Bet. 2004/05:TU1

Trafikutskottets betänkande

2004/05:TU1

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen för 2005 utgiftsområde 22

Kommunikationer (prop. 2003/04:1). Vidare behandlas

motioner från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om

alternativa anslagsberäkningar. I samband med

anslagsberäkningen till trafikens infrastruktur behandlas även

ett stort antal motionsförslag om upprustning och utbyggnad

av olika vägar och järnvägar i landet och satsningar i vissa

regioner.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (m, fp, kd, c)

och åtta särskilda yttranden (m, fp, kd, v, c, mp).

Mål och resultat

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

att målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation

och post är att alla skall ha tillgång till en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar in-

frastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner vad utskottet anför

om en fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen inom

såväl politikområdet Transportpolitik som politikområdet IT,

elektronisk kommunikation och post. Det innebär bl.a. en

vidareutveckling av mål och resultatindikatorer, ökad tydlig-

het i resultatredovisning samt utökade jämförelser över tid

och med andra länder.

Enligt utskottets mening är det angeläget att en fortsatt

transportpolitisk utveckling äger rum i syfte att skapa ett

hållbart och effektivt transportsystem. Under senare tid har en

rad viktiga utredningsbetänkanden presenterats. Det gäller

allt från frågor om godstrafik, vägbeskattning och

järnvägstrafik till bl.a. kollektivtrafik, färdtjänst, hamnfrågor,

enskilda vägar och taxitrafik. Ett fortsatt transportpolitiskt

reformarbete pågår också inom EU samtidigt som

samhällsutvecklingen såväl nationellt som internationellt

skapar förändrade trafikbehov. Utskottet välkomnar därför

den av regeringen till våren 2005 aviserade propositionen om

transportpolitiken. I avvaktan på regeringens förslag är

utskottet inte nu berett att ompröva de grundläggande utgångs-

punkterna och principerna för gällande transportpolitik.

Utskottet anser vidare att utvecklingen på IT-området och

övergången till ett informationssamhälle har stor betydelse

för den fortsatta samhällsutvecklingen. Utskottet ser därför

positivt på att regeringen under år 2005 även aviserat en

proposition om IT-politiken.

I tre separata reservationer har Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna samt Kristdemokraterna förordat en

förändrad inriktning av transportpolitiken.

Anslag m.m.

Finansutskottet har den 11 november 2004 beslutat att ställa

sig bakom regeringens förslag till ram för utgiftsområde 22

Kommunikationer. Ramen omfattar drygt 31,6 miljarder

kronor för budgetåret 2005. Det innebär en höjning av

anslagsnivån med drygt 3 miljarder kronor.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag om hur detta belopp bör fördelas på olika ändamål

inom utgiftsområdet. Den största delen av beloppet, ca 28

miljarder kronor, föreslås gå till underhåll och investeringar i

vägar och järnväg. Anslaget för banhållning och

sektorsuppgifter på järnvägsområdet ökar därmed med ca 2,7

miljarder kronor jämfört med år 2004. Även anslagen till

väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sam-

manlagt ca 1 miljard kronor. Dessa anslag samt de föreslagna

möjligheterna till lånefinansiering gör det möjligt att

genomföra en angelägen ambitionshöjning inom väghållning

och banhållning i enlighet med riksdagens tidigare beslut om

utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar.

Utskottet föreslår att 823 miljoner kronor anvisas till

Rikstrafiken. Anslaget bekostar bl.a. statens upphandling av

interregional persontrafik på järnväg, viss flygtrafik i

Norrlands inland och transportstöd för färjetrafiken till

Gotland.

Riksdagen föreslås även anvisa 122 miljoner kronor i syfte

att trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer

och posttjänster. För att upprätthålla grundläggande

kassaservice i hela landet föreslås riksdagen avsätta 400 miljo-

ner kronor till Posten AB.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet har avgivit

budgetalternativ som redovisas i de särskilda yttrandena 2-5.

Gemensamt för partiernas förslag är en höjning av den totala

utgiftsramen som varierar från 42 miljoner kronor för

Kristdemokraterna till 1 494 miljoner kronor för Moderata

samlingspartiet samt att ökade resurser avsätts för

vägändamål.

Ekonomiska mål m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska mål,

finansiella befogenheter och investeringsplan för

Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Förslaget innebär för

Luftfartsverket att investeringsvolymen minskas efter större

kapacitetsinvesteringar på Arlanda och inom

flygtrafiktjänsten till 900 miljoner kronor för år 2005.

Investeringsplanen för Sjöfartsverket, som omfattar knappt

200 miljoner kronor, domineras av investeringar i farleder,

nybyggnad, ombyggnad och återanskaffning av fyrar och

annan fast utmärkning, radionavigeringssystem samt el- och

teleteknisk materiel och utrustning.

Med anledning av att myndigheten Luftfartsstyrelsen

inrättas den 1 januari 2005 tillstyrker utskottet regeringens

förslag att dess verksamhet får finansieras genom särskilda

avgifter. Den nya avgiften motsvarar ca 10 kr per flyg-

passagerare.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till förändrat

mål för affärsverket Statens järnvägar. Det innebär att den

tidigare utgångspunkten att affärsverket skall avvecklas så

fort som möjligt ändras till att verket skall finnas kvar och

förvalta vissa avtal och tillhandahålla rullande tågmateriel för

statens trafikupphandling.

Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.

I betänkandet behandlas ett stort antal motionsyrkanden som

berör främst upprustning och utbyggnad antingen i form av

särskilda utpekade vägar och järnvägar eller i form av

satsningar i vissa regioner. Utskottet understryker att

motionsförslagen visar på ett starkt engagemang för en

angelägen upprustning och utbyggnad av infrastrukturen i

landets olika delar. Utskottet konstaterar vidare att många

angelägna projekt nu kan förverkligas genom den historiskt

sett mycket omfattande planeringsram som riksdagen tidigare

lagt fast för att vidmakthålla och utveckla landets väg- och

järnvägssystem.

Enligt den rollfördelning som riksdagen fastställt genom

det transportpolitiska beslutet år 1998 bör riksdagens roll

dock i första hand vara att ange övergripande mål och

riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar,

säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa

förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta

avsatta resurser. Enligt utskottet betyder det att vilka åtgärder

som skall genomföras och när de skall ske främst bör

bestämmas inom ramen för trafikverkens och länens

långsiktiga planering med utgångspunkt i de beslut som läggs

fast av regering och riksdag. Berörda motionsförslag avstyrks

följaktligen.

I en gemensam reservation (m, fp, kd, c) föreslås att

riksväg 45 klassas som Europaväg.

I betänkandet uppmärksammas även tågtrafiken mellan

Stockholm och Oslo. Utskottet ser det som angeläget att

trafikplaneringen inte stoppar vid riksgränsen utan att ett

gränsöverskridande synsätts anläggs. Utskottet förutsätter att

fortsatta överväganden kommer att göras i syfte att utveckla

tågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet

Transportpolitik

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

Därmed avslår riksdagen motionerna

2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström

m.fl. (m)

2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

2. Ekonomiska förpliktelser avseende

väghållning och statsbidrag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för

ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 49 600 000 000 kr

efter år 2005. Därmed bifaller riksdagen regeringens

förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt 3.

3. Ekonomiska förpliktelser för Banverket

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för

ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 22 000 000 000 kr efter år 2005. Därmed bifaller

riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1

utgiftsområde 22 punkt 7.

4. Ekonomiska förpliktelser för

Botniabanan

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för

Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000

000 000 kr efter år 2005. Därmed bifaller riksdagen

regeringens förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde

22 punkt 8.

5. Ekonomiska mål och finansiella

befogenheter för affärsverket Statens järnvägar

Riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Statens

järnvägar och bemyndigar regeringen att för år 2005 ge

Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med

vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen

regeringens förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde

22 punkt 9.

6. Ekonomiska mål m.m., finansiella

befogenheter och investeringsplan för

Sjöfartsverket

Riksdagen

a) godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och

föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att

fastställa utdelning och skattemotsvarighet för

Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,

b) bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Sjöfartsverket

finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen

förordar och

c) godkänner förslaget till investeringsplan för

Sjöfartsverket för perioden 2005-2007 samt avslår

motionerna

2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd)

2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten Lindström (kd)

2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson

Smith (v)

2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)

2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c).

Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkterna 10-12.

7. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Riksdagen godkänner att högst 19 500 000 kr av

inflytande farledsavgifter för år 2005 får lämnas i bidrag

till Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Därmed bifaller

riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1

utgiftsområde 22 punkt 13.

8. Ekonomiska mål m.m., finansiella

befogenheter och investeringsplan för

Luftfartsverket

Riksdagen

a) godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket

och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen

att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för

Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,

b) bemyndigar regeringen att för år 2005 ge

Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med

vad regeringen förordar och

c) godkänner förslaget till investeringsplan för

Luftfartsverket för perioden 2005-2007.

Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkterna 14-16.

9. Avgifter för Luftfartsstyrelsen

Riksdagen godkänner att avgifter får tas ut för

Luftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från

dessa avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för

verksamheten. Därmed bifaller riksdagen regeringens

förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt

17.

10. Interregional kollektiv persontrafik

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för

ramanslaget 36:12 Rikstrafik: Trafikupphandling ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 2 450 000

000 kr för perioden 2006-2010. Därmed bifaller

riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1

utgiftsområde 22 punkt 18.

11. Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns

förtecknade under motionsförslag i avsnittet Särskilda

infrastrukturåtgärder m.m.

12. Europavägsklassning av riksväg 45

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson

(c)

2004/05:T350 yrkandena av Dan Kihlström m.fl. (kd)

2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert

Rådhström (m)

2004/05:T468 yrkande 18 av Erling Bager (fp)

2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s)

2004/05:T516 yrkande 1 av Christer Winbäck och Marita

Aronson (fp)

2004/05:N414 yrkande 14 av Runar Patriksson och Anita

Brodén (fp).

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

13. Målet för politikområdet IT, elektronisk

kommunikation och post m.m.

Riksdagen

a) godkänner att målet för politikområdet IT, elektronisk

kommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster,

b) godkänner vad utskottet anfört.

Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt 19.

14. Omdisponering av medel inom IT-

infrastruktursatsningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:T358 yrkande 1 av Eskil Erlandsson och Jan

Andersson (c).

15. Ekonomiska förpliktelser för ersättning

för särskilda tjänster till funktionshindrade

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för

ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till

funktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 210 000 000 kr under 2006-2009. Därmed bifaller

riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1

utgiftsområde 22 punkt 20.

16. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22

Kommunikationer

Riksdagen

a) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000 000 kr

för Vägverket för investering i närtid, E 6

Svinesundsförbindelsen m.m.,

b) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till

prioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om

tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition,

c) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kr

för Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar

m.m.,

d) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000 000 kr

till prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut

om tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition,

e) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000 000 kr

till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av

Botniabanan samt

f) anvisar för budgetåret 2005 anslagen under

utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med

utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 22 punkterna 1, 2, 4-6 och 21 samt avslår

motionerna

2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c)

2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling

m.fl. (kd)

2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).

Stockholm den 18 november 2004

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh

(mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m) 1, Jarl

Lander (s), Erling Bager (fp) 1, Hans Stenberg (s), Krister

Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd) 1, Karin Svensson Smith

(v), Monica Green (s), Runar Patriksson (fp) 1, Sven

Bergström (c) 1, Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m) 1,

Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s) och Carl-Axel

Roslund (m) 1.

1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under punkt 16.

2004/05

TU1

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen för 2005 utgiftsområde 22

Kommunikationer (prop. 2003/04:1).

Utskottet har i samband med beredningen av ärendet

inhämtat upplysningar från Rikstrafiken.

Betänkandet är disponerat på följande sätt. Under varje

politikområde behandlas inledningsvis mål- och

resultatfrågor samt de förslag till anslagsberäkningar som

förts fram dels av regeringen, dels av Moderata samlingsparti-

et, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet.

Därefter redovisas för varje politikområde berörda

verksamhetsområden där en behandling sker av aktuella

regeringsförslag och motionsförslag. Under politikområdet

Transportpolitik behandlas vidare ett stort antal motions-

förslag som berör främst upprustning och utbyggnad antingen

i form av särskilda utpekade vägar och järnvägar eller i form

av satsningar i vissa regioner.

Avslutningsvis lämnas en sammanfattande behandling av

anslag och ekonomiska förutsättningar för hela utgiftsområde

22 Kommunikationer.

Under varje avsnitt anges de propositions- och

motionsyrkanden som behandlas i respektive avsnitt.

I bilaga 1 redovisas en förteckning över regeringens förslag

till riksdagsbeslut och de motioner som behandlas i

betänkandet.

I bilaga 2 redovisas utskottets förslag till beslut om anslag för

år 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

I bilaga 3 redovisas regeringens och oppositionspartiernas

förslag till anslag för år 2005 inom utgiftsområde 22

Kommunikationer.

Utskottets överväganden

Politikområde 36 Transportpolitik

Mål- och resultatfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad utskottet anfört om mål- och

resultatfrågor för politikområde Transportpolitik. Det

innebär bl.a. att en fortsatt utveckling bör ske av mål- och

resultatstyrningen. Enligt utskottets mening är det också

viktigt att det transportpolitiska arbetet vidareutvecklas för

att skapa ett hållbart transportsystem. Utskottet konstaterar

att ett omfattande utredningsarbete nyligen har avslutats

inom transportområdet. Utskottet välkomnar därför den av

regeringen till våren 2005 aviserade transportpolitiska

propositionen. I avvaktan på regeringens förslag är

utskottet inte nu berett att ompröva de grundläggande

utgångspunkterna för gällande transportpolitik. Utskottet

avstyrker därför aktuella motionsförslag.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens mål- och

resultatredovisning för politikområdet Transportpolitik i

budgetpropositionen för år 2005 utgiftsområde 22.

Vidare behandlar utskottet förslag i följande tre motioner:

- 2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

- 2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström

m.fl. (m)

- 2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).

Politikområdets omfattning

Politikområdet Transportpolitik omfattar

verksamhetsområdena Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart,

Interregional kollektiv persontrafik samt Forskning och

analys.

Mål

Bakgrund

Inom det transportpolitiska området är målen utformade på

ett hierarkiskt sätt enligt följande:

- övergripande mål

-

- delmål

-

- mål för verksamheten

-

- mål för verksamhetsgrenar.

-

I målhierarkin ingår även etappmål, vilka också redovisas i

det följande. Det övergripande målet för transportpolitiken är

att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

i hela landet (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.

1997/98:266 och prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr.

2001/02:126).

Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning bidra till följande:

- Ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet

utformas så att medborgarna och näringslivets

grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

-

- En hög transportkvalitet, där transportsystemets

utformning och funktion medger en hög transportkvalitet

för medborgarna och näringslivet.

-

- En säker trafik, där det långsiktiga målet för

trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt

skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet.

Transportsystemets utformning och funktion skall an-

passas till de krav som följer av detta.

-

- En god miljö, där transportsystemets utformning och

funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö

för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador

och en god hushållning med mark, vatten, energi och

andra naturresurser främjas.

-

- En positiv regional utveckling, där transportsystemet

främjar en positiv regional utveckling genom att dels

utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av

landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa

transportavstånd.

-

- Ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är

utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns

transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma

möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, ut-

formning och förvaltning och deras värderingar skall

tillmätas samma vikt.

-

I målhierarkin ingår vidare etappmål, vilka anger lämpliga

steg på väg mot de långsiktiga målen. Etappmålen beslutas av

regeringen och har redovisats för riksdagen, senast i

proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt

hållbart transportsystem.

I propositionen gjorde regeringen bedömningen att

etappmål bör formuleras för samtliga sex transportpolitiska

delmål för att underlätta en väl avvägd balans mellan de olika

delmålen. Regeringen anförde vidare att etappmålen bör vara

mer övergripande än de etappmål som tidigare formulerats

men att de i den utsträckning det är lämpligt skall vara tydligt

kvantifierade och tidssatta. Utskottet har ställt sig bakom

regeringens bedömning (bet. 2001/02:TU2).

I dag finns etappmål formulerade för alla delmål, med

undantag av jämställdhetsmålet. Etappmålen för

trafiksäkerhet och miljö är tidssatta och kvantifierade. Det

anges således konkret vad som skall uppnås vid en särskild

tidpunkt. Etappmålet om funktionshindrades tillgänglighet till

transportsystemet är tidssatt. I övrigt är etappmålen

formulerade på ett mer övergripande sätt. För de etappmål

som inte är tidssatta och kvantifierade har regeringen angivit

som sin bedömning att ett uppföljningssystem i form av mått

och indikatorer bör utvecklas.

Delmålen och etappmålen bryts i sin tur ned till mål för

vart och ett av de olika verksamhetsområdena inom

politikområdet. Därefter formulerar regeringen i sin styrning

av myndigheterna inom politikområdet mål och återrap-

porteringskrav för de olika verksamhetsgrenarna.

Resultat

Regeringen

I nedanstående tabell sammanfattas regeringens bedömning

av måluppfyllelsen av etappmålen och utvecklingen mot de

långsiktiga delmålen år 2003. Inom parentes i respektive

kolumn har angetts regeringens bedömning för år 2002.

Delmå

l

Utveck

ling

mot

lång-

siktigt

delmål

år 2003

Finns

etapp-

mål?

Uppfyll

s

etappm

ål med

dagens

beslut?

Kommenta

r till

utveckling i

förhållande

till

delmålet

under 2003

Tillgä

ng-

lighet

Ja (Ja)

Ja,

med

region

al utv.

(lika)

- för

funk-

tionshi

ndr.

tillgän

g-

lighet

(lika)

Ja

delvis

(-)

Nej

(Nej)

Förbättrad

tillgäng-

lighet för

väg och

järnväg

samt för

funktionshi

ndrade.

Försämring

för flyg.

Trans-

portkv

alitet

Ja (Ja)

Ja (Ja)

Ja (Nej)

Transportkv

al. är god.

Utv. är

positiv,

trafikstörn.

och

trafikutbuds

minskn.

påverkar

negativt i

vissa

avseenden.

Trafik

-

säkerh

et

Nej

(Nej)

Ja (Ja)

Nej

(Nej)

Oförändrat

antal

dödade och

svårt

skadade i

vägtrafiken.

Miljö

Klimat

-

påverk

an

(CO2)

Nej

(Nej)

Ja (Ja)

Nej

(Nej)

Ökade

utsläpp från

vägtrafik.

Minskade

utsläpp från

flyg.

Luftför

o-

rening

ar

Ja (Ja?)

Ja (Ja)

Ja,

sannoli

kt (lika)

Brister i

sjöfartens

utsläpps-

statistik.

Buller

Ja (Nej)

Ja (Ja)

Nej

(Nej)

För långsam

förbättring i

befintlig

bebyggelse

jämfört med

riktvärden.

Kretslo

pps-

anpass

ning

Osäkert

(Osäker

t)

Nej

(Nej)

- (-)

Långsam

förbättring.

Påverk

an på

natur-

och

kultur

miljö

Osäkert

(Osäker

t)

Nej

(Nej)

- (-)

Svårbedömt

.

Regio

nal

utveck

ling

Osäkert

(Osäker

t)

Ja,

tillsam-

mans

med

tillgän

glig-

het

(lika)

Ja (-)

Stor andel

av inves-

terings-

medlen

avsätts för

transport-

försörjning

av hela

landet.

Jäm-

ställdh

et

Ja?

(Osäker

t)

Nej

(Nej)

- (-)

Kvinnor

fortsatt

dåligt före-

trädda i

beslutsfatta

nde organ.

Stor brist på

data men

kartlägg-

ning pågår.

Källa: Prop. 2003/04:1 utg.omr. 22 och prop.

2004/05:1 utg.omr. 22.

Inom parentes anges motsvarande uppgifter för år

2002.

Regeringen anser att tillgängligheten i vägtransportsystemet

har förbättrats under de senaste åren. Restiderna på de

nationella vägarna har blivit kortare, kollektivtrafikutbudet

har ökat och cykelvägarna har blivit fler. Trängseln i och

kring de större städerna har dock inte minskat. Även

järnvägstransportsystemet har fått förbättrad tillgänglighet

genom att det går fler tåg på spåren. För inrikesflyget har

dock tillgängligheten försämrats.

När det gäller tillgängligheten för funktionshindrade har

trafikverken genomfört en gemensam undersökning i syfte att

redovisa andelen funktionshindrade som kan använda

respektive trafikslag. Resultatet visar att många uppger att de

kan resa, men för en relativt stor andel är det besvärligt att

resa, och många funktionshindrade reser inte alls i dag.

Sammantaget bedöms dock tillgängligheten för

funktionshindrade ha förbättrats.

Det svenska transportsystemet håller genomgående en hög

transportkvalitet som i termer av förutsägbarhet, säkerhet,

flexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet och

informationstillgång står sig väl vid en internationell jämförel-

se. Sett över en längre tidsperiod råder det knappast några

tvivel om att transportkvaliteten har ökat avsevärt på alla

dessa områden. Även på kort sikt har utvecklingen varit

övervägande positiv, dock kan bl.a. trafikstörningar och

minskningar i trafikutbudet ha medfört sänkt transportkvalitet

i vissa avseenden.

När det gäller trafiksäkerheten visar statistiken att under år

2003 var antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken

oförändrat jämfört med år 2002. Mot bakgrund av de senaste

tio årens trafik- och trafikskadeutveckling och den kunskap

som i dag finns om effektiva trafiksäkerhetsåtgärder bedömer

regeringen att det krävs mycket stora ansträngningar av

samtliga aktörer inom vägtrafikområdet för att etappmålet om

högst 270 dödade år 2007 skall uppnås. Regeringen

konstaterar att etappmålet ligger fast och ser det som ett

viktigt medel för att motivera och engagera aktörerna för att

kunna nå det långsiktiga målet, att ingen skall dödas eller

allvarligt skadas i vägtrafiken.

Vad beträffar miljömålet visar statistiken att

koldioxidutsläppen har fortsatt att öka, vilket innebär att

förutsättningarna för att uppnå etappmålet har försämrats.

Utsläppen av kväveoxider och kolväten från transportsektorn

fortsätter att minska. Antalet bullerutsatta har minskat något

genom de bullerskyddsåtgärder som vidtagits. Etappmålet

bedöms dock bli svårt att nå på grund av den ökande trafiken

och att många kommuner saknar nödvändiga åtgärdsprogram.

Kretsloppsanpassningen är svårbedömd men anses uppvisa

en positiv utveckling. När det gäller uppföljningen av målen

för natur- och kulturmiljön bedriver trafikverken ett arbete

för att utveckla mått och mål.

I fråga om delmålet om regional utveckling anser regeringen

att en utbyggd infrastruktur som i sin tur leder till förbättrade

transporter successivt bidrar till förbättrad tillgänglighet för

kvinnor och män i hela landet. För enstaka större

investeringar som minskar restiderna drastiskt kan även

lokaliseringseffekter bli betydande. Drift och underhåll av

väg- och järnvägsnäten, liksom åtgärder för bärighet,

tjälsäkring och rekonstruktion är viktiga åtgärder för samtliga

regioner, men har särskilt stor betydelse för utvecklingen i

glest bebyggda delar av landet. Vägarnas ytstandard i

glesbygd har förbättrats kontinuerligt under en rad år, och

andelen avstängd väg minskade kraftigt under år 2003.

När det gäller jämställdhetsmålet anser regeringen att

kvinnors perspektiv och värderingar fortfarande är bristfälligt

företrädda vid planering, beslut och förvaltning i hela

transportsystemet. Det innebär att kvinnor har sämre möj-

ligheter att påverka transportsystemets utformning.

Regeringens krav på trafikverken när det gäller analyser och

redovisningar kopplade till målet om ett jämställt

transportsystem har ökat, men fortfarande råder brist på data

för att kunna följa utvecklingen mot målet. Statens institut för

kommunikationsanalys (SIKA) och trafikverken har dock

påbörjat arbetet med att ta fram ytterligare information om

tillståndet.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) framhålls

de transportpolitiska målen och regeringens misslyckande.

Kristdemokraterna anser att den socialdemokratiska

regeringen och dess stödpartier i alltför hög grad fokuserar på

långsiktigt hållbara transportsystem. Kristdemokraterna anser

att det första ledet i det transportpolitiska målet -

samhällsekonomisk effektivitet - förbigås i de prioriteringar

som regeringen gjort i samband med att planeringsramarna

för åtgärder i väg- och järnvägsnätet under perioden 2004-

2015 fastställts. Till betydande del hänger detta samman med

att investeringar i och underhåll av vägar får stå tillbaka för

stora järnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler.

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mål som riksdagen

beslutat om närmare utformas på ett sådant sätt att de kan

följas upp. Genom uppställandet av ett otillräckligt utformat

mål som prioriteringskriterium, har regeringen allvarligt

brustit i sin styrning av länens infrastrukturplanering.

Kristdemokraterna föreslår att de transportpolitiska delmålen

skall utformas på ett sätt som gör det möjligt att mäta,

jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i förhållande till

dessa mål (yrkande 1).

I motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

framhålls bl.a. att Socialdemokraterna envisas med att

straffbeskatta bilisterna med motiveringen att de kör för

mycket. För de flesta hushåll är det alltför dyrt att sätta sig i

bilen och nöjesåka. De flesta använder bilen för att uträtta

ärenden. Den ekonomiska prioritering regeringen gjorde i sin

förra infrastrukturproposition innebär att anslagen till

järnvägssatsningar kraftigt ökar, fastän de stora behoven

enligt regeringens egen utredning Godstransportdelegationen

främst ligger inom vägsektorn. Regeringen måste redovisa

skälen till det vägval som den tydliga prioritering av

järnvägsnätet framför vägnätet innebär, inte minst för landets

bilister och åkare. Moderata samlingspartiet anser att

samhällsekonomiskt lönsamma vägar måste prioriteras

framför järnvägarna (yrkande 1).

I samma motion anförs också att utbyggnaden och

utvecklingen av infrastrukturen kräver omfattande

investeringar i ett stort och glest befolkat land som Sverige.

Därför är det av största vikt att investeringar i infrastrukturen

ger en god avkastning, dvs. att medborgarna upplever att de

får valuta för pengarna. En förutsättning för detta är att såväl

konkurrens som samverkan mellan olika trafikslag främjas i

utformningen av regel-, skatte- och avgiftssystem. Eller

annorlunda uttryckt förutsätter detta en rimlig grad av konkur-

rensneutralitet mellan de skilda trafikslagen. Så är inte fallet

för närvarande, vilket är samhällsekonomiskt förödande,

menar Moderata samlingspartiet (yrkande 2).

I motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) framhålls

att liksom när det gäller all annan företagsamhet bör fri

konkurrens vara grunden också för trafikpolitiken. Fri

konkurrens tillgodoser den enskildes val av transportslag vare

sig det gäller transport av gods eller människor. Fri

konkurrens inom alla transportslag är en förutsättning för att

kunna uppnå en hållbar utveckling och ökad tillväxt.

