Bet. 2004/05:TU15

Trafikutskottets betänkande

2004/05:TU15

Arbetstid vid vägtransporter

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:132

Arbetstid vid vägtransporter. Inga motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om arbetstid vid

visst vägtransportarbete med en marginell ändring i 1 § tredje stycket.

Utskottet tillstyrker också regeringens lagförslag om ändringarna i

andra lagar som följer av den nya lagens införande, dvs. lag om ändring

i lagen (2005:000) om ändring i arbetstidslagen (1982:673), lag om

ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) och lag om ändring i lagen (1999:678)

om utstationering av arbetstagare.

Den nya lagen samt ändringarna i övriga lagar föreslås träda i kraft

den 1 juli 2005.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete med den ändringen att

1 § tredje stycket skall ha följande lydelse: "I fråga om förare finns

bestämmelser om körtider samt om raster och viloperioder i rådets

förordning (EEG) nr 3820/85 och AETR",

b) lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i arbetstidslagen

(1982:673),

c) lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

d) lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:132.

Stockholm den 24 maj 2005

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),

Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager

(fp), Hans Stenberg (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Svensson Smith

(v), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s),

Sven Bergström (c), Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s), Christer

Winbäck (fp), Tuve Skånberg (kd) och Krister Hammarbergh (m).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:132 Arbetstid

vid vägtransporter. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottet behandlar ärendet i enlighet med den struktur som redovisas

i propositionen. Regeringens förslag redovisas i korta sammandrag. För

en mer utförlig redogörelse för ärendet och skälen för regeringens

förslag hänvisas till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete.

Den nya lagen införs för att genomföra Europaparlamentets och rådets

direktiv 2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför

mobilt arbete avseende vägtransporter (även kallat vägarbetsdirektivet).

De nya bestämmelserna innebär att de s.k. mobila arbetstagarnas

genomsnittliga veckoarbetstid inte får överstiga 48 timmar under en

beräkningsperiod om fyra månader och att arbetstiden under en vecka inte

får överstiga 60 timmar. Om nattarbete utförs får arbetstagarna inte

arbeta mer än tio timmar per dygn och de skall ha rätt till tidsbestämda

raster. Arbetsgivarna skall registrera arbetstagarnas arbetstid.

För att samtliga regler om arbetstid som rör denna yrkesgrupp i

fortsättningen skall finnas i en och samma författning införs i den nya

lagen även regler om ordinarie arbetstid, övertid och mertid samt andra

arbetstidsrelaterade frågor. Dessa regler har utformats med förebild i

motsvarande bestämmelser i arbetstidslagen (1982:673), som i dag gäller

för i princip samtliga arbetstagare, däribland mobila arbetstagare.

Den nya lagen föreslås vara dispositiv i vissa delar genom att tillåta

avvikelser genom kollektivavtal eller dispens. Begränsningen av arbetstiden

vid nattarbete och under en enstaka vecka kan då frångås. Beräkningsperioden

för den maximala genomsnittliga veckoarbetstiden kan förlängas. De

bestämmelser som har utformats med förebild i motsvarande bestämmelser

i arbetstidslagen går att avvika från på samma sätt som i den lagen,

dvs. genom kollektivavtal eller dispens.

En arbetsgivare som inte ser till att lagens bestämmelser följs skall

kunna dömas till böter eller fängelse. Arbetsmiljöverket skall vara

tillsynsmyndighet.

Arbetstidslagen skall inte längre tillämpas på de mobila arbetstagare

som omfattas av den nya vägarbetstidslagen.

Vidare föreslås följdändringar i form av hänvisningar till den nya lagen

i arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (1999:678) om utstationering

av arbetstagare.

Den nya lagen samt ändringarna i övriga lagar föreslås träda i kraft

den 1 juli 2005.

Utskottets överväganden

Lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag med en marginell ändring

i 1 § tredje stycket i lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete.

Bakgrund

Allmänt

Genom olika beslut har man inom EU försökt att såväl främja en lika

konkurrens mellan medlemsstaternas transportörer som öka trafiksäkerheten.

Detta har skett genom att man antagit gemensamma regler om kör- och

vilotider, regler som anger miniminivåer för fordons- och drivmedelsskatter,

regler för uttag av vägavgifter och vägtullar, regler som avser fordons

mått, vikt och tekniska egenskaper samt regler för fordonskontroller m.

m. EG-kommissionen har i skilda policydokument också visat ambitionen

att inom flera av dessa områden gå vidare mot ytterligare harmonisering.

