Bet. 2004/05:TU6

Trafikutskottets betänkande

2004/05:TU6

Fordonsfrågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 26 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden hösten 2004. Förslagen berör en rad olika fordonsrelaterade

frågor som bl.a. fordonsbesiktning, utrustningskrav och fordonsskyltning

men också ärenden om förarprövning och vissa parkeringsfrågor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsförslag, med

hänvisning främst till genomförda eller aviserade åtgärder, pågående

beredningsarbete och den beslutsordning som råder inom fordonsområdet.

I betänkandet finns fem reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Fordonskontroll och förarprövning

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T463 yrkande 3 och 2004/05:T468

yrkande 8.

Reservation 1 (m, fp, kd)

2. Typgodkännande

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T459 yrkande 16 och 2004/05:T463

yrkande 4.

Reservation 2 (m, fp, kd)

3. Fordonsekipages totalvikt

Riksdagen avslår motion 2004/05:T235.

4. Övergivna fordon

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T261 yrkande 1, 2004/05:T303,

2004/05:T482 och 2004/05:T506.

Reservation 3 (c)

5. Elfordon

Riksdagen avslår motion 2004/05:T284.

6. Samåkning

Riksdagen avslår motion 2004/05:T419.

7. Vinterdäck

Riksdagen avslår motion 2004/05:T508.

8. Parkeringstillstånd

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T330, 2004/05:T421 yrkandena 1 och

2 samt 2004/05:T472 yrkandena 1 och 2.

9. Snöskoterfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T258 och 2004/05:MJ289 yrkande 5.

10. Tvåhjuliga motorfordon

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T290 yrkande 1 och 2004/05:T498

yrkandena 1 och 3.

11. Fordonsskyltning

Riksdagen avslår motion 2004/05:T463 yrkande 5.

Reservation 4 (m, kd)

12. Chipstrimning

Riksdagen avslår motion 2004/05:T461 yrkande 12.

13. Registerhållningsavgift för traktorer

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T246 och 2004/05:T250.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 3 mars 2005

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),

Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg

(s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson Smith

(v), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s),

Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Mikael Johansson (mp), Börje

Vestlund (s), Carl-Axel Roslund (m) och Marie Wahlgren (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas 26 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden hösten 2004. Förslagen berör en rad olika fordonsrelaterade

frågor som bl.a. fordonsbesiktning, utrustningskrav och fordonsskyltning

men också ärenden om förarprövning och vissa parkeringsfrågor.

Utskottets överväganden

Fordonskontroll och förarprövning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om en avreglering av fordonskontrollen

och Vägverkets förarprövning. Utskottet hänvisar till tidigare

ställningstaganden om att intresset av att främja en hög trafiksäkerhet, en

god miljö och en regional balans inte talar för att genomföra de

motionsledes framförda förslagen till förändringar av dagens system.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd).

Bakgrund

Allmänt om Bilprovningen

Periodisk kontrollbesiktning är obligatorisk för de flesta motordrivna

fordon och släpfordon. Det huvudsakliga syftet med besiktningen är att

kontrollera att beskaffenhet och utrustning hos ett fordon som är i

bruk uppfyller föreskrivna krav i fråga om trafiksäkerhet och miljö.

AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen) är ett av tre besiktningsorgan

som har ensamrätt att utföra kontrollbesiktning. Bilprovningen, som

bildades år 1963, har som huvudsaklig verksamhet att utföra obligatorisk

kontroll- och registreringsbesiktning av motorfordon och andra i

fordonslagen (2002:574) preciserade fordon såsom släpfordon och traktorer

som utgörs av ombyggda bilar. Bilprovningen samägs av staten, motorbranschens

organisationer och bilförsäkringsföretagen. Statens ägarandel är 52 %.

Bilprovningens verksamhet under 2004

Under 2004 utgjorde 98 % av Bilprovningens marknadsvolym obligatoriska

och ej konkurrensutsatta produkter. Den konkurrensutsatta delen av

Bilprovningens verksamhet är avgränsad genom att den bedrivs i dotterbolag.

Inkomster från monopolverksamheten får inte användas inom den

konkurrensutsatta verksamheten.

2004 års kundnöjdhetsmätning bland privatkunder visar att 88 % är nöjda

med besöket, vilket är en förbättring med 4 procentenheter jämfört med

föregående undersökning 2002. 77 % har förtroende för Bilprovningen som

företag. Införskaffande av en andra mobil besiktningsanläggning anges

av Bilprovningen AB ha förbättrat tillgängligheten i glesbygd under

året. Satsningen på en bättre produktionsplanering samt införandet av

reserverad tid på kallelsen anges ha resulterat i att de tidigare långa

väntetiderna har försvunnit.

Vägverkets förarprov

Förarprov för körkort genomförs av Vägverket. I Vägverkets regleringsbrev

för 2005 har regeringen beslutat som mål att kötiderna skall minska för

kunskapsprov och körprov för körkort så att kötiderna fr.o.m. den 31

december 2005 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället

för respektive prov. I övriga fall skall kötiden endast i undantagsfall

överstiga sex veckor.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om AB Svensk

Bilprovnings verksamhet och då vidhållit att riksdagens beslut från

hösten 1996 om att Bilprovningens monopol i fråga om kontrollbesiktningar

bör ligga fast. Utskottet har i dessa sammanhang anfört att intresset

av att främja en hög trafiksäkerhet, en god miljö och en regional balans

talade för en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra

kontrollbesiktningar.

Inte heller i den senaste riksdagsbehandlingen av frågan (bet. 2003/04:TU6)

ansåg utskottet att det framkommit skäl som gav anledning till ett ändrat

ställningstagande från riksdagens sida. I sammanhanget erinrade utskottet

om att Bilprovningen erbjuder bland de lägsta priserna i Europa för

besiktning samt att Bilprovningen vidtagit en rad åtgärder för att komma

till rätta med tidigare köproblem. Det gäller bl.a. förlängda öppettider

och nya bokningsrutiner där bl.a. personbilsägare erbjuds en reserverad

plats i samband med kallelsen till besiktning.

Riksdagen har även behandlat förslag om konkurrensutsättning av förarprov,

senast i betänkande 2004/05:TU2 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik.

Utskottet angav som sin mening att det inte såg hur en avreglering

skulle kunna avhjälpa situationen med långa köer. Tvärtom skulle en

sådan åtgärd enligt utskottet kunna ge klara nackdelar för såväl

trafiksäkerhet som effektivitet.

Motionsförslag

Elizabeth Nyström m.fl. (m) hänvisar i motion 2004/05:T463 till att

Konkurrensverket i en granskning kommit fram till att monopolet på

fordonskontroll bör avvecklas. Motionärerna, som är av samma mening,

anser att detta skulle ha inneburit bättre tillgänglighet och ökad

service. Dessutom skulle AB Svensk Bilprovning med sin stora kunskap få

bättre möjligheter att kunna konkurrera på den internationella marknaden,

anför motionärerna vidare (yrkande 3).

