Bet. 2004/05:UBU1

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU1

Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2005 samt 197

motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på

samtliga punkter. I anslutning till motioner om att

högskoleutbildningen skall vara avgiftsfri för

svenska studenter föreslår utskottet ett uttalande

av riksdagen om att frågan om lagreglering av

avgiftsfriheten för svenska studenter skall ingå i

direktiven till den utredning om avgiftsfrågan som

förbereds i Regeringskansliet. I övrigt avstyrker

utskottet samtliga motionsyrkanden.

Oppositionspartiernas respektive budgetalternativ

redovisas i särskilda yttranden. I bilaga 3

återfinns en översikt av regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag för år

2005 inom utgiftsområdet. I övrigt finns 40

reservationer från ett eller flera partier till

förmån för yrkanden på andra punkter än anslagen för

2005.

Utskottets förslag

Ett statsbidrag införs för personalförstärkningar i

förskolan. För 2005 anslås 1 miljard kronor till

detta. Satsningen på personalförstärkningar i skola

och fritidshem - de s.k. Wärnerssonpengarna -

fortsätter. Satsningen på utbildning av vuxna liksom

kvalificerad yrkesutbildning fortsätter i samma

omfattning som föregående år.

I skollagen görs en ändring vad gäller

omfattningen av det individuella programmet på

gymnasiet. Ändringen innebär att utbildningen från

den 1 juli 2006 skall bedrivas i en omfattning som

motsvarar heltid. Vidare ändras skollagen så att

ersättningen till en fristående skola, när en elev

där läser ett program som elevens hemkommun inte

anordnar, skall utgå med det belopp som har

föreskrivits av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämt. Därtill föreslås att lagen

(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns

skolgång skall fortsätta att gälla.

Åtta universitet och högskolor återfår en del av

de resurser som tillfälligt drogs bort från dem 2002

när de hade svårigheter att rekrytera studenter. Nya

medel anslås till Göteborgs universitet för att ta

över hantverksskolan Da Capo och till Danshögskolan

för att anordna utbildning i nycirkus. Stockholms

universitet tillförs medel för isocyanatforskningen

i Hässleholm. Kungl. Tekniska högskolan får medel

för att ta över Byggdoks bibliotek. Mitthögskolan

blir universitet och tillförs 10 miljoner kronor för

forskning och forskarutbildning. Högskolan på

Gotland får medel för forskning med inriktning mot

handel och kultur i Östersjöområdet. Regeringen får

bemyndigande att godkänna avtal mellan staten och

två landsting om samarbete om grundutbildning av

tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av

tandvården.

Centrala studiestödsnämnden tillförs 128 miljoner

kronor som skall fördelas till de högskolor som

anordnar de s.k. kombinationsutbildningarna.

Myndigheten erhåller också 1 miljon kronor för

systemutveckling och administration av sådana

utbildningar.

Under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för

forskningsändamål finns 100 miljoner kronor för

forskning. Regeringen avser att göra den närmare

fördelningen av dessa medel i den aviserade

forskningspropositionen.

Oppositionspartiernas alternativ

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet står fast vid

sina respektive förslag till utgiftsram.

Moderaternas utgiftsram är högre än regeringens,

medan övriga partiers är lägre.

Moderaterna anser, i likhet med Centerpartiet, att

ett fristående nationellt kvalitetsinstitut skall

byggas upp. För detta ändamål reserverar Moderaterna

150 miljoner kronor. Enligt Moderaterna bör

Specialpedagogiska institutet integreras i

Skolverket och därför föreslår partiet drygt 270

miljoner kronor till Skolverket utöver regeringens

förslag. Den nya Myndigheten för skolutveckling bör

avvecklas, något som även Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet instämmer i.

Moderaterna vill säkerställa kvaliteten och

tillgängligheten i specialskolan och föreslår drygt

116 miljoner kronor mer än regeringen till

Specialskolemyndigheten. Ytterligare medel föreslås

till produktion av läromedel för elever med

funktionshinder. Ett nytt anslag, Barnskola,

föreslås om 1 miljard kronor. De vill avveckla de

nuvarande anslagen för statligt stöd för utbildning

av vuxna och bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning. I stället föreslår de ett nytt

anslag för vuxnas utbildning om drygt 3,5 miljarder

kronor. Dit vill de även överföra medel anvisade för

folkhögskolan under utgiftsområde 17. Bidragen till

organisationer för uppsökande verksamhet bör enligt

Moderaterna avvecklas helt.

På högskoleområdet vill Moderaterna tillföra

grundutbildningsanslaget drygt 146 miljoner kronor

och anslagen till forskning och forskarutbildning

drygt 621 miljoner kronor mer än regeringen.

Grundutbildningsanslagen skall fördelas mellan

lärosäten med utgångspunkt i studenternas val.

Anslaget 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.

tillförs 180 miljoner kronor i Moderaternas

budgetalternativ. De anser att myndigheten inte

skall få disponera avgifter på det sätt som

regeringen medger eftersom tekniken innebär att man

kringgår budgetramen. Deras förslag innebär därför i

praktiken en lägre driftram för myndigheten. Vidare

reducerar de anslagsramen under 25:85

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m. med 6 787 000 kr.

Folkpartiet anser att en nationell skolinspektion

skall införas. Till detta ändamål anvisar

Folkpartiet 200 miljoner kronor. Anslaget till

Skolverket bör minskas med 200 miljoner kronor. I

likhet med övriga borgerliga partier anser

Folkpartiet att Myndigheten för skolutveckling bör

avvecklas. De bidrag som i dag betalas ut till

personalförstärkningar i skola och fritidshem

respektive förskola skall enligt Folkpartiet endast

kunna gå till bidrag för anställning av behöriga

lärare, fritidspedagoger och förskollärare.

Folkpartiet anvisar 200 miljoner kronor till

kvalitetssatsningar i förskolan. Partiet vill minska

bidraget till vissa organisationer för uppsökande

verksamhet från 50 till 10 miljoner kronor.

På högskoleområdet vill Folkpartiet minska

utbyggnadstakten i grundutbildningen med ca 3 000

platser för att frigöra resurser till

kvalitetsförstärkningar. Partiet föreslår ett anslag

på 70 miljoner kronor till kompletterande utbildning

för utländska akademiker. Fakultetsanslagen föreslås

öka med 600 miljoner kronor.

Folkpartiet vill anvisa drygt 30 miljoner kronor

mindre till anslaget 25:78 Högskoleverket än vad

regeringen föreslagit. Besparingen avser helt det

till verket knutna rådet för högre utbildning.

Under Vetenskapsrådets anslag skall enligt

Folkpartiet den utbildningsvetenskapliga forskningen

inte ha en egen anslagspost, utan få medel från de

övriga ämnesråden.

Kristdemokraterna anser, i likhet med övriga

borgerliga partier, att Myndigheten för

skolutveckling bör läggas ned. Extra resurser läggs

därför på Skolverket för att det skall kunna stärka

sin tillsyns- och kvalitetsgranskningsverksamhet.

Partiet avsätter dessutom 15 miljoner kronor under

en treårsperiod för att stärka arbetet vid de fasta

skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Bidraget

till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

föreslås avskaffas helt.

Kristdemokraterna vill tillföra högskolan 40

miljoner kronor för att öka antalet disputerade

lärare. De vill att lärosätena skall få sälja

utbildning till studenter från länder utanför EES-

området och föreslår ett anslag i budgeten för sådan

utbildning.

Kristdemokraterna föreslår en allmän besparing på

Högskoleverket på 4,9 miljoner kronor. Vidare vill

de avskaffa anslaget 25:83 Myndigheten för Sveriges

näruniversitet eftersom de anser att lärosätena

själva bör driva Nätuniversitets verksamhet med

bistånd av Högskoleverket. De vill också avskaffa

anslaget 25:85 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Kristdemokraterna vill minska anslaget 26:11

Särskilda utgifter för forskningsändamål med 9

miljoner kronor.

Centerpartiet anser, i likhet med Moderaterna och

Folkpartiet, att ett nationellt kvalitetsinstitut

skall inrättas. För ett sådant institut avsätts 200

miljoner kronor, samtidigt som anslaget till

Skolverket föreslås minska med 70 miljoner kronor.

Även Centerpartiet anser, liksom Moderaterna,

Folkpartiet och Kristdemokraterna, att Myndigheten

för skolutveckling bör avvecklas. Enligt

Centerpartiet bör de specialdestinerade medlen för

Maxtaxa i barnomsorgen, Statligt stöd för utbildning

av vuxna liksom Personalförstärkningar i skola och

fritidshem överföras direkt till kommunerna via det

generella statsbidraget. Bidragen till vissa

organisationer för uppsökande verksamhet bör

avskaffas helt. Centerpartiet vill stärka

kompetensen samt öka insatserna mot läs- och

skrivsvårigheter m.m. och avsätter 400 miljoner

kronor för detta ändamål. Därtill vill Centerpartiet

satsa 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag

på den kvalificerade yrkesutbildningen.

På högskolans område vill Centerpartiet öka

anslagen till forskning och forskarutbildning vid

samtliga universitet och högskolor som har

vetenskapsområde, och anslagen till forskning vid

övriga statliga högskolor. Sammanlagt vill

Centerpartiet tillföra drygt 400 miljoner kronor.

Partiet vill minska anslaget 25:75 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m. med 67

miljoner kronor.

Innehållsförteckning

Sammanfattning.....................................

1

Innehållsförteckning...............................

5

Utskottets förslag till riksdagsbeslut............

10

Utskottets överväganden...........................

20

1 Inledning 20

U t b i l d n i n g s p o l i t i k 21

2 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 21

Inledning 21

Resultat 21

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

21

Ändringar i skollagen 26

Förlängd försöksverksamhet med ökat

föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång

26

Anslag för 2005 27

25:1 Statens skolverk 27

25:2 Myndigheten för skolutveckling 28

25:3 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg.................................

30

25:4 Specialpedagogiska institutet 31

25:5 Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med funktionshinder

31

25:6 Specialskolemyndigheten 32

25:7 Särskilda insatser på skolområdet 33

25:8 Sameskolstyrelsen 33

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 34

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i

förskola...................................

35

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i

skola och fritidshem.......................

36

25:12 Bidrag till viss verksamhet

motsvarande grundskola och gymnasieskola

37

25:13 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet...................................

38

25:14 Nationellt centrum för flexibelt

lärande....................................

38

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildning............................

39

25:16 Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet

40

25:17 Statligt stöd för utbildning av

vuxna......................................

41

25:18 Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning............................

42

25:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning............................

42

25:20 Valideringsdelegationen 43

25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar

44

Oppositionspartiernas förslag till nya

anslag.....................................

45

Nationell skolpeng 46

Nationellt kvalitetsinstitut 47

Översyn av myndigheter under

Utbildningsdepartementet...................

48

Skolor för multihandikappade barn 49

Uppdrag till vissa myndigheter 50

Särskilda satsningar i skolan 52

Användning av bidraget till

personalförstärkningar.....................

53

Behovet av KY 53

Övriga frågor 54

3 Högskoleverksamhet 54

Resultat 54

Anslag till universitet och högskolor m.m.

för 2005...................................

58

Nytt avtal mellan staten och vissa

landsting om samarbete om odontologisk

utbildning och forskning m.m.

64

Svenska institutets stipendier 65

Framtida ökning av anslagen till

grundutbildning............................

66

Framtida ökning av forskningsanslagen 66

Frågan om avgifter i högskoleutbildningen

68

Dimensionering av vissa lärarutbildningar

69

Utbyggnad av läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna................

71

Fler fristående högskolor 72

Principer för fördelning av resurser och

studieplatser..............................

73

Resurstilldelningssystem för forskning och

forskarutbildning..........................

75

Kostnadsansvaret vid utbildning utanför

högskoleorterna............................

76

Nya utbildningar 77

Förstärkning av vissa lärosäten och vissa

regioner...................................

78

Övriga frågor 84

4 Vissa centrala myndigheter m.m. 84

Inledning 84

Resultat 85

Anslag 25:78 Högskoleverket 87

Anslag 25:79 Verket för högskoleservice 88

Anslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden

m.m........................................

88

Anslag 25:81 Överklagandenämnden för

studiestöd.................................

90

Anslag 25:82 Internationella

programkontoret för utbildningsområdet

90

Anslag 25:83 Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet.............................

91

Anslag 25:84 Kostnader för Sveriges

medlemskap i Unesco m.m.

92

Anslag 25:85 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

92

Inrättandet av ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre

utbildningen m.m.

93

Konkurrensutsättning av Centrala

studiestödsnämnden m.m.....................

94

Införande av s.k. omvänd straffavgift för

Centrala studiestödsnämnden

95

F o r s k n i n g s p o l i t i k 95

5 Nationella och internationella

forskningsresurser m.m.......................

95

Inledning 95

Resultat 96

Anslag m.m. 98

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation......................

98

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning 100

26:3 Rymdforskning 101

26:4 Institutet för rymdfysik 102

26:5 Kungl. biblioteket 102

26:6 Polarforskningssekretariatet 103

26:9 Centrala etikprövningsnämnden 104

26:10 Regionala etikprövningsnämnder 105

26:11 Särskilda utgifter för

forskningsändamål.........................

105

Organisationen för finansiering av

medicinsk forskning.......................

106

Organisationen för finansiering av

utbildningsvetenskaplig forskning

107

Vissa forskningsområden 108

6 Anslagen inom utgiftsområde 16 111

Reservationer....................................

112

1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m 112

2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp 113

3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) -

m, fp, c....................................

113

4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)

- kd........................................

114

5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)

- v.........................................

115

6. Riksgymnasium för synskadade med

multifunktionella handikapp (punkt 6) - m,

fp, kd, c

115

7. Återinrättande av statliga specialskolor

för multihandikappade (punkt 7) - m, fp,

kd, c

116

8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp

116

9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp 117

10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd

117

11. Uppdrag till Myndigheten för

skolutveckling (punkt 9) - v, mp............

118

12. Tilläggsdirektiv till

Valideringsdelegationen (punkt 10) - fp.....

118

13. Extraresurser till skolor i krisområden

(punkt 11) - fp.............................

119

14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12)

- c.........................................

119

15. Användning av bidragen till

personalförstärkningar (punkt 13) - fp

120

16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp,

c...........................................

120

17. Framtida ökning av anslagen till

grundutbildning (punkt 17) - fp

121

18. Framtida ökning av fakultetsanslagen

(punkt 18) - m, fp, kd......................

121

19. Framtida ökning av resurserna till

forskning (punkt 19) - fp...................

122

20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige

och övriga EES-området (punkt 21) - mp

122

21. Högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES-området (punkt 22) - m,

kd

123

22. Högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES-området (punkt 22,

motiveringen) - mp

123

23. Sättet för dimensionering av utbildningen

till lärarexamen (punkt 23) - kd

124

24. Utbyggnad av läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) -

kd

124

25. Fler fristående högskolor (punkt 26) - m,

fp, kd......................................

125

26. Fördelning av resurser och studieplatser

efter studenternas egna val (punkt 27) -

m, fp

125

27. Hänsyn till tillgången på bostäder när

grundutbildningsresurser fördelas (punkt

28) - kd

126

28. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - fp

127

29. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - kd

127

30. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - v

128

31. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - c

129

32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför

högskoleorterna (punkt 31) - kd

129

33. Utbildning för utländska akademiker

(punkt 32) - fp.............................

130

34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde

för vissa högskolor (punkt 34,

motiveringen) - m, fp, kd

131

35. Inrättandet av ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre

utbildningen m.m. (punkt 38) - fp

131

36. Konkurrensutsättning av Centrala

studiestödsnämnden (punkt 39) - fp

132

37. Införande av s.k. omvänd straffavgift för

Centrala studiestödsnämnden (punkt 41) -

fp

132

38. Organisationen för finansiering av

medicinsk forskning (punkt 42) - m

133

39. Organisationen för finansiering av

utbildningsvetenskaplig forskning (punkt

43) - kd

133

40. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m

134

Särskilda yttranden..............................

135

1. Avgifter i den svenska högskolan

(punkterna 21 och 22) - v...................

135

2. Otillfredsställande dimensionering av

lärarutbildningen (punkt 23) - m

135

3. Sättet för dimensionering av utbildningen

till lärarexamen (punkt 23) - fp

136

4. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - fp

136

5. Resurstilldelningssystemet för forskning

och forskarutbildning (punkt 30) - 1 v

137

6. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför

högskoleorterna (punkt 31) - v

137

7. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård

(punkt 33) - kd.............................

137

8. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård

(punkt 33) - v..............................

138

9. Deltagande i University of the Arctic

(punkt 36) - v..............................

138

10. Konkurrensutsättning av Centrala

studiestödsnämnden (punkt 39) - m

138

11. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m

138

12. Vissa forskningsområden (punkt 44) - mp

139

13. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret

2005 m.m. (punkt 45) - m

139

14. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret

2005 m.m. (punkt 45) - fp

141

15. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret

2005 m.m. (punkt 45) - kd

143

16. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret

2005 m.m. (punkt 45) - c

145

Bilagor

1. Förteckning över behandlade förslag...........

148

Propositionen 148

Motioner från allmänna motionstiden 2004 149

2. Regeringens lagförslag........................

167

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100).................................

167

Förslag till lag om fortsatt giltighet av

lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med

ökat föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång;

170

3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag

till anslag för år 2005

171

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Studiernas omfattning inom individuella

programmet på gymnasiet

Riksdagen antar regeringens förslag i

propositionen 2004/05:1, utg.omr. 16 till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen

att 9 kap. 8 a § skall träda i kraft den 1

februari 2005. Därmed bifaller riksdagen delvis

propositionen punkt 1.

2. Om försöksverksamhet med ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda

barns skolgång

Riksdagen antar regeringens förslag i

propositionen 2004/05:1, utg.omr. 16 till lag om

fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om

försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande

över utvecklingsstörda barns skolgång. Därmed

bifaller riksdagen propositionen punkt 2.

3. Nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 9,

2004/05:Ub291 yrkande 5,

2004/05:Ub322 yrkande 7 samt

2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

4. Nationellt kvalitetsinstitut

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub234,

2004/05:Ub258 yrkande 18,

2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,

2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt

2004/05:Ub477 yrkande 10.

Reservation 3 (m, fp, c)

5. Översyn av myndighetsstrukturen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub337,

2004/05:Ub471 yrkande 6 samt

2004/05:Ub473 yrkande 46.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (v)

6. Riksgymnasium för synskadade med

multifunktionella handikapp

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub275 yrkande 12.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

7. Återinrättande av statliga specialskolor för

multihandikappade

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 12,

2004/05:Ub291 yrkande 2 samt

2004/05:Ub479 yrkande 10.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8. Uppdrag till Skolverket

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,

2004/05:Ub239,

2004/05:Ub242 yrkande 17 samt

2004/05:Ub480 yrkande 35.

Reservation 8 (v, mp)

Reservation 9 (fp)

Reservation 10 (kd)

9. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 19.

Reservation 11 (v, mp)

10. Tilläggsdirektiv till

Valideringsdelegationen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub209 yrkande 1.

Reservation 12 (fp)

11. Extraresurser till skolor i krisområden

Riksdagen avslår motion

2004/05:Sf288 yrkande 21.

Reservation 13 (fp)

12. Stärka baskunskaperna i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 8.

Reservation 14 (c)

13. Användning av bidragen till

personalförstärkningar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.

Reservation 15 (fp)

14. Behovet av KY-utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 7,

2004/05:Ub381,

2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt

2004/05:N414 yrkande 2.

Reservation 16 (fp, c)

15. Fler vuxna i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:A350 yrkande 11.

16. Skolbesök i riksdagen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub235.

17. Framtida ökning av anslagen till

grundutbildning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub485 yrkande 1.

Reservation 17 (fp)

18. Framtida ökning av fakultetsanslagen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 19.

Reservation 18 (m, fp, kd)

19. Framtida ökning av resurserna till

forskning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub428 och

2004/05:N242 yrkande 4.

Reservation 19 (fp)

20. Forskningsresurser till de fria teologiska

högskolorna

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub405.

21. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige

och övriga EES-området

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om avgiftsfrihet för

studenter från Sverige och övriga EES-området.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub298,

2004/05:Ub342 och

2004/05:Ub473 yrkande 27.

Reservation 20 (mp)

22. Högskoleavgifter för studenter från länder

utanför EES-området

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 28,

2004/05:Ub473 yrkande 28 och

2004/05:So428 yrkande 2.

Reservation 21 (m, kd)

Reservation 22 (mp) - motiveringen

23. Sättet för dimensionering av utbildningen

till lärarexamen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub472 yrkande 14.

Reservation 23 (kd)

24. Utökad vidareutbildning i specialpedagogik

Riksdagen avslår motion

2004/05:So520 yrkande 2.

25. Utbyggnad av läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna

Riksdagen avslår motion

2004/05:So605 yrkande 12.

Reservation 24 (kd)

26. Fler fristående högskolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 12,

2004/05:Ub378 yrkande 16 och

2004/05:Ub473 yrkande 45.

Reservation 25 (m, fp, kd)

27. Fördelning av resurser och studieplatser

efter studenternas egna val

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,

2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,

2004/05:N254 yrkande 13 och

2004/05:N409 yrkande 29.

Reservation 26 (m, fp)

28. Hänsyn till tillgången på bostäder när

grundutbildningsresurser fördelas

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub441 yrkande 10,

2004/05:Ub489 och

2004/05:Bo304 yrkande 4.

Reservation 27 (kd)

29. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 2,

2004/05:Ub334,

2004/05:Ub357,

2004/05:Ub363,

2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,

2004/05:Ub452 och

2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och

48.

Reservation 28 (fp)

Reservation 29 (kd)

Reservation 30 (v)

Reservation 31 (c)

30. Resurstilldelningssystem för forskning och

forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub222 yrkande 3 och

2004/05:Ub478 yrkandena 1 och 2.

31. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför

högskoleorterna

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub251,

2004/05:Ub312,

2004/05:Ub396,

20024/05:Ub433 yrkande 2,

2004/05:Ub473 yrkande 26,

2004/05:Ub487 och

2004/05:N346 yrkande 2.

Reservation 32 (kd)

32. Utbildning för utländska akademiker

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub209 yrkande 2.

Reservation 33 (fp)

33. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub267 och

2004/05:Ub305.

34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde

för vissa högskolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub222 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub252 yrkande 1,

2004/05:Ub273,

2004/05:Ub280,

2004/05:Ub286 yrkande 3,

2004/05:Ub301,

2004/05:Ub449 yrkande 1,

2004/05:Ub453,

2004/05:T260 yrkande 4 och

2004/05:N409 yrkande 30.

Reservation 34 (m, fp, kd) - motiveringen

35. Förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten

och vissa regioner

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub214,

2004/05:Ub222 yrkandena 4-9,

2004/05:Ub288 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub308,

2004/05:Ub309,

2004/05:Ub320,

2004/05:Ub344,

2004/05:Ub356,

2004/05:Ub359,

2004/05:Ub369,

2004/05:Ub370,

2004/05:Ub374,

2004/05:Ub379,

2004/05:Ub382,

2004/05:Ub388,

2004/05:Ub394,

2004/05:Ub395,

2004/05:Ub410,

2004/05:Ub433 yrkande 1,

2004/05:Ub434,

2004/05:Ub439 yrkandena 1, 2 i denna del och 3-7,

2004/05:Ub449 yrkande 2,

2004/05:Ub450,

2004/05:Ub451 yrkandena 2-4,

2004/05:Ub482,

2004/05:Ub491,

2004/05:Ub505,

2004/05:T335 yrkande 8,

2004/05:N239 yrkande 4 och

2004/05:N401 yrkande 8.

36. Deltagande i University of the Arctic

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub366.

37. Jämställande av naturskolor med

teknikcentrum

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub384 yrkande 5.

38. Inrättandet av ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre utbildningen

m.m.

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.

Reservation 35 (fp)

39. Konkurrensutsättning av Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub218 och

2004/05:Ub321 yrkande 3.

Reservation 36 (fp)

40. Nedläggning av Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub290 yrkande 1.

41. Införande av s.k. omvänd straffavgift

för Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub321 yrkande 4.

Reservation 37 (fp)

42. Organisationen för finansiering av

medicinsk forskning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 17 och

2004/05:So596 yrkande 5.

Reservation 38 (m)

43. Organisationen för finansiering av

utbildningsvetenskaplig forskning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.

Reservation 39 (kd)

44. Vissa forskningsområden

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub243,

2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub293 yrkande 16,

2004/05:Ub327 yrkandena 1-3,

2004/05:Ub349,

2004/05:Ub384 yrkande 4,

2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub456,

2004/05:Ub459,

2004/05:Ub461,

2004/05:Sf355 yrkande 4,

2004/05:So359 yrkande 4,

2004/05:So617 yrkandena 2 och 3,

2004/05:Kr254 yrkande 2,

2004/05:MJ510 yrkande 8,

2004/05:A321 yrkande 3 och

2004/05:A352 yrkande 4.

Reservation 40 (m)

45. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning för budgetåret

2005 samt vissa bemyndiganden

Riksdagen

a) anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2005 på det sätt som framgår av bilaga

3. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 10

samt

avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 24,

2004/05:Ub293 yrkande 20,

2004/05:Ub348,

2004/05:Ub419 yrkande 2,

2004/05:Ub473 yrkandena 24 och 25,

2004/05:Ub476 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub480 yrkande 34,

2004/05:Ub481 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub485 yrkandena 3 och 4 samt

2004/05:So395 yrkande 9.

b) bemyndigar regeringen att, i de delar avtalet

innebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna

avtal mellan svenska staten och vissa landsting

om samarbete om grundutbildning av tandläkare,

odontologisk forskning och utveckling av

tandvården. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 3.

c) bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 25:5 Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med funktionshinder besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 10 000 000 kr under 2006

och högst 10 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16

punkt 4.

d) bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 755 834 000 kr

under 2006 och högst 797 129 000 kr under perioden

2007-2010. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 5.

e) bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 25:21 Utveckling av

påbyggnadsutbildningar besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 275 000 000 kr under 2006 och högst

225 000 000 kr under perioden 2007-2010. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 16 punkt 6.

f) bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 25:75 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. besluta om

tilldelning av medel för stipendier på Svenska

institutets område som medför utgifter på högst

3 000 000 kr under 2006. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 7.

g) bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 2 410 000 000 kr under 2006, högst

1 480 000 000 kr under 2007, högst 820 000 000 kr

under 2008, högst 270 000 000 under 2009 och högst

120 000 000 kr under 2010. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 8.

h) bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 132 000 000 kr under 2006, högst

132 000 000 kr under 2007, högst 132 000 000 kr

under 2008, högst 132 000 000 kr under 2009 och

högst 132 000 000 kr under 2010. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16

punkt 9.

Stockholm den 30 november 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp)*, Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd)*,

Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m)*,

Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp)*, Sofia

Larsen (c)*, Sören Wibe (s), Tobias Billström (m)*,

Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och

Ewa Björling (m)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt

45.

2004/05

UbU1

Utskottet

1 Inledning

Riksdagen har den 24 november 2004 beslutat bifalla

regeringens förslag att utgiftsramen år 2005 för

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning skall vara 43 867 639 000 kr

(bet. 2004/05: FiU1, rskr. 47).

Utbildningsutskottet behandlar i det följande

regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005

vad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som

direkt eller indirekt berör budgeten för detta

utgiftsområde.

Utgiftsområde 16 omfattar politikområdena

Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Inledningsvis återger utskottet de mål som riksdagen

fastställt för dessa politikområden (bet.

2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99), politikområdenas

omfattning samt vissa övergripande

resultatredovisningar i årets budgetproposition.

Utförligare resultatredovisningar återfinns under de

olika avsnitten i detta betänkande.

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige

skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av

utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för

tillväxt och rättvisa.

Politikområdet Utbildningspolitik omfattar

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och

ungdomsutbildning, vuxnas lärande,

högskoleverksamhet samt studiestödsverksamhet. I

politikområdet ingår även centrala myndigheter inom

skol-, högskole- och studiestödsområdet samt

medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid

Svenska Unescorådet. Huvudmannaskapet för den

verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan

stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän. De

samlade kostnaderna inom politikområdet uppgår nu

till knappt 230 miljarder kronor per år. Av detta

täcker statliga anslag ungefär 29 %.

Genom de stora investeringar som gjorts i

utbildning har Sverige fått en befolkning med goda

kunskaper och hög kompetens. Det visar sig bl.a. i

internationella mätningar av baskunskaper, formell

utbildning och arbetskraftens kompetensutveckling.

Enligt OECD har också Sverige jämfört med andra

länder den högsta andelen av arbetskraften i

kunskapsintensiva arbeten.

EU:s medlemsstater har lagt fast vissa gemensamma

mål för sina utbildningssystem. Här ingår som tre

strategiska mål dels bättre kvalitet och

effektivitet i utbildningssystemen, dels att

underlätta tillträdet för alla till utbildning, dels

att öppna utbildningssystemet mot omvärlden. Sverige

ligger, utifrån de indikatorer på måluppfyllelse som

fastställts på europeisk nivå, väl till avseende

alla tre målen.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall

vara en ledande forskningsnation, där forskning

bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag

till nationell och internationell forskning,

infrastruktur för forskning i form av bibliotek,

arkiv och datanät, etikprövning samt nationell

kontakt- och utvecklingsverksamhet i förhållande

till EU:s forskningssamarbete. Till politikområdet

hör Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet,

Verket för innovationssystem samt Centrala

etikprövningsnämnden och de sex regionala

etikprövningsnämnderna, Institutet för rymdfysik,

Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-

och utvecklingssamarbete inom EU, Kungl. biblioteket

samt Statens ljud- och bildarkiv. De statliga

anslagen inom politikområdet uppgår innevarande

budgetår till 5,4 miljarder kronor. Av detta belopp

hänför sig 3,3 miljarder kronor till utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning. Övriga

anslag anvisas under utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid, utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt

utgiftsområde 24 Näringsliv.

Utöver de statliga insatserna svarar stiftelser

och företag för en omfattande finansiering av FoU.

Sverige tillhör sammantaget de länder som satsar

störst andel av bruttonationalprodukten på forskning

och utvecklingsarbete. Svensk forskning håller

därtill hög kvalitet. Under de senaste tio åren har

antalet internationellt publicerade vetenskapliga

artiklar ökat med 45 %. Sveriges andel av den totala

vetenskapliga publiceringen ökade mellan 1981 och

2001 från 1,5 till över 2 %.

Inom EU:s ramprogram för forskning och teknisk

utveckling ligger Sverige bland de främsta både vad

gäller graden av deltagande och vad gäller

återflödet av ekonomiska medel från ramprogrammet.

Den koordinerande roll som alltfler svenska

deltagare åtar sig i projekten är viktig för

Sveriges möjlighet att påverka EU-forskningens

inriktning.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k

2 Barnomsorg, skola och

vuxenutbildning

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens

förslag för budgetåret 2005 när det gäller anslag

till myndigheter och stöd inom områdena barnomsorg,

skola och vuxenutbildning (anslagen 25:1-25:21),

samt motioner i anslutning till dessa. Avsnittet

inleds med en sammanfattning av den

resultatredovisning för områdena som ges i

budgetpropositionen.

Resultat

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Regeringen pekar på att drygt hälften av landets

kommuner har tagit initiativ till egna utvärderingar

av förskolan i relation till läroplanen. Resultaten

av enkätundersökningarna visar att den pedagogiska

kvaliteten i verksamheten är hög och att föräldrarna

i hög grad är nöjda med den omsorgsform deras barn

deltar i.

Kommunerna skall, enligt skollagen, erbjuda plats

i barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål, dvs. inom tre

till fyra månader från det att anmälan om behov av

plats lämnats in. Skolverkets tillsyn visar att

kommunernas ekonomi är en påverkande faktor för i

vilken utsträckning kommunerna fullgör denna

skyldighet. Vissa kommuner erbjuder plats i

befintliga barngrupper i stället för att öppna nya

avdelningar. Detta kan bidra till större

barngrupper. I maj 2003 uppgav knappt 5 % av

kommunerna att de inte kunde erbjuda plats till alla

barn som så önskade i september samma år. För

skolbarnsomsorgen var motsvarande siffra 1,4 %.

Under de senaste decennierna har

förskoleverksamheten byggts ut kraftigt. Antalet

förskolor ökar medan antalet familjedaghem och öppna

förskolor minskar. Antalet inskrivna barn i

förskolan har ökat med drygt 18 000 barn till 352

000 barn mellan åren 2002 och 2003. Antalet barn

inskrivna i familjedaghem minskade under samma

period med 5 000 till knappt 40 000 barn. Kostnaden

per inskrivet barn i förskolan ökade år 2002 från

året innan med 6,1 % till 91 000 kr.

Den vanligaste gruppstorleken på

småbarnsavdelningarna (barn 1-3) ligger i

intervallet mellan 14 och 16 barn. I hälften av

grupperna fanns mellan 15 och 20 barn.

Personaltätheten har minskat något under perioden:

från 5,3 till 5,4 barn per årsarbetare.

Personaltätheten varierar mellan kommunerna från 6,7

till 3,9 barn per årsarbetare.

Enligt Skolverkets bedömningar kommer behovet av

personal i förskolan att öka. En anledning är att

befolkningsprognosen anger högre födelsetal än

tidigare. Andelen personal inom den kommunala

förskolan med pedagogisk högskoleutbildning har

samtidigt sjunkit något de senaste åren till ett

genomsnitt på 51,4 % år 2002. I fritidshemmen är

motsvarande andel 55,7 %.

Antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökade från år

2001 till år 2002 bl.a. till följd av

avgiftssänkningarna genom införandet av maxtaxan.

Mellan år 2002 och år 2003 skedde dock en minskning

med ca 9 000 barn till knappt 342 000 barn.

Genomsnittskostnaden för ett barn i fritidshem var

29 800 kr år 2002, vilket var en ökning med 4,2 %

från året innan.

Gruppstorlekarna i fritidshemmen har minskat under

perioden. Den genomsnittliga gruppstorleken var 30,1

barn per grupp under år 2003 jämfört med 34 barn per

grupp år 2002. Personaltätheten var i genomsnitt

18,2 barn per årsarbetare under år 2003.

Skillnaderna mellan kommunerna var dock stora och

varierade mellan 30,5 barn till 9,3 barn per

årsarbetare.

Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder är

kopplat till maxtaxan inom förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. Statsbidraget uppgår till 500

miljoner kronor. Uppföljningen av 2003 års

statsbidrag visar att 85 % användes till

personalförstärkningar medan 15 % användes till

kompetenshöjande åtgärder.

Barn- och ungdomsutbildningen

Läsåret 2003/04 gick drygt 89 000 barn i

förskoleklass, vilket är 4 000 färre jämfört med

läsåret innan. Andelen sexåringar som fanns i

förskoleklass detta läsår var 94 %. Andelen

femåringar av alla elever i förskoleklass är samma

som föregående år, dvs. 1 %.

Totalt återfinns 6 200 eller 7 % av samtliga

elever i förskoleklass i enskild verksamhet,

fristående skolor eller internationella skolor. I

storstäderna går 14 % av samtliga elever i

förskoleklass hos enskild anordnare.

Personaltätheten i förskoleklasserna varierar

kraftigt mellan kommunerna, från 3,7 till 15,9

årsarbetare per 100 elever. Skillnader finns även

mellan kommunala och enskilda anordnare. I kommunala

förskoleklasser är personaltätheten 7,8 årsarbetare

per 100 elever, i fristående skolor är motsvarande

siffra 8,5. Även när det gäller personalens

utbildning finns skillnader. I kommunal verksamhet

är andelen personal med förskollärarutbildning 73 %.

Motsvarande andel i de fristående skolorna är 48 %.

Det finns dock en större andel personal med

grundskollärarutbildning i de fristående

förskoleklasserna jämfört med de kommunala, 8 %

jämfört med 4 %.

Antalet elever i grundskolan har sjunkit under

senare år. Läsåret 2003/04 uppgick antalet till 1

046 000 elever. Det är 11 000 färre än läsåret

innan. Antalet elever beräknas sjunka ytterligare de

närmaste åren och för läsåret 2009/10 beräknas

elevantalet vara 870 000. Antalet elever i

fristående skolor fortsätter att öka. Läsåret

2003/04 gick 67 054 elever i de fristående skolorna.

Av samtliga grundskoleelever gick 6,2 % i fristående

skolor. De flesta av dessa går i fristående skolor

med allmän inriktning, nämligen 44 %. Näst vanligast

är friskolor med en speciell pedagogik; 29 % av

eleverna går i sådana skolor. 10 % av eleverna går i

konfessionella skolor.

Från och med läsåret 2001/02 har alla kommuner

haft möjlighet att ansöka om särskilda statsbidrag

för personalförstärkningar i förskoleklass,

grundskola, särskola, fritidshem och gymnasieskola.

Läsåret 2003/04 beviljades 288 av 290 kommuner

medel. Skolverkets uppföljning av hur statsbidraget

använts visar att ökningen av heltidstjänster inom

skola och fritidshem mellan läsåren 2000/01 och

2002/03 var 8 500. Ungefär 5 500 beräknas ha

finansierats av det riktade statsbidraget.

Huvuddelen av personalförstärkningarna har riktats

mot grundskolan, men det är inom särskolan som den

pedagogiska personaltätheten har ökat mest.

Antalet lärare i grundskolan ökade med 1 150

läsåret 2003/04 jämfört med året innan. Omräknat

till heltidstjänster är ökningen 405 tjänster. Som

tidigare nämnts har elevantalet sjunkit något. Detta

har också bidragit till att lärartätheten ökat från

7,9 till 8,0 heltidstjänster per 100 elever.

Lärartätheten har ökat i de flesta, dock ej i alla,

kommuner i landet.

Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan

beräknas uppgå till 64,2 miljarder kronor under

2003. Till detta kommer kostnader för skolskjuts.

Den totala kostnaden för grundskolan beräknas öka

med 0,2 % och kostnaden per elev med 1,5 % till 64

700 kr per elev.

Antalet elever i obligatoriska särskolan uppgick

läsåret 2003/04 till 14 900. Av dessa gick 10 700

elever i grundsärskolan och 4 200 elever i

träningsskolan. I grundsärskolan har antalet elever

fördubblats. I träningsskolan har elevantalet ökat

med 44 %.

I en rapport från Skolverket Hur särskild får man

vara, 2000, redovisades brist på kompetens och

resurser i grundskolan som en förklaring till

elevökningen i grundsärskolan. I december 2001

tillsatte regeringen en kommitté (dir. 2001:100) med

uppgift att se över utbildningen för elever med

utvecklingsstörning. Den s.k. Carlbeckkommittén

skulle bl.a. ge förslag till insatser för att

säkerställa att det i särskolan endast tas emot

elever som skolformen är avsedd för. Kommittén

överlämnade i oktober 2004 sitt slutbetänkande För

oss tillsammans - Om utbildning och

utvecklingsstörning, SOU 2003:35.

Läsåret 2003/04 gick totalt 703 elever i den

statliga specialskolan. Elevantalet i specialskolan

har konstant minskat de senaste åren. Denna

utveckling beräknas fortgå. Totalt fick 896 elever

reguljär grundskoleundervisning vid svenska

utlandsskolor. Av dessa var 77 %

statsbidragsberättigade. Antalet grundskoleelever

vid de svenska utlandsskolorna har minskat de

senaste åren.

Läsåret 2003/04 gick totalt 333 928 elever i

gymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300

elever jämfört med året innan. Enligt Statistiska

centralbyråns prognoser kommer antalet ungdomar i

gymnasieålder att fortsätta stiga för att kulminera

år 2008. Andelen elever i fristående gymnasieskolor,

internationella skolor samt riksinternatskolor är

10,3 % av det totala antalet elever i

gymnasieskolan. På ett år har antalet elever i dessa

skolor ökat med ca 31 %.

Cirka 36 % av gymnasieeleverna läser på program

som i första hand förbereder för vidare studier. På

samtliga program är andelen elever som har utländsk

bakgrund nästan 16 % medan motsvarande siffra på

individuella program är nära 40 %.

Fördelningen mellan kvinnor och män är oförändrat

mycket ojämn mellan olika gymnasieprogram. Nästan

enbart män återfinns på bygg-, el-, energi-,

fordons-, industri- och teknikprogrammen medan barn-

och fritidsprogrammet, estetiska programmet,

hantverks- samt omvårdnadsprogrammen har en

övervägande andel kvinnliga elever.

Samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen

har en relativt jämn könsfördelning.

Antalet heltidstjänster inom gymnasieskolan var

under läsåret ca 27 350, vilket är en ökning med ca

4 % från föregående år. Trenden är att andelen

lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat.

Lärartätheten har dock ökat de senaste åren.

Den totala kostnaden för den kommunala

gymnasieskolan beräknas uppgå till 22,9 miljarder

kronor. Jämfört med föregående år är detta en ökning

med 1,7 %. Kostnaden per elev uppgår till 77 800 kr,

vilket är en ökning med 0,5 %.

Läsåret 2003/04 gick drygt 6 700 elever i

gymnasiesärskolan, vilket är en ökning med nästan 9

%. Totalt 240 elever gick under samma tid i den

reguljära gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor.

Av de elever som påbörjade gymnasieskolan hösten

1998 fick 73 % slutbetyg inom fyra år, att jämföra

med 78 % av nybörjarna 1994.

Läsåret 2002/03 lämnade 81,5 % av eleverna i år 3

gymnasieskolan med slutbetyg. Under senare år har

det genomsnittliga betygsresultatet förbättrats.

Resultatet varierar dock mellan olika huvudmän och

bland olika kommuner. Läsåret 2002/03 var den

genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan 14,0

poäng. Kvinnorna hade 14,7 poäng och männen 13,4

poäng. För elever med utländsk bakgrund var

motsvarande siffror 13,6 och 12,6.

Läsåret 2002/03 uppnådde 89,2 % av de elever som

fick slutbetyg grundläggande behörighet till

högskolan. Av de elever som 2002 fick slutbetyg från

gymnasieskolan började 17,8 % direkt i högskolan.

Vuxenutbildning

Under 2003 genomfördes i de flesta kommuner en

särskild satsning om 350 miljoner kronor för

utbyggnad av en infrastruktur för vuxnas lärande.

Myndigheten för skolutveckling som följt upp

satsningen, bedömer att kommunerna använt bidraget

väl för att utveckla infrastrukturen för vuxnas

lärande utifrån de syften som anges i förordningen

om statsbidraget.

Läsåret 2002/03 deltog ca 40 000 personer i

grundläggande vuxenutbildning. De totala kostnaderna

för den kommunala vuxenutbildningen under

kalenderåret 2003 uppgick till ca 830 miljoner

kronor, vilket motsvarar ca

33 500 kr per heltidsstuderande. Svenska som

andraspråk, engelska och orienteringskurser var de

tre kurser som hade högst antal deltagare.

Medelåldern var 36 år och andelen män 36 %.

Den totala kostnaden för gymnasial vuxenutbildning

var för år 2003 ca 3,8 miljarder kronor.

År 2003 hade Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning medel motsvarande 13 000

årsstudieplatser att fördela. Snittkostnaden per

utbildningsplats för utbildningar som fick beslut om

start under året var 55 400 kr, vilket var en ökning

med 2 500 kr sedan föregående år. I alla pågående

utbildningar deltog sammanlagt 17 635 studerande. Av

de utexaminerade hade 71 % anställning eller eget

företag inom ett år efter examen. Detta är en

minskning från föregående år med 10 %, främst

beroende på den försämrade arbetsmarknaden inom IT

och telekom.

Antalet studerande inom vuxenutbildning för

utvecklingsstörda (särvux) uppgick under läsåret

2003/04 till drygt 4 700 personer. Kostnaden per

deltagare har ökat något till drygt 31 000 kr.

Medelåldern i vuxenutbildningen för

utvecklingsstörda var 38 år.

Totalt studerade runt 44 000 studerande

svenskundervisning för invandrare (sfi) under

läsåret 2002/03, vilket var fler än föregående år.

Statens bidrag till folkbildningen uppgick till

drygt 2,5 miljarder kronor år 2003.

Folkbildningsrådet fördelade drygt 1 280 miljoner

kronor till verksamhet inom studieförbunden och

drygt 1 220 miljoner kronor till folkhögskolornas

verksamhet.

Ändringar i skollagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Propositionen

Regeringen föreslår ändringar i skollagen

(1985:1100). I 5 kap. 4 b § görs ett tillägg vad

gäller individuellt program på gymnasiet.

Utbildningen skall, enligt tillägget, bedrivas i en

omfattning som motsvarar heltid. Utbildningens

omfattning får dock minskas om en elev begär det och

styrelsen för utbildningen finner det förenligt med

syftet för utbildningen. Regeringen föreslår vidare

att tredje stycket i 9 kap. 8 a § tas bort.

Ersättningen till en fristående skola, när en elev

där läser ett program som elevens hemkommun inte

anordnar, skall därmed alltid utgå med det belopp

som regeringen, eller den myndighet som regeringen

bestämt, har föreskrivit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4

b § samt 9 kap. 8 a §.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 februari 2005 i

fråga om 9 kap. 8 a § och i övrigt den 1 juli 2006.

Bestämmelserna i 9 kap. 8 a § tillämpas första

gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4

b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1

juli 2006.

Förlängd försöksverksamhet med ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns

skolgång

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om fortsatt giltighet av lagen

(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda

barns skolgång.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Regeringen föreslår att lagen (1995:1249) om

försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till

utgången av juni 2005, skall fortsätta att gälla

t.o.m. utgången av juni 2008.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag.

Anslag för 2005

En sammanställning av regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag finns i

bilaga 3 till detta betänkande.

25:1 Statens skolverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 298 208 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:1 Statens

skolverk och avslå motioner om andra

anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),

15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Skolverkets uppgifter har renodlats och

koncentrerats till kvalitetskontroll genom

uppföljning och utvärdering samt kvalitetsgranskning

och tillsyn. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på

utbildningsinspektionen som skall granska kommuner

och skolor regelbundet. Skolverket har den 1

november 2003 redovisat en plan över hur

inspektionen byggs ut för att omfatta varje kommun

och alla skolor vart sjätte år. Skolverket

redovisade i januari 2004 ett regeringsuppdrag om

att dels ompröva sina rutiner för prövning och

inspektion av fristående skolor, dels redovisa en

särskild inspektion av sådana skolor med

konfessionell inriktning eller motsvarande.

Regeringen bedömer att Skolverket lyckats väl med

denna uppgift.

Skolväsendets överklagandenämnd har, vidare,

förstärkts. Skolverket har dessutom under året

vidtagit åtgärder för att ytterligare förbättra den

interna styrningen och kontrollen.

Skolverkets anslag tillfördes 15 miljoner kronor

från anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg för omstrukturering av verksamheten under

2003. År 2004 återfördes 5 miljoner kronor och

ytterligare 10 miljoner kronor återförs år 2005.

Regeringen har beräknat anslaget till 298 208 000

kr. Det föreslagna beloppet innebär en pris- och

löneomräkning med 1,15 %.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande

2 att vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas

över till ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut. Tillsynsverksamhet och

tillståndsgivning för skolan bör vara kvar hos

Skolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs,

enligt förslaget, samman med Specialpedagogiska

institutets. Moderaterna föreslår därför en höjning

av anslaget med 272 623 000 kr.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485

yrkande 3 att en ny myndighet tillskapas, vars

ansvarsområde är tillsyn och utvärdering av

skolväsendet. Medel för detta kan överföras från

Skolverket. Folkpartiet föreslår 200 miljoner kronor

mindre till anslaget än regeringen.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub481

yrkande 2 att Myndigheten för skolutveckling läggs

ned. I stället bör anslaget till Skolverket öka för

att myndigheten skall kunna stärka sin tillsyns- och

kvalitetsgransknings-verksamhet. Kristdemokraterna

tillför anslaget 50 miljoner kronor.

Även Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476

yrkande 1 ett nationellt kvalitetsinstitut.

Överföring sker bl.a. från anslag 25:1.

Centerpartiet minskar därför, i samma motions

yrkande 2, anslaget till Skolverket med 70 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen

föreslagna beloppet och avslår motionsyrkanden om

andra belopp. Utskottet vill erinra om den

tyngdpunkt som finns i Skolverkets nuvarande

verksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen

med syfte att granska kommuner och skolor

regelbundet. Av Skolverkets instruktion (SFS

2002:1160) framgår de verksamheter och skolor,

förutom det offentliga skolväsendet, som verket har

tillsyn över. Skolverket har här att bedöma hur

verksamheterna arbetar mot de nationella målen samt

kontrollera att nationella krav i skolförfattningar

följs. Utskottet ser också positivt på att

Skolverket nu utvecklat rutiner och metoder för en

förbättrad tillsynsverksamhet avseende fristående

skolor.

25:2 Myndigheten för skolutveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 96 278 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:2

Myndigheten för skolutveckling och avslå

motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),

15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Myndigheten för skolutveckling inrättades den 1 mars

2003 efter en ombildning av Statens skolverk.

Myndigheten för skolutveckling har i uppgift att

stödja den lokala verksamhetsutvecklingen i

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och

vuxenutbildning i syfte att uppnå ökad

måluppfyllelse och likvärdighet i utbildningen.

Myndigheten ger stöd till det lokala

utvecklingsarbetet för förbättrade

utbildningsvillkor i segregerade områden. I övrigt

skall myndigheten prioritera insatser som avser

kvalitet i det pedagogiska arbetet i

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

basfärdigheter och jämställdhet i barn- och

ungdomsutbildningen samt insatser för att stödja

utbildning för vuxna med kort eller ofullständig

utbildning. För budgetåret 2003 redovisades en

utnyttjad anslagskredit på 743 000 kr. Regeringen

föreslår att 200 000 kr förs till anslaget från

anslaget 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. för att finansiera samordningen av

svenska skolors deltagande i Unescos nätverk för

skolor som arbetar med skolutveckling med

internationell inriktning. I 2004 års vårproposition

föreslog regeringen en överföring av 750 000 kr till

anslaget från utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget

25:2 Studiemedel m.m. för att täcka kostnaderna för

samordnings- och informationsåtgärder avseende

kombinationsutbildningar.

Regeringen har beräknat anslaget till 96 278 000

kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med

1,11 %.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet vill - enligt motionerna 2004/05:Ub419

yrkande 2, 2004/05:Ub258 yrkande 24, 2004/05:Ub485

yrkande 3, 2004/05:Ub480 yrkande 34 och

2004/05:Ub481 yrkande 2 respektive 2004/05:Ub476

yrkande 2 - att Myndigheten för skolutveckling skall

läggas ned. Folkpartiet anser att staten inte skall

lägga sig i den lokala verksamhetsutvecklingen.

Skolutvecklingen kan bedrivas mycket bättre i

samspel mellan lärarhögskolorna och skolan. Det

bidrar till att höja kvaliteten på

utvecklingsarbetet och samtidigt öka

lärarhögskolornas kontakt med den dagliga

verksamheten. De delar av verksamheten som är av

nödvändig servicekaraktär kan överföras till

Skolverket. Kristdemokraterna anser likaså att

staten inte bör stå för skolutveckling.

Utvecklingsarbetet bör i stället ske i kommunerna

och på lärarhögskolorna. Myndigheten för

skolutveckling bör därför läggas ned. Vissa av

verkets uppgifter, såsom t.ex. ansvaret för

rektorsutbildningen, kan tas över av Skolverket.

Centerpartiet, som anser att ett nationellt

kvalitetsinstitut bör inrättas, vill också att

Myndigheten för skolutveckling skall läggas ned.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet ansluter sig till

regeringens beräkning vad gäller storleken på

anslaget till Myndigheten för skolutveckling.

Utskottet vill framhålla att myndigheten har en

mycket viktig roll när det gäller att stimulera den

lokala utvecklingen inom förskoleverksamheten,

skolbarnsomsorgen, skolan och insatser för vuxnas

lärande. Myndigheten har också i uppgift, enligt

regleringsbrevet för 2004, att prioritera insatser

som avser kvalitet i det pedagogiska arbetet i

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

basfärdigheter, jämställdhet i barn- och

ungdomsutbildningen samt insatser för att stödja

utbildning för vuxna med kort eller ofullständig

utbildning. Utskottet har flera gånger (senast i

bet. 2003/04:UbU1 s. 29) uttalat att utskottet

finner den nu införda myndighetsstrukturen

ändamålsenlig. Den granskande och den

kvalitetsbedömande uppgiften förstärks genom

Skolverkets nya roll samtidigt som kommuner får stöd

i sitt arbete att nå de fastställda målen genom

Myndigheten för skolutveckling. Utskottet ser ingen

anledning att revidera denna uppfattning.

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 208 841 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:3

Utveckling av skolväsende och barnomsorg och

avslå motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 14 (fp), 15 (kd)

och 16 (c).

Propositionen

Anslaget används till att främja utveckling av

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och

vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst

insatser som Myndigheten för skolutveckling vidtar

för att stödja och stimulera kommunernas

verksamhetsutveckling inom barnomsorg, skola och

vuxenutbildning. Stödet avser även verksamhet med

annan än kommunal huvudman. En del av anslaget

disponeras av Statens skolverk, bl.a. för utveckling

av nationella prov.

För att förstärka resurserna till arbetet med

skolor i segregerade områden avser regeringen att

tillföra anslaget 70 miljoner kronor för år 2006 och

155 miljoner kronor för år 2007. Under 2005 kommer

även medel från anslaget att avsättas för

regeringens kommande satsning för att öka elevers

intresse för och kunskap i matematik, naturvetenskap

och teknik.

Regeringen avser att fatta beslut om att vissa

förordningar skall upphöra då de ger upphov till

onödig detaljreglering och försvårar för Myndigheten

för skolutveckling att välja metoder som leder till

framgångsrik skolutveckling. Det gäller förordning

(SKOLFS 1991:14) om stipendier för den individuellt

motiverade fortbildningen för lärare, förordning

(SKOLFS 1993:17) om statsbidrag för att främja

fortbildningen av lärare för undervisningen i olika

ämnen på annat språk än svenska och förordning

(SKOLFS 1991:27) om statsbidrag till sommarkurser i

teknik för flickor.

Budgetåret 2003 fördes 15 miljoner kronor från

anslaget till 25:1 Statens skolverk för

omstrukturering av verksamheten. År 2004 återfördes

5 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 10

miljoner kronor återförs år 2005.

Regeringen har beräknat anslaget till 208 841 000

kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med

0,98 %.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande

3 en sänkning av anslaget med 60 miljoner kronor.

Även Kristdemokraterna sänker anslagsbeloppet med

100 miljoner kronor i motion 2004/05:Ub481 yrkande

2. I motion 2004/05:Ub476 yrkande 2 föreslår

Centerpartiet en sänkning av anslagsbeloppet med

50 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om

andra anslagsbelopp.

25:4 Specialpedagogiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 350 157 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:4

Specialpedagogiska institutet och avslå

motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 13 (m) och 15

(kd).

Propositionen

Specialpedagogiska institutets uppgift är att ge

specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra

skolhuvudmän som ansvarar för förskola, skola,

skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående

skolor som står under statlig tillsyn. Anslaget får

användas för att finansiera kostnader uppkomna under

anslag 25:5 Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med funktionshinder.

Regeringen har beräknat anslaget till 350 157 000

kr. Beloppet innebär pris- och löneomräkning med

2,95 %.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande

2 att anslaget avskaffas. Moderaterna föreslår att

verksamheten överförs till Skolverket och anslaget

25:1. Kristdemokraterna föreslår i motion

2004/05:Ub481 yrkande 2 en ökning av anslaget med 5

miljoner kronor. Kristdemokraterna föreslår att 15

miljoner kronor avsätts till anslaget under en

treårsperiod för att stärka arbetet vid de fasta

skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp och

avstyrker således motionsyrkandena.

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 23 338 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:5

Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med funktionshinder och avslå

motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 13 (m).

Propositionen

Syftet med anslaget är att tillgodose behovet av

anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med

funktionshinder. Vid Specialpedagogiska institutet

har det inrättats ett läromedelsråd i syfte att

förtydliga det statliga ansvaret för läromedel för

barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslaget besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 10 000 000 kr under 2006

och högst 10 000 000 kr under 2007.

Regeringen har beräknat anslaget till 23 338 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är

enbart pris- och löneomräkning med 1,13 %.

Motionen

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande

2 att anslaget tillförs 1 262 000 kr.

Anslagsökningen motiveras med att bristen på

anpassade läromedel är stor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet. Utskottet

finner det angeläget att barn, ungdomar och vuxna

med funktionshinder skall ha tillgång till anpassade

läromedel för att så långt det är möjligt få samma

möjligheter till utbildning som andra i samhället.

Liksom regeringen finner utskottet det

ändamålsenligt att ansvaret för anpassade läromedel

läggs på läromedelsrådet.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar

regeringen att besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

10 000 000 kr under vardera åren 2006 och 2007.

25:6 Specialskolemyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 245 569 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:6

Specialskolemyndigheten och avslå motioner om

andra anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 13 (m).

Propositionen

Myndigheten består av sex skolenheter. Utbildningen

har som mål att ge barn och ungdomar som är döva,

dövblindfödda eller hörselskadade en utbildning som

är anpassad efter varje barns behov och så långt

möjligt motsvarar den utbildning som ges i

grundskolan.

Regeringen har beräknat anslaget till 245 569 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är

enbart pris- och löneomräkning med 1,33 %.

Motionen

Moderaterna påför anslaget 116 719 000 kr i motion

2004/05:Ub419 yrkande 2. Moderaterna anser att det

är angeläget att säkerställa hög kvalitet i

undervisningen samt vid resurscenter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet om

annat anslagsbelopp.

25:7 Särskilda insatser på skolområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 281 353 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:7 Särskilda

insatser på skolområdet.

Propositionen

Från anslaget fördelas medel huvudsakligen som

bidrag till kommuner för samordnade regionala

utbildningsinsatser för elever med funktionshinder

och utbildningsinsatser avseende särskild

undervisning på sjukhus m.m. enligt förordningen

(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på

skolområdet samt som bidrag till kommuner för

riksrekryterande gymnasieutbildning för bl.a.

rörelsehindrade, döva och hörselskadade elever. Den

huvudsakliga faktorn som styr anslaget är antalet

elever. Regeringen föreslår en tillfällig överföring

för budgetåret 2005 om 7,5 miljoner kronor till

anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet i syfte

att bättre tillgodose stödet till elever med

funktionshinder.

Regeringen har beräknat anslaget till 281 353 000

kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med

3,89 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:8 Sameskolstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 32 816 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:8

Sameskolan.

Propositionen

Myndigheten är styrelse för de sex sameskolorna och

den integrerade samiska undervisningen i den

kommunala grundskolan i nio kommuner.

Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun

fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och

förskole- och fritidsverksamhet för samiska barn.

Intäkterna för verksamheten får delvis disponeras

för kostnaderna.

Regeringen har beräknat anslaget till 32 816 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är

enbart pris- och löneomräkning med 1,36 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet,

3 660 000 000 kr, för budgetåret 2005 under

anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. och

avslå motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 14 (fp) och 16

(c).

Propositionen

Anslaget bekostar statsbidrag till de kommuner som

har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen. Under anslaget finansieras

även det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder

som skall lämnas till de kommuner som tillämpar

maxtaxa. Dessutom bekostas Skolverkets kostnader för

arbete med administration av rekvisitioner från

kommunerna under anslaget liksom den uppföljning av

reformens olika delar för vilken Skolverket skall

ansvara.

Kompensation till kommunerna för de övriga delarna

av reformen maxtaxa och allmän förskola ges genom

det generella statsbidraget under utgiftsområde 25,

anslag 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och

landsting. För den allmänna förskolan är

kompensationen 1 200 miljoner kronor, för

förskoleverksamhet för barn till arbetslösa är

kompensationen 300 miljoner kronor och för barn till

föräldralediga 200 miljoner kronor.

Regeringen har beräknat anslaget under 25:9 till 3

660 000 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår 900 000 000 kr mindre än

regeringens förslag i motion 2004/05:Ub485 yrkande

3. Besparingen på anslaget motiveras av den

taxeförändring angående barnomsorgsavgifterna som

Folkpartiet förespråkar. Centerpartiet föreslår i

motion 2004/05:Ub476 yrkande 2 att hela anslaget

överförs till utgiftsområde 25. Centerpartiet

föreslår att de specialdestinerade statsbidragen för

personalförstärkning i skola och fritidshem,

statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxa i

barnomsorgen förvandlas till generella statsbidrag.

Liknande förslag framförs i motion 2004/05:So395

yrkande 9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avslår

motionsyrkandena om andra belopp samt om att

överföra statsbidraget till det generella bidraget

till kommunerna. Maxtaxan i förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg har som främsta syfte att öka

tillgängligheten för flera grupper, förbättra

barnfamiljernas ekonomi, minska marginaleffekterna

samt underlätta arbetskraftsdeltagandet. Det är

också viktigt att begränsa avgifternas koppling till

barnens närvarotider samt att minska

avgiftsskillnaderna mellan kommunerna.

Samtliga kommuner är anslutna till systemet med

maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Skillnaderna mellan kommunernas avgifter har

utjämnats och barnfamiljer har fått lägre avgifter,

vilket bidragit till ett ökat konsumtionsutrymme för

denna grupp. Ett flertal kommuner har ingen koppling

mellan avgift och barnets närvarotid. Reformens

genomslag har således varit stort.

Utskottet har tidigare (jfr bl.a. bet.

2003/04:UbU1 och 2002/03:UbU3) behandlat frågan om

specialdestinerade statsbidrag. Utskottet har då

uttalat att ansvaret enligt huvudregeln självfallet

är decentraliserat till kommunerna och att statens

stöd i huvudsak sker genom det allmänna bidraget

till kommunerna. Genom specialdestinerade

statsbidrag ges dock en möjlighet att tillfälligt

stödja kommunerna för angelägna insatser. Balansen

mellan det allmänna bidraget och specialdestinerade

statsbidrag måste dock upprätthållas. Utskottet har

tidigare understrukit vikten av att kommunerna

förbereder mottagandet och användandet av bidragen

väl samt att kommunerna har en sådan flexibel

organisation att det är meningsfullt att ta emot

bidraget. Utskottet har också utgått ifrån att

regeringen beaktar de erfarenheter som vunnits på

olika områden när det gäller planering och

användning av sådana bidrag.

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i

förskola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet,

1 000 000 000 kr, för budgetåret 2005 under

anslaget 25:10 Bidrag till

personalförstärkningar i förskola och avslå

motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp)

och 16 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår, som tidigare aviserats (prop.

2003/04:100), att medel anvisas för ett särskilt

statsbidrag till personalförstärkning i förskolan.

Förslag om utformningen av bidraget återfinns i

förskolepropositionen (prop. 2004/05:11). Stödet

syftar till att öka personaltätheten, minska

barngruppers storlek samt höja kvaliteten i

förskolan. Detta riktade statsbidrag skall

möjliggöra anställning av 6 000 fler förskollärare,

barnskötare och annan personal i förskolan. Bidraget

skall vara treårigt och införas i två steg med 1

miljard kronor 2005 och 2 miljarder kronor per år

2006 och 2007. Därefter skall bidraget infogas i det

generella statsbidraget och blir då nivåhöjande.

Regeringen bedömer att samtliga kommuner kommer att

omfattas av bidraget.

Regeringen har beräknat anslaget till 1 000 000

000 kr.

Motionerna

Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub419 yrkande 2

den riktade satsningen med personalförstärkningar i

förskolan. Även Folkpartiet tar i sin motion

2004/05:Ub485 yrkande 3 bort detta anslag.

Folkpartiet föreslår i stället att ett nytt anslag -

Satsning på behöriga lärare, förskollärare och

fritidspedagoger - (i bilaga 3 betecknat som anslag

25:90) tillförs sammanlagt 2 500 miljoner kronor.

Folkpartiet föreslår även att 200 miljoner kronor

tillförs ett nytt anslag, 25:88 Kvalitetssatsningar

i förskolan. Centerpartiet föreslår i motion

2004/05:Ub476 yrkande 2 att anslaget till

personalförstärkningar i förskolan överförs till

utgiftsområde 25.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avslår

motionsyrkandena.

Mer personal är en avgörande faktor för att

förbättra förskolans kvalitet och arbetsmiljö. Med

mer personal kan barngruppernas storlek minska och

förutsättningarna för att barn i behov av särskilt

stöd ägnas mer tid kan öka. Utgångspunkten för

bidraget bör vara att det skall användas för att öka

personaltätheten i förskolan. Personaltätheten skall

jämföras med den genomsnittliga personaltätheten i

kommunala och enskilda förskolor inom kommunen under

åren 2003 och 2004. I sin fördelning av bidraget

skall inte kommunen skilja mellan kommunala och

enskilda förskolor. Bidragen skall riktas till de

förskolor där de gör störst nytta.

Angående yrkanden om specialdestinerade

statsbidrag hänvisar utskottet till sitt

ställningstagande under anslag 25:9 Maxtaxa i

barnomsorgen m.m.

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i

skola och fritidshem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 1 500 000 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:11

Bidrag till personalförstärkningar i skola

och fritidshem och avslå motioner om andra

anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 14 (fp) och 16

(c).

Propositionen

Anslaget avser särskilt statsbidrag riktat till

skolsektorn i syfte att öka personaltätheten i skola

och fritidshem (prop. 2000/01:1, utg.omr. 16, bet.

UbU1, rskr. 99). Bidraget avser att förbättra

förutsättningarna för att höja skolornas resultat i

förhållande till mål uttryckta i läroplan och

kursplaner genom att tillföra mer personal. Genom

satsningen har kommunerna ökat sin personal med

sammanlagt 8 500 heltidstjänster.

Regeringen föreslår att 3 000 miljoner kronor

överförs från detta anslag till utgiftsområde 25,

anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och

landsting år 2005.

För 2003 redovisades ett anslagssparande på 26 356

000 kr. Allt anslagssparande har dragits in.

Regeringen har beräknat anslaget till 1 500 000

000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande

3 att bidraget avskaffas. Folkpartiet anser att de

bidrag som i dag betalas ut till

personalförstärkningar i skola och fritidshem har

bidragit till att höja andelen obehöriga lärare och

fritidspedagoger. Folkpartiet föreslår därför ett

nytt anslag - Satsning på behöriga lärare,

förskollärare och fritidspedagoger - och tillför

detta anslag 2 500 000 000 kr.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476

yrkande 2 att förevarande anslag tas bort. Samma

belopp föreslås i stället överföras till

utgiftsområde 25.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avslår

motionsyrkandena.

25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 133 522 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:12 Bidrag

till viss verksamhet motsvarande grundskola

och gymnasieskola.

Propositionen

Bidraget används till särskilt verksamhetsstöd till

bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar

och förberedande dansutbildningar, bidrag till

riksinternatskolor, statsbidrag till kommuner med

s.k. IB-utbildning, statsbidrag till kostnader för

utlandssvenska elevers skolgång i Sverige,

ersättning för kostnader för nordiska elever på

gymnasial nivå m.m. Den huvudsakliga faktorn som

styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

Regeringen har beräknat anslaget till 133 522 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004

innebär enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.

25:13 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 92 796 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:13 Bidrag

till svensk undervisning i utlandet.

Propositionen

Enligt förordning (1994:519) om statsbidrag till

utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

lämnas statsbidrag för svensk utlandsskola,

distansundervisning, kompletterande svensk

undervisning och undervisning vid utländsk skola.

Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Läsåret

2003/04 fanns det 31 svenska utlandsskolor med

sammanlagt 1 240 elever i förskoleklass, grund- och

gymnasieskola. Regeringen fattade den 2 september

2004 beslut om att antalet elever som skall utgöra

underlag för att få statsbidrag till kompletterande

svensk undervisning minskas från åtta till fem

elever. För budgetåret 2003 redovisades ett

anslagssparande på 9 474 000 kr. Allt

anslagssparande har dragits in.

Regeringen har beräknat anslaget till 92 796 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004

innebär enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.

25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 99 015 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:14

Nationellt centrum för flexibelt lärande och

avslå motionen om annat anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid myndigheten

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och

utgifter för utvecklingsprojekt inom kommunernas

vuxenutbildning, folkhögskolor och studieförbund

samt för utveckling av Folkbildningsnätet. Från

anslaget finansieras också utvecklingen av läromedel

för vuxna döva med teckenspråk som första språk i

samarbete med Specialpedagogiska institutet.

Myndighetens verksamhetsområde har ändrats mot en

tyngdpunkt på utveckling snarare är utbildning. I

samband med denna förskjutning har kostnader för

personalavveckling uppkommit. Dessa är under åren

2004 och 2005 så stora att myndigheten måste

begränsa stödet till projekt i kommuner och

folkbildning för att inte överskrida tillgängliga

medel.

Regeringen har beräknat anslaget till 99 015 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är

enbart pris- och löneomräkning med 0,9 %.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår en neddragning av

anslaget med 20 000 000 kr i motion 2004/05:Ub481

yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 157 262 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:15 Bidrag

till viss verksamhet inom vuxenutbildning och

avslå motionen om annat anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande

utbildningar enligt förordning (SFS 2000:521) om

statligt stöd till kompletterande utbildningar,

vissa andra skolor samt viss kursverksamhet.

Dessutom utgår medel till Samernas

utbildningscentrum och ett resurscentrum för

vuxenutbildning vid Högskolan i Jönköping. Vidare

ges medel till försöksverksamhet med

lärlingsutbildning inom hantverksyrken för vuxna

samt till utveckling av svenskundervisning för

invandrare samt validering.

Riksdagen anvisade under detta anslag, enligt

regeringens förslag i budgetpropositionen för 2004,

3,8 miljoner kronor årligen för en försöksverksamhet

med en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för

vuxna till vissa hantverksyrken. Regeringen

beslutade i förordning (2004:167) om statligt stöd

till försöksverksamhet med lärlingsutbildning för

vuxna till vissa hantverksyrken att Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning skall vara

tillsynsmyndighet. Regeringen föreslår därför att

3,8 miljoner kronor fr.o.m. år 2005 överförs till

anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning. Regeringen föreslår vidare att 1,25

miljoner kronor förs över till anslaget 25:56

Danshögskolan: Grundutbildning. I syfte att

förstärka ungdomspolitiken föreslås att 1 miljon

kronor överförs under 2005 och 2006 till

utgiftsområde 17.

Regeringen har beräknat anslaget till 157 262 000

kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med

3,89 %.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår en neddragning av

anslaget med 15 miljoner kronor i motion

2004/05:Ub481 yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:16 Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 50 000 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:16 Bidrag

till vissa organisationer för uppsökande

verksamhet och avslå motioner om andra

anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),

15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Anslaget finansierar bidrag till Företagarnas

Riksorganisation, Handikappförbundens

samarbetsorgan, Landsorganisationen i Sverige,

Lantbrukarnas Riksförbund, Ledarna, Sveriges

Akademikers Centralorganisation, Sveriges fiskares

riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation

för uppsökande verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor. Syftet är att stimulera och utveckla

uppsökande verksamhet för att på så sätt bredda

intresset för studier och utbildning hos vuxna.

Regeringen har beräknat anslaget till 50 000 000

kr. Beloppet är detsamma som för år 2004.

Motionerna

Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet

föreslår i respektive motioner, 2004/05:Ub419

yrkande 2, 2004/05:Ub481 yrkande 2 och 2004/05:Ub476

yrkande 2, att anslaget tas bort. Folkpartiet vill i

motion 2004/05:Ub485 yrkande 3 minska anslaget med

40 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandena. Utskottet

anser, liksom tidigare (jfr bet. 2003/04:UbU1

s. 44), att det är värdefullt att de berörda

organisationerna medverkar i arbetet med att

stimulera vuxna till studier. Utskottet finner den

uppsökande verksamheten vara en mycket viktig metod

för att nå grupper som annars skulle vara svåra att

nå och på så sätt bredda intresset för studier och

utbildning hos dessa.

25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet,

1 916 797 000 kr, för budgetåret 2005 under

anslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning

av vuxna och avslå motioner om andra

anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),

15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Från anslaget finansieras riktat statsbidrag enligt

förordning (2002:398) om statligt stöd för

utbildning av vuxna. Statsbidraget söks av

kommunerna årsvis och fördelas av Myndigheten för

skolutveckling. Utbetalning sker från Skolverket.

Anslaget finansierar även statsbidrag för utveckling

av vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Statsbidraget motsvarar kostnaden för ca 46 400

årsstudieplatser i kommunal vuxenutbildning.

Statsbidraget är villkorat och bygger på en kommunal

motprestation motsvarande ca 82 % av statsbidraget.

För år 2004 minskades statsbidraget med 60 miljoner

kronor för att finansiera anslaget 25:20

Valideringsdelegationen.

Från och med år 2006 skall det riktade statsbidraget

till kommunerna inordnas i den kommunala utjämningen

under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner.

Regeringen har beräknat anslaget till 1 916 797

000 kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning

med 3,89 %.

Motionerna

I motion 2004/05:Ub419 yrkande 2 föreslår

Moderaterna att anslaget avskaffas och att

motsvarande medel, 1 916 797 000 kr, överförs till

ett nytt anslag Vuxnas utbildning. Folkpartiet

föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande 3 en

neddragning av beloppet med 900 000 000 kr. Även

Kristdemokraterna föreslår att anslagsbeloppet sänks

med 175 000 000 kr. Centerpartiet föreslår i sin

motion 2004/05:Ub476 yrkande 2 att anslagsbeloppet

överförs till utgiftsområde 25.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet avvisar nu

liksom tidigare en förändring av anslagsstrukturen.

Det finns enligt utskottet inte någon anledning till

ett gemensamt anslag för vuxenutbildning, då de

nuvarande anslagen finansierar verksamheter av olika

karaktär. Utskottet erinrar om att det riktade

statsbidraget fr.o.m. år 2006 skall inordnas i den

kommunala utjämningen under utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner.

25:18 Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 18 905 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:18

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten

för kvalificerad yrkesutbildning. Myndigheten har

ett övergripande ansvar för denna utbildning, vilket

innebär att den bl.a. har att besluta om statsbidrag

eller särskilda medel till den som anordnar en sådan

utbildning, har ett övergripande nationellt

planeringsansvar, skall följa upp den kvalificerade

yrkesutbildningen och säkerställa dess kvalitet,

främja utvecklingen samt informera och sprida

kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen har beräknat anslaget till 18 905 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är

enbart pris- och löneomräkning med 1,57 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 793 181 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:19 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning och avslå

motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 13 (m),14 (fp) och

16(c).

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till anordnare av

kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt kostnader för

personskadeförsäkring för studerande. Utgifterna

påverkas främst av antalet genomförda och utnyttjade

utbildningsplatser samt utbildningarnas inriktning.

Från och med år 2005 finansieras genom anslaget

dessutom utgifterna för en tvåårig eftergymnasial

lärlingsutbildning för vuxna till vissa

hantverksyrken enligt förordning (2004:167).

Regeringen föreslår under punkt 5 att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

som inklusive åtaganden medför utgifter på högst

755 834 000 kr under 2006 och högst 797 129 000 kr

under perioden 2007-2010.

Regeringen har beräknat anslaget till 793 181 000

kr.

Motionerna

I motion 2004/05:Ub419 yrkande 2 föreslår

Moderaterna att anslaget tas bort. Partiet inför ett

nytt anslag Vuxnas lärande (se anslag 25:17 ovan).

Detta föreslagna anslag skall ge utrymme för en

kraftig ökning av antalet platser inom KY-

utbildningen, skriver Moderaterna. Folkpartiet anser

i motion 2004/05:Ub485 yrkande 3 att det finns ett

stort behov av personer med kvalificerad

yrkesutbildning och föreslår en ökning av anslaget

med 100 000 000 kr. Även Centerpartiet föreslår en

ökning av anslaget med 50 000 000 kr i motion

2004/05:Ub476 yrkande 2. Centerpartiet vill öka

antalet platser på den kvalificerade

yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets

efterfrågan på utbildad arbetskraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

anslagsbelopp och avstyrker därmed motionsyrkanden

om andra belopp.

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har varit

framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.

Andelen examinerade som får arbete direkt i

anslutning till sin utbildning är stor. Det finns en

fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet på nya

utbildningar. De föreslagna medlen för år 2005 bör,

enligt regeringens bedömning, innebära att

verksamheten blir av ungefär samma omfattning som

tidigare. Utskottet stöder regeringens förslag att

inte utöka omfattningen av den kvalificerade

utbildningen, men anser liksom tidigare att

utbildningen på sikt bör stärkas.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005, för ramanslaget 25:19

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om

bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på

högst 755 834 000 kr under 2006 och högst

797 129 000 kr under perioden 2007-2010.

25:20 Valideringsdelegationen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 15 261 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:20

Valideringsdelegationen och avslå motionen om

annat anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid

Valideringsdelegationen.

Valideringsdelegationen inrättades den 1 januari

2004 för en fyraårsperiod. Delegationens uppgift är

bl.a. att i samverkan med arbetslivet och

utbildningssektorn utveckla valideringsinsatser, att

stödja och stärka etablerandet av ändamålsenliga

samarbetsformer för validering samt att initiera och

genomföra utvecklingsinsatser för personal inom

valideringsverksamhet. Valideringsdelegationen

skall, vidare, aktivt utforma och aktivt sprida

information om validering och följa upp utvecklingen

av valideringsverksamhet och säkerställa dess

kvalitet. Delegationen skall dessutom lämna förslag

om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att

säkerställa valideringsverksamhet efter

fyraårsperiodens slut.

Regeringen har beräknat anslaget till 15 261 000

kr.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub481

yrkande 2 att anslaget tas bort. Kristdemokraterna

är kritiska till inrättandet av myndigheten och

anser att både Centrum för flexibelt lärande och

Valideringsdelegationen bör föras in under

Högskoleverkets uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avstyrker därmed

motionsyrkandet. Utskottet är positivt till

inrättandet av en särskild valideringsdelegation.

Det är angeläget både för den enskilde och för

samhället att ta till vara människors reella

kunskap.

25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

begärda anslagsbeloppet, 125 000 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 25:21

Utveckling av påbyggnadsutbildningar och

avslå motioner om andra anslagsbelopp.

Bemyndigande bör också ges regeringen att

besluta om utgifter på högst 275 000 000 kr

under 2006 och högst 225 000 000 kr under

2007-2010.

Propositionen

Det föreslagna anslaget till utveckling av

påbyggnadsutbildningar är nytt. Anslaget finansierar

sådan tidigare påbyggnadsutbildning som övergår i

annan statligt finansierad utbildningsform såsom

kvalificerad yrkesutbildning, högskola,

folkhögskola, viss statligt finansierad

påbyggnadsutbildning samt kompletterande utbildning.

Anslaget skall finnas under en övergångsperiod tills

en slutlig avstämning sker mellan överförda belopp

och överförd utbildningskapacitet.

I budgetpropositionen för år 2004 (prop.

2003/04:1) föreslog regeringen att de statligt

reglerade interkommunala ersättningarna för

riksrekryterande påbyggnadsutbildningar skulle

avvecklas. Staten övertar därmed ansvaret för och

finansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar från

kommunerna och överför dem till andra

utbildningsformer med statligt kostnadsanslag.

Regeringen föreslår att 125 miljoner kronor

överförs år 2005 och 250 miljoner kronor överförs år

2006 från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag anslag

48:1 Kommunalt utjämningsbidrag till detta nya

anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:21

Utveckling av påbyggnadsutbildningar besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 275 000 000 kr under år

2006 och högst 225 000 000 kr under perioden

2007-2010.

Regeringen har beräknat anslaget till 125 000 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

Utskottet föreslår att riksdagen också ger

regeringen det begärda bemyndigandet.

Oppositionspartiernas förslag till nya anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionärernas förslag

till nya anslag.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande

2 ett nytt anslag Nationellt kvalitetsinstitut (i

bilaga 3 betecknat 25:86). Detta anslag tillförs

150 000 000 kr. En nödvändig åtgärd för att lyfta

kvaliteten i skolan är att uppföljning och

utvärdering förbättras och blir mer tillgänglig för

elever, föräldrar och personal, skriver

motionärerna. Vissa delar av Skolverkets verksamhet

föreslås överflyttas till det nationella

kvalitetsinstitutet. Moderaterna föreslår vidare att

1 000 000 000 kr tillförs anslaget Barnskola (i

bilaga 3 betecknat 25:87). Förslaget innebär en

kostnadsfri barnskola för barn i åldern 2 till 6 år.

Förslaget utgår från en allmän icke-obligatorisk

barnskola med pedagogiskt innehåll, där barnen får

lära sig grunderna i att läsa, räkna och skriva.

Moderaterna föreslår dessutom ett nytt anslag Vuxnas

utbildning (i bilaga 3 betecknat 25:92), vilket

tillförs 3 609 978 000 kr. Till anslaget förs medel

från anslagen 25:17 Statligt stöd för utbildning av

vuxna och 26:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning samt medel för folkhögskoleplatser

under utgiftsområde 17. Anslaget rymmer

Kunskapslyftet samt KY-utbildningar.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485

yrkande 3 200 000 000 kr till anslaget Nationellt

kvalitetsinstitut. En ny myndighet bör tillskapas,

med ansvar för tillsyn och utvärdering av skolan,

skriver Folkpartiet. Folkpartiet föreslår 200

miljoner kronor till anslaget Kvalitetssatsningar

förskolan (i bilaga 3 betecknat 25:88). Barn med

utländsk bakgrund skall sökas upp och erbjudas

avgiftsfri språkförskola. Folkpartiet föreslår också

2 500 000 000 kr till anslaget Satsning på behöriga

lärare, förskollärare och fritidspedagoger (i bilaga

3 betecknat 25:90) samt 100 000 000 kr till

Lärlingsutbildning (i bilaga 3 betecknat 25:91).

Folkpartiet vill starta en ny företagsanknuten

lärlingsutbildning där företagen delvis kan få

ersättning för att de tar emot lärlingar.

I motion 2004/05:Ub481 yrkande 2 tillför

Kristdemokraterna anslaget Lärlingsutbildning 10

miljoner kronor. Kristdemokraterna vill att

lärlingsutbildning skapas inom ramen för ett eget

nationellt program, nära knutet till det lokala

näringslivet. Dessutom tillför Kristdemokraterna

anslaget Yrkeshögskola (i bilaga 3 betecknat 25:93)

10 000 000 kr.

Även Centerpartiet förespråkar i motion

2004/05:Ub476 yrkandena 1 och 2 ett nationellt

kvalitetsinstitut, och tillför detta 200 000 000 kr.

Centerpartiet tillför även anslaget Läs- och

skrivutveckling (i bilaga 3 betecknat 25:89)

400 000 000 kr. Centerpartiet vill genomföra en

särskild satsning innefattande bl.a. program för

matematik och läs- och skrivutveckling från

förskolan och genom hela grundskolan. Till detta har

Centerpartiet avsatt totalt 1 200 miljoner kronor

den kommande treårsperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

nya anslag.

Nationell skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

införande av nationell skolpeng.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:Ub322 yrkande 7 framför Moderaterna

att en nationell skolpeng bör införas. Genom denna

kan elever och föräldrar själva styra vem som skall

få utbildningsuppdraget. Moderaterna anför vidare i

motion 2004/05:Ub390 yrkande 3 att

finansieringsansvaret för skolan bör flyttas från

kommunerna till staten. Pengarna skall följa eleven

till vald skola, vilket ger skolledningen möjlighet

att lägga skolans pengar där de gör störst nytta. I

samma motions yrkande 4 föreslås att en

parlamentarisk utredning om nationell skolpeng

tillsätts. Nationell skolpeng bör, enligt yrkande 7,

även gälla elever i särskolan. Krav på en nationell

individualiserad skolpeng för specialskolans elever

framförs även i motion 2004/05:Ub291 yrkande 5. Från

år 2006 anslår därför Moderaterna 300 miljoner

kronor i nya resurser för att skapa valfrihet för

elever med funktionshinder. Folkpartiet framför i

motion 2004/05:Ub258 yrkande 9 att en nationell

skolpeng bör införas, som även tar hänsyn till

elever i behov av särskilt stöd. En fjärdedel av den

nationella skolpengen bör, enligt motionsyrkandet,

öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare avstyrkt motsvarande

motionsyrkanden vid ett flertal tillfällen, senast

under våren 2004 (bet. 2003/04:UbU6). Utskottet har

ingen annan uppfattning nu. En nationell skolpeng

ger inte de grundläggande förutsättningarna för att

kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet för

alla elever skall kunna uppfyllas.

Nationellt kvalitetsinstitut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

nationellt kvalitetsinstitut.

Jämför reservation 3 (m, fp, c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub234 ett fristående

kvalitetsinstitut. Samma krav framför Moderaterna

även i motion 2004/05:Ub322 yrkande 15. Ett

nationellt kvalitetsinstitut bör, anser

motionärerna, regelbundet granska

undervisningskvaliteten och resultaten vid varje

skola, såväl fristående som kommunala. I samma

motions yrkande 14 anförs angående

kvalitetsgranskning av skolor, att kontinuerlig och

allmänt tillgänglig information om skolors resultat,

kvalitet och utveckling behövs för att alla elever

och föräldrar skall få förutsättningar att välja

skola på lika villkor, oavsett bostadsort. Även i

motion 2004/05:Ub390 framför Moderaterna samma

uppfattning angående nationellt kvalitetsinstitut

(yrkande 15), vikten av kontinuerlig utvärdering av

skolor (yrkande 13) samt att denna utvärdering skall

vara lika oavsett huvudman eller inriktning (yrkande

16).

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258

yrkande 18 att en nationell skolinspektion skall

inrättas.

Centerpartiet framför i motion 2004/05:Ub477

yrkande 10 att ett nationellt kvalitetsinstitut bör

inrättas i syfte att ge kommunerna stöd i

kvalitetsarbetet. Detta institut bör ersätta

Utvecklingsmyndigheten, menar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den

tyngdpunkt som finns i Skolverkets nuvarande

verksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen

med syfte att granska kommuner och skolor

regelbundet.

Av Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160) framgår

de verksamheter och skolor, förutom det offentliga

skolväsendet, som verket har tillsyn över.

Skolverket har här att bedöma hur verksamheterna

arbetar mot de nationella målen samt kontrollera att

nationella krav i skolförfattningar följs.

Skolverket har den 1 november 2003 redovisat en

plan över hur inspektionen byggs ut.

Inspektionsverksamheten planeras att vara fullt

utbyggd under år 2005, och fr.o.m. detta år kommer

inspektionerna att omfatta i genomsnitt 50 kommuner

och 1 000 skolor per år. Med denna kapacitet kommer,

enligt Skolverkets beräkningar, Sveriges alla 5 800

kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor

att vara inspekterade runt halvårsskiftet 2009.

Skolverket fick i regleringsbrevet för år 2004 i

uppdrag att i lägesbedömningen till regeringen lämna

förslag till områden som Skolverket genom sin

utbildningsinspektion avser att särskilt

uppmärksamma under år 2005. I Skolverkets

lägesbedömning 2004 (dnr 2004:622) gjordes

bedömningen att fördjupade analyser kommer att göras

avseende arbetssätt och arbetsformer samt arbetet

med individanpassning, individuella studieplaner och

åtgärdsprogram i den pedagogiska praktiken. Elever i

behov av särskilt stöd kommer att sättas i fokus.

Fördjupade redovisningar kommer att lämnas när det

gäller bedömning och betygssättning samt styrning,

ledning och kvalitetsarbete i skolor och

förvaltningar. Dessutom kommer intresset att riktas

dels mot hur skolorna fungerar med avseende på

rektorernas ansvar, befogenheter och funktion, dels

på vilket stöd skolledningarna får i sitt arbete.

Särskild uppmärksamhet kommer därtill att ägnas

kommuner med stor andel obehöriga lärare.

Utskottet vill också påminna om det av Skolverket

i januari 2004 redovisade regeringsuppdraget om att

dels utveckla och skärpa sina rutiner för prövning

och inspektion av fristående skolor, dels redovisa

en särskild inspektion av sådana skolor med

konfessionell inriktning eller motsvarande.

Översyn av myndigheter under

Utbildningsdepartementet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

översyn av myndigheterna under

Utbildningsdepartementet.

Jämför reservationerna 4 (kd) och 5 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Vänsterpartiet anför i motion 2004/05:Ub337 att en översyn av

myndigheterna under Utbildningsdepartementet bör

göras i syfte att genomföra en sammanslagning av

dessa, dels för att få en ökad effektivitet dels för

att få en enklare och tydligare myndighetsstruktur.

Kristdemokraterna förespråkar i motion 2004/05:Ub473

yrkande 46 en renodling av myndighetsstrukturen och

pekar bl.a. på samordningsvinster vad gäller

kostnader för administration. Kristdemokraterna är

kritiska mot inrättande av Valideringsdelegationen.

I motion 2004/05:Ub471 yrkande 6 anförs att

Valideringsdelegationens arbete sker i lokaler hos

Centrum för flexibelt lärandes (CFL) avdelning i

Norrköping. Enligt motionärerna hade det varit

lämpligare om delegationen inrättats som en

avdelning inom CFL.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare uttalat att det delar

regeringens uppfattning att det är angeläget med en

särskild myndighet för valideringsfrågor.

Utskottet erinrar också om den av regeringen i

januari 2003 tillsatta parlamentariska kommittén,

Ansvarskommittén, med uppdrag att se över strukturen

och uppgiftsfördelningen inom

samhällsorganisationen. Uppdraget avser både

relationen mellan staten, landstingen och kommunerna

och relationen mellan regeringen och myndigheterna.

Ansvarskommittén har också, enligt

tilläggsdirektiven (dir. 2004:93) i uppgift att se

över den statliga styrningen av

samhällsorganisationen, både relationen mellan

regeringen och de statliga myndigheterna och mellan

staten och den kommunala nivån.

Skolor för multihandikappade barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående

riksgymnasium för synskadade med

multifunktionella handikapp. Riksdagen bör

också avslå motionsyrkanden om

återinrättande av statliga specialskolor för

multihandikappade.

Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7

(m, fp, kd, c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I ett flertal motioner anförs att de statliga

specialskolorna för multihandikappade barn, bl.a.

Ekeskolan och Hällsboskolan, måste återinrättas. I

motion 2004/05:Ub291 yrkande 2 skriver Moderaterna

att statens huvudmannaskap för specialskolorna bör

kvarstå och att staten har ett särskilt ansvar för

skolan för elever med funktionshinder. Folkpartiet

pekar i sin motion 2004/05:Ub258 yrkande 12 på att

dessa alternativ måste återskapas. Denna reform är

kostnadsneutral, hävdar man. Också Kristdemokraterna

är i motion 2004/05:Ub479 yrkande 10 kritiska till

nedläggningen av de fasta skoldelarna. Detta kan

innebära att många elever med multihandikapp inte

kommer att få den hjälp de behöver. En omprövning av

visstidsvistelse innebär också en osäkerhet för

eleverna, menar motionärerna.

I motion 2004/05:Ub275 yrkande 12 anför

Centerpartiet att ett nytt riksgymnasium för blinda

och synskadade barn med funktionshinder bör

inrättas. Motionärerna påpekar att det i dag saknas

tillräckligt bra möjligheter för dessa barn att

studera vidare efter grundskolan och att också de

har rätt att kunna gå vidare i sin utbildning och

utvecklas i sin egen takt, oavsett ålder.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med

synskada respektive grav språkstörning inte längre

skulle tillhöra den statliga specialskolans målgrupp

(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).

Beslutet innebar att riksdagen ställde sig bakom

regeringens förslag om en successiv avveckling av de

fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och

en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten

vid skolorna. Frågan om omprövning av nämnda beslut

har återkommande behandlats av utskottet, senast

under förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU1 och bet.

2003/04:UbU10). Utskottet finner inte heller nu skäl

för riksdagen att ändra sitt tidigare

ställningstagande.

I november 2002 överlämnade den av regeringen

tillsatte utredaren betänkandet Visstidsutbildning

vid statliga resurscenter (SOU 2002:106).

Visstidsutbildning ges i dag vid Ekeskolan i Örebro,

för elever med synskada och ytterligare

funktionshinder, och Hällsboskolan i Sigtuna, för

elever med grav språkstörning. Dessa tidigare

specialskolor är i dag resurscenter inom

Specialpedagogiska institutet.

Syftet med visstidsutbildningen är att ge eleverna

en utbildning som är anpassad till varje elevs

förutsättningar och att ge förutsättningar för en

fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen.

De elever som undervisas vid resurscenter är

fortfarande elever i sina hemkommuner. Utbildningen

skall fortgå så länge som elevens behov kräver det

och det inte finns förutsättningar att anordna

utbildning av motsvarande kvalitet i hemkommunen

eller hemskolan. Elevens vårdnadshavare får ansöka

om plats vid ett resurscenter. Av

budgetpropositionen framgår att regeringen anser att

det är viktigt att resurscenter har ett tydligt

ansvar och en tydlig roll när det gäller elever med

funktionshinder.

Visstidsutbildningen vid Ekeskolan och

Hällsboskolan regleras i förordning (2004:203) om

visstidsutbildning vid särskilda resurscenter.

Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade

elever med flerfunktionshinder har avslagits av

riksdagen vid ett flertal tillfällen sedan hösten

1999 (senast i bet. 2003/04:UbU10). Utskottet anser

nu liksom då att det naturliga alternativet för

dessa elever är den reguljära gymnasiesärskolan

eller gymnasieskolan på hemorten eller inom

samverkansområdet.

Uppdrag till vissa myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående

uppdrag till Skolverket, Myndigheten för

skolutveckling samt om tilläggsdirektiv till

Valideringsdelegationen.

Jämför reservationerna 8 (v, mp), 9 (fp), 10

(kd), 11 (v, mp) samt 12 (fp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub242 yrkande

17 att Skolverket aktivt bör utvärdera rektorernas

möjligheter att vara pedagogiska ledare. Skolverket

bör under sina tillsynsinspektioner, menar

motionärerna, utvärdera att rektor tillåts vara

pedagogisk ledare. Kristdemokraterna anser att det

är nödvändigt att satsa mer på nationell tillsyn och

granskning samt att öka statens ansvarstagande för

en likvärdig utbildning över hela landet. I motion

2004/05:Ub480 yrkande 35 framför Kristdemokraterna

att ökade resurser därför bör läggas till

Skolverket. Myndigheten bör också få tydliga

direktiv om att granskningen skall vara lika för

alla skolor oavsett huvudman. Miljöpartiet skriver i

motion 2004/05:Ub230 yrkande 20 att Skolverket bör

få i uppdrag att utvärdera läromedel ur både ett

genus- och ett HBT-perspektiv. I samma motions

yrkande 21 föreslår partiet att Skolverket ges i

uppdrag att undersöka möjligheter att öka andelen

män som arbetar inom skolan i enlighet med vad som

anförs i motionen. I yrkande 22 begär Miljöpartiet

att Skolverket får i uppdrag att utarbeta riktlinjer

för att säkerställa kompetens i HBT-frågor för

anställda inom utbildningsväsendet. Motion

2004/05:Ub239 (m) tar upp frågan om obehöriga

lärares anställning i skolor och anför att

Skolverket måste inspektera hur skollagstiftningen

efterlevs i detta hänseende.

Miljöpartiet anför i motion 2004/05:Ub230 yrkande

19 att Myndigheten för skolutveckling ges ett

uppdrag rörande genuskunskap i skolans och

förskolans pedagogik. Folkpartiet föreslår i motion

2004/05:Ub209 yrkande 1 tilläggsdirektiv till

Valideringsdelegationen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet erinrar om att Skolverket genom sin

utbildningsinspektion under år 2005 avser att

särskilt uppmärksamma bl.a. lärarnas kompetens i

inspekterade kommuner. Särskild uppmärksamhet kommer

därvid att ägnas kommuner med stor andel lärare som

saknar lärarbehörighet.

Myndigheten för skolutveckling skall bl.a.

prioritera insatser som avser jämställdhet i barn-

och ungdomsutbildningen. För att ytterligare stödja

utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan

planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.

under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser

för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och

annan skolpersonal. Sedan år 2002 finns därtill

särskilda medel avsatta för att utbilda pedagogiska

resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap.

Målet har varit att det år 2004 skall finnas minst

en sådan resursperson i varje kommun. Utbildningen

bedrivs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling

av de nationella värdegrundcentrumen vid Göteborgs

och Umeå universitet. Utbildningen omfattar såväl

förskolan som grund- och gymnasieskolan. I detta

sammanhang vill utskottet också påminna om den av

regeringen år 2003 tillsatta

jämställdhetsdelegationen (dir. 2003:101) med syfte

att uppmärksamma, intensifiera och utveckla arbetet

med jämställdhet mellan könen i förskolan.

Särskilda satsningar i skolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

extraresurser till skolor i krisområden samt

särskilda satsningar för att stärka

baskunskaperna i skolan.

Jämför reservationerna 13 (fp) och 14 (c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet framför i motion 2004/05:Sf288 yrkande

21 betydelsen av en reformerad skola med tydligare

krav och mål för kampen mot utanförskapet samt

behovet av att kanalisera extraresurser och

riskkapital till skolorna i sociala krisområden.

Folkpartiet anser att skolan bör finansieras med

hjälp av en nationell skolpeng. En del av denna

skall, enligt förslaget, vara lika för alla elever,

medan en del skall kunna riktas till de elever som

behöver särskilt stöd. Skolor som får extra resurser

kan genom att erbjuda högre lärarlöner rusta upp

lokaler m.m. bli s.k. magnetskolor, som lockar

människor att bosätta sig i utsatta områden. På

detta sätt kan segregationen brytas. Centerpartiet

vill i motion 2004/05:Ub477 yrkande 8 genomföra en

särskild satsning på baskunskaper, innefattande

matematik, läs- och skrivutveckling, från förskolan

och genom hela grundskolan. Till detta har

Centerpartiet den kommande treårsperioden avsatt

totalt 1 200 miljoner kronor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser att förbättrade utbildningsvillkor

i segregerade områden är en av de mest angelägna

frågorna inom utbildningssektorn. Myndigheten för

skolutveckling har här en mycket viktig uppgift när

det gäller att ge handfast stöd i det lokala

utvecklingsarbetet. För att förstärka resurserna

till arbetet med skolor i segregerade områden avser

regeringen att tillföra anslaget 25:3 Utveckling av

skolväsende och barnomsorg 70 miljoner kronor för år

2006 och 155 miljoner kronor för år 2007.

I likhet med motionärerna anser utskottet att

satsningar på att stödja läs- och skrivutveckling

samt kunskapsutveckling i matematik är angelägna.

Insatser för läs-, skriv- och språkutveckling är av

stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i

skolväsendet. Inte minst för stödet till elever med

utländsk bakgrund är kopplingen till läsning

väsentlig. Myndigheten för skolutveckling arbetar

med dessa frågor på flera sätt samtidigt som

regeringen bl.a. understryker att skolorna i sin

kvalitetsredovisning skall kunna visa hur

läsutvecklingen skall följas och hur elever som

behöver stöd skall få det. Vidare har den särskilda

Matematikdelegationen haft till uppgift att lägga

fram förslag som utvecklar matematikundervisningen

och stimulerar utvecklingsarbetet inom detta område.

Bakgrunden är bl.a. sviktande intresse bland

eleverna för matematikämnet och ett stort behov av

pedagogiskt utvecklingsarbete. Delegationens förslag

skall remissbehandlas.

Användning av bidraget till

personalförstärkningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

användning av bidraget till

personalförstärkningar.

Jämför reservation 15 (fp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub242 yrkande 5 att det

behövs en uppföljning av att bidraget till

personalförstärkningar i skola och fritidshem går

till personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser

att samma princip skall gälla även när andra

personalgrupper än lärare och fritidspedagoger

rekryteras. Att läraren har genomgått rätt

utbildning har stor betydelse för kvaliteten på

undervisningen. I samma motions yrkande 6 anförs att

bidraget till personalförstärkningar i skola och

fritidshem måste kunna användas till att höja

lönerna för att kunna anställa utbildade lärare och

fritidspedagoger.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet erinrar om Skolverkets uppdrag att följa

upp och utvärdera det särskilda statsbidraget.

Skolverkets uppföljning visade att det fanns 8 500

fler heltidstjänster inom skola och fritidshem

läsåret 2002/03 jämfört med läsåret 2000/01. Av

dessa uppskattas ca 5 500 tjänster vara direkt

finansierade genom det riktade statsbidraget.

Personalförstärkningarna 2002/03 består till 72 % av

pedagogisk personal såsom lärare, förskollärare,

speciallärare och fritidspedagoger. Resterande del

utgörs av personalgrupper som skolsköterskor,

kuratorer, psykologer och elevassistenter.

Utskottet vill också påminna om att det är

kommunerna som själva avgör vilka personalkategorier

som bäst behövs för att öka måluppfyllelsen i

verksamheten. Utskottet utgår ifrån att kommunerna

vid anställningar eftersträvar att anställa behörig

personal.

Behovet av KY

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

behovet av KY-utbildning.

Jämför reservation 16 (fp, c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub275 yrkande 7 att

antalet utbildningsplatser inom KY-utbildningen ökas

för att motsvara företagens efterfrågan på

kvalificerad arbetskraft. I motion 2004/05:N414 (fp)

yrkande 2 påpekar motionärerna att det för

närvarande inte pågår någon KY-utbildning i

Dalsland. I motion 2004/05:Ub439 (s) yrkande 2

efterfrågas fortsatt utbyggnad av KY i Västsverige.

I motion 2004/05:Ub381 (s) påpekas att det är

angeläget att via KY och annan vuxenutbildning

tillgodose ett lokalt behov av arbetskraft. Ett ökat

statligt engagemang är önskvärt, menar motionärerna,

och efterfrågar en översyn gällande behovet av

vuxenutbildning generellt och särskilt kvalificerad

yrkesutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Som utskottet tidigare påpekat har den

kvalificerade yrkesutbildningen (KY) varit

framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.

Andelen examinerade som får arbete direkt i

anslutning till sin utbildning är stor. Det finns en

fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet på nya

utbildningar. De föreslagna medlen för år 2005 bör,

enligt regeringens bedömning, innebära att

verksamheten blir av ungefär samma omfattning som

tidigare. Utskottet stöder regeringens förslag att

inte utöka omfattningen av den kvalificerade

utbildningen men anser liksom tidigare att

utbildningen på sikt bör stärkas.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om fler

vuxna i skolan samt skolbesök i riksdagen.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:A350 yrkande 11 att

möjligheterna måste öppnas för att få in fler vuxna

till skolan. I motion 2004/05:Ub235 anför

Centerpartiet vikten av att alla landets elever i

högstadiet eller gymnasieskolan vid något tillfälle

under sin skoltid får besöka riksdagen och

Stockholm.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagens avslår

motionsyrkandena. Utskottet har tidigare uttalat sig

positivt om verksamheter där vuxna engageras i

skolan som t.ex. klassmorfar. Utskottet har

samtidigt påpekat att det ankommer på lokala organ

att besluta om sådana verksamheter.

3 Högskoleverksamhet

Resultat

Om grundutbildningens omfattning och inriktning

redovisas i propositionen att expansionen som pågått

under flera år till en viss del fortsatte även under

2003. Antalet helårsstudenter ökade med 12 500,

vilket innebär en ökning med 4 % sedan 2002. Därmed

uppgick antalet helårsstudenter 2003 till 299 750.

Ökningen av antalet registrerade studenter

(individer) ökade med 9 % mellan läsåren 2001/02 och

2002/03, eller med drygt 30 000 personer. Andelen

kvinnor bland studenterna låg 2003 liksom de två

närmast föregående åren på 60 %. Motsvarande andel

bland högskolenybörjarna minskade däremot med 1

procentenhet till 58 %.

Antalet lärare ökade i takt med antalet

helårsstudenter så att antalet helårsstudenter per

lärare var oförändrat.

För 2003 har 29 lärosäten av regeringen fått som

mål att öka antalet helårsstudenter totalt. Detta

mål har 27 av lärosätena uppnått. Även antalet

helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik har

ökat, men i mindre utsträckning än antalet

helårsstudenter totalt (1,5 % mot 5 %). De

utbildningsområden som ökade mer än genomsnittet var

undervisning, medicin, vård och konstnärliga

områden.

För perioden 2001-2004 har regeringen satt upp mål

för antalet examina av vissa slag. Måluppfyllelsen

för magisterexamen var mycket god (96 % av målet

efter tre av fyra år i perioden). För

civilingenjörsexamen var motsvarande utfall 73 % och

för sjuksköterskeexamen 72 %. För lärarexamen med

inriktning på tidigare år var måluppfyllelsen efter

tre år av fyra 82 % och för lärarexamen med

inriktning mot senare år 68 %.

Regeringen har för lärarexamen också satt upp

målet att minst en tredjedel av antalet examina

skall ha en inriktning i vilken matematik,

naturvetenskap eller teknik ingår. Detta mål har

inte uppnåtts. Läsåret 2002/03 var andelen 19 % för

lärarexamina med inriktning på tidigare år och 24 %

för lärarexamina med inriktning på senare år.

Antalet högskoleingenjörsexamina, tillsammans med

högskole-, kandidat- och magisterexamina med

inriktning mot teknik, skulle enligt det mål som

regeringen har fastställt öka 2003. Dessa examina

ökade med 5 % från 2002 till drygt 5 000. Andelen

kvinnor med sådana examina var 29 % läsåret 2002/03,

vilket kan jämföras med 23 % läsåret 1998/99.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) bedömning

väntas bristen på förskollärare och fritidspedagoger

öka fram till 2010 om examinationen ligger kvar på

dagens nivå. Den nuvarande bristen på yrkeslärare

kommer att förvärras. Även för tandläkar-, läkar-

och sjuksköterskeutbildningarna gör SCB bedömningen

att bristen kan bli stor om några år. För högskole-

ingenjörer och civilingenjörer är tillgången nu god,

men en brist är att vänta inom några år. Andra

yrkesgrupper för vilka en bristsituation enligt SCB

är att vänta är arbetsterapeuter, sjukgymnaster,

socionomer och teologer.

År 2003 nådde 26 av 37 lärosäten sina takbelopp,

dvs. utförde utbildning i sådan omfattning att de

kunde tillgodoräkna sig hela sitt grund-

utbildningsanslag för året. Samma år redovisade 26

av lärosätena fler helårsprestationer än de kunde få

ersättning för inom sitt takbelopp.

Under 2003 samverkade 32 lärosäten genom Sveriges

nätuniversitet. Utbudet av kurser och program ökade

avsevärt i förhållande till året innan. Huvuddelen

av utbudet var 5-poängskurser, men ett 70-tal

utbildningar omfattade 40 poäng eller mera. Mer än

10 % av de svenska högskolestudenterna läste 2003

minst en kurs inom nätuniversitetet. Omkring 600 av

nätuniversitetskurserna (en knapp tredjedel) kunde

man studera helt ortsobundet, dvs. utan att delta i

några gemensamma samlingar.

När det gäller rekrytering och tillträde till högre

utbildning har regeringen satt som långsiktigt mål

att hälften av en årskull skall ha påbörjat en

högskoleutbildning vid 25 års ålder. Av dem som

under 2003 fyllde 25 år hade drygt 42 % påbörjat en

högskoleutbildning, inklusive studenter som fått

svenska studiemedel för högskoleutbildning

utomlands.

Högskoleintroducerande utbildning, s.k.

collegeutbildning, har från höstterminen 2002 t.o.m.

vårterminen 2004 erbjudits vid sammanlagt 18

lärosäten. Totalt 1 307 personer har under perioden

deltagit i någon form av collegeutbildning. Cirka 60

% av deltagarna fullföljer collegeutbildningen, och

flertalet av dessa fortsätter med högskolestudier.

Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, har

fr.o.m. 2003 kunnat anordnas inte bara med

inriktning på naturvetenskapliga eller tekniska

studier utan också i anslutning till andra

högskoleprogram där det råder brist på behöriga

sökande och där det finns ett behov på

arbetsmarknaden av utbildad personal. Antalet

basårsstudenter var totalt 3 349 läsåret 2002/03, en

ökning med 5 % sedan föregående läsår. Endast två

lärosäten har utnyttjat möjligheten att anordna

basår med annan inriktning än naturvetenskap eller

teknik. Cirka 70 % av studenterna som deltagit i

basår befinner sig i högskoleutbildning ett år efter

det att de började studierna i basåret. Andelen som

fortsätter från basåret till lärarutbildning med

inriktning mot grundskolans tidigare år har dock

minskat de senaste åren.

Inför antagningen till höstterminen 2003 skulle

lärosätena för första gången tillämpa de nya

reglerna om validering av reell kompetens vid

prövning av grundläggande behörighet. Sammanlagt 712

sökande bedömdes behöriga vid sådan validering, och

210 av dem blev också antagna. Valideringen har

huvudsakligen gällt sökande till yrkesutbildningar

såsom sjuksköterske- och lärarutbildningar.

Processen med att bedöma ansökningarna har tagit tid

och varit resurskrävande för lärosätena.

Antalet förstahandssökande till

ingenjörsutbildningarna har fortsatt att minska.

Särskilt stor är minskningen när det gäller

högskoleingenjörsutbildning. Även för

systemvetenskaplig utbildning fortsätter nedgången.

Sökandetrycket, dvs. antalet förstahandssökande per

antagen, var liksom de senaste åren högst på

psykolog-, läkar-, arkitekt- och

sjukgymnastutbildningarna.

Lärosätenas kursutbud har blivit alltmer flexibelt

och tillgängligt för bredare grupper i samhället.

Antalet yrkeshögskoleutbildningar samt utbildningar

med inslag av mång- och tvärvetenskap ökar, liksom

utbudet av IT-stödda distansutbildningar. Nya

specialistsjuksköterskeutbildningar har startats,

samt även röntgensjuksköterskeprogram och

sjuksköterskeprogram på distans.

Inom högskolan har den internationella rörligheten

ökat när det gäller studenter. Antalet som studerar

utomlands på egen hand, s.k. free movers, var

läsåret 2002/03 närmare 23 000, samma som föregående

läsår. Antalet som reste ut inom ramen för ett

utbytesprogram ökade med 10 % till drygt 6 000, av

vilka 2 660 reste ut inom ramen för Erasmus, som

ingår i EU:s utbildningsprogram Sokrates.

Regeringens mål om 3 000 utresande inom Erasmus

nåddes alltså inte. Fler utländska studenter kom

till svenska högskolor inom utbytesprogram, nämligen

totalt 10 600, varav ca 5 300 inom Erasmus.

Lärarutbytena inom Erasmusprogrammet har ökat,

både när det gäller utresande och inresande lärare.

Om forskning och forskarutbildning redovisas i

propositionen bl.a. följande.

Mellan 2002 och 2003 var de totala resurserna för

forskning och forskarutbildning i stort sett

oförändrade, men vid de unga universiteten (i

Karlstad, Växjö och Örebro) och vid flertalet

högskolor ökade intäkterna. Dessa lärosätens andel

av den totala forskningsverksamheten vid universitet

och högskolor har sedan mitten av 1990-talet ökat

från 2 % till 10 %.

Antalet nybörjare i forskarutbildningen minskade

2003 med 4 % från föregående år. De flesta börjar

sin forskarutbildning på det lärosäte där de fått

sin grundutbildning. Antalet avlagda doktorsexamina

2003 var nästan 2 700, en ökning med 10 % från

föregående år. Andelen av en årskull som avlägger

forskarexamina var enligt propositionen 2,8 % år

2002, vilket är den högsta andelen inom hela OECD-

området.

Högskoleverkets enkätundersökning Doktorandspegeln

(Högskoleverkets rapportserie 2003:28R) visade att

merparten av doktoranderna ger sin utbildning ett

gott betyg, men att det också förekommer vissa

problem, särskilt i fråga om introduktionen till

forskarutbildningen, handledningen samt

medinflytandet och miljön på institutionerna.

De 16 nationella forskarskolorna som etablerades

med början 2001 har enligt Högskoleverket kommit i

gång bra. Totalt sett är doktoranderna relativt

jämnt fördelade mellan värd- och partnerhögskolor,

och könsfördelningen är också nästan jämn.

Doktoranderna i forskarskolorna har en högre

aktivitetsgrad än genomsnittet, fler har anställning

som doktorander och avhoppen har varit mycket få.

Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället

varierar stort i omfattning och former. Det är

vanligt med externa ledamöter, även i andra

beslutande organ än styrelserna. Många lärosäten

framhåller kontakten med tidigare studenter som

mycket central för utvecklingen av befintliga och

nya utbildningar. Samverkan sker också naturligt

genom den verksamhetsförlagda delen som ingår i

bl.a. lärar- och vårdutbildningar. Några lärosäten

lyfter i sina redovisningar särskilt fram

kontakterna med lärcentrum som viktiga i

samverkansarbetet. Inom forskning och

forskarutbildning finns många exempel på samverkan

med nationella och internationella företag och med

utländska universitet. Många lärosäten har haft en

aktiv roll i framtagandet av regionala

tillväxtprogram.

Sedan 2002 har lärosätena haft i uppdrag att

utveckla och erbjuda sina lärare högskolepedagogisk

utbildning. Poänggivande sådan utbildning ges vid de

flesta lärosäten. Största andelen lärare som har

genomgått sådan utbildning återfinns inom

humanistisk-samhällsvetenskapligt och tekniskt

vetenskapsområde. För doktorander ges korta

introducerande kurser, samtidigt som det erbjuds

såväl grundläggande som fördjupande kurser för

lärare. Rådet för högre utbildning har 2003 fördelat

medel till innovativa pedagogiska satsningar med

fokus på studenternas lärande. Rådet har genomfört

en särskild satsning på utveckling av metoder för

att integrera genusperspektiv i undervisningen.

Under rubriken jämställdhet redovisas att andelen

kvinnor i grundutbildningen 2002/03 var 61 %,

oförändrat från föregående läsår. Majoriteten av

helårsstudenterna läser på utbildningar med ojämn

könsfördelning (andelen av det ena könet är större

än 60 %). Flera olika typer av insatser görs för att

öka rekryteringen, samtidigt som lärosätena betonar

vikten av att skapa utbildningsmiljöer som inte

stöter bort personer av underrepresenterat kön.

Andelen kvinnor bland nyantagna till

forskarutbildningen har under de senaste nio åren

ökat från 37 till 48 %. Beroende på

vetenskapsområde kan könsfördelningen vara mycket

sned.

Av professorerna är andelen kvinnor 15 %, vilket

innebär en ökning med 7 procentenheter sedan 1995.

Flera lärosäten har kraftigt ökat denna andel under

2003, men vid många lärosäten måste ökningen

fortsätta ytterligare för att man skall nå de

rekryteringsmål som regeringen har satt upp för

perioden 2001-2004. I lärosätenas årsredovisningar

uppmärksammas den sneda könsfördelningen bland

personer på ledande befattningar, och behovet av

insatser lyfts fram. Jämställdhets- och genuskunskap

ingår i de flesta högskolepedagogiska utbildningar

och även i många forskarhandledningsutbildningar.

I enlighet med lagen (2001:1286) om likabehandling

av studenter i högskolan har flertalet lärosäten

fastställt likabehandlingsplaner. Till de vanligaste

åtgärderna enligt dessa planer hör insatser för

studenter med funktionshinder.

Anslag till universitet och högskolor m.m. för

2005

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslagen till

universitet och högskolor (anslagen

25:22-25:77) för budgetåret 2005 enligt

regeringens förslag. Det innebär:

tusental kronor

Anslag till de statliga universiteten och

högskolorna för grundläggande utbildning

15 904 033

Anslag till de statliga universiteten och

högskolorna för forskning och

forskarutbildning 8 046 289

25:74 Enskilda utbildningsanordnare på

högskole-

området m.m. 2 006 836

25:75 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. 287 228

25:76 Forskning och konstnärligt utvecklings-

arbete vid vissa högskolor 347 644

25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och

forskning 1 934 671

Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller

anslagsvillkor bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),

15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Regeringens förslag till anslagsbelopp under

anslagen 25:22-25:77 framgår av sammanställningen i

bilaga 3 till detta betänkande.

Lärosätenas anslag för grundutbildning, forskning

och forskarutbildning har för budgetåret 2005 pris-

och löneomräknats med 1,01 %.

Regeringens förslag innebär mycket begränsade

förändringar av dimensioneringen av

grundutbildningen. Ett antal lärosäten bedömdes för

några år sedan få svårt att rekrytera tillräckligt

många studenter för att fullgöra sina

utbildningsuppdrag och nå sina takbelopp och fick

därför vissa medel tillfälligt indragna i budgeten

för 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 111, bet.

UbU1, rskr. 97). Sex av dessa lärosäten föreslås nu

återfå en del av de indragna medlen i budgeten för

2005, och regeringen meddelar sin avsikt att

återföra ytterligare medel i budgeten för 2006.

Indragningarna i budgeten för 2002 omfattade

262 521 000 kr, medan återföringen 2005 omfattar

93 700 000 kr och den planerade återföringen 2006

omfattar 99 609 000 kr. De lärosäten som återfår

indragna medel är Kungl. Tekniska högskolan,

Karlstads universitet, Malmö högskola, Högskolan i

Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,

Södertörns högskola samt Chalmers tekniska högskola.

Högskolan på Gotland skall enligt vad som redovisas

i propositionen återfå de indragna medlen år 2006.

För Mitthögskolan och Blekinge tekniska högskola,

som också fick medel indragna 2002, föreslås ingen

återföring.

De medel som drogs in från ett antal lärosäten

2002 överfördes då till anslaget Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor och användes av

regeringen bl.a. för att finansiera s.k. särskild

lärarutbildning (SÄL) för yrkesverksamma icke-

behöriga lärare i skolväsendet. Medlen användes

alltså till grundläggande högskoleutbildning av

betydande omfattning.

Utöver återföringen av tillfälligt indragna medel

innebär regeringens budgetförslag för grundläggande

högskoleutbildning endast följande förändringar av

dimensioneringen. Göteborgs universitet tillförs

medel för att ta över utbildning vid Hantverksskolan

Dacapo i Mariestad. Utbildningen skall vid full

utbyggnad omfatta 100 helårsstudenter. Danshögskolan

tillförs medel för att fr.o.m. 2005 vartannat år

kunna ta in 16 studenter till en treårig utbildning

i nycirkus. Denna skall vid full utbyggnad omfatta

24 helårsstudenter. Under anslaget 25:74 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

föreslås ökade medel för ytterligare 50

helårsstudenter i sjuksköterskeutbildning, därav 30

vid Ersta Sköndal högskola, 10 vid Röda Korsets

högskola och 10 vid Sophiahemmets högskola.

Medel för grundläggande högskoleutbildning finns

också under anslaget 25:80 Centrala

studiestödsnämnden m.m. för att finansiera

utbildningsplatser vid universitet och högskolor

inom ramen för den tidsbegränsade utbildnings-

satsning som föreslogs av regeringen i proposition

2003/04:138 (bet. UbU15, rskr. 261). Satsningen

syftar till att minska risken för friställning av

personal och samtidigt stärka kompetensen inom den

av kommuner och landsting finansierade verksamheten

med vård, skola och omsorg. Under anslaget 25:80

finns för detta ändamål 128 miljoner kronor, som

Centrala studiestödsnämnden skall överföra till de

lärosäten som anordnar utbildning inom satsningen.

Under anslagen till forskning och forskarutbildning

föreslår regeringen följande förändringar.

Mitthögskolan blir universitet den 1 januari 2005

och tillförs under anslaget 25:47 ytterligare 10

miljoner kronor. Anslagsnamnet ändras till

Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning.

Grundutbildningsanslagets namn ändras på motsvarande

sätt. Stockholms universitet tillförs 3 350 000 kr

för isocyanatforskning i Hässleholm; medlen överförs

från utgiftsområde 14 Arbetsliv. Kungl. Tekniska

högskolan tillförs 750 000 kr för att ta över

stiftelsen Byggdoks bibliotek. Dessa medel överförs

från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Under anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor tillförs

Högskolan på Gotland 750 000 kr för förstärkning av

forskningen där med inriktning mot handel och kultur

i Östersjöområdet.

Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. används till verksamhet för

vilken medel inte ställs till förfogande under annat

anslag. Medel för de förändringar i dimensioneringen

av grundläggande högskoleutbildning som beskrivs

ovan har överförts härifrån till berörda lärosätens

anslag. Detsamma gäller utökningen av

Mittuniversitetets anslag till forskning och

forskarutbildning och de ökade medlen till Högskolan

på Gotland under anslaget 25:76. Medel har också

överförts till anslaget 25:77 Ersättningar för

klinisk utbildning och forskning.

Anslagsposterna för projekt för invandrade

akademiker, för Delegationen för regional samverkan

och för Rekryteringsdelegationen har tagits bort,

eftersom de har finansierat tidsbegränsade

satsningar som upphör med utgången av 2004. Inga

medel föreslås nu till Sveriges nätuniversitet för

extra percapitaersättningar. År 2004 finns under

detta anslag medel engångsvis för att bygga upp

infrastrukturen för de regionala

etikprövningsnämnderna och utjämna skillnader i

faktisk och förväntad ärendevolym under deras första

verksamhetsår. Dessa nämnder skall finansiera

verksamheten genom avgifter och fr.o.m. 2005 avsätts

inga medel för dem under detta anslag. Anslagsposten

för stipendier inom programmet North2north minskas,

eftersom regeringen har funnit att

medelstilldelningen för den första programperioden

2002-2004 grundade sig på alltför optimistiska

bedömningar av programmets utveckling. Anslagsposten

Särskilda lärarutbildningar minskas med en fjärdedel

i förhållande till budgetåret 2004.

Vissa nya ändamål föreslås bli finansierade under

detta anslag. Talboks- och punktskriftsbiblioteket

föreslås få medel för att utveckla talboksproduktion

baserad på en ny metod för inläsning genom talsyntes

(2 775 000 kr), Södertörns högskola föreslås få

medel för att under 2005 finansiera den

naturvetenskapliga forskningen vid högskolan

(8 000 000 kr) och Högskolan på Gotland föreslås få

medel för att utveckla högre utbildning och

forskning med inriktning på Östersjön (2 000 000

kr).

På anslagsposten Till regeringens disposition

föreslås drygt 67 miljoner kronor. I

budgetpropositionen för 2004 var motsvarande belopp

drygt 22 miljoner kronor.

Anslaget 25:77 Ersättningar för klinisk utbildning

och forskning föreslås bli tillfört ytterligare

drygt 136 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter i

läkarutbildningen ökar enligt den plan som

regeringen presenterade i förra årets

budgetproposition (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s.

236, bet. UbU1, rskr. 92). Denna ökning, tillsammans

med en förra året aviserad höjning av ersättningen

för medicinsk forskning till Östergötlands läns

landsting och Västerbottens läns landsting,

motsvarar 121 miljoner kronor.

Anslaget har vidare tillförts ytterligare 15

miljoner kronor som avser det odontologiska området.

Ett nytt avtal om samarbete om grundutbildning av

tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av

tandvården har sommaren 2004 slutits mellan svenska

staten, Västra Götalands läns landsting och

Västerbottens läns landsting. De belopp som enligt

det nya avtalet skall tilldelas respektive landsting

avser dels 30 miljoner kronor vardera som ersättning

för en fast basorganisation, inklusive ett bidrag

som i viss utsträckning skall täcka kostnader för

kliniskt inriktad odontologisk forskning, dels en

ersättning med 65 000 kr per helårsstudent i

tandläkarutbildning. Utskottet återkommer i det

följande till det nya avtalet.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till anslag framgår av

uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2004/05:Ub419 yrkande 2 att anslagen till

grundutbildning år 2005 skall ökas med 146 050 000

kr. Motionärerna skriver att anslagen till den

akademiska grundutbildningen har urholkats med

omkring 25 % sedan Socialdemokraterna övertog

regeringsmakten. Moderaterna vill nu påbörja en

successiv återuppbyggnad av dessa anslag. Partiets

budgetförslag innebär ett enda samlat anslag till

grundutbildning, som i motionen inte är fördelat på

lärosäten. Anslaget skall fördelas mellan

universitet och högskolor med utgångspunkt i

studenternas val, heter det i motionen. I

sammanställningen i bilaga 3 redovisas förslaget som

anslag 25:94. Det föreslagna

grundutbildningsanslaget inkluderar en

kvalitetsförstärkning av utbildningarna vid Sveriges

lantbruksuniversitet, som tillhör utgiftsområde 23.

Moderaterna vill också höja beloppet på anslaget

25:74 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. med 20 000 000 kr för att

trygga möjligheterna för alternativa driftformer att

bedriva verksamhet och forskning.

Även forskningsanslagen har enligt Moderaterna

urholkats under senare år. Partiet föreslår ett

samlat anslag till forskning och forskarutbildning,

ej fördelat på lärosäten. Under det nya anslaget, i

bilaga 3 betecknat som anslag 25:97, föreslås

621 558 000 kr mer än summan av de av regeringen

föreslagna anslagen till statliga universitet och

högskolor för forskning och forskarutbildning.

Syftet med satsningen är att ge den fria forskningen

en välbehövlig förstärkning samt att stärka

finansieringen av doktorander.

Folkpartiet skriver i sin motion 2004/05:Ub485

yrkande 3 att högskolan har byggts ut så kraftigt

att kvaliteten blivit lidande. Resurserna per

student var enligt motionärerna för tio år sedan

ungefär 20 % högre än i dag. Folkpartiets

budgetförslag innebär att anslagen till

grundläggande utbildning minskas med 130 000 000 kr.

Partiet vill se en lägre takt i utbyggnaden av

grundutbildningen. Minskningen, som inte är fördelad

på lärosäten, motsvarar enligt motionen ca 3 000

platser och är i bilaga 3 redovisad som anslag

25:96. Till kvalitetshöjning i högskolan föreslår

Folkpartiet 200 000 000 kr under ett nytt anslag, i

bilaga 3 redovisat som anslag 25:95.

Folkpartiet föreslår också att 70 000 000 kr

anslås under ett nytt anslag för

kompletteringsutbildningar för utländska akademiker.

Det nya anslaget redovisas i bilaga 3 som anslag

25:101.

Till forskning och forskarutbildning vill

Folkpartiet anslå 600 000 000 kr utöver regeringens

förslag. Universiteten skall enligt partiet ges

större möjligheter att själva förfoga över

forskningsresurserna. Ökningen, som i motionen inte

är fördelad på lärosäten, skall fördelas till alla

högskolor som bedriver forskning. Den redovisas i

bilaga 3 som anslag 25:98.

Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. minskas i Folkpartiets

budgetförslag med 70 000 000 kr.

Kristdemokraterna anser enligt motion 2004/05:Ub481

yrkande 2 att utbyggnaden av högskolans

grundutbildning har gått för fort och att medel

behövs för att stärka kvaliteten. Partiet föreslår

att 40 000 000 kr anvisas för att öka antalet

disputerade lärare. Förslaget redovisas i bilaga 3

som ett nytt anslag 25:99.

Kristdemokraterna vill tillföra forskning och

forskarutbildning 75 000 000 kr (i bilaga 3

redovisat som anslag 25:98). Partiet avser att

återkomma till fördelningen av beloppet i samband

med den aviserade forskningspropositionen.

Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. minskas i Kristdemokraternas

förslag med 71 000 000 kr.

För att ge lärosätena ytterligare resurser till

kvalitetsfrämjande åtgärder vill Kristdemokraterna

att dessa skall tillåtas sälja utbildningsplatser

till utländska intressenter, såväl till stater och

företag som till enskilda personer utanför EES-

området. För kostnad för genomförande av sådan

utbildning föreslår de ett nytt anslag (i bilaga 3

redovisat som anslag 25:100) på 93 000 000 kr.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476

yrkandena 1 och 2 att sammanlagt 180 000 000 kr

tillförs de olika statliga lärosätenas anslag till

forskning och forskarutbildning samt anslaget 25:74

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

m.m. (anslagsposten till Stiftelsen Högskolan i

Jönköping, för forskning och forskarutbildning).

Därutöver föreslår Centerpartiet en ökning av

anslagen till forskning och forskarutbildning med

222 118 000 kr (i bilaga 3 redovisat som anslag

25:98). Dessa resurser skall enligt motionärerna gå

till en allmän förstärkning av forskningen och

forskarutbildningen vid landets samtliga lärosäten.

Omkring 82 miljoner kronor skall gå till de

högskolor som inte har vetenskapsområde, medan

resterande medel skall tilldelas övriga lärosäten.

I motion 2004/05:Ub348 (c) föreslår motionären att

riksdagen skall anvisa ett särskilt forskningsanslag

på 22 miljoner kronor till Högskolan i Borås. Medlen

skall hämtas ur det av Centerpartiet föreslagna nya

anslaget på 222 118 000 kr. Högskolan i Borås är

enligt motionären väl förberedd för en utveckling

mot universitetsstatus.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar anslagen

25:22-25:77 enligt regeringens förslag och avslår

motionsyrkandena.

Regeringens förslag innebär endast en mycket

marginell dimensioneringsökning av den grundläggande

utbildningen. Utskottet är inte berett att

tillstyrka Folkpartiets förslag om en minskning med

3 000 helårsstudenter 2005. I sitt betänkande om

proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan ställde

sig utskottet bakom regeringens mål att 50 % av en

årskull skall ha påbörjat högskoleutbildning vid 25

års ålder (bet. 2001/02:UbU4 s. 12). Utskottet anser

även nu att detta mål är angeläget. En

dimensioneringsminskning skulle motverka målet, som

ännu inte har nåtts men är på god väg att uppfyllas.

Vissa lärosäten har under några år på senare tid

haft svårigheter att rekrytera studenter i sådan

omfattning att de kunnat utnyttja hela sina

takbelopp. Dessa svårigheter har dock minskat, och

antalet lärosäten som nått eller överskridit

takbeloppen steg under 2003. Enligt prognoserna för

2004 kommer alltfler lärosäten att nå sina takbelopp

(prop. s. 126). De resurser som regeringen föreslår

till grundläggande högskoleutbildning 2005 kommer

alltså sannolikt att bli väl utnyttjade.

Högskoleverket genomför nationella ämnes- och

programutvärderingar enligt en sexårsplan. I dessa

utvärderingar deltar bl.a. internationella

sakkunniga. Ett allmänt omdöme i utvärderingarna är

att svensk högre utbildning håller god kvalitet.

Utbildningarna står sig också väl i ett

internationellt perspektiv enligt de utländska

bedömarna. Ett problem som återkommande

uppmärksammas i utvärderingarna hänger samman med de

ekonomiska resurserna. Utskottet anser att ökade

resurser till grundutbildningen för att höja

kvaliteten i och för sig skulle vara önskvärda, men

det är inte möjligt att tillföra sådana inom den

utgiftsram för utgiftsområde 16 som riksdagen

nyligen har fastställt på förslag av

finansutskottet.

Utgiftsramen medger inte heller de ökningar av

varierande omfattning som oppositionspartierna

föreslår när det gäller anslagen till forskning och

forskarutbildning.

Försäljning av reguljär högskoleutbildning är inte

tillåten. Regeringen deklarerade i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 79)

sin uppfattning att utbildningen inom högskolan

skall vara avgiftsfri, och en bestämmelse om detta

fördes därefter in i högskoleförordningen (1993:100,

ändr. 1995:944). Något anslag för platskostnad för

utbildning som försäljs kan därför inte tas upp på

statsbudgeten. Utskottet återkommer till frågan om

avgiftsfrihet i ett senare avsnitt i detta

betänkande.

Nytt avtal mellan staten och vissa landsting om

samarbete om odontologisk utbildning och

forskning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att

godkänna det avtal som slutits mellan staten

och två landsting om samarbete om

grundutbildning av tandläkare, odontologisk

forskning och utveckling av tandvården.

Propositionen

Det avtal som år 1992 slöts mellan staten och

Göteborgs kommun samt Västerbottens läns landsting

angående samarbete om tandläkarutbildning och

forskning m.m. sades upp av staten och skulle

upphöra att gälla vid utgången av 2003.

Förhandlingar om ett nytt avtal inleddes 2001 men

hade inte nått resultat i tid, och det gamla avtalet

förlängdes därför till utgången av 2004.

I augusti 2004 har statens förhandlare, Västra

Götalands läns landsting och Västerbottens läns

landsting undertecknat ett nytt avtal om

grundutbildning av tandläkare, odontologisk

forskning och utveckling av tandvården. Avtalet

gäller fr.o.m. den 1 januari 2005 under

förutsättning att det godkänts av regeringen och, i

de delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden, av

riksdagen. Det skall kompletteras med regionala

avtal, som skall ingås före den 1 april 2005. Om så

inte skett upphör avtalet att gälla gentemot berörda

landsting. Avtalet gäller tills vidare med en

femårig uppsägningstid.

Enligt avtalet består ersättningen till respektive

landsting av dels ett belopp som ersättning för en

fast basorganisation, inklusive ett bidrag som i

viss utsträckning skall täcka kostnader för kliniskt

inriktad odontologisk forskning, dels ett belopp per

helårsstudent i grundutbildningen. Beloppen har för

2005 beräknats i 2005 års prisnivå, och de skall

räknas upp till löpande års prisnivå med beaktande

av besparingar eller utgiftsminskningar som

riksdagen beslutar om för anslagen till universitet

och högskolor för grundläggande utbildning samt

forskning och forskarutbildning.

I det nya avtalet har parterna kommit överens om

att antalet helårsstudenter i tandläkarutbildning

skall öka. I propositionen meddelas att

tandläkarutbildningen för närvarande är

dimensionerad för 200 helårsstudenter per år både i

Göteborg och i Umeå. Avtalsparterna föreslår en

utökning till 300 helårsstudenter i Göteborg och 225

i Umeå. I avtalet har ersättningen till landstingen

för denna utökning beaktats. Regeringen räknar med

att ökningen av antalet helårsstudenter skall

inrymmas inom takbeloppen för respektive

universitets anslag till grundutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det

begärda bemyndigandet att godkänna avtalet.

Det nu aktuella avtalet bygger på att riksdagen

fastställer antalet utbildningsplatser för

tandläkarutbildning. I det avseendet är det nya

avtalet likt det som godkändes vid förra riksmötet

om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk

forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Vid behandlingen förra året av det sistnämnda

avtalet påtalade utskottet att något uttryckligt

beslut om dimensioneringen av läkarutbildningen inte

hade föreslagits riksdagen efter högskolereformen

1993 och att riksdagen inte hade fattat något sådant

beslut (bet. 2003/04:UbU1 s. 62 f.). Samma sak

gäller för tandläkarutbildningen. Regeringen

redovisar i propositionen (s. 235) en tabell över

dimensioneringen dels av läkarutbildningen vid olika

lärosäten, dels av tandläkarutbildningen vid

Göteborgs och Umeå universitet. Något uttryckligt

förslag om att riksdagen skall fastställa

dimensioneringen finns dock inte, liksom det inte

fanns förra året när det gäller läkarutbildningen.

Med hänsyn till hur det nya avtalet om

läkarutbildningen var utformat utgick utskottet

från att regeringen i kommande budgetproposition

skulle komma att lägga fram förslag till beslut av

riksdagen om läkarutbildningens dimensionering. Så

har dock inte skett.

Utskottet vill, liksom förra året, påpeka att

läkarutbildning och tandläkarutbildning - med hänsyn

till hur avtalen med landstingen är utformade - kan

komma att behöva utgöra undantag från huvudregeln i

styrsystemet för grundläggande högskoleutbildning,

som bör förbli att respektive lärosäte ansvarar för

sitt utbildningsutbud och dimensioneringen av de

utbildningar som lärosätet erbjuder. Det kan noteras

att tandläkarutbildning även anordnas av Karolinska

institutet och Malmö högskola. Dessa berörs dock

inte av avtal med landstingen, eftersom båda

lärosätena har en egen tandvårdscentral inom sin

organisation.

Svenska institutets stipendier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att

besluta om tilldelning av medel för

stipendier inom Svenska institutets område

som medför utgifter på högst 3 miljoner

kronor under 2006.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Under anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. finns tre

anslagsposter som disponeras av Svenska institutet

för stipendier. Institutet beviljar under ett år

stipendier för senare läsår. Regeringen vill därför

få bemyndigande att besluta om tilldelning av medel

för detta ändamål som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter om högst 3 000 000 kr för 2006.

U t s k o t t e t tillstyrker att regeringen får

det begärda bemyndigandet.

Framtida ökning av anslagen till

grundutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte begära en plan för

successiv höjning av resurserna i

grundutbildningen med målet en 20-procentig

ökning.

Jämför reservation 17 (fp).

Motionen och utskottets ställningstagande

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub485 yrkande 1

att regeringen snarast skall återkomma till

riksdagen med en plan för att återställa

grundutbildningsanslagen per student till den nivå

som de hade för knappt tio år sedan. Antingen måste

budgetramen ökas kraftigt eller utbyggnadstakten

sänkas, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

En utbyggnad av högskolans grundutbildning har

genomförts under 1990-talets sista år och de första

åren av 2000-talet. Under de närmaste åren kommer

antalet ungdomar i högskoleåldern att öka kraftigt.

Det innebär att det kommer att behövas en betydande

utbyggnad av den högre utbildningen, om man inte

vill överge målet att hälften av en årskull vid 25

års ålder skall ha påbörjat högskoleutbildning.

Utskottet anser att detta mål är angeläget och utgår

från att högskolans behov kommer att noga prövas i

kommande budgetarbete inom regeringen.

Framtida ökning av forskningsanslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra några

tillkännagivanden om ökning av anslagen till

forskning, utan invänta den aviserade

forskningspropositionen. Riksdagen bör inte

heller ta ställning till om forskningsmedel

skall tilldelas de fristående teologiska

högskolorna.

Jämför reservationerna 18 (m, fp, kd) och 19

(fp).

Motionerna

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2004/05:Ub293 yrkande 19 att starka och

självständiga universitet och högskolor är en

förutsättning för forskningens frihet. Därför anser

partiet att anslagen till forskning och

forskarutbildning vid universiteten och högskolorna,

"fakultetsanslagen", bör öka.

Folkpartiet framför i motion 2004/05:N242 yrkande 4

sin uppfattning att resurserna till forskning

behöver öka ordentligt som ett led i en politik för

svensk industri. I motion 2004/05:Ub428 (s)

framhåller motionären att det är viktigt att nya

forskningsmedel också tillförs de mindre och

medelstora lärosätena.

Motion 2004/05:Ub405 (c, m, fp, kd) tar upp de

fristående teologiska högskolornas situation.

Motionärerna hälsar med tillfredsställelse att dessa

högskolor har fått statsmakternas erkännande och

vidgade möjligheter, samtidigt som de har kunnat

behålla sin profil som folkrörelsebaserade idéburna

institutioner för högre utbildning och forskning.

För att kunna fullgöra uppgifterna att bedriva

utbildning och att samverka med det omgivande

samhället behöver dessa högskolor möjligheter att

bedriva egen forskning, anser motionärerna. De vill

att riksdagen till regeringen skall anmäla dessa

högskolors behov av forskningsresurser som kan

garantera deras fortsatta utveckling som

folkrörelsebaserade högskolor på gedigen

vetenskaplig grund.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Ett motsvarande yrkande om forskningsresurser till

de fristående teologiska högskolorna avslogs av

riksdagen vid förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU1 s.

74). Utskottet hänvisar även nu till att frågan om

forskningsmedel till dessa högskolor är en

principfråga som lämpligen bör behandlas i

anslutning till en forskningsproposition. En sådan

är aviserad att läggas fram inom kort.

I budgetpropositionen (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16

s. 248) meddelar regeringen sin avsikt att under

perioden 2005-2008 tillföra svensk forskning och

forskarutbildning ytterligare 2,3 miljarder kronor

utöver tidigare beslutade och aviserade

anslagshöjningar. Den närmare fördelningen av dessa

förstärkningar kommer att redovisas i den aviserade

forskningspropositionen.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ta

ställning till hur framtida anslagsökningar skall

fördelas förrän regeringen har redovisat sina

förslag.

Frågan om avgifter i högskoleutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den planerade utredningen

om möjligheter att ta ut avgift av studenter

från länder utanför EES föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionsyrkandena om att

avgifter skall kunna tas ut av sådana

studenter. Riksdagen bör tillkännage för

regeringen att frågan om lagreglering av

avgiftsfrihet för svenska studenter i

högskoleutbildning bör tillföras direktiven

till den planerade utredningen.

Jämför reservationerna 20 (mp), 21 (m, kd)

och 22 (mp) - motiv samt särskilt yttrande 1

(v).

Motionerna

Vänsterpartiet och Miljöpartiet framför i motionerna

2004/05:Ub289 yrkande 1 respektive 2004/05:Ub342

förslaget att avgiftsfrihet för svenska studenter

skall skrivas in i högskolelagen. I Vänsterpartiets

motion påtalas också att vissa fristående högskolor

enligt gällande avtal med regeringen får ta ut

avgifter för utbildningar som ej har sin

motsvarighet vid statliga universitet och högskolor.

Motionärerna vill att regeringen skall omförhandla

dessa avtal, så att möjligheten att ta ut avgifter

försvinner (yrkande 2).

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473

yrkande 27 att avgiftsfriheten för svenska studenter

i högskolan skall ligga fast.

I motion 2004/05:Ub298 (s) begärs ett lagförbud

mot terminsavgifter för svenska studenter i

universitet och högskolor.

Enligt Moderata samlingspartiet i motion

2004/05:Ub293 yrkande 28 bör högskoleförordningen

ändras i syfte att tillåta högskoleavgifter för

studenter från länder utanför EES.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub473

yrkande 28 en översyn av högskoleförordningen i

samma syfte. Försäljning av utbildning till sådana

studenter bör enligt motionärerna kunna starta vid

halvårsskiftet 2005. I sin motion 2004/05:So428

yrkande 2 skriver Kristdemokraterna att det överallt

i världen finns människor som vill och behöver ha

utbildning och som har pengar för att betala den.

Att erbjuda människor från andra länder att vara med

och dela våra investeringar kan enbart gynna alla

parter, heter det i motionen. I dag kan svenska

universitet bedriva uppdragsutbildning åt andra

länder eller företag. Också enskilda studenter bör

enligt motionärerna kunna köpa utbildning på svenska

universitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

att tillåta högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES.

Liknande motionsyrkanden har behandlats

återkommande (senast i bet. 2003/04:UbU1). Frågan om

avgifter i högskolan har prövats av utredningen

Advantage Sweden (SOU 2000:92). Den dåvarande

utbildningsministern uttalade i en tidningsartikel

den 28 februari 2004 att det skulle vara bra för

kvalitetsutvecklingen inom den svenska högskolan om

Sveriges universitet och högskolor kunde rekrytera

ännu fler utländska studenter. Han ansåg det dock

inte självklart att detta skall finansieras av de

svenska skattebetalarna. För att rekrytera fler

utländska studenter till master- och

forskarutbildningarna borde universitet och

högskolor enligt dåvarande utbildningsministern

kunna erbjuda studenter från länderna utanför EES

utbildning mot betalning utan att avgiftsfriheten i

övrigt hotas. Utskottet har erfarit att direktiv

till en utredning om denna fråga bereds inom

Regeringskansliet. Riksdagen bör därför inte nu ta

någon ställning i sak till motionärernas yrkanden.

Enligt utskottets mening är avgiftsfriheten för

svenska studenter viktig att slå vakt om. Den är för

närvarande reglerad genom en generell bestämmelse i

högskoleförordningen (1993:100) om att utbildningen

inom högskolan skall vara avgiftsfri. Innan

bestämmelsen infördes i förordningen hade regeringen

meddelat riksdagen sin uppfattning att

högskoleutbildningen skall vara avgiftsfri, men

detta underställdes inte riksdagen för beslut (prop.

1994/95:100 bil. 9 s. 79). Utskottet anser att

frågan om eventuell reglering i lag av

avgiftsfriheten för studenter från Sverige och

övriga EES-området bör tillföras direktiven till den

planerade utredningen. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

delvis bifalla motionerna 2004/05:Ub289 yrkandena 1

och 2, 2004/05:Ub298, 2004/05:Ub342 och

2004/05:Ub473 yrkande 27.

Dimensionering av vissa lärarutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte föreslå att regeringen

centralt skall bestämma platsantalet på de

olika inriktningarna i utbildningen till

lärarexamen. Riksdagen bör också avslå

motionsyrkandet om en extra satsning på

vidareutbildning i specialpedagogik.

Jämför reservation 23 (kd) och särskilda

yttranden 2 (m) och 3 (fp).

Motionerna

Kristdemokraterna för i motion 2004/05:Ub472 yrkande

14 fram sin uppfattning att staten i fortsättningen

centralt bör dimensionera platstillgången i

lärarutbildning med olika inriktningar. Motionärerna

konstaterar att det under överskådlig tid finns ett

stort behov av nyutbildade lärare och att det visat

sig svårt att få lärarstudenterna att välja

inriktningar som svarar mot rekryteringsbehoven i

skola och förskola, bl.a. när det gäller förskola

och fritidshem men även grundskolans senare år.

I motion 2004/05:So520 (c) yrkande 2 föreslår

motionärerna att det skall göras en extra satsning

på vidareutbildning av fler lärare i

specialpedagogik. En del barn har svårt att anpassa

sig i skolan och få bra kamratkontakter. De kan vara

mobbare eller mobbade, tystlåtna eller utåtagerande

i klassen. För att fler barn skall få adekvat stöd i

undervisningssituationen behövs den extra

satsningen, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet om att platstillgången i

lärarutbildning med olika inriktningar skall

centraliseras.

Det problem som föranlett motionsyrkandet är

verkligt, och det har uppmärksammats av regeringen.

I propositionen (s. 116) redovisas att regeringen

avser att i regleringsbrev precisera examensmålen

för 2005-2008 när det gäller antalet lärarexamina

med inriktning mot tidigare år med ett särskilt

delmål för examina med inriktning mot

förskola/förskoleklass. Vidare avser regeringen att

i regleringsbrevet ge uppdrag till de lärosäten som

har lärarutbildning med inriktning mot tidigare år.

Meningen är att det antingen skall vara möjligt att

välja inriktning mot förskola och förskoleklass som

ett tydligt alternativ, inför eller under

lärarutbildningen, eller att lärosätet vidtar andra

åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal

studerar med inriktning mot arbete i

förskola/förskoleklass. Förbättrat tillgodoräknande,

validering och vidareutbildningsmöjligheter för

t.ex. barnskötare och andra med förskolepedagogisk

kompetens bör enligt regeringen också kunna bidra

till att förse förskola och förskoleklass med

välutbildad personal. Högskoleverket avses också få

ett ytterligare utvecklat uppdrag att medverka vid

lärosätenas beslut om dimensionering av

lärarutbildningen.

Mot denna bakgrund finns det inte anledning för

riksdagen att ställa sig bakom en så principiell

förändring av systemet för dimensionering av

grundläggande högskoleutbildning som motionärernas

förslag skulle innebära.

Riksdagen bör också avslå motionsyrkandet om

vidareutbildning av fler lärare i specialpedagogik.

Sådan vidareutbildning kan antingen bestå i att

lärare som redan har en lärarexamen läser kurser i

specialpedagogik hämtade från den nya

grundutbildningen till lärarexamen, eller att de

genomgår påbyggnadsutbildning till

specialpedagogexamen.

Hur den nya utbildningen till lärarexamen fungerar

utvärderas för närvarande inom ramen för

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingsprogram. Det

finns ännu ingen kartläggning av i vilken

utsträckning den nya utbildningsstrukturen verkligen

utnyttjas som avsett även för vidareutbildning och

fortbildning. Kommunerna har enligt skollagen

skyldighet att se till att kompetensutveckling

anordnas för den personal som har hand om

utbildningen, och de skall vinnlägga sig om en

planering av personalens kompetensutveckling.

Antalet som avlagt specialpedagogexamen har ökat

kraftigt under de senaste åren. Utskottet har

inhämtat att lärosätena har anpassat utbudet av

platser i denna utbildning till efterfrågan från

studenterna, som har varierat.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte

finns anledning för riksdagen att göra det

tillkännagivande som motionärerna föreslagit.

Utbyggnad av läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något

tillkännagivande om utbyggnad av läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna.

Jämför reservation 24 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna anser enligt motion 2004/05:So605

yrkande 12 att det måste skapas fler platser i

läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Det behövs

fler händer i vården, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

En viss utbyggnad av läkarutbildningen inleddes

2001 och 2002 och kommer att medföra att fler

avlägger läkarexamen om några år. Ökningen

beräknades i budgetpropositionen för 2000 bli

sammanlagt 200 ytterligare examina (prop.

1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 106). Även

sjuksköterskeutbildningen utökades med ytterligare

475 nybörjarplatser hösten 2001. Denna ökning bör ha

fått till effekt ett ökat antal examinerade fr.o.m.

sommaren 2004.

I propositionen (s. 123) refereras en analys som

Statistiska centralbyrån (SCB) gjort av det framtida

utbildningsbehovet. För bl.a. läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna gör SCB bedömningen att

bristen kan bli stor om några år, trots ökningen av

antalet platser på dessa utbildningar. Regeringen

har i regleringsbrev gett lärosätena i uppdrag att

anpassa sitt utbildningsutbud till såväl

studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.

Resurstilldelningen är en viktig del av styrningen

av universiteten och högskolorna. Grundprincipen vid

införandet av nuvarande resurstilldelningssystem var

att lärosätena förväntades anpassa utbudet till

studenternas efterfrågan. Regeringen har funnit att

det nuvarande resurstilldelningssystemet, som

baseras på dels antalet helårsstudenter, dels

studenternas prestationer, kan vara svårt att

kombinera med kravet på att utbildningsutbudet skall

anpassas till arbetsmarknadens behov. Om studenterna

inte efterfrågar sådan utbildning, kan effekten bli

att lärosätets intäkter minskar. En särskild

utredare har tillsatts för att se över

resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49). Uppdraget

skall redovisas senast den 15 mars 2005.

För att åstadkomma en utbildningsplanering som

medger en bättre anpassning av utbildningsutbudet

till arbetsmarknadens behov har regeringen också

gett Högskoleverket ett särskilt uppdrag (dnr.

U2004/1426/UH) att lämna underlag för lärosätenas

planering av utbildningsutbudet samt underlag för

regeringens utbildningsuppdrag till universitet och

högskolor. Utskottet har erfarit att Högskoleverket

kommer att redovisa uppdraget i mitten av december.

Fler fristående högskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att

regeringen bör uppmuntra bildandet av fler

fristående högskolor.

Jämför reservation 25 (m, fp, kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2004/05:Ub293 yrkande 12 att den utveckling av

högskolor i stiftelseform som Chalmers tekniska

högskola och Högskolan i Jönköping varit föregångare

för skall fortsätta. Regeringen bör erbjuda alla

landets universitet och högskolor denna möjlighet

till dynamisk frigörelse, skriver motionärerna.

Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub378 yrkande

16 att stiftelsedrivna högskolor och privata

universitet bör uppmuntras. Genom att ha en annan

huvudman än staten och kanske utnyttja andra

finansieringsvägar kan privata högskolor bidra till

ökad mångfald, som är till gagn både för den

enskilda studentens valfrihet och för kvaliteten i

högskolesektorn i dess helhet, anser motionärerna.

Kristdemokraterna anser likaså, enligt motion

2004/05:Ub473 yrkande 45, att fler fristående

högskolor behövs. Regeringen bör enligt motionärerna

aktivt pröva vilka högskolor som kan vara lämpliga

att driva i stiftelseform.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlades förra

året (bet. 2003/04: UbU3 s. 14) och tidigare anser

utskottet att det inte finns någon anledning att

avsätta medel från statsbudgeten för att bilda nya

stiftelser för högskoleverksamhet. Det finns enligt

utskottets uppfattning redan i dag en betydande

mångfald i utbudet av forskning och utbildning i den

svenska högskolan och stort utrymme för lärosätena

att själva välja hur de vill utveckla verksamheten.

Någon omvandling av ytterligare högskolor till

stiftelser behövs inte för detta. Upprättandet av

helt nya, privata högskolor är inte en angelägenhet

för staten.

Principer för fördelning av resurser och

studieplatser

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredning om

resurstilldelningssystemet bör riksdagen

avslå motionsyrkandena om olika förändringar

i systemet.

Jämför reservationerna 26 (m, fp), 27 (kd),

28 (fp), 29 (kd), 30 (v) och 31 (c) samt

särskilt yttrande 4 (fp).

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser enligt motion

2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10 att studenten bör

få läsa den utbildning och vid det lärosäte som hon

eller han själv väljer. Såväl plats- som

medelstilldelningen bör styras av efterfrågan från

studenterna. I en övergångsperiod är en tänkbar

modell att 80 % av medlen följer studenten till

inskrivningen och 20 % ges lärosätet vid examen,

heter det i motionen.

Folkpartiet framför i motion 2004/05:Ub378 yrkande

1 förslag om införande av en studentpeng. Då blir

det enligt motionärerna studenternas val som avgör

fördelningen av platser både mellan skilda ämnen och

mellan olika lärosäten. Folkpartiet vill enligt

samma motion, yrkande 5, minska centraliseringen av

platstilldelningen. Högskolorna skall inte vara

bundna av att antal platser på olika utbildningar

har fastställts av riksdagen för varje enskild

högskola, skriver motionärerna.

Resursfördelningssystemet måste utformas så att

högskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer

resurser, om de har möjlighet och är intresserade av

att utöka för att möta ett ökat sökandetryck. I

motion 2004/05:N254 yrkande 13 förordar Folkpartiet

en studentpeng som följer studenten, så att tillväxt

av högskoleplatser sker där studenterna vill

studera. Enligt motion 2004/05:N409 (fp) yrkande 29

bör fördelningen av platser på högskolorna ske efter

studenternas önskemål.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub441

yrkande 10 att man skall ta hänsyn till tillgången

på studentbostäder vid fördelning av

högskoleplatser. Tillgången på bostäder bör enligt

motion 2004/05:Bo304 (kd) yrkande 4 ses som ett

konkurrensmedel när det gäller högskoleplatser.

I motion 2004/05:Ub489 (s) föreslår motionären att

stöd till utbyggnad av universitet och högskolor

skall knytas till ett krav på berörd kommun att

jämsides ordna bostäder till studenterna.

I ett antal andra motioner framförs olika förslag om

förändringar i övrigt i resurstilldelningssystemet

för grundutbildningen.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub378

yrkande 2 att en utredning om ett nytt

finansieringssystem snarast skall tillsättas.

Inriktningen bör vara att högskolorna inte längre

skall få sin ersättning utifrån vad studenterna

presterar. I samma motion, yrkande 18, pläderar

Folkpartiet för att resurstilldelningssystemet skall

ge lärosätena större resurser per student på

avancerade kurser än på grundkurser. Ett liknande

förslag framförs i motion 2004/05: Ub363 (c).

Kristdemokraterna framför i motion 2004/05:Ub473

ett stort antal förslag om hur

resurstilldelningssystemet bör utvecklas. En

långsiktig grundfinansieringsmodell bör införas, som

skall motverka lärosätenas sårbarhet vid stora

svängningar i söktrycket (yrkande 47).

Grundutbildningsanslagen bör innehålla en komponent

avsatt för vetenskaplig anknytning (yrkandena 3 och

48). En förändring av anslagssystemet bör innehålla

ett särskilt stöd för bildningsaktiviteter (yrkande

7). Vid utformningen av resurstilldelningssystemet

bör man beakta rekrytering från underrepresenterade

grupper, kursernas svårighetsgrad samt pedagogisk

mångfald (yrkandena 23, 39 och 40).

Vänsterpartiet tar i motion 2004/05:Ub334 upp

systemet med s.k. prislappar vid fördelning av

grundutbildningsanslagen. Systemet, som innebär att

den ersättning som lärosätena får för

helårsstudenter och helårsprestationer varierar

mycket kraftigt mellan olika utbildningsområden,

infördes för drygt tio år sedan, och motionärerna

anser att prislapparna är i behov av översyn ur

många perspektiv.

Centerpartiet anser enligt motion 2004/05:Ub276

yrkande 2 att förändringarna som skett inom

högskolan under de senaste åren kräver en översyn av

tilldelningssystemet, i syfte att stärka lärosätenas

självständighet och möjlighet till långsiktigt

kvalitetsarbete.

Anslaget per student, "studentpengen", bör

innefatta en viss del forskningsresurser, åtminstone

så mycket att det motsvarar den avtalsenliga

möjligheten för en lektor att bedriva egen forskning

på 20 % av arbetstiden, anser motionären i motion

2004/05:Ub452 (fp).

I motion 2004/05:Ub357 (kd) föreslås att

takbeloppen till lärosätena skall omprövas två

gånger under löpande budgetår. Nuvarande system är

enligt motionären alltför oflexibelt och medför att

attraktiva lärosäten får ett begränsat

expansionsutrymme samtidigt som oanvända resurser

låses in på andra håll.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

att styra plats- och medelstilldelningen efter

studenternas efterfrågan.

Det resurstilldelningssystem som infördes 1993 och

som i sina huvuddrag har tillämpats hela tiden

därefter innebär att de resurser ett lärosäte kan

utnyttja i hög grad anpassas till studenternas val.

Som har framgått ovan innebär det faktum att

lärosätena får tillgodogöra sig resurser i form av

en studentpeng per helårsstudent och en

prestationsersättning per helårsprestation att det

blir svårt att samtidigt i önskvärd omfattning

anpassa verksamheten efter behoven på

arbetsmarknaden. Detta är ett av skälen till att

regeringen tidigare i år tillsatte en utredning om

resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49). Det

nuvarande systemet innebär vidare att det för varje

lärosäte finns ett tak för de resurser som kan

användas med tillämpning av reglerna om

helårsstudenter och helårsprestationer. Utan en

ordning av detta slag skulle det enligt utskottets

uppfattning vara omöjligt att tillförsäkra alla

lärosäten rimliga möjligheter att planera och

genomföra en kvalitetsmässigt god utbildning.

Hastiga svängningar i studenternas val av både

utbildningar och lärosäten skulle, enligt utskottets

mening, snabbt kunna utarma vissa lärosäten.

Utskottet vill i sammanhanget påpeka att det sedan

1993 inte fattas några beslut på riksnivå om exakt

vilka utbildningar som olika lärosäten skall erbjuda

eller om antalet platser i varje sådan utbildning.

Riksdagen bör enligt utskottets mening också avslå

yrkandena om att ta hänsyn till tillgången på

studentbostäder vid fördelning av resurser till

grundutbildning.

Yrkanden av denna innebörd behandlades även vid

förra riksmötet och avslogs då. Utskottet påpekade

då att studenternas efterfrågan på utbildning är

särskilt stark just på de orter där det är svårast

att få tag i en bostad. Det har också visat sig att

högskolor på orter som kan erbjuda god tillgång till

studentbostäder i vissa fall inte drar till sig så

många sökande att det är rimligt att tilldela dem

ökade resurser (bet. 2003/04:UbU1 s. 66). I

regeringsdeklarationen den 1 oktober 2002 förklarade

regeringen sin avsikt att utbyggnaden av

högskoleplatser kopplas till krav på kommunerna att

tillhandahålla bostäder för studenter. De senaste

åren har emellertid totalt sett ingen utbyggnad

föreslagits av regeringen.

Motionsyrkandena om förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för grundutbildningen bör

också avslås av riksdagen med hänvisning till att

utredning pågår. Utgångspunkten för utredarens

uppdrag är att åstadkomma ett

resurstilldelningssystem som möjliggör ett

utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av

studenter och arbetsmarknaden. Systemet skall

tillgodose lärosätenas behov av långsiktighet i

planeringen så att de ekonomiska effekterna av en

förändrad efterfrågan av studenter blir hanterbara.

Det bör vidare möjliggöra att de samlade

grundutbildningsresurserna utnyttjas bättre och att

nuvarande brister i effektiviteten, t.ex. "dubbel-

etablering" av vissa utbildningar i en region,

minskar. Uppdraget skall redovisas senast den 15

mars 2005 (dir. 2004:49).

Resurstilldelningssystem för forskning och

forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra några uttalanden om

grunderna för fördelning av anslag till

forskning och forskarutbildning mellan olika

lärosäten.

Jämför särskilt yttrande 5 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:Ub478 (kd, m, fp, c) begär

motionärerna att Linköpings universitet skall

tilldelas likvärdiga fakultetsanslag (anslag till

forskning och forskarutbildning) som andra

universitet av motsvarande storlek (yrkande 1). De

vill också att regeringen skall redovisa grunderna

för sin beräkning av fakultetsanslag (yrkande 2).

Motionärerna skriver att om samma principer skulle

gälla för Linköpings universitet som för t.ex.

Stockholms universitet, skulle Linköpings

universitet få ytterligare drygt 700 miljoner

kronor.

Motion 2004/05:Ub222 (kd) tar upp Mälardalens

högskola, som enligt motionären borde få ett

motsvarande stöd som andra lärosäten som tilldelats

vetenskapsområde (yrkande 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Liksom när liknande yrkanden behandlades av

riksdagen för två år sedan vill utskottet framhålla

att det inte finns någon fördelningsnyckel som styr

hur anslagen till de olika lärosätena till forskning

och forskarutbildning dimensioneras (bet.

2002/03:UbU1 s. 65). Utskottet påpekade då också att

någon väsentlig förändring av storleksförhållandena

mellan de olika universitetens anslag till forskning

och forskarutbildning endast är möjlig om det

ekonomiska utrymmet totalt sett ökar. En

omfördelning mellan lärosätena för att tillgodose

Linköpings universitet och Mälardalens högskola inom

den ekonomiska ram som nu gäller för medel till

forskning och forskarutbildning skulle skapa stora

problem vid andra lärosäten. Detta vill utskottet

inte heller nu medverka till.

Kostnadsansvaret vid utbildning utanför

högskoleorterna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att

vissa resurser för högskoleutbildning skall

gå direkt till kommunerna utan förmedling av

statliga lärosäten.

Jämför reservation 32 (kd) och särskilt

yttrande 6 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kostnadsansvaret vid distansutbildning och annan

utbildning utanför högskoleorterna tas upp i sju

motioner.

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473

yrkande 26 att en viktig insats för

högskoleutbildning på distans görs vid de kommunala

lärcentren och att lärosätena borde få ett större

ansvar för dessa. Staten borde reglera detta

tydligare, anser motionärerna.

Motionerna 2004/05:Ub251 (fp) och 2004/05:N346

(fp) yrkande 2 tar upp problemet att

distansutbildning på högskolenivå kräver resurser

vid kommunala lärcentrum, som blir oskäligt dyrbara

för kommunerna. Motionärerna anser att de statliga

lärosätena borde stå för dessa kostnader. Samma

problem påtalas i motionerna 2004/05:Ub396 (s) och

2004/05:Ub487 (s), där motionärerna föreslår en

översyn av kostnadsansvaret.

Enligt motionerna 2004/05:Ub312 (s) och

2004/05:Ub433 (fp) yrkande 2 borde kommuner kunna få

en beställarroll för högskoleutbildning. Vissa

statliga resurser för högskoleutbildning borde

omfördelas från lärosätena till kommuner och ses som

en resurs för utveckling av kommunen. Motionärerna

lyfter fram Kalmar län som ett lämpligt

försöksområde för en sådan ordning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

De statliga resurserna för högskoleutbildning

fördelas sedan lång tid av riksdagen och regeringen

direkt till landets universitet och högskolor.

Lärosätenas uppgift är att anordna utbildning och

bedriva forskning. De skall samverka med det

omgivande samhället, vilket bl.a. bör innebära att

utforma utbildningar som är attraktiva för

studenterna och samtidigt svarar mot

arbetsmarknadens behov. Det är bra att många

lärosäten samverkar med kommunerna i sin region och

anpassar sitt utbildningsutbud till behoven där,

samtidigt som kommunerna bidrar med vissa resurser

för att kunna erbjuda sina invånare

högskoleutbildning på hemorten. Staten har under

åren 2002-2004 avsatt medel för etablerandet av

lärcentrum i kommunerna, dels genom ett särskilt

utvecklingsbidrag år 2003 på 20 miljoner kronor,

dels genom att Delegationen för regional samverkan

om högre utbildning har fördelat 150 miljoner kronor

till regional samverkan, medel som bl.a. kommit

lärcentrum till del. Också det statsbidrag på 350

miljoner kronor som under 2002 ställdes till

kommunernas förfogande för att utveckla

infrastrukturen för vuxnas lärande torde ha stärkt

möjligheterna för vuxna att genom lärcentrum studera

på högskolan.

Utskottet är inte berett att förorda att staten

frångår den hittillsvarande principen att resurserna

för högskoleutbildning fördelas till statliga

lärosäten och vissa enskilda utbildningsanordnare.

Frågan om ansvarsfördelningen mellan staten och

kommunerna är under utredning inom Ansvarskommittén,

vars arbete beräknas bli slutredovisat i februari

2007 (dir. 2003:10 och 2004:93).

Nya utbildningar

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till lärosätenas ansvar bör

riksdagen avslå motionsyrkandet om nya och

reguljära högskoleutbildningar för utländska

akademiker. Riksdagen bör också avslå

motionsyrkandena om inrättande av

högskoleutbildning i medicinsk fotvård,

eftersom regeringen har aviserat att sådan

skall inrättas nästa år.

Jämför reservation 33( fp) och särskilda

yttranden 7 (kd) och 8 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet har i sitt budgetförslag, som utskottet

behandlat i det föregående, avsatt medel för

kompletterande utbildningar för utländska

akademiker. I motion 2004/05:Ub209 yrkande 2 skriver

partiet att högskolorna bör uppmuntras och ges stöd

att utforma utbildningsprogram som ger personer som

redan har en utländsk högskoleutbildning

förutsättningar att anpassa sina kunskaper till

svenska förhållanden. De högskolor som presenterar

långsiktiga och väl genomtänkta förslag till

utbildningar av denna typ bör garanteras långsiktig

finansiering, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Under åren 2002-2004 har det under anslaget

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

funnits vissa medel till projekt för invandrade

akademiker. Medlen har fördelats mellan lärosäten av

regeringen. Det är uppenbart att behov finns även

framdeles av utbildning med det syfte som

motionärerna slår vakt om. Utskottet anser att detta

bör betraktas som en normal uppgift för universitet

och högskolor och att sådan utbildning därför bör

planeras och finansieras av dessa på vanligt sätt.

Som utskottet nämnt i det föregående ingår det i

uppdraget till utredningen om

resurstilldelningssystemet att beakta behovet av

långsiktighet i planeringen på lärosätena.

Behovet av högskoleutbildning i medicinsk fotvård

tas upp i motionerna 2004/05:Ub267 (kd) och

2004/05:Ub305 (v). I den förstnämnda motionen

redovisas att de flesta länder i EU har en lägst

treårig universitets- eller yrkeshögskoleutbildning

för medicinsk fotvård. Motionärerna hänvisar till

Socialstyrelsen, som i en rapport 1990 framfört

uppfattningen att utbildningen i medicinsk fotvård

borde ligga på högskolenivå. Utbildning inom komvux,

som har förekommit i begränsad omfattning hittills,

är enligt motionärerna otillräcklig. I den andra

motionen begär motionären att regeringen skall

kartlägga behovet av utbildningsinsatser för att öka

kunskapen i medicinsk fotvård. Även hon anser att

det i dag behövs en högskoleutbildning i detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande med hänvisning till

att regeringen i propositionen (s. 118) förklarat

att Karolinska institutet fr.o.m. 2006 skall

tilldelas resurser för att bedriva

högskoleutbildning i medicinsk fotvård.

Förstärkning av vissa lärosäten och vissa

regioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att

vissa lärosäten skall tilldelas

universitetsstatus eller vetenskapsområde.

Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden om

förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten

eller regioner.

Jämför reservation 34 (m, fp, kd) - motiv.

Motionerna

Elva motioner innehåller förslag om att vissa

högskolor skall få universitetsstatus eller

tilldelas vetenskapsområde.

Motion 2004/05:Ub222 (kd) yrkande 2 föreslår att

Mälardalens högskola skall tilldelas

universitetsstatus. Tre motioner - 2004/05:Ub273

(c), 2004/05: T260 (fp) yrkande 4 och 2004/05:N409

(fp) yrkande 30 - gäller universitetsstatus för

Södertörns högskola, medan motionerna 2004/05:Ub449

(fp) yrkande 1 och 2004/05:Ub453 (s) gäller sådan

status för Malmö högskola. I samtliga motioner

hänvisas till respektive lärosätes ansökan om

universitetsstatus och dess goda förutsättningar att

vara universitet. Motionerna från folkpartiledamöter

framhåller särskilt att det enbart är

kvalitetsmässiga överväganden som skall avgöra.

Högskolan i Gävle bör enligt motionerna

2004/05:Ub252 (fp) yrkande 1, 2004/05:Ub280 (v) och

2004/05:Ub301 (kd) tilldelas vetenskapsområdet

teknik.

Enligt motion 2004/05:Ub222 (kd) yrkande 1 bör

Mälardalens högskola tilldelas humanistisk-

samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) yrkande 3

hävdas att Högskolan i Jönköping bör tilldelas

vetenskapsområdet teknik och därmed få möjlighet att

förverkliga Jönköpings tekniska högskola.

Enligt motionärerna har såväl Högskolan i Gävle

som Högskolan i Jönköping ansökt om tekniskt

vetenskapsområde.

I ett stort antal andra motioner framförs förslag om

förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten och vissa

regioner. Yrkandena redovisas här i geografisk

ordning, från norr till söder till väster.

Motion 2004/05:Ub344 (m) handlar om att Luleå

tekniska universitet, som har ett lågt

forskningsanslag i förhållande till

grundutbildningens omfattning, bör tillförsäkras ett

tillskott som innebär höjning av anslagen till

vetenskapsområdena. I motion 2004/05:Ub370 (s)

föreslår motionärerna att sjöbefälsutbildning skall

byggas upp i Luleå. För en sådan etablering talar

enligt deras mening universitetets starka position

när det gäller maskinsidan och utbildning för

underhåll samt det faktum att Sjöfartsverkets

isbrytarflotta är lokaliserad till Luleå.

Forskningen i Norrbotten behöver byggas upp,

breddas och fördjupas, hävdar motionärerna i motion

2004/05:Ub369 (s).

Enligt motion 2004/05:Ub309 (c) bör ett

forskningscentrum för sociala uppfinningar och

innovationsprocesser inrättas vid Umeå universitet.

Motionären hänvisar till betänkandet Innovativa

processer (SOU 2003:90), där det föreslagits att två

sådana centrum skall inrättas.

I motion 2004/05:Ub382 (s) skriver motionärerna

att Mittuniversitetet på sikt behöver få utökade

anslag både till grundutbildning och till forskning

och forskarutbildning. I dess forskningsstrategiska

plan för 2005-2008 anges sex profilområden: skogen

som resurs, digitala samhällen, kulturarv och

demokratiutveckling, välfärdssamhällets utmaningar,

lärande och bildning samt turism, idrott och

upplevelseteknologi. Samma motionärer föreslår i

motion 2004/05:Ub379 (s) att sjöbefälsutbildning på

nytt skall lokaliseras till Mitthögskolan. De anser

det oroande att så få personer från Norrland söker

sig till sådan utbildning sedan den försvunnit från

Härnösand och enbart anordnas i Kalmar och Göteborg.

Motionärerna påpekar också att 200 nya platser

utlovades i samband med försvarsbeslutet 2000 men

att löftet ännu inte har uppfyllts.

Också i motion 2004/05:Ub214 (m), som pläderar för

Högskolan Dalarna, åberopas löften i samband med

tidigare nedläggning av Dalregementet. Enligt

motionären utlovades då 150 nya högskoleplatser, men

nya pengar till dessa kom aldrig. Det är viktigt för

Dalarnas län att ha en högskola som ges resurser att

växa, heter det i motionen.

I motion 2004/05:Ub222 (kd) skriver motionären att

Mälardalens högskola bör få kompensation för sitt

utvidgade utbildningsuppdrag (yrkande 4). Högskolan

fick år 2002 medel till ytterligare 400 platser, men

på grund av sökandetrycket satsade man med

användning av egna resurser ännu mera. Nu har dessa

egna resurser redan uttömts, meddelar motionären.

Mälardalens högskola bör också få ett långsiktigt

större anslag till forskning (yrkande 5). Enligt

motionären är andelen forskningsmedel i dag orimligt

liten för Mälardalens högskola, om man jämför med

motsvarande andel för Blekinge tekniska högskola

eller för Växjö universitet (yrkande 6). Han

föreslår ett tillkännagivande till regeringen om

Mälardalens högskolas betydelse för att bidra till

att fler får högre utbildning och forskarutbildning

i landet (yrkande 7). Vidare anser han att

Mälardalens högskola, som anordnar vissa

konstnärliga utbildningar, också bör få medel för

konstnärligt utvecklingsarbete (yrkande 8).

Slutligen anser motionären att de platser för

utbildning i dans, som erbjuds vid denna högskola i

samarbete med Danshögskolan, bör permanentas som

tillhörande Mälardalens högskola (yrkande 9).

Mälardalens högskola och Västerås stad har enligt

motion 2004/05:Ub482 (kd, m, fp, c) tagit initiativ

till att skapa en School of Aviation i Västerås.

Detta skulle innebära att vissa utbildningar för

trafikflygare, flygtekniker och flygmotormekaniker,

som hittills anordnats som påbyggnadsutbildningar i

kommunal vuxenutbildning, skulle omvandlas till

tvååriga högskoleutbildningar. Om den önskvärda

förändringen skall kunna genomföras behövs beslut om

extra medel till Mälardalens högskola, skriver

motionärerna.

Örebro universitet bör enligt motion 2004/05:Ub395

(kd) få medel för att finansiera sina kostnader för

tolkar till döva, dövblinda och hörselskadade

studenter direkt under sitt eget anslag, i stället

för att som nu söka och tilldelas sådana medel ur en

anslagspost som disponeras av Stockholms universitet

(anslag 25:28). I dag förekommer det att

teckenspråkiga studenter som blivit antagna till

olika utbildningar vid Örebro universitet inte kan

erbjudas tolkning och därför inte kan gå den

utbildning de antagits till. Situationen blir enligt

motionären alltmer ohållbar för varje år som går, i

takt med att fler och fler tolkanvändare söker sig

till akademiska studier. Samme motionär hävdar i

motion 2004/05:Ub356 (kd) att Örebro universitet

behöver en permanent höjning av sitt takbelopp,

vilket enligt hans mening kan ske genom omfördelning

från de lärosäten som inte förmår utnyttja sina

tilldelade resurser.

Motion 2004/05:Ub388 (s) tar upp behovet av

satsningar på högre utbildning och forskning i

Karlskoga. Örebro universitet håller på att utveckla

ett regionalt campus där, vilket medför

extrakostnader på 4, 6 respektive 7 miljoner kronor

under åren 2005, 2006 och 2007, meddelar

motionärerna. De anser att det dessutom krävs en

minst femårig forskningssatsning om 10 miljoner

kronor årligen, som kan möjliggöra en forskarskola

inom modellering och simulering samt rekrytering av

vetenskapliga nyckelpersoner.

Enligt motion 2004/05:Ub374 (fp) bör fullständig

jur.kand.-utbildning anordnas vid Örebro

universitet. Universitetet har ansökt om examensrätt

för juris kandidatexamen. Motionären är medveten om

att det är Högskoleverket som avgör den frågan, men

han framhåller att saken i grunden avgörs av

regeringens anslagsfördelning och vilken profil man

väljer, inte minst i sin forskningspolitik.

Ökat antal högskoleplatser i Stockholmsregionen

förordas i motionerna 2004/05:Ub491 (s) och

2004/05:N239 (kd) yrkande 4. Andelen ungdomar som

går vidare till högskolan är enligt båda motionerna

bland de minsta i landet. Utbyggnaden bör i första

hand ske i de delar av regionen som i dag saknar

högskoleplatser eller som behöver fler sådana, såsom

Södertörn.

En forskarskola om fibromyalgi och långvarig

smärta och ett kunskapscentrum för fibromyalgi bör

enligt motion 2004/05:Ub451 (fp) yrkandena 3 och 4

förläggas till Linköpings universitet. Enligt

motionärerna behövs det mer forskning om reumatiska

sjukdomar, och den forskning som bedrivs måste vara

långsiktig. Kostnaden för forskarskolan får inte

drabba universitetets nuvarande verksamhet, varför

universitetet måste få full kostnadstäckning, anser

de.

I samma motion, yrkande 2, föreslås att det vid

Lunds universitet skall inrättas en forskarskola för

reumatiska ledsjukdomar och artros.

Ett Campus Ystad, liknande det Campus Helsingborg

som finns inom Lunds universitet, skulle enligt

motion 2004/05:T335 yrkande 8 vara ett lyft för hela

Österlens utveckling.

I motion 2004/05:Ub449 (fp) yrkande 2 föreslås att

Malmö högskola och Lunds universitet skall tilldelas

ett ökat antal studieplatser. Dessa lärosäten drar

till sig många sökande, och Malmö högskola är en av

de högskolor som har lyckats bäst med att få

studenter från icke studievana miljöer att börja på

högskolan, framhåller motionärerna. I nuläget drar

båda lärosätena ned antalet studieplatser, eftersom

man inte längre klarar av att upprätthålla den

överproduktion gentemot anslagen som man tidigare

har genomfört, heter det i motionen.

Enligt motion 2004/05:Ub450 (fp) bör den skånska

livsmedelsforskningen stödjas genom en långsiktig

finansiering på fakultetsnivå. En forskarskola på

området bör enligt motionärerna inrättas vid Lunds

universitet.

En forskarskola i fiskekologi och fiskeribiologi

bör enligt motion 2004/05:Ub434 (fp) inrättas vid

Högskolan i Kalmar. Denna högskola har enligt

motionären byggt upp kompetens som passar perfekt

för att tackla många av de av Havsmiljökommissionen

aktualiserade frågorna. Samme motionär anser enligt

motion 2004/05:Ub433 (fp) yrkande 1 att takbeloppet

för Högskolan i Kalmar bör höjas. Motionären

hänvisar till att högskolan har högt söktryck och

att den har överproducerat i förhållande till sitt

takbelopp, vilket bara går under en mycket begränsad

tid.

I motion 2004/05:Ub359 (s) begärs att regeringen

skall lägga fram förslag om etablering av en

högskoleutbildning i Vimmerby med inriktning på

livsmedel. Den bör enligt motionärerna knytas till

Högskolan i Kalmar.

Ett stort antal motionsyrkanden gäller

Västsverige.

Enligt motion 2004/05:N401 (fp) yrkande 8 behövs

en översyn av resursbehovet för forskning. Chalmers

skall ha ställning som teknisk högskola i

världsklass och Invandrarakademien i Borås bör bli

en permanent nationell resurs, anser motionärerna.

Motion 2004/05:Ub439 (s) pläderar för en satsning

på forskning och forskarutbildning i Västsverige

(yrkande 1). Utbyggnaden av högskolan i regionen bör

fortsätta (yrkande 2). Läkarutbildningen och

vårdutbildningarna bör tillföras fler platser

(yrkandena 3 och 4). En nätverksbaserad forskarskola

i vårdvetenskap bör etableras i regionen, där

lärosätena har mycket goda förutsättningar för att

anordna en sådan (yrkande 5). Ett nationellt centrum

för arbetsintegrerat lärande bör inrättas vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, som är ledande

inom området och bör ges fortsatta resurser för att

utveckla sitt nationella uppdrag (yrkande 6). Det

bör också göras en fortsatt satsning på form, design

och medier i Västsverige (yrkande 7). Chalmers,

Stenebyskolan, Halmens hus i Bengtsfors,

Akvarellmuseet på Tjörn och Textilhögskolan i Borås

utgör enligt motionärerna viktiga resurser som ger

goda förutsättningar för att form- och

designverksamheten kan växa och utvecklas

ytterligare.

Motion 2004/05:Ub288 (fp) handlar om Universeum i

Göteborg. Staten bör enligt motionären ta ett större

ansvar för att Universeum skall få en trygg

finansiell försörjning (yrkande 1). Universeums

verksamhet bör användas som en inspirationskälla i

landet för att öka svenska elevers intresse för

naturvetenskap och teknik samt för samspelet mellan

dessa ämnen och kulturen (yrkande 2).

Enligt motionerna 2004/05:Ub308 (m), 2004/05:Ub410

(s) och 2004/05: Ub505 (fp) är det viktigt att

Högskolan i Borås även fortsättningsvis kan utveckla

Invandrarakademien. Denna bör enligt den sistnämnda

motionen få en filial i Dalsland och utvecklas till

en nationell resurs.

I motion 2004/05:Ub320 (c, fp, kd) föreslås att

Högskolan i Skövde skall få rätt att utfärda

masterexamen. Motionärerna syftar på ett förslag

från en arbetsgrupp i Utbildningsdepartementet (Ds

2004:2) att det skall införas två olika

masterexamina, en ettårig och en tvåårig, och att

det skall krävas särskilt beslut av Högskoleverket

för att lärosäten som inte är universitet eller har

rätt vetenskapsområde skall få utfärda den tvååriga

examen.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla tas upp i motion

2004/05:Ub394 (kd). Motionären framhåller att

medieindustrin växer kraftigt i högskolans

närområde, framför allt beroende på att Film i Väst

i Trollhättan har utvecklats till en av de största

filmproducenterna i Europa. Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla har utvecklat ett antal film-

och medieutbildningar som för att kunna fortleva

behöver adekvata resurser. Prislappen för

utbildningsområdet Media bör få tillämpas vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå

yrkandena om universitetsstatus och

vetenskapsområde.

Utskottet delar regeringens uppfattning (redovisad

i proposition 1996/97:1 utg.omr. 16) att regeringen

skall besluta om att ge benämningen universitet till

högskolor som begärt detta och som uppfyller ett

antal krav när det gäller omfattning och bredd i

grundutbildning, forskning och forskarutbildning

m.m. Innan regeringen beslutar skall Högskoleverket

pröva huruvida högskolan i fråga har nått den nivå

som erfordras. Utskottet delar också regeringens

uppfattning, uttalad bl.a. av utbildningsministern i

en interpellationsdebatt med en av motionärerna den

18 november 2003, att det också måste föreligga

statsfinansiella förutsättningar, om ytterligare

högskolor skall bli universitet eller tilldelas

vetenskapsområde (prot. 2003/04:130).

Riksdagen bör även avslå övriga yrkanden om

förstärkningar av vissa lärosäten och vissa

regioner.

Utskottet utgår från att regeringen även i

framtiden kommer att beakta såväl behoven i

respektive region som efterfrågan från studenterna

och lärosätenas möjligheter att erbjuda utbildning

av god kvalitet, när förslag om utbyggnad eller

omfördelning av resurser till universitet och

högskolor bereds.

Inrättande av forskarskolor beslutas normalt av

lärosätena själva. När det gäller forskarskolor i

fiskekologi och fiskeribiologi noterar utskottet,

liksom förra året, att Havsmiljökommissionen i sitt

betänkande En nationell marin strategi (SOU 2003:72)

föreslog att sådana skulle bli inrättade vid

Göteborgs, Stockholms och Umeå universitet i

anslutning till de marina centrum som finns där.

Förslag om att etablera sjöbefälsutbildning i

Norrland har behandlats av riksdagen vid de tre

senaste riksmötena. Liksom tidigare vill utskottet

framhålla att sjöbefälsutbildning kräver mycket

dyrbara investeringar, för vilka det inte finns

utrymme för närvarande.

Betänkandet Innovativa processer, som åberopas i

motion 2004/05:Ub309, bereds för närvarande i

Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Förslagen från den arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet som har genomfört en

översyn av vissa examensfrågor i högskolan och bl.a.

lagt fram förslag om masterexamen bereds likaså inom

Regeringskansliet (Högre utbildning i utveckling.

Bolognaprocessen i svensk belysning. Ds 2004:2).

Riksdagen bör inte föregripa regeringens

ställningstagande i någondera frågan.

Högskoleverket har den 11 november 2004 beslutat

att Örebro universitet får utfärda juris

kandidatexamen.

Universeum i Göteborg är ett s.k. science center

(teknik- och naturvetenskapscentrum) som får

statsbidrag ur anslaget 25:75 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. Alla sådana

centrum har till syfte att öka svenska elevers

intresse för naturvetenskap och teknik. Utskottet

förutsätter att regeringen fördelar tillgängliga

medel för sådana på bästa möjliga sätt.

Att olika utbildningsområden har olika stora

ersättningsbelopp för helårsstudenter och

helårsprestationer (s.k. prislappar) är ett

grundläggande inslag i det nuvarande

resurstilldelningssystemet, som befinner sig under

utredning. Utskottet anser inte att riksdagen bör

göra något uttalande om vilka lärosäten som skall få

tillämpa ersättningsbeloppen för utbildningsområdet

Media, som är högre än för något annat

utbildningsområde.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om

deltagande i University of the Arctic och

motionsyrkandet om att jämställa naturskolor

med teknik- och naturvetenskapscentrum.

Jämför särskilt yttrande 9 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

University of the Arctic är enligt motion

2004/05:Ub366 (s) ett samarbete mellan universitet

och högskolor runt polcirkeln. För det svenska

deltagandet står Luleå tekniska universitet, Umeå

universitet och Mitthögskolan. Motionärerna anser

det angeläget att Sverige fullt ut deltar i denna

samverkan och att University of the Arctic

prioriteras av de högskolor och universitet som

finns med. Därför är det viktigt att regeringen

kontinuerligt ser över det svenska deltagandet,

heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Inom ramen för de anslag som står till de berörda

lärosätenas förfogande står det dem fritt att delta

i internationellt samarbete. Enligt utskottets

mening är det värdefullt att de nämnda lärosätena

har engagerat sig i University of the Arctic.

Motion 2004/05:Ub384 (mp) handlar om

utomhuspedagogik. I landet finns ca 70 naturskolor,

som har utvecklat just utomhuspedagogiken.

Motionärerna skriver att man bör se över möjligheten

att definiera naturskolor på samma sätt som teknik-

och naturvetenskapscentrum, vilket skulle kunna göra

naturskolorna berättigade till statligt stöd på

samma sätt som dessa (yrkande 5).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet.

Teknik- och naturvetenskapscentrum (science

centers) får som nämnts statsbidrag ur anslaget

25:75 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. Att göra naturskolor berättigade till

statsbidrag skulle självfallet få konsekvenser för

anslagsbehovet. Riksdagen har inget underlag för att

bedöma hur stort detta skulle bli.

4 Vissa centrala myndigheter m.m.

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen

25:78-25:83 som avser myndigheterna Högskoleverket,

Verket för högskoleservice, Centrala

studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för

studiestöd, Internationella programkontoret för

utbildningsområdet samt myndigheten för Sveriges

nätuniversitet. Dessutom behandlas anslagen 25:84

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och

25:85 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen bl.a.

följande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna

under år 2003.

Högskoleverkets främsta uppgift är att granska

kvaliteten i högskolans verksamhet och att främja

kvalitetsutvecklingen. Under 2003 har nio rapporter

publicerats. I vissa fall har granskningarna lett

till att examensrätter har ifrågasatts, och kritiken

har resulterat i att högskolorna har vidtagit

åtgärder som har höjt kvaliteten. Regeringen bedömer

att utvärderingar av såväl grundutbildningen som

forskarutbildningen vid universitet och högskolor

har bidragit till att kvaliteten har förbättrats.

Högskoleverket följer också den nationella och

internationella utvecklingen inom området

kvalitetsgranskning. Antalet tillsynsärenden har

ökat under 2003 jämfört med tidigare år. Dessa

ärenden har till största del gällt enskilda

studenters rättssäkerhet, och flera har haft stor

principiell betydelse för universitet och högskolor.

Lärosätena har godtagit verkets bedömningar och

ändrat den lokala regeltillämpningen. Regeringen gör

bedömningen att de mål som uppställts för

Högskoleverkets verksamhet har uppfyllts.

Verket för högskoleservice (VHS) genomförde den

samordnade antagningen till höstterminen 2003 och

vårterminen 2004 inom de uppsatta tids- och

kostnadsramarna. Fler sökande anmälde sig under 2003

via VHS hemsida jämfört med 2002. Antalet ärenden

avseende bedömning av utländska gymnasiebetyg har

ökat under de senaste åren, och under budgetåret

2003 fick VHS 1 miljon kronor i förstärkning för att

minska handläggningstiderna för bedömning av

utländska gymnasiebetyg. Under 2003 har

handläggningstiderna minskat, och antalet ärenden

som avslutats under året har ökat jämfört med 2002.

Regeringen gav i juni 2000 VHS i uppdrag att i

samarbete med universitet och högskolor utveckla ett

nytt flexibelt antagningssystem för såväl samordnad

som lokal antagning. Under 2003 konstaterade verket

en försening i utvecklingsarbetet, och i stället för

att kunna tas i bruk till höstterminen 2004 sker

detta till höstterminen 2006. Beträffande VHS

upphandlingsverksamhet har antalet uppdrag minskat

under 2003. Upphandlingsvärdet är trots detta

ungefär i nivå med värdet föregående år. Färre

universitet och högskolor anlitade VHS

upphandlingstjänster under 2003 jämfört med 2002,

medan övriga statliga myndigheter anlitade VHS i

högre omfattning.

Antalet ansökningar om studiestöd till Centrala

studiestödsnämnden (CSN) har minskat med 6 % under

2003. Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen

för myndighetens tilldelnings- och

återbetalningsverksamhet att den genomsnittliga

tiden för ärendehandläggning skulle kortas. Målet

var också att andelen beslut i studiestödsärenden

som kan hanteras maskinellt skulle öka. Under 2003

har handläggningstiden för studiemedel för studier i

Sverige förkortats från 20 till 17 dagar. Andelen

studiemedelsärenden som hanteras helt maskinellt har

ökat till totalt 20 %. Enligt CSN:s regleringsbrev

för 2003 var målen för myndighetens service och

information bl.a. att andelen inkommande samtal som

besvaras skulle öka, liksom andelen inkommande

samtal som besvaras inom tre minuter. Även andelen

nöjda kunder skulle öka. Under 2003 har det totala

antalet besvarade samtal emellertid minskat med

12 %, och den andel samtal som besvarades inom tre

minuter har också minskat. Däremot har utnyttjandet

av självservicetjänsterna på webbplatsen ökat.

Kundundersökningen som gjordes 2003 visar att

andelen nöjda kunder är oförändrad jämfört med året

dessförinnan.

Regeringen bedömer att administrationen av

studiemedel för studier i Sverige under 2003 har

präglats av en positiv trend med kortare

handläggningstider. Arbetet med att fortsätta

effektivisera hanteringen av ärenden måste enligt

regeringen fortsätta samtidigt som effektiviteten

balanseras mot kraven på rättssäkerhet. Regeringen

konstaterar dock att CSN under 2003 inte lyckades

bibehålla den positiva trend som präglade

myndighetens service under 2002. Det fanns stora

brister i tillgängligheten, som har fått stå

tillbaka då myndigheten prioriterat beslut om

studiestöd och utbetalning. En förklaring är att

myndigheten under 2003 haft ett ansträngande

verksamhetsår då den vidtagit åtgärder för att

långsiktigt förbättra tillgänglighet och service. De

åtgärder som vidtagits, bl.a.

organisationsförändringar och en satsning på

vidareinformatörer, bedöms vara framgångsrika.

Regeringen understryker dock vikten av att

myndigheten arbetar med att återvinna och

upprätthålla en god servicenivå och avser att noga

följa utvecklingen gällande tillgängligheten.

Regeringen bedömer att CSN:s administration av det

nya rekryteringsbidraget och samverkan med

kommunerna har fungerat väl. Handläggningen av

rekryteringsbidraget har i stor utsträckning kunnat

hanteras maskinellt, och handläggningstiden var

kortare än en vecka.

Under 2003 har CSN identifierat och korrigerat

väsentliga fel i sin redovisning orsakade av brister

i tidigare års interna styrning och kontroll.

Myndigheten har för verksamhetsåret 2003 fått en

revisionsberättelse med invändning av

Riksrevisionen. Under året har CSN vidtagit åtgärder

för att förbättra den interna kontrollen.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har

enligt regeringen under 2003 visat ett bra resultat

vad gäller balansen mellan ärendehantering och

service. De mål för handläggningstider som

regeringen har fastställt har uppnåtts, och servicen

till allmänheten bedöms som god. Under 2003 inkom

drygt 5 300 ärenden, en ökning med 16 % jämfört med

föregående år. Av de närmare 6 000 ärenden som

hanterades under året beslutades 88 % av

myndighetens direktör och 10 % av nämnden. De

vanligast förekommande överklagandena har gällt

antal studiemedelsveckor på grundskole- och

gymnasienivå samt studieresultatsprövning. ÖKS

svarade på 18 500 telefonsamtal under 2003, vilket

var fler än tidigare år.

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet ansvarar för genomförandet av

olika EU-program samt vissa nordiska och nationella

stipendieordningar för främjande av internationellt

arbete. Regeringen bedömer att det svenska

deltagandet inom de program som myndigheten svarar

för huvudsakligen är på en tillfredsställande nivå.

Insatser bör dock göras för ökat deltagande inom

vissa delar av programmen, bl.a. inom Erasmus och

Leonardo da Vinci.

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet bildades

den 1 mars 2002. Myndigheten har under 2003 stött

lärosätena i deras utveckling av personalens

kompetens kring IT-stödd distansutbildning samt

givit stöd till institutionell utveckling av goda

rutiner och stödprocesser för flexibelt lärande och

IT-stödd distansutbildning. Myndigheten har även

tillsammans med Kungl. biblioteket arbetat med att

bygga upp olika former av nätbaserade

bibliotekstjänster.

Anslag 25:78 Högskoleverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 187 915 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:78

Högskoleverket. Motionsyrkanden med förslag

om andra anslagsbelopp bör därmed avslås.

Jämför särskilda yttranden 14 (fp) och 15

(kd).

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljningar

och utvärderingar bidra till att förbättra och

förnya den högre utbildningen och forskningen vid

universitet och högskolor. Verket svarar också för

tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka

rättssäkerheten. Vidare har Högskoleverket som

uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra

utredningar och utvärderingar som grund för

regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket

har dessutom ansvar för statistik om verksamheten

vid universitet och högskolor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 187 915

000 kr till Högskoleverket för budgetåret 2005.

Förslaget inkluderar en ökning av anslaget med

750 000 kr för implementeringen av den

tidsbegränsade utbildningssatsningen vad avser

studier med rekryteringsbidrag (jfr prop.

2003/04:138, bet. UbU15, rskr. 261), s.k.

kombinationsutbildningar, samt pris- och

löneomräkning med 1,09 %.

Av anslagsbeloppet avses 30 602 000 kr få

disponeras av Rådet för högre utbildning vid

Högskoleverket. Rådet fördelar medel för pedagogisk

utveckling av högskolans utbildningar och sprider

information om högskolepedagogisk forskning.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485

yrkande 3 en minskning av anslaget till

Högskoleverket med 30 602 000 kr. Neddragningen

avser anslagspost 2 Rådet för högre utbildning.

Också Kristdemokraterna föreslår en minskning av

anslaget till Högskoleverket. I motion 2004/05:Ub481

yrkande 2 minskas anslaget med 4 900 000 kr jämfört

med regeringens förslag. Minskningen är ett led i en

allmän besparing på myndigheten och bör enligt

Kristdemokraterna kunna göras utan inskränkningar i

verksamheten.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till medelsberäkning under anslaget och avstyrker

motionsyrkanden om annat belopp. Riksdagen bör

således anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 187 915 000 kr. När det gäller

Rådet för högre utbildning vill utskottet erinra om

att rådet relativt nyligen fått en självständigare

roll inom verket och ett utvidgat uppdrag att på

olika sätt stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid

universitet och högskolor (SFS 2003:7).

Anslag 25:79 Verket för högskoleservice

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 14 225 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:79

Verket för högskoleservice.

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den

samordnade antagningen till grundläggande

högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS

universitet, högskolor och andra myndigheter vid

upphandling. Från anslaget bestrids också kostnader

för underhåll och utveckling av datorbaserade system

för antagningsprocessen samt kostnader för övrig

antagningsverksamhet, såsom betygsdatabas och

bedömning av utländska gymnasiebetyg. Från den 1

april 2004 är VHS teknisk systemförvaltare för

lärosätenas studieadministrativa IT-stöd Ladok.

Regeringen föreslår att till VHS anvisas

14 225 000 kr för budgetåret 2005. Beloppet

inkluderar pris- och löneomräkning med 1,22 %.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 505 470 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:80

Centrala studiestödsnämnden m.m., och

motionsyrkandet om annat belopp bör därmed

avslås.

Jämför särskilt yttrande 13 (m).

Anslaget finansierar utgifter för administration av

olika studiestöd och lån till hemutrustning för

flyktingar. Anslaget finansierar delvis också

Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiesociala

verksamhet. Vidare finansierar anslaget utgifter för

administration av bidrag vid korttidsstudier vid

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

(Sisus), LO och TCO.

Regeringen föreslår att till CSN m.m. för

budgetåret 2005 anvisas 505 470 000 kr. Anslaget har

ökats med 1 miljon kronor för systemutveckling och

administration av den tidsbegränsade vidgade

användningen av rekryteringsbidraget.

Administrationen av satsningen innebär också att CSN

skall utbetala ersättning för anordnade

utbildningsplatser vid respektive högskola. Utgiften

för utbildningsplatserna beräknas till 128 miljoner

kronor, och motsvarande belopp har tillförts

anslaget. Anslagsbeloppet inkluderar också pris- och

löneomräkning med 1,1 %.

CSN har av Riksrevisionen fått en

revisionsberättelse med invändning för

verksamhetsåret 2003. Invändningen gäller CSN:s

korrigering av fel i redovisningen orsakade av

tidigare brister i den interna styrningen och

kontrollen. Denna korrigering har medfört att

anslaget har överskridits med 45,5 miljoner kronor.

Anslaget har förstärkts med 41 miljoner kronor genom

beslut av riksdagen i anledning av 2004 års

ekonomiska vårproposition. CSN har under 2003

vidtagit åtgärder för att förbättra den interna

kontrollen och skall även under 2004 fortsätta att

förbättra rutinerna. Regeringen utgår ifrån att de

vidtagna åtgärderna skall förhindra framtida fel i

redovisningen och förutsätter att

ekonomiadministrationen fortsättningsvis håller god

kvalitet.

Moderaterna tillför i motion 2004/05:Ub419

(yrkande 2) 180 miljoner kronor till anslaget utöver

regeringens förslag. Moderaterna anser samtidigt att

CSN inte skall få disponera avgifter på det sätt som

regeringen medger eftersom tekniken innebär att

budgetramen kringgås. I praktiken innebär

Moderaternas förslag en lägre driftram för

myndigheten. Moderaterna vill dessutom

konkurrensutsätta CSN.

U t s k o t t e t erinrar, liksom tidigare i

betänkande 2003/04:UbU1, om att riksdagen våren 2000

godkände att intäkter från avgifter för uppläggning

av lån vid CSN får disponeras av myndigheten (prop.

1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).

Återbetalningsverksamheten har sedan länge

finansierats med avgifter som myndigheten får

disponera (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr.

173). CSN:s verksamhet var t.o.m. år 2000 indelad i

tre resultatområden, varav återbetalning av

studielån var ett. På grund av att denna indelning

medförde problem för den ekonomiska styrningen av

verksamheten slogs resultatområdena samman till ett

enda sådant område. Samtliga avgifter redovisas

därför mot anslaget.

Utskottet noterar att CSN erhållit

revisionsberättelse med invändning för

verksamhetsåret 2003 men också att myndigheten

vidtagit åtgärder för att förbättra den interna

kontrollen. Utskottet utgår liksom regeringen från

att de vidtagna åtgärderna skall förhindra framtida

fel i redovisningen.

Utskottet noterar också att tillgängligenheten hos

CSN försämrades under 2003 och att en positiv trend

därmed har brutits. Myndigheten har dock vidtagit

åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Mot bakgrund av det redovisade föreslår utskottet

att riksdagen med avslag på motionsyrkandet anvisar

505 470 000 kr till CSN för budgetåret 2005 i

enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:81 Överklagandenämnden för studiestöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 10 824 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:81

Överklagandenämnden för studiestöd.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) inrättades

2001 i syfte att stärka rättssäkerheten för de

studerande. ÖKS har till uppgift att pröva

överklaganden enligt studiestödslagen (199:1395)

samt pröva överklaganden av beslut om bidrag enligt

förordningen (2001:362) om bidrag till

korttidsstudier. Anslaget finansierar utgifter för

kansliets verksamhet, arvoden och andra ersättningar

till nämndens ledamöter. Regeringen anser att det

finns förutsättningar för ÖKS att klara uppställda

mål med medel motsvarande 2004 års tilldelning under

det kommande budgetåret trots ökningar i

ärendemängden.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att

riksdagen för budgetåret 2005 anvisar 10 824 000 kr

till ÖKS. I beloppet inkluderas pris- och

löneomräkning med 1,43 %.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:82 Internationella programkontoret

för utbildningsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 43 514 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:82

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet.

Anslaget finansierar Internationella programkontoret

för utbildningsområdet som svarar för stöd till

aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i

olika former av internationellt samarbete.

Verksamheten omfattar olika EU-program, bl.a.

Sokrates (EU:s program för utbildning), Leonardo da

Vinci (EU:s program för yrkesutbildning), Erasmus

(EU:s utbytesprogram för lärare och studenter i

högskolan) och Iaeste (internationell

praktikplatsförmedling för blivande civilingenjörer

och naturvetare) samt vissa nordiska och nationella

stipendieordningar för främjande av internationellt

samarbete.

Regeringen meddelar att administrationen av

Interpraktikstipendierna flyttas från

programkontoret till Arbetsmarknadsstyrelsen, vilket

dock inte påverkar anslaget då verksamheten

finansierats över utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Vidare föreslås att 1 225 000 kr förs till anslaget

från det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

uppförda anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader för hantering av Iaeste.

Anslagsbeloppet inkluderar också pris- och

löneomräkning med 0,89 %.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att

43 514 000 kr anvisas till programkontoret för

budgetåret 2005.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:83 Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 32 028 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:83

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

Motionsyrkanden om nedläggning av myndigheten

och att därmed avskaffa anslaget bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall stödja

Sveriges nätuniversitet och i samverkan med

universitet och högskolor främja utvecklingen av IT-

stödd distansutbildning. Anslaget finansierar

myndighetens verksamhet, en presentation av

universitet och högskolors utbud av IT-stödd

distansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter

för att identifiera och stödja områden som saknar

IT-stödd distansutbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten

för Sveriges nätuniversitet för budgetåret 2005

anvisar 32 028 000 kr. Beloppet inkluderar pris- och

löneomräkning med 0,87 %.

Kristdemokraterna betonar i motion 2004/05:Ub473

att man är positiv till att högre utbildning ges via

nya medier, t.ex. genom Nätuniversitetet. De anser

dock att det är lärosätena som skall ha ett lokalt

och gemensamt ansvar för Nätuniversitetet (yrkande

24). Den separata myndigheten på området bör däremot

läggas ned och de uppgifter som inte övertas av

lärosätena kan överföras till Högskoleverket

(yrkande 25). I Kristdemokraternas budgetmotion

2004/05:Ub481 yrkande 2 föreslår Kristdemokraterna

att anslaget för Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet tas bort. I samma motion (yrkande 1)

anför man ytterligare argument för att myndigheten

skall läggas ned, nämligen att det finns för många

småmyndigheter i Sverige. Om en sanering gjordes

bland småmyndigheterna skulle flera hundra miljoner

kronor kunna sparas årligen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet till

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och därmed

avslår motionsyrkandena. Enligt utskottets

uppfattning finns det behov av en särskild myndighet

för att stödja och samordna den IT-stödda

distansutbildning som anordnas av universitet och

högskolor.

Anslag 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap

i Unesco m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 34 808 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:84

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco

m.m.

Medlen under anslaget är till största delen avsedda

att finansiera Sveriges medlemsavgift till Unesco,

vilken utbetalas i euro och i USD. Anslaget

finansierar även medlemsavgifter till konventionen

om skydd för världens kultur- och naturarv,

Internationella centret för bevarande och

restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt

avgifter till fonden kopplad till konventionen om

det immateriella kulturarvet. Vidare täcker anslaget

kostnader för Svenska unescorådet samt bevakning av

Unescos verksamhet i Paris. Faktorer som styr

utgifterna under anslaget är utvecklingen av

organisationens budget, Sveriges andel av budgeten

samt valutaförändringar.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

för budgetåret 2005 anvisar 34 808 000 kr. Förslaget

inkluderar en överföring av medel från anslaget med

200 000 kr till anslaget 25:2 Myndigheten för

skolutveckling för att finansiera samordning av

svenska skolors deltagande i Associated Schools

Projekt, Unescos nätverk för skolor som arbetar med

skolutveckling med internationell inriktning.

Anslagsbeloppet inkluderar pris- och löneomräkning

med 0,99 %.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:85 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 11 787 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:85

Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. Därmed

avslår riksdagen motionsyrkanden om minskad

respektive avskaffad medelsanvisning under

anslaget.

Jämför särskilda yttranden 13 (m) och 15

(kd).

Anslaget 25:85 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. används dels

för utveckling av system som skall leda till

effektiviseringar och kostnadsminskningar i

myndigheternas verksamhet eller av system som ger

ökad tillgång till information nationellt och

internationellt, dels för övergripande statistik

inom utbildningsområdet. Från anslaget finansieras

även vissa andra övergripande verksamheter av

tillfällig art. I vissa fall uppstår behoven löpande

under året, vilket innebär att anslagsbelastningen

kan variera mellan budgetåren.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

för budgetåret 2005 anvisar 34 666 000 kr.

Regeringen har beräknat medlen under anslaget

enligt följande. Under innevarande år har tidigare

reserverade anslagsmedel om 3,2 miljoner kronor för

ett internationellt seminarium rörande utbildning

för hållbar utveckling dragits in då seminariet har

finansierats på annat sätt. Detta leder till att

anslaget reduceras till en permanent nivå fr.o.m.

2005. 158 000 kr överförs till utgiftsområde 17

Kultur, medier och trossamfund och fritid, anslaget

28:21 Riksarkivet och landsarkiven, för finansiering

av leveranser av arkivmaterial från vissa

myndigheter inom Utbildningsdepartementets område.

Vidare överförs 900 000 kr från anslagsposten för

OECD-CERI:s indikatorprogram INES till utgiftsområde

1 Rikets styrelse, anslaget 90:5 Regeringskansliet.

De överförda medlen avser kostnader för löner och

resor medan övriga kostnader även fortsättningsvis

finansieras från detta anslag. Anslagsbeloppet

inkluderar även pris- och löneomräkning med 0,99 %.

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419

yrkande 2 att anslagsbeloppet för 2005 reduceras med

6 787 000 kr.

Kristdemokraterna tar bort hela anslaget i motion

2004/05:Ub481 yrkande 2.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens medelsberäkning. Riksdagen bör därför

anvisa 11 787 000 kr under anslaget och därmed avslå

motionsyrkandena.

Inrättandet av ett oberoende kvalitetsinstitut

för den högre utbildningen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

inrättandet av ett oberoende

kvalitetsinstitut och Högskoleverkets

uppgifter.

Jämför reservation 35 (fp).

Motionerna

Folkpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub378 att

Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under

regeringen i längden kan innebära försvagade

möjligheter att bedriva en självständig granskning

av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.

Utvärderingen av lärosätenas förmåga att bedriva en

för studenterna högkvalitativ utbildning måste

utövas av en eller flera institutioner vars arbete

inte riskerar att politiseras. Kvalitetsgranskningen

bör därför brytas ut ur Högskoleverket och placeras

i ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre

utbildningen (yrkande 9). Institutet bör bestå av

representanter för ämnesområden, discipliner och

vetenskapliga tidskrifter. Högskoleverkets roll bör

därmed renodlas till att svara för ren

myndighetsutövning (yrkande 8). Det innebär bl.a.

att verket som sitt ansvar skulle ha att kontrollera

att bestämmelser följs och liksom nu kunna dra in

examensrättigheter för utbildningar som inte

upprätthåller kvalitetskraven.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Liknande

motionsyrkanden om renodling av Högskoleverkets roll

och ett fristående kvalitetsinstitut för högskolan

har vid flera tillfällen avslagits av riksdagen,

senast hösten 2003 (bet. 2003/04:UbU1). Utskottet

menar att farhågorna om politisering av

Högskoleverket saknar grund eftersom Högskoleverkets

utvärderingar utförs av högt kvalificerade experter

inom respektive område. Dessa experter hämtas även

från andra länder än Sverige.

Konkurrensutsättning av Centrala

studiestödsnämnden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

lägga ned eller konkurrensutsätta CSN.

Jämför reservation 36 (fp) och särskilt

yttrande 10 (m).

Motionerna

Folkpartiet menar i motion 2004/05:Ub321 yrkande 3

att det på något längre sikt är angeläget att CSN:s

de facto-monopol bryts. Studielånsmarknaden måste

öppnas för verklig konkurrens. Genom att släppa in

banker och andra finansiella institut menar

Folkpartiet att tillgängligheten och effektiviteten

i administrationen av studielånen kan öka.

Också i motion 2004/05:Ub218 (m) förs fram förslag

om att studielånsmarknaden och hanteringen av

studielånen borde utsättas för konkurrens.

Motionären menar att det finns grund för en

nyordning då CSN har en dubbelroll då man både

fattar beslut och också betalar ut pengar efter

dessa beslut. I motion 2004/05:Ub290 (m) yrkande 1

föreslås att CSN läggs ned och att banker och

finansiella företag i stället administrerar

studiestödet. Statens roll bör begränsas till att

bevilja lånen och garantera återbetalningen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Frågan om att

konkurrensutsätta CSN har behandlats i riksdagen vid

ett flertal tillfällen under senare år, senast vid

föregående riksmöte (bet. 2003/04:UbU1). Utskottet

vidhåller sin uppfattning att nuvarande ordning,

nämligen att CSN sköter både utbetalning och

återbetalning, har fördelar både för staten och

studenterna. Därför avstyrker utskottet också

motionsyrkandet om nedläggning av CSN.

Införande av s.k. omvänd straffavgift för

Centrala studiestödsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om att

införa s.k. straffavgift för Centrala

studiestödsnämnden.

Jämför reservation 37 (fp).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub321 yrkande

4 att CSN skall bli skyldig att betala en

straffavgift till studenter som inte får sina

studiemedel i tid, t.ex. på grund av långa

handläggningstider. En sådan omvänd straffavgift

skall också utbetalas om studenten inte får

information eller svar på ansökan inom en viss tid.

Folkpartiet menar att detta är ett rimligt sätt att

sätta press på CSN att skärpa sina rutiner så att

effektiviteten förbättras.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Riksdagen

behandlade och avstyrkte ett motsvarande yrkande

senast under förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU1).

Utskottet anförde att det är angeläget att CSN

handlägger studiestödsärenden korrekt och effektivt

för samtliga studerande men att en minskning av

CSN:s resurser knappast skulle främja vare sig

servicegraden eller effektiviteten. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu.

F o r s k n i n g s p o l i t i k

5 Nationella och internationella

forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag

till nationell och internationell forskning, till

infrastruktur för forskning i form av bibliotek,

arkiv och datanät, till etikprövning samt till

nationell kontakt- och utvecklingsverksamhet som

gäller EU:s forskningssamarbete.

Inom utgiftsområde 16 hänförs till detta

politikområde anslagen 26:1-26:11 som avser

Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för

rymdfysik, Kungl. biblioteket,

Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-

och utvecklingssamarbete inom EU, Sunet, Centrala

etikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder

samt Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Anslag som tillhör politikområdet finns också

under utgiftsområdena 9, 17, 20, 22 och 24 som

behandlas av socialutskottet, kulturutskottet,

miljö- och jordbruksutskottet, trafikutskottet

respektive näringsutskottet.

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen för

utgiftsområde 16 en utförlig redogörelse för

verksamheten under 2003 inom politikområdet

Forskningspolitik som helhet.

När det gäller utgiftsområde 16, som

utbildningsutskottet behandlar i detta betänkande,

redovisas bl.a. följande.

Regeringen konstaterar att Sverige svarar för

nästan 2 % av världens samlade publicering av

vetenskapliga artiklar, vilket innebär ett högre

antal artiklar per invånare än i USA, Japan och även

högre än i övriga EU-länder. Svenska artiklar

tillhör även de mest citerade; dock har en viss

nedgång förmärkts i citeringen av svenska medicinska

artiklar.

Om verksamheten inom Vetenskapsrådet redovisas

bl.a. följande.

Ett viktigt mål för fördelningen av forskningsstöd

är att främja forskningens vetenskapliga kvalitet.

Vetenskapsrådet fördelar forskningsbidrag efter en

noggrann prövning och prioritering i ett stort antal

beredningsgrupper, specialiserade på olika

forskningsområden. Förutom de över 400 experter som

i dessa grupper granskar och bedömer ansökningar

tillkommer inom vissa områden experter i utlandet

som lämnar skriftliga yttranden över ansökningar. I

ansökningsomgången för 2004, som genomfördes under

2003, inkom till ämnesrådet för humaniora och

samhällsvetenskap 915 ansökningar, av vilka knappt

10 % beviljades. Till ämnesrådet för medicin inkom

1 153 ansökningar, av vilka 34 % beviljades, och

till ämnesrådet för naturvetenskap och

teknikvetenskap inkom 2 026 ansökningar, av vilka 24

% beviljades. Till utbildningsvetenskapliga

kommittén inkom 271 ansökningar, av vilka 14 %

beviljades. Insatser har gjorts för att förnya

forskningsstödet på ett sätt som ger de bästa

forskarna bättre och mer långsiktiga

förutsättningar. Ämnesrådet för humaniora och

samhällsvetenskap har infört ett särskilt sexårigt

stöd till ledande forskare, och alla ämnesråden

strävar efter att vid fördelningen av

forskningsstödet öka de genomsnittliga

bidragsbeloppen.

Vetenskaplig kvalitet främjas av Vetenskapsrådet

även genom att rådet genomför utvärderingar där

många forskares resultat bedöms vid ett och samma

tillfälle. Under 2003 genomfördes sådana

utvärderingar av forskning inom områdena teoretisk

kemi, allergi och överkänslighet, bioteknik samt

växtfysiologi och växtmolekylärbiologi. Vidare

utfördes en kartläggning av svensk forskning om

demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser.

Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för att

ge unga och nydisputerade forskare goda

förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. Av

de särskilda medel för unga forskare som rådet

disponerar utnyttjades 67 miljoner kronor till

anställningar som forskarassistent och 40 miljoner

kronor till projektbidrag. Under 2003 beviljade

rådet medel till 77 nya anställningar som

forskarassistent. Från och med 2003 har tillkommit

postdoktorsstipendier för vistelse utomlands. Totalt

inkom 353 ansökningar till postdoktorsprogrammet

inom medicin och natur- och teknikvetenskap, ett

program som Vetenskapsrådet övertog från Stiftelsen

för internationalisering av högre utbildning och

forskning (STINT).

Vetenskapsrådets stöd till mång- och

tvärvetenskaplig forskning uppgick 2003 till 58

miljoner kronor. Förutom 10 miljoner kronor till

genusforskning gick sådant stöd till projekt om

biologisk mångfald, medicinsk teknik,

funktionsgenomik, gränsområdet mellan matematik och

naturvetenskap/teknikvetenskap,

arbetsmarknadsforskning, genterapi och

människa-samhälle-IT.

Vetenskapsrådet har beslutat att utlysningen av

särskilda medel för genusforskning för 2004 skall

avse teori- och begreppsutveckling inom området. Av

13 inkomna ansökningar beviljades fem stöd. Samtliga

ansökningar kom från kvinnliga forskare.

Efter utbyggnaden av universitetsdatanätet Sunet

till kapaciteten 10 Gbit/s har de svenska lärosätena

tillgång till ett datanät som tillhör de främsta i

Europa när det gäller överföringskapacitet. Därmed

har de svenska forskarna möjlighet att fullt ut

använda det europeiska höghastighetsnätet Géant som

kontinuerligt byggs ut.

Vetenskapsrådet antog 2003 en

jämställdhetsstrategi med följande mål: att sträva

efter en jämn könsfördelning i beslutande och

beredande organ, att män och kvinnor i lika hög

utsträckning skall beviljas anställningar, att verka

för att fler kvinnor söker och får bidrag eller

anställningar samt att bidra till jämställdhet inom

forskarvärlden. Under 2003 varierade andelen kvinnor

i rådets beredningsgrupper mellan olika

ämnesområden; genomsnittet låg på 30 %. Den andel av

inkomna ansökningar som beviljades var ungefär

densamma för kvinnor som för män, med undantag för

medicinområdet där beviljandegraden var högre för

män. Andelen kvinnor var större bland dem som

beviljades anställning som forskarassistent än bland

dem som beviljades projektbidrag. Eftersom andelen

kvinnor främst inom teknikvetenskap är låg har

ämnesrådet reserverat sex anställningar inom

teknikvetenskap för kvinnor.

Under 2003 pågick särskilda forskningsprogram dels

om kommunistiska regimer, dels om Sveriges

förhållande till nazismen. Fem forskningsprojekt

finansierades inom det förstnämnda och sju inom det

sistnämnda programmet.

Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att

tillhandahålla och utveckla övergripande

forskningsinformation. Detta uppdrag utförs på en

rad olika sätt. Webbportalen forskning.se är exempel

på rådets strategi att samverka med andra aktörer.

Den är gemensamt finansierad och utvecklad av

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande (Formas) och Verket för

innovationssystem (Vinnova).

Genom medlemskap i internationella

forskningsorganisationer får svenska forskare

tillgång till ett stort internationellt kontaktnät

och möjligheter att utnyttja avancerad utrustning

som är alltför kostsam att bygga och driva på

nationell bas. Vetenskapsrådet avsatte 2003

sammanlagt ca 242 miljoner kronor till deltagande i

elva sådana organisationer. Rymdstyrelsens kostnader

för deltagande i vetenskapsprogrammet inom det

europeiska rymdorganet i Paris (ESA) uppgick till ca

89 miljoner kronor. Svenska forskares utnyttjande av

de internationella anläggningarna motsvarar i de

flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna, i

vissa fall avsevärt mer.

Kostnaderna för Rymdstyrelsens internationella

åtaganden har ökat kraftigt under de senaste åren,

varvid myndighetens stöd till nationella projekt

minskats i motsvarande mån. Under 2003 har dock

valutaförändringarna varit små och Rymdstyrelsen har

fått bättre förutsättningar att fördela stöden till

nationella forskningsprojekt.

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning

och utveckling, genomför observatorieverksamhet samt

deltar i utbildning inom rymdfysik, atmosfärfysik

och rymdteknik. IRF:s forskning är sedan våren 2003

uppdelad i fem forskningsprogram inom atmosfärfysik,

solärterresterfysik, solsystemets fysik och

rymdteknik, rymdplasmafysik samt rymdens fysik.

Forskningen är till stor del inriktad mot utveckling

av instrument för ESA:s satellitprogram samt analys

av mätdata från dessa expeditioner. De

internationella projekten kräver deltagande från

flera vetenskapsgrenar och verksamheten bedrivs

oftast i internationella program. Till följd av

detta har IRF en internationellt sammansatt

forskarkår med ett flertal gästforskare. Andelen

kvinnliga forskare är ca 25 %. Två av sju

professorer och två av sju docenter vid IRF är

kvinnor.

Anslag m.m.

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet, 2 522 807 000 kr, för

budgetåret 2005 under anslaget 26:1

Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation. Motionsyrkanden om

annan fördelning av anslagsbeloppet mellan

ämnesråden än den som regeringen har

föreslagit bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 13 (m) och 14

(fp).

Riksdagen bör också bemyndiga regeringen att under 2005

för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:

Forskning och forskningsinformation besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

2 410 miljoner kronor under 2006, högst 1 480

miljoner kronor under 2007, högst 820

miljoner kronor under 2008, högst 270

miljoner kronor under 2009 och högst 120

miljoner kronor under 2010.

Propositionen

Anslaget avser stöd till forskning,

forskningsinformation och vetenskaplig utrustning.

Det används även för internationellt

forskningssamarbete, utvärderingar,

beredningsarbete, resor och seminarier som är

kopplade till forskningsstödet.

Regeringen föreslår att riksdagen under detta

anslag för budgetåret 2005 anvisar 2 522 807 000 kr.

Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart

pris- och löneomräkning med 0,99 %.

Anslaget föreslås bli fördelat på anslagsposter enligt

följande:

Anslagets fördelning på anslagsposter (tkr)

1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning 247 912

2. Medicinvetenskaplig forskning 419 608

3. Natur- och teknikvetenskaplig forskning 791 848

4. Utbildningsvetenskaplig forskning 127 748

5. Övrig forskningsfinansiering 935 691

Summa

2 522 807

Inför 2005 har regeringen fört över vissa medel för

internationellt forskningssamarbete från

anslagsposterna 1-3 till anslagsposten 5 Övrig

forskningsfinansiering. Medlen för dyrbar

vetenskaplig utrustning, som tidigare anvisades

under en särskild anslagspost, har också förts till

anslagsposten 5. Syftet med omfördelningen är att

samla Vetenskapsrådets resurser för stöd till

forskningens infrastruktur till en anslagspost. En

ny beredande kommitté för forskningens

infrastrukturer är under bildande inom

Vetenskapsrådet.

Den grundforskning som finansieras av

Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga

projekt. Även de medel som rådet fördelar till

vetenskaplig utrustning är långsiktiga. Dessutom

svarar Vetenskapsrådet för långsiktiga

internationella åtaganden gentemot internationella

forskningsorganisationer. Vetenskapsrådet bör därför

enligt regeringen för budgetåret 2005 ges möjlighet

att fatta beslut om stöd till forskning och

vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för

kommande budgetår.

Regeringen föreslår därför att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 2 410 miljoner kronor under 2006, högst

1 480 miljoner kronor under 2007, högst 820 miljoner

kronor under 2008, högst 270 miljoner kronor under

2009 och högst 120 miljoner kronor under 2010.

Motionerna

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2004/05:Ub293 yrkande 20 att anslagen till

ämnesråden för teknik och naturvetenskap samt för

medicin skall ökas. Partiet har inget förslag om

annat anslagsbelopp till Vetenskapsrådet än det som

regeringen har föreslagit.

Folkpartiet framför i motion 2004/05:Ub485 yrkande

4 sin uppfattning att anslaget till Vetenskapsrådet

skall omfördelas genom att ingen särskild

anslagspost avdelas för utbildningsvetenskaplig

forskning. Sådan forskning bör i stället få medel

via ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap

respektive för natur- och teknikvetenskap, anser

motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa det av

regeringen föreslagna anslagsbeloppet under anslaget

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation.

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå

Moderaternas och Folkpartiets förslag om en annan

fördelning på anslagsposter än den som regeringen

har föreslagit. Moderaternas förslag skulle innebära

en försvagning av stödet till humanistisk,

samhällsvetenskaplig och/eller

utbildningsvetenskaplig forskning som utskottet inte

kan ställa sig bakom. En särskild anslagspost för

utbildningsvetenskaplig forskning, som fördelas av

en särskild kommitté inom Vetenskapsrådet, infördes

i samband med riksdagens beslut om ny

lärarutbildning (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5). Detta utgör enligt

utskottets mening ett viktigt led i att stärka och

bredda den vetenskapliga basen för

lärarutbildningen, något som fortfarande är

angeläget.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 105 089 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 26:2

Vetenskapsrådet: Förvaltning.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget avser förvaltningskostnader för

Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar

105 089 000 kr under anslaget för budgetåret 2005.

Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart

pris- och löneomräkning med 5,4 %.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

föreslaget belopp.

26:3 Rymdforskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 156 274 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 26:3

Rymdforskning.

Riksdagen bör också lämna regeringen begärt

bemyndigande att under 2005 för detta anslag

besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 132

miljoner kronor under 2006, högst 132

miljoner kronor under 2007, högst 132

miljoner kronor under 2008, högst 132

miljoner kronor under 2009 och högst 132

miljoner kronor under 2010.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget utnyttjas för den obligatoriska avgiften

till ESA, för Sveriges avtalsbundna andel av det

internationella driftsbidraget till Esrange samt för

projektstöd till svenska forskare för deltagande i

nationell och internationell grundforskning inom

rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar

156 274 000 kr under anslaget för budgetåret 2005.

Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart

pris- och löneomräkning med 0,99 %.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

föreslaget belopp.

Den grundläggande forskning som finansieras via

detta anslag bedrivs vanligen i form av fleråriga

projekt. Regeringen föreslår därför att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om bidrag, som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter

om högst 132 miljoner kronor under 2006, högst 132

miljoner kronor under 2007, högst 132 miljoner

kronor under 2008, högst 132 miljoner kronor under

2009 och högst 132 miljoner kronor under 2010.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ger

regeringen det begärda bemyndigandet.

26:4 Institutet för rymdfysik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 44 423 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 26:4

Institutet för rymdfysik.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning

och utveckling, utbildning samt mät- och

registreringsverksamhet inom främst rymdfysik,

atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:4 Institutet för rymdfysik anvisar 44 423 000 kr

för budgetåret 2005. Förändringen jämfört med

anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning

med 1,3 %.

IRF har under åren 2001-2004 som en tillfällig

åtgärd disponerat extra resurser under anslaget

Särskilda utgifter för forskningsändamål för att

klara bl.a. ökade lokalkostnader. I samband med att

Luleå tekniska universitet ökar verksamheten i

Kiruna och genom att andra intressenter tillkommer

vid IRF:s rymdcampus ökar intäkterna. Regeringen

räknar med att institutet, med dessa nya medel

tillsammans med besparingsåtgärder och ökad

externfinansiering, kan nå balans i budgeten. Som

ett stöd i denna process avsätter regeringen 1,25

miljoner kronor för IRF under anslaget 26:11

Särskilda utgifter för forskningsändamål.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen för

budgetåret 2005 anvisar det av regeringen begärda

beloppet under anslaget 26:4 Institutet för

rymdfysik.

26:5 Kungl. biblioteket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 236 891 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:5

Kungl. biblioteket.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges

nationalbibliotek. KB samlar in, bevarar och

tillhandahåller det svenska tryckta ordet och

förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige.

Myndighetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392)

om pliktexemplar av dokument. KB främjar också

informationsförsörjningen till svensk forskning,

genom bl.a. det nationella databassystemet Libris

och genom insatser för att utveckla och förvalta

ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:5 Kungl. biblioteket för budgetåret 2005 anvisar

236 891 000 kr. Förändringen jämfört med anslaget

för 2004 är enbart pris- och löneomräkning med 1,23

%.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det föreslagna beloppet.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,

25 355 000 kr, under anslaget 26:6

Polarforskningssekretariatet.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Polarforskningssekretariatet främjar svensk

polarforskning genom att delta i planeringen av

vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis

samt svara för den logistik och utrustning som krävs

för expeditionerna. Sekretariatet är också ansvarig

myndighet för prövning av tillstånd att vistas i

Antarktis och för tillsyn över svensk verksamhet i

Antarktis.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:6 Polarforskningssekretariatet för budgetåret

2005 anvisar 25 355 000 kr. Förändringen jämfört med

anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning

med 1,1 %.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det föreslagna beloppet.

26:7 Rådet för forsknings- och

utvecklingssamarbete inom EU

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,

15 225 000 kr, under anslaget 26:7 Rådet för

forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom

EU (EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s

ramprogram för forskning och utveckling genom att

erbjuda information och rådgivning i frågor som rör

svensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också

för statistik och utvärdering som rör det svenska

deltagandet i programmen och är nationellt

kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för

frågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

inom EU för budgetåret 2005 anvisar 15 225 000 kr.

Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart

pris- och löneomräkning med 5,8 %.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen

anvisar det föreslagna beloppet. 26:8 Sunet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,

39 647 000 kr, under anslaget 26:8 Sunet.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Sunet (Swedish University Computer Network) är ett

datanätverk för överföring av elektronisk

information som binder samman i första hand

universitet och högskolor, men också vissa

folkbibliotek och länsmuseer. Sunet finansieras

genom detta anslag samt genom avgifter från

högskolor och universitet. Avgifterna skall täcka de

kostnader som ej täcks av anslaget. Anslaget

disponeras av Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:8 Sunet för budgetåret 2005 anvisar 39 647 000

kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är

enbart pris- och löneomräkning med 0,99 %.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det föreslagna beloppet.

26:9 Centrala etikprövningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,

4 182 000 kr, under anslaget 26:9 Centrala

etikprövningsnämnden.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Centrala etikprövningsnämnden är en myndighet som

prövar överklaganden av beslut som fattats av de sex

regionala nämnderna för etikprövning enligt lagen

(2003:460) om etikprövning av forskning som avser

människor. Den centrala etikprövningsnämnden utövar

också tillsyn över efterlevnaden av lagen och de

föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:9 Centrala etikprövningsnämnden för budgetåret

2005 anvisar 4 182 000 kr. Förändringen jämfört med

anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning

med 1,75 %.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det föreslagna beloppet.

26:10 Regionala etikprövningsnämnder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,

40 705 000 kr, under anslaget 26:10 Regionala

etikprövningsnämnder.

Propositionen och utskottets ställningstagande

De regionala etikprövningsnämnderna är sex

myndigheter som fattar beslut avseende etikprövning

av forskning som rör människor. Myndigheterna

finansierar sin verksamhet genom avgifter som

redovisas på inkomsttitel. Eftersom verksamheten

ännu är förhållandevis ny finns en osäkerhet i

beräkningen av anslagsförbrukningen och

avgiftsintäkterna.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:10 Regionala etikprövningsnämnder för budgetåret

2005 anvisar 40 705 000 kr. Förändringen jämfört med

anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning

med 1,76 %.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar

det föreslagna beloppet.

26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,

211 470 000 kr, under anslaget 26:11

Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Motionsförslaget om ett lägre belopp bör

avslås.

Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget används för bidrag till

forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter

inom forskningsområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål för

budgetåret 2005 anvisar 211 470 000 kr. Det

föreslagna beloppet under anslaget innebär en pris-

och löneomräkning med 0,99 %.

Från anslaget föreslår regeringen att 0,5 miljoner

kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse,

anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. för

Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet.

Regeringen avser att fördela anslaget på följande

organisationer:

ü Kungl. Vetenskapsakademien

ü

ü Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul

ü

ü Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet

ü

ü Fulbrightkommissionen

ü

ü Institutet för framtidsstudier

ü

ü Imego AB

ü

ü European Incoherent Scatter Facility (EISCAT)

ü

ü Tillfälliga resurser (1,25 miljoner kronor) till

Institutet för rymdfysik under 2005

ü

ü Nobelmuseum

ü

ü Den ideella föreningen Vetenskap och samhälle

ü

Vidare föreslår regeringen att anslaget 26:11

tillförs 100 miljoner kronor budgetåret 2005 för

forskning. Regeringen har beräknat ytterligare 500

miljoner kronor för forskning budgetåret 2006 och

ytterligare 500 miljoner kronor budgetåret 2007. Hur

dessa tillskott närmare skall fördelas avser

regeringen att föreslå i samband med den kommande

forskningspropositionen.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub481

yrkande 2 att anslagsbeloppet minskas med 9 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av

regeringen föreslagna beloppet och avslår

motionsyrkandet i denna del.

Organisationen för finansiering av medicinsk

forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

införande av ett nationellt institut för

hälsa och medicin.

Jämför reservation 38 (m).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2004/05:Ub293 yrkande 17 att de myndigheter som i

dag inom det statliga

forskningsfinansieringssystemet var och en för sig

svarar för olika delar av forskningen inom medicin,

bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap,

social omsorg och arbetsmiljö samt

informationsteknik (IT) skall integreras inom ramen

för ett nationellt institut för hälsa och medicin.

Motionärerna vill se detta som en motsvarighet till

de National Institutes of Health som finns i USA.

I motion 2004/05:So596 yrkande 5 skriver

Moderaterna att Folkhälsoinstitutet i sin nuvarande

form bör avvecklas och ett nytt institut bildas, som

skall vara inriktat på medicin och hälsa. Det nya

institutet för hälsa skall kraftsamla och möjliggöra

ny tvärvetenskaplig forskning men också fördjupa

forskningen inom olika discipliner med anknytning

till hälsa och sjukvård i vid mening, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det som motionärerna föreslår skulle innebära en

kraftig omkonstruktion av det system för

forskningsfinansiering som finns i dag. Sådana

förändringar bör enligt utskottets uppfattning

genomföras endast efter grundlig utredning och

remissbehandling. Dagens organisation inrymmer tre

forskarstyrda forskningsråd: Vetenskapsrådet inom

utgiftsområde 16, Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap (FAS) inom utgiftsområde 9 och

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas) inom utgiftsområdena 20

och 23. Dessutom finns Verket för innovationssystem

(Vinnova) inom utgiftsområde 24. Denna organisation

infördes den 1 januari 2001 efter förslag i

proposition 1999/2000:81 (bet. UbU17, rskr. 257) och

hade föregåtts av en omfattande utredning.

Organisationen för finansiering av

utbildningsvetenskaplig forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig om

permanentning av Utbildningsvetenskapliga

kommittén inom Vetenskapsrådet förrän den

pågående utvärderingen har slutförts.

Jämför reservation 39 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub472 att

regeringens ambition att öka forskningsanknytningen

av lärarutbildningen är mycket lovvärd och angelägen

(yrkande 10). Partiet vill att riksdagen skall

uttala sig för att Utbildningsvetenskapliga

kommittén inom Vetenskapsrådet permanentas (yrkande

11).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

När regeringen lade fram förslaget om en

utbildningsvetenskaplig kommitté inom

Vetenskapsrådet var avsikten att kommittén skulle

vara temporär under en uppbyggnadsfas och att

utvecklingen inom utbildningsvetenskap därefter

skulle utvärderas (prop. 1999/2000:135 s. 43).

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att

utvärdera hur stödet till utbildningsvetenskap har

påverkat det utbildningsvetenskapliga

forskningsområdet och utreda om systemet för

finansiering av sådan forskning bör ändras (dir.

2004:48). Utvärderingen kommer att redovisas till

regeringen under våren 2005. Innan den har

genomförts bör riksdagen inte ta ställning till

frågan om permanentning av Utbildningsvetenskapliga

kommittén.

Vissa forskningsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

förstärkning eller prioritering av

forskningen inom vissa områden. Utskottet

hänvisar till att den närmare fördelningen av

de statliga forskningsresurserna ankommer på

forskningsfinansierande myndigheter och på

universitet och högskolor.

Jämför reservation 40 (m) och särskilda

yttranden 11 (m) och 12 (mp).

Motionerna

Ett tjugotal motioner innehåller förslag om

prioritering eller förstärkning av vissa

forskningsområden. Inom det humanistisk-

samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet finns

följande motionsyrkanden.

I motion 2004/05:Ub384 (mp) yrkande 4 stryker

motionärerna under vikten av forskning om

utomhuspedagogik. Viss sådan forskning finns i dag

vid Sveriges lantbruksuniversitet samt vid

Linköpings universitet, och en fortsatt satsning och

utveckling av kunskapen behövs, anser motionärerna.

Motion 2004/05:Ub420 (kd, fp) innehåller förslag

om att avsätta resurser för dokumentation och

forskning i det assyrianska/kaldeiska folkets

historia (yrkande 1). Motionärerna vill att

regeringen skall ta initiativ till ett

dokumentations- och forskningscentrum i Sverige för

detta folks identitet och historia (yrkande 2).

Enligt motion 2004/05:Ub459 (s) är det angeläget

att staten medverkar till att en institution för

subarktisk kulturlandskapsforskning inrättas i

Arjeplog. Silvermuseet i Arjeplog har genomfört en

förstudie om förutsättningarna för etablering av en

sådan institution.

Motion 2004/05:Ub461 (s) pläderar för förstärkt

forskning beträffande samisk rätt samt samisk

organisations- och folkrörelsehistoria. Enligt

motionärerna finns det en omfattande forskning om

samiska förhållanden, men oftast om andra saker än

samisk ägande- och nyttjanderätt och den samiska

politiska organisationsutvecklingen.

I motion 2004/05:Kr254 yrkande 2 föreslår Moderata

samlingspartiet ett tillkännagivande om forskningen

på designområdet. Konsthantverkets, formgivningens

och industridesignens historia, liksom den samtida

designen, behöver enligt motionärerna både

dokumenteras och analyseras. Samspelet mellan

formgivare, utbildningsanstalter, företag, privata

och offentliga beställare, brukare m.fl. är viktigt,

heter det i motionen.

Inom det medicinska vetenskapsområdet finns

följande motionsyrkanden.

Moderata samlingspartiet anser enligt motion

2004/05:Ub293 yrkande 16 att det är viktigt att den

medicinska forskningen får ökade resurser.

I motion 2004/05:Ub456 (s) lyfter motionärerna

fram behovet av forskning inom konstområdet. De

anser att sambandet mellan kultur och hälsa behöver

analyseras och att det behövs en strategi för att ta

till vara forskningsresultaten.

Kristdemokraterna för i motion 2004/05:Sf355

yrkande 4 fram behovet av professurer i

försäkringsmedicin.

Öronmärkta resurser bör enligt motion

2004/05:So359 (c) yrkande 4 avsättas för forskning

inom komplementär- och alternativmedicin.

Enligt motion 2004/05:So617 (mp) behövs ökad

forskning på den reumatologiska sjukdomen

sklerodermi (yrkande 2). Motionären vill också att

det skall inrättas professurer i reumatologi vid

universitetssjukhusen (yrkande 3).

Medicinsk forskning har av tradition ofta utgått

från män, skriver Kristdemokraterna i motion

2004/05:A352 yrkande 4. Motionärerna anser att

anslagen till forskning om kvinnors, och särskilt

äldre kvinnors, hälsa, sjukdom och medicinanvändning

behöver ökas.

Inom det naturvetenskapliga och

teknikvetenskapliga vetenskapsområdet finns följande

motionsyrkanden.

I motion 2004/05:Ub243 (mp) förordas en satsning

på forskning och utveckling av den industriella

produktionen. Nätverket Produktion i Väst har

genomfört en kraftsamling och profilering på

högskolornas eget initiativ och inom ramen för

befintliga resurser, men man behöver en långsiktig

och stabil finansiering. En kraftfull satsning är

nödvändig för att uppnå en dramatisk förändring,

skriver motionärerna.

Behovet av ett nationellt forskningsprogram om

biologiska effekter av elektromagnetiska fält tas

upp i motion 2004/05:Ub272 (mp). En utredning bör

tillsättas för inrättande av ett sådant (yrkande 1).

Inom ramen för ett sådant program bör det också

inrättas en forskarskola (yrkande 2).

Motion 2004/05:Ub327 (m) handlar om ett svenskt

köldcentrum. Ett sådant bör inrättas för test- och

utbildningsverksamhet för både civila och militära

ändamål (yrkande 1). Det skulle kunna bilda ett

Center of Excellence med forskningsanknytning

(yrkande 2), och det skulle med fördel kunna

placeras i Luleåregionen (yrkande 3).

Mång- och tvärvetenskaplig forskning tas upp i tre

motioner.

Enligt motion 2004/05:Ub349 (c) behövs ökat stöd

till genusforskning. Enligt motionärerna vore det

förödande om enbart integrering av genusperspektiv i

all forskning blev inriktningen för framtiden. Det

är viktigt att ge utrymme för unika forskarmiljöer

som byggs upp institutionellt, heter det i motionen.

I motion 2004/05:MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande 8

förordar motionärerna att det inrättas ett antal

tidsbegränsade forskningsinstitut, fokuserade på

problemorienterad forskning inom området hållbar

utveckling. Forskningen skall etableras inom hela

fältet humaniora-samhällsvetenskap-teknik-

naturvetenskap och med stor öppenhet för behovet av

mång-, tvär- och transdisciplinär kunskap, skriver

motionärerna.

Miljöpartiet skriver i motion 2004/05:A321 yrkande

3 att mansforskningen har en viktig uppgift att

komplettera övrig feministisk forskning. Denna

mansforskning skall enligt motionärerna stimuleras

ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga här

beskrivna yrkanden. Motionerna rör i och för sig

angelägna och intressanta forskningsområden.

Liksom tidigare år vill utskottet påminna om att

statsmakterna när det gäller resurserna till

grundforskning endast fattar övergripande beslut om

fördelningen av de statliga forskningsmedlen. Den

närmare fördelningen av de statliga

forskningsresurserna är det forskningsråden -

Vetenskapsrådet, FAS och Formas - och universiteten

och högskolorna som skall avgöra utifrån

vetenskapliga kvalitetsbedömningar. Genom bl.a.

Formas, FAS och Vinnova ges stöd till behovsstyrd

forskning inom respektive myndighets område. Också

här är det myndigheten som svarar för den närmare

fördelningen av forskningsresurserna.

Med anledning av motionsyrkandet om

utomhuspedagogik vill utskottet peka på att ett

nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet

har inrättats vid Örebro universitet. Verksamheten

vid centrumet kom i gång hösten 2003. På centrumets

webbsida har det publicerats ett flertal lärande

exempel på utomhuspedagogiska aktiviteter.

Ett nationellt sekretariat för genusforskning är

knutet till Göteborgs universitet. Sekretariatet

ägnar sig åt att med ett rikstäckande perspektiv

främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för

att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i

all forskning. I sekretariatets uppgifter ingår

bl.a. att överblicka genusforskningen i Sverige och

aktivt främja spridningen av dess resultat, att

analysera behovet av genusforskning inom alla

vetenskapsområden och att arbeta för ett ökat

medvetande om genusforskningens och

genusperspektivens betydelse. Enligt sekretariatets

årsberättelse för 2002/03 är det viktigt bl.a. att

belysa genusforskningens institutionella villkor och

konstituering som vetenskapligt fält. Sekretariatet

har en webbplats, www.genus.gu.se, där man bl.a.

publicerar genusvetenskapliga nyheter, en debattsida

och en lista över nyutkomna avhandlingar. Antalet

nya doktorsavhandlingar med genusperspektiv ökar

snabbt. Mansforskning har uppmärksammats i tidningen

Genus som ges ut av sekretariatet och som sprids i

ökande upplaga.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för

budgetåret 2005 anvisar anslagen inom

utgiftsområde 16 enligt regeringens förslag.

Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),

15 (kd) och 16 (c).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En sammanställning av regeringens och

oppositionspartiernas budgetförslag för

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning finns i bilaga 3 till detta

betänkande.

Utskottet har i avsnitten 2 Barnomsorg, skola och

vuxenutbildning, 3 Högskoleverksamhet, 4 Vissa

centrala myndigheter m.m. och 5 Nationella och

internationella forskningsresurser m.m. redogjort

för innehållet i förslagen.

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten har utskottet redovisat

sin bedömning av regeringens och

oppositionspartiernas förslag inom olika delar av

utgiftsområdet och där tagit ställning till samtliga

berörda yrkanden. Utskottet har tillstyrkt

regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret

2005 anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt

regeringens förslag (kolumnen Regeringens förslag i

bilaga 3).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub291 yrkande 5,

2004/05:Ub322 yrkande 7 och

2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7

samt avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 9.

Ställningstagande

Finansieringsansvaret för skolan bör flyttas från

kommunerna till staten. En nationell skolpeng bör

införas på sikt och staten bör ta ansvar för

finansieringen. En nationell finansiering skapar

valfrihet för eleven och etableringsfrihet för

skolor. Pengarna skall följa eleven till vald skola

och inte gå omvägen via kommunen. En nationell

skolpeng ger skolledningen möjlighet att lägga

skolans pengar där de gör störst nytta. Skolpengen

undanröjer de hinder som de kommunala skolorna i dag

har att tillgodose just sina elevers intressen på

grund av en alltför långtgående politisk styrning.

Genom en nationell skolpeng decentraliseras makt

till elever och föräldrar som med sin skolpeng

själva kan styra vem som skall få

utbildningsuppdraget. Dessutom säkras friskolornas

likabehandling gentemot de kommunala skolorna. Detta

innebär en mer rättvis konkurrens och en bättre

fungerande utbildningsmarknad.

Rätt att välja skola bör införas för elever med

funktionshinder. Rätten att välja skola blir då lika

för alla elever, men storleken på skolpengen bestäms

efter varje elevs behov. Moderaterna anslår därför

från år 2006 300 miljoner kronor i nya resurser för

att skapa valfrihet för elever med funktionshinder.

En nationell skolpeng anpassad efter varje elevs

behov, nya anslag för barn med multifunktionshinder

och full frihet för skolor att starta och välja

profilering kan ge förutsättningar för en mängd nya

skolalternativ som saknas i dag. Också elever med

multifunktionshinder skall i lag tillförsäkras

rätten att välja skola. Nationell skolpeng bör på

sikt införas även för elever i särskolan. Elever med

utvecklingsstörning är av naturliga skäl mer

resurskrävande, varför den nationella skolpengen

utformas så att det fria valet av skola även skall

gälla för dessa elever.

En parlamentarisk utredning om nationell skolpeng

bör tillsättas för att utreda dessa frågor.

2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 9

samt avslår motionerna

2004/05:Ub291 yrkande 5,

2004/05:Ub322 yrkande 7 och

2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.

Ställningstagande

I dag råder stor brist på likvärdighet mellan

kommunerna, när det gäller resurser till skolan.

Folkpartiet anser att en nationell skolpeng skall

införas, där en fjärdedel av beloppet skall

öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd samt

elever i socialt utsatta områden. Staten skall ta

över ansvaret för resurserna till skolans

undervisning. En nationell finansiering av skolan

skulle öka likvärdigheten och även valfriheten.

3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) - m,

fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Ana

Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Tobias

Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub234,

2004/05:Ub258 yrkande 18,

2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,

2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt

2004/05:Ub477 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas med

uppgift att löpande utvärdera skolan. Varje skola

bör granskas vad gäller undervisningskvalitet och

resultat. Alla rapporter bör vara offentliga. Såväl

fristående som kommunala skolor bör granskas.

Ett nationellt kvalitetsinstitut kan åstadkomma en

jämförelse kommun för kommun och skola för skola.

Ett sådant institut bör ha till uppgift såväl att

sammanställa uppgifter för nationella jämförelser

som att utveckla metoder för att förbättra

utvärderingen och stödja kommunernas

kvalitetsarbete.

Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut skall

komplettera den uppföljning och utvärdering som

måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda

huvudmän och även i någon mån av Skolverket.

Resurser bör avsättas så att alla skolor kan besökas

och granskas. Friskolor som inte följer läroplanens

anda skall få sina tillstånd indragna. Det är dock

viktigt att det vidtas åtgärder även när kommunala

skolor har motsvarande brister, t.ex. bör

skolledningen på en kommunal skola bytas ut om

skolan misskött sig. Ett nationellt

kvalitetsinstitut skall stå för tillsynen samt

säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella

prov och det nationella betygssystemet.

Brister skall påpekas tidigt för att kunna

åtgärdas tidigt. Kontinuerlig och allmänt

tillgänglig information om skolors resultat,

kvalitet och utveckling behövs också för att alla

elever och föräldrar skall få förutsättningar att

välja skola på lika villkor, oberoende av i vilken

kommun man bor.

Det är av yttersta vikt att så tidigt som möjligt

upptäcka om en skola är på väg i fel riktning. Med

regelbundna granskningar och återkommande

uppföljningar skall en skolas kvalitet aldrig kunna

bli oacceptabelt låg utan hinna fångas upp

dessförinnan. Staten skall godkänna alla skolor och

också kunna dra in tillståndet - och rätten till

bidrag - för skolor som inte uppfyller de

grundläggande kraven.

4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub337,

2004/05:Ub471 yrkande 6 samt

2004/05:Ub473 yrkande 46.

Ställningstagande

Jag anser att nedläggning av små myndigheter samt

samordning av deras uppgifter bör ske.

Kristdemokraterna är kritiska till inflationen i

inrättandet av myndigheter. Så långt möjligt bör

myndighetsstrukturen renodlas. Små myndigheter ger

bl.a. onödigt stora administrationskostnader.

På utbildningsområdet finns flera små myndigheter,

t.ex. Nationellt centrum för flexibelt lärande,

Valideringsdelegationen och Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning.

Valideringsdelegationen är rent lokalmässigt inhyst

hos Centrum för flexibelt lärandes (CFL) avdelning i

Norrköping. Det hade varit lämpligare om

delegationen inrättats som en avdelning inom CFL.

5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -

v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub337,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub473 yrkande 46

och avslår motion

2004/05:Ub471 yrkande 6.

Ställningstagande

Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör

i dag ett 80-tal myndigheter. Vissa av dem ansvarar

för mycket begränsade områden.

Statskontoret har på regeringens uppdrag undersökt

de statliga myndigheternas organisation. I rapporten

Myndigheternas ledning och organisation -

kartläggning och analys av Myndighetssverige

(2004:9) ifrågasätts värdet av att bilda många små

myndigheter och det sägs att i många fall när

regeringen bildat en ny myndighet kunde dess

verksamhet ha införlivats i en redan existerande

myndighets ansvarsområde. Statskontoret föreslår

därför att regeringen skall göra en översyn av de

små myndigheterna i syfte att slå samman dem till

större enheter. I Danmark har en sådan översyn

genomförts, vilket inneburit en nettobesparing på

150 miljoner danska kronor.

Regeringen bör genomföra en översyn av

myndigheterna som lyder under

Utbildningsdepartementet, i syfte att genomföra

sammanslagningar för att dels få en ökad

effektivitet, dels en enklare och tydligare

myndighetsstruktur med en distinktare uppdelning av

ansvarsområden.

6. Riksgymnasium för synskadade med

multifunktionella handikapp (punkt 6) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub275 yrkande 12.

Ställningstagande

Ett nytt riksgymnasium för synskadade barn med

multifunktionshinder bör inrättas. I dag saknar

blinda och synskadade barn med multifunktionshinder

tillräckligt bra möjligheter att studera vidare

efter grundskolan. De har rätt att kunna gå vidare i

sin utbildning och utvecklas i sin egen takt,

oavsett ålder. Det bör därför inrättas ett nytt

riksgymnasium för blinda och synskadade barn med

multifunktionshinder.

7. Återinrättande av statliga specialskolor för

multihandikappade (punkt 7) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 12,

2004/05:Ub291 yrkande 2 samt

2004/05:Ub479 yrkande 10.

Ställningstagande

Riksdagen bör upphäva beslutet att avveckla

Ekeskolan och Hällsboskolan som specialskolor.Vi

anser att detta beslut var djupt olyckligt. Dessa

elever kan inte få ett fullgott stöd i sina

hemkommuners skolor. Därför måste ett sådant

alternativ åter skapas för dessa elever med flera

funktionshinder. Denna reform är kostnadsneutral.

Regeringen gjorde ingen ekonomisk besparing när den

lade ned de statliga specialskolorna.

Staten har ett särskilt ansvar för skolan för

elever med funktionshinder. Statens huvudmannaskap

för specialskolan bör kvarstå.

8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkandena 20-22

samt avslår motionerna

2004/05:Ub239,

2004/05:Ub242 yrkande 17 samt

2004/05:Ub480 yrkande 35.

Ställningstagande

Vi anser att Skolverket skall få i uppdrag att

utvärdera läromedlen ur både ett genus- och ett HBT-

perspektiv. Det är viktigt att de läromedel som

används präglas av en insiktsfull förståelse för

genusproblematiken.

Skolverket bör också ges i uppdrag att undersöka

möjligheter att öka andelen män som arbetar inom

skolan i enlighet med vad som anförs i motionen.

Skolverket bör till exempel titta närmare på om det

finns kommuner eller enskilda skolor och förskolor

som har en jämnare könsfördelning bland lärarna,

förskollärarna och barnskötarna och se om man kan

identifiera några särskilda framgångsfaktorer samt

sprida dessa goda exempel.

Riksdagen bör dessutom begära att regeringen ger

Skolverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att

säkerställa kompetens i HBT-frågor för anställda

inom utbildningsväsendet. Riktlinjerna bör även

innefatta hur skolorna kan arbeta för att

tillförsäkra ett jämlikt klimat för unga HBT-

personer på skolorna.

9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 17

och avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkandena 20-22

2004/05:Ub239 och

2004/05:Ub480 yrkande 35.

Ställningstagande

Vi anser att Skolverket skall utvärdera rektorernas

möjligheter att vara pedagogiska ledare. Skolverket

bör aktivt under sina tillsynsinspektioner utvärdera

att rektor tillåts vara pedagogisk ledare.

10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 35

och avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,

2004/05:Ub239 och

2004/05:Ub242 yrkande 17.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det är nödvändigt att

satsa mer på nationell tillsyn och granskning för

att på så sätt öka statens ansvarstagande för en

likvärdig utbildning över hela landet. För att

möjliggöra detta läggs ökade resurser till

Skolverket. Myndigheten bör också få tydliga

direktiv om att granskningen skall vara lika för

alla skolor oavsett huvudman. Det är av största vikt

att Skolverkets tillsyn är noggrann och tydlig.

11. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

(punkt 9) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub230 yrkande 19.

Ställningstagande

Jämställdhetsarbetet i skolan och förskolan skall

stimuleras så att normbrytande arbete på sikt skall

bli en naturlig del av verksamheten och att pojkar

uppmärksammas på samma villkor som flickor i detta

arbete. Det finns ett behov av att skolans och

förskolans pedagogik har en tydligare koppling till

genuskunskap. Regeringen bör ge Myndigheten för

skolutveckling i uppdrag att föreslå åtgärder i

denna riktning.

12. Tilläggsdirektiv till

Valideringsdelegationen (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub209 yrkande 1.

Ställningstagande

En likvärdig bedömning behövs baserad på en

utarbetad redovisning av vad utländska utbildningar

motsvarar i det svenska utbildningssystemet och vad

som eventuellt behöver kompletteras för att en

svensk examen skall nås. Valideringen måste även ta

hänsyn till kunskaper som inte ingår i motsvarande

svenska utbildningar. Detta bör ingå i

tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen.

13. Extraresurser till skolor i krisområden

(punkt 11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf288 yrkande 21.

Ställningstagande

Vi anser att skolan bör reformeras med tydligare

krav och mål för kampen mot utanförskapet samt med

beaktande av behovet av att kanalisera extraresurser

till skolorna i socialt utsatta områden.

Skolan bör finansieras med hjälp av en nationell

skolpeng. En del av skolpengen skall vara lika för

alla elever men en del skall kunna riktas till

skolor i sociala krisområden och en del riktas till

de elever som behöver särskilt stöd. Därmed tar man

större hänsyn till skolors och elevers olika

förutsättningar.

Genom att erbjuda högre lärarlöner, rusta upp

skollokaler, ställa krav på eleverna, ge svaga

elever extra tid och göra satsningar på nya

pedagogiska hjälpmedel kan de skolor som i dag har

sociala problem omvandlas till motorn som lyfter ett

bostadsområde. Genom sådana magnetskolor kan

människor lockas att bosätta sig i utsatta områden

och segregationen därmed brytas.

14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12) -

c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 8.

Ställningstagande

Centerpartiet vill stärka baskunskaperna i skolan

genom en satsning på matematik samt läs- och

skrivutveckling. Vi vill genomföra en särskild

satsning innefattande bl.a. program för matematik,

läs- och skrivutveckling från förskolan och genom

hela grundskolan. Baskunskaperna i skolan måste

stärkas. Till detta har Centerpartiet den kommande

treårsperioden avsatt totalt 1 200 miljoner kronor.

15. Användning av bidragen till

personalförstärkningar

(punkt 13) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget att göra en

uppföljning av bidraget till personalförstärkning i

skola och fritidshem för att tillse att bidraget går

till personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser

att samma princip skall gälla även när andra

personalgrupper än lärare och fritidspedagoger

rekryteras, dvs. att personen i fråga skall ha rätt

utbildning för det arbete han eller hon skall

utföra. Att läraren har genomgått rätt utbildning

har stor betydelse för kvaliteten på undervisningen.

Bidraget till personalförstärkning i skola och

fritidshem måste också kunna användas till att höja

lönerna för att kunna anställa utbildade lärare och

fritidspedagoger. Eftersom resurstillskottet inte

utgår endast om en kommun ökar andelen behöriga

lärare, har det bidragit till att öka andelen

obehöriga lärare.

16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub275 yrkande 7

samt avslår motionerna

2004/05:Ub381,

2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt

2004/05:N414 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att antalet utbildningsplatser vid KY-

utbildningen bör ökas. En nära arbetslivsanknuten

utbildning med tydliga praktikinslag och med ett

utbildningsinnehåll som svarar mot företagens behov

av kompetens är oerhört betydelsefull. Intresset för

att starta kvalificerad yrkesutbildning är stort. En

hög andel av de studerande har fått arbete direkt

efter avslutade studier. För att klara efterfrågan

bör antalet platser på KY-utbildningen kontinuerligt

höjas.

17. Framtida ökning av anslagen till

grundutbildning (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub485 yrkande 1.

Ställningstagande

Högskolan har byggts ut så kraftigt på senare år att

kvaliteten har blivit lidande.

Grundutbildningsresurserna måste återställas till

den nivå de hade för knappt 10 år sedan, då

resurserna per student låg ungefär 20 % högre än i

dag. Regeringen räknar nu bara med en procents löne-

och prisuppgång, trots att den normalt sett ligger

på tre procent. Detta innebär att resurserna till

utbildningen i verkligheten ytterligare urholkas i

regeringens budget för 2005. Regeringen bör snarast

återkomma med förslag på hur resurserna kan

återställas till den tidigare nivån.

18. Framtida ökning av fakultetsanslagen (punkt

18) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Ana

Maria Narti (fp), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 19.

Ställningstagande

Starka och självständiga universitet och högskolor

är en förutsättning för forskningens frihet.

Anslagen till forskning och forskarutbildning vid

universiteten och högskolorna, de s.k.

fakultetsanslagen, bör därför ökas. Denna åtgärd

skall ses som en förstärkning av den fria

forskningen.

19. Framtida ökning av resurserna till

forskning (punkt 19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:N242 yrkande 4

och avslår motion

2004/05:Ub428.

Ställningstagande

Resurserna till forskningen behöver öka ordentligt

de närmaste åren. Forskningspengarna bör inte

fördelas över alla högskolor, utan koncentreras till

ett mindre antal lärosäten. Bara då kan vi skapa

verkligt högklassiga forskningsmiljöer.

20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige

och övriga EES-området (punkt 21) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub298 och

2004/05:Ub342

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub473 yrkande 27.

Ställningstagande

Den högre utbildningen i Sverige är i dag

avgiftsfri. Detta har varit en av grundprinciperna

för utbildningspolitiken. Genom att öppna för att ta

ut avgifter för studenter som kommer från länder

utanför EES-området börjar man luckra upp denna

princip. Erfarenheter från andra länder visar att

avgifter för utländska studenter kan vara ett första

steg på vägen mot avgifter även för studenter från

det egna landet. Detta är en utveckling som måste

motarbetas. Därför bör bestämmelsen om att

utbildningen i högskolan skall vara avgiftsfri

flyttas från högskoleförordningen till

högskolelagen. Regeringen bör återkomma med förslag

till lagbestämmelse som inte skall ge möjlighet att

göra undantag från regeln om avgiftsfrihet när det

gäller utländska studenter.

21. Högskoleavgifter för studenter från länder

utanför EES-området (punkt 22) - m, kd

av Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m),

Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 28,

2004/05:Ub473 yrkande 28 och

2004/05:So428 yrkande 2.

Ställningstagande

Kunskapsmarknaden blir global. Sverige måste bli ett

land dit utländska studenter söker sig för att

skaffa sig en högkvalitativ utbildning.

Högskoleförordningen bör ses över för att möjliggöra

en försäljning av utbildning till studenter från

länder utanför EES-området. Lärosätena bör få

möjlighet och skyldighet att ta ut avgift för

högskoleutbildning av studenter och doktorander från

sådana länder, i de fall de inte omfattas av

utbytesavtal i särskild ordning. Vilka skyldigheter

som detta innebär gentemot de studenter som betalar

avgifter bör regleras i en särskild förordning.

22. Högskoleavgifter för studenter från länder

utanför EES-området (punkt 22, motiveringen)

- mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

att tillåta högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES.

Principen att högskoleutbildningen i Sverige är

avgiftsfri bör gälla alla studenter, oavsett om de

kommer från länder inom eller utom EES-området. Det

blir svårt att ta ut avgifter av vissa

studentgrupper men inte av andra. Om man öppnar för

avgifter från vissa får staten genom avgifter från

dessa upp ögonen för studenterna som potentiell

inkomstkälla. I tider av ekonomisk åtstramning finns

en uppenbar risk att även de inhemska studenterna

tvingas betala avgifter för att fylla igen hål i

statsbudgeten.

23. Sättet för dimensionering av

utbildningen till lärarexamen (punkt 23) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 14.

Ställningstagande

Det visar sig att den nya lärarutbildningen som

startade 2001 har haft stora svårigheter att få

studenter att välja inriktning mot

förskola/fritidshem, men även mot grundskolans

senare år. Vidare kvarstår bristen på studenter som

väljer inriktning mot matematik och

naturvetenskapliga ämnen, framför allt när det

gäller lärare i gymnasieskolan och

vuxenutbildningen. För att klara den framtida

lärarförsörjningen bör staten i fortsättningen

centralt dimensionera platstillgången på

lärarutbildningen och dess olika inriktningar.

Högskoleplatser måste omfördelas för att kunna svara

emot söktrycket.

24. Utbyggnad av läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:So605 yrkande 12.

Ställningstagande

Vårdpersonalen behöver få en ny framtidstro.

Personalens hängivenhet och arbetsvilja har

utnyttjats maximalt, vilket bl.a. resulterat i att

många förlorat gnistan. Det behövs "fler händer i

vården". Därför måste fler utbildningsplatser skapas

inom läkar- och sjuksköterskeprogrammen.

25. Fler fristående högskolor (punkt 26) -

m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 12,

2004/05:Ub378 yrkande 16 och

2004/05:Ub473 yrkande 45.

Ställningstagande

Den högre utbildningen är nästan uteslutande

offentligt finansierad. Staten måste även i

framtiden ta ett stort ansvar för universitet och

högskolor. Det är emellertid önskvärt att det vid

sidan av de statligt finansierade och drivna

högskolorna också växer fram andra alternativ. Man

bör fortsätta den utveckling av högskolor i

stiftelseform som Chalmers tekniska högskola och

Högskolan i Jönköping varit föregångare för.

Regeringen bör erbjuda alla landets universitet och

högskolor denna möjlighet till en dynamisk

frigörelse.

Det är också eftersträvansvärt att det i konkurrens

med de offentliga högskolorna växer fram privata

universitet, som genom att ha en annan huvudman än

staten och kanske utnyttja andra finansieringsvägar

kan bidra till ökad mångfald, till gagn både för den

enskilda studentens valfrihet och kvaliteten i

högskolesektorn i dess helhet.

26. Fördelning av resurser och studieplatser

efter studenternas egna val (punkt 27) - m,

fp

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Ana

Maria Narti (fp), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punk 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,

2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,

2004/05:N254 yrkande 13 och

2004/05:N409 yrkande 29.

Ställningstagande

Det är ett viktigt mål att skapa förutsättningar för

en högre utbildning med mångfald, valfrihet och hög

kvalitet. Det krävs motivation för att utbildning

skall ge goda resultat. Denna motivation ökar om

studenten kommer in på sitt förstahandsval på den

ort där han eller hon önskar läsa. I dag matchar

antalet platser på olika utbildningar inte alls

studenternas intresse. Staten styr i hög

utsträckning resurser till ämnen och kurser som den

anser att studenterna bör ägna sig åt, och till

andra lärosäten än dem som studenterna helst vill

komma in vid. Centraliseringen av platstilldelningen

måste minska. I stället bör resurserna följa

studenternas val både av utbildning och studieort.

Resurssystemet bör utformas så att högskolor som har

ett högt sökandetryck tillförs mer resurser, om de

har möjlighet och är intresserade av att utöka för

att möta sökandetrycket.

27. Hänsyn till tillgången på bostäder när

grundutbildningsresurser fördelas (punkt 28)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkande 10

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub489 och

2004/05:Bo304 yrkande 4.

Ställningstagande

Utbyggnaden av studentbostäder bör följa utbyggnaden

av högskolan och inte vara frikopplad från

studieplatstilldelningen. Bostadssituationen på de

olika högskoleorterna bör således beaktas vid

fördelningen av nya utbildningsplatser. Om två

högskoleorter i övrigt bedöms vara lika lämpliga,

bör den ort som kan erbjuda studenterna de bästa

boendealternativen prioriteras.

28. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub363

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 2,

2004/05:Ub334,

2004/05:Ub357,

2004/05:Ub452 och

2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.

Ställningstagande

Nuvarande system där högskolorna får ersättning dels

utifrån hur många studenter som börjar, dels utifrån

hur många som uppnår ett visst antal poäng skapar

stor osäkerhet för lärosätena om hur många lärare de

har råd att anställa. Inriktningen på en utredning

om ett nytt system måste vara att högskolorna inte

skall få ersättning efter hur mycket studenterna

presterar, eftersom det äventyrar kvaliteten. Vidare

bör ett nytt system innebära att lärosätena får

större resurser per student på avancerade kurser än

på grundkurser. Kurser på avancerad nivå måste

bedrivas i betydligt mindre grupper än

grundkurserna, eftersom studentunderlaget är mindre.

Vidare är undervisningen på de högre nivåerna så

specialiserad att det krävs betydligt mer av

individuell handledning och seminarieverksamhet i

smågrupper.

29. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40 47 och 48

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 2,

2004/05:Ub334,

2004/05:Ub357,

2004/05:Ub363,

2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18 samt

2004/05:Ub452.

Ställningstagande

Det nuvarande resurstilldelningssystemet har skapat

stagnation i den högre utbildningen. Det är bra att

systemet nu ses över. En långsiktig

grundfinansieringsmodell bör införas, som motverkar

lärosätenas sårbarhet vid stora omsvängningar i

söktrycket mellan terminer eller mellan år.

Resurstilldelningssystemet måste ta hänsyn till

kursernas svårighetsgrad. Påbyggnadskurser kräver

mer av individuellt stöd till studenterna och har få

deltagare jämfört med A- och B-kurser, något som gör

att de kostar mer per student. Ett nytt

resurstilldelningssystem bör också innehålla en

komponent avsatt för vetenskaplig anknytning, något

som är särskilt viktigt för grundutbildningens

forskningsanknytning vid högskolor som inte har

vetenskapsområde. När ett nytt system utformas bör

man också beakta rekrytering från

underrepresenterade grupper och pedagogisk mångfald.

Utredningen om resurstilldelningssystemet bör också

se över hur bildning kan stimuleras bättre i ett

vidareutvecklat system.

30. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub334

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 2,

2004/05:Ub357,

2004/05:Ub363,

2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,

2004/05:Ub452 och

2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.

Ställningstagande

Efter 10 års erfarenheter av det nuvarande

resurstilldelningssystemet är det nu dags för en

översyn. Den bör ge svar på frågor som: Vad grundar

sig skillnaderna mellan prislapparna för olika

utbildningsområden på? Grundar de sig på aktuella

antaganden om utbildningarnas uppläggning, eller har

utbildningarna förändrats i så hög utsträckning att

fördelningen bör se annorlunda ut? Vilka krav har en

student rätt att ställa på utbildningen vare sig den

är teknisk, humanistisk eller rör sig inom medierna

eller det konstnärliga området? Kan frågor om

rättvisa och jämställdhet utifrån kön, etnicitet,

klass, geografiskt läge etc. tillföra något i detta

sammanhang? Den översyn som skall genomföras måste

bedrivas ur många perspektiv, i syfte att ge en

uppdaterad grund för den s.k. prislappen för

utbildning vid universitet och högskolor.

31. Förändringar i övrigt i

resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen (punkt 29) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 2

och avslår motionerna

2004/05:Ub334,

2004/05:Ub357,

2004/05:Ub363,

2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,

2004/05:Ub452 och

2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.

Ställningstagande

Det nuvarande tilldelningssystemet gör att en allt

större del av högskolornas verksamhet koncentreras

på att rekrytera studenter. Mindre högskolor med små

resurser har svårt att konkurrera med de större

lärosätena, trots att kvaliteten på deras utbildning

är minst lika hög. Förändringarna som skett inom

högskolan under senare år kräver en översyn av

tilldelningssystemet i syfte att stärka lärosätenas

självständighet och möjlighet till långsiktigt

kvalitetsarbete.

32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför

högskoleorterna (punkt 31) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 26,

bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub396 och

2004/05:Ub487

samt avslår motionerna

2004/05:Ub251,

2004/05:Ub312,

2004/05:Ub433 yrkande 2 och

2004/05:N346 yrkande 2.

Ställningstagande

En viktig insats för högskoleutbildning på distans

görs vid de kommunala lärcentrumen. Denna verksamhet

borde utökas för att göra högre utbildning

tillgänglig för fler. Lärosätena bör få ett större

ansvar för lärcentrumen, något som staten borde

reglera tydligare.

33. Utbildning för utländska akademiker (punkt

32) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub209 yrkande 2.

Ställningstagande

Olika kompletterande utbildningar som hittills har

anordnats på eftergymnasial nivå har inte lett till