Bet. 2004/05:SOU16

Socialutskottets betänkande

2004/05:SOU16

Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldregenom kompetensutveckling för personalen

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2004/05:94 Kvalitetsutveckling inom

den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling

för personalen samt sju motionsyrkanden som väckts med anledning av

propositionen.

Finansutskottet har avgivit yttrande.

Socialutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag med

den ändringen att lagen bör träda i kraft den 1 juli 2005.

I betänkandet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion 2004/05:So13 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för

kompetensutveckling

Riksdagen antar 1 § regeringens förslag till lag om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:94 i denna del och avslår motionerna

2004/05:So12 yrkande 3 och 2004/05:So13 yrkande 2.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Stöd till andra utförare än kommuner

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So12 yrkande 2 och 2004/05:So13

yrkande 3.

Reservation 3 (m, fp)

4. Anhörigvårdare

Riksdagen avslår motion 2004/05:So12 yrkande 1.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Kriterier för stöd

Riksdagen antar 2 § regeringens förslag till lag om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:94 i denna del och avslår motion

2004/05:So11.

6. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto

av stöd till kommuner för kompetensutveckling i den mån lagförslaget

inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan, med den ändringen att

tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2005.

Stockholm den 10 maj 2005

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine

Pålsson (kd)1Avstår från ställningstagande under punkterna 5 och 6.,

Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark

Pehrsson (m)1, Kerstin Heinemann (fp)1, Conny Öhman (s), Lars U Granberg

(s), Anne Marie Brodén (m)1, Kenneth Johansson (c)1, Christer Engelhardt

(s), Magdalena Andersson (m)1, Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Martin

Nilsson (s), Jan Emanuel Johansson (s) och Marita Aronson (fp)1.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Vid utskottets sammanträde den 26 april 2005 lämnades information om

Kompetensstegens (S 2004:10) organisation och verksamhet av ordföranden

Kerstin Wigzell och kanslichefen Martin Färnsten.

Socialutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig.

Yttrandet (2004/05:FiU1y) återfinns i bilaga 3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller ett förslag som syftar till att i lag reglera

utbetalning av stöd till kommuner för kvalitetsutveckling inom vården

och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen.

I propositionen föreslås att stödet skall tillgodoföras kommunerna genom

kreditering på respektive kommuns skattekonto.

Vidare föreslås att regeringen skall meddela närmare föreskrifter om

stödet.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2005.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund av att riksdagen tidigare vid flera tillfällen godkänt

stöd genom kreditering av skattekonto bör riksdagen avslå ett motionsyrkande

om avslag på propositionen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motionen

I motion So13 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen avslår

proposition 2004/05:94 (yrkande 1). Motionärerna anför att förslaget i

propositionen är ett exempel på hur regeringen tar ytterligare steg i

den process som pågått under lång tid och som innebär en underminering

av det nuvarande budgetsystemet. Motionärerna refererar bl.a. till

Riksrevisionens rapport Utgift eller inkomstavdrag? - regeringens hantering

av det tillfälliga sysselsättningsstödet (RiR 2004:26).

Bakgrund

Mot bakgrund av rapporten Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning

inom vård och omsorg (S2004/4695/ST) aviserade regeringen i budgetpropositionen

för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9) att medel, genom kreditering på

skattekonto, skulle tillföras kommunerna för att ge anställda inom vård

och äldreomsorg möjligheter till kompetensutveckling (s. 142). Inom

Regeringskansliet har sedan upprättats en promemoria Kvalitetsutveckling

inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling

för personalen, vilken ligger till grund för propositionen.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet anför i yttrande 2004/05:FiU1y bl.a. att det nu aktuella

förslaget om stöd till kompetensutveckling inom vård och omsorg

överensstämmer med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005.

Vid behandlingen av denna riktade riksdagen enligt finansutskottet

inte någon kritik mot regeringens planer. Den samlade statsfinansiella

belastningen av förslaget beräknas uppgå till sammanlagt 1 050 miljoner

kronor under tre år, vilket beaktades i budgetpropositionen. Finansutskottet

anför att den nu aktuella propositionen således inte får några

statsfinansiella konsekvenser i förhållande till vad som tidigare beräknats.

Vidare framhåller finansutskottet att metoden att kreditera skattekontot

har använts flera gånger tidigare och att riksdagen har godkänt en sådan

hantering. Finansutskottet anser att socialutskottet bör avstyrka motion

So13 (fp) yrkande 1.

Socialutskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar satsningen på kvalitetsutveckling inom vården och

omsorgen om äldre. Utskottet konstaterar att stöd genom kreditering av

skattekonto med riksdagens godkännande har använts vid flera tillfällen.

Socialutskottet delar finansutskottets bedömning och finner inte

anledning att nu föreslå riksdagen att frångå sin tidigare inställning.

Motion So13 (fp) yrkande 1 avstyrks därför.

Stöd till kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om

äldre via kreditering på skattekonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta 1 § regeringens förslag till lag om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling. Detta mot

bakgrund av att regeringens redovisning av stödet får anses väl tillgodose

kraven på tydlighet och transparens i den statliga redovisningen. Två

motionsyrkanden om regeringens redovisning av stödet bör därmed avslås.

Mot bakgrund av att målgruppen för satsningen i propositionen anges

vara alla som arbetar inom den primärkommunala, av socialtjänstlagen

(2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) styrda, vården och

omsorgen om äldre oavsett driftsform bör riksdagen avslå två motionsyrkanden

om att stödet skall komma andra vårdgivare än kommuner till godo.

Riksdagen bör vidare avslå ett motionsyrkande med en begäran om att

regeringen skall återkomma med förslag som syftar till att förbättra

situationen för anhörigvårdare. Detta mot bakgrund av att riksdagen

nyligen lämnat ett tillkännagivande med liknande innehåll till regeringen.

Jämför reservationerna 2 (m, fp, kd, c), 3 (m, fp) och 4 (m, fp, kd,

c).

Propositionen

Stöd till kvalitetsutveckling genom kompetensutveckling

I propositionen föreslår regeringen en flerårig satsning på kvalitetsutveckling

inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling

för personalen. Satsningen skall pågå under perioden 2005-2007.

Målgrupperna för den föreslagna satsningen är enligt regeringen alla

som arbetar inom den primärkommunala, av socialtjänstlagen (2001:453)

och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) styrda, vården och omsorgen om

äldre, oavsett driftsform. Det gäller enligt regeringen i första hand

den personal som arbetar med och nära de äldre, dvs. i första hand

vårdbiträden och undersköterskor, men även arbets- och verksamhetsledare.

Regeringen anför att behoven av kompetensutveckling varierar mellan

kommunerna i landet beroende på bl.a. storlek, ekonomiska förutsättningar

samt demografisk och social befolkningsstruktur. Förstärkningen av

kommunernas kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete kan omfatta stöd

till bl.a. arbetsplatsförlagd utbildning, utveckling av utbildning

anpassad till äldreomsorgens förändrade och framtida behov, att få fler

män att välja vården och omsorgen om äldre som yrke, att synliggöra

karriärvägar, att använda IT, ledarskapsutveckling, handledarutbildning

samt arbetsorganisatoriska reformer.

Stödet tillförs via kreditering på skattekonto

Regeringen föreslår att stödet skall tillgodoföras kommunerna genom

kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt 3

kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483). Regeringen erinrar om att

detta aviserats i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1).

Regeringen anför att lagen (1996:1059) om statsbudgeten som huvudregel

föreskriver att inkomster och utgifter skall budgeteras brutto på

statsbudgeten. Detta hindrar dock enligt regeringen inte att regeringen

på ett avgränsat område, som det nu aktuella, kan föreslå riksdagen att

genom en särskild lag besluta om särskilda regler. Regeringen hänvisar

till att metoden - att ge stöd genom kreditering på skattekonto - har

använts tidigare för andra former av stöd, bl.a. anställningsstöd och

sjöfartsstöd, och för investeringsstimulans.

Syftet med krediteringen är enligt regeringen att kommunen skall kunna

minska sin aktuella skatteinbetalning med det belopp som stödet omfattar.

Motionerna

I motion So12 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen

begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att förbättra

situationen för anhörigvårdare (yrkande 1), att regeringen återkommer

med förslag som syftar till att öka mångfalden inom offentlig sektor

(yrkande 2) och att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om kreditering av kommunernas skattekonton

(yrkande 3). Motionärerna anför att den valda finansieringsmetoden är

en form av statlig skatteplanering som syftar till att dölja det verkliga

skattetrycket.

I motion So13 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen begär

att regeringen i tilläggsbudget under våren lägger fram förslag om stöd

till kvalitetsutveckling och omsorgsgaranti inom vård och omsorg om

äldre och därvid anger finansiering så att förslaget kan träda i kraft

den 1 juni 2005 (yrkande 2). Vidare yrkas i motionen att riksdagen begär

att regeringen utformar det nya förslaget så att det tydligt framgår

att stöd kan ges även till andra utförare än kommuner (yrkande 3).

Bakgrund och tidigare behandling

Stöd till anhörigvård

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9) har regeringen

anfört att den har analyserat frågan om en eventuell lagreglering av

stöd till anhöriga och vilka konsekvenser ett sådant förslag skulle få

samt att regeringen bedömer att det för närvarande inte bör genomföras

en lagändring (s. 148). Regeringen anförde också att det under åren

2005-2007 avsätts 25 miljoner kronor per år för fortsatt utveckling av

stödformer för anhöriga.

Vid utskottets behandling av budgetpropositionen och tre följdmotioner

om anhörigstöd i betänkande 2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg m.m. föreslog utskottet återigen ett

tillkännagivande till regeringen. Utskottet anförde följande (s. 92):

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att det behövs en kraftfull

utveckling av olika former för avlastning, stöd och utbildning till

närstående. Det påbörjade utvecklingsarbetet måste fortsätta och

vidareutvecklas. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen,

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet under 2004 påbörjat

diskussioner om hur stödet till anhöriga skall kunna fortsätta och

utvecklas i kommuner och landsting. Målsättningen är att åstadkomma ett

långsiktigt utvecklingsarbete som löpande följs upp och utvärderas. -

- -

Utskottet erinrar om att det i de av riksdagen godkända tillkännagivandena

(bet. 2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4) begärde en återrapport med dels

en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en lagreglering av stödet

till anhöriga, dels om olika alternativa lagregleringar i avsikt att

stödja anhöriga, dels med förslag till insatser för att ytterligare

säkerställa och stärka stödet till anhöriga. Utskottet anser att regeringen

skyndsamt skall bereda och presentera förslag till insatser för att

säkerställa och stärka stödet till anhöriga i enlighet med tidigare

gjorda tillkännagivanden. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

bifall till motion - - - och delvis bifall till motionerna - - - och -

- - som sin mening ge regeringen till känna.

Mot utskottets förslag till riksdagsbeslut reserverade sig m, kd, fp

och c. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:114).

I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:542) den 15 december om

kompetenslyft för anhörigvårdarna anförde statsrådet Ylva Johansson bl.

a. följande:

Regeringen anser det angeläget att anhörigas situation uppmärksammas

och att deras insatser värdesätts. Särskilda stimulansbidrag har utgått

under de senaste åren. Kommunerna har genom Anhörig 300, som utgick

under åren 1999-2001, utvecklat en mängd stödformer för anhörigvårdare.

I många kommuner finns nu anhörigcentraler eller träffpunkter med

verksamhet för anhörigvårdare. Där har anhörigvårdare möjlighet att träffa

andra i liknande situation och delta i olika aktiviteter som exempelvis

anhörigcirklar där bland annat kunskap om olika sjukdomstillstånd ges.

I de flesta kommuner har stimulansbidraget inneburit att medvetenheten

om de anhörigas situation ökat väsentligt och förbättrat möjligheterna

för anhörigvårdare att få stöd från samhället.

Driftsformer

Från Kompetensstegen (S 2004:10) har inhämtats att stödberättigade

aktiviteter bör utvecklas i dialog och samverkan med pensionärs- och

anhörigorganisationer. Aktiviteterna kan enligt Kompetensstegen utvecklas

och genomföras i samverkan med andra aktörer, exempelvis landstinget,

privata vård- och omsorgsföretag eller ideella krafter.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet anför i yttrande 2004/05:FiU1y bl.a. att utskottet vid

behandlingen av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och

landsting (bet. 2001/02:FiU25) understrukit vikten av en transparent

och tydlig redovisning i budgeten. Finansutskottet anför att det då

ansett att regeringens redovisning under inkomstgruppen 1700 Nedsättning

av skatter väl tillgodoser de grundläggande principerna om transparens

i den statliga redovisningen. Även det nu aktuella stödet är enligt

finansutskottet på samma sätt tydligt redovisat och utskottet ser därmed

inte någon anledning att göra en annan bedömning av stödets utformning.

Finansutskottet har således inget att invända mot den budgetmässiga

hanteringen av stödet för kompetensutveckling inom vården och äldreomsorgen

och anser att socialutskottet därmed bör avstyrka motion So12 (m) yrkande

3. Finansutskottet påpekar emellertid att den valda formen för stödet

utgör ett undantag från budgetlagens huvudprincip om bruttoredovisning.

Finansutskottet anför att utskottet anser att principen om bruttoredovisning

är ett viktigt inslag i budgetlagen och i den reviderade budgetprocess

som sedan slutet av 1990-talet har bidragit till att upprätthålla sunda

offentliga finanser. Avsteg från bruttoredovisningsprincipen bör enligt

finansutskottet göras restriktivt och utskottet anser att det vore

önskvärt att regeringen framgent motiverar sådana undantag på ett tydligare

sätt än i den nu aktuella propositionen.

Socialutskottets ställningstagande

Som utskottet ovan anfört välkomnar utskottet den aktuella satsningen.

När det gäller redovisningsmetoden instämmer socialutskottet i

finansutskottets uppfattning, vilket bl.a. innebär att redovisning av stödet

enligt utskottet får anses väl tillgodose kraven på tydlighet och

transparens i den statliga redovisningen. Riksdagen bör därmed anta 1 §

regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd till

kommuner för kompetensutveckling. Motionerna So12 (m) yrkande 3 och

So13 (fp) yrkande 2 avstyrks.

I ett par motionsyrkanden framförs att stödet bör komma andra vårdgivare

än kommuner till godo. I propositionen anförs att målgruppen för satsningen

är alla som arbetar inom den primärkommunala, av socialtjänstlagen

(2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) styrda, vården och

omsorgen om äldre oavsett driftsform. Mot bakgrund härav får motionerna

So12 (m) yrkande 2 och So13 (fp) yrkande 3 anses i vart fall delvis

tillgodosedda.

I ett motionsyrkande anförs att riksdagen skall begära att regeringen

återkommer med förslag som syftar till att förbättra situationen för

anhörigvårdare. Mot bakgrund av att riksdagen senast hösten 2004 på

förslag av utskottet (bet. 2004/05:SoU1 s. 92) har lämnat ett

tillkännagivande till regeringen avseende förslag till insatser för att

säkerställa och stärka stödet till anhöriga anser utskottet att något

riksdagsinitiativ inte behövs nu. Utskottet avstyrker därmed motion

So12 (m) yrkande 1.

Kriterier för stöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta 2 § regeringens förslag till lag om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling och avslå en

motion om heltidstjänster som kriterium för stöd. Utskottet föreslår

därmed att riksdagen ställer sig bakom förslaget att regeringen meddelar

närmare föreskrifter om det aktuella stödet.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen skall meddela närmare föreskrifter

om det stöd som skall krediteras skattekonto.

Regeringen anför i propositionen att en kommitté - Kompetensstegen (S

2004:10) - med uppgift att bl.a. utveckla principer och utarbeta strategier

för stöd till kommunerna tillsatts den 18 november 2004. Kompetensstegen

skall enligt regeringen ansvara för att ta fram underlag och förslag

till beslut om stöd samt för att följa upp effekter av insatt stöd.

Härutöver skall enligt regeringen även en extern utvärdering göras för

att säkerställa en noggrann prövning av att medlen använts på ett

effektivt sätt. Regeringen anför att den avser att i förordning meddela

närmare föreskrifter om formerna för den externa utvärderingen.

Vidare anför regeringen att den avser att meddela närmare föreskrifter

om kriterier för stöd och om ansöknings- och utbetalningsförfarandet.

Motionen

I

motion So11 av Christina Axelsson och Sonia Karlsson (s) yrkas att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att Kompetensstegen inför ett kriterium för att få fler

heltidstjänster i vård och omsorg.

Aktuellt

Den av regeringen tillsatta Heltidsutredningen (N 2004:10) har enligt

direktiven i uppdrag att utreda hur rätten till heltidsanställning skall

stärkas (dir. 2004:50). Utredaren skall överväga om det bör införas en

reglering som begränsar arbetsgivares möjlighet att anställa på deltid

till fall då det är motiverat med hänsyn till t.ex. verksamhetens behov.

I utredningens direktiv anförs att det främst är inom vård- och

omsorgssektorn samt handeln och restaurangbranschen som det finns problem

med deltidsarbetslöshet. Uppdraget skall slutredovisas under sista delen

av 2005.

Från Kompetensstegen (S 2004:10) har inhämtats att avsikten är att ge

stöd till kommuner som bedriver eller avser att inleda ett långsiktigt

arbete med att skapa hållbara system för verksamhetsnära kvalitets- och

kompetensutveckling som en integrerad del i den ordinarie verksamheten.

Huvudprincipen är enligt Kompetensstegen att stöd skall ges till

kostnader för själva kvalitets- och kompetensutvecklingsinsatserna, medan

kommunen själv ansvarar för övriga kostnader såsom exempelvis arbetstid.

Undantag kan ges för exempelvis gemensamma moment i kompetensutveckling

av arbetslag eller för initierings- och utvärderingsfasen av vissa

insatser.

Socialutskottets ställningstagande

I motion So11 (s) påtalas behovet av att få fram fler heltidstjänster

inom vården och omsorgen och att detta skall vara ett kriterium för

stöd. Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter. Utskottet

kan emellertid konstatera att frågeställningen som sådan innefattas i

det uppdrag som givits Heltidsutredningen. Den närmare utformningen av

det aktuella stödet för kompetensutveckling skall enligt propositionen

ske genom att regeringen meddelar föreskrifter. Utskottet ställer sig

bakom den föreslagna ordningen. Därmed föreslår utskottet att riksdagen

antar 2 § regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av

stöd till kommuner för kompetensutveckling. Motionen avstyrks.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling

i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,

dock med den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 juli 2005.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen, punkt 1 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen bifaller motion 2004/05:So13 yrkande 1.

Ställningstagande

Liksom majoriteten i utskottet välkomnar vi satsningen på kvalitets-

och kompetensutveckling inom vården och omsorgen om äldre. Vi anser

dock att det sätt på vilket regeringen föreslår att stödet skall genomföras

utgör ett exempel på hur regeringen tar ett ytterligare steg i den

process som pågått under lång tid och som innebär en underminering av

det nuvarande budgetsystemet. Den nya budgetordning som infördes 1997

syftade till att få bättre kontroll över statens utgifter och till att

undvika uppkomsten av stora underskott. Den nu föreliggande propositionen

utgör enligt vår uppfattning ett tydligt exempel på att regeringen inte

respekterar budgetlagen. Vi anser därför att propositionen skall avslås.

2. Kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för

kompetensutveckling,

punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår 1 § i regeringens förslag till lag om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling samt tillkännager

för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:So12 yrkande 3 och avslår proposition

2004/05:94 i denna del och motion 2004/05:So13 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi välkomnar regeringens förslag till satsning på kvalitets- och

kompetensutveckling inom vården och omsorgen om äldre. Vi anser dock att

den budgetmässiga lösning som regeringen föreslår är oacceptabel. Stödet

skall enligt regeringens förslag ges i form av kreditering av kommunernas

skattekonton - en metod som används för att möjliggöra nya offentliga

utgifter utan att de behöver begränsas av statens utgiftstak. Regeringens

svårigheter att prioritera har enligt vår uppfattning lett till ett

systematiskt omvandlande av utgifter till nedsättningar av inkomster.

Innebörden av en sådan hantering är att utgiftstaket kringgås, att

respekten för budgetlagen ytterligare undermineras och att det verkliga

skattetrycket döljs. Genom att omvandla stöd, bidrag o.d. som enligt

budgetlagen borde ha redovisats som utgifter till minskade inkomster

kan regeringen i praktiken fortsätta med en sådan utgiftspolitik som

konstruktionen med utgiftstak var avsedd att förhindra. Det aktuella

förslaget utgör en direkt parallell till sysselsättningsstödet till

kommuner och landsting vilket Riksrevisionen nyligen kritiserat i skarpa

ordalag (RiR 2004:26). Riksrevisionen anser att en fortsatt expansion

av skattekrediteringar av samma slag som sysselsättningsstödet riskerar

att urholka utgiftstakets betydelse för statsfinanserna. Regeringen har

enligt vår bedömning uppenbarligen inte tagit intryck av Riksrevisionens

kritik. Vi anser att respekten för budgetlagen måste återupprättas.

Utgifter skall redovisas som utgifter och inte som olika slags

inkomstminskningar. Som vi inledningsvis anfört välkomnar vi satsningen som

sådan. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där stödet

redovisas enligt budgetlagens huvudregel, dvs. som en utgift finansierad

genom prioriteringar bland övriga utgifter. Vad vi nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

3. Stöd till andra utförare än kommuner, punkt 3 (m, fp)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie

Brodén (m), Magdalena Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So12 yrkande

2 och 2004/05:So13 yrkande 3.

Ställningstagande

Kvaliteten inom äldrevården handlar enligt vår uppfattning inte enbart

om kompetensutveckling av personalen. Vi anser att en orsak till dagens

brister är att kommunerna saknar det ekonomiska utrymme som behövs för

att uppfylla de personalpolitiska krav som kan ställas på dem som

arbetsgivare. Vi är samtidigt övertygade om att kommunernas monopolmakt

som arbetsgivare också bidrar till att personalen inte får det stöd och

den hjälp till förkovran som tillkommer personal på arbetsmarknader som

präglas av större pluralism. Ett viktigt steg för att förbättra situationen

kan därför vara att verka för en större mångfald av arbetsgivare inom

vård och omsorg. Det är därför också av central betydelse att det nu

aktuella stödet kommer andra vårdgivare än kommuner till godo. Vi anser

att riksdagen därför bör ålägga regeringen att följa upp att stödet

faktiskt kommer även andra utförare till godo. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Anhörigvårdare, punkt 4 (m, fp, kd, c)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena

Andersson (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So12 yrkande 1.

Ställningstagande

Anhörigvårdarna berörs inte av regeringens kompetensutvecklingsprogram.

Anhörigvårdarna bidrar på många sätt till att avlasta den offentligt

finansierade omsorgen och förtjänar enligt oss att bemötas därefter.

Enligt Socialstyrelsen utförs ca 70 % av all vård i hemmet av anhöriga.

Uppskattningsvis gör 250 000 anhöriga väsentliga insatser för att äldre

sjuka skall kunna vara kvar i hemmet och 50 000 anhöriga utför oersättliga

insatser. När andelen äldre som får hemtjänst eller plats i särskilt

boende minskar ökar anhörigas och närståendes insatser väsentligt. Vi

anser att det i regeringens budget saknas tillräckliga satsningar på

förbättringar för anhöriga som vårdar sina nära. Vi föreslår att regeringen

ges i uppdrag att utforma ett riktat årligt stöd för att stärka

anhörigvårdarnas situation. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Kriterier för stöd, punkt 5 (mp)

Jan Lindholm (mp) anför:

Jag delar utskottets ställningstagande att riksdagen skall ställa sig

bakom förslaget att regeringen meddelar närmare föreskrifter om stödet.

Jag avstår därför från att reservera mig men vill framhålla ett par

dimensioner som är särskilt viktiga när det gäller innehållet i den

kvalitets- och kompetensutveckling som kommunerna med hjälp av det

aktuella stödet skall genomföra. Jämställdhetshänsyn och etnisk hänsyn

är enligt min uppfattning viktiga frågor när vården och omsorgen om

äldre skall kvalitetsutvecklas. På dessa områden anser jag att kunskaperna

behöver öka och arbetsmetoderna utvecklas. Det handlar inte enbart om

att få fler män att arbeta inom omsorgerna utan även att fördjupa

förståelsen av betydelsen att förmå fler män att välja yrkesområdet. Att

vårdtagarna i ökad utsträckning har olika etniskt ursprung ställer även

krav på att vårdgivaren kan möta de olika behov som följer av dessa

olika etniciteter. Kunskap och erfarenhet från olika kulturtraditioner

är en tillgång som jag anser skall tas till vara i kompetensutvecklingen.

Min förhoppning är att utbildningsformer som särskilt synliggör dessa

frågor prioriteras. Jag avser att följa utvecklingen av stödet med

avseende på det anförda.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:94 Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården

och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för kompetensutveckling.

Följdmotioner

2004/05:So11 av Christina Axelsson och Sonia Karlsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att Kompetensstegen inför ett kriterium för att få

fler heltidstjänster i vård och omsorg.

2004/05:So12 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar

till att förbättra situationen för anhörigvårdare i enlighet med vad

som i motionen anförs.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar

till att öka mångfalden inom offentlig sektor i enlighet med vad som i

motionen anförs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om kreditering av kommunernas skattekonton.

2004/05:So13 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:94.

2. Riksdagen begär att regeringen i tilläggsbudget under våren lägger

fram förslag om stöd till kvalitetsutveckling och omsorgsgaranti inom

vård och omsorg om äldre och därvid anger finansiering så att förslaget

kan träda i kraft den 1 juni 2005.

3. Riksdagen begär att regeringen utformar det nya förslaget så att det

tydligt framgår att stöd kan ges även till andra utförare än kommuner.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande 2004/05:FiU1y