Bet. 2004/05:UBU11

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU11

Särskolan och specialskolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 17

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.

Motionsyrkandena avser bl.a. frågor om särskolan

som egen skolform, tydligare regelverk för placering

i särskolan, föräldrainflytande vid placering i

särskolan, individualiserad undervisning samt

möjlighet till studier vid gymnasieskola för elever

i särskolan, statens ansvar för specialskolans

elever, valfrihet för funktionshindrade elever samt

begäran om parlamentarisk granskning av skolans

kvalitet för elever med funktionshinder.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till de

förslag som lagts fram av den s.k. Carlbeck-

kommittén och som bereds inom Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Särskolan som egen skolform

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 13,

2004/05:Ub390 yrkande 6 och

2004/05:Ub479 yrkande 5.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Individualiserad undervisning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 8.

Reservation 2 (m, c)

3. Tydligare regelverk för särskoleplacering

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub479 yrkandena 3 och 4.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Föräldrars inflytande över

särskoleplaceringar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub479 yrkande 1.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Rätt till omprövning av särskoleplacering

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub479 yrkande 2.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Särskoleelevers möjligheter till fortsatt

utbildning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub479 yrkande 6.

Reservation 6 (kd, c)

7. Statens ansvar för specialskolans elever

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 13,

2004/05:Ub291 yrkandena 1 och 3 samt

2004/05:Ub479 yrkande 9.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8. Valfrihet för funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 11 och

2004/05:Ub291 yrkandena 4 och 6.

Reservation 8 (m, fp, kd, c)

9. Parlamentarisk utredning för granskning av

skolans kvalitet för elever med

funktionshinder

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub291 yrkande 7.

Reservation 9 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 22 mars 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Britt-Marie Danestig

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britt-

Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg

(s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s),

Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och

Berit Högman (s).

2004/05

UbU11

Utskottets överväganden

Särskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

särskolan som egen skolform, individualiserad

undervisning, tydligare regelverk för

placering i särskolan, grund för placering i

särskolan, föräldrainflytande, rätt till

omprövning av placering samt möjlighet till

fortsatt utbildning. Utskottet hänvisar till

den beredning som för närvarande pågår inom

Regeringskansliet med anledning av

slutbetänkandet från den s.k. Carlbeck-

kommittén.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2

(m, c), 3 (m, fp, kd, c), 4 (m, fp, kd, c), 5

(m, fp, kd, c) samt 6 (kd, c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet begär i motion

2004/05:Ub390 yrkande 6 ett tillkännagivande till

regeringen om att skolformen särskola skall finnas

kvar för elever med diagnostiserad

utvecklingsstörning. Kristdemokraterna betonar i

motion 2004/05:Ub479 yrkande 5 att särskolan bör få

förbli en skola för barn med intellektuell

utvecklingsstörning. Även Centerpartiet lyfter i

motion 2004/05:Ub275 yrkande 13 fram behovet av att

särskolan i fortsättningen skall få finnas kvar som

en egen skolform.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skollagskommittén konstaterar i sitt betänkande

SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet

att skolformsbegreppet inte längre har någon

materiell innebörd sedan de riktade statsbidragen

försvunnit och att uttrycket främst har betydelse

som en definition av en i skollagen avgränsad och

bestämd del av utbildningen, vilken beskrivs i ett

särskilt kapitel i skollagen och i en egen s.k.

skolformsförordning.

Carlbeck-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande

För oss tillsammans - Om utbildning och

utvecklingsstörning (SOU 2004:98) att den nuvarande

särskolan i framtiden skall utgöra två skolformer,

grundsärskolan och gymnasiesärskolan, med varsitt

kapitel i skollagen som en parallell till

grundskolan och gymnasieskolan. Detta överensstämmer

med Skollagskommitténs uppfattning.

Carlbeck-kommittén föreslår en utvecklad samverkan

mellan skolformerna grundsärskolan och grundskolan

och mellan gymasiesärskolan och gymnasieskolan.