Enligt vad Erling Bager m.fl. (fp) framför i motion 2004/05:T468 leder

dagens monopol på bilprovningen och förarprov för körkort till alltför

långa köer. En konkurrensutsättning av dessa uppgifter hade enligt

motionärerna förbättrat situationen (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

Förslag om att avreglera och konkurrensutsätta fordonskontrollen och

förarprövningen har behandlats av utskottet vid ett antal tillfällen.

Angående fordonskontrollen har utskottet varit av meningen att intresset

av att främja en hög trafiksäkerhet, en god miljö och en regional balans

talar för en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra

kontrollbesiktningar. Enligt utskottets mening har det sedan den senaste

riksdagsbehandlingen (bet. 2003/04:TU6 Fordonsfrågor) inte framkommit

några skäl som talar för ett förändrat ställningstagande i denna fråga.

I sammanhanget vill utskottet vidare uppmärksamma de åtgärder som under

senare tid vidtagits i syfte att minska köerna och förbättra tillgängligheten

till Bilprovningens tjänster. Det gäller investeringar i nya

besiktningsstationer inklusive en mobil sådan samt att förslag till

besiktningstid

numera återfinns på samtliga kallelser till besiktning. Enligt utskottets

mening har dessa förändringar inneburit en välkommen vidareutveckling

av Bilprovningen AB:s tjänster. Motionsförslag om en avveckling av

Bilprovningens monopol på fordonskontroll avstyrks därför.

Angående Vägverkets förarprov ser utskottet inte hur en avreglering

skulle kunna avhjälpa situationen med långa köer. Tvärtom skulle en

sådan åtgärd enligt utskottet kunna ge klara nackdelar för såväl

trafiksäkerhet som effektivitet. Motionsförslag om en avreglering av denna

verksamhet avstyrks följaktligen, med hänvisning främst till tidigare

ställningstagande.

Typgodkännande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslag om typgodkännanden

av fordon. Utskottet välkomnar samtidigt genomförda och aviserade

åtgärder inom området.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd).

Bakgrund

Allmänt

Reglerna om typgodkännande av flertalet typer av motorfordon är numera

helt harmoniserade i EU:s medlemsländer. Ett EG-typgodkännande utfärdas

av en behörig myndighet och utgör en bekräftelse på att en viss

fordonsmodell uppfyller uppställda krav. Det är härefter fordonstillverkaren

som svarar för att alla serietillverkade exemplar av den typgodkända

fordonsmodellen uppfyller kraven.

För personbil gäller sedan den 1 januari 1993 direktiv (70/156/EEG) om

typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa. Från detta år

kunde medlemsländerna frivilligt tillämpa reglerna. Sedan januari 1998

skall emellertid alla personbilar som registreras första gången vara

EG-typgodkända.

I de fall fordonet på något sätt modifieras, exempelvis genom

prestandahöjande åtgärder, upphör godkännandet att gälla och fordonet måste

besiktigas. Reglerna för sådana godkännanden är inte harmoniserade i EU,

vilket har angetts leda till problem vid import och export av modifierade

fordon. För närvarande arbetar en arbetsgrupp med representanter från

bl.a. Regeringskansliet och motororganisationerna med denna fråga, i

syfte att underlätta gränsöverskridande handel med sådana fordon.

Reglerna om typgodkännande av vissa fordon, såsom husvagnar och husbilar,

är ännu inte harmoniserade inom EU. För dessa fordon finns i Sverige

särskilda bestämmelser med avseende på exempelvis gasolanordningar. För

närvarande pågår ett arbete med att anpassa dessa bestämmelser till

gällande europeisk rätt.

Tidigare har ett flertal myndigheter haft föreskrivningsrätt vad gäller

tillämpningen av reglerna för typgodkännanden. Från och med september

2004 har dock Vägverket övertagit den föreskrivningsrätt som tidigare

låg på Naturvårdsverket (3 kap. 5 § fordonsförordningen [2004:679]). I

dag är det Räddningsverket som har föreskrivningsrätt vad gäller

gasolanordningar på husvagnar och husbilar. Även denna uppgift kommer inom

kort att överföras till Vägverket. I framtiden kommer således Vägverket

att vara den enda myndigheten med föreskrivningsrätt inom området.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) uppmärksammas

systemet med nationellt typgodkännande av fordon. Enligt motionärerna är

det en brist att dessa typgodkännanden, som utformas av Vägverket, endast

är giltiga i Sverige. Ytterligare en brist anges vara att det inte finns

någon manual om hur dokumentation skall lämnas eller vilka specifika

uppgifter som skall lämnas till berörda myndigheter, dvs. Vägverket,

Bilprovningen och bilregistret. Enligt motionärerna leder detta samt

systemets komplexitet till onödigt stora kostnader (yrkande 4).

I motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) uppmärksammas att

fordonsägare i vissa tillståndsärenden tvingas vända sig till ett flertal

myndigheter. Enligt motionärerna kan detta leda till problem då

myndigheterna lämnar olika besked, har olika uppfattningar eller hänvisar

till regler som står i motsats till varandra. Mot denna bakgrund föreslås

att handläggningen av dessa ärenden centraliseras till en myndighet

(yrkande 16).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet är det av största vikt att enskilda och näringsidkare

vid ansökning av tillstånd samt vid typgodkännande av fordon inte påförs

större kostnader och administrativa bördor än som motiveras bl.a. utifrån

trafiksäkerhetshänsyn. Dessa ärenden måste handläggas på ett effektivt

sätt. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som vidtagits och aviserats

inom området, främst centraliseringen av föreskrivningsrätten till en

myndighet och den tillsatta arbetsgruppen om import och export av

modifierade fordon. Utskottet ser ingen anledning att ta något initiativ

till ytterligare åtgärder. Här behandlade motionsförslag avstyrks således.

Fordonsekipages totalvikt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen föreslås avslå motionsyrkanden om fordonsekipages totalvikt.

Utskottet konstaterar samtidigt att frågan är föremål för beredning

inom Europeiska gemenskapen samt anger att de förslag som lagts fram i

Europaparlamentet är av största intresse.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Bakgrund

Allmänt

Regler för släpvagnskombinationer återfinns i två lagstiftningsområden

dels fordonslagstiftningen, dels körkortslagstiftningen. Gränserna för

hur tunga ekipage som får framföras med B-körkort är gemensamma i EU

och styrs av rådets direktiv 91/439/EEG. Med körkort behörighet B får

en förare framföra en personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, eller

lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Med behörighet

C får en förare framföra tung lastbil, eller personbil med en totalvikt

över 3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Regelverket

innebär vidare att för körkortsbehörighet B får en släpvagn med en

totalvikt på högst 750 kg dras. Väger släpvagnen mer än 750 kg får

släpvagnens totalvikt inte vara högre än bilens tjänstevikt. Dessutom

krävs att släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt inte överstiger

3 500 kg.

