Bet. 2004/05:SOU8

Socialutskottets betänkande

2004/05:SOU8

Transplantationer räddar liv

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2003/04:179

Transplantationer räddar liv samt fyra

motionsyrkanden som väckts med anledning av

propositionen. Vidare behandlas 20 motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2003 och nio

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

att ändra lagen (1995:831) om transplantation m.m.

så att regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer (Socialstyrelsen) får föreskriva att sjuk-

hus och enheter där ingrepp för transplantation

enligt lagen får utföras skall ha tillgång till en

donationsansvarig läkare och en kontaktansvarig

sjuksköterska med uppgift att förbereda för

donationer och ge stöd och information till avlidnas

närstående. Lagändringen föreslås träda i kraft den

1 januari 2005.

Utskottet ställer sig också positivt till att det

vid Socialstyrelsen inrättas ett nationellt råd för

organ- och vävnadsdonation som skall ha ett tydligt

ansvar på nationell nivå för frågor om donation av

organ och vävnader.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 3 reservationer och 1 särskilt

yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Legala ställföreträdares behörighet

Riksdagen avslår motion 2004/05:So2.

Reservation 1 (m, kd)

2. Ett nationellt råd för organ- och

vävnadsdonation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So454

yrkande 2, 2003/04:So473 yrkande 2, 2003/04:So513

yrkande 9 och 2004/05:So211 yrkande 2.

3. Stöd till anhöriga m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1995:831) om transplantation

m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:179 och avslår motionerna 2003/04:So377

yrkande 1, 2003/04:So382 yrkande 2, 2003/04:So442

yrkande 3, 2003/04:So454 yrkande 3 och

2004/05:So361 yrkande 1.

4. Fler intensivvårdsplatser

Riksdagen avslår motion 2003/04:So382 yrkande

1.

5. Former för att tillkännage inställningen

till organ- och vävnadsdonation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So224,

2003/04:So442 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So454

yrkande 1, 2003/04:So584, 2003/04:So633,

2004/05:So3 yrkandena 1-3, 2004/05:So315,

2004/05:So435, 2004/05: So650 och 2004/05:T213.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

6. Ersättningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So306,

2003/04:So377 yrkandena 2 och 3, 2003/04:So473

yrkande 1, 2003/04:So632, 2004/05:So211 yrkande

1, 2004/05:So305 och 2004/05:So361 yrkande 2.

Stockholm den 9 november 2004

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina

Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Anne Marie

Brodén (m), Marina Pettersson (s), Erik Ullenhag

(fp), Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson

(m), Elina Linna (v), Martin Nilsson (s), Marita

Aronson (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Lindholm

(mp) och Christer Erlandsson (s).

2004/05

SoU8

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Till grund för propositionen ligger en inom

Socialdepartementet upprättad promemoria enligt

vilken en utredare gavs i uppdrag att överväga

åtgärder som kan leda till en bättre tillgång till

organ för transplantation. Uppdraget redovisades i

november 2003 i en promemoria, Transplantationer

räddar liv (Ds 2003:57, nedan benämnd utredningen).

Utskottet uppvaktades den 26 oktober 2004 av

företrädare för projektet livsviktigt

(Landstingsförbundets nationella informationsarbete

för organ- och vävnadsdonation).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor som gäller donation

av organ och vävnader från avlidna människor för

transplantation. Lagen (1995:831) om transplantation

m.m. föreslås ändrad så att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer (Socialstyrelsen)

får föreskriva att sjukhus och enheter där ingrepp

för transplantation enligt lagen får utföras skall

ha tillgång till en donationsansvarig läkare och en

kontaktansvarig sjuksköterska med uppgift att

förbereda för donationer och ge stöd och information

till avlidnas närstående. Lagändringen föreslås

träda i kraft den 1 januari 2005.

Det bedöms att samtyckesreglerna i lagen bör vara

oförändrade.

Vid Socialstyrelsen kommer att inrättas ett

nationellt råd för organ- och vävnadsdonation. Detta

skall ha ett tydligt ansvar på nationell nivå för

frågor om donation av organ och vävnader. Rådet

skall vara en central kunskapsbank i donations- och

transplantationsfrågor samt ha en opinionsbildande

roll och svara för att allmänheten får en

kontinuerlig information om organdonation och om

vikten av att så många som möjligt tar ställning i

donationsfrågan. Till rådets uppgifter skall också

bl.a. höra att följa utvecklingen inom sjukvården i

donations- och transplantationsfrågor och ta de

initiativ denna kan ge anledning till.

Det nuvarande Donationsregistret vid

Socialstyrelsen kommer i fortsättningen att föras av

Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation.

Rådet kommer också att ta över ansvaret för de

nuvarande donationskorten som Socialstyrelsen

tillhandahåller. Dessa skall tills vidare behållas i

sin nuvarande roll och utformning.

Avsikten är att det i avtalet mellan staten och

Apoteket AB om bolagets verksamhet skall läggas in

ett nationellt ansvar för informationsförsörjningen

när det gäller donation och transplantation av organ

och vävnader. Det kommer att överlämnas åt

Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation att

närmare utreda omfattningen och innehållet i bola-

gets uppdrag.

Information om organdonation och anmälningar till

Socialstyrelsens donationsregister bör kunna lämnas

i olika sammanhang av bl.a. Försäkringskassan. Det

får ankomma på Nationella rådet för organ- och

vävnadsdonation att tillsammans med berörda

myndigheter överväga den närmare utformningen av

dessa och liknande insatser.

