Bet. 2004/05:UBU12

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU12

Högskolan

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Lärosätenas självständighet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub211,

2004/05:Ub225,

2004/05:Ub276 yrkande 4,

2004/05:Ub293 yrkande 5,

2004/05:Ub378 yrkande 15 och

2004/05:Ub473 yrkandena 19 och 35-37.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Högre utbildningspremie

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 2.

Reservation 2 (m)

3. Former för fristående högskolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 13.

Reservation 3 (m, fp, kd)

4. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,

2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub457 och

2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

Reservation 6 (mp)

5. Åtgärder för ökad jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 7,

2004/05:Ub293 yrkande 6,

2004/05:Ub378 yrkande 14,

2004/05:Ub473 yrkande 33 och

2004/05:A352 yrkande 21.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (fp)

Reservation 9 (kd)

Reservation 10 (c)

6. Garanterad miniminivå av lärarledd tid

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub473 yrkande 10.

Reservation 11 (kd)

7. Resursmässiga villkor för en ny

masterutbildning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub473 yrkande 41.

Reservation 12 (kd)

8. Det ekonomiska ansvaret för lärcentrum

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub365.

9. Allmänt om tillträde till högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 6,

2004/05:Ub293 yrkande 1,

2004/05:Ub378 yrkande 4 och

2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22.

Reservation 13 (m, c)

Reservation 14 (fp)

Reservation 15 (kd)

10. Särbehandling vid urval

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub292 yrkande 4,

2004/05:Ub293 yrkande 7 och

2004/05:Ub335.

Reservation 16 (m, fp)

Reservation 17 (v)

11. Urvalsfrågor i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub473 yrkandena 20 och 43,

2004/05:Ub486 och

2004/05:Ub495 yrkandena 1 och 2.

Reservation 18 (kd)

12. Tillämpningsområdet för lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 10,

2004/05:U257 yrkandena 23 och 24 och

2004/05:So604 yrkande 7.

Reservation 19 (v)

13. Sanktionsmöjligheter i lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 16 och

2004/05:Ub473 yrkande 34.

Reservation 20 (kd, c)

14. Studentkontrakt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub378 yrkande 10 och

2004/05:K459 yrkande 5.

Reservation 21 (fp, mp)

15. Studenternas rättssäkerhet i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 15 och

2004/05:Ub441 yrkande 9.

Reservation 22 (kd)

Reservation 23 (c)

16. Kårobligatoriet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub203,

2004/05:Ub220,

2004/05:Ub227,

2004/05:Ub259 yrkande 7,

2004/05:Ub276 yrkande 14,

2004/05:Ub293 yrkande 11,

2004/05:Ub317,

2004/05:Ub372,

2004/05:Ub378 yrkande 11,

2004/05:Ub392 och

2004/05:Ub473 yrkandena 30-32.

Reservation 24 (m, fp, kd, c, mp)

17. Högskolans tillgänglighet för

funktionshindrade

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub378 yrkande 7.

Reservation 25 (fp, kd)

18. Nationella riktlinjer för

Studenthälsan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub441 yrkande 12.

Reservation 26 (kd)

19. Uppföljning av studenterna

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub276 yrkande 5.

Reservation 27 (c)

20. Validering

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub340 yrkande 1,

2004/05:Ub473 yrkande 44,

2004/05:Sf288 yrkande 24,

2004/05:Sf360 yrkande 11 och

2004/05:N239 yrkande 16.

Reservation 28 (fp)

Reservation 29 (kd)

Reservation 30 (c)

21. Internationellt utbyte vid svenska

universitet och högskolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 3,

2004/05:Ub378 yrkande 12 och

2004/05:Ub422.

Reservation 31 (m)

Reservation 32 (fp)

22. Ny internationellt jämförbar

masterexamen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub378 yrkande 13.

Reservation 33 (fp)

23. Utbildning i Öresundsregionen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Sf356 yrkande 5 och

2004/05:N403 yrkande 24.

Reservation 34 (m, fp)

24. Rekrytering av högskolelärare

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 3 och

2004/05:Ub473 yrkande 13.

Reservation 35 (kd)

Reservation 36 (c)

25. Meritvärdering vid tillsättning av

lärare

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub473 yrkande 11.

Reservation 37 (kd)

26. Kompetensutveckling av lärare

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub314 och

2004/05:Ub473 yrkandena 12, 15 och 17.

Reservation 38 (kd)

27. Lärarfrågor i övrigt

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub473 yrkandena 14 och 16.

Reservation 39 (kd)

28. Distansutbildning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub276 yrkande 20.

Reservation 40 (c)

29. Övergripande riktlinjer för

utbildningen inom högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9 och

2004/05:MJ510 yrkande 7.

Reservation 41 (kd)

Reservation 42 (mp)

30. Kunskaper om mäns våld mot kvinnor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub404 och

2004/05:Ub455.

Reservation 43 (kd)

31. Jämställdhet i examensordningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub336.

Reservation 44 (v, mp)

32. Frågor om homo-, bi- och

transsexualitet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 7,

2004/05:L295 yrkande 9,

2004/05:U257 yrkande 28 och

2004/05:So604 yrkande 10.

Reservation 45 (fp, mp)

Reservation 46 (v)

Reservation 47 (c)

33. Kunskaper om ANT-frågor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub408 yrkande 1.

34. Vissa inslag i vårdutbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub352,

2004/05:Ub502,

2004/05:So513 yrkande 1 och

2004/05:So613 yrkande 5.

35. Språkutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub244,

2004/05:Ub245 yrkande 1,

2004/05:Ub333 yrkandena 1 och 2 och

2004/05:Ub438 yrkande 1.

Reservation 48 (v)

36. Tandsköterskeutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub240 och

2004/05:Ub282.

37. Dramapedagogutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub329 och

2004/05:Kr361 yrkande 10.

38. Utbildning för hotell- och

restaurangområdet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub296.

39. Gemensam europeisk examensordning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 8 och

2004/05:Ub378 yrkande 17.

Reservation 49 (m)

Reservation 50 (fp)

40. Gemensamt europeiskt betygssystem

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub276 yrkande 19.

Reservation 51 (c)

41. Utbildning för yrkesexamen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub378 yrkande 19.

Reservation 52 (m, fp, kd)

42. Treterminssystem

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub321 yrkande 7,

2004/05:Ub458,

2004/05:Ub464 och

2004/05:Ub473 yrkande 29.

Reservation 53 (fp)

Reservation 54 (kd)

43. Studieorganisatoriska frågor i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 9,

2004/05:Ub418 och

2004/05:Kr239 yrkande 15.

Reservation 55 (c)

44. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub201 och

2004/05:T335 yrkande 5.

45. Fotbollsakademi

Riksdagen avslår motion

2004/05:Kr331 yrkande 1.

46. Examensbevis på värdepapper

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub326.

47. Rätt för privata företag att sälja

akademisk utbildning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub417.

48. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub261,

2004/05:Ub300,

2004/05:Ub310,

2004/05:Ub340 yrkande 2,

2004/05:Ub441 yrkande 11,

2004/05:Ub473 yrkande 18,

2004/05:Sf355 yrkande 3,

2004/05:So247 yrkande 4,

2004/05:So510 yrkande 2,

2004/05:So512 yrkande 3,

2004/05:So519 yrkande 1,

2004/05:So606 yrkande 8,

2004/05:Kr357 yrkande 4,

2004/05:Kr360 yrkande 3 och

2004/05:A321 yrkande 5.

Stockholm den 7 april 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),

Margareta Pålsson (m), Louise Malmström (s), Sören

Wibe (s), Mikael Damberg (s), Christer Adelsbo (s),

Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd), Tomas

Högström (m), Håkan Larsson (c) och Jan Lindholm

(mp).

2004/05

UbU12

Sammanfattning

Detta betänkande handlar om 143 yrkanden om

olika

högskolefrågor i motioner som väcktes under allmänna

motionstiden 2004. Utskottet föreslår att riksdagen

skall avslå samtliga yrkanden.

Yrkandena handlar bl.a. om lärosätenas

självständighet, tillträde till högskolan,

kårobligatoriet, studenternas rättssäkerhet,

gemensam europeisk examensordning

(Bolognaprocessen), validering, internationellt

samarbete, lärarna i högskolan, utbildningen i vissa

ämnen eller för vissa yrken samt treterminssystem.

Utskottet hänvisar mestadels till gällande

bestämmelser, tidigare ställningstaganden av

riksdagen och pågående utrednings- eller

beredningsarbete.

Ett antal yrkanden - 15 stycken - gäller frågor

där det enligt gällande ansvarsfördelning ankommer

på lärosätena att fatta beslut. Dessa avstyrker

utskottet utan annan motivering.

Mot utskottets förslag när det gäller

kårobligatoriet har fem partier (m, fp, kd, c och

mp) reserverat sig gemensamt. I övrigt finns

reservationer från samtliga partier utom

Socialdemokraterna.

Särskilda yttranden har lämnats av Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet

samt av en ledamot (fp).

Utskottets överväganden

Utskottet tar upp motionsyrkandena i följande

ordning. Först behandlas övergripande frågor,

därefter resursfrågor, tillträdesfrågor,

studenternas rättssäkerhet, kårobligatoriet, övriga

studentfrågor, validering av främst utländsk

högskoleutbildning, internationellt samarbete,

lärarna i högskolan, distansutbildning, utbildning i

vissa ämnen eller för vissa yrken,

studieorganisatoriska frågor och övriga frågor.

Under rubriken Andra motionsyrkanden tar utskottet

till sist upp yrkanden i frågor där det enligt

gällande ansvarsfördelning ankommer på myndigheter

att fatta beslut. Dessa yrkanden behandlar utskottet

inte i sak.

Text som är markerad med fetstil hänvisar till

punkterna i utskottets förslag till riksdagsbeslut i

det föregående.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

lärosätenas självständighet. Utskottet anser

att denna är tillgodosedd med dagens regler.

Riksdagen bör inte uttala sig om högre

utbildningspremie eller fler former för

fristående högskolor. Yrkandena om

profilering och samverkan, ökad

detaljstyrning av examensmål, komplettering

av högskolelagen med ett

hållbarhetsperspektiv och åtgärder för ökad

jämställdhet bör avslås med hänvisning till

gällande bestämmelser och pågående beredning

i Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2

(m), 3 (m, fp, kd), 4 (kd), 5 (c), 6 (mp), 7

(m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Motioner

Sex motioner tar upp frågor om lärosätenas

självständighet.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2004/05:Ub293 yrkande 5 att oberoende universitet

utgör grunden för en sund demokrati. Enligt

motionärerna bör man avpolitisera

universitetsstyrelserna för att öka den akademiska

friheten.

Även Folkpartiet pläderar i motion 2004/05:Ub378

yrkande 15 för att det politiska inflytandet över

högskolestyrelsernas tillsättning skall tas bort

helt. Huvudprincipen för de statliga högskolorna

skall vara att studenter, forskare, lärare och

personal utser sin högskolas styrelse. Studenter,

lärare och forskare, inte regeringen, skall utse

rektorn för högskolan. Universitet och högskolor

måste ges frihet att bygga upp sin organisation som

de finner bäst, heter det i motionen.

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473

att lärosätena, i enlighet med

subsidiaritetsprincipen, skall vara självförvaltande

och ha stor frihet att utforma sin verksamhet

(yrkande 19). Styrelserna skall till en tredjedel

utses av lärarna, en tredjedel av studenterna och en

tredjedel av regeringen (yrkande 35). Ordföranden

bör utses av regeringen, medan rektorn bör utses av

högskolestyrelsen (yrkande 36). Processen när rektor

skall utses bör bli mer öppen, och i slutet av

processen bör namnen på de kandidater som finns kvar

vara kända på universitetet eller högskolan (yrkande

37).

Centerpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub276

yrkande 4 stärka lärosätenas självbestämmande.

Högskolelagen är kortfattad, men

högskoleförordningen desto mer omfattande, och

regeringen har därigenom i mycket stor utsträckning

makten över högre utbildning och forskning i sin

hand, anser motionärerna. De hävdar att regeringens

förordningsmakt bör ersättas med ett reellt

självstyre vid de enskilda lärosätena.

Enligt motion 2004/05:Ub211 (m) bör det inte

finnas några politiker i högskolestyrelserna, utan i

stället företrädare för näringslivet. Styrelsens

ordförande bör enligt motionären hämtas från det län

där lärosätet ligger.

I motion 2004/05:Ub225 (m) hävdar motionären att

den politiska representationen i högskolestyrelserna

bör minskas kraftigt.

Moderata samlingspartiet begär i motion

2004/05:Ub293 yrkande 2 ett tillkännagivande till

regeringen om vikten av en högre utbildningspremie.

Det är enligt motionärerna helt avgörande att

människor vet att ökade kunskaper värderas och ger

bättre förutsättningar för framtiden. Det måste löna

sig att utbilda och förkovra sig.

Moderaterna anser också att det finns anledning att

i framtiden, utöver stiftelseformen, pröva andra

former för fristående högskolor som kan gynna såväl

den akademiska friheten som utbildningen och

forskningen (motion 2004/05:Ub293 yrkande 13).

Ett antal grundläggande drag i högskolans utveckling

i övrigt tas upp i motionerna.

Kristdemokraterna framhåller i motion

2004/05:Ub473 att högskolor och universitet inte kan

bedriva egen forskning och ligga i forskningens

framkant inom alla forskningsfält. De skall därför

stimuleras att profilera sig inom ett begränsat

antal områden (yrkande 5). I de övriga ämnen där en

högskola bedriver grundutbildning bör den samarbeta

med andra lärosäten som har dessa ämnen som sin

profil. Lärosäten som samverkar bör premieras för

det (yrkande 6). Kristdemokraterna anser också att

det behövs en ökad detaljstyrning av

examinationsmålen för vissa viktiga yrken där det

inte finns utbildad personal i tillräcklig

omfattning (yrkande 42).

Centerpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub276 att

högre utbildning skall nå hela folket i hela landet

samt ske under hela livet. Detta är enligt

motionärerna en viktig del av det livslånga lärandet

(yrkande 1). De anser också att det inom högskolans

tredje uppgift även skall inrymmas samverkan i det

lokala samhället och regionen. Detta arbete måste

intensifieras och utvecklas vid många lärosäten

(yrkande 8).

Enligt motion 2004/05:Ub319 (mp) bör högskolelagen

kompletteras med ett hållbarhetsperspektiv (yrkande

1). Det skulle ge en tydlig markering av att ingen

som får statligt stöd för att bedriva högre

utbildning kan ignorera att vad de lär sina

studenter får konsekvenser för det framtida

samhället. Hållbar utveckling bör vara en del av

Högskoleverkets kvalitetsgranskning (yrkande 2).

I motion 2004/05:Ub457 (s) tar motionärerna upp

den kraftiga utbyggnaden av högskolan som nu pågår.

Den saknar enligt deras uppfattning motstycke i

historien och är avgörande för Sveriges utveckling.

Det är angeläget att fortsätta på den inslagna

vägen, anser de.

Åtgärder för ökad jämställdhet tas upp i motioner

från fyra partier.

Moderaterna skriver i motion 2004/05:Ub293 yrkande

6 att likhet inför lagen är den väg till verklig

jämställdhet som de förespråkar. Varken negativ

eller positiv särbehandling kan tolereras i

jämställdhetens namn. Att låta en person

representera eller närvara enbart för att hon anses

tillhöra en viss grupp är att nedvärdera hennes

övriga kvaliteter, heter det i motionen.

Folkpartiet framhåller i motion 2004/05:Ub378

yrkande 14 att det, med utgångspunkt i grundtanken

att diskriminering av individer skall bekämpas, bör

genomföras en rad jämställdhetsbefrämjande åtgärder.

Det behövs ökad öppenhet och klarhet när det gäller

urval och antagningar. De kriterier utifrån vilka

tjänster tillsätts skall vara tydliga och formellt

reglerade. De nämnder som svarar för tillsättningar

skall i görligaste mån ha en jämställd

representation av kvinnor och män. Den nyligen

genomförda reform som gör det möjligt att befordras

till professor utan att det finns en särskild tjänst

tillgänglig måste säkras fullt ut. För de större

institutionerna inom lärosätena bör det vara

självklart att ha en formellt utarbetad

jämställdhetsplan.

Kristdemokraterna påpekar i motion 2004/05:Ub473

yrkande 33 att högskolan har både strukturella och

innehållsmässiga jämställdhetsproblem. Lärosätena

måste ta ansvar för att deras lärare är väl

förtrogna med jämställdhetsfrågor och

genusperspektiv, och man måste tydliggöra alla

valmöjligheter i gymnasieskolan. I motion

2004/05:A352 yrkande 21 föreslår Kristdemokraterna

att Högskoleverket skall ges i uppdrag att upprätta

en handlingsplan för att bryta ned traditionella

könsmaktsstrukturer på högskolor och universitet

samt verka för att det blir möjligt även för

kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och

skaffa barn under studietiden.

Centerpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub276

yrkande 7 att regeringen skall lägga fram förslag om

hur högskolan skall komma till rätta med den i dag

rådande situationen när det gäller jämställdhet. Det

är viktigt att satsa på trygga villkor -

doktorandtjänster och mellantjänster - för att få

fler kvinnor att satsa på den akademiska karriären.

Både forskarstuderande och grundutbildningsstudenter

måste omfattas av ett rimligt

föräldraförsäkringssystem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Yrkanden om lärosätenas självständighet har

behandlats av riksdagen många gånger under senare

år, senast i betänkande 2003/04:UbU3 s. 13.

Den nu gällande ordningen att regeringen utser

flertalet av ledamöterna i högskolestyrelsen

infördes år 1993 på initiativ av den dåvarande

regeringen (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103).

Då infördes i lagen även en anvisning om de

kvalifikationer som de av regeringen utsedda

ledamöterna borde ha, nämligen att det borde vara

personer med bakgrund i sådan verksamhet som är av

betydelse för högskolans utbildnings- eller

forskningsuppdrag. Anvisningen togs bort ur

högskolelagen år 1998 med hänvisning till att den

bedömdes som överflödig. Att regeringen, när den

utser styrelsens ledamöter, skall välja personer med

bakgrund i sådan verksamhet som är av betydelse för

högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag

ligger i sakens natur, hette det i propositionen

(prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr.

1997/98:12). Enligt utskottets bedömning är det

också såsom regeringen brukar göra när ledamöter i

högskolestyrelserna utses.

Rektor utses av regeringen efter förslag av

högskolestyrelsen. Innan styrelsen lämnar sitt

förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och

studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.

Denna ordning - som regleras i 2 kap.

högskoleförordningen (1993:100) - infördes den 1

september 1998; dessförinnan var det föreskrivet att

en valförsamling med viss sammansättning skulle

höras innan styrelsen avgav sitt förslag till

regeringen. Utskottet anser inte att det finns någon

anledning för riksdagen att begära ändring av sättet

att utse rektorer i högskolan.

Genom högskolelagen och högskoleförordningen

lämnas ett stort utrymme för varje lärosäte att

självt bestämma verksamhetens övergripande

inriktning och lärosätets inre organisation. Vi

delar inte uppfattningen att regeringen utnyttjar

sin förordningsmakt på ett sätt som hindrar ett

reellt självstyre vid lärosätena.

Utskottet har behandlat yrkanden om högre

utbildningspremie många gånger tidigare, senast i

betänkande 2003/04:UbU3 s. 13. Liksom tidigare

påminner utskottet om att lönebildningen på

arbetsmarknaden inte är något som beslutas av

riksdagen. Enligt vår mening bör den inte heller

vara det.

Det finns enligt utskottets uppfattning inte något

behov av att hitta nya former för fristående

högskolor. Forskningens frihet är fastslagen i

högskolelagen som gäller för hela det offentligt

drivna högskoleväsendet. Det är goda förhållanden

för de statliga lärosätena som betyder mest för att

gynna utbildningen och forskningen i Sverige.

Profilering och samverkan, som förs fram av

Kristdemokraterna som ett grundläggande drag i

högskolans önskvärda utveckling, är också enligt

utskottets uppfattning något som bör utvecklas. I

direktiven till utredningen om

resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning har regeringen tagit upp behovet

av möjligheter att bedriva utbildningssamverkan

mellan universitet och högskolor, t.ex. genom

distansutbildning, och behovet av möjligheter att ge

incitament för att all högskoleverksamhet skall

bedrivas så effektivt som möjligt, såväl för det

enskilda lärosätet som totalt för landet (dir.

