Bet. 2004/05:TU17

Trafikutskottets betänkande

2004/05:TU17

Åtgärder inom kommunikationsområdet med anledning av stormen i januari2005 över södra Sverige

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas åtgärder inom kommunikationsområdet med

anledning av stormen över södra Sverige i januari 2005. Behandlingen

grundas på 16 motionsyrkanden i 5 motioner som väckts med stöd av 3 kap.

13 § riksdagsordningen.

Utskottet anser det angeläget att transportsektorn så långt möjligt

anpassas för att klara de särskilda transportbehov som stormen förorsakat.

Det handlar inom vägområdet om att i vissa fall tillåta tyngre fordon

och göra undantag från vilotidsregler. Dessutom erfordras ökade medel

för att möta underhållskrav föranledda av vägskador och ökad vägförslitning.

På järnvägsområdet krävs dels insatser kortsiktigt för att öka

transportkapaciteten och sänka transportkostnader med nedsatta banavgifter,

dels långsiktigt för att skapa en mer robust infrastruktur.

När det gäller sjöfarten innebär åtgärderna ett slopande av godsdelen

av farledsavgifter för de aktuella transporterna samt införandet av en

möjlighet att använda tonnage utanför EU för att utöka inhemsk

transportkapacitet.

Utskottet konstaterar att inom samtliga dessa områden har åtgärder

vidtagits - eller planeras vidtas - som ligger väl i linje med vad som

efterlysts i de aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför samtliga

motionsyrkanden men konstaterar att syftet med dessa blir helt eller

delvis tillgodosett.

När det gäller politikområdet Elektroniska kommunikationer och IT

framhåller utskottet vikten av effektiva och säkra kommunikationer. Mot

denna bakgrund och med stöd av bestämmelsen om utskottsinitiativ i 3

kap. 7 § riksdagsordningen föreslår trafikutskottet en ändring i lagen

(2003:389) om elektronisk kommunikation. Nuvarande bestämmelse innebär

att den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst

skall uppfylla rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet. Ändringen

går ut på att skyldigheten även skall gälla annat än fast telefoni dvs.

mobil telefoni och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster

för t.ex. Internet.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Vägfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 17 och 18, 2004/05:MJ6

yrkandena 3 och 4, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ8 i

denna del.

Reservation 1 (m, fp, c)

2. Järnvägsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 14, 2004/05:MJ6 yrkande

5 i denna del, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del, 2004/05:MJ8 i denna

del och 2004/05:MJ9 yrkande 20.

3. Cabotage

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 19 och 20 i denna

del, 2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna

del.

4. Riktade hamnstatskontroller

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 20 i denna del och

2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.

5. Hamntjänster

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

6. Farledsavgifter

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.

7. Transportbidrag

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 15 och 2004/05:MJ8 i

denna del.

8. Lagen om elektronisk kommunikation m.m.

Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 2 framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Därmed

avslår riksdagen motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 11 och 12 samt

2004/05:MJ9 yrkande 8.

Reservation 3 (m, fp)

9. Ersättning till hushåll som varit utan telefon

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 24.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 10 mars 2005

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),

Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister Örnfjäder

(s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran Brandin

(s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s), Runar Patriksson (fp),

Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Staffan

Danielsson (c), Anders G Högmark (m) och Conny Fogelström (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den storm som drabbade stora delar av Sverige den 8 och 9 januari 2005

bedöms vara den värsta på hundra år. Skogsvårdsstyrelsen har bedömt att

ca 70 miljoner kubikmeter skog har skadats, vilket kan jämföras med

skadorna orsakade av stormen år 1969, då ca 35 miljoner kubikmeter skog

skadades. Denna gång är Kronobergs och Jönköpings län de län som drabbats

värst, där 18 respektive 12 % av virkesförrådet skadats. Stormen har

vidare lett till omfattande störningar och långvariga avbrott i viktiga

samhällsfunktioner bl.a. när det gäller elkraftsförsörjning samt inom

transport- och kommunikationsområdet. Det innebar bl.a. att vägar och

järnvägar blockerades samt att infrastrukturen för elektronisk kommunikation

råkade ut för omfattande störningar och skador. Sammantaget bedöms

stormen ha fått sådana allvarliga konsekvenser att regeringen avser att

lämna in en särskild begäran om ersättning från EU enligt det regelsystem

som finns vid nationella katastrofer.

I 3 kap. 13 § riksdagsordningen anges att motioner med anledning av en

händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om

händelsen inte kunde förutses eller beaktas under övriga i riksdagsordningen

angivna motionstider. Fem sådana motioner har väckts med anledning av

stormens konsekvenser. Motionerna har remitterats av kammaren till miljö-

och jordbruksutskottet som i sin tur beslutat att överlämna 16

motionsyrkanden från dessa motioner helt eller delvis till trafikutskottet.

Trafikutskottet har valt att behandla dessa motioner skyndsamt och därför

samlat motionsförslagen i föreliggande betänkande. Vidare behandlas,

med stöd av bestämmelserna om utskottsinitiativ i 3 kap. 7 § riksdagsordningen,

frågor om förbättrad funktion och säkerhet vad gäller elektroniska

kommunikationstjänster.

Företrädare för Näringsdepartementet har den 10 februari 2005 informerat

utskottet om de åtgärder som regeringen vidtagit inom transportområdet

med anledning av stormen.

Betänkandet har disponerats efter åtgärder inom trafikgrenarna väg,

järnväg och sjöfart följt av en gemensam transportfråga, nämligen om

transportstöd. Därefter behandlas insatser inom politikområdet Elektroniska

kommunikationer och IT. Avslutningsvis redovisas samlade synpunkter om

uppföljning och utvärdering.

Utskottets överväganden

1 Vägfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om åtgärder i syfte att underlätta

vägtransporter av stormfällt virke. Syftet med motionsförslagen anses

tillgodoses genom redan vidtagna eller aviserade åtgärder.

Jämför reservation 1 (m, fp, c).

Motionsförslag

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) kräver i motion 2004/05:MJ7 åtgärder som

syftar till att underlätta arbetet med att återställa de av stormen

drabbade skogsområdena. Enligt motionärerna behövs det ökade resurser

till vägunderhåll i dessa områden, och i synnerhet till det enskilda

vägnätet. Det föreslås därför att staten tillför medel för detta ändamål

redan under innevarande år (yrkande 5 delvis).

För att kunna tillgodose det transportbehov som uppkommit efter stormen

föreslår Lars Leijonborg m.fl. (fp) i motion 2004/05:MJ5 att tyngre

fordon än normalt skall tillåtas i extrema situationer (yrkande 17),

samtidigt som bärighetshöjande åtgärder sätts in vid behov och på

aktuella vägsträckor (yrkande 18). Enligt motionärerna bör sådana åtgärder

kunna genomföras genom omfördelningar inom befintliga ekonomiska ramar.

I motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) görs bedömningen att

transporten av virke från skog till landsväg kommer att utgöra den mest

besvärande flaskhalsen i uppröjningsarbetet efter stormen. Motionärerna

menar mot denna bakgrund att Vägverket bör vara generöst med dispenser

för ökade totalvikter för dessa transporter (yrkande 3).

Vidare anförs att de tunga transporterna kommer att leda till ökad

belastning av vägsystemet, och särskilt på de enskilda vägarna. De

statliga medlen för renovering av enskilda vägar bör därför öka, anför

motionärerna (yrkande 4).

Mot bakgrund av det stora behovet av transporter av omkullvräkt virke

föreslår Maud Olofsson m.fl. (c) i motion 2004/05:MJ8 att maxvikterna

på våra vägar ökas tillfälligt (delvis).

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit bedöms vägtransporterna av stormfällt timmer

utgöra en flaskhals i uppröjningsarbetet. Åtgärder i syfte att underlätta

dessa transporter är därför angelägna.

Utskottet konstaterar att några av de förslag till åtgärder som framförts

har en negativ sida bl.a. i form av ökad förslitning och nedbrytning av

vägnätet. Förhållandet mellan slitage eller nedbrytning och transportens

vikt är progressivt. Även om det är svårt att fastställa det exakta

förhållandet talar man ofta om en fjärdepotensregel, dvs. en fördubbling

av axellasten från 4 till 8 ton ökar nedbrytningen 16 gånger. Övervägande

kring dessa åtgärder blir således en avvägning med stora värden i form

av stormfälld skog i ena vågskålen och det under lång tid uppbyggda

vägkapitalet i den andra.

Enligt utskottets uppfattning är det i denna extrema situation nödvändigt

att vidta åtgärder i syfte att underlätta de här aktuella transporterna.

