Bet. 2004/05:UBU14

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU14

Förstärkning av studiestödet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2004/05:111 Förstärkning av

studiestödet och motionsyrkanden i anslutning till denna. Förslagen i proposi-

tionen innebär framför allt ändringar i studiestödslagen (1999:1395) och i

lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Även yrkanden

från 2004 års allmänna motionstid behandlas i betänkandet. Utskottet föreslår

att riksdagen antar regeringens förslag och avslår samtliga motionsyrkanden.

Regeringen lägger i propositionen fram förslag om att införa ett tilläggsbi-

drag för studerande med barn. Tilläggsbidraget skall vara generellt och läm-

nas till studerande som uppbär studiemedel eller rekryteringsbidrag och som

har vårdnad om barn t.o.m. det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. Bidraget

skall, för fyra veckors heltidsstudier, utgå med 480 kr för första barnet, med

304 kr för det andra barnet och med 160 kr per barn fr.o.m. det tredje barnet.

Förslag lämnas också för att förbättra för äldre att studera med studiestöd

och rekryteringsbidrag. Åldersgränsen för att kunna få studiemedel och rekry-

teringsbidrag höjs från 50 till 54 år, och ålderstrappan som reglerar antalet

veckor med rätt till studiemedel för äldre ändras. Studerande över 40 år ges

ökade möjligheter till undantag från de veckogränser som begränsar rätten till

studiemedel. Ett förtydligande görs också i studiestödslagen om att utländsk

utbildning skall jämställas med motsvarande svensk utbildning när tiden för

rätt till studiemedel fastställs.

Reglerna om tilläggsbidrag träder i kraft den 1 januari 2006 och förstärkt

studiestöd för äldre den 1 juli 2006.

Ett antal förslag för att anpassa reglerna för svenskt studiestöd till EG-

rätten behandlas också, t.ex. skall det för att få studiemedel vid studier utom-

lands krävas att den studerande varit bosatt i landet minst två år under de

senaste fem åren. Ett antal äldre bestämmelser om återbetalning av studielån

anpassas också till EG-rätten i enlighet med rådande rättspraxis. Förslagen i

propositionen innebär slutligen vissa ändringar vad avser bestämmelser om

ny återbetalningstid, efterkontroll av inkomst och bestämmelser om överkla-

gande.

I betänkandet behandlar utskottet även motioner om bl.a. höjning av stu-

diestödsbeloppet, avskaffande av fribeloppet och karenstidens längd inom

studiemedelssystemet. Vidare behandlas frågor rörande återbetalning av

studielån, studerandes rätt till trygghetssystemen och studiehjälp.

I betänkandet finns reservationer från Moderata samlingspartiet, Folkparti-

et liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Därtill finns särskilda

yttranden från Kristdemokraterna samt ledamöter från Moderaterna och Folk-

partiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-

väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:

1. Nytt studiemedelssystem

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub13 yrkande 7,

2004/05:Ub259 yrkande 1,

2004/05:Ub389 yrkande 1 och

2004/05:Ub441 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

2. Tilläggsbidrag för barn till studerande med studiestöd

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/04:111 till

lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 13 a

och 13 b §§.

Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-

nerna

2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del) och

2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (kd)

3. Tilläggsbidrag för barn till studerande med

rekryteringsbidrag

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/04:111 till

lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstude-

rande såvitt avser 11 a §.

Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-

nerna

2004/05:Ub12 yrkande 2

2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del) och

2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (kd)

4. Tilläggslån

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub12 yrkande 3.

Reservation 8 (fp)

5. Samordning med annan lagstiftning

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till

a) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

b) lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

c) lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

och

d) lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer

m.fl.

Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motion

2004/05:Ub13 yrkandena 3-6.

Reservation 9 (m)

6. Åldersgränser och antalet veckor med rätt till studiemedel

för äldre

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till

lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 3 och

9 §§ samt

lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstude-

rande såvitt avser 5 §.

Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-

nerna

2004/05:Ub13 yrkandena 1 (i denna del) och 2 (i denna del)

2004/05:Ub14 yrkandena 2-4 och

2004/05:Ub223.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd)

7. Undantag från veckogränserna för äldre

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111

till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser

3 kap. 8 § fjärde stycket.

Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motion

2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del),

Reservation 12 (m)

8. Undantag från veckogränserna i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub14 yrkande 5,

2004/05:Ub321 yrkande 10,

2004/05:Ub397 yrkande 1,

2004/05:Ub469 yrkande 7 och

2004/05:A245 yrkande 2.

Reservation 13 (m, fp, kd)

9. Utländsk utbildning vid bedömning av rätt till

studiemedel

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag

om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 8 § andra

och tredje styckena.

Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motion

2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del).

10. Återbetalning av studielån

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag

om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 6 §.

Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-

nerna

2004/05:Ub14 yrkande 6,

2004/05:Ub276 yrkande 11,

2004/05:Ub299 och

2004/05:Ub324 yrkande 1.

Reservation 14 (kd)

Reservation 15 (c)

11. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till

a) lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) och

b) lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxen-

studerande

i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

12. Höjning av studiemedelsbeloppet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub12 yrkande 1 och

2004/05:Ub14 yrkande 11.

Reservation 16 (fp)

Reservation 17 (kd)

13. Avskaffande av fribeloppet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub14 yrkande 12.

Reservation 18 (m, fp, kd)

14. Studiemedel i samband med graviditet,

föräldraskap m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub14 yrkande 9 och

2004/05:Sf286 yrkande 3.

Reservation 19 (kd)

15. Speciella villkor för vissa studerande

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub237,

2004/05:Kr269 yrkande 8 och

2004/05:N403 yrkande 25.

16. Karenstid inom studiemedelssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub14 yrkande 8 och

2004/05:Ub441 yrkande 4.

Reservation 20 (kd)

17. Examensbonus

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub378 yrkande 3.

Reservation 21 (fp)

18. Bonus vid förtida återbetalning av

studiemedel

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub469 yrkande 8.

Reservation 22 (kd)

19. Nordisk överenskommelse angående

återbetalning av studiemedel

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub263 och

2004/05:Ub462.

Reservation 23 (c)

20. Avskrivning av studiemedel vid bosättning i glesbygd

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub238,

2004/05:N254 yrkande 15 och

2004/05:N346 yrkande 4.

21. Indragen studiehjälp vid ogiltig frånvaro

m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub306 yrkande 9 och

2004/05:Ub469 yrkande 3.

Reservation 24 (m, fp, kd)

22. Indragen studiehjälp för myndig elev

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub469 yrkande 4.

Reservation 25 (kd)

23. Inackorderingstillägg

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub416 och

2004/05:Ub469 yrkande 2.

Reservation 26 (kd)

24. Utbetalning av studiehjälp

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub391 och

2004/05:Ub424.

25. Studiemedel för studier vid vissa utbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub274,

2004/05:Ub466,

2004/05:Ub493,

2004/05:So359 yrkande 8 och

2004/05:Kr370 yrkande 4.

Reservation 27 (c)

26. Trygghetssystemens anpassning till

studerande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub441 yrkandena 3, 6 och 7.

Reservation 28 (kd)

27. Parlamentarisk utredning om studerande och

trygghetssystemen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub14 yrkandena 7 och 10,

2004/05:Ub276 yrkande 12 samt

2004/05:Ub324 yrkande 3.

Reservation 29 (m, fp, c)

Reservation 30 (kd)

28. Villkor för rekryteringsbidrag

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub397 yrkande 2.

Reservation 31 (m) - motiveringen

Stockholm den 2 juni 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Peter Danielsson (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valters-

son (mp), Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd),

Lennart Gustavsson (v) och Håkan Larsson (c).

2004/05

UbU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen lägger i proposition 2004/05:111 Förstärkning av studiestödet

fram förslag till ändringar i framför allt studiestödslagen (1999:1395) men

också i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande. Försla-

gen innebär dessutom följdändringar i ett antal författningar. Lagförslagen

återges i bilaga 2.

I december 2004 redovisade en arbetsgrupp med företrädare för dåvarande

Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet och Socialdepartementet

förslag till ett system med barntillägg till studerande (Ett barntillägg till

stu-

derande, Ds 2004:53). Dessutom har följande promemorior utarbetats inom

dåvarande Utbildningsdepartementet: Förbättrade möjligheter till studiestöd

för äldre studerande (U2004/5255/SV), Studiestöd för studier utomlands

(U2004/5125/SV) och Ändringar i bestämmelser om återbetalning av studie-

lån (2004/5321/SV). Vidare har Överklagandenämnden för studiestöd in-

kommit med skrivelsen Betydelsen av tidigare utländsk utbildning vid bevilj-

ning av studiemedel (U2004/2042/SV) till regeringen. Slutligen har Centrala

studiestödsnämnden (CSN) på uppdrag av regeringen gjort en översyn av

bestämmelserna om återbetalning av studielån för utomlands bosatta avseende

de två äldre återbetalningssystemen (U2003/2053/SV).

Samtliga promemorior och skrivelser har remissbehandlats och ligger till

grund för den proposition som regeringen nu lagt fram.

Med anledning av propositionen väcktes 3 motioner med sammanlagt 22

yrkanden. Utöver dessa behandlas i betänkandet 42 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2004 med anknytning till studiestöd. De motionsför-

slag som behandlas i betänkandet återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag som syftar till att förstärka studiestödssyste-

met. För att främja barn i ekonomiskt utsatta familjer och för att underlätta

för

studerande med barn under 18 år att studera, föreslås att ett tilläggsbidrag

införs i studiemedelssystemet och i rekryteringsbidraget till vuxenstuderande.

Vidare föreslås att åldersgränsen för rätt till studiemedel och rekryteringsbi-

drag höjs från 50 till 54 år och den s.k. återbetalningstrappan föreslås också

därmed ändras. Studerande som är 40 år eller äldre föreslås få ökade möjlig-

heter till undantag från de veckogränser som finns i studiemedelssystemet.

För att få studiemedel vid studier utomlands föreslås att det skall krävas att

den studerande varit bosatt i landet i minst två år under de senaste fem åren.

Ett förtydligande föreslås också av hur de studerandes utbildningsbakgrund

skall bedömas vid beslut om studiemedel. Förslag om att ändra forumreglerna

för överklagande av återbetalningsbeslut lämnas också. Slutligen föreslås

ändringar när det gäller vissa äldre bestämmelser om efterkontroll av inkomst

och återbetalning av studielån, för att dessa skall anpassas till EG-rätten.

Lagförslagen i fråga om tilläggsbidraget för studerande med barn föreslås

träda i kraft den 1 januari 2006 och förstärkt studiestöd för äldre - och övriga

ändringar - den 1 juli 2006.

Utskottets överväganden

Inledning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:111 Förstärkning

av studiestödet jämte 22 motionsyrkanden som väckts i anledning av proposi-

tionen. Vidare behandlas 42 motionsyrkanden från den allmänna motionsti-

den 2004 som rör studiestödet.

Utgångspunkter för förslagen om förändringar i

studiemedelssystemet

Utskottets förslag i korhet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ett nytt studiemedelssy-

stem och om tillsättande av en utredning om ett nytt system för stu-

diestöd.

Jämför reservation 1 (m) och 2 (kd).

Propositionen

I propositionen framhålls betydelsen av det livslånga lärandet. Regeringen

menar att det livslånga lärandet skapar förutsättningar för samhällsutveck-

lingen att gå framåt och lägger grunden för hållbar tillväxt och en framtida

välfärd. Man understryker att så många som möjligt bör ha reella möjligheter

att delta i utbildning och kompetensutveckling eftersom detta stärker männi-

skor och ger dem kraft att möta förändringar i ett alltmer kunskapsintensivt

samhälle. Regeringens politik syftar till att ge fler människor möjlighet till

utbildning och möjlighet till ett livslångt lärande. Det finns enligt regeringe

uppfattning därför anledning att genomföra vissa förstärkningar inom studie-

stödssystemet och rekryteringsbidraget för att äldre skall få förbättrade möj-

ligheter att finansiera sina studier. Regeringen har tidigare i budgetpropositi

nen för 2005 aviserat förändringar i studiemedelssystemet från den 1 juli

2006 som innebär att fler äldre ges möjlighet att studera med studiemedel. För

ändamålet beräknades 100 miljoner kronor för 2006 och 250 miljoner kronor

årligen fr.o.m. 2007. Dessutom angavs att möjligheterna till undantag från

gällande veckogränser för studiemedel borde förändras för äldre studerande. I

föreliggande proposition lämnar regeringen förslag till hur resurserna skall

användas.

I propositionen presenteras vidare förslag till utformning av det barntillägg

för studerande med barn som aviserats i 2004 års vårproposition (prop.

2004/05:100) och i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1). Reger-

ingen understryker den svåra ekonomiska situation som många studerande

med barn befinner sig i och att tilläggsbidrag syftar just till att främja barn

sådana ekonomiskt utsatta familjer. Avsikten är också att underlätta för för-

äldrar med barn att studera. Utgifterna för bidraget har beräknats till 450

miljoner kronor. Regeringen meddelar också att tilläggsbidraget till studeran-

de med barn utgör en del av regeringens satsning på barn i ekonomiskt utsatta

familjer. Övriga förstärkningar inom familjepolitikens område presenteras i

propositionerna Ändrade regler för bostadsbidrag (prop. 2004/05:112) och

Ett reformerat underhållsstöd (prop. 2004/05:116).

Motionerna

Moderaterna framhåller i motionerna 2004/05:Ub13 yrkande 7 och

2004/05:Ub259 yrkande 1 att det studiemedelssystem som trädde i kraft i juli

2001 inte är ett nytt och reformerat system utan snarare ytterligare ett antal

lappar på ett i längden ohållbart system. Enligt motionärerna är den avgöran-

de svårigheten att få ett system vars delar hänger ihop. Många av de problem

som finns har uppstått genom en rigid syn på studiefinansieringen som ytterst

har sin grund i CSN:s dubbla monopol som beslutande myndighet och som

utbetalare. Det finns flera möjligheter till konkurrens och alternativ som i da

inte tillvaratas. I realiteten finns inte någon hållbarhet i det nuvarande syst

met, särskilt vad gäller skuldsättningsproblematiken. Moderaterna menar att

ett nytt studiemedelssystem bör uppfylla följande principer.

* Systemet skall vara ekonomiskt hållbart och överblickbart för den

enskilde studenten och för samhället.

*

* Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt. Ett sätt att bidra

till högre lönsamhet är att försöka minska studenternas skuldsätt-

ning, t.ex. genom att ta bort fribeloppet.

*

* Systemet skall bidra till att motverka social snedrekrytering.

*

* Skulderna skall betalas tillbaka. Nuvarande system och föreslagna

förändringar bidrar till ökad skuldsättning och svårigheter att kunna

betala tillbaka.

*

* Systemet skall skilja på sådan finansiering som är relaterad till stu-

dierna och sådan som inte kan direkt hänföras dit, t.ex. bostad under

studietiden.

*

* Alla studenter skall ha rätt till såväl privatekonomisk rådgivning

som information om vilken kvalitet olika utbildningar har innan de

fattar ett av de viktigaste investeringsbesluten i sina liv.

*

* Ett större mått av flexibilitet måste tillåtas så att även längre

studier

kan finansieras via studiemedel och de som så vill skall kunna er-

bjudas studiemedel i mer än tio månader per år.

*

* CSN skall konkurrensutsättas genom att man skapar möjligheter för

de studenter som vill att få sina studielån via sin bank.

*

* Vikten av ett funktionellt studiesparande måste understrykas. Det

skall finnas samma möjlighet att spara till utbildning som till kör-

kort och till bostad.

*

I motion 2004/05:Ub441 yrkande 1 framhåller Kristdemokraterna att genom

ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära och vara aktiva och

delaktiga i kunskapssamhället. Man pekar också på att studenterna har gått

från att vara en homogen grupp med unga studenter till en mycket heterogen

grupp. Ett övergripande problem med studiemedelssystemet anses vara att det

är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet, något som i för-

längningen omöjliggör livslångt lärande. Motionärerna menar att en parla-

mentarisk utredning som ser över och föreslår ett nytt studiemedelssystem bör

tillsättas. De sociala konsekvenserna för studenterna skall särskilt beaktas. I

yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna att gränsdragningsproblematiken

mellan studiestödssystemet och samhällets trygghetssystem särskilt bör ses

över.

Miljöpartiet efterlyser i motion 2004/05:Ub389 yrkande 1 ett mer flexibelt

studiemedelssystem som ger individen ökat inflytande över sin egen situation.

En möjlighet är att ett totalbelopp fastställs för lån och bidrag som skall fin

nas tillgängligt för varje student. Studenten kan sedan själv förfoga över

totalbeloppet och välja hur fort eller långsamt hon eller han vill spendera

pengarna. Motionärerna begär att regeringen tillsätter en utredning med upp-

gift att se över hur ett sådant system kan se ut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Det studiemedelssystem som infördes den 1 juli 2001 efter förslag i propo-

sition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem (bet. 1999/2000:UbU7,

rskr. 96) har till uppgift att bidra till att förverkliga utbildningspolitikens

Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande

i utbildningen. Det skall vidare ha en utjämnande verkan mellan individer och

grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet

skall ha en god effekt på samhällets ekonomiska hushållning över tiden. Ut-

gångspunkten är att studielån i princip alltid skall betalas tillbaka. Det nya

systemet har nu varit i funktion i knappt fyra år. Utskottet anser inte att det

finns underlag för att påstå att systemet inte skulle vara samhällsekonomiskt

hållbart. Utskottet menar också att studiemedlen har fått en utformning som

innebär att personer kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resur-

ser. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att ompröva studie-

stödet i dess helhet och anser inte heller att någon utredning bör tillsättas f

att föreslå ett nytt system.

När det gäller Moderaternas förslag till ett nytt studiemedelssystem vill ut-

skottet peka på följande. Fribeloppet har höjts kraftigt. Att helt avskaffa fri

loppet skulle medföra stora ökningar av statens utgifter, vilket utskottet inte

kan ställa sig bakom. Eftersom studiemedel kan lämnas för varje vecka som

studenten deltar i utbildning finns det inte i studiemedelssystemet något som

hindrar studier under mer än tio månader av året. En begränsning av den tid

som en student maximalt kan få studiemedel för är nödvändig, bl.a. för att

hålla tillbaka skuldsättningen. Studiemedel utbetalas till ett konto i den bank

som studenten själv väljer. Bankerna erbjuder i dag privatekonomisk rådgiv-

ning till sina kunder. Utskottet återkommer till några av dessa frågor i det

följande.

Tilläggsbidrag för barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om införande av ett

tilläggsbidrag till studerande med barn i studiestödslagen och i la-

gen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Vidare bör riksda-

gen anta förslagen om regeringens möjlighet att meddela föreskrif-

ter om tilläggsbidragets storlek samt om att regeringen - eller den

myndighet som regeringen bestämmer - skall få möjlighet att med-

dela föreskrifter om de förutsättningar som skall gälla för tilläggs-

bidraget i övrigt. Riksdagen bör således avslå motionsyrkanden om

att avvisa förslagen liksom motionsyrkandet om annan beräkning

av tilläggsbidraget.

Jämför reservationerna 3 (m), 4 (kd), 5 (m), 6 (fp) och 7 (kd).

Propositionen

Regeringen konstaterar att studerande som har barn eller som får barn under

studietiden i genomsnitt har lägre inkomst än förvärvsarbetande med barn.

Regeringen menar att ett ekonomiskt tillskott till denna studerandegrupp

skulle främja barn i ekonomiskt utsatta familjer samtidigt som det genom att

förbättra den ekonomiska situationen skulle underlätta studievillkoren för de

studerande. Regeringen föreslår därför att tilläggsbidrag får lämnas till perso

ner som uppbär studiemedel och som har vårdnad om barn t.o.m. det kalen-

derår barnet fyller 18 år. Bidrag skall enligt förslaget lämnas för varje barn.

Bidraget föreslås vara generellt på så sätt att alla studerande som har rätt ti

tilläggsbidraget skall få bidraget när de uppbär studiemedel. Det skall an-

komma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att

utfärda föreskrifter om den närmare fördelningen av tilläggsbidraget mellan

vårdnadshavarna och vid olika studieomfattning.

Regeringen förslår vidare att ett tilläggsbidrag skall införas också inom re-

kryteringsbidraget för vuxenstuderande. Man pekar på att även om rekryte-

ringsbidraget inte har inordnats i studiemedelssystemet harmoniserar det i

stora delar med detta studiestöd och för att bibehålla bidragets rekryterings-

kraft bör ett motsvarande tilläggsbidrag införas också i rekryteringssyfte.

Beträffande övriga förutsättningar för tilläggsbidraget föreslås att reger-

ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att medde-

la närmare föreskrifter, något som avviker från de principer som i övrigt

gäller studiestödssystemet, nämligen att beloppsnivåerna regleras i lag. Enligt

regeringen är orsaken den osäkerhet som präglar det statistiska underlaget för

reformen och den begränsning om 450 miljoner kronor som reformen får

kosta. Enligt regeringens beräkning kommer ca 97 000 studerande med barn

som finansierar studierna med studiemedel eller rekryteringsbidrag att kunna

få ett tilläggsbidrag. Detta motsvarar ca 60 000 årsstudieplatser för heltidsst

derande. Enligt regeringen är dock det statistiska underlaget bristfälligt varf

denna siffra måste betraktas som osäker. Regeringen vill därför avvakta utfal-

let under det första året innan beloppsnivåerna bestäms i lag och avser att

återkomma till riksdagen med lagförslag våren 2007.

Bestämmelser av den innebörd som redovisats ovan skall enligt regeringen

införas i 3 kap. 13 a och 13 b §§ i studiestödslagen (1999:1395) och i 11 a § i

lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

I avvaktan på det slutliga förslaget om utformningen av tilläggsbidraget

presenterar regeringen delar av den föreskrift som man avser att utfärda i

avvaktan på slutligt ställningstagande från riksdagen. Utgångspunkten är att

tilläggsbidraget skall utformas så enkelt som möjligt och att det i allt väsent

ligt skall följa studiemedelssystemets uppbyggnad. Beloppet bör därför be-

räknas per vecka, knytas till prisbasbeloppet och vara obeskattat. Även gäl-

lande studiemedelsregler vid sjukdom och återkrav vid t.ex. felaktiga uppgif-

ter eller vid studieavbrott skall enligt regeringens mening tillämpas på

tilläggsbidraget. Regeringen anser vidare att bidraget bör omfattas av in-

komstprövning på samma sätt som dagens system vid rätt till tilläggs- och

merkostnadslån. Rätten till dessa lån upphör helt när den studerande på grund

av hög inkomst inte har rätt till ordinarie studiemedel. Stödet reduceras inte

dessförinnan på grund av inkomst.

Tilläggsbidraget bör enligt regeringens bedömning viktas. Störst tyngd ges

till det första barnet i hushållet. En sådan differentierad modell tar hänsyn t

om hushåll har fler barn även om bidraget inte ökar lika mycket för varje

barn. Modellen bygger på tanken att det finns "stordriftsfördelar" med fler

barn. Även studieomfattningen under året skall påverka beräkningarna. Re-

geringen beräknar att tilläggsbidrag vid heltidsstudier kan lämnas med 0,30 %

av prisbasbeloppet per vecka för det första barnet, med 0,19 % av prisbasbe-

loppet för det andra barnet och med 0,10 % av prisbasbeloppet per barn

fr.o.m. det tredje barnet. Det innebär att studerande beräknas få ett tilläggsb

drag avseende fyra veckors heltidsstudier med 480 kr för det första barnet,

med 304 kr för det andra barnet och med 160 kr per barn fr.o.m. det tredje

barnet. Totalt får således vårdnadshavare med ett barn 480 kr, med två barn

784 kr och med tre barn 944 kr under fyra veckors heltidsstudier under 2006.

Bidraget kan även lämnas för studier på trekvartsfart eller halvfart.

Motionerna

Moderaterna understryker i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 att studieme-

delssystemet endast bör hantera kostnader som går att hänföra till studier.

Barn är inte en sådan kostnad. Moderaterna har tidigare förordat ett riktat

extra barnbidrag för att förbättra för studerande föräldrar. Motionärerna häv-

dar vidare att de statistiska underlagen för regeringens förslag är osäkra och

dåligt underbyggda. I samma motion, yrkande 2, avstyrks också förslaget om

tilläggsbidrag för studerande med rekryteringsbidrag. Rekryteringsbidraget

har tidigare avvisats av Moderaterna eftersom man menar att man skall stude-

ra för att utveckla sina kunskaper, för att få arbete och för att lyckas på ar-

betsmarknaden, inte för att få bidrag.

Folkpartiet stöder i motion 2004/05:Ub12 införandet av ett tilläggsbidrag

för studerande med barn inom studiestödssystemet eftersom det förbättrar

studerande föräldrars ekonomiska situation. I yrkande 2 avvisas dock

tilläggsbidraget för studerande med rekryteringsbidrag. Motionärerna anser

att det är orättvist att studerande över 25 år kan få hela studiestödet som bi-

drag och anser att bidraget bör avskaffas.

Kristdemokraterna framför i motion 2004/05:Ub14 yrkande 1 att det är

glädjande att regeringen äntligen föreslår införandet av ett barntillägg för

studerande med barn då de har svårare att försörja sig än jämförbara grupper.

Motionärerna menar dock att inriktningen på sikt för bidragets beräkning bör

vara att barntillägget ges med samma nivå till alla barn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till införande av

tilläggsbidrag i 3 kap. 13 a och 13 b §§ i studiestödslagen (1999:1395) och i

11 a § i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande samt

avslår motionsyrkandena.

Det är väl känt att studerande med barn ofta har en svår ekonomisk situa-

tion, och utskottet välkomnar därför regeringens förslag om införande av

tilläggsbidrag för denna grupp. Samtidigt menar utskottet att det är viktigt at

den ekonomiska begränsning för reformen som tidigare beslutats av riksdagen

inte överskrids. Det är därför rimligt att regeringen fattar beslut om bidraget

storlek i avvaktan på att erfarenheter samlas om i vilken omfattning bidraget

kommer att utnyttjas. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att bidra-

get bör vara högre för det första barnet, bl.a. då det är angeläget att kunna

stödja studerande som får barn under studietiden med ett relativt högt belopp

eftersom det finns initiala kostnader med det första barnet. Också i övrigt

delar utskottet regeringens bedömning av hur tilläggsbidraget bör regleras.

Tilläggslån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om förändring av tilläggslå-

net med hänvisning till nuvarande regler och införandet av tilläggs-

bidrag för studerande med barn.

Jämför reservation 8 (fp).

Gällande bestämmelser

Tilläggslån är avsett för dem som tidigare haft arbetsinkomster och skall

underlätta övergången mellan arbete och studier. Tilläggslån kan enligt 3 kap.

14 § studiestödslagen (1999:1395) lämnas till vissa studerande utöver de

studiemedelsbelopp som kan lämnas för studier på heltid eller deltid. Sådant

lån får lämnas fr.o.m. det kalenderår då den studerande fyller 25 år. Enligt

3 kap. 12 § första stycket studiestödsförordningen (2000:655) får tilläggslån

lämnas till en studerande som under de tolv månaderna närmast före studier-

nas början har haft en inkomst som uppgått - för 2005 - till minst 163 510 kr.

Propositionen

Regeringen pekar på att inkomstgränsen för att få rätt till tilläggslån medför

att studerande som under året närmast före studierna varit föräldralediga

sällan kvalificerar sig för att få utnyttja denna utökade lånemöjlighet. Reger-

ingen anser att det är rimligt att också se över reglerna för tilläggslån för a

ytterligare underlätta för föräldrar att studera. Regeringen redogör för sin

avsikt att utforma reglerna så att föräldraledigheten görs överhoppningsbar

vid inkomstprövningen för rätt till tilläggslån.

Motionen

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub12 yrkande 3 att ett tilläggslån upp

till 3 000 kr i månaden införs. Detta tilläggslån bör förbehållas studerande

med barn för att de skall kunna klara av akuta ekonomiska situationer. Motio-

närerna föreslår att bidraget finansieras genom att möjligheten till tilläggslå

avskaffas för personer över 25 år som haft en hög arbetsinkomst de närmaste

åren före studierna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet. När tilläggslånet

infördes (prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7) angavs att det skall vara

till för dem som är över 25 år och för de fall då studierna medför en ansträngd

ekonomi för den enskilde, t.ex. till följd av att den tidigare arbetsinkomsten

gett förutsättningar för betydligt högre levnadsomkostnader än vad totalbe-

loppet i studiemedlen medger. Utskottet anser att tilläggslånet bör finnas kvar

i nuvarande form eftersom lånet bidrar till att skapa möjligheter för ett livs-

långt lärande. När det gäller behovet av ekonomiskt stöd för studerande med

barn hänvisar utskottet till förslaget om införande av tilläggsbidrag som be-

handlas i detta betänkande.

Samordning med annan lagstiftning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om ändringar i

- lagen om inkomstgrundad ålderspension,

-

- lagen om bostadsbidrag.

-

- lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

-

- lagen om underhållsstöd,

-

som föranleds av införandet av tilläggsbidraget. Motionsyrkandena

som avvisar dessa ändringar bör avslås.

Jämför reservation 9 (m).

Propositionen

Regeringen föreslår att beloppet för tilläggsbidrag inte skall vara pensions-

grundande eftersom såväl studietid som den tid då en förälder är hemma med

barn redan beaktas enligt gällande ålderspensionssystem. Regeringen föreslår

vidare att tilläggsbidraget inte skall beaktas vid beräkning av bostadsbidrag

eller vid bostadstillägg till pensionärer eftersom detta ger den bästa fördel-

ningsmässiga genomslagskraften i förhållande till syftet att gynna barn i

ekonomiskt utsatta familjer. Inte heller bör enligt regeringens mening

tilläggsbidraget beaktas vid beräkningen av underhållsstöd.

Regeringens förslag innebär förändringar i 4 § lagen (1993:737) om bo-

stadsbidrag, 26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 3 kap. 24 § lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 15 § lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl. Samtliga här redovisade lagändringar

föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Motionen

Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub13 yrkandena 3-6 de följdändringar

som regeringen föreslår i anledning av förslaget om införande av tilläggsbi-

drag för barn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till följdändringar

de lagar som anges ovan, med anledning av införandet av tilläggsbidrag för

barn och avslår därmed också motionsyrkandet.

