Bet. 2004/05:SOU13

Socialutskottets betänkande

2004/05:SOU13

Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:70 Ökad

patientsäkerhet på läkemedelsområdet, 13 motionsyrkanden som väckts med

anledning av propositionen samt 5 motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2004.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör inrättas ett nytt

personregister med uppgifter om de förskrivna läkemedel som hämtas ut

på apotek. Läkemedelsförteckningen skall föras av Apoteket AB. Syftet

med det nya registret är att avhjälpa problem som kan följa av bristande

information om en patients aktuella läkemedelssituation. Utskottet anser

i likhet med regeringen att registret skall författningsregleras särskilt

i en ny lag om läkemedelsförteckning. För att lagen skall omfatta

samtliga förvärv av läkemedel som sker med fullständig kostnadsreducering

föreslår utskottet dock en ändring i 1 § i regeringens förslag.

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens bedömning att det bör

inrättas ett läkemedelsregister i form av ett hälsodataregister hos

Socialstyrelsen. Utskottet tillstyrker föreslagna ändringar i lagen

(1996:1156) om receptregister, bl.a. att Apoteket AB skall få redovisa

uppgifter som kan hänföras till en enskild person till Socialstyrelsen

utan den berörda personens samtycke. Även övriga lagförslag tillstyrks.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

I betänkandet finns sju reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på förslaget till lag om läkemedelsförteckning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 1 och 2004/05:So8.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter

Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om läkemedelsförteckning,

med den ändringen såvitt avser 1 § att bestämmelsen får den lydelse

som utskottet föreslår i bilaga 3,b) lag om ändring i lagen (1998:544)

om vårdregister.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:70

i denna del och avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 2, 2004/05:So9

yrkandena 1 och 3, 2004/05:So10 yrkande 1, 2004/05:So234, 2004/05:So394

yrkande 18, 2004/05:So456, 2004/05:So481 och 2004/05:So605 yrkande 25.

Reservation 2 (fp, kd, c)

Reservation 3 (m)

3. Förbättrad ekonomisk och medicinsk uppföljning m.m.

Riksdagen avslår motion 2004/05:So9 yrkande 2.

4. Försäkringsbolags och arbetsgivares hantering av registerutdrag

Riksdagen avslår motion 2004/05:So9 yrkande 4.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Nationellt läkemedelsregister

Riksdagen antar 3 § fjärde stycket samt 4 och 9 §§ i regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister.Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:70 i denna del och avslår motion 2004/05:So7

yrkandena 3 och 4.

Reservation 5 (m)

6. Övriga lagändringar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1156) om receptregister i den mån lagförslaget inte omfattas av vad

utskottet föreslagit ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:70

i denna del.

7. Förslag rörande ställföreträdare för vuxna

Riksdagen avslår motion 2004/05:So7 yrkande 5.

Reservation 6 (m, kd)

8. Nationellt system för patientjournaler

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 6 och 2004/05:So10

yrkande 2.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 12 april 2005

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v),

Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s),

Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s),

Lars U Granberg (s), Catherine Persson (s), Anne Marie Brodén (m),

Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Magdalena Andersson (m),

Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Marita Aronson (fp) och Lars Mejern

Larsson (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Till grund för förslagen i propositionen ligger betänkandet från

Utredningen om uppföljning inom läkemedelsområdet, Ökad patientsäkerhet på

läkemedelsområdet (SOU 2003:52).

Den 7 april 2005 lämnade tjänstemän från Socialdepartementet information

i ärendet till utskottet.

Utskottet uppvaktades av företrädare för Sveriges Farmacevtförbund den

22 mars 2005 och av företrädare för Apoteket AB den 12 april 2005.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om läkemedelsförteckning. Lagen

innebär att ett nytt personregister inrättas. Registret kommer att

innehålla uppgifter om de förskrivna läkemedel som en viss patient hämtar

ut på apotek. Förteckningen skall föras av Apoteket AB. Själva registreringen

av uppgifter skall ske utan patientens medgivande. Tillgång till

uppgifterna är däremot beroende av patientens uttryckliga samtycke.

Uppgifterna i registret skall kunna användas av patienter, förskrivare och

farmaceuter på apotek. Den nya lagen innehåller vidare bestämmelser om

bl.a. ändamål, registerinnehåll, direktåtkomst, sökbegrepp, information,

rättelse och skadestånd. En följdändring till lagen föreslås i 6 §

lagen (1998:544) om vårdregister.

Regeringen anser att det bör inrättas ett läkemedelsregister i form av

ett hälsodataregister hos Socialstyrelsen. Med anledning härav föreslås

vissa ändringar i lagen (1996:1156) om receptregister. Ändringarna

innebär att redovisningen från Apoteket AB till Socialstyrelsen av

uppgifter som kan hänföras till en enskild person inte längre skall kräva

den berörda personens samtycke. Samtidigt begränsas redovisningen till

uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning

av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. I receptregisterlagen

föreslås vidare en ändring med innebörd att det blir möjligt för Apoteket

AB att elektroniskt spara recept för flera uttag under hela receptets

giltighetstid.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottets överväganden

Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ny lag om läkemedelsförteckning,

dock med den ändringen att 1 § får den lydelse som utskottet föreslår

i bilaga 3. Motioner vari framförs kritik mot förslaget, främst mot att

Apoteket AB skall föra registret, bör avslås. Riksdagen bör även avslå

motioner från allmänna motionstiden med hänvisning till att dessa får

anses i vart fall delvis tillgodosedda med regeringens förslag. Utskottet

avstyrker även motioner om att vidga läkemedelsförteckningens

användningsområde och om försäkringsbolags och arbetsgivares hantering av

registerutdrag.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (fp, kd, c), 3 (m) och 4 (m,

fp, kd, c).

Propositionen m.m.

Enligt regeringen förutsätter en god, säker och kostnadseffektiv vård

att patienten och förskrivaren i behandlingssituationen kan få korrekt

information om behandlingsalternativ, läkemedel, patientens aktuella

läkemedelsordinationer och om andra viktiga patientdata. Utvecklingen

på läkemedelsområdet har varit mycket dynamisk de senaste 50 åren, och

nya läkemedel står i dag för en betydande del av de terapeutiska framstegen.

Läkemedlen blir alltmer potenta och kräver ofta en långt driven

individuell dosanpassning. Detta innebär ökade krav på förskrivarens

kunskaper och behov av information om den enskilde patientens förhållanden.

Regeringen konstaterar att det i nuläget inte finns någon samlad

information om patientens läkemedelssituation tillgänglig. Att en förskrivare

inte har den fullständiga och korrekta bilden av patientens

läkemedelsförhållanden klar för sig när ett läkemedel skall förskrivas utgör

enligt regeringen en uppenbar hälsorisk för den enskilde patienten. En

brist på information om patientens läkemedelsförhållanden kan leda till

över- och underförskrivning samt direkt felaktig förskrivning, vilket

i sin tur kan leda till att patienten drabbas av sjukdom och lidande.

I

propositionen framhålls även behovet av aktuell information om patientens

läkemedelsförhållanden vid den farmakologiska kontroll som farmaceuter

gör innan ett förskrivet läkemedel kan lämnas ut från ett apotek. I

denna kontroll ingår främst bedömningar av risker för interaktioner och

överdoseringar samt en rimlighetsbedömning av kombinationer m.m. av

läkemedel.

