Bet. 2004/05:UBU15

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU15

Forskning för ett bättre liv

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition Forskning för ett bättre liv

(prop. 2004/05:80) och drygt 80 motionsyrkanden av vilka knappt 30 ingår i

motioner som väckts med anledning av propositionen och de övriga i motio-

ner som väcktes under allmänna motionstiden hösten 2004.

Trafikutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet har yttrat sig över

propositionen och vissa av motionerna.

Regeringen redovisar i propositionen sina bedömningar av hur de ytterliga-

re resurser till forskning under perioden 2005-2008 som aviserades i budget-

propositionen för 2005 skall fördelas mellan olika ändamål. Av sammanlagt

2,34 miljarder kronor skall 521 miljoner kronor fördelas mellan universitet

och högskolor, medan övriga resurser i huvudsak fördelas till de tre forsk-

ningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-

skap (Fas), Forskningsrådet för areella näringar, miljö och samhällsbyggande

(Formas) och till Verket för innovationssystem (Vinnova). Resurserna till

dessa statliga forskningsfinansiärer avser starka forskningsmiljöer, prioritera-

de områden som skall vara medicin, teknik och forskning för hållbar utveck-

ling, forskarskolor, meriteringsanställningar, industriforskningsinstitut,

insat-

ser för små och medelstora företag, forskningssamarbete med näringslivet

samt infrastruktur för forskning inklusive Statens ljud- och bildarkiv. Särskil-

da medel riktas till genusforskning och utbildningsvetenskap.

Propositionen innehåller endast två förslag som riksdagen skall ta ställning

till. De gäller dels att inga nya nationella forskningsanläggningar skall inrät-

tas, dels att regeringen skall få avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i

det

nu statligt helägda Imego AB. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Allians för Sverige (m, fp, kd, c) framför i en gemensam motion med an-

ledning av propositionen kritik mot regeringens forskningspolitik. De kritise-

rar balansen mellan tillskotten till lärosätena och tillskotten till

forskningsfi-

nansiärerna och vill tillföra forskning och forskarutbildning ytterligare 2

miljarder kronor under perioden 2006-2010. Allianspartierna vill ha ett nytt

system för pris- och löneomräkning när det gäller högskola och forskning.

Utskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden i alliansmotionen. Utskottet

föreslår även avslag på samtliga övriga motionsyrkanden, av vilka ett stort

antal också har avstyrkts i näringsutskottets yttrande och en motion med fyra

yrkanden har avstyrkts i bostadsutskottets yttrande. Flera av yrkandena har

behandlats i riksdagen även vid tidigare riksmöten.

De fyra partierna i Allians för Sverige har reserverat sig tillsammans på ett

antal punkter. Därutöver finns reservationer från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

I betänkandet finns också fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-

väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut.

1. Forskningspolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub11 yrkandena 1-9 och 11,

2004/05:Ub293 yrkandena 15 och 18 samt

2004/05:N300 yrkandena 5 och 6.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Stärkande av kunskapskluster

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 21.

Reservation 2 (m, fp, kd)

3. Internationellt samarbete

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 27.

Reservation 3 (m, fp, kd)

4. Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub473 yrkandena 1 och 2,

Reservation 4 (kd)

5. Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning

inom avgränsad del av ett vetenskapsområde

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub473 yrkande 4.

Reservation 5 (kd)

6. Genusperspektiv i medicinsk forskning

Riksdagen avslår motion

2004/05:So598 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:So613 yrkande 2.

Reservation 6 (fp, kd, c)

Reservation 7 (m) - motiveringen

7. Forskning om vissa frågor eller branscher

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub6 yrkandena 1-4,

2004/05:Ub7,

2004/05:Ub231,

2004/05:Ub468,

2004/05:Kr269 yrkande 9,

2004/05:MJ504 yrkande 8,

2004/05:N241 yrkandena 1 och 2,

2004/05:N284 yrkande 2,

2004/05:N318 samt

2004/05:N403 yrkande 23.

Reservation 8 (c)

8. Forskningssamarbetet inom EU

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub9 yrkande 1,

2004/05:Ub11 yrkande 14 och

2004/05:Ub355.

Reservation 9 (m, fp, kd, c)

9. Ett europeiskt forskningsinstitut i Strasbourg

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub5.

10. Nationella forskningsanläggningar

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av natio-

nella forskningsanläggningar. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:80 punkt 1.

11. European Spallation Source (ESS)

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub9 yrkande 2,

2004/05:N278 och

2004/05:N403 yrkande 20.

12. Digitalt vetenskapligt bibliotek

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub350.

Reservation 10 (c)

13. Doktorandtjänster

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub10 yrkande 1,

2004/05:Ub11 yrkande 12 och

2004/05:Ub441 yrkande 13.

Reservation 11 (m, fp, kd, c)

14. Organisationen av forskarskolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 23.

Reservation 12 (m, fp, kd)

15. Upphävande av 1998 års

forskarutbildningsreform

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 24.

Reservation 13 (m)

16. Villkoren för forskarstudier på deltid

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub8 yrkande 2.

17. Antagning till studier för licentiatexamen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 25.

Reservation 14 (m, fp)

18. Forskarstuderandes inflytande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub276 yrkande 13.

Reservation 15 (kd, c)

19. Examinationsrätt i forskarutbildningen inom del

av vetenskapsområde

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub421.

20. Doktorander som forskar i anslutning till

utlokaliserad utbildning

Riksdagen avslår motion

2004/05:N346 yrkande 3.