Detta är enligt kommittén också en förutsättning för

att på sikt kunna ta ställning till skilda

skolformer. Kommittén betonar behovet av en

attitydförändring till en flexibel undervisning inom

ramen för grundskolan. Kommittén påminner om

skollagens bestämmelser angående rätt till särskilt

stöd för de barn som behöver detta samt om

läroplanen för grundskolan Lpo 94 där det slås fast

att hänsyn skall tas till elevernas olika

förutsättningar och behov och att skolan har ett

särskilt ansvar för de elever som av olika

anledningar har svårigheter att nå målen för

utbildningen. Kommittén gör bedömningen att barn och

ungdomar i en sammanhållen skola får möjligheter att

möta varandra och att utveckla förståelse för och

tolerans mot olikheter. Strävan skall alltså vara

att i så stor utsträckning som möjligt undervisa

alla elever tillsammans.

Den s.k. Carlbeck-kommittén redovisade sitt

slutbetänkande i oktober 2004. Betänkandet bereds

för närvarande inom Regeringskansliet. Resultatet av

detta beredningsarbete bör enligt utskottets

uppfattning inväntas.

Moderaterna betonar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 8

behovet av individualiserad undervisning för elever

med utvecklingsstörning. Utmaningen för skolan

ligger, enligt motionärernas uppfattning, i att

kunna sätta realistiska mål för varje elev och att

kunna individualisera undervisningen så att lusten

att lära mer alltid finns där.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Den s.k. Carlbeck-kommittén föreslår att det för

elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

fastställs individuella utvecklingsplaner och att

skyldighet att upprätta sådana tas in i skollagen.

Enligt förslaget skall den individuella

utvecklingsplanen beskriva elevens

kunskapsutveckling och sociala utveckling i relation

till de nationella målen i läroplaner och

kursplaner. Planen skall vara framåtsyftande och

utarbetas tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Med hänvisning till den beredning som för närvarande

pågår med anledning av kommitténs förslag samt med

hänvisning till de styrdokument som fastslår

skolhuvudmannens ansvar för att undervisningen i

skolan anpassas till varje elevs förutsättningar och

behov föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub479

yrkande 3 tydligare reglering kring vilka

bedömningar och diagnoser som skall ligga till grund

för en särskoleplacering. I samma motion anför

Kristdemokraterna att placering av barn i särskola

inte får styras av resursbrist i grundskolan

(yrkande 4). Kommunerna måste se till att det finns

tillräckliga resurser för att möta barnens behov i

grundskolan så att inte brist på resurser får avgöra

vilken skolgång barnen skall ha.

Kristdemokraterna föreslår i samma motion

2004/05:Ub479 yrkande 1 att riksdagen beslutar att

ge föräldrar inflytande över särskoleplacering i

enlighet med nu gällande försöksverksamhet. I

motionen krävs att föräldrarna alltid skall ha det

slutliga avgörandet över sina barns skolgång.

Kristdemokraterna vill också i motionen att det

skall införas rätt till omprövning av

särskoleplacering (yrkande 2). Särskilt för de barn

som ligger i gränszonen för en särskoleplacering bör

en omprövning kunna ske efter några år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Carlbeck-kommittén föreslår i sitt betänkande en

striktare bedömning av rätten till särskola.

Kriterierna för rätt till särskola skall vara att

ett barn eller en ungdom har en utvecklingsstörning

och på grund av denna har behov av grundsärskolans

respektive gymnasiesärskolans kunskapsmål. Barn med

autism eller autismliknande tillstånd skall tas emot

i särskolan bara om de också har en

utvecklingsstörning. Carlbeck-kommittén föreslår

också skärpta regler vad gäller utredningen inför

ett mottagande i särskolan.

I sitt delbetänkande För den jag är - Om

utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35)

redovisade Carlbeck-kommittén att antalet mottagna

elever i särskolan ökat kraftigt framför allt under

de senaste tio åren. Kommittén konstaterade

samtidigt att elevökningen inte står i proportion

till det ökade elevantalet i grundskolan och inte

heller kan relateras till någon fastställd ökning av

antalet barn med intellektuella funktionshinder i

befolkningen. Stora skillnader finns också mellan

kommunerna vad gäller antalet barn som går i

särskola. De stora skillnaderna i elevökning visar

att kommunerna gör olika bedömningar av vilka barn

som skall tas emot i särskolan. Skolverkets

utvärderingar av särskolan bekräftar att en del av

den kraftiga elevökningen beror på att fler elever i

grundskolan hänvisats dit.