Enligt regeringen måste förskrivarens och farmaceutens brist på information

beträffande patientens aktuella läkemedelssituation avhjälpas för att

de i sig självklara målen om högsta möjliga patientnytta och största

möjliga patientsäkerhet på läkemedelsområdet skall kunna uppfyllas.

Regeringen påpekar att Patientdatautredningen (dir. 2004:95) fram till

utgången av innevarande år arbetar med frågan om att inrätta ett system

med journalföring knuten till patienten och inte till den vårdenhet som

patienten besöker. Informationen skulle med patientens medgivande kunna

göras tillgänglig för förskrivare och farmaceuter. En sådan lösning

kräver emellertid omfattande lagändringar, och enligt regeringens mening

måste problemen som följer av bristen på information om patientens

läkemedelsförhållanden åtgärdas snarast.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det skall inrättas ett

personregister i form av en läkemedelsförteckning. I syfte att stärka

skyddet för den enskildes integritet skall läkemedelsförteckningen

författningsregleras särskilt i en ny lag om läkemedelsförteckning.

Förteckningen skall föras av Apoteket AB och innehålla uppgifter avseende

de förskrivna läkemedel som en patient hämtar ut på apoteket.

Läkemedelsförteckningen får innehålla uppgifter om inköpsdag, vara, mängd,

dosering samt den registrerades namn och personnummer. Själva registreringen

skall få ske utan patientens medgivande, men uppgifterna i förteckningen

skall inte få göras tillgängliga för annan utan patientens uttryckliga

samtycke.

Läkemedelsförteckningen skall enligt förslaget endast få användas för

vissa angivna ändamål. Förskrivare föreslås få använda förteckningen

för att åstadkomma en säker framtida läkemedelsförskrivning för den

registrerade och för att bereda den registrerade vård eller behandling.

Förskrivare skall även få använda uppgifterna för att komplettera den

registrerades patientjournal. Vidare skall förteckningen få användas av

farmaceut på apotek för att underlätta den kontroll av läkemedel som

skall ske innan ett läkemedel lämnas ut från apotek. Regeringen anser

vidare att förteckningen skall få användas av de registrerade för att

underlätta deras läkemedelsanvändning.

Enligt förslaget i propositionen skall inte den enskildes samtycke krävas

för själva registreringen av uppgifterna i läkemedelsförteckningen.

Regeringen redovisar utförligt skälen härför. Bland annat anförs att

förskrivare och farmaceut måste kunna lita på att samtliga uthämtade

aktuella läkemedel finns med i förteckningen. Ett register som för vissa

patienter endast redovisar ett urval av de förskrivna läkemedel som

hämtats ut skulle av naturliga skäl inte fullt gå att lita på. Att

uppgifterna registreras utan den enskildes samtycke innebär vidare att

de finns registrerade i de fall patienten eller kunden är dement eller

förvirrad eller kommer in medvetslös på en akutmottagning. Sammanfattningsvis

anser regeringen att skälen för att tillåta att uppgifterna i en

läkemedelsförteckning registreras utan krav på den enskildes samtycke väger

tungt och att själva förtecknandet av uppgifterna därför skall få ske

utan krav på den enskilde patientens samtycke.

För att skydda den enskildes integritet anser regeringen emellertid att

tillgången till uppgifterna skall vara beroende av den enskildes samtycke.

Om samtycke inte kan lämnas får dock uppgifterna i förteckningen lämnas

ut till förskrivare om det är nödvändigt för att den registrerade skall

kunna få vård eller behandling som han eller hon oundgängligen behöver.

Att föreslå Apoteket AB som registerförare och personuppgiftsansvarig

enligt personuppgiftslagen faller sig enligt regeringen naturligt

eftersom registret skall innehålla uppgifter om läkemedel som hämtas ut

på apotek. Det är redan nu möjligt att skapa en förteckning med uppgifter

om samtliga förskrivna läkemedel som en patient hämtar ut från apotek.

Uppgifterna kan föras in i förteckningen oavsett var i landet läkemedlet

blivit förskrivet och oavsett om det förskrivits av en privat vårdgivare

eller i landstingets regi. Enligt regeringen är Apoteket AB den enda

källan från vilken en sådan fullständig information kan hämtas i dagsläget.

Det finns vidare ingen anledning att tro att Apoteket AB inte kan finna

de nödvändiga lösningarna för en säker och smidig överföring av uppgifterna

till hälso- och sjukvården. Apoteket AB:s personal kommer att ha

tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på

hälso- och sjukvårdens område och får enbart lämna ut uppgifter i

registret i enlighet med vad som följer av den föreslagna lagen. Regeringen

finner att skälen för att låta Apoteket AB föra registret klart överväger

de skäl som kan anföras emot en sådan ordning.

När det gäller frågan om hur registret skall hanteras om apoteksmonopolet

upphör anförs i propositionen att det är omöjligt att förutse konsekvenserna

av alla tänkbara framtida scenarion. För det fall detaljhandelsmonopolet

behöver förändras och denna förändring inverkar på förutsättningarna

för registret, kommer regeringen dock att återkomma med de förslag som

är nödvändiga.

Motionerna

I motion So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen

beslutar att avslå regeringens förslag om att införa en läkemedelsförteckning

som placeras vid Apoteket AB (yrkande 1). Vidare yrkas att riksdagen

begär att regeringen snarast återkommer med förslag om att införa ett

samlat läkemedelsregister som hanteras av Socialstyrelsen (yrkande 2).

Motionärerna välkomnar införandet av en läkemedelsförteckning, inte

minst för att säkerställa äldres och kroniskt sjukas vårdkvalitet. Ett

flertal argument talar dock emot att lägga ansvaret för hanteringen av

förteckningen hos Apoteket AB. För det första ter det sig enligt

motionärerna onödigt att ha två huvudmän för register som i praktiken

innehåller ungefär samma information. Epidemiologiskt centrum (EpC) vid

Socialstyrelsen handhar redan i dag uppgifter som syftar till att

underlätta för landstingen och andra vårdgivare. För det andra är det

viktigt att förbereda en eventuell övergång till ett nationellt enhetligt

patientjournalsystem, vilket enligt motionärerna också bör hanteras av

EpC. Motionärerna kritiserar vidare att den föreslagna läkemedelsförteckningen

inte är avsedd att innehålla sådan för vårdgivaren viktig information

som indikationer och förskrivningsorsak samt att läkemedelsanvändning

som sker på annat sätt än via receptförskrivning inte inkluderas. Enligt

motionärerna borde det vara möjligt att komplettera ett läkemedelsregister

som administreras av EpC med information från Apoteket AB, eller

konkurrerande distributörer av läkemedel, om de läkemedel som faktiskt har

hämtats ut. Slutligen kritiserar motionärerna att regeringen inte har

tagit ställning till hur ett eventuellt upphävande av Apoteket AB:s

monopol skall hanteras. Om monopolet förklaras olagligt kommer kostnaderna

för läkemedelsförteckningen, ca 5 miljoner kronor, att vara bortkastade.