21. Postdoktorala tjänster

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub11 yrkande 13 och

2004/05:Ub293 yrkande 26.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

22. Sabbatsår och omstartsstöd för seniora

forskare

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub8 yrkande 1.

23. Översyn av regelverken kring tillsättning av

akademiska tjänster

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub10 yrkande 2.

24. Små och medelstora företags deltagande i

forskning och utveckling (FoU)

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub8 yrkande 3 och

2004/05:N300 yrkande 4.

25. FoU-program i samverkan med näringslivet i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub439 yrkande 8,

2004/05:N285,

2004/05:N300 yrkande 3,

2004/05:N418 och

2004/05:N419.

26. Kommersialisering av forskningsresultat

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub8 yrkande 4,

2004/05:Ub11 yrkande 10,

2004/05:Ub293 yrkande 22,

2004/05:N241 yrkande 7 och

2004/05:N393 yrkande 27.

Reservation 17 (m, fp, kd, c)

27. Imego AB

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att avyttra hela eller

delar av aktiekapitalet i Imego Aktiebolag. Därmed bifaller riksdagen

proposition

2004/05:80 punkt 2.

28. Industriforskningsinstitut

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub286 yrkandena 5 och 6,

2004/05:N234,

2004/05:N282 yrkandena 1 och 2,

2004/05:N300 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:N413 yrkande 14.

Reservation 18 (fp)

29. Kravet på full kostnadstäckning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Sk287 yrkande 2.

30. Regionala hänsyn i forskningspolitiken

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub252 yrkande 2.

31. Utredning om forskningsvägarna för den

kvalificerade yrkeskunskapen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub440 yrkande 12.

Reservation 19 (kd)

32. En vetenskaps- och framtidskommitté i

riksdagen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub8 yrkande 5.

Stockholm den 2 juni 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe (s), Peter Danielsson (m),

Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Lennart Gustavsson (v), Hå-

kan Larsson (c) och Olle Sandahl (kd).

2004/05

UbU15

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition Forsk-

ning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80).

Regeringen har alltsedan 1980-talet lämnat forskningspolitiska propositio-

ner till riksdagen en gång varje mandatperiod. Den närmast föregående forsk-

ningspropositionen avlämnades i september 2000 (prop. 2000/01:3, bet.

UbU6, rskr. 98).

Inför den nu aktuella forskningspropositionen har regeringen låtit genom-

föra ett antal utredningar. I propositionen nämns betänkandena Innovativa

processer (SOU 2003:90), KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129),

En ny doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU

2004:27), Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering - prioritering

(SOU 2004:53), Samspel och integration - Nationell organisation för ett

integrerat deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete (SOU

2004:60) och Verksamheten vid IMEGO AB (SOU 2004:89). Samtliga har

remissbehandlats.

Inom Regeringskansliet har man tagit fram Finansiering av starka forsk-

ningsmiljöer - en internationell utblick (Ds 2004:21) och Innovativa Sverige

- en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36). Vidare har forsk-

ningsråden - Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-

skap (Fas) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyg-

gande (Formas) -, Verket för innovationssystem (Vinnova), universitet, hög-

skolor och ett stort antal andra myndigheter på begäran av regeringen kommit

in med forsknings- och kunskapsstrategier. Dessutom har det i regeringens

bedömningsunderlag ingått rapporter från Vinnova, Högskoleverket, För-

svarsberedningen och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien i samarbete

med ett stort antal intressenter inom den gröna sektorn samt från projektet

Teknisk framsyn som drivs av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Tre andra utskott har lämnat yttrande över propositionen till utbildningsut-

skottet, nämligen trafikutskottet (yttr. 2004/05:TU3y), näringsutskottet (yttr.

2004/05:NU1y) och bostadsutskottet (yttr. 2004/05:BoU4y). Yttrandena bifo-

gas detta betänkande som bilaga 2, 3 respektive 4.

Med anledning av propositionen väcktes sju motioner. Dessa behandlas i

betänkandet tillsammans med ytterligare 28 yrkanden i motioner från allmän-

na motionstiden 2004. Näringsutskottet har tillsammans med sitt yttrande

överlämnat 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 till utbild-

ningsutskottet. Även dessa behandlas i betänkandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen redovisar i forskningspropositionen sina bedömningar av hur de

ytterligare resurser som riksdagen anvisat för forskning, utveckling och fors-

karutbildning år 2005 och som regeringen aviserat för sådana ändamål inför

åren 2006-2008 bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forsk-

ningen. Den sammanlagda volymen av dessa resurstillskott för perioden

2005-2008 är 2,34 miljarder kronor.

För 2005 har riksdagen anvisat ett tillskott på 100 miljoner kronor. Dessa

medel föreslogs i budgetpropositionen för 2005 inom utgiftsområde 16 under

anslag 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål. I 2005 års vårproposi-

tion (prop. 2004/05:100) har regeringen föreslagit att dessa medel på tilläggs-

budget omfördelas i enlighet med de bedömningar som regeringen redovisar i

forskningspropositionen.

En utgångspunkt för regeringens ställningstagande har varit att skapa goda

förutsättningar för kraftsamling och att säkerställa stöd till forskning av hög

internationell kvalitet med hjälp av långsiktig finansiering av starka forsk-

ningsmiljöer.

I propositionen presenteras strategiska satsningar på de prioriterade forsk-

ningsområdena medicin, teknik och forskning till stöd för hållbar utveckling.

Även stöd till vissa andra områden, såsom design- och genusforskning samt

utbildningsvetenskaplig forskning presenteras.

Regeringen avser att anvisa medel till Vetenskapsrådet för att stärka forsk-

ningens infrastruktur inom alla områden.

En annan utgångspunkt i propositionen har varit att ge goda förutsättningar

för framtidens forskare att meritera sig. Lärosätena, forskningsråden och

Verket för innovationssystem (Vinnova) får möjlighet att öka sina satsningar

på meriteringsanställningar för unga forskare. Dessutom tillförs forskningsrå-

den och Vinnova medel till forskarskolor. Lärosätenas resurser för forskning

och forskarutbildning ökar under perioden.

Regeringen anser att universitet och högskolor bör upprätta handlingspla-

ner för sitt arbete med att kommersialisera forskningsresultat och med teknik-

överföring. Handlingsplanerna är ett led i arbetet med att skapa professionella

och hållbara strukturer med både forskare och externa aktörer såsom forsk-

ningsfinansiärer, holdingbolag och det kunskapsintensiva näringslivet. Vidare

görs bedömningen att en översyn av holdingbolagsstrukturen i syfte att för-

bättra holdingbolagens möjligheter att arbeta med kommersialisering bör

genomföras. Strukturen bör förstärkas med ett kapitaltillskott.

I propositionen redovisas regeringens syn på samverkan mellan näringsliv

och offentligt finansierad forskning samt regeringens förslag till program för

forskning och utveckling (FoU) i samverkan med näringslivet. Vidare presen-

teras insatser för att förbättra den strategiska kompetensuppbyggnaden vid de

industriforskningsinstitut där staten är delägare.

Regeringens syn på den framtida nationella organisationen för EU:s forsk-

ningssamarbete beskrivs. Det s.k. EU/FoU-rådet bör avvecklas och verksam-

heten överföras till ett sekretariat inom Vinnova. Särskilt bör småföretagens

möjligheter att delta i EU:s ramprogram för forskning stödjas.

I propositionen föreslås att regeringen inte längre skall besluta om nya na-

tionella forskningsanläggningar. Däremot föreslås ingen förändring av orga-

nisationen för de två nationella anläggningar som finns i dag. Dessutom begär

regeringen bemyndigande att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i

Imego Aktiebolag till ny huvudman. Detta bolag bedriver uppdragsforskning

med inriktning på mikroelektronikbaserade system och utvecklar nya produk-

ter och processer från idé till färdig prototyp.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets överväganden

Ett antal motioner som väcktes under allmänna motionstiden 2004 avser

forskningsfrågor. Utbildningsutskottet valde att spara behandlingen av dessa

till behandlingen av den aviserade forskningspropositionen, som lades fram i

mars 2005. Även näringsutskottet sparade ett antal yrkanden om forsknings-

frågor till behandlingen av forskningspropositionen. Näringsutskottet valde

sedan att överlämna dessa yrkanden till utbildningsutskottet, i samband med

att näringsutskottet yttrade sig över propositionen och de motioner som väckts

med anledning av denna. Många av de motionsyrkanden som utbildningsut-

skottet behandlar i detta betänkande är alltså ingivna innan motionärerna fått

kännedom om regeringens förslag och bedömningar.

Forskningspolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet från Allians

för Sverige (m, fp, kd, c) om forskningspolitikens inriktning. Enligt

utskottets mening finns det en stor överensstämmelse mellan det

motionärerna skriver, det riksdagen tidigare har beslutat och det

regeringen redovisar i propositionen. Utskottet föreslår också av-

slag på andra yrkanden i alliansmotionen, bl.a. om beslutsunderla-

get för fördelning av forskningsresurser, forskningens frihet, nytt

system för pris- och löneomräkning, ökade fakultetsanslag och

principer för fördelning mellan lärosäten samt inrättande av ett na-

tionellt institut för hälsa och medicin. Utskottet föreslår också av-

slag på tre yrkanden (m) om detaljstyrning av forskningsanslag, om

statens roll i samband med forskning resp. om stärkande av kun-

skapskluster och på två yrkanden (v) om behovsmotiverad forsk-

ning. Kristdemokraternas yrkanden om den vetenskapliga verksam-

hetens värdegrund och om att högskolor skall kunna tilldelas forsk-

ningsanslag för en begränsad del av ett vetenskapsområde avstyrks

också.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (m, fp, kd), 3 (m, fp, kd), 4

(kd) och 5 (kd).

Riksdagens tidigare beslut

Regeringen föreslog hösten 1996 i forskningspropositionen Forskning och

samhälle (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99) att följande övergripande mål

skulle gälla för forskningen, nämligen att

* forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, sam-

hället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i

universum, i jordens ekosystem och i historien,

*

* forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur,

välfärd och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i sam-

hället liksom för kommande generationer,

*

* forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i när-

ingsliv och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en

hållbar utveckling och därigenom också främja sysselsättning och

välfärd,

*

* forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främ-

ja den kulturella utvecklingen,

*

* forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga för-

hållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin,

och

*

* forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och

till lösningar av globala problem.

*

I samma proposition föreslog regeringen följande allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken:

1. Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.

2.

3. Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmak-

terna medan organ med sakkunskap inom berörda områden be-

slutar om närmare medelsfördelning och verksamhet.

4.

5. Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning

som finansieras med statliga medel.

6.

7. Forskningen skall komma till nytta.

8.

9. Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.

10.

11. Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor

skall ges ökad uppmärksamhet.

12.

13. Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med

ett genusperspektiv.

14.

15. Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.

16.

17. Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forsk-

ningsresurser.

18.

19. Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt

samspela med forskning i andra länder.

20.

21. Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger

ett brett stöd till utvecklingen i Europa.

22.

Riksdagen godkände regeringens förslag. I propositionen Vissa forsknings-

frågor deklarerade regeringen att dessa mål och riktlinjer tills vidare borde

ligga fast. Riksdagen hade inte någon annan uppfattning (prop. 1998/99:94

bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 1999/2000:9). Inte heller i den forskningsproposi-

tion som regeringen lade fram hösten 2000, Forskning och förnyelse, före-

slogs några förändringar av detta, liksom inte heller i utbildningsutskottets

betänkande med anledning av den propositionen (prop. 2000/01:3, bet. UbU6,

rskr. 98). Den proposition som nu behandlas innehåller likaså inga förslag till

förändringar på dessa punkter.

I propositionen Vissa forskningsfrågor lämnade regeringen också förslag

om statens uppgifter inom forskningsområdet. Enligt förslaget, som riksdagen

godkände, skall Sverige utveckla sin ställning som kunskapsnation. Staten har

ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar till va

ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar

- för att garantera forskningens frihet, och

- för grundforskning och forskarutbildning.

Staten skall vidare

- i samverkan med kommuner och landsting främja forskning och utveck-

lingsarbete till stöd för de verksamheter som bedrivs i offentlig regi, där så

påkallat,

- främja forskning och utvecklingsarbete för andra samhällssektorer och

till stöd för de politiska målen inom dessa, när det är av stor betydelse för a

utveckla dessa sektorer och det är befogat att staten bidrar med finansiering,

- ge organisatoriska ramar för utförande av forskningen,

- ge förutsättningar för deltagande i internationellt forskningssamarbete,

och

- utveckla former för forskningsinformation och medverka till att forsk-

ningsrön kan tas till vara i alla delar av det svenska samhället.

Målen för politikområdet Forskningspolitik lades fast av riksdagen i decem-

ber 2000 efter förslag i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1

utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100) och lyder:

Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande

forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Propositionen

Målen för regeringens forskningspolitik ligger fast: Sverige skall vara en

ledande kunskaps- och forskningsnation där forskning bedrivs med hög ve-

tenskaplig kvalitet. Sverige skall enligt propositionen vara ett av världens

mest FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora insatser av både staten

och näringslivet. All forskning skall hålla hög kvalitet och forskningssats-

ningarna skall rymma både bredd och specialisering.

För att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest konkurrens-

kraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi måste enligt regeringen

svensk forskning fortsätta att hålla världsklass. Svensk forskning måste också

bedrivas med öppenhet för den mångfald av frågeställningar som finns i sam-

hället. Sverige skall fortsätta att vara attraktivt för internationellt forskni

samarbete och se till att få ett inflöde av ledande forskare och företag. Höga

krav ställs därför på vårt forskningssystem att ge de bästa förutsättningarna

för högklassig och internationellt konkurrenskraftig forskning.

Regeringen konstaterar att staten har ett tydligt och uttalat ansvar för

grundforskning. Staten har därutöver ett intresse av att stödja forskning som

utgår från olika samhällssektorers behov, inklusive de behov som finns i

näringslivet. I de bedömningar som regeringen redovisar i propositionen finns

åtgärder som syftar till att stödja såväl grundforskning som behovsmotiverad

forskning. Propositionen innehåller också en satsning på forskarutbildning

och meriteringsanställningar för att möta behovet av framtida forskare. Dessa

insatser stärker enligt regeringen såväl den grundvetenskapliga som den be-

hovsmotiverade forskningen.

Mång- och tvärvetenskaplig forskning behövs för att lösa olika samhälls-

problem och utmaningar, skriver regeringen. Möjligheten till landvinningar

även inom grundforskningen kräver allt oftare bidrag från olika discipliner.

Av stor vikt är enligt regeringen också att dialogen mellan forskare och

avnämare stärks. Det är generellt sett angeläget att de stora mängder forsk-

ningsresultat som kontinuerligt produceras görs åtkomliga för samhället och

att avnämarna å sin sida söker efter relevant information.

Problemen i det svenska samhället och i världen förändras ständigt och

kräver därmed nya lösningar, som bör innehålla ett långsiktigt perspektiv.

Orsakerna till problemen bör alltid stå i fokus, och detta kräver ofta forsk-

ningsinsatser, anser regeringen. Det är därför viktigt att alltid ha med ett

forskningsperspektiv när åtgärder inom olika områden planeras.

Regeringen vill att de forskningsfinansierande myndigheterna i större om-

fattning än hittills skall samarbeta vid fördelning av resurser och även utöka

sin samverkan med andra forskningsfinansiärer, såsom forskningsstiftelserna.

Förutsättningarna för de främsta svenska forsknings- och innovationsmiljöer-

na måste förbättras och deras internationella konkurrenskraft stärkas genom

prioritering och kraftsamling.

Det är angeläget att universitet och högskolor stimuleras att profilera sig.

Genom samarbete inom forskningen kan de komplettera varandras profiler

och bygga upp verkligt starka miljöer med internationell synlighet. Ett känne-

tecken för de mest framgångsrika universiteten i världen är att de förmår

förena en stor frihet för forskarna med ett akademiskt ledarskap som är kapa-

belt att göra strategiska vägval, heter det i propositionen.

Ett framgångsrikt svenskt näringsliv med stor konkurrenskraft är enligt re-

geringen en förutsättning för välfärdssamhällets fortlevnad. För att det svens-

ka näringslivet även i framtiden skall vara internationellt konkurrenskraftigt

behövs en fortsatt stark inriktning mot produkter och processer med kun-

skapshöjd. I denna utveckling har enligt regeringen även staten en viktig roll.

Sverige har en lång tradition av samarbete mellan akademisk forskning

och de stora industriföretagen. Framöver bedöms dock de små och medelstora

företagens betydelse för ekonomin öka. Regeringen anser det därför angeläget

att samarbetet vidareutvecklas till att i större utsträckning även omfatta mind

re företag och nya branscher.

Som framgått i avsnittet Redogörelse för ärendet i detta betänkande avser

regeringen att fördela drygt 2,3 miljarder kronor till lärosäten och olika fors

ningsfinansierande myndigheter under perioden 2005-2008. Medlen styrs

bl.a. till starka forskningsmiljöer, prioriterade områden, forskarskolor, merit

ringsanställningar, industriforskningsinstitut, FoU-projekt i samverkan med

näringslivet och insatser för små och medelstora företag.

Tyngdpunkten i satsningen på starka forskningsmiljöer bör enligt reger-

ingen ligga inom den grundläggande forskningen. Medelstillskotten är därför

till största delen riktade till Vetenskapsrådet. Satsningen på starka forsk-

ningsmiljöer skall enligt propositionen samspela med och stödja det arbete

med att profilera forskningen som är ett ansvar för varje universitet och hög-

skola. Ansökningar om stöd till starka forskningsmiljöer bör därför inte

komma från enskilda forskare eller forskargrupper, utan från berörda lä-

rosäten. Av ett lärosätes ansökan om stöd till en stark forskningsmiljö bör

framgå hur den föreslagna satsningen överensstämmer med lärosätets strate-

giska prioriteringar, som kan komma till uttryck bl.a. i den forskningsstrategi

som lärosätet arbetat fram på regeringens uppdrag.

Regeringens förslag och bedömningar innebär följande anslagstillskott, förde-

lade på myndighet, ändamål och budgetår (miljoner kronor):

2005 2006 2007 2008 Summa

Vetenskapsrådet

Starka forskningsmiljöer - 77 73 60 210

Medicin 10 60 60 250 380

Teknik 10 45 25 80 160

Hållbar utveckling - 10 10 30 50

Forskarskolor - 8 12 40 60

Meriteringsanställningar - 8 12 65 85

Infrastruktur - - 30 12 42

Genusforskning - - 7,5 4,5 12

Utbildningsvetenskap - - - 10 ___10

1 009

Vinnova

Starka forskningsmiljöer - 15 20 25 60

Teknik 10 45 25 100 180

Hållbar utveckling - 5 5 10 20

Forskarskolor - 3 5 17 25

Meriteringsanställningar - 3 5 42 50

Industriforskningsinstitut - - 45 65 110

FoU-program i samarbete

med näringslivet 10 60 10 40 120

Insatser för små och

medelstora företag - - 5 5 __10

575

FAS

Starka forskningsmiljöer - 3 2 5 10

Medicin - - 10 10 20

Forskarskolor - - 2 3 5

Meriteringsanställningar - - 2 3 ___5

40

Formas

Starka forskningsmiljöer - 5 5 10 20

Hållbar utveckling 10 20 45 65 140

Forskarskolor - 1 2 7 10

Meriteringsanställningar - 2 2 6 __10

180

Lärosätena (enligt fördelning

på s. 56 i propositionen) 50 65 105,5 300,5 521

Rymdstyrelsen - 5 5 - 10

Statens ljud- och bildarkiv - 5 -

- 5

Utöver dessa tillskott, som regeringen avser som permanenta, räknar reger-

ingen dels med tillfälliga förstärkningar till Statens ljud- och bildarkiv, del

med kapitaltillskott till holdingbolagen.

Motioner

* Under beteckningen Allians för Sverige kritiserar Moderata sam-

lingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet i

motion 2004/05:Ub11 regeringens forskningspolitik. Det finns i

propositionen inte någon tydlig forskningspolitisk inriktning,

anser motionärerna. Alliansen vill främja den fria forskningen

och forskningsutförarnas självbestämmanderätt. Målen för dess

forskningspolitik är

*

* att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass

*

* att garantera forskningens frihet

*

* att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av star-

ka och självständiga forskningsinstitutioner

*

* att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdokto-

ral verksamhet

*

* att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskar-

lagen

*

* att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar

betydelse för den egna verksamheten

*

att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbete.

De föreslår ett tillkännagivande av riksdagen om detta (yrkande 1).

1. Motionärerna anser att det behövs ett bättre beslutsunderlag för

hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas för att man

skall uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan

direkta anslag till lärosätena å ena sidan och resurserna till

forskningsråden och Vinnova å den andra (yrkande 2). Lärosäten

och forskare måste tillåtas att fritt avgöra vilka forskningsfrågor

som skall ställas och vilka forskningsprojekt som skall bedrivas.

Denna frihet måste kombineras med ansvar, varför det behövs en

etisk plattform och diskussion kring forskning och hur forsk-

ningsresultat skall tillämpas. Alla forskningsområden har behov

av en nyfikenhetsbaserad fri forskning, även de områden som

normalt anses mer tillämpade. Motionärerna vill avpolitisera

universitetsstyrelserna och minska det icke-akademiska besluts-

fattandet. Ledamöterna i de statliga forskningsrådens och i

forskningsstiftelsernas styrelse skall inte utses av regeringen

utan av vetenskapssamhället, för att tillförsäkra forskningen

ökad frihet (yrkande 3). Det behövs ett nytt system för pris- och

löneomräkning inom den högre utbildningen och forskningen.

Man kan enligt motionärerna inte räkna med samma rationaliser-

ingsmöjligheter där som inom näringslivet (yrkande 4). Univer-

sitet och högskolor bör tillföras ökade resurser under perioden

2006-2010, sammanlagt 2 miljarder kronor utöver regeringens

förslag för perioden 2005-2008. Anslagen till lärosätena för

forskning och forskarutbildning, de s.k. fakultetsanslagen, bör

enligt motionärerna öka från nuvarande 45 % till lägst 55 % av

de totala statliga anslagen till forskning (yrkande 5). Motionä-

rerna föreslår principer för fördelning av fakultetsanslagen mel-

lan olika universitet och högskolor. Lärosäten skall enligt försla-

get kunna kvalificera sig stegvis för tilldelning av forskningsre-

surser, utifrån en trappa där det anges vilka vetenskapliga rättig-

heter ett lärosäte skall tilldelas beroende på vilket steg i utveck-

lingen det har uppnått. Följande grundmodell föreslås för fördel-

ningen:

2.

3. En del av fakultetsanslagen fördelas utifrån hur många studenter

lärosätet har.

4.

5. En del av medlen fördelas i konkurrens efter en vetenskaplig

prövning av lärosätets forskningsresultat de senaste åren.

6.

7. En viss del av fakultetsanslagen fördelas i konkurrens efter en

kvalitetsgranskning av lärosätets program och strategi för forsk-

ningen.

8.

Systemet är enligt motionärerna rättvist, eftersom det ger alla lärosäten -

oavsett storlek eller traditioner - förutsättningar att utveckla excellenta for

ningsmiljöer (yrkande 6). En oberoende utvärdering av den nuvarande organi-

sationen för forskningsfinansiering behöver tillsättas för att utreda i vilken

grad den har bidragit till att stärka svensk forskning och utveckling (yrkande

7). Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning lider särskilt mycket av

den urholkning som har skett av fakultetsanslagen, eftersom dessa forsk-

ningsområden har liten andel extern finansiering. Forskning inom humaniora

är ofta kulturbärande och bidrar till ökad livskvalitet genom att skapa sam-

manhang och självreflektion, heter det i motionen (yrkande 8). Framstående

forskning inom medicin och teknik är en viktig grund för Sveriges framtids-

möjligheter. Motionärerna stöder därför regeringens förslag att dessa områden

skall vara prioriterade (yrkande 9). De vill utveckla ämnesrådet för medicin

inom Vetenskapsrådet till ett nationellt institut för hälsa och medicin, en

svensk motsvarighet till USA:s National Institutes of Health. Till detta vill

motionärerna anslå 400 miljoner kronor, samma summa som regeringen

avdelat för resursökning till medicin som prioriterat område (yrkande 11).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 ett tillkännagi-

vande om statens roll i samband med forskning. Denna roll skall vara att

komplettera andra forskningsfinansiärer, vilket innebär att tyngdpunkten

läggs på grundforskningen och forskarutbildningen. Staten bör enligt motio-

närerna regelbundet göra centrala avvägningar, såsom mellan fasta och rörliga

medel (fakultetsanslag respektive medel som fördelas av forskningsfinansie-

ringsorgan), mellan olika forskningsområden och mellan koncentration, profi-

lering och decentralisering av forskningsresurserna (yrkande 15).

I samma motion för Moderaterna fram sin uppfattning att regeringen bör

avstå från detaljstyrning av forskningsanslag. Detaljstyrning med krav på

ökad samhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet, samverkan,

tvärvetenskap m.m. begränsar den akademiska friheten och riskerar dessutom

att få motsatt verkan, heter det i motionen (yrkande 18).

Vänsterpartiet för i motion 2004/05:N300 fram den behovsmotiverade

forskningen. De övriga nordiska ländernas lösningar för sådan forskning är

mer utvecklade och har kommit längre i mångfald än den modell som tilläm-

pas i Sverige, skriver motionärerna. De drar slutsatsen att det offentliga har

viktig roll att spela i en satsning på behovsmotiverad forskning. Det regionala

perspektivet går att vidmakthålla, anser de. Resurserna till behovsmotiverad

forskning måste stärkas väsentligt i en långsiktig uppbyggnad i likhet med de

övriga nordiska länderna (yrkande 5). För att den fina ansats som tagits i

skriften Innovativa Sverige (Ds 2004:36) inte skall bli som något skrivet i

sanden föreslår motionärerna att regeringen årligen skall komma till riksda-

gen med en innovationspolitisk skrivelse (yrkande 6).

I motion 2004/05:Ub293 föreslår Moderaterna också ett tillkännagivande om

stärkande av kunskapskluster (yrkande 21). Det är nödvändigt att koncent-

rera resurser till de regioner och forskningsområden där svenska forskare och

forskarlag redan i dag håller mycket hög klass, skriver motionärerna. I Sveri-

ge finns enligt deras mening i dag kunskapskluster i världsklass vad avser IT

och bioteknik, såväl i området Stockholm-Uppsala som i Malmö-Lund. Även

ett antal andra kunskapskluster i landet håller mycket hög internationell klass

inom skilda områden.

I samma motion begär Moderaterna ett tillkännagivande om internationellt

samarbete. För ett litet land som Sverige är det internationella forskningsut-

bytet särskilt betydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och samverkan

inom högre utbildning och forskning bör stå i fokus för de svenska satsning-

arna. Det är också nödvändigt att Sverige som kunskapsnation utgör en attrak-

tiv partner med forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel, heter

det i motionen (yrkande 27).

Kristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub473 upp den vetenskapliga verk-

samhetens värdegrund. De anser att den vetenskapliga verksamhetens ut-

gångspunkt skall tas i en värdegrund byggd på kristen etik och västerländsk

humanism (yrkande 1). De anser vidare att värdegrunden skall framgå i hög-

skoleförordningen (yrkande 2).

Det bör enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub473 vara möjligt att

tilldela högskolor resurser att bedriva forskning inom en avgränsad del av

ett vetenskapsområde (yrkande 4). Högskolor kan ha forskningsområden där

de bedriver nationellt och internationellt ledande forskning, och det måste

enligt motionärerna vara möjligt att tilldela dem forskningsanslag inom av-

gränsade områden, även om de inte kan tilldelas ett helt vetenskapsområde.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här redovisade motionsyrkan-

den.

När det gäller forskningspolitikens inriktning ser utskottet en stor över-

ensstämmelse mellan det som riksdagen tidigare har beslutat, det som reger-

ingen redovisar i propositionen och det som sägs i yrkande 1 i motionen från

Allians för Sverige. Regeringens satsning på starka forskningsmiljöer, på

förstärkta fakultetsanslag, på forskarskolor och meriteringsanställningar lig-

ger väl i linje med de mål som motionärerna formulerat. Det beslutsunderlag

som regeringen haft för sina förslag till hur de tillkommande resurserna skall

fördelas mellan lärosätena å ena sidan och olika forskningsfinansierande

myndigheter å den andra har omfattat bl.a. kunskaps- och forskningsstrategier

från ett hundratal myndigheter och organisationer. Utskottet delar inte Allian-

sens uppfattning att det skadar forskningens frihet att vissa ledamöter av

lärosätenas, forskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser utses av

regeringen. När ett liknande yrkande när det gäller forskningsråden och stif-

telserna behandlades vid förra riksmötet påpekade utskottet att den ordningen

att forskningsråden består av dels ledamöter utsedda av regeringen, dels le-

damöter utsedda genom elektorsval inom forskarsamhället har gällt under

lång tid, och att forskarsamhällets företrädare alltid har varit i majoritet i

råden (bet. 2003/04:UbU17 s. 10).

Lärosätenas kostnader består till helt övervägande del av löner. Det system

för pris- och löneomräkning av myndigheternas förvaltningsanslag - inklusi-

ve anslagen till lärosätena och forskningsråden - som nu används innebär att

man räknar fram ett lönekostnadsindex utifrån löneutvecklingen inom den

konkurrensutsatta sektorn för dels arbetare, dels tjänstemän. Sedan drar man

ifrån den produktivitetsutveckling som skett inom den privata sektorn. Denna

princip lades fast i budgetpropositionen i januari 1993 och godkändes av

riksdagen (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. FiU10 och FiU20, rskr. 189). Infö-

randet av denna mekanism för pris- och löneomräkning av anslagen hade

samband med övergången till ramanslag, som myndigheterna själva får

disponera för olika slags kostnader. Ett syfte var att klart skilja statsmakter

ansvar inom ramen för den statliga budgetprocessen från frågor som det an-

kommer på staten som arbetsgivare att förhandla om i likhet med andra parter

på arbetsmarknaden. I samma budgetproposition (bilaga 8) föreslogs en ny

utformning av statens centrala arbetsgivarorganisation. Den innebar att Sta-

tens arbetsgivarverk ombildades till en myndighet som skulle finansieras med

avgifter från de anslutna myndigheterna. Arbetsgivarorganisationen fick

genom denna konstruktion en friare ställning i förhållande till regeringen.

Föredragande statsrådet underströk vikten av att myndigheterna och arbetsta-

garorganisationerna tar på sig fullt ansvar för alla typer av kostnader som

följer av ett avtal.

På regeringens uppdrag har denna arbetsgivarpolitiska reform utvärde-

rats. Utvärderingen redovisades i betänkandet Den arbetsgivarpolitiska

delegeringen i staten - en samlad utvärdering (SOU 2002:32). När det

gäller produktivitetsavdraget - den del i beräkningsmodellen som främst

ifrågasätts i Alliansmotionen - sägs i betänkandet bl.a. följande (s. 183):

Om de statliga arbetskraftskostnaderna tilläts öka lika mycket som inom

tillverkningsindustrin utan att det ställdes några krav på att de delvis

skulle finansieras genom produktivitetstillväxt skulle kostnaden för detta

behöva finansieras genom ett ökat skatteuttag, vilket skulle kunna öka

den konkurrensutsatta sektorns kostnader och försämra dess konkurrens-

kraft. Alternativt, om de statliga myndigheterna kunde påräkna en an-

slagsuppräkning motsvarande arbetskostnadsutvecklingen i industrin utan

att några avdrag för produktivitetsutvecklingen gjordes, skulle den statli-

ga sektorn kunna höja lönerna ytterligare till följd av de resurser som kan

frigöras genom den egna produktivitetsutvecklingen, vilket skulle kunna

leda till ett för övriga avtalsområden ogynnsamt konkurrensläge vad gäll-

er arbetskraften.

Utredarens förslag blev att löneomräkningen skulle göras med hänsyn till

arbetskraftskostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin för tjänstemän

enbart. I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 s. 43-45)

meddelade regeringen sin avsikt att följa detta förslag. Utredarens andra för-

slag gällde hur produktivitetsavdraget skulle beräknas. Regeringen följde inte

utredaren på den punkten. Att ett produktivitetsavdrag skulle göras var inte

ifrågasatt vare sig av regeringen eller utredaren. Ingen motion väcktes med

anledning av detta ställningstagande från regeringen.

Sveriges Universitetslärarförbund har vid uppvaktningar hos utskottet vid

flera tillfällen ifrågasatt det rimliga i produktivitetsavdraget. Olika bedömar

grupper som Högskoleverket anlitat för kvalitetsutvärderingar av ämnen och

program har i sina rapporter pekat på svårigheter för lärosäten och institutio-

ner att få pengarna att räcka till, och på att det skett försämringar de senast

åren i detta avseende (t.ex. i utvärderingen av astronomi, fysik, meteorologi

och hydrologi, Högskoleverkets rapportserie 2005:15 R och av pedagogik,

didaktik och pedagogiskt arbete, Högskoleverkets rapportserie 2005:19 R).