Carlbeck-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande

att bestämmelserna om utredning inför beslut om

mottagande i särskola skärps. Enligt förslaget skall

det av skollagen framgå att en utredning om rätt

till grundsärskola respektive gymnasiesärskola

alltid skall vara allsidig och omfatta såväl en

pedagogisk och en social som en psykologisk och en

medicinsk bedömning. En viktig del av

utredningsförfarandet när det gäller barn som redan

går i grundskolan föreslås vara att belysa vilka

åtgärder som vidtagits för att stödja barnet samt om

grundskolans möjligheter är helt uttömda. Skolorna

föreslås ha skyldighet att använda sig av personer

med adekvat kompetens för de olika utredningarna och

för den slutliga bedömningen. Carlbeck-kommittén

föreslår också att vårdnadshavarens rätt till insyn

i utredningsprocessen om ett barns mottagande i

särskolan skrivs in i skollagen.

Utskottet vill påminna om att bedömningen av

huruvida ett barn har en utvecklingsstörning är en

mycket allvarlig fråga med långtgående konsekvenser

för barnets framtida liv och utbildning. Alla barn

har en laglig rätt till skolutbildning. Barn i behov

av särskilt stöd har rätt att få sådant stöd, och

skolhuvudmannen har en motsvarande skyldighet att

tillgodose detta behov. Att hänvisa en elev med läs-

och skrivsvårigheter, olika typer av

beteendestörningar och andra skolrelaterade

svårigheter till särskolan som villkor för att få

ett stöd som ger eleven möjlighet att uppnå skolans

mål strider mot skollagens bestämmelser.

Försöksverksamhet med ett ökat inflytande över

skolgången för barn med utvecklingsstörning och rätt

till val av skolform har pågått sedan 1996 och löper

t.o.m. utgången av juni 2005 (SFS 1995:249). Lagen

ger vårdnadshavare rätt att välja om ett barn skall

fullgöra sin skolplikt i den obligatoriska särskolan

eller i grundskolan. I proposition 1995/96:212 Ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns

skolgång - En försöksverksamhet konstateras att en

placering av ett barn i särskola mot

vårdnadshavarens vilja utgör en dålig grund för

barnets skolgång samt att det är principiellt

betänkligt att en myndighet ges möjlighet att

slutligt ta över föräldrars ansvar.

Skolverket har på regeringens uppdrag utvärderat

försöksverksamheten och redovisat sina slutsatser i

två rapporter. Skolverket är övervägande positivt

till försöksverksamheten och föreslår att denna

övergår till reguljär verksamhet. Också Carlbeck-

kommittén föreslår att försöksverksamheten upphör

och rätten till val av skolform införs i skollagen.

Skollagskommittén föreslår i betänkandet Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) rätt

att överklaga beslut om särskoleplacering. Carlbeck-

kommittén förordar att det i förordningsform ställs

krav på att ett beslut om rätt till särskola

regelbundet omprövas. Kommittén skriver att om en

förnyad utredning visar att eleven inte bedöms ha en

utvecklingsstörning som berättigar till särskola,

skall eleven läsa enligt grundskolans kunskapsmål.

Detta skall vara möjligt att göra i befintlig

särskoleklass, om eleven och vårdnadshavaren så

önskar. Skollagen ger dessutom möjlighet att låta en

skolpliktig elev göra avvikelser från de mål som

gäller för utbildningen, s.k. anpassad studiegång.

Det skall alltså finnas möjlighet till individuella

anpassningar inom ramen för både grundsärskolan och

grundskolan.

Utskottet påminner om att det enligt nuvarande

reglering (3 kap. 4 § tredje stycket skollagen) är

en skyldighet för styrelsen i särskolan att besluta

att en elev inte längre skall vara elev i särskolan,

om barnet bedöms kunna gå över till grundskolan.

U t s k o t t e t anser att regeringens beredning

av Skollagskommitténs och Carlbeck-kommitténs

förslag bör inväntas och föreslår därför att

motionerna avslås.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub479

yrkande 6 ett tillkännagivande om att undanröja de

hinder som finns för särskoleelevers fortsatta

utbildning. I motionen framhålls att det inte får

vara omöjligt för en särskoleelev att gå på ett

nationellt gymnasieprogram om eleven har den

kompetens som krävs.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Elever som har gått grundsärskolan är i dag inte

behöriga att söka till gymnasieskolans nationella

program. Kommunen är dock skyldig att erbjuda ett

individuellt program i gymnasieskolan åt en elev

från särskolan men bara om eleven efter prövning

enligt 6 kap. 7 § skollagen bedöms kunna gå i

gymnasieskolan och därför inte tas emot i

gymnasiesärskolan. Carlbeck-kommittén föreslår en

större flexibilitet för elever i gymnasiesärskolan.

Kommittén föreslår att det skall vara möjligt för en

elev i gymnasiesärskolan att kombinera kurser i

ämnen och kunskapsområden till ett individuellt

program. Eleven skall också kunna välja kurser från

gymnasieskolan. Carlbeck-kommittén betonar att

elevernas möjligheter inte skall begränsas av

onödiga formella hinder.

Specialskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

statens ansvar för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder respektive grav

tal- och språkstörning, valfrihet för

funktionshindrade elever samt en begäran om

en parlamentarisk utredning för granskning av

skolans kvalitet för elever med

funktionshinder.

Jämför reservationerna 7 (m, fp, kd, c), 8

(m, fp, kd, c) samt 9 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Moderata samlingspartiet begär i motion

2004/05:Ub291 yrkande 1 ett tillkännagivande

angående statens ansvar för specialskolans elever. I

motionen anförs att staten bör ha ett särskilt

ansvar för elever med funktionshinder. I samma

motions yrkande 3 krävs ett återställande av

specialskolans målgrupp. Även Folkpartiet förordar i

motion 2004/05:Ub258 yrkande 13 att staten skall

överta ansvaret för teckentolkning för dövas och

hörselskadades utbildning. I motionen framförs att

beslutet att lägga ned de statliga specialskolorna

var djupt olyckligt och att många kommuner inte kan

bygga upp samma kompetens. I motion 2004/05:Ub479

yrkande 9 lyfter Kristdemokraterna fram behovet av

specialskolor för funktionshindrade barn. I motionen

påpekas att dessa barn i och med integreringen i den

kommunala skolan förlorar den dagliga tillgången

till teckenspråkslärare och därför tvingas

kommunicera med sina klasskamrater genom tolk.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2004/05:Ub291 yrkande 4 ett tillkännagivande

angående rätten att välja skola även för

specialskolans elever. Även elever med

funktionshinder måste ha rätt och möjlighet att

välja skola. I samma motion anförs att elever med

funktionshinder måste ges rätten att söka

alternativ, i form av statliga specialskolor,

regionala specialskolor och friskolor med inriktning

på funktionshindrade elevers behov (yrkande 6). Även

Centerpartiet förordar i motion 2004/05:Ub275

yrkande 11 möjlighet för funktionshindrade att välja

skola. Barnen skall ha rättigheten och inte

skyldigheten att gå integrerat. Det måste därför

finnas en frihet för elever och föräldrar att välja

en skola där det finns specialkompetens när det

gäller funktionshindrade elever.

I motion 2004/05:Ub291 yrkande 7 föreslår Moderata

samlingspartiet ett tillkännagivande om en

parlamentarisk utredning för att granska skolans

kvalitet för elever med funktionshinder, avseende

både undervisningens kvalitet och den sociala

situationens kvalitet.

Utskottets ställningstaganden

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med

synskada respektive grav språkstörning inte längre

skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp

(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).

Det innebär att riksdagen ställde sig bakom

regeringens förslag om en successiv avveckling av de

fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och

en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten

vid skolorna.

Frågan om omprövning av nämnda beslut har därefter

återkommande behandlats av riksdagen, senast våren

2004 (bet. 2003/04:UbU10). Utskottet finner inte

heller nu skäl för riksdagen att ändra sitt tidigare

ställningstagande. Särskilt vill utskottet framhålla

den pågående utvecklingen av verksamheten vid

resurscentren.

Visstidsutbildning ges i dag vid Ekeskolan i

Örebro, för elever med synskada och ytterligare

funktionshinder, och Hällsboskolan i Sigtuna, för

elever med grav språkstörning. Dessa tidigare

specialskolor är i dag resurscenter inom

Specialpedagogiska institutet.

Syftet med visstidsutbildningen är att ge eleverna

en utbildning som är anpassad till varje elevs

förutsättningar och att ge förutsättningar för en

fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen.

Utbildningen skall fortgå så länge som elevens behov

kräver det och det inte finns förutsättningar att

anordna utbildning av motsvarande kvalitet i

hemkommunen eller hemskolan. Elevens vårdnadshavare

får ansöka om plats vid ett resurscenter. Av

budgetpropositionen 2005 (prop. 2004/05:1 volym 8 s.

161) framgår att regeringen anser att det är viktigt

att resurscenter har ett tydligt ansvar och en

tydlig roll när det gäller elever med

funktionshinder.

Visstidsutbildningen vid Ekeskolan och

Hällsboskolan regleras i förordning (2004:203) om

visstidsutbildning vid särskilda resurscentrer.

Utskottet hänvisar vidare till den nyligen

genomförda förändringen för specialskolan och att

frågan nyligen utretts och publicerats i betänkandet

Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU

2002:106).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Särskolan som egen skolform (punkt 1) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 13,

2004/05:Ub390 yrkande 6 och

2004/05:Ub479 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är viktigt att särskolan även fortsättningsvis

får finnas kvar som en egen skolform.

Elever med diagnostiserad utvecklingsstörning och

som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapsmål

har i dag rätt att bli mottagna i särskolan.

Särskolan behövs som egen skolform men måste

naturligtvis enbart vara en skola för elever med

diagnostiserad utvecklingsstörning.

I många kommuner tolkas begreppet

utvecklingsstörning allt vidare. Denna utveckling är

oacceptabel. Särskolan skall vara en skolform för

barn och ungdomar med just utvecklingsstörning. Det

får inte bli en skola för alla barn som av olika

anledningar har det svårt i skolan.

2. Individualiserad undervisning (punkt 2) - m,

c

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Sofia Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 8.

Ställningstagande

Det finns ett behov av individualiserad undervisning

för elever med utvecklingsstörning. Utmaningen för

skolan när det gäller elever med utvecklingsstörning

ligger i att kunna sätta realistiska mål för varje

elev och att kunna individualisera undervisningen så

att lusten att lära mer alltid finns där.

3. Tydligare regelverk för särskoleplacering

(punkt 3) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub479 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Det behövs en tydligare reglering kring vilka

bedömningar och diagnoser som skall ligga till grund

för särskoleplacering. Rutinerna för inskrivning bör

ses över och ett regelverk tas fram där det tydligt

anges vilka barn som har rätt till särskola och

vilka bedömningar och diagnoser som skall ligga till

grund för placeringen.

Placering av barn i särskola får inte styras av

resursbrist i grundskolan. Barn är olika, och

kommunerna måste se till att det finns tillräckliga

resurser för att möta barnens behov i grundskolan så

att inte brist på resurser får avgöra vilken

skolgång barnen skall ha.

4. Föräldrars inflytande över

särskoleplaceringar (punkt 4) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub479 yrkande 1.

Ställningstagande

Föräldrar bör ges inflytande över

särskoleplaceringar i enlighet med nu gällande

försöksverksamhet. Under en försöksperiod har

föräldrarnas godkännande krävts vid en

särskoleplacering. Vi anser att ett ökat

föräldrainflytande är en självklar och positiv

förändring som bör permanentas. Föräldrarna skall

alltid ha det slutliga avgörandet över sina barns

skolgång. För att beslutet skall fattas på goda

grunder krävs dock att föräldrarna har god tillgång

till information om vad beslutet innebär för barnet.

5. Rätt till omprövning av särskoleplacering

(punkt 5) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub479 yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns brister i det nuvarande systemet. Någon

naturlig omprövning av beslutet efter några år

förekommer inte, inte ens för de barn som ligger i

gränszonen för en särskoleplacering. Det finns inte

heller någon rättighet för föräldrar att få beslutet

om sitt barn omprövat. Vi anser att en naturlig

omprövning av särskoleplaceringen bör införas,

särskilt för de barn som ligger i gränszonen.

6. Särskoleelevers möjligheter till fortsatt

utbildning (punkt 6) -kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub479 yrkande 6.

Ställningstagande

Det får inte vara omöjligt för en särskoleelev att

gå på ett nationellt gymnasieprogram om eleven har

den kompetens som krävs. Det måste alltid vara den

enskilda individens förmåga och inte formella

regelverk som avgör möjligheten till utbildning.

7. Statens ansvar för specialskolans elever

(punkt 7) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 13,

2004/05:Ub291 yrkandena 1 och 3 samt

2004/05:Ub479 yrkande 9.