Förslaget är i vilket fall som helst inget annat än en temporär

övergångslösning i väntan på att Patientdatautredningen blir klar med sitt

arbete. Dessa resurser borde därför satsas på att inleda förberedelser

för att införa en mer permanent lösning, menar motionärerna.

I motion So8 av Ulla Löfgren och Maud Ekendahl (m) begärs ett

tillkännagivande om att föra in förskrivna läkemedel på ett s.k. smartkort.

Motionärerna föreslår att det i stället för ett register hos Apoteket

AB införs ett system med smartkort, där läkaren kan registrera och avläsa

medicineringen. Diskussionen kan därmed föras mellan läkare och patient

direkt. Enligt motionärerna kan kortet med fördel anslutas till ett

centralt register hos t.ex. Socialstyrelsen.

I motion So10 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande

om att landstingen bör handha läkemedelsförteckningen (yrkande 1). Genom

att läkemedelsförteckningen skall hanteras av Apoteket AB ges inte

landstingen möjlighet att utvärdera förskrivningen. Att olika vårdenheter

kan följa upp sitt handlande skulle även få stor betydelse för möjligheten

till en säkrare läkemedelshantering och medicinförbrukning inom äldrevården.

Även i motion So9 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande

om att landstingen bör vara registerförare (yrkande 3). Eftersom

apoteksmonopolet troligen kommer att avvecklas och Patientdatautredningen

skall komma med sina förslag, är enligt motionärernas mening Apoteket

AB inte på lång sikt lämpligt att föra registret. Möjligheterna att

knyta samman läkemedelsuppgifterna med övriga patientuppgifter av

betydelse för ett gott behandlingsresultat talar i stället för att

landstingen är lämpligast som registerförare. I motionen begärs vidare ett

tillkännagivande om att lagstiftning och tekniska system bör utformas

så att de kan fungera som en del i ett nationellt hälsonät, kopplat

till digitala journaler m.m. (yrkande 1). Motionärerna påpekar att det

i avvaktan på Patientdatautredningens kommande förslag om en samlad

journalföring, som kan inkludera all relevant information om den enskilde

patienten, är viktigt att se läkemedelsregistret i perspektivet av en

långsiktig förstärkning av informationshanteringen inom vård- och

omsorgssektorn. Vidare begärs ett tillkännagivande om att möjligheterna

att vidga registrets användningsområde till att även främja en effektivare

kontroll av felaktig läkemedelsförskrivning och utvärdering av läkemedel,

skyndsamt bör utredas (yrkande 2). Det föreslagna registret skall enligt

propositionen enbart användas i syfte att skydda patientsäkerheten. Mot

bakgrund av att läkemedelskostnaderna visar en mycket stark tendens

till ökning är det emellertid, enligt motionärernas mening, även av

största betydelse att förbättra möjligheterna till en korrekt och

effektiv läkemedelsanvändning. Registret skulle kunna tillföra

sjukvårdshuvudmännen information för en effektivare kontroll av felaktig

förskrivning. Vidare torde det kunna finnas en stor potential att förbättra

den systematiska utvärderingen av läkemedels effektivitet, biverkningar

och interaktion genom samkörning av data från det föreslagna registret

och patientjournaler. Slutligen yrkas i motionen att riksdagen av

regeringen begär förslag på åtgärder för att förebygga att registeruppgifterna,

genom patienternas eget agerande, används som selekteringsverktyg för

arbetsgivare, försäkringsgivare, m.fl. (yrkande 4). Individens rätt att

få ta del av sina egna registerutdrag kan enligt motionärerna medföra

att arbetsgivare och försäkringsgivare försöker utöva påtryckningar på

individen att förevisa utdrag från läkemedelsregistret, t.ex. i

anställningssituationer eller för tecknande av försäkring. Förebyggande

åtgärder kan exempelvis vara en tydlig lagstiftning mot denna typ av

påtryckningar eller att individen inte delges information i form av

pappersutskrift.

Följande fem motioner väcktes under allmänna motionstiden 2004.

I motion So456 av Cecilia Wikström (fp) begärs ett tillkännagivande om

införandet av läkemedelslistor inom äldrevården. Motionären anför att

många felförskrivningar och överdoseringar bland äldre patienter borde

kunna undvikas om det för patienterna fanns läkemedelslistor där alla

förskrivna mediciner fanns registrerade. Motionären efterlyser ett

lagförslag som kan råda bot på svårigheterna att upprätta läkemedelslistor

för användning inom äldrevården.

I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande

om uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel, i synnerhet

till äldre i särskilda boenden (yrkande 25). Enligt motionärerna orsakar

felaktig läkemedelsanvändning stort lidande för den enskilde och

miljardkostnader för både företag och sjukvård. System och metoder måste

till för att möjliggöra en bättre uppföljning och kontroll av förskrivningen

av läkemedel.

I motion So234 av Torsten Lindström (kd) begärs ett tillkännagivande om

samordning av medicinering. Motionären tar upp problemet med att olika

läkare ovetande om varandras bedömningar till en och samma patient kan

förskriva samma medicin eller olika mediciner som kanske t.o.m. motverkar

varandra.

I motion So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande

om inrättandet av ett patientregister (yrkande 18). Motionärerna anser

att ett nationellt patientregister bör inrättas där de läkemedel en

patient använder sig av skall framgå. Registret skall kunna användas av

behörig medicinsk och farmaceutisk personal som arbetar med personen i

fråga. Patientens deltagande i registret skall dock kräva hans eller

hennes samtycke.

I motion So481 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande

om att ett förskrivarregister avseende utskrivning av receptbelagda

läkemedel bör upprättas. Registret skall enligt motionärerna ange vilken

läkare eller annan medicinskt ansvarig som har ordinerat medicin, som

sålts till och för människa på svenskt apotek. Registret förutsätts

dock inte ange till vilken patient som medicinen ordinerats.

Bakgrund

Utredningen om uppföljning inom läkemedelsområdet hade i uppdrag att se

över nuvarande och framtida behov av och möjligheter till medicinsk och

ekonomisk uppföljning inom läkemedelsområdet och vid behov föreslå

förbättringar. Utredningen tog bl.a. ställning till frågan huruvida

patienten själv skulle kunna vara bärare av sin läkemedelsinformation

genom s.k. smartkort. Utredningen konstaterade i sitt betänkande (SOU

2003:52 s. 89 f.) att en förutsättning för att ett system med ett

särskilt minneskort vid sidan av patientjournalen skall bli helt tillförlitligt

ur förskrivarsynpunkt är att patienten alltid företer kortet vid

förskrivningen eller vid uthämtning av läkemedlet på apotek. Enligt

utredningen var smartkort inte ett realistiskt alternativ för att dokumentera

patientens läkemedelsförskrivningar eller utköp av receptbelagda läkemedel

på apotek.

Utredningen skulle även överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att

tillgodose landstingens behov av förbättrade möjligheter till uppföljning.

Utredningen, vars förslag regeringen i stort sett har följt, konstaterade

när det gäller landstingens uppföljningsmöjligheter att den information

som i dag överförs från receptregistret till landstingen ger möjligheter

till en effektiv och meningsfull såväl ekonomisk som medicinsk uppföljning.