Det är därför med tillfredsställelse utskottet noterar att Vägverket

beslutat om ett undantag från vilotidsreglerna. Detta tillstånd gäller

30 dagar efter beslutstillfället, en förlängning förutsätter godkännande

från EU-kommissionen. Utskottet välkomnar även att Vägverket fattat

beslut om att bevilja dispenser för höjd maxvikt för dessa transporter

upp till 65 ton (mot tidigare 60 ton). Dessa dispenser utfärdas inte

generellt utan av Vägverkets regioner för enskilda fordon. Enligt

utskottets mening är denna ordning rimlig eftersom den bästa kunskapen om

såväl förhållandet ute på vägarna som om konsekvenserna av beviljandet

av dispenser finns ute i regionerna. Detta möjliggör att de negativa

effekterna i form av förslitning och nedbrytning av vägnätet kan minimeras.

I sammanhanget vill utskottet även uppmärksamma att regeringen genom en

förordning beslutat om ett tidsbegränsat undantag från yrkestrafiklagen

så att det blir möjligt för timmerbilar från samtliga EU-länder att

transportera stormfällt virke i det stormdrabbade området i södra Sverige.

Enligt utskottets bedömning kommer detta att leda till en välkommen

förstärkning av transportkapaciteten i det drabbade området.

Det är dock uppenbart att dessa virkestransporter kommer att öka

förslitningen på vägnätet. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt

att medel tillförs för att tillgodose ökat underhållsbehov av det

drabbade vägnätet.

Utskottet välkomnar mot denna bakgrund att regeringen beslutat om 100

miljoner kronor i stöd för att åtgärda sönderkörda skogsbilvägar och

körskador i naturen i samband med att stormfällt virke förs ut ur skogen.

Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen även en ansökan om

EU-medel för bl.a. rekonstruktion av skadad infrastruktur. Utöver dessa

åtgärder kan det enligt utskottets uppfattning även vara motiverat att

tillföra ytterligare medel för detta ändamål. Det kan bl.a. gälla det

enskilda vägnätet. Enligt vad utskottet erfarit är regeringen inte av

någon annan uppfattning i denna fråga.

Med vad som ovan anförts anses syftet med här behandlade motionsförslag

i väsentlig grad bli tillgodosett; motionsyrkandena avstyrks därför i

denna del.

2 Järnvägsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ser med tillfredsställelse på att åtgärder vidtagits för att

omedelbart effektivisera transporterna av stormfällt virke. Det är också

positivt att ett arbete påbörjats som avser att göra järnvägsnätet mer

robust inför framtida extraordinära störningar, ett arbete som utskottet

förutsätter leder till att järnvägsnätet blir mindre sårbart vid en

händelse, liknande den nyligen inträffade. Utskottet avstyrker mot denna

bakgrund aktuella motionsförslag.

Motionsförslag

I motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att tågtrafiken

i södra Sverige slogs ut helt till följd av stormen den 8 och 9 januari

2005. Södra stambanan kunde inte öppnas i sin fulla längd förrän efter

två och en halv vecka. För Kust-till-kust-banan tog det ännu längre tid.

Järnvägen spelar en viktig roll för vanliga resenärer, för arbetspendlare

och för företagens godstransporter. Störningen av tågtrafiken fick

omfattande effekter långt utanför det stormdrabbade området. Det är inte

första gången som tågtrafiken i södra Sverige drabbas av långvariga

avbrott på grund av extrema väderförhållanden. Banverket bör göra

järnvägsnätet i landet mer driftsäkert även vid stormar och andra

väderförhållanden som kan störa trafiken. Detta bör i första hand ske inom

befintliga ramar (yrkande 14).

I motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) anförs att regeringen

bör uppdra åt Järnvägsstyrelsen att se till att tillgång på järnvägsvagnar

fungerar effektivt för timmertransporterna. Timmertransporter bör ges

förtur bland godstransporterna på järnväg (yrkande 5 delvis).

I motion 2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) anförs att det kommer

att behövas stor kapacitet för att frakta skog på järnväg och båt från

södra till norra Sverige. Transportföretag och Banverket måste här se

till att kapaciteten är fullgod (yrkande 5 delvis).

I motion 2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att skogstransporter

bör få företräde på järnväg för transport till sågverk och industri

(delvis).

I motion 2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp) anförs att regeringen

bör ge Järnvägsstyrelsen i uppdrag att se över hur tågkapaciteten kan

ökas. Man bör se över hur man kan underlätta tågtransport av virke samt

ge förtur för virkestransporter, och all ledig vagnkapacitet bör uppammas

(yrkande 20).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att centrala frågor lyfts fram i motionerna,

inte minst när det gäller frågan om att effektivisera järnvägstransporterna,

så att stormfällt virke snabbt kan omhändertas, men också om att göra

järnvägsnätet mer driftsäkert inför framtida extraordinära störningar.

Utskottet ser därför med tillfredsställelse på att Banverket, skogsindustrin

och tågoperatörerna startat ett projekt för att nu kunna öka

transportkapaciteten av stormfällt virke. I projektet arbetar man med frågor

om utökad järnvägskapacitet liksom nya lastterminaler längs järnvägarna

för att effektivt kunna klara hanteringen av det stormfällda virket. I

sammanhanget kan nämnas att Banverket inrättat en riskprioriteringsledning

på Banverkets huvudkontor med anledning av stormen. Ledningen skall

göra nödvändiga prioriteringar så att skogstransporter till följd av

stormen får företräde.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget att

samtliga transportslag samverkar för att gemensamt ta hand om virket.

Utskottet ser betydelsen av att regeringen temporärt kommer att reducera

farleds- och banavgifterna för transporter av stormfällt timmer i syfte

att öka inslaget av transporter via järnväg och sjöfart.

När det gäller banavgifter har utskottet erfarit att regeringen beslutat

att Banverket t.o.m. utgången av år 2006 inte skall ta ut banavgifter

för transporter av oförädlade skogsprodukter som härrör från skogar som

skadats med anledning av stormen i Skåne, Blekinge, Hallands, Kalmar,

Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län. Nedsättningen av

banavgifterna bedöms innebära en minskning av Banverkets intäkter med

ca 20 miljoner kronor. Genom stormen har vidare Banverket drabbats av

betydande kostnader till följd bl.a. av nerrivna kontaktledningar och

förstörda kraftledningsstolpar. De totala kostnaderna för att återställa

Banverkets anläggningar har beräknats till 200 miljoner kronor. Banverket

har mot denna bakgrund i sitt budgetunderlag till regeringen för perioden

2006-2008 begärt att få 100 miljoner kronor som extra anslag samt att

få utöka sin låneram med likaså 100 miljoner kronor. Enligt vad utskottet

erfarit bereds framställningen om särskild kompensation för närvarande

inom Regeringskansliet.

I sammanhanget vill utskottet uppmärksamma behovet av en effektiv

trafikledning. Utskottet har erfarit att det nya signalsystemet ERTMS,

som nu EU har en gemensam införandestrategi för, kan komma att ge upp

till 25 % kapacitetshöjning på dubbelspårssträckor. Det första införandet

av det nya signalsystemet i Sverige blir på Botniabanan.

Enligt vad utskottet också erfarit har Banverket startat ett projekt

för att undersöka möjligheterna att röja bredare gator längs banorna.

Banverket skall undersöka vilka prioriterade stråk som skall säkras med

t.ex. bredare kalhuggna gator och vilka som skall åtgärdas t.ex. genom

att enbart riskträd tas bort. Banverket undersöker också olika

fastighetsbildningsåtgärder, t.ex. servitut, för att röjning skall vara

lättare att genomföra på till järnvägen gränsande marker. Banverket ser

också över besiktningen av banorna för att ytterligare kunna stormsäkra

dem genom effektiva åtgärder.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att i Energimarknadsinspektionens

regeringsuppdrag den 3 februari 2005 ingår att belysa vilka konsekvenser

ovädret som drabbade Sverige den 8 och 9 januari 2005 fick för

elförsörjningen och hur arbetet med att återuppbygga elnäten fungerat.

Uppdraget skall även i möjligaste mån samordnas med det uppdrag som

regeringen avser att ge till berörda myndigheter att inom sina respektive

verksamhetsområden redovisa erfarenheterna av krishanteringsarbetet i

samband med stormen som drabbade södra Sverige i början av januari 2005.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att åtgärder vidtagits för att

omedelbart försöka effektivisera transporterna av stormfällt virke. Det

är också mycket positivt att ett arbete påbörjats som avser att göra

järnvägsnätet mer robust inför framtida extraordinära störningar, ett

arbete som utskottet förutsätter leder till att järnvägsnätet blir mindre

sårbart vid en händelse, liknande den vi nyligen upplevt.

Mot bakgrund av det anförda torde motionerna 2004/05:MJ5 (fp) yrkande

14, 2004/05:MJ6 (kd) yrkande 5 delvis, 2004/05:MJ7 (m) yrkande 5 delvis,

2004/05:MJ8 (c) delvis och 2004/05:MJ9 (mp) yrkande 20 till huvudsaklig

del bli tillgodosedda. Därmed avstyrks motionerna i nu behandlad del.

