i lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall anges att verksamheten

skall vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt

och fortlöpande skall utvecklas och säkras.

Propositionen innehåller förslag om flera bestämmelser som rör dokumentation.

Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut

om insatser enligt LSS skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa

beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter

och händelser av betydelse. Dokumentationen skall utformas med respekt

för den enskildes integritet. Vidare föreslås bestämmelser om den

enskildes insynsrätt i dokumentationen och om förvaring och gallring av

dokumenten. Bestämmelserna om dokumentation skall i tillämpliga delar

också gälla i enskild verksamhet. Dessutom föreslås att en personakt i

enskild verksamhet i vissa fall skall få tas om hand.

Regeringen föreslår också att var och en som fullgör uppgifter enligt

LSS skall vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får

gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som

uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som

rör enskild som får insats enligt LSS skall genast anmäla detta till

den som är ansvarig för verksamheten. Den som är ansvarig skall vara

skyldig att utan dröjsmål rätta till missförhållandet. Om så inte sker,

skall det finnas en skyldighet för den som är ansvarig att anmäla

missförhållandet till tillsynsmyndigheten.

Vidare föreslår regeringen en ändring i sekretesslagen (1980:100) som

innebär att sekretess skall gälla i verksamhet som avser omhändertagande

av personakt enligt LSS för uppgifter om enskilds personliga förhållanden.

Dessutom föreslås en ändring i socialtjänstlagen (2001:453) om biträde

av polismyndigheten för verkställighet av beslut om omhändertagande av

personakt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottets överväganden

Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade (LSS), m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med ett par smärre redaktionella ändringar anta regeringens

lagförslag om kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt samt avslå

den genom regeringens förslag tillgodosedda motionen om anmälningsskyldighet

beträffande missförhållande.

Riksdagen bör vidare avslå motionen om de gode männens roll vad gäller

dokumentation och möjligheter att ta till vara den enskildes rätt. Jämför

det särskilda yttrandet (fp).

Propositionen

Regeringens förslag avser främst förändringar av bestämmelserna i lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och

gäller huvudsakligen verksamhetens kvalitet, dokumentation och därmed

närliggande frågor samt anmälningsplikt beträffande missförhållande.

Syftet med förslagen är att genom förtydliganden och kompletteringar

stärka den enskildes rättssäkerhet och ge tydligare ledning för de olika

myndigheternas tillämpning. De föreslagna ändringarna i LSS innebär en

ökad likformighet med motsvarande regler i socialtjänstlagen (2001:453).

Förslag lämnas också till vissa ändringar i socialtjänstlagen och

sekretesslagen (1980:100). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

juli 2005.

Verksamhetens kvalitet

En bestämmelse bör enligt regeringens mening införas i LSS om att

verksamheten skall vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras. Avsikten är

att kvaliteten i den verksamhet som bedrivs skall garanteras. Innebörden

av att verksamheten skall utvecklas och säkras är att uppföljning och

utvärdering av denna skall göras av den eller de nämnder som svarar för

insatserna enligt LSS. Genom att i LSS införa en kvalitetsregel, vilken

motsvarar den som finns i socialtjänstlagen, avses att skapa tydligare

förutsättningar för kommuner och andra utförare att arbeta med

kvalitetsfrågor inom all verksamhet inom det sociala området för personer

med funktionshinder. I detta sammanhang hänvisas bl.a. till att den

motsvarande bestämmelsen i socialtjänstlagen underlättat arbetet med

att utveckla kvaliteten i vård, omsorg och stödinsatser.

Vad gäller själva arbetet med att säkerställa kvaliteten uppmärksammar

regeringen bl.a. betydelsen av Socialstyrelsens normerande arbete och

vikten av att ta till vara brukarens synpunkter.

Dokumentation m.m.

Enligt regeringen bör nya bestämmelser om dokumentation införas i LSS

med syfte att förtydliga nuvarande reglering och som komplement till

förvaltningslagens (1986:223) regler. Bestämmelserna om dokumentation

skall i tillämpliga delar gälla i enskild verksamhet.

Regeringens förslag avser bl.a. att värna den enskildes rättssäkerhet

och bidra till att verksamheten enligt LSS skall kunna förbättras,

utvecklas och systematiskt utvärderas. Regeringen anser att tydliga krav

på dokumentation även har betydelse vad gäller förutsättningarna för

att en effektiv tillsyn skall kunna bedrivas.

Förslagen omfattar en bestämmelse om att all handläggning av ärenden

som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser skall dokumenteras.

Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet

samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som

rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga

inte får tillgång till dem.

Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet.

Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra

anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att

någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas.

En handling i en personakt i enskild verksamhet skall, om det begärs av

den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning

eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat

följer av bestämmelserna om tystnadsplikt. Frågor om utlämnande prövas

av den som ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller

någon del av den inte bör lämnas ut skall denne genast med ett eget

yttrande överlämna frågan till länsstyrelsen för prövning.