Om uppgifter om utköpta receptförskrivna läkemedel kunde knytas till

den enskilde patienten skulle visserligen möjligheterna till uppföljning

främjas ytterligare. Utredningen fann dock att skyddet för den personliga

integriteten vägde tyngre än samhällsintresset och lämnade därför inte

något förslag om förbättrade möjligheter till läkemedelsuppföljning för

landstingen.

Utredningen om personlig integritet i arbetslivet (dir. 1999:39) har

haft i uppdrag att se över behovet av lagstiftning eller andra åtgärder

för att stärka skyddet för den enskildes personliga integritet i

arbetslivet. I översynen har bl.a. ingått frågor om användning av drogtester

och andra medicinska kontroller samt inhämtande av personuppgifter om

en arbetstagares eller arbetssökandes hälsa eller droganvändning.

Utredningens betänkande, Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18),

är under beredning i Regeringskansliet.

Inom Regeringskansliet har ett uppdrag givits att analysera försäkringsbolagens

hantering av patientjournaler och annan information om den enskildes

hälsa. Mot bakgrund av analysen skall övervägas om det bör införas

begränsningar när det gäller försäkringsbolagens möjligheter att begära

att den som vill teckna en försäkring ger bolaget tillgång till information

från hälso- och sjukvården. Enligt uppgift från Justitiedepartementet

skall uppdraget redovisas under våren 2005.

Socialstyrelsen presenterade den 8 mars 2005 rapporten Vård och omsorg

om äldre - Lägesrapport 2004. Socialstyrelsen konstaterar flera

problemområden när det gäller äldres läkemedelsanvändning: brister i

dokumentationen och informationsöverföringen, bristande kontinuitet i

läkarkontakten, alltför oregelbunden översyn av läkemedelsanvändningen

samt otillräcklig utbildningsnivå bland personalen vid äldreboenden och

inom hemtjänsten. Socialstyrelsen anser att det framför allt gäller att

komma till rätta med problem som uppstår till följd av polyfarmaci samt

att kvaliteten i de äldres läkemedelsanvändning behöver förbättras.

Socialstyrelsen har i enkäter till landets samtliga verksamhetschefer

i öppen vård, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och ordförande i

läkemedelskommittéer ställt frågor om hur man följer upp äldre personers

läkemedelsanvändning. Studien visade att de flesta kände till

Socialstyrelsens nyligen utvecklade kvalitetsindikatorer, men att systematiska

läkemedelsgenomgångar ändå inte gjordes i någon större omfattning i

brist på tid och avsaknad av ekonomiska avtal.

Utskottets ställningstagande

Fullständig och korrekt information om en patients läkemedelssituation

är av avgörande betydelse för att förskrivare och farmaceuter skall

kunna uppnå högsta möjliga säkerhet och nytta för patienten. Utskottet

instämmer med regeringen att det är angeläget att snarast vidta åtgärder

för att lösa de problem som följer av bristen på sådan information.

Varken Patientdatautredningens arbete eller behandlingen i EG-domstolen

av detaljhandelsmonopolet utgör enligt utskottets mening tillräckliga

skäl att avvakta med sådana åtgärder. Utskottet ser mycket positivt på

regeringens förslag att inrätta en läkemedelsförteckning samt att reglera

denna särskilt i en ny lag. I motion So8 (m) anförs att ett system med

s.k. smartkort bör införas i stället för en läkemedelsförteckning.

Utskottet delar utredningens uppfattning att smartkort inte framstår som

ett realistiskt alternativ för att dokumentera patientens

läkemedelsförskrivningar eller utköp av läkemedel. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker utskottet motionerna So7 (m) yrkande 1 och So8 (m).

Utskottet delar regeringens uppfattning att det faller sig naturligt

att tilldela Apoteket AB rollen som registerförare och personuppgiftsansvarig.

Redan i dag registrerar Apoteket AB uthämtade förskrivna läkemedel med

stöd av lagen (1996:1156) om receptregister. Företaget är i dagsläget

den enda källan från vilken fullständig sådan information kan hämtas.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen har för avsikt att återkomma

med nödvändiga förslag för det fall eventuella kommande förändringar i

detaljhandelsmonopolet inverkar på förutsättningarna för registret.

Utskottet har inte heller några invändningar mot förslaget såvitt avser

vilka uppgifter som skall få registreras. Utskottet ser dock positivt

på att regeringen har för avsikt att låta utreda frågan huruvida uppgifter

även om förskrivare bör kunna registreras i förteckningen. Vidare skall

förutsättningarna för att införa ett system med koder för förskrivningsorsak

på recept utredas.

I motion So7 (m) yrkande 2 påpekas nackdelen med att läkemedelsförteckningen

enbart kommer att omfatta de förskrivna läkemedel som hämtas ut från

apotek. Utskottet instämmer naturligtvis i motionärernas och regeringens

uppfattning att det vore bra om förteckningen även kunde innehålla

uppgifter om läkemedel som tillhandahålls inom den slutna vården och vid

särskilda boenden, men konstaterar att detta inte är möjligt för tillfället.

Utskottet delar även uppfattningen i motion So9 (c) yrkande 1 att det

är viktigt att se läkemedelsförteckningen i perspektivet av en långsiktig

förstärkning av informationshanteringen inom vård- och omsorgssektorn.

Bland annat mot bakgrund av hur Patientdatautredningens uppdrag har

formulerats utgår utskottet dock från att regeringen har samma inställning.

Med köp av läkemedel avses enligt 1 § första stycket i förslaget till

lag om läkemedelsförteckning även förvärv av läkemedel med fullständig

kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Under beredningen i utskottet har Socialdepartementet meddelat att en

ändring i den nämnda bestämmelsen bör göras. Bakgrunden härtill redovisades

för utskottet vid sammanträdet den 7 april 2005. Förslaget till 1 §

första stycket i den nya lagen om läkemedelsförteckning överensstämmer

i sak med utredningens förslag. Ärendet har beretts på sedvanligt sätt

inom Regeringskansliet med bl.a. remissomgång. Först efter överlämnandet

av propositionen till riksdagen påtalade en av de centrala remissinstanserna

på området behovet av att utvidga den nya lagens tillämpningsområde.

Anledningen härtill är att bestämmelser om kostnadsreducering vid förvärv

av läkemedel, förutom i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.,

även finns i bl.a. smittskyddslagen (2004:168) och lagen (1993:332) om

avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade. Fullständig

kostnadsreducering kan även gälla vissa läkemedel som är kostnadsfria

för vissa patientgrupper, såsom t.ex. för diabetiker som får insulin

kostnadsfritt. Enligt Socialdepartementet bör även förvärv av läkemedel

som sker med fullständig kostnadsreducering med stöd av andra bestämmelser

än enligt läkemedelsförmånslagen kunna dokumenteras i läkemedelsförteckningen.

Syftet med förteckningen är att på läkemedelsområdet åstadkomma största

möjliga nytta och säkerhet för patienterna. Detta förutsätter att

samtliga läkemedel som patienten hämtar ut på apotek kan dokumenteras i

läkemedelsförteckningen. Förteckningen kan annars skapa en falsk trygghet

för bl.a. förskrivarna och förlorar därmed sitt värde. Utskottet anser

att 1 § första stycket i regeringens förslag till lag om läkemedelsförteckning

bör ändras på sätt som föreslagits. Förslaget till ändring framgår av

bilaga 3.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till ny

lag om läkemedelsförteckning, dock med ovannämnda ändring i 1 §, liksom

förslaget till följdändring i 6 § lagen (1998:544) om vårdregister.