Utskottets överväganden

Samtyckesreglerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om legala

ställföreträdares behörighet i hälso- och

sjukvården. Utskottet konstaterar att frågan

för närvarande är föremål för utredning och

att utredningens kommande förslag inte bör

föregripas.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Regeringen anför att reglerna om samtycke till dona-

tion av organ och vävnader i den svenska

transplantationslagen brukar sägas vara ett uttryck

för principen om presumerat eller förmodat samtycke.

Reglerna innebär först och främst att om den avlidne

har tillkännagett sin inställning till att efter

döden donera sina organ, är det detta som gäller.

Har han eller hon motsatt sig ingrepp, skall detta

självfallet respekteras. Vill han eller hon å andra

sidan donera sina organ, har de närståendes

uppfattning i princip ingen betydelse.

Om den avlidnes inställning inte är känd, betyder

principen om förmodat samtycke att man skall kunna

utgå från att den avlidne var villig att donera. Men

de närstående har då rätt att neka samtycke.

Något uttalat samtycke från de närstående behövs

inte om den avlidnes inställning är okänd. Det

räcker med att de närstående inte motsätter sig

ingreppet, men kravet är då att någon av dem skall

vara underrättad om detta och om rätten att förbjuda

det.

I uppdraget till utredningen framhölls - med tanke

på den diskussion som Statens medicinsk-etiska råd

hade initierat om några olika aspekter kring

samtyckesförfarandet vid organdonation - att någon

allmän översyn av reglerna för samtycke inte var

aktuell. Enligt regeringen finns det också skäl att

tro att hur viktiga samtyckesreglerna än är för

allmänhetens förtroende för verksamheten med

transplantation av organ från avlidna personer, har

reglernas närmare utformning när allt kommer omkring

inte ensamma någon avgörande roll. Stor betydelse

har vårdens bemötande av de anhöriga och det stöd

vården kan ge i en svår situation.

Det finns enligt regeringens mening inte anledning

i detta sammanhang att överväga några ändringar i

samtyckesreglerna. Som Statens medicinsk-etiska råd

har framhållit krävs det ett fylligare underlag än

det som nu föreligger om man skall ändra något i

reglerna. Detta gäller även en sådan ändring i

förtydligande syfte som under remissbehandlingen har

föreslagits av Socialstyrelsen, dvs. att

transplantationslagen skulle kunna förtydligas när

det gäller möjligheterna för de anhöriga till en

avliden att motsätta sig ett ingrepp. Den fortsatta

diskussionen får enligt regeringens uppfattning

utvisa om det finns behov av att senare vidta några

ändringar i de samtyckesregler som nu finns i

transplantationslagen.

Enligt utredningen har man emellertid i den

allmänna debatten ifrågasatt en del formuleringar i

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd,

SOSFS 1997:4, som handlar om hur samtyckesreglerna

skall uttolkas i olika situationer, bl.a. i det fall

den avlidne har förklarat sig villig att donera men

de närstående framför invändningar mot detta.

Utredaren erinrar om att det norska

Helsedepartementet år 2003 sände en rundskrivelse

till sjukhusen i Norge om precisering av regelverket

som gäller organdonation och samtycke. Syftet med

skrivelsen var bl.a. att medverka till att den

avlidnes vilja blir respekterad när han eller hon

gett uttryck för sin hållning i frågan och klargöra

förhållandet mellan en viljeyttring från den avlidne

och en eventuellt motstridande uppfattning hos den

avlidnes närmaste.

Regeringen anser i likhet med utredaren och

flertalet remissinstanser att det också för oss i

Sverige kan finnas anledning att mot bakgrund av de

erfarenheter som vunnits sedan föreskrifterna och de

allmänna råden på området kom ut nu göra en

genomgång för att se om det behövs vissa

klarlägganden. Denna genomgång bör Socialstyrelsen

göra efter samråd med Statens medicinsk-etiska råd.

Pågående arbete

Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare

skall enligt sina direktiv bl.a. behandla frågan om

god man, förvaltare eller någon ny form av legal

ställföreträdare skall kunna lämna samtycke till

åtgärder inom hälso- och sjukvård, socialtjänst

eller forskning för personer som på grund av

sjukdom, psykisk störning eller liknande inte själva

förmår att ge samtycke (dir. 2002:55). Utredningen

beräknas avsluta sitt arbete den 1 december 2004.

Motionen

I motion 2004/05:So2 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs att regeringen snarast återkommer

till riksdagen med ett lagförslag rörande

ställföreträdarfrågan. Motionärerna anför att svensk

rätt i dag saknar klara bestämmelser om legala

ställföreträdares behörighet i hälso- och

sjukvårdssammanhang samt att detta kan leda till att

patientens rättssäkerhet minskar och att alla inte

medges likvärdig vård.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas inställning att frågan

om legala ställföreträdares behörighet i hälso- och

sjukvårdssammanhang är väsentlig. Denna fråga är

emellertid för närvarande föremål för utredning.

Enligt utskottets mening bör utredningens kommande

förslag inte föregripas. Motion 2004/05:So2 (m)

avstyrks med det anförda.

Nationellt råd för organ- och

vävnadsdonation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om information

och opinionsbildning. Utskottet ser positivt

på förslaget att inrätta ett nationellt råd

för organ- och vävnadsdonation och

konstaterar att rådet enligt förslaget bl.a.

skall ha en opinionsbildande roll.

Riksdagen bör vidare anta förslaget till lag

om ändring i lagen (1995:831) om

transplantation m.m. som innebär att

regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får föreskriva att ett sådant

sjukhus eller en sådan enhet där ingrepp för

transplantation får utföras skall ha tillgång

till en donationsansvarig läkare och

kontaktansvarig sjuksköterska med uppgift att

förbereda för donationer och ge stöd och

information till avlidnas närstående.

Propositionen

I propositionen anförs att det bör inrättas ett

nationellt råd för organ- och vävnadsdonation vid

Socialstyrelsen. Rådet bör ha en styrelse med

representanter utsedda av regeringen, bl.a. på

förslag av Socialstyrelsen, Landstingsförbundet,

Svenska Läkaresällskapet och Svensk

sjuksköterskeförening. Rådet bör ha en relativt

liten fast personalstyrka.

Till rådets uppgifter bör höra att

- vara en central kunskapsbank i donations- och

transplantationsfrågor,

-

- ha en opinionsbildande roll och svara för att

allmänheten och massmedier får kontinuerlig

information i donationsfrågor,

-

- följa utvecklingen inom sjukvården i donations-

och transplantationsfrågor och ta de initiativ

denna kan ge anledning till,

-

- utforma vissa gemensamma riktlinjer för arbetet

som donationsansvarig läkare och kontaktansvarig

sjuksköterska,

-

- medverka i kvalitetssäkring på området och i

utbildning av personal som arbetar med

organdonationer,

-

- medverka i framtagandet av nyckeltal inom området,

-

- ge vägledning i hithörande etiska frågor, i

förekommande fall i samverkan med Statens

medicinsk-etiska råd samt

-

- på central nivå svara för internationella

kontakter.

-

I propositionen föreslås också att lagen (1995:831)

om transplantation m.m. skall kompletteras med en

bestämmelse om att regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer (Socialstyrelsen) får

föreskriva att ett sådant sjukhus eller en sådan

enhet där ingrepp för transplantation enligt lagen

får utföras skall ha tillgång till en

donationsansvarig läkare och en kontaktansvarig

sjuksköterska med uppgift att förbereda för

donationer och ge stöd och information till avlidnas

närstående. Vidare föreslås att det nationella rådet

för organ- och vävnadsdonation bör utarbeta vissa

kompletterande riktlinjer för detta arbete i form av

rekommendationer.

Motionerna

I motion 2003/04:So473 av Hillevi Engström (m)

begärs ett tillkännagivande om att

opinionsbildningen bör öka för att förmå fler att ta

ställning för organdonation (yrkande 2). Ett

likalydande yrkande framställs i motion 2004/05:

So211 yrkande 2 av samma motionär.

I motion 2003/04:So513 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om information om

organdonation (yrkande 9). Motionärerna anför att

det är viktigt att upplysning om organdonationer

pågår oavbrutet.

I motion 2003/04:So454 av Erik Ullenhag och Karin

Pilsäter (fp) begärs ett tillkännagivande om att

sätta upp ett mål för anslutningsgraden till

donationsregistret till 80 % av befolkningen

(yrkande 2). Motionärerna anför att regeringen bör

ge Socialstyrelsen i uppdrag att arbeta utifrån

målsättningen att 80 % av svenska folket skall vara

infört i Donationsregistret senast 2010. I yrkande 3

begärs att regeringen tillsätter en utredning för

att se över rutinerna för samtal med anhöriga om

organdonation.

I motion 2003/04:So442 av Ragni Marcelind (kd)

begärs ett tillkänna-givande om specialteam som

identifierar potentiella donatorer och tar fram

tillstånd till organdonation (yrkande 3).

I motion 2003/04:So377 av Margareta Andersson och

Viviann Gerdin (c) begärs ett tillkännagivande om

att inrätta speciella team för att ta hand om

anhöriga till avlidna organdonatorer (yrkande 1).

I motion 2004/05:So361 av Annika Qarlsson och

Birgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om

att kunskapen om organdonationer bör höjas på de

sjukhus som har rätt att utföra transplantationer

(yrkande 1).

I motion 2003/04:So382 av Sonja Fransson (s)

begärs ett tillkännagivande om att öka tillgången

till fler intensivvårdsplatser så att det finns

plats för möjliga organdonatorer (yrkande 1). Vidare

begärs i yrkande 2 ett tillkänna-givande om att

bilda särskilda kristeam som kan samtala med och

hjälpa den avlidnes anhöriga vid organdonation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på regeringens förslag att

inrätta ett nationellt råd för organ- och

vävnadsdonation vid Socialstyrelsen. Rådet skall

enligt förslaget bl.a. ha en opinionsbildande roll

och svara för att allmänheten och massmedier får

kontinuerlig information i donationsfrågor. Enligt

utskottets uppfattning får motionerna 2003/04:So473

(m) yrkande 2, 2003/04:So454 (fp) yrkande 2,

2003/04:So513 (fp) yrkande 9 och 2004/05:So211 (m)

yrkande 2 därmed till stor del anses tillgodosedda.

I några motioner betonas vikten av rutiner för

samtal med anhöriga om organdonation och att

kunskapen om organdonationer höjs på de sjukhus som

har rätt att utföra transplantationer. Utskottet

delar denna uppfattning. Det är därför med

tillfredsställelse som utskottet konstaterar att

förslaget i propositionen innebär att

transplantationslagen kompletteras med en

bestämmelse om att regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får föreskriva att ett

sådant sjukhus eller en sådan enhet där ingrepp för

transplantation får utföras skall ha tillgång till

en donationsansvarig läkare och kontaktansvarig

sjuksköterska med uppgift att förbereda för

donationer och ge stöd och information till avlidnas

närstående. Utskottet tillstyrker således 13 §

förslaget till lag om ändring i lagen (1995:831) om

transplantation m.m. Även motionerna 2003/04:So377

(c) yrkande 1, 2003/04:So382 (s) yrkande 2,

2003/04:So442 (kd) yrkande 3, 2003/04:So454 (fp)

yrkande 3 och 2004/05:So361 (c) yrkande 1 är enligt

utskottets uppfattning till stor del tillgodosedda.

Utskottet delar uppfattningen att tillgången till

intensivvårdsplatser har betydelse för att

möjliggöra organdonation men detta är en

organisatorisk fråga som bör överlämnas till

huvudmännen. Motion 2003/04:So382 (s) yrkande 1

avstyrks.

Former för att tillkännage

inställningen till organ- och

vävnadsdonation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om andra former

för att tillkännage inställningen till organ-

och vävnadsdonation. Utskottet betonar att

det bör vara en uppgift för Nationella rådet

för organ- och vävnadsdonation att besluta om

utformningen av informationsinsatser till

allmänheten och att följa utvecklingen i

fråga om alternativa bärare av den enskildes

inställning till organdonation.

Jämför reservationerna 2 (m) och 3 (fp).

Propositionen

I propositionen anförs att information om organ- och

vävnadsdonation och anmälningar till det

donationsregister som förs vid Socialstyrelsen

(Donationsregistret) bör lämnas i olika sammanhang,

bl.a. av Försäkringskassan. Enligt regeringen finns

det inte skäl att nu överväga andra bärare av

information om den enskildes inställning till

organdonation än Donationsregistret och de nuvarande

donationskorten.

Enligt regeringen bör det vara en uppgift för

Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation att

besluta om utformningen av informationsinsatser till

allmänheten och att följa utvecklingen i fråga om

alternativa bärare av den enskildes inställning till

organdonation.

Regeringen anför att ett arbete pågår med att inom

ramen för Schengensamarbetet införa ett nationellt

ID-kort för svenska medborgare. Rikspolisstyrelsen

har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett

nationellt identitetskort som innehåller uppgift om

svenskt medborgarskap. Kortet skall vidare innehålla

en funktion för lagring av elektronisk information.

Denna funktion skall i framtiden kunna användas för

att lagra t.ex. biometrisk information och

elektroniska signaturer.

I utredningen föreslogs att det nationella ID-

kortet skall innehålla en möjlighet att lagra

information i donationsfrågan och att Rikspolis-

styrelsen skall få i uppdrag att efter samråd med

Socialstyrelsen och Statskontoret bl.a. utreda

tekniken för detta. Förslaget har mött stark kritik

från flera remissinstanser som anser att information

om den enskildes inställning till organdonation inte

bör lagras på flera olika ställen.

Rikspolisstyrelsen har vidare påpekat att man enbart

når de personer som är berättigade att få och som är

beredda att skaffa ett sådant kort. Regeringen anser

för sin del att det i varje fall inte nu finns

anledning att gå vidare med utredningsförslaget.

I propositionen anförs också att Europeiska rådet

beslutat att det skall införas ett europeiskt

sjukförsäkringskort (EU-kortet). Införandet av ett

europeiskt sjukförsäkringskort öppnar enligt

utredningen nya förutsättningar för medborgarna här

i Sverige att ge till känna sin inställning till att

efter döden donera sina organ för transplantation.

Enklast kan detta ske genom att man gör en anmälan

till Donationsregistret i samband med ansökan om

kort. En ytterligare möjlighet är att låta det

europeiska sjukförsäkringskortet bli bärare av sådan

information. När kortet i en framtid får elektronisk

form kan informationen lagras på ett chip. Innan

detta blir möjligt kan sådan information kodas på

ett sådant sätt att den bara blir till hjälp för

personal inom hälso- och sjukvården.

Riksförsäkringsverket föreslås i utredningen få i

uppdrag att efter samråd med Socialstyrelsen utreda

de närmare förutsättningarna och formerna för dels

en anmälan till Donationsregistret i samband med

ansökan, dels att ge kortet en funktion som bärare

av information om den försäkrades inställning till

organdonation.

Riksförsäkringsverket har i sitt remissvar

framfört uppfattningen att möjligheten att göra en

anmälan till Donationsregistret i samband med

ansökan om EU-kort bör begränsas till att gälla

beställning via Internet. Verket ställer sig dock

positivt till uppdraget att vidare utreda

möjligheterna för anmälan till donationsregistret i

samband med ansökan om EU-kortet.

Riksförsäkringsverket föreslår även att en bredare

lösning bör utredas, t.ex. om förfrågan om anmälan

till Donationsregistret skulle kunna finnas på

Försäkringskassans förstasida på Internet.

Riksförsäkringsverket påpekar att EU-kortet i

dagsläget inte har förutsättningar att bära

elektronisk information. Tidigast under 2006 kommer

ett chip att införas på kortet. Verket har

inställningen att en utredning om förutsättningar

för informationshållning på EU-kortet bör anstå till

dess att det är möjligt att lägga in elektronisk

information på kortet.

Regeringen anser att såväl utredningsförslaget om

att ge möjlighet att skicka en anmälan till

Donationsregistret i samband med en ansökan om EU-

kortet som Riksförsäkringsverkets förslag om att

utreda en bredare lösning med en förfrågan om

anmälan till Donationsregistret på Försäk-

ringskassans hemsida har goda förutsättningar att på

ett enkelt sätt ge kontinuerlig information i

donationsfrågan. Det bör enligt regeringens mening

vara en uppgift för Nationella rådet att utreda

detta vidare i samarbete med Riksförsäkringsverket.

Regeringen anför vidare att det i utredningen

också har prövats förutsättningarna att låta

information om organdonation följa med

ansökningshandlingar om körkort. Utredningen fann

inte tillräckliga skäl att föreslå detta.

Anledningen är främst att Vägverket, som svarar för

körkortsfrågorna, under utredningsarbetet framfört

tveksamhet till det lämpliga i att utnyttja

ansökningstillfället för information om

organdonation. Verket har bl.a. haft svårt att se en

tydlig koppling mellan verkets samhällsuppdrag och

frågan om organdonation.

Vägverket har emellertid i sitt remissvar över

utredningsförslaget framhållit att det kan finnas

både för- och nackdelar med att vid den ålder det

här för det mesta handlar om (16-18 år) informera om

en så stor och avgörande fråga som organdonation i

samband med ansökan om körkort. Å andra sidan kan

man låta sökandena få ta ställning i frågan när man

efter avlagt förarprov lämnar in grundhandlingen för

körkort, som sker efter 18 års ålder. Vägverket

framhåller också att unga trafikdödade personer kan

utgöra en viktig - men i det av nollvisionen styrda

trafiksäkerhetsarbetet minskande - grupp för

organdonation.

Regeringen påpekar att gällande EU-direktiv inte

medger att annan information lagras på körkortet.

Inför ett kommande s.k. tredje körkortsdirektiv har

det emellertid föreslagits att man skall få införa

ett chip på körkortet där bl.a. information om

inställningen till organdonation skulle kunna

lagras. Vägverket anser i sitt remissvar att man

inte skall utesluta en utveckling som innebär att de

tekniska och formella problem som finns i dag kan

lösas och verket vill därför behålla en öppen

attityd till frågan.

Regeringen ansluter sig till den syn Vägverket

framfört och anser att det bör ankomma på Nationella

rådet för organ- och vävnadsdonation att följa den

tekniska och övriga utvecklingen och ta de initiativ

denna ger anledning till.

I propositionen anförs vidare att Skatteverket vid

olika tillfällen under året skickar ut

slutskattebesked m.m. till praktiskt taget alla

vuxna medborgare i landet. Verket har aldrig

tidigare brukat lägga med någon information från

andra myndigheter eller organisationer i sina

försändelser till allmänheten. Skatteverket har

emellertid under utredningen förklarat sig positivt

till att pröva en sådan medverkan just i frågan om

information om organdonation.

Skatteverket ställer sig också i sitt remissvar

positivt till att medverka i informationen om

organdonation men framhåller att det krävs en

djupare analys av vilken målgrupp informationen

skall riktas till och vilka produkter som är

lämpligast för att nå rätt målgrupp. Verket pekar

också på en annan möjlighet att nå ut med

information till allmänheten, nämligen att foga

sådan information till de brev med beslut om

pensionsrätter som Riksförsäkringsverket skickar ut

till alla personer som är födda 1938 eller senare så

länge personen har pensionsgrundande inkomst.

Många andra remissinstanser anser det olämpligt

att skicka ut information om organdonation

tillsammans med deklarationsinformation eller

slutskattebesked. Bland annat Karolinska

universitetssjukhuset i Huddinge, Svenska

Läkaresällskapet och Livet som Gåva föreslår i

stället att information om organdonation skall

skickas ut tillsammans med röstkorten inför allmänna

val. Man skulle därmed i ett mer positivt sammanhang

kunna nå i princip alla vuxna medborgare med

information om vikten av att ge sin inställning om

organdonation till känna och anmäla sig till

Donationsregistret. Mot detta kan invändas att

röstkorten i dag tas fram och distribueras på mycket

kort tid - en vecka.

Regeringen anser sammanfattningsvis att det bör

vara en uppgift för Nationella rådet för organ- och

vävnadsdonation att pröva frågorna om lämpligheten

och de tekniska möjligheterna att låta information

om organdonation följa annan samhällsinformation.

Motionerna

I motion 2004/05:So3 av Erik Ullenhag m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om att frågan om viljan

att donera sina organ alltid skall ställas i samband

med ansökan om identitetshandlingar (yrkande 1).

Motionärerna anför vidare att frågan om viljan att

donera organ även kan ställas i samband med ansökan

om det europeiska sjukförsäkringskortet. Vidare

begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att

information om organdonation alltid skall följa

annan samhällsinformation om inte särskilda skäl

talar emot detta. Enligt motionärerna bör Nationella

rådet för organ- och vävnadsdonation ha ett tydligt

uppdrag om att information om organdonation skall

föras ut i samband med annan samhällsinformation. I

yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om möjligheten

att lagra information om den enskildes inställning

till organdonation på mer än ett ställe.

Motionärerna anför att de anser att regeringen i

propositionen är onödigt försiktig i detta avseende.

Människor bör i en så viktig etisk fråga anförtros

uppgiften att själva bestämma om de vill att denna

information skall lagras på egna

identitetshandlingar. I de fall det uppstår

tveksamheter bör uppgifterna till Donationsregistret

gälla.

I motion 2003/04:So224 av Bertil Kjellberg (m)

begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att öka

antalet organ som kan användas vid

transplantationer. Enligt motionären kan mycket

uppnås med informationskampanjer, men det avgörande

är om medborgarna tar ställning i frågan och att

denna inställning dokumenteras på ett säkert och

enkelt sätt. Det skulle t.ex. kunna ske i samband

med att man tar eller förnyar körkort. Även i motion

2003/04:So584 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren

(m) begärs ett tillkännagivande om förenklad anmälan

för organdonatorer.

I motion 2004/05:T213 av Elizabeth Nyström och

Jan-Evert Rådhström (m) yrkas att regeringen utreder

och kommer med förslag i enlighet med vad som anförs

i motionen. Enligt motionärerna borde ett system

införas som innebär att den som ansöker om körkort

skall ange om han eller hon vill bli donator.

I motion 2003/04:So454 av Erik Ullenhag och Karin

Pilsäter (fp) begärs att regeringen lägger fram

förslag till ändring av transplantationslagen

(1995:831) så att den som skaffar sig en

identitetshandling skall vara skyldig att uttrycka

sin inställning till organdonation (yrkande 1).

I motion 2003/04:So442 av Ragnwi Marcelind (kd)

begärs ett tillkännagivande om att inrätta ett

enklare förfaringssätt för att anmäla intresse om

organdonation (yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2

ett tillkännagivande om behovet av ett enklare och

effektivare system där man snabbt kan avläsa om en

person gett medgivande till organdonation.

Slutligen begärs i motion 2003/04:So633 av Maria

Öberg (s) ett tillkännagivande om organdonation.

Enligt motionären är det krångligt för en person att

meddela sitt ställningstagande om donation till

myndigheterna. Ett sätt att komma runt detta problem

vore att varje ID-handling har en ruta i vilken

personen som äger ID-handlingen kan kryssa i om den

är beredd att donera sina organ efter sin död eller

inte.

I motion 2004/05:So315 av Christina Axelsson och

Sonia Karlsson (s) begärs ett tillkännagivande om

att komplettera det europeiska sjukförsäkringskortet

med uppgift om organdonation m.m.

I motion 2004/05:So435 av Agneta Ringman m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om organdonation.

Motionären anför att det måste bli enklare att lämna

besked om sin vilja att donera organ.

I motion 2004/05:So650 av Tommy Waidelich och

Cinnika Beiming (s) begärs ett tillkännagivande om

att regeringen bör verka för att EU-körkortet förses

med en smartcardfunktion. Denna funktion skulle

innehålla information om innehavarens blodgrupp,

allvarliga sjukdomar och viljan att donera organ.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har stor förståelse för motionärernas

inställning att det skall vara enkelt att redovisa

inställningen till organdonation. Utskottet delar

emellertid regeringens uppfattning att det inte

finns skäl att nu överväga andra bärare av

information om den enskildes inställning till

organdonation än Donationsregistret och de nuvarande

donationskorten. Utskottet vill i likhet med

regeringen betona att det bör vara en uppgift för

Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation att

besluta om utformningen av informationsinsatser till

allmänheten och att följa utvecklingen i fråga om

alternativa bärare av den enskildes inställning till

organdonation. De frågor som tas upp i motionerna

2003/04:So224 (m), 2003/04:So442 (kd) yrkandena 1

och 2, 2003/04:So454 (fp) yrkande 1, 2003/04:So584

(m), 2003/04:So633 (s), 2004/05:So3 (fp),

2004/05:So315 (s), 2004/05:So435 (s), 2004/05:So650

(s) och 2004/05:T213 (m) faller inom ramen för

Nationella rådet för organ- och vävnadsdonations

uppgifter. Riksdagen bör därför inte ta något

initiativ med anledning av motionerna.

Ersättningsfrågor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

ersättningsfrågor m.m. Utskottet hänvisar

bl.a. till det särskilda högriskskydd för

levande donatorer som infördes den 1 januari

2002.

Bakgrund

Riksdagen har med anledning av proposition 2001/02:9

Vissa socialförsäkringsfrågor, i betänkande

2001/02:SfU5 med samma namn som propositionen, i

december 2001 beslutat om ett särskilt högriskskydd

för levande donatorer av organ och vävnader i

samband med donationsingrepp eller utredningar om

sådant ingrepp (rskr. 2001/02:85). Skyddet medför

att donatorns arbetsgivare har rätt till ersättning

från sjukförsäkringen för sina kostnader för

sjuklön. Beslut om sådant särskilt högriskskydd

fattas av den allmänna försäkringskassan (fr.o.m.

den 1 januari 2005 Försäkringskassan). Ett sådant

beslut innebär även att den enskilde erhåller

ersättning för den första dagen i en sjukperiod.

Motionerna

I motion 2004/05:So305 av Lena Adelsohn Liljeroth

(m) begärs ett tillkännagivande om ersättning till

donatorer. Enligt motionären skulle ett alternativ

till ekonomisk ersättning till donatorn vara

framtida gratis vård i den reguljära sjukvården.

I motion 2003/04:So473 av Hillevi Engström (m)

begärs ett tillkännagivande om att utreda och

genomföra åtgärder för organdonatorer (yrkande 1).

Enligt motionären måste samhället uppmärksamma

donatorer på ett sätt som inte är strikt ekonomiskt.

I motion 2004/05:So211 av samma motionär begärs ett

tillkännagivande om att utreda och genomföra

åtgärder för organdonatorer (yrkande 1). Enligt

motionären bör en organdonator utöver att få alla

kostnader ersatta även få samhällets bevis och

uppskattning för sin insats.

I motion 2003/04:So377 av Margareta Andersson och

Viviann Gerdin (c) begärs ett tillkännagivande om

att informera mer om vilka rättigheter arbetstagare

och arbetsgivare har vid donation av t.ex. en njure

(yrkande 2). Slutligen begärs i yrkande 3 ett

tillkännagivande om att den som i livet donerat ett

organ skall erhålla ett frikort i sjukvården för att

kostnadsfritt kunna göra nödvändiga hälsokontroller.

I motion 2003/04:So306 av Annika Qarlsson och

Birgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om

tydliga regler för ersättningen till organdonatorer

för deras utlägg (yrkande 1). Ett likalydande

yrkande framställs i motion 2004/05:So361 yrkande 2

av samma motionärer. Vidare begärs i yrkande 2 i

motion 2003/04:So306 ett tillkännagivande om att

organdonatorer får årlig hälsokontroll för resten av

livet som ett erkännande för sin insats.

Även i motion 2003/04:So632 av Birgitta Ahlqvist

(s) begärs ett tillkännagivande om organdonation.

Motionären anför att förutom sjukpenning har

arbetsgivaren andra utgifter i form av

semesterersättning och försäkringar till donatorn.

Enligt motionären borde staten stå för alla

kostnader i samband med organdonation.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan beslutade riksdagen i december 2001

om ett särskilt högriskskydd för levande donatorer

av organ och vävnader i samband med donationsingrepp

eller utredningar om sådant ingrepp. Enligt

utskottets uppfattning är det vidare rimligt att en

donator får ersättning för vissa kostnader, t.ex.

för resor, uppehälle och förlorad arbetsförtjänst.

Utskottet har vidare från Landstingsförbundet

inhämtat att landstingen/regionerna har riktlinjer

för ersättning till levande donatorer för kostnader

som uppkommer i samband med donationen. Utskottet

vill i detta sammanhang framhålla att 15 § lagen

(1995:831) om transplantation m.m. stadgar ett

förbud mot kommersiell hantering av biologiskt

material. Vidare kommer regeringen under åren

2004-2006 att utarbeta ett nationellt

handlingsprogram för arbetet med att bekämpa

människohandel. I detta sammanhang kommer bl.a.

frågan om organhandel att behandlas. Motionerna

2003/04:So306 (c), 2003/04:So377 (c) yrkandena 2 och

3, 2003/04:So473 (m) yrkande 1, 2003/04:So632 (s),

2004/05:So211 (m) yrkande 1, 2004/05:So305 (m) och

2004/05:So361 (c) yrkande 2 avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Legala ställföreträdares behörighet

(punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena

Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So2.

Ställningstagande

Vi saknar alltjämt ett förslag som syftar till att

lösa de problem som uppstår när patienter inte

själva förmår att ge sitt samtycke till donation.

Regeringen bör därför snarast återkomma till

riksdagen med ett lagförslag rörande

ställföreträdarfrågan. Att svensk rätt i dag saknar

klara bestämmelser om legala ställföreträdares

behörighet i hälso- och sjukvårdssammanhang kan

enligt vår uppfattning leda till att patientens

rättssäkerhet minskar och att alla inte medges

likvärdig vård.

2. Former för att tillkännage inställningen

till organ- och vävnadsdonation (punkt 5)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie

Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2003/04:So224, 2003/04: So584 och

2004/05:T213 samt avslår motionerna 2003/04:So442

yrkandena 1 och 2, 2003/04:So454 yrkande 1,

2003/04:So633, 2004/05:So3 yrkandena 1-3,

2004/05:So315, 2004/05:So435 och 2004/05:So650.

Ställningstagande

Vi anser att mycket kan uppnås med

informationskampanjer, men att det avgörande är att

medborgarna tar ställning i donationsfrågan och att

denna inställning dokumenteras på ett säkert och

enkelt sätt. Det skulle t.ex. kunna ske genom att

ett system införs som innebär att den som ansöker om

körkort eller som förnyar sitt körkort skall ange om

han eller hon vill bli donator.

3. Former för att tillkännage inställningen

till organ- och vävnadsdonation (punkt 5)

av Erik Ullenhag (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion 2004/05:So3 yrkandena 1-3 samt avslår

motionerna 2003/04:So224, 2003/04:So442 yrkandena 1

och 2, 2003/04:So454 yrkande 1, 2003/04:So584,

2003/04:So633, 2004/05:So315, 2004/05:So435,

2004/05:So650 och 2004/05:T213.

Ställningstagande

Vi anser att frågan om viljan att donera sina organ

alltid skall ställas i samband med ansökan om

identitetshandlingar. Frågan kan lämpligen även

ställas i samband med ansökan om det europeiska

sjukförsäkringskortet. Vi anser vidare att

information om organdonation alltid skall följa

annan samhällsinformation om inte särskilda skäl

talar emot detta. Nationella rådet för organ- och

vävnadsdonation bör ha ett tydligt uppdrag om att

information om organdonation skall föras ut i

samband med annan samhällsinformation.

Avslutningsvis anser vi att regeringen är onödigt

försiktig när det gäller frågan om möjligheten att

lagra information om den enskildes inställning till

organdonation på mer än ett ställe. I en så viktig

etisk fråga bör människor anförtros uppgiften att

själva bestämma om de vill att denna information

skall lagras på egna identitetshandlingar. I de fall

det uppstår tveksamheter bör uppgifterna till

Donationsregistret gälla.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande.

Legala ställföreträdares behörighet

av Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson (c) och

Marita Aronson (fp).

Enligt vår uppfattning är det utomordentligt

väsentligt att frågorna kring legala

ställföreträdares behörighet i hälso- och sjukvården

får en snabb lösning. Vi anser att det tagit för

lång tid att komma med ett förslag i saken. Eftersom

en utredning för närvarande arbetar med frågan och

en redovisning härav är aviserad till den 1 december

2004 avstår vi dock från att reservera oss. Vi

förbehåller oss dock rätten att återkomma om frågan

inte får en tillfredsställande lösning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:179 Transplantationer kan rädda

liv

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1995:831) om

transplantation m.m.

Följdmotioner

2004/05:So2 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer

till riksdagen med ett lagförslag rörande

ställföreträdarfrågan.

2004/05:So3 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att frågan om

viljan att donera sina organ alltid skall ställas

i samband med ansökan om identitetshandlingar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

information om organdonation alltid skall följa

annan samhällsinformation om inte särskilda skäl

talar emot detta.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om möjligheten

att lagra information om den enskildes inställning

till organdonation på mer än ett ställe.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:So224 av Bertil Kjellberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att öka

antalet organ som kan användas vid

transplantationer.

2003/04:So306 av Annika Qarlsson och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydliga regler för

ersättningen till organdonatorer för deras utlägg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att organdonatorer

får årlig hälsokontroll för resten av livet som ett

erkännande för sin insats.

2003/04:So377 av Margareta Andersson och Viviann

Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta

speciella team för att ta hand om anhöriga till

avlidna organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att informera

mer om vilka rättigheter arbetstagare och

arbetsgivare har vid levande donation av t.ex. en

njure.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att den som i

livet donerat ett organ skall erhålla ett frikort

i sjukvården för att kostnadsfritt kunna göra

nödvändiga hälsokontroller.

2003/04:So382 av Sonja Fransson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka tillgången

till fler intensivvårdsplatser så att det finns

plats för möjliga organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bilda

särskilda kristeam som kan samtala med och hjälpa

den avlidnes anhöriga vid organdonation.

2003/04:So442 av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

enklare förfaringssätt för att anmäla intresse om

organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

enklare och effektivare system där man snabbt kan

avläsa om en person gett medgivande till

organdonation.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om specialteam som

identifierar potentiella donatorer och tar fram

tillstånd till organdonation.

2003/04:So454 av Erik Ullenhag och Karin Pilsäter

(fp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av transplantationslagen

(1995:831) så att den som skaffar sig en

identitetshandling skall vara skyldig att uttrycka

sin inställning till organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sätta upp ett

mål för anslutningsgraden till donationsregistret

till 80 % av befolkningen.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning för att se över rutinerna för samtal med

anhöriga om organdonation.

2003/04:So473 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda och

genomföra åtgärder för organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

opinionsbildningen bör öka för att förmå fler att

ta ställning för organdonation.

2003/04:So513 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information om

organdonationer.

2003/04:So584 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förenklad anmälan för

organdonatorer.

2003/04:So632 av Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om organdonation.

2003/04:So633 av Maria Öberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om organdonation.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:So211 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda och

genomföra åtgärder för organdonatorer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

opinionsbildningen bör öka för att förmå fler att

ta ställning för organdonation.

2004/05:So305 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ersättning till donatorer.

2004/05:So315 av Christina Axelsson och Sonia

Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att komplettera Europeiska

sjukförsäkringskortet med uppgift om organdonation

m.m.

2004/05:So361 av Annika Qarlsson och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskapen om

organdonationer bör höjas på de sjukhus som har

rätt att utföra transplantationer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydliga regler för

ersättningen till levande donatorer för deras

utlägg.

2004/05:So435 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om organdonation.

2004/05:So650 av Tommy Waidelich och Cinnika Beiming

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen bör verka

för att EU-körkortet förses med en

smartcardfunktion.

2004/05:T213 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert

Rådhström (m):

Riksdagen begär att regeringen utreder och kommer

med förslag i enlighet med vad som anförs i

motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:831) om

transplantation m.m.

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1995:831) om

transplantation m.m. skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den Regeringen eller den

myndighet som regeringen myndighet som regeringen

bestämmer får föreskriva bestämmer får föreskriva

att ingrepp enligt denna

lag får utföras endast på 1. att ingrepp enligt

sjukhus som avses i 5 denna lag får utföras

hälso- och sjukvårdslagen endast på sjukhus som

(1982:763) eller vid avses i 5 § hälso- och

annan enhet inom hälso- sjukvårdslagen (1982:763)

och sjukvården eller det eller vid annan enhet

medicinska området i inom hälso- och

övrigt. sjukvården eller det

medicinska området i

övrigt och

2. att ett sådant

sjukhus eller en sådan

enhet, där ingrepp för

transplantation får

utföras, skall ha

tillgång till en

donationsansvarig läkare

och en kontaktansvarig

sjuksköterska med uppgift

att förbereda för dona-

tioner och ge stöd och

information till avlidnas

närstående.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.