2004:49). Regeringen har också i ett uppdrag till

Högskoleverket begärt att verket skall uppmärksamma

lärosätena och regeringen på utbildningar som

behöver koncentreras till färre lärosäten, t.ex. på

grund av en begränsad efterfrågan på arbetsmarknaden

eller av studenterna, samtidigt som en analys skall

lämnas av möjligheten till en bred tillgänglighet

för de studerande (U20040/1426/UH, återgiven i

Arbetsmarknad och högskoleutbildning,

Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R). Mot denna

bakgrund anser vi att det inte behövs några

tillkännagivanden enligt motionsyrkandena.

Förslag om att regeringen skall sätta

examinationsmål för ytterligare utbildningar har

förts fram av Högskoleverket i den nyss nämnda

rapporten. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta

regeringens beredning av förslaget.

Den pågående utvecklingen av Sveriges

nätuniversitet och det aviserade förslaget om höjd

övre åldersgräns för att få studielån vittnar om att

regeringen är inställd på att högre utbildning skall

kunna nå hela folket i hela landet och ske under

hela livet. Något tillkännagivande om detta är

därför inte behövligt.

När det gäller högskolans samverkan med det

omgivande samhället har det relativt nyligen

redovisats tämligen skilda bedömningar av vad som

görs. Högskoleverket har i rapporten Högskolan

samverkar (Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R)

funnit att samverkan är väl integrerad i forskning

och undervisning och att det försiggår ett

imponerande arbete med detta vid universitet och

högskolor. I rapporten ges även exempel på hur

samverkan skall kunna utvecklas ytterligare.

Riksrevisionen hävdar i rapporten Tillväxt genom

samverkan (RIR 2005:2) att det finns vissa brister

när det gäller förutsättningarna för en

tillväxtfrämjande samverkan och att regeringens

redovisning till riksdagen av högskolans samverkan

inte har varit fyllig och konkret.

Kommittén för utbildning för hållbar utveckling

har i sitt betänkande Att lära för hållbar

utveckling (SOU 2004:104) föreslagit bl.a. att

högskolelagen skall ändras så att det framgår att

utbildningen skall främja en socialt, ekonomiskt och

miljömässigt hållbar utveckling. Remissbehandlingen

har avslutats och ärendet bereds inom

Regeringskansliet. Riksdagen bör inte föregripa

regeringens beredning av ärendet, som nu pågår i

Regeringskansliet.

Ett antal bestämmelser i högskoleförordningen har

tillkommit i syfte att främja jämställdhet. I den

valberedning som skall föreslå ledamöter i olika

organ inom högskolan - dock inte studenternas

representanter - skall både kvinnor och män vara

representerade (3 kap. 11 § första stycket). Bland

de personer som valberedningen föreslår till

ledamöter skall både kvinnor och män vara

representerade. Om det inte finns synnerliga skäl,

skall de föreslagna personerna till minst en

tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en

tredjedel av män (3 kap. 11 § andra stycket). Om en

högskola har beslutat att positiv särbehandling får

tillämpas vid en viss anställning eller ett visst

slag av anställning som ett led i strävandena att

främja jämställdhet i arbetet gäller följande. Vid

anställningen får en person av underrepresenterat

kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som

avses i 4 kap. 15 § första och tredje styckena

högskoleförordningen utses framför en person av

motsatt kön som annars skulle ha utsetts. Positiv

särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden

mellan personernas kvalifikationer är så stor att

tillämpningen skulle stå i strid med kravet på

saklighet vid anställningen (4 kap. 16 §). Som en

allmän bestämmelse för urval mellan sökande till

grundläggande högskoleutbildning gäller att vid i

övrigt likvärdiga meriter får urval också göras med

hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen

av studenter från det underrepresenterade könet (7

kap. 10 § tredje stycket).

Utskottet anser att bestämmelser av detta slag

behövs, eftersom det är angeläget att komma till

rätta med den könsmässiga obalans som på många håll

råder i beslutande organ och inom många yrkesgrupper

i samhället.

För att garantera öppenhet och klarhet i

antagningen av studenter skall varje lärosäte ha en

antagningsordning, som skall beslutas av högskolans

styrelse (2 kap. 2 § första stycket 8 samt 6 kap. 3

§ andra stycket och 8 kap. 3 § tredje stycket

högskoleförordningen). Av samma skäl skall varje

lärosäte ha en anställningsordning, som innehåller

de regler för anställning av lärare som högskolan

tillämpar. Den skall också beslutas av högskolans

styrelse (2 kap. 2 § första stycket 9 samt 4 kap. 14

§ högskoleförordningen). Högskoleförordningen

innehåller vidare förhållandevis detaljerade regler

om kriterier utifrån vilka tjänster skall

tillsättas.

Regeringen redovisar i den senaste

budgetpropositionen att flera lärosäten arbetar

aktivt för att genusperspektiv skall genomsyra all

utbildning. För att så skall ske krävs att lärare

har god kunskap om genusfrågor, vilket också betonas

av lärosätena. Jämställdhets- och genuskunskap ingår

i de flesta högskolepedagogiska utbildningar och

även i många forskarhandledarutbildningar (prop.

2004/05:1 utg.omr. 16 s. 139).

Forskarutbildningsutredningen framför i sitt

betänkande En ny doktorsutbildning (SOU 2004:27) ett

antal förslag för att främja jämställdhet. Ett av

dem är att doktorander skall få doktorandanställning

under hela studietiden. Därmed skulle doktoranden

komma i åtnjutande av de trygghetsanordningar som

gäller för alla anställda, bl.a. när det gäller

föräldraledighet och föräldraförsäkring.

Utredningens förslag bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Resursfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

omfattningen av lärarledd undervisningstid

skall anges i kursplan och om att den nya

masternivån måste ges bättre resursmässiga

förutsättningar. Utskottet anser att pågående

utredning om resurstilldelningssystemet och

regeringens förslag när det gäller

Bolognaprocessen bör avvaktas.

Jämför reservationerna 11 (kd) och 12 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub473

yrkande 10 att det skall införas en ny bestämmelse i

högskoleförordningens 6 kap. 7 §, som handlar om vad

en kursplan skall innehålla. Motionärerna vill att

där även skall anges omfattningen av lärarledd

undervisningstid eller motsvarande.

I samma motion, yrkande 41, begär Kristdemokraterna

ett tillkännagivande till regeringen om

Bolognaprocessen. Om man menar allvar med den nya

masternivån måste den ges bättre resursmässiga

förutsättningar än grundutbildningen, anser

motionärerna.

Behovet av översyn av det ekonomiska ansvaret för

lärcentrum lyfts fram i motion 2004/05:Ub365 (s).

Enligt motionärerna har många enskilda kommuner i

dag svårt att motivera driftskostnaderna för sitt

lärcentrum. Högre studier är i första hand statens

ansvar och inte primärt en kommunal fråga,

framhåller de. Ett generellt utformat driftstöd till

de kommuner som tillhandahåller lärcenterverksamhet

är en lösning, en annan skulle kunna vara att

kommunerna får ett driftsbidrag för sina lärcentrum

från de universitet och högskolor som utnyttjar

deras tjänster.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Omfattningen av lärarledd undervisning är starkt

beroende av tillgången på medel och sättet att

fördela medel till och inom lärosätena. Ett nytt

resurstilldelningssystem är under utarbetande genom

en särskild utredare (dir. 2004:49). Uppdraget skall

redovisas senast den 27 maj 2005 (dir. 2005:24).

Riksdagen bör inte föregripa utredningen och

regeringens beredning av ärendet.

Förslag om en ny examensstruktur med indelning av

examina i tre nivåer, varav masternivån är den

andra, har ännu inte lagts fram av regeringen.

Utskottet tog ställning till ett antal motioner om

det ekonomiska ansvaret för lärcentrum i betänkande

2004/05:UbU1 s. 77. Vi vill inte heller nu förorda

att staten frångår den hittillsvarande principen att

resurserna för högskoleutbildning fördelas till

statliga lärosäten och vissa enskilda

utbildningsanordnare. Frågan om ansvarsfördelningen

mellan staten och kommunerna är under utredning inom

Ansvarskommittén, vars arbete beräknas bli

slutredovisat i februari 2007 (dir. 2003:10 och

2004:93).

Tillträde till högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

ändringar i tillträdesreglerna i högskolan,

eftersom en utredning om dessa frågor har

genomförts och ärendet nu bereds i

Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 13 (m, c), 14 (fp), 15

(kd), 16 (m, fp), 17 (v) och 18 (kd).

Motioner

Fyra partier redovisar i sina motioner sin allmänna

inställning när det gäller tillträde till

högskolan.

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2004/05:Ub293 yrkande 1 att det centrala

antagningssystemet skall avskaffas. Partiet anser

att det skall vara varje lärosätes sak att avgöra

vilka antagningsbestämmelser som skall gälla, så

länge systemet utformas så att rättssäkerheten

upprätthålls och diskrimineringslagstiftningen

följs.

Folkpartiet slår i motion 2004/05:Ub378 vakt om

studenternas förkunskaper. De måste vara

tillräckliga för att kvaliteten i högskolans

utbildning skall upprätthållas. Förkunskapskraven

till de utbildningar som fått sänkta sådana krav

måste återställas (yrkande 4).

Kristdemokraterna anser enligt motion

2004/05:Ub473 att det är bra med mångfald i

antagningsmetoder vid lärosätena. Behörighetskraven

skall inte behöva vara identiska mellan lärosätena

(yrkande 21). Ett brett antagningssystem ger olika

grupper och individer fler möjligheter att söka sig

till den högre utbildningen, heter det i motionen.

Därför bör man uppmuntra mångfald i

antagningsprocessen (yrkande 22).

Centerpartiet ifrågasätter i motion 2004/05:Ub276

yrkande 6 den centrala styrning som görs av hur

urvalet bland studenterna skall ske. Lärosätena har

ingen makt att själva bestämma vilken typ av urval

som passar bäst för just deras utbildningar.

Inom den offentligt finansierade högre utbildningen

får det inte förekomma vare sig positiv eller

negativ särbehandling vid urval, hävdar Moderaterna

i motion 2004/05:Ub293 yrkande 7. Även i motion

2004/05:Ub292 yrkande 4 skriver Moderaterna att

varken negativ eller positiv särbehandling kan

tolereras i jämställdhetens namn. Likhet inför lagen

är den enda vägen till verklig jämställdhet, heter

det i motionen.

Enligt motion 2004/05:Ub335 (v) däremot skall

positiv särbehandling utifrån kön och etnicitet få

användas i syfte att bredda rekryteringen till och

öka mångfalden i högskolan. Motionärerna vill att

likabehandlingslagen skall förtydligas så att

högskolor och universitet får klara och entydiga

regler att hålla sig till.

Några andra frågor om urval tas upp tre motioner.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2004/05:Ub473 att mer avancerade kurser i

gymnasieskolan bör ges ett högre meritvärde än mer

grundläggande kurser (yrkande 20). De vill också att

regeringen skall se över systemet med poängförtur,

som enligt motionärerna innebär att äldre studenter

tränger undan nybörjare genom att de får förtur på

grund av ett antal redan förvärvade högskolepoäng

(yrkande 43).

I motion 2004/05:Ub486 (s) begär motionären ett

tillkännagivande till regeringen om att också

informell och icke-formell kunskap måste kunna

valideras och räknas en sökande till godo vid

antagning.

En utvidgning av begreppet arbetslivspoäng

föreslås i motion 2004/05: Ub495 (fp) yrkandena 1

och 2. Att få tillgodoräkna sig sitt

samhällsengagemang även poängmässigt kan stimulera,

heter det i motionen. Motionärerna anser att

arbetslivspoäng borde kunna tillgodoräknas med 0,1

poäng per år för arbete som förtroendevald ledare,

volontär eller politiker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga nu

redovisade motionsyrkanden.

En utredning om reglerna för tillträde till

grundläggande högskoleutbildning har genomförts (Tre

vägar till den öppna högskolan, SOU 2004:29).

Utgångspunkterna för utredningen har varit

* att öka direktövergången från

gymnasieskola till högskola,

*

* att uppmuntra elevers prestationer i

gymnasieskolan,

*

* att minska konkurrenskompletteringen

(dvs. antalet personer som inom gymnasial

vuxenutbildning läser om kurser där de

sedan tidigare har lägst betyget Godkänd)

och

*

* att bredda rekryteringen till högre

utbildning.

*

Riksdagen bör inte föregripa regeringens beredning

av ärendet, som nu pågår i Regeringskansliet.

Studenternas rättssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att

likabehandlingslagen skall tillämpas även på

Polishögskolan, Försvarshögskolan och

militärhögskolorna. Riksdagen bör inte heller

begära att denna lag kompletteras med

ytterligare sanktionsmöjligheter. Även övriga

yrkanden om studenternas rättssäkerhet bör

avslås. Utskottet hänvisar till en aviserad

proposition, riksdagens tidigare

ställningstaganden och åtgärder som vidtagits

av regeringen på senare tid.

Jämför reservationerna 19 (v), 20 (kd, c), 21

(fp, mp), 22 (kd) och 23 (c).

Gällande bestämmelser

Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i

högskolan - i det följande kallad

likabehandlingslagen - har till ändamål att på

högskoleområdet främja lika rättigheter för

studenter och sökande och att motverka

diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning och funktionshinder.

I lagen finns bestämmelser om aktiva åtgärder,

skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot

trakasserier, förbud mot direkt och indirekt

diskriminering, förbud mot repressalier, rätt för

sökande som nekats tillträde till en utbildning att

få uppgifter om vilka meriter den har som blivit

antagen, skadestånd, överklagande, tillsyn,

rättegång samt preskription m.m.

Med högskola avses i likabehandlingslagen ett

universitet eller en högskola som har staten, en

kommun eller ett landsting som huvudman och som

omfattas av högskolelagen (1992:1434) samt en

enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att

utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd

att utfärda vissa examina.

I högskoleförordningen (1993:100) finns också ett

antal bestämmelser som har till syfte att garantera

studenternas rättssäkerhet. Kap. 6 handlar om

grundläggande högskoleutbildning, kap. 7 om

tillträde till grundläggande högskoleutbildning,

kap. 8 om forskarutbildning, kap. 9 om tillträde

till forskarutbildning och kap. 10 om disciplinära

åtgärder.

Motioner

Tillämpningsområdet för likabehandlingslagen bör

enligt tre motioner utvidgas.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2004/05:U257 att

Försvarshögskolan och Polishögskolan skall omfattas

av likabehandlingslagen (yrkandena 23 och 24).

Förslag om att denna lag skall gälla Polishögskolan

läggs också fram i motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v,

mp) yrkande 10.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:So604

yrkande 7 att likabehandlingslagen skall omfatta

även militärhögskolorna.

Kristdemokraterna och Centerpartiet skriver i

motionerna 2004/05:Ub473 yrkande 34 respektive

2004/05:Ub276 yrkande 16 att likabehandlingslagen är

tandlös, eftersom den inte innehåller några

sanktionsmöjligheter mot lärosäten som inte

uppfyller lagens krav. I centermotionen begärs att

regeringen skall återkomma med förslag om hur

sanktionsmöjligheterna skall utformas.

Folkpartiet återkommer i motion 2004/05:Ub378

yrkande 10 till förslaget om inrättande av ett

studentkontrakt som en åtgärd för att skapa bättre

villkor och skydd för studenterna. Varje akademisk

institution eller utbildningsprogram skall upprätta

ett sådant kontrakt, som skall innehålla principer

för hur bl.a. rättning och betygssättning skall gå

till och ge studenten rätt att överklaga sitt betyg

eller få sin uppsats bedömd av en annan lärare.

Kontrakten skall också betona studenternas

skyldigheter, inte minst att ägna tid och kraft åt

studierna. Motsvarande kontrakt skall också införas

för doktorander.

Ett liknande studentkontrakt förordas i

Miljöpartiets motion 2004/05:K459 yrkande 5.

Kontrakten kan enligt denna motion innehålla även

utfästelser om lärartäthet och antal

undervisningstimmar, andelen disputerade lärare som

deltar i undervisningen, platsgarantier för

vidareutbildningar och fördjupade kurser, m.m.

Miljöpartiet anser att Högskoleverket bör ges i

uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med

studentkontrakt på fem universitet eller högskolor.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub441

yrkande 9 att det är angeläget att kvaliteten i

högskolornas lokala regelverk och studenternas

rättssäkerhet blir föremål för genomgripande förslag

och beslut. Det är viktigt att lärosätena ser till

att de lokala regelsystemen är väl kända för både

studenter och personal och att oreglerade områden

snarast regleras, skriver motionärerna. De påpekar

att Högskoleverkets förslag om 20 åtgärder för att

stärka studenternas rättssäkerhet lämnades till

regeringen 2001, men först i april 2004 har lett

till beslut när det gäller vissa prov-, praktik- och

examinationsfrågor.

Centerpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub276

yrkande 15 att det behövs förändringar i

högskoleförordningen för att säkra studenternas

rättssäkerhet. Studieuppehåll, antagning och rätten

att genomgå prov bör regleras där på ett tydligare

sätt. Högskolorna bör vara skyldiga att dokumentera

sin praxis och också motivera alla beslut

skriftligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Yrkandena om att utvidga tillämpningsområdet för

likabehandlingslagen bör avslås med hänvisning till

att frågan om lagreglering av likabehandling av

studerande i andra utbildningsformer än högskolan är

under beredning i Regeringskansliet. Lagen

(2001:1286) om likabehandling av studenter i

högskolan gäller inte Försvarshögskolan,

Polishögskolan eller militärhögskolorna, eftersom de

inte omfattas av högskolelagen. I

utredningsbetänkandet Skolans ansvar för kränkningar

av elever (SOU 2004:50) har det lagts fram förslag

om en ny lag, som enligt utredningen skall tillämpas

på verksamhet som avses i skollagen samt på annan

utbildningsverksamhet som inte regleras i vissa

uppräknade andra lagar, däribland lagen (2001:1286)

om likabehandling av studenter i högskolan.

Regeringen har aviserat en proposition om förbud mot

diskriminering och annan kränkande behandling i

skolan till maj 2005.

Lagen om likabehandling av studenter i högskolan

innehåller vissa sanktionsmöjligheter när ett

lärosäte åsidosätter sin skyldighet att utreda och

vidta åtgärder mot trakasserier eller överträder

diskrimineringsförbudet eller förbudet mot att

utsätta studenter eller sökande för repressalier. I

sådana fall skall lärosätets huvudman betala

skadestånd för kränkning. Däremot finns det i

likabehandlingslagen inte några direkta

sanktionsmöjligheter mot ett lärosäte som

åsidosätter sin skyldighet att bedriva ett

målinriktat arbete för att aktivt främja studenters

lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning eller funktionshinder. Inte heller

finns där direkta sanktionsmöjligheter mot ett

lärosäte som inte uppfyller sin skyldighet att vidta

åtgärder för att förebygga och förhindra

trakasserier eller sin skyldighet att varje år

upprätta en likabehandlingsplan.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning (Homo)

och Handikappombudsmannen (HO) skall se till att

likabehandlingslagen följs. Ett antal

tillsynsärenden redovisas på HomO:s hemsida. I flera

fall har ombudsmannen funnit att lärosäten inte har

fullgjort sina skyldigheter när det gäller aktiva

åtgärder eller likabehandlingsplan. De flesta

berörda lärosäten har dock reparerat bristerna när

Homo påtalat dem. HomO konstaterar i sina

tillsynsbeslut att likabehandlingslagen inte

innehåller några regler om sanktioner mot de

högskolor som inte lever upp till lagens krav på ett

aktivt främjande arbete.

I propositionen Likabehandling av studenter i

högskolan (prop. 2001/02:27) redovisade regeringen

att JämO, DO, HomO och HO i sina remissyttranden

hade ansett att kravet på att arbeta planmässigt

måste kopplas till någon sanktion för att inte bli

verkningslöst. Regeringens bedömning var dock att

det för närvarande inte behövdes att skyldigheten

skulle vara kopplad till någon vitessanktion (s. 34

f.). Likabehandlingslagen trädde i kraft den 1 mars

2002.

Diskrimineringskommittén (N 2002:06) har till

uppgift att överväga en samordning eller

sammanslagning av ombudsmännen och att lämna förslag

på hur tillsynen och efterlevnaden av

diskrimineringslagstiftningen skall utformas.

Kommittén skall lämna sitt slutbetänkande senast den

1 juli 2005. Vi anser att riksdagen inte bör

föregripa utredningen och regeringens beredning av

ärendet och att motionsyrkandena om

sanktionsmöjligheter i likabehandlingslagen därför

bör avslås.

Folkpartiets yrkande om studentkontrakt behandlades

av riksdagen även förra året (bet. 2003/04:UbU3 s.

19 f.). Utskottet sade då att det är oklart vilken

rättsverkan det föreslagna kontraktet skulle ha. Det

är även nu utskottets uppfattning. I april 2004

beslutade regeringen om ett antal ändringar i

högskoleförordningen (1993:100) som bl.a. rör rätten

att genomgå prov och att efter två prov utan godkänt

resultat få byta examinator (6 kap. 11 a och 11 b

§§). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

När det gäller motionsyrkandena om studenternas

rättssäkerhet i övrigt utgår utskottet från att

regeringen överväger de återstående förslagen som

Högskoleverket har lagt fram i 20 åtgärder för att

stärka studenternas rättssäkerhet (Högskoleverkets

rapportserie 2001:27 R). Vi vill också påminna om

att det är föreskrivet i förvaltningslagen

(1986:223) att myndigheterna skall ange skälen till

beslut som innebär myndighetsutövning mot enskild.

Skälen får dock utelämnas bl.a. om det gäller

antagning till frivillig utbildning eller

betygssättning (20 §).

Kårobligatoriet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att

avskaffa kårobligatoriet. Med hänvisning till

att regeringen nyligen har tillsatt en

utredning om modernisering av kårobligatoriet

föreslår utskottet att riksdagen också avslår

en motion om en utredning om samma frågor.

Jämför reservation 24 (m, fp, kd, c, mp).

Gällande bestämmelser

Högskolelagen (1992:1434) ger regeringen möjlighet

att föreskriva skyldighet för studenterna vid

högskolorna att tillhöra särskilda

studentsammanslutningar (4 kap. 4 §). Sådana

föreskrifter finns i förordningen (1983:18) om

studerandekårer, nationer och studentföreningar vid

universitet och högskolor. Där föreskrivs att den

som studerar vid en högskola skall vara medlem i den

studerandekår som finns vid högskolan (4 §). En

studerandekår skall ha till ändamål att främja

medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med

studierna (12 §).

Studenterna vid Uppsala och Lunds universitet är

också skyldiga att tillhöra en nation. Vid

Stockholms och Göteborgs universitet finns

skyldighet att även tillhöra studentförening för

fakultet. Dessa skyldigheter gäller bara de

studenter som läser vid utbildningar som fanns vid

lärosätena före den 1 januari 1999 och som då

omfattades av obligatoriet.

Studenter som går i utbildning som högskolan

anordnar på någon annan ort än högskoleorten har

rätt till begränsat medlemskap i studentkåren.

Detsamma gäller studenter som läser fristående

kurser omfattande högst 9 poäng under en termin samt

forskarstuderande som läser på mindre än halvtid.

De obligatoriska studentsammanslutningarna har

rätt att ta ut avgift av sina medlemmar.

Studentkårerna fastställer själva sina stadgar, men

högskolestyrelsen skall fastställa stadgarna bl.a.

när det gäller sammanslutningens ändamål, begränsat

medlemskap samt avgifterna. Högskolestyrelsen har

rätt att undanröja beslut som uppenbart strider mot

kårens ändamål. För att högskolestyrelsen skall

pröva ett sådant beslut fordras dock att minst en

tiondel av kårens medlemmar eller minst 100

medlemmar begär det.

Tidigare behandling

Frågan om kårobligatoriet har behandlats vid varje

riksmöte sedan 1997/98, senast i utskottets

betänkande 2003/04:UbU3 (s. 20 f.). Utskottet

hänvisar till den utförliga redogörelse för

obligatoriefrågans tidigare behandling som gavs där.

Motioner

I ett antal motioner hävdar motionärerna att

kårobligatoriet är principiellt felaktigt och bör

avskaffas.

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2004/05:Ub259 yrkande 7 se en parlamentariskt

sammansatt utredning som skall få i uppgift att

beakta reglerna för beskattning av

kårerna/nationerna, utreda hur studentinflytandet

kan ges nya former, granska, definiera och avgränsa

studentkårernas kompetens samt ta särskild hänsyn

till kårernas oberoende gentemot lärosätena. Detta

skall ske i ett samlat perspektiv av att avskaffa 4

kap. 4 § högskolelagen och därmed också

kårobligatoriet, skriver motionärerna. Även i motion

2004/05:Ub293 yrkande 11 begär Moderaterna ett

tillkännagivande om kårobligatoriet.

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

framför i motionerna 2004/05:Ub378 yrkande 11,

2004/05:Ub473 yrkande 32 respektive 2004/05: Ub276

yrkande 14 också förslag om en parlamentarisk

utredning för att lösa en rad frågor på vägen mot

obligatoriets avskaffande. Det gäller hur

studentinflytandet över den akademiska och

studiesociala kvaliteten kan vidareutvecklas vid ett

avskaffande av obligatoriet. I arbetet med att finna

nya former för studentinflytandet skall behovet av

kontinuitet beaktas. Vidare skall utredningen

behandla studentkårernas oberoende gentemot

lärosätena, avgränsningen av studentkårernas

kompetens, regler för momsredovisning och

beskattning av kårer och nationer m.m.

Utgångspunkten skall vara att dagens kårer och

nationer inte missgynnas skattemässigt när

obligatoriet avskaffas. Utredningen skall arbeta i

nära samarbete med studentsammanslutningar av såväl

kår- som nations- och studentföreningskaraktär.

Motionärerna vill att utredningen skall ta fram en

handlingsplan för avvecklingen och en tidsplan för

denna. Regeringen bör enligt Folkpartiet återkomma

till riksdagen i frågan senast i samband med

vårpropositionen 2006. Kristdemokraterna och

Centerpartiet föreslår att regeringen skall

återkomma i vårpropositionen 2007.

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473

att studentkårerna fyller en viktig funktion för att

bevaka studenternas rättigheter när det gäller

utbildning och studiesociala frågor, men att det

inte finns någon klar definition av kårernas mandat.

Det finns enligt deras mening anledning att se över

studentkårernas mandat, så länge studenterna är

tvungna av tillhöra studentkår (yrkande 30). I dag

finns det en påtaglig risk att studentinflytandet är

av låtsaskaraktär och inte reellt. Studenternas

inflytande bör enligt motionärerna i särskild

ordning stärkas (yrkande 31).

Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub317 att

regeringen skall tillsätta en utredning som ser över

konsekvenserna av ett avskaffande av obligatoriet.

Den grundlagsfästa föreningsfriheten bör gälla utan

undantag, anser partiet. Kårernas studiesociala

verksamhet är viktig, liksom deras roll för

studentinflytandet, men motionärerna har svårt att

se att dessa frågor inte skulle kunna lösas på ett

tillfredsställande sätt utan ett obligatorium. Det

är dock viktigt att man vid ett eventuellt

avskaffande inte genomför förändringen alltför fort,

skriver motionärerna. Det är också viktigt att

studentkårerna själva är med och tar fram förslag

till hur en verksamhet utan kårobligatorium skulle

kunna se ut om ett avskaffande blir aktuellt.

Regeringen bör få i uppdrag att tillsammans med

Sveriges studentkårer ta fram konkreta förslag till

hur studenternas representation i högskolans organ

och den studiesociala verksamheten som

studentsammanslutningarna driver skall kunna

garanteras och fortsätta på ett bra sätt vid en

eventuell övergång till frivillig anslutning, heter

det i motionen.

I motionerna 2004/05:Ub203 (m), 2004/05:Ub220

(kd), 2004/05:Ub227 (m) och 2004/05:Ub372 (m), alla

av enskilda motionärer, förs föreningsfriheten,

fastlagd i svensk grundlag och i FN:s deklaration om

mänskliga rättigheter, fram som ett avgörande skäl

för att kårobligatoriet skall avskaffas.

Enligt motion 2004/05:Ub392 (m, fp) finns det ett

antal ändringar som bör göras snarast beträffande

kår- och nationsobligatoriet:

1. att kompetensen regleras tydligare,

2.

3. att möjligheten att överklaga kompetensvidriga

beslut blir reell,

4.

5. att man tar ett gemensamt grepp på medlemskap i

studentkår för dem som studerar på distans eller

vid flera lärosäten samtidigt, så att ingen

student skall behöva betala en alltför hög

avgift, samt

6.

7. att en "nollnation" av samma typ som Skånelandens

nation i Uppsala ges etableringsrätt inom

obligatoriets ram.

8.

Motionärerna anser att dessa förändringar ganska

lätt skulle kunna åstadkommas. Regeringen bör

snarast tillsätta en expertutredare för att utarbeta

förslag till förändringar och sedan återkomma till

riksdagen med dessa. Detta är enligt motionärerna

bättre än att fortsätta den återkommande debatten om

obligatoriets vara eller icke vara. Denna debatt

orsakar oro och ovisshet och kan ta bort fokus på

frågor som är viktiga för de enskilda studenterna,

anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden om avskaffande av obligatoriet.

Regeringen beslutade den 23 mars 2005 direktiv för

en utredning om modernisering av kårobligatoriet

(dir. 2005:36). Utredaren skall se över förordningen

(1983:18) om studerandekårer, nationer och

studentföreningar vid universitet och högskolor och

särskilt se över och lämna förslag till hur

- studentkårernas, nationernas och

studentföreningarnas ändamål kan förtydligas,

-

- möjligheterna till överprövning av studentkårernas

beslut kan stärkas,

-

- bestämmelserna om avgifter vid deltidsstudier och

distansstudier och vid medlemskap i flera

studentkårer kan förändras på ett

tillfredsställande sätt.

-

Utredaren skall enligt direktiven dessutom

överväga om möjligheten att uppfylla kårobligatoriet

genom medlemskap i en nation eller en

studentförening som inte bedriver någon verksamhet

och som inte tar ut någon medlemsavgift kan göras

tydligare. Vidare skall utredaren pröva om det finns

anledning att stärka möjligheterna till överprövning

även av nationers och studentföreningars beslut.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari

2006.

Motion 2004/05:Ub392 vars krav på ändringar

beträffande kår- och nationsobligatoriet utskottet

ställer sig bakom har därmed enligt vår mening

tillgodosetts. Det tillkännagivande som där begärs

behövs således inte längre. Riksdagen bör därför

avslå även den motionen.

Det bör noteras att det enligt direktiven står

utredaren "fritt att ta upp och föreslå andra

författningsändringar som har samband med uppdraget.

Utredaren får dock inte föreslå några

författningsändringar på skatteområdet."

Övriga studentfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

försöksverksamhet med att ge även psykiskt

funktionshindrade studenter möjlighet att få

särskilt utbildningsstöd, eftersom en sådan

försöksverksamhet redan pågår. Utskottet

anser inte att det behövs nationella

riktlinjer för Studenthälsan. Uppföljning av

studenterna i inledningsskedet av deras

studier är inte något som riksdagen bör

uttala sig om.

Jämför reservationerna 25 (fp, kd), 26 (kd)

och 27 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub378 yrkande

7 att högskolans tillgänglighet för

funktionshindrade studenter skall ökas. De är

viktigt att se över situationen för studerande med

psykiska funktionshinder, eventuellt genom en

försöksverksamhet där den grupp som har rätt att

ansöka om särskilt utbildningsstöd vidgas, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande. Från och med den 1

januari 2003 beviljar Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (Sisus) under en treårig

försöksperiod särskilt utbildningsstöd i form av

assistans även till studenter med psykiska eller

neuropsykiatriska funktionshinder. Enligt uppgift

från Sisus har 15 lärosäten år 2004 sökt bidrag för

särskilt utbildningsstöd till sådana studenter.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2004/05:Ub441

yrkande 12 att det behövs nationella riktlinjer för

Studenthälsan, detta för att man skall kunna mäta

behov och utnyttjande av Studenthälsan i ett längre

perspektiv.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Samma yrkande avslogs av riksdagen vid

förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU3 s. 25 f.).

Lärosätena skall enligt högskoleförordningen

(1993:100) ansvara för att studenterna har tillgång

till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som

har till ändamål att främja studenternas fysiska och

psykiska hälsa (1 kap. 11 §). Motionärerna har

enligt vår mening inte visat att nationella

riktlinjer därutöver behövs för Studenthälsans

verksamhet.

Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub276 yrkande 5

ett tillkännagivande till regeringen om att

lärosätena i större utsträckning bör följa upp hur

det går för studenterna under inledningen av

studietiden. Enligt motionärerna är dagens system

för tilldelning av anslag uppenbarligen inte

tillräckligt motiverande för att lärosätena skall

prioritera uppföljning, även om undantag finns.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Samma yrkande behandlades vid förra

riksmötet (bet. 2003/04:UbU3 s. 26). Även nu anser

utskottet att det, med det nuvarande

resurstilldelningssystemet, ligger i lärosätenas

intresse att studenterna klarar av studierna. Som

nämnts tidigare i detta betänkande är ett nytt

resurstilldelningssystem under utredning. Frågan om

hur lärosätena skall gå till väga för att stödja

sina studenter är enligt vår mening av pedagogisk

art och bör inte avgöras av statsmakterna.

Validering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

validering med hänvisning till

Högskoleverkets bedömningsarbete, pågående

utredning inom Regeringskansliet och

Valideringsdelegationens verksamhet.

Jämför reservationerna 28 (fp), 29 (kd) och

30 (c).

Motioner

Folkpartiet pläderar i motion 2004/05:Sf288 yrkande

24 för införande av ett nytt kunskapsinriktat

valideringssystem. I stället för jämförande

pappersstudier och ekvivalering kurs efter kurs vill

vi införa allmänna tester på de faktiska kunskaper

som en viss person besitter, heter det i motionen.

Dessa tester skall genomföras ofta och vid

regelbundet återkommande tillfällen på de flesta av

landets lärosäten.

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:N239

yrkande 16 att alla människor, vare sig de är födda

i Sverige eller utomlands, skall behandlas som den

resurs de är. Alldeles för många invandrare utför

arbeten som de är överkvalificerade för, vilket

beror på svårigheter att validera deras utbildning.

I motion 2004/05:Ub473 yrkande 44 framför

Kristdemokraterna kritik mot att

Valideringsdelegationen, som regeringen har inrättat

för en fyraårsperiod, har haft svårigheter att

åstadkomma konkreta åtgärder under sitt första år.

Under resterande tid måste delegationen i större

omfattning arbeta för att uppfylla sina mål, anser

motionärerna.

En metod för att på ett enkelt sätt validera

människors kunskaper är att använda ett allmänt test

inom aktuellt kompetensområde, hävdar Centerpartiet

i motion 2004/05:Sf360 yrkande 11.

I motion 2004/05:Ub340 (c) yrkande 1 framhåller

motionärerna att en validering av människors

kunskaper ständigt måste pågå i det moderna

samhället, eftersom samhället befinner sig i ständig

förändring och en väl etablerad utbildning i dag kan

vara förlegad i morgon.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Vi delar motionärernas åsikt att det är viktigt

att människor som har skaffat sig kunskaper genom

utbildning utomlands eller genom icke-formellt eller

informellt lärande kan få dessa kunskaper beaktade

på ett rättvist sätt och utan att behöva vänta

oskäligt länge. Den som har en avslutad utländsk

högskoleutbildning kan få den bedömd av

Högskoleverket, som ger ett utlåtande som kortfattat

anger vilken svensk examen den utländska examen

motsvarar. En sådan bedömning tar numera högst fyra

månader från det att alla handlingar har kommit in

till Högskoleverket. Även arbetsgivare kan - utan

väntetid - få hjälp av Högskoleverket att bedöma

utländska högskoleutbildningar.

När det gäller lärare och hälso- och

sjukvårdspersonal med högskoleutbildning från länder

utanför EES tillsatte regeringen i december 2004 en

arbetsgrupp med uppgift att se över reglering och

system för godkännande av sådana personers

kvalifikationer. Arbetsgruppen skall utgå från

förslag som Socialstyrelsen och Högskoleverket på

regeringens uppdrag redovisade i mars 2004 i

rapporterna Vägen till svensk legitimation inom

hälso- och sjukvården och Översyn av system för

godkännande av personer med viss högskoleutbildning

från länder utanför EU/EES. Arbetsgruppen skall

lämna sina förslag senast den 30 juni 2005.

Valideringsdelegationen, som skall verka under

perioden 2004-2007, har till uppgift bl.a. att

främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet, att

bedriva och stödja utveckling av metoder och

verksamhetsformer och att utforma förslag om vilka

åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa

en verksamhet med validering av vuxnas kunskaper och

kompetens (SFS 2003:1096).

Internationellt samarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra några

tillkännagivanden om internationellt utbyte,

internationellt jämförbar masterexamen och

utbildning i Öresundsregionen. Utskottet

hänvisar till pågående verksamhet som ligger

i linje med motionernas syfte.

Jämför reservationerna 31 (m), 32 (fp), 33

(fp) och 34 (m, fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Tre motioner tar upp internationellt utbyte vid

svenska universitet och högskolor.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2004/05:Ub293 yrkande 3 att de svenska lärosätena

måste arbeta för att bli globala, attraktiva

studiemiljöer som ger individer från hela världen

bildning och förutsättningar för en global

arbetsmarknad.

Folkpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub378

yrkande 12 se ett ökat internationellt utbyte vid

universitet och högskolor. Målet bör vara att

samtliga studenter som siktar mot en magisterexamen

under en del av utbildningen skall befinna sig vid

ett lärosäte utanför landet. Det är också angeläget

med fler utländska studenter vid de svenska

högskolorna, vilket kräver att man bygger upp fler

utbildningar där huvudspråket inte är svenska. En

viss del av varje universitets kurser bör ges på

exempelvis engelska, heter det i motionen.

Motion 2004/05:Ub422 (s) handlar om studentutbyte

med Saudiarabien. Motionären har funnit att få

studenter från det landet studerar i Sverige, och

hon anser att Sverige på ett mer aktivt sätt borde

arbeta för att fler av Saudiarabiens ungdomar skall

kunna studera här.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Högskoleverkets tematiska kvalitetsutvärdering av

internationaliseringen av grund- och

forskarutbildningen vid svenska universitet och

högskolor redovisades i januari 2005 (En gränslös

högskola? Om internationalisering av grund- och

forskarutbildning Högskoleverkets rapportserie

2005:1 R). Där konstateras (s. 7) att en stor ökning

av antalet internationella studenter vid svenska

lärosäten har gått hand i hand med att kurser och

program på engelska skapats. Utresandet av svenska

utbytesstudenter har stagnerat. För att öka detta

bör lärosätena enligt Högskoleverket se över såväl

strategi som information.

Utskottet anser inte att det finns anledning att

särskilt satsa på att rekrytera studenter från

Saudiarabien.

Enligt Folkpartiet i motion 2004/05:Ub378 yrkande 13

ställer den ökade rörligheten och den tilltagande

internationaliseringen av arbetsmarknaden nya krav

på att det skall vara lätt att jämföra olika slags

examina. På en ny internationellt jämförbar

masterexamen bör det ställas höga krav på

ämnesfördjupning, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Samma yrkande har behandlats vid de två senaste

riksmötena (senast i bet. 2003/04:UbU3 s. 30).

Liksom tidigare hänvisar vi till det pågående

arbetet inom Regeringskansliet med den s.k.

Bolognaprocessen. I skriften Högre utbildning i

utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds

2004:2) redovisas vissa förslag, som har varit

föremål för remissbehandling. Riksdagen bör inte

föregripa regeringens beredning av ärendet.

Motionerna 2004/05:Sf356 (m) yrkande 5 och

2004/05:N403 (fp, kd, m, c) yrkande 24 tar upp

problem när det gäller utbildning i

Öresundsregionen.

Enligt den förstnämnda motionen innebär den

nuvarande utformningen av utbildningssystemen hinder

för fri rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen.

Det saknas synkronisering, vilket innebär att

arbetsgivare på båda sidor har svårt att värdera

varandras utbildningsnivåer, hävdar motionärerna.

Enligt fyrpartimotionen bör man underlätta för

studenter att studera på båda sidor av Sundet. Målet

borde vara att det inte skall vara svårare att under

studietiden växla mellan ett danskt och ett svenskt

universitet än att växla mellan olika universitet

inom respektive land. Danska och svenska staten har

här en viktig uppgift att diskutera vilka regler och

bestämmelser som kan samordnas, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Nordiska ministerrådet gjorde i juni 2004 en

deklaration - Reykjavikdeklarationen - om erkännande

av bevis angående högre utbildning. Där står att

ministrarna genom denna deklaration bl.a. vill att

de nordiska ländernas högre utbildning ömsesidigt

erkänns fullt ut och att en större nordisk enighet

för prövning av erkännande av yrkeserfarenhet och

annan utbildning än högre utbildning åstadkoms. I de

nordiska länderna finns myndigheter som är utsedda

att vara nationella informationscentrum för

akademisk rörlighet och erkännande (ENIC-kontor).

Dessa skall kontinuerligt identifiera problem vid

implementeringen och tillämpningen av

Reykjavikdeklarationen och Lissabonkonventionen och

vartannat år avlägga rapport till Nordiska

ministerrådet. Den första rapporten skall avges vid

utgången av 2005. För Sveriges del har

Högskoleverket funktionen som ENIC-kontor.

Lärarna i högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte begära att regeringen

redovisar en strategi för rekrytering av

högskolelärare. Utskottet hänvisar till

utredning som gjorts av Högskoleverket.

Riksdagen bör inte heller uttala sig om

meritvärderingen vid tillsättning av lärare,

som är reglerad i högskoleförordningen.

Kompetensutvecklingen av lärare är enligt

utskottet en fråga för lärosätena.

Tidsbegränsade lärartjänster är redan

tillåtna inom konstnärlig högskoleutbildning.

Motionsyrkanden om dessa frågor bör avslås av

riksdagen.

Jämför reservationerna 35 (kd), 36 (c), 37

(kd), 38 (kd) och 39 (kd).

Motioner

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub276

yrkande 3 att riksdagen skall begära att regeringen

lägger fram förslag om hur rekryteringen av

högskolelärare kan genomföras. Högskolan har behov

av kvalificerade lärare, såväl vetenskapligt som

pedagogiskt skickliga, samt av en långsiktig

strategi för hur rekryteringen skall kunna

genomföras.

Kristdemokraterna pekar i motion 2004/05:Ub473

yrkande 13 på eftersläpningen i andelen disputerade

lärare, särskilt vid de yngre lärosätena. Målet

måste vara att andelen disputerade lärare når 50 %

av högskolans lärarkår, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Enligt Högskoleverkets årsrapport 2004 (s. 70) har

hälften av den forskande och undervisande personalen

i högskolan avlagt doktorsexamen. Andelen är dock

olika stor inom olika utbildningsområden.

Behovet av lärare inom högskolan på längre sikt

har på regeringens uppdrag utretts av

Högskoleverket. Uppdraget redovisades i november

2003. Enligt rapporten kommer rekryteringsbasen i

form av personer med doktorsexamen att överstiga

eller avsevärt överstiga högskolans behov av

nyrekryterade lärare inom naturvetenskap,

teknikvetenskap och medicin under tiden fram till

2017. Däremot kommer rekryteringsbasen att

understiga rekryteringsbehovet när det gäller

humaniora/religionsvetenskap, rättsvetenskap/juridik

och övriga forskningsämnen (huvudsakligen

vårdvetenskap). Dessa beräkningar utgår från att

alla vakanser som uppstår genom pensionering skall

fyllas med personer som har doktorsexamen.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub473

yrkande 11 ett tillkännagivande till regeringen om

meritvärderingen vid tillsättning av lärare inom

högskolan, nämligen att lika stor vikt bör läggas

vid såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.

Metoder för att säkerställa och utveckla detta bör

åstadkommas av Högskoleverket, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

I högskoleförordningen (1993:100) föreskrivs att

man vid anställning av professor eller lektor skall

ägna lika stor omsorg åt prövningen av den

pedagogiska skickligheten som åt prövningen av den

vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten (4

kap. 5, 6 och 7 §§). Mot bakgrund av denna

bestämmelse gav Högskoleverket ut rapporten

Pedagogisk skicklighet och pedagogiska meriter -

historik och praktik av Airi Rovio-Johansson och

Gunnar Tingbjörn (Högskoleverkets rapportserie

2001:18 R).

Kompetensutvecklingen för högskolans lärare tas

också upp i Kristdemokraternas motion 2004/05:Ub473.

Yngre eller nyanställda adjunkter bör ges möjlighet

att få forskarutbildning inom ramen för sin

anställning (yrkande 12). Varje lärare bör ha en

egen skriftlig kompetensutvecklingsplan (yrkande

15). All undervisande personal bör ges praktisk-

pedagogisk utbildning. Det är bra att

högskolepedagogisk utbildning är ett villkor för

fast anställning som högskolelärare. Motionärerna

ser en fördel i en nationell modell där lärosätena

får ansvar för den pedagogiska utbildningen av

lärare i hela landet inom ett ämnesområde (yrkande

17).

I motion 2004/05:Ub314 (c) begär motionärerna att

regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag om en förbättrad grund- och vidareutbildning

i pedagogik för lärare vid universitet och

högskolor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Behovet av individuella kompetensutvecklingsplaner

och möjligheten att erbjuda adjunkter att genomgå

forskarutbildning inom ramen för sin anställning är

frågor som enligt vår mening bör bedömas av

respektive lärosäte. Om flera eller alla lärosäten

är beredda att samverka inom den nationella modell

som beskrivs i den kristdemokratiska motionen är

också något som de själva måste avgöra. Utformningen

av den pedagogiska utbildningen för högskolans

lärare bör enligt vår uppfattning också beslutas av

lärosätena och inte av riksdagen.

Kristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub473 också

upp några övriga frågor om lärarna i högskolan.

Högskolan måste skapa sådana möjligheter att

människors olikheter kan tas till vara. Det bör ges

möjlighet att profilera sig som enbart lärare eller

enbart forskare (yrkande 14). Möjligheter bör finnas

att skapa tidsbegränsade lärartjänster, exempelvis

vid de konstnärliga högskolorna (yrkande 17). Detta

är enligt motionärerna viktigt för att inhämta

kunskap och inspiration från fältet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Enligt 4 kap. högskoleförordningen (1993:100)

skall en högskola besluta om i vilken omfattning som

lärarna vid högskolan skall ha hand om utbildning,

forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete och

administrativt arbete. Högskolan skall dock beakta

bestämmelser i högskolelagen om att det i professors

och lektors arbetsuppgifter normalt skall ingå både

forskning och utbildning. Vi anser inte att

riksdagen bör ta initiativ till att ändra lagen på

denna punkt. Lärare inom konstnärlig verksamhet får

ges tidsbegränsad anställning. Yrkande 17 i motionen

är alltså tillgodosett.

Distansutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om

insatser för att utveckla de pedagogiska

formerna för distansutbildning. Utskottet

hänvisar till pågående samverkan mellan

lärosätena med stöd av Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet.

Jämför reservation 40 (c).

Motion

Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub276 yrkande

20 ett tillkännagivande till regeringen om

distansutbildning. Partiet anser att

distansutbildning har en viktig funktion att fylla

när det livslånga lärandet ökar i betydelse. Det är

viktigt att Nätuniversitetet får resurser. Denna

utbildningsform är speciellt värdefull för

studerande som av familje- eller arbetsmarknadsskäl

inte kan flytta till en högskoleort. Lokala

lärcentrum samlar studenter på mindre orter till

studier på distans från lärosätet. Det krävs enligt

Centerpartiet betydande insatser för att utveckla

pedagogiska former som gör distansutbildningarna

till en fullgod lärandemiljö.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Riksdagen har behandlat snarlika yrkanden från

Centerpartiet vid de två senaste riksmötena (senast

i bet. 2003/04:UbU3 s. 31 f.). Vi har samma

uppfattning som motionärerna om vikten av

distansutbildning för att livslångt lärande skall

kunna bli möjligt i hela landet. Utskottet påminner

liksom tidigare om att distansutbildning som

anordnas av universitet och högskolor ingår i deras

reguljära verksamhet och omfattas av samma

kvalitetskrav som övrig verksamhet där. De kurser

som erbjuds inom ramen för Nätuniversitetet

finansieras av respektive lärosäte, men verksamheten

får stöd av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet,

som i samverkan med lärosätena skall främja

utvecklingen av IT-stödd distansutbildning.

Myndigheten finansieras under ett särskilt anslag på

statsbudgeten. Högskoleverket har regeringens

uppdrag att följa upp om lärosätenas samverkan inom

Nätuniversitetet har bidragit till att öka

tillgängligheten och breddat rekryteringen till

högre utbildning. Under 2005 skall en slutlig

uppföljning redovisas till Regeringskansliet.

Utbildning i vissa ämnen eller för

vissa yrken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

övergripande riktlinjer för utbildningen inom

universitet och högskolor och om att

kunskaper på vissa områden skall ingå i

utbildningarna för vissa yrken. Riksdagen bör

inte göra något uttalande om utbudet av

språkutbildning. Riksdagen bör inte heller

begära förslag om en högskoleutbildning av

tandsköterskor eller om

dramapedagogutbildning.

Jämför reservationerna 41 (kd), 42 (mp), 43

(kd), 44 (v, mp), 45 (fp, mp), 46 (v), 47 (c)

och 48 (v).

Motioner

Två motioner tar upp övergripande riktlinjer för

utbildningen inom högskolan.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub473

bör etiska aspekter vägas in i samtliga utbildningar

och varje högskola bör få i uppdrag att redovisa hur

de etiska frågorna implementeras (yrkande 8).

Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att verka

för att etiska dimensioner naturligt integreras på

samtliga utbildningsområden (yrkande 9).

I motion 2004/05:MJ510 (fp, c, kd, mp) sägs att

hållbar utveckling bör ingå som en central del i

målsättningen för undervisningen och skrivas in i

högskolelagen. Utbildningen skall enligt

motionärerna förmedla ett helhetsperspektiv och vara

tvärvetenskaplig.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Förslag om att föra in hållbar utveckling i

högskolelagen som ett mål för utbildningen i

högskolan har förts fram av Kommittén för utbildning

för hållbar utveckling i betänkandet Att lära för

hållbar utveckling (SOU 2004:104).

Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen

avslutats och beredning pågår i Regeringskansliet.

Vi anser inte att det finns anledning för riksdagen

att göra något tillkännagivande enligt

fyrpartimotionen.

För många yrkesexamina gäller mål som har

anknytning till etiska frågor. Kristdemokraternas

yrkanden gäller emellertid högskoleutbildningen

generellt. I 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434)

sägs bl.a.:

I högskolornas verksamhet skall jämställdhet

mellan kvinnor och män alltid iakttas och

främjas.

Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja

förståelsen för andra länder och för

internationella förhållanden.

Som mål för den grundläggande

högskoleutbildningen gäller enligt 9 § samma

kapitel följande:

Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge

studenterna

- förmåga att göra självständiga och kritiska

bedömningar

- förmåga att självständigt urskilja, formulera

och lösa problem, samt

- beredskap att möta förändringar i

arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall

studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,

utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig

nivå,

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan

specialkunskaper inom

området.

Inom högskoleväsendet har det under de senaste åren

förts en debatt om bildning som ett mål för

utbildningen. Högskoleverket har publicerat ett

flertal skrifter om detta. I det bildningsbegrepp

som diskuteras ingår i allmänhet etiska frågor.

Utskottet välkomnar bildningsdebatten, men vi är

inte beredda att ställa oss bakom de generella

uppdrag till lärosätena och Högskoleverket som

Kristdemokraterna föreslår.

Motionerna 2004/05:Ub404 (kd) och 2004/05:Ub455 (s)

lyfter fram mäns våld mot kvinnor, vilket enligt

motionärerna bör införas i examensordningens

skrivningar för vissa utbildningar. De utbildningar

som åsyftas är de som leder till examen som

barnmorska, läkare, lärare, psykolog, psykoterapeut,

sjuksköterska, socionom, tandläkare samt social

omsorgsutbildning. Detsamma bör övervägas även för

vissa andra utbildningar. I den socialdemokratiska

motionen görs en hänvisning till riksdagens beslut

med anledning av propositionen om kvinnofrid (prop.

1997/98:55, bet. JuU13, rskr. 250). Motionären anser

att regeringen snarast måste komplettera

examensordningen för de yrkesexamina som

kvinnofridsbeslutet omfattade.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen

om kvinnofrid innebar inte något uttryckligt uppdrag

till regeringen att ändra i examensordningen. Det

hade däremot föreslagits av den utredning som

föregått propositionen (Kvinnofrid, SOU 1995:60). I

oktober 2003 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag

att utvärdera hur frågor om genusperspektiv och mäns

våld mot kvinnor beaktas i utbildningar som leder

till just de examina som räknas upp i den

kristdemokratiska motionen. I uppdraget skriver

regeringen att olika yrkesgruppers utbildning i

dessa frågor inte får bygga bara på valfria moment

eller på enskilda lärares engagemang i frågan. När

uppdraget redovisades i juni 2004 föreslog

Högskoleverket att regeringen skulle överväga att i

examensordningen föra in krav på kunskap om mäns

våld mot kvinnor i de nio berörda utbildningarna

(Genusperspektiv och mäns våld mot kvinnor. Ett

regeringsuppdrag regnr 843-4749-03).

Mäns våld mot kvinnor är ett mycket allvarligt

samhällsproblem. Vi förutsätter att regeringen

skyndsamt handlägger Högskoleverkets förslag. Frågan

hur kraven för yrkesexamina skall utformas i

examensordningen har på regeringens uppdrag

behandlats av en projektgrupp inom

Utbildningsdepartementet. Den har i rapporten Högre

utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i svensk

belysning (Ds 2004:2) lämnat förslag, som har

remissbehandlats.

Vänsterpartiet skriver i motion 2004/05:Ub336 att

kunskap om könsmaktsordningen måste skrivas in i

läroplanerna för skolan och i högskolans

examensordning. Det mål i fråga om kunskaper om

jämställdhet som i dag anges i examensordningen för

lärarexamen är för vagt och oklart och måste

omformuleras, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet med hänvisning till vad vi nyss nämnt om

att frågan hur kraven för yrkesexamina skall

utformas är under omprövning.

Utskottet har noterat att Delegationen för

jämställdhet i förskolan i ett delbetänkande (SOU

2004:115) har föreslagit en omformulering i

examensordningen av ett av kraven för lärarexamen. I

stället för att inse betydelsen av könsskillnader

(kurs. här) i undervisningssituationen och vid

presentation av ämnesstoffet skall studenten, enligt

delegationens förslag, inse betydelsen av

genusordningen.

Bättre kunskaper inom flera yrkesgrupper om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation (HBT-frågor) efterlyses i flera motioner.

Folkpartiet vill enligt motion 2004/05:L295

yrkande 9 att Högskoleverket skall få i uppdrag att

lägga upp en plan för hur undervisningen för

blivande lärare, socionomer, läkare, präster,

psykologer, jurister och poliser skall kunna

förbättras med avseende på HBT-personer.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2004/05:U257

yrkande 28 att Högskoleverket skall få i uppdrag att

verka för att undervisningen vid högskolor har ett

integrerat HBT-perspektiv.

Centerpartiet anser enligt motion 2004/05:So604

yrkande 10 att yrkesgrupper som möter människor i

känsliga situationer eller fattar beslut om

människors personliga förhållanden behöver HBT-

kompetens. Partiet vill att Högskoleverket skall

undersöka för vilka yrken det kan vara befogat att

säkerställa att kunskaper om HBT-frågor och

bemötandefrågor förmedlas och på vilket sätt detta

bör ske.

Motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 7 tar

också upp behovet av att kunskapen om HBT-frågor får

en mer framträdande plats i utbildningen för bl.a.

lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer,

poliser och jurister. Motionärerna vill att

Högskoleverket skall få i uppdrag att inleda ett

utvecklingsarbete med syftet att förbättra

undervisningen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid de

två senaste riksmötena vill vi understryka att

respekt för alla människors lika värde och för den

enskilda människans frihet och värdighet är

grundläggande för vårt samhälle (bet. 2003/04:UbU3

s. 37). Av dem som utövar människovårdande yrken, är

lärare av något slag eller har att göra med

människor inom ramen för ordningsmakten eller

rättskipningen måste krävas att de är villiga och

kapabla att möta människor med respekt och

inlevelse. Därför är kunskaper om människor med

olika levnadsförhållanden och livsstilar viktiga för

alla de yrkesgrupper som tas upp i motionerna.

I den gällande examensordningen i

högskoleförordningen (1993:100) finns för bl.a.

lärarexamen, läkarexamen och sjuksköterskeexamen

formuleringar som anknyter till detta.

I motion 2004/05:Ub408 (kd) yrkande 1 hävdar

motionären att lärare har dåliga kunskaper om ANT-

frågor (frågor om alkohol, narkotika och tobak). Han

konstaterar att riksdagen har små möjligheter att

direkt påverka kursplanerna. I stället bör enligt

hans mening riksdagen uttala att förekomst av ANT-

kurser skall göras till ett av kriterierna för hur

lärar-, läkar-, socionom- och vårdutbildningar

lyckas.

U t s ko t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riskerna med alkohol, narkotika och tobak är ett

ämnesövergripande kunskapsområde som enligt

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo

94) skall integreras i undervisningen i olika ämnen.

Även eleverna i gymnasieskolan skall enligt

läroplanen (Lpf 94) få kunskaper om ANT-frågor. Det

är därför självklart nödvändigt att det i skolorna

finns lärare som har utbildning på detta område.

Även andra yrkesutövare, som läkare, socionomer och

sjuksköterskor, behöver sådana kunskaper. Det är

dock enligt vår mening inte lämpligt att riksdagen

gör uttalanden som pekar ut ett enskilt

kunskapsområde som kvalitetskriterium för vissa

utbildningar.

Några motioner innehåller förslag om vissa inslag i

olika vårdutbildningar.

Regeringen bör enligt motion 2004/05:Ub502 (s) ge

berörda lärosäten ett uppdrag att införa

förbättringskunskap som ämne i utbildningarna av

personal för hälso- och sjukvård. Enligt motion

2004/05:Ub352 (m) bör försäkringsmedicin ingå som

ett specifikt mål i examensbeskrivningen för

läkarexamen. I motion 2004/05:So613 (fp) yrkande 5

föreslår Folkpartiet att genusmedicin skall läggas

till i examensordningen som ett mål för läkarexamen.

Enligt motion 2004/05:So513 (fp) yrkande 1 bör

regeringen utreda kvaliteten på utbildningen om

smärta i läkarutbildning och andra vårdutbildningar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det är enligt vår mening inte riksdagens uppgift

att i detalj ange vilka ämnen som skall ingå i olika

utbildningar eller hur examensordningens mål för

olika examina skall formuleras. Som framgår av det

föregående befinner sig utformningen av

examensordningen när det gäller yrkesexamina under

omprövning. Examensordningen är en bilaga till

högskoleförordningen, som utfärdas av regeringen.

Högskoleverket genomför ett sexårigt program för

utvärdering av samtliga ämnen och program inom

högskolan.

Högskolans språkutbildning tas upp i flera motioner.

Vänsterpartiet för i motion 2004/05:Ub333 fram

förslag om att Nordiska rådet och Nordiska

ministerrådet skall utarbeta en gemensam nordisk

strategi för minoritetsspråken inom den högre

utbildningen, eftersom det finns risk att flera

lärosäten i Sverige överväger att lägga ned

undervisningen i dessa språk (yrkande 1).

Motionärerna anser vidare att Högskoleverket och

Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att utarbeta en

policy om vilka språk som är oundgängliga i den

svenska högskolan (yrkande 2). Två av de nationella

minoritetsspråken i Sverige, nämligen jiddisch och

romani chib, finns inte vid något universitet i

Norden, påpekar de.

I motion 2004/05:Ub244 (c) skriver motionären att

det är viktigt att landets större universitet kan ge

undervisning i ett brett utbud av språk, inklusive

de nordiska språken.

Motion 2004/05:Ub245 (m) yrkande 1 handlar om

mandarinkinesiska. Regeringen bör enligt motionären

främja studiet av detta språk. Ett sätt att göra

detta är att etablera fler stipendier. Sverige bör

också studera de utbytesprojekt som finns i England

och USA. Finansiering skulle kunna ske ur den

svenska budgeten för bistånd, anser motionären.

Enligt motion 2004/05:Ub438 (s) yrkande 1 bör

ukrainska etableras som universitetsämne. Ukraina är

ett land som kommer att få allt större vikt i de

svenska kontakterna med Östeuropa, framhåller

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Högskoleverkets kvalitetsgranskningar har visat

att antalet studenter som läser språk minskar och

att antalet lärosäten som erbjuder även stora språk

som tyska, franska eller italienska också minskar.

De bedömargrupper som verket anlitat för

granskningarna har i många fall rekommenderat att

undervisningen i olika språk koncentreras till färre

lärosäten, för att ge ett större studentunderlag och

därmed bättre möjligheter att hålla en tillräcklig

lärarstab på de lärosäten där språket erbjuds.

För närvarande finns det inte någon nationell

styrning av utbudet av språkutbildning i den svenska

högskolan. Regeringen gav i maj 2002 Högskoleverket

i uppdrag att efter samråd och samverkan med

Vetenskapsrådet göra en översyn i fråga om

språkämnen där omfattningen av utbildning och

forskning är förhållandevis liten, s.k. småspråk.

Verket slutredovisade uppdraget i januari 2003 med

rapporten Att vara eller inte vara? Frågan om

småspråkens framtid i den svenska högskolan (regnr

12-2408-01). Rapporten belyser bl.a. förekomsten i

andra nordiska länder av småspråk som saknas i

Sverige. Vi har inhämtat att beredning av frågan

pågår inom Utbildningsdepartementet.

I april 2004 gav regeringen Högskoleverket i

uppdrag att lämna underlag för regeringens

utbildningsuppdrag till universitet och högskolor

och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet.

I uppdraget ingick att Högskoleverket skulle

uppmärksamma lärosätena och regeringen på

utbildningar som behöver koncentreras till färre

lärosäten. En första redovisning av detta uppdrag

har Högskolverket lämnat i rapporten Arbetsmarknad

och högskoleutbildning 2004 (Högskoleverkets

rapportserie 2004:36 R).

Flera lärosäten har genom frivilliga

överenskommelser fördelat ansvaret för utbildningen

i olika språk mellan sig.

Förslag om en högskoleutbildning av tandsköterskor

förs fram i motionerna 2004/05:Ub240 (s) och

2004/05:Ub282 (s). Motionärerna påtalar att det

råder brist på tandsköterskor, att bristen kan

väntas öka och att utvecklingen inom tandvården gör

att det behövs en högskoleutbildning för yrket.

Enligt den förstnämnda motionen bör det inrättas en

treårig sådan utbildning, och man skall kunna

vidareutbilda sig stegvis från tandsköterska till

tandhygienist och därefter till tandläkare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Socialstyrelsen har i oktober 2004 föreslagit att

en tandsköterskeutbildning inrättas på

eftergymnasial nivå utanför högskolan, antingen i

form av en påbyggnadsutbildning eller som en

kvalificerad yrkesutbildning (KY). Utbildningen bör

enligt Socialstyrelsens förslag vara baserad på en

nationell kursplan som tas fram specifikt för

ändamålet av den myndighet som kommer att ansvara

för utbildningen. Vi anser inte att riksdagen bör

föregripa regeringens beredning av frågan.

Utbildningssituationen för dramapedagoger tas upp i

två motioner.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Kr361

yrkande 10 bör regeringen låta utreda efterfrågan

och utbildningssituationen för denna yrkesgrupp.

Förutom skolan använder sig organisationer,

föreningar, vårdsektorn, näringsliv och teater av

dramapedagogik. Den hänvisning till den nya

lärarutbildningen som utskottet har gjort när

motsvarande yrkande behandlats vid tidigare

riksmöten är inte relevant, menar motionärerna.

I motion 2004/05:Ub329 (v) sägs att det är viktigt

att staten tar ansvar för utbildningen av

dramapedagoger. Det får inte vara upp till en

enskild folkhögskola om utbildningen skall finnas

kvar eller inte, utbildningen är för viktig för det,

anser motionären. Regeringen bör ta fram förslag på

hur dramapedagogutbildningens status kan höjas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid

förra riksmötet anser vi i dag att det ännu är för

tidigt att bedöma om det behövs något initiativ av

statsmakterna angående dramapedagogutbildning.

Utbildning till dramapedagog ges för närvarande på

Västerbergs folkhögskola och är tvåårig. För att bli

antagen skall man vara minst 20 år, vara behörig för

högskolestudier, ha minst ett års

arbetslivserfarenhet, ha deltagit i dramagrupp eller

amatörteater samt varit ledare för någon form av

gruppverksamhet. Vid Högskolan i Gävle finns

fristående kurser i dramapedagogik på 20+20 poäng,

som tillsammans med den tvååriga utbildningen vid

Västerbergs folkhögskola kan ge en filosofie

kandidatexamen.

Högskoleutbildningen på hotell- och

restaurangområdet bör enligt motion 2004/05:Ub296

(s) bättre än i dag möta de kompetensbehov som finns

i branschen. De relevanta utbildningsmöjligheterna

måste både ändra inriktning och höjas

kvalitetsmässigt, anser motionärerna. Utvecklingen

inom högskolan bör stimuleras så att detta blir

fallet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Universitet och högskolor har ansvar för att

samverka med det omgivande samhället och att utforma

sina utbildningar i samverkan med arbetslivet.

Motionen ger ingen fingervisning om vilken åtgärd av

regeringen som skulle behövas.

Studieorganisatoriska frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om olika

studieorganisatoriska frågor, främst med

hänvisning till pågående beredning i

Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 49 (m), 50 (fp), 51

(c), 52 (m, fp, kd), 53 (fp), 54 (kd) och 55

(c).

Motioner

Moderata samlingspartiet tar i motion 2004/05:Ub293

yrkande 8 upp planerna på en gemensam europeisk

examensordning inom ramen för den s.k.

Bolognaprocessen. En gemensam sådan examensordning

är en god idé så länge den arbetas fram underifrån,

bygger på frivillighet och inte innebär att

nationella examina tas bort, heter det i motionen.

De svenska universitet och högskolor som så önskar

skall redan från början kunna delta i systemet med

en europeisk examensordning, anser motionärerna.

Folkpartiet anser enligt motion 2004/05:Ub378

yrkande 17 att det skall ställas höga krav på

ämnesfördjupning för den nya masterexamen som har

föreslagits inom ramen för Bolognaprocessen.

Centerpartiet framhåller i motion 2004/05:Ub276

yrkande 19 att Sverige bör arbeta för att betygen i

ett gemensamt europeiskt betygssystem fortsatt skall

vara målrelaterade.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub378 yrkande 19

en översyn av vilka utbildningar som skall kunna ge

yrkesexamen. Både generella examina och yrkesexamina

behövs, anser motionärerna. En yrkesexamen medför

större förutsebarhet genom att studenter och

arbetsgivare vet att utbildningen är uppbyggd med

sammanhängande kurser. Branschorganisationerna skall

vara med och värdera examina, heter det i motionen.

Folkpartiet och Kristdemokraterna förordar i

motionerna 2004/05:Ub321 yrkande 7 respektive

2004/05:Ub473 yrkande 29 ett treterminssystem inom

högskolan. Enligt Folkpartiet bör det vara möjligt

att ägna sig åt seriösa studier med stöd av

studiemedel även under sommaren. Motionärerna

föreslår att högskolorna skall inbjudas att delta i

försöksverksamhet med treterminssystem.

Kristdemokraterna konstaterar i sin motion att det i

dag finns möjlighet att införa treterminssystem, men

att det hittills inte har skett. Motionärerna vill

att lärosätena skall få i uppdrag att aktivt

utveckla ett treterminssystem.

I motion 2004/05:Ub464 (s) skriver motionärerna

att man kan förkorta utbildningstiden genom att

använda en större del av sommaren åt studier. Detta

är ett sätt att uppnå effektivitetsvinster och att

undanröja ett reellt försörjningsproblem för de

studenter som inte lyckas skaffa sig ett sommarjobb.

Motion 2004/05:Ub458 (s) hänvisar till

diskussionen om huruvida de som studerar skall kunna

få arbetslöshetsersättning under studieuppehåll. Med

ett system där studierna kan bedrivas på helårsbasis

och studiemedel utgår under hela året uppstår inte

det problemet. På sikt bör man enligt motionärerna

jämställa studieåret med ett arbetsår.

Några övriga studieorganisatoriska frågor tas också

upp i motionerna.

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Kr239

yrkande 15 att ett gemensamt basår för all

konstnärlig högskoleutbildning bör införas. De vill

att Högskoleverket skall se över utbildningarna vid

de konstnärliga högskolorna.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub276

yrkande 9 att studenter skall ges rätt att ta igen

examination och andra obligatoriska moment som de

missat på grund av offentliga uppdrag. Rätten skall

gälla att ta igen detta samma termin.

I motion 2004/05:Ub418 (m) föreslår motionären att

en fri tentamensrätt skall införas, åtminstone för

teoretiska utbildningar vid statliga lärosäten. Man

skall få rätt att tentera ett ämne utan att vara

antagen eller ha gått igenom kurser som tillhör

ämnet. Tentamensrätten bör vara kopplad till en

eventuell självkostnadsavgift, heter det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Frågor om gemensam europeisk examensordning och

gemensamt europeiskt betygssystem har behandlats av

en projektgrupp inom Utbildningsdepartementet. Dess

rapport Högre utbildning i utveckling.

Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2)

ingår i underlaget för den proposition om vissa

frågor inom högskolan som regeringen har aviserat.

Även frågan om kriterier för införande av

yrkesexamina, liksom principer för

examensbeskrivning av sådana examina, har behandlats

i rapporten.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag utrett

konsekvenserna av ett utökat studieår, som skulle

innebära att årsstudietiden för studenterna utökades

från dagens genomsnittliga 40 veckor upp till 50

veckor genom att sommaren i ökad utsträckning

utnyttjas för studier. Rapporten Konsekvenser av

utökat studieår (Högskoleverkets rapportserie

2005:12) överlämnades i februari till regeringen.

Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av

frågan och därför inte uttala sig i frågan om

treterminssystem.

När det gäller övriga studieorganisatoriska frågor

konstaterar utskottet att det i motionen om ett

gemensamt basår för all konstnärlig utbildning inte

har framförts några tydliga skäl för förslaget.

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar kan enligt

vår mening ge berörda lärosäten underlag för att

överväga förändringar i studieorganisationen. Det är

inte lämpligt att riksdagen tar ställning till

frågan om en rätt för studenter att ta igen

examination eller andra obligatoriska moment som de

missat på grund av offentliga uppdrag. En sådan rätt

skulle rimligen få ekonomiska konsekvenser som inte

är belysta. Den skulle också behöva vägas mot andra

för studenterna viktiga rättighetsfrågor. Vi är inte

heller beredda att ställa oss bakom ett

tillkännagivande om fri tentamensrätt.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om Lunds

universitets historiska museum, vars akuta

problem nu anses vara lösta, och om nationell

fotbollsakademi, examensbevis på värdepapper

och rätt för företag att sälja akademisk

utbildning.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Situationen för Lunds universitets historiska museum

(LUHM) tas upp i motionerna 2004/05:Ub201 (m) och

2004/05:T335 (c) yrkande 5. Den förstnämnda motionen

pläderar för att museet skall ges status som filial

till Statens historiska museum och erkännas som ett

statligt museum. Motionären anser att LUHM är att

betrakta som ett riksintresse, och han oroar sig för

att Lunds universitet inte kan prioritera museet

framför grundutbildning och forskning. I den andra

motionen säger man att tillräckliga medel måste

ställas till LUHM:s förfogande för bevarande av

fornfynden, visning för allmänheten och pedagogisk

verksamhet. Motionärerna anser det självklart att

fornfynden från Skåne skall bevaras och finnas

tillgängliga i Skåne, både för forskning och för

allmänheten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Enligt vad som redovisats i tidskriften Lunds

universitet meddelar nr 3 2004 har fyndhanteringen

vid LUHM lösts genom ett årligt tillskott på 2

miljoner kronor från Utbildningsdepartementet.

Museet har ytterligare 2 miljoner kronor till den

övriga verksamheten som utställningar och drift.

Behovet av en nationell fotbollsakademi i Degerfors

tas upp i motion 2004/05:Kr331 (v) yrkande 1.

Motionären skriver att en regional fotbollsakademi

redan har kommit i gång i Degerfors. Det finns

förutsättningar att utveckla denna till en nationell

akademi med utbildning, träningsmetodik, forskning

osv. Han vill att regeringen i samarbete med berörda

parter skall verka för tillskapandet av denna

akademi. I samarbete med Örebro universitet finns

det en 20-poängskurs i idrott med inriktning på

fotboll. Det långsiktiga målet bör enligt motionären

vara att man skall kunna avlägga doktorsexamen i

fotboll.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det är enligt vår mening inte motiverat att

regeringen skall engagera sig i denna sak.

Det är enligt motion 2004/05:Ub326 (s) möjligt att

komma åt examensdokument från s.k. bluffuniversitet.

Motionären anser att universiteten och högskolorna

skulle kunna utfärda sina examensbevis på

värdepapper med något slags sigill, detta för att

undvika åtkomst av examensbevis på orättfärdigt

sätt. Hon föreslår ett tillkännagivande till

regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen bör enligt vår mening inte ägna sig åt

detaljreglering av det slag som motionären föreslår.

I motion 2004/05:Ub417 (m) föreslår motionärerna att

privata företag skall ha rätt att sälja akademisk

utbildning. I ett populärt ämne som företagsekonomi

måste alla genomgå den första kursen 0-20 poäng för

att kunna gå vidare i ämnet, vilket skapar en

flaskhals. Genom att tillåta privata företag att

sälja sådana kurser skulle trycket på de offentliga

lärosätena lätta, och dessa skulle få bättre

möjligheter att lägga resurser på de mer akademiskt

krävande fördjupningskurserna, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa

examina ger möjlighet för enskilda

utbildningsanordnare att ansöka hos regeringen om

rätt att utfärda sådana examina som regeringen

reglerat i högskoleförordningen. Vi anser inte att

riksdagen bör ta initiativ till att vidga

möjligheterna för t.ex. företag att ge

högskoleutbildning.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår 15

motionsyrkanden i frågor där det enligt

gällande regler ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för den högre utbildningen är delat mellan

statsmakterna och lärosätena (universitet och

högskolor). Enligt gällande styrsystem skall

riksdagen främst fatta beslut om övergripande och

nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ

att fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att följande

motionsyrkanden avslås:

Motion 2004/05:Ub261 (s) om ökat utrymme för

bemötandefrågor i juristutbildningen.

Motion 2004/05:Ub300 (m) om genusperspektiv inom

sjukvården.

Motion 2004/05:Ub310 (s) om högre utbildning i

animation.

Motion 2004/05:Ub340 (c) yrkande 2 om

tillgodoräknande av utbildning från gymnasieskolan

vid vidareutbildning till sjuksköterska.

Motion 2004/05:Ub441 (kd) yrkande 11 om att

lärosätena bör utbilda faddrar och förebygga

alkoholmissbruk.

Motion 2004/05:Ub473 (kd) yrkande 18 om

individualisering av högskolans utbildning.

Motion 2004/05:Sf355 (kd) yrkande 3 om

försäkringsmedicin i läkarutbildningen.

Motion 2004/05:So247 (m) yrkande 4 om att

prevention av psykisk ohälsa samt

självmordsförebyggande åtgärder blir ett

högskoleämne.

Motion 2004/05:So510 (s) yrkande 2 om att kunskap

om sexuella övergrepp och deras konsekvenser skall

ges i ett antal yrkesutbildningar.

Motion 2004/05:So512 (kd) yrkande 3 om att

grundutbildningen till vissa yrken skall inbegripa

utbildningsmoment om upptäckt och anmälan av

sexuella övergrepp samt om det utsatta barnets behov

av stöd.

Motion 2004/05:So519 (c) yrkande 1 om

demenskunskap i läkarutbildningen.

Motion 2004/05:So606 (kd) yrkande 8 om utbildning

i hälsoinformation i läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna.

Motion 2004/05:Kr357 (kd, m, fp, c) yrkande 4 om

dans- och sångutbildningen.

Motion 2004/05:Kr360 (kd) yrkande 3 om kultur och

hälsa i vårdutbildningarna.

Motion 2004/05:A321 (mp) yrkande 5 om att behovet av

stöd och hjälp för förövare skall utgöra ett inslag

i de högskoleutbildningar som behandlar våld i nära

relationer.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Lärosätenas självständighet (punkt 1) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström

(kd), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub211,

2004/05:Ub293 yrkande 5,

2004/05:Ub378 yrkande 15 och

2004/05:Ub473 yrkandena 19 och 37,

bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub225 och

2004/05:Ub276 yrkande 4

samt avslår motion

2004/05:Ub473 yrkandena 35 och 36.

Ställningstagande

Universitetens och högskolornas självbestämmande

måste säkras genom lag. Lärosätena måste ges frihet

att bygga upp sin organisation på det sätt som de

själva finner bäst. Därför skall regeringens direkta

inflytande över högskolestyrelserna avskaffas.

Styrelserna skall inte partipolitiseras, vilket sker

i dag. Den helt övervägande majoriteten av de

ordförande i högskolestyrelser som har politisk

bakgrund har socialdemokratisk tillhörighet. Varken

ordförande eller ledamöter bör utses på nuvarande

sätt, dvs. av regeringen, utan de bör i stället

utses av lärosätena själva. De som är närmast

verksamheten kan forma och förändra den på det mest

flexibla sättet. Bland ledamöterna skall finnas

allmänföreträdare, utsedda av lärosätet. Dessa kan

komma från politiken eller näringslivet eller ha

annan kompetens. Vidare skall det finnas ledamöter

utsedda av personal och studenter. Rektorn skall

tillsättas efter en förberedande valprocess, där

fakulteter, studenter och lärare är inblandade, och

han eller hon skall kunna vara ordförande i

högskolestyrelsen.

2. Högre utbildningspremie (punkt 2) - m

Av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

20004/05:Ub293 yrkande 2.

Ställningstagande

Det krävs motivation för att utbildning skall ge

goda resultat. Helt avgörande är att människor vet

att ökade kunskaper värderas och ger bättre

förutsättningar för framtiden. Det måste löna sig

att utbilda och förkovra sig. En högre

utbildningspremie är därför viktig.

3. Former för fristående högskolor (punkt 3) -

m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström

(kd) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 13.

Ställningstagande

Den ökade internationella konkurrensen understryker

behovet av institutionell konkurrens mellan landets

lärosäten. Lärosätena bör ges möjlighet till

dynamisk frigörelse genom att ombildas till

stiftelser. Därutöver bör man pröva andra

organisatoriska former, som kan gynna såväl den

akademiska friheten som utbildningen och

forskningen.

4. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

(punkt 4) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,

2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Ub457.

Ställningstagande

All högre utbildning skall knytas till en levande

forskningsmiljö. Varje lärosäte kan dock inte på

alla forskningsfält bedriva egen forskning och ligga

i forskningsfrontens framkant. Därför skall

högskolor och universitet stimuleras att profilera

sig inom ett begränsat område. Denna profilering

skall utgöra bas för permanenta statliga

forskningsmedel och leda till rätt att utfärda

doktorsexamen. Kvaliteten i de övriga ämnena där

högskolorna bedriver grundutbildning bör garanteras

genom att de stimuleras att samarbeta med andra

lärosäten som har dessa ämnen som sin profil.

Konkurrens mellan lärosätena är en viktig drivkraft

för att stärka utbildningens kvalitet, men samtidigt

krävs samverkan för att resurserna skall utnyttjas

effektivt. I dag är balansen inte till fördel för

samverkan. Om tyngdpunkten förskjuts i riktning mot

ökad samverkan ökar förutsättningarna för att få

till stånd starkare, om än färre, miljöer för de

olika ämnena vid svenska universitet och högskolor.

Lärosäten som samverkar bör premieras för det.

I samhället finns specifika behov av vissa

yrkesgrupper som inte kan ersättas. Vi har ett

basbehov av t.ex. läkare och lärare. Det är

nödvändigt med en ökad statlig detaljstyrning i

examinationsmålen för vissa viktiga yrken, där det

inte finns utbildad personal i tillräcklig

omfattning.

5. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

(punkt 4) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub457

och avslår motionerna

2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.

Ställningstagande

Kunskap är en rättighet för alla människor. Högre

utbildning är viktig för näringslivet och för vår

gemensamma välfärd, och den betyder mycket för

enskilda människors trygghet. Högre utbildning bör

nå hela folket, i hela landet och ske under hela

livet. Detta är en viktig del av det livslånga

lärandet.

Högskolans tredje uppgift, att samverka med det

omgivande samhället, handlar om ömsesidigt utbyte av

kunskaper. Uppgiften är till för att möjliggöra de

övriga uppgifter som högskolan har. Inom den tredje

uppgiften skall det även rymmas samverkan i det

lokala samhället och regionen. Arbetet med samverkan

och deltagande i samhällsutvecklingen måste

intensifieras och utvecklas vid många lärosäten.

6. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

(punkt 4) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,

2004/05:Ub457 och

2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.

Ställningstagande

Högskolelagen bör kompletteras med ett

hållbarhetsperspektiv. Högskolor och universitet kan

på ett konstruktivt sätt bidra till att ge människor

beredskap för ett alltmer komplext samhälle. Om man

definierar hållbar utveckling som att vi inte

accepterar att skjuta över problem på nästa

generation, eller ett samhälle som genererar nya

problem som nästa generation måste hantera, så

handlar hållbar utveckling mycket om förmedlande av

förmågan att identifiera vilka problem i samhället i

dag som kommer att påverka nästa generation, samt

förmåga att utveckla redskap för att kunna hantera

dessa problem på ett sätt som inte skapar nya

problem för nästa generation. De flesta ekonom-,

juridik- och statsvetarstudenterna genomgår i dag

sin fyraåriga utbildning utan att konfronteras med

det livsavgörande konceptet hållbar utveckling. Att

skriva in hållbarhetsperspektivet i högskolelagen

skulle tydligt markera att inga som får statligt

stöd för att bedriva högre utbildning kan ignorera

att vad de lär sina studenter får konsekvenser för

framtiden. Lagen bör säga att hållbarhet skall

integreras i undervisningen. Hur detta skall göras

är det dock viktigt att man avgör på varje lärosäte.

Det är också viktigt att hållbarhetsperspektivet

följs upp på ett bra sätt. Det bör ingå som en

naturlig del i Högskoleverkets kvalitetsgranskning.

7. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5)

- m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 6

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 7,

2004/05:Ub378 yrkande 14,

2004/05:Ub473 yrkande 33 och

2004/05:A352 yrkande 21.

Ställningstagande

Likhet inför lagen är den väg till verklig

jämställdhet som vi förordar. Varken negativ eller

positiv särbehandling kan tolereras i

jämställdhetens namn. Att låta en person

representera eller närvara enbart för att hon anses

tillhöra en viss grupp är att nedvärdera hennes

övriga kvaliteter. Vårt mål är ett samhälle där alla

individer ges likvärdiga möjligheter att förverkliga

sina livsprojekt.

8. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 14

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 7,

2004/05:Ub293 yrkande 6,

2004/05:Ub473 yrkande 33 och

2004/05:A352 yrkande 21.

Ställningstagande

Män och kvinnor skall ha samma, inte bara formella

utan självfallet också reella, möjligheter att göra

sig gällande i den akademiska världen. All form av

diskriminering skall bekämpas. Med utgångspunkt i

denna grundtanke bör man genomföra en rad liberala

jämställdhetsfrämjande åtgärder. Ökad öppenhet och

klarhet när det gäller urval och antagningar skapar

förutsättningar att bryta upp interna brödraskap och

stävja svågerpolitik. De kriterier utifrån vilka

tjänster tillsätts skall vara tydliga och formellt

reglerade. Därmed försvårar man avsevärt för

informella manliga nätverk att på oklara grunder gå

förbi kompetenta kvinnliga sökande. De nämnder som

svarar för tillsättningar inom högskolan skall i

görligaste mån ha en jämställd representation av

kvinnor och män. När kvinnor är med i konkurrensen

om en viktig tjänst skall detta vara huvudregel.

Reformen som gör det möjligt att befordras till

professor utan att det finns en särskild tjänst

tillgänglig måste säkras fullt ut. Det är angeläget

att de nya befordrade professorerna inte ses som en

andra rangens professorer. Det är således viktigt

att alla löne- och anställningsvillkor i

fortsättningen bygger på kompetens och attraktivitet

på arbetsmarknaden och inte på om en person har

blivit professor genom befordran eller efter att ha

sökt och fått en utlyst anställning. En stor del av

det praktiska jämställdhetsarbetet måste bedrivas på

varje separat arbetsplats inom högskolan. Det är på

den enskilda institutionen som grunden läggs för

jämlika villkor för kvinnor och män i forskningens

vardag. För större institutioner skall det vara

självklart att ha en formellt utarbetad

jämställdhetsplan, som t.ex. kan ta upp hur

antagningen av doktorander skall gå till så att

kvinnor inte missgynnas och hur förläggningen av

viktiga seminarier och sammanträden kan påverka

föräldrars förutsättningar att delta i det

vetenskapliga arbetet. Det är också viktigt att ett

genusperspektiv anläggs i själva undervisningen.

Blivande läkare måste t.ex. lära sig att behandla

både kvinnor och män.

9. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 33,

bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 7 och

2004/05:A352 yrkande 21

och avslår motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 6 och

2004/05:Ub378 yrkande 14.

Ställningstagande

Högskolan har både strukturella och innehållsmässiga

jämställdhetsproblem. Flertalet utbildningar har en

ojämn eller mycket ojämn könsfördelning, och

utvecklingen går åt fel håll: könsfördelningarna

blir allt ojämnare. Ur ett

kunskapsutvecklingsperspektiv kan mans- eller

kvinnodominerade studentgrupper förlora

infallsvinklar på problem och möjliga lösningar. Det

innebär också ett resursslöseri att snäva in

rekryteringsbasen med t.ex. könsberoende

begränsningar. Än viktigare är att varje persons

unika och lika värde och rätt måste värnas. Det

måste t.ex. vara enkelt att göra studieuppehåll för

barnledighet för både kvinnor och män. Lärosätena

måste ta ansvar för att högskolelärarna är väl

förtrogna med jämställdhetsfrågor och

genusperspektiv, och man måste tydliggöra alla

valmöjligheter i gymnasieskolan.

10. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -

c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 7

och avslår motionerna

2004/05:Ub283 yrkande 6,

2004/05:Ub293yrkande 6,

2004/05:Ub378 yrkande 14,

2004/05:Ub473 yrkande 33 och

2004/05:A352 yrkande 21.

Ställningstagande

På bara 10 år har antalet kvinnor som börjar i

forskarutbildningen fördubblats. Men procentsatser

säger inte allt om hur jämställt det är i praktiken.

Det räcker inte med bara kvantitativa mål för vissa

typer av utbildningar. Det verkliga

jämställdhetsarbetet handlar om ett

attitydförändrande arbete och att riva rådande

förtryckande maktstrukturer. Ett aktivt

jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en

hög kvalitet på den högre utbildningen.

Ett nära samarbete mellan grundskola,

gymnasieskola och högskola behövs för att vi skall

få en jämnare könsfördelning till olika

utbildningar. En annan viktig förutsättning för att

öka andelen kvinnor i den högre utbildningen och få

kvinnor att satsa på den akademiska karriären är att

det finns möjligheter att arbeta under ekonomiskt

trygga omständigheter, vilket naturligtvis också

gäller män. Därför är genomförandet av

doktorandtjänster och satsning på mellantjänster

kanske de två viktigaste åtgärderna för att

stimulera kvinnor att påbörja en akademisk karriär.

Samtidigt krävs att såväl forskarstuderande som

grundutbildningsstudenter omfattas av ett rimligt

föräldraförsäkringssystem. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till hur högskolan skall

komma till rätta med den i dag rådande situationen

när det gäller jämställdhetsproblematiken.

11. Garanterad miniminivå av lärarledd tid

(punkt 6) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

22004/05:Ub473 yrkande 10.

Ställningstagande

Högskolelagen (1 kap. 9 §) anger vad den

grundläggande högskoleutbildningen skall ge

studenterna. Målsättningarna går inte att uppfylla

utan ett adekvat stöd i form av lärarledd

undervisningstid och annan handledning. Det finns

exempel på att studenter vid humanistisk och

samhällsvetenskaplig fakultet har fått nöja sig med

två till fyra timmars undervisning per vecka. I

nuläget finns inga garantier för att studenterna kan

få adekvat stöd och handledning. Det är viktigt att

det införs en sådan garanti och att det läggs fast

en miniminivå för t.ex. föreläsningar, seminarier,

handledning och annan pedagogisk vägledning som

studenterna har rätt till. I 6 kap. 7 §

högskoleförordningen, där det stadgas vad en

kursplan skall innehålla, bör det införas en tionde

punkt, nämligen "10) omfattningen av lärarledd

undervisningstid eller motsvarande".

12. Resursmässiga villkor för en ny

masterutbildning (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 41.

Ställningstagande

Om man menar allvar med den nya masternivå som

diskuteras i rapporten Högre utbildning i

utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds

2004:2) och som kan bli en avancerad nivå mellan

grundutbildning och forskning, så måste den ges

bättre anslagsmässiga förutsättningar än

grundutbildningen. Regeringen bör pröva vilka

effekter detta kan få.

13. Allmänt om tillträde till högskolan

(punkt 9) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 6 och

2004/05:Ub293 yrkande 1,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub473 yrkande 21

och avslår motionerna

2004/05:Ub378 yrkande 4 och

2004/05:Ub473 yrkande 22.

Ställningstagande

Vår vision om mer reellt självstyre för lärosätena

öppnar för en ökad lokal antagning och

urvalsprocess. Vi ifrågasätter den centrala styrning

som i dag sker av hur studenter skall antas till

högskoleutbildning. Lärosätena har ingen makt att

själva bestämma vilken typ av urval som passar bäst

för just deras utbildningar. Varje lärosäte måste få

bestämma hur antagningarna skall gå till på egen

hand.

14. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt

9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 4

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 6,

2004/05:Ub293 yrkande 1 och

2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

För att kvaliteten i högskolans utbildningar skall

upprätthållas måste studenterna ha tillräckliga

förkunskaper när de påbörjar utbildningen. Högskolan

kan inte ägna sig åt att repetera gymnasiekunskaper,

det förlorar såväl studenter som samhälle på.

Förkunskapskraven till vissa utbildningar har

sänkts. Dessa måste återställas.

15. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt

9) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22

och avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 7,

2004/05:Ub293 yrkande 1 och

2004/05:Ub378 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är inte statens uppgift att centralt styra vilka

förkunskapskrav och behörighetsregler som skall

gälla. Statens uppgift är i detta sammanhang bara

att garantera jämlikhet och kvalitet. Högskolorna

skall ha stor frihet att utarbeta egna

behörighetskrav och urvalsmetoder utifrån

utbildningens karaktär. Ett brett antagningssystem

ger olika grupper och individer fler möjligheter att

söka sig till den högre utbildningen. Antagning och

urval kan göras utifrån gymnasiebetyg, högskoleprov,

andra prov eller t.ex. genom intervjuer. Meriter av

olika slag skall kunna beaktas när de är relevanta

för utbildningens innehåll. Högskoleverket bör

uppmuntra mångfaldsarbetet genom att stödja

lärosätena.

16. Särbehandling vid urval (punkt 10) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub292 yrkande 4 och

2004/05:Ub293 yrkande 7

och avslår motion

2004/05:Ub335.

Ställningstagande

Vid ett flertal tillfällen har olika

socialdemokratiska regeringar laborerat med

kvotering av olika grupper för att uppnå en

politiskt önskvärd balans vid landets lärosäten. En

konstgjord balans kan emellertid dölja och

permanenta en reell ojämlikhet. Kvotering är en

åtgärd som hör hemma i en värld där kollektivismen

råder. Kvotering innebär att önskan om

meritneutralitet ges upp. I stället

institutionaliseras en uppdelning mellan grupper,

där individer främst ses som representanter för

gruppen. Likhet inför lagen är den väg till verklig

jämställdhet som vi förordar. Varken negativ eller

positiv särbehandling kan tolereras i

jämställdhetens namn. Individen och individens

kunskaper skall sättas i centrum och

grupptillhörighet ses som något sekundärt.

17. Särbehandling vid urval (punkt 10) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub335

och avslår motionerna

2004/05:Ub292 yrkande 4 och

2004/05:Ub293 yrkande 7.

Ställningstagande

Huvudprincipen att studenter skall behandlas

likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religiös

åskådning, sexuell läggning eller funktionshinder

fastslås i lagen (2001:1286) om likabehandling av

studenter i högskolan. Denna huvudregel är i de

flesta fall en självklarhet. Dock kan det finnas

tillfällen där avsteg från huvudprincipen kan vara

berättigat. Därför finns det i likabehandlingslagen

en bestämmelse om att särbehandling kan accepteras

om den är berättigad av hänsyn till ett särskilt

intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset

av att förhindra diskriminering i högskolan. Denna

undantagsbestämmelse har visat sig svår att tolka.

Det tveksamma rättsläget har fördröjt lärosätena i

deras arbete med att öka mångfalden i högskolan,

vilket är beklagligt. Likabehandlingslagen bör

förtydligas på denna punkt, så att det klart framgår

att positiv särbehandling utifrån kön och etnicitet

får användas i syfte att bredda rekryteringen till

och öka mångfalden inom högskolan.

18. Urvalsfrågor i övrigt (punkt 11) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 20 och 43

och avslår motionerna

2004/05:Ub486 och

2004/05:Ub495 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Mer avancerade kurser i gymnasieskolan bör ges ett

högre meritvärde än mer grundläggande kurser vid

urval till högskoleutbildning. Därigenom

säkerställer man att gymnasiestudenterna har det

kunskapsdjup och den studievana som möjliggör en

smidig övergång till högskolan.

En fråga som kan bli problematisk i framtiden är

att andelen nybörjare i högskolan har minskat sedan

några år tillbaka. Fler äldre studenter tränger

undan nybörjarna, möjligen på grund av att de äldre

studenterna ibland ges förtur genom antal redan

inlästa poäng. Systemet med poängförtur bör ses

över.

19. Tillämpningsområdet för lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

(punkt 12) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 10 och

2004/05:U257 yrkandena 23 och 24

och avslår motion

2004/05:So604 yrkande 7.

Ställningstagande

Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i

högskolan bygger på principen om rätt till

likabehandling utan åtskillnad på grund av t.ex.

kön, ålder eller sexuell läggning. Lagen ålägger

högskolor och universitet att aktivt främja

studenters lika rättigheter samt att förebygga och

förhindra trakasserier på grund av sexuell läggning.

Det är anmärkningsvärt att denna lag inte gäller

Polishögskolan och Försvarshögskolan. Det finns

inget som tyder på att dessa högskolor är undantagna

från den heterosexuella norm som finns i vårt

samhälle. Därför bör likabehandlingslagen ändras så

att Försvarshögskolan och Polishögskolan ingår i

tillämpningsområdet för den.

20. Sanktionsmöjligheter i lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

(punkt 13) - kd, c

av Torsten Lindström (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 16 och

2004/05:Ub473 yrkande 34.

Ställningstagande

Likabehandlingslagen innehåller inte några

sanktionsmöjligheter mot lärosäten som underlåter

att uppfylla lagens krav på aktiva åtgärder. Lagen

är därmed tandlös. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om lämpliga

sanktionsmöjligheter i sådana fall.

21. Studentkontrakt (punkt 14) - fp, mp

av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Jan

Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub378 yrkande 10 och

2004/05:K459 yrkande 5.

Ställningstagande

Studenternas rättssäkerhet inom högskolan kan

stärkas genom att man inför studentkontrakt. Ett bra

kontrakt måste innebära rättigheter och skyldigheter

för båda parter - studenterna och lärarna. Varje

institution bör upprätta ett sådant kontrakt. Där

skall regleras bl.a. principer för hur rättning och

betygssättning skall gå till. Studenten skall ha

rätt att överklaga sitt betyg eller få sin uppsats

bedömd av en annan lärare, i slutändan av en av

institutionens professorer eller någon fristående

granskare. För doktorander kan anges exempelvis hur

mycket handledning som den enskilda

forskarstuderanden har rätt till. För

grundutbildningsstudenter kan anges t.ex. krav på

närvaro, antal studietimmar kursen omfattar och

betygskrav för godkänt m.m. För att främja arbetet

med studentkontrakt bör regeringen ge Högskoleverket

i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med

studentkontrakt på fem lärosäten.

22. Studenternas rättssäkerhet i övrigt

(punkt 15) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkande 9

och avslår motion

2004/05:Ub276 yrkande 15.

Ställningstagande

En god institution skall bejaka och följa de regler

som bestäms av statsmakterna och av högskolan själv.

Institutionen skall utreda regelbrott, i synnerhet

när de drabbar studenterna, och vidta åtgärder för

att förebygga att samma fel uppstår igen. Den skall

också göra erforderlig uppföljning. Erfarenheten

visar att få institutioner motsvarar idén om den

goda institutionen. Högskoleverket har på

regeringens uppdrag år 2001 lagt fram förslag till

20 åtgärder för att stärka studenternas

rättssäkerhet. Först långt senare har regeringen

gjort ändringar i högskoleförordningen på grundval

av en del av verkets förslag. Ändringarna trädde i

kraft den 1 januari 2005. Det är mycket angeläget

att kvaliteten på högskolornas lokala regelverk och

studenternas rättssäkerhet blir föremål för

genomgripande förslag och beslut.

23. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt

15) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 15

och avslår motion

2004/05:Ub441 yrkande 9.

Ställningstagande

Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning

i förhållande till studenterna vad gäller antagning,

examination, beviljande av studieuppehåll, rätt att

fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte av

examinator, tillgodoräknande av poäng m.m.

Högskolornas lokala regelverk måste ses över oftare

av JO och Högskoleverket. Regler som rör

studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå

prov bör också regleras i högskoleförordningen på

ett tydligare sätt. Högskolornas lokala regelverk

finns inte alltid sammanställda eller tillgängliga,

vilket leder till stora skillnader i praxis mellan

olika högskolor och mellan olika delar av samma

högskola, och därmed till att det blir

svåröverskådligt för den enskilda studenten.

Givetvis bör högskolorna vara skyldiga att

dokumentera sin praxis och också att motivera alla

beslut skriftligt. Regeringen bör göra de

förändringar av högskoleförordningen som behövs för

att garantera detta.

24. Kårobligatoriet (punkt 16) - m, fp, kd, c,

mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström

(kd), Tomas Högström (m), Håkan Larsson (c) och

Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub203,

2004/05:Ub220,

2004/05:Ub227,

2004/05:Ub259 yrkande 7,

2004/05:Ub276 yrkande 14,

2004/05:Ub293 yrkande 11,

2004/05:Ub317,

2004/05:Ub372 samt

2004/05:Ub473 yrkandena 30-32,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub378 yrkande 11

och avslår motion

2004/05:Ub392.

Ställningstagande

Kårobligatoriet är principiellt felaktigt och bör

därför avskaffas. Även studenter bör själva få välja

vilken förening de vill vara med i. Obligatoriets

existens är ett bevis för hur liten tilltro som den

svenska staten har till studenternas förmåga att

skapa och upprätthålla frivilliga sammanslutningar

för att tillvarata sina intressen.

Det finns en rad frågor som behöver lösas på vägen

mot obligatoriets avskaffande. För att frågorna

skall bli noggrant utredda vill vi att regeringen

tillsätter en parlamentarisk utredning. Utredningen

skall ta fram en handlingsplan för avvecklingen samt

en tidsplan för denna, varefter regeringen senast i

vårpropositionen 2007 skall återkomma till

riksdagen. Handlingsplanen kan innehålla

övergångsregler.

I direktiven till utredningen måste ett antal

moment preciseras. Först och främst måste

utredningen granska de strukturer som i dag

existerar för val av studentrepresentanter till

olika organ inom lärosätena, presentera alternativ

för en frivillig kårverksamhet samt i övrigt föreslå

nya former för studentinflytandet. Utredningen skall

lämna förslag till hur studentinflytandet över den

akademiska och studiesociala kvaliteten kan

vidareutvecklas vid ett avskaffande av obligatoriet.

Studenternas möjlighet att bedriva

utbildningsbevakning skall särskilt belysas.

Härvidlag skall särskild hänsyn tas till frågan om

studentkårernas oberoende gentemot lärosätena.

Utredningen skall vidare granska och lämna förslag

på framtida definitioner och avgränsning av

studentkårernas kompetens. I arbetet med att finna

nya former för studentinflytande skall behovet av

kontinuitet beaktas. Utredningen skall också studera

de nuvarande reglerna för beskattning av landets

kårer och nationer och beakta de frågor kring

momsredovisning, fastighetsbeskattning och

beskattning av verksamheter som kan komma att bli

aktuella vid ett avskaffande av obligatoriet.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas förhållandena för

nationerna vid Lunds universitet och Uppsala

universitet och hur dessa nationers studiesociala

kvalitet fortsatt skall kunna upprätthållas vid ett

avskaffande av obligatoriet. Utgångspunkten skall

vara att dagens kårer och nationer inte missgynnas

skattemässigt när obligatoriet avskaffas.

25. Högskolans tillgänglighet för

funktionshindrade (punkt 17) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/04:Ub378 yrkande 7.

Ställningstagande

Alla som vill och kan skall kunna studera. Det är

bra för individen och bra för samhället. Men

studerande med funktionshinder möter ibland sådana

svårigheter att vissa ger upp. Studenter med

rörelsehinder har i dag rätt att ansöka om statligt

s.k. särskilt utbildningsstöd. Det går till sådan

personlig assistans som behövs under studietiden och

som inte bör tillgodoses genom kommunen eller genom

stödåtgärder av lärosätet. Studenter med andra

former av funktionshinder, t.ex. studenter med

psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematik, har

i dag inte rätt till detta stöd. Det är viktigt att

se över situationen för studerande med psykiska

funktionshinder, eventuellt genom en

försöksverksamhet där den grupp studenter som har

rätt att ansöka om särskilt utbildningsstöd

utvidgas.

26. Nationella riktlinjer för Studenthälsan

(punkt 18) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkande 12.

Ställningstagande

Det finns i dag ett ideellt nationellt nätverk

mellan Studenthälsan i hela landet. Däremot saknas

nationellt fastslagna riktlinjer för hur arbetet i

Studenthälsan skall bedrivas. Sådana behövs för att

man skall kunna mäta behov och utnyttjande av

Studenthälsan i ett längre perspektiv. Eftersom

ohälsa är ett symptom på bakomliggande stress- och

arbetsmiljöfaktorer kan just sådana mätningar

blottlägga strukturella problem inom utbildningarna

och den studiesociala miljön. Regeringen bör därför

slå fast nationella riktlinjer för

studenthälsoarbetet.

27. Uppföljning av studenterna (punkt 19) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 5.

Ställningstagande

Att man som student i princip kan klara sig igenom

en hel utbildning utan att klara av sina studier, är

ett slöseri med såväl statens finanser som

studentens ekonomi och studentens tid. Dagens system

för tilldelning av anslag ger uppenbarligen inte

tillräcklig motivation för lärosätena att prioritera

uppföljning, även om undantag finns. Lärosätena bör

i större utsträckning följa upp hur det går för

studenterna under inledningen av studietiden och vid

behov kanske erbjuda studievägledning eller kurser i

studieteknik.

28. Validering (punkt 20) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf288 yrkande 24,

bifaller delvis motion

2004/05:Sf360 yrkande 11

och avslår motionerna

2004/05:Ub340 yrkande 1,

2004/05:Ub473 yrkande 44 och

2004/05:N239 yrkande 16.

Ställningstagande

Ett enklare och mer ändamålsenligt alternativ för

validering bör erbjudas. Vid sidan om jämförande

pappersstudier och ekvivalering kurs efter kurs bör

det införas allmänna tester på de faktiska kunskaper

som en viss person besitter. Det är det väsentliga

och det som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden.

Dessa tester skall genomföras ofta och vid

regelbundet återkommande tillfällen på de flesta av

landets högskolor och universitet.

29. Validering (punkt 20) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till beslut under

punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub473 yrkande 44 och

2004/05:N239 yrkande 16

och avslår motionerna

2004/05:Ub340 yrkande 1,

2004/05:Sf288 yrkande 24 och

2004/05:Sf360 yrkande 11.

Ställningstagande

För att ta till vara den kompetens och kunskap som

människor skaffar sig i ett annat land eller utanför

det traditionella utbildningssystemet är det

nödvändigt att använda validering som en metod. Det

är alldeles för många invandrare som på grund av

svårigheter att validera utbildningar utför arbeten

som de är överkvalificerade för.

Valideringsdelegationen har funnits i snart ett år,

men har haft svårigheter att åstadkomma konkreta

åtgärder. Delegationen måste under resterande tid i

större omfattning arbeta för att uppfylla de mål som

satts för den.

30. Validering (punkt 20) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf360 yrkande 11,

bifaller delvis motion

2004/05:Sf288 yrkande 24

och avslår motionerna

2004/05:Ub340 yrkande 1,

2004/05:Ub473 yrkande 44 och

2004/05:N239 yrkande 16.

Ställningstagande

Många av de nya svenskarna har utbildning eller

annan kompetens som inte bekräftas av den svenska

arbetsmarknaden. Åtskilliga studier åskådliggör hur

nya svenskars erfarenhet och kompetens inte tas till

vara. En viktig åtgärd i detta sammanhang är att

utveckla system som säkrar tydliga kriterier och

standardiserade metoder för validering, så att

kompetens och betyg tidigt valideras på ett korrekt

sätt. För att på ett enkelt sätt validera människors

kunskaper skulle man kunna införa ett allmänt test

inom aktuellt kunskapsområde. Då kan man se vad

personen kan och inte kan. Det är de faktiska

kunskaperna som är det viktiga.

31. Internationellt utbyte vid svenska

universitet och högskolor (punkt 21) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 3,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub378 yrkande 12

och avslår motion

2004/05:Ub422.

Ställningstagande

Den högre utbildningen måste internationaliseras och

svenska universitet och högskolor kunna erbjuda

utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat

utbildningssamarbete. Sverige måste bli ett land dit

utländska studenter söker sig för att skaffa sig en

högkvalitativ utbildning. Våra lärosäten måste

arbeta för att bli globala, attraktiva studiemiljöer

som ger individer från hela världen bildning och

förutsättningar för en global arbetsmarknad.

32. Internationellt utbyte vid svenska

universitet och högskolor (punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 12,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub293 yrkande 3

och avslår motion

2004/05:Ub422.

Ställningstagande

Studier utomlands berikar den enskilda studenten och

gör att samhället i stort får tillgång till personer

med en bred, vittomfattande kompetens. Målet bör

vara att samtliga studenter som läser i syfte att ta

en magisterexamen skall befinna sig vid ett lärosäte

i ett annat land under en del av utbildningstiden.

Det är också angeläget med fler utländska studenter

vid de svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i

en sådan satsning är att bygga upp fler utbildningar

där huvudspråket inte är svenska. En viss del av

varje universitets kurser bör ges på exempelvis

engelska. Rekryteringen av lärare från andra länder

måste förbättras. Det ställer krav på lärosätena att

skapa attraktiva villkor för utländska akademiker

som kan tänka sig att arbeta här. En utbyggnad av

högskolan som inte är maniskt inriktad på att enbart

tillfredsställa kvantitativa planmål för ett visst

antal utbildningsplatser utan främst tar hänsyn till

utbildningens kvalitet gör det möjligt att avsätta

mer resurser för att förbättra lärarrekryteringen.

Det är viktigt att Sverige är i fas med de

förändringar som andra länder genomför och att vi

aktivt driver våra frågor i det internationella

samarbetet på utbildningsområdet.

33. Ny internationellt jämförbar

masterexamen (punkt 22) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 13.

Ställningstagande

Den ökande rörligheten bland studenter och den

tilltagande internationaliseringen av

arbetsmarknaden ställer nya krav på att det skall

vara lätt att jämföra olika slags examina. Det

viktigaste är inte att utbildningarna exakt

motsvarar varandra, utan att det finns utarbetade,

allmänt erkända metoder att jämföra olika examinas

innehåll. Högskoleverket och de enskilda

universiteten skall vara skyldiga att vid studenters

examination kunna ge en fullständig beskrivning av

utbildningens innehåll. Därutöver bör en ny

internationellt jämförbar masterexamen inrättas i

Sverige. Det gör det möjligt även för studenter att

kunna konkurrera på lika villkor inom exempelvis den

alltmer integrerade europeiska ekonomin.

34. Utbildning i Öresundsregionen (punkt 23) -

m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Sf356 yrkande 5 och

2004/05:N403 yrkande 24.

Ställningstagande

Den fria rörligheten för arbetskraft i

Öresundsregionen hindras av den nuvarande

utformningen av utbildningssystemen. Arbetsgivare på

båda sidor om sundet har svårt att värdera varandras

utbildningar, eftersom det saknas synkronisering.

Man bör underlätta för studenter att studera på båda

sidor av sundet. Målet bör vara att det inte skall

vara svårare att under studietiden växla mellan ett

danskt och ett svenskt universitet än det är att

växla mellan olika universitet inom respektive land.

Danska och svenska staten har en viktig uppgift att

diskutera vilka regler och bestämmelser som kan

samordnas.

35. Rekrytering av högskolelärare (punkt 24) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 13

och avslår motion

2004/05:Ub276 yrkande 3.

Ställningstagande

Eftersläpningen i andelen disputerade lärare är

stor, speciellt på de yngre lärosätena. Målet måste

vara att andelen disputerade lärare når 50 % av

högskolans lärarkår.

36. Rekrytering av högskolelärare (punkt 24) -

c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 3

och avslår motion

2004/05:Ub473 yrkande 13.

Ställningstagande

Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag mycket

stort på sina håll. Högskolan har behov av

kvalificerade lärare, såväl vetenskapligt som

pedagogiskt skickliga, och av en långsiktig strategi

för hur rekryteringen skall kunna genomföras, inte

minst med tanke på de kommande pensionsavgångarna.

37. Meritvärdering vid tillsättning av lärare

(punkt 25) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 11.

Ställningstagande

Erfarenheten visar att man vid anställning av lärare

i högskolan brukar fästa stor vikt vid de

vetenskapliga meriterna, bl.a. beroende på att de

pedagogiska meriterna är svåra att mäta. Lika stor

vikt bör läggas vid både vetenskaplig och pedagogisk

skicklighet. Högskoleverket bör åstadkomma metoder

för att säkerställa och utveckla detta.

38. Kompetensutveckling av lärare (punkt 26) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 12, 15 och 17

och avslår motion

2004/05:Ub314.

Ställningstagande

Det är angeläget att lärarnas kompetensutveckling

säkerställs. Adjunkterna betyder mycket i

undervisningen inom högskolan. Det är rimligt att

yngre respektive nyanställda adjunkter erbjuds

möjlighet att inom anställningen gå igenom

forskarutbildning. Varje lärare bör ha en egen

skriftlig kompetensutvecklingsplan som kontinuerligt

uppdateras i samråd mellan lärare och lärosätet. För

att organisera lärarnas praktisk-pedagogiska

utbildning finns det fördelar med en modell där

lärosätena får ansvar för den pedagogiska

utbildningen av lärare i hela landet inom ett

ämnesområde. Det innebär exempelvis att alla

högskolelärare i kemi genomgår en pedagogisk

utbildning vid endast ett lärosäte i Sverige, en

utbildning som vilar på praktisk pedagogik och hur

denna kan användas specifikt för högskolekurser i

kemi.

39. Lärarfrågor i övrigt (punkt 27) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 14 och 16.

Ställningstagande

Högskolans struktur måste skapa sådana möjligheter

att människors olikheter kan tas till vara. Både

lektorer och adjunkter har en given plats inom

högskolesfären. Det skall vara möjligt att profilera

sig som enbart högskolelärare eller enbart forskare.

Det är inte allom givet att vara en god pedagog, och

det är inte allom givet att vara en god forskare.

Möjligheter att skapa tidsbegränsade

lärartjänster, exempelvis vid de konstnärliga

högskolorna, är viktigt för att man skall kunna

inhämta kunskap och inspiration från fältet.

40. Distansutbildning (punkt 28) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 20.

Ställningstagande

Distansutbildning har en allt viktigare funktion att

fylla, ju mer det livslånga lärandet ökar i

betydelse. Inrättandet av Nätuniversitetet är därför

mycket värdefullt. Distansutbildning som

utbildningsform är speciellt värdefull för

studerande som av familje- eller arbetsmarknadsskäl

inte kan flytta till en ordinarie högskoleort.

Distansutbildningar har även öppnat upp för lokala

lärcentrum, som samlar studenter på mindre orter

till studier på distans från lärosätet. Det krävs

dock betydande insatser för att utveckla pedagogiska

former som gör distansutbildningarna till en fullgod

lärandemiljö.

41. Övergripande riktlinjer för utbildningen

inom högskolan (punkt 29) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9

och avslår motion

2004/05:MJ510 yrkande 7.

Ställningstagande

Såväl enskilda personer verksamma inom universitet

och högskolor som vetenskapssamhället i stort har

ett ansvar för att verksamheten bedrivs med respekt

för samhällets värdegrund. Det västerländska

samhället är byggt på en värdegrund av kristen etik

och västerländsk humanism. Människans unika och lika

värde, människolivets okränkbarhet och individens

frihet är grundpelare i denna värdegrund. Dessa

värderingar är en viktig förutsättning för ett

tolerant och öppet samhälle där mångfald i

kunskapsutvecklingen råder. Värdegrunden för

högskolans verksamhet bör därför framgå av

högskoleförordningen. Etiska aspekter bör vägas in

i samtliga utbildningar inom högskolan. Vad innebär

begrepp som etik och moral, akademisk frihet,

lojalitet mot överordnade, kollegialitet, respekt

för studenter, professionalism, yrkesetik? Dessa

frågor är exempel på sådant som etiska samtal kan

vara ägnade att belysa. Varje högskola bör få i

uppdrag att redovisa hur de etiska frågorna

implementeras, och Högskoleverket bör få i uppdrag

att verka för att etiska dimensioner, utifrån

samhällets värdegrund, naturligt integreras inom

samtliga utbildningsområden.

42. Övergripande riktlinjer för utbildningen

inom högskolan (punkt 29) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:MJ510 yrkande 7

och avslår motion

2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

På högskolenivå bör hållbar utveckling ingå som en

central del i målsättningarna för undervisningen och

skrivas in i högskolelagen. Utbildningen skall vara

tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt

gränsöverskridande. Hållbar utveckling skall

samtidigt vara en självklar del av Högskoleverkets

kvalitetsgranskning.

43. Kunskaper om mäns våld mot kvinnor (punkt

30) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 30

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub404

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub455.

Ställningstagande

Våld mot kvinnor är ett växande problem i vårt

samhälle och måste motverkas på alla tänkbara sätt.

En åtgärd är att se till att de yrkesgrupper som

kommer i kontakt med kvinnor som har eller kan

misstänkas ha blivit utsatta för misshandel har en

adekvat utbildning för att kunna möta dessa kvinnor

på bästa sätt. Regeringen bör föra in krav på

kunskap om mäns våld mot kvinnor i examensordningens

skrivningar för de utbildningar som leder till

examen som barnmorska, läkare, lärare, psykolog,

psykoterapeut, sjuksköterska, socionom och

tandläkare samt för social omsorgsutbildning.

Detsamma bör övervägas när det gäller de

utbildningar som leder till examen som

röntgensjuksköterska, sjukgymnast,

specialistsjuksköterska och specialpedagog.

44. Jämställdhet i examensordningen (punkt 31)

- v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Jan Lindholm

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub336.

Ställningstagande

Jämställdhet är en politisk viljeyttring som alla

politiska partier har enats om. Därför har

jämställdhetssträvandena också skrivits in i de

dokument som styr skola och högre utbildning. För

att kunna leva upp till det som står i läroplanerna

för skolan, i skollagen och högskolelagen krävs

kunskap hos all personal i skola och högskola. Men

framför allt måste elever och studenter ges kunskap

för att själva kunna bilda sig en egen uppfattning,

ta ställning och själva agera för förändring.

I Lpo 94 och Lpf 94 finns avsnitt om skolans

uppdrag respektive skolans huvuduppgifter. I dessa

avsnitt beskrivs ett antal perspektiv som skall

finnas med i all undervisning. Där bör det läggas

till ett genusperspektiv. Tillägget i Lpo 94 bör ges

följande lydelse: Genom genusperspektivet får

eleverna möjlighet att ytterligare nyansera frågorna

om mångfald, makt och jämlikhet. Undervisningen

stödjer därmed eleverna i deras identitetsskapande

process samt ger dem förutsättningar att själva ta

ställning och påverka rådande könsmaktsstrukturer. I

Lpf 94 bör avsnittet om genusperspektiv placeras

direkt efter det etiska perspektivet och ges

följande lydelse: Genusperspektivet stödjer

elevernas utveckling och identitetsskapande process.

Det skall ge kunskap om maktrelationen mellan

gruppen kvinnor och gruppen män samt om hur

begreppen kvinnligt och manligt konstrueras inom en

patriarkal ordning. Det skall ge eleverna

förutsättningar att själva ta ställning och kunna

påverka rådande könsmaktsstrukturer.

På högskolenivå måste som ett första steg

kunskapsaspekten av jämställdhet skrivas in i

examensordningen. Det gäller alla examina, men det

är särskilt viktigt i alla de utbildningar som leder

till yrken som medför arbete med människor och

behandlar människors liv, såsom lärare, läkare,

sjuksköterskor, jurister, socionomer, psykologer,

studievägledare m.fl. Den nuvarande formuleringen

för lärarexamen är både vag och oklar. Den bör i

stället lyda: Lärarstudenten skall inse betydelsen

av könsmaktsordning i skolans hela verksamhet och i

undervisning, i relationen till eleverna likaväl som

vid val av och presentation av ämnesstoff.

Genuskunskap måste också prioriteras i all

lärarfortbildning liksom i fortbildning för de

övriga nyss nämnda yrkesgrupperna.

45. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet

(punkt 32) - fp, mp

av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Jan

Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:L295 yrkande 9

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 7,

2004/05:U257 yrkande 28 och

2004/05:So604 yrkande 10.

Ställningstagande

Av en kartläggning som redovisades av

Folkhälsoinstitutet 1997 framgår att undervisning

vid högskolor om homosexuellas, bisexuellas och

transpersoners situation förekommer endast i

begränsad omfattning. Högskoleutbildningar för yrken

i vilka man kommer i kontakt med homosexuella,

bisexuella och transpersoner som behöver stöd, är

viktiga. Det gäller t.ex. lärare, socionomer,

läkare, präster, psykologer, jurister och poliser.

Högskoleverket bör få i uppdrag att lägga upp en

plan för hur undervisningen skall kunna förbättras

på denna punkt inom ramen för arbetet med de

allmänna demokratiska grundvärdena om respekt för

mångfalden.

46. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet

(punkt 32) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:U257 yrkande 28

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 7,

2004/05:L295 yrkande 9 och

2004/05:So604 yrkande 10.

Ställningstagande

Högskolan har en viktig roll för att undanröja

diskriminering och osynliggörande av homo-, bi-

eller transsexuella (HBT) personer. Det är därför

viktigt att säkerställa att undervisning om homo-

och bisexuella och transpersoner är integrerad och

systematisk. Regeringen bör ge Högskoleverket i

uppdrag att verka för att undervisningen vid

högskolor har ett integrerat HBT-perspektiv.

47. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet

(punkt 32) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:So604 yrkande 10

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 7,

2004/05:L295 yrkande 9 och

2004/05:U257 yrkande 28.

Ställningstagande

I många yrken där man möter människor i känsliga

situationer eller fattar beslut om människors

personliga förhållanden är det viktigt att

personalen har kompetens om homo-, bi- och

transsexualitet (HBT) för att man skall undvika

diskriminerande eller kränkande behandling.

Högskoleverket bör undersöka för vilka yrken det kan

vara befogat att säkerställa att kunskaper om HBT-

frågor och bemötandefrågor förmedlas och på vilket

vis detta bör ske.

48. Språkutbildning (punkt 35) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub333 yrkandena 1 och 2

och avslår motionerna

2004/05:Ub244,

2004/05:Ub245 yrkande 1 och

2004/05:Ub438 yrkande 1.

Ställningstagande

I och med undertecknandet av den europeiska stadgan

om landsdels- eller minoritetsspråk har Sverige

förbundit sig att tillhandahålla undervisning i de

nationella minoritetsspråken på alla

utbildningsnivåer, däribland högskolenivån. Många

språkämnen har en utsatt position vid universitet

och högskolor med ansträngd ekonomi och få

studerande. De nationella minoritetsspråkens

ställning vid högskolan är hotad.

De nationella minoritetsspråken förekommer i flera

av de nordiska länderna. Högskoleverket har

föreslagit att man skall stärka det nordiska

samarbetet vad gäller dessa språk. Det som behövs är

en gemensam nordisk strategi för minoritetsspråk

inom den högre utbildningen. Regeringen bör agera

för att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet

får i uppdrag att utarbeta en sådan strategi inom

ramen för det nordisk språksamarbetet.

Vad gäller jiddisch och romani chib, som inte

finns i det reguljära kursutbudet vid något av de

svenska lärosätena och inte heller vid något annat

större nordiskt universitet, har Högskoleverket

föreslagit att det utarbetas en nationell policy för

vilka språk som anses oundgängliga i den svenska

högskolan, både avseende undervisning och forskning.

Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att i

samarbete med Vetenskapsrådet ta fram en sådan

policy.

49. Gemensam europeisk examensordning (punkt

39) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 8

och avslår motion

2004/05:Ub378 yrkande 17.

Ställningstagande

Bolognaprocessen, som syftar till att öka

rörligheten inom Europa när det gäller studenter och

lärare, är viktig. Att underifrån kunna harmonisera

de olika europeiska högre utbildningssystemen för

att underlätta för studenter att tillgodogöra sig

kurser från flera universitet i Europa i sin examen

är viktigt. En gemensam europeisk examensordning,

med en treårig grundnivå och en tvåårig masternivå,

är också en god idé så länge den arbetas fram

underifrån, bygger på frivillighet och inte innebär

att nationella examina tas bort. De svenska

universitet och högskolor som så önskar skall redan

från början kunna delta i systemet för en europeisk

examensordning.

50. Gemensam europeisk examensordning (punkt

39) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 17

och avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 8.

Ställningstagande

När nu regeringen inleder arbetet på att skapa en

svensk masterexamen som skall passa i en gemensam

europeisk examensordning, måste det ställas höga

krav på att denna examen skall innehålla

ämnesfördjupning, kvalificerad vetenskaplig uppsats

m.m. Den magisterexamen med ämnesbredd som

regeringen tidigare har infört bidrar till att sänka

statusen på magisterexamen, eftersom denna examen

inte längre behöver innehålla kvalificerad

ämnesfördjupning.

51. Gemensamt europeiskt betygssystem (punkt

40) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 40

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 19.

Ställningstagande

Bolognaprocessen eftersträvar att utveckla det

europeiska samarbetet inom högre utbildning i syfte

att främja studenternas rörlighet över gränserna.