Motionerna So7 (m) yrkande 2, So9 (c) yrkandena 1 och 3 samt So10 (kd)

yrkande 1 avstyrks därmed. Motionerna So234 (kd), So394 (c) yrkande 18,

So456 (fp), So481 (s) och So605 (kd) yrkande 25 får anses i vart fall

delvis tillgodosedda med de framlagda förslagen och avstyrks på den

grunden.

I motion So9 (c) yrkande 2 anförs att möjligheterna att vidga förteckningens

användningsområde till att även främja en effektivare kontroll av

felaktig läkemedelsförskrivning och utvärdering av läkemedel bör utredas.

Utskottet konstaterar att det i Patientdatautredningens uppdrag bl.a.

ingår att redovisa och lämna förslag till hur landstingens möjligheter

till uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring, särskilt med avseende

på förskrivning och användning av läkemedel på förskrivar- och individnivå,

kan tillgodoses. Utredaren skall även överväga om ett register för

läkemedels ändamålsenlighet bör utformas och vid behov lämna förslag

till en reglering för ett sådant register hos Läkemedelsverket. Motionen

får därmed anses i stort sett tillgodosedd.

Inom Regeringskansliet övervägs för närvarande om det bör införas

begränsningar när det gäller försäkringsbolagens möjligheter att begära

att den som vill teckna en försäkring ger bolaget tillgång till information

från hälso- och sjukvården. Även betänkandet från Utredningen om personlig

integritet i arbetslivet är under beredning i Regeringskansliet. Enligt

utskottets mening bör resultatet av detta arbete inte föregripas. Motion

So9 (c) yrkande 4 avstyrks därmed.

Nationellt läkemedelsregister för forskning, epidemiologiska undersökningar

och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändringar i lagen (1996:1156)

om receptregister. Motionsyrkanden rörande behovet av informerat samtycke

bör därmed avslås.

Jämför reservation 5 (m).

Propositionen

Regeringen anser att det bör inrättas ett läkemedelsregister i form av

ett hälsodataregister hos Socialstyrelsen. Regeringen avser att genom

en särskild förordning inrätta och ge närmare föreskrifter om

läkemedelsregistret.

Enligt 3 § första stycket 6 lagen (1996:1156) om receptregister får

receptregistret användas för registrering och redovisning till

Socialstyrelsen av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering,

kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning

av statistik. Av fjärde stycket samma lagrum följer att det krävs att

den enskilde samtycker för att personnummer eller annan uppgift som kan

hänföras till honom eller henne skall få åtfölja uppgiftsredovisningen

från Apoteket AB till Socialstyrelsen. Regeringen föreslår i propositionen

en ändring med innebörd att den berörda personens samtycke inte längre

skall krävas.

De uppgifter som Apoteket AB med stöd av detta lagrum för över till

Socialstyrelsen tas i dag in i hälso- och sjukvårdens läkemedelsregister.

Detta register är inte något personregister eftersom det inte innehåller

uppgifter knutna till enskilda individer. För att pröva möjligheten att

införskaffa uppgifter från receptregistret till hälso- och sjukvårdens

läkemedelsregister med den enskildes samtycke genomförde Socialstyrelsen

ett pilotprojekt 1997. Av resultatet av projektet drog Socialstyrelsen

den slutsatsen att det inte var praktiskt lämpligt att genomföra

diskussioner om samtycke till informationsöverföring i samband med

läkarkonsultationen. Dessutom blev ett register med så låg andel deltagande

som ca 60 % och där patienter kunde välja att samtycka till

informationsöverföringen vid ett tillfälle och avstå vid ett annat inte

användbart

vid epidemiologisk uppföljning.

Genom lagen (1998:543) om hälsodataregister ges central förvaltningsmyndighet

inom hälso- och sjukvården möjlighet att utföra automatiserad behandling

av personuppgifter i hälsodataregister (1 §). Något hälsodataregister

i form av ett läkemedelsregister finns inte i dag. Enligt regeringens

mening begränsar frånvaron av ett sådant nationellt läkemedelsregister

som innehåller individbaserade uppgifter om läkemedelsuttag vid apoteken

i olika avseenden möjligheterna till värdefull forskning på läkemedelsområdet.

Genom ett parallellt utnyttjande av redan befintliga hälsodataregister

och ett nytt läkemedelsregister skulle unika forskningsmöjligheter skapas,

menar regeringen.

Nuvarande hälsodataregister bygger på principen att uppgifter som ingår

i respektive register är knutna till en angiven person och tillförs

registret utan krav på att den enskilde personen har lämnat sitt samtycke.

Detta gäller samtliga hälsodataregister utom biverkningsregistret, dvs.

även patientregistret som innehåller långtgående uppgifter om patienter

intagna för sluten vård. Det har gjorts en avvägning mellan den nytta

som både i ett snävt personperspektiv och i ett brett samhällsperspektiv

är förbunden med registret och det integritetsproblem som kan vara

förknippat med att finnas i ett register. Vid den avvägningen har man

funnit att nyttan med registren väger över och att man som enskild får

tåla det intrång som registreringen kan upplevas som.

Tillgången till ett läkemedelsregister skulle enligt propositionen vara

till stort gagn för genomförande av forskning och epidemiologiska

undersökningar på läkemedelsområdet. Någon uttömmande kunskap om ett

läkemedel finns inte när det blir tillgängligt för behandling av patienter.

En fortlöpande uppföljning av förskrivning och användning är därför

nödvändig. Studier av risker och effekter på lång sikt av läkemedelsbehandling

är särskilt viktiga. Dessa studier bedrivs i syfte att stärka kunskapen

om och erfarenheterna av läkemedelsanvändning och ytterst för att den

enskilde patienten skall få bästa möjliga vård och behandling. Regeringen

drar den slutsatsen att ett läkemedelsregister av här diskuterat slag

skulle vara av stor betydelse för alla som är i behov av läkemedelsbehandling.

Med beaktande av den ökande användningen av läkemedel som är alltmer

potenta och den nytta som ett läkemedelsregister skulle kunna ha finner

regeringen att övervägande skäl talar för att uppgifter om uthämtade

läkemedel på apotek skall tas in i ett nationellt register utan krav på

den berörda personens samtycke.

Regeringen föreslår vidare en ändring i 3 § första stycket 6 lagen

(1996:1156) om receptregister varigenom ändamålet för registret inskränks.

Registrering och redovisning till Socialstyrelsen skall fortsättningsvis

endast få ske av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning

och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. I samma

paragraf (första stycket 7) föreslås även en ändring med innebörd att

det blir möjligt för Apoteket AB att elektroniskt spara recept för flera

uttag under hela receptets giltighetstid.