Trafiksektorn har alldeles för länge kännetecknats av

monopolbildningar, främst statliga sådana. Monopol gör att

den enskilda individen kommer i kläm i form av höga priser

och sämre service. Dessvärre återstår det fortfarande en hel

del att göra på området. Konsekvensen av den bristande

konkurrensen är uppenbar. Priser är för höga och

rabattsystem försvårar för konsumenten att genomföra sina

val. Det är därför angeläget att verklig fungerande konkurrens

kan skapas inom alla trafiksektorer, menar Folkpartiet

liberalerna (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Mål- och resultatfrågor

I årets budgetproposition lämnar regeringen inga förslag om

nya eller ändrade mål för politikområdet. I några motioner

framförs dock synpunkter om ändrade transportpolitiska

utgångspunkter.

Utskottet vill - i enlighet med tidigare uttalanden - erinra

om att det transportpolitiska målet och de delmål som fogats

till detta i huvudsak härrör från 1998. Riksdagens beslut

(prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10 s. 46, rskr.

1997/98:266-277) om dessa övergripande mål har föregåtts

av omfattande utredningar och diskussioner. Målen

konstruerades för att vara långsiktiga till sin natur och var

menade att gälla som övergripande riktlinjer under en längre

tidsperiod.

I samband med riksdagsbeslutet våren 1998 framhöll

utskottet att den grundläggande principen vid genomförandet

av transportpolitiken även fortsättningsvis skall vara att de

enskilda människorna och företagen inom ramen för det

befintliga transportutbudet själva skall välja hur de skall

ordna sina transporter. En strävan efter ökad samverkan i

transportsystemet borde förenas med en politik som främjar

en effektiv konkurrens mellan olika trafikutövare och

transportlösningar.

I det följande redovisar utskottet ytterligare utgångspunkter

och viktiga frågeställningar när det gäller mål- och

resultatstyrning på politikområdet Transportpolitik. Utskottet

återkommer till dessa frågor på politikområdet IT, elektronisk

kommunikation och post.

I samband med behandlingen av mål- och

resultatstyrningsfrågor hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1)

framhöll utskottet att inom det ramverk som utgörs av det

övergripande målet och delmålen finns det behov av ett

fortsatt utvecklingsarbete, bl.a. genom att etappmål tas fram

för alla delmål. Vidare ansåg utskottet bl.a. att målen skall

formuleras utifrån den politiska viljeinriktningen, inte utifrån

vad som är enkelt mätbart. I de fall målen inte är kvantitativa

var det dock nödvändigt att till dessa foga relevanta och

allmänt accepterade resultatindikatorer.

Utskottet vill återigen betona betydelsen av att arbetet med

att ytterligare konkretisera innebörden av alla mål fortsätter.

Det fortsatta utvecklingsarbetet måste bedrivas i syfte att

underlätta uppföljningen av resultaten inom området

samtidigt som det skall underlätta diskussioner om tillståndet

och utvecklingen inom området.

Utskottet anser det önskvärt att utvecklingsarbetet när det

gäller att redovisa och bedöma resultatet av gjorda insatser

drivs vidare inom Regeringskansliet, gärna i en fortsatt dialog

med utskottet eftersom regeringen och riksdagen har ett delat

ansvar för att vidareutveckla styrningen inom området.

Frågor som särskilt bör uppmärksammas i utvecklingsarbetet

är tydlighet i resultatredovisningen, utveckling av

resultatindikatorer för meningsfulla uppföljningar,

jämförelser över tid och internationella jämförelser.

I samband med att utskottet behandlade Riksrevisionens

framställning angående länens infrastrukturplanering i maj

2004 (förs. 2003/04:RRS3, bet. 2003/04:TU10) togs också

frågor om mål- och resultatstyrning upp. Utskottet utgick

bl.a. ifrån att dessa uppmärksammas inom ramarna för det

angelägna utredningsarbete kring planeringsprocessens

utformning och innebörd, bl.a. i syfte att kontinuerligt

anpassa infrastrukturplaneringen till förändringar i omvärlden

och utifrån de krav som kan ställas på processen. Det gäller

bl.a. riksdagens krav på en väl fungerande mål- och

resultatstyrning.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på att frågor om

statsmakternas styrning har uppmärksammats av finans- och

försvarsutskotten (bet. 2002/03:FiU14, yttr. 2002/03:FöU3y

och bet. 2003/04:FiU11, yttr. 2003/04: FöU2y), vilket lett till

att regeringen i februari 2004 tillkallat en särskild utredare

(dir. 2004:12) med uppdrag att utreda formerna för styrning

och finansiering av försvaret. Utredaren skall särskilt

fokusera på bl.a. hur riksdagens och regeringens tillsyn,

styrning och uppföljning skall kunna förbättras.

Enligt utskottets mening är det angeläget att en fortsatt

transportpolitisk utveckling äger rum i syfte att skapa ett

hållbart och effektivt transportsystem. Under senare tid har en

rad viktiga utredningsbetänkanden presenterats. Det gäller

allt från frågor om godstrafik, vägbeskattning och

järnvägstrafik till bl.a. kollektivtrafik, färdtjänst, enskilda

vägar, hamnfrågor och taxitrafik. Ett fortsatt

transportpolitiskt reformarbete pågår också inom EU

samtidigt som samhällsutvecklingen såväl nationellt som

internationellt skapar förändrade trafikbehov. Vidare ger bl.a.

nya forskningsrön och ny teknik, inte minst inom IT-området,

förändrade förutsättningar för transportsystemet. Utskottet

välkomnar därför den av regeringen till våren 2005 aviserade

transportpolitiska propositionen. I avvaktan på regeringens

förslag är utskottet inte nu berett att ompröva de

grundläggande utgångspunkterna och principerna för

gällande transportpolitik. Utskottet är därmed heller inte

berett att ta något initiativ med anledning av de motioner som

väckts om förändringar av olika transportpolitiska

utgångspunkter.

Utskottet vill också framhålla transportforskningens

strategiska betydelse i arbetet med att uppnå de

transportpolitiska målen. Utskottet har därför låtit genomföra

en uppföljning av transportforskningens omfattning,

inriktning och samhällsnytta. Syftet med uppföljningen är

bl.a. att ge utskottet ett fördjupat underlag inför behandlingen

av den forskningspolitiska respektive transportpolitiska

propositionen som regeringen avser överlämna till riksdagen

under riksmötet 2004/05. I det sammanhanget torde utskottet

återkomma till viktiga frågor av det slag som tagits upp i de

nu behandlade motionerna.

Utskottet anser därför att riksdagen bör godkänna vad som

anförts om en fortsatt utveckling av mål- och resultatfrågor

för politikområdet Transportpolitik. Det innebär bl.a. att en

utveckling bör ske av mål- och resultatindikatorer, ökad

tydlighet i resultatredovisningen samt jämförelser över tid

och med andra länder. Utskottet förutsätter att dessa

redovisade utgångspunkter och frågeställningar

uppmärksammas och beaktas inom ramen för den fortsatta

utvecklingen av mål- och resultatstyrningen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna

2004/05:T459 yrkande 1 (kd), 2004/05:T464 yrkandena 1

och 2 (m) samt 2004/05:T468 yrkande 6 (fp).

Anslag m.m.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens och

motionärernas förslag till medelsanvisningar m.m. för

budgetåret 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

vad gäller politikområdet Transportpolitik.

De regeringsförslag som behandlas är följande sex punkter

i budgetpropositionen, utgiftsområde 22 Kommunikationer

(prop. 2003/04:1), där regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000 000 kr för

Vägverket för investering i närtid, E 6

Svinesundsförbindelsen m.m.,

2. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till

prioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om

tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition,

4. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kr för

Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar m.m.,

5. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000 000 kr till

prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut om

tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition,

6. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000 000 kr till

Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av Botniabanan,

21. för budgetåret 2005 anvisar anslagen under

utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med

regeringens förslag i bilaga 1.

Vidare behandlar utskottet följande fyra motioner med

förslag till anslag inom politikområdet Transportpolitik:

- 2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

- 2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c)

- 2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling m.fl.

(kd)

- 2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).

Verksamhetsområde Väg

Vägverket: Administration

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

1 025 202

939 219

-

-

50 000

-

-

65 000

Anslaget 36:1 Vägverket: Administration används för

finansiering av Vägverkets kostnader för ledning,

vägtrafikinspektionen, ekonomiadministration,

personaladministration, planering och uppföljning, internt

expertstöd, intern utveckling samt viss utredningsverksamhet.

För nästa budgetår föreslår regeringen en anslagsnivå på ca

939 miljoner kronor. Regeringens förslag till

medelsberäkning förutsätter att Vägverket fortsätter att

reducera sina administrativa kostnader samt dessutom

genomför en särskild engångsbesparing på 40 miljoner

kronor under år 2005.

Två partier anser att administrationsanslaget kan minskas

ytterligare i förhållande till regeringens förslag. Längst går

Centerpartiet som föreslår en besparing med 65 miljoner

kronor, medan Folkpartiet redovisar ett något mindre

besparingsförslag med 50 miljoner kronor.

Väghållning och statsbidrag

Miljoner kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

15 564

16 608

+2 00

0

+450

+400

+250

Av budgetpropositionen framgår att anslaget finansierar

sektorsuppgifter, t.ex. insatser inom trafiksäkerhet och miljö,

kollektivtrafik, handikappfrågor, forskning och utveckling

samt bidrag till ideella organisationer som utför

sektorsuppgifter. Vidare skall anslaget finansiera

myndighetsutövning, statlig väghållning och bidrag till bl.a.

kollektivtrafik, enskilda vägar, förbättring av miljö och

trafiksäkerhet på kommunala vägar samt kompensation till

kommunerna för lokal och regional busstrafik.

För innevarande budgetår har totalt anvisats 15 564

miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås en ökning till 16

608 miljoner kronor. Som framgår av följande

sammanställning beräknas merparten av medlen år 2005

fördelas på att vidmakthålla vägnätet genom drifts- och

underhållsinsatser.

Miljoner kronor

Ändamål

Budge

t

2004

Beräk

nat

2005

Sektorsuppgifter

524

524

Myndighetsutövning

246

266

Investeringar i nationell plan

2 338

2 700

Investeringar i regionala planer

2 093

1 655

Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion

1 417

1 232

Investeringar i fysiska

trafiksäkerhetsåtgärder

437

0

Drift och underhåll

6 594

7 191

Räntor och återbetalning av lån för vä-

gar

827

1 965

Bidrag för drift och byggande av

enskilda vägar

657

663

Storstadsöverenskommelsen

36

35

Bidrag i regionala planer

357

360

Till Regeringskansliets disposition

2

2

Till Rikspolisstyrelsens disposition

17

0

Till Verket för innovationssystem

20

15

Summa

15 564

16 608

Av propositionen framgår att en utgångspunkt för

medelsberäkningen är riksdagens beslut om utökade

planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-

2015 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10 rskr.

2003/04:266). Beslutet innebär att den ekonomiska

planeringsramen för investeringar i nationella stamvägar för

perioden 2004-2015 skall vara 42,1 miljarder kronor. Sedan

tidigare har riksdagen beslutat att den ekonomiska plane-

ringsramen för regional transportinfrastruktur skall vara 30

miljarder kronor (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr.

2001/02:126).

För anslagsposten sektorsuppgifter beräknas en bibehållen

anslagsnivå på 524 miljoner kronor, medan för

myndighetsutövning beräknas en ökad anslagsnivå till 266

miljoner kronor med hänsyn till att Vägverket övertar vissa

arbetsuppgifter från Naturvårdsverket.

Delposten Investeringar i nationell plan beräknas till 2 700

miljoner kronor. Det innebär en ökning från föregående år.

För delposten Investeringar i regional plan beräknas 1 655

miljoner kronor. Det är en nivå som är lägre än den

långsiktiga planeringsramen men högre än den beräkning

regeringen gjorde för år 2005 i budgetpropositionen för 2004.

Delposten Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion beräknas

till 1 232 miljoner kronor.

Delposten Investeringar i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder

upphör fr.o.m. 2005. Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder kommer

fortsättningsvis att ingå som en del av delposten Investeringar

i nationell plan. Regeringens fastställelsebeslut av den

nationella väghållningsplanen innebär att 4,9 miljarder kronor

skall användas till fysiska trafiksäkerhetsåtgärder 2004-2015.

Delposten Drift och underhåll beräknar regeringen höja till

7 191 miljoner kronor.

För Räntor och återbetalning av lån för vägar beräknas

behovet till 1 965 miljoner kronor. Det är en lägre nivå än

den beräkning regeringen redovisade i 2004 års

budgetproposition. Regeringens bedömning är att ränteläget

medger en minskning av anslagsposten.

Delposten Drift och byggande av enskilda vägar föreslås

ligga på samma nivå som tidigare, dvs. 663 miljoner kronor.

Det särskilda bidraget till storstädernas trafiksystem

beräknas under 2005 till 35 miljoner kronor.

Delposten Bidrag i regionala planer omfattar statsbidrag

till kollektivtrafikanläggningar, bidrag till förbättring av miljö

och säkerhet samt bidrag till ökad tillgänglighet till

kollektivtrafik. Regeringen bedömer ett behov av medel med

utgångspunkt i fastställda länstransportplaner för 2004-2015

till 360 miljoner kronor.

Anslagsposten Verket för innovationssystem beräknas till

15 miljoner kronor.

Samtliga partier som motionerat om alternativa

anslagsberäkningar föreslår högre belopp till väghållning än

regeringen.

Moderata samlingspartiet vill höja anslaget mest med 2

miljarder kronor. Därmed skapas enligt motionen ökade

resurser till vägutbyggnad och åtgärder i syfte att minska

antalet dödade i trafiken samt ökade insatser till det enskilda

vägnätet.

Folkpartiet liberalerna förordar ökade insatser i förhållande

till regeringens förslag med 450 miljoner kronor.

Kristdemokraternas förslag innebär en höjning med 400

miljoner kronor. Ökningen förordas fördelas lika mellan

investeringar och underhållsinsatser. Vidare förordas att

anslagsposten Drift och byggande av enskilda vägar bör öka

med 10 %, dvs. 66 miljoner kronor för att därmed uppgå till

729 miljoner kronor.

Centerpartiet vill höja anslaget med 250 miljoner kronor

för att bl.a. det eftersläpande underhållet skall kunna börja tas

igen. Som utskottet återkommer till senare ingår vidare i

Centerpartiets förslag att ett nytt anslag förs upp på

statsbudgeten för räntekostnader till ett infrastrukturbolag. På

detta sätt anges att det blir möjligt att genomföra offensiva

och tillväxtbefrämjande projekt.

Lån som tas upp av Vägverket

Resursförbrukningen för väghållning styrs förutom av anslag

över statsbudgeten även av de olika lånemöjligheter som

Vägverket förfogar över.

Vägverket har sålunda möjlighet att ta upp lån för att

finansiera anläggningstillgångar, broar som ersätter färjor och

vissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg-

ningstillgångar skall dessa enligt lagen (1996:1059) om

statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i

Riksgäldskontoret. Vägverkets omsättningstillgångar

finansieras med verkets räntekontokredit. Vid utgången av

2003 var Vägverkets skuld för anläggningstillgångar 1 182

miljoner kronor, för broar 190 miljoner kronor, för specifika

vägobjekt 4 678 miljoner kronor, kapitaltäckningsgaranti för

SVEDAB 95 miljoner kronor och för de s.k. storstadspaketen

9 930 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade 1996 att fyra vägobjekt fick

tidigareläggas genom att Vägverket fick ta upp lån i

Riksgäldskontoret och sedan återbetala dessa när

anslagsmedel finns tillgängliga i ordinarie väghållningsplan.

De fyra vägobjekten är E 18/20 delen Örebro-Arboga, E 4

delen Stora Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt

E 4 trafikplats Hallunda.

Regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska

regeringen om byggandet av Svinesundsförbindelsen.

Ambitionen är att förbindelsen skall vara klar och öppnad för

trafik 2005. Under byggtiden kommer Vägverket att ta upp

lån i Riksgäldskontoret. Lånen kommer att återbetalas under

20 år med intäkter från framtida vägavgifter. Den totala

låneramen för Svinesundsbron beräknas till 785 miljoner

kronor. Nettoupplåningen beräknas minska först efter 2006.

115 miljoner kronor avser en delfinansiering av väg E 6 på

etappen Hogdal-Nordby.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund för Vägverkets

lån, utom lånen till anläggningstillgångar, att en låneram

anvisas på sammanlagt 6 000 miljoner kronor.

Vidare föreslås en särskild låneram på högst 400 miljoner

kronor för vissa särskilda projekt. Som bakgrund erinras om

att riksdagen med anledning av tilläggsbudget i samband med

2004 års ekonomiska vårproposition har angett (prop.

2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att re-

geringen får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för de

prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede-Hogdal,

E 20 delen Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,

riksväg 40 delen Brämhult-Hester, riksväg 40 delen Haga-

Ljungarum, riksväg 45 delen Angeredsbron-Älvängen,

riksväg 44 delen Båberg-Väne-Ryr samt riksväg 49 Skara-

Varnhem. Dessa projekt beräknas kosta sammantaget 8 500

miljoner kronor, och för 2005 föreslås en låneram på högst

400 miljoner kronor.

Infrastrukturbolag: Räntekostnader

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

-

-

-

-

-

+500 000

Centerpartiet förordar att ett nytt anslag på 500 miljoner

kronor införs för att genomföra önskvärda,

samhällsekonomiskt riktiga och strategiskt viktiga

investeringar i vägar och järnvägar byggd på en ny modell för

alternativ finansiering. Ett särskilt infrastrukturbolag föreslås

bildas med uppgift att finansiera sådana investeringar med

normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via

statsbudgeten över en längre period. På detta sätt anges att of-

fensiva och tillväxtfrämjande projekt skulle kunna sjösättas,

en satsning som anses befogad och lämplig att använda under

rådande finansiella omständigheter.

Genom att använda 250 miljoner kronor från anslag 36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter samt 250

miljoner kronor från av Centerpartiet tillskjutna medel täcks

enligt motionen kostnader för såväl räntor som amorteringar.

Verksamhetsområde Järnväg

Banverket: Administration

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

768 146

771 897

-

65 000

-

75 000

-

50 000

-

35 000

Med anslaget 36:3 Banverket: Administration finansieras

kostnader för ledning, ekonomiadministration,

personaladministration, planering och uppföljning, viss

utredningsverksamhet m.m. Medelsbehovet beräknas av

regeringen till ca 771,9 miljoner kronor. I samband med

medelsberäkningen har beaktats att Banverkets

verksamhetsvolym bedöms öka till följd av ökade investering-

ar samtidigt som ett kontinuerligt arbete bedrivs med att

effektivisera verksamheten.

Fyra partier anser att anslaget för administrationskostnader

kan minskas. Föreslagna besparingar är 75 miljoner kronor

(fp), 65 miljoner kronor (m), 50 miljoner kronor (kd) och 35

miljoner kronor (c). Enligt Moderata samlingspartiet är en

effektivisering och besparing möjlig genom att hela

Banverkets produktion upphandlas och att verkets

konkurrensutsatta verksamhet bolagiseras för att tydliggöra

verkets olika roller.

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Miljoner kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

8 469

11 197

-

-

-300

-250

Från anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter finansieras myndighetsutövning, bidrag till

Inlandsbanan och ersättning till Øresundsbro Konsortiet,

bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet,

sektorsuppgifter, investeringar i stomjärnvägar, drift och

underhåll av statliga järnvägar inklusive operativ trafikled-

ning samt räntor och amorteringar på lån för järnvägsändamål

upptagna i Riksgäldskontoret. Vidare kan anslaget finansiera

kostnader för att täcka förluster vid eventuellt infriande av

kapitaltäckningsgarantin till SVEDAB och garantiavgift för

Øresundsbro Konsortiets statliga lånegarantier.

För år 2005 föreslår regeringen att anslaget beräknas till ca

11 197, vilket innebär en höjning med ca 2 730 miljoner

kronor jämfört med föregående år.

För 2005 beräknar regeringen preliminärt nedanstående för-

delning på anslagsposter.

Miljoner kronor

Ändamål

Budg

et

2004

Beräk

nat

2005

1 Myndighetsutövning

23

8

1.1 Järnvägsinspektionen

16

0

1.2 Fastställelse av tågplan och järn-

vägsplan

7

8

2 Bidrag till Inlandsbanan och

Øresundsbro Konsortiet

331

384

3 Sektorsuppgifter

161

183

4 Banhållning

7 931

10 622

4.1 Investeringar i nationell plan

3 161

4 940

4.2 Investeringar i regional plan

-

-

4.3 Drift, underhåll och trafikledning

3 700

4 219

4.4 Räntor och återbetalning av lån

1 000

1 393

4.5 Riskavgift Øresundsbro Konsortiet

70

70

Summa

8 469

11 197

Anslagsposten 1 Myndighetsutövning finansierar fastställelse

av tågplan och järnvägsplan. Järnvägsinspektionens

verksamhet har från den 1 juli 2004 övergått till den nya

myndigheten Järnvägsstyrelsen. Anslagsposten beräknas till 8

miljoner kronor.

Anslagsposten 2 Bidrag till Inlandsbanan och

Øresundsbro Konsortiet finansierar dels bidrag till drift och

underhåll av Inlandsbanan, dels Banverkets kostnader för

trafikavgifter enligt avtalet om Öresundsförbindelsen. Mot

bakgrund av regeringens beslut om banhållningsplan för åren

2004-2015 anges att bidraget till Inlandsbanan bör höjas med

25 miljoner kronor per år. Kostnaden för trafikavgifter för

Öresundsförbindelsen beräknas till 243 miljoner kronor. An-

slagspost 2 beräknas därmed totalt till 384 miljoner kronor

för år 2005.

Anslagsposten 3 Sektorsuppgifter beräknas till 183

miljoner kronor för 2005, vilket är en oförändrad nivå jämfört

med tidigare år och i enlighet med Banverkets strategi som

regeringen fastställt samtidigt som banhållningsplanen.

Anslagsposten 4 Banhållning omfattar investeringar, drift,

underhåll och trafikledning samt räntor och återbetalning av

lån.

Delposten 4.1 Investeringar i nationell plan beräknas till

4 940 miljoner kronor. Regeringen anser att ca 1 procent av

anslagsposten även under 2005 bör få användas till bidrag till

investeringar i anslutning till det kapillära bannätet i

samverkan med externa intressenter. Banverket får också

finansiera bidrag till kollektivtrafikanläggningar från posten.

Delposten 4.3 Drift, underhåll och trafikledning beräknas

till 4 219 miljoner kronor. En fortsatt satsning på drift,

underhåll och reinvesteringar är nödvändig för att kunna

upprätthålla en god standard på järnvägsnätet. Det om-

fattande arbetet med utbyte av felaktiga sliprar fortgår. Under

2005 kommer även 2004 års utnyttjande av anslagskredit att

återbetalas.

Delposten 4.4 Räntor och återbetalning av lån beräknas till

1 393 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med 2004

som beror på att lånen i den s.k. närtidssatsningen 2002-2004

börjar amorteras. En närmare redovisning av beräknad

nettoupplåning, beräknad låneskuld och anslagsbehov för

räntor och återbetalning av lån görs nedan i avsnittet Lån

inom Banverket.

Delposten 4.5 Riskavgift för Øresundsbro Konsortiet

beräknas till 70 miljoner kronor. Av propositionen framgår

att Riksgäldskontoret har genomfört nya beräkningar och

föreslår mot den bakgrunden att avgiften sätts till 170

miljoner kronor per år under fem år fr.o.m. 2004, inklusive en

administrativ avgift. Eftersom avgifterna som tagits ut för

2002 och 2003 varit för höga föreslås en reducering av

avgiften med 30 miljoner kronor för 2004 och 2005.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att garantiavgiften

skall vara 140 miljoner kronor för år 2005. Avgiften

finansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Väghåll-

ning och statsbidrag respektive 36:4 Banverket: Banhållning

och sektorsuppgifter.

Av motionsbilden framgår att Kristdemokraterna och

Centerpartiet förordar en besparing i förhållande till

regeringens förslag för banhållning med 300 miljoner kronor

respektive 250 miljoner kronor. Som utskottet redovisat

tidigare förordar samtidigt Centerpartiet att ett nytt särskilt

infrastrukturbolag inrättas för att genomföra bl.a. viktiga

järnvägsinvesteringar.

Lån inom Banverket

Resursförbrukningen för banhållning styrs förutom av anslag

över statsbudgeten även av de olika lånemöjligheter som

Banverket disponerar över.

Inom Banverket finns lån upptagna för att finansiera

Banverkets investeringar i vissa järnvägsprojekt som ingår i

gällande planer (närtidssatsningen), eldrifts- och

teleanläggningar, telenätsutrustning, projekteringslager,

kapitaltillskott till SVEDAB, rörelsekapital samt för statens

andel av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet

med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms

läns landsting och staten. Därutöver ingår de prioriterade

järnvägsprojekt som riksdagen beslutade om i tilläggsbudget i

samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop.

2003/04:100 avsnitt 7.1.18, bet. 2003/04:FiU21, rskr.

2003/04:274). Låneramen för dessa ändamål föreslås

sammanlagt uppgå till 14 000 miljoner kronor.

Av den totala låneramen avser 1 500 miljoner kronor de

prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön, Mjölby-

Motala och Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt i

Stockholmsområdet. De olika lånedelarna avseende de

prioriterade projekten skall återbetalas i jämn takt under 25 år

med start vid tidpunkten när respektive banprojekt

färdigställs.

I propositionen förslås mot denna bakgrund att regeringen

för 2005 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om

dels 12 500 000 000 kr för Banverket för investeringar i

eldriftsanläggningar m.m., dels högst 1 500 000 000 kr till

prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut om

tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition.

Botniabanan

Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna ett avtal

om byggandet av Botniabanan mellan staten, Kramfors

kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun,

Umeå kommun, Västernorrlands läns landsting och

Västerbottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet.

1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). För ändamålet har ett

bolag, Botniabanan AB, bildats. Botniabanan kostnads-

beräknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivån den

1 januari 1997. Kostnaderna för utbyggnaden har efter

avtalets ingång beräknats bli ca 1 500 miljoner kronor högre i

prisnivån januari 2001. Utbyggnaden skall finansieras genom

lån i Riksgäldskontoret som skall återbetalas inom högst 25

år. Under återbetalningstiden skall Banverket årligen erlägga

hyra för Botniabanan till Botniabanan AB. När hyrestiden

löpt ut skall Banverket överta Botniabanan till en kostnad av

1 miljon kronor.

Regeringen beslutade i mars 2004 i enlighet med

riksdagens godkännande (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:TU1,

rskr. 2003/04:75) om en låneram i Riksgäldskontoret om

högst 15 000 miljoner kronor för Botniabanan AB för den

första, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av

Botniabanan mellan Nyland och Umeå. Övriga villkor enligt

regeringens beslut den 18 december 2001 skall alltjämt gälla.