3

Sjöfartsfrågor

3.1 Cabotage

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om möjligheter för transporter med icke EU-flaggade fartyg

avstyrks med hänvisning till bl.a. Sjöfartsverkets avsiktsförklaring om

en generös tillämpning av reglerna.

Motionsförslag

I motion 2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. anför Moderaterna att

de förluster som skogsägarna nu riskerar att drabbas av beräknas till

uppemot 30 miljarder kronor. Tas inte skogen till vara för försäljning

är den ekonomiska katastrofen nära. De insatser som behövs brådskar och

behöver vara av extraordinär karaktär för att inte virket skall förstöras.

Många flaskhalsar finns i hanteringen. Bland annat behövs en stor

kapacitet för att frakta skog på bl.a. båt från södra till norra Sverige.

Eventuella hinder för att använda utlandsflaggat tonnage måste därför

undanröjas. Ett tillkännagivande härom begärs (yrkande 5 delvis).

Folkpartiet liberalerna anför i motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg

m.fl. att man har en positiv inställning till att dispens ges för icke

EU-flaggad sjöfart och ett tillkännagivande om en sådan dispens begärs

(yrkande 19).

Även Kristdemokraterna är av uppfattningen att regeringen under en period

bör öppna för cabotage för fartyg utanför EU-området enligt motion

2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (yrkande 5 delvis).

Utskottets ställningstagande

Cabotage innebär att transportmarknaden i ett land är öppen även för

aktörer som har sin egentliga hemvist i något annat land. Bestämmelser

om cabotage finns för samtliga fyra transportslag. Såvitt gäller sjöfarten

är det numera tillåtet för ett EU-medlemsland att utföra sjötransporter

inom ett annat medlemsland. Däremot kvarstår restriktioner för fartyg

med flagga utanför EU. Dispens från dessa regler kan medges av Sjöfartsverket.

Skogsbolagen har - till följd av den stora mängd skog som föll i stormen

-uttryckt önskemål om att få frakta skogsråvara inom Sverige med redan

chartrat tonnage för internationella transporter.

Enligt vad utskottet har inhämtat har Sjöfartsverket förklarat sig vilja

bidra - inom sitt eget ansvarsområde - till en lösning av de uppkomna

transportproblemen. Verket har för avsikt att handlägga eventuella

dispensansökningar snabbt och med en generös tillämpning av reglerna.

Vidare har utskottet erfarit att Sjöfartsverket givits i uppdrag att

arbeta vidare med förslag till åtgärder som kan underlätta sjötransporter

och logistik.

Utskottet välkomnar Sjöfartsverkets avsiktsförklaring. Med denna

utgångspunkt och det uppdrag som verket har givits anser utskottet att nu

behandlade motionerna blir tillgodosedda; de avstyrks därför i berört

avseende.

3.2 Riktade hamnstatskontroller

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om att hamnstatskontrollerna skall särskilt inriktas på

fartyg med s.k. bekvämlighetsflagg avstyrks mot bakgrund att

sjöfartsinspektionen redan i dag inriktar sina kontroller på de fartyg där

behovet bedöms vara störst.

Motionsförslag

I anslutning till sitt förslag om cabotage betonar Folkpartiet liberalerna

i motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. vikten av att Sveriges

kuster hålls fria, inte minst den känsliga Östersjön. De konstaterar

att det ankommer på Sjöfartsverket att ge ytterligare direktiv om riktad

hamnstatskontroll och att avdela personal för detta ändamål, och de

begär att riksdagen gör ett tillkännagivande om detta (yrkande 20).

Kristdemokraterna anser även de - vilket framhålls i motion 2004/05:MJ6

av Göran Hägglund m.fl. - att en förutsättning för cabotage är att det

inte handlar om undermåliga fartyg med s.k. bekvämlighetsflagg (yrkande

5 delvis).

Vissa kompletterande uppgifter

Hamnstatskontroll är en kontroll av fartyg som utförs av hamnstaten,

och utgör en komplettering till s.k. flaggstatskontroll. Det grundläggande

regelverket finns i internationella konventioner, protokoll, koder och

resolutioner från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och det

s.k. Parisavtalet (Paris - Memorandum of Understanding).

Reglerna om hamnstatskontroll återfinns även i den EG-rättsliga

lagstiftningen och har successivt byggts ut enligt Europaparlamentets och

rådets direktiv 2001/106/EG av den 19 december 2001 om ändring av rådets

direktiv 95/21/EG om tillämpning av internationella normer för säkerhet

på fartyg, förhindrande av förorening samt boende- och arbetsförhållanden

ombord på fartyg som anlöper gemenskapens hamnar och framförs i

medlemsstaternas territorialvatten (hamnstatskontroll). Syftet är att

förbättra sjösäkerheten i EU:s vatten genom att åstadkomma en minskning

av antalet undermåliga fartyg på gemenskapens vatten samt att öka

efterlevnaden av internationella regler och gemenskapslagstiftning.

Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att de enskilda

medlemsstaterna kan ställa upp strängare regler nationellt.

I inledningen till direktivet sägs bl.a. att vissa fartyg - på grund av

sitt dåliga skick, sin flagg och förhistoria - utgör en påtaglig fara

för säkerheten till sjöss och den marina miljön, framför allt de fartyg

från en flaggstat som betecknas som "mycket hög risk" eller "hög risk"

i den svarta lista som offentliggörs i den årliga MOU-rapporten. Dessa

fartyg bör därför vägras tillträde till gemenskapens hamnar, om det

inte kan visas att fartyget utan risk kan framföras i gemenskapens

farvatten. Vidare betonas att sådana fartyg som bör prioriteras är sådana

som utgör en särskilt stor fara för olyckor och föroreningar, och det

är därför nödvändigt att inspektera dem ofta i gemenskapens anlöpshamnar.

Varje medlemsstat skall kontrollera minst 25 % av de fartyg med utländsk

flagg som anlöper dess hamnar. Medlemsstaterna har rätt att organisera

de obligatoriska inspektionerna effektivt så att högsta mervärde uppnås.

Utskottets ställningstagande

Sverige och övriga medlemsstater har åtagit sig att kontrollera minst

25 % av de fartyg med utländsk flagg som anlöper deras hamnar. De

obligatoriska inspektionerna skall utföras så effektivt att högsta mervärde

uppnås. Det är sjöfartsinspektionen inom Sjöfartsverket som ansvarar

för hamnstatskontrollerna. Sjöfartsinspektionens generella inriktning

är att man särskilt skall kontrollera vad som benämns prioriterade fartyg,

dvs. fartyg som kan misstänkas vara av undermålig kvalitet eller på

annat sätt kännetecknas av svaghetsfaktorer avseende flaggstat,

klassningssällskap samt typ av fartyg och last. Utskottet har inhämtat att

sjöfartsinspektionen redan i dag fokuserar hamnstatskontrollerna på

sådana fartyg där behovet bedöms vara störst.

Som har framgått i det föregående har Sjöfartsverket förklarat sin avsikt

att tillämpa reglerna om cabotage generöst för att på så sätt underlätta

virkestransporter till sjöss. Det torde ligga i Sjöfartsverkets uppgift

att - även i dessa sammanhang - särskilt beakta behovet av riktade

hamnstatskontroller vid transporter med fartyg flaggade i länder utanför

EU. Målet är givetvis att inga undermåliga fartyg - med avseende på

konstruktion, underhåll, besättning och andra faktorer - skall tillåtas

utföra inrikestransporter till sjöss.

Mot bakgrund av vad nu har sagts torde nu behandlade motionsförslag bli

tillgodosedda. De avstyrks därför.

3.3 Hamntjänster

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om att egenhantering bör tillåtas i hamnarna avstyrks av

utskottet som bl.a. hänvisar till pågående arbete i EU med ett förslag

till ett hamndirektiv.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Motionsförslag

Det är viktigt att den ökade hanteringen av timmer i hamnarna kan fungera

effektivt anför Kristdemokraterna i motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund

m.fl. (kd). Ett förslag går ut på att egenhantering i hamnar bör tillåtas

och stuverimonopolet därmed tillfälligt upphävs (yrkande 5 delvis).

Vissa kompletterande uppgifter

Godstransportdelegationen

Godstransportdelegationen 2002 (GTD 2002) hade i huvuduppdrag att främja

samverkan mellan trafikslagen i arbetet med att uppnå ett långsiktigt

hållbart transportsystem. Arbetet skulle utmynna i ett heltäckande

förslag om hur staten skulle kunna stimulera en mer rationell användning

av de olika trafikslagen. I slutbetänkandet Godstransporter - noder och

länkar i samspel (SOU 2004:76) hänvisades till den första GTD:s synpunkter

beträffande konkurrens i hamnverksamheten. Denna hade anfört att den

dittillsvarande situationen i de svenska hamnarna med bristande konkurrens

i stuveriverksamheten inneburit hinder för utvecklingen av en effektiv

hamnverksamhet och organisation och för hamnarna som intermodala nav.