Motionen

I motion So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivanden

dels om behovet av informerat samtycke (yrkande 3), dels om vikten av

informationsinsatser (yrkande 4). Motionärerna motsätter sig av

integritetsskäl att receptregisterlagen ändras så att information kan

överföras till Socialstyrelsens läkemedelsregister utan patienternas

samtycke. Motionärerna inser de problem som kan finnas med informerat

samtycke men anser att mer rationella vägar skall prövas för att ge

patienter möjlighet att samtycka till registrering av läkemedelsanvändning.

Motionärerna påtalar vikten av informationsinsatser i syfte att underlätta

för läkemedelskonsumenterna att ta ställning till om de vill ingå i ett

läkemedelsregister.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar inrättandet av ett läkemedelsregister i form av ett

hälsodataregister hos Socialstyrelsen. I motion So7 (m) yrkande 3

ifrågasätts att uppgifter med anknytning till en viss person skall kunna

tillföras registret oavsett om den enskilde samtycker härtill eller

inte. Utskottet kan konstatera att nuvarande krav på samtycke för att

Apoteket skall kunna överföra individanknutna uppgifter från receptregistret

till Socialstyrelsen har medfört att något rikstäckande register över

läkemedelsköpen inte har kunnat byggas upp. En genomförd pilotstudie

har visat att det i den kliniska vardagen inte gått att få sådant

samtycke i tillräcklig utsträckning för att registret skall vara användbart

vid epidemiologisk uppföljning. Utskottet delar regeringens bedömning

att tillgången till ett nationellt läkemedelsregister med individbaserade

uppgifter om läkemedelsuttag vid apoteken skulle vara av så stor nytta

såväl för samhället som för den enskilde patienten att intresset att

skydda den enskildes integritet får stå tillbaka. Samtycke från den

berörda personen skall därför inte längre krävas för överföring av sådana

uppgifter till Socialstyrelsen. Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen

anta regeringens förslag till ändring i 3 § fjärde stycket lagen

(1996:1156) om receptregister och till följdändringar i 4 och 9 §§ samma

lag. Motion So7 (m) yrkandena 3 och 4 bör därmed avslås.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till ändring i 3 § första

stycket lagen (1996:1156) om receptregister.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om att regeringen bör återkomma med förslag

dels om ställföreträdare för vuxna, dels rörande ett nationellt

patientjournalsystem. Utskottet hänvisar till pågående arbete i

Regeringskansliet

respektive Patientdatautredningen.

Jämför reservationerna 6 (m, kd) och 7 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motion So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad som anförs om ställföreträdarfrågan (yrkande 5).

Motionärerna påpekar att gode män, förvaltare eller anhöriga i dag inte

har behörighet att i alla de situationer som propositionen berör föra

patientens talan. Motionärerna kräver att regeringen snarast återkommer

med ett förslag som slutligt löser ställföreträdarfrågan. Slutligen

begärs ett tillkännagivande om behovet av ett nationellt system för

patientjournaler (yrkande 6). Eftersom Moderaterna förespråkar en statlig

finansiering av sjukvården faller det sig enligt motionärerna naturligt

att ett enhetligt journalsystem i framtiden hanteras av Socialstyrelsen

i samarbete med vårdgivarna. Motionärerna hänvisar till Patientdatautredningens

uppdrag.

Även i motion So10 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande

om behovet av en sjukvårdsgemensam läkemedelsjournal som fungerar inom

hela den svenska sjukvården (yrkande 2). Motionärerna vill på sikt se

ett system med enhetliga patientjournaler som bl.a. inkluderar

läkemedelsförskrivning. Motionärerna åberopar Patientdatautredningens uppdrag

och anför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en strategi

för att införa heltäckande, elektroniska patientjournaler.

Propositionen

I propositionen (s. 32) redogörs för de speciella problem som uppkommer

när en person på grund av medvetslöshet, psykisk störning, sjukdom eller

liknande förhållanden saknar förmåga att samtycka på sätt som krävs.

Denna situation är inte ovanlig, särskilt inte inom akutsjukvården. Det

påpekas att det inte sällan rör sig om personer som intar flera läkemedel

och som därmed tillhör den grupp som skulle ha störst nytta av att

förskrivaren fick tillgång till deras läkemedelslista. Regeringen nämner

det nyligen framlagda betänkandet Frågor om förmyndare och ställföreträdare

för vuxna (SOU 2004:112), vari ett antal lagförslag lämnas avseende bl.

a. förbättrade stödformer för vuxna som saknar mental förmåga att ta

ställning i en rättslig angelägenhet (bristande beslutskompetens).

Exempel på lagförslag som lämnats i betänkandet är en ny lag om

ställföreträdare för vuxna med bristande beslutsförmåga inom hälso- och

sjukvården samt en ny lag om framtidsfullmakter m.m. och om behörighet

i vissa fall för anhöriga. Regeringens bedömning är dock att genomförandet

av de lagar som föreslås i betänkandet kommer att dröja så länge att

det inte finns skäl att avvakta med genomförandet av de förbättringar

i patientsäkerheten som läkemedelsförteckningen kommer att innebära.

Frågan om samtycke för personer som själva saknar mental förmåga att

samtycka får enligt regeringen därmed lösas på annat sätt. För de fall

god man eller förvaltare enligt 11 kap. 4 eller 7 § föräldrabalken

förordnats eller annan ställföreträdare med beslutanderätt i fråga om

personliga angelägenheter finns, kan ställföreträdaren ta ställning i

frågan om samtycke. Det kan även finnas fall då god man eller förvaltare

inte finns utsedda, inte har behörighet i frågan eller inte kan nås. Om

i ett sådant läge en förskrivare snabbt behöver tillgång till en persons

läkemedelsförteckning för att kunna ge denne den vård eller behandling

som han eller hon oundgängligen behöver, skall uppgifterna enligt

regeringens mening ändå kunna lämnas ut till förskrivaren. Förskrivaren

är då skyldig att dokumentera åtkomsten till läkemedelsförteckningen,

skälen till att samtycke inte kunnat inhämtas, varför det förelegat ett

oundgängligt behov av vård eller behandling samt varför läkemedelsuppgifterna

varit nödvändiga för att tillgodose detta behov.

Pågående arbete

Enligt uppgift från Justitiedepartementet är betänkandet Frågor om

förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112) för närvarande

föremål för remissbehandling. Remisstiden går ut den 15 juni 2005.

Den tidigare nämnda Patientdatautredningen (S 2003:03) har genom

tilläggsdirektiv (dir. 2004:95) fått i uppdrag att se över hur behandlingen

av personuppgifter inom hälso- och sjukvården regleras samt lämna förslag

till en väl fungerande och sammanhängande reglering på området. Utredaren

skall bl.a. överväga frågor som rör elektroniska patientjournaler samt

överföring av uppgifter både mellan olika organisatoriska vårdenheter

inom den offentliga hälso- och sjukvården och mellan den offentliga

hälso- och sjukvården och verksamhet som bedrivs av andra än landsting.

Utredaren skall analysera förutsättningarna för och nyttan av att skapa

en för samtliga vårdgivare sammanhållen journal för varje patient, på

nationell nivå eller på landstingsnivå. Utredaren skall utgå från att

all journalhantering i framtiden i huvudsak skall vara elektronisk.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag till riksdagen

efter vederbörlig beredning av förslagen från Utredningen om förmyndare,

gode män och förvaltare. Något sådant tillkännagivande till regeringen

som begärs i motion So7 (m) yrkande 5 anser utskottet inte nödvändigt.