I årets budgetproposition föreslår regeringen en låneram

om 9 500 miljoner kronor för budgetåret 2005 till

Botniabanan AB för byggande av Botniabanan.

Järnvägsstyrelsen

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

20 000

42 000

-10 000

-

-

-

Med anslaget finansieras Järnvägsstyrelsens verksamhet som

tillsynsmyndighet för säkerheten i järnvägs-, spårvägs- och

tunnelbanesystemen. Vidare skall Järnvägsstyrelsen inom

anslaget utöva tillsyn över järnvägsmarknaden och utföra de

uppgifter som den nya järnvägslagen ålägger myndigheten,

t.ex. registerhållning.

Järnvägsstyrelsen kommer enligt propositionen att bli fullt

bemannad under hösten 2004 och därmed verka enligt sin

instruktion under 2005. Anslaget för verksamheten bör

därmed enligt regeringen räknas upp till 42 000 000 kr.

Moderata samlingspartiet ifrågasätter i sin motion om den

nybildade myndigheten Järnvägsstyrelsen behöver ett så stort

anslag mot bakgrund av storleken på tidigare anslag för den

förutvarande myndigheten Järnvägsinspektionen. Mot den

bakgrunden förordar motionärerna en medelsberäkning på 32

miljoner kronor.

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

nätverk

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

200 000

250 000

-

-

-

-

Med EU-medlemskapet följer möjligheter att ansöka om

finansiellt stöd inom området för Transeuropeiska nätverk -

Transporter (TEN-T). Erhållna bidrag bruttoredovisas på

statsbudgeten. Detta innebär att bidragsinkomsterna redovisas

på statsbudgetens inkomstsida, medan beviljade bidrag

avräknas från statsbudgetens utgiftssida.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2005 tas upp med

250 miljoner kronor, dvs. en höjning av anslaget med 50

miljoner kronor.

Verksamhetsområde Sjöfart

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

71 000

71 000

-30 000

-

-

-

Anslaget 36:7 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. är

avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets

ansvarsområde, bl.a. för fritidsbåtssektorn, som inte

finansieras via handelssjöfarten. Från anslaget finansieras

Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatser för att för-

bättra sjösäkerheten och för att minska miljöpåverkan, främst

avseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår vissa kostnader för

sjöräddning, farledsverksamhet samt vissa övriga kostnader

för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte skall

belasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till

utredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att den

infrastruktur som utnyttjas av skärgårdsbor och

fritidsbåtsägare även i fortsättningen håller en god standard. I

propositionen konstateras att anslaget inte täcker de kostnader

som Sjöfartsverket har i dag för verksamheten, utan

underskottet täcks med intäkter från handelssjöfartens

farledsavgifter. Regeringen föreslår att 71 000 000 kr anvisas

under anslaget för 2005.

I den moderata motionen yrkas att anslaget skall minskas

med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Anslaget har, menar motionärerna, bara i ringa mån koppling

till fritidsbåtar. Vidare hävdas att Sjöfartsverkets kostnader

generellt bör kunna minskas genom fortsatt rationalisering

och en förändrad organisation, inte minst inom sjöräddnings-

verksamheten.

Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

62 660

62 660

-

-

-

-

Ändamålet med anslaget 36:8 Ersättning till viss kanaltrafik

m.m. är att täcka underskott i driften av Trollhätte och Säffle

kanaler m.m. Anslaget får även användas för utredningar med

anknytning till kanaltrafiken. Regeringen föreslår att anslaget

för år 2005 beräknas till oförändrat belopp, dvs. ca 62,7 mil-

joner kronor.

Sjöfartsregistret

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

5 024

5 786

-

-

-

-

För driften av sjöfartsregistret beräknar regeringen en smärre

höjning av medelsbehovet för år 2005 till ca 5,8 miljoner

kronor.

Rederinämnden: Administration

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

2 599

1 425

-1 425

-

-

-

För Rederinämndens kostnader för administration, arvoden

m.m. beräknar regeringen en sänkning av anslaget för nästa

budgetår till 1,4 miljoner kronor.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin motion att statligt

företagsstöd till svenska rederier inte skall lämnas.

Nämnden är följaktligen överflödig och något anslag bör

därför inte utgå.

Verksamhetsområde Luftfart

Driftbidrag till icke statliga flygplatser

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

81 100

81 100

-

+5 000

-

-

Inom verksamhetsområdet finns ett anslag, 36:11 Driftbidrag

till kommunala flygplatser. Anslaget infördes budgetåret

1999. Ursprungligen uppgick det totala flygplatsbidraget till

115 miljoner kronor, varav 105 miljoner finansierades från

anslaget, medan 10 miljoner kronor betalades av

Luftfartsverket. I beslutet om bidraget förutskickades att

stödet skulle trappas ned i takt med en antagen

produktivitetsökning om 2 % per år.

Regeringen bedömer att den modell som använts i fem år i

stort har fungerat enligt de ambitioner som slagits fast av

riksdagen i det transportpolitiska beslutet 1998. Stödet spelar

en viktig roll för att landet skall få en tillfredsställande

transportförsörjning, och särskilt gäller detta för de regioner

där det saknas konkurrenskraftiga alternativa transportsätt.

Som en del i en generell översyn av hur transportpolitiskt

motiverade insatser genomförs ser regeringen för närvarande

över stödet till flygplatserna. Översynen omfattar såväl

nuvarande stöd till luftfartssektorn som statens övriga

finansiella insatser till andra trafikslag. Resultatet av

översynen kan komma att medföra förändringar av

utformningen av nuvarande driftbidrag. Regeringen avser att

återkomma i frågan om de statliga finansiella insatserna till

transportsystemet inom ramen för den kommande

transportpolitiska propositionen. Regeringen föreslår att

81 100 000 kr anvisas under anslaget för år 2005.

Folkpartiet liberalerna framhåller att de regionala

flygplatserna spelar en stor roll för många mindre orter och

därför måste tillförsäkras ett visst statligt stöd för att kunna

överleva. Motionärerna förordar därför en ökning av anslaget

med 5 miljoner kronor.

Verksamhetsområde Interregional kollektiv persontrafik

Rikstrafiken: Administration

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

19 435

19 702

-

-

-1

000

-

Med anslaget 36:11 Rikstrafiken: Administration finansieras

kostnader för Rikstrafikens ledning, ekonomiadministration,

personaladministration och andra interna kostnader. Vidare

finansieras med anslaget konsulttjänster samt utrednings-

verksamhet och andra kostnader som går att hänföra till

Rikstrafikens uppgifter.

Regeringen föreslår att 19 702 000 kr anvisas under

anslaget för 2005.

I Kristdemokraternas motion föreslås en besparing om 1

miljon kronor på anslaget.

Rikstrafiken: Trafikupphandling

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

798 000

823 000

-

-

-

-

Anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling finansierar

statens upphandling av transportpolitiskt motiverad

interregional kollektiv persontrafik.

För att täcka de ökade utgifterna för genomförda

trafikupphandlingar föreslår regeringen att 823 000 000 kr

anvisas under anslaget för år 2005.

Rikstrafiken: Trafikupphandling av kollektivtrafik i glesbygd

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

-

-

-

-

-

+100

000

Enligt Centerpartiet har minskade statsbidrag i kombination

med att staten kraftigt höjt diesel- och fordonsskatterna samt

att kostnaderna för trafikupphandling ökat dramatiskt lett till

en drastisk neddragning av kollektivtrafiken. De ekonomiskt

ansträngda kommunerna och landstingen har inga möjligheter

att satsa nödvändiga resurser när staten drar sig tillbaka.

Centerpartiet förordar mot denna bakgrund att ett nytt anslag

inrättas avsett för upphandling av kollektivtrafik i glesbygd.

För nästa budgetår föreslås att 100 miljoner kronor anvisas

under anslaget.

Verksamhetsområde Forskning och analys

Viss internationell verksamhet

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

2 500

2 500

-

-

-

-

För Regeringskansliets kostnader för bl.a. medlemsavgifter

och resor i samband med Sveriges deltagande i vissa

internationella organisationer har inrättats ett särskilt

anslag, 36:13 Viss internationell verksamhet. Regeringen

beräknar medelsbehovet till oförändrat 2,5 miljoner kronor.

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

mp

fp

kd

c

34 276

34 600

-

-

-1 000

-

Verksamheten vid Statens väg- och

transportforskningsinstitut (VTI) finansieras huvudsakligen

genom avgifter. För myndighetens kostnader för kompe-

tensutveckling, lokaler, särskild utrustning, administration

m.m. utgår statliga medel som anvisas över anslaget 36:14

Statens väg- och transportforskningsinstitut. Regeringen

föreslår för år 2005 en medelsanvisning på 34,6 miljoner

kronor till VTI.

Kristdemokraterna föreslår i sin motion en besparing på 1

miljon kronor, jämfört med regeringens förslag.

Statens institut för kommunikationsanalys

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

52 727

53 173

-

-

-

2 000

-

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) är

huvudansvarig myndighet för transportstatistik. Regeringen

föreslår en mindre ökning av anslaget till SIKA till följd av

bl.a. pris- och löneomräkning och ökade kostnader för

statistikproduktion med hänsyn till utveckling av ny officiell

statistik om kollektivtrafik.

Enligt Kristdemokraterna bör anslaget i jämförelse med

regeringens förslag minskas med 2 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har lagt fast en långsiktig planeringsram för

åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen på sammanlagt

381 miljarder kronor, varav 149,8 miljarder kronor avser

investeringar i vägar och järnvägar. Utskottet konstaterar att

regeringen i enlighet med riksdagens beslut har fastställt de

nationella väg- och järnvägsplanerna för perioden 2004-

2015. För att kunna genomföra de beslutade investeringarna

förordar regeringen i årets budgetproposition en höjning av

anslagen till väg- och järnvägsområdet. För år 2005 förordas

att anslaget till banhållning ökar med ca 2,5 miljarder kronor

samtidigt som väghållningen tillförs 1 miljard kronor jämfört

med år 2004.

Utskottet konstaterar att den föreslagna resurstilldelningen,

tillsammans med övriga finansiella dispositioner genom

låneramar, skapar förutsättningar för väsentligt ökad

underhålls- och investeringsverksamhet under nästa år. Enligt

utskottets mening är den ökade resurstilldelningen angelägen.

Därmed ges ökade förutsättningar för att vidmakthålla landets

väg- och järnvägssystem samtidigt som många angelägna

projekt kan förverkligas. Utskottet har heller ingen erinran

mot den fördelning av resurser på väg- respektive järn-

vägssektorn som regeringens förslag innebär, där en

utgångspunkt är att förhållandet mellan investeringar i vägar

och järnvägar bör vara 1:2. Utskottet kan därmed inte biträda

de motionsförslag som väckts om ökade anslag till

väghållning och minskade anslag till banhållning.

Vad gäller väghållningsanslaget instämmer utskottet i

regeringens bedömning att säkerställande och bevarande av

vägnätet är en angelägen uppgift. Drift och underhåll av

vägar bidrar till en hög transportkvalitet och god till-

gänglighet. Av särskild vikt är att satsningen på drift och

underhåll samt på tjälsäkring, ökad bärighet och

rekonstruktion i det regionala vägnätet fortsätter. Utskottet

vill betona vikten av att den särskilda satsningen på

tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion huvudsakligen går till

de regioner som har störst problem med tjälskador. Dessutom

noterar utskottet med tillfredsställelse att medelsberäkningen

ger möjlighet att för nästa år fortsätta trafiksäkerhetsarbetet

med hög ambition t.ex. vad gäller att fler vägar blir mötesfria

genom att de förses med mitträcken.

När det gäller Centerpartiets förslag om att inrätta ett nytt

anslag för räntekostnader för att genomföra investeringar i

vägar och järnvägar vill utskottet erinra om att flera stora

infrastrukturprojekt redan enligt tidigare riksdagsbeslut

finansieras med lån. Som framgår av nedanstående diagram

förväntas den samlade låneskulden enligt

budgetpropositionen för Vägverket, Banverket och

Botniabanan AB under de närmaste åren öka till drygt 60

miljarder kronor. I sammanhanget kan vidare nämnas att

härutöver finns ytterligare statliga lån och garantier upptagna

inom infrastrukturområdet. Vid utgången av juni 2004

uppgick Öresundsbrokonsortiets skuld till 22,4 miljarder

kronor som garanteras solidariskt av Sverige och Danmark.

Det är lån som skall avbetalas med broavgifter. Vidare kan

nämnas att vid utgången av år 2003 var Vägverkets bokförda

förskotteringsskuld till kommunerna ca 950 miljoner kronor.

Beräknad utveckling av låneskuld för Vägverket, Banverket

och Botniabanan AB (miljoner kronor)

Med hänsyn till de lån som upptagits för trafikens

infrastruktur intecknas statsbudgeten och utgiftsområde 22

Kommunikationer. Som framgår av följande figur beräknas

det årliga anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån

samt hyra för Botniabanan växa från ca 2 miljarder kronor år

2004 till drygt 7 miljarder kronor för år 2012. Utskottet är

därmed i detta sammanhang inte berett att inrätta ytterligare

lånemöjligheter för investeringar i trafikens infrastruktur.

Beräknad utveckling av anslagsbelastning för vissa lån inom

Vägverket och Banverket samt hyra för Botniabanan AB

(miljoner kronor)

Av det anförda följer att utskottet inte kan biträda

motionärernas förslag till väg- och banhållningsanslag för

nästa budgetår. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka

motionärernas krav på ytterligare administrativa besparingar

inom Vägverket och Banverket. Sammanfattningsvis

tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag till

anslagsberäkningar. Utskottet har heller ingen erinran mot

regeringens förslag till finansiella förutsättningar inom

verksamhetsområdena Väg och Järnväg vad gäller

upptagande av lån. Därav följer att motionerna i motsvarande

delar avstyrks.

Utskottet anser att det nuvarande rederistödet fyller en

viktig funktion för att trygga och utveckla en svensk

sjöfartsnäring. Det moderata förslaget om avskaffande av

Rederinämndens anslag kan därför inte biträdas. Med hänvis-

ning härtill avstyrks Moderata samlingspartiets förslag om

slopad medelsanvisning till Rederinämnden. Utskottet är

heller inte berett att tillstyrka Moderaternas förslag om en

minskning av ersättningen till fritidsbåtssektorn. Sam-

manfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens samtliga

förslag till anslagsberäkningar inom verksamhetsområdet

Sjöfart och avstyrker därmed motionen i motsvarande delar.

Utskottet konstaterar att en väl fungerande kollektivtrafik

kan ses som en del av den grundläggande samhällsservicen

och att trafiken därmed har stor betydelse för uppfyllandet av

de transportpolitiska målen. Den bidrar till ökad välfärd,

regional utveckling och jämlikhet genom att ge människor

möjlighet att nå arbetsplatser, skolor och olika typer av

service. En ökad andel kollektivt resande är därför en viktig

komponent i arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart

transportsystem. Mot bl.a. denna bakgrund har en statlig

utredning tidigare i höst identifierat, analyserat och beskrivit

kollektivtrafikens problem och möjligheter, formulerat mål

och visioner samt föreslagit förändringar av organisation,

regelverk o.d. av betydelse för kollektivtrafikens utveckling

och ett ökat kollektivt resande. I avvaktan på att utredningens

förslag bereds välkomnar för sin del utskottet den av

regeringen föreslagna medelsberäkningen för såväl

Rikstrafikens administration som trafikupphandling och

avstyrker följaktligen motionsförslagen om administrativa

besparingar och ett nytt anslag för kollektivtrafik i glesbygd.

Utskottet motsätter sig även Kristdemokraternas

besparingsförslag vad gäller såväl VTI som SIKA. Enligt

utskottets mening bör riksdagen därmed beräkna anslagen

inom politikområdet i enlighet med regeringens förslag.

Vägar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende

väghållning och statsbidrag.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition

2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom

verksamhetsområdet Vägar (punkt 3). Regeringen föreslår att

riksdagen

3. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget

36:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 49 600 000 000 kr efter år 2005.

Motionsyrkanden som berör särskilt utpekade vägprojekt

behandlas under avsnittet Särskilda infrastrukturåtgärder

m.m.

Ekonomiska förpliktelser avseende väghållning och

statsbidrag

Regeringens förslag

Den verksamhet som Vägverket bedriver innebär ofta att

Vägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om

ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller

såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och

underhåll av vägnätet. Vägverket har även regeringens

uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Vägverket sluter

även fleråriga FoU-avtal. Med hänsyn till det anförda bör

regeringen ges bemyndigande att ingå sådana ekonomiska

förpliktelser.

Detta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet

och alla bidrag där fleråriga avtal sluts som inte faller under

13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen

avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa

leverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet avser det

totalbelopp som regeringen får ha bundit upp i avtal vid

budgetårets utgång. Beräkningarna omfattar dock inte

framtida räntekostnader på upptagna lån.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2005 för ramanslaget 36:2 Väghållning och

statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 49,6

miljarder kronor efter år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Järnvägar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende

banhållning och sektorsuppgifter samt bemyndiganden

avseende Botniabanan. Utskottet tillstyrker även

regeringens förslag om ekonomiska mål för Statens järn-

vägar och bemyndiganden om finansiella befogenheter.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet tre förslag i proposition

2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom

verksamhetsområdet Järnvägar (punkterna 7-9 ). Regeringen

föreslår att riksdagen

7. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-

ganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kr efter år

2005,

8. bemyndigar regeringen att under år 2005 för Botniabanan

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kr efter år

2005,

9. godkänner de ekonomiska målen för Statens järnvägar och

bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Statens järnvägar

finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen

förordar.

Motionsyrkanden som berör särskilt utpekade banprojekt

behandlas under avsnittet Särskilda infrastrukturåtgärder

m.m.

Ekonomiska förpliktelser för Banverket

Regeringens förslag

Den verksamhet som Banverket bedriver innebär att

Banverket ingår långsiktiga avtal innebärande ekonomiska

förpliktelser för flera år framåt i tiden. Detta gäller både avtal

om investeringar och avtal rörande drift och underhåll.

Banverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag för

olika ändamål. För att kunna planera sin verksamhet måste

bidragstagaren normalt veta i förväg att bidraget kommer att

betalas ut. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att

ingå ekonomiska förpliktelser. Bemyndigandet bör avse all

upphandlad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal

sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om

statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets in-

terna resultatenheter eller externa leverantörer.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2005 för ramanslaget 36:4 Banverket:

Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 22 miljarder kronor efter år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Botniabanan

Regeringens förslag

Botniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i

Riksgäldskontoret för att finansiera utbyggnaden av

Botniabanan. När banan är färdigställd skall Botniabanan AB

hyra ut den till Banverket. Hyreskostnaden kommer att

belasta Banverkets anslag. Hyreskostnaden skall motsvara

räntekostnaden på hela den återstående skulden och det

aktuella årets amortering på lånen.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2005 för Botniabanan ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 25 miljarder kronor efter år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och förutsätter - i

likhet med tidigare uttalanden - att regeringen även

fortsättningsvis noggrant följer projektet och liksom hittills

regelbundet återkommer till riksdagen med en fortlöpande

redovisning av framåtskridandet och det ekonomiska läget för

byggandet av Botniabanan.

Affärsverket Statens järnvägar

Regeringens förslag

Dagens mål för affärsverket Statens järnvägar är att det skall

avveckla den verksamhet som tidigare ingick i Statens

järnvägars verksamhet. Av propositionen framgår att

regeringen avser att förändra verksamhetsmålet så att mål-

sättningen om att avveckla åtaganden förändras till att

förvaltas affärsmässigt. Denna förändring hindrar inte att

avveckling av verksamheter eller åtaganden fortsätter i den

mån det följer av beslut eller avtal.

När de medel som avsatts för affärsverkets verksamhet har

förbrukats kommer verksamheten att generera intäkter som

kan täcka kostnaderna för administrationen. Med anledning

av att verksamheten föreslås fortsätta och att verksamheten

bedrivs i affärsverksform föreslår regeringen att ett

ekonomiskt mål införs för verksamheten. Ett mål bör sättas

för förvaltningen av leasing- och leaseholdåtagandena och ett

för den verksamhet som innebär att tillhandahålla rullande

materiel för den av staten upphandlade järnvägstrafiken.

Regeringen föreslår att målsättningen för förvaltningen av

leasing- och leaseholdåtaganden bör vara att den skall visa ett

nollresultat. Vad avser målsättningen för verksamheten med

att tillhandahålla fordon föreslår regeringen, efter avvägning

av bedömd risk för verksamheten, att avkastningskravet för

sysselsatt kapital över en konjunkturcykel sätts till räntan på

femåriga statsobligationer plus 1 %.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de ekonomiska

målen för Statens järnvägar och bemyndigar regeringen att

för år 2005 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i

enlighet med vad regeringen förordar. Det innebär bl.a. att

affärsverket får ikläda sig långfristiga skulder inom en total

låneram om 12 500 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Sjöfart

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska

mål för Sjöfartsverket och bemyndiganden i enlighet med

vad regeringen förordar. Utskottet tillstyrker även förslaget

till investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2005-

2007 och avstyrker motionerna. Regeringens förslag om

bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd tillstyrks

av utskottet.

Avsnitttets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra förslag i proposition

2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom

verksamhetsområdet Sjöfart (punkterna 10-13). Regeringen

föreslår att riksdagen

10. godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och

föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att

fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket

i enlighet med vad regeringen förordar,

11. bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Sjöfartsverket

finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen

förordar,

12. godkänner förslaget till investeringsplan för

Sjöfartsverket för perioden 2005-2007,

13. godkänner att högst 19 500 000 kr av inflytande

farledsavgifter för år 2005 får lämnas i bidrag till

Handelsflottans kultur- och fritidsråd.

Vidare behandlar utskottet följande förslag i fem motioner:

- 2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd)

- 2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten Lindström (kd)

- 2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson

Smith (v)

- 2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)

- 2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c).

Ekonomiska mål m.m. för Sjöfartsverket

Regeringens förslag

Regeringen anser att nuvarande räntabilitetskrav om 3,5 %

över en konjunkturcykel (som räknas på resultatet efter

skattemotsvarighet) fortfarande är motiverat. Det långsiktiga

målet för nivån på räntabiliteten är att den skall vara

företagsekonomiskt motiverad, och regeringen följer

noggrant lönsamhetsutvecklingen hos Sjöfartsverket.

Regeringen föreslår vidare att det långsiktiga målet för

soliditeten på lägst 30 % skall kvarstå. Den restriktion

Sjöfartsverket har att farledsavgifterna får öka med högst

nettoprisindex räknat fr.o.m. år 1995 föreslås förändras till att

gälla fr.o.m. år 2004. Anledningen till detta är att den nu

genomförda höjningen av lotsavgiften kommer att

kompenseras med en sänkning av farleds-avgiften. För att

undvika att denna sänkning av farledsavgiften inte skall

läggas samman med ett eventuellt utrymme att höja avgiften

bör en justering av basåret ske.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör

vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter

skattemotsvarighet. Utdelning och skattemotsvarighet bör

även fortsättningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i

samband med bokslutet.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de

ekonomiska målen för Sjöfartsverket och föreslagen

prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa

utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet

med vad regeringen förordar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Finansiella befogenheter för Sjöfartsverket

Regeringens förslag

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för närvarande helt

med egna medel. Verket har därutöver ett bemyndigande att

ta upp lån inom en total ram av 350 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att ett bemyndigande ges så att

Sjöfartsverket kan uppta lång- och kortfristiga lån inom en

total ram av 350 miljoner kronor inom eller utanför

Riksgäldskontoret under år 2005. Vidare föreslår regeringen

att Sjöfartsverket får sätta in kassamässigt överskott på

räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.

Sjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar, Vinnova

och andra statliga myndigheter har haft och kommer

sannolikt även i framtiden att ha kostnader med anknytning

till M/S Estonias förlisning. Såväl kostnadernas storlek som

deras utfall i tiden är svåra att prognostisera. Regeringen

föreslår att dessa medel, som förvaltas av Sjöfartsverket och

som för närvarande uppgår till ca 60 miljoner kronor, skall

kunna användas för framtida kostnader föranledda av

utredningar och åtgärder med anknytning till M/S Estonias

förlisning, t.ex. sjösäkerhetsforskning, inom den kommande

treårsperioden.

Regeringen förslår att de medel som förvaltas av

Sjöfartsverket och som används för kostnader med anledning

av M/S Estonias förlisning under den kommande

treårsperioden får användas i enlighet med vad regeringen

ovan förordar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Investeringsplan för Sjöfartsverket

Regeringens förslag

Sjöfartsverkets bedömning av investeringsbehovet fördelat på

olika verksamhetsgrenar under perioden 2005-2007 uppgår

totalt till 613,4 miljoner kronor, varav farleder/utmärkning

svarar för 429,4 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört

med förra årets investeringsplan med 86,8 miljoner kronor för

perioden 2004-2006.

Under rubriken Farleder/utmärkning redovisas

omfattningen av investeringar i farleder, nybyggnad,

ombyggnad och återanskaffning av fyrar, annan fast

utmärkning, radionavigeringssystem samt el- och teleteknisk

materiel och utrustning. Sjöfartsverkets isbrytare beräknas

kunna användas i ytterligare 15-20 år. De investeringar på 11

miljoner kronor som planeras under perioden är ombyggnad

av fartygsbryggor.

Sjötrafikinformationssystemen utvecklas ständigt, och

under planperioden planeras investeringar i utveckling och

ombyggnader i sjötrafikinformationscentraler (VTS-

centraler) på 21 miljoner kronor. Investeringar i den

sjögeografiska verksamheten sker främst genom utveckling

av system för bearbetning av djupdata, produktions- och

förvaltningsverktyg för sjökortsdatabasen samt i

distributionssystem för digitala produkter.

En betydande del av investeringarna på 81 miljoner kronor

i lotsningsverksamheten utgörs av återanskaffning av

lotsbåtar. Lotsbåtsflottan förnyas med hänsyn tagen till ålder

och gångtid. Investeringarna omfattar också förnyelse av

lokaler och hamnanläggningar samt utrustning på

lotsstationer, bl.a. till följd av anpassning till en rationellare

organisation inom sjötrafikområdena. Investeringar i IT-

system planeras för verksgemensamma funktioner, Sjö-

fartsinspektionen och andra myndighetsdelar.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2005-2007.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd) framhålls

att Gävle hamn har stor betydelse för näringslivet i ett

område som sträcker sig över Gävleborg, Dalarna och

Uppland och är således främst att betrakta som en regional

hamn. För att svara mot de krav som ställs på

hamninfrastruktur och säkerhet krävs investeringar i

storleksordningen 200 miljoner kronor i Gävle hamn de

närmaste åren. Därutöver måste farleden in till Gävle rätas

upp, breddas och fördjupas för att motsvara Sjöfartsverkets

krav på säkerhetsmarginaler.