Under de senaste fem åren har man inom EG intensivt arbetat med att

även ta fram ett paket av rättsakter som skall reglera vissa sociala

villkor inom yrkestrafiken, i syfte att i högre grad harmonisera

konkurrensvillkoren, förbättra arbetsförhållandena för dem som är verksamma

inom vägtransportsektorn och öka trafiksäkerheten. Arbetet har resulterat

i nya rättsakter, bl.a. det nu aktuella vägarbetstidsdirektivet.

Inom EU har också behovet av ökade insatser för att åstadkomma effektivare

och enhetligare kontroller av att reglerna inom yrkestrafiken efterlevs

hamnat i fokus. Med en förbättrad kontroll avser man att öka effektiviteten

av de gemensamma reglerna på området, så att de åsyftade målen verkligen

kan uppnås.

Vägarbetstidsdirektivet har ur flera aspekter en stark koppling till

olika rättsakter. Framför allt gäller detta EG-förordningen 3820/85 med

kör- och vilotider, men också den s.k. AETR-överenskommelsen, som rör

arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter

(AETR).

EG-förordningen och AETR-överenskommelsen omfattar samtliga förare som

utför vägtransporter. Dessa kan vara både egna företagare och anställda.

Vägarbetstidsdirektivet reglerar endast mobila arbetstagare. Egna

företagare som utför transporter omfattas således inte. Vägarbetstidsdirektivet

skall komplettera förordningen och överenskommelsen, och dessa skall ha

företräde framför bestämmelserna i direktivet.

Vägarbetsdirektivet

Vägarbetstidsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv, dvs. det hindrar

inte att medlemsländerna antar regler som är gynnsammare för arbetstagarna.

Det finns vidare en möjlighet för medlemsstaterna att välja att genomföra

direktivet genom lagar och andra författningar eller säkerställa att

arbetsmarknadens parter avtalar om alla nödvändiga åtgärder. Direktivets

regler är delvis dispositiva, dvs. det är möjligt att göra undantag

från vissa av reglerna genom antingen kollektivavtal eller genom

författningsreglering.

De materiella bestämmelserna om arbetstidens förläggning som finns i

vägarbetstidsdirektivet är få. Endast maximal veckoarbetstid, raster

och nattarbete regleras. Mobila arbetstagare skall vidare informeras om

de nya bestämmelserna, arbetsgivare har skyldighet att fråga om

arbetstagaren arbetar hos annan arbetsgivare och arbetstagare har skyldighet

att lämna information om arbete hos annan arbetsgivare.

Av vägarbetstidsdirektivet framgår att direktivets bestämmelser skall

komplettera dem i EG-förordningen 3820/85 och AETR-överenskommelsen,

vilka skall ha företräde framför direktivets bestämmelser. Direktivet

skall tillämpas vid vägtransporter som omfattas av EG-förordningen

3820/85 eller AETR-överenskommelsen, dvs. huvudsakligen gods- och

passagerartransporter som utförs med tunga fordon.

Vägarbetstidsdirektivet skall vara genomfört senast den 23 mars 2005.

Efter Europaparlamentets och rådets förnyade prövning kan direktivet

komma att tillämpas på förare som är egenföretagare fr.o.m. den 23 mars

2009.

Propositionens förslag

En ny lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete

Vägarbetsdirektivet genomförs genom att det införs en ny lag på det

arbetsrättsliga området, lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete.

I den nya lagen införs även regler om ordinarie arbetstid, övertid och

mertid samt andra arbetsrelaterade frågor. Dessa regler har utformats

med förebild i motsvarande bestämmelser i arbetstidslagen (1982:673)

som i dag gäller för i princip samtliga arbetstagare, däribland mobila

arbetstagare. Samtliga regler om arbetstider som mobila arbetstagare

skall tillämpa samlas därmed i en och samma lag.

Lagen skall vara dispositiv

Den nya lagen skall i den utsträckning som direktivet medger vara

dispositiv till förmån för kollektivavtal som har slutits eller godkänts

av en central arbetsgivarorganisation.

Avtal som innebär mindre förmånliga regler för arbetstagarna än vad som

är tillåtet enligt den nya lagen skall vara ogiltiga.

Tillämpningsområde

Vägarbetstidslagen skall tillämpas på arbete som utförs av mobila

arbetstagare som är anställda av företag etablerade i en medlemsstat och

som deltar i vägtransporter vid vilka EG-förordningen 3820/85 om kör-

och vilotider eller AETR-överenskommelsen skall tillämpas. Med mobil

arbetstagare avses i denna lag varje arbetstagare som ingår i den del

av personalstyrkan som förflyttar sig och som är anställd av ett företag

som utför person- eller varutransporter på väg för andras eller egen

räkning.