Motionen avstyrks.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte heller föregripa kommande

förslag från Patientdatautredningen. Även motionerna So7 (m) yrkande 6

och So10 (kd) yrkande 2 bör därför avslås.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på förslaget till lag om läkemedelsförteckning m.m., punkt 1

(m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om läkemedelsförteckning

och till lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:So7 yrkande 1 och avslår motion

2004/05:So8.

Ställningstagande

Vi ställer oss positiva till att införa en läkemedelsförteckning vari

de läkemedel som enskilda patienter hämtar ut på apotek registreras. Av

olika skäl är det emellertid olämpligt att låta Apoteket AB vara

registerförare. Förslaget till lag om läkemedelsförteckning och förslaget

till följdändring i lagen (1998:544) om vårdregister bör därför avslås.

2. Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter, punkt

2 (fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson

(c) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om läkemedelsförteckning, med den ändringen såvitt

avser 1 § att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i

bilaga 3,

b) lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 2.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So9 yrkandena 1

och 3, 2004/05:So10 yrkande 1, 2004/05:So394 yrkande 18, 2004/05:So456

och 2004/05:So605 yrkande 25, bifaller delvis proposition 2004/05:70 i

denna del och avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 2, 2004/05:So234

och 2004/05:So481.

Ställningstagande

Det är angeläget att förbättra patientsäkerheten på läkemedelsområdet.

Vi välkomnar därför inrättandet av en läkemedelsförteckning. Enligt

vår mening bör emellertid landstingen föra registret. Apoteksmonopolets

framtid är osäker, bl.a. på grund av EG-domstolens granskning. Det finns

inte några tekniska hinder mot att informationen förmedlas från Apoteket

AB till någon annan huvudman. Genom att låta landstingen föra registret

ges de möjlighet att följa upp läkemedelsförskrivningarna. Möjligheterna

att knyta samman läkemedelsuppgifterna med övriga patientuppgifter av

betydelse för ett gott behandlingsresultat talar också för att landstingen

är lämpligast som registerförare. Vi anser att uppgifter om förskrivningsorsak,

diagnoser, allergier, mål för behandlingen m.m. på sikt skall kunna

dokumenteras i läkemedelsförteckningen.

En bättre uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel är

nödvändig. Inte minst inom äldrevården är det viktigt att ha så fullständig

information som möjligt om patienternas läkemedelssituation då det är

vanligt att dessa personer använder flera olika slags läkemedel samtidigt.

Vi anser att exempelvis läkemedelslistor bör kunna användas i större

omfattning inom äldrevården.

Läkemedelsförteckningen måste ses i perspektivet av en långsiktig

förstärkning av informationshanteringen inom vård- och omsorgssektorn.

Både lagstiftning och tekniska system bör utformas så att de kan fungera

som en del i ett nationellt hälsonät, kopplat till digitala journaler

m.m.

Eftersom det trots allt är angeläget att en läkemedelsförteckning så

snart som möjligt kan komma i bruk, och mot bakgrund av att Apoteket AB

redan torde vara relativt väl förberett för att införa det aktuella

registret, anser vi att riksdagen tills vidare bör anta förslaget till

lag om läkemedelsförteckning, dock med den ändring som utskottet föreslår

i bilaga 3. Även följdändringen i lagen (1998:544) om vårdregister bör

därmed antas. Regeringen bör dock snarast återkomma med förslag i

enlighet med vad som anförts.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

3. Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter, punkt

2 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om läkemedelsförteckning, med den ändringen såvitt

avser 1 § att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i

bilaga 3,

b) lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So7

yrkande 2, 2004/05:So9 yrkande 1, 2004/05:So456 och 2004/05:So605 yrkande

25, bifaller delvis proposition 2004/05:70 i denna del och avslår

motionerna 2004/05:So9 yrkande 3, 2004/05:So10 yrkande 1, 2004/05:So234,

2004/05:So394 yrkande 18 och 2004/05:So481.

Ställningstagande

Vi välkomnar införandet av en läkemedelsförteckning, inte minst för att

säkerställa äldres och kroniskt sjukas vårdkvalitet. Enligt vår mening

bör dock läkemedelsförteckningen föras av Socialstyrelsen. Ett flertal

argument talar emot regeringens förslag att placera läkemedelsförteckningen

hos Apoteket AB. För det första ter det sig onödigt att ha två huvudmän

för register som i praktiken innehåller ungefär samma information.

Epidemiologiskt centrum (EpC) vid Socialstyrelsen handhar redan i dag

uppgifter som syftar till att underlätta för landstingen och andra

vårdgivare. Det rör sig exempelvis om kvalitetsregister och kostnadsdatabaser

som utgör underlag för prestationsersättningssystem i landstingen. För

det andra är det viktigt att förbereda en eventuell övergång till

nationella enhetliga patientjournaler. Eftersom vi moderater förespråkar

en statlig finansiering av sjukvården faller det sig naturligt att ett

enhetligt journalsystem i framtiden hanteras av Socialstyrelsen i

samarbete med vårdgivarna. Vi kan vidare konstatera att regeringen inte

har tagit ställning till hur ett eventuellt upphävande av Apoteksmonopolet

skall hanteras. Om apoteksmonopolet förklaras olagligt kommer kostnaderna

för läkemedelsförteckningen, ungefär 5 miljoner kronor, att vara

bortkastade. Den lösning som regeringen föreslår är i vilket fall som helst

inget annat än en temporär övergångslösning i väntan på att

Patientdatautredningen blir klar.

En bättre uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel är

nödvändig. Inte minst inom äldrevården är det viktigt att ha så fullständig

information som möjligt om patienternas läkemedelssituation då det är

vanligt att dessa personer använder flera olika slags läkemedel samtidigt.

Vi anser det därför angeläget att även läkemedel som tillhandahålls t.

ex. vid särskilda boenden så småningom skall kunna dokumenteras i

läkemedelsförteckningen. Även läkemedelslistor bör kunna användas i större

omfattning inom äldrevården.

Det är också viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra registrering

även av indikationer och förskrivningsorsak samt för att kunna dokumentera

läkemedelsanvändning som sker på annat sätt än via receptförskrivning.

Mer än 10 % av de totala läkemedelskostnaderna hänförs till behandling

i slutenvård eller via rekvisition i samband med poliklinisk behandling.

Läkemedelsförteckningen måste ses i perspektivet av en långsiktig

förstärkning av informationshanteringen inom vård- och omsorgssektorn.

Både lagstiftning och tekniska system bör utformas så att de kan fungera

som en del i ett nationellt hälsonät, kopplat till digitala journaler

m.m.

Eftersom det trots allt är angeläget att en läkemedelsförteckning så

snart som möjligt kan komma i bruk, och mot bakgrund av att Apoteket AB

redan torde vara relativt väl förberett för att införa det aktuella

registret, anser vi att riksdagen tills vidare bör anta förslaget till

lag om läkemedelsförteckning, dock med den ändring som utskottet föreslår

i bilaga 3. Även följdändringen i lagen (1998:544) om vårdregister bör

därmed antas. Regeringen bör dock snarast återkomma med förslag i

enlighet med vad som anförts.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

4. Försäkringsbolags och arbetsgivares hantering av registerutdrag,

punkt 4 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So9

yrkande 4.