Delegationen prövade alternativ för att underlätta för nytillkommande

aktörer att etablera sig, bl.a. en återgång till organisatorisk uppdelning

av hamnverksamheten i en infrastrukturförvaltande del och en godshanteringsdel.

Något förslag lades emellertid inte fram; enligt delegationens uppfattning

borde det ligga i hamnbranschens eget intresse att understödja en sådan

utveckling.

Förslag till direktiv om tillträde till hamntjänster

Hösten 2004 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om tillträde

till marknaden för hamntjänster (KOM [2004/654] slutlig). Kommissionen

hänvisar bl.a. till att avregleringen av samtliga transportsektorer

ingår uttryckligen i Lissabonstrategin eftersom det gynnar både konsumenter

och företag i samma utsträckning. Syftet med förslaget är att inom

hamnsektorn garantera en mer systematisk tillämpning av fördragets

bestämmelser om fri etableringsrätt, fri rörlighet för personer, varor

och tjänster samt om konkurrens. För att säkerställa att hamnarna används

på ett effektivt och ändamålsmässigt sätt samt för att få en rättvis

konkurrenssituation är det enligt kommissionen nödvändigt att införa

specifika och tydliga bestämmelser om tillträde till marknaden för

hamntjänster. Tjänsterna utgörs av teknisktnautiska tjänster som lotsning,

bogsering och förtöjning, all godshantering (t.ex. lastning och lossning,

stuveritjänster, lagring, omlastning och andra transporter inom

terminalområdet) samt passagerartjänster (inklusive ombord- och landstigning).

En leverantör av hamntjänster skall ha tillstånd från en utsedd myndighet

för att kunna driva verksamhet. Om antalet leverantörer av hamntjänster

skall begränsas måste tjänsten upphandlas. Direktivförslaget bygger

till stora delar på ett tidigare förslag till direktiv i frågan vilket

i förlikningsförfarandet avslogs av Europaparlamentet hösten 2003.

I Regeringskansliets faktapromemoria om förslaget till hamndirektiv

(2004/05:FPM40) redovisas den svenska ståndpunkten. Där sägs att Sverige

är kritiskt mot förslaget för att det bl.a. har lagts fram alldeles för

tätt inpå det gamla direktivet utan att någon konsekvensanalys har

presenterats av kommissionen. Detta är olyckligt och riskerar att skapa

spänningar mellan de olika parter som verkar inom en hamn. Det finns

också en risk att direktivet för med sig onödig byråkrati och andra

administrativa bördor för hamnens olika aktörer.

Vidare sägs att Sverige har invändningar mot hur egenhanteringen definieras

i förslaget och därför kommer Sverige i kommande förhandlingar att arbeta

för att begreppet egenhantering får en sådan utformning att det, förutom

de i hamnen anställda stuveriarbetarna, endast är fartygets egen besättning

som skall kunna ombesörja lastning och lossning av fartyget och att

detta då skall ske med fartygets egen utrustning. Denna definition av

begreppet egenhantering skulle göra det möjligt för en hamn att även i

fortsättningen både bedriva en kostnadseffektiv hamnförvaltning och ha

goda förutsättningar för en långsiktig ekonomisk planering.

Enligt faktapromemorian ser Sverige mycket positivt på att förslaget

också behandlar frågan om konkurrens mellan hamnar och att insyn skall

möjliggöras i en hamns olika finansiella förbindelser.

Såvitt gäller övriga medlemsländer anges att flertalet är tveksamma

till förslaget då direktivet bl.a. har presenterats alldeles för tätt

inpå det tidigare föreslagna hamndirektivet utan att kommissionen har

utrett vilka reella problem som finns i dag inom hamnsektorn och detta

har skapat stor en osäkerhet bland berörda parter.

Direktivförslaget har remitterats. Bland remissinstanserna är Svenskt

Näringsliv, Transportindustriförbundet och Sveriges Redareförening m.fl.

positiva till förslaget. Negativa är bl.a. Sveriges Hamnar, Svenska

Transportarbetareförbundet samt Sjöbefälsförbundet.

Frågesvar i riksdagen

Statsrådet Ulrica Messing har som svar på fråga om EU:s hamndirektiv

(fr.2004/05:586) bl.a. anfört att Sverige, tillsammans med flera andra

medlemsländer, vid transportrådets möte i december 2004 framfört stark

kritik mot förslaget för att det bl.a. har lagts fram alldeles för tätt

inpå det gamla direktivet utan att någon konsekvensanalys presenterats.

Sverige har också invändningar mot hur egenhanteringen definieras.

Direktivförslaget kommer troligen att börja behandlas under våren 2005

och Sverige kommer vid dessa förhandlingar bl.a. arbeta för att begreppet

egenhantering får en sådan utformning att det - förutom de i hamnen

anställda stuveriarbetarna - endast är fartygets egen besättning som

skall kunna ombesörja lastning och lossning av fartyget och att detta

då skall ske med fartygets egen utrustning. Denna definition av begreppet

egenhantering skulle göra det möjligt för en hamn att även i fortsättningen

både bedriva en kostnadseffektiv hamnförvaltning och ha goda förutsättningar

för en långsiktig ekonomisk planering.

Utskottets ställningstagande

Förslaget till direktiv om tillträde till hamntjänster (hamndirektivet)

är under beredning inom EU:s institutioner. I förslaget ingår även frågan

om s.k. egenhantering. Utskottet har också erfarit att frågan om hamnarnas

roll i transportsystemet kommer att behandlas i den transportpolitiska

propositionen, som har aviserats till maj 2005.

Utskottet har för avsikt att noga följa utvecklingen av förslaget till

hamndirektiv. Vidare avvaktar utskottet den transportpolitiska propositionen,

som väntas om några månader. Mot denna bakgrund anser utskottet att

det inte finns skäl för riksdagen att i detta sammanhang vidta någon

åtgärd med anledning av förslaget i motionen. Det avstyrks följaktligen.

3.4 Farledsavgifter

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om att sjötransporter av stormvirke bör befrias från

farledsavgift blir tillgodosett genom regeringens beslut med detta syfte.

Utskottet, som avstyrker motionen i denna del, utgår från att regeringen

gör en uppföljning av stödets effekter.

Motionsförslag

Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl.

(kd) att stormvirke bör klassas som lågvärdigt gods och befrias från

farledsavgift vid båttransport (yrkande 5 delvis).

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt förordningen (1997:1121) om farledsavgift skall sådan avgift

betalas för fartyg som i Sverige lastar eller lossar last eller lämnar

eller hämtar passagerare. Vissa fartyg är undantagna från avgiftsplikten.

Vid fastställelse av avgift skall hänsyn tas till fartygets storlek,

last och utsläpp av luftföroreningar. Det är Sjöfartsverket som svarar

för fastställelse och uppbörd av farledsavgifter. Sjöfartsverket får

också medge nedsättning av eller befrielse från farledsavgiften om det

bl.a. finns synnerliga skäl för det. Nedsättning eller befrielse får

dock inte medges om det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen

genom att gynna vissa företag eller viss produktion på ett sådant sätt

att handeln med varor och tjänster inom Europeiska unionen påverkas.

Behovet av att underlätta för transporter av stormfällt timmer har

föranlett regeringen att besluta förordningen (2005:29) om tillfälligt

undantag från bestämmelserna om farledsavgifter. Reglerna är tillämpliga

på fartyg som transporterar skogsprodukter som härrör från skogar som

skadats vid stormarna den 8 och 9 januari 2005 i åtta angivna län i

södra Sverige. Innebörden är att farledsavgift inte skall betalas för

sådana fartyg såvitt avser sådan last. Sjöfartsverket får meddela

ytterligare föreskrifter om sådant tillfälligt undantag från bestämmelserna.

Förordningen gäller t.o.m. den 31 december 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att kravet i motionen torde bli tillgodosett genom

lagstiftningsåtgärden. I detta sammanhang vill utskottet uttrycka sin

förhoppning om att den slopade farledsavgiften kommer dem till godo

till vilka stödåtgärden är riktad. Utskottet utgår från att regeringen

gör en uppföljning av stödets effekter. Med vad nu har anförts blir

motionen tillgodosedd; den avstyrks därför i ifrågavarande del.

4 Transportbidrag

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om en utvidgning av det område som omfattas av reglerna

för transportbidrag avstyrks av utskottet.