Från arbetstidslagen (1982:673) skall som en följd undantas sådant arbete

som omfattas av den nya vägarbetstidslagen. Faller arbetet inom den nya

lagens tillämpningsområde skall alltså arbetstidslagen inte tillämpas.

Om arbetstagaren utför arbete som omfattas av den nya lagen och arbete

som omfattas av arbetstidslagen för samma arbetsgivare, skall arbetstiden

läggas samman vid tillämpningen av vägarbetstidslagen.

Begränsning av veckoarbetstiden

Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka i

genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Den sammanlagda

arbetstiden får dock inte under någon vecka överstiga 60 timmar.

Arbetsgivaren skall av arbetstagaren skriftligen begära uppgifter om sådant

arbete som har utförts för annan arbetsgivares räkning. Arbetstagaren

skall tillhandahålla arbetsgivaren denna information skriftligen. Om

arbetstagaren utför arbete vid vilket denna lag skall tillämpas för

flera arbetsgivare, skall begränsningen av den sammanlagda arbetstiden

gälla summan av antalet arbetade timmar för samtliga arbetsgivare.

För tillämpningen av bestämmelserna om begränsning av den sammanlagda

veckoarbetstiden skall i arbetstiden inräknas perioder av väntan när

arbetstagaren inte fritt kan disponera över sin tid och då hon eller

han måste befinna sig på sitt arbetsställe beredd att utföra arbete.

Vidare skall vid tillämpningen av bestämmelserna semesterledighet och

sjukfrånvaro likställas med arbetstid. Med vecka skall i detta sammanhang

avses den period som börjar måndag kl. 0.00 och slutar söndag kl. 24.00.

Nattarbete

Om det ingår nattarbete i en 24-timmarsperiod som påbörjas efter avslutad

vila får arbetstiden under den perioden inte överstiga tio timmar. Med

nattarbete avses arbete under någon del av perioden mellan kl. 1.00 och

kl. 5.00, om inte annan fyratimmarsperiod mellan kl. 0.00 och kl. 7.00

bestäms i kollektivavtal. Undantag från begränsningen av nattarbete

skall få göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt

förhållande som inte hade kunnat förutses av arbetsgivaren.

Raster

Arbete skall inte få utföras längre än sex timmar i följd utan rast.

Rasten skall uppgå till minst 30 minuter om arbetstiden omfattar mellan

sex och nio timmar. Om arbetstiden överstiger nio timmar skall rasten

uppgå till minst 45 minuter. Rasten skall få delas upp på flera perioder

om minst 15 minuter vardera. Raster under sådan körtid som avses i

EG-förordningen 3820/85 och AETR-överenskommelsen skall förläggas i

enlighet med förordningen eller överenskommelsen och räknas som rast

även enligt den nya lagen. Rast som tas under väntan, när arbetstagaren

inte fritt kan disponera över sin tid utan måste befinna sig på sitt

arbetsställe beredd att utföra arbete, skall även räknas som arbetstid

om inte annat bestäms i kollektivavtal.

Viloperioder för lärlingar och praktikanter

För lärlingar och praktikanter som är mobila arbetstagare skall de

viloperioder som finns i EG-förordningen 3820/85 gälla. Om bestämmelser

i arbetsmiljölagen (1977:1160) eller arbetstidslagen (1982:673) eller

föreskrifter meddelade med stöd av någon av dessa lagar ger ett bättre

skydd skall dock dessa bestämmelser tillämpas.

Registrering av arbetstider

Arbetsgivaren skall vara skyldig att registrera arbetstagarnas arbetstid.

Registren skall bevaras hos arbetsgivaren i minst två år efter den

tidsperiod som arbetet omfattar. Arbetsgivaren skall på begäran av

arbetstagaren lämna denne en kopia av den registrerade arbetstiden. Även

fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället

skall ha rätt att på begäran få en sådan kopia.

Dispens

Om det inte kan träffas kollektivavtal om undantag från de bestämmelser

som är dispositiva skall Arbetsmiljöverket få medge undantag (dispens)

från de dispositiva bestämmelserna.

Bestämmelser med förebild i arbetstidslagen

Bestämmelser om ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, mertid,

pauser, information om arbetstidens förläggning och övertidsavgifter

skall tas in i den nya vägarbetstidslagen. Bestämmelserna utformas med

förebild i motsvarande bestämmelser i arbetstidslagen (1982:673) och

skall som utgångspunkt ha i princip samma lydelse och innehåll.