Tidigare riksdagsbehandling

I betänkande 2003/045:TU6 Fordonsfrågor konstaterade utskottet att

utvecklingen av fordonsparken delvis har förändrat förutsättningarna för

att dra släpvagnar samt att utvecklingen mot mindre och mer energisnåla

fordon med god prestanda har inneburit att regeln om att släpvagnens

totalvikt inte får vara högre än bilens tjänstevikt ibland upplevs som

en besvärande begränsning. Vidare konstaterades att det finns önskemål

om att höja den sammanlagda viktgränsen på 3 500 kg.

Utskottet var av meningen att regelverket för fordonsvikter bör främja

en utveckling av ändamålsenliga och trafiksäkra transporter samt att

det därför är angeläget att de aktuella bestämmelserna följs upp med

hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och nya forskningsrön.

Utskottet var inte berett att ta något initiativ för att ompröva den

sammanlagda viktgränsen på 3,5 ton eftersom denna bestämmelse vilar på

ett internationellt regelverk och har utformats efter bl.a. trafiksäkerhetskrav

och de risker som är förknippade med tunga fordonsekipage.

I det av riksdagen godkända betänkandet gjordes däremot ett tillkännagivande

till regeringen om att det är angeläget med fortsatta överväganden kring

regleringen om att släpvagnens totalvikt inte får vara högre än bilens

tjänstevikt. Utskottet förutsatte att denna fråga behandlas inom ramen

för det fortsatta arbetet inom området samt att Sverige aktivt verkar

inom EU för utvecklingen av ändamålsenliga fordons- och körkortsregler.

Motionsförslag

Johan Linander (c) anger i motion 2004/05:T235 att dagens viktbegränsningar

för körkort behörighet B härstammar från en tid då bilarna inte var så

tunga som i dag. Då många nytillverkade fordon väger över 2 500 kg

innebär dagens regelverk att exempelvis husvagnsägare tvingas använda en

mindre personbil, vilket är negativt för trafiksäkerheten. Tillåten

totalvikt borde därför höjas, enligt motionären, som dock anser att

dagens regel om att ett släpfordons totalvikt inte får överstiga dragbilens

tjänstevikt bör förbli oförändrad.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare angett som sin mening att regelverket för

fordonsvikter bör främja en utveckling av ändamålsenliga och trafiksäkra

transporter samt att det därför är angeläget att de aktuella bestämmelserna

följs upp med hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och nya

forskningsrön.

Enligt utskottets mening är därför pågående beredning inom Europeiska

gemenskapen av ett nytt körkortsdirektiv ett angeläget tillfälle att

ompröva dagens regelverk i ljuset av de senare årens forskning och

tekniska utveckling. Då frågan för närvarande är föremål för beredning

inom Europeiska gemenskapen anser utskottet inte att ytterligare initiativ

från riksdagens sida är nödvändiga, motionerna avstyrks således. De

förslag till nya viktgränser som lagts fram i Europaparlamentet är enligt

utskottets mening av största intresse.

Övergivna fordon

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om övergivna fordon med hänvisning

till att dagens regelverk trätt i kraft nyligen och ännu inte utvärderats.

Jämför reservation 3 (c).

Bakgrund

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag till förändrat regelverk för omhändertagande av övergivna fordon

behandlades senast av utskottet under våren 2004 (bet. 2003/04:TU6

Fordonsfrågor). Utskottet var vid detta tillfälle inte berett att ta

några initiativ i frågan, eftersom riksdagen nyligen ändrat lagstiftningen

om flyttning av fordon i syfte att minska problemet med övergivna fordon

i naturen. Utskottet hänvisade dock till sitt tidigare ställningstagande

om behovet av en ingående uppföljning av den nya lagstiftningen så att

regelsystemet inte får oönskade konsekvenser för enskilda markägare

eller motverkar syftet att effektivisera möjligheten att forsla bort

övergivna fordon.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T303 av Jan Ertsborn (fp) anges att antalet övergivna

fordon på och utmed motorvägarna synes ha ökat under senare tid. Då de

övergivna fordonen och även de fordon som stannar för att undersöka

dessa utgör en trafiksäkerhetsrisk, kräver motionären att dagens

lagstiftning ändras så att dessa fordon kan flyttas omedelbart. Enligt

motionären bör det vara polisen som beslutar härom, utan att invänta

utredningar från Vägverket.

Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c) efterfrågar i motion

2004/05:T261 befogenheter för polis eller markägare att snabbare än i

dag transportera bort fordon som lämnats utefter vägar eller på annan

plats, främst eftersom de utgör en trafiksäkerhetsrisk och förorenar

miljön (yrkande 1).

Inger Lundberg (s) anger i motion 2004/05:T482 att en båt, bil eller

annat fordon som ställts på en uppställningsplats, och vars ägare inte

är känd, inte får flyttas. Enligt motionärens mening måste den enskilde

kunna få tillgång till sin uppställningsplats även om det inte kan

fastställas vem som är ägare till det fordon som tagit upp platsen.

Kronofogden borde därför ges befogenhet att bidra med handräckning vid

flyttning av fordon också när fordonets ägare inte är känd, menar

motionären.

I motion 2004/05:T506 anför Kenth Högström (s) att överblivna fordon

längs med våra vägar under de senaste åren blivit ett allt större problem.

Enligt motionären är den nyligen gjorda revideringen av lagen och

förordningen om flyttning av fordon i vissa fall inte tillräcklig. Det

krävs ytterligare skärpningar för att snabbare komma till rätta med det

ökande antalet övergivna, herrelösa, men fortfarande brukbara fordonen.

Mark- och fastighetsägarna måste ges starkare rätt och polis och

myndigheter större befogenheter.

Utskottets ställningstagande

Övergivna fordon längst våra vägar och i naturen är enligt utskottet

ett problem som måste tas på allvar. Att den nyligen genomförda

revideringen av lagen och förordningen om flyttning av fordon enligt flera

motionärer inte är tillräcklig manar till eftertanke.

Utskottet är i dagsläget inte berett att ta initiativ till en förändrad

lagstiftning, främst eftersom det nya regelverket ännu inte utvärderats.

Utskottet kommer dock att följa utvecklingen och utgår ifrån att

ingående uppföljningar av den nya lagstiftningen kommer att genomföras så

att regelsystemet inte får oönskade konsekvenser för enskilda markägare

eller motverkar syftet att effektivisera möjligheten att forsla bort

övergivna fordon. Motionsförslag om övergivna fordon avstyrks med vad

som här anförts.

Elfordon

Utskottets förslag i korthet

Ett motionsförslag om användning av elfordon avstyrks med hänvisning

till aviserade åtgärder.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T284 av Jan Lindholm (mp) anges att dagens klassificering

av vägnätet inte beaktat tillkomsten av nya fordonstyper, främst elbilar,

samt att detta ger upphov till vissa konflikter. Det gäller främst

huruvida gång-, cykel- och mopedvägar skall kunna trafikeras av små och

lätta elfordon, en fråga vars hantering skiljer sig åt mellan olika

kommuner. Mot denna bakgrund efterfrågas en utredning om en klassificering

av vägnätet som är praktiskt tillämpbar på de nya fordonstyper som kommer

i och med omställningen till nya villkor för energiförbrukning.

Utskottets ställningstagande

Den fordonstekniska utvecklingen, omställningen till ett långsiktigt

hållbart transportsystem och tillkomsten av nya fordonstyper väcker

frågor kring transportinfrastrukturens utformning och användning. Denna

diskussion har stor betydelse inte minst i arbetet med att uppfylla de

transportpolitiska delmålen om ett trafiksäkert, tillgängligt och

miljövänligt transportsystem. Den motionsledes uppmärksammade frågan om

elfordon, vilka enligt vad utskottet erfarit i huvudsak klassificeras

som moped klass I, bör ses i detta sammanhang. Då användningen av gång-

cykel- och mopedvägar främst är en kommunal fråga ser utskottet positivt

på att Vägverket åtagit sig att i samarbete med Kommunförbundet utreda

huruvida moped klass I skall kunna nyttja dessa vägar. Motionsförslaget

synes mot denna bakgrund bli tillgodosett och bör därför inte föranleda

något åtgärd från riksdagens sida. Följaktligen avstyrks motionen.

Samåkning

Utskottets förslag i korthet

Ett motionsyrkande om samåkning avstyrks av utskottet, som utgår ifrån

att regeringen följer utvecklingen och vidtar erforderliga åtgärder i

syfte att om möjligt underlätta och stimulera samåkandet.

Bakgrund

Allmänt

Samåkning innebär att flera personer mer regelbundet åker i samma bil,

företrädesvis till och från arbetsplatsen. Bilpool är till för dem som

visserligen har behov av bil, men bara ibland. Vägverket bedriver ett

aktivt arbete för att stimulera samåkning. Exempel på sådan verksamhet

finns på flera håll i Sverige, bl.a. i Stockholms stad.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid tidigare behandling av motionsförslag om samåkning har utskottet

angett som sin mening att det av flera samhälleliga skäl är angeläget

med ett effektivt fordonsutnyttjande. Utskottet har därför sett mycket

positivt på de olika initiativ som tas av bilistorganisationer och andra

frivilligorganisationer samt kommuner och företag.

Utskottet konstaterade att Vägverkets verksamhet på området främst består

i att sammanställa information. Det kan, menade utskottet, emellertid

finnas skäl att överväga ett intensifierat ansvar på detta område.

Utskottet angav som sin mening att det i första hand ankommer på Vägverket

att, inom ramen för sitt sektorsansvar, bedöma behovet av ytterligare

informationsinsatser.

Då samåkning och bilpooler enligt utskottets mening främst är en fråga

av lokal eller regional betydelse angav utskottet som sin mening att

statens engagemang i huvudsak bör begränsas till informationsinsatser

och stöd till forskning.

Motionsförslag

Tuve Skånberg (kd) talar i motion 2004/05:T419 om de nationalekonomiska,

miljömässiga och trafikmässiga fördelarna med samåkning. För att uppnå

dessa vinster föreslås åtgärder för att stimulera samåkandet, exempelvis

inrättande av en nationellt samordnad samåkningscentral.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inte nog understryka fördelarna med samåkning, inte minst

för uppfyllandet av det transportpolitiska delmålet om en god miljö.

Många initiativ har tagits inom området, bl.a. av enskilda och privata

aktörer som utnyttjar Internet och modern teknik för att föra samman

potentiella samåkare. Det har vidare bedrivits en inte oansenlig

forskningsverksamhet inom området. Enligt vad utskottet erfarit har

samåkningen dock, trots dessa initiativ, inte blivit ett alternativ för

någon större grupp av landets trafikanter.

Givet samåkningens fördelar utgår utskottet ifrån att regeringen följer

utvecklingen och vidtar erforderliga åtgärder i syfte att om möjligt

underlätta och stimulera samåkandet. Det kan bl.a. gälla förslaget om

samåkningscentraler. Även landets kommuner kan spela en viktig roll i

detta arbete. Med vad som anförts avstyrks motion 2004/05:T419.

Vinterdäck

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker utskottet

motionsförslag om att nya bilar skall levereras med vinterdäck.

Bakgrund

Allmänt

Enligt trafikförordningen (1998:1276) skall personbil, lätt lastbil och

buss med en totalvikt av högst 3 500 kg samt släpvagn, som dras av sådant

fordon, vid färd på väg vara försedda med vinterdäck eller likvärdig

utrustning mellan den 1 december och den 31 mars när vinterväglag råder.

Tidigare behandling i riksdagen

I det av riksdagen godkända betänkandet 2003/04:TU6 Fordonsfrågor

avstyrkte utskottet ett motionsförslag om att nya bilar skall levereras

med vinterdäck. Utskottet angav att vinterdäck, i motsats till sådan

säkerhetsutrustning som regleras i 11 § fordonskungörelsen, endast är

obligatoriskt under en del av året och att utskottet därför inte var

berett att förorda att vinterdäck skall ingå som standardutrustning vid

leverans av bil.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T508 av Per Erik Granström m.fl. (s) uppmärksammas att

nya bilar levereras utan vinterdäck som standard, trots att vinterdäck

är obligatoriskt under en del av året enligt trafikförordningen (1998:1265).

Motionärerna menar att bilproducenterna bör ha ett helhetsansvar och

endast sälja fordon som kan anses vara enligt lagen fullt säkerhetsutrustade,

vilket enligt motionärerna innebär att nya bilar skall levereras med

vinterdäck.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrkte i det av riksdagen godkända betänkandet 2003/04:TU6

Fordonsfrågor ett motionsförslag om att nya bilar skall levereras med

vinterdäck. Utskottet har inte ändrat inställning i frågan. Motionen

avstyrks därför med hänvisning till tidigare ställningstagande.

Parkeringstillstånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen förslås avslå motionsyrkanden om parkeringstillstånd. Utskottet

anger att syftet med förslagen dock i väsentlig grad kan bli tillgodosett

genom vidtagna eller förutsatta åtgärder.

Bakgrund

Aktuella utredningar

Vägverket har fått regeringens uppdrag att utvärdera systemet med

parkeringstillstånd för rörelsehindrade. I uppdraget ingår att utreda:

huruvida ansvaret för att utfärda tillstånden bör ligga på lokal,

regional eller nationell nivå,

huruvida den krets personer med funktionshinder som kan få sådant

tillstånd skall utökas,

lämpligheten av att tillståndsinnehavarna befrias från såväl parkeringsavgift

som avgift för tillståndet,

behovet av ett nationellt register för dessa tillstånd samt

åtgärder för att förhindra missbruk och stöld av tillstånd.

Enligt uppdraget skall Vägverket samråda med Svenska Kommunförbundet

och representanter från handikapprörelsen. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 juli 2005.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T472 av Heli Berg (fp) uppmärksammas trafikförordningens

bestämmelser om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Enligt motionären

är dagens tidsbegränsning av tillstånden onödig för den grupp av människor

som lider av livslångt handikapp. De återkommande kontrollerna för att

förnya dessa tillstånd kan dessutom upplevas som kränkande. Det borde

därför finnas möjlighet att utfärda tillstånd på obegränsad tid (yrkande

1).

Motionären är vidare av meningen att personer med funktionshinder till

följd av mag- och tarmsjukdomar skall kunna erhålla parkeringstillstånd

för rörelsehindrade (yrkande 2).

I motion 2004/05:T421 av Cecilia Wikström (fp) och Ulrik Lindgren (kd)

anges att människor med osynliga funktionshinder, exempelvis personer

som har nedsatt funktion i matsmältningskanalen, med dagens lagstiftning

har svårt att få parkeringstillstånd utfärdade. Motionärerna föreslår

att begreppet "rörelsehindrade personer" i 13 kap. 8 § trafikförordningen,

byts ut mot "personer med funktionshinder", då detta innebär att även

personer med sådana osynliga handikapp får möjlighet att få parkeringstillstånd

utfärdade (yrkande 1).

Vidare föreslås ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att

Vägverket skall meddela föreskrifter om att personer med osynliga

funktionshinder eller nedsatt funktion i inre organ skall vara berättigade

till särskilt parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 § trafikförordningen

(yrkande 2).

Catharina Bråkenhielm (s) betonar i motion 2004/05:T330 betydelsen av

parkeringstillstånden för funktionshindrade. Enligt motionären bör dock

tilldelningen av dessa tillstånd prövas av en läkare eller ett läkarteam

liknande den instans som prövar försäkringskasseärenden i dag. Detta i

syfte att åstadkomma en enhetligare och mer oberoende bedömning av

behoven för den enskilde. En sådan ordning skulle gynna de som har störst

behov och även eliminera problemet att tillstånden används som handelsvara.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck i motionerna, dvs.

att det kan finnas anledning att se över dagens regelverk för

parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det gäller bl.a. frågan om huruvida

fler kategorier av funktionshindrade än i dag skall vara berättigade

till sådana parkeringstillstånd. Utskottet ser därför positivt på att

regeringen givit Vägverket i uppdrag att utreda denna fråga och ett

antal frågeställningar kring administration och ansvar för dessa

parkeringstillstånd, bl.a. i syfte att minska problemen med missbruk,

förfalskningar och stöld av parkeringstillstånden. Enligt utskottets

mening kan det även finnas anledning att utreda möjligheten och

konsekvenserna av att, för sådana personer som lider av livslångt handikapp,

utfärda parkeringstillstånd som sträcker sig över en längre period än

tre år. De här behandlade motionsförslagen avstyrks, syftet med förslagen

kan dock i väsentlig grad bli tillgodosett genom vidtagna eller förutsatta

åtgärder.

Snöskoterfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner om märkning av skotermattor.

Jämför särskilt yttrande 2 (kd).

Motionsförslag

Erling Wälivaara (kd) talar i motion 2004/05:T258 om snöskoterns fördelar,

men vill även uppmärksamma att detta fordon vållar stor skada för både

flora och fauna på grund av att gällande regler inte efterföljs. I syfte

att förbättra möjligheterna att identifiera den skyldige vid sådana

överträdelser föreslås att snöskotrar skall vara utrustade med en

identifikationsplatta på drivmattan.

I syfte att minska illegal jakt föreslås i motion 2004/05:MJ289 av

Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) åtgärder för att begränsa skoteranvändningen.

Enligt motionärerna skulle identifieringen av enskilda skotrar underlättas

om krav på märkning av skotermattor infördes.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om införande av krav på snöskoters drivmatta behandlades av miljö-

och jordbruksutskottet i betänkande 2000/01:MJU3 Vissa miljöfrågor.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterade att produktionen av skotrar

omfattas av flera internationella fabrikat. Det torde därför enligt

utskottets mening i praktiken vara förenat med svårigheter att upprätthålla

krav på märkning av drivmattorna. Vidare angavs att handeln med skotrar

dessutom omfattas av EG-rätten, som anger principen om varors fria

rörlighet. Att i Sverige kräva märkning av importerade skotrar torde

därför enligt miljö- och jordbruksutskottet kunna komma att bedömas som

ett otillåtet handelshinder.

Utskottets ställningstagande

Vid tidigare riksdagsbehandling av frågan om märkning av drivplattan på

snöskotrar har miljö- och jordbruksutskottet anfört att detta enligt

EG-rätten kan komma att bedömas som ett otillåtet handelshinder samt

att det kan vara förenat med svårigheter att upprätthålla detta krav

eftersom produktionen av skotrar omfattas av flera internationella

fabrikat. Trafikutskottet delar miljö- och jordbruksutskottets farhågor

i detta avseende och är därmed inte berett att ta något initiativ i

frågan. Motionerna avstyrks således i nu behandlad del.

Tvåhjuliga motorfordon

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning bl.a. till tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet

två motionsförslag om mopeder och motorcyklar.

Motionsförslag

Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c) hänvisar i motion

2004/05:T290 om kulturhistoriska motorfordon till ett utredningsförslag om

att endast alla mopeder upptagna i typintyg efter den 1 januari 1975

skall registreras. Motionärerna anser även att äldre mopeder skall

undantas från registreringsplikten. Mopederna måste dock fortfarande

överensstämma med typintyget, med andra ord inte vara trimmade (yrkande

1).

I motion 2004/05:T498 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s)

anges att det ofta kan vara svårt att se skillnaden mellan en moped och

motorcykel i trafiken. Man kan uppfatta att det kommer en moped trots

att det i själva verket är en motorcykel, vilket kan leda till felbedömningar

av hastigheten och därmed trafikolyckor. Motionärerna efterfrågar mot

denna bakgrund en utredning om huruvida olika strålkastarfärg på mopeder

och motorcyklar kunde vara ett sätt att minska denna typ av olyckor

(yrkandena 1 och 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett antal tillfällen behandlat förslag om motorcyklar

och mopeder, främst utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. I betänkande

2004/05:TU2 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik konstaterade utskottet

att frågan uppmärksammats i ett antal sammanhang samt att viktiga

åtgärder vidtagits eller var under beredning.

Den motionsledes aktualiserade frågan om trimning av mopeder har

uppmärksammats särskilt av utskottet som i likhet med regeringen (proposition

2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik) gjorde bedömningen

att trimning av mopeder fortfarande utgör ett allvarligt hot mot

trafiksäkerheten. Det behövs därför enligt utskottet mer kraftfulla åtgärder

för att förhindra otillåtna ingrepp för att öka mopedernas hastighet.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen att nu

ta ytterligare initiativ i denna fråga. Motionsförslaget avstyrks.

Angående motionsförslag om olika färg på strålkastarljuset från mopeder

och motorcyklar konstaterar utskottet att utrustningskraven och

utformningen av dessa fordon i hög grad bygger på internationella

överenskommelser samt att införandet av nationella särkrav kan utgöra ett

handelshinder enligt EG-rätten. Motionsförslaget avstyrks.

Fordonsskyltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen föreslås avslå ett motionsyrkande om fordonsskyltning.

Jämför reservation 4 (m, kd).

Bakgrund

Allmänt

En s.k. fyrhjuling är ett motorfordon på fyra hjul som kan vara registrerat

som antingen terrängskoter, traktor, motorcykel eller moped. ATV-maskiner

(terränghjulingar) är arbetsredskap som används i terräng och som

definieras som terrängskoter. ATV (All Terrain Vehicle) är ett samlingsnamn

på terränghjulingar. För att framföra en terrängskoter krävs förarbevis.

Fyrhjuliga motorcyklar och terränghjulingar är mycket lika till utseendet

och i vissa fall även när det gäller prestanda. Fyrhjulig motorcykel

som registreras som ett fordon kräver körkort med behörighet B och får

framföras överallt där man får köra med en bil. Vidare finns det

terrängskotrar som registreras som maskiner, det är dels snöskotrar, dels

terränghjulingar. Dessa får endast framföras i terräng enligt särskilda

regler, och endast i undantagsfall får de korsa en väg. För att framföra

en terränghjuling krävs förarbevis eller körkort utfärdat före den 1

januari 2000.

De tekniska kraven på fyrhjulig motorcykel har sitt ursprung i ramdirektiv

92/61/EEG typgodkännande av två- och trehjuliga fordon (lagen [2001:559]

om vägtrafikdefinitioner). Medan reglerna för terrängskotrar återfinns

i maskindirektivet 98/37/EG (AFS 1994:48 Maskiner och vissa andra

tekniska anordningar).

Motionsförslag

I motion 2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) talas om s.k. All

Terrain Vehicle (ATV-fordon) och fyrhjuliga motorcyklar. Då dessa

ATV-maskiner och fyrhjuliga motorcyklar är svåra att skilja åt anser

motionärerna att det bör införas en avvikande färg på registreringsskylten

för ATV-fordon (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Angående skyltningen av ATV-fordon och fyrhjuliga motorcyklar vill

utskottet inledningsvis uppmärksamma att ATV-fordon inte får trafikera

vägnätet samt att syftet med att införa en annan färg på dessa fordons

registreringsskyltar torde vara att kunna identifiera sådana ATV-fordon

som trots detta framförs på väg.

Utskottet har dock i dagsläget ingen uppfattning om huruvida detta är

ett så stort problem att det motiverar åtgärden. Då utformningen av

registreringsskyltar är en fråga som delegerats till Vägverket åligger

det enligt utskottet denna myndighet att följa utvecklingen och föreslå

åtgärder ifall detta bedöms lämpligt. Motionsförslaget avstyrks

följaktligen.

Chipstrimning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om chipstrimning.

Bakgrund

Allmänt

Den elektroniska utvecklingen inom fordonsområdet har skapat nya

möjligheter att utrusta fordon med avancerad elektronik för t.ex.

bränsleinsprutning, avgasrening och trimning. Chipstrimning innebär normalt

att man byter ut eller omprogrammerar ett datachip i motorns elektroniska

styrenhet. Metoden används främst för att öka fordonets prestanda men

den kan även användas för att sänka bränsleförbrukningen samt i vissa

fall för att möjliggöra övergång till andra bränslen. Chipstrimning

innebär ett ingrepp i det typgodkända fordonsutförandet. Det innebär

att fordonet efter trimningen skall registreringsbesiktigas.

Tidigare riksdagsbehandling

I tidigare behandling av motionsförslag om chipstrimning har utskottet

angett som sin mening att det är angeläget med en fortsatt teknisk

fordonsutveckling för att utveckla bilen till ett effektivt och attraktivt

färdmedel och motverka negativa konsekvenser som miljöproblem, trafikolyckor

och förbrukning av fossila naturresurser. Miljö- och jordbruksutskottet

har i betänkande 2001/02:MJU6 framhållit vikten av att regeringen bereder

frågan om certifiering av lämpliga fordonskomponenter. Trafikutskottet

delade miljö- och jordbruksutskottets uppfattning att Sverige, med hänsyn

till intresset av en ökad konkurrens inom området, bör verka för att

certifiering skall kunna ske av lämpliga fordonskomponenter. Vidare såg

trafikutskottet det som angeläget att det förutsedda beredningsarbetet

sker utan onödig tidsutdräkt.

Motionsförslag

I motion 2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anges att chipstrimning

kan sänka bränsleförbrukningen och utsläppsnivåerna samtidigt som

effektuttaget blir högre. Motionärerna anser mot denna bakgrund att det

skall finnas möjligheter till certifiering för företag som sysslar med

chipstrimning om dessa kan verifiera sina resultat och tar sitt ansvar

gentemot kunder och myndigheter (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, liksom vid tidigare tillfällen, att det är angeläget

med en fortsatt teknisk fordonsutveckling för att utveckla bilen till

ett effektivt och attraktivt färdmedel och motverka negativa konsekvenser

som miljöproblem, trafikolyckor och förbrukning av fossila naturresurser.

Utvecklingen av marknaden för fordonskomponenter bör enligt utskottet

ses i detta sammanhang.

Såvitt gäller marknaden för komponenter som inte modifierar fordonets

prestanda eller utsläpp finns det inga särskilda restriktioner.

Chipstrimning har dock för avsikt att förändra fordonets egenskaper, såsom

prestanda, bränsleförbrukning eller utsläpp. De parametrar som är knutna

till typgodkännandet förändras därmed och fordonet måste testas återigen.

Enligt vad utskottet erfarit är det i flera europeiska länder möjligt

att efter tester få särskilda nationella typgodkännanden för en sådan

åtgärd. Godkännandet kan gälla en chipstrimning antingen för en särskild

fordonsmodell eller för enskilda fordon. I Sverige är det betydligt mer

komplicerat och kostnadskrävande, och frågan är för närvarande under

utredning hos Vägverket. Utskottet ser därför ingen anledning att nu ta

något initiativ i frågan. Motionen avstyrks.