Motionsförslag

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl.

ett tillkännagivande av riksdagen om ett statligt transportbidrag. De

konstaterar att virke i stora mängder kommer att behöva transporteras

från södra till mellersta och norra Sverige. De anser att staten har

ett ansvar vid naturkatastrofer av denna omfattning och att staten därför

bör utforma något slags transportbidrag. De juridiska omständigheterna

av ett sådant bör snarast klarläggas. Om det krävs en lagändring bör

regeringen snarast förelägga riksdagen ett lagförslag med detta syfte

(yrkande 15).

För att minska skadeverkningarna av stormen förespråkar Centern i motion

2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) att ett transportstöd övervägs.

Avsikten är att underlätta transporter från söder till norr och därmed

möjliggöra avsättning av virke och att garantera försörjningen till

sågverk och massafabriker i mellersta och norra Sverige när avverkningsresurser

koncentreras till södra Sverige (delvis).

Vissa kompletterande uppgifter

För att kompensera för kostnadsnackdelar samt stimulera till höjd

förädlingsgrad i transportbidragsområdets näringsliv får bidrag för

transport av gods lämnas. Bestämmelserna finns i förordningen (2000:281)

om regionalt transportbidrag. Det är Nutek som administrerar stödsystemet.

Stödområde för transportbidraget är Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands län. Transportbidraget får lämnas som bidrag till

transportkostnaden för godstransporter på järnväg, yrkesmässig trafik

på väg eller till sjöss. Vissa regler om minsta godsvikt och minsta

fraktavstånd finns.

Sjötransportbidrag utgår dock inte till eller från hamnar utanför

bidragsområdet. Transportbidrag får också lämnas för transporter till

orter inom stödområdet (intransportbidrag), om godset utgörs av sådana

råvaror och halvfabrikat som skall undergå en betydande bearbetning hos

mottagaren (8 §). För att intransportbidrag skall kunna lämnas krävs

enligt Nuteks föreskrifter att varan kommer att bearbetas inom någon av

i paragrafen uppräknade näringsgrenar; sågverk eller annan träförädlingsindustri

ingår inte i denna lista (5 §). Transportbidraget beräknas - när det

gäller intransportbidrag - på grundval av mottagningsortens belägenhet,

transportavståndet, transportkostnaden och en bidragssats i procent

enligt en tabell i den berörda paragrafen.

Enligt uppgift har Nutek gjort vissa beräkningar och bedömningar av

kostnaderna för en utvidgning av systemet med transportbidrag. Vid en

ändring av regelverket i denna riktning krävs en notifiering till

Europeiska kommissionen, en procedur som beräknas ta tre månader.

I sammanhanget kan nämnas att ett tillfälligt transportstöd lämnades

till företag som drabbades av väsentliga merkostnader efter det att

Tjörnbron blev påseglad och rasade i januari 1980. Stödet utgick till

dess att en ny bro blev färdigställd i november 1981.

Utskottets ställningstagande

Motionsförslagen går ut på att en stor region som tidigare inte omfattats

av transportbidraget nu skall ingå i systemet.

Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen valt att inte låta ett

utvidgat transportbidrag ingå i åtgärdspaketet för stormskadorna.

Bedömningen är att en sådan utvidgning inte skulle underlätta för den

drabbade parten, dvs. skogsägarna. I stället skulle ett utvidgat

transportbidrag riskera att bli missriktat genom att det snarare är mottagarna

av virket, dvs. främst massafabrikerna, som skulle gynnas av ett sådant

stöd. Regeringen anser därför att en sänkning av dieselskatten för

motorredskap är en mer ändamålsenlig åtgärd, eftersom antalet entreprenörer

härigenom bedöms kunna öka.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen såvitt avser ett utvidgat

transportbidrag. Samtidigt utgår utskottet från att regeringens arbete

med att söka ytterligare möta det starkt ökade transportbehovet till

följd av stormen skyndsamt drivs vidare. Med vad utskottet har sagt

avstyrks motionerna såvitt de avser transportbidrag.

5 Elektroniska kommunikationer och IT

5.1 Lagen om elektronisk kommunikation m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med stöd av bestämmelsen om utskottsinitiativ i 3

kap. 7 § riksdagsordningen en ändring i lagen (2003:389) om elektronisk

kommunikation. Lagförslaget innebär att nuvarande bestämmelse om att

den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst skall

uppfylla rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet utvidgas till

att gälla även annat än telefoni till fast nätanslutningspunkt som mobil

telefoni och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster. Utskottet

förutsätter vidare att vid nedgrävning av elkraftledningar söks en

samordning ske med utbyggnaden av bredband för elektroniska kommunikationer.

Syftet med aktuella motionsförslag anses därmed komma att tillgodoses.

Jämför reservation 3 (m, fp).

Motionsförslag

I motion 2004/05:MJ5 poängterar Lars Leijonborg m.fl. (fp) betydelsen

av att ha tillgång till fungerande kommunikationer i krissituationer.

Vid så extrema händelser som stormen den 8 och 9 januari är telefonen

för många en trygghet och säkerhet som gör att man kan komma i kontakt

med anhöriga och myndigheter. Vid detta tillfälle berövades många

människor möjligheten att komma i kontakt med oroliga anhöriga. Nödnumret

112 fungerade inte heller på vissa håll, vilket motionärerna anser är

särskilt allvarligt, varför SOS Alarm bör ta fram förslag till hur

larmnumret kan göras mer driftsäkert och tillgängligt (yrkande 12).

Vidare bör både de fasta och mobila näten bli mer driftsäkra och vara

bättre rustade mot att delar av elnätet slås ut. Enligt motionen bör

Post- och telestyrelsen ta fram förslag på hur driftsäkerheten i telenätet

kan förbättras även i extrema situationer (yrkande 11).

Peter Eriksson m.fl. (mp) framhåller i motion 2004/05:MJ9 att lagstiftningen

bör förändras så att högre krav ställs på leveranssäkerhet i telenätet.

Vid teleavbrotten som följde av stormen var det många äldre som inte

kunde använda sina trygghetslarm. Dessutom upphörde numret till SOS

Alarm att fungera på vissa håll, en situation som inte är acceptabel.

Säkerhets- och trygghetssystem måste fungera inte minst i krissituationer

då de behövs som mest. I motionen framförs krav på förbättrad

leveranssäkerhet för mobilnäten även vid längre strömavbrott.

Mobiltelefonmasterna

bör ha tillräcklig reservkraft för att fungera även vid längre strömavbrott

eller till dess att ett reservkraftverk hunnit monteras (yrkande 8).

Lägesredovisning från Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen (PTS) är en central förvaltningsmyndighet med

ett samlat ansvar, sektorsansvar, inom området elektronisk kommunikation.

Detta innebär att PTS arbetar på många sätt med driftavbrott i

elektroniska kommunikationer. PTS uppgift är främst att skapa förutsättningar,

i förebyggande syfte, för att operatörerna skall kunna hantera

driftavbrott på bästa sätt. När driftavbrott har inträffat har PTS möjlighet

att i efterhand studera avbrott för att vinna erfarenheter och genom

tillsyn granska hur operatörerna har hanterat situationen. Operatörerna

har ansvaret för att systemet skall fungera. PTS har dock finansierat

1 600 mobila reservaggregat som en del i sitt arbete för att förstärka

tillförlitligheten i systemet.

Efter stormen den 8 och 9 januari 2005 har PTS i en lägesredovisning

den 17 januari bedömt att som mest var en kvarts miljon abonnenter utan

telefon. Störningarna i telenätet har i stor utsträckning varit en följd

av avbrott i kraftförsörjningen. I stora delar av det berörda området

har träd fallit över elledningarna. Dessutom har de nedfallna träden

skadat teleledningar och utrustning. Enligt Telia Sonera AB berördes 12

län och 80 kommuner i södra Sverige, 800 lokala stationer fick problem

med kraftförsörjningen samt överföringsfel till huvudstationer. De

drabbade områdena är främst Kronobergs län men problem finns även i Västra

Götalands, Jönköpings, Blekinge, Hallands, Skåne, Kalmar och Östergötlands

län.

För mobilnäten är det enligt PTS svårt att bedöma hur många abonnenter

som är berörda då dessa är rörliga. En konsekvens var att näten snabbt

blev hårt ansträngda eftersom de fungerande stationerna måste betjäna

större geografiska områden. Denna svaghet blev särskilt tydlig eftersom

många i de drabbade områdena ville ringa, vilket medförde att samtal

inte kunde kopplas fram.

Av lägesredovisningen framgår vidare att telekommunikationer, både fast

telefoni och mobilnäten, är beroende av el för att fungera. I områden

där elförsörjningen inte fungerar prioriterar operatörerna att säkra

elförsörjningen genom att få i gång reservelaggregat. Generellt sett är

basstationer och mindre telestationer försedda med ett reservbatteri

som håller 2-4 timmar. Alla större telestationer är försedda med fasta

reservelverk som klarar långa avbrott. Det har också skett en omdisponering

av reservelaggregat från norra Sverige till det krisdrabbade området.

När telekommunikationer försörjs med reservel innebär det ökade

underhållsinsatser i form av regelbunden service med påfyllning av bränsle,

byte av olja m.m. som i sin tur leder till kortare avbrott.

Reparationerna tar enligt PTS tid och det är först när stationerna får

el och fungerar igen som operatören kan lokalisera skador på utrustningen

i telenäten. Fel i stationerna och ut mot den enskilda abonnenten t.ex.

kortslutningar i kretskort i stationerna och avbrott på teleledningar

m.m., tar längre tid att reparera. Ibland visar det sig att ledningar

och master är helt förstörda så att det inte längre handlar om reparation

utan om nybyggnation. På grund av omfattningen av reparationer och

nybyggnationer har läget blivit ansträngt när det gäller material och

reservdelar. I reparationsarbetet samarbetar operatörerna med varandra

och med bl.a. länsstyrelser, kommuner, räddningstjänst, militär, hemvärn,

elbolag, väghållare, markägare och leverantörer.

SOS Alarm AB och nödnumret 112

Nödnumret 112 är det gemensamma telefonnummer som skall användas när

man är i akut behov av samhällets hjälpresurser. En operatör är skyldig

att medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas. Operatörerna

samarbetar vid förmedling av nödsamtal så att samtalen kopplas mellan

de olika operatörernas nät för att uppnå så god täckning som möjligt.

SOS

Alarm får enligt normal rutin löpande information från Telia Sonera AB

om vilka stationer och hur många kunder som är berörda av driftavbrott.

SOS Alarm är sedan ansvarigt för att via sina räddningscentraler styra

ut informationen till respektive räddningstjänst i kommunen som när det

inte går att ringa nödsamtal är ansvarig att ordna så att medborgarna

kan nå samhällets hjälpresurser. Samma information når samtidigt Sveriges

Radios sändningsledning, vilken på så sätt kan säkra information till

allmänheten via lokala radiostationer. Ofta har brandkåren placeras ut

i områdena för att vara lätt nåbar för alla.

Gällande rätt

Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) har bl.a. som syfte att

enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva

elektroniska kommunikationer (1 kap. 1 §). Lagen innehåller vissa

allmänna skyldigheter som den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig

telefonitjänst har att uppfylla. Bland annat skall denne se till att

tjänsten och det allmänna telefonnätet till fast nätanslutningspunkt

uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet samt

uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid.

Tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) har möjlighet att

meddela närmare föreskrifter om på vilket sätt dessa skyldigheter skall

uppfyllas. Vidare finns en skyldighet för den som tillhandahåller en

allmänt tillgänglig telefonitjänst att medverka till att nödsamtal utan

avbrott kan förmedlas. Även här har PTS en föreskriftsrätt. Lagen

innehåller däremot inte motsvarande skyldigheter vad gäller den som

tillhandahåller mobiltelefoni eller IT-infrastruktur med hög

överföringskapacitet.

Utskottets ställningstagande

Förslag om lagändring

Utskottet konstaterar att väl fungerande och driftsäkra kommunikationer

har en avgörande betydelse i krissituationer. Som framhålls i motionerna

gäller det såväl de fasta som mobila telefonnäten. Den ökade användningen

av Internet för viktiga ändamål för enskilda, företag, myndigheter och

organisationer innebär också att infrastrukturen för Internet på annat

sätt än via telefonledningar har kommit att få en allt större betydelse

för att uppnå ett säkert kommunikationssystem.

Med denna bakgrund och med stöd av bestämmelsen om utskottsinitiativ i

3 kap. 7 § riksdagsordningen har inom trafikutskottet förslag förts

fram om förbättrad funktion och säkerhet i allmänna kommunikationsnät.

Förslaget innebär en ändring i lagen (2003:389) om elektronisk

kommunikation med innebörden att nuvarande bestämmelse om att den som

tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst skall uppfylla

rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet utvidgas till att gälla

även annat än telefoni till fast nätanslutningspunkt som mobil telefoni

och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster.

Remissbehandling

Förslaget har varit föremål för remissbehandling. Sammanlagt har 40

myndigheter, företag och organisationer getts tillfälle att lämna

synpunkter på lagförslaget.

Av de 24 remissinstanser som yttrat sig ställer sig 21 i huvudsak

positiva eller har lämnat förslaget utan erinran. Bland dessa kan nämnas

Krisberedskapsmyndigheten, Konkurrensverket, Rikspolisstyrelsen,

Glesbygdsverket, Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting.

Konkurrensverket skriver att det är önskvärt att de grundläggande krav

på god funktion och teknisk säkerhet som finns i lagen även omfattar

andra allmänna elektroniska kommunikationsnät. Krisberedskapsmyndigheten

finner det naturligt på grund av teknikutvecklingen att likställa telefon

och datanät som bärare av elektronisk kommunikation. Försvarets

radioanstalt, FRA, framhåller att det för den nationella infrastrukturen är

viktigt att tillgången till Internet är så robust som möjligt och ser

därför positivt på förslaget till lagändring. Den statliga utredningen

om bl.a. signalskydd i samhällsviktig verksamhet, Infosäkutredningen,

menar att om man använder orden "leveranssäkerhet" och "kvalitet" i

stället för "god funktion" och "teknisk säkerhet" framkommer andemeningen

i förslaget bättre.

SOS Alarm AB välkomnar förslaget och menar att det är naturligt att

ställa samma krav på mobila nät och nätkapacitet för datakommunikation

som hitintills ställts på fast telefoni. Eftersom SOS Alarm AB har

erfarenhet av stora störningar i kommunikationsnätet och kunskap om vilka

åtgärder som skulle kunna minska störningarnas effekter önskar man delta

i utarbetandet av föreskrifter.

Även Post- och telestyrelsen tillstyrker förslaget och instämmer i

utskottets slutsatser. Myndigheten menar att skyldigheter som god funktion

och teknisk säkerhet enligt gällande rätt inte kan riktas mot andra än

tillhandahållare av telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt. I

sammanhanget kan nämnas att PTS har överlämnat ett likartat lagförslag

den 15 februari 2005 till Näringsdepartementet i samband med redovisningen

av ett regeringsuppdrag om en strategi för att säkra Internets infrastruktur.

Tre remissinstanser avstyrker i detta skede den föreslagna lagändringen.

IT-Företagen och Vodafone framhåller att överväganden om lagstiftningsåtgärder

måste samordnas med åtgärder inom andra infrastrukturer. Avbrotten i

det fasta och de mobila telenäten orsakades i stor utsträckning av

avbrott i elförsörjningen. För ett ändamålsenligt regelverk kring

kommunikationsnätens funktion efterlyses en översyn och samordning av flera

samverkande samhällsfunktioner. De anser det därför lämpligt att avvakta

med förslaget till dess att nödvändig samordning har skett med övriga

sektorer.

Vodafone skriver vidare att det i den nuvarande lydelsen av lagen finns

ett rimlighetskrav. Förutom den ekonomiska avvägningen menar man att en

grundläggande princip måste vara att ansvar för upprätthållande av

samhällsfunktioner vid extraordinära händelser som t.ex. naturkatastrofer

åligger staten.

Telia Sonera AB och IT-Företagen framför vidare att remisstiden varit

alltför kort. I sitt remissvar framhåller Telia Sonera AB att den normala

lagstiftningsprocessen ger stabila, tydliga och förutsägbara spelregler

vilket är viktigt för den bransch som blir föremål för regleringen.

Telia Sonera AB avser att besvara den remiss på det likvärdiga förslag

som lämnats av PTS senast den 11 april 2005 och förordar att beredningen

av PTS förslag avvaktas och avstyrker utskottets initiativ i detta skede.

Vidare kan nämnas att Statskontoret inte framför några erinringar i sak

men menar att den föreslagna utvidgningen av lagen borde ha föregåtts

av en konsekvensanalys.

Bedömning

Utskottet konstaterar att den övervägande delen av remissinstanserna

ställer sig positiva till eller har inga erinringar mot det remitterade

lagförslaget. Som framhålls i flera yttranden har mobiltelefonin fått

en ökande samhällsbetydelse under senare år. Den ökade användningen av

Internet för viktiga ändamål för enskilda, företag, myndigheter och

organisationer innebär också att infrastrukturen för Internet har kommit

att få en allt större betydelse för att uppnå ett säkert kommunikationssystem.

Det gäller bl.a. användning av IP-telefoni (telefoni som någon gång

går över ett IP-nät). Som framhålls i flera remissvar är det angeläget

att grundläggande säkerhetskrav kan tillgodoses även för mobil telefoni

och datakommunikation över Internet. Enligt utskottets mening är det

därför rimligt att skyldigheter som god funktion och teknisk säkerhet

skall kunna åläggas även andra än de som tillhandahåller telefonitjänst

till fast nätanslutningspunkt.

När det gäller de invändningar som riktats mot lagförslaget har några

instanser fört fram att beredningstiden har varit alltför kort. Vidare

efterlyses en mer samlad bedömning av säkerhets- och tillgänglighetsfrågor

och klarläggande av statens ansvar för extraordinära händelser som t.ex.

vid naturkatastrofer. Enligt utskottets mening är det angeläget att

övervägande om lagstiftningsåtgärder grundas efter vedertaget och

sedvanligt beredningsarbete. Utskottet vill därvid erinra om att redan

inför riksdagens behandling våren 2003 av lagen om elektronisk kommunikation

har frågan delvis berörts. Regeringen anförde då i propositionen att

man inte såg det som möjligt att utvidga skyldigheten utöver den som

tillhandahåller allmänt telefonnät till fast nätanslutningspunkt. Som

skäl hänvisades till att auktorisationsdirektivet sammantaget med

USO-direktivet (direktivet om samhällsomfattande tjänster) innebär att

man inte kan frångå begränsningen till det fasta telenätet.

Utskottet konstaterar dock att ingresspunkt 7 i ramdirektivet och punkt

50 i USO-direktivet ger möjlighet till medlemsstaterna att vidta åtgärder

för att skydda allmän ordning och säkerhet. I sammanhanget kan nämnas

att enligt vad utskottet erfarit har flertalet länder inom EU valt en

vidare tolkning av EG-regleringen. Med hänsyn till den remissbehandling

som utskottsinitiativet fått och frågans samhälleliga betydelse anser

utskottet det viktigt att en utvecklad reglering kan införas skyndsamt.

I sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att de närmare

föreskrifterna om hur regleringen skall tillämpas kommer att utformas

efter samråd med berörda parter så att inte föreskrifterna blir onödigt

betungande eller på annat sätt försvårar en fortsatt positiv utveckling

inom branschen.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att en ny bestämmelse införs i

lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation med innebörden att den

som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga

elektroniska kommunikationstjänster skall se till att verksamheten

uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet samt på

uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreslås få meddela

närmare föreskrifter för och undantag från skyldigheterna.

Utskottets lagförslag återfinns i bilaga 2. Utskottet anser att

lagförslaget bör träda i kraft den 1 juli 2005. Med utskottets ställningstagande

torde i huvudsak syftet med motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 11 och 12

samt 2004/05:MJ9 yrkande 8 tillgodoses i väsentlig utsträckning. Utskottet

avstyrker följaktligen dessa motionsförslag.

Inom ramen för trafikutskottets beredning av ärendet har vidare förslag

förts fram om förbättrad funktion och säkerhet för bredbandskommunikation

bl.a. i samband med nätbyggnad.

Förslaget innebär att i samband med att exempelvis tidigare luftledningar

för elkraft och telefoni grävs ned bör även kanalisation ske av

bredbandsförbindelser. Enligt utskottets mening är det angeläget att den

fysiska infrastrukturen så långt möjligt samordnas. Enligt vad utskottet

erfarit har också många kommuner som riktlinje att pröva möjligheten

för bredbandskanalisation i samband med nedgrävning av olika kablar och

rör.

Utskottet vill vidare hänvisa till den statliga Stomnätsutredningen som

i september 2003 presenterade sitt slutbetänkande (SOU 2003:78)

Bredbandsnät i hela landet - Statens infrastruktur som resurs. Betänkandet

innehåller bl.a. förslag som syftar till att samordna och effektivisera

utbyggnaden av infrastrukturen på IT-området. Betänkandet avses behandlas

inom ramen för den IT-politiska proposition som utlovats till sommaren

2005.

Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om en effektiv

samordning av samhällets olika infrastrukturer uppmärksammas inom ramen

för nu pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. Med hänvisning

till det anförda är utskottet inte nu berett vidta någon åtgärd i frågan.

5.2 Ersättning till hushåll som varit utan telefon

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till förutsatt översynsarbete är utskottet inte i detta

sammanhang berett att överväga en lagreglering av teleoperatörers

ersättningsskyldighet vid händelser som efter den inträffade stormen över

södra Sverige. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Motionsförslag

I motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) betonas betydelsen av

ett ökat nationellt ansvar för en säker telefoni. Att såväl fast- som

mobiltelefoni slogs ut under stormen i drabbade områden och att SOS

Alarms larmnummer 112 upphörde att fungera på vissa håll är enligt

motionärerna oacceptabelt. I motionen framhålls att det bör fastställas

i lag att teleoperatörer kan bli skadeståndsskyldiga när de inte kan

leva upp till ingånget avtal med enskilda kunder (yrkande 24).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att generellt har teleoperatörer en force

majeure-klausul i sina allmänna villkor som undantar kompensation för avbrott

bl.a. vid hårt väder och naturkatastrofer. Trots detta kommer kompensation

att ges av vissa operatörer. Enligt vad utskottet erfarit har Telia

Sonera AB har valt att förlänga ersättningsperioden för de kunder som

varit utan telefon till följd av stormen i Sydsverige. Flera ersättningsnivåer

finns och den som exempelvis varit utan telefon i mer än 30 dagar kommer

att få 2 250 kr i ersättning, vilket motsvarar 18 månadsavgifter.

Motsvarande ersättning för den som varit utan telefon i 60 dagar är 4 500

kr, dvs. 36 månadsavgifter.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att i detta sammanhang

med anledning av stormen över södra Sverige förorda en lagändring som

gör teleoperatörer skadeståndsskyldiga när de inte lever upp till

ingångna avtal med enskilda kunder. Utskottet vill i stället hänvisa till

riksdagens beslut tidigare i vår med anledning av lagutskottets betänkande

om konsumentfrågor (bet. 2004/05:LU8). Mot bakgrund av motionsförslag

om att bredda konsumentlagens tillämpningsområde till att omfatta även

tjänster som t.ex. telefoni, elleveranser och Internetuppkoppling

konstateras i betänkandet att det pågår och har aviserats arbete om en

lagreglering för att stärka konsumentskyddet. I betänkandet förutsätter

lagutskottet mot denna bakgrund att frågan om konsumentlagens

tillämpningsområde kommer att övervägas inom ramen för det kommande arbetet

utan att något formellt tillkännagivande från riksdagens sida erfordras.

Trafikutskottet är inte av någon annan uppfattning än lagutskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

6 Uppföljning och utvärdering

Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat förslag till åtgärder för de

olika trafikslagen samt inom området Elektroniska kommunikationer och

IT. Utskottet har därvid konstaterat att regeringen inom flera områden

vidtagit eller avser att vidta åtgärder i enlighet med de förslag som

förts fram motionsledes. Av redogörelsen har vidare framkommit att

regeringen har för avsikt att lämna in en ansökan med begäran om särskild

katastrofersättning från EU.

Med hänvisning till att stormen över södra Sverige fått stora konsekvenser

för viktiga samhällsfunktioner inte minst inom transport- och

kommunikationsområdet förutsätter utskottet att regeringen i lämpligt sammanhang

återkommer till riksdagen med en nämnare redovisning av vidtagna åtgärder

och dess bedömda effekter.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vägfrågor, punkt 1 (m, fp, c)

av Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp),

Björn Hamilton (m), Staffan Danielsson (c) och Anders G Högmark (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om vägfrågor. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:MJ5 yrkandena 17 och 18, 2004/05:MJ6 yrkandena 3 och 4, 2004/05:MJ7

yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ8 i denna del.

Ställningstagande

Orkanen Gudrun som drog fram över södra Sverige den 8 januari orsakade

skador av en tidigare ej skådad omfattning. Cirka 70 miljoner kubikmeter

skog fälldes. I de värst drabbade områdena, Kronobergs och Jönköpings

län, skadades 18 respektive 12 % av skogsbeståndet. Detta representerar

5-8 års avverkning. I vissa av de hårdast drabbade områdena har skogsägare

fått uppleva att i princip all avverkningsbar skog under de kommande

20-25 åren har fällts under några timmars orkan. Tusentals skogsägare

har drabbats så hårt att det kommer att påverka deras företags- och

familjeekonomi under 10-20 år framöver. Många kan tvingas lämna sina

gårdar.

Grovt räknat har skogsråvaror för ca 20 miljarder kronor fällts och

skadats. Förädlingsvärdet för denna skog, motsvarande hela Sveriges

årsavverkning, är självfallet långt större.

Fram till våren 2006 måste uppgiften vara att få ut så mycket virke som

möjligt ur skogen till industrin eller särskilda virkesterminaler eller

lagringsplatser, där bl.a. lagring under vatten kan erbjudas. Allt i

syfte att rädda så mycket som möjligt av det virke som stormen fällt

undan insekts- och svampangrepp. Detta är en enorm utmaning för alla

inblandade aktiva och kommer att ställa stora krav på en rationell

logistik. Transportkapaciteten i denna logistikkedjas olika delar kommer

att vara en trång resurs och behöver nyttjas till det yttersta.