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos nämnder i kommun

eller landsting som tillhör sådan sammanställning av uppgifter som avses

i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,

skall gallras fem år efter det att den sista anteckningen gjordes i

akten. Uppgifterna skall dock inte gallras så länge uppgifterna om samma

person inte har gallrats av nämnden enligt vad som gäller för uppgifter

i en sammanställning. Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen

om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall gallras fem

år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att

gallringsskyldigheten inträdde. Från gallringsskyldigheten undantas i LSS

handlingar som kommit in eller upprättats i samband med en insats som

avser boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn

och ungdomar. Vidare undantas handlingar från gallringskyldigheten av

hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner

och landsting och i övriga kommuner och landsting beträffande ett

representativt urval av personer. Dokumentation i enskild verksamhet skall

bevaras så länge den kan ha betydelse för åtgärder i verksamheten.

Länsstyrelsen skall få besluta att en personakt i enskild verksamhet

skall tas om hand om verksamheten upphör eller om det på sannolika skäl

kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreskrifterna

i LSS (eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen)

eller om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns

ett påtagligt behov av att akten tas om hand. En omhändertagen personakt

skall återlämnas om det är möjligt och det inte längre finns skäl för

omhändertagandet. Ett beslut i fråga om återlämnande skall meddelas av

länsstyrelsen efter ansökan av den som vid beslutet om ett omhändertagande

ansvarade för personakten.

Personakter som tagits om hand skall förvaras avskilda hos arkivmyndigheten

i den kommun där akterna omhändertagits. En personakt skall bevaras i

minst två år från det att den kom in till arkivmyndigheten. En myndighet

som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift

ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet att lämna

uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.

Biträde av en polismyndighet för verkställighet av ett beslut om

omhändertagande av personakt skall få begäras endast när det på grund av

särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kommer att kunna

utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen

(1984:387) behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl

för begäran. Motsvarande bestämmelse föreslås införd i socialtjänstlagen.

I sekretesslagen bör enligt regeringen införas en bestämmelse som innebär

att sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt

för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Utan hinder av sekretessen

får uppgift i verksamhet lämnas till en nämnd i en kommun eller ett

landsting, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller

genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av

synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Anmälningsplikt beträffande missförhållande

Enligt regeringsförslaget skall var och en som fullgör uppgifter enligt

LSS vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får gott

stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som

uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som

rör enskild som får LSS-insats skall genast anmäla detta till aktuell

nämnd i kommunen eller landstinget. Om inte missförhållandet avhjälps

utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.

En motsvarande bestämmelse som gäller socialtjänstens omsorg om äldre

personer och personer med funktionshinder finns redan i 14 kap. 2 §

socialtjänstlagen. För hälso- och sjukvårdens del stadgas en anmälningsplikt

i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Propositionens förslag omfattar att anmälningsskyldigheten också skall

gälla den som handlägger ärenden enligt LSS eller lagen (1993:389) om

assistansersättning.

Regeringen motiverar sitt förslag med att brister i särskilt stöd och

service bättre kan följas upp och förebyggas med en lagstadgad skyldighet

att anmäla missförhållanden. Enligt regeringen måste anmälningsplikten

kompletteras med att kommuner, landsting och de som bedriver enskild

verksamhet genomför systematisk bevakning för att bättre upptäcka risker

för framtida missförhållanden. Genom anmälningsplikten ges dessutom

tillsynsmyndigheten bättre förutsättningar för sin tillsyn. Särskilt

bidrar ett sådant lagstadgat system till att den enskildes intressen

bättre kan tas till vara. Regeringen bedömer att det inte finns någon

skillnad när det gäller behovet av skydd mot övergrepp och andra

missförhållanden vad gäller personer som har insatser inom ramen för LSS

i förhållande till äldre och funktionshindrade personer som har insatser

enligt socialtjänstlagen respektive personer som ges vård inom hälso-

och sjukvården.

Anmälningsskyldigheten skall även gälla inom motsvarande yrkesmässigt

bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig

för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa

missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Den anmälningsskyldighet som föreslås har inte förenats med någon

bestämmelse om sanktion för den som inte fullgör sin skyldighet.

En ändring föreslås även i fråga om socialtjänsten på så sätt att det

i socialtjänstlagen skall föreskrivas att anmälningsskyldigheten också

gäller den som handlägger ärenden enligt den lagen.

Enligt regeringsförslaget bör dessutom i LSS införas en erinran om

bestämmelserna om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn

kan behöva nämndens skydd enligt socialtjänstlagen.