I motion 2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin

Svensson Smith (v) tas frågan om en utbyggnad av slussen i

Södertälje upp. Motionärerna anför att Mälarfarleden via

Södertälje kanal förbinder Västerås och Köpings hamnar med

Östersjön. I Södertälje finns en sluss som är 80 år gammal.

Genom denna sluss passerar årligen 4 000 fartyg med

sammanlagt 5 miljoner ton gods. Största tillåtna fartygslängd

är för närvarande 135 meter och största bredd är 19 meter.

För att kunna ta in större fartyg i Mälaren krävs en utbyggnad

av slussen.

Redan nu föreligger signaler från redare att det inte kan bli

aktuellt med leveranser via hamnarna i Mälaren i framtiden

om inte slussen byggs ut. Redan nu har fem redare fartyg som

inte kan passera genom nuvarande sluss, och vid framtida

investeringar blir inte mindre fartyg aktuella. Föreslagen

utbyggnad av slussen skulle däremot innebära att tonnaget

skulle kunna utökas markant. En rad samhällsekonomiska

beräkningar för utbyggnad har genomförts under perioden

2001-2003, där samhällsnyttan i samtliga fall varit positiv,

enligt motionärerna.

En uppskjuten eller, i värsta fall, utebliven slussinvestering

kan få allvarliga följder för Mälarsjöfarten. Minskningen av

handelssjöfarten kan gå mycket snabbt om inte ett skyndsamt

beslut kommer till stånd. För Västerås, Köping och hela

Bergslagsområdet skulle detta få mycket negativa

konsekvenser. Mälarhamnarna är viktiga för exporten från

företagen i hela det omgivande området. Minskade

sjötransporter innebär naturligtvis ökade landtransporter,

vilket är tvärs emot intentionen i det miljöpolitiska

transportmålet. Enligt motionärerna bör ett beslut om

slussutbyggnaden snarast komma till stånd.

Även i motionerna 2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten

Lindström (kd), 2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)

och 2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c)

framförs liknande synpunkter och förslag om en utbyggnad

av slussen i Södertälje.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade frågor rörande Sjöfartsverkets

investeringsplan hösten 2003 (2003/04:TU1 s. 87-88).

Utskottet erinrade då bl.a. om att Sjöfartsverket på ett

företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning skall ansvara för att sjöfarten har tillgång

till farleder med god framkomlighet och hög säkerhet året

runt på samtliga svenska hamnar av betydelse. Prioriteringar

av sjöfartsinvesteringar ankommer således på Sjöfartsverket.

Utskottet har tidigare uttalat att man bör söka utnyttja de

goda möjligheter som finns att frakta stora lastkvantiteter via

hamnar i Vänern, Mälaren och utmed våra kuster anser detta

även i dag. Detta är angeläget för att kunna vidmakthålla och

vidareutveckla Vänersjöfarten samt övrig insjö- och kust-

sjöfart.

Utskottet vill med anledning av motionsförslagen och

utskottets uttalanden om fraktsjöfartens betydelse peka på

vad Godstransportdelegationen i sitt slutbetänkande (SOU

2004:76) Godstransporter - noder och länkar i samspel bl.a.

uttalat om hamnarnas särställning bland de intermodala

noderna.

Med utgångspunkt i godsstråk och noder har delegationen

identifierat tre strategiska geografiska regioner. En av dessa

utgörs av mellersta ostkusten, en finns i västra Sverige och en

omfattar delar av Skåne. I betänkandet sägs vidare att berörda

parter inom var och en av regionerna sinsemellan bör dis-

kutera och försöka enas exempelvis om åtgärder för ökad

samordning och specialisering. Enligt delegationen bör

regeringen ta initiativ till och medverka i sådana

överläggningar med parterna om vilka roller de olika

hamnarna inom respektive område kan och bör ta. Enligt vad

utskottet erfarit avser dessa förslag bahandlas i den

transportpolitiska propositionen som aviserats till våren 2005.

Utskottet vill i sammanhanget vidare peka på att

Sjöfartsverket i en skrivelse till Näringsdepartementet i

november 2003 överlämnat underlag med Sjöfartsverkets

bedömning rörande frågan om en eventuell utbyggnad av

Södertälje kanal. Det framgår av skrivelsen att det enligt

Sjöfartsverkets reguljära underhållsplanering för farlederna

inom en snar framtid krävs en genomgripande

underhållsrevision av slussportar m.m. i Södertälje. I anslut-

ning till att underhållsfrågan aktualiserats har Sjöfartsverket

tillsammans med regionala intressenter i Mälarsjöfarten

bedömt det vara av intresse att också studera de tekniska och

ekonomiska förutsättningarna för en utbyggd sluss i

Södertälje. Syftet med en utbyggnad är främst att sänka

kostnaderna för näringslivets transporter i regionen. De

studier som genomförts visar att en utbyggnad är tekniskt

genomförbar och att en utbyggnad har en positiv netto-

nuvärdeskvot enligt den samhällsekonomiska analys verket

genomfört. Verket bedömer dock att den investering som

krävs vid en eventuell utbyggnad är av en sådan

storleksordning att den inte kan hanteras inom ramen för

verkets normala investeringsplaner utan att det krävs en

särskild finansiering.

Utskottet vill också peka på vad som framkom av ett

pressmeddelande den 13 september 2004 i samband med att

regeringen presenterade särskilda insatser för

Norrlandskusten. Statsråden Ulrica Messing och Hans

Karlsson anförde om satsningar på Gävle hamn bl.a. att

Sjöfartsverket utreder förutsättningarna för att öka

infartsmöjligheterna till Gävle hamn. När det arbetet är av-

slutat utses en statlig förhandlingsman för att i dialog mellan

berörda regionala aktörer, såsom Gävle kommun, Gävle

hamn, det regionala näringslivet och statliga Sjöfartsverket,

klarlägga hamninfrastrukturens utvecklings- och

finansieringsförutsättningar.

Som utskottet ser det pågår ett omfattande arbete med

viktiga frågor som rör hamnområdena i Gävle och Södertälje.

Utskottet utgår ifrån att det i detta sammanhang kommer att

ingå spörsmål av det slag som utskottet pekat på och som tas

upp i motionerna. Något ytterligare uttalande anser utskottet

inte vara påkallat, utan resultatet av den pågående

beredningsprocessen med dessa frågor bör avvaktas.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrks regeringens förslag

och motionerna 2004/05:T280 (kd), 2004/05:T298 yrkande

10 (kd), 2004/05:T361 (v), 2004/05:T407 (s) och

2004/05:T444 yrkande 1 (c) avstyrks.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Regeringens förslag

Verksamheten vid handelsflottans kultur- och fritidsråd

(HKF) finansieras i huvudsak med en andel av de

farledsavgifter som Sjöfartsverket tar in. För delar av

verksamheten tas avgifter ut. Därutöver får HKF bidrag från

bl.a. kommuner och privata organisationer. För år 2003 var

intäkterna sammanlagt 25,4 miljoner kronor. Av dessa

utgjorde intäkterna från farledsavgifterna 18,5 miljoner

kronor. För 2004 har denna nivå höjts till 19,5 miljoner

kronor. Regeringen föreslår att denna nivå även skall gälla

för budgetåret 2005.

Regeringen har under året tillkallat en särskild utredare

med uppgift att med utgångspunkt från kraven i ILO-

konvention nr 163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn

föreslå hur Sverige bör organisera välfärdsverksamheten

utifrån målsättningen att till lägsta möjliga kostnad uppfylla

de krav som konventionen ställer.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att högst 19,5

miljoner kronor av inflytande farledsavgifter för år 2005 får

lämnas i bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Luftfart

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska

mål för Luftfartsverket och bemyndiganden i enlighet med

vad regeringen förordar. Utskottet tillstyrker även förslaget

till investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2005-

2007 liksom att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens

verksamhet för att täcka dess kostnader.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra förslag i proposition

2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom

verksamhetsområdet Luftfart (punkterna 14-17). Regeringen

föreslår att riksdagen

14. godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket och

föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att

fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket

i enlighet med vad regeringen förordar,

15. bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Luftfartsverket

finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen

förordar,

16. godkänner förslaget till investeringsplan för

Luftfartsverket för perioden 2005-2007,

17. godkänner att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens

verksamhet och att intäkterna från dessa avgifter får

disponeras för att täcka kostnaderna för verksamheten.

Ekonomiska mål m.m. för Luftfartsverket

Regeringens förslag

Luftfartsverket skall bidra till att de transportpolitiska målen

uppnås på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning.

När det gäller ekonomiska mål för Luftfartsverket under

perioden 2005-2007 föreslår regeringen att det långsiktiga

målet för soliditeten är att denna efter 2004 lägst skall uppgå

till 25 %. Avseende räntabilitetsmålet anser regeringen att det

bör ligga fast på nuvarande nivå, dvs. 8 % av eget kapital

efter skatt. Prisrestriktionen bör vara oförändrad för år 2005.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att det bör

vara oförändrat, dvs. en tredjedel av vinsten, räknad som

resultatet efter skattemotsvarighet. Utdelning och

skattemotsvarighet bör även i fortsättningen årligen

fastställas slutligt av regeringen i samband med att bokslutet

fastställs.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de

ekonomiska målen för Luftfartsverket och föreslagen

prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa

utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i

enlighet med vad regeringen ovan förordar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Finansiella befogenheter för Luftfartsverket

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2005 låta Luftfartsverket få rätt att ta upp lån i och

utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 7 700

miljoner kronor. Luftfartsverket får teckna aktier eller ge

aktieägartillskott till LFV Holding AB inom en ram på 150

miljoner kronor. Luftfartsverket föreslås vidare få rätt att

teckna borgensförbindelser för krediter till förmån för

dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60

miljoner kronor samt placera kassamässigt överskott i bank, i

statsreglerade och hos motpart med kreditvärdighet

motsvarande kategori K1 enligt Nordisk Ratings system eller

motsvarande samt på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.

Luftfartsverket föreslås lämna likvid säkerhet vid utstäl-

landet av derivatinstrument. En ram för utställandet av sådana

säkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fastställas för år

2005.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att för år 2005 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i

enlighet med vad regeringen förordar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Investeringsplan för Luftfartsverket

Regeringens förslag

Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden

2005-2007 på sammanlagt 2 300 miljoner kronor. Under

planeringsperioden avslutas de stora kapacitetsinvesteringar

som Luftfartsverket har genomfört de senaste åren på

Arlanda och inom flygtrafiktjänsten. Med hänsyn till

flygmarknadens utveckling har övriga kapacitetshöjande

investeringar förskjutits till efter planeringsperioden. Bana 3

har tagits i drift. De åtgärder som återstår är bul-lerisolering

av fastigheter samt att avsluta de expropriationsärenden som

anläggandet av banan medför.

Investeringsutgiften för hela MATS-projektet

(Modernisering av flygtrafikledningssystemet) är beräknad

till 2 miljarder kronor och beräknas vara avslutad år 2006.

Den operativa driftsättningen av kontrollcentralerna i

Stockholm och Malmö har senarelagts i avvaktan på

Luftfartsinspektionens säkerhetsgodkännande av det nya

flygtrafikledningssystemet.

Hösten 2004 beräknas terminalåtgärderna på Arlanda i

stort sett vara klara. Den nya centralbyggnaden och pir F har

tagits i bruk medan delprojekt Syd har skjutits på framtiden

på grund av flygmarknadens utveckling. Inve-

steringsutgifterna för projektet, som påbörjades år 2000,

beräknas totalt uppgå till knappt 5,5 miljarder kronor. Övriga

investeringar inriktas på ersättningsanskaffningar, åtgärder

för att säkerställa flygsäkerheten och åtgärder som skall leda

till miljöförbättringar.

Neddragningen av Luftfartsverkets investeringsplaner för

den kommande planeringsperioden innebär att kassaflödet

efter investeringar förväntas bli positivt fr.o.m. år 2004. I och

med det beräknar Luftfartsverket att under

planeringsperioden tillsammans med vissa investeringsbidrag

fullt ut finansiera investeringarna med egna medel samt

dessutom amortera på skulderna och därmed minska

skuldsättningsgraden och förbättra den finansiella

ställningen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2005-2007.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Luftfartsstyrelsen

Regeringens förslag

Från och med den 1 januari 2005 finns den nya myndigheten

Luftfartsstyrelsen som skall ansvara för luftfartens

myndighetsverksamhet. Luftfartsstyrelsen föreslås finansieras

genom avgifter. De avgifter som i dag tas ut av Luftfartsin-

spektionen och Luftfart och Samhälle täcker inte hela

kostnaden för verksamheten, utan det fordras en ny

kompletterande avgift. En följd av att Luftfartsstyrelsen bryts

ut ur affärsverket är att vissa luftfartsavgifter kan sänkas i och

med att avgifterna i dag täcker underskottet i myndig-

hetsverksamheten. Intäkterna från den nya avgiften bör därför

motsvaras av en lika stor sänkning av Luftfartsverkets

luftfartsavgifter, undantaget det som skall ersätta de ökade

kostnaderna för den nya myndigheten.

Utöver de avgifter som finns i dag och som även

fortsättningsvis kommer att tas ut föreslår regeringen en ny

avgift. Den nya avgiften skall baseras på antalet avresande

passagerare i linjefart och charter enligt den officiella flyg-

platsstatistikens avgränsning. Detta medför att trafiken på de

19 statliga flygplatserna och trafiken på 23 icke-statliga

flygplatser kommer att avgiftsbeläggas. Avgiften bör riktas

som direkt uppbörd mot flygbolagen. Avgiften skall i

normalfallet faktureras i efterskott.

Luftfartsstyrelsens kostnader föreslås täckas med

avgiftsintäkterna. De intäkter Luftfartsinspektionen och

Luftfart och Samhälle nu tar in redovisas vid sidan av

statsbudgeten. Detta skall ske även fortsättningsvis. En

renodlad finansieringsform är att föredra, vilket innebär att

verksamheten i sin helhet går utanför statsbudgeten, vilket

tillämpas redan i dag. Regeringen gör bedömningen att det är

möjligt att balansera resultat mellan räkenskapsåren som

kapitalförsörjningsförordningen ger möjlighet till. Detta

tillsammans med ett tillräckligt stort kreditutrymme ger goda

förutsättningar att uppnå full kostnadstäckning över tiden.

Luftfartsstyrelsen får ingen finansiering via anslag, vilket in-

nebär att avgiften bedöms uppgå till ca 10 kr per passagerare.

Mot bakgrund av det ovanstående föreslår regeringen att

avgifter får tas ut i Luftfartsstyrelsens verksamhet och att

intäkterna från dessa avgifter får disponeras för att täcka

kostnaderna för verksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Interregional kollektiv persontrafik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende

trafikupphandling. Utskottet förutsätter vidare att fortsatta

överväganden kommer att göras i syfte att utveckla

tågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition

2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom

verksamhetsområdet Interregional kollektiv persontrafik

(punkt 18). Regeringen föreslår att riksdagen

18. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 450 000 000 kr för perioden 2006-2010.

Under avsnittet behandlas vidare tågtrafiken mellan

Stockholm och Oslo.

Regeringens förslag

Verksamhetsområdet omfattar den interregionala kollektiva

persontrafiken, och ansvarig myndighet är Rikstrafiken.

Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och

samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken

och att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen

uppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för

statens upphandling av transportpolitiskt motiverad

interregional kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i

trafikhuvudmännens regi och där det saknas förutsättningar

för kommersiell drift.

Rikstrafiken bör få sluta upp till fem år långa

trafikeringsavtal. Regeringen föreslår därför att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2005 i fråga om

ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå

ekonomiska förpliktelser som omfattar högst fem år under

perioden 2006-2010 och som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, innebär utgifter på högst 2 450 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

I en föredragning inför utskottet den 16 november 2004 har

representanter från Rikstrafiken lämnat en redovisning över

läget för statens upphandling av interregional kollektiv

persontrafik. Enligt vad som framkom vid föredragningen har

Rikstrafiken nu påbörjat ett omfattande arbete i syfte att

skapa ekonomisk balans mellan anslag och verksamhet. Av

redovisningen framkom att besparingar görs bl.a. genom

minskat stöd och ändrade avtalsprinciper med fokusering på

att trygga en grundläggande tillgänglighet för långväga resor.

Utskottet ser positivt på den ökade resurstilldelningen som

regeringens budgetförslag innebär och att Rikstrafiken nu

vidtar åtgärder som kan bryta den negativa utvecklingen.

Utskottet utgår ifrån att detta arbete kan förenas med

myndighetens viktiga uppgift att bidra till att de

transportpolitiska målen uppnås.

Vid budgetberedningen hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1 s.

142) förutsatte utskottet, i likhet med föregående år, att

regeringen fortsättningsvis kommer att ange vilka

beräkningsgrunder som ligger bakom det begärda

bemyndigandet. Utskottet förutsätter detta alltjämt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma

persontågstrafiken mellan Stockholm och Oslo. Enligt vad

utskottet har erfarit har SJ AB och NSB gemensamt beslutat

att den reguljära tågtrafiken som drivs i det samägda bolaget

LINX mellan Stockholm och Oslo kommer att upphöra

fr.o.m. år 2005 när bolaget avvecklar sin verksamhet. Vidare

har angetts att viss genomgående persontågstrafik kommer att

fortsätta att upprätthållas mellan Stockholm och Oslo även

efter år 2004, dock bara under helger samt sommartid.

Trafikutskottet har den 19-20 oktober 2004 haft

överläggningar med Samferdselkomitten i Stortinget om

kommunikationerna mellan Sverige och Norge. Företrädare

för de båda utskotten framhöll därvid gemensamt vikten av

att ett nordiskt och internationellt perspektiv anläggs för att

skapa effektiva transportsystem. Under överläggningarna

diskuterades särskilt persontågstrafiken mellan Oslo och

Stockholm med anledning av den aviserade trafikin-

dragningen. I sammanhanget kan vidare nämnas att utskottet

har tagit del av en skrivelse i ärendet från trafikhuvudmannen

i Värmland, Värmlandstrafik AB, om initiativ för att trygga

fortsatt gränsöverskridande trafik.

Trafikutskottet ser det som angeläget att trafikplaneringen

inte stoppar vid riksgränsen utan att ett gränsöverskridande

synsätt anläggs såväl vad gäller investeringar i trafikens

infrastruktur som åtgärder för att bygga upp effektiva och

marknadsanpassade transportsystem. Förutsättningarna för en

konkurrenskraftig järnvägstrafik mellan Sverige och Norge

hämmas dock för närvarande bl.a. av att banstandarden inte

fullt ut är anpassad för snabbtågstrafik. Utskottet ser därför

positivt på att statsrådet Ulrica Messing vid en interpella-

tionsdebatt tisdagen den 9 november angett att en grupp av

tjänstemän från berörda departement skall träffas för att se

vad som kan göras på kort och lång sikt för att om möjligt

upprätthålla en gränsöverskridande trafik. Enligt utskottets

mening kan också en överenskommelse mellan de båda

länderna om banupprustningar vara en viktig utgångspunkt

för en utveckling av tågtrafiken. Utskottet förutsätter att

fortsatta överväganden kommer att göras i syfte att utveckla

tågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.

Utskottet vill vidare hänvisa till att riksdagen under våren

2005 avser att behandla frågan om järnvägstrafikens reglering

i samband med aviserad proposition om transportpolitiken

jämte motioner.

Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.

Utskottets förslag i korthet

Ett stort antal motionsyrkanden föreslår åtgärder för

särskilt utpekade infrastrukturobjekt. I likhet med vad

utskottet uttalade i maj 2004, med anledning av väckta

motionsförslag i samma ärende, avstyrker utskottet även nu

de behandlade motionsförslagen med hänvisning till

rollfördelningen inom transportpolitiken. Utskottet anser

också att syftet med många av motionsförslagen kan

komma att bli helt eller delvis tillgodosedda under

planeringsperioden.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet 130 motioner med 214

yrkanden som tar upp frågor som främst rör särskilt utpekade

infrastrukturprojekt.

Motionsförslag

Här redovisas motionsyrkanden om särskilt utpekade

infrastrukturprojekt med undantag av yrkanden som rör

Europavägsklassning av riksväg 45. Dessa yrkanden

redovisas nedan under ett särskilt avsnitt, Motionsförslag om

Europavägsklassning av riksväg 45.

Vägar

Region Norr (Norrbottens och Västerbottens län)

2004/05:T242

(fp)

E 12 bör klassas som TEN-väg.

2004/05:T286

(kd)

Åtgärder måste vidtas för att höja

standarden på vägnätet i Norrbotten och

för att åtgärda bristerna i vägunderhållet.

Region Mitt (Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och

Dalarnas län)

2004/05:T220

(m)

Mer pengar behövs till Dalarnas vägar för

att tillgodose transportbehovet från

turistnäringen.

2004/05:T386

(s)

E 4 genom Sundsvall behöver förbättras.

Region Mälardalen (Uppsala, Västmanlands, Örebro och

Södermanlands län)

2004/05:T227

(kd)

Gräsbovägen, dvs. del av väg 858

sträckan Siggberg i Nora socken-

Östervåla i Heby kommun, behöver rustas

upp.

2004/05:T298

(kd)

- yrkande 2

Förbifarten vid Sala längs riksvägarna 67

och 70 behöver byggas ut.

2004/05:T298

(kd)

- yrkande 4

Väg 67 sträckan Heby-Tärnsjö behöver

rustas upp.

2004/05:T352

(kd) - yrkande

1

Väg 288 sträckan Uppsala-Östhammar

bör byggas om och förbättras.

2004/05:T352

(kd) - yrkande

2

Riksväg 55 i Mälardalsregionen bör

byggas om och förbättras.

2004/05:T352

(kd) - yrkande

3

Underhållet av de mindre vägarna i

Uppland bör bli bättre.

2004/05:T505

(s)

Framkomligheten och säkerheten på väg

67 mellan Valbo och Västerås bör

prioriteras.

Region Stockholm (Stockholms och Gotlands län)

2004/05:T229

(m)

Södertörnsleden mellan väg 73 och E 4

bör färdigställas.

2004/05:T260

(fp) - yrkande

1

Utbyggnad av väg 73 bör ske omgående

för regionens utveckling.

2004/05:T426

(fp) - yrkande

2

Väg 73 mellan Fors och Älgviken bör

byggas ut snabbt.

2004/05:T427

(fp)

Huvudstaledens roll i det statliga vägnätet

bör uppmärksammas.

2004/05:T499

(s)

Det behövs trafiksäkerhetshöjande

åtgärder på E 4/

E 20 Hallunda trafikplats till Morabergs

trafikplats.

2004/05:T500

(s)

Södertörnsleden, som utpekat projekt, bör

byggas snarast möjligt.

2004/05:N409

(fp)

- yrkande 17

En komplett ringled runt Stockholms

innerstad behövs.

2004/05:N409

(fp)

- yrkande 20

Behov av tvärförbindelser i

Stockholmsregionen, bl.a.

Kymlingelänken, Huvudstaleden och Sö-

dertörnsleden.

Region Väst (Värmlands, Västra Götalands och Hallands

län)

2004/05:T210

(m)

Riksväg 27 behöver byggas ut för att möta

framtida behov.

2004/05:T225

(kd)

E 6 genom Bohuslän bör byggas klart till

år 2007.

2004/05:T234

(c)

Anslagen till drift och underhåll av

vägnätet för väg 767 mellan Hjulsjö och

Nora behöver höjas.

2004/05:T269

(m)

En utbyggnad och förbättring av vägnätet

i Bohuslän måste ske snarast.

2004/05:T394

(c)

- yrkande 2

E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40 bör

byggas ut.

2004/05:T394

(c)

- yrkande 3

Satsningar på bärighet, tjälsäkerhet och

rekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad

behövs omgående.

2004/05:T405

(kd)

De halländska vägarna är i behov av

upprustning och underhåll.

2004/05:T425

(kd)

Det är nödvändigt att rusta upp Dalslands

vägnät.

2004/05:T469

(s)

De dalsländska grusvägarna behöver

tjälsäkras.

2004/05:T514

(fp, c)

- yrkande 1

Utan ytterligare fördröjning bör E 6

byggas ut till fyrfältsväg i norra Bohuslän.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

4

Utan ytterligare fördröjning bör E 6

byggas ut till fyrfältsväg i norra Bohuslän.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

6

Riksväg 44 mellan Trollhättan och

Uddevalla bör byggas ut.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

7

Det behövs en förbättrad vägsträckning in

mot Göteborgs hamn för att möta

framtidens behov.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

8

En ny förbindelse över/under Göta älv

behövs omgående.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

9

Vägsträckorna Borås-Trollhättan väg 180,

Borås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-

Herrljunga bör rustas upp.

2004/05:T517

(fp)

Försvarsmakten bör förmås att avstå från

marken där I 15:s skjutfält var beläget för

att möjliggöra en utbyggnad av väg 27.

Region Sydöst (Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,

Kronobergs och Blekinge län)

2004/05:T233

(s)

Cykelturismen är viktig för Öland, och det

behövs förbättrade cykelleder.

2004/05:T288

(m)

- yrkande 1

Det är angeläget med nyinvesteringar i

vissa delar av vägnätet i sydöstra Sverige.

2004/05:T288

(m)

- yrkande 2

Behovet av ökade drifts- och

underhållsinsatser är stort för vägarna i

Kalmar län.

2004/05:T291

(m)

Det behövs ytterligare resurser till

vägnätet i Östergötland.

2004/05:T325

(c)

- yrkande 1

Behovet av en ökad andel av den totala

investeringsramen är angeläget för

stamvägnätet till Kalmar län.

2004/05:T325

(c)

- yrkande 2

En ökad andel av den totala anslagsramen

för regional transportinfrastruktur i landet

bör gå till angelägna väginvesteringar i

Kalmar län.

2004/05:T328

(s)

Vägprojektet för väg 26/47, Mullsjö-

Jönköping, i Jönköpings län bör

prioriteras.

2004/05:T353

(m)

- yrkande 1

Nya alternativ till den vägstandard som

enligt nu gällande sträckningsbeslut gäller

för förbifart Smålandsstenar på riksväg 26

behövs.

2004/05:T353

(m)

- yrkande 2

Tillför mer medel till Vägverket för att

kunna inrymma ombyggnad av riksväg 26

vid förbifarten Smålandsstenar.

2004/05:T354

(m)

Vägnätet till och från Nässjö kommun

måste kompletteras.

2004/05:T355

(m)

Uppgradera riksväg 26/47.

2004/05:T357

(c)

Anslagen till investering, drift och

underhåll av vägnätet i Kronobergs län

bör höjas.

Region Skåne (Skåne län)

2004/05:T373

(s)

Tvärleden Markaryd-Osby bör prioriteras.

2004/05:T456

(fp) - yrkande

1

Tidigarelägg ombyggnaden av väg 108

och E 65.

2004/05:T474

(fp) - yrkande

5

Ett huvudvägnät för godstransporter i

Skåne behövs.

2004/05:T477

(s)

Väg E 6 mellan Vellinge och Trelleborg

bör byggas ut.

E 18

2004/05:T298

(kd)

- yrkande 3

Byggstarten för investeringar på E 18 bör

prioriteras.

2004/05:T382

(c)

Utbyggnaden och upprustningen av E 18

är angelägen.

2004/05:T486

(fp)

E 18 mellan Örebro och Karlskoga bör

byggas ut.

E 20

2004/05:T316

(m)

- yrkande 1

Det bör vara motorvägsstandard på hela E

20 mellan Sveriges största och näst största

stad.

2004/05:T316

(m)

- yrkande 2

En utbyggnad av E 20 till

motorvägsstandard framför allt i Västra

Götaland bör ske.

2004/05:T316

(m)

- yrkande 3

E 20 bör klassas som en nationellt

prioriterad väg.

2004/05:T324

(kd, m, fp, c)

- yrkande 1

Produktionsförutsättningar,

arbetsmarknad och därmed ekonomisk

tillväxt samt trafiksäkerhet och miljö skall

vara de viktigaste prioriteringsgrunderna

vid beslut om ut- och ombyggnaden av E

20.

2004/05:T324

(kd, m, fp, c)

- yrkande 2

Ut- och ombyggnaden av E 20 bör

prioriteras.

2004/05:T324

(kd, m, fp, c)

- yrkande 3

Ett delprivat finansieringsalternativ (PPP)

bör få användas för utbyggnad av E 20.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

2

En utbyggnad till motorvägsstandard bör

ske hela vägen mellan Göteborg och

Stockholm.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

3

Ut- och ombyggnaden av E 20 bör ges en

hög prioritering och därmed

tidigareläggas.

E 22

2004/05:T271

(s)

Möjligheterna till att prioritera

utbyggnaden av E 22 bör ses över.

2004/05:T283

(m)

En utbyggnad av E 22 bör ske snarast.

2004/05:T317

(m)

- yrkande 1

En utbyggnad av E 22 bör ske snarast.

2004/05:T317

(m)

- yrkande 2

Alternativ finansiering bör övervägas för

utbyggnaden av E 22.

2004/05:T317

(m)

- yrkande 3

En omprioritering av medel från järnvägs-

till väginvesteringar bör ske.

2004/05:T362

(fp, m, kd, c)

E 22 bör byggas ut.

2004/05:T454

(fp, c)

- yrkande 3

Satsningar på E 22 som en viktig

kommunikationsled i Kalmar län är

angelägna.

2004/05:T471

(fp)

- yrkande 3

Förbättra trafiksituationen längs E 22

genom Blekinge.

2004/05:T474

(fp) - yrkande

1

Utbyggnaden av E 22 mellan Malmö och

Kristianstad är av betydelse för hela

regionen.

2004/05:N403

(fp, kd, m, c)

- yrkande 11

En utbyggnad av E 22 behövs.

Riksväg 40

2004/05:T209

(m)

- yrkande 1

En utbyggnad av riksväg 40 bör ske

snarast.

2004/05:T209

(m)

- yrkande 2

En utbyggnaden av riksväg 40 kan

finansieras enligt PPP-modellen.

2004/05:T257

(m)

En utbyggnad av riksväg 40 bör ske

omgående.

2004/05:T448

(kd)

En utbyggnad av riksväg 40 mellan Borås

och Jönköping till motorvägsstandard bör

ske med finansiering enligt ny modell.

2004/05:T515

(fp) - yrkande

1

Riksväg 40, sträckan mellan Borås och

Jönköping, bör byggas om till motorväg.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

5

Riksväg 40 bör byggas ut och förbättras.

Riksväg 50

2004/05:T365

(kd)

Ombyggnaden av riksväg 50 mellan

Fornboda och Guldsmedshyttan måste ges

högsta prioritet.

2004/05:T370

(s)

Ombyggnaden av riksväg 50 mellan

Fornboda och Guldsmedshyttan måste ges

högsta prioritet. Ur tra-

fiksäkerhetssynpunkt bör även

Bergslagsdiagonalen ses över.

2004/05:T371

(s)

Av trafiksäkerhetsskäl bör riksväg 50 i

Vadstena -förbifart Vadstena - ges

särskild prioritet.

2004/05:T381

(c)

Vägstandarden på riksväg 50 bör

förbättras.

2004/05:T411

(s)

En omläggning av riksväg 50 genom

Motala bör prioriteras.

Övrigt

2004/05:T211

(m)

Nya alternativ till finansiering vid

vägbyggnation på några lämpliga

utbyggnads- och ombyggnadsobjekt i

Sverige.

2004/05:T270

(m)

PPP-finansiering bör användas för

utbyggnaden av riksväg 45.

2004/05:T424

(kd)

En utbyggnad av riksväg 45 till

motorvägsstandard mellan Göteborg och

Vänersborg bör ske med finansiering

enligt ny modell.

2004/05:T464

(m)

- yrkande 7

Det behövs satsningar på vägnäten i

storstadsregionerna.

2004/05:T464

(m)

- yrkande 8

En rad infrastruktursatsningar behövs i det

nationella vägnätet.

2004/05:T468

(fp) - yrkande

15

Nyinvesteringar måste ske i vägar.

2004/05:T468

(fp) - yrkande

16

Flaskhalsarna bör byggas bort i våra

storstadsregioner.

2004/05:T468

(fp) - yrkande

17

Den s.k. nordiska triangeln mellan

Köpenhamn, Oslo, Stockholm och

Helsingfors bör prioriteras.

2004/05:T474

(fp) - yrkande

2

Fullfölj och tidigarelägg planerade

infrastruktursatsningar i Skåne.

2004/05:N414

(fp)

- yrkande 4

Klassa Dalsland som skogslän, så att

Dalsland får del av de extrapengar som

beviljas för upprustning av tjälskadade

vägar.

Järnvägar

Norra banregionen (Norrbottens och Västerbottens län samt

delar av Västernorrlands och Jämtlands län)

2004/05:T287

(kd)

Upprustningen av Haparandabanan bör

omedelbart påbörjas.

2004/05:T339

(c, m, fp, kd)

- yrkande 5

Tillsätt en utredare som i en

snabbutredning kan fördjupa analysen

kring trafikeringsupplägget och grunderna

för en ekonomisk uppgörelse på Norrland-

skusten.

2004/05:T417

(kd) - yrkande

2

Bandelen Arvidsjaur-Jörn bör åter tas i

trafik.

2004/05:T468

(fp) - yrkande

23

Avvakta med bygget av den s.k.

Norrbotniabanan.

2004/05:T513

(s)

Det behövs dubbelspår längs södra

Norrlandskusten.

Mellersta banregionen (Dalarnas, Gävleborgs,

Västernorrlands och Jämtlands län samt delar av

Västmanlands, Örebro, Uppsala och Stockholms län)

2004/05:T219

(m)

Järnvägens betydelse för Dalarna är stor,

och behovet av nya satsningar på

järnvägsnätet är angeläget.

2004/05:T323

(kd, m, fp, c)

Banverket bör omgående starta en

förstudie av järnvägen mellan Sundsvall

och Härnösand, Ådalsbanan.

2004/05:T338

(c)

- yrkande 2

Rusta upp hela Mittbanan för snabb

tågtrafik.

2004/05:T339

(c, m, fp, kd)

- yrkande 1

Bygg dubbelspår längs hela sträckan

Gävle-Sundsvall.

2004/05:T339

(c, m, fp, kd)

- yrkande 2

Gräv ned järnvägen genom Sundsvalls

centrum.

2004/05:T339

(c, m, fp, kd)

- yrkande 3

Ådalsbanan bör rustas till de krav som

ställs på en järnväg som skall ingå som en

länk i ett nationellt och internationellt

transportnät.

2004/05:T346

(c)

Påbörja uppgraderingen av Dalabanan

snarast i enlighet med "vision Dalabanan"

tillsammans med Dalabanans intressenter.

2004/05:T384

(s)

Gräv ned järnvägen genom Sundsvalls

centrum.

2004/05:T387

(s)

Åtgärda de kvarstående flaskhalsarna på

Ådalsbanan och Ostkustbanan.

2004/05:T491

(s)

Tidigarelägg byggstarten för resecentrum

i Karlstad.

Östra banregionen (Stockholms, Uppsala, Södermanlands

och Östergötlands län samt del av Örebro, Västmanlands och

Kalmar län)

2004/05:T260

(fp)

- yrkande 2

Södertörnsleden och Citybanan bör

byggas snarast.

2004/05:T298

(kd)

- yrkande 5

Bygg ut tågtrafiken norra Mälardalen-

Stockholm i relation till antalet resenärer.

2004/05:T298

(kd)

- yrkande 6

Bygg Citybanan, Mälartunneln, spåret

Tomteboda-Kallhäll samt

fyrspårskapacitet Stockholm-Bålsta.

2004/05:T319

(m)

Starta projekteringen av Ostlänken

omgående.

2004/05:T376

(fp)

Förbättra pendlingsmöjligheterna mellan

Örebro och Stockholm.

2004/05:T409

(s)

Bygg ut järnvägen Västerås-Eskilstuna

för att kunna koppla ihop Svealandsbanan

med Mälarbanan.

2004/05:T441

(c)

Ostlänkens utbyggnad bör anpassas till

europeisk höghastighetsstandard.

2004/05:T445

(c)

- yrkande 1

Gör en kapacitetsöversyn av

trafiksystemet, på järnväg, i Mälardalen.

2004/05:T445

(c)

- yrkande 2

Påbörja utbyggnaden av spårkapaciteten

på sträckan Tomteboda-Kallhäll snarast.

2004/05:T454

(fp, c)

- yrkande 2

Satsa även i fortsättningen på Tjustbanan,

sträckan Åtvidaberg-Överum-Västervik.

2004/05:T468

(fp) - yrkande

22

Citybanan och Mälartunneln i Stockholm

bör ha högsta prioritet.

2004/05:T480

(s)

Prioritera utbyggnaden av Ostlänken.

Västra banregionen (Västra Götalands län samt del av

Värmlands och Hallands län)

2004/05:T304

(fp)

Färdigställandet av Västkustbanan genom

Halland bör få högsta prioritet av

järnvägsinvesteringarna.

2004/05:T334

(c, fp)

- yrkande 1

Bygg om Bohusbanan sträckan

Munkedal-Strömstad.

2004/05:T334

(c, fp)

- yrkande 2

Staten bör även efter år 2007 ha ett

medfinansieringsansvar för Bohusbanan.

2004/05:T433

(s)

- yrkande 2

Rusta upp bandelen mellan Varberg och

Herrljunga.

2004/05:T449

(s)

Bygg ut Kinnekullebanan för förbättrade

kommunikationer med Mälardalen.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

10

Färdigställ tunneln genom Hallandsåsen.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

11

Bygg ut Västlänken för ökad kapacitet i

Västsverige.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

13

Bygg ut Bohusbanan.

Södra banregionen (Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar

och Jönköpings län)

2004/05:T203

(m)

Planera för en utbyggd spårförbindelse

mellan Sturup och Malmö.

2004/05:T204

(m)

Gräv Citytunneln i Malmö, den brådskar.

2004/05:T255

(m)

- yrkande 1

Upprätta och anta en tidtabell för

byggandet av en fast förbindelse mellan

Helsingborg och Helsingør.

2004/05:T255

(m)

- yrkande 2

Banverket bör ges i uppdrag att leda

arbetet med att få till stånd en fast

förbindelse mellan Helsingborg och

Helsingør.

2004/05:T312

(s)

Ett nytt yttre godsspår behövs i västra

Skåne.

2004/05:T321

(m)

- yrkande 7

Anta en tidtabell för byggandet av en fast

förbindelse mellan Helsingborg och

Helsingør.

2004/05:T322

(kd)

- yrkande 1

Ett tunnelbygge genom Öresund för

höghastighetståg bör utvärderas.

2004/05:T335

(c)

- yrkande 2

Godstågsproblemen på Kontinentalbanan i

Malmö måste lösas snarast.

2004/05:T335

(c)

- yrkande 3

Det behövs ett östligt skånskt

järnvägsstråk.

2004/05:T456

(fp) - yrkande

2

Bygg ut spårförbindelsen mellan Sturup

och Kastrup.

2004/05:T471

(fp) - yrkande

1

Bygg en ny järnväg mellan Olofström och

Blekinge kustbana.

2004/05:T471

(fp) - yrkande

2

Upprusta järnvägen mellan Karlskrona

och Emmaboda.

2004/05:T473

(fp)

Anta en tidsplan för bygget av en fast

förbindelse mellan Helsingborg och

Helsingør.

2004/05:T474

(fp) - yrkande

3

Bygg en fast järnvägsförbindelse mellan

Helsingborg och Helsingør.

2004/05:T474

(fp) - yrkande

4

Det behövs nya järnvägsförbindelser i

Skåne.

2004/05:T474

(fp) - yrkande

6

Kommunikationerna till Sturups flygplats

bör förbättras.

2004/05:T475

(fp) - yrkande

1

Lägg tågtrafiken i en tunnel vid passagen

av Åkarp vid en utbyggnad av Södra

stambanan.

2004/05:T475

(fp) - yrkande

2

Miljökonsekvenserna bör utredas på

längre sikt än till år 2020 av utbyggnaden.

2004/05:N403

(fp, m, kd, c)

- yrkande 8

En direkt järnvägsförbindelse behövs

mellan Kastrup och Sturup.

2004/05:N403(f

p, m, kd, c)

- yrkande 10

En tidtabell behövs för byggandet av en

fast förbindelse mellan Helsingborg och

Helsingør, den s.k. HH-tunneln.

Europakorridoren

2004/05:T273

(s)

Sveriges järnvägsnät bör bli en del av

Europakorridoren.

2004/05:T311

(m)

- yrkande 1

Sträva efter att Europakorridoren från

Stockholm till Hamburg via Helsingborg-

Helsingør blir en del i ett europeiskt

höghastighetsnät.

2004/05:T311

(m)

- yrkande 2

Aktuella utbyggnader och utredningar av

sträckor som ingår i Europakorridoren

under planperioden 2004-2015 bör utgå

från en hastighetsstandard på 350 km/h.

2004/05:T313

(s)

Genomförandet av Europakorridoren bör

ske.

2004/05:T321

(m)

- yrkande 5

Aktuella utbyggnader och utredningar av

sträckor som ingår i Europakorridoren

under planperioden 2004-2015 bör utgå

från en hastighetsstandard på 350 km/h.

2004/05:T432

(s)

Götalandsbanan bör byggas ut.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

12

Bygg ut Götalandsbanan med förbindelse

till Landvetter.

Inlandsbanan

2004/05:T337

(c)

Modernisera och utveckla Inlandsbanan

som en pulsåder genom norra Sverige.

2004/05:T417

(kd) - yrkande

1

Bandelen Mora-Kristinehamn behöver

byggas ut.

2004/05:T417

(kd)

- yrkande 3

En utveckling av Inlandsbanan bör ske.

2004/05:T417

(kd) - yrkande

4

Det behövs nya investeringar på

Inlandsbanan.

Övrigt

2004/05:T322

(kd)

- yrkande 2

Ett höghastighetsnät bör byggas i Sverige.

2004/05:T433

(s)

- yrkande 1

En snabbtågsförbindelse mellan Halmstad

och Stockholm via Varberg och Borås bör

prioriteras.

2004/05:T454

(fp, c)

- yrkande 1

Det s.k. Östersjöbanekonceptet bör

fullföljas.

Flera trafikslag

I det följande lämnas en sammanställning av motioner över

vissa projekt och infrastrukturfrågor som berör flera

trafikslag.

Region Norr (Norrbottens och Västerbottens län)

2004/05:N257

(c)

- yrkande 3

Utveckla kommunikationerna i Norrland.

Region Mitt (Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och

Dalarnas län)

2004/05:T332

(c)

Satsningar behövs för att skapa bättre

möjligheter till arbetspendling mellan

Gävleborgs och Uppsala län.

Regionerna Mälardalen (Uppsala, Västmanlands, Örebro

och Södermanlands län) och Stockholm (Stockholms och

Gotlands län)

2004/05:T298

(kd) - yrkande

1

Infrastrukturutvecklingen i Mälardalens

och Västmanlands län är av stor betydelse

för tillväxten och utvecklingen i Sverige.

2004/05:T383

(fp)

Kommunikationerna till Hallstavik och

Norrtälje måste bli bättre.

2004/05:T459

(kd) - yrkande

10

Det är mycket angeläget att

Stockholmsberedningens förslag

genomförs.

2004/05:N239

(kd) - yrkande

10

Det behövs ökade statliga

infrastruktursatsningar i

Stockholmsregionen.

2004/05:N239

(kd) - yrkande

12

Utbyggnaden av infrastrukturen i

Stockholms stad är angelägen.

2004/05:N349

(m) - yrkande 4

Behovet av infrastruktursatsningar i

Stockholmsregionen är akut.

2004/05:N409

(fp) - yrkande

15

Ökade statliga investeringar behövs till

vägar och kollektivtrafik i Stockholms

län.

2004/05:N409

(fp) - yrkande

16

Ökad kapacitet behövs över Mälar-

Saltsjösnittet för både väg- och

järnvägstrafiken.

2004/05:N409

(fp) - yrkande

18

Bygg ut väg 73 mellan Fors och Älgviken,

förstärk öst-västliga vägförbindelser på

Södertörn samt bygg dubbelspår på hela

järnvägssträckan Älvsjö-Nynäshamn.

2004/05:N409

(fp) - yrkande

19

Bygg motorvägsstandard på hela E 18

Stockholm-Norrtälje, riksvägarna 76 och

77 i Roslagen samt utbyggnad av

spårbunden kollektivtrafik i Stockholms

läns nordostkommuner.

2004/05:N409

(fp) - yrkande

21

Förstärkt infrastruktur behövs för hamnar

och kanaler i Stockholms län.

Region Väst (Värmlands, Västra Götalands och Hallands

län)

2004/05:T309

(m)

Behovet av infrastruktursatsningar i

Västsverige är angeläget.

2004/05:T366

(kd)

Påskynda beredning och beslut om

finansiering av större utbyggnader och

möjliga byggstarter av vägar och

järnvägar i Västra Götaland i syfte att

stärka bilindustrin.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

14

Vägar och järnvägar i Dalsland behöver

prioriteras.

2004/05:N401

(fp) - yrkande

1

Utökade infrastruktursatsningar behövs i

Västsverige.

2004/05:N404

(s)

- yrkande 6

Det behövs ytterligare satsningar på

infrastruktur för tillväxt och utveckling i

Västsverige.

2004/05:N414

(fp) - yrkande

3

Satsningar behövs på vägnätet, järnvägen,

IT, postservicen, Vänersjöfarten,

Dalslands kanal och flyget.

Region Sydöst (Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och

Kalmar län)

2004/05:T206

(c)

Infrastrukturen i Blekinge måste

förbättras.

2004/05:T295

(m, fp, kd, c)

Norrköpingspaketet bör genomföras så

fort som möjligt.

2004/05:T300

(c, m, fp, kd)

- yrkande 1

Det bör göras en samlad översyn av väg-

och järnvägsanslagen till Jönköpings län

med syfte att tidigarelägga projekt som i

nuvarande plan försenats eller flyttats

utanför planen.

2004/05:T300

(c, m, fp, kd)

- yrkande 2

Regeringen bör återkomma med förslag

där PPP-metoden används för att

finansiera väg- och järnvägssatsningar i

Jönköpings län.

2004/05:T300

(c, m, fp, kd)

- yrkande 3

En större andel av anslaget för tjälsäkring

behöver komma Jönköpings län till del.

2004/05:T348

(s)

Nya infrastruktursatsningar behövs i

Blekinge.

2004/05:T367

(kd)

En ökad satsning på infrastrukturen i

Östergötland är angelägen.

2004/05:T454

(fp, c)

- yrkande 4

Satsningarna på infrastruktur kring

Kalmar bör påskyndas.

2004/05: N238

(kd) - yrkande

5

Det behövs förbättrade kommunikationer i

Kalmar län.

Skåne (Skåne län)

2004/05:T321

(m)

- yrkande 1

De nationella och regionala vägarna och

järnvägarna i Skåne bör tillföras en större

andel av landets samlade

infrastrukturmedel så att andelen står i

rimligare proportion till behovet av

infrastruktursatsningar, antalet invånare

och antalet olyckor.

2004/05:T321

(m)

- yrkande 2

Regeringen bör snarast behandla och

tidigarelägga de infrastrukturinvesteringar

som utgör felande länkar i väg- och

järnvägsnätet i Skåne.

2004/05:T321

(m)

- yrkande 3

Region Skånes regionala plan för

transportinfrastruktur (RTI-planen) bör

tillmätas större betydelse vid fördelningen

av de nationella infrastruktursatsningarna.

2004/05:T335

(c)

- yrkande 1

En stor satsning behövs på infrastrukturen

i Skåne.

2004/05:MJ437

(m) - yrkande 9

Infrastruktursatsningar i Skåne behövs

omgående för att underlätta

kommunikationer och arbetspendling.

2004/05:N403

(fp, m, kd, c)

- yrkande 9

Satsningar på skånsk infrastruktur behövs

nu.

Övrigt

2004/05:T468

(fp) - yrkande

1

Bygg ut och investera i infrastruktur i hela

landet, och tidigarelägg investeringar.

2004/05:T478

(s)

En öst-västlig transportkorridor bör

prioriteras.

2004/05:N239

(kd) - yrkande

11

Öka resurserna till infrastruktursatsningar

genom public-private partnership-

lösningar.

2004/05:N241

(fp) - yrkande

6

Satsa på bra infrastruktur där det har störst

tillväxteffekt.

2004/05:N403

(fp, m, kd, c)

- yrkande 7

Prioriteringar som görs i RTI-planen bör

öka i samband med fördelningen av de

nationella infrastruktursatsningarna.

Motionsförslag om Europavägsklassning av riksväg 45

2004/05:T231

(c)

Riksväg 45 bör rustas upp och

uppgraderas till Europaväg.

2004/05:T350

(kd) - yrkande

1

Europavägsstatus bör införas på riksväg

45, Inlandsvägen.

2004/05:T350

(kd) - yrkande

2

Kontakt bör tas med Finland och Norge

om förlängning av en kommande

Europaväg, E 45, från Karesuando upp till

Nordkap.

2004/05:T350

(kd) - yrkande

3

Ansök hos FN:s Europakommission i

Genève om att riksväg 45 samt

förlängningen Karesuando-Nordkap får

beteckningen E 45.

2004/05:T420

(m)

Riksväg 45 bör klassificeras som

Europaväg.

2004/05:T468

(fp) - yrkande

18

Riksväg 45 bör uppgraderas till

Europaväg.

2004/05:T510

(s)

Ändra beteckningen på riksväg 45 till

Europaväg 45.

2004/05:T516

(fp) - yrkande

1

Riksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges status

av Europaväg.

2004/05:N414

(fp)

- yrkande 14

Riksväg 45 - via Lappia - blir E 45 från

Göteborg till Karesuando.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade motioner om särskilt utpekade

infrastrukturprojekt i maj 2004 i betänkande 2003/04:TU10

Transportinfrastrukturen 2004-2015. Flertalet av de motioner

som nu väckts under den allmänna motionstiden hösten 2004

är likalydande med de motioner som utskottet då behandlade.

Förteckningen av de nu behandlade motionsförslagen följer

därför den uppställning som redovisades i betänkandet om

transportinfrastrukturen, dvs. med en uppdelning på

transportslag, regioner och objektsnivå.

Utskottet har valt att behandla motionsyrkandena om särskilt

utpekade infrastrukturprojekt i ett sammanhållet avsnitt mot

bakgrund av den rollfördelning inom planeringsprocessen

som riksdagen fastställt genom det transportpolitiska beslutet

år 1998 (1997/98:TU10).

Bakgrunden är densamma som utskottet redovisade i maj

2004. Således innebär denna rollfördelning att riksdagens roll

i första hand bör vara att ange övergripande mål och riktlinjer

för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en

god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för

en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser.

Enligt utskottet betyder det att vilka åtgärder som skall

genomföras och när de skall ske främst bör bestämmas inom

ramen för trafikverkens och länens långsiktiga planering med

utgångspunkt från riksdagens beslut med anledning av

infrastrukturpropositionen. Riksdagen skall också se till att

regeringen återrapporterar i vilken grad insatta resurser har

bidragit till uppfyllelsen av fastlagda mål. Principen är alltså

att beslut i transportfrågor bör vara så decentraliserade som

möjligt med en tydlig rollfördelning mellan planeringsnivåer

och aktörer.

Staten och kommunerna har ett ansvar för att sådana

trafikanläggningar som behövs för allmänna transportbehov

kommer till utförande. Statens ansvar omfattar sådana

anläggningar som svarar mot nationella och internationella

trafikbehov liksom den interregionala

persontransportförsörjningen. Det är också statens ansvar att

ombesörja en ändamålsenlig uppföljning av trans-

portpolitiken i stort och av hur de transportpolitiska målen

har uppnåtts. Denna grundläggande rollfördelning hindrar

inte att det kan finnas skäl för riksdagen att göra mer

preciserade ställningstaganden i vissa fall, t.ex. när det gäller

särskilda projekt som är av väsentlig betydelse för

trafiksystemets effektivitet eller som kräver särskilda

finansieringslösningar eller som av andra skäl har en särskild

dignitet.

Flera av motionsförslagen berör också projekt som har

internationell anknytning. Enligt utskottet ställer förändringar

i vår omvärld, inte minst genom EU:s utvidgning i vårt

närområde, krav på infrastrukturen för att möta nya

resmönster och nya transportvägar. Utskottet delar därför den

grundläggande syn som kommer till uttryck i flera motioner

om vikten av att ett europeiskt perspektiv anläggs i samband

med planering av vägar och järnvägar. Det är därför med

tillfredsställelse utskottet konstaterar att det i trafikverkens

planeringsdirektiv föreskrivs att ett europeiskt synsätt skall

utgöra en utgångspunkt i planeringsarbetet.

I de nu aktuella motionerna lämnas i flertalet fall förslag

som rör nationella infrastrukturprojekt som kommer att

omfattas av de nationella planer som fastställs på grundval av

de övergripande beslut och med de medel som riksdagen

fattar beslut om. Enligt utskottets mening torde syftet med

många av dessa förslag komma att tillgodoses, även om de i

vissa fall inte alltid kommer till utförande så tidigt i

planeringsperioden som motionärerna hade önskat. Andra

motionsförslag avser nationella infrastrukturprojekt, som i

och för sig måste anses angelägna, men som vid avvägningen

mot andra angelägna behov får skjutas på framtiden. Andra

motionsförslag åter rör främst lokala och regionala

trafikfrågor som enligt den nyss refererade rollfördelningen

avgörs på regional nivå.

Utskottet ville understryka att motionsförslagen visar på ett

starkt engagemang för en angelägen upprustning och

utbyggnad av infrastrukturen i landets olika delar och i vissa

regioner. Utskottet delar den uppfattning som kommer till

uttryck i flera motioner om att en fortsatt utveckling av

infrastrukturen är nödvändig för att trygga välfärden och

näringslivets konkurrenskraft men också för att åstadkomma

en regional balans och en bättre miljö.

Utskottet bedömer att många av motionsförslagen kan

komma att tillgodoses. Givetvis måste behovet av insatser på

kommunikationsområdet vägas mot andra samhällsbehov.

Det är därför oundvikligt att vissa - i och för sig angelägna -

infrastrukturåtgärder får skjutas på framtiden.

Utskottet vill i sammanhanget också nämna att statsrådet

Ulrica Messing vid ett flertal tillfällen under hösten 2004 har

svarat på skriftliga frågor rörande särskilt utpekade

infrastrukturprojekt. Frågorna har bl.a. rört tågförbindelserna

Sundsvall-Härnösand, Åtvidaberg-Västervik, i Mälardalen

och Södra stambanan. Även frågor om

infrastrukturinvesteringarna i västra Sverige, riksväg 40 och

Värmlands vägnät har besvarats av statsrådet.

I sina svar har statsrådet bl.a. hänvisat till pågående

utredningsarbete för vissa järnvägsprojekt inom Banverket,

den nationella väghållningsplanen som regeringen fastställde

den 19 februari 2004 och den transportpolitiska propo-

sitionen, som planeras till våren 2005.

I sammanhanget vill utskottet anföra att regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet i november 2004 bl.a. enats

om infrastruktursatsningar för att stärka Trollhättan och

Västsverige som utvecklings- och produktionsplats för

fordonsindustrin. I dessa satsningar ingår bl.a. att bygga ut

riksväg 44 och riksväg 45. Infrastruktursatsningar görs också

på järnvägen. Den s.k. Norge-Vänerbanan byggs ut till

dubbelspår hela sträckan Göteborg-Trollhättan.

Triangelspåret vid Marieholm börjar byggas redan 2005 och

ger från Trollhättan en direktanknytning till Göteborgs hamn.

Med hänvisning till redovisningen ovan och utskottets

uttalanden om bl.a. rollfördelningen i planeringssystemet

anser utskottet att något särskilt initiativ i ärendet inte är

erforderligt. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyr-

kanden som förtecknats ovan under Motionsförslag i avsnittet

Särskilda infrastrukturåtgärder m.m. under rubriker Vägar,

Järnvägar och Flera trafikslag.

Vad avser Europavägsklassning av riksväg 45 kan utskottet

konstatera att Europavägsnätets omfattning beslutas inom

ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).

Inom ECE har medlemsländerna kommit överens om att

Europavägsnätet företrädesvis skall bestå av motorvägar och

andra vägar som har en mycket hög teknisk och

trafiksäkerhetsmässig standard. Även andra vägar kan bli

Europavägar, men det måste då finnas en avsikt i det berörda

medlemslandet att höja standarden.

I sammanhanget vill utskottet ånyo anföra att regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet bl.a. enats om

infrastruktursatsningar för att stärka Trollhättan och

Västsverige som utvecklings- och produktionsplats för

fordonsindustrin. Av regeringens pressmeddelande den 2

november 2004, med anledning av detta, framgår att riksväg

45 kommer att byggas ut och få fyra körfält hela vägen

mellan Trollhättan och Göteborg. En kraftig satsning görs för

att förstärka den mest trafikerade sträckan - den mellan

Angeredsbron och Älvängen - och den resterande delen

mellan Älvängen och Trollhättan byggs ut.

Utskottet ser positivt på detta och den standardhöjning av

riksväg 45 som utbyggnaden kommer att innebära. Utskottet

kan dock för sin del inte förorda en Europavägsklassning av

riksväg 45 i enlighet med vad som efterfrågas i motionerna.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden som

förtecknats ovan under Motionsförslag om

Europavägsklassning av riksväg 45 i avsnittet Särskilda

infrastrukturåtgärder m.m.

Politikområde 37 IT, elektronisk kommunikation och post

Mål- och resultatfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag till mål för

politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

Det innebär att alla skall ha tillgång till en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

Riksdagen bör vidare godkänna vad utskottet anfört om en

fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen inom

området. Enligt utskottet är

fortsatta och intensifierade insatser angelägna för att

klarlägga bl.a. effekterna av olika åtgärder för målen inom

politikområdet. I det sammanhanget framhåller utskottet

värdet av en redovisning av uppnådda resultat för

politikområdet som helhet och över tiden i syfte att få en

mer samlad bild av utvecklingen.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition

2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom

politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post

(punkt 19). Regeringen föreslår att riksdagen

19. godkänner att målet för politikområde IT, elektronisk

kommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infra-

struktur och därtill hörande samhällstjänster.

Politikområdets omfattning

Politikområdet omfattar informationsteknik, elektronisk

kommunikation, post, grundläggande kassaservice samt

alarmeringsfunktionen 112.

Mål

Regeringens förslag

Det övergripande målet för politikområdet formulerades i

samband med att politikområden infördes i statsbudgeten för

2001. Målet underställdes dock inte riksdagen för beslut,

främst beroende på att det fanns mål beslutade av riksdagen

för de verksamheter som inryms inom politikområdet. Då

övriga politikområdesmål under utgiftsområdet har

underställts riksdagen för beslut finns det dock skäl för att

även detta mål blir föremål för riksdagsbehandling.

Riksdagen har preciserat det övergripande målet i det IT-

politiska målet, i målen för sektorn elektronisk

kommunikation och i det postpolitiska målet. Därutöver skall

det finnas en grundläggande kassaservice och nödalarmering

i hela landet.

Målet för IT-politiken är att Sverige skall som första land bli

ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet.

1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).

Målen för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda

och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra

elektroniska kommunikationer. De elektroniska

kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det

gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och

kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i

framkant i dessa avseenden. De elektroniska

kommunikationerna skall vara hållbara, användbara och

tillgodose framtidens behov.

De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa

förutsättningar för en effektiv konkurrens utan

snedvridningar och begränsningar samt att främja

internationell harmonisering. Staten skall ha ett ansvar på

områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av

marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr.

2002/03:228).

Det postpolitiska målet är att det skall finnas en posttjänst av

god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot

brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20

kilogram. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana

försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och

kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försän-

delser befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet.

1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Målet för den grundläggande kassaservicen är att alla i hela

landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot

betalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet.

2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).

Resultat

Regeringen

Av regeringens analys och slutsatser om IT-områdets

tillgänglighet, tillit och kompetens framgår att regeringens

bedömning dock är att det ännu är för tidigt att med säkerhet

säga att de statliga åtgärder som vidtagits bidragit till att

målet ett informationssamhälle för alla är på väg att uppnås.

De utvärderingar, den mer systematiska

statistiksammanställning och den forskningsbevakning som

inletts avses dock efter hand kunna ge underlag för en sådan

bedömning.

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har på

regeringens uppdrag analyserat IT-politiken och bl.a. dragit

slutsatser om hur väl Sverige lyckats i sin strävan att bli ett

informationssamhälle för alla före alla andra länder. ITPS

menar att även om Sverige inte är bäst inom alla IT-politiska

områden så är det mycket som tyder på att Sverige i relation

till andra IT-mogna länder lyckats tämligen väl med att få en

brett förankrad IT-utveckling. Sverige ligger fortfarande

bland de allra bästa länderna inom de flesta områden. ITPS

rekommenderar att regeringen tar ökad hänsyn till de grupper

som riskerar att permanent hamna utanför

informationssamhället.

Regeringens bedömning är alltjämt att de åtgärder som

vidtas inom ramen för IT-politiken och utbyggnaden av IT-

infrastruktur med hög överföringskapacitet kommer att

medverka till att informationsteknikens möjligheter utnyttjas

på ett aktivt sätt. De problem som regeringen tidigare pekat

på när det gäller nedgången i investeringstakten kvarstår

delvis fortfarande, eftersom IT-politiken bygger på

samverkan med marknadskrafterna.

Av regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet

elektronisk kommunikation framgår att regeringen bedömer

att den utveckling som skett under föregående år och de

åtgärder som Post- och telestyrelsen (PTS) vidtagit

medverkat till att uppfylla de politiska målen. Många insatser

syftar till att främja konkurrensen på de olika

delmarknaderna, vilket är ett viktigt medel för att uppnå

målen. Genom den nya lagen om elektronisk kommunikation

som trädde i kraft i juli 2003 har ett framtidsanpassat ramverk

etablerats. Regeringen bedömer att denna nya reglering

kommer att ytterligare bidra till en positiv utveckling på

marknaden för elektronisk kommunikation, till gagn för såväl

näringsliv som konsumenter. Regleringens genomslag på

marknaden kan förväntas tillta i takt med att PTS arbete med

marknadsanalyser mynnar ut i färdiga beslut om särskilda

skyldigheter för aktörer med betydande marknadsinflytande.

På marknaden för abonnemang för fast telefoni har det i

praktiken inte existerat någon konkurrens. En försiktig början

till förändring av konkurrenssituationen noteras i och med att

ett antal operatörer, främst Bredbandsbolaget, har börjat sälja

abonnemang för fast telefoni till sina kunder i egna bred-

bandsnät eller via DSL-access. Regeringen förväntar sig att

konkurrensen på marknaden för abonnemang för fast telefoni

ökar genom tillämpningen av den nya lagen och PTS fortsatta

tillsyn på området.

PTS har tidigare konstaterat att de fortsatt höga priserna på

SMS pekar på brister i marknadens funktionssätt och att det

finns utrymme för en ökad priskonkurrens. Regeringen anser

att detta fortfarande är en giltig slutsats.

Regeringen anser att det är viktigt att 3 G-operatörerna

lever upp till gjorda utfästelser, inte minst vad gäller

befolkningstäckning. Att så många som möjligt får del av

möjligheterna med ny informationsteknik är viktigt för att

uppnå målet om ett informationssamhälle för alla.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits av PTS

med syfte att skapa tillgänglighet för personer med

funktionshinder till elektroniska kommunikationstjänster

bidragit till att underlätta för dessa personer att utnyttja olika

teletjänster.

Av regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet

post framgår att de åtgärder som vidtagits på postområdet

under året har bidragit till att upprätthålla en marknad med en

fungerande postdistribution i landet som har medfört att alla

har haft tillgång till postservice enligt de mål som uppställts i

postlagen (1993:1684).

Vidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits av

PTS med syfte att skapa tillgänglighet till posttjänster för

personer med funktionshinder har bidragit till att underlätta

för dessa personer att utnyttja posttjänsterna och att

kommunicera med omvärlden.

Av regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet

grundläggande kassaservice framgår att regeringen bedömer

att Posten har uppfyllt de skyldigheter som bolaget har enligt

lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice.

Därigenom har en god grundläggande kassaservice

upprätthållits i hela landet. Ersättningen om 400 miljoner

kronor som har utgått till Posten under året har medfört att

tillgången till denna kassaservice tryggats.

Regeringens bedömning är att de åtgärder som PTS

vidtagit i syfte att underlätta för personer med

funktionshinder att utnyttja kassatjänster har bidragit till att

upprätthålla tillgängligheten för dessa personer.

Utskottets ställningstagande

Mål- och resultatfrågor

I samband med behandlingen av mål- och resultatfrågor på

politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post

hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1) framhöll utskottet bl.a. att

det inom ramen för de av riksdagen beslutade målen för

området är det angeläget med ett fortsatt utvecklingsarbete

för att konkretisera innebörden av målen. Även i de fall

målen inte formuleras i termer av vad som skall ha uppnåtts

en viss tidpunkt, är det dock viktigt att ett utvecklingsarbete

bedrivs för att förbättra möjligheterna att göra en meningsfull

uppföljning av effekterna av de statliga insatserna inom

området, bl.a. genom att orsakssambanden mellan statliga

insatser och uppnådda resultat klarläggs.

I fråga om resultatredovisningen i budgetpropositionen

bedömer utskottet i likhet med tidigare år bl.a. att fortsatta

och intensifierade insatser är angelägna för att klarlägga bl.a.

effekterna av olika åtgärder för målen inom politikområdet. I

det sammanhanget vill utskottet nu framhålla värdet av en

redovisning av uppnådda resultat för politikområdet som

helhet och över tiden i syfte att få en mer samlad bild av

utvecklingen mot de mål inom politikområdet som riksdagen

har beslutat om.

När det gäller mål- och resultatfrågor i övrigt har utskottet

ovan på politikområdet Transportpolitik redovisat och

utvecklat utgångspunkter och viktiga frågeställningar i dessa

frågor. Vad utskottet där redovisar har även relevans på

politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post och

bör därför beaktas i utvecklingsarbetet med mål- och

resultatstyrningsfrågor också på detta politikområde.

Utskottet kan konstatera att den hittills bedrivna politiken

enligt vad riksdagen efterfrågat har följts upp av Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) och presenterats i studien En

lärande IT-politik för tillväxt och välfärd.

Utskottet förutsätter att resultatet av studien liksom vad

utskottet anfört i frågor som rör mål och resultat

uppmärksammas och beaktas i det fortsatta IT-politiska

utvecklingsarbetet. Utskottet återkommer i dessa frågor i sam-

band med behandlingen av den IT-politiska proposition som

regeringen avser att överlämna till riksdagen våren 2005.

Utskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot

regeringens förslag och godkänner således att målet för

politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post är att

alla skall ha tillgång en samhällseffektiv och långsiktig

hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

När det gäller postverksamheten och den grundläggande

kassaservicen, som genomgått stora förändringar på kort tid,

vill utskottet vidare framhålla att det är positivt att regeringen

nu mer ingående studerar dessa områden genom den särskilde

utredare som tillkallats (dir. 2003:117). Utredaren skall bl.a.

analysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera

nuvarande lagstiftning i förhållande till postmarknadens

utveckling. I fråga om den grundläggande kassaservicen skall

utredaren bl.a. bedöma samhällets behov av en grundläg-

gande kassaservice och ta ställning till om staten borde

fortsätta att ha nuvarande ansvar för servicen.

Utredningen om den grundläggande kassaservicen är

avslutad, och regeringen avser att återkomma med en

proposition under år 2005. Utredningen om

postverksamheten skall vara avslutad i januari 2005, och en

proposition planeras till år 2006.

Utskottet kommer att få anledning att återkomma till dessa

frågor i samband med beredningen av dessa propositioner.

Anslag m.m.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens och

motionärernas förslag till medelsanvisningar m.m. för

budgetåret 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

vad gäller politikområdet IT, elektronisk kommunikation och

post. Regeringen föreslår att riksdagen

21. för budgetåret 2004 anvisar anslagen under

utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med

regeringens förslag i bilaga 1.

Vidare behandlar utskottet följande två motioner vad gäller

politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post:

- 2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),

- 2004/05:T459 yrkande 21 av Johnny Gylling m.fl. (kd),

Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

myndighetsuppgifter

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

6 710

14 462

-

-

-1 000

-

Post- och telestyrelsen (PTS) är en till största delen

avgiftsfinansierad myndighet. Det innebär att PTS själv

förfogar över de avgifter som tas ut av operatörerna.

Avgiftsintäkterna för år 2004 beräknas uppgå till 242

miljoner kronor. För finansiering av bl.a. styrelsens

förvaltningskostnader för upphandling av samhällsåtaganden

(handikappåtgärder och uppgifter inom totalförsvaret) har

inrättats anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltnings-

kostnader för vissa myndighetsuppgifter. Under anslaget

finansieras även vissa projekt och uppdrag i syfte att

förverkliga delar av den IT-politiska inriktningen avseende

tillit samt myndighetens verksamhet vad gäller kvalificerade

elektroniska signaturer.

För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsberäkning

på ca 14,4 miljoner kronor med hänsyn till den engångsvisa

minskning som skedde under 2004 för att finansiera ett

gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och

säkerhet.

Kristdemokraterna anser att anslaget som en del i ett

allmänt effektiviseringskrav bör minskas med 1 miljon

kronor jämfört med regeringens förslag.

Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

153 484

122 484

-

-

-

-

Från anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till

funktionshindrade finansieras ersättning för särskilda tjänster

till funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades

behov av effektiva elektroniska kommunikationer,

posttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom

finansieras viss utrednings- och uppföljningsverksamhet från

anslaget.

Regeringen bedömer att nuvarande inriktning på de tjänster

som tillhandahålls inom ramen för anslaget täcker behovet

för personer med funktionshinder. För år 2005 föreslås en

minskning av anslaget med 31 miljoner kronor för att bidra

till finansieringen av ett gemensamt radiokommunikations-

system för skydd och säkerhet.

Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande

kassaservice

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

400 000

400 000

-400 000

-

-

-

Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande

kassaservice i hela landet, innebärande att alla kan verkställa

och ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar

regleras i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice

och säkerställs genom den verksamhet som Posten bedriver.

Regeringen föreslår att anslaget 37:3 Ersättning till Posten

AB (publ) för grundläggande kassaservice för år 2005

bestäms oförändrat till 400 miljoner kronor.

Moderata samlingspartiet framhåller att riksdagens krav att

tillhandahålla kassaservice är rimligt men att det är långt ifrån

givet att det är Posten AB som skall tillhandahålla tjänsten

eller hur kassatjänsten skall utformas. Medlemskapet i EU

begränsar kraftigt statens möjlighet att lämna statliga bidrag

till olika självständiga företag, däribland Posten AB.

Moderaterna motsätter sig därför förslaget och begär att

kraven på postal kassaservice definieras till omfattning och

innehåll, att korrekta anbudshandlingar upprättas och att

upphandling genomförs med iakttagande av de regler som

gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och

gemenskapsrätten. Anslaget till kassaservice bör därmed

enligt motionärerna upphöra i sin nuvarande form.

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

enligt avtal

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

144 000

144 000

-

-

-

-

Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt avtal föreslås beräknas till samma

belopp som för innevarande år, dvs. till 144 miljoner kronor

för budgetåret 2005.

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tusental kronor

Anslag

2004

Regeringens

förslag

m

fp

kd

c

13 250

23 250

-

-

-3 000

-

Anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

används bl.a. för att finansiera utredningar och projekt som

bidrar till att förverkliga regeringens IT-politik liksom olika

utvärderingar av IT-politiken.

Regeringen bedömer att de projekt och utvärderingar som

genomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens

IT-politik. Anslaget minskades engångsvis med 10 miljoner

kronor under 2004 för att bidra till finansieringen av ett

gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och

säkerhet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att

23 250 000 kr anvisas under anslaget 37:5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för år 2005.

Kristdemokraterna föreslår i sin motion en besparing om 3

miljoner kronor på anslaget jämfört med regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen har tillkallat en särskild

utredare med uppdrag att utreda en ny reglering av

postverksamhet samt behovet av statliga insatser för den

grundläggande kassaservicen. Utredningen har i maj 2004

presenterat delbetänkandet Samhällets behov av betaltjänster

(SOU 2004:52). Utredningen har blivit föremål för en bred

remissbehandling och bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör riksdagen

inte föregripa pågående beredningsarbete. Mot denna

bakgrund och vikten av att även framgent trygga en

grundläggande postal kassaservice bör enligt utskottets

mening riksdagen avslå förslaget om slopad ersättning till

Posten AB för den grundläggande kassatjänsten.

Inte heller i övrigt har utskottet några invändningar mot

regeringens anslagsberäkningar och redovisade ändamål för

medelsanvändningen inom politikområdet IT, tele och post.

Av ställningstagandet följer att utskottet avstyrker

Moderaternas och Kristdemokraternas motioner i

motsvarande delar.

IT, elektronisk kommunikation och post

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

bemyndiganden för ekonomiska åtaganden för ramanslaget

37:2 Ersättning för särskilda tjänster till

funktionshindrade. Utskottet avstyrker motionsförslag om

en omfördelning av medel till kommunernas bredbandsut-

byggnad.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag (punkt 20) i

regeringens proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22

Kommunikationer inom verksamhetsområden IT, elektronisk

kommunikation och post. Regeringen föreslår att riksdagen

20. bemyndigar regeringen att under år 2005 för

ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till

funktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

210 000 000 kr under 2006-2009.

Vidare behandlar utskottet följande motion:

- 2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c).

Omdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen

Motionsförslag

I motion T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (båda

c) framhålls att utbyggnaden av bredband i första hand skall

göras av marknaden. Staten har dock ett övergripande ansvar

att se till att infrastrukturen finns tillgänglig i hela landet.

Framför allt landsbygd och glesbygd har förutsättningar som

gör det svårt att få en acceptabel utbyggnad marknadsmässigt

bärkraftig. För att uppmuntra och underlätta utbyggnaden har

riksdag och regering beslutat om en rad stöd riktade till dessa

områden. Det finns även ett generellt stöd till enskilda som

har haft höga anslutningskostnader. Totalt har 5,25 miljarder

kronor avsatts för sådana åtgärder mellan åren 2000 och

2006.

Accessnätsstödet är avsett för enskilda abonnenter som kan

få sänkt skatt för utgifter för en bredbandsanslutning som har

kostat över 8 000 kr. Totalt har 1,6 miljarder kronor anslagits

för detta stöd, men i budgetpropositionen för år 2004 föreslog

regeringen en omfördelning av 500 miljoner kronor från

accessnätsstödet till kommunernas bredbandsutbyggnad

t.o.m. utgången av år 2005. Tidsperioden är enligt

riksdagsbeslut numera förlängd till utgången av år 2006.

Antalet ansökningar till accesstöd från enskilda abonnenter

har varit mycket låg, hittills mindre än 100 miljoner. Däremot

har efterfrågan på det kommunala stödet varit betydande, och

det finns stor risk att den tillgängliga ramen inte räcker för

alla önskvärda insatser fram till utgången av år 2006.

För att göra den av riksdagen beslutade stödperioden

meningsfull anser motionärerna att det nu är motiverat att

omfördela ytterligare 0,5 miljarder av avsatta medel för

accessnäten till kommunernas bredbandsutbyggnad i de

områden där marknaden inte klarar detta.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för år 2004 redovisade regeringen att

av den totala ramen på 3,2 miljarder kronor, som avsatts för

att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet,

hade till kommunerna fördelats 1,2 miljarder kronor för stöd

till områdesnät och 0,4 miljarder kronor för stöd till stomnät.

Återstoden, 1,6 miljarder kronor, hade reserverats för

skattereduktion för höga anslutningskostnader. Dessa medel

hade emellertid inte utnyttjats i beräknad omfattning.

Mot den bakgrunden föreslog regeringen att en viss del av

medlen i stället skulle få disponeras av kommunerna för att

stimulera den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Förslaget

innebar att 250 miljoner kronor för år 2004 och 250 miljoner

kronor för år 2005 omdisponerades till att användas av

kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög

överföringskapacitet. Utskottet hade ingen erinran mot detta.

I motion 2004/05:T358 (c) föreslås att ytterligare 0,5

miljarder kronor skall omfördelas till kommunernas

bredbandsutbyggnad.

Utskottet vill erinra om att regeringen har skapat en ny

struktur för det IT-politiska arbetet. En IT-politisk

strategigrupp har inrättats inom Näringsdepartementet med

uppgift att verka rådgivande och pådrivande när det gäller IT-

politiska frågor både internt inom Regeringskansliet och

externt gentemot andra organisationer.

Utskottet, som förutsätter att frågan om den fortsatta

bredbandsutbyggnaden kommer upp i samband med

beredningen av den aviserade propositionen om IT-politiken

våren 2005, får då anledning att återkomma i frågan. Motion

2004/05:T358 (c) avstyrks mot den bakgrunden.

Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Regeringens förslag

Från anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till

funktionshindrade finansieras ersättning för särskilda tjänster

till funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades

behov av effektiva elektroniska kommunikationer,

posttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom

finansieras viss utrednings- och uppföljningsverksamhet från

anslaget.

För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras

ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt

avtalstecknande vid upphandling föreslår regeringen ett

bemyndigande om ekonomiska åtaganden även för 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2005 inom

utgiftsområde 22 Kommunikationer anvisar anslag enligt

regeringens förslag. Det innebär att 31,6 miljarder kronor

fördelas till olika ändamål inom utgiftsområdet, varav

merparten till byggande och underhåll av vägar och

järnvägar. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner

regeringens förslag till olika låneramar för att genomföra

angelägna satsningar inom väg- och järnvägsområdet.

Ställningstagandet innebär att samtliga motionsförslag om

alternativa anslagsberäkningar avstyrks.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i tidigare avsnitt under behandlingen av

politikområdena Transportpolitik respektive IT, elektroniska

kommunikationer och post redovisat regeringens och

motionärernas förslag till ekonomiska förutsättningar för

budgetåret 2005. Utskottet har därvid redogjort för sina

ställningstaganden för de olika anslagen. Av detta följer att

utskottet anser att riksdagen för budgetåret 2005 bör anvisa

anslag under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet

med regeringens förslag. Utskottets förslag till

medelsanvisningar redovisas i bilaga 2.

Utskottet har heller ingen erinran mot propositionens

förslag att regeringen för år 2005 får besluta om

dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst

6 000 000 000 kr för Vägverket för investering i närtid, E 6

Svinesundsförbindelsen m.m., dels en låneram i

Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till prioriterade

vägprojekt enligt riksdagens beslut om tilläggsbudget i

samband med 2004 års ekonomiska vårproposition,

dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst

12 500 000 000 kr för Banverket för investeringar i

eldriftsanläggningar m.m.,

dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst

1 500 000 000 kr till prioriterade järnvägsprojekt enligt

riksdagens beslut om tilläggsbudget i samband med 2004 års

ekonomiska vårproposition,

dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst

9 500 000 000 kr till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad

av Botniabanan.

Med de motiveringar som redovisats i det föregående

avstyrker utskottet motionerna:

-2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

-2004/05:T446 av Sven Bergström (c)

-2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling m.fl.

(kd)

-2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet

Transportpolitik, punkt 1 (m)

2.

av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m) och Carl-

Axel Roslund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för

politikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen

motion

2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.

(m) samt

avslår motionerna

2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och

2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att det är dags att byta fokus

och betrakta bilismen som ett positivt inslag i samhället och

inte något ont som måste stävjas från statsmaktens sida.

Många bilister kör vid samma tidpunkt, vilket

Socialdemokraterna vill lösa med biltullar. Beroendet av

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har också lett till att underhåll

och upprustning av vägnätet eftersatts. Det är ett högt pris

som till slut alla trafikanter tvingas att betala.

Den ekonomiska prioritering regeringen gjorde i sin förra

infrastrukturproposition innebär att anslagen till

järnvägssatsningar kraftigt ökar, fastän de stora behoven

enligt regeringens egen utredning Godstransportdelegationen

främst ligger inom vägsektorn. Regeringen måste redovisa

skälen till det vägval som den tydliga prioritering av

järnvägsnätet framför vägnätet innebär, inte minst för landets

bilister och åkare. Moderata samlingspartiet anser att

samhällsekonomiskt lönsamma vägar måste prioriteras

framför järnvägarna.

Moderata samlingspartiet anser också att nationell

konkurrenskraft för tryggad sysselsättning och miljö

förutsätter både ökande och miljöanpassade transporter.

Utbyggnaden och utvecklingen av infrastrukturen kräver

omfattande investeringar i ett stort och glest befolkat land

som Sverige. Därför är det av största vikt att investeringar i

infrastrukturen ger en god avkastning, dvs. att medborgarna

upplever att de får valuta för pengarna. En förutsättning för

detta är att såväl konkurrens som samverkan mellan olika

trafikslag främjas i utformningen av regel-, skatte- och

avgiftssystem. Eller annorlunda uttryckt förutsätter detta en

rimlig grad av konkurrensneutralitet mellan de skilda

trafikslagen. Så är inte fallet för närvarande, vilket är

samhällsekonomiskt förödande.

Statens roll och ansvar för infrastrukturen är olika för alla

trafikslag. Inom vissa områden är det statliga ansvaret större

och inom andra mindre. Grundläggande är dock, anser

Moderata samlingspartiet, att staten endast skall ägna sig åt

sådan verksamhet som inte andra kan göra lika bra eller

bättre.

3. Mål- och resultatfrågor för politikområdet

Transportpolitik, punkt 1 (fp)

4.

av Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för

politikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen

motion

2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp) samt

avslår motionerna

2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och

2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.

(m).

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna anser att fri konkurrens inom alla

transportslag är en förutsättning för att kunna uppnå en

hållbar utveckling och ökad tillväxt. Liksom när det gäller all

annan företagsamhet bör fri konkurrens vara grunden också

för trafikpolitiken. Fri konkurrens tillgodoser den enskildes

val av transportslag vare sig det gäller transport av gods eller

människor. Trafiksektorn har alldeles för länge kännetecknats

av monopolbildningar, främst statliga sådana. Monopol gör

att den enskilde individen kommer i kläm i form av höga

priser och sämre service.

Konsekvensen av den bristande konkurrensen är uppenbar.

Priserna är för höga och rabattsystemen försvårar för

konsumenten att genomföra sina val. Det är därför angeläget

att verklig fungerande konkurrens kan skapas inom alla

trafiksektorer.

För att detta skall fungera krävs det - enligt Folkpartiet

liberalerna - att de statliga myndigheterna bejakar

konkurrens. Statliga monopolverk som Banverket och

Luftfartsverket måste agera på ett sådant sätt att inte någon

favoriseras genom att erhålla de bästa spårlägena eller de

bästa starttiderna.

5. Mål- och resultatfrågor för politikområdet

Transportpolitik, punkt 1 (kd)

6.

av Johnny Gylling (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för

politikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen

motion

2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och

avslår motionerna

2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.

(m) och 2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).

Ställningstagande

Kristdemokraterna står bakom det övergripande

transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt om att

säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen och dess

stödpartier fokuserar dock i alltför hög grad på långsiktigt

hållbara transportsystem. Att politiken får en sådan inriktning

är mycket angeläget, men det måste råda balans mellan

målets två led.

Kristdemokraterna anser att det första ledet i det

transportpolitiska målet - samhällsekonomisk effektivitet -

förbigås i de prioriteringar som regeringen gjort i samband

med att planeringsramarna för åtgärder i väg- och järnvägs-

nätet under perioden 2004-2015 fastställts. Till betydande del

hänger detta samman med att investeringar i och underhåll av

vägar får stå tillbaka för stora järnvägsprojekt med

tveksamma lönsamhetskalkyler.

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mål som riksdagen

beslutat om närmare utformas på ett sådant sätt att de kan

följas upp. Genom uppställandet av ett otillräckligt utformat

mål som prioriteringskriterium har regeringen allvarligt

brustit i sin styrning av länens infrastrukturplanering.

Kristdemokraterna föreslår att de transportpolitiska

delmålen skall utformas på ett sätt som gör det möjligt att

mäta, jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i

förhållande till dessa mål.

4. Europavägsklassning av riksväg 45, punkt 12 (m, fp,

kd, c)

av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar

Patriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),

Sven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen om Europavägsklassning av

riksväg 45. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (c),

2004/05:T350 av Dan Kihlström m.fl. (kd),

2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert

Rådhström (m),

2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 18,

2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s),

2004/05:T516 av Christer Winbäck och Marita Aronson (fp)

yrkande 1 och

2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp)

yrkande 14.

Ställningstagande

FN-organet ECE har kommit överens om en standard för

Europavägsnätet. Det finns tre klassificeringar.

1. Motorways

2. Express roads

3. Ordinary roads

Helst ser ECE att internationella vägar är motorvägar eller

expressvägar, men det är inget ovillkorligt krav för att en väg

skall kunna klassificeras som Europaväg. Enligt ECE:s

kontor i Genève föreligger inget hinder för den svenska

regeringen att ansöka om att riksväg 45 skall klassificeras

som Europaväg. Villkoret är att regeringen har för avsikt att

uppgradera vägen till Europavägsstandard i framtiden, om det

är nödvändigt. Eftersom det finns tre alternativa klasser för

Europavägsstandard måste detta tolkas som att standarden

kan anpassas efter bl.a. trafikmängd och trafiksäkerhetskrav.

Den föreslagna ombyggnaden mellan Göteborg och

Trollhättan får ses som en standardhöjning anpassad till dessa

båda krav. På andra sträckor där trafikmängden är mindre kan

det ställas lägre krav. En klassificering av riksväg 45 till

Europaväg skall därför inte i första hand ses som en signal till

en omedelbar upprustning. Det viktiga är att den blir ett stråk

som i framtiden kan sammanbinda Nordkap med Sicilien och

göra norra Skandinavien synligt på Europakartan. Det är även

viktigt att ett beslut om att ansöka om en klassificering av

riksväg 45 till Europaväg fattas i samband med

transportinfrastrukturplanen för perioden 2004-2015, då det

är svårt att aktualisera frågan i något annat sammanhang. Den

föreslagna kraftiga satsningen på en upprustning av vägen

mellan Göteborg och Trollhättan visar regeringens goda vilja

att trafikanpassa stråket. Därmed är tiden inne att omedelbart

göra en ansökan om klassificering av riksväg 45 till

Europaväg. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed

tillstyrks de behandlade motionerna om Europavägsklassning

av riksväg 45.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet

Transportpolitik, punkt 1 (c)

2.

av Sven Bergström (c).

Centerpartiet vill se ett väl utvecklat transportsystem med

säkra, miljövänliga och tillgängliga transporter. Med hänsyn

till att riksdagen under våren 2005 avser att behandla

transportpolitiken med anledning av regeringens transport-

politiska propositon jämte motioner avstår jag i detta

sammanhang för att utveckla Centerparitets syn på

omställningen till ett grönt transportsystem.

3. Interregional kollektiv persontrafik, punkt 10 (m, fp,

kd, c)

4.

av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar

Patriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),

Sven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).

Vi anser det viktigt att persontågtrafiken mellan Stockholm

och Oslo kan utvecklas. SJ AB och NSB har dock beslutat att

upphöra med den reguljära genomgående tågtrafiken. Enligt

vår mening är det mot denna bakgrund angeläget att

skyndsamt öppna möjlighet för andra tågföretag att driva

trafik på banan.

Vi anser att regeringen dels omgående bör förändra

regelverket och öppna för konkurrens på järnvägssträckan

Stockholm-Karlstad-riksgränsen, dels uppta förhandlingar

med den norska staten om att genomföra motsvarande

regelförändringar i Norge. Därefter bör en öppen

anbudsupphandling genomföras gemensamt av Norge och

Sverige i syfte att pröva möjligheten för tågoperatörer att

erbjuda genomgående persontrafik på hela sträckan Stock-

holm-Oslo.

5. Interregional kollektiv persontrafik, punkt 10 (v, mp)

6.

av Karin Svensson Smith (v) och Claes Roxbergh (mp).

Den ökade resurstilldelningen till Rikstrafiken som

regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet beslutat om

innebär att Rikstrafiken får ökade möjligheter att trygga

samhällsviktig persontrafik. Vi anser att den extra tilldelning

på 30 miljoner kronor som, i samband med

budgetuppgörelsen för år 2005, tillförs Rikstrafiken för

trafikupphandling öronmärks för kollektivtrafik med tåg och

buss. Vi förutsätter att detta kommer att framgå av

regeringens beslut om regleringsbrev till Rikstrafiken.

4. Särskilda infrastrukturåtgärder m.m., punkt 11 (m,

fp, kd, c)

av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar

Patriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),

Sven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).

Vi delar uppfattningen att riksdagen normalt inte skall besluta

om utbyggnader och underhållsinsatser på olika enskilda väg-

och järnvägssträckningar i landet. Vi vill dock klargöra att vi

har föreslagit olika alternativ till de planeringsramar och den

inriktning som ligger till grund för vilka åtgärder som lagts in

i de av regeringen fastställda långsiktsplanerna och

strategierna för drift och underhåll, tjälsäkring, bärighet och

rekonstruktion. Med anledning av de i avsnittet Särskilda

infrastrukturåtgärder m.m. behandlade motionerna vill vi

framhålla att dessa planer får en annan, betydligt bättre,

utformning ifall något av våra alternativ till inriktning och

ekonomiska ramar vinner gehör. Särskilt vill vi understryka

att ett stort antal av de motionsförslag som handlar om

åtgärder i vägnätet blir tillgodosedda. Det innebär att syftet

med ett betydande antal motioner väckta av våra ledamöter

blir tillgodosedda.

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22

Kommunikationer, punkt 16 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m) och Carl-

Axel Roslund (m).

Bakgrund

En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister beslutar den 24 november

att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i

den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster

avseende år 2005. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten

inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

för åren 2005 och 2006.

Moderata samlingspartiet har i partimotionen

2004/05:Fi231 En politik för arbete och i kommittémotioner

föreslagit en annan inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Förslagen syftar till att bryta bidragsbe-

roende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den

egna vardagen samt trygga goda statsfinanser och en

långsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa på offentliga

kärnverksamheter som sjukvård, rättstrygghet och skola i

stället för på bidragssystemen.

Moderata samlingspartiet föreslår en växling från

subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar för

alla, främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt

värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka

sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna

genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan

inriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22

Kommunikationer.

I det följande redovisar vi i korthet det Moderata

samlingspartiets alternativet till politik inom utgiftsområde

22 Kommunikationer. Vår politik finns, som framgått,

närmare utvecklad i partimotion 2004/05:Fi231 och i kommit-

témotionerna 2004/05:T437 och 2004/05:T464.

Utgångspunkter

Vi vill att Sverige skall vara ett bra land att leva i, inte bara i

dag, utan också i morgon. Vi vill att infrastrukturen skall

stödja, inte motverka, utvecklingen mot ett land som tar till

vara alla sina invånares företagsamhet och utveck-

lingspotential. Vi vill att grunden för infrastrukturpolitiken

skall vara utvecklingsoptimism och framåtsträvande, inte

tillväxtfientlighet och bakåtsträvande.

Den infrastruktur som i dag finns måste underhållas och

utvecklas. Vägnätets förfall måste få ett slut. Investeringar i

infrastrukturen skall göras med utgångspunkt i de krav som

verkligheten ställer, inte i partipolitiska taktiska

överväganden. Varje trafikslag har sina fördelar, och för att

de skall kunna utvecklas på bästa möjliga sätt bör de ges

rimliga konkurrensvillkor. Bristen på fungerande

infrastruktur lägger hinder i vägen för utvecklingen. I stor-

stadsområdena leder det till att tillväxten hämmas. I

glesbygden är en otillförlitlig infrastruktur ett skäl till att

människor och företag tvingas flytta.

Infrastrukturen påverkar alla människor i såväl arbetsliv

som privatliv. De infrastruktursatsningar som inte görs

påverkar människor i allra högsta grad. Det krävs

handlingskraft och beslutsamhet för att komma till rätta med

infrastrukturens brister. Regeringen verkar sakna såväl

handlingskraft som idéer om hur problemen skall attackeras.

Väginfrastruktur

För nästa budgetår föreslår vi en höjning av anslaget med 2

miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Med denna

anslagsnivå skapas ökade resurser till vägutbyggnad och

möjliggörs åtgärder i syfte att minska antalet dödade i

trafiken. Dessutom kan statsbidraget till enskilda vägar ökas,

vilket ger landsbygdsboende förbättrade kommunikationer

och ökad vardagstrygghet.

Vad gäller det statliga vägnätet ser vi en fortsatt utbyggnad

av landets motorvägsnät, med inriktning på en komplett

motorvägsförbindelse mellan de tre största städerna, samt den

nordiska triangeln som särskilt angelägen. Inom

storstadsregionerna finns många viktiga projekt som snarast

måste komma till utförande. För vissa av dessa bör en

alternativ finansieringslösning i form av t.ex. PPP väljas.

De enskilda vägar som är öppna för allmänhet och

näringsliv är en mycket viktig del av vår gemensamma

infrastruktur. När det offentligas ansvar för infrastrukturen

brister blir följderna allvarliga, inte minst när det innebär att

kostnaderna för gemensam infrastruktur vältras över på ett

fåtal enskilda personer. För att förhindra ytterligare

försämringar av de enskilda vägarna vill vi att anslagsposten

höjs med ca 180 miljoner kronor per år. Höjningen av

medelsramen skall användas för satsningar på höjd bärighet

och en höjning av de generella bidragen till de enskilda

vägarna. Ansvaret för broar - vilka ofta är kostnadskrävande

- på enskilda vägar bör överföras till staten.

Järnvägsinfrastruktur

Behovet av investeringar på det svenska järnvägsnätet är

stort. I konkurrensen om investeringsmedel är det dock

viktigt att utvärdera vilka projekt som kommer att vara

ekonomiskt lönsamma. Investeringsbesluten måste baseras på

gedigna såväl tekniska som miljömässiga och

samhällsekonomiska analyser. Underhållet av

spåranläggningarna är eftersatt, och tendensen är att det

avhjälpande underhållet ökar på bekostnad av det

förebyggande.

För närvarande täcker staten en stor del av

underhållskostnaderna med budgetmedel. Trafikslagens

kostnader skall så långt det är möjligt bäras av den egna

verksamheten. Därför bör enligt vår uppfattning drift- och

underhållskostnaderna på järnvägsområdet huvudsakligen

täckas av trafikavgifter. Regeringen bör därför återkomma

med förslag om höjda banavgifter.

På samma sätt som genomförs inom Vägverket bör även

Banverket effektivisera sin administration. Banverkets

myndighetsanslag bör därför räknas ned med 65 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag. En effektivisering

och besparing bör ske genom att hela Banverkets produktion

upphandlas.

Övriga områden

Anslaget för ersättning för fritidsbåtsändamål är, menar vi,

egentligen en restpost i Sjöfartsverkets verksamhet med en

endast begränsad koppling till fritidsbåtar. Det bör därför för

nästa budgetår minskas med 30 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag. Sjöfartsverkets kostnader bör generellt

kunna minskas genom fortsatt rationalisering och en

förändrad organisation, inte minst inom

sjöräddningsverksamheten. Vi anser vidare att statens enga-

gemang i Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) bör

avvecklas.

Staten har under många år lämnat ersättning till Posten för

upprätthållande av grundläggande kassaservice i hela landet.

För nästa år föreslår regeringen 400 miljoner kronor. Posten

har dock ombildats till ett aktiebolag och verkar därmed

under andra förutsättningar än tidigare. Medlemskapet i EU

begränsar vidare kraftigt statens möjlighet att lämna statliga

bidrag till olika självständiga företag, däribland Posten AB.

Enligt vår mening är riksdagens krav att tillhandahålla

kassaservice rimligt, men det är långt ifrån givet vare sig att

det är Posten AB som ska tillhandahålla tjänsten eller hur

kassatjänsten skall utformas. Det finns enligt vår mening

möjlighet att utforma olika lösningar beroende på lokalisering

och efterfrågan. Möjligheten att tillhandahålla begränsad

kassatjänst också på mindre orter finns även hos andra

aktörer än Posten AB. Ett grundläggande krav måste därför

vara att kraven på kassaservice definieras till omfång och

innehåll, att korrekta anbudshandlingar upprättas och att

upphandling av tjänsten sker med iakttagande av de regler

som gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och

gemenskapsrätten. Vi avvisar mot denna bakgrund

regeringens anslag på 400 miljoner kronor för ersättning till

Posten AB för rikstäckande betalningsservice.

Enligt vår uppfattning bör statligt företagsstöd inte lämnas

till svenska rederier. Rederinämnden blir därigenom

överflödig. Vi föreslår därför en minskning av anslaget i

förhållande till regeringens budgetproposition med 1,4

miljoner kronor.

Vi ifrågasätter vidare huruvida den nybildade myndigheten

Järnvägsstyrelsen behöver ett så stort anslag mot bakgrund av

storleken på tidigare anslag för den tidigare

Järnvägsinspektionen. Därför anser vi att myndigheten bör

kunna klaras med tio miljoner kronor mindre i anslag.

6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22

Kommunikationer, punkt 16 (fp)

7.

av Runar Patriksson (fp) och Erling Bager (fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005 syftar till

att förändra de ekonomiska förutsättningarna så att en högre

stabil tillväxt uppnås och att den dryga miljon människor som

står utanför arbetsmarknaden får en möjlighet att komma in

och bidra med en egen arbetsinsats. För att åstadkomma detta

är det nödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar.

Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är sänkta skatter på

arbete och företagande. Våra utgiftsökningar avser främst

bistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård och omsorg samt

förbättringar för handikappade. Vi uppnår utrymme för detta

bl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad

arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 22 har

emellertid avstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens

första steg. Då Folkpartiet liberalernas budgetförslag är en

helhet är det inte meningsfullt att delta i fördelningen på

anslag inom utgiftsområde 22. I det följande redovisas i

sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för

utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Vägar och järnvägar har under flera decennier eftersatts

vad avser såväl underhåll som utbyggnad av ny infrastruktur.

Underhåll och utbyggnad av infrastruktur är en förutsättning

för ökad tillväxt, förbättrad miljö och ökad trafiksäkerhet.

Regeringens blockering inför alternativa

finansieringslösningar leder till färre investeringar i en tid när

dessa borde vara betydligt fler. Den totala

investeringsvolymen för perioden 2004-2015 blir därmed

avsevärt lägre än den annars skulle ha kunnat bli. Det innebär

också att flera investeringar för att bygga bort flaskhalsar i

våra tillväxtregioner, samt den bärighetshöjande tjälsäkringen

i skogslänen, inte kommer till stånd i tid, och att andra viktiga

investeringar trängs undan ur planerna för den nu påbörjade

tolvårsperioden. Folkpartiet liberalerna förordar alternativa

finansieringsformer som skulle kunna medge ytterligare 6

miljarder kronor till väginvesteringar under perioden. För

2005-2007 föreslås 1,45 miljarder kronor mer i anslag till vä-

gar.

7. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22

Kommunikationer, punkt 16 (kd)

av Johnny Gylling (kd).

Bakgrund

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än den regeringen och dess stödpartier

föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att

långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom

strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad

lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och

sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att

välfärden tryggas för alla.

En majoritet i finansutskottet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartiser och miljöpartiser - har

genom förslag till ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan

inriktning av politiken i det första rambeslut om

statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta yttrande - i stället

för en reservation - den del av vår politik som rör

utgiftsområde 22 Kommunikationer och som vi skulle ha

yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit i den

första beslutsomgången.

Utgångspunkter

Kristdemokraternas syn på kommunikationer har två

utgångspunkter - utvecklat välstånd och miljöhänsyn. Bra

kommunikationer är en förutsättning för att vårt land skall

kunna utveckla välståndet och öka sysselsättningen och

tillväxten. För ett land som Sverige har transporterna särskilt

stor betydelse. Transporterna belastar dock miljön och därför

måste ytterligare insatser göras för att minska de skadliga

utsläppen. Den långsiktiga hållbarheten förutsätter att de mest

miljövänliga alternativen utvecklas. Järnvägens och

sjöfartens ställning behöver stärkas samtidigt som fossila

bränslen successivt fasas ut ur framför allt vägtrafiken.

Kristdemokraterna anser att investeringarna skall

tidigareläggas och effektiviseras genom att projekt genomförs

i partnerskap med den privata sektorn (PPP). Regeringen har

som en eftergift till Vänsterpartiet helt förbigått denna

möjlighet.

Åtgärder i trafikens infrastruktur

För perioden 2004-2015 har riksdagen beslutat om en

planeringsram för byggande och underhåll av vägar och

järnvägar som innebär ökade anslag jämfört med inledningen

av 2000-talet. Planer är dock inte detsamma som

förverkligade projekt. För Sveriges kommunikationer är det

enligt vår mening avgörande att den senaste planperiodens

successiva anslagsneddragningar inte upprepas.

Kristdemokraterna har ställt sig bakom ökningen av den

totala planeringsramen, men bedömer att en oproportionerligt

stor del av dessa resurser kommer att användas till stora

järnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler. En

större del av resurserna behöver satsas på vägarna. Med den

föreslagna resursfördelningen kommer Vägverket inte ens att

kunna börja minska den eftersläpning i vägunderhållet som i

dag uppgår till ca 17 miljarder kronor.

Kristdemokraterna föreslår därför en ökad satsning på det

förfallande svenska vägnätet. För underhåll och investeringar

i vägar under perioden 2005-2007 avsätter

Kristdemokraterna 1,7 miljarder kronor mer i anslag än vad

regeringen föreslagit. Av detta reserveras 800 miljoner

kronor till ett förbättrat vägunderhåll. För budgetåret 2005

innebär detta att anslaget till väghållning och statsbidrag höjs

med 400 miljoner kronor. Kristdemokraterna anser vidare att

anslagsposten för drift och byggande av enskilda vägar bör

öka med 10 %, vilket innebär en medelshöjning med 66

miljoner kronor till sammanlagt 729 miljoner kronor för år

2005.

Därutöver föreslås att ett program läggs fast för

investeringar med alternativ finansiering. Det skulle innebära

att en rad angelägna väg- och järnvägsbyggen kan starta

snabbare. I synnerhet bör de effektiviseringsvinster som finns

i projekt som drivs i partnerskap mellan det offentliga och

privata (PPP) utnyttjas.

När det gäller järnvägsområdet förordas en effektivare

järnvägssatsning. För budgetåret 2005 räknar

Kristdemokraterna därmed med att anslaget för banhållning

och sektorsuppgifter på järnvägsområdet kan reduceras med

300 miljoner kronor.

För att utveckla sjöfarten genom en förbättrad infrastruktur

anser Kristdemokraterna att statliga anslagsmedel under

perioden 2004-2015 bör avsättas för Sjöfartsverkets annars

avgiftsbetalda investeringar i farleder. För åren 2006 och

2007 anser Kristdemokraterna att 100 miljoner kronor bör

avsättas i ett nytt anslag för detta ändamål. För flyget är den

mest angelägna statliga åtgärden att trygga

flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen.

Effektivisering av myndigheter och IT-infrastruktur

Kristdemokraterna har noggrant prövat möjligheterna att

genom en effektivisering av verksamheten spara på

administrationsanslagen. Enligt vår bedömning är det för

budgetåret 2005 möjligt att uppnå en besparing med sam-

manlagt 58 miljoner kronor inom utgiftsområde 22

Kommunikationer. Minskningen bör fördelas på anslagen till

Banverket, Rikstrafiken, SIKA, Post- och telestyrelsen samt

på anslagen för VTI och informationsteknik.

8. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22

Kommunikationer, punkt 16 (c)

av Sven Bergström (c).

Bakgrund

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister - för

förslagen i budgetpropositionen för budgetåret 2005 om

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den

statliga budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd

gällande beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005 och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en

helhet, där inte någon eller några delar kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra. Centerpartiet vill ha ett

samhälle där fokus finns på det friska och inte på det sjuka.

Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i

arbetsmarknadsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning

eller förtidspension, är inte tillfredsställande. Alla dessa

människor är en resurs. Varje individ kan, med en annan syn,

ges möjlighet att bidra med vad han eller hon kan prestera.

För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat

tänkande, där individen ges självkänsla och

självbestämmande och där samhället ser till människan i

första hand och inte till systemet som i dag, ett samhälle som

byggs underifrån och där individen och lokalsamhället är

grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl a

genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.

Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den

därmed sammanhängande miljöproblematiken väcker stora

frågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen för en hållbar

energiförsörjning är ett samhälle som använder förnybara

resurser. Centerpartiet vill genom sitt budgetalternativ

beträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv

och företagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett

Sverige där företagande är minst lika naturligt som

anställning måste vara ett framtidsmål.

I allt från skolan till myndigheter måste vikten av

företagande och företagsamhet uppmuntras. Allt detta

tillsammans med en tydlig bild av ett framtida hållbart och

grönt samhälle är bärande delar i den resa in i framtiden som

Centerpartiets budgetmotion anslår.

Utgångspunkter

Centerpartiets vision om framtidens transportsystem bygger

på att transportsystemet skall bidra till att skapa goda

förutsättningar för utveckling i hela landet. Transportsystemet

skall medverka till tillväxt och företagande samtidigt som det

inte får omöjliggöra kommande generationers möjlighet till

att förverkliga sina livsprojekt. Trafikens negativa

miljöpåverkan måste hanteras på ett grundläggande och

omfattande sätt. Vi måste ställa om till ett grönt

transportsystem. Centerpartiet vill se ett väl utvecklat

transportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga

transporter där det övergripande målet skall vara att

säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt

hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i

hela landet.

Centerpartiet leder debatten i att forma ett Sverige och ett

Europa som byggs underifrån. Detta gäller också

transportsystemet eftersom detta system har stor påverkan på

regionernas utveckling. Det är därför rimligt att planeringen

av trafiksystemen i större utsträckning sker i samverkan med

den regionala nivån, samtidigt som staten har ett ansvar för

helheten, för att fastställa mål och avsätta resurser.

Centerpartiet anser att en belysning av infrastrukturen med ett

underifrånperspektiv är viktigt av demokratiska skäl.

Med dåliga kommunikationer uteblir investeringar och

nyetableringar. Det är en förödande utveckling om privata

satsningar och företagande går om intet på grund av ett

bristfälligt transportsystem, där drifts- och underhållsåtgärder

är eftersatta. I dag har vi en situation som innebär just detta.

Därutöver finns ett flertal s.k. flaskhalsar inom både väg och

järnväg, med sträckor som är i akut behov av upprustning

eller nybyggnationer.

I vår vision ingår åtgärder på alla olika trafikområden: väg,

järnväg, sjöfart och luftfart. Några av de viktigaste innehåller

konkurrens på likvärdiga villkor mellan olika operatörer på

våra järnvägsspår, ett enklare kollektivt resande med god

tillgänglighet även i glesbygd, ett ökat utnyttjande av

kombitrafik för godstransporter, ökad satsning på

nyinvesteringar och på drift och underhåll av väg och järnväg

och en ökad anpassning till ett internationellt transportnät.

Centerpartiet anser att goda kommunikationsmöjligheter,

både reella och digitala, är en grundförutsättning för att

människor och företag skall kunna verka i hela landet. Utan

en god infrastruktur förlamas utvecklingsmöjligheterna i

landets regioner. Risken är uppenbar att investeringar och

nyetableringar uteblir i områden med dåliga

kommunikationer. För att människor och företag skall våga

investera i alla delar av landet krävs att de vet att in-

frastrukturen garanteras och säkras på såväl kort som lång

sikt. En väl utvecklad infrastruktur, reell och digital, är därför

en förutsättning för tillväxt, ökad sysselsättning och

bibehållen välfärd.

Väg och järnväg

Dåliga vägar kostar årligen människor och företag stora

summor. Fordon körs sönder, gods kommer inte fram i tid,

vägar stängs av och trafiksäkerheten försämras. Det behövs

mer medel till drift och underhåll, bärighet, tjälsäkring och

rekonstruktion men också resurser till byggande av vägar och

järnvägar för att få bort flaskhalsar och skapa en säkrare och

mer funktionell infrastruktur. Centerpartiet anser att

väghållningsanslaget för år 2005 bör räknas upp med 250

miljoner kronor för att Vägverket skall kunna börja ta igen

det eftersläpande underhållet som beräknas till sammanlagt

17 miljarder kronor.

För att kunna genomföra önskvärda samhällsekonomiskt

riktiga och strategiskt viktiga investeringar föreslår

Centerpartiet en ny modell för alternativ finansiering. Ett

särskilt infrastrukturbolag bör ges till uppgift att finansiera

sådana investeringar med normala avskrivningstider och

annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. På

detta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna

sjösättas, en satsning vi anser befogad och lämplig att

använda under rådande finansiella omständigheter. Därmed

kan också ökade resurser frigöras för att förbättra underhållet.

Erfarenheter av s.k. PPP-modeller (private public

partnership) finns från bl.a. England och Finland. I Sverige är

Arlandabanan ett exempel på en PPP-lösning. Vi menar att

det nu är hög tid att ta ett helhetsgrepp på detta område och

introducera ett infrastrukturbolag med enda uppgift att

finansiera stora och angelägna projekt inom ramen för de

prioriteringar som görs av Banverket och Vägverket. Därmed

skulle angelägna projekt som exempelvis E 20 genom Västra

Götaland, E 4 längs Norrlandskusten, E 22 i sydöstra Sverige

eller Citybanan i Stockholm kunna genomföras.

Genom att använda 250 miljoner kronor ur anslaget för

Banhållning och sektorsuppgifter samt 250 miljoner kronor

genom särskilt tillskjutna medel kan ränte- och

amorteringskostnader täckas. På detta sätt skulle offensiva

och tillväxtfrämjande projekt kunna sjösättas, en satsning vi

anser är starkt befogad och lämplig att använda under

rådande finansiella omständigheter. Det förutsätter givetvis

noggranna uppföljningar av varje enskilt projekt för att inte

spräcka kalkylerna. I Centerpartiets budgetmotion räknar vi

konsekvent med 30 års avskrivningstid och en kalkylränta

motsvarande den tioåriga statsobligationsräntan. För att inte

riskera att överdriva de positiva effekterna använder vi oss av

dessa, försiktiga, antaganden. De infrastruktursatsningar vi

gör belastar utgiftsområde 22 efter annuitetsprincipen.

Enligt vår uppfattning bör vidare såväl Vägverket som

Banverket kunna effektivisera sin administration ytterligare.

Mot den bakgrunden bör verkens administrationsanslag

räknas ned för nästa budgetår med 65 miljoner kronor

respektive 35 miljoner kronor.

Kollektivtrafik

Minskade statsbidrag i kombination med att staten samtidigt

kraftigt har höjt diesel- och fordonsskatterna samt att

kostnaderna för upphandling av trafiken ökar dramatiskt är på

väg att leda till en drastisk neddragning av kollektivtrafiken.

De ekonomiskt ansträngda kommunerna och landstingen har

inga möjligheter att satsa de nödvändiga resurser som krävs

när staten drar sig tillbaka. I många län har Länstrafiken

redan tvingats dra ned på sin verksamhet; turtätheten minskar

och en del linjer läggs ned helt. Denna utveckling måste för-

hindras. Centerpartiet avsätter därför 100 miljoner kronor till

stöd för kollektivtrafiken i glesbygd.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regeringen (Näringsdepartementet) föreslår i

budgetpropositionen för 2004 (prop. 2004/05:1 utg. omr. 22)

1. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta

om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000

000 kr för Vägverket för investering i närtid, E 6

Svinesundsförbindelsen m.m.

2. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta

om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000

kr till prioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om

tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition.

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 49 600 000 000 kr efter

2005.

4. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta

om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000

000 kr för Banverket för investeringar i

eldriftsanläggningar m.m.

5. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta

om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000

000 kr till prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens

beslut om tilläggsbudget i samband med 2004 års

ekonomiska vårproposition.

6. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta

om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000

000 kr till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av

Botniabanan.

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst

22 000 000 000 kr efter 2005.

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för

Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000

000 000 kr efter 2005.

9. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Statens

järnvägar och bemyndigar regeringen att för 2005 ge

Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med

vad regeringen förordar.

10. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för

Sjöfartsverket och föreslagen prisrestriktion och

bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och

skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad

regeringen förordar.

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 ge

Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad

regeringen förordar.

12. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

Sjöfartsverket för perioden 2005-2007.

13. att riksdagen godkänner att högst 19 500 000 kr av

inflytande farledsavgifter för 2005 får lämnas i bidrag till

Handelsflottans kultur- och fritidsråd.

14. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för

Luftfartsverket och föreslagen prisrestriktion och

bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och

skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad

regeringen förordar.

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 ge

Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad

regeringen förordar.

16. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

Luftfartsverket för perioden 2005-2007.

17. att riksdagen godkänner att avgifter får tas ut för

Luftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från dessa

avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för

verksamheten.

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 2 450 000 000 kr för

perioden 2006-2010.

19. att riksdagen godkänner att målet för politikområde IT,

elektronisk kommunikation och post är att alla skall ha

tillgång till en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt

hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till

funktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 210 000 000 kr under 2006-2009.

21. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under

utgiftsområde 22

Kommunikationer i enlighet med uppställningen under

avsnitt 1.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:T203 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att

planera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup och

Malmö.

2004/05:T204 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om grävandet av Citytunneln i Malmö.

2004/05:T206 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förbättring av infrastrukturen i Blekinge.

2004/05:T209 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om utbyggnad av riksväg 40.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att utbyggnaden kan finansieras

enligt PPP-modellen.

2004/05:T210 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnad av riksväg 27.

2004/05:T211 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att pröva alternativ finansiering vid

vägbyggnation på några lämpliga utbyggnads- och

ombyggnadsobjekt i Sverige.

2004/05:T219 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om järnvägens betydelse för Dalarna och

därmed behovet av satsningar på järnvägsnätet.

2004/05:T220 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av mera pengar till Dalarnas

vägar.

2004/05:T225 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bygga klart E 6 genom Bohuslän till

år 2007.

2004/05:T227 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det är angeläget att Gräsbovägen, dvs.

del av väg 858 sträckan Siggberg i Nora socken-Östervåla i

Heby kommun, rustas upp.

2004/05:T229 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Södertörnsleden.

2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en upprustning av riksväg 45 och en

uppgradering av vägen till Europaväg.

2004/05:T233 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om cykelleder på Öland.

2004/05:T234 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att höja anslagen till drift och underhåll

av vägnätet för väg 767 mellan Hjulsjö och Nora.

2004/05:T242 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om klassning av E 12 som TEN-väg.

2004/05:T255 av Peter Danielsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att en tidtabell för byggandet av en

fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör bör

upprättas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att Banverket bör ges i uppdrag att

leda arbetet med att få till stånd en fast förbindelse mellan

Helsingborg och Helsingör.

2004/05:T257 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders

Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnad av riksväg 40.

2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om utbyggnad av väg 73.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om Södertörnsleden och Citybanan.

2004/05:T269 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om investeringar i vägnätet i Bohuslän.

2004/05:T270 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om riksväg 45.

2004/05:T271 av Christer Adelsbo m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheterna till att prioritera

utbyggnaden av E 22:an.

2004/05:T273 av Carina Hägg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Europakorridoren.

2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förbättra farleden till Gävle hamn.

2004/05:T283 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnad av E 22.

2004/05:T286 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen begär att regeringen prioriterar underhållet för att

åtgärda bristerna i vägunderhållet i Norrbotten.

2004/05:T287 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt ger Banverket i

uppdrag att omedelbart påbörja upprustningen av

Haparandabanan.

2004/05:T288 av Nils Fredrik Aurelius (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av nyinvesteringar i vissa

delar av vägnätet i sydöstra Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av ökade drifts- och

underhållsinsatser för vägarna i Kalmar län.

2004/05:T291 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ytterligare resurser till vägnätet i

Östergötland.

2004/05:T295 av Stefan Hagfeldt m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Norrköpingspaketet skall genomföras

så fort som möjligt.

2004/05:T298 av Torsten Lindström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om Mälardalens och Västmanlands läns

betydelse för tillväxten och utvecklingen i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om utbyggnaden av förbifarten vid Sala

längs riksväg 67 och 70.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om byggstarten för investeringar på E

18.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om väg 67, sträckan Heby-Tärnsjö.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om tågtrafiken norra Mälardalen-

Stockholm.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om Citybanan, Mälartunneln, spåret

Tomteboda-Kallhäll samt fyrspårskapacitet Stockholm-

Bålsta.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om slussen i Södertälje.

2004/05:T300 av Margareta Andersson m.fl. (c, m, fp, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att göra en samlad översyn av

väg- och järnvägsanslagen till länet med syfte att

tidigarelägga projekt som i nuvarande plan försenats eller

flyttats utanför planen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att regeringen bör återkomma

med förslag där PPP-metoden används för att finansiera

väg- och järnvägssatsningar i Jönköpings län.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att större andel av anslaget för

tjälsäkring behöver komma Jönköpings län till del.

2004/05:T304 av Lennart Kollmats och Jan Ertsborn (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att färdigställandet av västkustbanan

genom Halland får högsta prioritet av

järnvägsinvesteringarna.

2004/05:T309 av Kent Olsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i

Västsverige.

2004/05:T311 av Peter Danielsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att sträva efter att Europakorridoren

från Stockholm till Hamburg via Helsingborg-Helsingör

blir en del i ett europeiskt höghastighetsnät.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om betydelsen av att aktuella

utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i

Europakorridoren under planperioden 2004-2015 utgår

från en hastighetsstandard på 350 km/tim.

2004/05:T312 av Anita Jönsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nödvändigheten av ett nytt yttre

godsspår i västra Skåne.

2004/05:T313 av Christin Hagberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om genomförandet av Europakorridoren.

2004/05:T316 av Cecilia Widegren (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en motorväg, E 20, mellan Sveriges

största och näst största stad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en utbyggnad av E 20 till

motorvägsstandard.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om E 20 som en nationellt prioriterad

väg.

2004/05:T317 av Jeppe Johnsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om utbyggnaden av E 22.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om alternativ finansiering av

utbyggnaden av E 22.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om omprioritering av medel från

järnvägs- till väginvesteringar.

2004/05:T319 av Anna Lindgren m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att starta projekteringen av Ostlänken.

2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att de nationella och regionala

vägarna och järnvägarna i Skåne tillförs en större andel av

landets samlade infrastrukturmedel så att andelen står i

rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar,

antalet invånare och antalet olyckor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att snarast behandla och

tidigarelägga de infrastrukturinvesteringar som utgör

felande länkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att Region Skånes regionala plan för

transportinfrastruktur (RTI-planen) bör tillmätas större

betydelse för fördelningen av de nationella

infrastruktursatsningarna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om betydelsen av att aktuella

utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i

Europakorridoren under planperioden 2004-2015 utgår

från en hastighetsstandard på 350 km/tim.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en fast

förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

2004/05:T322 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om utvärdering av ett tunnelbygge

genom Öresund för höghastighetståg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att bygga ett höghastighetsnät i

Sverige.

2004/05:T323 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Banverket omgående bör starta en

förstudie av järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand,

Ådalsbanan.

2004/05:T324 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att produktionsförutsättningar,

arbetsmarknad och därmed ekonomisk tillväxt samt

trafiksäkerhet, miljö skall vara de viktigaste priorite-

ringsgrunderna vid beslut om ut- och ombyggnaden av E

20.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ut- och ombyggnaden av E 20

skall prioriteras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ett delprivat

finansieringsalternativ (PPP) får användas för utbyggnad

av E 20.

2004/05:T325 av Agne Hansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av en ökad andel av den

totala investeringsramen för stamvägnätet till Kalmar län.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en ökad andel av den totala

anslagsramen i landet för regional transportinfrastruktur till

angelägna väginvesteringar i Kalmar län.

2004/05:T328 av Göte Wahlström och Margareta Sandgren

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om uppvärdering av vägprojektet för väg

26/47, Mullsjö-Jönköping, i Jönköpings län.

2004/05:T332 av Rigmor Stenmark och Sven Bergström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om satsningar för att skapa bättre

möjligheter till arbetspendling mellan Gävleborgs och

Uppsala län.

2004/05:T334 av Åsa Torstensson och Lars Tysklind (c, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om ombyggnad av Bohusbanan

sträckan Munkedal-Strömstad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om statens fortsatta

medfinansieringsansvar för Bohusbanan efter 2007.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en stor satsning på infrastrukturen i

Skåne.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att godstågsproblemen på

Kontinentalbanan i Malmö snarast måste lösas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om ett östligt skånskt järnvägsstråk.

2004/05:T337 av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att modernisera och utveckla

Inlandsbanan som en pulsåder genom norra Sverige.

2004/05:T338 av Håkan Larsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att rusta upp hela Mittbanan för

snabb tågtrafik.

2004/05:T339 av Birgitta Sellén m.fl. (c, m, fp, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att dubbelspår skall byggas längs

hela sträckan Gävle-Sundsvall.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att gräva ner järnvägen genom

Sundsvalls centrum.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att Ådalsbanan skall rustas till de

krav som ställs på en järnväg som skall ingå som en länk i

ett nationellt och internationellt transportnät.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att tillsätta en utredare som i en

snabbutredning kan fördjupa analysen kring

trafikeringsupplägget och grunderna för en ekonomisk

uppgörelse.

2004/05:T346 av Jörgen Johansson och Kenneth Johansson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsammans med Dalabanans

intressenter snarast bör påbörja uppgraderingen av Dalabanan

i enlighet med "vision Dalabanan".

2004/05:T348 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om infrastruktursatsningar i Blekinge.

2004/05:T350 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om Europavägsstatus för riksväg 45,

Inlandsvägen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om kontakter med Finland och Norge om

förlängning av en kommande Europaväg, E45, från

Karesuando upp till Nordkap.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att hos FN:s Europakommission i

Genève ansöka om att riksväg 45 samt förlängningen

Karesuando-Nordkap får beteckningen E 45.

2004/05:T352 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om väg 288.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om riksväg 55.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om eftersatt underhåll av de mindre

vägarna i Uppland.

2004/05:T353 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena

Andersson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ta fram alternativ till den

vägstandard som enligt nu gällande sträckningsbeslut

gäller för förbifart Smålandsstenar på riksväg 26.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att tillföra mer medel till Vägverket

för att kunna inrymma ombyggnad av riksväg 26 förbifart

Smålandsstenar.

2004/05:T354 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena

Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att vägnätet till och från Nässjö kommun

måste kompletteras.

2004/05:T355 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena

Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att uppgradera riksväg 26/47.

2004/05:T357 av Eskil Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att höja anslagen till investering, drift

och underhåll av vägnätet i Kronobergs län.

2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c):

1. Riksdagen beslutar att omfördela ytterligare 0,5 miljarder

kronor av avsatta medel för accessnäten till kommunernas

bredbandsutbyggnad i de områden där marknaden ej klarar

detta enligt vad i motionen anförs.

2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson Smith

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ett beslut om slussutbyggnad snarast

kommer till stånd.

2004/05:T362 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utbyggnad av E 22.

2004/05:T365 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förbättringar av riksväg 50.

2004/05:T366 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att påskynda beredning och beslut om

finansiering av större utbyggnader och möjliga byggstarter av

vägar och järnvägar i Västra Götaland i syfte att stärka

bilindustrin.

2004/05:T367 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om satsningar på infrastrukturen i

Östergötland.

2004/05:T370 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ombyggnad av riksväg 50 mellan

Fornaboda och Guldsmedshyttan samt vad i övrigt anförs om

Bergslagsdiagonalen.

2004/05:T371 av Sonia Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vikten

av att trafiksäkerhetshöjande åtgärder på riksväg 50 i

Vadstena ges särskild prioritet av Vägverket.

2004/05:T373 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tvärleden Markaryd-Osby.

2004/05:T376 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förbättra pendlingsmöjligheterna

mellan Örebro och Stockholm.

2004/05:T381 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnad av riksväg 50.

2004/05:T382 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnaden och upprustningen av E 18.

2004/05:T383 av Gunnar Andrén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i motionen om kommunikationerna till Hallstavik

och Norrtälje.

2004/05:T384 av Susanne Eberstein och Göran Norlander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av åtgärder beträffande

järnvägen genom Sundsvalls centrum.

2004/05:T386 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om E 4 genom Sundsvall.

2004/05:T387 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne

Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att åtgärda de kvarstående flaskhalsarna

på Ådalsbanan och Ostkustbanan.

2004/05:T394 av Claes Västerteg m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen

anförs om utbyggnad av E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg

40.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om satsningar på bärighet, tjälsäkerhet

och rekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad.

2004/05:T405 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av upprustning och underhåll av

de halländska vägarna.

2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att bygga en ny sluss i

Södertälje kanal för att utveckla handelssjöfarten på Mälaren.

2004/05:T409 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om järnvägen Västerås-Eskilstuna.

2004/05:T411 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om omläggning av riksväg 50 genom

Motala.

2004/05:T417 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om bandelen Mora-Kristinehamn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om bandelen Arvidsjaur-Jörn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att utveckla Inlandsbanan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om investeringar på Inlandsbanan.

2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert

Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen tillser att riksväg 45

klassificeras som Europaväg.

2004/05:T424 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utbyggnad av riksväg 45 till

motorvägsstandard mellan Göteborg och Vänersborg med

finansiering enligt ny modell.

2004/05:T425 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nödvändigheten av att rusta upp

Dalslands vägnät.

2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av att snabbt rusta upp väg

73 mellan Fors och Älgviken.

2004/05:T427 av Martin Andreasson och Nina Lundström

(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Huvudstaledens roll i det statliga

vägnätet.

2004/05:T432 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om Götalandsbanan.

2004/05:T433 av Alf Eriksson och Arne Kjörnsberg (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om snabbtågsförbindelse mellan

Halmstad och Stockholm via Varberg och Borås.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om upprustning av bandelen mellan

Varberg och Herrljunga.

2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22 enligt

uppställning i motionen.

2004/05:T441 av Staffan Danielsson och Roger Tiefensee (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Ostlänkens utbyggnad anpassas till

europeisk höghastighetsstandard.

2004/05:T444 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att skyndsamt bygga ut Södertälje

sluss i enlighet med dagens krav.

2004/05:T445 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av att göra en

kapacitetsöversyn av trafiksystemet, på järnväg, i

Mälardalen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att skyndsamt påbörja utbyggnaden

av spårkapaciteten på sträckan Tomteboda-Kallhäll.

2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22

Kommunikationer enligt uppställning i motionen.

2004/05:T448 av Ingemar Vänerlöv och Else-Marie Lindgren

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utbyggnad av riksväg 40 mellan

Borås och Jönköping till motorvägsstandard med finansiering

enligt ny modell.

2004/05:T449 av Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om Kinnekullebanan.

2004/05:T454 av Sverker Thorén och Agne Hansson (fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att fullfölja det s.k.

Östersjöbanekonceptet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om fortsatt satsning på Tjustbanan,

sträckan Åtvidaberg-Överum-Västervik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om satsningar på E 22 som en viktig

kommunikationsled i Kalmar län.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om satsningarna på infrastruktur kring

Kalmar.

2004/05:T456 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag

att tidigarelägga ombyggnaden av väg 108 och E 65.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag

att planera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup

och Kastrup.

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att de transportpolitiska delmålen

skall utformas på ett sätt som gör det möjligt att mäta,

jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i förhållande till

dessa mål.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en ökning av anslaget till drift och

byggande av enskilda vägar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att

Stockholmsberedningens förslag genomförs.

21. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under

utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt uppställningen i

motionen.

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att bilismens positiva egenskaper för

att främja frihet och välstånd bör vara i fokus för det

transportpolitiska arbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om konkurrensneutralitet mellan

transportslagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om satsningar på vägnäten i

storstadsregionerna.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om det nationella vägnätet.

2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om tidigareläggning av investeringar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om konkurrens inom trafikområdet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nyinvesteringar i vägar.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att bygga bort flaskhalsar i våra

storstadsregioner.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den s.k. nordiska triangeln

mellan Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att riksväg 45 uppgraderas till

Europaväg.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Citybanan och Mälartunneln i

Stockholm har högsta prioritet.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den s.k. Norrbotniabanan.

36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22

Kommunikationer enligt uppställning i motionen.

2004/05:T469 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att tjälsäkra de dalsländska

grusvägarna.

2004/05:T471 av Heli Berg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om nybyggnad av järnväg mellan

Olofström och Blekinge kustbana.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om upprustning av järnvägen mellan

Karlskrona och Emmaboda.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att förbättra trafiksituationen längs E

22 genom Blekinge.

2004/05:T473 av Torkild Strandberg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att anta en tidsplan för bygget av en fast

förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om E 22.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att fullfölja och tidigarelägga

planerade infrastruktursatsningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en fast järnvägsförbindelse mellan

Helsingborg och Helsingör.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om nya järnvägsförbindelser i Skåne.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om ett huvudvägnät för godstransporter i

Skåne.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om kommunikationerna till Sturups

flygplats.

2004/05:T475 av Marie Wahlgren och Ulf Nilsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att tågtrafiken läggs i en tunnel vid

passagen av Åkarp vid en utbyggnad av Södra stambanan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att utreda miljökonsekvenserna på

längre sikt än till 2020.

2004/05:T477 av Catherine Persson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att bygga ut väg E 6 mellan

Vellinge och Trelleborg.

2004/05:T478 av Rune Berglund och Marie Nordén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om öst-västlig transportkorridor.

2004/05:T480 av Berndt Sköldestig och Reynoldh Furustrand

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att prioritera utbyggnaden av Ostlänken.

2004/05:T486 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om E 18 mellan Örebro och Karlskoga.

2004/05:T491 av Tommy Ternemar m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en tidigareläggning av byggstart för

resecentrum i Karlstad.

2004/05:T499 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vägsträckan Hallunda trafikplats till

Morabergs trafikplats.

2004/05:T500 av Christina Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att Södertörnsleden, som

utpekat projekt, byggs och att byggstart sker snarast möjligt.

2004/05:T505 av Kenth Högström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge Vägverket i uppdrag att öka

framkomligheten och säkerheten på väg 67 mellan Valbo och

Västerås.

2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ändra beteckningen på riksväg 45 till

Europaväg 45.

2004/05:T513 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om dubbelspår efter södra Norrlandskusten.

2004/05:T514 av Lars Tysklind och Åsa Torstensson (fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att utan ytterligare fördröjning bygga

ut väg E 6 till fyrfältsväg i norra Bohuslän.

2004/05:T515 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att riksväg 40, sträckan mellan Borås

och Jönköping, byggs om till motorväg.

2004/05:T516 av Christer Winbäck och Marita Aronson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att riksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges

status av Europaväg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en utbyggnad till motorvägsstandard

hela vägen mellan Göteborg och Stockholm.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ut- och ombyggnaden av

Europaväg 20 skall ges en hög prioritering och därmed

tidigareläggas för start.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att Europaväg 6 byggs ut till

fyrfältsväg genom hela Bohuslän.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om förbättring av riksväg 40.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om förbättring av riksväg 44 mellan

Trollhättan och Uddevalla.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en vägsträckning in mot Göteborgs

hamn.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en ny förbindelse över/under Göta

älv.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om vägsträckorna Borås-Trollhättan väg

180, Borås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-Herrljunga.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om färdigställande av tunneln

genom Hallandsåsen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om byggandet av Västlänken.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utbyggnad av Götalandsbanan

med förbindelse till Landvetter.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utbyggnad av Bohusbanan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vägar och järnväg i Dalsland.

2004/05:T517 av Anne-Marie Ekström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Försvarsmakten förmås att avstå från

marken där I 15:s skjutfält var beläget.

2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om betydelsen av infrastruktursatsningar.

2004/05:N238 av Chatrine Pålsson (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om förbättrade kommunikationer.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om ökade statliga

infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att öka resurserna till

infrastruktursatsningar genom public-private partnership-

lösningar.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om utbyggnaden av

infrastrukturen i Stockholms stad.

2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att satsa på bra infrastruktur där det

har störst tillväxteffekt.

2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att utveckla kommunikationerna i

Norrland.

2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i

Stockholmsregionen.

2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om utökade infrastruktursatsningar i

Västsverige.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att prioriteringar som görs i RTI-

planen bör öka i samband med fördelningen av de

nationella infrastruktursatsningarna.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om järnvägsförbindelse mellan Kastrup

och Sturup.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om satsningar på skånsk infrastruktur.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en

förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, den s.k.

HH-tunneln.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbyggnad av E 22.

2004/05:N404 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i motionen om behov av infrastruktur för

tillväxt och utveckling.

2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökade statliga investeringar i

vägar och kollektivtrafik i Stockholms län.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökad kapacitet över Mälar-

Saltsjösnittet för både väg- och järnvägstrafiken.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en komplett ringled runt

Stockholms innerstad.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbyggnad av väg 73 mellan

Fors och Älgviken, förstärkta öst-västliga vägförbindelser

på Södertörn samt dubbelspår på hela järnvägssträckan

Älvsjö-Nynäshamn.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om motorvägsstandard på hela E 18

Stockholm-Norrtälje, utbyggnad av riksvägarna 76 och 77

i Roslagen samt utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i

Stockholms läns nordostkommuner.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av tvärförbindelser i

Stockholmsregionen, bl.a. Kymlingelänken, Huvudstaleden

och Södertörnsleden.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förstärkt infrastruktur för hamnar

och kanaler i Stockholms län.

2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om satsningar på vägnätet, järnvägen, IT,

postservicen, Vänersjöfarten, Dalslands kanal och flyget.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att klassa Dalsland som skogslän.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att riksväg 45 (Via Lappia) blir E

45 från Göteborg till Karesuando.

Bilaga 2

Utskottets förslag till beslut om anslag för år 2005 inom

utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag

till anslagsfördelning.