Sverige bör också på nationell nivå agera för att

främja detta syfte. Det är dock viktigt att Sverige

arbetar för att betygen även fortsatt skall vara

målrelaterade, dvs. vara ett "kvitto" på att den

studerande har uppnått en viss kunskaps- och

färdighetsnivå inom ämnesområdet.

52. Utbildning för yrkesexamen (punkt 41) -

m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström

(kd) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 19.

Ställningstagande

Högskoleutbildning skall kunna leda till en generell

examen eller en yrkesexamen. Båda typerna av examen

behövs, eftersom arbetslivet efterfrågar klara

kompetenser för anställning. Inom vissa fackområden

har en tradition utvecklats där examen mer eller

mindre betraktas som en yrkesexamen, även om den

inte officiellt kallas för det, t.ex.

civilekonomutbildningen. En yrkesexamen medför också

större förutsägbarhet genom att studenter och

arbetsgivare vet att utbildningen är uppbyggd med

sammanhängande kurser. Många studenter vill veta att

deras utbildning är gångbar i arbetslivet.

Branschorganisationerna skall vara med och värdera

examina. Regeringen bör göra en översyn av vilka

utbildningar som skall kunna ge en yrkesexamen.

53. Treterminssystem (punkt 42) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub321 yrkande 7,

bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub464 och

2004/05:Ub473 yrkande 29

samt avslår motion

2004/05:Ub458.

Ställningstagande

Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa

heltidsstudier med stöd av studiemedel även under

sommaren. Därför bör ett treterminssystem införas.

Detta är en reform som många studenter önskar sig.

Det skulle innebära ökad ekonomisk trygghet, i och

med att en del av studieåret som nu inte är

studiemedelsberättigad kan bli det. Flera högskolor

har uttryckt sitt intresse för att pröva på

treterminssystem, men de skulle vilja att staten

följer upp hur det går med t.ex. lärarnas arbetstid.

Högskolorna bör inbjudas att delta i en

försöksverksamhet med treterminssystem. Att

studenterna kan ta examen snabbare än på andra

högskolor kan bli ett sätt för de lärosäten som

deltar i försöket att attrahera fler studenter.

54. Treterminssystem (punkt 42) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 42

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 29,

bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub321 yrkande 7 och

2004/05:Ub464

samt avslår motion

2004/05:Ub458.

Ställningstagande

I dag finns möjlighet att införa treterminssystem,

men det har hittills inte skett. Motiven bakom

tanken på ett sådant system är att öka

genomströmningen, säkerställa studentens försörjning

för en större del av året, förenkla utbytet med

utlandet samt förkorta utbildningstiderna för

studenterna. Lärosätena bör få i uppdrag att aktivt

utveckla ett treterminssystem. Dock kan

treterminssystemet fungera sämre för doktorander än

för studenter i grundutbildning. Doktorander arbetar

betydligt mer än 40 veckor per år redan nu. Att

införa krav på 45 poäng per läsår skulle således öka

pressen ytterligare på doktoranderna och faktiskt

vara omöjligt att genomföra inom ramen för det

befintliga poängräkningssystemet.

55. Studieorganisatoriska frågor i övrigt

(punkt 43) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 43

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 9

och avslår motionerna

2004/05:Ub418 och

2004/05:Kr239 yrkande 15.

Ställningstagande

Studenters möjlighet att ha offentliga uppdrag är

viktig. För att möjliggöra detta bör studenter som

innehar offentliga uppdrag få rätt att fullgöra sitt

uppdrag utan att studierna påverkas negativt. Därför

måste studenter med offentliga uppdrag ges möjlighet

att genomföra examination och andra obligatoriska

moment i utbildningen vid andra tillfällen under

samma termin, när deltagande i dessa omöjliggörs av

det offentliga uppdraget.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Det ekonomiska ansvaret för lärcentrum

(punkt 8) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Kommunala lärcentrum erbjuder i dag såväl

grundläggande vuxenutbildning som gymnasial

vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar,

kvalificerad yrkesutbildning och högskoleutbildning.

Glesbygdsverkets rapport om lärcentrum visar tydligt

att dessa växt upp utifrån lokala och regionala

behov och förutsättningar. Dessvärre drivs ofta

verksamheten som tidsbegränsade projekt, vilket

skapar osäkerhet och otrygghet.

Vänsterpartiet menar att verksamheten vid

lärcentrum bör få möjlighet att utvecklas och få en

betydligt fastare form. Vår uppfattning är också att

flera kommuner bör kunna samarbeta om en gemensam

infrastruktur med ett större lärcentrum i en större

kommun som nav och med olika mindre lärcentrum i

angränsande mindre kommuner som lättillgängliga

satellitenheter. Den typen av organisation har man

goda erfarenheter av i Storbritannien. Verksamheten

bör tillföras ytterligare medel. De 20 miljoner som

fördelas av CFL, Centrum för flexibelt lärande, för

investerings- och utvecklingskostnader och de

350 miljoner som avsattes för år 2002 för att stärka

kommunernas arbete med utvecklingen av

infrastrukturen för vuxnas lärande, varav bidrag

till lärcentrum var en möjlighet, har visat sig vara

otillräckliga. Vi anser att en hållbar lösning för

finansieringen av lärcentrum som permanenta

lärmiljöer måste tillskapas.

2. Urvalsfrågor i övrigt (punkt 11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet har i annan motion fört fram förslag om

att betygen skall viktas efter sin betydelse för den

sökta utbildningen. Samtidigt har vi föreslagit att

obligatoriska kurser i språk, naturvetenskapliga

ämnen m.m. skall öka i gymnasieskolans

studieförberedande program. Vi har också föreslagit

att en studentexamen skall införas och att den skall

ge behörighet till högskolestudier. Vi återkommer i

samband med kommande beslut om antagningsreglerna

med förslag till regler, som premierar studerande

som valt teoretiskt kvalificerade kurser i

gymnasieskolan.

3. Validering (punkt 20) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

I dag måste en asylsökande vänta till dess att han

eller hon fått uppehållstillstånd, innan betyg

översätts och kompletterande yrkesutbildning ges.

Den nedbrytande väntan som detta ofta leder till

försämrar möjligheterna till en positiv integration.

Vänsterpartiet anser det viktigt att vuxnas betyg

ekvivaleras och nödvändig kompletterande utbildning

ges utan dröjsmål.

4. Dramapedagogutbildning (punkt 37) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Dramapedagogiken används med stor framgång i olika

problemsituationer i skolan, men också

organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv

och teater använder sig av dramapedagogik. Behoven

av dramapedagogik är stora och efterfrågan på

utbildade dramapedagoger överstiger med råge

tillgången.

5. Dramapedagogutbildning (punkt 37) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Utbildning inom drama kan ha stor och positiv

betydelse i skolan för att stärka elevernas

självförtroende och förmåga till empati. Det är

därför viktigt att blivande lärare kan ta med drama

i sin utbildning, vilket den nuvarande lärarexamen

ger möjlighet till. Det är också angeläget att

högskolor som ger lärarutbildning erbjuder kurser i

drama.

6. Gemensamt europeiskt betygssystem (punkt 40)

- v

av Britt-Marie Danestig (v).

Den sjugradiga betygsskalan i ECTS-systemet, som

rekommenderas som ett led i Bolognaprocessen, är

grupprelaterad. Tanken att Sverige skulle använda

den skalan men tillämpa den målrelaterat är absurd.

Därmed skapas definitivt inte någon tydlighet i

jämförelsen mellan utbildningar från olika länder.

En sjugradig betygsskala skulle sannolikt få

skadliga effekter. Risken är uppenbar för att

examinationen förskjuts i riktning mot detaljer och

kvantifierbara resultat, och detta i sin tur kommer

ofrånkomligen att påverka studenternas lärande på

ett sätt som inte alls överensstämmer med målen

enligt högskolelagen och examensordningen. Dessutom

finns det en risk att den sjugradiga skalan skall

smitta av sig på betygssystemet i gymnasieskolan och

grundskolan, vilket inte heller är önskvärt.

7. Utbildning för yrkesexamen (punkt 41) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Det finns goda skäl att överväga om det skall finnas

en yrkesexamen för civilekonomer, liksom det redan

finns för civilingenjörer. Vänsterpartiet utgår från

att examensordningen kommer att ses över med

anledning av Bolognaprocessen. Vi vill dock invänta

regeringens förslag i den aviserade

högskolepropositionen och har därför avstått från

att reservera oss på denna punkt.

8. Lunds universitets historiska museum (punkt

44) - 1 fp

av Ulf Nilsson (fp).

Problemen för Lunds universitets historiska museum

kvarstår trots de tillskott som beskrivs i

betänkandet. Enligt vår mening borde problemen lösas

genom att museet ges status som filial till Statens

historiska museum. Museets verksamhet i Lund, med

ansvar bl.a. för insamlingen av fornfynd från södra

Sverige, skall säkras inom ramen för Statens

historiska museums verksamhet. Detta bör medföra

åtgärder i budgeten för utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid. För detta

utgiftsområde har kulturutskottet

beredningsansvaret.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub201 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Lunds universitets

historiska museum.

2004/05:Ub203 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2004/05:Ub211 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tillsättning av styrelser

och ordförande för högskolor och universitet.

2004/05:Ub220 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2004/05:Ub225 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att den politiska

representationen i universitets- och

högskolestyrelser kraftigt bör minskas.

2004/05:Ub227 av Anders Sjölund och Tomas Högström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om avskaffande av

kårobligatoriet.

2004/05:Ub240 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rekrytering av

tandsköterskor.

2004/05:Ub244 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att bevara

universitetsutbildning i småspråken.

2004/05:Ub245 av Tobias Billström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

befrämja mandarinkinesiskans ställning i svensk

utbildning.

2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kårobligatoriet.

2004/05:Ub261 av Helena Frisk m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökat utrymme för

bemötandefrågor vid juristlinjens utbildningar.

2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att högre

utbildning skall nå hela folket i hela landet samt

ske under hela livet och att den är en viktig del

i det livslånga lärandet.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan

genomföras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att stärka

lärosätenas självbestämmande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av

lärosätenas uppföljning av hur det går för

studenterna under inledningen av studietiden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en ökad lokal

antagning och urvalsprocess.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om hur högskolan skall komma till rätta

med den i dag rådande situationen vad gäller

jämställdhetsproblematiken.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om högskolans

tredje uppgift.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att studenter

skall ges rätt att ta igen examination och andra

obligatoriska moment som de missat på grund av

offentliga uppdrag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett

avskaffande av kårobligatoriet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett

förtydligande av högskoleförordningen för att

säkra studenternas rättssäkerhet.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

likabehandlingslagen måste åtföljas av

sanktionsmöjligheter.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

Sverige arbetar för att betygen fortsatt skall

vara målrelaterade, dvs. att den studerande

uppnått en viss kunskaps- och färdighetsnivå inom

ämnesområdet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om värdet av

distansutbildning, Nätuniversitetet och lokala

lärcentra samt behovet av vidareutveckling av

dessa.

2004/05:Ub282 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tandsköterskeutbildning.

2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvotering inom

utbildningsväsendet.

2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa det

centrala antagningssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en högre

utbildningspremie.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en

internationalisering av högskolan och

universiteten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om akademiernas

självständighet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet inom

högre utbildning och forskning.

7. Riksdagen beslutar att varken positiv eller

negativ särbehandling skall få förekomma inom den

offentligt finansierade högre utbildningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kårobligatoriet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om andra former för

fristående högskolor än stiftelseformen.

2004/05:Ub296 av Inger Jarl Beck m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stimulera utvecklingen

inom högskolan så att den utbildning på högskolenivå

som erbjuds inom hotell- och restaurangområdet möter

de krav som ställs i branschen i dag.

2004/05:Ub300 av Lena Adelsohn Liljeroth och

Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om genusperspektivet inom

sjukvården.

2004/05:Ub310 av Helene Petersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att följa utvecklingen och

se över behovet av grundutbildning och högre

utbildning inom området animation.

2004/05:Ub314 av Margareta Andersson och Staffan

Danielsson (c):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag på en förbättrad grund- och

vidareutbildning i pedagogik för universitets- och

högskolelärare.

2004/05:Ub317 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning som ser över konsekvenserna av ett

avskaffande av kårobligatoriet.

2004/05:Ub319 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att högskolelagen bör kompletteras med ett

hållbarhetsperspektiv i enlighet med motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att hållbar utveckling skall vara en del av

Högskoleverkets kvalitetsgranskning.

2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av ett

treterminssystem.

2004/05:Ub326 av Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att examina från

universitet och högskolor skall utfärdas på

värdepapper.

2004/05:Ub329 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om statens ansvar att

tillhandahålla dramapedagogutbildning.

2004/05:Ub333 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Nordiska rådet

och Nordiska ministerrådet bör utarbeta en

gemensam nordisk strategi för minoritetsspråken

inom den högre utbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket

och Vetenskapsrådet får i uppdrag att utarbeta en

policy om vilka språk som är oundgängliga i

högskolan.

2004/05:Ub335 av Britt-Marie Danestig och Lennart

Gustavsson (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att möjliggöra positiv

särbehandling i högskolan.

2004/05:Ub336 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om förändringar i

läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan samt

i högskoleförordningens examensordningar.

2004/05:Ub340 av Jörgen Johansson och Birgitta

Sellén (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en validering

av människors kunskaper skall vara en naturlig del

av arbetslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att analysera

möjligheten att få tillgodoräkna sig kunskap från

t.ex. gymnasieskolans omvårdnadsprogram vid

vidareutbildning till sjuksköterska.

2004/05:Ub352 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att

försäkringsmedicin ingår i läkarutbildningen.

2004/05:Ub365 av Fredrik Olovsson och Matilda

Ernkrans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att se över det

ekonomiska ansvaret för lärcentrum.

2004/05:Ub372 av Ulrika Karlsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avskaffande av

kårobligatoriet.

2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återställa

förkunskapskraven till de utbildningar som fått

sänkta förkunskapskrav.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

tillgängligheten för funktionshindrade

högskolestuderande.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett

studentkontrakt.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

kårobligatoriet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett ökat

internationellt utbyte vid universitet och

högskolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

ny internationellt jämförbar masterexamen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

stoppa könsdiskrimineringen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

återupprättande av det akademiska självstyret.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall

ställas höga krav på att masterexamen skall

innehålla ämnesfördjupning.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

vilka utbildningar som skall kunna ge en

yrkesexamen.

2004/05:Ub392 av Lennart Hedquist och Cecilia

Wikström (m, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändiga förändringar av

kår- och nationsobligatoriet.

2004/05:Ub404 av Inger Davidson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att kunskap om mäns våld

mot kvinnor bör införas i examensordningens

skrivningar för vissa utbildningar.

2004/05:Ub408 av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom

den högre utbildningen av lärare och inom

pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och

vårdhögskoleutbildningarna.

2004/05:Ub417 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om privata företags rätt

att sälja akademisk utbildning.

2004/05:Ub418 av Ulrika Karlsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av en fri

tentamensrätt.

2004/05:Ub422 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om studentutbyte med

Saudiarabien.

2004/05:Ub438 av Maria Hassan och Anders Bengtsson

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det ukrainska

språket bör etableras som universitetsämne.

2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskolornas

lokala regelverk och studenters rättssäkerhet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärosätena bör

utbilda faddrar och förebygga alkoholmissbruk.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av tydliga

nationella riktlinjer för Studenthälsan.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,

mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning om HBT-

frågor för studerande till vissa yrken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Polishögskolan

skall omfattas av lagen (2001:1268) om

likabehandling av studenter i högskolan.

2004/05:Ub455 av Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att komplettera

examensordningen i de yrkesexamina som

kvinnofridsbeslutet omfattade och att listan

kompletteras i enlighet med Högskoleverkets förslag

i nämnda utvärdering.

2004/05:Ub457 av Carin Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildning samt personal-

och kompetensförsörjning i skogslänen.

2004/05:Ub458 av Kristina Zakrisson och Lennart

Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att på sikt jämställa

studieåret med ett arbetsår.

2004/05:Ub464 av Fredrik Olovsson och Johan

Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att öka

effektiviteten i den högre utbildningen.

2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärosätens

inriktning och profilering.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete mellan

lärosäten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om implementering av

etiska aspekter i undervisningen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket

skall främja etiska dimensioner i undervisningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om garanterad

lärarledd tid.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

vetenskapliga och pedagogiska meriter vid

tillsättande av lärartjänst vid lärosäte.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om adjunkters

möjlighet till forskarutbildning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målsättningen

disputerade lärare.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

profilera sig som enbart lärare respektive

forskare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kompetensutveckling för lärare vid lärosäten.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

tidsbegränsade lärartjänster.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en pedagogisk

utbildning för lärare vid lärosäten.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individualisering

av högskolans undervisning.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärosätens frihet

att utforma sin verksamhet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillträde till

lärosäten.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mångfald i

antagningsmetoder till lärosäten.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra

mångfald i antagningsprocessen.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra ett

treterminssystem.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

studentkårernas mandat.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över hur

studenters inflytande kan öka.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta bort

kårobligatoriet.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar

för jämställdheten.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om likabehandling av

studenter.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att högskolorna

skall vara självförvaltande.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hur ordförande

respektive rektor för ett lärosäte skall utses.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om processen vid

rekrytering av rektor i högskolan.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessens

implementering i Sverige.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad

detaljreglering i mål för examina.

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

systemet med poängförtur.

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om meritvärdering.

2004/05:Ub486 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om alternativa urval till

högskolor.

2004/05:Ub495 av Anita Brodén och Marita Aronson

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvidga

begreppet arbetslivspoäng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

förtroendevalda barn- och ungdomsledare,

biståndsarbetare på ideell basis (volontärer) samt

politiskt förtroendevalda få arbetslivspoäng för

sina arbetsinsatser.

2004/05:Ub502 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättringskunskap i

universitets- och högskoleutbildning för yrken inom

vård- och omsorgssektorn.

2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

5. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket

i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med

studentkontrakt på fem universitet eller

högskolor.

2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

högskoleutbildningen för vissa yrken.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Försvarshögskolan skall omfattas av lagen

(2001:1268) om likabehandling av studenter i

högskolan.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Polishögskolan

skall omfattas av lagen (2001:1268) om

likabehandling av studenter i högskolan.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket

bör ges i uppdrag att verka för att undervisningen

vid högskolor har ett integrerat HBT-perspektiv.

2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

kunskapsinriktat valideringssystem.

2004/05:Sf355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

utbildning i försäkringsmedicin ges en starkare

ställning i läkarutbildningen.

2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hinder för fri

rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen på

grund av nuvarande utformning av

utbildningssystemet.

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

valideringssystemen bör få ett större

kunskapsfokus.

2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Prevention av

psykisk ohälsa samt självmordsförebyggande

åtgärder blir ett högskoleämne.

2004/05:So510 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

utbildningar som leder till yrkesverksamhet inom

barnomsorg och skola, hälso- och sjukvård samt

polis-, socionom-, psykolog- och

psykoterapiutbildningar skall ge kunskap om

sexuella övergrepp och deras konsekvenser.

2004/05:So512 av Annelie Enochson (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

grundutbildningen för alla yrkesgrupper med

anmälningsplikt vid misstanke om sexuella

övergrepp skall inbegripa utbildningsmoment om

upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt om

det utsatta barnets behov av stöd.

2004/05:So513 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning inom

smärta.

2004/05:So519 av Birgitta Carlsson och Viviann

Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det måste ingå

större del demenskunskap i läkarutbildningen.

2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om ändring av lagen om likabehandling av

studenter i högskolan i enlighet med vad som

anförs i motionen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för

yrkesgrupper som möter människor i känsliga

situationer eller fattar beslut om människors

personliga förhållanden.

2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förstärka

utbildningen i hälsoinformation i läkar- och

sjuksköterskeutbildningarna.

2004/05:So613 av Tina Acketoft m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genusmedicin.

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett basår för all

konstnärlig utbildning.

2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i samarbete

med berörda parter verka för tillskapandet av en

nationell fotbollsakademi i Degerfors.

2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp,

c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dans- och

sångutbildningen.

2004/05:Kr360 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kultur och

hälsa skall finnas med i vårdutbildningarna.

2004/05:Kr361 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

efterfrågan och utbildningssituationen för

dramapedagoger.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson

(c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Historiska museet

i Lund.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tvärsektoriell och

tvärvetenskaplig utbildning.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av att

kunna validera utländska utbildningar.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m,

c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta för

studenter att studera på båda sidor sundet.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att behovet av

stöd och hjälp för förövare skall utgöra ett inslag i

de högskoleutbildningar som behandlar våld i nära

relationer.

2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett uppdrag till Högskoleverket

att upprätta en handlingsplan för att bryta ner

traditionella könsmaktstrukturer på högskolor och

universitet samt verka för att det blir möjligt även för

kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och skaffa

barn under studietiden.