Motionerna

I motion So290 av Ulrik Lindgren (kd), vilken väckts under den allmänna

motionstiden 2004, föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att en

motsvarighet till socialtjänstlagens lex Sara skall införas i LSS. Enligt

motionären bör all personal som arbetar med att besluta om, utforma

eller verkställa stödinsatser enligt socialtjänstlagen och LSS vara

skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden i verksamheten.

I motion So6 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) lämnas förslag om att riksdagen

genom ett tillkännagivande bör ge regeringen i uppdrag att återkomma

med förslag rörande de gode männens roll vad gäller dokumentation och

möjligheter att ta till vara den enskildes rätt. Enligt motionärerna är

det inte tillfredsställande att regeringen i propositionen helt valt

att bortse från denna yrkesgrupp.

Aktuellt

Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare har genomfört en

bred översyn som, förutom en utvärdering av 1995 års förmyndarskapsreform,

bl.a. omfattar regelverket om ställföreträdare för hjälpbehövande vuxna.

Utredningen har i detta sammanhang särskilt undersökt behovet av en

legal ställföreträdare som kan företräda den enskilde i frågor om hälso-

och sjukvård, socialtjänst och forskning. Utredningens uppdrag har också

omfattat att generellt se över de stödformer som erbjuds i föräldrabalken.

I november 2004 avlämnade utredningen sitt slutbetänkande Frågor om

förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112).

Utredningsbetänkandets

lagförslag är omfattande. Reglerna om gode män och förvaltare i

föräldrabalken föreslås bilda basen i ett samordnat system om regler för

ställföreträdarskap. De nämnda instituten skall enligt förslaget

kompletteras med nya, mindre formella stödformer i särskild lagstiftning.

Mot bakgrund bl.a. av att många personer är i behov av ett bättre skydd

än det som dagens regelverk ger och att föräldrabalkens regler om

ställföreträdarskap har vissa brister har utredningen bl.a. föreslagit en

ny lag om ställföreträdare för vuxna med bristande beslutsförmåga inom

den sociala välfärden. Lagen skall gälla angelägenheter som rör bl.a.

de insatser för särskilt stöd och särskild service som avses i LSS samt

ersättning för personlig assistans enligt lagen (1993:389) om

assistansersättning. Ställföreträdaren ges i lagförslaget behörighet att ansöka

om sociala förmåner och att ta ställning i frågor om samtycke till hjälp-

och stödåtgärder. Den som åtagit sig uppgiften att företräda den enskilde

skall även bära visst ansvar för att uppgifter lämnas och anmälningar

görs enligt berörd lagstiftning. I en lag om ställföreträdare för vuxna

med bristande beslutsförmåga inom hälso- och sjukvården m.m. föreslås

bestämmelser om ställföreträdare bl.a. i den allmänna omvårdnad som ges

enligt LSS när omvårdnaden har samband med sådan hälso- och sjukvård

som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Utredningen har också föreslagit

flera förändringar av bl.a. föräldrabalken och LSS. Utredningsbetänkandet

bereds nu inom Justitiedepartementet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker på de av regeringen anförda skälen propositionens

lagförslag. I konsekvens med den i övrigt könsneutrala utformning som

lagtexten har givits i förslagen bör i 12 § lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade på två ställen orden "hans

ställföreträdare" ersättas av "hans eller hennes ställföreträdare".

Genom regeringens lagförslag kommer förslaget i motion So290 (kd) om

att en anmälningsplikt beträffande missförhållande skall införas att

bli tillgodosett.

I motion So6 (fp) väcks viktiga frågor om de gode männens roll. I

Regeringskansliet bereds nu det slutbetänkande som Utredningen om förmyndare,

gode män och förvaltare har lämnat. Denna beredning omfattar frågor om

de gode männens roll och andra i detta sammanhang relevanta frågor om

ställföreträdarskap m.m. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets

mening inte skäl för riksdagen att göra det i motionen efterfrågade

tillkännagivandet. Med hänvisning till detta avstyrks motionen.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.

Gode männens roll, punkt 2 (fp)

Marita Aronson (fp) och Gabriel Romanus (fp) anför:

Enligt vår mening är det av vikt att de gode männens roll vad gäller

dokumentation och möjligheter att ta till vara den enskildes rätt ges

nödvändig uppmärksamhet. Vi utgår från att regeringen under sin beredning

av förslaget från Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare

kommer att överväga nämnda frågeställningar i förhållande till de

personer som erhåller insatser enligt LSS och då med särskild uppmärksamhet

på vad de nya reglerna i denna lag innebär. Vi har för avsikt att följa

frågorna om de gode männens roll och verka för att dessa frågor får den

noggranna och gynnsamma behandling de förtjänar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),

m.m.:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade,

lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Följdmotion

2004/05:So6 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om de gode männens roll vad gäller dokumentation och möjligheter

att ta till vara den enskildes rätt.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:So290 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en motsvarighet till socialtjänstlagens lex Sara i LSS.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag