Bet. 2004/05:TU9

Trafikutskottets betänkande

2004/05:TU9

IT och elektroniska kommunikationer

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet frågor om IT

och elektroniska kommunikationer med utgångspunkt i

55 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003

och 2004. Vidare behandlas ett kommissionsdokument,

(2004) 757, respektive en faktapromemoria,

(2004/05:FPM36), om viktiga frågor för det

europeiska informationssamhället efter år 2005.

I fråga om IT-politiska utgångspunkter förutsätter

utskottet att frågor om samordning, IT-användning

och tillväxt som uppmärksammas i ett flertal

motioner kommer att ges en särskild behandling i den

till sommaren 2005 aviserade IT-propositionen.

Utskottet utgår ifrån att regeringen då också

kommer att redovisa en strategi för de fortsatta IT-

satsningarna, så att Sverige, som en ledande nation

på IT-området, kan flytta fram sina positioner. I

detta sammanhang bör infrastrukturen på IT-området

ha en given central plats. Utskottet förutsätter

därvid att frågor om konkurrensen i samband med

bredbandsutbyggnad kommer att övervägas.

I fråga om IT-tillgänglighet för olika grupper i

samhället förutsätter utskottet att regeringen

redovisar en strategi för det fortsatta arbetet med

dessa frågor. Det gäller att förbättra IT-

tillgänglighet för bl.a. äldre, invandrare och

funktionshindrade och därmed motverka de digitala

klyftor som finns i dag.

Utskottet kan konstatera att ett intensivt arbete

med informationssäkerhetsfrågorna pågår, såväl

nationellt som internationellt. Utskottet pekar i

det sammanhanget bl.a. på Sveriges IT-

incidentcentrum (Sitic), som är i drift sedan den 1

januari 2003 vid Post- och telestyrelsen (PTS), och

den europeiska nät- och informationssäkerhetsbyrån

(Enisa), som inrättades den 14 mars 2004.

När det gäller att skydda barns integritet när de

använder Internet vill utskottet framhålla det

betydelsefulla arbete som genomförts på detta

område. Utskottet utgår ifrån att detta arbete

vidareutvecklas och att nödvändiga ytterligare

initiativ tas när så anses påkallat. Utskottet

förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen

på området.

Utskottet lyfter i detta sammanhang också fram

frågan om barnpornografi på nätet. Utskottet utgår

ifrån att regeringen följer utvecklingen av

barnpornografi på nätet mycket noga och vidtar

erforderliga åtgärder för att kraftfullt markera

riksdagens och regeringens tydliga avståndstagande

från detta. Regeringen bör också pröva om det är

möjligt att förmå Internetoperatörerna att ta

initiativ i enlighet med vad som bl.a. skett i

Storbritannien och Norge.

Utskottet anser det viktigt att hela landet ges en

tillfredsställande mobiltelefontäckning. Utskottet

utgår därför ifrån att ett lämpligt

ersättningssystem finns på plats samtidigt som det

nuvarande analoga mobiltelefonsystemet NMT mönstras

ut. Likaså att PTS verkar för att 3 G-operatörerna

tar sitt fulla ansvar att täcka den utlovade andelen

av Sveriges befolkning.

När det gäller den pågående diskussionen om det

europeiska informationssamhället efter år 2005

lyfter utskottet fram betydelsen av frågor rörande

bl.a. tillgänglighet och delaktighet, tillit och IT-

säkerhet, tillväxt och forskning samt IT-frågornas

betydelse för företagen.

Till betänkandet har fogats 10 reservationer och 2

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. IT-politiska utgångspunkter

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

20,

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkande 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

2. Digital infrastruktur och

bredbandsutbyggnad

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)

yrkandena 1-3,

2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkande

10,

2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

yrkande 3,

2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c)

yrkande 2,

2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan

Andersson (c) yrkande 2,

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis,

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp)

yrkande 9 och

2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

yrkande 3.

Reservation 4 (c)

3. Konkurrensfrågor och

bredbandsutbyggnad

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 1,

2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1

och 2,

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkandena 8 och 9.

Reservation 5 (m, fp, kd)

4. Tillgänglighet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:T284 av Inger Lundberg m.fl. (s),

2003/04:T464 av Kerstin Andersson (s),

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 9,

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkandena 1, 19 och 20.

5. IT-säkerhet m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

yrkandena 1 och 3,

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkandena

2 och 8,

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 17,

2004/05:T299 av Johan Löfstrand (s) och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkandena 4 och 5, 22-25.

Reservation 6 (m)

6. Internet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp),

2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v, kd, c,

mp) och

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20.

Reservation 7 (m)

7. Forskning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:T459 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.

(s) och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkande 27.

8. Öppna och fria programvaror

Riksdagen avslår motion

2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp).

Reservation 8 (v, c, mp)

9. Nationella standarder

Riksdagen avslår motion

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 4.

10. Konkurrensfrågor inom teleområdet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

16,

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

18 och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkandena 11 och 12.

Reservation 9 (m, fp, kd, c)

11. Mobiltelefontäckning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:T265 av Inger Lundberg m.fl. (s),

2004/05:T268 av Ola Sundell (m),

2004/05:T285 av Erling Wälivaara m.fl. (kd),

2004/05:T356 av Karl Gustav Abramsson (s),

2004/05:T385 av Agneta Lundberg och Göran

Norlander (s),

2004/05:T391 av Lennart Klockare och Karin Åström

(s),

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkande 10 och

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp)

yrkande 10.

12. IT-lagstiftning

Riksdagen avslår motion

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 14.

Reservation 10 (m)

Stockholm den 22 mars 2005

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes

Roxbergh (mp), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander

(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister

Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Claes-Göran

Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Sven Bergström

(c), Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Börje

Vestlund (s), Christer Winbäck (fp), Karin Thorborg

(v) och Conny Fogelström (s).

2004/05

TU9

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 23

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och

32 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004

om IT och elektroniska kommunikationer. Vidare

behandlas ett kommissionsdokument (2004) 757

respektive en faktapromemoria (2004/05:FPM36) om det

europeiska informationssamhället efter år 2005.

Motionsyrkanden som bl.a. rör driftsäkerheten i

telenätet och som väckts med anledning av stormen

den 8 och 9 januari 2005 behandlas i ett särskilt

betänkande (bet. 2004/05:TU17) Åtgärder inom

kommunikationsområdet med anledning av stormen i

januari 2005 över södra Sverige.

I samband med beredningen av ärendet har

företrädare för regeringens IT-politiska

strategigrupp den 22 mars 2005 informerat utskottet

om sin verksamhet.

Utskottets överväganden

IT-politiska utgångspunkter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att IT-politikens

frågor om samordning, IT-användning och

tillväxt som uppmärksammas i motionerna

kommer att ges en särskild behandling i den

aviserade IT-propositionen våren 2005. Mot

den bakgrunden bör syftet med motionerna -

att främja en fortsatt utveckling av

informationssamhället - bli tillgodosett och

de avstyrks därmed.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3

(kd).

Motionsförslag

Nationell IT-samordnare

I motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

anförs att Kristdemokraterna under flera år har

efterlyst en tydligare ledning från regeringen för

att samordna och påskynda bättre IT-tjänster från

myndigheter till medborgarna. Den s.k. 24-

timmarsmyndigheten är en god tanke, men regeringen

har misslyckats med att förverkliga den. Regeringen

har försummat informationsteknikens möjligheter att

stärka demokratin. Inte heller har tillräcklig kraft

lagts på att minska den digitala klyftan då många

lämnas utanför IT-samhället. Kristdemokraterna har

tidigare föreslagit att regeringen skall inrätta en

IT-samordnare enligt den engelska modellen "e-

envoy".

Riksrevisionen har i rapporten "Vem styr den

elektroniska förvaltningen?" från juni 2004 granskat

regeringens och myndigheternas arbete med att införa

elektronisk förvaltning. Rapportens slutsats är att

regeringens styrning av myndigheternas arbete med

att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig

och att bättre förutsättningar behövs för

myndigheternas utveckling av e-tjänster.

Riksrevisionen bedömer också att riksdagen fått

mycket begränsad information från regeringen

beträffande den faktiska utvecklingen av e-

förvaltningen. Kristdemokraterna ser fortfarande ett

stort behov av förbättrad samordning och föreslår

att regeringen inrättar en nationell IT-samordnare

(yrkande 20).

IT-användning

I motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

anförs att trots problemen med den fysiska

infrastrukturen bör fokus sättas på användningen av

IT. På denna punkt har regeringen fullständigt

misslyckats. Ofta hör vi regeringsföreträdare hävda

att Sverige skulle vara världsledande på IT-området.

Så är långt ifrån fallet. En studie från World

Internet Institute visar att Sverige visserligen

ligger i topp vad gäller tillgången till Internet,

men faktiskt sämst till när det gäller användningen.

Mer än hälften använder Internet högst två timmar i

veckan och 20 % använder det inte alls.

Trots detta förefaller regeringens fokus

fortfarande vara på att öka tillgängligheten. När

strukturen för regeringens kommande IT-arbete

presenterades låg tyngdpunkten till mycket stor del

fortfarande på just tillgänglighetsfrågan. Många

länder ligger långt före Sverige vad gäller att

kommersiellt utnyttja informationsteknikens

fördelar. USA, Australien och Irland är några av

dem. Det krävs krafttag för att Sveriges positioner

inte ytterligare skall försvagas (yrkande 23

delvis).

IT och tillväxt

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

anförs att grunden till den svenska välfärden

skapades av driftiga entreprenörer som kring

sekelskiftet byggde upp svensk industri. En

avreglering som tog bort hinder och en omfattande

satsning på utbyggd infrastruktur, framför allt

järnvägar, gav förutsättningarna. IT-utvecklingen

ger oss åter liknande möjligheter. Vi har en del av

de institutionella förutsättningarna med en högt

utbildad befolkning, en god infrastruktur för

digitalt informationsutbyte och många etablerade

teknikföretag. Men företagsamhet måste kombineras

med en klok näringspolitik för att ge maximal

effekt.

Informationstekniken är ur näringspolitisk

synvinkel främst ett medel för företag och individer

att bedriva handel och informationsutbyte enkelt och

effektivt. Men IT är också en viktig teknisk bransch

där Sverige med stort kunnande är med och driver den

tekniska utvecklingen framåt. Från tillväxtsynpunkt

är bägge delarna viktiga förutsättningar (yrkande

2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att centrala frågor inom IT-

politiken är samordning, IT-användning och tillväxt.

Dessa frågor har utskottet tidigare behandlat med

anledning av väckta motioner. I den senaste

behandlingen våren 2003 (bet. 2002/03:TU6) återgavs

vad utskottet anfört i betänkandet om IT och

telekommunikationer när det bl.a. gällde

informationsteknikens stora betydelse för

samhällsutvecklingen. Sverige är i dag är ett av

världens ledande länder när det gäller användning av

informationsteknik och telekommunikationer. Det är

angeläget att denna framskjutna position kan

behållas och vidareutvecklas, menade utskottet. För

att genomföra riksdagens IT-politiska mål om att

Sverige som första land blir ett

informationssamhälle för alla krävs målmedvetna

insatser inom varje politikområde.

Utskottet ansåg det också angeläget med ett

tydligt politiskt ledarskap för IT-politiken. En

framgångsrik IT-utveckling förutsätter därför i

många fall ett samfällt agerande. Utskottet

underströk betydelsen av riksdagens krav på en

samordnad och kontinuerlig uppföljning av det arbete

som pågår för att uppnå det IT-politiska målet. Det

förutsatte, enligt utskottet, en helhetssyn på

genomförandet av IT-politiken.

Utskottet är alltjämt av denna uppfattning och

vill i sammanhanget peka på att Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) på regeringens

uppdrag har utvärderat den förda IT-politiken. I

uppdraget har ingått att bl.a. ge underlag för en

diskussion om roll- och ansvarsfördelning mellan

regeringen, Regeringskansliet och myndigheterna samt

regeringens roll och ansvar vad gäller styrning,

uppföljning och utvärdering samt kontroll och

revision.

När det gäller användnings- och nyttoperspektivet

förutsätter utskottet att regeringens fortsatta IT-

politiska arbete på detta område kommer att hamna i

förgrunden och att den IT-politiska strategigruppen

inom Näringsdepartementet, liksom Delegationen för

offentliga e-tjänster (24-timmarsdelegationen) inom

Finansdepartementet är pådrivande inom området. Även

Nämnden för elektronisk förvaltning (e-nämnden), som

inrättades den 1 januari 2004, bör kunna bli ett

viktigt komplement i detta arbete för att stödja

utvecklingen av ett säkert och effektivt

elektroniskt informationsutbyte mellan bl.a.

myndigheter och enskilda.

Utskottet anser det viktigt att säkra de

tillväxteffekter som IT medför. I den

innovationsstrategi som redovisas under

utgiftsområde 24 Näringsliv framhålls att de stora

IT-investeringar och IT-satsningar som staten

genomfört bidragit till att skapa ett gynnsamt

klimat för kunskapsbaserat nyföretagande. Det är

samtidigt viktigt att komma ihåg att utgångspunkten

för IT-politiken är att det i första hand är

marknaden som skall vara drivande. Den offentliga

sektorns roll är i huvudsak att vara reglerare,

avancerad upphandlare och ett gott föredöme.

Offentliga medel kan komma i fråga om det finns ett

samhällsintresse av att gripa in, vilket t.ex. varit

fallet när det gäller IT-infrastrukturutbyggnaden i

lands- och glesbygd.

Utskottet förutsätter att IT-politikens frågor om

samordning, IT-användning och tillväxt i enlighet

med vad som efterfrågas i motionerna kommer att

behandlas som viktiga frågor i den aviserade IT-

propositionen våren 2005. Mot den bakgrunden bör

därför motionerna 2004/05:T459 (kd) yrkande 20,

2004/05:T464 (m) yrkande 23 delvis och 2004/05:T466

(fp) yrkande 2 inte bli föremål för något initiativ

från riksdagens sida, varför dessa avstyrks.

Infrastrukturfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet utgår ifrån att regeringen i den

aviserade IT-propositionen våren 2005 kommer

att redovisa en strategi för de fortsatta IT-

satsningarna, så att Sverige, som en ledande

nation på IT-området, kan flytta fram

positionerna. I detta sammanhang bör

infrastrukturen på IT-området ha en given

central plats. Utskottet förutsätter också

att frågor om konkurrensen i samband med

bredbandsutbyggnad, i enlighet med vad som

efterfrågas i motionerna, kommer att

övervägas i detta sammanhang.

Motionsförslagen avstyrks därmed.

Jämför reservationerna 4 (c) och 5 (m, fp,

kd).

Motionsförslag

Digital infrastruktur och bredbandsutbyggnad

I motion 2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)

anförs att det är viktigt att formulera klara och

tydliga riktlinjer om den digitala infrastrukturen.

Den statliga politiken för digital infrastruktur bör

utgå från följande tre tydliga kriterier, nämligen

- att trygga konkurrensen på tjänste- och

operatörssidorna, som är den mer dynamiska delen av

IT-sektorn, genom ett nät öppet på lika villkor för

alla operatörer,

-

- att garantera likvärdiga förbindelser i hela

landet, samt

-

- att ge förutsättningarna för en långsiktig

planering som gör att nätet blir skalbart i takt

med att efterfrågan på kapacitet ökar.

-

Enligt motionärerna bör riksdagen begära att

regeringen som riktlinjer för den svenska IT-

politiken antar de tre ovanstående punkterna

(yrkande 1).

I motionen framhålls också att regeringens IT-

politik präglas av en låg ambitionsnivå vad avser

att ge förutsättningar för en snabb utbyggnad av

bredbandsförbindelser i hela landet. Mindre orter

och kommuner kommer inte att kunna finansiera den

del av bredbandsutbyggnaden som de förväntas stå

för. Att binda samman landets olika kommuncentrum

skapar inte den drivkraft som en digital

allemansrätt gör. Centerpartiet anser att det nu är

nödvändigt att regeringen släpper på prestigen och

erkänner att deras pågående program för utbyggnad av

bredband inte är tillräckligt. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med en strategi för att

garantera ett finmaskigt bredbandsnät, i huvudsak

bestående av optisk fiber, till "nära hemmet"

(yrkande 2).

I samma motion anser Centerpartiet också att en

sådan modell är fullt rimlig att använda.

Utbyggnaden av detta nät bör ske i ett statligt

bolag som uppbär avgifter från de operatörer som

tillhandahåller själva transporttjänsten -

transmissionen. Det tål att påpekas att det på nätet

skall råda fri konkurrens mellan operatörerna för

att på så sätt stimulera framväxten av tjänster.

Utbyggnaden kan beräknas kosta ca 60 miljarder

kronor exklusive aktiva komponenter enligt de

underlagsberäkningar som gjordes till IT-

infrastruktur-utredningen (yrkande 3).

I motion 2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) anförs att

den moderna informationstekniken ger skogslänen helt

nya utvecklingsmöjligheter genom att många

verksamheter inte längre är geografiskt bundna till

vissa orter. De höga kostnaderna för

datakommunikation i glesbygden och i många mindre

orter är ett stort hinder för utvecklingen av

näringslivet där. En förutsättning för att den

moderna teknikens möjligheter skall kunna tas till

vara är att hela landet får tillgång till den nya

tekniken på likvärdiga villkor och till

avståndsoberoende taxor. När nu marknaden sviktar

måste staten ta ett ansvar och styra utbyggnaden av

höghastighetsnät för datakommunikation på ett sådant

sätt att hela landet ges likvärdiga

utvecklingsmöjligheter. Detta måste gälla såväl det

fasta nätet som det nät som nu byggs upp för mobil

datakommunikation. Det är viktigt att de som

tilldelats 3 G-licenser inte ges tillfälle att smita

från sina åtaganden när det gäller täckningsgrad. En

god geografisk täckning med hög

kommunikationshastighet i hela landet måste vara ett

oavvisligt krav (yrkande 10).

I motion 2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl.

(c) framhålls att bredband till alla är en annan

stor fråga i Småland och på Öland. Eftersom det

finns gott om små och medelstora företag i regionen

är tillgång till bredband till alla av stor vikt.

Snabba kommunikationer för företag så att de kan ha

kontakt med både kunder och leverantörer är

avgörande för företagen i området. Att inte ha

tillgång till bredband kan innebära att företag

missar order eller att kostnaderna stiger på olika

sätt. En jämlik struktur på det digitala området är

avgörande för att vi skall få en god utveckling i

hela landet. Ett utbyggt bredbandsnät i hela området

är viktigt för tillväxten av olika näringar (yrkande

2).

I motion 2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c)

föreslås att Telia Soneras dotterbolag Scanova -

genom Post- och telestyrelsen - får ett tydligt

ansvar för att samordna intresseanmälningar från

olika operatörer som vill bygga ut ADSL. Intresset

av att bygga ut med ADSL-teknik har ökat eftersom

Scanova, som äger kopparnätet, nu anser att boende

inom nio kilometers kabelavstånd från en telestation

kan få en kapacitet upp till 500 kbit/s. För

närvarande finns dock ingen samordning mellan

operatörerna som skulle kunna möliggöra en

marknadsmässig utbyggnad (yrkande 2).

I motion 2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) anförs

bl.a. att IT-kommunikationer är framtiden för

Sverige och dess landsbygd. Goda IT-kommunikationer

kan vara ett bra verktyg för att skaffa fler jobb på

landsbygden. Det är därför av största vikt att det

finns ett väl utbyggt och kraftfullt IT-nät i alla

delar av landet. Teknikutvecklingen går snabbt på

området, och det som är en bra teknik i dag kanske

är omodern redan om ett halvår. Därför skall vi i

dag inte lägga ned offentliga resurser på att bygga

ut något som vi inte vet om det är hållbart om ett

par år. Folkpartiets uppfattning är därför att det i

första hand är näringslivet som skall engagera sig i

utbyggnaden av IT-nät. Stat och kommun bör endast gå

in på denna marknad för att garantera att

utbyggnaden når ut till samma kostnad och i rätt tid

till dem i landsbygden eller glesbygden som behöver

den för att kunna etablera verksamhet. Det

viktigaste är att se till att alla kan få tillgång

till IT-uppkoppling till samma kostnad oavsett

bostadsort. Debatten har i Sverige handlat mycket om

just tillgången till en uppkoppling. Diskussionen om

vilka tjänster m.m. som sedan skall finnas att

tillgå i näten har nästan helt uteblivit (yrkande

9).

I motionerna 2003/04:N330 yrkande 3 och 2004/05:N407

yrkande 3 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

framhålls bl.a. att kommunikationer inte bara är

landsvägstransporter. Tillgång till

höghastighetsanslutning till Internet är ibland

viktigare på landsbygden än i tätorter. IT kan

användas för att stärka det civila samhället på

landsbygden och för att främja deltagardemokratin.

Den nya informationstekniken har en enorm potential

när det gäller att vidga medborgarnas möjligheter

att delta i och påverka problemformuleringar och

diskussioner före beslut i folkvalda församlingar.

Konkurrensfrågor och bredbandsutbyggnad

I två motioner, 2003/04:T561 yrkande 1 av Eva

Flyborg m.fl. (fp) och 2004/05:T466 yrkande 8 av

Christer Winbäck m.fl. (fp), anförs att Folkpartiet

liberalerna efterlyser en bättre reglering både av

hur de statliga kommunikationsresurserna upplåts så

att de inte riskerar att inkräkta på de privata

aktörernas marknader och hur privata aktörers

tillgångar på motsvarande sätt kan utgöra en

infrastrukturell resurs. En sådan syn kan

naturligtvis inte bli tvingande för de privata

aktörerna, utom i vissa extrema fall då t.ex.

ordinarie nät är utslaget. Ett sätt att minska

investeringströsklarna är att upphandla långväga

kommunikationsförbindelser så att privata aktörer

kan få ett långsiktigt täckningsbidrag genom att på

motsvarande sätt som de offentliga aktörerna upplåta

överkapacitet till i förväg kända villkor.

Folkpartiet liberalerna anser att det behövs en

sammanhållen syn på utnyttjande av och villkor för

privata och offentliga aktörers

stomnätsförbindelser.

I motion 2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd) anförs

att debatten kring de kommunala stadsnäten har

intensifierats under år 2004. Det har kommit

oroväckande signaler från flera håll i landet som

visar på det orimliga i att kommunerna får

statsbidrag för att bygga infrastruktur och därmed

ta upp konkurrensen med privata nätbolag. Det

svenska telenätet avreglerades 1996 och ett par år

senare påbörjades på det här sättet ett nytt

orimligt offentligt monopolbyggande i form av

kommunala stadsnät.

Regeringens satsning har således lett till att

skattebetalarna finansierat utbyggnaden av

parallella nät i stället för nya nät till

glesbefolkade områden. I många fall har alltså

stadsnäten byggts upp som konkurrenter till privata

nät. Detta står i rak motsats till

infrastrukturminister Ulrica Messings uttalanden om

att bredbandsstöden inte skall snedvrida

konkurrensen och att pengarna skall användas på ett

kostnadseffektivt sätt. Det är en mycket tveksam

utveckling där man kan ifrågasätta användandet av

skattemedel (yrkande 1).

I samma motion anförs också att ett antal

kommunala stadsnätsbolag valt att inte nöja sig med

att enbart vara nätägare. Man har på eget initiativ

tagit ett steg längre upp i värdekedjan och vill nu

även erbjuda tjänsteinnehåll. Det står i strid med

de villkor som riksdagen satt upp för att man ska få

del av statsbidragen (yrkande 2).

I motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) framhålls

att resultaten av regeringens statsbidrag för

bredbandsutbyggnaden inte oväntat håller på att bli

ett kommunalt bredbandsmonopol. I mer än hälften av

de kommuner som tidigt i somras tecknat avtal om

byggnation är det kommunen själv eller ett av

kommunens bolag, oftast energibolag, som bygger.

Risken är stor att detta kommer att leda till att

kommunerna även kommer att stå för den framtida

driften. En sådan utveckling vore mycket olycklig

(yrkande 23 delvis).

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp) anförs att

för närvarande har ungefär tre fjärdedelar av

svenska folket tillgång till Internet i hemmet.

Merparten använder smalband, endast ca 20 % har

bredband. Det finns alltfler uppgifter som tyder på

att de bredbandspengar som står till regeringens

förfogande används på ett sådant sätt att privata

alternativ väljs bort till förmån för kommunala

bolag. Resultatet av en sådan utveckling främjar

inte nödvändigtvis företag och privatpersoner i

glesbygder. Tvärtom skulle en starkare satsning på

att bygga ut bredband i glest befolkade delar av

landet möjliggöras, om den ekonomiskt lönsamma

utbyggnaden överläts åt marknaden. Omvänt kan det

hävdas att den av regeringen förda politiken

försenat denna utbyggnad, då resurser har använts

för utbyggnad, som marknaden mycket väl kunnat sköta

på egen hand (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Digital infrastruktur och bredbandsutbyggnad

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor

om bredbandsutbyggnaden. Vid den senaste

behandlingen, våren 2003 (bet. 2002/03:TU6),

anfördes bl.a. att utbyggnaden av en väl fungerande

IT-infrastruktur är avgörande för Sveriges

möjligheter att kunna behålla och utveckla sin

ledande ställning på IT-området. Utskottet

underströk också betydelsen av att den pågående

utbyggnaden ger hushåll och företag i hela landet

goda möjligheter att utnyttja den nya tekniken till

konkurrenskraftiga priser.

Utbyggnaden bör också i första hand ske i

marknadens regi. I likhet med vad som gäller inom

andra viktiga infrastrukturområden har staten dock

en viktig roll att spela. Utskottet framhöll också,

liksom tidigare, vikten av att utbyggnaden av IT-

infrastrukturen följs upp och årligen redovisas för

riksdagen.

Utskottet vill framhålla att ökad tillgänglighet

till informationsteknik är ett av regeringens tre

prioriterade områden, jämte tillit och kompetens.

Utskottet delar regeringens bedömning att hushåll

och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste

åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög

överföringskapacitet. Utskottet kan också instämma

med regeringen i att vartefter utbyggnaden av IT-

infrastruktur fortskrider har frågan om öppenhet i

näten fått ökad aktualitet. Utskottet välkomnar

därför att regeringen avser att återkomma i denna

fråga i den planerade IT-propositionen våren 2005.

Med anledning av de frågor som tas upp i

motionerna vill utskottet framhålla en rapport som

genomförts av länsstyrelserna. Rapporten, som

baseras på enkäter, visar att 275 kommuner

färdigställt ett infrastrukturprogram under år 2004.

I stort sett alla kommuner som kan få statligt

bredbandsstöd har för avsikt att söka detta stöd. Av

rapporten framgår också att en majoritet av

kommunerna kommer att ha genomfört eller påbörjat

genomförandet av konkurrensutsättning av

utbyggnaden. Man kan också se en uppåtgående trend

avseende antalet upphandlingar och utnyttjande av

stöden till nätutbyggnad.

Enligt tillämpliga stödförordningar skall

kommunernas medfinansiering uppgå till 5 % av

stödunderlaget. Länsstyrelsernas enkät visar dock

att av de 397 avtal som slutits har majoriteten av

kommunerna gått in med en högre medfinansiering för

att få till stånd en utbyggnad i enlighet med

programmet. Enligt enkätsvaren torde detta bero

främst på den svaga marknaden, som inte har kunnat

finansiera utbyggnaden i den omfattning som

ursprungligen var avsikten.

Frågor om bredbandsutbyggnaden har nyligen varit

uppe till debatt i kammaren. Skriftliga

ledamotsfrågor och en interpellation ställda mot

bakgrund av regeringens beslut om att

anslagssparandet för bredbandsutbyggnaden från år

2004 inte kan användas vid ingången av år 2005 har

besvarats av statsrådet Ulrica Messing. Statsrådet

har understrukit att bredbandsutbyggnaden är ett

prioriterat område för regeringen. Statsrådet har

också framhållit att kommunerna kommer att få sina

pengar. Det statsfinansiella läget är avgörande för

när, men senast under år 2006 kommer pengarna åter

att vara tillgängliga.

Andra frågor om bredbandsutbyggnaden är också

föremål för regeringens överväganden. Således har

stomnätsutredningen i september 2003 överlämnat sitt

slutbetänkande (SOU 2003:78) Bredbandsnät i hela

landet - Statens infrastruktur som resurs.

Betänkandet innehåller bl.a. förslag som syftar till

att öka utnyttjandet av statlig infrastruktur (t.ex.

vägrenar, banvallar) för bredbandsutbyggnad.

Förslagen bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Utskottet har också erfarit att det inom

Riksrevisionen genomförs en för-studie om

bredbandsutbyggnaden med statligt stöd.

Utgångspunkten är IT-propositionen (prop.

1999/2000:86) Ett informationssamhälle för alla. I

fokus står det prioriterade området tillgänglighet

(för hushåll och företag). Förstudien syftar till

att belysa den statligt stödda utbyggnaden av

bredband samt att ge indikatorer på hur IT-

propositionen har genomförts på olika nivåer.

Som framgått av utskottets redovisning ovan är

frågor om den digitala in-frastrukturen och

bredbandsutbyggnaden högaktuella och prioriterade

områden för regeringen. Utskottet utgår ifrån att

regeringen i den aviserade IT-propositionen våren

2005 kommer att redovisa en strategi för de

fortsatta IT-satsningarna, så att Sverige, som en

ledande nation på IT-området, kan flytta fram

positionerna. I detta sammanhang bör infrastrukturen

på IT-området ha en given central plats.

Som utskottet ser det torde många frågor i de nu

behandlade motionerna tas upp i den aviserade IT-

propositionen våren 2005. Utskottet förutsätter att

dessa frågor kommer att bli besvarade och syftet med

motionerna delvis bli tillgodosedda. Mot den

bakgrunden avstyrks motionerna 2003/04:T474 (c)

yrkandena 1-3, 2003/04:T549 (s) yrkande 10,

2003/04:N330 (kd) yrkande 3, 2003/04:N339 (c)

yrkande 2, 2004/05:T358 (c) yrkande 2, 2004/05:T464

(m) yrkande 23 delvis, 2004/05:N254 (fp) yrkande 9

och 2004/05:N407 (kd) yrkande 3.

Konkurrensfrågor och bredbandsutbyggnad

Utskottet vill inledningsvis understryka att de

främsta medlen för att uppnå målen för sektorn

elektronisk kommunikation skall vara att skapa

förutsättningar för en effektiv konkurrens utan

snedvridningar och begränsningar samt att främja

internationell harmonisering.

När det gäller bredbandsutbyggnaden i landet

regleras denna i ett flertal förordningar. Så bl.a.

förordning (2001:350) om stöd till kommuner för

anläggande av ortssammanbindande telenät m.m.,

förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för

anläggande av lokala telenät och förordning

(2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av

IT-infra-strukturprogram.

Av förordningarna framgår bl.a. att stöd får

lämnas i områden där utbyggnad inte bedöms komma

till stånd på marknadsmässiga grunder inom fem år

från det att ett IT-infrastrukturprogram har

upprättats och godkänts. Som ytterligare villkor för

stöd gäller att kommunen upphandlar

tillhandahållandet av telenätet enligt lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling, dvs. att

upphandlingen görs med utnyttjande av de

konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt

genomföras affärsmässigt.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), som

följt upp den förda IT-politiken, i sin rapport

(A2003:015) En lärande IT-politik för tillväxt och

välfärd även har tagit upp ett antal

rekommendationer rörande den fortsatta utvecklingen

inom tillgänglighetsområdet. ITPS rekommenderar

bl.a. att regeringen bör avvakta med olika typer av

ingripanden på marknaden och stimulera till

självreglering. ITPS pekar även på att det är

önskvärt med dialoger mellan aktörerna och att dessa

leder fram till balanserade lösningar, där

slutanvändarnas perspektiv beaktas.

Som också utskottet har framhållit ovan torde

många frågor även i de nu behandlade motionerna tas

upp i den aviserade IT-propositionen våren 2005.

Utskottet förutsätter att frågor om konkurrensen och

bredbandsutbyggnaden, i enlighet med vad som

efterfrågas i motionerna, kommer att bli föremål för

överväganden i detta sammanhang.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna

2003/04:T561 (fp) yrkande 1, 2004/05:T413 (kd)

yrkandena 1 och 2, 2004/05:T464 (m) yrkande 23

delvis och 2004/05:T466 (fp) yrkandena 8 och 9.

Tillgänglighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som instämmer i vad som framförs i

motionerna om IT-tillgängligheten,

förutsätter att regeringen redovisar en

strategi i det fortsatta arbetet med dessa

frågor och att detta leder till en ökad IT-

tillgänglighet, i enlighet med vad som

efterfrågas i motionerna. Det gäller bl.a.

att förbättra IT-tillgänglighet för bl.a.

äldre, invandrare och funktionshindrade och

därmed motverka de digitala klyftor som finns

i dag. Syftet med motionerna torde därmed bli

tillgodosett till väsentlig del och de

avstyrks därmed.

Motionsförslag

I ett stort antal motioner tas frågor som rör IT-

tillgängligheten för olika grupper i samhället upp.

Klassklyftor i IT-användningen

I motion 2003/04:T284 av Inger Lundberg m.fl. (s)

menar motionärerna att det finns ett antal ganska

svårfångade faktorer som bidrar till fortsatta

klassklyftor i IT-användningen. IT:s ökade betydelse

gör att samhället genom olika åtgärder och genom

samarbete med föreningslivet bör söka medverka till

att minska klassklyftorna. Det beredningsarbete för

tekniska frågor inom IT-området som pågår inom

Regeringskansliet bör kompletteras med en beredning,

som ges i uppdrag att genomföra fördjupade studier

av IT-användning hos olika samhällsgrupper och

föreslå åtgärder i syfte att minska klassklyftorna

på IT-området.

Tillgängligheten för äldre

I motion 2003/04:T464 av Kerstin Andersson (s)

anförs att IT har kommit att få allt större

betydelse för medborgarna. Det gäller både

möjligheterna att få information och att utföra

olika tjänster, t.ex. utföra bankärenden eller

beställa biljetter. Den nya tekniken får inte leda

till att det skapas nya klyftor i samhället. Det

finns dock en påtaglig risk att vi skapar en

generationsklyfta i IT-samhället. Det blir främst en

angelägenhet för yngre och medelålders medan många i

den äldre generationen lämnas utanför. Detta är helt

oacceptabelt från demokratisk synpunkt. Vi skall

självklart inte låta tekniken ta över på bekostnad

av delaktighet och inflytande. Ett sätt att öka IT-

kunnandet hos äldre har varit det IT-stöd som har

funnits men som nyligen togs bort. Även om inte just

det stödet kan införas igen bör regeringen överväga

vilka andra möjligheter det finns för förnyade

insatser när det gäller att öka äldres IT-kunnande.

I motionerna 2003/04:T561 yrkande 9 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

och 2004/05:T466 yrkande 19 av Christer Winbäck

m.fl. (fp) anförs bl.a. att användningen av Internet

är ojämn. Enligt SCB (2003-01-31) användes Internet

under år 2002 av 97 % av ungdomar i åldern 16-24 år,

men bara av 20 % i åldern 65-74 år. Det är uppenbart

att här finns en klyfta som är besvärande. Internet

och datorer behövs för kreativa fortsatta

samhällsgärningar av personer även i mogen ålder,

men de behövs också för samhällsservicen. 24-

timmarsmyndigheten skall nu vidareutvecklas och

göras alltmer lättillgänglig.

Ideella rörelser som främjar utbildning och

kunskapsspridning om Internet gör en viktig

samhällsinsats. Ideella rörelser lider dock ofta av

resursbrist. De passar ofta inte in i de befintliga

stöden till ideella organisationer, då medlemmarna

kan vara geografiskt spridda, eller verksamheten är

svår att inordna under någon "hatt" - studieförbund,

ungdomsrörelser, social verksamhet eller idrott.

Samhället bör stödja sådan utbildning genom riktade

insatser till fromma för landets alltfler äldre.

Olika former av stöd kan organiseras. Dessa insatser

kan mycket väl vara tydligt lönsamma för riket som

helhet, i och med de meningsfulla gärningar som

därmed blir möjliga.

Tillgängligheten för invandrare

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

lyfts IT-tillgäng-ligheten för invandrare fram. I

motionen anförs bl.a. att år 2002 gav regeringen

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i

uppdrag att utvärdera den svenska IT-politiken. Vad

avser tillgängligheten redovisade ITPS-rapporten för

tiden 2000-2003 att den största klyftan gäller

åldern och den har bara minskat marginellt,

utbildningsklyftan är den näst största klyftan och

minskningen är begränsad, klyftan mellan könen har

halverats och är nu den minsta, inkomstklyftan är

mer begränsad samt slutligen har klyftan som

förklaras av ursprung ökat mycket kraftigt. Den ovan

återgivna redovisningen från ITPS av

tillgängligheten till IT visar särskilt på vikten av

att regeringen föreslår åtgärder för att stärka IT-

tillgängligheten hos invandrarna (yrkande 1).

Tillgängligheten för funktionshindrade

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

tas också frågan om IT-tillgängligheten för

funktionshindrade upp. I motionen framhålls att det

är angeläget att IT-tekniken görs tillgänglig för

människor med olika slag av funktionshinder. IT kan

på en rad sätt underlätta och fungera som hjälpmedel

för funktionshindrade i deras kontakter med

myndigheter, serviceutbud och vårdinrättningar. Det

är likaså viktigt att utformningen av olika IT-

lösningar underlättar för funktionshindrade att

använda IT (yrkande 20).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att de frågor om tillgänglighet som

tas upp i motionerna är centrala, det gäller såväl

klassklyftor i IT-användningen som IT-

tillgängligheten för äldre, invandrare och

funktionshindrade. IT-politikens inriktning, som är

att främja tillväxt, sysselsättning, regional

utveckling, demokrati och rättvisa, livskvalitet,

jämställdhet och mångfald, effektiv offentlig

förvaltning samt ett hållbart samhälle, måste - för

att verkligen leda till ett informationssamhälle för

alla - beakta de grupper som riskerar att permanent

hamna utanför informationssamhället.

Utskottet ser därför positivt på att Post- och

telestyrelsen (PTS) i december 2001 fick i uppdrag

av regeringen att bedriva försöksverksamhet avseende

funktionshindrades tillgång till produkter och

tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver

hög överföringshastighet. PTS har den 1 oktober 2004

slutredovisat resultatet och en utvärdering av de

genomförda försöken och föreslagit lämpliga

åtgärder. Ärendet bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Likaså genomför PTS, inom ramen

för sitt sektorsansvar för handikappolitiken, en

omvärldsanalys i syfte att belysa de processer inom

samhällssektorn som påverkar möjligheterna att uppnå

de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen skall

lämnas till regeringen senast den 15 september 2005.

Utskottet vill vidare fästa uppmärksamhet på

Statskontorets uppdrag att undersöka behovet av och,

om det bedöms som angeläget utifrån det IT-politiska

målet, lämna förslag på offentliga åtgärder som kan

bidra till en ökning av tillgången till

datorutrustning i hemmet bland de grupper som i dag

inte omfattas av systemet med lånedator. Uppdraget

skall redovisas den 15 juni 2005.

Utskottet, som instämmer i vad som framförs i

motionerna om IT-tillgängligheten, förutsätter att

regeringen redovisar en strategi i det fortsatta

arbetet med dessa frågor och att detta leder till en

ökad IT-tillgänglighet, i enlighet med vad som

efterfrågas i motionerna. Det gäller bl.a. att

förbättra IT-tillgängligheten för bl.a. äldre,

invandrare och funktionshindrade och därmed motverka

de digitala klyftor som finns i dag.

Motionerna torde därmed bli tillgodosedda till

väsentlig del. Utskottet avstyrker därför motionerna

2003/04:T284 (s), 2003/04:T464 (s), 2003/04:T561

(fp) yrkande 9 samt 2004/05:T466 (fp) yrkandena 1,

19 och 20.

IT-säkerhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Enligt utskottets mening är de frågor som tas

upp i motionerna av stor betydelse för IT-

säkerheten. Utskottet kan dock konstatera att

ett intensivt arbete med

informationssäkerhetsfrågorna pågår, såväl

nationellt som internationellt. Utskottet

framhåller också att mot bakgrund av pågående

översynsarbete med frågor rörande

elektroniska signaturer bör de aktuella

motionsförslagen inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida, varför dessa avstyrks.

Även motionsförslaget om ett nationellt

kompetenscentrum i IT-säkerhet avstyrks med

hänvisning till att det inte bör ankomma på

riksdagen att besluta i denna fråga.

Jämför reservation 6 (m) och särskilt

yttrande 1 (fp).

Motionsförslag

IT-säkerhet

I motion 2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

anförs att i en tid när snart nog alla mer eller

mindre är Internetanvändare är det hög tid att

formulera ett regelverk för elektroniska

kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Det

bör ge en möjlighet för dem som är abonnenter hos en

av tillsynsmyndigheten särskilt utpekad operatör att

avgiftsfritt spärra vissa typer av utgående samtal,

t.ex. betalsamtal eller utlandssamtal för att minska

riskerna för oväntat höga räkningar, såsom sker i

Danmark. Tjänsteleverantören bör vara skyldig att

upplysa om villkoren för användning av tjänsten.

Därtill bör lagrum finnas som ger stöd åt

rättssamhället att skipa ordning när det gäller IT-

bedrägerierna (yrkandena 1 och 3).

I motionerna 2003/04:T561 yrkande 8 av Eva Flyborg

m.fl. (fp) och 2004/05:T466 yrkande 22 av Christer

Winbäck m.fl. (fp) anförs bl.a. att den nya IT-

tekniken är sårbar. Det finns många tekniska problem

som ger upphov till stora samhällsekonomiska besvär

och kostnader. Generellt finns ingen anledning att

staten skall lägga sig i frågan om säkerhet annat än

för de intressen som är genuint allmänna. Om

medborgare och företag drabbas av virus eller andra

skador som det är deras eget ansvar att skydda sig

från är av ringa intresse för staten som

lagstiftare. Dock använder staten sig i hög grad av

samma standardteknik och programvaror som medborgare

och företag. Statens handlande är därför inte utan

betydelse för att minska samhällets sårbarhet

generellt.

Genom teknikupphandling och tydligt kravställande

kan statliga myndigheter möjliggöra att nya tekniska

lösningar på olika säkerhetsfrågor blir allmänt

tillgängliga. Det är också av vikt att staten har en

tydlig policy för IT-säkerhetsfrågor så att

myndigheter, institutioner och andra statliga

aktörer kan handla medvetet och insiktsfullt.

I motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anförs att företagens kanske största problem just nu

är bristen på säkerhet på Internet. De ökande

virusattackerna, datorintrång och rena

olyckshändelser innebär betydande ekonomiska avbräck

för många av företagen.

Här krävs agerande både inom EU och

internationellt för att öka säkerheten på Internet.

IT-brottsligheten består i dag av ett stort antal

olika fenomen. Alltifrån spam som "brusar ned" våra

brevlådor till rena bedrägerier och olaga

dataintrång. Här behövs oftast inga nya lagar, utan

i stället mer resurser och ökad kunskap om hur man

bekämpar denna typ av brottslighet i dag (yrkande

17).

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

anförs bl.a. att Försvarets radioanstalt (FRA) har

fått till uppgift att kontrollera IT-säkerheten hos

vissa statliga företag och myndigheter med särskilt

känslig information i säkerhets- eller

försvarspolitiskt hänseende. FRA har nyligen varnat

för att säkerheten hos dessa i flera fall är

undermålig. Varningen understryker behovet av att

frågan om IT-säkerhet och skydd mot

informationsoperationer eller s.k. cyberbrott ges

ökad uppmärksamhet.

Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppgift att

svara för IT-incidenthanteringen i samhället.

Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) är i drift vid

PTS sedan den 1 januari 2003. I samband med

riksdagsbeslutet om IT-incidenthanteringen hävdade

Folkpartiet liberalerna vikten av ett väl fungerande

samarbete mellan den blivande

incidenthanteringsfunktionen och motsvarande

privata, då näringslivet ofta är måltavla för denna

typ av intrång. Den centrala funktionen för

bearbetning av statistik för incidenter skulle ha

kunnat läggas hos t.ex. Näringslivets

Säkerhetsdelegation, för att tillgodose

näringslivets legitima krav på sekretess. En alltför

myndighetsorienterad organisation riskerar att inte

uppfattas kunna ge tillräckliga garantier om

sekretess för att näringslivet skall kunna delta

fullt ut. Vid en utvärdering av incidenthanteringen

bör även denna frågeställning på nytt beaktas

(yrkandena 23 och 24).

I samma motion tas också frågan om spam,

mejlbombning m.m. upp. Motionärerna anför att

spridningen av vanliga meddelanden som i sig inte

innehåller virus eller liknande, men som genom

samordning mellan flera avsändare eller till sin

blotta mängd utgör ett volymproblem för

distributörer eller för den slutlige mottagaren, har

en särskild roll i säkerhetssammanhang. Spam kallas

det när användaren får ta emot oönskad reklam.

Mejlbombning är samordnade attacker mot mottagare i

syfte att fylla deras distributionsmedier med en

ohanterlig mängd meddelanden. Båda företeelserna

utgör i dag växande problem för allmänhet, företag

och myndigheter. Här finns behov av mer verksam

lagstiftning. Det är angeläget att tillsammans inom

EU söka påverka andra länder - inte minst USA

varifrån mycket av denna verksamhet kommer - till en

reglering av dessa företeelser (yrkande 25).

Elektroniska signaturer

I motionerna 2003/04:T561 yrkande 2 av Eva Flyborg

m.fl. (fp) och 2004/05:T466 yrkande 4 av Christer

Winbäck m.fl. (fp) tas frågor upp om digitala

signaturer och kryptering.

I motionerna framhålls att sedan regeringen i maj

2000 överlämnade propositionen (prop. 1999/2000:117)

Lag om kvalificerade elektroniska signaturer m.m.

till riksdagen, har utvecklingen gått vidare utan

att särskilt mycket genomförts av förslagen.

Regeringen måste därför ta förnyade initiativ för

att skapa en aktuell och flexibel juridisk ram för

säkerhet och digitala signaturer vid elektronisk

kommunikation. Digitala signaturer är en

förutsättning för säkra avtal och andra elektroniska

ekonomiska transaktioner, som bl.a. skulle

underlätta väsentligt för en ökande e-handel.

En nyckelfråga för elektronisk handel är att kunna

utnyttja kryptering för säker kommunikation mellan

säljare och köpare. Sverige bör ta initiativ till

att programvara för kryptering stryks ur

Wassenaarprotokollen. Skälen för restriktioner av

sådan export till vissa länder eller vissa

slutanvändare motiverar inte generella

exportrestriktioner. Det är inte heller känt, om

restriktionerna har den avsedda verkan eller om

t.ex. terroristorganisationer skaffar sig tillgång

till kryptering ändå.

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

framhålls också att krypteringsanvändning är något

som måste utvecklas, särskilt inom den offentliga

myndighetsutövningen. Inom vården, socialtjänsten

och utbildningsväsendet är behovet av säkerhet mot

obehörig hantering av för den enskilde känslig

information av största betydelse. Det är en viktig

integritets- och tillitsfråga (yrkande 5).

Nationellt kompetenscentrum i IT-säkerhet

Frågan om ett nationellt kompetenscentrum i IT-

säkerhet lyfts fram i motion 2004/05:T299 av Johan

Löfstrand (s). I motionen anförs att i dagens

samhälle blir informationshantering och därmed

informationssäkerhet allt viktigare. Alltfler

kontakter mellan medborgare och samhälle sker via

och med hjälp av olika tekniska system. Detta

innebär stora vinster för såväl medborgare som

offentliga organ men också risker. Riskerna finns i

form av hot mot informationssäkerheten - definierad

som hot mot administrativa rutiner, hot mot den

fysiska lagringen av information och hot mot

dataintegritet och kommunikationen av data. För att

möta dessa hot behövs forskning och utveckling.

I Linköpingsregionen finns en unik svensk

kompetens inom informationssäkerhetsområdet.

Aktörerna i regionen har sedan tidigare ett

etablerat samarbete, och de formulerade en gemensam

ansökan om att få den europeiska IT-

säkerhetsmyndigheten förlagd till Linköping. Samma

aktörer som engagerade sig i försöket att få EU-

myndigheten förlagd till Linköping samverkar nu för

skapandet av ett nationellt kompetenscenter för

informationssäkerhet i Linköping. Genom att

tillerkänna det centrum som nu är under bildande

statusen av nationellt kompetenscentrum förstärker

vi den samlade IT-kompetens som finns i

Linköpingsregionen och stöder de myndigheter,

företag och högskoleinstitutioner som arbetar för

bildandet av centret.

Utskottets ställningstagande

IT-säkerhet

Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av IT-

säkerhetsarbetet och efterfrågat samlande och

samordnande åtgärder på

informationssäkerhetsområdet. Utskottet kan nu

konstatera att regeringen inrättat Sveriges IT-

incident-centrum (Sitic), som är i drift sedan den 1

januari 2003 vid Post- och telestyrelsen (PTS).

Sitic har som främsta uppgift att stödja samhället

i arbetet med skydd mot IT-incidenter genom att

inrätta ett system för informationsutbyte om IT-in-

cidenter mellan samhällets organisationer och Sitic.

Att lämna information och råd om förebyggande

åtgärder ingår också i uppdraget. Slutligen skall

Sitic sammanställa och ge ut statistik som underlag

för kontinuerliga förbättringar i det förebyggande

arbetet. En ändring i sekretesslagen (1980:100) som

trädde i kraft den 1 juli 2004 ökar möjligheterna

för Sitic att få in rapporter om IT-incidenter

eftersom Sitic nu kan sekretessbelägga rapporter som

bedöms känsliga.

Utskottet delar regeringens bedömning att Sitic

kommit på god väg med sitt arbete och att centrumet

har gjort en lämplig avvägning i förhållande till

det uppdrag och de resurser som centrumet förfogar

över. Det är särskilt angeläget för små och

medelstora organisationer som inte själva har IT-

avdelningar utan ofta bara använder information från

Sitic. Det är också angeläget att Sitics roll

förtydligas. För en hög informationssäkerhet är det

förebyggande arbetet avgörande. Det gäller dock att

hitta rätta former och ansvarsfördelning för att

uppnå detta då flera myndigheter har ett ansvar inom

området.

Utskottet vill erinra om att regeringen avser att

i en kommande proposition hösten 2005 formulera en

samlad strategi som grund för det fortsatta arbetet

med att stärka samhällets förmåga inför framtida hot

och risker. Utskottet är inte främmande för att

frågor om IT-säkerhet kan komma upp i det

sammanhanget.

Även inom EU har informationssäkerhetsarbetet fått

en framskjuten plats genom inrättandet av Enisa,

dvs. Europaparlamentets förordning om den europeiska

nät- och informationssäkerhetsbyrån. Byrån, som

inrättades den 14 mars 2004, skall bli ett expert-

och kompetenscentrum för

informationssäkerhetsfrågor. I förordningen

återspeglas flera viktiga frågor som bl.a. Sverige

har fört fram. Det gäller t.ex. att den skall ha en

bred syn på informa-tionssäkerhet. Byrån skall

huvudsakligen ge råd och stöd till kommissionen och

medlemsstaterna.

När det gäller spamproblemen vill utskottet peka

på olika projekt som satts i gång för att komma till

rätta med detta. Så t.ex. har bl.a. Konsumentverket,

KO och Post- och Telestyrelsen (PTS) inlett ett

samarbete i spam-frågan. Syftet är att försöka

motarbeta den utveckling som skett i USA, där andra

generationens spam, e-post som inte längre bara är

kommersiell utan innehåller virus och utgör

bedrägeriförsök, börjat spridas alltmer.

Utskottet vill också lyfta fram vad

jordbruksministern anförde den 23 februari 2005 i

svar på fråga 2004/05:981 av Johnny Gylling (kd) om

europeiskt samarbete mot spam. Jordbruksministern

framhöll bl.a. att samarbetet inom EU-kommissionens

grupp för tillsynsmyndigheter mot skräppost, CNSA,

har resulterat i ett samarbetsavtal, som hittills

undertecknats av myndigheter från 13 EU-länder.

Ministern uttalade vidare att Konsumentverket ännu

inte undertecknat samarbetsavtalet. Skälet till

detta är att man har ställt sig tveksam till om

avtalets stränga krav på sekretess är förenliga med

svensk lagstiftning. Jordbruksministern ansåg detta

vara en viktig fråga och utgick ifrån att den kan

lösas på ett sätt som möjliggör för Konsumentverket

att delta i det europeiska samarbetet mot spam.

Frågan om det finns förutsättningar för

Konsumentverket att tillträda avtalet med hänsyn

till aktuella sekretessbestämmelser kommer därför

att bli föremål för fortsatt analys, enligt

jordbruksministern.

Enligt utskottets mening är de frågor som tas upp

i motionerna av stor betydelse för IT-säkerheten.

Utskottet kan konstatera att ett intensivt arbete

med informationssäkerhetsfrågorna pågår, såväl

nationellt som internationellt. Utskottet

förutsätter att detta viktiga arbete fortsätter och

att Sverige intar en pådrivande roll för att

åstadkomma en ökad IT-säkerhet. Något särskilt

uttalande med anledning av motionsförslagen anser

utskottet därför inte vara påkallat. Motionerna

2003/04:T473 (kd) yrkandena 1 och 3, 2003/04:T561

(fp) yrkande 8, 2003/04:N248 (m) yrkande 17 samt

2004/05:T466 (fp) yrkandena 22-25 avstyrks mot den

bakgrunden.

Elektroniska signaturer

Utskottet vill inledningsvis framhålla att genom

lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska

signaturer, som trädde i kraft den 1 januari 2001,

genomfördes EG-direktivet 1999/93/EG om ett

gemenskapsramverk för elektroniska signaturer. Lagen

gäller sådana certifikatutfärdare som är etablerade

i Sverige och utfärdar kvalificerade certifikat till

allmänheten. En definition av en kvalificerad

elektronisk signatur lämnas i lagens 2 §. Post- och

telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet för lagen

om kvalificerade elektroniska signaturer. PTS har på

regeringens uppdrag tagit fram rapporter om

elektroniska signaturer, inte enbart kvalificerade,

samt har en referensgrupp för frågor om elektroniska

signaturer. PTS har också i regleringsbrev för år

2005 fått i uppdrag att analysera Europeiska

kommissionens kommande översyn av hur

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG om

ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer

fungerar samt utvärdera behovet av svenska åtgärder.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 december

2005.

I sammanhanget kan också nämnas att inom ramen för

det svenska ordförandeskapet år 2003 för Nordiska

ministerrådet för informationsteknik tog Sverige

initiativ till ett projekt kring digitala

signaturers interoperabilitet i Norden.

När det gäller frågan om kryptering och

exportkontrollregimen Wassenaar, som bildades år

1996 och består av 33 medlemsländer, kan utskottet

konstatera att regimen varit utsatt för översyn, den

senaste så sent som år 2003. Syftet med denna regims

verksamhet är att bidra till regional och

internationell säkerhet och stabilitet genom att

främja transparens och ett ansvarsfullt agerande

rörande överföringar av konventionella vapen och

produkter med dubbla användningsområden och

därigenom undvika att bidra till destabiliserande

ansamlingar.

Som framgått ovan pågår översynsarbeten med frågor

rörande elektroniska signaturer. Utskottet anser

därför att något initiativ i denna fråga inte är

påkallat och avstyrker motionerna 2003/04:T561 (fp)

yrkande 2 och 2004/05:T466 (fp) yrkandena 4 och 5.

I motion 2004/05:T299 (s) föreslås att ett nationellt

kompetenscentrum i IT-säkerhet förläggs till

Linköping. Utskottet anser att det inte bör ankomma

på riksdagen att fatta beslut i denna fråga. Motion

2004/05:T299 (s) avstyrks därmed.

Internet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet vill framhålla det betydelsefulla

arbete som genomförts när det gäller att

skydda barns integritet när de använder

Internet. Utskottet utgår ifrån att detta

arbete vidareutvecklas och att nödvändiga

ytterligare initiativ tas när så anses

påkallat. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer utvecklingen på

området. Utskottet lyfter också fram frågan

om barnpornografi på nätet. Utskottet utgår

ifrån att regeringen följer utvecklingen med

barnpornografi på nätet mycket noga och

vidtar erforderliga åtgärder för att

kraftfullt markera riksdagens och regeringens

tydliga avståndstagande från detta.

Motionsförslaget om barnskydd på Internet

torde till huvudsaklig del bli tillgodosett.

Övriga motionsförslag avstyrks.

Jämför reservation 7 (m).

Motionsförslag

I motion 2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp) anförs

att webbadresser alltid skall kompletteras med

postadress och/eller telefonnummer. Motionären

motiverar detta med att Sverige i dag är ett

datoriserat land, där många har en dator i arbetet

eller hemmet. Information från verk, myndigheter och

privata företag sänds ibland ut utan att annat anges

än en webbadress. Även i många andra sammanhang

förekommer enbart en webbadress. Det finns dock ett

stort antal människor, särskilt bland äldre, som

förlitar sig till vanlig post och telefon. För dessa

är det svårt att komma i kontakt med

informationsgivaren. Motionären föreslår därför att

en översyn görs av de regler som styr statens

myndigheter och verk samt företags skyldighet i

denna fråga och att riksdagen skall uttala att

webbadress alltid skall kompletteras med postadress

och/eller telefonnummer.

I motion 2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v,

kd, c, mp) föreslås att riksdagen begär att

regeringen överväger inrättandet av ett Internetråd

eller motsvarande i syfte att skydda barns

integritet, intressen och hälsa från skadlig

inverkan och utnyttjande via Internet. Enligt

motionärerna är Internet förvisso en fantastisk

källa till kunskap och utbyte av kunskap och

erfarenheter i ett otal ämnen. Tyvärr är pornografin

mycket frekvent på olika hemsidor i cybervärlden,

där även barnpornografi läggs ut. Den som skriver

ned ett ord/begrepp som anspelar på sex och

pornografi får ett otal träffar på de olika

sökmotorerna. Pornografi är inte förbjudet, men dess

innehåll och budskap lämpar sig definitivt inte för

barn.

Genom att skriva ett "runt ord" på sökfunktionen

kan även barn mycket lätt komma in på grova

porrsidor där man redan på entrésidan möts av bilder

med alla varianter av sex. Det krävs ibland att den

som kommer till en porrsida skall intyga att han

eller hon är vuxen/myndig för att gå vidare, och

ibland ges det sken av att det finns en

vuxenkontroll. Men det verkar mest vara ett spel för

galleriet, och dessa spärrar passeras lätt av den

som så önskar. För barn kan det vara nog att få se

de grova porrbilder som finns redan på en hemsidas

entrésida för att de skall ta skada och lida

framtida men.

I motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) pekar

Moderata samlingspartiet på självreglering och

Internet. I motionen framhålls att en central fråga

är att låta Internet fortsätta att växa på ett sätt

som uppmuntrar innovation, entreprenörskap och

nyskapande. Ett slående exempel på politisk

klåfingrighet är det utredningsförslag som föreslår

att Post- och telestyrelsen skall överta

administrationen av .se-domänerna, som i dag sköts

genom självreglering av Stiftelsen för

Internetinfrastruktur (II-stiftelsen), via Network

information centre Sweden AB (NIC-SE). Statens roll

bör minimeras, och statliga ingripanden bör endast

införas om det är särskilt påkallat och tydliga

effekter kan garanteras (yrkande 20).

Utskottets ställningstagande

Webbadresser

Utskottet kan se fördelar med att adressuppgifter

med webbadress även omfattar uppgifter om postadress

och telefonnummer. Utskottet utgår ifrån att de

myndigheter som inrättats för att vara pådrivande

och stödjande i utvecklingen av elektroniska

tjänster arbetar med dessa frågor. Så t.ex. skall

den s.k. 24-timmarsdelegationen vara pådrivande i

utvecklingen och användandet av elektroniska

tjänster inom offentlig verksamhet som kan skapa

mervärde för medborgare och företag. Även den s.k.

e-nämnden, som inrättades den

1 januari 2004, har till uppgift att stödja

utvecklingen av ett säkert och effektivt

elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter

respektive mellan myndigheter och enskilda.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrks därmed

motion 2003/04:T293 (fp).

Barnskydd på Internet

Utskottet vill framhålla den mycket centrala frågan

som väcks i motion 2003/04:T344 (v, kd, c, mp) om

att skydda barns integritet när de använder

Internet. Utskottet ser därför med

tillfredsställelse på att Medierådet, vars formella

namn är Rådet mot skadliga våldskildringar, i

tilläggsdirektiv (dir. 2003:75) fått en tydligare

inriktning på barns och ungas mediekonsumtion och

situation i det nya medielandskapet. Rådet skall

ägna våldsskildringar och pornografi särskild

uppmärksamhet och ha ett tydligt genusperspektiv på

sitt arbete.

Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram det stora

europeiska projekt för säkrare användning av

Internet bland barn och ungdomar som startade i

september 2002. Projektet, som inriktar sig på

information och utbildning, går under namnet SAFT

(Safety, Awareness, Facts and Tools). Inom ramen för

detta projekt har Medierådet i samverkan med IT-

branschen sammanställt en guide på svenska,

arabiska, persiska, turkiska och serbokroatiska med

råd till föräldrarna om en säkrare

Internetanvändning. Guiden har spridits i nära

100 000 exemplar, men finns också på nätet. Guiden

manar till dialog, delaktighet och uppmuntran, men

även till regler. Budskapet är att det är bra för

både föräldrar och barn att tillsammans upptäcka

Internet, men också att det är viktigt att t.ex.

vara återhållsam och medveten när man lämnar ut

personlig information. Föräldraguiden finns på

www.saftonline.se eller via www.itforetagen.se.

I januari 2005 har Medierådet också lanserat ett

interaktivt utbildningspaket om säkrare användning

av Internet. Utbildningspaketet vänder sig till

barn, lärare och föräldrar. Det är ett startpaket

för 8-10-åringar eller nybörjare, som kan användas

både i skolan och i hemmen.

Utskottet vill framhålla det betydelsefulla arbete

som genomförts när det gäller att skydda barns

integritet när de använder Internet. Utskottet utgår

dock ifrån att detta arbete vidareutvecklas och att

nödvändiga ytterligare initiativ tas när så anses

påkallat. Utskottet förutsätter att regeringen noga

följer utvecklingen på området.

Mot bakgrund av det anförda torde motion

2003/04:T344 (v, kd, c. mp) till huvudsaklig del bli

tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

I sammanhanget vill utskottet också fästa

uppmärksamhet på det växande problemet med

barnpornografi på nätet. Utskottet kan därvid

konstatera att bl.a. Storbritanniens största

Internetoperatör British Telecom blockerar

webbplatser med barnpornografi sedan sommaren 2004.

Även i Norge blockerar de största

Internetoperatörerna platser med barnpornografi.

Enligt utskottets mening är detta lovvärda

initiativ.

Utskottet utgår ifrån att regeringen följer

utvecklingen med barnpornografi på nätet mycket noga

och vidtar erforderliga åtgärder för att kraftfullt

markera riksdagens och regeringens tydliga

avståndstagande från detta. Regeringen bör också

pröva om det är möjligt att förmå

Internetoperatörerna att ta initiativ i enlighet med

vad som bl.a. skett i Storbritannien och Norge.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till

riksdagen med en redovisning av utvecklingen och

vilka initiativ som planeras på området.

Självreglering och Internet

Utskottet vill framhålla att regeringen verkar för

en internationalisering av ansvar och befogenheter

över centrala funktioner för Internet. Regeringen

har arbetat aktivt för detta i GAC (Governmental

Advisory Committee), den mellanstatliga rådgivande

kommittén till ICANN (Internet Corporation for

Assigned Names and Numbers). Med anledning av de

frågor som tas upp i motion 2003/04:N248 (m) kan

utskottet konstatera att regeringen utrett frågan om

.se-domänerna. Betänkandet Toppdomän för Sverige

(SOU 2003:59), som har remissbehandlats, bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

I sammanhanget kan nämnas att Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) i sin

uppföljningsrapport av IT-politiken tagit upp ett

antal rekommendationer rörande den fortsatta

utvecklingen inom tillgänglighetsområdet. ITPS

rekommenderar bl.a. att regeringen avvaktar med

olika typer av ingripanden på marknaden och

stimulerar till självreglering. ITPS pekar även på

att det är önskvärt med dialoger mellan aktörerna

och att dessa leder fram till balanserade lösningar,

där slutanvändarnas perspektiv beaktas.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion

2003/04:N248 (m) yrkande 20.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet understryker den stora betydelsen

som forskningen har för att stärka

informations- och kommunikationsteknikens

möjligheter att bidra till tillväxt och

sysselsättning. Det bör dock inte ankomma på

riksdagen att i detta sammanhang peka ut och

bedöma olika satsningar i landet.

Motionsförslagen avstyrks.

Motionsförslag

I motion 2003/04:T459 av Carina Adolfsson Elgestam

m.fl. (s) anförs att Internet City är ett nätverk

som består av ca 70 företag i Växjöregionen med

aktiv inriktning på IT. Nätverkets uppgift är att

stärka tillväxtförutsättningarna och

affärsmöjligheterna för företagen samt trygga

kompetensförsörjningen och behovet av FoU-

verksamhet. Verksamheten bygger på forskning,

kunskapsspridning och entreprenörskap. Det är

angeläget att denna verksamhet ges goda

förutsättningar att utvecklas ytterligare eftersom

detta är ett viktigt framtidsområde inte bara för

Kronoberg utan för hela Sverige. Motionärerna

understryker vikten av att det blir ett prioriterat

område i kommande forskningssatsningar.

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

anförs bl.a. att den informationsinriktade

utbildning som genomförs i högskolor och universitet

bör inventeras. Offentligt stödd forskning och

utveckling på området bör kartläggas, och en

utveckling är nödvändig. Man bör skapa

utvecklingsmiljöer mellan det offentliga och

näringslivet, där framsteg för såväl offentlig

sektor som nytta för näringslivet kan ske.

Integration av tjänster mellan myndigheter och

företag kan vara ett lyft för båda parter (yrkande

27).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet

understryka den stora betydelsen som forskningen har

för att stärka informations- och

kommunikationsteknikens möjligheter att bidra till

tillväxt och sysselsättning. Det bör dock inte

ankomma på riksdagen att i detta sammanhang peka ut

och bedöma olika satsningar i landet.

Utskottet vill vidare hänvisa till att av

budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1

utg.omr. 22) framgår att Vinnova tilldelats 50

miljoner kronor för främjande av nya mobila

tjänster. Anslaget skall användas för stöd till

utvecklings- och testmiljöer av IT-baserade tjänster

och för utveckling av plattformar kopplade till

teknik med hög överföringskapacitet, bl.a.

bredbandsteknik och 3 G, samt stöd för

kommersialiseringar i anslutning till detta. Vidare

har 50 miljoner kronor tilldelats för satsningar med

inriktning mot nano- och mikroelektronik och

internationellt samarbete för att stärka ett

strategiskt svenskt deltagande inom IT- och

telekomområdet.

Enligt vad utskottet erfarit har Vinnova gett

Uppsala universitet uppdraget att bygga upp ett

nationellt IT-användarcentrum (Nita) för

kunskapsutbyte rörande IT-användning mellan

forskarsamhället, näringslivet, offentlig sektor och

andra med professionellt intresse av att främja en

användarinriktad IT-utveckling. I sammanhanget kan

också nämnas att Vinnova tillsammans med fyra andra

myndigheter i uppdrag den 15 april 2004 av

regeringen har att utarbeta ett förslag till en

nationell strategi för säkerhetsforskning. Uppdraget

har slutrapporterats den 31 december 2004.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på vad

kommissionen i dokument (2004) 757 från november

2004 om det europeiska informationssamhället efter

år 2005 anför om forskning. Kommissionen anser att

IT-forskningen är mycket viktig, och FoU-

verksamheten är avgörande för informations- och

kommunikationsteknikens bidrag till

produktivitetsökningen. Kommissionen har redan lagt

fram riktlinjer för Europeiska unionens framtida

politik för stöd till sådana forskningsinsatser.

När det gäller forskningspolitiska IT-frågor är

utskottet inte främmande för att sådana frågor också

kan komma att behandlas i regeringens

forskningsproposition som aviserats våren 2005.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker

utskottet motionerna 2003/04:T459 (s) och

2004/05:T466 (fp) yrkande 27.

Öppna och fria programvaror

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ser positivt på det arbete som

genomförts på området och förutsätter att

erforderliga konkurrensfrämjande initiativ

tas på programvarumarknaden i den offentliga

förvaltningen. Motionsförslaget avstyrks.

Jämför reservation 8 (v, c, mp).

Motionsförslag

I motion 2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp) anförs

att en öppen programvara är ett datorprogram eller

operativsystem där källkoden finns fritt

tillgänglig. Källkoden är den logik som bygger upp

ett program och som behövs för att kunna göra

förändringar. Öppna programvaror är ofta gratis och

finns att hämta från Internet. Utvecklingen sker av

både ideella krafter och kommersiella företag som

IBM och Sun. Det finns olika licensavtal för öppna

programvaror. Det vanligaste är att vem som helst

som önskar får lov att använda källkoden, men att

produkter som utgått från den inte får lov att

säljas vidare som sluten programvara.

Ett annat vanligt licensavtal tillåter att

källkoden används hur som helst utan begränsningar.

Det gör att det finns öppen källkod i alla stora

operativsystem i dag, inklusive Microsofts och

Apples. Öppna programvaror har länge funnits som en

naturlig del av Internet, och en majoritet av alla

webbservrar kör i dag med något av de öppna

operativsystemen. Statskontoret har i en förstudie

om öppen programvara tittat på vilka positiva och

negativa effekter ett införande av öppen programvara

skulle kunna ha inom den offentliga förvaltningen i

Sverige. I motionen föreslås att en utredning görs

kring öppna programvaror i offentlig förvaltning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat frågor om öppna och

fria programvaror. Vid den senaste behandlingen

våren 2003 (bet. 2002/03:TU6) upprepade utskottet

tidigare ställningstaganden i denna fråga. Utskottet

ansåg bl.a. att det är viktigt att Sverige som ett

av världens ledande IT-länder lägger stor vikt vid

att följa upp lagstiftningen om

immaterialrättigheter och motverkar olovligt

utnyttjande av datorprogram. Utskottet förutsatte

att staten som en viktig datoranvändare är ett

föredöme när det gäller kontroll och ansvarsfull

hantering av licensierade programvaror. Samtidigt är

det angeläget att regelverket förenklas, menade

utskottet.

I frågan om fri programvara ansåg också utskottet

att det inte bör ankomma på riksdagen att behandla

frågor kring utveckling och användning av olika

typer av programvaror. Det får förutsättas att de

myndigheter som har ansvar för IT-användningen

följer utvecklingen på området och tar de initiativ

som kan anses påkallade.

Utskottet kan i det sammanhanget framhålla att

Statskontoret i ett egeninitierat uppdrag följt upp

sin tidigare genomförda rapport om öppen

programvara. Statskontoret har inhämtat erfarenheter

kring öppen programvara inom svensk offentlig

förvaltning och presenterar resultatet i en rapport

(2004:21) Öppen programvara - erfarenheter av

produkter som bygger på öppen källkod inom

förvaltningen. Utifrån uppdraget har projektet

genomfört erfarenhetsinsamling och temamöten inom

områden såsom kontorsprogram, webbapplikationer,

portaler samt operativsystem och databaser.

Samtidigt med detta arbete har en arbetsgrupp inom

Statskontoret tagit fram en upphandlingspolicy för

programvara (inklusive öppen programvara). Denna

används, om tillämpligt, i Statskontorets

ramavtalsupphandlingar av IT-produkter och tjänster.

Utskottet ser positivt på det arbete som

genomförts av Statskontoret på området och

förutsätter att erforderliga konkurrensfrämjande

initiativ tas på programvarumarknaden i den

offentliga förvaltningen.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört

avstyrks motion 2003/04:T405 (mp).

Nationella standarder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet noterar att regeringen

uppmärksammat frågor av det slag som tas upp

i motionen. Något särskilt uttalande med

anledning av motionsförslaget anser utskottet

därför inte vara påkallat. Motionsförslaget

avstyrks därmed.

Motionsförslag

I motion 2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

anförs att IT-kommissionen har avvecklats. Detta är

i sig inget uppseendeväckande, eftersom det redan

från början var en tillfällig inrättning som bytt

skepnad och uppdrag vid flera tillfällen under sin

existens. Det uppstår dock något av ett vakuum i

dess spår. I dag saknas ett nationellt, övergripande

ansvar för strategiska frågor om innehållsstandarder

m.m. Som ett exempel kan nämnas att vid försöken att

bygga upp ett system för säker

informationsöverföring mellan landets sjukhus var

ett av de problem som ännu inte lösts att det inte

finns några standarder för journalskrivning. När det

gäller tekniska standarder för kommunikation finns

ett tydligt ansvar, men för informationsinnehållet

saknas detta ansvar. Det betyder också att de

standarder som utvecklas, t.ex. för elektronisk

offentlig upphandling, inte tas till vara på det

sätt som är önskvärt. Detta är ett problem som

regeringen bör göras uppmärksam på (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har erfarit att Statskontoret har i

uppdrag att ta fram ett program för IT-

standardisering. Programmet verkar för att svensk,

europeisk och internationell IT-standard utvecklas

för marknadens behov och främjar en öppen och säker

infrastruktur i statsförvaltningen. Projektet

samordnar Statskontorets medverkan i externt

standardiseringsarbete i tekniska kommittéer vid

Standardiseringen i Sverige (SIS) och

Informationstekniska standardiseringen (ITS) och i

europeisk och internationell standardisering, främst

med det europeiska standardiseringsorganet CEN.

Programmet arbetar med förslag till formella

standarder och bakgrundsarbete för

förvaltningsgemensamma normer och riktlinjer samt

anslutande råd, anvisningar och information på IT-

området. Detta inkluderar etablering, spridning och

erfarenhetsåterföring.

I programmet ingår att verka för att språkliga och

kulturella skillnader beaktas i standarder på IT-

området, inklusive rekommendationer för praktisk

tillämpning, informationsspridning och

erfarenhetsutbyte. I anslutning till detta gavs

under år 2004 ett särskilt uppdrag åt Nämnden för

elektronisk förvaltning (e-nämnden) att utarbeta

förslag till riktlinjer för teckenuppsättning(ar)

för namn för statsförvaltningen.

Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma

att den IT-politiska strategigrupp, som påbörjade

sitt arbete under hösten 2003, har startat

arbetsgrupper för IT i vård och omsorg, IT i skolan,

infrastruktur och bredband samt IT och

telekommunikation. Vidare har utskottet erfarit att

Socialstyrelsen fått ansvar för nationella

standarder för hälso- och sjukvårdssektorn.

Som framgått ovan har regeringen uppmärksammat

frågor av det slag som tas upp i motionen. Något

särskilt uttalande med anledning av motionsförslaget

anser utskottet därför inte vara påkallat. Motion

2003/04:T561 (fp) yrkande 4 avstyrks därmed.

Konkurrensfrågor inom teleområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att regeringen noga

följer utvecklingen på marknaden för fast

telefoni och redovisar utvecklingen på

området till riksdagen. Uttalanden i fråga om

konkurrensen inom mobiltelefoni får anstå

till dess den aviserade redovisningen av

konkurrenssituationen föreligger. Utskottet

anser att den aviserade avstämningen av

myndighetsstrukturen bör avvaktas innan

utskottet uttalar sig i denna fråga.

Motionsförslagen avstyrks.

Jämför reservation 9 (m, fp, kd, c).

Motionsförslag

Konkurrensen inom fast telefoni

I två motioner av Johnny Gylling m.fl. (kd)

2003/04:T560 yrkande 16 och 2004/05:T459 yrkande 18

tas frågan om konkurrensen inom fast telefoni upp. I

motionerna framhålls att den avreglerade

telefonimarknaden har betytt oerhört mycket för

Sveriges utveckling de senaste tio åren. Alla parter

på telemarknaden har tjänat på

konkurrensutsättningen och etableringen av flera

mobiltelefonioperatörer i Sverige.

Många teleoperatörer har gett sig in på marknaden

för fastnätstelefoni och konkurrerar med Telia

Sonera, som äger och kontrollerar i princip alla

accessnät. Tyvärr innebär detta ensidiga ägande att

konkurrensen är bristfällig. Sedan januari 2001

gäller EU-förordningen om lika tillträde till

accessnätet, men i och med höga avgifter för

operatörer som vill ha tillträde till nätet finns

risken att konkurrensen inte fungerar på

tillfredsställande sätt. Post- och telestyrelsen

(PTS) har till uppgift att bevaka denna typ av

frågor. Den kritik Kristdemokraterna tidigare

framfört kvarstår, då det fortfarande finns klagomål

från övriga operatörer om att det är både dyrt och

svårt att få tillgång till accessnätet. Även det

faktum att många kunder som bytt teleoperatör

tvingas ha två fakturor gör att konkurrensen inte

fungerar tillfredsställande. Regeringen måste

uppmärksamma dessa problem och ge PTS de verktyg som

behövs för att ingripa.

Konkurrensen inom mobiltelefoni

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl (fp)

framhålls konkurrensen inom mobiltelefoni. I

motionen framhålls att Sverige är ett ledande

mobiltelefonland. Tyvärr är konkurrensen fortfarande

mycket begränsad. Kostnaderna för mobilsamtal, SMS-

meddelanden och andra mobiltelefonitjänster är

fortfarande betydligt högre i vårt land än i våra

grannländer. Detta måste snarast åtgärdas genom en

mer effektiv konkurrensövervakning. Det är över

huvud taget mycket svårt för den enskilde

konsumenten att kunna jämföra olika delar av

prissystemet för att därmed kunna göra en

helhetsbedömning av affärsuppgörelsen med

leverantören (yrkande 12).

Konkurrensverket som övervakare

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl (fp)

tas också frågan om Konkurrensverket som övervakare

upp. I motionen anförs att i regeringens proposition

(prop. 2002/03:110) Lag om elektronisk kommunikation

m.m. föreslogs att Post- och telestyrelsen (PTS)

också skulle kontrollera tillämpning och tvister

inom den nya lagens område. I samband med riksdagens

behandling av propositionen hävdade Folkpartiet

liberalerna - i likhet med flera remissinstanser -

att det är ett principiellt problem med att samla

normerande, verkställande och dömande funktioner

inom en och samma myndighet. Starka skäl talade

redan då för att ge Konkurrensverket uppgiften att

kontrollera tillämpning och bedömning av tvister

inom lagens område. Arrangemanget med PTS som

ansvarig även för detta sågs som tidsbegränsat. Det

är nu dags att skilja de olika funktionerna åt och

att lägga den kontrollerande funktionen på

Konkurrensverket (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Konkurrensen inom fast telefoni

Inledningsvis vill utskottet framhålla att på

marknaden för abonnemang för fast telefoni har det

tidigare i praktiken inte existerat någon

konkurrens. Genom den nya lagen (2003:389) om

elektroniska kommunikationer, som trädde i kraft den

25 juli 2003, kan en början till förändring av

konkurrenssituationen noteras.

Utskottets principiella inställning är att

marknadens aktörer skall agera så att konkurrensen

främjas. Genom tillämpningen av den nya lagen och

Post- och telestyrelsens (PTS) fortsatta tillsyn på

området utgår utskottet ifrån att konkurrensen på

marknaden för abonnemang för fast telefoni kommer

att öka successivt. Utskottet är dock inte främmande

för att ytterligare åtgärder kan komma att behövas

för att skärpa konkurrensen på marknaden för fast

telefoni. Utskottet avstår dock för vidare

uttalanden i denna fråga i avvaktan på den

redovisning av konkurrenssituationen som PTS på

uppdrag av regeringen skall genomföra till den 30

juni 2005. Redovisningen, som skall omfatta

konkurrenssituationen på olika delmarknader inom

området elektronisk kommunikation, däribland

tillträde till accessnätet, särskilt i fråga om

hinder för marknadstillträde samt arten och

omfattningen av de klagomål som framförts till

operatörer och till myndigheten, torde ge

anvisningar för statmakternas eventuella agerande i

denna fråga.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen på marknaden för fast telefoni och

redovisar utvecklingen på området till riksdagen.

Mot bakgrund av vad utskott anfört torde motionerna

2003/04:T560 (kd) yrkande 16 och 2004/05:T459 (kd)

yrkande 18 till huvudsaklig del bli tillgodosedda

och avstyrks därmed.

Konkurrensen inom mobiltelefoni

Utskottet vill framhålla att Post- och telestyrelsen

(PTS) tidigare har konstaterat att de fortsatt höga

priserna på SMS pekar på brister i marknadens

funktionssätt och att det finns utrymme för en ökad

priskonkurrens. Utskottet anser i likhet med

regeringen att detta fortfarande är en giltig

slutsats.

Utskottet vill i fråga om konkurrensen inom

mobiltelefonin även här hänvisa till den redovisning

av konkurrenssituationen på olika delmarknader som

PTS skall genomföra till den 30 juni 2005. Utskottet

utgår ifrån att det av redovisningen kommer att

framgå om konkurrensen inom mobiltelefoni, i

enlighet med vad som efterfrågas i motionen, inte

fungerar tillfredsställande. Överväganden om

initiativ i fråga om konkurrensen inom mobiltelefoni

får därför anstå till dess redovisningen av

konkurrenssituationen föreligger.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks därmed motion

2004/05:T466 (fp) yrkande 12.

Konkurrensverket som övervakare

Utskottet vill framhålla, i likhet med tidigare

uttalanden, att när det gäller

myndighetsorganisationen inom området för

elektronisk kommunikation är en bärande tanke bakom

det EG-rättsliga regelverket att i takt med att

konkurrensen utvecklas skall särlagstiftningen ge

vika för den generella konkurrenslagstiftningen. Den

nya lagstiftningen innebar ett närmande mot

konkurrenslagstiftningen, med en gradvis övergång

till generell konkurrenslagstiftning på området,

samtidigt som Sveriges särskilda förutsättningar

måste beaktas, såsom vårt lands geografiska

särprägel med stor glesbygd.

I den situation som rådde vid tidpunkten för

lagens genomförande bedömde utskottet att det

krävdes en särreglering för att främja att marknaden

för elektronisk kommunikation skulle fungera

effektivt. Utskottet ansåg att Post- och

telestyrelsen (PTS) hade den särskilda och djupa

kunskapen om de tekniska, ekonomiska och andra

förutsättningar som råder på de här aktuella

marknaderna.

Utskottet är alltjämt av den uppfattningen och

vill med anledning av motionen erinra om att en

avstämning med analys av hur den bedömda ordningen

har fungerat kommer att ske senast två år efter det

att lagen trätt i kraft, dvs. i juli 2005.

Avstämningen skall följa upp hur

myndighetsstrukturen har fungerat och om det

konstateras att ett behov av förändringar föreligger

så bör frågor om en funktionsuppdelning kunna

övervägas. I avstämningen ingår även att se över om

regelverket är utformat så att en effektiv,

rättssäker och ändamålsenlig myndighetsstruktur

främjas.

Utskottet anser för sin del att resultatet av den

ovan beskrivna avstämningen bör avvaktas innan

utskottet uttalar sig i denna fråga. Motion

2004/05:T466 (fp) yrkande 11 avstyrks därmed.

Mobiltelefontäckning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är viktigt att hela

landet ges en tillfredsställande

mobiltelefontäckning. Utskottet utgår därför

ifrån att ett lämpligt ersättningssystem

finns på plats samtidigt som det nuvarande

analoga mobiltelefonsystemet NMT mönstras ut,

likaså att PTS verkar för att 3 G-

operatörerna tar sitt fulla ansvar att täcka

den utlovade andelen av Sveriges befolkning.

Motionsförslagen avstyrks därmed.

Jämför särskilt yttrande 2 (fp).

Motionsförslag

I motion 2004/05:T265 av Inger Lundberg m.fl. (s)

anförs att den mobila telefonin har utvecklats

dramatiskt under den senaste tioårsperioden. I dag

har mer än tre fjärdedelar av medborgarna en

mobiltelefon. Mobiltelefonin har också ändrat vårt

sätt att se på tillgänglighet. Mobiltelefonin har

blivit en del av de flesta människors vardag. Det

innebär att människor i de flesta fall förutsätts

vara nåbara, oberoende av var de befinner sig.

Det nya sättet att se på mobiltelefonin innebär

samtidigt att frustrationen är stor över att

utbyggnaden av näten inte står i paritet med

människors behov av att använda telefonerna. GSM är

det dominerande systemet för mobiltelefoni i dag.

Det finns tre operatörer som har licens för att

driva egna nät: Telia, Comviq och Vodafone.

Omfattande resurser har satsats på att bygga näten.

I stället för att näten kompletterar varandra löper

de i många fall parallellt, och stora delar av

Sveriges yta saknar täckning. Det gäller både

glesbygdsområden och ganska befolkningstäta områden.

Kommunikationsbehoven utvecklas starkt inom

sektorer där de anställda inte är knutna till

tätorter. En skogsarbetare, lantbrukare, ett

vårdbiträde eller en långtradarchaufför behöver vara

tillgängliga i sitt arbete. Var och en av oss vill

ha möjlighet att bli nådd på skogspromenader, på väg

eller tåg eller i andra situationer utanför den egna

bostaden.

Ansvaret för att utveckla infrastrukturen för

mobil telefoni har åvilat operatörerna själva. Från

att NMT-nätet har relativt hög täckning, 85 % av

Sveriges yta, har de nyare systemen hög teknisk

kapacitet, men mer begränsad täckning.

Erfarenheterna av utbyggnaden av de olika systemen

kan tala för att det i ett så vidsträckt land som

Sverige finns skäl för en starkare samhällelig

samordning av utbyggnaden av näten än som hittills

kommit till stånd. Ett sätt att gå till väga vore

att ge länsstyrelser och kommuner en mer aktiv roll

också i planeringen av mobil telefoni. Detta finns

skäl att beakta när nu operatörerna visat att de på

egen hand inte förmår att ens nå upp till de krav

som ställs i 3 G-licenserna. Motionärerna menar att

det finns skäl att utreda hur tillgången på mobil

telefoni skall tillgodoses också utanför de områden

där människorna är folkbokförda.

I motion 2004/05:T268 av Ola Sundell (m) anförs att

det inom de areella näringarna som renskötsel och

skogs- och jordbruk finns en stor oro inför

övergången till ny teknik för trådlösa

kommunikationer. Den nya lagen för elektronisk

kommunikation beaktar inte i tillräcklig grad de

särskilda behov som finns i glest befolkade områden

i vårt land. En ny lag måste bättre säkra

möjligheterna att kommunicera via mobiltelefon.

Inom två till tre år kommer NMT 450-nätet att

stängas av enligt mångas bedömning. De samlade GSM-

näten har i dag helt naturligt stora luckor i sin

geografiska täckning. Vilken täckning 3 G (UMTS)-

näten kommer att erbjuda är osäkert. Många experter

menar att möjligheten att kommunicera i skogsterräng

utanför basernas omedelbara närhet kommer att vara i

stort sett obefintlig eftersom de höga

radiofrekvenserna har dåliga

vågutbredningsegenskaper när de träffar vegetation.

En viktig del i det IT-politiska målet är

tillgänglighet. Det IT-politiska målet innefattar en

bedömning att hushåll och företag i alla delar av

landet inom de närmaste åren bör få tillgång till

IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta

skall i första hand ske i marknadens regi.

Bedömningen är vidare att staten dock har ett

övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur

med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i

hela landet. Konkurrensneutralitet och mångfald på

näten skall främjas genom statliga insatser och

regler. Statens övergripande ansvar kommer till

direkt uttryck genom särskilda ekonomiska

stödåtgärder för bredband i glest befolkade delar av

landet.

Tillgång till mobil trådlös kommunikation för

människor i glesbygd är nästan viktigare än i

tättbebyggda delar av landet. Arbetsmiljöaspekten

väger tungt. Att hålla kontakt via e-post och

Internet med omvärlden på sin arbetsplats skapar

attraktivare arbeten, högre produktivitet och ökad

säkerhet. Mot bakgrund av det bör tillgång till

telefoni och datakommunikation gälla hela landets

yta.

I motion 2004/05:T285 av Erling Wälivaara m.fl (kd)

anförs att det analoga mobiltelefonnätet håller på

att ersättas med ett nytt. Gammal analog teknik byts

ut mot ny digital teknik, en ny teknik som öppnar

för helt nya kommunikationsmöjligheter vad gäller

moderna bredbandstjänster och som gör det svårare

för obehöriga att avlyssna samtalen.

Det nya 3 G-nätet kommer att täcka 98 % av

Sveriges befolkning, medan täckningen bara blir 85 %

av Sveriges yta. 3 G-nätet kommer inte att ha

fullgod täckning i Norrlands inland och glesbygd.

Inte heller det nuvarande GSM-nätet fungerar på de

flesta ställena i Norrlands inland och glesbygd.

År 2007 skall det nuvarande analoga NMT-nätet

släckas ut och ersättas av ett nytt snabbt digitalt

mobilnät på samma frekvens som nuvarande NMT-nät.

Goda kommunikationer i Norrlands inland och glesbygd

är viktigt inte minst för skogsnäringen. Ofta jobbar

en skogsarbetare ensam i sin maskin. En fungerande

kommunikation med omvärlden är en personlig

trygghets- och säkerhetsfaktor för arbetaren.

Eftersom det nya digitala nätet inte kommer att

täcka mer än 85 % av Sveriges yta borde enligt vår

mening det analoga NMT-nätet av säkerhetsskäl få

vara kvar även efter år 2007 i de landsdelar där

3 G-nätet inte kommer att byggas ut.

I motion 2004/05:T356 av Karl Gustav Abramsson (s)

anförs att ett fungerande mobiltelefonisystem är en

viktig fråga för olika näringsverksamheter som t.ex.

gruvnäringen och skogsindustrin. Stora delar av

avverkningarna dirigeras på ena eller andra sättet

via det mobila nätet. Det är också viktigt från

säkerhetssynpunkt att det finns ett väl fungerande

mobilt nät för dem som har sitt arbete i skogen och

för dem som vistas där på fritiden, inte minst då

turismen är och kommer att bli en allt viktigare

näring i landet. Dessutom måste alla hushåll kunna

ha samma möjligheter att ta del av den service som

modern telefoni erbjuder.

För att Sveriges basnäringar skall kunna finnas

kvar och utvecklas krävs det att

telekommunikationerna i hela Sverige fungerar. Det

gamla NMT-nätet täcker hela landet. Telias tillstånd

för NMT 450 går ut 2007, varefter marknaden skall

svara för uppbyggnaden av telenätet. Kravet på

nuvarande GSM är att det måste täcka 80-90 % av

befolkningen och på 3 G att det ska täcka

tättbebyggda områden. Det innebär att efter år 2007

kommer stora delar av Sverige att inte ha

mobiltelefoni. Det gäller inte bara norra Sverige,

utan även stora, glest bebyggda delar i landets

södra delar.

Krafttag måste därför vidtas så att ett fungerande

mobilnät blir en rättighet för alla. Det är

angeläget att följa upp att gällande koncessioner om

täckning fullföljs. Att ha kvar och underhålla NMT-

nätet inom områden med få boende blir med all

säkerhet dyrt. Om inte avtalen med operatörerna ger

alla i landet likvärdiga kommunikationer måste detta

lösas med samhällsinsatser.

I motion 2004/05:T385 av Agneta Lundberg och Göran

Norlander (s) anförs att det i Sverige finns ett

modernt mobiltelefonnät som fungerar

tillfredsställande för många, men som är inriktat på

tätorter och de stora trafiklederna. Dessvärre

fungerar inte nätet lika bra i inlandet och

glesbygden, vilket är ett stort problem för

befolkningen i dessa områden, inte minst vid akuta

olyckor eller liknande när man måste kunna få snabb

kontakt. Ur ett trygghetsperspektiv är detta

förkastligt. En annan aspekt är att ett fungerande

mobiltelefonnät är en viktig förutsättning för att

man effektivt skall kunna utöva yrkesverksamhet.

Många av mobiltelefontillverkarna lockar med

förmånliga priser på telefoner med ett visst

abonnemang, och inte sällan saknar dessa abonnemang

täckning när man kommer utanför tätorten. Ur ett

regionalpolitiskt perspektiv är detta mycket

viktigt. Ett fungerande mobilnät måste komma hela

landet till del för att alla skall kunna ha samma

förutsättningar att använda mobiltelefonnätet.

I motion 2004/05:T391 av Lennart Klockare och Karin

Åström (s) anförs att i ett län som Norrbotten med

en yta som motsvarar en fjärdedel av landets yta

ställs extra höga krav på en bra mobiltäckningsgrad.

Det finns många personer och näringar som använder

sig av de norrbottniska vägarna, bl.a. för timmer-

och godstransporter men även för biltestverksamhet

och många andra verksamheter. Det finns stora

geografiska områden som har stora brister i

täckningen. Till exempel Malmbanan mellan Luleå och

Riksgränsen men även E 10 saknar täckning på stora

områden. Bristen på täckning gäller inte bara

Norrbotten utan stora delar av Norrland.

Med bakgrund av den stora bristen på täckning och

de framtida farhågorna om låg täckningsgrad via 3 G

är det angeläget att åtgärder vidtas som långsiktigt

säkerställer länets och glesbygdens framtida mobila

täckningsgrad. Det borde vara möjligt att via NMT

450-nätets infrastruktur klara glesbygdens framtida

3 G-kommunikation till en betydligt lägre kostnad än

med konventionell 3 G-utbyggnad, detta beroende på

att det behövs avsevärt färre basstationer om man

utnyttjar NMT 450-nätet.

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

anförs att redan när licenserna för att driva det

nya mobilnätet med UMTS (eller 3 G) delades ut

kritiserade Folkpartiet förfarandet. Regeringen har

valt vägen med statlig kontroll och

planeringspolitik när det gäller bredbandets

infrastruktur, när det gäller digital TV och när det

gäller det mesta av socialdemokratisk medie- och IT-

politik. Folkpartiet förordade i stället en s. k.

auktionsmodell, vilket för övrigt också förordades

av statens egen utredare i frågan.

När NMT-nätet inom kort kommer att fasas ut

aktualiseras frågan om en fungerande

mobiltelefonitäckning i de glesast befolkade delarna

av vårt land. Det kommer med stor sannolikhet att

visa sig vara för dyrt att ordna 3 G-täckning i

dessa områden. Den s.k. WCDMA-tekniken (Wideband

Code Division Multiple Acess) kan då vara ett

effektivt och billigt alternativ, vilket bör beaktas

i den fortsatta hanteringen av

mobiltelefoniutbyggnaden (yrkande 10).

I motion 2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) anförs

bl.a. att det är viktigt att alla i Sverige på den

avreglerade telemarknaden får tillgång till telefoni

till rimliga priser. Det har visat sig att

mobiltelefontäckningen är synnerligen dålig på många

håll i Sverige, kanske framför allt i Norrlands

inland men även på andra håll och också i samband

med tågresor. Från säkerhetssynpunkt är det

synnerligen allvarligt att mobiltelefonerna inte

fungerar tillfredsställande i olika delar av landet.

Det är också en konkurrensnackdel för företagare att

de inte kan lita på att de kan nås och nå andra med

mobiltelefonen. Det är vår förhoppning att åtgärder

vidtas för att förbättra täckningen (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat frågor om

mobiltelefontäckningen, senast hösten 2003 i samband

med budgetberedningen (bet. 2003/04:TU1). Utskottet

anförde då att även med en hög grad av

befolkningstäckning finns det betydande landområden

som riskerar att sakna en tillfredsställande

mobiltelefontäckning. Utskottet har i tidigare

sammanhang betonat vikten av att hela landet -

geografiskt sett - får tillgång till mobil

kommunikation, inte bara städer och tätorter.

Utskottet utgick också ifrån att

ersättningssystemet för NMT 450 skall finnas på

plats samtidigt som NMT-systemet mönstras ut. I det

sammanhanget ville utskottet betona vikten av att

konkurrensförutsättningarna mellan berörda

operatörer inte rubbades. Utskottet förutsatte att

regeringen noga skulle följa denna fråga.

Utskottet är alltjämt av denna uppfattning.

I fråga om utfasningen av NMT 450 har utskottet

erfarit att Post- och telestyrelsen (PTS) bjudit in

operatörer att ansöka om ett nationellt tillstånd

för digital mobiltelefoni i 450 MHz-bandet. Det nya

mobilsystemet skall uppfylla behoven av

mobiltelefoni i glesbygd och ersätta det analoga NMT

450 när det gäller taltjänster. Ett digitalt system

ger också goda förutsättningar för datatjänster.

Målet är att få lika bra täckning som med dagens

NMT, men med modern teknik.

GSM, UMTS (3 G) och det nya 450-tillståndet kommer

att komplettera varandra i fråga om täckning av

Sverige. GSM kommer att finnas kvar under en

överskådlig tid framöver, och operatörerna gör på

marknadsmässiga grunder fortfarande förtätningar i

näten. 3 G kommer i huvudsak att finnas där

människor har sina stadigvarande bostäder medan 450-

tillståndet kommer i huvudsak att täcka glesbygd,

vilket bl.a. kan komma glesbygdsnäringar till godo.

Nya tekniska möjligheter har också visat sig kunna

medge överföring i höga hastigheter så att

bredbandiga datatjänster kommer att kunna användas i

glesbygd på ett sätt som inte är möjligt i dag. PTS

har satt som krav att 80 % av landytan i varje

enskilt län skall täckas fr.o.m. den 1 juli 2007. På

detta sätt undviks risken att vissa län helt skulle

sakna täckning.

Ansökningar och anbud har inlämnats till PTS under

februari månad 2005. Den slutna auktionen är nyligen

avslutad, och Nordisk Mobiltelefon A/S har lämnat in

det högsta budet, 86 miljoner kronor. Bolaget har

därför rangordnats högst vid anbudsöppningen som

genomfördes den 17 februari 2005. Bolaget tilldelas

tillståndet efter betalning av auktionsbeloppet.

Detta skall ske senast två veckor efter

anbudsöppningen.

När det gäller 3 G-täckningen har Post- och

telestyrelsen (PTS) i januari 2005 gjort en

sammanställning av täckningen. Av sammanställningen

framgår att totalt täcker Telia och Tele 2, som har

ett 3 G-tillstånd tillsammans, 86 % av den

befolkningstäckning på 8 860 000 personer, som de

lovade när de fick tillståndet. Detta är en

förbättring av täckningen med 12 % sedan den 31

december 2003, då hela näten enligt operatörernas

löften egentligen skulle ha varit klara. Vodafone

täcker i dag 84 % av den utlovade

befolkningstäckningen på 8 860 000 personer, vilket

även Hi3G gör. För Vodafone innebär detta en

förbättring av täckningen med 18 % och för Hi3G en

förbättring med 16,5 % sedan den 31 december 2003.

Trots förbättrad täckning har 3 G-operatörerna

enligt PTS inte uppfyllt sina löften om att täcka

8 860 000 personer av Sveriges befolkning. PTS har

arbetat fram en modell som kan användas i arbetet

med att utforma förelägganden vid vite. Modellen har

varit ute på samråd t.o.m. den 24 februari 2005.

Utskottet vill också erinra om att regeringen den

17 februari 2005 tillsatte en utredning som skall

undersöka behovet av ändrade regler för bl.a.

masttilldelning i nät för elektroniska

kommunikationer. Enligt regeringen ligger det i

allmänhetens intresse att utbyggnaden av olika

radiobaserade nät sker så effektivt som möjligt för

samhället. Det är därför viktigt att befintlig och

nytillkommande infrastruktur samutnyttjas i största

möjliga utsträckning utan att snedvrida

konkurrensen. Utredaren har möjlighet att utarbeta

lagförslag om man kommer fram till att det behövs.

Som utskottet ser det har de frågor om

mobiltelefontäckningen som tas upp i motionerna

uppmärksammats av regeringen och PTS. Utskottet

utgår ifrån att ett lämpligt ersättningssystem finns

på plats samtidigt som det nuvarande analoga

mobiltelefonsystemet NMT mönstras ut, likaså att PTS

verkar för att 3 G-operatörerna tar sitt fulla

ansvar att täcka den utlovade andelen av Sveriges

befolkning.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna

2004/05:T265 (s), 2004/05:T268 (m), 2004/05:T285

(kd), 2004/05:T356 (s), 2004/05:T385 (s),

2004/05:T391 (s), 2004/05:T466 (fp) yrkande 10 och

2004/05:N254 (fp) yrkande 10.

IT-lagstiftning

Utskottets förslag i korthet

Informations- och kunskapssektorn blir

alltmer globaliserad. Utskottet anser att det

därför är viktigt att lagstiftningen på IT-

området utformas med beaktande av europeiskt

och internationellt regelverk. Utskottet

förutsätter att de frågeställningar som lyfts

fram i motionen om ett harmoniserat regelverk

uppmärksammas inom ramen för den aviserade

avstämningen av gällande ordning när det

gäller elektroniska kommunikationer.

Motionsförslaget avstyrks därmed. Jämför

reservation 10 (m).

Motionsförslag

I motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anförs att det är angeläget att den svenska

rättsordningen respekteras och att nya regler på IT-

området integreras i existerande lagstiftning.

Den snabba tekniska utvecklingen gör också att

speciallagstiftning på IT-området riskerar att

snabbt bli obsolet. Nationell lagstiftning är ofta

opraktisk på IT-området, och det är viktigt att

skapa europeiska och internationella regler.

Nationella lagar som inte visar tydlig nytta bör

därför avskaffas. Lagen om elektroniska

anslagstavlor är ett tydligt exempel på en lag som

borde upphävas, och de regler som finns däri som kan

behövas framdeles bör integreras i den växande

mängden andra IT-lagar. Moderata samlingspartiet tar

också upp frågan om överregleringen på IT-området

inom EU. I många av de europeiska direktiv som

införs på IT-området finns utrymme för skillnader i

lagstiftning mellan medlemsländerna. Det är viktigt

att implementera direktiven på ett sätt som låter

marknaden hitta en egen balans och inte införa

krångligare eller mer restriktiv lagstiftning än

direktiven kräver (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de

främsta målen för att uppnå målen för sektorn

elektronisk kommunikation skall vara att skapa

förutsättningar för en effektiv konkurrens utan

snedvridningar och begränsningar samt att främja en

internationell harmonisering.

Med anledning av frågor som tas upp i motionen

vill utskottet uppmärksamma ett meddelande från

kommissionen KOM (2004) 759, som redovisar

utvecklingen på IT-marknaden och tar upp olösta

regleringsfrågor.

Slutsatsen i meddelandet är att Europa befinner

sig i ett kritiskt skede när det gäller utvecklingen

mot en ny och dynamisk ekonomi som drivs på av

konvergensen mellan olika tekniska lösningar och

innovationen av tjänster. Marknaderna för e-

kommunikationer visar visserligen tecken på

återhämtning, men det krävs ytterligare

ansträngningar om fördelarna för den utvidgade

europeiska ekonomin skall öka.

En viktig förutsättning för detta är ett

fullständigt och korrekt genomförande av regelverket

för e-kommunikationer och en effektiv tillämpning av

EU:s konkurrensregler. Potentialen i fråga om

konkurrens, innovation och investeringar kommer bara

att förverkligas fullt ut, om medlemsstaterna

högprioriterar genomförande och fullständigt

verkställande av de EU-principer som redan har

bestämts.

Utskottet instämmer i denna slutsats och vill

samtidigt erinra om lagen (2003:389) om elektronisk

kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003.

En bärande tanke bakom detta regelverk, som är ett

genomförande av EG-rättsakter i svensk lagstiftning,

är att konkurrensfrämjande särlagstiftning endast

skall användas om behov föreligger. Utskottet ser

därför positivt på att regeringen avser att nära

följa tillämpningen av det nya regelverket och dess

effekter. En avstämning och analys av hur den nya

ordningen har fungerat kommer, enligt regeringen,

att ske andra halvåret 2005.

Utskottet anser, i likhet med vad som framförs i

motionen, att lagstiftningen på IT-området utformas

med beaktande av europeiskt och internationellt

regelverk. Utskottet förutsätter därför att de

frågeställningar som lyfts fram i motionen

uppmärksammas och utgår ifrån att den aviserade

avstämningen kommer att föreslå åtgärder om gällande

ordning för elektroniska kommunikationer behöver

omprövas. Motion 2003/04:N248 (m) yrkande 14

avstyrks därmed.

Det europeiska informationssamhället

efter år 2005

Utskottets förslag i korthet

I behandlingen av det europeiska

informationssamhället efter år 2005 lyfter utskottet

fram betydelsen av tillgänglighet och delaktighet,

tillit och IT-säkerhet, IT och offentliga tjänster,

IT och företagen samt tillväxt och forskning.

Utskottet pekar också på de årliga parlamentariska

konferenserna inom EU, där bl.a. IT-tekniken kan

användas i det politiska uppdraget för att bl.a.

minska klyftan mellan väljare och vald.

I det följande lämnas en sammanfattning av

kommissionens meddelande KOM (2004) 757, slutlig,

från den 19 november 2004 till rådet,

Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala

kommittén samt Regionkommittén om viktiga frågor för

det europeiska informationssamhället efter år 2005.

Även den svenska ståndpunkten i denna fråga, som

redovisades den 12 januari 2005 i Regeringskansliets

faktapromemoria (2004/05:FPM36) Det europeiska

informationssamhället efter år 2005, sammanfattas

avslutningsvis.

Kommissionsdokument

Bakgrund

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars år 2000

tog Europeiska unionens stats- och regeringschefer

initiativ till en strategi som skall förbereda EU

inför det nya århundradets utmaningar. Denna har

kommit att kallas Lissabonstrategin. De mål som

sattes upp i Lissabon var högre tillväxt, fler och

bättre arbetstillfällen och ökad social integrering.

Informations- och kommunikationstekniken angavs som

ett av de viktigaste medlen för att uppnå dessa mål.

Den centrala betydelsen av ett informationssamhälle

för alla bekräftades bl.a. vid Europeiska rådets

vårmöte år 2004.

Detta föranledde Europeiska kommissionen att ta

initiativ till eEurope, för att på politisk väg

driva på utvecklingen av informationssamhället.

Detta initiativ har i stort sett varit

framgångsrikt. Det kom vid rätt tidpunkt och

omfattade rätt frågor och fungerade på så sätt som

en katalysator för debatten om informationssamhället

både inom och utanför EU. Den nuvarande

handlingsplanen för eEurope löper till slutet av år

2005, och den nyligen gjorda halvtidsöversynen

bekräftade att de viktigaste målen kommer att vara

giltiga fram till dess.

Mot bakgrund av detta anser kommissionen att det

nu är dags att inventera framgångarna, granska vilka

frågor som kommer att vara viktiga framöver och

fastställa en politik för dessa frågor. Syftet med

detta meddelande är att inleda en bred debatt om

EU:s strategi för informationssamhället efter år

2005. Meddelandet ger en bild av de viktigaste

områden där en informations- och

kommunikationspolitik på EU-nivå kan ge effekter.

Frågor för informationssamhällets politik efter

år 2005

Med utgångspunkt i senare tids erfarenheter från

EU:s politik för informationssamhället har

kommissionen fastställt ett antal frågor som den

anser vara viktiga för utvecklingen av en samstämmig

och framåtblickande EU-politik för

informationssamhället efter år 2005.

I det följande redovisas sammanfattningsvis de

åtta frågor som kommissionen tar upp.

Innehåll och tjänster

Audiovisuellt innehåll och multimedieinnehåll

fungerar som drivkrafter för den nya teknikens

framgångar i allmänhet och för bredband i synnerhet.

Därför är det viktigt att Europeiska unionen intar

en aktiv hållning och stöder leverantörer av

innehåll och främjar nya innovativa tjänster.

Utvecklingen av nya tjänster och nytt innehåll

bromsas av flera olika hinder.

En del hinder rör regelverket, som osäkerheten om

hur reglerna för finansiella tjänster skall

tillämpas på mobila betalningar samt utvecklingen av

godtagbara system som tillåter laglig användning av

innehåll i enlighet med immaterialrätten. Andra

hinder är kopplade till marknaden, t.ex. svårigheten

att etablera system, interoperabilitetsproblem,

dålig användarvänlighet och tillgång samt

situationer där nya tjänster konkurrerar med

befintliga.

Det finns också hinder som rör

dominansförhållanden på marknaden. Tillväxten på

marknaden för nya tjänster och nytt innehåll kommer

att avgöras av kapaciteten att hitta fungerande

lösningar på alla dessa problem, som rör både

offentlig och privat sektor.

eIntegrering och medborgarskap

Politiken för eIntegrering syftar till att garantera

alla lika tillgång till IT-tjänster till rimligt

pris. Ny och komplicerad teknik är förbunden med

risken att vissa samhällssektorer inte kommer att

kunna hantera den. Därför måste frågan om

eIntegrering tacklas på både nationell, regional och

lokal nivå.

Digital kompetens förutsätter att man ser till att

medborgarna har de färdigheter som är nödvändiga för

att helt kunna utnyttja informations- och

kommunikationstekniken på ett effektivt sätt.

Strategierna för eIntegrering bör garantera den

digitala kompetensen för alla samhällsmedborgare.

Dessa strategier bör säkerställa att tekniken är

lätt att använda och att innehåll och tjänster

tillhandahålls på ett sätt som förebygger nya

digitala kunskapsklyftor.

Den ökande kulturella mångfalden - även på

regional nivå - gör det också nödvändigt att

överbrygga nya digitala klyftor.

Offentliga tjänster

IT-användningen inom området Offentliga tjänster

syftar till att förbättra tjänsternas kvalitet,

stärka demokratin och öka insynen. Ett intensivt

politiskt arbete pågår i dag för att reformera den

offentliga sektorn och på så sätt uppnå ökad

effektivitet. En drivkraft för detta är behovet av

att hantera stora samhällsförändringar (som en

åldrande befolkning och invandringen) och samtidigt

hålla de offentliga utgifterna under kontroll

(särskilt inom hälso- och sjukvård och socialtjänst)

och förbättra den allmänna kvaliteten.

Det finns flera stora problem inom detta område.

För det första är IT-investeringarna otillräckliga.

Såsom anges nedan måste sådana investeringar

kombineras med omorganisationer som ofta är svåra

att genomföra.

Några andra exempel är den bristande

interoperabiliteten för många av tjänsterna, de

stora skillnaderna i förvaltningsrätt och praxis

mellan olika länder samt identitetshanteringen och

de tillgängliga nätens ibland bristande

tillförlitlighet. Förbättringar inom detta område är

särskilt viktiga för små och medelstora företag,

eftersom dessa drabbas av administrativa bördor i

oproportionerlig grad. Företagen, särskilt

småföretagen, måste kunna göra så mycket som möjligt

via Internet. Därför måste det vara möjligt att

inkomma med dokument med auktoriserade elektroniska

signaturer. Slutligen är de offentliga tjänsternas

gränsöverskridande natur fortfarande en prioriterad

fråga. Företagsregistrering och en enda kontaktpunkt

för frågor som rör medborgarnas rörlighet är ett par

viktiga exempel på önskvärda Europatäckande

tjänster.

Kompetens och arbete

Analysen av IT-användningens effekter visar att de

bästa resultaten kan uppnås om man både

omorganiserar processer och investerar i IT-

kompetens. Därför är det nödvändigt att stärka IT-

delen av alla inlärnings- och utbildningsprocesser

för att visa hur arbetsprocesserna påverkas, och

rutinerna måste ändras så att användarna kan dra

full nytta av möjligheterna. Man måste också se till

att alla medborgare får tillgång till IT-kompetens.

Detta är förmodligen den allra största politiska

utmaningen.

Europas sysselsättningsproblem speglas i

diskussionen om produktivitetsklyftan mellan Förenta

staterna och Europa. Det viktigaste är att man i

arbetslivet använder informations- och

kommunikationstekniken på sätt som ökar

effektiviteten, förbättrar kvaliteten i arbetet och

skapar bättre arbetstillfällen. Ett led i

Lissabonstrategin är att öka deltagandet i

arbetslivet. IT kan bidra till detta mål genom att

göra arbetstillfällen mer tillgängliga för t.ex.

deltidsarbetare och distansarbetare och eventuellt

möjliggöra en senareläggning av pensionen.

Samtidigt måste Europeiska unionen svara på det

globala konkurrenstrycket genom att klargöra vilka

de strategiska konsekvenserna blir av internationell

utläggning av verksamhet och genom en fokusering på

att uppnå rätt global ställning i framtiden. En

förutsättning för detta är att det finns en bas av

intensiv forsknings- och utvecklingsverksamhet och

god tillgång till välutbildad arbetskraft som klarar

att använda den senaste informations- och

kommunikationstekniken. Detta måste kompletteras med

forskning inriktad på att utveckla tjänster och

tillämpningar med denna inriktning och på införandet

av ändamålsenliga tekniska lösningar.

Informations- och kommunikationstekniken som

central näringslivs-sektor

IT-branschen är en viktig ekonomisk sektor, som

omfattar marknaderna för både informationsteknik,

elektronisk kommunikation och audiovisuell teknik.

Inom EU vet man sedan länge att det är en central

sektor vars utveckling måste uppmuntras. På senare

tid har den otroliga tillväxten på andra marknader,

i synnerhet i Asien och Latinamerika, lett till att

produktion, forskning och standardiseringsverksamhet

förskjutits mot dessa regioner.

Därför finns det ett trängande behov av att göra

Europa mer lockande för investeringar och att skapa

högkvalitativa arbetstillfällen. En central fråga

för EU:s näringslivspolitik är att skapa en

konkurrensfrämjande miljö som är så entydig och

enkel som möjligt.

Under år 2005 kommer kommissionen att analysera

sektorns konkurrenskraft och föreslå lämpliga

åtgärder. IT-forskningen är mycket viktig, och FoU-

verksamheten är avgörande för informations- och

kommunikationsteknikens bidrag till

produktivitetsökningen. Kommissionen har redan lagt

fram riktlinjer för Europeiska unionens framtida

politik för stöd till sådana forskningsinsatser.

Interoperabilitet

I takt med att tillgången till IT-baserade

tillämpningar ökar blir behovet av att göra dem

kompatibla allt större, t.ex. genom konvergens

mellan fasta och trådlösa nät samt mellan

telekommunikation och audiovisuell teknik. Inter-

operabiliteten omfattar många olika aspekter. För

nätoperatörer handlar det om att kunna koppla samman

nät, för leverantörer av innehåll och tjänster

handlar det om att kunna leverera en tjänst via

varje lämplig plattform, och för konsumenterna

handlar det om möjligheten att köpa en enda apparat

och använda den för att nå tjänster och ladda ned

innehåll från olika källor.

I allmänhet är det aktörerna på marknaden som

utarbetar och fattar beslut om interoperabilitet och

standarder. Det arbete som de europeiska

standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI

bedriver inom ramen för eEurope 2002 och 2005 väntas

fortsätta med de nya prioriteringarna. Samtidigt

måste medlemsstaterna noga följa utvecklingen inom

detta område. Under vissa omständigheter kan de

finna det nödvändigt att stödja aktörerna i deras

sökande efter gemensamma lösningar. Inom en del

områden, som är av särskilt stor betydelse för den

offentliga politiken, kan det vara nödvändigt att

föreskriva användningen av öppna standarder.

Tillit och tillförlitlighet

Internetanvändningen börjar bli en del av

medborgarnas vardagsliv. En förutsättning för dess

spridning är att den visar sig förtjäna vår tillit.

Säkerhet, skydd av personlig integritet, skydd av

äganderätt och de allmänna styrelseformerna för

sektorn har en avgörande betydelse om medborgarnas

tillit till informationssamhället skall kunna byggas

upp. Detta är särskilt viktigt när det gäller

konsumenternas oro för hot mot den personliga

integriteten, otillbörliga eller olagliga

affärsmetoder och icke begärd kommunikation samt när

det gäller olagligt eller skadligt material och

skyddet av minderåriga. Många ansträngningar görs

för att upprätta tilliten till Internet, t.ex.

insatser för att göra Internet säkrare för barn,

system för riskhantering och förebyggande av

incidenter samt åtgärder mot skräppost. En annan

dimension rör systemens och nätens tillförlitlighet.

Det moderna livets infrastrukturer, t.ex. inom bank-

och finansväsen, hälso- och sjukvård, energi och

transport och andra sektorer bygger i hög grad på IT

och har ett stort ömsesidigt beroende. Därmed kan

fel få långtgående konsekvenser.

Företagens användning av informations- och

kommunikationsteknik

En av förutsättningarna för att man skall lyckas öka

den europeiska konkurrenskraften är att företagen

använder IT på ett effektivt sätt. Frågan är dock

fortfarande hur man bäst skall kunna sprida och

införa nya affärsmodeller som bygger på

informations- och kommunikationsteknikens

möjligheter, särskilt till Europas miljontals små

och medelstora företag. Det faktum att IT-

investeringarna i Europa ligger på en lägre nivå och

sker i en långsammare takt är en tydlig

makroindikator på att Europa inte investerar lika

mycket i produktivitetshöjande IT som Förenta

staterna. Dessutom påverkas de europeiska resultaten

av den stora andelen små och medelstora företag, som

fortfarande sackar efter de större företagen, både

när det gäller utbyggnad av IT-infrastruktur och IT-

användningens sofistikeringsgrad.

Slutsats

I meddelandet förespråkas en utökad användning av

informations- och kommunikationsteknik och fortsatt

utrymme åt IT-relaterade frågor i politiken.

Samtidigt beskrivs några av de centrala politiska

utmaningar som EU står inför när unionen ser

tillbaka på de senaste fem åren av

Lissabonstrategin. Vi måste bygga vidare på det

omfattande arbete som redan gjorts inom ramen för

EU:s politik för informationssamhället. Det är

nödvändigt att på ett tydligt sätt förklara de

enorma positiva effekterna av informations- och

kommunikationstekniken och, mer allmänt, av

informationssamhället, för att motverka rädslan för

ny teknik och överbrygga den växande digitala

klyftan. På det ekonomiska planet är det centrala

att se till att informations- och

kommunikationstekniken börjar användas mer allmänt

samt att undersöka hur investeringar i denna teknik

kan göras säkrare och effektivare och hur man kan

bygga vidare på de erfarenheter som gjorts så att

fler får del av teknikens fördelar.

Meddelandet är avsett att inleda en diskussion om

den nya vision för informationssamhället som skall

antas i början av år 2006. Kommissionen kommer att

samråda med berörda parter, t.ex. den rådgivande

gruppen för eEurope, under det kommande året och

sedan lägga fram en ny politisk dagordning.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att delta

aktivt i utarbetandet av denna nya politik för

informationssamhället för de kommande åren och att

ge sin reaktion på de frågor som tagits upp i

dokumentet.

Faktapromemoria

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar och stöder det nu startade arbetet

med att ta fram en ny framtida IT-politik för EU.

Meddelandet lyfter fram viktiga områden, men

diskussionen om hur den framtida IT-politiken bör se

ut har just startat, och Sverige kommer att delta i

denna process. Detta innebär att någon slutlig

ståndpunkt ännu inte kan redovisas.

Frågor som Sverige lyft fram hittills är att det

bör undersökas hur möjligheter kan skapas för de

grupper som i dag på olika sätt står utanför

informationssamhället och för att minska den

digitala klyftan. Vidare är det av vikt att IT

används som ett effektivt verktyg inom alla företag.

Insatser kan behövas särskilt när det gäller små och

medelstora företag. Ökad prioritering och

kraftsamling av forskningsresurserna krävs för att

Europa ska bli världsledande både forskningsmässigt

och industriellt inom IT-området.

Ytterligare ett område som lyfts fram är den

offentliga sektorns viktiga roll som

föregångare, användare och tillhandahållare av

e-tjänster. IT-användningen inom den offentliga

sektorn har stor potential, t.ex. inom e-hälsa

och utvecklingen av nationellt och

internationellt kompatibla elektroniska

patientjournaler. Det är också nödvändigt med

en väl utbyggd IT-infrastruktur för överföring

av elektronisk kommunikation och en hög

informationssäkerhet för ett framgångsrikt

arbete inom området. Vidare är en effektiv

konkurrens inom sektorn för elektronisk

kommunikation ett viktigt medel för att uppnå

målet effektiva och säkra elektroniska

kommunikationer för enskilda och myndigheter.

Medlemsstaternas ståndpunkter

Den 9 december 2004 antog telerådet en resolution om

informationstekniken i ett framtidsperspektiv.

Resolutionen anger bl.a. att det finns ett tydligt

behov av att se över IT-strategier både på europeisk

och nationell nivå och, där det behövs, förbättra

dem för att åstadkomma bättre genomslag och

spridning av IT i samhället som helhet. Vidare

framhålls viktiga områden för det fortsatta arbetet

med att ta fram en IT-strategi för EU efter 2005. De

områden som tas upp som relevanta för en omfattande

och heltäckande IT-politik är en utomordentlig IT-

sektor och innovativa företag, IT för medborgare och

kompetens, IT för offentliga tjänster, innehåll och

utveckling av produkter och tjänster, utveckling av

nät samt tillit och säkerhet.

I den fortsatta processen samlar kommissionen in

information från medlemsstaterna och olika aktörer.

Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet är föremål för en offentlig konsultation

genom kommissionens försorg till mitten av januari

2005.

Fortsatt behandling av ärendet

Som tidigare nämnts har en process och diskussion

startats om en ny strategi för informationssamhället

som skall antas i början av år 2006. Kommissionen

samlar på olika sätt in underlag genom samråd med

berörda parter, t.ex. den rådgivande gruppen för e-

Europa och olika aktörer. Kommissionen uppmanar

medlemsstaterna att delta aktivt i utarbetandet av

den nya politiken för informationssamhället för de

kommande åren och räknar med att presentera sitt

meddelande för den nya IT-strategin under våren

2005. Förslaget planeras i så fall att diskuteras

och slutföras under hösten 2005, under

Storbritanniens ordförandeskap.

IT-politiken ingår som en del i arbetet med att

uppnå målen i Lissabonstrategin, dvs. att före år

2010 göra Europa till den mest konkurrenskraftiga

och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin med ökad

sysselsättning och social sammanhållning.

Utskottets ställningstagande

Bakgrund

Vid Europeiska rådet i Lissabon i mars år 2000 tog

Europeiska unionens stats- och regeringschefer

initiativ till en strategi som skall förbereda EU

inför det nya århundradets utmaningar. Denna har

kommit att kallas Lissabonstrategin. De mål som

sattes upp i Lissabon var högre tillväxt, fler och

bättre arbetstillfällen och ökad social integrering.

Informationstekniken angavs som ett av de viktigaste

medlen för att uppnå dessa mål. Den centrala

betydelsen av ett informationssamhälle för alla

bekräftades bl.a. vid Europeiska rådets vårmöte år

2004.

Kommissionen har nu inlett en diskussion om en ny

vision för informationssamhället som skall antas i

början av år 2006. Kommissionen uppmanar

medlemsstaterna att delta aktivt i utarbetandet av

denna nya politik för informationssamhället för de

kommande åren och att ge sin reaktion på de frågor

som tagits upp i kommissionsdokumentet (2004) 757 om

viktiga frågor för det europeiska

informationssamhället efter år 2005.

Regeringen har sammanställt en faktapromemoria om

detta meddelande. Vidare har kommissionen gått ut

med en enkät till medlemsländerna för att få in

synpunkter i detta ärende. Ett svar på denna enkät

har lämnats från Sverige.

Med anledning av den pågående diskussionen vill

utskottet fästa uppmärksamhet på ett antal frågor,

som redovisas nedan.

Tillgänglighet och delaktighet

Tillgänglighet och delaktighet i

informationssamhället är avgörande för att göra

Europa till ett informationssamhälle för alla i

enlighet med vad som bekräftades vid Europeiska

rådets vårmöte år 2004. Det gäller såväl

tillgängligheten till säkra kommunikationer med hög

överföringshastighet som strategier för att

överbrygga digitala kunskapsklyftor.

IT-politikens inriktning, som är att främja

tillväxt, sysselsättning, regional utveckling,

demokrati och rättvisa, livskvalitet, jämställdhet

och mångfald, effektiv offentlig förvaltning samt

ett hållbart samhälle, måste - för att verkligen bli

ett informationssamhälle för alla - beakta de

grupper som riskerar att permanent hamna utanför

informationssamhället.

Utskottet kan konstatera att i en nyligen

sammanställd rapport från EU-kommissionen redovisas

att kvinnor och äldre tar sig allt snabbare över den

digitala klyftan. Utvecklingen förväntas också

fortsätta på samma sätt under de närmaste åren. Men

rapporten konstaterar också att lågutbildade och

dåligt betalda EU-medborgare riskerar att hamna

alltmer på efterkälken. För dem växer de digitala

skillnaderna. Rapporten är en uppföljning från år

2001.

Rapporten pekar visserligen glädjande nog på

minskande digitala klyftor, men tyvärr också på att

klyftan ökar för vissa grupper i samhället.

Tillit och IT-säkerhet

I fråga om tillit och IT-säkerhet är frågor som

integritet och robusthet centrala begrepp. Det är

därför positivt att informationssäkerhetsarbetet

inom EU fått en framskjuten plats genom förordningen

om inrättandet av Enisa, dvs. den europeiska nät-

och informationssäkerhetsbyrån. Byrån, som

inrättades den 14 mars 2004, skall bli ett expert-

och kompetenscentrum för informationssäkerhets-

frågor. I förordningen återspeglas flera viktiga

frågor som bl.a. Sverige har fört fram. Det gäller

t.ex. att byrån skall ha en bred syn på informa-

tionssäkerhet.

Internetanvändning har börjat bli en del av

medborgarnas vardagsliv. En förutsättning för dess

spridning är att den visar sig förtjäna vår tillit,

där bl.a. säkerhet, skydd av personlig integritet

och ett balanserat skydd av äganderätt kan vara av

avgörande betydelse för medborgarnas tillit till

informationssamhället.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta

fram betydelsen av att skydda barns integritet när

de använder Internet. Det är viktigt att frågan om

barns och ungas mediekonsumtion och situation i det

nya medielandskapet uppmärksammas. Utskottet ser

därför positivt på att ett stort europeiskt projekt

för säkrare användning av Internet bland barn och

ungdomar har startat.

IT och offentliga tjänster

När det gäller IT-användning och offentliga tjänster

är begreppet 24-timmarsmyndigheten centralt. Det

står för en myndighet som är brukarorienterad, som

arbetar öppet och effektivt med offentlig service

och är tillgänglig för medborgare och företag när de

efterfrågar den.

IT-användningen inom offentlig förvaltning

förbättrar tjänsternas kvalitet, stärker demokratin

och ökar insynen. Mycket av förvaltningens uppgifter

har under den senaste tioårsperioden omformats till

tjänster, vilket underlättar självservicetjänster på

Internet. I denna utveckling är det naturligt att

IT-kommunikationerna blir ett dagligt verktyg för

alla medborgare och företag. Utskottet ser denna

utveckling som positiv, men vill samtidigt framhålla

att det är angeläget att detta verktyg inte helt

ersätter de mänskliga kontakterna utan i stället på

ett lämpligt och effektivt sätt kompletterar dessa.

IT och företagen

I inriktningen av IT-politiken är det viktigt att

skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens

utan snedvridningar och begränsningar samt att

främja internationell harmonisering. I EU:s

näringspolitik är det därför viktigt att skapa en

konkurrensfrämjande miljö som är så entydig och

enkel som möjlig.

En av förutsättningarna för att man skall lyckas

öka den europeiska konkurrenskraften är att

företagen använder IT på ett effektivt sätt. Frågan

är dock fortfarande hur man bäst skall kunna sprida

och införa nya affärsmodeller som bygger på

informationsteknikens möjligheter, särskilt till

Europas miljontals små och medelstora företag.

Alltjämt pekar utvecklingen på att en stor andel av

dessa företag blir efter de större företagen, både

när det gäller utbyggnad av infrastruktur och IT-

användningens alla kvalificerade möjligheter.

Det bör i sammanhanget också uppmärksammas att det

ofta är de små och medelstora företagen som i IT-

förvaltningen av offentliga tjänster drabbas av

administrativa bördor i oproportionerlig grad.

Enligt utskottets mening är det viktigt att de små

och medelstora företagen i det europeiska

informationssamhället uppmärksammas, så att det inte

utvecklas en digital företagsklyfta där de små och

medelstora företagen riskerar att hamna på

efterkälken i den snabba utvecklingen på området.

Tillväxt och forskning

IT-politikens inriktning är ju att bl.a. främja

tillväxten. Det är därför viktigt att de

tillväxteffekter som IT medför säkras. En statlig

innovationsstrategi, där IT-investeringar och IT-

satsningar, som bidrar till att skapa ett gynnsamt

klimat för kunskapsbaserat nyföretagande, är därför

viktig att prioritera. Det är dock viktigt att komma

ihåg att utgångspunkten för IT-politiken är att det

i första hand är marknaden som skall vara drivande.

Den offentliga sektorns roll är i huvudsak att vara

reglerare, avancerad upphandlare och ett gott

föredöme. Offentliga medel kan komma i fråga om det

finns ett samhällsintresse av att gripa in, vilket

t.ex. varit fallet när det gäller IT-

infrastrukturutbyggna-den i lands- och glesbygd.

IT-branschen är en viktig ekonomisk sektor. Inom

EU vet man sedan länge att det är en central sektor

vars utveckling måste uppmuntras. Den höga

tillväxten på senare år i Asien och Latinamerika har

lett till att bl.a. produktion och forskning

förskjutits mot dessa regioner. Det är därför

viktigt att göra Europa mer lockande för

investeringar och skapa högkvalitativa

arbetstillfällen.

Enligt utskottet är IT-forskningen mycket viktig

för informationsteknikens bidrag till

produktivitetsökningen. Det är därför positivt att

kommissionen redan lagt fram riktlinjer för EU:s

framtida politik för stöd till sådana

forskningsinsatser.

Parlamentariska konferenser

Utskottet har tidigare framhållit att IT och

elektroniska kommunikationer har stor betydelse för

samhällsutvecklingen. De påverkar vår

produktionsförmåga och våra levnadsmönster liksom

förutsättningarna för att utveckla vår demokrati.

Utskottet har därför välkomnat att de nationella

parlamenten inom EU årligen arrangerar en konferens

om IT och elektroniska kommunikationer, där frågor

behandlas om hur denna teknik kan användas i det

politiska uppdraget, t.ex. hur man minskar klyftan

mellan väljare och vald eller hur man använder IT

för att fånga in olika opinionsyttringar.

Konferenserna är också viktiga för att generellt

stärka de nationella parlamentens roll i EU-arbetet.

Den sjunde konferensen anordnades av Sveriges

riksdag i oktober 2004 i samarbete med European

Parliament Research Initiative, EPRI,

(www.epri.org), och den åttonde konferensen kommer

att anordnas av det ungerska parlamentet. En

gemensam slutsats från den sjunde konferensen är att

vid nästa konferens lägga fokus på IT-behovet i

parlamentarikernas dagliga arbete. Inför nästa

konferens har därför arbetsgrupper med deltagare

från de olika parlamenten bildats som studerar dessa

frågor.

IT-politisk proposition

Regeringen har aviserat en IT-politisk proposition i

juli 2005. Utskottet utgår ifrån att diskussionen

därför fortsätter och att de centrala frågorna för

utvecklingen mot ett informationssamhälle för alla

kommer att bli ordentligt genomlysta. Som en

utgångspunkt i den fortsatta diskussionen kan de

frågor som utskottet ovan pekat på vara.

Övrigt

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamhet på

en viktig och aktuell fråga som rör patentbarhet för

datorrelaterade uppfinningar inom EU. Den 7 mars

2005 antog rådet en gemensam ståndpunkt om ett

utkast till ett direktiv om fastställande av regler

för datorrelaterade uppfinningars patentbarhet, det

s.k. mjukvarupatentet. Rådets gemensamma ståndpunkt

kommer nu att överlämnas till Europaparlamentet för

en andra behandling. Utskottet är väl medvetet om

frågans komplexitet, liksom de olika uppfattningar

som kommit till uttryck under ärendets beredning

inom EU.

Utskottet utgår ifrån att frågan om det s.k.

mjukvarupatentet inom EU får en tillfredsställande

lösning. Utskottet förutsätter att kommande

förhandlingsresultat blir en lösning där de olika

meningarna som råder i ärendet noga har övervägts.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. IT-politiska utgångspunkter, punkt 1 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis och

avslår motionerna

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

20 och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att fokus bör sättas

på användningen av IT trots att det finns problem

med den fysiska infrastrukturen. På denna punkt har

regeringen fullständigt misslyckats. Ofta hör vi

regeringsföreträdare hävda att Sverige skulle vara

världsledande på IT-området. Så är långt ifrån

fallet. En studie från World Internet Institute

visar att Sverige visserligen ligger i topp vad

gäller tillgången till Internet, men faktiskt sämst

till när det gäller användningen. Mer än hälften

använder Internet högst två timmar i veckan och 20 %

använder det inte alls.

Trots detta förefaller regeringens fokus

fortfarande vara på att öka tillgängligheten. När

strukturen för regeringens kommande IT-arbete

presenterades låg tyngdpunkten till mycket stor del

fortfarande på just tillgänglighetsfrågan. Många

länder ligger långt före Sverige vad gäller att

kommersiellt utnyttja informationsteknikens

fördelar. USA, Australien och Irland är några av

dem. Det krävs krafttag för att Sveriges positioner

inte ytterligare skall försvagas. Detta bör ges

regeringen till känna.

2. IT-politiska utgångspunkter, punkt 1 (fp)

av Erling Bager (fp) och Christer Winbäck (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkande 2 och

avslår motionerna

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

20 och

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna anser att grunden till den

svenska välfärden skapades av driftiga entreprenörer

som kring förra sekelskiftet byggde upp svensk

industri. En avreglering som tog bort hinder och en

omfattande satsning på utbyggd infrastruktur,

framför allt järnvägar, gav förutsättningarna. IT-

utvecklingen ger oss åter liknande möjligheter. Vi

har en del av de institutionella förutsättningarna

med en högt utbildad befolkning, en god

infrastruktur för digitalt informationsutbyte och

många etablerade teknikföretag. Men företagsamhet

måste kombineras med en klok näringspolitik för att

ge maximal effekt.

Informationstekniken är ur näringspolitisk

synvinkel främst ett medel för företag och individer

att bedriva handel och informationsutbyte enkelt och

effektivt. Men IT är också en viktig teknisk bransch

där Sverige med stort kunnande är med och driver den

tekniska utvecklingen framåt. Från tillväxtsynpunkt

är bägge delarna viktiga förutsättningar. Detta bör

ges regeringen till känna.

3. IT-politiska utgångspunkter, punkt 1 (kd)

av Johnny Gylling (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

20 och

avslår motionerna

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har under flera år efterlyst en

tydligare ledning från regeringen för att samordna

och påskynda bättre IT-tjänster från myndigheter

till medborgarna. Den s.k. 24-timmarsmyndigheten är

en god tanke, men regeringen har misslyckats med att

förverkliga den. Regeringen har försummat

informationsteknikens möjligheter för att stärka

demokratin. Inte heller har tillräcklig kraft lagts

på att minska den digitala klyftan då många lämnas

utanför IT-samhället. Kristdemokraterna har tidigare

föreslagit att regeringen skall inrätta en IT-

samordnare enligt den engelska modellen "e-envoy".

Riksrevisionen har i rapporten Vem styr den

elektroniska förvaltningen? från juni 2004 granskat

regeringens och myndigheternas arbete med att införa

elektronisk förvaltning. Rapportens slutsats är att

regeringens styrning av myndigheternas arbete med

att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig

och att bättre förutsättningar behövs för

myndigheternas utveckling av e-tjänster.

Riksrevisionen bedömer också att riksdagen fått

mycket begränsad information från regeringen

beträffande den faktiska utvecklingen av e-

förvaltningen. Kristdemokraterna ser fortfarande ett

stort behov av förbättrad samordning och föreslår

att regeringen inrättar en nationell IT-samordnare.

Detta bör ges regeringen till känna.

4. Digital infrastruktur och

bredbandsutbyggnad, punkt 2 (c)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)

yrkandena 1-3,

2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c)

yrkande 2 och

2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan

Andersson (c) yrkande 2 samt

avslår motionerna

2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkande

10,

2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

yrkande 3,

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp)

yrkande 9 och

2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att det är viktigt att formulera

klara och tydliga riktlinjer för den digitala

infrastrukturen. Den statliga politiken för digital

infrastruktur bör utgå från följande tre tydliga

kriterier,

1 att trygga konkurrensen på tjänste- och

operatörssidorna, som är den mer dynamiska delen av

IT-sektorn, genom ett nät öppet på lika villkor för

alla operatörer,

2

3 att garantera likvärdiga förbindelser i

hela landet samt

4

5 att ge förutsättningarna för en

långsiktig planering som gör att nätet blir skalbart

i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.

6

Regeringens IT-politik präglas av en låg

ambitionsnivå vad avser att ge förutsättningar för

en snabb utbyggnad av bredbandsförbindelser i hela

landet. Att binda samman landets olika kommuncentrum

skapar inte den drivkraft som en digital

allemansrätt gör. Centerpartiet anser också att det

nu är nödvändigt att regeringen släpper på prestigen

och erkänner att deras pågående program för

utbyggnad av bredband inte är tillräckligt.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

en strategi för att garantera ett finmaskigt

bredbandsnät, i huvudsak bestående av optisk fiber,

till "nära hemmet".

Utbyggnaden av detta nät bör ske i ett statligt

bolag som uppbär avgifter från de operatörer som

tillhandahåller själva transporttjänsten -

transmissionen. Det tål att påpekas att det på nätet

skall råda fri konkurrens mellan operatörerna för

att på så sätt stimulera framväxten av tjänster.

En jämlik struktur på det digitala området är

avgörande för att vi skall få en god utveckling i

hela landet. Ett utbyggt bredbandsnät i hela landet

är viktigt för tillväxten av olika näringar. Detta

bör ges regeringen till känna.

5. Konkurrensfrågor och bredbandsutbyggnad,

punkt 3 (m, fp, kd)

Av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström

(m), Björn Hamilton (m), Erling Bager (fp),

Christer Winbäck (fp) och Johnny Gylling (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 1,

2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1

och 2,

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)

yrkande 23 delvis samt

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att det har kommit oroväckande

signaler från flera håll i landet som visar på det

orimliga i att kommunerna får statsbidrag för att

bygga infrastruktur och därmed ta upp konkurrensen

med privata nätbolag. Det svenska telenätet

avreglerades år 1996, och ett par år senare påbörjas

på det här sättet ett nytt orimligt offentligt

monopolbyggande i form av kommunala stadsnät.

Resultatet av regeringens statsbidrag för

bredbandsutbyggnaden håller inte oväntat på att bli

ett kommunalt bredbandsmonopol.

Regeringens satsning har således lett till att

skattebetalarna finansierat utbyggnaden av

parallella nät i stället för nya nät till

glesbefolkade områden och därmed möjligen försenat

denna utbyggnad. I många fall har alltså stadsnäten

byggts upp som konkurrenter till privata nät. Detta

står i rak motsats till infrastrukturminister Ulrica

Messings uttalanden om att bredbandsstöden inte

skall snedvrida konkurrensen och att pengarna skall

användas på ett kostnadseffektivt sätt. Det är en

mycket olycklig utveckling där man kan ifrågasätta

användandet av skattemedel.

Vi vill också framhålla att ett antal kommunala

stadsnätsbolag valt att inte nöja sig med att enbart

vara nätägare. Man har på eget initiativ tagit ett

steg längre upp i värdekedjan och vill nu även

erbjuda tjänsteinnehåll. Det står i strid med de

villkor som riksdagen satt upp för att man skall få

del av statsbidragen.

Vad som ovan anförts bör ges regeringen till

känna.

6. IT-säkerhet m.m., punkt 5 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 17

och

avslår motionerna

2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

yrkandena 1 och 3,

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkandena

2 och 8,

2004/05:T299 av Johan Löfstrand (s) och

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkandena 4 och 5, 22-25.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet vill framhålla att

företagens kanske största problem just nu är bristen

på säkerhet på Internet. De ökande virusattackerna,

datorintrång och rena olyckshändelser innebär

betydande ekonomiska avbräck för många av företagen.

Här krävs agerande både inom EU och

internationellt för att öka säkerheten på Internet.

IT-brottsligheten består i dag av ett stort antal

olika fenomen. Alltifrån spam som "brusar ned" våra

brevlådor till rena bedrägerier och olaga

dataintrång. Här behövs oftast inga nya lagar utan i

stället mer resurser och kunskap om hur man bekämpar

denna typ av brottslighet i dag. Detta bör ges

regeringen till känna.

7. Internet, punkt 6 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20

och

avslår motionerna

2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp) och

2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v, kd, c,

mp).

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att en central fråga

är att låta Internet fortsätta att växa på ett sätt

som uppmuntrar innovation, entreprenörskap och

nyskapande. Ett slående exempel på politisk

klåfingrighet är det utredningsförslag som föreslår

att Post- och telestyrelsen skall överta

administrationen av .se-domänerna, som i dag sköts

genom självreglering av Stiftelsen för

Internetinfrastruktur (II-stiftelsen), via Network

Information Centre Sweden AB (NIC-SE). Statens roll

bör minimeras, och statliga ingripanden bör endast

införas om det är särskilt påkallat och tydliga

effekter kan garanteras. Detta bör ges regeringen

till känna.

I övrigt överensstämmer vårt ställningstagande med

vad utskottet anfört.

8. Öppna och fria programvaror, punkt 8 (v, c,

mp)

Av Karin Thorborg (v), Sven Bergström (c) och

Claes Roxbergh (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp).

Ställningstagande

Öppen programvara är ett datorprogram eller

operativsystem där källkoden finns fritt

tillgänglig. Källkoden är den logik som bygger upp

ett program och som behövs för att kunna göra

förändringar. Öppna programvaror är ofta gratis och

finns att hämta från Internet. Utvecklingen sker av

både ideella krafter och kommersiella företag som

IBM och Sun. Det finns olika licensavtal för öppna

programvaror. Det vanligaste är att vem som helst

får lov att använda källkoden som önskas men att

produkter som utgått från den inte får lov att

säljas vidare som sluten programvara.

Ett annat vanligt licensavtal tillåter att

källkoden används hur som helst utan begränsningar.

Det gör att det finns öppen källkod i alla stora

operativsystem i dag, inklusive Microsofts och

Apples. Öppna programvaror har länge funnits som en

naturlig del av Internet, och en majoritet av alla

webbservrar kör i dag med något av de öppna

operativsystemen. Statskontoret har i en förstudie

om öppen programvara tittat på vilka positiva och

negativa effekter ett införande av öppen programvara

skulle kunna ha inom den offentliga förvaltningen i

Sverige.

Vi anser att regeringen bör följa upp

Statskontorets slutsatser genom att tillsätta en

utredning i enlighet med vad som efterfrågas i

motionen. Detta bör ges regeringen till känna.

9. Konkurrensfrågor inom teleområdet, punkt 10

(m, fp, kd, c)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström

(m), Björn Hamilton (m), Erling Bager (fp),

Christer Winbäck (fp), Johnny Gylling (kd) och

Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

16 och

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

18 och

avslår motion

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)

yrkandena 11 och 12.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att den avreglerade

telefonimarknaden har betytt oerhört mycket för

Sveriges utveckling de senaste tio åren. Alla parter

på telemarknaden har tjänat på

konkurrensutsättningen och etableringen av flera

mobiltelefonioperatörer i Sverige.

Många teleoperatörer har gett sig in på marknaden

för fastnätstelefoni och konkurrerar med Telia

Sonera, som äger och kontrollerar i princip alla

accessnät. Tyvärr innebär detta ensidiga ägande att

konkurrensen är bristfällig. Sedan januari 2001

gäller EU-förordningen om lika tillträde till

accessnätet, men i och med höga avgifter för

operatörer som vill ha tillträde till nätet finns

risken att konkurrensen inte fungerar på

tillfredsställande sätt. Post- och telestyrelsen

(PTS) har till uppgift att bevaka denna typ av

frågor. Den kritik som vi tidigare framfört

kvarstår, då det fortfarande finns klagomål från

övriga operatörer om att det är både dyrt och svårt

att få tillgång till accessnätet. Även det faktum

att många kunder som bytt teleoperatör tvingas ha

två fakturor gör att konkurrensen inte fungerar

tillfredsställande. Regeringen måste uppmärksamma

dessa problem och ge PTS de verktyg som behövs för

att ingripa. Detta bör ges regeringen till känna.

10. IT-lagstiftning, punkt 12 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 14.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet vill framhålla att det är

angeläget att den svenska rättsordningen respekteras

och att nya regler på IT-området integreras i

existerande lagstiftning.

Den snabba tekniska utvecklingen gör också att

speciallagstiftning på IT-området riskerar att

snabbt bli obsolet. Nationell lagstiftning är ofta

opraktisk på IT-området, och det är viktigt att

skapa europeiska och internationella regler.

Nationella lagar som inte visar tydlig nytta bör

därför avskaffas. Lagen om elektroniska

anslagstavlor är ett tydligt exempel på en lag som

borde upphävas, och de regler som finns däri som kan

behövas framdeles bör inte-greras i den växande

mängden andra IT-lagar. Enligt vår mening bör vidare

överregleringen på IT-området inom EU uppmärksammas.

I många av de europeiska direktiv som införs på IT-

området finns utrymme för skillnader i lagstiftning

mellan medlemsländerna. Det är viktigt att

implementera direktiven på ett sätt som låter

marknaden hitta en egen balans och inte införa

krångligare eller mer restriktiv lagstiftning än

direktiven kräver. Detta bör ges regeringen till

känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. IT-säkerhet m.m., punkt 5 (fp)

av Erling Bager (fp) och Christer Winbäck (fp).

I samband med riksdagens hantering av

propositionen om Samhällets säkerhet och

beredskap (prop. 2001/02:158) hävdade

Folkpartiet liberalerna vikten av ett

fungerande samarbete mellan den blivande

incidenthanteringsfunktionen och motsvarande

privata, då näringslivet ofta är måltavla

för denna typ av intrång. Den centrala

funktionen för bearbetning av statistik för

incidenter skulle ha kunnat läggas hos t.ex.

Näringslivets säkerhetsdelegation, för att

tillgodose näringslivets legitima krav på

sekretess. En alltför myndighetsorienterad

organisation riskerar att bli uppfattad att

inte kunna ge tillräckliga garantier om

sekretess för att näringslivet skall kunna

delta fullt ut. Det nu inrättade Sveriges

IT-incidentcentrum (Sitic) vid Post- och

telestyrelsen har genom en ändring i

sekretesslagen givits möjlighet att

sekretessbelägga rapporter. Det är angeläget

att en utvärdering sker så att denna

utformning också erhåller den trovärdighet

som förutsätts för näringslivets medverkan i

största möjliga utsträckning.

2. Mobiltelefontäckning, punkt 11 (fp)

av Erling Bager (fp) och Christer Winbäck (fp).

Folkparitet liberalerna vill framhålla att redan när

licenserna för att driva det nya mobilnätet med UMTS

(eller 3 G) delades ut kritiserade vi förfarandet.

Regeringen har valt vägen med statlig kontroll och

planeringspolitik när det gäller bredbandets

infrastruktur, när det gäller digital TV och när det

gäller det mesta av socialdemokratisk medie- och IT-

politik. Folkpartiet förordade i stället en s.k.

auktionsmodell, vilket för övrigt också förordades

av statens egen utredare i frågan.

Det har visat sig att mobiltelefontäckningen är

synnerligen dålig på många håll i Sverige, kanske

framför allt i Norrlands inland men även på andra

håll och också i samband med tågresor. Ur

säkerhetssynpunkt är det synnerligen allvarligt att

mobiltelefonerna inte fungerar tillfredsställande.

När NMT-nätet inom kort kommer att fasas ut

aktualiseras frågan om en fungerande

mobiltelefonitäckning i de glesast befolkade delarna

av vårt land. Det kommer med stor sannolikhet att

visa sig vara för dyrt att ordna 3 G-täckning i

dessa områden. Den s.k. WCDMA-tekniken (Wideband

Code Division Multiple Access) kan då vara ett

effektivt och billigt alternativ, vilket bör beaktas

i den fortsatta hanteringen av

mobiltelefonutbyggnaden. Detta är dock inte ett

alternativ som skall användas i stället för 3 G-

täckning, där leverantörerna inte klarat av att

uppfylla villkoren, utan ett komplement där avtalad

3 G-täckning inte finns.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:T284 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av insatser för att

minska klassklyftorna inom IT-området.

2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att webbadresser alltid

skall kompletteras med postadress och/eller

telefonnummer.

2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v, kd, c, mp):

Riksdagen begär att regeringen överväger inrättandet

av ett Internetråd eller motsvarande i syfte att

skydda barns integritet, intressen och hälsa från

skadlig inverkan och utnyttjande via Internet.

2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en utredning kring

öppna programvaror i offentlig förvaltning.

2003/04:T459 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om forskning om Web Services.

2003/04:T464 av Kerstin Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om insatser för att öka IT-

kunnandet bland äldre.

2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett

förslag till regelverk för elektroniska

kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betalspärr

införs som säkerhetsåtgärd i likhet med systemet i

Danmark.

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen antar de

riktlinjer för IT-politiken som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en strategi för att garantera ett

finmaskigt bredbandsnät i huvudsak bestående av

optisk fiber till "nära hemmet".

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bilda ett

statligt nätbolag som garanterar ett finmaskigt

bredbandsnät till "nära hemmet".

2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hela landet

snarast måste få tillgång till teleförbindelser

som klarar att överföra stora datamängder med hög

hastighet.

2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skärpt tillsyn av

konkurrensen på fast telefoni.

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sammanhållen

syn på utnyttjande av och villkor för privata och

offentliga aktörers stomnätsförbindelser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förutsättningar

för den elektroniska handeln vad gäller bl.a.

behovet av lagstiftning som främjar digitala

signaturer och kryptering.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansvar för

utveckling och förvaltning av nationella

standarder för informationshantering.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens roll som

föregångare i frågor om IT-säkerhet genom en

tydlig säkerhetspolicy.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om äldres problem med

tillgänglighet till Internet.

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att undvika

specifik IT-lagstiftning och överreglering på IT-

området (avsnitt 5.5.1 och 5.5.2).

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förbättrad IT-säkerhet och

brottsbekämpning i enlighet vad som anförs i

motionen (avsnitt 5.5.5).

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om självreglering

och Internet (avsnitt 5.5.8).

2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av IT-

satsningar i glesbygden.

2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbyggt

bredbandsnät i Småland och Öland.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:T265 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utredning av hur tillgången

på mobil telefoni skall tillgodoses också utanför de

områden där människor är folkbokförda.

2004/05:T268 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tillgång till mobil-

trådlös-kommunikation i hela Sverige.

2004/05:T285 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

Riksdagen beslutar att det analoga mobiltelenätet,

NMT, inte släcks ned innan ett nytt digitalt

mobilnät med samma geografiska täckning som det

nuvarande NMT-nätet har byggts upp.

2004/05:T299 av Johan Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ett nationellt

kompetenscentrum för informationssäkerhet bör

etableras i Linköping.

2004/05:T356 av Karl Gustav Abramsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mobiltelefoni.

2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Scanova (genom

PTS) får ett tydligt ansvar att samordna

intresseanmälningar från olika operatörer som vill

bygga ut ADSL.

2004/05:T385 av Agneta Lundberg och Göran Norlander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kommunikationsmöjligheter

med mobiltelefon från inlandet och glesbygden.

2004/05:T391 av Lennart Klockare och Karin Åström

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om 3 G i glesbygden via NMT

450-nätets infrastruktur.

2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tydliggöra att

kommunerna ej skall bygga konkurrerande stadsnät

där alternativ redan finns.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tydliggöra sin

hållning till att IT-politiken ej syftar till att

kommuner skall ta steg upp i stadsnätens

värdekedja och erbjuda tjänsteinnehåll.

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skärpt tillsyn av

konkurrensen på fast telefoni.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av en

nationell IT-samordnare.

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om digital

infrastruktur.

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

stärka IT-tillgängligheten för invandrare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT och tillväxt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förutsättningar

för den elektroniska handeln vad gäller bl.a.

behovet av lagstiftning som främjar digitala

signaturer och kryptering.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att främja

användning av kryptering hos myndigheter.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sammanhållen

syn på utnyttjande av och villkor för privata och

offentliga aktörers stomnätsförbindelser.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansvaret för

bredbandsutbyggnaden.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna till

fungerande mobiltelefonitäckning i de glesast

befolkade delarna av vårt land.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Konkurrensverket

som övervakare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konkurrens inom

mobiltelefonin.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT för äldre.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT för

funktionshindrade.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens roll som

föregångare i frågor om IT-säkerhet genom en

tydlig säkerhetspolicy.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT-säkerhet och

skydd mot informationsoperationer.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om näringslivets krav

på sekretess vid rapportering om IT-incidenter.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att söka en

internationell reglering av spam, mejlbombning

m.m.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stimulera

forskning och kompetensutveckling.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om IT-kommunikationer.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om telefoni och mobiltelefontäckning.

2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av IT-satsningar i glesbygden.