Ställningstagande

Medicinsk information om individer kan vara åtråvärd för t.ex. arbetsgivare

och försäkringsbolag. Det finns goda möjligheter att förhindra att

arbetsgivare och försäkringsgivare kan få direkt tillgång till

läkemedelsförteckningen. Individens rätt att få ta del av sina egna

registerutdrag

kan emellertid få till följd att arbetsgivare och försäkringsgivare

försöker utöva påtryckningar på individen att förevisa utdrag från

läkemedelsförteckningen, t.ex. i anställningssituationer eller för

tecknande av försäkring. Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag

på åtgärder för att förebygga att registeruppgifter på detta sätt används

som selekteringsverktyg. Det kan t.ex. handla om att i lag förbjuda

denna typ av påtryckningar eller om att delgivningen till individen

inte skall få ske i form av pappersutskrift.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

5. Nationellt läkemedelsregister, punkt 5 (m)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår 3 § fjärde stycket samt 4 och 9 §§ i regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:So7 yrkandena 3 och 4 samt avslår

proposition 2004/05:70 i denna del.

Ställningstagande

Vi ställer oss positiva till regeringens förslag om att införa ett

nationellt läkemedelsregister för forskning, epidemiologiska undersökningar

och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vi

motsätter oss emellertid av integritetsskäl att receptregisterlagen

ändras så att information kan överföras till Socialstyrelsen utan

patienternas samtycke. Vi inser visserligen de problem som kan finnas med

informerat samtycke och konstaterar i likhet med regeringen att de

metoder som hittills har prövats för att bygga upp register som kan

användas i forskningssyfte visat sig föga framgångsrika. Enligt vår mening

bör dock mer rationella vägar prövas för att ge patienter möjlighet att

samtycka till registrering av läkemedelsanvändning. Bland annat behövs

det informationsinsatser som underlättar för läkemedelskonsumenterna

att ta ställning till om de vill ingå i ett läkemedelsregister eller ej.

Riksdagen bör därmed avslå regeringens förslag i denna del.

6. Förslag rörande ställföreträdare för vuxna, punkt 7 (m, kd)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie

Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So7

yrkande 5.

Ställningstagande

Gode män, förvaltare och anhöriga har i dag inte behörighet att i alla

de situationer som propositionen berör föra patientens talan. I

propositionen konstaterar regeringen att genomförandet av de lagar som

föreslås i det betänkande som nyligen presenterats av Utredningen om

förmyndare, gode män och förvaltare kommer att dröja. Vi vill därför

återigen framhålla vikten av att regeringen snarast möjligt återkommer

till riksdagen med förslag som slutligt löser ställföreträdarfrågan.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

7. Nationellt system för patientjournaler, punkt 8 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So7

yrkande 6 och 2004/05:So10 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill på sikt se ett nationellt system för patientjournaler. Systemet

bör bygga på elektronisk journalföring knuten till patienten och inte

till den vårdenhet som patienten besöker. Ett sådant system skulle kunna

innebära en möjlighet att samla all information om den enskilde, bl.a.

uppgifter om dennes läkemedelsförhållanden, på ett ställe. Genom

patientens medgivande kan informationen komma förskrivare och farmaceuter

till del. Vi är medvetna om det uppdrag som Patientdatautredningen för

närvarande arbetar med men anser att regeringen snarast möjligt bör

återkomma till riksdagen med en strategi för att införa heltäckande,

elektroniska patientjournaler.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Förbättrad ekonomisk och medicinsk uppföljning (c)

Kenneth Johansson (c) anför:

Den föreslagna läkemedelsförteckningen skall enligt propositionen endast

användas i syfte att skydda patientsäkerheten. I huvudsak anser jag

detta vara en riktig uppfattning. Mot bakgrund av att läkemedelskostnaderna

visar en mycket stark tendens till ökning är det emellertid även av

största betydelse att förbättra möjligheterna till en korrekt och

effektiv läkemedelsanvändning. Det är också tänkbart att registret skulle

kunna tillföra sjukvårdshuvudmännen information, som kan bidra till en

effektivare kontroll av felaktig läkemedelsförskrivning. Vidare torde

det finnas en stor potential att förbättra den systematiska utvärderingen

av läkemedels effektivitet, biverkningar och interaktion genom samkörning

av data från den föreslagna läkemedelsförteckningen och patientjournaler.

Jag är införstådd med att det i Patientdatautredningens uppdrag ingår

att bl.a. se över frågan om landstingens möjligheter till uppföljning,

utvärdering och kvalitetssäkring. Jag avstår därför från att reservera

mig men kommer att noga följa vad som händer på området och förbehåller

mig rätten att återkomma.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:70 Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om läkemedelsförteckning,

lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,

lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister.

Följdmotioner

2004/05:So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att införa

en läkemedelsförteckning som placeras vid Apoteket AB i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag

om att införa ett samlat läkemedelsregister som hanteras av Socialstyrelsen

i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av informerat samtycke.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om vikten av informationsinsatser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ställföreträdarfrågan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av ett nationellt system för patientjournaler.

2004/05:So8 av Ulla Löfgren och Maud Ekendahl (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att föra in förskrivna läkemedel på ett smartcard.

2004/05:So9 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att lagstiftning och tekniska system bör utformas så

att de kan fungera som en del i ett nationellt hälsonät, kopplade till

digitala journaler m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjligheterna att vidga registrets användningsområde

till att även främja en effektivare kontroll av felaktig läkemedelsförskrivning

och utvärdering av läkemedel skyndsamt bör utredas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att landstingen bör vara registerförare.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på åtgärder

för att förebygga att registeruppgifterna, genom patienternas eget

agerande, används som selekteringsverktyg för arbetsgivare, försäkringsgivare

m.fl.

2004/05:So10 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att landstingen bör handha läkemedelsförteckningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en sjukvårdsgemensam läkemedelsjournal som

fungerar inom hela den svenska sjukvården.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:So234 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om samordning av medicinering.

2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inrättandet av ett patientregister.

2004/05:So456 av Cecilia Wikström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införandet av läkemedelslistor inom äldrevården.

2004/05:So481 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett förskrivarregister avseende utskrivning av receptbelagda

läkemedel bör upprättas.

2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel,

i synnerhet till äldre i särskilda boenden.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om

läkemedelsförteckning

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 § Apoteket Aktiebolag skall för de ändamål som anges i 3 § utföra

automatiserad behandling av personuppgifter i ett särskilt register

över köp av förskrivna läkemedel (läkemedelsförteckning). Med köp avses

i denna lag även förvärv av läkemedel med fullständig kostnadsreducering

enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. 1 § Apoteket Aktiebolag

skall för de ändamål som anges i 3 § utföra automatiserad behandling av

personuppgifter i ett särskilt register över köp av förskrivna läkemedel

(läkemedelsförteckning). Med köp avses i denna lag även förvärv av

läkemedel med fullständig kostnadsreducering.

Apoteket Aktiebolag är personuppgiftsansvarigt för den behandling som

avses i första stycket.