Registerhållningsavgift för traktorer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som förutsätter en kontinuerlig översyn av Vägverkets avgifter,

avstyrker två motionsförslag om registerhållningsavgifter för traktorer.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Allmänt

Registerhållningsavgift tas sedan den 1 oktober 2001 ut för alla

registrerade fordon. Bestämmelserna om registerhållningsavgift finns i

förordningen om avgifter inom vägtrafikområdet (2001:652) som anger att

en registerhållningsavgift på 35 kr skall betalas årligen för bil,

motorcykel, traktor, motorredskap, tung terrängvagn och släpvagn, samt

att registerhållningsavgiften för moped klass I, terrängsläp och ett

annat terrängmotorfordon än en tung terrängvagn skall betalas som ett

engångsbelopp på 80 kr. Avgiften tas ut även av fordon som är skattebefriade,

t.ex. veteranfordon, räddningsfordon, diplomatfordon samt jordbrukstraktorer.

Intäkterna från avgiften går till att upprätthålla ett register över

registrerade fordon.

Motionsförslag

Fordonsskatten för jordbrukstraktorer är numera avskaffad. Catharina

Elmsäter-Svärd (m) anför i motion 2004/05:T246 att även registreringsavgiften

om 35 kr per år borde avskaffas, eftersom det kan antas att kostnaden

för den administrativa hanteringen vida överstiger inkomsterna av den

aktuella avgiften. I stället föreslås att en engångsavgift tas ut vid

fordonsregistreringen.

Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c) anför i motion 2004/05:T250

att även registreringsavgiften borde ha tagits bort då fordonsskatten

för jordbrukstraktorer avskaffades. Statens kostnader för att hantera

denna avgift överstiger enligt motionärerna intäkterna och ägarna åsamkas

samtidigt onödiga kostnader.

Utskottets ställningstagande

Av statens externa avgiftsintäkter 2003 genererades 40 % inom utgiftsområde

22 Kommunikationer. Vägverkets totala avgiftsintäkter från offentligrättslig

verksamhet uppgick till 673 miljoner kronor. Detta gör Vägverket till

en av de statliga myndigheter som har störst avgiftsinkomster.

Givet den avgiftsbelagda verksamhetens storlek och vikt är det enligt

utskottets mening viktigt att avgiftsnivåerna inom området kontinuerligt

ses över. Utskottet utgår ifrån att myndigheten som en del i denna

kontinuerliga översyn, i de fall inkomsterna av enskilda avgifter eventuellt

visar sig underskrida kostnaderna för administrationen av desamma, vidtar

lämpliga åtgärder.

Här behandlade motionsyrkanden avstyrks, men syftet med förslagen anses

i väsentlig grad kunna komma att tillgodoses genom vad utskottet ovan

uttalat.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Fordonskontroll och förarprövning, punkt 1 (m, fp, kd)

av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),

Jan-Evert Rådhström (m), Carl-Axel Roslund (m) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fordonskontroll och förarprövning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:T463 yrkande 3 och 2004/05:T468

yrkande 8.

Ställningstagande

Trafiksektorn har alltför länge och i för stor utsträckning karakteriserats

av monopolbildningar, ofta statliga sådana. Konsekvenserna av detta är

tydliga: högre priser och sämre service till kunderna.

I flera år har våra partier gemensamt krävt en avveckling av ensamrätten

för AB Svensk Bilprovning att utföra kontrollbesiktning av motorfordon.

Ett system byggt på flexibilitet och valfrihet skulle enligt vår mening

ge stora fördelar för den enskilde bilägaren. En avveckling av Bilprovningens

monopol skulle också komma konsumenterna till godo i form av ökad service

och bättre kvalitet. En överensstämmelse uppnås dessutom med vad som är

fallet i många andra länder. Tidigare har också Konkurrensverket i en

granskning kommit fram till att monopolet på fordonskontrollen bör

avvecklas. Därmed skulle AB Svensk Bilprovning med sin stora kunskap få

bättre möjligheter att kunna konkurrera på den internationella marknaden.

Vi anser därför att AB Svensk Bilprovnings monopol bör avvecklas och

ersättas av ett system med ackrediterade verkstäder.

Vidare anser vi att förarprövningen vid Vägverket måste konkurrensutsättas

för att få till stånd en minskning av dagens köer för förarprov. Ett

system där vissa trafikskolelärare skulle kunna bli licensierade för

att genomföra förarprov är en möjlighet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

bifalls motionerna 2004/05:T463 yrkande 3 och 2004/05:T468 yrkande

8.

2. Typgodkännande, punkt 2 (m, fp, kd)

av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),

Jan-Evert Rådhström (m), Carl-Axel Roslund (m) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om typgodkännande av fordon. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:T459 yrkande 16 och 2004/05:T463 yrkande

4.

Ställningstagande

I dag är administrationen och handläggningen av vissa fordonsärenden

onödigt komplicerad. Det gäller exempelvis det nationella typgodkännandet

och olika tillståndsärenden.

Detta åsamkar såväl näringsidkare som enskilda stora kostnader. Vi anser

att det endast skall finnas en myndighet att vända sig till i dessa

ärenden, samt att rutinerna ses över i syfte att underlätta hanteringen

av dessa ärenden och minska kostnaderna för både näringsidkare och

enskilda fordonsägare.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

bifalls motionerna 2004/05:T459 yrkande 16 och 2004/05:T463 yrkande 4.

3. Övergivna fordon, punkt 4 (c)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om övergivna fordon. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:T261 yrkande 1 och 2004/05:T506 samt avslår motionerna

2004/05:T303 och 2004/05:T482.

Ställningstagande

Enligt min mening är det angeläget att effektiva möjligheter finns för

att forsla bort och skrota övergivna fordon. Som framhålls i de aktuella

motionerna är det dock för närvarande svårt att forsla bort fordon som

lämnats efter vägar eller på annan plats i naturen. Det gäller inte

minst för privatpersoner som fått en bil placerad på sin mark. Lagstiftningen

på området har nyligen ändrats, men fortfarande kvarstår hinder. Fall

kan exempelvis uppstå där fordonsägaren inte kan anträffas eller där

kostnaderna inte kan tas ut av denne. Detta kan leda till betydande

kostnader för den markägare som oförskyllt råkat drabbas av att övergivna

fordon dumpas på hans eller hennes marker.

Enligt min mening bör därför lagstiftningen ändras så att polis eller

markägare ges befogenhet och ekonomiska möjligheter att snabbare än i

dag transportera bort bilar. Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med förslag till finansiering av ett utökat kostnadsansvar för

det allmänna i enlighet med vad som ovan anförts.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

bifalls motionerna 2004/05:T261 yrkande 1 och 2004/05:T506. Motionerna

2004/05:T303 och 2004/05:T482 avslås, men syftet med motion 2004/05:T303

tillgodoses i väsentlig grad.

4. Fordonsskyltning, punkt 11 (m, kd)

av Elizabeth Nyström (m), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m)

och Carl-Axel Roslund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fordonsskyltning. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:T463 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att likheten mellan ATV-fordon (ATV står för All Terrain

Vehicle) och fyrhjuliga motorcyklar är ett problem.

Det är inte möjligt att med blotta ögat se skillnad på dessa fordon,

medan de tillåtna användningsområdena samt kraven för att få framföra

dem skiljer sig åt avsevärt. En ATV-maskin får köras i terräng medan en

fyrhjulig motorcykel får köras på väg men inte i terräng. Likaså krävs

ett motorcykelkörkort för att köra dessa motorcyklar

För att göra det möjligt att skilja dessa fordon åt anser vi att det

bör införas en avvikande färg på registreringsskylten för ATV-fordonen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

bifalls motion 2004/05:T463 yrkande 5.

5. Registerhållningsavgift för traktorer, punkt 13 (m, fp, kd, c)

av Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),

Jan-Evert Rådhström (m), Sven Bergström (c), Carl-Axel Roslund (m) och

Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om registerhållningsavgift. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:T246 och 2004/05:T250.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör den årliga registerhållningsavgiften på 35 kr per

år avskaffas för sådana fordon som är skattebefriade, främst eftersom

kostnaderna för den administrativa hanteringen av dessa avgifter vida

överstiger inkomsterna. Ifall avgiften tas bort kan Vägverket reducera

sin byråkrati och sina kostnader, samtidigt som administrationsbesvär

och krångel för många fordonsägare och företagare undviks. Det bör

ankomma på regeringen att överväga hur Trafikregistrets kostnader kan

fördelas när registret gör ändringar för fordonsägaren.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

bifalls motionerna 2004/05:T246 och 2004/05:T250.

Särskilda yttranden

1. Fordonsekipages totalvikt, punkt 3 (m)

Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Carl-Axel Roslund

(m) anför:

Vi anser att reglerna för bil- och släpvagnskombinationer är motsägande

på flera sätt när det gäller höjd trafiksäkerhet. Ett exempel på detta

är att trafiksäkerheten äventyras när en förare, för att inte överskrida

totalvikten 3 500 kg för B-körkort, tvingas använda en mindre bil för

att dra exempelvis en husvagn. Detta står helt i motsats till nollvisionen

i trafiken. Det är därför viktigt att reglerna för släpvagnskombinationer

ändras och anpassas till de moderna och säkrare fordon som finns i dag.

Sverige måste anpassa det nationella regelverket så långt det är möjligt

och, i den mån regleringar grundas på internationella överenskommelser,

aktivt driva en förändring av regelverket som främjar en utveckling av

ändamålsenliga och trafiksäkra transporter i enlighet med vad som anförs

i motionerna.

Enligt vad vi erfarit har Europaparlamentet nyligen visat en vilja att

föreslå höjda maxvikter för vissa fordonsekipage (4 250 kg jämfört med

dagens 3 500 kg). Vi välkomnar detta förslag, som ligger i linje med

vad vi motionerat om i ett antal år. Sverige måste därför inom Europeiska

gemenskapen verka med full kraft för att detta förslag skall gå igenom.

2. Snöskoterfrågor, punkt 9 (kd)

Johnny Gylling (kd) anför:

Jag vill inledningsvis framhålla att snöskotern är ett utmärkt fordon

med många användningsområden. Tyvärr tvingas man dock konstatera att

snöskotern även kan vålla stor skada för flora och fauna då gällande

regelverk inte efterföljs.

Det motionsledes framförda förslaget om att märka snöskoterns drivplatta

har till syfte att möjliggöra identifikation av skoterförare som inte

framför fordonet i enlighet med gällande regler. Jag anser att förslaget

är lovvärt, att det borde utredas mer grundligt och genomföras i det

fall det visar sig möjligt och önskvärt att göra så. En fråga som bör

ägnas särskild uppmärksamhet är huruvida det är möjligt att införa

särskilda nationella regler inom detta område och huruvida andra länder

har gjort detta.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:T235 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en höjning av den i körkortslagen tillåtna gränsen på 3 500

kg för dragbils och släpvagns sammanlagda totalvikt för B-körkort.

2004/05:T246 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om registerhållningsavgift för jordbrukstraktorer.

2004/05:T250 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa den årliga registerhållningsavgiften för

jordbrukstraktorer och motorredskap.

2004/05:T258 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avtryck på skoterfordonets registreringsnummer skall lämnas

från drivmattan.

2004/05:T261 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar

i lagen så att polis eller markägare ges befogenhet att snabbare än i

dag transportera bort bilar som lämnats utefter vägar eller på annan

plats ute i naturen.

2004/05:T284 av Jan Lindholm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behoven att på nationell nivå skapa ett regelverk som tar

hänsyn till de nya förhållanden som uppstår i trafikmiljön med de nya

fordonstyper som tillkommit på senare år.

2004/05:T290 av Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att mopeder upptagna i typintyg före 1/1 1975 är

undantagna från kravet på registrering.

2004/05:T303 av Jan Ertsborn (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att övergivna fordon på och utmed motorvägarna omedelbart

skall flyttas bort.

2004/05:T330 av Catharina Bråkenhielm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om färdtjänst- och parkeringstillstånd för funktionshindrade.

2004/05:T419 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att stimulera bilsamåkning.

2004/05:T421 av Cecilia Wikström och Ulrik Lindgren (fp, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förändra skrivningen i trafikförordningen från

"rörelsehindrade personer" till "personer med funktionshinder".

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Vägverket skall meddela föreskrifter om att

personer med osynliga funktionshinder eller nedsatt funktion i inre organ

skall vara berättigade till särskilt parkeringstillstånd enligt 13 kap.

8 § trafikförordningen.

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör verka för att fordonsägare skall

kunna vända sig till en enda myndighet i tillståndsärenden.

2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om certifiering av chipstrimning.

2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att konkurrensutsätta fordonskontroller.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nationellt typgodkännande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ATV-fordon.

2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avreglering av Bilprovningen samt Vägverkets förarprövning.

2004/05:T472 av Heli Berg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kunna ge personer med livslångt funktionshinder

parkeringstillstånd på obegränsad tid.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att personer med funktionshinder till följd av mag-

och tarmsjukdomar skall kunna erhålla parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

2004/05:T482 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kronofogdens möjligheter att bidra med handräckning vid

flyttning av fordon också när fordonets ägare inte är känd.

2004/05:T498 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om regler för mopeder och motorcyklar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att en utredning görs om olika strålkastarfärg på

mopeder och motorcyklar.

2004/05:T506 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ökade möjligheter att omhänderta och forsla bort övergivna

fordon.

2004/05:T508 av Per Erik Granström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att öka bilproducenternas ansvar för att bilar vid försäljning

skall utrustas med vinterdäck.

2004/05:MJ289 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör se över möjligheten att begränsa

snöskoteranvändningen i fjällvärlden.