Det är angeläget att myndigheterna i nära dialog med skogsnäringen kan

bevilja ändamålsenliga dispenser från dagens restriktioner. Regeringen

har i sitt s.k. stormpaket aviserat insatser för att ersätta skador på

skogsbilvägar och körskador i själva skogen.

Det finns i detta sammanhang anledning att kraftigt understryka det

akuta behovet av löpande underhållsarbete på vägnätet i de mest drabbade

länen, från dags dato och fram till nästa sommar. Vidare kommer, oaktat

att dessa löpande underhållsinsatser görs, betydande skador av mer

bestående art att uppstå på många avsnitt av det enskilda och allmänna

vägnäten. Regeringen måste snarast, exempelvis i vårpropositionen,

tillförsäkra Vägverket de resurser som krävs för detta nödvändiga arbete.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

bifalls samtliga nu berörda motionsförslag.

2. Hamntjänster, punkt 5 (m, fp, kd, c)

av Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m),

Runar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Staffan Danielsson (c) och

Anders G Högmark (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om hamntjänster. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.

Ställningstagande

Det är viktigt att den ökade hanteringen av timmer i hamnarna kan fungera

effektivt. Därför bör s.k. egenhantering i hamnarna tillåtas och det s.

k. stuverimonopolet tillfälligt upphävas. Det är viktigt att tillstånd

till egenhantering medges nu, eftersom det brådskar med att ta hand om

timret. Det är med andra ord uteslutet att man skall vänta på att det

s.k. hamndirektivet träder i kraft, om detta ens blir verklighet. Vi

vill i sammanhanget åberopa vad Godstransportdelegationen anfört,

nämligen att den bristande konkurrensen i stuveriverksamheten inneburit

hinder för utvecklingen av en effektiv hamnverksamhet och organisation

men också för hamnarna såsom intermodala nav. Genom ett uttalande av

denna innebörd blir motion 2004/05:MJ6 (kd) tillgodosedd i berörd del.

3. Lagen om elektronisk kommunikation m.m., punkt 8 (m, fp)

av Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp),

Björn Hamilton (m) och Anders G Högmark (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lagen om elektronisk kommunikation m.m. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ5 yrkandena 11 och 12 samt avslår

motion 2004/05:MJ9 yrkande 8.

Ställningstagande

Många människor har drabbats hårt av stormen Gudruns framfart. I stora

delar av landet har el- och teleavbrotten blivit långvariga, vilket har

skapat en stor utsatthet. Vi anser det därför viktigt att stärka skyddet

i samhället mot händelser av liknande slag. Det finns dock en risk att

den föreslagna lagändringen slår hårt mot operatörerna i form av kostnader

som i dagsläget inte kan överblickas och som i sista hand belastar de

redan hårt prövade konsumenterna. Vi anser mot denna bakgrund att

riksdagen inte bör forcera fram en lagändring utan avvakta pågående

remissbehandling av PTS samlade förslag till ändring i lagen (2003:389)

om elektronisk kommunikation och därefter bereda frågan skyndsamt. Enligt

vår mening är det viktigt att erforderlig tid ges att se över vilka

konsekvenser olika lagförslag kan komma att få. Vi avstyrker därmed det

föreslagna initiativet till lagändring. Med vårt ställningstagande till

fortsatt beredning av frågan förutses motion 2004/05:MJ5 tillgodoses i

nu behandlad del medan motion 2004/05:MJ9 yrkande 8 avstyrks.

4. Ersättning till hushåll som varit utan telefon, punkt 9 (m, fp, kd,

c)

av Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m),

Runar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Staffan Danielsson (c) och

Anders G Högmark (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ersättning till hushåll som varit utan telefon.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande 24.

Ställningstagande

Enligt vår mening råder det obalans mellan konsumenter och operatörer

på marknaden för telekommunikationer. Teleoperatörer har i sina allmänna

avtalsvillkor klausuler om force-majeure vilket gör att de kan friskriva

sig från ansvar vid större teleavbrott. Det betyder att efter den nu

aktuella stormen Gudrun är det operatörerna själva som efter eget

gottfinnande bedömer om abonnenterna skall få ersättning eller inte i

form av t.ex. slopad abonnemangsavgift och i så fall för hur lång

tidsperiod. Konsumenterna har däremot ingen rätt att kräva ersättning

eller valfrihet att byta teleoperatör.

Vi anser därför att konsumenternas ställning på telemarknaden bör stärkas.

Riksdagen bör mot denna bakgrund begära att regeringen återkommer

skyndsamt med förslag som tillförsäkrar konsumenterna ett mer rimligt

inflytande på marknaden för telekommunikationstjänster. Med hänvisning

till vad som nu har anförts tillstyrks motion 2004/05:MJ6 yrkande 24.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner väckta med anledning av händelse av större vikt

2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Post- och telestyrelsen skall vidta åtgärder för

att höja driftsäkerheten i telenätet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att SOS Alarm AB skall vidta åtgärder för att höja

driftsäkerheten för larmnumret 112.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Banverket bör vidta åtgärder för att höja

driftsäkerheten på landets järnvägar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att i extrema situationer tillåta tyngre fordon än

normalt vid skogsavverkning.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om insatser för att öka bärigheten på vissa vägar.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om dispens att trafikera svenska hamnar med icke

EU-flaggade fartyg.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Sjöfartsverkets ansvar för riktade hamnstatskontroller.

2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om generösa dispenser för virkestransporter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anslagen till enskilda vägar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om effektivisering av virkestransporterna på järnväg och

till sjöss.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett statligt transportbidrag.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ersättning till telefonlösa hushåll.

2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen

den 8 och 9 januari 2005.

2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om insatser för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen

och enskilda skogsbrukare av stormen den 8-9 januari 2005 i denna del.

2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av lagstiftningsmässigt högre krav på

leveranssäkerhet av telefoni och mobiltelefoni.

20. Riksdagen begär att regeringen ger Järnvägsstyrelsen i uppdrag

att skyndsamt se över hur tågkapaciteten för virke kan öka.

Bilaga 2

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk

kommunikation

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:389) om elektronisk

kommunikation

dels att 5 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att närmast efter rubriken Allmänna skyldigheter i 5 kap. skall

införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

6 a §

Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt

tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster skall se till att

verksamheten uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet

samt på uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i

fredstid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten skall fullgöras och

om undantag från skyldigheterna.

7 §

Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst skall

1. se till att tjänsten och det allmänna telefonnätet till fast

nätanslutningspunkt uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk

säkerhet samt på uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser

i fredstid,

2. medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt

för användaren,3. i den mån det är tekniskt genomförbart, tillhandahålla

den som mottar nödsamtal lokaliseringsuppgifter,4. på villkor som är

rättvisa, kostnadsorienterade och icke-diskriminerande tillgodose varje

rimlig begäran om att lämna ut abonnentuppgifter som inte omfattas av

sekretess eller tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller

avser att bedriva abonnentupplysning,5. avgiftsfritt tillhandahålla en

abonnent specificerade telefonräkningar som gäller användning av ett

allmänt telefonnät till fast nätanslutningspunkt eller därtill hörande

allmänt tillgängliga telefonitjänster, om inte abonnenten har begärt

att räkningen skall vara ospecificerad,6. se till att slutanvändare

från andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan nå

svenska nummer, vars sifferstruktur saknar geografisk betydelse, om det

är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och den uppringde abonnenten

inte av kommersiella skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande

från vissa geografiska områden, och7. i verksamheten ta hänsyn till

funktionshindrades behov av särskilda tjänster. 1. medverka till att

nödsamtal utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt för användaren,2. i

den mån det är tekniskt genomförbart, tillhandahålla den som mottar

nödsamtal lokaliseringsuppgifter,3. på villkor som är rättvisa,

kostnadsorienterade och icke-diskriminerande tillgodose varje rimlig begäran

om att lämna ut abonnentuppgifter som inte omfattas av sekretess eller

tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller avser att bedriva

abonnentupplysning,4. avgiftsfritt tillhandahålla en abonnent specificerade

telefonräkningar som gäller användning av ett allmänt telefonnät till

fast nätanslutningspunkt eller därtill hörande allmänt tillgängliga

telefonitjänster, om inte abonnenten har begärt att räkningen skall

vara ospecificerad,5. se till att slutanvändare från andra stater inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan nå svenska nummer, vars

sifferstruktur saknar geografisk betydelse, om det är tekniskt och

ekonomiskt genomförbart och den uppringde abonnenten inte av kommersiella

skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa

geografiska områden, och6. i verksamheten ta hänsyn till funktionshindrades

behov av särskilda tjänster.

Samtal som är avgiftsfria för den uppringande abonnenten får inte anges

på dennes telefonräkning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om på vilket sätt skyldigheterna skall fullgöras och om

undantag från skyldigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.