Åldersgränser och antalet veckor med rätt till

studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag vad gäller följande lagänd-

ringar:

- höjd åldersgräns från 50 år till 54 år för rätt till studiemedel och

rekryteringsbidrag,

-

- den s.k. lånetrappan i studiestödslagen flyttas så att nedtrapp-

ningen av rätten till studiemedel startar vid 45 år och avslutas

vid 54 år,

-

- att tidigare lån som är återbetalade eller avskrivna inte skall

beaktas vid prövningen av rätten till nya veckor med studieme-

del.

-

Vidare bör motionsyrkandena om andra åldersgränser avslås. Även

motionsyrkandet om att avslå den föreslagna beräkningen av rätt till

studiemedel bör avslås liksom yrkandet att avvisa beräkningar av

förbrukade studieveckor.

Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (kd).

Gällande regler

Studiemedel får lämnas längst t.o.m. det kalenderår då den studerande fyller

50 år om inte regeringen föreskriver annat (3 kap. 3 § studiestödslagen).

Studiemedel i form av studiebidrag får lämnas även till studerande t.o.m. det

kalenderår då han eller hon fyller 55 år om den studerande genomgår yrkesin-

riktad utbildning inom vissa områden där det råder brist på eller kan antas

komma att råda brist på utbildad arbetskraft (3 kap. 2 § studiestödsförord-

ningen).

Studiemedel får lämnas vid eftergymnasiala studier på heltid under sam-

manlagt 240 veckor (3 kap. 8 § första stycket studiestödslagen). Denna rätt är

begränsad genom att antalet sammanlagda veckor som berättigar till studie-

medel minskar efter 40 års ålder. För dem mellan 41 och 50 år finns en s.k.

lånetrappa där den som fyller 41 år under kalenderåret kan låna i högst 220

veckor, och den som fyller 50 år kan låna i högst 40 veckor, dvs. en nedtrapp-

ning med 20 veckor per år. Det antal veckor som den studerande tidigare har

haft studielån skall räknas in i det sammanlagda antalet veckor (9 §). Detta

gäller dock inte studielån som har lämnats för studier på grundskolenivå. Vad

gäller studielån för gymnasiestudier skall halva antalet veckor räknas in.

Rekryteringsbidrag får enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande lämnas till den som har kort tidigare utbildning och som

antingen är eller riskerar att bli arbetslös eller på grund av funktionshinder

behöver extra tid för att uppnå studiemålen (3 § första stycket). Stödet kan

lämnas till studerande som är minst 25 år och högst 50 år (5 §). För perioden

den 1 juli 2004-den 31 december 2005 är det möjligt att under vissa förut-

sättningar vidga användningen av bidraget (3 § andra stycket).

Propositionen

Regeringen föreslår att åldersgränsen för rätt till studiemedel och rekryte-

ringsbidrag höjs från 50 år till 54 år. Man menar att då det i dagens samhälle

ställs krav på kompetensutveckling under i princip hela yrkeslivet är det vik-

tigt att möjligheter till finansiering av studier finns jämförelsevis högt upp

åldrarna. Vid 50 års ålder återstår för de flesta personer fortfarande 15-17 år

av aktiv yrkesverksamhet. Regeringen menar att det under en så lång tidsperi-

od är troligt att individen behöver genomgå någon form av utbildning för att

kunna möta de krav som ställs i arbetslivet. Därför är det rimligt att det finn

möjligheter att utbilda sig inom sitt yrke och för en ny yrkesinriktning även

för den som är något mer än 50 år. När det gäller rekryteringsbidraget är det

viktigt att åldersgränsen för detta stöd synkroniseras med motsvarande gräns

inom studiemedelssystemet. Det skall i de allra flesta fall vara möjligt att

övergå från rekryteringsbidrag till studiemedel för att studierna på så sätt sk

kunna avslutas. Bestämmelser med denna innebörd skall enligt regeringens

förslag införas i 3 kap. 3 § studiestödslagen (1999:1395) och i 5 § lagen

(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Regeringen konstaterar att utgångspunkten för studiemedelssystemet är att

lånen skall återbetalas i sin helhet och framhåller att denna grundprincip

måste ligga fast. Lånetrappan bidrar till att begränsa den enskildes skuldsätt-

ning och statens risk för att lån inte återbetalas och skall därför enligt rege

ingens uppfattning behållas. En justering av bestämmelserna kan dock

genomföras utan att riskerna för orimligt höga återbetalningsbelopp eller för

stora avskrivningskostnader ökar alltför mycket, och man föreslår att rätten

att låna trappas ned med 20 veckor per år för personer mellan 45 och 54 års

ålder.

Regeringen menar också att tidigare tagna lån skall fortsätta att räknas in i

det sammanlagda antalet veckor som beviljas, eftersom en studerande som

har en kvarvarande skuld som han eller hon betalar på minskar betalnings-

förmågan. Regeringen föreslår dock att tidigare lån som återbetalats eller

avskrivits i sin helhet inte skall beaktas vid prövningen av rätten till nya

veckor med lån då dessa enligt regeringens bedömning inte påverkar betal-

ningsförmågan. Enligt förslaget skall regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer ges möjlighet att utfärda närmare föreskrifter om be-

stämmelsen.

Kostnadsberäkningarna för förslagen är enligt regeringen osäkra dels bero-

ende på ett något bristfälligt statistiskt underlag, dels beroende på att de dy

namiska effekterna av förslagen är svåra att förutse. Eftersom antalet studie-

platser på alla utbildningsnivåer är begränsat och inte förväntas öka leder

dock förslagen enligt regeringen bara delvis till kostnadsökningar. Förbätt-

ringarna för äldre att få studiemedel får sammantaget enligt riksdagens tidiga-

re beslut uppgå till 250 miljoner kronor. Regeringen meddelar att man avser

att återkomma till anslagsfrågorna i kommande budgetarbete.

Bestämmelser med den innebörd som presenterats ovan skall enligt reger-

ingens förslag införas i 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395).

Regeringen informerar om att man har för avsikt att avskaffa möjligheten

att mellan 51 och 55 år få studiemedlets bidragsdel för utbildningar inom s.k.

bristyrken. Övergångsbestämmelser kommer att införas så att ingen som

påbörjat studier utifrån dessa regler skall drabbas oförutsett av att bestämmel

serna ändras.

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 att det är rimligt

att man får utbilda sig längre upp i åldrarna så länge man kan återbetala sina

lån. Motionärerna menar dock att det finns problem med förslaget till föränd-

rade regler för studiestöd för äldre studerande. För det första saknas analys

och ekonomiska beräkningar kring varför den generella studiemedelsåldern

skall höjas till just 54 år. För det andra menar man att beräkningsunderlag och

analys saknas av hur förslagen påverkar den enskildes återbetalningsmöjlig-

heter och därmed indirekt statens kostnader för studiemedelssystemet. I yr-

kande 2 avvisas också höjd åldersgräns för studerande med rekryteringsbi-

drag. Vidare avvisar man förslaget att återbetalade eller avskrivna studielån

inte skall räknas in i det sammanlagda antalet veckor med rätt till studielån

(yrkande 1).

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub14 yrkandena 2 och 3 att ål-

dersgränsen för rätt till studiemedel respektive rekryteringsbidrag bör höjas

till 55 år eftersom detta är en mer vedertagen åldersgräns. Exempelvis bevil-

jas studiebidrag på utbildningar till bristyrken t.o.m. 55 års ålder. I samma

motion yrkande 4 anser motionärerna att också den övre gränsen i den s.k.

lånetrappan höjs till 55 år.

I motion 2004/05:Ub223 (m) yrkas att studiestödet bör förbättras på så sätt

att de ekonomiska förutsättningarna för dem som studerar måste vara anpas-

sade för studier i alla åldrar. Kompetensutveckling för redan yrkesverksamma

är avgörande för att kunna möta kraven i ett arbetsliv som ständigt förändras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i 3 kap

och 9 §§ studiestödslagen och 5 § lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstu-

derande samt avslår motionsyrkandena.

Utskottet anser att det är angeläget att höja åldersgränsen för studiemedel

och rekryteringsbidrag. Dagens arbetsliv ställer höga krav på individernas

kunskapsutveckling. Att skaffa sig en utbildning eller att vidareutbilda sig ka

ibland vara enda möjligheten att vara kvar - eller att komma in - på arbets-

marknaden. En höjning av åldersgränsen är enligt utskottets uppfattning ett

sätt att förverkliga målet om ett livslångt lärande. Utskottet godtar regering-

ens beräkningar av kostnaderna för förbättringarna av äldres möjligheter att få

studiemedel och menar att det bör vara möjligt att erhålla studiemedel fram

till 54 års ålder och att lånetrappan börjar vid 45 års ålder och slutar vid 54

Utskottet noterar att regeringen avser att återkomma till anslagsfrågorna i

kommande budgetarbete.

Utskottet vill understryka vikten av att principen om att den enskilde skall

återbetala sina studielån upprätthålls. Den enskildes ansvar för upptagna lån

måste vara tydligt. En av de saker som gjorde återbetalningssystemet i det

tidigare studiestödet ohållbart var att risken för att staten i framtiden skull

drabbas av stora avskrivningar av studielån ökade kraftigt. Det är därför vik-

tigt att inte också det nya systemet kommer att kunna leda till stora avskriv-

ningar. Utskottet delar dock regeringens bedömning att de föreslagna föränd-

ringarna kan genomföras utan oönskade effekter.

Undantag från veckogränserna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om ändringar i studie-

stödslagen vad avser möjligheterna för den som är 40 år eller äldre

att få studiemedel under längre tid. Motionsyrkandet om att avvisa

förslaget och yrkandena om utökade undantagsmöjligheter från

veckogränserna för samtliga studenter bör avslås.

Jämför reservationerna 12 (m) och 13 (m, fp, kd).

Gällande regler

För varje utbildningsnivå finns en gräns för hur många veckor studiemedel

kan lämnas. För studier på grundskolenivå kan studiemedel beviljas i högst 40

veckor. För den som inte sedan tidigare har grundskoleutbildning kan studie-

medel dock beviljas i 80 veckor och den som dessutom behöver färdighets-

träning i t.ex. läsning och räkning kan få studiemedel i högst 100 veckor. Den

som läser på gymnasienivå kan få studiemedel i högst 80 veckor om han eller

hon har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Den som inte har en

treårig gymnasieutbildning kan få studiemedel i högst 120 veckor. För studier

på eftergymnasial nivå kan studiemedel lämnas i högst 240 veckor. Utöver

nämnda veckogränser kan studiemedel bara lämnas om det finns synnerliga

skäl (3 kap. 8 § studiestödslagen). Som synnerligt skäl räknas t.ex. funktions-

hinder eller andra mycket speciella omständigheter.

Propositionen

Regeringen föreslår att den som är 40 år eller äldre - om det finns särskilda

skäl - skall kunna få studiemedel under 40 veckor utöver de ordinarie vecko-

gränserna som medges i studiestödslagen. Enligt regeringens bedömning bör

särskilda skäl anses föreligga om en person har förbrukat studiestödsveckor

för mer än sju år sedan och han eller hon därefter av arbetsmarknadsskäl eller

personliga eller andra liknande skäl behöver fullfölja en utbildning eller öns-

kar vidareutbildning eller annan breddad utbildning som inte ryms inom

återstående antal studiestödsveckor. Regeringen menar vidare att särskilda

skäl inte bör anses föreligga i de fall en person studerar första gången på den

aktuella studienivån och avser att läsa in dubbla utbildningar eller avser att

omedelbart komplettera en nyligen avslutad utbildning. Inte heller bör sär-

skilda skäl anses föreligga för en person som inte kan anföra några arbets-

marknadsskäl och inte heller i övrigt har några personliga skäl som kan kopp-

las till yrkeslivet eller samhällets ökade krav på kompetensutveckling. Reger-

ingen bedömer att det i sak är välmotiverat att öka dispensmöjligheterna just

för personer över 40 år då dessa ofta har en utbildning som ligger längre

tillbaka i tiden och som av arbetsmarknadsmässiga skäl kan behöva förnyas

och uppdateras. Likaså är det i denna grupp vanligare att man av olika anled-

ningar behöver byta yrkesinriktning på grund av t.ex. en förslitnings- eller

yrkesskada eller liknande. De ökade undantagsmöjligheterna bör omfatta

samtliga utbildningsnivåer eftersom det är individuellt vilken utbildning den

enskilde kan behöva. Kostnaderna för ändringen beräknas uppgå till 16,3

miljoner kronor per år. De eventuella framtida kostnaderna för ökade av-

skrivningar uppskattas till ca 24 miljoner kronor per år.

Bestämmelser av denna innebörd skall enligt regeringens förslag införas i

3 kap. 8 § fjärde stycket studiestödslagen (1999:1395).

Regeringen konstaterar att 250 miljoner kronor har beräknats för att för-

bättra möjligheterna för äldre att studera med studiemedel och understryker

därmed att medlen inte kan användas för att skapa generösare möjligheter till

undantag även för yngre. Sådana förändringar ligger enligt regeringen inte i

linje med vad som angavs i budgetpropositionen för 2005. Frågan om hur

många veckor med studiemedel som skall kunna lämnas på de olika utbild-

ningsnivåerna bör enligt regeringen behandlas i ett sammanhang där andra för

sakfrågan viktiga faktorer tas i beaktande, t.ex. längden på olika utbildningar

och genomsnittliga studietider.

Motionerna

Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 regeringens förslag

om möjligheten för äldre studenter att få ytterligare studiemedel om det finns

särskilda skäl. Motionärerna menar att det saknas beräkningsunderlag och

analys av hur förslagen påverkar den enskildes återbetalningsmöjligheter.

Dessutom gör bristfälligt statistikunderlag av förslaget det svårt att bedöma

reformens framtida kostnader för staten.

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Ub14 yrkande 5 att regering-

ens förslag är ett steg i rätt riktning men menar, liksom i motion

2004/05:Ub469 yrkande 7, att det skall vara möjligt för alla som studerat

under fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning att få dispens för

att kunna slutföra sin utbildning om det föreligger särskilda skäl.

Också Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub321 yrkande 10 att det är vik-

tigt att CSN kan vara relativt generöst och ge dispens till studenter som har

någon eller några terminer kvar av sin utbildning men har kommit upp i det

maximala antalet studiemedelsberättigade terminer. Motionärerna anser att

regeringen bör återkomma med förslag om utvidgade dispensmöjligheter både

för studenter och doktorander.

I motion 2004/05:Ub397 (s) yrkande 1 föreslås att det skall krävas "sär-

skilda skäl" i stället för "synnerliga skäl" för att undantas från begränsninge

av studiemedlet. I motion 2004/05:A245 (s) yrkande 2 föreslås att ett steg på

sikt bör vara att underlätta för arbetslösa akademiker att läsa vidare med

studiemedel för att komplettera sin utbildning för en bättre anpassning till

arbetsmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i 3 k

8 § fjärde stycket i studiestödslagen samt avslår motionsyrkandena.

Utskottet anser att möjligheter att vid särskilda skäl medge undantag från

veckogränserna för studiemedel för personer som är 40 år eller äldre kommer

att bidra till att uppfylla målet om ett livslångt lärande och välkomnar därför

ändringarna. Såsom anförts tidigare är det viktigt att den som av t.ex. arbets-

marknadsskäl eller ohälsa behöver ytterligare utbildning också kan erbjudas

nödvändiga ekonomiska möjligheter. Liksom utskottet framhållit tidigare är

en viktig utgångspunkt för studiestödssystemet att studielånet skall betalas

tillbaka. Utskottet delar regeringens bedömning att förutsättningarna att kun-

na betala tillbaka blir rimliga. När det gäller kostnadsberäkningarna finner

utskottet ingen anledning att ifrågasätta regeringens beräkningar och hänvisar

liksom tidigare till att regeringen avser att återkomma till anslagsfrågorna i

det kommande budgetarbetet.

När det gäller yrkandena om att undantag från veckogränserna för studie-

medel bör medges för samtliga studerande vid "särskilda skäl" och inte endast

vid "synnerliga skäl" delar utskottet regeringens uppfattning att frågan bör

prövas i ett större sammanhang, men vill också erinra om följande. I det gam-

la studiestödssystemet hade en praxis utvecklats som innebar att många stude-

rande i förväg hade räknat med att få studiestöd under 2-3 terminer utöver

huvudregeln. Utskottet har tidigare framfört att villkoren för att få studieme-

del för längre tid än vad som var huvudregeln behövde skärpas och ansåg

därför att ändringen från "särskilda skäl" till "synnerliga skäl" var väl motiv

rad (bet. 1999/2000:UbU7). I sammanhanget vill utskottet också hänvisa till

att CSN i sin uppföljning av 2001 års studiestödsreform (2004) fann att det

var för tidigt att uttala sig om effekterna av regeländringen. Utskottet utgår

ifrån att CSN fortsätter att följa reformens effekter.

Utländsk utbildning vid bedömning av rätt till

studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring av studie-

stödslagen som rör utländsk utbildnings betydelse vid bedömningen

av det högsta antal veckor som ger rätt till studiemedel på grund-

skole- och gymnasienivå.

Gällande regler

Den studerandes utbildningsbakgrund har betydelse vid bedömning av rätt till

studiemedel på grundskole- och gymnasienivå, både vad avser det högsta

antalet veckor som studiemedel kan lämnas och bidragsnivån. En studerande

som har kort tidigare utbildning kan få studiemedel under längre tid än den

som har längre utbildning (3 kap. 8 § studiestödslagen) och har även större

möjligheter att få bidrag med den högre bidragsnivån (3 kap. 13 §).

Propositionen

Regeringen föreslår att vid bedömningen av det högsta antal veckor som ger

rätt till studiemedel på grundskole- och gymnasienivå skall såväl tidigare

svensk som utländsk utbildning beaktas. Bestämmelser med denna innebörd

skall enligt regeringens förslag införas i 3 kap. 8 § andra och tredje styckena

studiestödslagen (1999:1395). Även vid bedömning av rätt till studiemedlets

högre bidragsnivå bör detta vara fallet. Regeringen anser vidare att förslaget

att föra in utländsk utbildning i regelverket endast innebär ett förtydligande

och inte någon ändring i sak. Motsvarande värdering av tidigare utländsk

utbildning bör enligt regeringen göras även vid bedömning av rätt till rekryte-

ringsbidrag till vuxenstuderande, något som dock inte kräver någon författ-

ningsändring.

Motionen

Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om ändring i 3 kap.

8 § andra och tredje styckena studiestödslagen och avslår motionsyrkandet.

Utskottet anser att det är rimligt att all tidigare relevant utbildning ingår i

underlaget då antalet veckor med rätt till studiemedel beräknas.

Återbetalning av studielån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring i studiestödsla-

gen som rör utökade möjligheter att få en ny återbetalningstid fast-

ställd. Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden som rör andra

ändringar av beräkningarna av återbetalningskraven med hänvis-

ning till planerade förändringar.

Jämför reservationerna 14 (kd) och 15 (c).

Gällande bestämmelser

Eftersom studiestödssystemet har ändrats vid ett antal tillfällen används för

närvarande tre olika återbetalningssystem parallellt för studielån tagna före

1989, studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 respek-

tive studielån tagna efter den 30 juni 2001. I det nyaste återbetalningssysteme

är återbetalningen enligt studiestödslagen (1999:1395) kopplad till lånets

storlek. I de äldre återbetalningssystemen gäller olika bestämmelser enligt den

äldre studiestödslagen (1973:349). Återbetalningen i det näst äldsta systemet

sker med ett belopp som för varje år är 4 % av den sammanlagda inkomsten

enligt den senaste taxeringen, och i det äldsta systemet är återbetalningen

knuten till lånets storlek. Låntagare i de olika systemen kan enligt särskilda

trygghetsregler få det årliga beloppet som skall betalas nedsatt. Återbetal-

ningstiden i den nya studiestödslagen skall vara 25 år eller det lägre antal år

som återstår till utgången av det år låntagaren fyller 60 år.

Om en låntagare under minst tre år har beviljats nedsättning av årsbeloppet

på grund av att låntagaren har låg inkomst eller inte taxeras för sin huvudsak-

liga inkomst i Sverige får en ny återbetalningstid bestämmas. Årsbeloppet kan

också sättas ned om

- låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel eller utbildningsbidrag

för doktorander,

-

- låntagaren fullgör totalförsvarsplikt eller utbildning till reserv-

eller

yrkesofficer eller

-

- det i något annat fall finns synnerliga skäl.

-

Vid dessa nedsättningsgrunder kan dock inte ny återbetalningstid bestämmas

(4 kap. 6 och 13 §§).

Propositionen

Regeringen anser att regelverket skall ändras och bli mer enhetligt så att

låntagare som under minst tre år fått nedsättning på grund av synnerliga skäl

skall kunna få en ny återbetalningstid beslutad. Samma förhållande kommer

då att gälla som för låntagare som får nedsättning mot prövning av inkomsten

eller den som får nya studielån beviljade under återbetalningstiden. Bestäm-

melser av denna innebörd skall enligt regeringens förslag införas i 4 kap. 6 §

studiestödslagen (1999:1395).

Regeringen redogör också för att CSN:s uppföljning av 2001 års studie-

stödsreform bl.a. visar att en studerande som tar nya lån efter att han eller h

påbörjat återbetalningen av tidigare tagna studielån kan få stora förändringar

av årsbeloppet. Detta kan i vissa fall medföra en besvärlig återbetalningssitua

tion för den enskilde. CSN kan inte på eget initiativ ändra återbetalningstiden

Regeringen meddelar att man avser att se över frågan om hur återbetalnings-

tiden i sådana fall kan justeras på ett enkelt sätt.

Motionerna

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub14 yrkande 6 att regeringen

snarast bör vidta åtgärder för att underlätta för studerande att få ny återbeta

ningstid i de fall de får orealistiska återbetalningskrav. Denna situation upp-

står om en studerande varvar arbete och lånefinansierade studier sedan det

nya studiemedelssystemet infördes.

Centerpartiet pekar i motion 2004/05:Ub276 yrkande 11 på att många stu-

denter har problem med att man har lån i flera studiemedelssystem och att

återbetalningstakten därmed blir hög. Motionärerna föreslår att regeringen bör

låta utreda effekterna av detta och föreslå lämpliga åtgärder för de personer

som har studielån i flera system. Motsvarande yrkande finns i motion

2004/05:Ub324 (c) yrkande 1.

I motion 2004/05:Ub299 (s) menar motionärerna att om det finns delar i

det nya studiemedelssystemet som skapar svårigheter för studenter och deras

förmåga att betala tillbaka sina studiemedel bör detta ses över av regeringen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring av 4 kap. 6 § studie-

stödslagen samt avslå motionsyrkandena. Utskottet delar regeringens bedöm-

ning när det gäller behovet av att utvidga möjligheten för CSN att fastställa e

ny återbetalningstid.

I CSN:s uppföljning av det nya studiemedelssystemet

från 2004 menade myndigheten att det var för tidigt att

dra några slutsatser om hur reglerna om återbetalning

skulle falla ut. Myndigheten noterade dock att det i

första hand var samordningen av återbetalning i de

olika studiemedelssystemen som vållade problem. När

det gäller motionerna om möjligheten att fastställa ny

återbetalningstid då en person med lån i det gamla

systemet åter tar lån men då i det nya systemet,

hänvisar utskottet dels till den här föreslagna

ändringen i studiestödslagen, dels till regeringens

avsikt att återkomma med ytterligare förändringar.

Motionsyrkandena är därmed tillgodosedda.

Förslag om ändringar i övrigt i studiestödslagen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändringar i studie-

stödslagen och lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande

även i de delar som inte har behandlats i det föregående.

Propositionen

Regeringen föreslår att studiestödslagens regler skall ändras så att för att få

studiemedel för studier utomlands skall den studerande ha varit bosatt i Sve-

rige i en sammanhängande period - utom i vissa undantagsfall - om minst två

år under de senaste fem åren (3 kap. 23 §). Vidare föreslås att studiemedel

inte får lämnas för den tid den studerande beviljats studiestöd eller motsva-

rande studiefinansiering från ett annat land (3 kap. 25 §). Regeringen föreslår

vidare att ändringar skall göras i forumreglerna vad gäller överklagande av

beslut om återbetalning (6 kap. 10 § och punkt 13 i ikraftträdande- och över-

gångsbestämmelserna). En rad ändringsförslag rör anpassning till EG-rätten

av äldre bestämmelser i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna: fast-

ställelse av årsbelopp för utomlands bosatta (punkt 14); hur det årliga belop-

pet för utomlands bosatta bör sättas ned (punkt 15); efterkontroll av inkomst

för låntagare med lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

(punkt 16). Regeringens förslag föranleder också några ytterligare mindre

ändringar och justeringar i studiestödslagen.

Vad gäller ändringarna i studiestödslagen föreslås dessa träda i kraft den 1

juli 2006 i fråga om förstärkt studiestöd för äldre och i övrigt den 1 januari

2006. Ändringarna i lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande före-

slås träda i kraft den 1 januari 2006 i fråga om ändrad åldersgräns för bidrage

och i övrigt den 1 juli 2006. Äldre bestämmelser föreslås fortfarande gälla för

rekryteringsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. Även andra regler för

ikraftträdande anges i regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i stu

diestödslagen och i lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande i de

delar de inte omfattas av utskottets förslag i tidigare avsnitt.

Vissa frågor om studiemedlets storlek

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande studiemedlets och

fribeloppets storlek med hänvisning till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 16 (fp), 17 (kd) och 18 (m, fp, kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub12 yrkande 1 att totalbeloppet för

alla studerande med studiemedel höjs med 400 kr per månad och att en upp-

räkning därefter sker i förhållande till prisutvecklingen. I motion

2004/05:Ub14 yrkande 11 hävdar Kristdemokraterna att studenternas köp-

kraft har minskat med 22 % jämfört med konsumentprisindex sedan 1990-

talets början. Motionärerna föreslår att nivåerna i studiemedlet långsiktigt

korrigeras för denna förlust.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub14 yrkande 12 att fribe-

loppet skall tas bort. Det skall således enligt motionärerna vara fritt för stu

denter att komplettera studiemedlet med eget arbete utan att bidragsdelen

påverkas, något som leder till att lånedelen kan hållas nere.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

I samband med att budgetpropositionen för 2005 behandlades (bet.

2004/05:UbU2) tog utskottet ställning till studiemedlets storlek och avstyrk-

te då också motionsyrkanden om andra belopp. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu. Eventuella framtida höjningar av beloppet måste enligt ut-

skottets uppfattning beslutas i den ordinarie budgetprocessen och då vägas

mot andra prioriteringar.

Angående yrkandet om borttagande av fribeloppet anser utskottet, liksom

vid tidigare behandling (senast i bet. 2004/05:UbU2) att det redan finns goda

möjligheter för studenter att begränsa sin skuldsättning om de har arbetsin-

komster vid sidan om. Enligt 3 kap. 17 § studiestödslagen kan en studerande

tjäna upp till 98 500 kr för 2005 utan att studiemedlet minskas. Om inkomst-

prövningen skulle avskaffas utan några andra förändringar av studiemedelssy-

stemet skulle även personer med mycket höga inkomster få rätt till bidragsde-

len, något som skulle kunna leda till stora kostnadsökningar för staten. Detta

vore enligt utskottets mening inte förenligt med kraven på hushållning med

offentliga medel.

Vissa frågor om villkoren för studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om förändring av bestäm-

melserna för studiemedel i samband med barnafödande och föräld-

raskap, elitidrottssatsningar, engagemang i studentkårsarbete och

militärtjänstgöring samt om karenstid vid sjukdom. Yrkandena bör

avslås med hänvisning till gällande regelverk och tidigare ställ-

ningstaganden.

Jämför reservationerna 19 (kd) och 20 (kd) samt särskilt yttrande 1

(2 m, 1 fp).

Motionerna

Två yrkanden rör frågor som uppstår i samband med barnafödande och

föräldraskap. Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub14 yrkande 9

att villkoren för att bli förälder under studietiden måste ses över. Motionärer

na pekar på reglerna om vård av sjukt barn och uttag av de s.k. pappadagarna.

I motion 2004/05:Sf286 (kd) yrkande 3 hävdas att studiemedelssystemet

måste ändras så att det inte automatiskt straffar den som presterar mindre på

grund av barnafödande.

I motion 2004/05:Kr269 yrkande 8 föreslår Moderaterna att speciella vill-

kor skall gälla för elitidrottsmän så att de kan kombinera högskolestudier

med elitidrott. Motionärerna anser att elitidrottsmän bör kunna ges dispens för

en mer långsam studietakt och ändå erhålla studiemedel liksom att studieme-

del också bör kunna utgå under längre tid än 12 terminer. Dessa studerande

bör också kunna byta studieort för att på ett optimalt sätt kunna kombinera

idrottsutövande med en god utbildning. Undantag begärs också i motion

2004/05:Ub237 (m) för studenter som gör värnplikt eller är nations- och

kåraktiva under sin studietid. Motionärerna anser att det är fel och orimligt a

den som gör sin värnplikt hamnar i ett sämre läge då det gäller återbetalning

av studielån genom att den som inkallas till militärtjänstgöring under pågåen-

de studier förbrukar sin betalningsfria termin. Samma förhållande gäller enligt

motionärerna för de studenter som tar arvoderade uppdrag i kårer och natio-

ner. I motion 2004/05:N403 (m, fp, kd, c) yrkande 25 föreslås att svenska

studenter skall kunna få stöd för att resa över Öresund om de växlar mellan ett

svenskt och ett dansk universitet.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna 2004/05:Ub14 yrkande 8 och

2004/05:Ub441 yrkande 4 att karenstiden för studenter bör sänkas. Den 30

dagar långa karenstiden gör enligt motionärerna att det blir mycket kostsamt

för en student att vara sjuk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

När det gäller yrkandena som rör villkor för studenter som föder barn

och studenter med barn anför utskottet följande. Studiemedel utgår i princip

inte under studieuppehåll. Studenter som får barn under studietiden är ofta

berättigade endast till föräldrapenning på grundnivån. Den som fortsätter

studierna direkt efter att ha fött barn (och alltså inte gör studieuppehåll) el

drabbas av hälsoproblem under graviditeten, kan åberopa dessa förhållanden

vid eventuell ansökan om fortsatta studiemedel. Vid bedömning av om en

student skall få fortsatta studiemedel med hänsyn till uppnådda studieresultat

tar man hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat

på studieresultaten (3 kap. 7 § andra stycket studiestödslagen). Som sådant

förhållande räknas enligt CSN:s föreskrifter bl.a. egen sjukdom, vård av sjukt

barn och barnpassningssvårigheter (4 kap. 2 § CSNFS 2001:1). I betänkandet

Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) skriver utredaren att ett

effektivt sätt att gynna barnafödande bland personer som studerar vore att

förbättra nivåerna i föräldrapenningen. Ärendet bereds inom Regeringskansli-

et. Med hänvisning till gällande regler och i avvaktan på beredningen av ovan

nämnda betänkande menar utskottet att yrkandena skall avslås. Utskottet vill

också i sammanhanget peka på förslaget om tilläggsbidrag som behandlas i

detta betänkande och som kommer att förbättra villkoren för studenter som

får barn under studietiden.

När det gäller övriga yrkanden om speciella villkor för vissa studenter

anför utskottet följande. Frågan om studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare

behandlades senast i betänkandet Studiestöd (bet. 2003/04:UbU5). Liksom då

anser utskottet att idrottsutövning inte bör föranleda större skuldsättning för

studenten är normalt, vilket skulle bli konsekvensen om motionärernas förslag

genomförs. Ytterligare en invändning mot motionärernas förslag är att id-

rottsutövning på elitnivå enligt utskottets mening inte bör finansieras genom

studiemedelssystemet. I fråga om ortsföreträde konstaterar utskottet att Hög-

skoleverket har funnit att sådant inte är förenligt med gällande bestämmelser

om antagning till grundläggande högskoleutbildning. Förändringar i tillträ-

desbestämmelserna till högskolan bereds för närvarande inom Regeringskans-

liet. När det gäller yrkandet om nations- och kåraktiva studenter behandlades

ett liknande yrkande i betänkande 2003/04:UbU5. Utskottet hänvisade då till

att en låntagare i studiemedelssystemet inte får någon ny återbetalningsfri tid

om han eller hon redan har blivit återbetalningsskyldig på lånen (4 kap. 3 §

studiestödslagen). Däremot kan studenten ansöka om att få årsbeloppet som

skall återbetalas nedsatt på grund av studier. Nedsättningen kan beviljas så

länge låntagaren får studiemedel. Det som motionären föreslår skulle innebära

en särbehandling av nations- och kåraktiva i jämförelse med vad som gäller

för studenter som gör studieuppehåll av andra skäl. Utskottet anser, liksom

vid tidigare behandling, att det inte skulle bidra till ett rättvist studiestöd

stem. När det gäller den som inkallas till militärtjänstgöring finns också möj-

lighet till nedsättning av årsbeloppet för den som fullgör en längre grundut-

bildning än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt. I sammanhanget vill

utskottet också peka på de möjligheter att skjuta upp grund- eller repetitions-

utbildning på grund av studier som finns i 5 kap. 8 § lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt.

När det gäller yrkandet om resebidrag för resor över Öresund hänvisar ut-

skottet till möjligheten att erhålla merkostnadslån (3 kap. 15 § studiestödsla-

gen). Reglerna innebär bl.a. att det är möjligt att låna till kostnader för en

och-retur-resa från Sverige till studielandet per kalenderhalvår eller till res

ett annat nordiskt land (8 kap. 11 och 12 §§ CSNFS 2001:1). Utskottet anser

inte att det finns anledning att behandla resor över Öresund på annat sätt än

andra resor som studenter gör i samband med studierna.

Den som studerar med studiemedel har ett särskilt försäkringsskydd. Det

innebär att den studerande får behålla studiemedlen under sjukdom trots att

han eller hon då inte studerar. Den tid som en studerande har rätt till studie-

medel under sjukdom räknas inte in i det totala antalet veckor som han eller

hon haft studiemedel och inte heller i kommande prövningar av studieresultat.

Karenstiden för studenter vid sjukdom innebär att lånedelen av studiemedlet

kan skrivas av vid sjukfall som varar mer än 30 dagar (4 kap. 23 § studie-

stödslagen och 4 kap. 9-12 §§ studiestödsförordningen). Utskottet anser att

gällande regelverk i stort tillhandahåller tillräcklig ekonomisk trygghet vid

sjukdom.

Vissa förslag om återbetalning av studiemedel

Uskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör införande av exa-

mensbonus, bonus vid förtida återbetalning, återbetalning av nor-

diska studiemedel samt avskrivning av studiemedel vid bosättning i

glesbygd. Yrkandena bör avslås med hänvisning till gällande regel-

verk och tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 21 (fp), 22 (kd) och 23 (c).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub378 yrkande 3 att studenter bör få en

extra stimulans för att vara flitiga och fullfölja sina studier. En möjlighet ä

införa en examensbonus i form av viss nedskrivning av studieskulder. Möj-

ligheterna att införa ett sådant system bör snarast utredas.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub469 yrkande 8 att ett bo-

nussystem skall införas för dem som i förtid återbetalar sin studieskuld.

Enligt motionärerna ökar ett sådant bonussystem de förtida återbetalningarna

till staten och minskar avskrivningarna.

I två motioner - 2004/05:Ub263 (c) och 2004/05:Ub462 (s) - föreslår mo-

tionärerna att en överenskommelse bör utarbetas mellan de nordiska län-

derna om att hänsyn skall tas till studielån tagna i annat nordiskt land i sam-

band med återbetalning av studielån från det egna landet. Man pekar på pro-

blemet att studerande i Norden kan tvingas att återbetala studielån i en takt

som är anpassad till två låntagare.

Folkpartiet pekar i motion 2004/05:N254 yrkande 15 på problemen med

att få akademiker att flytta till eller bo kvar i glesbygden. Motionärerna före

slår att ett system med avskrivning av studieskulder prövas under fem år för

de akademiker som flyttar till Norrbottens län. Ett liknande yrkande framförs

i motion 2004/05:N346 (fp) yrkande 4. I motion 2004/05:Ub238 (kd) föreslår

motionären att regeringen undersöker möjligheterna att starta en försöksverk-

samhet med avskrivning av studielån för ungdomar som väljer att bo och

verka i Norr- och Västerbotten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Folkpartiets förslag om examensbonus har behandlats vid två tidigare

riksmöten (bet. 2002/03:UbU7 och 2003/04:UbU5 och UbU15). Utskottet

pekade då på ett antal förhållanden som förklarar att ganska många studenter

lämnar högskolan utan att ha avlagt examen - förklaringar som inte handlar

om bristande flit hos studenterna. Vidare pekade utskottet på att det också

spelar stor roll vilken värdering som görs på arbetsmarknaden av att examen

är avslutad eller inte. Däremot är förhållandet mellan antalet helårsstudenter

och antalet helårsprestationer ett viktigt mått på effektiviteten i högskoleut-

bildningen. Denna kvot har de senaste åren legat på 0,82-0,83 och tenderar

inte att förändras. Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns anlednin

att begära en utredning om examensbonus.

Även Kristdemokraternas yrkande om att ge bonus till den som återbeta-

lar studielån i förtid har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast

betänkande 2003/04:UbU5. Utskottet hänvisar, liksom tidigare, till att reger-

ingen redan med nuvarande bestämmelser har möjlighet att föreskriva om

premier till låntagare som betalar tillbaka större belopp än det fastställda

årsbeloppet (4 kap. 20 § studiestödslagen). Enligt utskottets uppfattning är

detta en riktig ordning, dvs. att det ankommer på regeringen att bedöma om

det skulle vara till fördel för staten med förtida inbetalning.

När det gäller frågan om en överenskommelse mellan de nordiska län-

derna på så sätt att hänsyn skall tas till studiemedel tagna i ett annat nordis

land menar utskottet att det inte vore rättvist om hänsyn skulle tas just till

sådana skulder och inte till andra, t.ex. studieskulder från ett land utanför

Norden.

Utskottet anser inte heller att studiestödssystemet bör användas som ett re-

gionalpolitiskt instrument eftersom detta kan leda till att systemet uppfattas

som orättvist av låntagarna. Yrkandena om avskrivning av studielån för aka-

demiker som bosätter sig i glesbygd, oavsett om det är fråga om försöksverk-

samhet eller generellt, bör därför enligt utskottets uppfattning avslås.

Vissa förslag om studiehjälp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör indragen studie-

hjälp, generösare utbetalning av inackorderingstillägg samt föränd-

rade utbetalningsregler av studiehjälp. Yrkandena bör avslås med

hänvisning till gällande regler, tidigare ställningstaganden och på-

gående beredningsarbete

Jämför reservationerna 24 (m, fp, kd), 25 (kd) och 26 (kd).

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub306 yrkande 9 att närvarokravet måste

kunna hävdas i en frivillig skolform som gymnasieskolan och föreslår att

studiebidraget skall kunna dras in för elever som har en längre tids ogiltig

frånvaro. Även elever som kränker andra bör kunna få indraget studiebidrag.

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub469 yrkande 3 att studiehjälpen

skall tolkas som en uppmuntran till studier med ett motkrav på studiepresta-

tion. Enligt motionärerna bör ett system införas där delar av studiehjälpen

skall kunna dras in omedelbart av CSN om uppenbart skolk föreligger. Krist-

demokraterna pekar i samma motion, yrkande 4, på att en familjs ekonomi

kan drabbas hårt av att studiebidraget dras in. Eftersom föräldrarna till en

myndig elev inte har självklar rätt till information om elevens uppförande i

skolan menar motionärerna att skolans rätt att informera föräldrar till myndiga

elever vid skolk bör skrivas in i skollagen.

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub469 yrkande 2 att det är be-

kymmersamt att CSN i sin tillståndsgivning vad gäller inackorderingstillägg

kraftigt begränsar möjligheten för barn till låg- och medelinkomsttagare att

fullt ut tillgodogöra sig friheten att t.ex. välja att gå på en fristående skol

Därför menar motionärerna att en översyn av CSN:s praxis bör göras, särskilt

vad gäller elever som vill gå på en fristående gymnasieskola utanför hemor-

ten. Motsvarande yrkande framförs i motion 2004/05:Ub416 (kd).

Två motioner tar upp frågor om utbetalningen av studiehjälp. I motion

2004/05:Ub391 (s) menar motionärerna att regeringen skall följa frågan om

konsekvenserna av att studiebidraget inte utgår under årets samtliga månader.

Motionären i motion 2004/05:Ub424 (s) pekar på att övergången från barnbi-

drag till studiebidrag kan medföra problem. Beroende på när barnet fyller 16

år under året kan ett uppehåll mellan bidragen uppstå, och motionären menar

att förändringar bör göras för att övergången skall bli mer rättvis.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Studiehjälp får lämnas endast för heltidsstudier (2 kap. 5 § studiestödsla-

gen). Enligt CSN förutsätter heltidsstudier att eleven kontinuerligt deltar i

undervisningen (2 kap. 2 § CSNFS 2001:6). Vid otillåten frånvaro kan såle-

des studiehjälpen dras in av CSN. Regler om skolornas rapporteringsskyldig-

het finns också i CSN:s föreskrifter. För att klargöra för skolorna vilka skyl-

digheter de har när det gäller rapportering av frånvaro till CSN beslutade

regeringen i mars 2005 att ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med CSN,

informera om denna skyldighet. Informationen skall finnas tillgänglig inför

skolstarten höstterminen 2005. Motionsyrkandena är därmed tillgodosedda.

Utskottet menar vidare att studiehjälpen bör förbli kopplad till elevernas

studier och inte till annat uppförande i skolan. I arbetet mot mobbning finns

andra mer angelägna åtgärder, varav några behandlades av utskottet i betän-

kandet Kränkande behandling i skolan (bet. 2003/04:UbU9). Vidare kommer

riksdagen att under hösten 2005 behandla en proposition gällande förbud mot

diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan.

När det gäller frågan om skolans rätt att informera föräldrar till en myndig

elev som skolkar hänvisar utskottet till beredningen av Skollagskommitténs

förslag (Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121) om en skyldig-

het för skolor att informera samtliga elevers föräldrar om eleven är frånvaran-

de i sådan utsträckning att det kan påverka rätten till studiehjälp. En proposi

tion om ny skollag förväntas läggas fram av regeringen under våren 2006, och

utskottet anser att förslaget bör avvaktas.

Stöd till inackordering kan lämnas av hemkommunen enligt 5 kap. 33 §

skollagen (1985:1100) till elever i gymnasieskolan i det offentliga skolväsen-

det som behöver inackordering till följd av skolgången. Inackorderings-

tillägg enligt studiestödslagen är till för elever utanför det offentliga skolv

sendet. Enligt CSN:s föreskrifter (1 kap. 3 § CSNFS 2001:6) får en elev så-

dant inackorderingstillägg om han eller hon har en viss restid och det inte är

möjligt att bo kvar i föräldrahemmet och gå en motsvarande utbildning på

närmare håll. Med motsvarande utbildning menas enligt föreskrifterna pro-

gram och nationell inriktning i gymnasieskolan. CSN tar inte - förutom vid

vissa undantag - hänsyn till skillnader motsvarande lokala inriktningar. Ut-

skottet tog senast ställning till inackorderingstilläggets konstruktion i betän

kandet Utveckling av gymnasieskolan (bet. 2003/04:UbU13) i samband med

att riksdagen antog regeringens förslag om att införa s.k. frisök till gymnasie

skolan. Frisök innebär att en elev kan söka en utbildning på nationellt pro-

gram i annan kommun även om programmet erbjuds av hemkommunen.

Förslaget omfattade inte förändringar i inackorderingsstödet eftersom detta

skulle öka hemkommunernas kostnader. Utskottet menar att sådana föränd-

ringar av inackorderingsstödet som här föreslås skulle öka statens kostnader

på motsvarande sätt. Utskottet anser att frågan måste prövas i ett större sam-

manhang där olika kostnader för studiehjälpen avvägas mot varandra. I sam-

manhanget vill utskottet också peka Regeringskansliets pågående beredning

av betänkandet Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) där

förslag om ändrade regler för inackorderingstillägg lämnats.

När det gäller yrkandena om utbetalningen av studiehjälp hänvisar ut-

skottet också till beredningen av betänkandet Ekonomiskt stöd vid ungdoms-

studier. I betänkandet föreslås bl.a. att barnbidragsåldern utsträcks t.o.m. de

månad som den unge fyller 18 år samt att studiebidrag lämnas till elever i

gymnasial utbildning fr.o.m. månaden efter den då den studerande fyllt 18 år.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör vilka utbildningar

som skall vara berättigade till studiemedel, trygghetssystemens an-

passning till studenternas villkor, tillsättandet av en parlamentarisk

utredning om studerande och trygghetssystemen samt om andra

villkor för rekryteringsbidrag. Yrkandena bör avslås med hänvis-

ning bl.a. till gällande regler och pågående beredningsarbete inom

Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 27 (c), 28 (kd), 29 (m, fp, c), 30 (kd) och 31

(m) - motiv samt särskilt yttrande 2 (kd).

Motionerna

Fem motioner innehåller yrkanden som rör studiemedel för studier vid vissa

utbildningar. I motion 2004/05:Kr370 (fp) yrkande 4 menar motionärerna att

CSN:s bedömning är alltför snäv och föråldrad när det gäller vilka utbild-

ningar som skall anses vara eftergymnasiala. Detta innebär problem för 18-

och 19-åringar eftersom ungdomar som studerar vid utbildningar som inte

bedöms som eftergymnasiala kan erhålla studiemedel först det kalenderhalvår

de fyller 20 år. I motion 2004/05:Ub274 (c) begär motionärerna att studieme-

delssystemet skall ändras så att 18- och 19-åringar får samma rätt som 20-

åringar att erhålla studiemedel för studier vid folkhögskola. Problematiken

med regler för studielån för 19-åringar som vill studera på folkhögskola be-

handlas också i motion 2004/05:Ub466 (s). Rätt till studiemedel för studier i

kommunala vuxenskolan föreslås i motion 2004/05:Ub493 (s). Motionären

menar att det ekonomiska glappet är för stort mellan dem som studerar på

grundskolenivå och gymnasial nivå i kommunala vuxenskolan och dem som

studerar på eftergymnasial nivå. I motion 2004/05:So359 (c) yrkande 8 menar

motionärerna att utbildningarna inom komplementär- och alternativmedicin

bör ses över och att utbildningarna bör få samma villkor som skolmedicinens

utbildning med möjligheter till studiemedel. Det är inte rimligt och förenligt

med utbildning på lika villkor att den enskilde studenten själv står för sina

kostnader.

I motion 2004/05:Ub441 anser Kristdemokraterna att informationen och

vägledningen om de studiesociala trygghetssystemen till studerande måste

förbättras och samlas i ett gemensamt forum. Ett bättre utbyggt informations-

nät och en mer enhetlig tillämpning av reglerna skulle ge ökad trygghet och

rättssäkerhet för studerande och skapa förutsättningar för mer effektiva studi-

er (yrkande 3). I samma motion anser motionärerna att det är mycket angelä-

get att reglerna blir färre och enklare så att tillämpningen blir mer enhetlig

(yrkande 6) och att detta samtidigt förutsätter att definitionen av studerande

förtydligas (yrkande 7).

I ett antal motioner föreslås att en parlamentarisk utredning bör tillsättas

för att se över trygghetssystemens sociala konsekvenser för studerande. Mo-

tionärerna hänvisar till att den utredning som genomförts (Studerande och

trygghetssystemen, SOU 2003:130) är otillräcklig. Kristdemokraterna menar i

motion 2004/05:Ub14 yrkande 7 att några av utredningens förslag är sådana

att de går att genomföra utan vidare utredningsarbete, vissa utan ökade kost-

nader. Motionärerna föreslår också att en parlamentarisk utredning med man-

dat att lämna förslag till andra trygghetssystem bör tillsättas. De studerande

bör ges insyn i utredningens arbete och beredas möjligheter att komma med

förslag. Situationen för studenter som är ensamstående föräldrar bör särskilt

granskas (yrkande 10).

Centerpartiet anser i motion 2004/05:Ub276 yrkande 12 att regeringen bör

tillsätta en ny studiesocial utredning som är parlamentariskt sammansatt och

där studenterna ges ordentlig representation. Utredningen bör gå vidare med

de missförhållanden som påtalades av den tidigare utredningen och göra en

mer förutsättningslös analys av studenternas studiesociala situation. Motsva-

rande yrkande finns i motion 2004/05:Ub324 (c) yrkande 3.

I motion 2004/05:Ub397 (s) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen

skall överväga att förändra kravet på att man för att komma i fråga för rekry-

teringsbidrag inte får ha haft kontakt med CSN på fem år. Man menar att

fem år är alltför lång tid och att regeln utestänger stora grupper från ett stö

som verkligen skulle påverka deras arbetsmarknadssituation i positiv riktning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Studiestöd lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar i

Sverige som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer (3 kap. 2 § studiestödslagen). För studier på grundskole- och

gymnasienivå kan studiestöd lämnas för dem som är över 20 år, dvs. från det

tillfälle när eleven inte längre kan få studiehjälp. Utskottet anser att det är

lämplig ordning eftersom det inte är rimligt att en ung person skall skuldsätta

sig för sådana studier som normalt bedrivs med studiehjälp i gymnasieskolans

form och med föräldrarna som i princip ansvariga för elevens försörjning. För

elever som fyllt 20 år är det möjligt att erhålla studiemedel för studier på

grundskole- och gymnasienivå i kommunala vuxenskolan. För det fall att en

studerande är under 20 år och antagits till en eftergymnasial utbildning vid en

folkhögskola har han eller hon rätt till studiemedel om det är en godkänd

utbildning. Bedömningen av kvalitet och nivå på utbildningar som bedrivs i

enskild regi och där anordnaren vill få statlig tillsyn och eventuellt statsbid

och deltagarna rätt till studiestöd görs av Högskoleverket respektive Skolver-

ket. Utskottet är inte berett att förorda någon annan ordning.

I december 2003 överlämnades betänkandet Studerande och trygghetssy-

stemen (SOU 2003:130) till regeringen. Utredningens uppdrag var att göra en

samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på

olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppe-

håll. Utredningen kartlade hur gällande trygghetssystem samspelar med stu-

diemedelssystemet och drog en rad slutsatser av det sammanställda materia-

let. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet

anser att denna beredning bör avvaktas. Inte heller anser utskottet därför att

en parlamentarisk utredning bör tillsättas.

När riksdagen beslutade att införa rekryteringsbidraget (prop. 2001/02:161,

bet. 2001/02:Ub15) angavs att bidraget skall vara rekryteringsfrämjande och

därför lämnas till en begränsad målgrupp. Avsikten är att genom bidraget

rekrytera kortutbildade vuxna som är studieovana och som annars inte skulle

ha sökt sig till en utbildning. Regeringen angav i propositionen att för de

personer som är aktuella för bidraget är skuldsättningen inom det ordinarie

studiemedelssystemet inte en realistisk tanke och att syftet är att förmå perso

ner som behöver kompetensutveckling att börja studier med det nya bidraget.

En förutsättning för att få rekryteringsbidraget är att den enskilde inte har

studerat med studiestöd under de senaste fem åren (5 § förordning 2002:744

om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande). Villkoret kan sägas fungera som

en indikator på att den sökande hör till målgruppen. Utskottet finner ingen

anledning att ompröva inriktningen av rekryteringsbidraget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-

tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Nytt studiemedelssystem (punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub13 yrkande 7 och

2004/05:Ub259 yrkande 1

samt avslår motionerna

2004/05:Ub389 yrkande 1 och

2004/05:Ub441 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det studiemedelssystem som trädde i kraft i juli 2001 är inte ett nytt och

reformerat system, utan snarare ytterligare ett antal lappar på ett i längden

ohållbart system. Den helt avgörande svårigheten handlar framför allt om att

få ett system vars delar hänger ihop. Det tydligaste exemplet på detta rör den

roll som CSN spelar. Många av de problem som finns har uppstått genom en

rigid syn på studiefinansieringen som ytterst har sin grund i CSN:s dubbla

monopol som beslutande myndighet och som utbetalare. Moderaternas upp-

fattning är att utbetalningarna av studiemedlen och myndighetsansvaret inte

är oupplösligt förenade. Det finns flera möjligheter till konkurrens och alter-

nativ som i dag inte tillvaratas. Utbildning är en investering för den enskilde

Studentens möjlighet att betala tillbaka lånen har hamnat vid sidan av fokus.

Faktum är att det i realiteten inte finns en hållbarhet i det nuvarande systeme

särskilt vad gäller skuldsättningsproblematiken. Det är hög tid att sluta lappa

och laga ett i grunden ohållbart system. I stället bör en parlamentarisk utred-

ning tillsättas med uppdrag att se över studenternas situation och ge förslag

till ett nytt studiestödssystem. Ett framtida studiemedelssystem bör uppfylla

följande principer:

* För det första skall ett framtida studiefinansieringssystem vara eko-

nomiskt hållbart och överblickbart både för den enskilde studenten

och för samhället.

*

* För det andra skall högre utbildning löna sig även ekonomiskt. Ett

sätt att bidra till högre lönsamhet är att på olika sätt försöka minska

studenternas skuldsättning. Bland annat vill vi helt ta bort fribelop-

pet och göra det möjligt för studenterna att arbeta utan att få mins-

kade studiemedel.

*

* För det tredje skall systemet bidra till att motverka social snedrekry-

tering. Många vågar av olika skäl inte ta steget in i den akademiska

världen. Det avgörande är att högre studier skall löna sig. Studier

utomlands skall inte missgynnas.

*

* För det fjärde skall skulderna betalas tillbaka.

*

* För det femte skall systemen skilja på sådan finansiering som är re-

laterad till studierna och sådan som inte direkt kan hänföras till detta

område, exempelvis vad avser bostad under studietiden. Sådana

kostnader måste hanteras i särskild ordning.

*

* För det sjätte skall alla studenter kunna få såväl privatekonomisk

rådgivning som information om vilken kvalitet olika utbildningar

har innan de fattar ett av de viktigaste investeringsbesluten i sina liv.

*

* För det sjunde måste större mått av flexibilitet tillåtas så att även

längre studier kan finansieras via studiemedel och de som så vill kan

erbjudas studiemedel i mer än tio månader per år.

*

* För det åttonde vill vi konkurrensutsätta CSN genom att skapa möj-

ligheter för de studenter som vill få sina studielån via sin bank eller

annat låneinstitut. Erfarenheter av det finska systemet måste tas till

vara.

*

* För det nionde måste sparande till studier uppmuntras.

*

2. Nytt studiemedelssystem (punkt 1) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkandena 1 och 2

samt avslår motionerna

2004/05:Ub13 yrkande 7 och

2004/05:Ub259 yrkande 1 samt

2004/05:Ub389 yrkande 1.

Ställningstagande

Samhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle - ett samhälle där

förmågan att lära nytt blir en överlevnadsfråga för välfärden. Ett redskap för

att möjliggöra kunskapssamhällets utveckling och göra det tillgängligt för fler

är studiestödet. Med tanke på behovet av utbildad arbetskraft är ett väl funge-

rande studiestödssystem nödvändigt. Genom ett väl fungerande studiestöd ges

fler tillfälle att lära och vara aktiva och delaktiga i kunskapssamhället. Stu-

denterna har gått från att vara en homogen grupp med unga studenter till en

mycket heterogen grupp. Det finns en stor spridning i hur studenternas livssi-

tuation ser ut: unga, äldre, utan barn, med barn, singlar, par, rika, fattiga.

sociala och könsmässiga snedrekryteringen består. Ett studiestöd måste göra

det ekonomiskt möjligt för alla att studera oavsett bakgrund. Det är inte möj-

ligt i det nuvarande systemet. Ett övergripande problem med studiemedelssy-

stemet är att det är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet.

Studenter får inte ta del av socialförsäkringssystemet på samma villkor som

andra samhällsmedborgare. I förlängningen omöjliggörs livslångt lärande. De

studerande i Sverige behöver ett finansieringssystem som är tryggt, rättvist

och förutsägbart. Systemet måste förändras i grunden. Kristdemokraterna

menar därför att en parlamentarisk utredning som ser över och föreslår ett nytt

studiemedelssystem bör tillsättas. De sociala konsekvenserna för studenterna

skall särskilt beaktas.

3. Tilläggsbidrag för barn till studerande med studiestöd (punkt

2) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 13 a och 13 b §§.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del)

samt avslår motion

2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).

Ställningstagande

Regeringens förslag är dåligt underbyggda. De statistiska underlagen är osäk-

ra och analysen är märkbart tunn. Framför allt är kostnadskonsekvenserna

osäkra, särskilt på längre sikt. Regeringen avsätter 450 miljoner kronor årli-

gen för ett barntillägg till studerande med barn. Finansieringen baseras på att

det blir ca 97 000 studerande som kan få tilläggsbidrag, vilket enligt regering

en motsvarar ca 60 000 årsstudieplatser. Regeringen tycks utgå från att detta

förhållande skall bestå även efter att barntillägg införs. Dessutom bygger

antagandena på ett bristfälligt statistiskt underlag, vilket regeringen själv

påpekar i propositionen. Många föräldrar har av ekonomiska skäl svårt att

studera, men studiemedelssystemet bör endast hantera kostnader som går att

hänföra till studier. Barn är inte en kostnad hänförlig till studier. I stället

Moderaterna tidigare föreslagit ett extra barnbidrag om 950 kr per barn och

månad till studerande med barn, samt till ensamstående föräldrar. I förslaget

ingår att en förälder som är både studerande och ensamstående kan komma i

fråga för båda dessa tillägg.

4. Tilläggsbidrag för barn till studerande med studiestöd (punkt

2) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 13 a och 13 b §§

samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reserva-

tionen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del)

samt avslår motion

2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del).

Ställningstagande

Kristdemokraterna har under flera år föreslagit införandet av ett barntillägg

eftersom studerande med barn enligt föreliggande statistik har svårare att

försörja sig än jämförbara grupper. Det är glädjande att regeringen äntligen

föreslår ett sådant. Ett barnperspektiv bör dock råda när bidragets storlek

bestäms. Därför bör inriktningen på sikt vara att barntillägget ges med samma

nivå till alla barn. Kristdemokraterna föreslår också andra förbättringar i

familjepolitiken som kommer studerande föräldrar till del.

5. Tilläggsbidrag för barn till studerande med

rekryteringsbidrag (punkt 3) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 11 a §.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del)

samt avslår motionerna

2004/05:Ub12 yrkande 2 och

2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).

Ställningstagande

Vi anser att reglerna i studiestödssystemet skall vara lika för alla - ingen

student skall på mer eller mindre godtyckliga grunder kunna få en högre

bidragsnivå. Därför har vi tidigare avvisat rekryteringsbidraget. Studera skall

man göra för att utveckla sina kunskaper, för att få arbete och lyckas på ar-

betsmarknaden, inte för att få bidrag. Vi avvisar således även införande av

tilläggsbidrag för studerande inom rekryteringsbidraget.

6. Tilläggsbidrag för barn till studerande med

rekryteringsbidrag (punkt 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt

avser 11 a §.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub12 yrkande 2

samt avslår motionerna

2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del) och

2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).

Ställningstagande

Folkpartiet har i tidigare motioner föreslagit förbättringar för studerande med

barn. Det föreslagna tilläggsbidraget förbättrar studerande föräldrars ekono-

miska situation, och Folkpartiet stöder därför förslaget. Vi anser dock att det

är orättvist att studerande över 25 år kan få hela studiestödet som bidrag. Det

kan t.o.m. tjäna som incitament för att skjuta upp sina studier. Studiesystemet

borde i stället uppmuntra så många unga som möjligt att börja studera. Folk-

partiet anser därför att rekryteringsbidraget skall avskaffas och avvisar i kon

kvens därmed att det tilläggsbidrag för studerande med barn som föreslås bli

infört i studiemedelssystemet införs i rekryteringsbidraget för vuxenstuderande

7. Tilläggsbidrag för barn till studerande med

rekryteringsbidrag (punkt 3) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande så vitt

avser 11 a § samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som fram-

förs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del)

samt avslår motionerna

2004/05:Ub12 yrkande 2 och

2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del).

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att ett barnperspektiv skall råda när tilläggsbidragets

storlek bestäms. Därför bör inriktningen på sikt vara att barntillägget ges med

samma nivå till alla barn.

8. Tilläggslån (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub12 yrkande 3.

Ställningstagande

För att studerande med barn skall kunna klara akuta ekonomiska situationer

föreslår Folkpartiet att en möjlighet införs till ett tilläggslån på upp till 3

kr i månaden. Detta tilläggslån bör förbehållas studerande med barn och

finansieras genom att möjligheten till tilläggslån avskaffas för personer över

25 år som haft en hög arbetsinkomst de närmaste åren före studierna.

9. Samordning med annan lagstiftning (punkt 5) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att riksdagens förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till

a) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

b) lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

c) lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och

d) lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub13 yrkandena 3-6.

Ställningstagande

Som en följd av att Moderaterna avvisar införandet av tilläggsbidrag för stu-

derande med barn avvisas också de ändringar i annan lagstiftning som föran-

leds av förslaget.

10. Åldersgränser och antalet veckor med rätt till studiemedel för

äldre (punkt 6) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande betydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till

lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 3 och 9 §§

samt

lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

såvitt avser 5 §.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub13 yrkandena 1 (i denna del) och 2 (i denna del)

samt avslår motionerna

2004/05:Ub14 yrkandena 2-4 samt

2004/05:Ub223.

Ställningstagande

Det moderna samhället ställer krav på kompetensutveckling under hela livet.

Därför bör det vara möjligt att bredda sin kompetens och byta karriär i vuxen

ålder, inte minst eftersom det på grund av demografin är angeläget att männi-

skor jobbar längre upp i åldrarna. Moderaterna tycker att det är rimligt att

man får utbilda sig längre upp i åldrarna så länge man kan återbetala sina lån.

För oss är återbetalningsprincipen central. I regeringens förslag är kostnads-

konsekvenserna av en generell höjning av åldersgränserna i studiemedelssy-

stemet svåra att förutsäga. Regeringen skriver själv i propositionen att kost-

nadsberäkningarna är osäkra dels eftersom det statistiska underlaget är brist-

fälligt, dels eftersom de dynamiska effekterna av förslagen är svåra att förut-

se. Förutom detta finns det fler problem med regeringens förslag till förändra-

de regler för studiestöd för äldre studerande. För det första verkar regeringen

förslag nästan godtyckligt tagna ur luften. Det finns ingen analys kring varför

den generella studiemedelsåldern skall höjas till just 54 år i stället för någo

annan ålder. I propositionen skriver regeringen endast att resurserna som

avsatts inte räcker till en 55-årsgräns. Beräkningarna lyser med sin frånvaro.

För det andra saknas ordentligt beräkningsunderlag och analys av hur försla-

gen påverkar den enskildes återbetalningsmöjligheter och därmed indirekt

statens kostnader för studiemedelssystemet. Generellt gäller att ju färre år en

person kan arbeta för att dra nytta av sin nya utbildning, desto svårare blir d

att hinna betala av lånen. Eftersom Moderaterna avvisar rekryteringsbidraget

som sådant, motsätter vi oss också förändringar vad gäller åldersgränsen för

att kunna erhålla detta bidrag.

11. Åldersgränser och antalet veckor med rätt till studiemedel för

äldre (punkt 6) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till

lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 3 och 9 §§

samt

lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

såvitt avser 5 §

med de ändringar som framgår av bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:UbU14 yrkandena 2-4

samt avslår motionerna

2004/05:Ub13 yrkandena 1 (i denna del) och 2 (i denna del) samt

2004/05:Ub223.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att åldersgränsen för studiemedel och för att erhålla

rekryteringsbidrag bör vara 55 år i stället för 54 år. 55 år är en mer vedertag

åldersgräns, studiebidrag på utbildningar till bristyrken beviljas t.ex. i dag

t.o.m. 55 års ålder. Som en följd av förslaget att studiemedel skall kunna ges

fram till 55 års ålder anser jag också att lånetrappan skall påbörjas vid 46 år

och avslutas vid 55 år.

12. Undantag från veckogränserna för äldre (punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 8 § fjärde stycket.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del).

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag att den som är 40 år eller äldre skall kunna f

studiemedel längre tid än vad veckogränserna i övrigt medger om det finns

särskilda skäl bör avvisas. Enligt vår uppfattning saknas en tillräcklig analys

av kostnaderna för förslaget och hur det kommer att påverka studenternas

återbetalningsförmåga.

13. Undantag från veckogränserna i övrigt (punkt 8) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-

nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub14 yrkande 5,

2004/05:Ub321 yrkande 10 och

2004/05:Ub469 yrkande 7

samt avslår motionerna

2004/05:Ub397 yrkande 1 och

2004/05:A245 yrkande 2.

Ställningstagande

Alla som har gått fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning skall

ha möjlighet att få dispens vid särskilda skäl för att kunna slutföra sin utbil

ning. "Synnerliga skäl" för att få dispens - som infördes med det nya studie-

medelssystemet - bör ersättas med "särskilda skäl". Om inte CSN kan vara

mer generöst med sina dispenser kan detta leda till en negativ kunskapssyn

som inte värderar kunskaper inom skilda ämnesområden. Det är inte heller

ekonomiskt lönsamt för samhället att avstå från t.ex. en termins extra utbetal-

ning som kan leda till att en läkare blir färdigutbildad. Det kan också leda ti

personliga tragedier om studierna inte avslutas.

14. Återbetalning av studielån (punkt 10) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 6 § samt bifaller

motion

2004/05:Ub14 yrkande 6

samt avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 11,

2004/05:Ub299 och

2004/05:Ub324 yrkande 1.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att regeringen snarast måste vidta åtgärder för att

återbetalningstiden på ett enkelt sätt skall kunna justeras för dem som först

studerar med lån, sedan arbetar ett tag, därefter återgår till studier med lån

att sedan åter börja arbeta. Effekten för dessa personer kan bli att årsbeloppe

innebär en orimlig återbetalningsbörda för den enskilde.

15. Återbetalning av studielån (punkt 10) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 6 § samt bifaller

motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 11 och

2004/05:Ub324 yrkande 1

samt avslår motionerna

2004/05:Ub14 yrkande 6 och

2004/05:Ub299.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att regeringen skyndsamt bör utreda effekterna för de

personer som har studielån i flera system och också föreslå lämpliga åtgärder.

Många har problem med att de har lån i upp till tre studiemedelssystem, och

därmed blir återbetalningstakten väldigt hög. Sedan det nya studiemedelssy-

stemet, infördes har antalet personer som inte betalat sin studieskuld hos

kronofogden ökat med 43 %.

16. Höjning av studiemedelsbeloppet (punkt 12) - fp

Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub12 yrkande 1

samt avslår motion

2004/05:Ub14 yrkande 11.

Ställningstagande

De senaste 15 åren har standarden för studenterna enligt Föreningssparbanken

sänkts kraftigt, och de har fått nästan 500 kr mindre att röra sig med varje

månad. Samtidigt har kostnaderna ökat, bl.a. boendekostnaderna och kostna-

der för egen dator och mobiltelefon. Det finansiella läget tillåter inte en kra

tig höjning av studiemedlet, men även en liten höjning är av betydelse för de

studerande. Folkpartiet föreslår därför att totalbeloppet för alla studerande

med studiemedel höjs med 400 kr per månad och att en uppräkning därefter

sker i förhållande till prisuppräkningen. Förbättringen beräknas medföra en

kostnadsökning på 400 miljoner kronor per år och täcks av övriga förändring-

ar inom systemet som Folkpartiet tidigare föreslagit.

17. Höjning av studiemedelsbeloppet (punkt 12) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub14 yrkande 11

samt avslår motion

2004/05:Ub12 yrkande 1.

Ställningstagande

Till skillnad mot andra grupper har inte studenterna återhämtat sig från 1990-

talets ekonomiska kris. Kristdemokraterna vill långsiktigt höja nivåerna i

studiemedlet. Studiestödssystemet ska konstrueras så att många attraheras av

högre studier samtidigt som personligt ansvarstagande för den egna ekonomin

och därmed också indirekt för samhällets ekonomi uppmuntras. På sikt bör

principen därför vara hälften bidrag, hälften lån. Kristdemokraterna har också

i förslag till budget föreslagit att bidragsdelen som ett första steg höjs till

procent av totalbeloppet.

18. Avskaffande av fribeloppet (punkt 13) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-

nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub14 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att inkomsttaket på sikt skall tas bort, dvs. att det skall vara fritt

studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen

påverkas, något som ger möjlighet att minska studielånen.

19. Studiemedel i samband med graviditet, föräldraskap m.m.

(punkt 14) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub14 yrkande 9

samt avslår motion

2004/05:Sf286 yrkande 3.

Ställningstagande

Studenterna får vara hemma för vård av sjukt barn med bibehållet studiestöd.

Det innebär dock att studierna blir lidande. Vård av barn med bibehållet stu-

diestöd kan tas ut med maximalt 60 dagar per barn och år. Överskrids denna

gräns förloras rätten till studiemedel. En nybliven pappa skall kunna ta ut tio

"pappadagar" i samband med barnets födelse, men CSN tar inte hänsyn till

dessa pappadagar vid bedömningen av studiemeriter. Det betyder att rätten till

studiemedel förloras om man missat att ta poäng för att man tagit ut dessa

pappadagar i samband med sitt barns fördelse. Kristdemokraterna anser att

villkoren för att bli förälder under studietiden måste ses över.

20. Karenstid inom studiemedelssystemet (punkt 16) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub14 yrkande 8 och

2004/05:Ub441 yrkande 4.

Ställningstagande

För alla studenter som uppbär studiemedel finns en sjukförsäkring som inne-

bär att om sjukperioden varar mer än 30 dagar avskrivs lånen för tiden däref-

ter. De första 30 dagarna utgör alltså en sorts karenstid. Denna försäkring

gäller dock bara vid heltidssjukskrivning. Att studenternas karenstid är 30

dagar gör att det blir mycket kostsamt för en student att vara sjuk. Kristdemo-

kraterna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till

kortare karenstid.

21. Examensbonus (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt för samhället, och inte minst för den studerande själv,

att inledda högskolestudier avslutas med en examen. Folkpartiet menar att

studenter borde få en extra stimulans att vara flitiga och fullfölja sina studi

En möjlighet är att införa en examensbonus i form av viss nedskrivning av

studieskulder. Vi menar att möjligheterna att införa ett sådant system snarast

bör utredas.

22. Bonus vid förtida återbetalning av studiemedel (punkt 18) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub469 yrkande 8.

Ställningstagande

Vid två tillfällen - under andra halvåret 1983 och under 1986 - erbjöds lånta-

gare att mot en premie frivilligt i förtid återbetala sin studieskuld. Premien

5-20 % beroende på antalet återstående betalningar. Ett sådant bonussystem

ökar de förtida återbetalningarna till staten och minskar avskrivningarna, dvs.

de innebär netto en besparing för staten. Därför anser Kristdemokraterna att

någon form av bonussystem bör utarbetas och genomföras snarast.

23. Nordisk överenskommelse angående återbetalning av

studiemedel (punkt 19) - c

av Håkan Larsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub263

samt avslår motion

2004/05:Ub462.

Ställningstagande

I 30 års tid har de nordiska studiemedelsmyndigheterna haft en överenskom-

melse om att ta hänsyn till lån tagna i annat nordiskt land i samband med

fastställelse av återbetalningstakten i det egna landet. Denna överenskommel-

se har upphört för lån tagna efter den 1 juli 2001. Detta innebär att en stude-

rande i Norden kan tvingas återbetala studielån i en takt som är anpassad till

två låntagare. Centerpartiet anser därför att en överenskommelse bör utarbetas

mellan de nordiska länderna kring att hänsyn skall tas till studielån tagna i e

annat nordiskt land i samband med återbetalning av studielån från det egna

landet.

24. Indragen studiehjälp vid ogiltig frånvaro m.m. (punkt 21) - m,

fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-

nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub469 yrkande 3

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub306 yrkande 9.

Ställningstagande

Skolk är ett växande problem i många skolor och gör det svårt att bedriva en

meningsfull undervisning. Skolk skapar också ordningsproblem både i och

utanför klassrummet. Studiehjälpen skall tolkas som en uppmuntran till studi-

er med ett motkrav på studieprestation. Vi anser att såväl kraven på prestation

som kontrollen av närvaron i skolan bör öka. Såväl lärare och skolledare som

politiker måste ge tydliga signaler om att skolan inte är ett "öppet hus" där

man kan komma och gå som man vill. Exempelvis skall studiebidraget ome-

delbart kunna dras in för elever som har en längre tids ogiltig frånvaro.

25. Indragen studiehjälp för myndig elev (punkt 22) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub469 yrkande 4.

Ställningstagande

En familjs ekonomi kan drabbas hårt av att studiebidraget dras in för en gym-

nasieelev på grund av att eleven skolkar. Föräldrarna har försörjningsansvaret

för gymnasieeleven intill 20 års ålder men har inte självklar rätt till informa

tion om elevens uppförande i skolan, t.ex. om han eller hon skolkar. Kristde-

mokraterna anser att detta skall lösas genom att rätten att informera föräldrar

till myndiga elever vid skolk skrivs in i skollagen.

26. Inackorderingstillägg (punkt 23) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub416 och

2004/05:Ub469 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är bekymmersamt att CSN i sin tillståndsgivning vad gäller inackorde-

ringstillägg kraftigt begränsar möjligheten för barn till låg- och medelin-

komsttagare att fullt ut tillgodogöra sig friheten att t.ex. välja att gå på en

fristående gymnasieskola. Myndigheten gör det mycket svårt för dessa ung-

domar att förverkliga sin dröm att få gå i en fristående gymnasieskola. Krist-

demokraterna anser att en översyn av CSN:s praxis bör göras när det gäller

inackorderingstillägg, särskilt för elever som vill gå i en fristående gymnasie

skola utanför hemorten.

27. Studiemedel för studier vid vissa utbildningar (punkt 25) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub274

samt avslår motionerna

2004/05:Ub466,

2004/05:Ub493,

2004/05:So359 yrkande 8 och

2004/05:Kr370 yrkande 4.

Ställningstagande

Ungdomar mellan 18 och 20 år kommer i kläm i dagens regelsystem eftersom

de inte har rätt till fullt studiemedel. Om t.ex. en 19-åring efter gymnasiet g

till högskoleutbildning har han eller hon rätt till fullt studiemedel, men inte

om samma 19-åring söker till en eftergymnasial utbildning vid folkhögskola.

Då blir ersättningen densamma som under gymnasietiden. Centerpartiet anser

att riksdagen bör ändra på de bestämmelser som finns så att 18- och 19-

åringar som vill fortsätta sina studier inte fortsättningsvis diskrimineras.

28. Trygghetssystemens anpassning till studerande (punkt 26) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkandena 3, 6 och 7.

Ställningstagande

Den ekonomiska och sociala situationen under den samlade studietiden skulle

förbättras för alla studerande om regelverken kring trygghetssystemen bättre

anpassas till studenternas behov. Ett bättre utbyggt informationsnät och en

mer enhetlig tillämpning av reglerna skulle ge ökad trygghet och rättssäkerhet

för studerande och skapa förutsättningar för mer effektiva studier. Kristdemo-

kraterna anser att information och vägledning om de studiesociala trygghets-

systemen till studerande måste förbättras och samlas i ett gemensamt forum.

Ett förslag är att Högskoleverket i samarbete med bl.a. Försäkringskassan

upprättar en webbsajt. Kristdemokraterna anser också att det är mycket ange-

läget att reglerna blir färre och enklare så att tillämpningen blir mer enhetli

Detta förutsätter att definitionen av studerande förtydligas.

29. Parlamentarisk utredning om studerande och

trygghetssystemen (punkt 27) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-

nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 12 och

2004/05:Ub324 yrkande 3

samt avslår motion

2004/05:Ub14 yrkandena 7 och 10.

Ställningstagande

I början av 2004 presenterade den studiesociala utredningen sitt betänkande,

Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130). Utredningen konstatera-

de en hel del missförhållanden som råder för de studerande, men eftersom

regeringen hade valt att inte ge utrymme för förändringar och förbättringar

blev förslagen därefter. Eftersom regeringen anser att grundstrukturerna för

de olika socialförsäkringssystemen skall ligga fast, finns det inget som talar

för att regeringen är beredd att låta studenterna ta del av trygghetssystemen.

Det vore rimligt att man nu går vidare med de missförhållanden som påtala-

des av utredningen och också gör en mer förutsättningslös analys av studen-

ternas studiesociala situation. Vi anser att regeringen bör tillsätta en ny stu

diesocial utredning som är parlamentariskt sammansatt och där studenterna

ges ordentlig representation.

30. Parlamentarisk utredning om studerande och

trygghetssystemen (punkt 27) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub14 yrkandena 7 och 10

samt avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 12 och

2004/05:Ub324 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna ser tryggheten för studenterna som en av de hörnpelare

som den högre utbildningen vilar på. Trygghetssystemen skall vara utformade

så att studenterna däri har en naturlig plats oavsett livssituation. I ett kun-

skapssamhälle där förmågan att lära, lära om och lära nytt blir allt viktigare

för ett gott liv fordras också ett studiemedelssystem som ser till studentens

hela livssituation. Det går därför inte att acceptera vare sig ur etiskt, samhä

ekonomiskt eller personbaserat perspektiv att de livsvillkor som dagens stu-

denter har inte beaktats i propositionen Förstärkning av studiestödet. Sam-

mansättningen av gruppen studerande har förändrats kraftigt under de senaste

åren, varför de studerande inte längre är att betrakta som en homogen grupp.

Trots idoga försök har emellertid inte politikens bild av studenten - som en

ung person som är fri, festar, pluggar sent om nätterna och kan låna pengar av

mamma och pappa när ekonomin tryter - ändrats i motsvarande grad. Allt

oftare är studenterna äldre och har barn. Gränsdragningsproblematiken gent-

emot andra sociala välfärdssystem blir därmed också ett problem som berör

alltfler. Regeringen har under gångna år inte, utöver tillfälliga ändringar,

förmått föreslå de förändringar i studiemedelssystemet som skulle ha varit

nödvändiga. Kristdemokraterna vill göra det möjligt för fler att studera, oav-

sett bakgrund. Därför har vi under längre tid föreslagit tillsättandet av en

studiesocial utredning. Den studiesociala utredningen (Studerande och trygg-

hetssystemen, SOU 2003:130) som till slut tillsattes kartlade situationen för

studenterna, men presenterade inga förslag på hur socialförsäkringen skall

fungera för studenter. Att situationen är ohållbar för studenter är redan känt.

En starkt bidragande orsak till misslyckandet är att den socialdemokratiska

regeringen inte gav utredningen tillräckliga direktiv med mandat att föreslå

förändringar i alla delar. De förändringar och förslag som hittills presenterat

är mest att betrakta som plåster på såren. Det landets 350 000 högskolestu-

denter behöver är grundläggande trygghet. Några av förslagen var av sådan

karaktär att de går att genomföra utan vidare utredningsarbete, vissa utan

ökade kostnader. Det är angeläget att de genomförs snarast. Kristdemokrater-

na föreslår därför att en parlamentarisk utredning med mandat att lämna för-

slag också i förhållande till andra trygghetssystem bör tillsättas. De studeran

de bör ges insyn i utredningens arbete och beredas möjligheter att komma

med förslag.

31. Villkor för rekryteringsbidrag (punkt 28, motiveringen) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet. Enligt utskottets

mening borde rekryteringsbidrag till vuxenstuderande aldrig ha införts. Ett

system för finansiering av studier för vuxna med behov av grundläggande

utbildning måste vara enkelt, hållbart och uppfattas som rättvist. Det måste

dessutom vara något så när likvärdigt i konstruktionen med motsvarande

system för andra och högre studier. Rekryteringsbidraget motsvarar inte dessa

krav.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-

slut som behandlas i avsnittet.

1. Speciella villkor för vissa studerande (punkt 15) - 2 m, 1 fp

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Öresundsuniversitetet (ett samarbete mellan tolv svenska och danska högsko-

lor och universitet) skapar stora möjligheter för studenter och forskare. Men

det finns fortfarande hinder kvar som måste rivas för att ta till vara möjlighe

terna fullt ut. Målet måste vara att det inte skall vara svårare att under stud

tiden växla mellan ett danskt och ett svenskt universitet än det är att växla

mellan olika universitet inom respektive land. För att främja sådant utbyte bör

svenska studenter erbjudas möjligheter att få stöd för resor över Öresund.

2. Trygghetssystemens anpassning till studerande (punkt 26) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Studier i mer begränsad omfattning kan vara den bästa chansen att komma

tillbaka till vardagslivet för en person som blivit sjuk. De positiva effektern

för både samhället och den enskilde är uppenbara om förutsättningarna att

kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid ökar. I dag måste stu-

diestöd uppbäras kontinuerligt för att ge skydd i samband med beräkning av

sjukpenninggrundad inkomst. Om reglerna kan anpassas till ett flexibelt bruk

av studiemedlen, kan skyddet för studerande i samband med sjukdom förbätt-

ras. Detta kan underlätta övergången från sjukdom till studier. Kristdemokra-

terna anser att deltidssjukskrivning skall vara möjlig att kombinera med del-

tidsstudier. Studiemedel är i dag inte en SGI-grundande inkomst. Det innebär

att en student inte har rätt till sjukförsäkringen. Kristdemokraterna föreslår

därför att en ny standardförsäkring vilken skulle inkludera de studerande i

socialförsäkringen utreds, lämpligen av en parlamentarisk utredning. Vidare

bör möjligheten till avskrivning av studielån vid kortare sjukdom och vård av

sjukt barn ses över.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2004/05:111 Förstärkning av studiestödet före-

slagit:

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödsla-

gen (1999:1395),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag,

4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1030) om underhållsstöd,

5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag (2001:761) om ändring i

lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.

Följdmotioner

2004/05:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en höjning av totalbeloppet med 400 kr per månad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rekryteringsbidraget.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tilläggslånet.

2004/05:Ub13 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 3 kap. 3 §, 8 §,

§, 13 a § och 13 b § studiestödslagen (1999:1395).

2. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (2002:624) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om principer för ett reformerat studiemedelssystem.

2004/05:Ub14 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tilläggsbidragets modell och nivå.

2. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs

till 55 år.

3. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen för rätt till rekryteringsbi-

drag höjs till 55 år.

4. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen i den s.k. lånetrappan höjs

till 55 år.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om dispensregler för maximalt antal studiemedelsberättigade veck-

or.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ytterligare studiemedelsfinansierade studier efter förvärvsarbete.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att se över stu-

diemedelssystemet och dess sociala konsekvenser för de studerande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att korta den s.k. 30-dagarskarensen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om villkoren för studenter som blir föräldrar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ensamstående studenter med barn.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om justering av nivåerna i studiemedlet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avskaffande av fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget

påverkas.

Motioner från allmänna motionstiden 2004

2004/05:Ub223 av Anita Sidén och Hillevi Engström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att förbättra studiestödet.

2004/05:Ub237 av Jeppe Johnsson och Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen fram-

förs om att reglerna för återbetalning ändras för dem som gör värnplikt och är

nations- eller kåraktiva under sin studietid.

2004/05:Ub238 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheten att starta en försöks-

verksamhet med avskrivning av studielån för ungdomar som väljer att bo och

verka i Norr- och Västerbottens inland.

2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nödvändigheten av ett reformerat studiemedelssystem.

2004/05:Ub263 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utarbeta en överenskommelse mellan de nordiska länderna kring hän-

syn till studielån tagna i annat nordiskt land i samband med återbetalning av

studielån från det egna landet.

2004/05:Ub274 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag

till förändring av studiemedelssystemet så att 18-19-åringar får samma rättig-

heter som 20-åringar.

2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):

11. Riksdagen begär att regeringen utreder effekterna och föreslår lämpliga

åtgärder för de personer som har studielån i flera system.

12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny studiesocial utredning som

är parlamentariskt sammansatt och där studenterna ges ordentlig represen-

tation.

2004/05:Ub299 av Johan Löfstrand och Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om problemet att många studenter har betalningsanmärkningar.

2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om indraget studiebidrag som en möjlig åtgärd att vidta mot elever

som kränker andra eller har ogiltig frånvaro.

2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om

mer flexibla dispensregler.

2004/05:Ub324 av Annika Qarlsson och Johan Linander (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt utreda effekterna

och föreslå lämpliga åtgärder för de personer som har studielån i flera sy-

stem.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillsätta en ny studiesocial utredning som är parlamentariskt

sammansatt och där studenterna ges ordentlig representation.

2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda en examensbonus för studenter.

2004/05:Ub389 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se

över hur ett mer flexibelt system för studiestöd kan se ut i enlighet med

vad i motionen anförs.

2004/05:Ub391 av Carina Adolfsson Elgestam och Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen skall följa frågan om konsekvenserna av att studiebidraget

inte utgår under årets samtliga månader.

2004/05:Ub397 av Anne Ludvigsson och Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över möjligheterna att genom ökad flexibilitet förbättra

vuxnas villkor att genomföra studier med syfte att ta sig ut på arbetsmark-

naden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att överväga att förändra kravet på att man för att komma i fråga

för rekryteringsstöd inte får ha haft kontakt med CSN på fem år.

2004/05:Ub416 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en översyn av CSN:s praxis när det gäller inackorderingstillägg för elever

som vill gå på fristående gymnasium.

2004/05:Ub424 av Christina Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om barnbidragets övergång till studiebidrag.

2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att se över stu-

diemedelssystemet och dess sociala konsekvenser för de studerande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att särskilt se över gränsdragningsproblematiken mellan studie-

stödssystemet och samhällets trygghetssystem.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att informationen och vägledningen om de studiesociala trygg-

hetssystemen till studerande måste förbättras och samlas i ett gemensamt

forum.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att korta 30-dagarskarensen för studenter med studiemedel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regelverket runt studenternas trygghetssystem måste förenk-

las.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att begreppet student måste ges en enhetlig definition i lagar och

förordningar.

2004/05:Ub462 av Anita Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att tillsammans med våra nordiska grannländer utarbeta en överenskom-

melse kring hänsyn till studielån tagna i annat nordiskt land i samband med

återbetalningen av studielån från det egna landet.

2004/05:Ub466 av Lennart Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om problematiken med regler för studielån för 19-åringar som vill studera på

folkhögskola.

2004/05:Ub469 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inackorderingstillägg.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om indragen studiehjälp vid skolk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rätt till information för föräldrar till myndiga elever vid skolk.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att återinföra de tidigare reglerna för dispens för extra studieme-

del.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en bonus för den som i förtid återbetalar sina studieskulder.

2004/05:Ub493 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om studiestödsformer för komvuxstuderande.

2004/05:Sf286 av Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utforma studiemedelssystemet så att det inte missgynnar den

som blir gravid.

2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utbildningarna inom KAM bör ses över och att utbildningar-

na sker på samma villkor som skolmedicinens utbildning med möjligheter

till studielån och befriad moms.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om studiemedel, studietid i högskolan samt ortsföreträde för elit-

idrottare.

2004/05:Kr370 av Anita Brodén och Gunnar Nordmark (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om översyn av vilka utbildningar vid landets folkhögskolor som

skall bedömas som eftergymnasiala.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-

nen anförs om avskrivning av studieskulder.

2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det skall bli möjligt att pröva avskrivning av studieskulder

för akademiker som tar arbeten i glesbygd, och försöksverksamhet kan be-

drivas i exempelvis Norrbotten.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (m, fp, kd, c):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att svenska studenter borde erbjudas samma möjlighet som de

danska studenterna vad avser stöd för resor över sundet.

2004/05:A245 av Hillevi Larsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att på sikt underlätta för arbetslösa akademiker med examen att

läsa vidare med studiemedel.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension

6. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg

till pensionärer m.fl.

Bilaga 3

Reservantens lagförslag

Av reservanten (kd) föreslagna ändringar i regeringens

lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Regeringens förslag

Reservantens förslag

3 kap.

3 §

Studiemedel får lämnas längst till

och med det kalenderår då den stude-

rande fyller 54 år. Regeringen får

föreskriva att studiemedel i form av

studiebidrag får lämnas även för tid

därefter.

Studiemedel får lämnas längst till

och med det kalenderår då den stude-

rande fyller 55 år. Regeringen får

föreskriva att studiemedel i form av

studiebidrag får lämnas även för tid

därefter.

9 §

Trots vad som anges i 8 § är rätten

till studiemedel i form av studielån

begränsad till sammanlagt högst det

antal veckor som anges nedan från

och med det kalenderår då den stude-

rande fyller 45 år.

Trots vad som anges i 8 § är rätten

till studiemedel i form av studielån

begränsad till sammanlagt högst det

antal veckor som anges nedan från

och med det kalenderår då den stude-

rande fyller 46 år.

Det antal veckor som den studerande tidigare har haft studielån skall räknas

in i det sammanlagda antalet veckor. Detta gäller dock inte studielån som har

lämnats för studier på grundskolenivå. Vad gäller studielån som har lämnats

för studier i någon annan sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket skall

hälften av antalet veckor räknas in.

En studerande som genom återbetalning eller avskrivning inte längre har

studielån får beviljas nya studielån trots vad som anges i andra stycket. Reger

ingen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

förutsättningarna att bevilja nya lån enligt detta stycke.

Om den studerande inte har fått studielån under en sammanhängande period

skall rätten till fortsatta studielån bedömas med beaktande av den studerandes

ålder vid den nya studiemedelsperiodens början. Regeringen eller den myn-

dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som skall

anses vara en sammanhängande period.

Ålder som

uppnås

under

kalenderåret

Antal veckor

Ålder som

uppnås

under

kalenderåret

Antal veckor

45 år

46 år

47 år

48 år

49 år

50 år

51 år

52 år

53 år

54 år

220

200

180

160

140

120

100

80

60

40

46 år

47 år

48 år

49 år

50 år

51 år

52 år

53 år

54 år

55 år

220

200

180

160

140

120

100

80

60

40

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Regeringens förslag

Reservantens förslag

5 §

Rekryteringsbidrag får lämnas från

och med det kalenderår då den stude-

rande fyller 25 år och till och med

det kalenderår då den studerande

fyller 54 år.

Rekryteringsbidrag får lämnas från

och med det kalenderår då den stude-

rande fyller 25 år och till och med

det kalenderår då den studerande

fyller 55 år.

Rekryteringsbidrag får lämnas till och med det kalenderår då den studeran-

de fyller 55 år, om den studerande har ansökt om rekryteringsbidrag med stöd

av 3 § andra stycket.

Senaste lydelse 2002:1108.

2004/05:UbU14 SAMMANFATTNING

2004/05:UbU14

2

2

1

2004/05:UbU14 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2004/05:UbU14

8

4

2004/05:UbU14

3

2004/05:UbU14 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2004/05:UbU14

10

15

2004/05:UbU14

9

2004/05:UbU14 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2004/05:UbU14

38

41

2004/05:UbU14

11

2004/05:UbU14 RESERVATIONER

2004/05:UbU14

56

59

2004/05:UbU14

39

2004/05:UbU14

2004/05:UbU14

83

84

2004/05:UbU14

57

2004/05:UbU14 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

BILAGA 1 2004/05:UbU14

64

96

2004/05:UbU14

58

2004/05:UbU14 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

2004/05:UbU14

66

116

2004/05:UbU14

65

2004/05:UbU14 BILAGA 3 RESERVANTENS LAGFÖRSLAG

BILAGA 3 2004/05:UbU14

82

120

2004/05:UbU14

81