Ställningstagande

Staten har ett särskilt ansvar för skolan för elever

med funktionshinder. Det är orimligt att tro att

alla landets kommuner skall kunna nå samma

kunskapsnivå som finns på några få specialskolor.

Kommunerna kan knappast mer än i undantagsfall

förväntas att klara att bygga upp det kunnande som

krävs för alla de mycket speciella behov som de

berörda eleverna har. Dessutom har kommunerna, och

kommer än mer att få, stora problem med att bära

kostnaderna för elever med bl.a.

multifunktionshinder. Specialskolans målgrupp bör

återställas till det som gällde före den proposition

som blev resultatet av Funkisutredningen.

Vi anser att beslutet att lägga ned de statliga

specialskolorna Ekeskolan och Hällsboskolan var

djupt olyckligt. I många små kommuner kan inte den

kompetens som fanns på dessa skolor byggas upp.

Därför måste ett sådant alternativ återskapas.

Stora brister finns i den kommunala skolans

kunskaper om funktionshinder och om hur hjälpmedel

för synskadade fungerar. Insatser måste sättas in

för att tillse att det finns en tillräcklig tillgång

till statliga specialskolor för de barn och

föräldrar som så önskar.

8. Valfrihet för funktionshindrade elever

(punkt 8) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 11 och

2004/05:Ub291 yrkandena 4 och 6.

Ställningstagande

Även elever med multifunktionshinder måste ha rätt

och möjlighet att välja skola. Vi vill skapa en

garanterad och finansierad rätt att välja skola.

Rätten omfattar såväl kommunala skolor som

specialskolor eller andra skolor med särskild

förmåga att undervisa dessa elever. Elever med

funktionshinder bör i lag tillförsäkras rätten att

välja skola.

Elever med funktionshinder måste ges rätten att

söka sig alternativ, i form av statliga

specialskolor, regionala specialskolor och friskolor

med inriktning på funktionshindrade elevers behov.

Det kan också vara fråga om kommunala skolor som har

en särskild kvalitet som barn och föräldrar

eftersöker. Målet måste vara att föräldrar kan välja

skola åt sina barn efter barnens behov och

personlighet samt skolans profil, inriktning och

kompetens.

Barnen skall ha rättigheten och inte skyldigheten

att gå integrerat. Det måste finnas en frihet för

elever och föräldrar att välja en skola där det

finns specialkompetens när det gäller

funktionshindrade elever. Därför borde de elever som

lever med funktionshinder enligt lag själva kunna

välja skola. Urvalet skall inte bara innefatta de

kommunala skolorna utan även fristående skolor och

specialskolor.

9. Parlamentarisk utredning för granskning av

skolans kvalitet för elever med

funktionshinder (punkt 9) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub291 yrkande 7.

Ställningstagande

En parlamentarisk utredning måste tillsättas för att

granska skolans kvalitet för elever med

funktionshinder, med avseende på både

undervisningens och den sociala situationens

kvalitet.

Direktiven bör klargöra att förhållandena i den

kommunala skolan skall betraktas i ett elev- och

föräldraperspektiv och att den sociala situationen

för elever med funktionshinder utförligt skall

belysas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten skall

överta ansvaret för teckentolkning för dövas och

hörselskadades utbildning.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om möjligheten

för funktionshindrade elever att välja skola.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om särskolans

betydelse.

2004/05:Ub291 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens ansvar för

specialskolans elever.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett återställande

av specialskolans målgrupp.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att välja

skola även för specialskolans elever.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om valfrihet i skolan

för barn med funktionshinder.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

parlamentarisk utredning måste tillsättas för att

granska skolans kvalitet för elever med

funktionshinder, både med avseende på

undervisningens och den sociala situationens

kvalitet.

2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskolan som egen

skolform.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

individualiserad undervisning för elever med

utvecklingsstörning.

2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att ge föräldrar inflytande

över särskoleplaceringar i enlighet med nu

gällande försöksverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

omprövning av särskoleplacering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en tydligare

reglering kring vilka bedömningar och diagnoser

som skall ligga till grund för särskoleplacering.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att placering av

barn i särskola inte får styras av resursbrist i

grundskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att särskolan bör få förbli en skola för barn

med intellektuell utvecklingsstörning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att undanröja de hinder som finns för

särskoleelevers fortsatta utbildning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behoven av specialskolor för funktionshindrade

barn.