Tillsyn

Arbetsmiljöverket skall se till att vägarbetstidslagen följs och skall

ha rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för

tillsynen. För att kunna utöva tillsynen skall Arbetsmiljöverket ha

rätt att komma in på arbetsställena.

Polisen skall ha skyldighet att lämna den handräckning som behövs.

Begäran om sådan hjälp skall dock få göras endast om det på grund av

särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan

att polisens särskilda befogenheter att använda våld behöver tillgripas

eller det annars finns synnerliga skäl.

Arbetsmiljöverket skall få meddela förelägganden eller förbud och sätta

ut viten.

Sanktioner

Till böter eller fängelse i högst ett år skall den arbetsgivare dömas

som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller

ett förbud som har meddelats av tillsynsmyndigheten. Detta gäller dock

inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.

Till böter skall den arbetsgivare dömas som uppsåtligen eller av

oaktsamhet

1. förlägger arbetet så att arbetstagares arbetstid överstigit vad som

är tillåtet enligt bestämmelserna i vägarbetstidslagen,

2. förlägger arbetet så att raster inte kunnat tas enligt vad som

föreskrivs,

3. inte uppfyller sin skyldighet att lämna arbetstagarna besked om

ändringar i den ordinarie arbetstidens förläggning eller att registrera

arbetstiden utan att undantag har gjorts i kollektivavtal eller genom

dispens eller

4. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när tillsynsmyndigheten

har begärt upplysningar eller handlingar.

För en arbetsgivare som inte fullgör sina förpliktelser enligt kollektivavtal

skall det gälla som anges om påföljd i avtalet eller i lagen om

medbestämmande i arbetslivet.

Avgifter

Om en arbetsgivare har överträtt bestämmelserna om övertid utan att ha

stöd i kollektivavtal eller ha fått dispens, skall en övertidsavgift få

tas ut av den fysiska eller juridiska person som utövar den verksamhet

i vilken överträdelsen har begåtts.

Avgiften skall kunna sättas ned eller efterges om det finns särskilda

skäl.

Överklagande m.m.

Arbetsmiljöverkets beslut i dispensärenden eller beslut om tillstånd om

nödfallsövertid skall få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till kammarrätten.

Andra beslut som Arbetsmiljöverket har meddelat enligt vägarbetstidslagen

skall få överklagas hos regeringen. För att ta till vara arbetstagarnas

intresse i ett ärende skall dispens- eller tillståndsbeslut få överklagas

av huvudskyddsombud eller, om något sådant ombud inte finns, av annat

skyddsombud. Finns det inte något skyddsombud skall en arbetstagarorganisation

få överklaga ett sådant beslut i den mån saken rör medlemmarnas intresse

och organisationen tidigare har yttrat sig i ärendet.

Arbetsmiljöverket skall få förordna att dess beslut skall gälla omedelbart.

Ikraftträdande

Den nya lagen samt ändringarna i övriga lagar skall träda i kraft den

1 juli 2005.

Kostnader och andra konsekvenser

Regeringen redovisar en genomgång av kostnader och konsekvenser för

olika samhällssektorer. Även en särskild konsekvensanalys av de föreslagna

reglernas effekter för små företag enligt 3 § i den s.k. Simplexförordningen

lämnas. Regeringen bedömer därvid bl.a. att de nya reglerna inte kommer

att påverka konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagen i

förhållande till de större företagen. Regeringen bedömer bl.a. också

att eventuellt ökade kostnader för domstolar och polis till följd av

föreslagen lagstiftning kan rymmas inom befintliga anslag. De nya

reglerna torde generellt sett inte innebära något behov av större

förändringar av de arbetstidsförhållanden och den bemanning som gäller för

närvarande inom vägtransportbranschen.

Enligt regeringens bedömning torde de nya reglerna inte ha någon betydelse

från allmän jämställdhetssynpunkt. Vägtransportbranschen är en mycket

mansdominerad bransch. Regeringen bedömer att striktare arbetsregler

kan göra det enklare att kombinera arbetsliv och familjeliv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen föreslår om att en ny

lag införs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv

2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt

arbete avseende vägtransporter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete med en marginell

ändring i 1 § tredje stycket, där ordet "i" bortfallit. Utskottet

tillstyrker också regeringens lagförslag om ändringarna i andra lagar som

följer av den nya lagens införande, dvs. lag om ändring i lagen (2005:000)

om ändring i arbetstidslagen (1982:673), lag om ändring i arbetsmiljölagen

(1977:1160) och lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av

arbetstagare. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:132 Arbetstid vid vägtransporter:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete,

lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i arbetstidslagen (1982:673),

lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag