Bet. 2004/05:UBU10

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU10

Elevhälsa, m.m.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 77

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. elevhälsans

betydelse, behovet av skolsjuksköterska,

skolpsykolog och skolkurator inom elevhälsan,

skolans förebyggande arbete vad gäller ungas

självmord och drogmissbruk, undervisning i ämnet

alkohol, narkotika och tobak, sex- och

samlevnadsundervisning, lag om likabehandling i

skolan, respekt för elevers olikheter samt att

motverka homofobi i skolan. I betänkandet behandlas

också frågor om ökat antal undervisningstimmar i

ämnet idrott och hälsa, fysisk aktivitet i skolan,

elevernas uppfattning om sambandet mellan kost och

motion, simundervisning, elevskyddsombudens

ställning, skolans arbetsmiljö i allmänhet samt

förekomsten av buller i skolan.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till det

förslag till ny skollag som är under beredning inom

Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och

Miljöpartiet. Därtill finns särskilda yttranden från

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Elevhälsans betydelse

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub477 yrkande 29 och

2004/05:Ub480 yrkande 28.

Reservation 1 (kd)

Reservation 2 (c)

2. Behov av skolsköterska, skolpsykolog och

skolkurator inom elevhälsan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 16,

2004/05:Ub413 yrkande 1,

2004/05:Ub444 yrkandena 1, 2 och 3 samt

2004/05:Ub472 yrkande 6.

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

3. Förtydliga skolhälsovårdens anmälnings-

och upplysningsplikt

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub413 yrkande 2.

4. Skolans självmordsförebyggande arbete

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:So247 yrkande 2 och

2004/05:So429 yrkande 1.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (fp, kd, c)

5. Skolans förebyggande åtgärder mot

drogmissbruk

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub360 yrkande 2,

2004/05:Ub408 yrkande 2 och

2004/05:Ju486 yrkande 11.

Reservation 7 (fp)

6. ANT-undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:So36 yrkande 2,

2004/05:Ub480 yrkande 16 och

2004/05:So609 yrkande 2 och 3.

Reservation 8 (kd)

7. Mediekonsumtionens påverkan på barn och

ungdomar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub375.

8. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 25,

2004/05:Ub233 yrkande 6,

2004/05:Ub477 yrkande 24,

2004/05:Ub483 yrkande 3,

2004/05:L295 yrkande 8,

2004/05:U257 yrkande 27,

2004/05:So604 yrkande 9 och

2004/05:A321 yrkande 11.

Reservation 9 (m, c)

Reservation 10 (fp)

Reservation 11 (v)

Reservation 12 (mp)

9. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet i

skolans undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 24 och

2004/05:Ub442 yrkande 2, 5 och 8.

Reservation 13 (fp, mp)

10. Lag om likabehandling

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 16,

2004/05:Ub442 yrkande 3 och

2004/05:A351 yrkande 1.

Reservation 14 (mp)

11. Motverka sexuella trakasserier i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:A355 yrkande 17.

Reservation 15 (fp, kd, c)

12. Motverka homofobi i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:A321 yrkande 15.

13. Respekt för elevers olikheter

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub233 yrkande 1.

Reservation 16 (m)

14. Feministisk självförsvarsträning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub345 yrkandena 1 och 2.

Reservation 17 (v)

15. Undervisning i feminism och genustänkande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub483 yrkande 1.

16. Antalet undervisningstimmar i ämnet

idrott och hälsa

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub215,

2004/05:Ub236,

2004/05:Ub258 yrkande 17 och

2004/05:Ub264.

Reservation 18 (fp)

17. Fysisk aktivitet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub210,

2004/05:Ub248 yrkande 2,

2004/05:Ub316,

2004/05:Ub323 yrkande 3,

2004/05:Ub325,

2004/05:Ub480 yrkande 13 och

2004/05:Kr269 yrkande 3.

Reservation 19 (m)

Reservation 20 (kd)

Reservation 21 (c)

Reservation 22 (mp)

18. Kost och motion

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 8,

2004/05:Ub248 yrkande 1,

2004/05:Ub283,

2004/05:Ub431 yrkande 1 och

2004/05:Kr365 yrkande 4.

Reservation 23 (fp)

19. Skolans ansvar för barns övervikt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub323 yrkande 2 och

2004/05:Ub437 yrkande 1.

Reservation 24 (mp)

20. Hem- och konsumentkunskapens roll för

hälsosamma kostvanor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub431 yrkande 2 och

2004/05:MJ499 yrkande 2.

Reservation 25 (m, kd)

21. Vikten av ekologisk och närodlad mat

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub323 yrkande 1.

22. Simundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub398,

2004/05:Ub400 och

2004/05:Ub499.

23. Elevskyddsombud från årskurs 1

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkandena 9 och 10 samt

2004/05:Ub475.

Reservation 26 (mp)

24. Elevskyddsombudens befogenheter

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 11,

2004/05:Ub477 yrkande 28 och

2004/05:Ub497.

Reservation 27 (c, mp)

25. Skolans arbetsmiljö

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub287 och

2004/05:Ub480 yrkande 42.

Reservation 28 (kd)

26. Vikten av god arbetsmiljö

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub233 yrkande 4.

Reservation 29 (m, fp, kd, c)

27. Arbetsro i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub477 yrkande 22 och

2004/05:Ub480 yrkande 3.

Reservation 30 (fp, kd)

Reservation 31 (m, c)

28. Riktlinjer för bullernivåer

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub318 yrkande 2.

Reservation 32 (kd, mp)

29. Kontroll av skolans inre bullernivå

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub318 yrkande 1.

Stockholm den 22 mars 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Britt-Marie Danestig

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britt-

Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg

(s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s),

Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och

Berit Högman (s).

2004/05

UbU10

Utskottets överväganden

Elevhälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

elevvårdens betydelse, betydelsen av

skolkuratorer och skolpsykologer inom

elevhälsan samt förtydligande av elevhälsans

anmälnings- och upplysningsplikt till

socialtjänsten.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (c), 3 (fp)

och 4 (kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:480

yrkande 28 elevvårdens betydelse. I motionen

framförs att barn och ungdomar har ett stort behov

av vuxenkontakt som ofta inte tillfredsställs. Den

elevvårdande personalen på skolorna spelar en stor

roll för barns uppdämda behov av gemenskap med vuxna

och har också kompetens att ge elever med mer

uttalade behov den hjälp och det stöd de behöver.

Också Centerpartiet framhåller i motion

2004/05:Ub477 yrkande 29 skolhälsovårdens betydelse.

I motionen framförs att minskade resurser till

skolhälsovården under 90-talet bidrog till att fler

barn inte fick hjälp och stöd i tid. Tiden räcker

inte till för att möta eleverna i den utsträckning

som behövs i en tid med nya och mer komplicerade

bakgrunder, allt från erfarenheter av krig till

komplicerade familjebildningar. En rätt

dimensionerad hälsovård inom skolan kan identifiera

barns och ungdomars problem och behov tidigare,

skriver motionärerna.

Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub258 yrkande

16 att elever som behöver stöd i sin utveckling

skall ges rätt till psykologstöd. I motionen

framförs att rätten till psykologstöd bör skrivas in

i skollagen. Kristdemokraterna skriver i sin motion

2004/05:Ub472 yrkande 6 att mer elevvårdande

personal bör tillföras skolan. I motion

2004/05:Ub444 (s) yrkande 2 framförs att

skolkuratorernas och skolpsykologernas uppdrag måste

skrivas in i skollagen på samma sätt som

skolsköterskornas uppdrag. I samma motions yrkande 1

skriver motionärerna att ett minimikrav bör vara att

varje elev och skola har tillgång till en elevhälsa

som även har de kompetenser som skolkurator,

skolsköterska och skolpsykolog kan bidra med, och i

yrkande 3 framförs att rekommendationer bör tas fram

för hur många elever skolsköterskor, skolkuratorer

och skolpsykologer maximalt bör få ha ansvar för. I

motion 2004/05:Ub413 (fp) yrkande 1 föreslås att

skolhälsovården förstärks med personal med

beteendevetenskaplig kompetens. Helhetssynen på

barns situation skulle därmed förbättras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I 14 kap. 2 § skollagen anges att det för

skolhälsovården skall finnas skolläkare och

skolsköterska. Skolhälsovården och dess personal

står under

Socialstyrelsens tillsyn enligt lagen om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (6

kap. 1 §).

Enligt Skollagskommitténs förslag Skollag för

kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) skall

elevhälsan främst arbeta förebyggande.

Skollagskommittén föreslår att kravet på skolläkare

förs över till den nya skollagens 2 kap. 17 §. I

förslagets 2 kap. 16 § andra stycket införs en

bestämmelse att det skall finnas tillgång till sådan

kompetens att elevens behov kan tillgodoses.

Skollagskommittén hänvisar till regeringens

proposition Hälsa, lärande och trygghet (prop.

2001/02:14 s. 31 f.) och understryker vikten av att

kommuner och andra skolhuvudmän förfogar över de

kompetenser som erfordras för elevhälsans delar men

att huvudmännen själva förutsätts avgöra omfattning

och inriktning på elevhälsans sammansättning och

kompetens.

I sammanhanget kan nämnas den översyn av

sekretesslagen som nyligen gjorts och som

presenteras i betänkandet Sekretess i elevernas

intresse (SOU 2003:103). Utredaren föreslår bl.a.

utökade möjligheter att lämna uppgifter från

skolhälsovården till elevvården samt att

sekretesslagen bör anpassas till Skollagskommitténs

förslag om elevhälsa.

Utskottet föreslår att riksdagen avvisar yrkandena

om elevhälsa med hänvisning till den beredning som

för närvarande pågår inom Regeringskansliet med

anledning av Skollagskommitténs förslag.

Motion 2004/05:Ub413 (fp) yrkande 2 anför att

skolhälsovårdens anmälnings- och upplysningsplikt

till socialtjänsten vid misstanke om att barn far

illa eller riskerar att utvecklas ogynnsamt bör

förtydligas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)

föreskriver skyldighet att till socialnämnd anmäla

förhållanden som kan innebära att nämnden behöver

ingripa till en underårigs skydd. Denna bestämmelse

är tillämplig på såväl offentliga som enskilda

huvudmän och skolor.

Skollagskommittén föreslog, i likhet med

Barnpsykiatrikommittén i sitt slutbetänkande

Insatser mot psykiska problem hos barn och ungdomar

(SOU 1998:31) och Kommittén mot barnmisshandel i

slutbetänkandet Barnmisshandel - att förebygga och

åtgärda (SOU 2001:72), att en hänvisning till

bestämmelsen i 14 kap. 1 § bör införas i skollagen.

Med hänvisning till den beredning som för närvarande

pågår av Skollagskommitténs förslag föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandet.

Förebyggande hälsoarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

bl.a. skolans förebyggande åtgärder mot

självmord och drogmissbruk samt ANT-

undervisning.

Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp, kd, c),

7 (fp) och 8 (kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:So247 (m) yrkande 2 anförs att

självmordsförebyggande arbete behöver genomföras

inom högstadiet och gymnasieskolan. Många ungdomar

upplever ökade krav på sig själva och de har allt

färre att tala med om hur de mår, skriver

motionären. Det är därför viktigt att skolan kan

möta barn med existentiella problem och

självmordstankar. I motion 2004/05:So429 (m, fp, kd,

v, c, mp) yrkande 1 anförs att program för

självmordsprevention bör integreras i skolornas

antimobbningsprogram. I motionen pekas på att

studier visat tydliga samband mellan mobbning under

grundskoleåren och självmordsförsök under

gymnasieåren. Självmordspreventiva program har visat

sig ha en positiv inverkan på eleverna i de skolor

som har infört dessa. Motionärerna påpekar att

suicidrisken och förekomsten av suicidala handlingar

i dessa skolor minskat betydligt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet har tidigare (bet. 2003/04:UbU12 s. 42)

framhållit elevhälsans och skolhälsovårdens

betydelse i detta hänseende. Utskottet vill återigen

understryka vikten av att elevhälsan försöker fånga

upp de elever som riskerar att utföra

självmordshandlingar eller tillfoga sig själva

skada. Det är helt oacceptabelt att unga mår så

dåligt att de tar livet av sig eller skadar sig

själva. Det är därför mycket angeläget att bryta

utvecklingen av ökad psykisk ohälsa bland unga, som

bl.a. yttrar sig i ångest, depressioner, missbruk

och destruktiva beteenden, och vars yttersta

konsekvens är självmord och självmordsförsök. Skolan

utgör en viktig plats för att fånga upp dem som

befinner sig i riskzonen för självmordshandlingar

och för att i tid sätta in åtgärder.

Riksdagen beslutade i januari 2001 om att WHO:s

riktlinjer för att förebygga självmord bland

skolelever skulle anpassas till svenska förhållanden

(skr. 1999/2000:137, bet. 2000/01:SoU7, rskr.

2000/01:135). Myndigheten Institutet för psykosocial

medicin (IPM) har av regeringen fått uppdraget att

föra ut WHO:s riktlinjer om självmordsförebyggande

arbete i skolan. Nationellt centrum för

suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

(NASP) inom IPM arbetar med att förebygga självmord

och självmordsförsök. NASP har kartlagt förekomsten

av självmordspreventiva åtgärder i svenska

högstadie- och gymnasieskolor. Resultatet av

undersökningen visar bl.a. att beredskapen i skolan

är låg när det gäller att upptäcka och hjälpa elever

som befinner sig i sådan allvarlig psykisk och

social nöd att de riskerar att utföra

självmordshandlingar. NASP utarbetade år 2003

stödmaterialet Att förebygga självmord och

självmordsförsök hos skolelever. Materialet

innehåller vägledning om hur man kan identifiera

ungdomar som är deprimerade och som riskerar att

begå självmord samt ger förslag på hur skolan kan

stötta dessa ungdomar genom att stärka deras

självförtroende, tillåta känslouttryck samt

förebygga mobbning och våld.

Regeringen gav i juni 2003 Socialstyrelsen i

uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av

den problematik som innebär att flickor skadar sig

själva avsiktligt. En första delrapport, Flickor som

skadar sig själva, lämnades i januari 2004.

Barnsäkerhetsdelegationen konstaterar i sitt

slutbetänkande Från barnolycksfall till barns rätt

till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127) att det

i den ordinarie lärarutbildningen inte ingår

undervisning om bemötandet av barn och unga som mår

psykiskt dåligt och behöver stöd. Delegationen

skriver därför att en ökad kompetens, särskilt hos

skolpersonal, i dessa frågor skulle öka

möjligheterna för eleverna att bli sedda och få

hjälp. Barnsäkerhetsdelegationen föreslår därför i

sitt betänkande att Socialstyrelsen ges i uppdrag

att i samråd med Myndigheten för skolutveckling

utfärda riktlinjer för skolan om hur en skriftlig

plan för att förebygga självmord, självmordsförsök

och annan självtillfogad skada kan utformas.

Betänkandet bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Organisationen Barnens rätt i samhället (Bris)

redogör i sin årsrapport för 2004 för att samtal och

mejl till Bris från unga, framför allt flickor, med

självmordstankar och självdestruktivt beteende ökade

under år 2004.

Utskottet har tidigare betonat (bet. 2003/04:UbU12

s. 43) att utskottet förutsätter att pågående arbete

på nationell nivå kommer att innebära en ökad

fokusering lokalt i kommuner och skolor på

betydelsen av att uppmärksamma barns och ungas

psykiska hälsa och vikten av självmordsprevention.

Utskottet har också framhållit att det för detta

arbete är väsentligt att skolan har tillgång till

personal med tillräcklig utbildning och kompetens på

området.

Flera motioner understryker betydelsen av skolans

förebyggande insatser mot drogmissbruk. Folkpartiet

föreslår i motion 2004/05:Ju486 yrkande 11 att varje

skola skall ha ett konkret åtgärdsprogram för hur

man upptäcker missbruk. I skolans åtgärdsprogram

skall bl.a. klargöras hur ansvar för åtgärder skall

fördelas mellan familj, skola och socialtjänst. I

motion 2004/05:Ub408 (kd) yrkande 2 pekas på behovet

av andra förebyggande åtgärder, såsom rikstäckande

kampanjer m.fl. informationsåtgärder, utöver

skolornas och de ideella organisationernas insatser

mot ett ökande drogbruk bland ungdomar. I motion

2004/05:Ub360 (c) yrkande 2 förespråkas återkommande

rikskampanjer i skolan om farorna med användandet av

olika droger.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:So36

yrkande 11 att ANT-undervisningen i skolan bör

påbörjas redan från årskurs fyra och sedan

kontinuerligt finnas med i kursplanen i grundskolan

och gymnasiet. Skolan måste, skriver motionärerna,

samverka med föräldrarna i undervisningen. Ett

liknande krav framförs av Kristdemokraterna i motion

2004/05:So609 yrkande 2. I samma motions yrkande 3

framhåller Kristdemokraterna polisens och

frivilligorganisationernas betydelse i ANT-

undervisningen. I motionen anförs att polisen, före

detta missbrukare, frivilligorganisationer m.fl. är

de som är bäst lämpade att informera om

missbruksrelaterade frågor på ett realistiskt och

verklighetsanknutet sätt. ANT-undervisningen bör

påbörjas från årskurs fyra och finnas med fram till

nionde klass. Kristdemokraterna påpekar i motion

2004/05:Ub480 yrkande 16 angående ANT-utbildningen

att ungdomars inställning till droger inte påverkas

enbart genom kunskap. Skolan måste i stället ta sig

tid att föra samtal och diskussioner med eleverna om

droger och dess effekter för den enskilde och för

samhället.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet understryker här, liksom i tidigare

betänkanden, skolans viktiga roll när det gäller

information i ANT-frågor. I läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) anges att

rektor har ett särskilt ansvar för att

ämnesövergripande kunskapsområden integreras i

undervisningen. Som ett sådant kunskapsområde nämns

riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

Myndigheten för skolutveckling och Statens

folkhälsoinstitut har i september 2003 redovisat ett

gemensamt regeringsuppdrag att i samråd med

Kommunförbundet analysera vilka insatser som kan

göras för att stärka den alkohol- och

narkotikaförebyggande verksamheten i skolan

(Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande

skolutveckling och förebygger alkoholskador och

narkotikamissbruk). I rapporten framhålls värdet av

att skolan har en väl utvecklad policy för arbetet

mot narkotika och alkohol. Olika insatser föreslås,

bl.a. kompetensutveckling för personalen samt

framtagande av kunskapsunderlag för skolpersonal.

Dessa insatser påbörjades under budgetåret 2004 av

Myndigheten för skolutveckling i samverkan med

Folkhälsoinstitutet, Alkoholkommittén och

Mobilisering mot narkotika (prop. 2003/04:1 utg.omr.

16 s. 78).

I motion 2004/05:Ub375 (fp) framförs att Skolverket

bör få i uppdrag att inhämta information avseende

skolans syn på och erfarenheter av barns och

ungdomars mediekonsumtion inklusive användandet av

Internet. Det är viktigt att få fördjupad kunskap om

hur TV- och Internetanvändningen påverkar barn i

dag, hävdar motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Rådet mot skadliga våldsskildringar (Medierådet)

inrättades 1990 som en kommitté (U 1990:03) och

lyder under Utbildnings- och kulturdepartementet.

Syftet med rådets verksamhet skall vara att minska

riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga

och gäller alla rörliga bildmedier: film, TV, video,

dator- och TV-spel samt Internet. Särskild

uppmärksamhet skall ägnas åt våldsskildringar och

pornografi men uppdraget gäller barns och ungas hela

mediesituation. Barn och unga skall också aktivt

involveras i arbetet och verksamheten skall

genomsyras av ett genusperspektiv. Rådets uppgift är

bl.a. att verka för en förbättrad medieundervisning

i skolor och på lärarutbildningar. Myndigheten för

skolutveckling, det statliga rådet mot

våldsskildringar och KK-stiftelsen har nyligen

genomfört en undersökning av Sveriges skolors IT-

policy och användning av tekniska filter på skolans

datorer.

Sex- och samlevnadsundervisning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

sex- och samlevnadsundervisning, frågor om

homo-, bi- och transsexualitet i skolans

undervisning, respekt för elevers olikhet,

att motverka sexuella trakasserier och

homofobi i skolan, feministisk

självförsvarsträning m.m.

Jämför reservationerna 9 (m, c), 10 (fp), 11

(v), 12 (mp), 13 (fp, mp), 14 (mp), 15 (fp,

kd, c), 16 (m) och 17 (v).

Motionerna

Flera motioner tar upp frågan om sex- och

samlevnadsundervisningen i skolan. Moderata

samlingspartiet framför i motion 2004/05:Ub233

yrkande 6 att skolornas sexualundervisning skall

vara modern och fördomsfri. Folkpartiet anser i

motion 2004/05:L295 yrkande 8 angående

skolundervisningen om sexualitet, samlevnad och

relationer, att tydliga skrivningar om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation bör återinföras i kursplanerna, och att

skolans undervisning om sexualitet, identitet och

relationer måste utgå från att alla sexuella

läggningar och könsidentitetsuttryck finns också hos

eleverna själva. Centerpartiet anför i motion

2004/05:Ub477 yrkande 24 att sexualundervisningen i

skolan måste vara modern och fördomsfri. I motionen

understryks att det är viktigt att Skolverkets

tillsyn av utbildningsverksamhet också innefattar om

det i skolan förekommer fördomsfulla läromedel.

Centerpartiet anser också i motion 2004/05:So604

yrkande 9 att skolan skall vara en miljö som

grundlägger jämlika värderingar vad avser elever med

olika läggning, som ger goda förutsättningar för

alla elevers personliga utveckling och som är

skyddad från trakasserier, mobbning och kränkande

behandling på grund av sexuell läggning. I motion

2004/05:U257 yrkande 27 anför Vänsterpartiet att

sexuell läggning och könsidentitet skall beröras på

ett integrerat sätt i alla de ämnen som avhandlas i

grundskolan och gymnasieskolan. I motion

2004/05:Ub230 yrkande 25 skriver Miljöpartiet att

kontinuerliga uppföljningar av hur sex- och

samlevnadsundervisningen bedrivs bör göras

kontinuerligt. Motionärerna skriver att det är

viktigt att de som leder undervisningen i skolan har

goda kunskaper i frågor rörande homo- och

bisexualitet samt könsöverskridande. Miljöpartiet

skriver i motion 2004/05:A321 yrkande 11 att unga

män och pojkar måste erbjudas en fungerande

samlevnadsundervisning som bidrar till att förändra

den stereotypa mansbilden och medvetandegöra unga

pojkar och män om den rådande könsmaktsordningen. I

motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande 3 anförs att homo-

och bisexuella och andra sexuella relationer skall

tas upp i sexualundervisningen.

Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub230 yrkande

24 att frågor om

homo-, bi- och transsexualitet (HBT-frågor)

uttryckligen skall nämnas i kursplanerna för

grundskolan och gymnasieskolan. I en motion,

2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 2, föreslås att

HBT-frågor skall skrivas in i den nya skollagen. I

motionen skrivs att skolans personal aktivt skall

motverka främlingsfientlighet och fördomar inklusive

fördomar riktade mot homosexuella, bisexuella och

transpersoner. I samma motions yrkande 5 skrivs att

information om homo- och bisexualitet samt

könsöverskridande, på ett integrerat sätt, bör ingå

i undervisningen för samtliga elever i samtliga

relevanta ämnen. I nyss nämnda motion yrkande 8

anförs att kränkande och djupt fördomsfulla

läromedel om HBT-frågor ytterst bör räknas som en

form av trakasserier och behandlas som ett

diskriminerings- och arbetsmiljöproblem.

Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub230 yrkande 16

att regeringen lägger fram förslag på en

lagstiftning om likabehandling gällande grundskolan

och gymnasieskolan och som omfattar alla

diskrimineringsgrunder. Motion 2004/05:Ub442 (c, fp,

v, mp) yrkande 3 innehåller samma begäran. Även i

motion 2004/05:A351 (s) yrkande 1 framhålls att

regelverket om diskriminering på grund av sexuell

läggning även bör vara tillämpligt för dem som är

skolpliktiga, gymnasieelever och vuxenstuderande.

Folkpartiet påminner i motion 2004/05:A355 yrkande

17 om problemet med sexuella trakasserier i skolan.

I skolan förekommer sexism, förnedring och

nedvärdering av flickor och kvinnor, skriver

motionärerna. Detta måste motverkas.

Miljöpartiet framhåller i motion 2004/05:A321

yrkande 15 att homofobi aktivt måste motarbetas. Det

är en självklar del i arbetet för grundläggande

mänskliga rättigheter och för att frigöra män och

pojkar, kvinnor och flickor från det heterosexuella

normativa förtryck som homofobin utgör.

I motion 2004/05:Ub233 yrkande 1 påminner

Moderaterna om respekt för elevers olikheter.

Utsatthet leder till en ensamhet som inte kan

förstås av omgivningen. Mobbningsfrågan handlar om

barns grundläggande rättigheter, rätten att få vara

sig själv och rätten att få respekt för sin person

och sina känslor.

Vänsterpartiet anser i motion 2004/05:Ub345 yrkande

2 att inriktningen i framtiden bör vara att hitta

former för att alla tjejer på högstadiet och

gymnasiet som så önskar ges möjlighet till

feministisk självförsvarsträning.

Enligt motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande 1 bör alla

elever i Sverige ges undervisning i feminism och

genustänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden flera

gånger tidigare (senast i bet. 2003/04:UbU11).

Utskottet vill peka på att kursplanerna för

grundskolans alla ämnen har reviderats med

tillämpning från höstterminen år 2000. I de

samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid

skall avsättas för att diskutera och reflektera över

begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och

jämställdhet. Vikten av att tala om värdefrågor i

samband med undervisningen om samlevnad och

relationer, människosyn och språkbruk betonas. Även

i kursplanen för de naturorienterande ämnena finns

vissa inslag som gäller sex och samlevnad. Att kunna

föra diskussioner i dessa frågor och visa respekt

för andras ståndpunkter och för olika

samlevnadsformer är ett av målen i biologi. I

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m.

(Lpo 94) föreskrivs att skolan skall sträva efter

att varje elev respekterar andra människors

egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts

för kränkande behandling och kan leva sig in i och

förstå andra människors situation. Bland

ämnesövergripande kunskapsområden som rektor har ett

särskilt ansvar för nämns i läroplanen sex och

samlevnad. Enligt utskottets uppfattning behöver

kränkningar på grund av kön och sexuell läggning

uppmärksammas och beaktas i större utsträckning i

skolornas värdegrundsarbete.

Regeringen har nyligen uppmärksammat att det i år

är 50 år sedan sex- och samlevnadsundervisningen

blev obligatorisk i den svenska skolan. I samarbete

med Myndigheten för skolutveckling genomförs därför

konferenser m.m. i syfte att ytterligare stärka

ämnet.

Den s.k. Diskrimineringskommittén överlämnade i maj

2004 delbetänkandet Ett utvidgat skydd mot

könsdiskriminering (SOU 2004:55). Delbetänkandet

innehåller kommitténs förslag till skärpt

lagstiftning mot könsdiskriminering. Kommitténs

förslag innebär att den svenska lagstiftningen mot

könsdiskriminering utökas väsentligt. I

jämställdhetslagen införs ett skydd även för den som

utan att vara anställd söker eller fullgör

yrkespraktik på en arbetsplats och för inhyrd eller

inlånad arbetskraft (t.ex. personal från

bemanningsföretag). Förbud mot diskriminering i form

av trakasserier på grund av kön och sexuella

trakasserier införs. I lagen om likabehandling av

studenter i högskolan föreslås att positiv

särbehandling på grund av kön blir möjlig. Förslaget

bygger på tre EG-direktiv som skall införas i svensk

rätt. Förslaget bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Utskottet erinrar också om att det i

Skolansvarsutredningens betänkande Skolans ansvar

för kränkningar av elever (SOU 2004:50) föreslås en

lag om förbud mot kränkningar av elever. Förslaget

bereds inom Regeringskansliet och en proposition i

ärendet väntas under våren 2005.

Idrott och hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

ökat antal undervisningstimmar i

idrottsämnet, fysisk aktivitet i skolan, kost

och motion samt ett förtydligande av ansvar

för elevers simundervisning i skolan.

Jämför reservationerna 18 (fp), 19 (m), 20

(kd), 21 (c), 22 (mp), 23 (fp), 24 (mp) samt

25 (m, kd).

Motionerna

Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub258 yrkande 17

att det i läroplanen skall anges att varje elev

genom skolans försorg skall garanteras minst två

timmars fysisk aktivitet varje vecka. Folkpartiet

anser att läroplanerna i detta avseende måste

förtydligas. Motion 2004/05:Ub215 (m) liksom motion

2004/05:Ub236 (m) och motion 2004/05:Ub264 (m)

förespråkar ett utökat antal veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa. I motionerna pekas bl.a. på att

skolans veckotimmar i ämnet idrott och hälsa för

många barn blivit de enda timmar de regelbundet

kommer i kontakt med fysisk aktivitet samt att de

unga har bättre förutsättningar att tillgodogöra sig

andra skolämnen om de har bättre fysisk kondition.

Fler idrottstimmar behöver därför inte, enligt

motionären, gå ut över andra skolämnen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Antalet timmar för ämnet idrott och hälsa inom

ramen för grundskolans timplan ökade fr.o.m. läsåret

1998/99 från 460 till 500 timmar (prop. 1997/98:6,

bet. UbU5, rskr. 107). Samtidigt utökades det lokala

utrymmet för skolans val från 410 timmar till 600

timmar. I grundskolans timplan finns utöver detta

382 timmar avsatta för elevens val. Dessa timmar kan

bl.a. användas för ämnet idrott och hälsa. Inom

ramen för skolans vardag finns också stora

möjligheter att erbjuda eleverna fysiska

aktiviteter, friskvård m.m.

Utskottet vill också i detta sammanhang påminna om

den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen som

nu pågår och som öppnar för en mer flexibel

organisation i syfte att göra det lättare att nå

målen i kursplanerna.

I motion 2004/05:Kr269 yrkande 3 understryker

Moderata samlingspartiet idrottens betydelse i

skolan. I motionen framförs att idrott och hälsa

måste ges ett större utrymme i skolan. Det är

framför allt viktigt att de elever som inte idrottar

på fritiden får fysisk aktivitet och idrott i

skolan. Det ger dem goda vanor och ökar deras

möjlighet att leva ett sunt liv. Även

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub480

yrkande 13 idrottens betydelse för barns

välbefinnande. I motionen anförs att även om ämnet

idrott och hälsa har utökats i tid i skolan, har det

fått fler teoretiska inslag. För att förhindra att

alltfler barn drabbas av fetma och diabetes i tidig

ålder måste skolan tydliggöra sin roll som främjare

av en god livsstil. Skolans roll ur ett

folkhälsoperspektiv bör granskas, och regeringen bör

återkomma med förslag till hur detta skall beaktas,

skriver motionärerna. I motion 2004/05:Ub210 (m)

framhålls behovet av förändringar i skolans

undervisning i ämnet idrott och hälsa för att

förebygga ohälsa och fetma hos barn och ungdomar.

Motionären skriver att ämnet idrott och hälsa i dag

fokuserar alltför mycket på prestationer och tävling

och att det är angeläget att skolan skapar ett

bestående intresse och förståelse för vikten av

regelbunden fysisk aktivitet. Motion 2004/05:Ub248

(kd) yrkande 2 förespråkar behovet av utveckling av

skolans roll när grunden skall läggas till en

långsiktig hälsofrämjande livsstil hos barn och

ungdomar. Motionären anser att skolgymnastiken är

anpassad till dem som redan kan och vill, inte till

dem som behöver den mest, och att det finns utrymme

för utveckling av idrottsämnet och dess roll i

helheten, med barnens hälsa som drivkraft. I motion

2004/05:Ub325 (c) påpekas att skolan är skyldig att

anpassa idrottsundervisningen så att alla deltar.

För att nå alla elever måste skolan förändra

arbetssätt och förhållningssätt till ämnet och till

de ungdomar som i dag inte känner sig motiverade att

delta, skriver motionärerna. Motion 2004/05:Ub323

(mp) yrkande 3 understryker betydelsen av idrott och

rörelse i skolan. Motionären förespråkar mera av

rörelse i skolans alla åldrar, från förskolan till

gymnasiet. Det måste finnas tid och plats för allt

slags rörelse i varje skola varje dag för alla

elever, gärna i samarbete med lokala föreningar.

Samma krav om mer fysisk aktivitet i skolan framförs

i motion 2004/05:Ub316 (mp).

Vikten av att i unga år grundlägga en hälsosam

livsstil och skolans betydelse i detta sammanhang

framförs av Folkpartiet i motion 2004/05:Kr365

yrkande 4. Miljöpartiet framhåller i motion

2004/05:Ub230 yrkande 8 att elevers önskemål om

specialkost skall respekteras utan krav på

läkarintyg. Skolan skall, enligt motionen, anlägga

ett brett perspektiv på idrott och hälsa. Ungdomarna

behöver dagligen få utöva fysisk aktivitet i skolans

regi, eftersom alla inte rör sig på fritiden. Detta

ger impulser till eget idrottande. I motion

2004/05:Ub431 (fp) yrkande 1 understryks skolans

roll i kampen för ökad folkhälsa och välbefinnande.

Motion 2004/05:Ub248 (kd) kräver förslag till

åtgärder så att svenska grund- och gymnasieskolor

görs till frizoner från godis och läskedrycker

(yrkande 1). I motionen framhålls dels att samhället

bör ta samma ansvar för att göra skolan till frizon

från godis och läsk som det har tagit när det gäller

tobak, alkohol och andra droger, dels att skolgympan

bör anpassas till dem som behöver den mest. Enligt

motion 2004/05:Ub283 (s) är det från statens sida

angeläget att tydligare markera vikten av

kombinationen kost och motion i syfte att förebygga

sjukdomar och andra problem senare i livet.

Miljöpartiet tar i motion 2004/05:Ub323 yrkande 2

upp frågan om övervikt. I motionen framhålls att

fler barn blir överviktiga. Skolan har ett ansvar

och kan stödja de elever som är eller riskerar att

bli överviktiga genom att se till att det finns ett

bra utbud i skolans kafeteria, kiosk eller automater

och att det inte där finns läsk, godis och snacks.

Enligt motion 2004/05:Ub437 (c) yrkande 1 bör

skolans roll tydliggöras i arbetet med att minimera

fetma och därmed utveckla framtida sjukdomar.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:MJ499

yrkande 2 hemkunskapsundervisningens roll för

hälsosamma kostvanor. I motion 2004/05:Ub431 (fp)

yrkande 2 framförs vikten av att förmedla tydlig

kunskap om sambandet mellan mat och hälsa. I

motionen hävdas att utbildningen i hem- och

konsumentkunskap ger kunskaper för livet, om livet.

I motion 2004/05:Ub323 (mp) yrkande 1 framhålls

vikten av att det i de kommunala köken främst

serveras ekologiskt framtagen och närodlad mat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Ämnet idrott och hälsa syftar enligt kursplanerna

till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och

sociala förmåga samt att ge kunskaper om den egna

livsstilens betydelse.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars

hälsomässiga utveckling. Såväl föräldrarna som

skolan har en viktig roll som främjare av en god

livsstil och ett ansvar för att motverka fysisk

inaktivitet och osunda matvanor hos barnen.

Regeringen har uttalat som sin ambition att alla

barn skall ha fysisk aktivitet som omfattar minst 30

minuter varje dag inom ramen för skoldagen (prop.

2003/04:1 utg.omr. 16, s. 81). Skolan är en naturlig

mötesplats för alla barn och bildar därmed en

naturlig plattform för samverkan mellan lärare och

idrottsledare i arbetet med att fånga upp barn för

fysisk aktivitet, skriver regeringen.

Skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden

fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen har

fr.o.m. februari 2003 förts in i Lpo 94 och en

liknande formulering har förts in i Lpf 94. Varje

skola skall, utifrån sina lokala förutsättningar,

hitta former för att dessa mål skall uppnås. I Lpo

94 skrivs:

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det

aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att

erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom

ramen för hela skoldagen ... I skolarbetet skall

de intellektuella såväl som de praktiska,

sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

Även hälso- och livsstilsfrågor skall

uppmärksammas.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf

94) har följande stycke skrivits in:

Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och

sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och

livsstilsfrågor. Skolan skall även sträva efter

att ge gymnasieeleverna förutsättningar att

regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Myndigheten för skolutveckling har fått ett

särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas

arbete med att genomföra ändringar som gjorts i

läroplanerna, i syfte att stärka skolans ansvar att

erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet

(U2003/1020/S). Uppdraget skall slutredovisas den 1

september 2005. Myndigheten skall också återkommande

rapportera till regeringen bl.a. i vilken

utsträckning skolorna lyckats förverkliga målet om

30 minuters fysisk aktivitet om dagen för varje

elev.

Regeringen inledde under budgetåret 2003 flera

samordnade insatser för att stimulera till lokal

utveckling avseende fysisk aktivitet hos barn och

unga.

I detta syfte inrättades bl.a. ett nationellt

centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn

och ungdom vid Örebro universitet i syfte att stödja

skolor i deras arbete med att stimulera och utveckla

barns och ungas attityder till ökad fysisk

aktivitet. Verksamheten påbörjades under hösten 2003

och invigdes i september 2004. Idrottsrörelsen har

därtill tillförts sammanlagt en miljard kronor under

mandatperioden från överskott i AB Svenska Spel

under förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig

att bl.a. intensifiera samarbetet med skolorna.

Vidare har Sveriges Riksidrottsförbund av regeringen

utsetts till nationellt samordningsorgan för

Europeiska året för utbildning genom idrott 2004.

Detta uppdrag skall bedrivas i nära samarbete med

Myndigheten för skolutveckling och uppdraget skall

redovisas senast den 1 maj 2005.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet har tidigare (bl.a. i bet.

2003/04:UbU12) framhållit att såväl föräldrar som

skola har en viktig roll som främjare av en god

livsstil och ett ansvar för att motverka fysisk

inaktivitet och osunda matvanor hos barn respektive

elever. Utskottet är alltjämt av samma uppfattning.

Utskottet vill också peka på kursplanen för ämnet

idrott och hälsa där det bl.a. sägs att eleverna i

slutet av nionde skolåret skall förstå sambandet

mellan mat, motion och hälsa. Ämnet syftar till att

utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala

förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens

betydelse för hälsan.

Flera motioner tar upp simundervisningens betydelse

i grundskolan. I motion 2004/05:Ub499 (s) föreslås

att det i kursplanen för grundskolans lågstadium bör

införas krav på obligatorisk simundervisning från

det barnet börjar i första klass. I motionen skrivs

att den mest onödiga dödsorsaken bland barn och unga

i vårt samhälle är drunkning. Sverige har tidigare

haft simundervisning som obligatorium i

skolundervisningen och på detta sätt lyckats hålla

ned dödstalen, skriver motionären vidare. I motion

2004/05:Ub398 (s) förespråkas en nationell samling

för ökad vattensäkerhet i Sverige. Samlade insatser

görs regelbundet för trafiksäkerhet, elsäkerhet,

brandsäkerhet, arbetarskydd, arbetsmiljö med flera

områden. Den nya räddningstjänstlagen, där skydd mot

olyckor sätts i fokus, signalerar att det krävs

gemensamma tag i Sverige för att minska antalet

drunkningar och tillbud i och vid vattnet, skriver

motionären. Även i motion 2004/05:Ub400 (s) betonas

simkunnighetens betydelse. I motionen skrivs att

läroplanens mål bör förtydligas och att krav bör

ställas på landets skolor att på ett

tillfredsställande sätt organisera simundervisningen

för sina elever. Inga barn skall behöva drunkna på

grund av undermåliga simkunskaper, skriver

motionären. Att kunna simma är en baskunskap som

alla barn har rätt till. En nollvision skulle kunna

formuleras på samma sätt som inom trafiken eller i

kampen mot narkotika.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Barnsäkerhetsdelegationen konstaterar i sitt

slutbetänkande SOU 2003:127 att drunkning är den

tredje vanligaste dödsorsaken efter trafikolyckor

och självtillfogad skada bland barn och unga.

Skolverket skriver i sin rapport Tillsyn av

simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

vid vatten, (dnr 2003:3260) att drunkningsolyckor

sker under alla årstider, såväl inomhus som utomhus

och i både grunt och djupt vatten. Under de senaste

två åren har det skett en viss ökning av antalet

drunknade barn. Skolverket konstaterar att

simkunnighet, ökad vattensäkerhet samt övervakning

av små barn är de absolut viktigaste åtgärderna för

att förhindra drunkningsolyckor.

Skolverket genomförde under våren 2004 tillsyn av

samtliga kommuner och samtliga huvudmän för

fristående grundskolor avseende simkunnighet och

förmåga att hantera nödsituationer vid vatten.

Tillsynen avsåg elever som avslutade det femte

skolåret våren 2003, och syftade till att bedöma hur

huvudmän och skolor arbetar i riktning mot målen i

kursplanen samt kontrollera att de nationella kraven

i kursplanen följs. Tillsynen visade att över 7 000

elever i årskurs fem inte kan simma. Skolverket har

riktat kritik mot 14 % av kommunerna och 3 % av de

fristående skolorna därför att de inte undervisat

eleverna i simning på skoltid. Skolverket har också

riktat kritik mot 26 % av kommunerna och 7 % av de

fristående skolorna därför att de inte gett eleverna

förutsättningar att praktiskt lära sig hur man

hanterar nödsituationer vid vatten.

Såsom utskottet tidigare konstaterat (senast i

bet. 2003/04:UbU11) är simkunnighet en baskunskap i

säkerhet som alla barn har rätt att få. I kursplanen

för idrott och hälsa anges tydligt att eleverna i

slutet av femte skolåret skall kunna hantera

nödsituationer vid vattnet. I slutet av nionde

skolåret skall eleverna dessutom ha kunskaper i

livräddande första hjälp. Det framgår mycket tydligt

av kursplanen för ämnet idrott och hälsa i

grundskolan att skolan har ett ansvar för att

eleverna skall få denna kunskap. Samma krav i fråga

om individualisering av undervisningen gäller

självfallet för simundervisning som för annan

undervisning. Enligt 1 kap. 12 § skollagen är det

huvudmannen för det offentliga skolväsendet eller

huvudmannen för en fristående skola som ansvarar för

att utbildningen genomförs i enlighet med

bestämmelserna i skolförfattningarna. Utskottet

menar att kommuner och skolor har ett självklart

ansvar för simkunnigheten hos skolans elever och

förutsätter att detta ansvar också tas.

Elevernas arbetsmiljö

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

elevskyddsombud från år 1, elevskyddsombudens

befogenheter, skolans arbetsmiljö i övrigt

samt bullernivåer i skolan.

Jämför reservationerna 26 (mp), 27 (c, mp),

28 ( kd), 29 (m, fp, kd, c), 30 (kd, fp), 31

(m, c) samt 32 (kd, mp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:Ub230 understryker Miljöpartiet

vikten av att utredningen om elevernas arbetsmiljö

kommer till resultat som stärker eleverna och deras

inflytande över sin arbetsmiljö (yrkande 9). I samma

motions yrkande 10 påminns om att arbetsmiljölagen

ålägger huvudmannen att se till att elevskyddsombud

skall ges möjlighet att medverka i det förebyggande

arbetsmiljöarbetet. Denna möjlighet är nu begränsad

till elever från årskurs 7 och uppåt och

Miljöpartiet anser att denna rätt skall införas även

för årskurserna 1-6. Även i motion 2004/05:Ub475 (s)

föreslås att elevskyddsombudens ställning stärks.

Motionären skriver att det borde vara rimligt att

eleverna har lika många representanter som

personalen har för att på ett bättre sätt kunna

representera majoriteten på arbetsplatsen - skolan,

nämligen eleverna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop.

2001/02:14) konstateras att elever i flera avseenden

upplever skolans arbetsmiljö som påfrestande.

Regeringen har i propositionen aviserat en översyn

ur elevperspektiv av arbetsmiljölagen i syfte att

förtydliga elevernas inflytande över arbetsmiljön.

Det utvidgade utbildningsbegreppet som

Skollagskommittén föreslår, bör, enligt kommittén,

få som konsekvens att även elever i förskola och

fritidshem omfattas av arbetsmiljölagen. Vilka

förändringar i arbetsmiljölagen som detta kan

föranleda bör, enligt kommittén, övervägas inom

ramen för regeringens översyn.

Flera motionsyrkanden tar upp frågan om

elevskyddsombudens befogenheter. Centerpartiet

kräver i motion 2004/05:Ub477 yrkande 28 att

rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och

18 §§ arbetsmiljölagen skall utökas till att likna

dem som gäller för övriga skyddsombud. I dag

påminner elevernas rättigheter i

arbetsmiljösammanhang om arbetstagarnas. Det finns

dock viktiga undantag. De anställdas ombud får t.ex.

rösta vid skyddskommitténs sammanträde och

sammankalla sådana sammanträden medan

elevskyddsombuden bara får yttra sig. Skyddsombuden

har också rätt att stoppa verksamhet som utgör hot,

vilket inte elevskyddsombuden har. Elevskyddsombuden

har även undantagits från rätten att ta del av

sekretessbelagd information. Detta anser

motionärerna bör ändras. Miljöpartiet anser i motion

2004/05:Ub230 yrkande 11 att elevskyddsombuden skall

ha rätt att kalla in yrkesinspektionen. I motion

2004/05:Ub497 (s) pekas på vikten av att även de

yngre eleverna får rätt att utse egna

elevskyddsombud. Fler än två elever borde få sitta

med i skyddskommittéerna skriver motionären.

Elevskyddsombuden borde få förslags- och

beslutanderätt i skolans skyddskommittéer. Eleverna

bör omfattas av arbetsmiljölagen även de timmar de

går på fritids samt omfattas av arbetsmiljölagens

bestämmelser om samverkan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

De övergripande bestämmelserna om arbetsmiljön

finns i arbetsmiljölagen (1977:1160). Denna har

karaktär av ramlag. Skolan är i arbetsmiljölagens

mening en arbetsplats, och arbetsmiljölagen och

anslutande författningar gäller därför arbetstagare

i skolan. Den som genomgår utbildning likställs med

arbetstagare och omfattas av arbetsmiljölagens

bestämmelser utom såvitt gäller reglerna om

skyddsombud, skyddskommittéer och åldersgränser. I 6

kap. arbetsmiljölagen finns bestämmelser om den

lokala skyddsverksamheten i företag och

förvaltningar. Bestämmelserna bygger på principen om

samverkan i organiserade former mellan arbetsgivare

och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Bestämmelserna

i kapitlet gäller inte för elever förutom reglerna

om elevskyddsombud i 17 och 18 §§.

Enligt 6 kap. 17 § skall de som genomgår

utbildning av huvudmannen för utbildningen ges

tillfälle att genom skyddsombud medverka i

skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är

rimligt med hänsyn till utbildningens art och

utbildningens längd. Elevskyddsombuden skall vidare

beredas tillfälle att delta i skyddsarbetet i alla

väsentliga avseenden, såsom att delta i planeringen

av nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder eller

arbetsförhållanden i övrigt. Reglerna om organiserad

elevmedverkan gäller inte elever i lägre årskurser

än årskurs 7 i grundskolan. I förarbetena till

arbetsmiljölagen betonas dock att de yngre eleverna

i takt med sin mognad bör få möjlighet att delta i

skolans miljöarbete i olika former vid sidan av det

organiserade miljöarbetet (prop. 1976/77:149).

Enligt 6 kap. 18 § skall huvudmannen för

utbildningen se till att elevskyddsombuden får den

utbildning och den ledighet som behövs för

uppdraget.

Barnombudsmannen har föreslagit att

elevskyddsombuden skall få en förstärkt roll genom

bl.a. förslags- och beslutanderätt i skolans

skyddskommitté eller motsvarande. Skollagskommittén

anser att frågan om att ge elevskyddsombuden en

starkare ställning är angelägen. Enligt kommittén

bör frågan om elevskyddsombudens ställning prövas

inom ramen för regeringens aviserade översyn av

arbetsmiljölagen ur ett elevperspektiv i syfte att

förtydliga elevernas inflytande över sin miljö.

En utredare har utsetts för att göra en översyn av

vissa delar av arbetsmiljölagen (Översyn av vissa

delar av arbetsmiljölagen, dir. 2004:91). Utredaren

skall bl.a. utreda huruvida tillämpningsområdet för

lagen bör utvidgas till barn i förskola och

fritidshem samt se över elevrepresentanternas

befogenheter och pröva om det är möjligt att stärka

bevakningen av elevernas arbetsmiljö. Uppdraget

skall redovisas senast den 1 mars 2006.

Skolverkets föreskrifter om elevmedverkan i

arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud gäller från

den 1 juli 2004 (SKOLFS 2004:13).

Skolans arbetsmiljö behandlas i flera

motionsyrkanden. Moderata samlingspartiet

framhåller i motion 2004/05:Ub233 yrkande 4 vikten

av en god inlärningsmiljö i skolan. Motionärerna

hävdar att man vid studier av framgångsrika skolor

kan se att tydliga regler som tillämpas konsekvent

är en viktig förutsättning för en god

inlärningsmiljö. Rektorn och skolans personal har

ett viktigt uppdrag att skapa en positiv kultur på

skolan, en anda av god gemenskap och respekt för

varandra, skriver motionärerna. I motion

2004/05:Ub480 yrkande 42 lyfter Kristdemokraterna

fram den fysiska miljön i skolan. I motionen

understryks att en god fysisk miljö borde vara en

självklarhet på Sveriges största arbetsplats. Detta

är särskilt viktigt eftersom den fysiska miljön har

stor betydelse även ur pedagogisk synvinkel. En

fräsch funktionell skolmiljö inbjuder till arbete

och ansvarstagande. Miljön påverkar inte bara

barnens fysiska hälsa utan också deras psykiska

tillstånd. Elever har rätt att kräva en bra

arbetsmiljö. I motionen framhålls vidare att

allergiproblem hos barn och ungdomar ofta kan

härledas till att de vistas i undermåliga lokaler.

Städrutinerna måste därför utformas så att även

allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna utan att

deras besvär förvärras. I motionen konstateras också

att eleverna själva, enligt Barnombudsmannen, ofta

lyfter fram toaletterna som det största problemet

när det gäller miljön på skolan. Eleverna tvingas

acceptera att toaletterna inte fungerar eller inte

städas tillräckligt ofta, något som aldrig skulle

accepteras på en arbetsplats för vuxna. Också motion

2004/05:Ub287 (s) strävar efter ett bättre

arbetsklimat i skolan. Därför bör antalet vuxna i

skolan öka, t.ex. genom allmän föräldradag eller

genom dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. I den kristdemokratiska motionens yrkande

3 understryks också vikten av arbetsro i skolan.

Arbetsro är nödvändigt för att skolans

kunskapsförmedling skall fungera. Genom att införa

skriftliga omdömen om elevens uppträdande och

engagemang i skolan samt genom att göra det

obligatoriskt att skriva in ogiltig frånvaro i

betyget vill motionärerna ge lärarna bättre

förutsättningar för att arbeta för bättre arbetsro i

skolan. Centerpartiet framhåller i motion

2004/05:Ub477 yrkande 22 att arbetsmiljön måste

stärkas. I motionen framhålls att elever med

svårigheter i lärandet drabbas hårdast om

arbetsmiljön är kaotisk.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Den nationella utvärderingen av grundskolan 2003

(Statens skolverks rapport 250, 2004) visar att

eleverna i regel upplever miljön i skolan som lugn

och trygg. Skolverkets undersökning av yngre elevers

attityder till skolan visar att över 80 % av barnen

trivs bra i skolan och med sina lärare. Samtidigt

tycker en fjärdedel av de tillfrågade att det nästan

aldrig eller aldrig är lugnt på lektionerna.

I läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) stadgas att

skolan skall främja elevernas förståelse för andra

människor samt deras förmåga till inlevelse. Vidare

har lärarna i läroplanerna givits ett uttryckligt

ansvar att uppmärksamma och i samråd med övrig

skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att

förebygga och motverka alla former av kränkande

behandling i skolan.

Skollagskommittén föreslår att särskilda

bestämmelser förs in i skollagen som ger rektor och

lärare möjlighet att i akuta situationer vidta

tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra alla

elever en trygg skolmiljö och studiero och för att

komma till rätta med elever som uppträder störande

eller hotfullt. Föremål som är störande eller som

utgör ett hot mot säkerheten föreslås kunna tas om

hand.

Skollagskommittén föreslår också att det i

skollagen tas in en erinran om arbetsmiljölagens

bestämmelser om kravet på en god och trygg

arbetsmiljö för såväl elever som personal.

Utskottet anser att en trygg miljö i skolan är en

viktig förutsättning för att eleverna skall kunna

tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas mot målen.

Regeringens beredning av Skollagskommitténs förslag

bör emellertid avvaktas.

I motion 20044/05:Ub318 yrkande 1 anför Miljöpartiet

behovet av regelbundna kontroller av skolans inre

bullernivå, exempelvis i matsalarna. Det är av stor

vikt att kommunerna har regelbundna kontroller vad

gäller bullernivåer i miljöer där barn vistas,

skriver motionärerna. I samma motions yrkande 2

understryks vikten av att riktlinjer för

bullernivåer anpassade för barn tas fram. Detta bör

ske då barns öron är mer känsliga än vuxnas och det

kan behöva ses över huruvida det krävs särskilda

gränser för bullernivåer för barn. I

Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och

höga ljudnivåer skrivs det att barn utgör en

särskild riskgrupp och att barn har en kortare och

smalare hörselgång. För att uppnå fullgott skydd

även för mindre barn bör ljudnivåerna hållas extra

låga. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över

huruvida nivågränserna är anpassade till barnets

känsliga öra.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I den allmänna debatten sägs ibland att alltför

höga ljudnivåer förekommer i förskolan,

förskoleklassen och skolan.

Barnsäkerhetsdelegationen (SOU 2003:127) fann i sitt

arbete inte några studier som bedömde att

ljudnivåerna i förskolan eller skolan var så höga

att det fanns risk för hörselskada.

Socialstyrelsen har tillsammans med Institutet för

miljömedicin vid Karolinska institutet och

Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns

landsting tagit fram en rapport som bl.a. beskriver

det ökande bullret i samhället, Miljöhälsorapport

2001. Regeringen beslutade år 2002 att ge

Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med andra

myndigheter utvärdera om regelverket kring höga

ljudnivåer är ändamålsenligt och ger avsedd effekt.

Uppdraget redovisades i maj 2003. Socialstyrelsen

konstaterade bl.a. att barn är speciellt utsatta och

föreslog att man i samarbete med länsstyrelserna

borde genomföra en riksomfattande uppföljning under

år 2005 av kommunernas tillsyn över verksamheter där

det framförs hög musik. Socialstyrelsen föreslog

också att en skärpt maximinivå av ljud för barn

sätts till 110 dBA.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Elevhälsans betydelse (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 28

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub477 yrkande 29.

Ställningstagande

Barn och ungdomar har ett stort behov av

vuxenkontakt som ofta inte tillfredsställs. Den

elevvårdande personalen får ofta ta emot det

uppdämda behov av gemenskap med vuxna som bristen på

annan vuxenkontakt skapat. Med den professionalism

de besitter har de också kompetens att ge elever med

mer uttalade behov den hjälp och det stöd de

behöver.

2. Elevhälsans betydelse (punkt 1) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 29

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub480 yrkande 28.

Ställningstagande

Minskade resurser till skolhälsovården under 90-

talet bidrog till att fler barn och ungdomar inte

fick hjälp och stöd i tid. Tiden räcker inte till

för att möta eleverna i den utsträckning som behövs

i en tid med nya och mer komplicerade bakgrunder,

alltifrån erfarenheter från krig till komplicerade

familjebildningar. Med rätt dimensionerad hälsovård

inom skolan kan barns och ungdomars problem och

behov identifieras tidigare.

3. Behov av skolsköterska, skolpsykolog och

skolkurator inom elevhälsan (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 16 och

2004/05:Ub413 yrkande 1

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub444 yrkandena 1, 2 och 3 samt

2004/05:Ub472 yrkande 6.

Ställningstagande

Elever som behöver stöd i sin utveckling måste ges

rätt till psykologstöd. Det psykosociala stödet

behöver förstärkas. Rätt till psykologstöd bör

skrivas in i skollagen. Eftersom de flesta skolor

redan i dag erbjuder detta stöd, utgår Folkpartiet

från att reformen inte blir särskilt

kostnadsdrivande. Skolhälsovården måste också

förstärkas med personal med beteendevetenskaplig

kompetens. Eftersom dagens barn har en helt annan

problematik än förr är det viktigt att komplettera

skolhälsovården med personal som har adekvat

utbildning. Det kan vara kuratorer med gedigen

erfarenhet av socialt arbete med barn och föräldrar

och som har goda kunskaper i gällande lagstiftning.

Kuratorer är i dag en bristvara på många skolor

trots att åtskilliga barn har en social problematik.

Genom att tillföra skolhälsovården

beteendevetenskaplig kompetens skulle helhetssynen

på barns situation bli bättre.

4. Behov av skolsköterska, skolpsykolog och

skolkurator inom elevhälsan (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 6

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 16,

2004/05:Ub413 yrkande 1 samt

2004/05:Ub444 yrkandena 1, 2 och 3.

Ställningstagande

Elevvården är en betydelsefull del av skolans

verksamhet. Många elever lider i dag av mer eller

mindre allvarliga psykiska problem. Den elevvårdande

personalen besitter kompetens att ge elever med

uttalade behov den hjälp och stöd de behöver.

Samtidigt kan de också vara ett stöd för de många

elever som helt enkelt har behov av en ökad

vuxenkontakt. Elevvårdens betydelse i skolan får

inte underskattas och kommunerna måste tillförsäkra

elevvårdspersonal erforderlig kompetensutveckling

och stöd i sitt arbete.

5. Skolans självmordsförebyggande arbete (punkt

4) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:So247 yrkande 2

och bifaller delvis motion

2004/05:So429 yrkande 1.

Ställningstagande

Självmordsförebyggande arbete behöver genomföras

inom högstadiet och gymnasieskolan. Många ungdomar

upplever ökade krav på sig själva och de har färre

att tala med om hur de mår. Det är viktigt att t.ex.

kunna möta ungdomar med existentiella problem och

självmordstankar.

6. Skolans självmordsförebyggande arbete (punkt

4) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:So429 yrkande 1

och bifaller delvis motion

2004/05:So247 yrkande 2.

Ställningstagande

Program för självmordsprevention bör integreras i

skolornas antimobbningsprogram. Studier visar

tydliga samband mellan mobbning under grundskoleåren

och självmordsförsök under gymnasieåren. Utsattheten

som den mobbade eleven befinner sig i sätter djupa

spår, som han eller hon inte klarar av att hantera

på egen hand. Livssituationen blir för svår. Varje

vecka tar en svensk tonåring sitt liv. Det finns

självmordspreventiva program som har visat sig ha en

positiv inverkan på elever. Mentalt förebyggande

hälsovård har prövats i olika skolor och jämförts

med skolor som inte har tillgång till detta program.

Suicidrisken och suicidala handlingar har tydligt

minskat i de skolor som genomfört detta program.

Stödmaterial för självmordsprevention skall vara en

integrerad del av skolans antimobbningsprogram.

7. Skolans förebyggande åtgärder mot

drogmissbruk (punkt 5) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ju486 yrkande 11

och avslår motionerna

2004/05:Ub360 yrkande 2 och

2004/05:Ub408 yrkande 2.

Ställningstagande

Varje skola skall ha ett konkret åtgärdsprogram för

hur man upptäcker missbruk. Vilka åtgärder man kan

och skall vidta, hur skolan skall involvera den

unges familj i arbetet, vilka andra samhällsaktörer

som skall involveras i detta arbete och hur ansvaret

mellan familj, skola och socialtjänst skall fördelas

bör klargöras i skolans åtgärdsprogram.

8. ANT-undervisning (punkt 6) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:So36 yrkande 2,

2004/05:Ub480 yrkande 16 samt

2004/05:So609 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

ANT-undervisningen skall påbörjas redan från årskurs

fyra och sedan kontinuerligt finnas med i kursplanen

i grundskolan och på gymnasiet. Skolan måste i ANT-

undervisningen samverka med föräldrarna.

ANT-undervisningen bör utgå från verkligheten

genom att föreläsare som t.ex. arbetar med dessa

frågor till vardags eller som har levt i missbruk

anlitas. Polisen, f.d. missbrukare,

frivilligorganisationer m.fl. är de som är bäst

lämpade att informera om missbruksrelaterade frågor

på ett realistiskt och verklighetsanknutet sätt.

Ungdomars inställning till droger kan inte

påverkas enbart genom kunskap. I stället måste

skolan ta sig tid att föra samtal och diskussioner

med eleverna om droger och dess effekter för den

enskilde och för samhället.

9. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -

m, c

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Sofia Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub233 yrkande 6

och avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 25,

2004/05:Ub477 yrkande 24,

2004/05:Ub483 yrkande 3,

2004/05:L295 yrkande 8,

2004/05:U257 yrkande 27,

2004/05:So604 yrkande 9 samt

2004/05:A321 yrkande 11.

Ställningstagande

Ett fördomsfullt bemötande från skolan och dess

personal får inte förekomma, vare sig i direkt

uttryck eller i nyttjandet av gammalt, obsolet

material. Det finns ingen anledning till att

sexualundervisningen inte skall vara modern och

fördomsfri. Skolverket skall utföra tillsyn av

sexualundervisning i skolorna. I dagens skola måste

sexualundervisningen vara modern och fördomsfri. Det

är viktigt att tillsynen av utbildningsverksamhet

från bl.a. Skolverket också innefattar om det i

skolan förekommer fördomsfulla läromedel.

10. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:L295 yrkande 8

och avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 25,

2004/05:Ub233 yrkande 6,

2004/05:Ub477 yrkande 24,

2004/05:Ub483 yrkande 3,

2004/05:U257 yrkande 27,

2004/05:So604 yrkande 9 samt

2004/05:A321 yrkande 11.

Ställningstagande

Tydliga skrivningar om homosexuellas, bisexuellas

och transpersoners situation bör återinföras i

kursplanerna. Skolans undervisning om sexualitet,

identitet och relationer måste utgå från att alla

sexuella läggningar och könsidentitetsuttryck finns

också hos eleverna själva.

11. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -

v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:U257 yrkande 27

och avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 25,

2004/05:Ub233 yrkande 6,

2004/05:Ub477 yrkande 24,

2004/05:Ub483 yrkande 3,

2004/05:L295 yrkande 8,

2004/05:So604 yrkande 9 samt

2004/05:A321 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill att homo-, bi- och transsexualitet skall ses

som en aspekt i sex- och samlevnadsundervisningen i

alla ämnen. Vi anser också att detta bör ske med ett

perspektiv på kopplingen till grundläggande

värderingar om alla människors lika värde och

rättigheter. Därför vill vi att frågor om sexuell

läggning och könsidentitet skall beröras på ett

integrerat sätt i alla de ämnen som avhandlas i

grundskolan och gymnasieskolan.

12. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -

mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 25 och

2004/05:A321 yrkande 11

och avslår motionerna

2004/05:Ub233 yrkande 6,

2004/05:Ub477 yrkande 24,

2004/05:Ub483 yrkande 3,

2004/05:L295 yrkande 8,

2004/05:U257 yrkande 27 samt

2004/05:So604 yrkande 9.

Ställningstagande

Regeringen skall kontinuerligt göra uppföljningar av

hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på

landets skolor. Det är viktigt att de som leder

undervisningen i skolan har goda kunskaper i frågor

rörande homo- och bisexualitet samt

könsöverskridande.

Homofobi måste motverkas aktivt, som en självklar

del i arbetet för grundläggande mänskliga

rättigheter och för att frigöra män och pojkar,

kvinnor och flickor från det heterosexuella

normativa förtryck som homofobin utgör.

13. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet i

skolans undervisning (punkt 9) - fp, mp

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub230 yrkande 24

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub442 yrkandena 2, 5 och 8.

Ställningstagande

Frågor om homo-, bi och transsexualitet (HBT) skall

uttryckligen nämnas i kursplanerna för grundskolan

och gymnasiet. Det är vanligt att frågor som rör HBT

inte alls tas upp i undervisningen, inte ens i sex-

och samlevnadsundervisningen.

14. Lag om likabehandling (punkt 10) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 16 och

2004/05:Ub442 yrkande 3

och bifaller delvis motion

2004/05:A351 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen bör lägga fram förslag på en lagstiftning

om likabehandling gällande grundskolan och

gymnasieskolan som omfattar alla

diskrimineringsgrunder. Skolan är en nyckelaktör i

försvaret och utvecklingen av demokrati, tolerans

och mänskliga rättigheter. En lag om likabehandling

på skolväsendets område som tillförsäkrar alla

elever och studerande rätt till lika behandling bör

införas. Ombudsmännen mot diskriminering bör

övervaka efterlevnaden av lagen och brott mot denna

skall kunna leda till skadeståndsskyldighet för

skolan.

En lag om likabehandling på skolväsendets område,

från förskolan till vuxenutbildningen, kan

tillförsäkra alla elever och studerande rätt till

lika behandling oavsett bl.a. sexuell läggning och

könsidentitet.

15. Motverka sexuella trakasserier i skolan

(punkt 11) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:A355 yrkande 17.

Ställningstagande

Sexuella trakasserier i skolan bör motverkas. I

skolorna tycks det höra till vardagen att flickor

får könsord ropade efter sig. Vi har en sexism,

förnedring och nedvärdering av flickor och kvinnor i

det offentliga rummet där flickor och kvinnor

objektifieras.

16. Respekt för elevers olikheter (punkt 13) -

m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub233 yrkande 1.

Ställningstagande

Det måste finnas respekt för elevers olikheter.

Stressade och oroliga går tusentals barn till skolan

med vetskapen om att händer inget i dag, så händer

det nästa dag. Utsattheten leder till en ensamhet

som inte kan förstås av omgivningen. Varje dag är en

mardröm som man bara vill skall ta slut.

Mobbningsfrågan handlar om barns grundläggande

rättigheter, rätten att få vara sig själv, rätten

att få respekt för sin person och sina känslor. Det

handlar om individens rätt att välja sin väg i

livet, sitt sätt att vara och sitt sätt att tänka.

Det är fråga om barns rätt att få vara i fred.

17. Feministisk självförsvarsträning (punkt 14)

- v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub345 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att fortsätta att driva skolprojekt

som ger utrymme för flickor att utbyta erfarenheter

och stärka sin självkänsla. Regeringen bör därför ge

förnyat uppdrag åt Myndigheten för skolutveckling

att inom ramen för befintliga medel fortsätta att

utveckla projektet som syftar till att stärka

flickors självförtroende genom bl.a.

självförsvarsträning.

I väntan på uppgifter från utvärderingen gäller

vidare att inriktningen bör vara att hitta former

som medger att alla tjejer på högstadiet och

gymnasiet som så önskar ges möjlighet i skolan till

feministisk självförsvarsträning.

18. Antalet undervisningstimmar i ämnet idrott

och hälsa (punkt 16) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 17

och avslår motionerna

2004/05:Ub215,

2004/05:Ub236 samt

2004/05:Ub264.

Ställningstagande

I läroplanen bör det anges att varje elev genom

skolans försorg skall garanteras minst två timmars

fysisk aktivitet varje vecka. Det är positivt att

skolans ansvar för att erbjuda alla elever

regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för

skoldagen nu har skrivits in i läroplanerna. Vi

anser dock att avsnittet kan göras tydligare och att

det i läroplanen måste anges att varje elev skall

garanteras minst två timmars fysisk aktivitet varje

vecka.

19. Fysisk aktivitet (punkt 17) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Kr269 yrkande 3

och avslår motionerna

2004/05:Ub210,

2004/05:Ub248 yrkande 2,

2004/05:Ub316,

2004/05:Ub323 yrkande 3,

2004/05:Ub325 samt

2004/05:Ub480 yrkande 13.

Ställningstagande

Idrott och hälsa måste ges ett större utrymme i

skolan. Det är framför allt viktigt att de elever

som inte idrottar på fritiden får fysisk aktivitet

och idrott i skolan. Det ger dem goda vanor och ökar

deras möjlighet att leva ett sunt liv.

20. Fysisk aktivitet (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 13

och avslår motionerna

2004/05:Ub210,

2004/05:Ub248 yrkande 2,

2004/05:Ub316,

2004/05:Ub323 yrkande 3,

2004/05:Ub325 samt

2004/05:Kr269 yrkande 3.

Ställningstagande

Idrotten har stor betydelse för barns välbefinnande.

Ämnet idrott och hälsa har utökats i tid i skolan,

men fått fler teoretiska inslag. För att förhindra

att alltfler barn drabbas av fetma och diabetes i

tidig ålder måste skolan tydliggöra sin roll som

främjare av en god livsstil. Skolans roll ur ett

folkhälsoperspektiv bör granskas, och regeringen bör

återkomma med förslag till hur detta skall beaktas.

21. Fysisk aktivitet (punkt 17) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub325

och avslår motionerna

2004/05:Ub210,

2004/05:Ub248 yrkande 2,

2004/05:Ub316,

2004/05:Ub323 yrkande 3,

2004/05:Ub480 yrkande 13 samt

2004/05:Kr269 yrkande 3.

Ställningstagande

Skolan är skyldig att anpassa idrottsundervisningen

så att alla kan delta. För att nå alla elever måste

skolan förändra arbetssätt och förhållningssätt till

ämnet och till de ungdomar som i dag inte känner sig

motiverade att delta.

22. Fysisk aktivitet (punkt 17) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub316,

2004/05:Ub323 yrkande 3 och

2004/05:Kr269 yrkande 3

och avslår motionerna

2004/05:Ub210,

2004/05:Ub248 yrkande 2,

2004/05:Ub325 och

2004/05:Ub480 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi behöver mera av rörelse i skolans alla åldrar,

från förskolan till gymnasiet. Det måste finnas tid

och plats för allt slags rörelse i varje skola varje

dag för alla elever, gärna i samarbete med lokala

föreningar.

23. Kost och motion (punkt 18) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Kr365 yrkande 4

och avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 8,

2004/05:Ub248 yrkande 1,

2004/05:Ub283 och

2004/05:Ub431 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är av stor vikt att grundlägga en hälsosam

livsstil i unga år och skolan spelar en stor roll i

detta sammanhang. Skolan skall anlägga ett brett

perspektiv på idrott och hälsa. Ungdomarna behöver

dagligen få utöva fysisk aktivitet i skolans regi,

eftersom alla inte rör på sig tillräckligt på

fritiden. Detta ger impulser till fortsatt eget

idrottande.

24. Skolans ansvar för barns övervikt (punkt

19) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub323 yrkande 2

och avslår motion

2004/05:Ub437 yrkande 1.

Ställningstagande

Problemen med övervikt bland barn måste motarbetas.

Alltfler barn blir överviktiga. Då maten och vår

livsstil i hög grad påverkar vår hälsa bör detta

debatteras, diskuteras och forskas på betydligt mer

än vad som sker i dag. Skolan har ett ansvar för att

stödja de elever som är eller riskerar att bli

överviktiga.

25. Hem- och konsumentkunskapens roll för

hälsosamma kostvanor (punkt 20) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:MJ499 yrkande 2

och avslår motion

2004/05:Ub431 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi ser skolan som ett viktigt instrument för att

sprida kunskapen om hur vi skall äta och leva ett

hälsosamt liv. Livsmedelsverket har i en

undersökning om mat och hälsa i skolan från 2004

visat att sambandet mat-hälsa behandlas ytterst

bristfälligt i skolans undervisning. Vi anser att

skolans hemkunskapsundervisning skall vara ett

redskap för att grundlägga goda matvanor.

26. Elevskyddsombud från årskurs 1 (punkt 23) -

mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub230 yrkandena 9 och 10

och avslår motion

2004/05:Ub475.

Ställningstagande

Elevernas inflytande över sin arbetsmiljö måste

stärkas. Miljöpartiet vill understryka vikten av att

utredningen Översyn av vissa delar av

arbetsmiljölagen (dir. 2004:91) kommer till resultat

som stärker eleverna och deras inflytande över sin

arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen ålägger huvudmannen

att se till att elevskyddsombud skall ges möjlighet

att medverka i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Denna möjlighet är dock begränsad till elever från

årskurs 7 och uppåt. Miljöpartiet anser att denna

rätt skall införas även för årskurserna 1-6.

27. Elevskyddsombudens befogenheter (punkt

24) - c, mp

av Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 11 och

2004/05:Ub477 yrkande 28

och avslår motion

2004/05:Ub497.

Ställningstagande

Rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och

18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till att likna dem

som gäller för övriga skyddsombud. I dag påminner

elevernas rättigheter i arbetsmiljösammanhang om

arbetstagarnas. Men det finns undantag. De

anställdas ombud får rösta vid skyddskommitténs

sammanträde och sammankalla sådana sammanträden -

elevskyddsombuden får bara yttra sig. Skyddsombuden

har rätt att stoppa verksamhet som utgör hot, det

har inte elevskyddsombuden. De har även undantagits

från rätten att ta del av sekretessbelagd

information. Elevers inflytande på arbetsmiljön

skulle stärkas genom att rättigheterna för

elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och 18 §§

arbetsmiljölagen utökades till att likna dem som

gäller för övriga skyddsombud. Elevskyddsombuden

skall ha rätt att kalla in yrkesinspektionen.

28. Skolans arbetsmiljö (punkt 25) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 42

och avslår motion

2004/05:Ub287.

Ställningstagande

Skolan är Sveriges största arbetsplats. En god

fysisk miljö borde därför vara en självklarhet.

Detta är särskilt viktigt eftersom den fysiska

miljön har stor betydelse även ur pedagogisk

synvinkel. En fräsch funktionell skolmiljö inbjuder

till både arbete och ansvarstagande. Miljön påverkar

inte bara barnens fysiska hälsa utan också deras

psykiska tillstånd. Elever har rätt att kräva en bra

arbetsmiljö. Elever omfattas av arbetsmiljölagen

från årskurs 1 och kan i princip vända sig direkt

till Yrkesinspektionen. Allergiproblem hos barn och

ungdomar kan ofta härledas till att de vistas i

undermåliga lokaler. Städrutinerna måste utformas så

att även allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna

utan att deras besvär förvärras. Enligt

Barnombudsmannen lyfter eleverna själva ofta fram

toaletterna som det största problemet när det gäller

miljön på skolan. Eleverna tvingas acceptera att

toaletterna inte fungerar eller inte städas

tillräckligt ofta, något som aldrig skulle

accepteras på en arbetsplats för vuxna.

29. Vikten av god arbetsmiljö (punkt 26) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub233 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi vill framhäva vikten av en god inlärningsmiljö i

skolan. Vid studier av framgångsrika skolor kan man

se att tydliga regler som tillämpas konsekvent är en

viktig förutsättning för en god inlärningsmiljö.

Rektorn och skolans personal har ett viktigt uppdrag

att skapa en positiv kultur på skolan, en anda av

god gemenskap och respekt för varandra.

30. Arbetsro i skolan (punkt 27) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 3

och avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 22.

Ställningstagande

Arbetsro är nödvändigt för att skolans

kunskapsförmedling skall fungera. Flera

undersökningar under senare tid har visat att

Sverige hamnar långt efter andra länder när det

gäller arbetsro i skolan. Oordningen i klassrummet

drabbar framför allt de elever som har sämst

förutsättningar och minst stöd hemifrån eftersom de

är beroende av en väl fungerande

undervisningssituation. Det krävs ett långsiktigt

arbete på flera plan för att förbättra arbetsron i

skolan. Framför allt krävs tydliga gemensamma regler

och konsekvent tillämpade sanktioner som är väl

förankrade hos alla som verkar i skolan. Genom att

dessutom införa skriftliga omdömen om elevens

uppträdande och engagemang i skolan samt genom att

göra det obligatoriskt att skriva in ogiltig

frånvaro i betyget vill vi ge lärarna bättre

förutsättningar för att arbeta för bättre arbetsro i

skolan.

31. Arbetsro i skolan (punkt 27) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Sofia Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 22

och avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 3.

Ställningstagande

Miljön i skolan måste förbättras. Så mycket som var

fjärde femtonåring upplever oväsen och oordning

under lektionerna, vilket är helt oacceptabelt. En

lugn och harmonisk miljö i skolan och i klassrummet

är en förutsättning för lärande. Elever med

svårigheter i lärandet drabbas hårdast om

arbetsmiljön är kaotisk.

32. Riktlinjer för bullernivåer (punkt 28) -

kd, mp

av Inger Davidson (kd) och Mikaela Valtersson

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub318 yrkande 2.

Ställningstagande

Riktlinjer för bullernivåer anpassade för barn bör

tas fram. Då barns öron är mer känsliga än vuxnas

bör man se över huruvida det krävs särskilda gränser

för bullernivåer för barn. I Socialstyrelsens

allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer

skrivs det att barn utgör en särskild riskgrupp och

att barn har en kortare och smalare hörselgång. För

att uppnå fullgott skydd även för mindre barn bör

ljudnivåerna hållas extra låga. Socialstyrelsen bör

få i uppdrag att se över huruvida nivågränserna är

anpassade till barnets känsliga öra.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Elevhälsans betydelse (punkt 1) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet anser att elevers hälsa måste vara

ett högprioriterat område för hela skolans

verksamhet, i undervisning, i organisation och i

elevhälso-arbetet. Vi vet att de allra flesta barn

och unga mår bra i dag, men långt ifrån alla.

Vänsterpartiet vill särskilt lyfta fram behovet av

klass- och könsperspektiv i fråga om barns och ungas

hälsa. Studier visar att fler flickor än pojkar mår

psykiskt dåligt och att barn från områden med låg

socioekonomisk status drabbas oftare av övervikt och

fetma.

All verksamhet i skolan skall vara hälsofrämjande,

även elevhälsans verksamhet skall primärt ha en

hälsofrämjande och förebyggande inriktning. Detta

kräver bemanning och kompetens. Personer med

specialistkompetens måste finnas tillgängliga för

elever, men också för lärare för handledning och för

samverkan.

Förutom att skapa en god miljö för utveckling och

lärande måste skolan se till att barn och ungdomar

får lära sig om hälsa, t.ex. om den egna livsstilens

betydelse för hälsan, och om hur viktigt det är med

rörelse och motion, balanserat ätande och om hur

goda sociala relationer skapas och bibehålls. Det

handlar också om kunskap om hygien, relationer

barn-föräldrar, intima relationer, hetero-, homo-,

bi- och transsexualitet och om alkohol, narkotika

och tobak. Ämnen som idrott och hälsa och hem- och

konsumentkunskap har här en särskilt viktig

ställning.

2. Kost och motion (punkt 18) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Elevers önskemål om specialkost skall respekteras

utan krav på läkarintyg.

Skolan skall tillgodose alla elevers behov: det

skall vara självklart att elevernas etiska

ställningstagande respekteras, ett etiskt

förhållningssätt borde snarast uppmuntras. Önskemål

om mat som är vegetarisk eller vegansk skall

accepteras utan krav på läkarintyg.

3. Kontroll av skolans inre bullernivå

(punkt 29) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Det finns behov av regelbundna kontroller av

skolans inre bullernivå, exempelvis i matsalarna.

Det är av stor vikt att kommunerna har regelbundna

kontroller vad gäller bullernivåer i miljöer där

barn vistas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion med anledning av proposition

2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor

2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ANT-

undervisningen.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub210 av Hillevi Engström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av förändringar i

skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa för

att förebygga ohälsa och fetma hos barn och

ungdomar.

2004/05:Ub215 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av mera idrott på

schemat i skolan.

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevers

önskemål om specialkost skall respekteras utan

krav på läkarintyg.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att elevernas inflytande över sin

arbetsmiljö skall stärkas i enlighet med vad som

anförs i motionen.

10. Riksdagen beslutar att rätten för

elevskyddsombud att medverka i arbetsmiljöarbetet

utvidgas till att gälla från skolår 1.

11. Riksdagen beslutar att elevskyddsombuden skall

ha rätt att kalla in yrkesinspektionen.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag på en lagstiftning om likabehandling

gällande grundskolan och gymnasieskolan som

omfattar alla diskrimineringsgrunder.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att HBT-frågor uttryckligen skall nämnas i

kursplanerna för grundskolan och gymnasiet.

25. Riksdagen begär att regeringen kontinuerligt

skall göra uppföljningar av hur sex- och

samlevnadsundervisningen bedrivs på landets

skolor.

2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om respekt för

elevers olikheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en god

inlärningsmiljö i skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

sexualundervisning.

2004/05:Ub236 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

2004/05:Ub248 av Olle Sandahl (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett

förslag till sådana åtgärder att svenska grund-

och gymnasieskolor görs till frizoner från godis

och läskedrycker.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

utveckling av skolans roll när grund skall läggas

till en långsiktig hälsofrämjande livsstil hos

barn och ungdom.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen så att

elever som behöver stöd i sin utveckling skall ges

rätt till psykologstöd.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

läroplanen skall anges att varje elev genom

skolans försorg skall garanteras minst två timmars

fysisk aktivitet varje vecka.

2004/05:Ub264 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

2004/05:Ub283 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.

2004/05:Ub287 av Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bättre arbetsklimat i

skolan.

2004/05:Ub316 av Ulf Holm och Jan Lindholm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mer fysisk aktivitet i

skolan.

2004/05:Ub318 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

regelbundna kontroller av skolans inre bullernivå,

exempelvis i matsalarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att riktlinjer för

bullernivåer anpassade för barn tas fram.

2004/05:Ub323 av Mikaela Valtersson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att det

i de kommunala köken främst serveras ekologiskt

framtagen och närodlad mat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om problemen med

övervikt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer idrott och

rörelse i skolan.

2004/05:Ub325 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skolan är skyldig att

anpassa idrottsundervisningen så att alla deltar.

2004/05:Ub345 av Kalle Larsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör ge förnyat uppdrag åt

Myndigheten för skolutveckling att inom ramen för

befintliga medel fortsätta att utveckla projektet

som syftar till att stärka flickors

självförtroende genom bl.a. självförsvarsträning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att inriktningen bör vara att hitta former

som i framtiden medger att alla tjejer på

högstadiet och gymnasiet som så önskar ges

möjlighet till feministisk självförsvarsträning i

skolan.

2004/05:Ub360 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återkommande

rikskampanjer i skolan om farorna med användandet

av olika droger.

2004/05:Ub375 av Solveig Hellquist (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Skolverket får i

uppdrag att inhämta information avseende skolans syn

på och erfarenheter av barns och ungdomars

mediekonsumtion inklusive användandet av Internet.

2004/05:Ub398 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en nationell samling för

ökad vattensäkerhet i Sverige.

2004/05:Ub400 av Kent Härstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om simkunnighet.

2004/05:Ub408 av Ingemar Vänerlöv (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om andra förebyggande

åtgärder mot ett ökande drogbruk.

2004/05:Ub413 av Solveig Hellquist (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skolhälsovården förstärks med personal med

beteendevetenskaplig kompetens.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

skolhälsovårdens anmälnings- och

upplysningsskyldighet till socialtjänsten vid

misstanke om att barn far illa eller riskerar att

utvecklas ogynnsamt.

2004/05:Ub431 av Tina Acketoft (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans roll i

kampen för ökad folkhälsa och välbefinnande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

förmedla tydlig kunskap om sambandet mellan mat

och hälsa.

2004/05:Ub437 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tydliggöra

skolans roll i arbetet med att minimera fetma och

därmed framtida sjukdom.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,

mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-frågor i

skollagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lag om

likabehandling på förskolans, grundskolans och

gymnasieskolans område.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom

olika skolämnen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om läromedel om HBT-

frågor.

2004/05:Ub444 av Anneli Särnblad och Barbro Hietala

Nordlund (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett minimikrav

bör vara att varje elev och skola har tillgång

till en elevhälsa som även har de kompetenser som

skolkurator, skolsköterska och skolpsykolog kan

bidra med.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skolkuratorernas och skolpsykologernas uppdrag

måste på samma sätt som skolsköterskornas skrivas

in i skollagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör

övervägas att rekommendationer tas fram för hur

många elever skolsköterskor, skolkuratorer och

skolpsykologer maximalt får ha ansvar för.

2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillföra mer

elevvårdande personal i skolan.

2004/05:Ub475 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om elevers inflytande på

arbetsmiljön i skolan.

2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

arbetsmiljön i skolan måste stärkas.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

utför tillsynen av fördomsfri sexualundervisning.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 17

och 18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till att

likna dem som gäller för övriga skyddsombud.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om betydelsen av

skolhälsovård.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetsro i skolan.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse för barns välbefinnande.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elevvårdens

betydelse.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön

i skolan.

2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever i

Sverige skall ges undervisning i feminism och

genustänkande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att homo- och

bisexuella och andra sexuella relationer tas upp i

sexualundervisningen.

2004/05:Ub497 av Anneli Särnblad och Barbro Hietala

Nordlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om arbetsmiljölagen och

elevskyddsombud.

2004/05:Ub499 av Marina Pettersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det i kursplanen för

grundskolans lågstadium bör införas krav på

obligatorisk simundervisning från det barnet börjat

första klass.

2004/05:Ju486 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje skola

skall ha ett konkret åtgärdsprogram för hur man

upptäcker missbruk.

2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolundervisningen

om sexualitet, samlevnad och relationer.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sexuell

läggning och könsidentitet skall beröras på ett

integrerat sätt i alla de ämnen som avhandlas i

grundskolan och gymnasieskolan.

2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

självmordsförebyggande arbete behöver genomföras

inom högstadiet och gymnasieskolan.

2004/05:So429 av Magdalena Andersson m.fl. (m, fp,

kd, v, c, mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att integrera

program för självmordsprevention i skolornas

antimobbningsprogram.

2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan skall

vara en miljö som ger goda förutsättningar för

alla elevers personliga utveckling och de krav det

ställer på personalens medvetenhet och kompetens,

på samlevnadsundervisningens kvalitet och på

läromedlens innehåll vad avser sexuell läggning, i

enlighet med vad i motionen anförs.

2004/05:So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt

Skolverket att omgående stärka ANT-undervisningen

i grundskolan fr.o.m. årskurs 4.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om polisens och

frivilligorganisationernas betydelse i ANT-

undervisningen.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse i skolan.

2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

grundlägga en hälsosam livsstil i unga år och

skolans betydelse i detta sammanhang.

2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

hemkunskapsundervisningens roll för hälsosamma

kostvanor.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att unga

män och pojkar erbjuds en fungerande

samlevnadsundervisning i grundskola och gymnasium

som skall bidra till att förändra den stereotypa

mansbilden och medvetandegöra unga pojkar och män

om den rådande könsmaktsordningen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att homofobi

aktivt skall motverkas.

2004/05:A351 av Börje Vestlund och Anders Bengtsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regelverket om diskriminering på grund

av sexuell läggning även bör vara tillämpligt för dem som är

skolpliktiga, gymnasieelever och vuxenstuderande.

2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sexuella trakasserier i skolan.