En utredning pågår om resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49 och 2005:24).

Vi utgår från att effekterna av produktivitetsavdraget kommer att belysas i

anslutning till detta.

Den förstärkning av fakultetsanslagen med 2 miljarder kronor som föror-

das i Alliansmotionen avser till drygt hälften budgetåren 2009 och 2010, som

ligger bortom den fyraårsperiod som regeringens beräknade förstärkningar

avser.

En utvärdering av 2001 års reform av organisationen för forskningsfinan-

siering aviseras i propositionen (s. 47). Regeringen avser att låta genomföra

en sådan före nästa forskningspolitiska proposition. Det finns därför inte

anledning att göra något tillkännagivande enligt Alliansmotionens yrkande 7.

När det gäller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och när det

gäller prioriteringen av forskning inom medicin och teknik har utskottet ingen

annan uppfattning än motionärerna. Vi anser att yrkandena är tillgodosedda

genom de förslag som regeringen aviserar i propositionen.

Förslaget att bilda ett nationellt institut för hälsa och medicin och avskaffa

ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet har behandlats av riksdagen

tidigare. Det har avstyrkts flera gånger såväl av utbildningsutskottet (senast

bet. 2003/04:UbU1 s. 95 f.) som av socialutskottet (senast i bet. 2004/05:

SoU10 s. 33). Förslaget har vid tidigare tillfällen också omfattat avskaffande

av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas). Den förebild som

motionärerna pekar på, the National Institutes for Health i USA, är till skill-

nad från ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet inte bara en organisa-

tion för forskningsfinansiering utan också utförare och beställare av forsk-

ning. Utbildningsutskottet anser liksom tidigare att det inte har påvisats vilk

vinsten skulle vara med en sådan ombildning av ämnesrådet för medicin.

Moderaternas förslag till tillkännagivande om statens roll i samband med

forskning har behandlats av riksdagen flera gånger, senast i betänkande

2003/04:UbU17 (s. 9). Den forskningsproposition som nu behandlas innefat-

tar just det slag av avvägningar som motionärerna efterfrågar. De resursför-

stärkningar som regeringen redovisar har sin tyngdpunkt i lärosätena och

Vetenskapsrådet och därmed i grundforskning och forskarutbildning.

Utskottet delar inte Moderaternas uppfattning att regeringen detaljstyr

forskningen på ett sätt som är skadligt.

Vänsterpartiets motion om bl.a. behovsmotiverad forskning väcktes under

allmänna motionstiden, alltså innan forskningspropositionen hade lagts fram.

Näringsutskottet skriver i sitt yttrande att utskottet delar motionärernas syn

behovet av att stärka den behovsmotiverade forskningen. Forskningsproposi-

tionen präglas också av en positiv syn på den behovsmotiverade forskningen

och ett flertal olika insatser och initiativ presenteras för att stärka den. Nä

ingsutskottet anser därför att Vänsterpartiets motion kan anses vara tillgodo-

sedd till stora delar. Det är också utbildningsutskottets uppfattning. Liksom

näringsutskottet anser vi att det är viktigt att regeringen på lämpligt sätt oc

lämpligt sammanhang håller riksdagen informerad om utvecklingen av det

innovationspolitiska arbetet, men att riksdagen inte behöver föreskriva att

detta skall ske genom en årlig innovationspolitisk skrivelse.

Förslaget i moderatmotionen till tillkännagivande om stärkande av kun-

skapskluster har också behandlats av riksdagen flera gånger tidigare, senast i

betänkande 2003/04:UbU17 (s. 12 f.), där utskottet hänvisade till den kom-

mande forskningspropositionen. Där skriver nu regeringen (s. 10) att förut-

sättningarna för de främsta svenska forsknings- och innovationsmiljöerna

måste förbättras och att deras internationella konkurrenskraft bör stärkas

genom prioritering och kraftsamling. Regeringen vill avsätta 300 miljoner

kronor till starka forskningsmiljöer under perioden 2005-2008.

Det som anförs i Moderaternas motion (yrkande 27) om vikten av interna-

tionellt forskningsutbyte stämmer väl överens med den inställning som

regeringen redovisar i propositionen.

Kristdemokraternas förslag till tillkännagivande om att den vetenskapliga

verksamhetens värdegrund skall byggas på kristen etik och västerländsk

humanism kan utskottet inte ställa sig bakom. Enligt 1 kap. 3 a § högskolela-

gen (1992:1434, ändr. 2000:1307) skall i högskolornas verksamhet vetenska-

pens trovärdighet och god forskningssed värnas. Denna paragraf tillkom efter

förslag i den förra forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3, bet.

UbU6, rskr. 98). Riksdagen avslog vid det tillfället ett kristdemokratiskt yr-

kande av liknande innebörd som det som nu behandlas. Lagen (2003:460) om

etikprövning av forskning som avser människor har till syfte att skydda den

enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning (1 §

andra stycket). Utskottet anser inte att det finns anledning att komplettera

dessa bestämmelser med en hänvisning till kristen etik och västerländsk hu-

manism, vare sig i någon av dessa lagar eller i högskoleförordningen.

Samtliga statliga lärosäten har sedan budgetåret 1997 fasta forskningsresur-

ser. Vid universiteten och vissa högskolor har dessa formen av ett eget anslag

för forskning och forskarutbildning inom ett eller flera vetenskapsområden.

De högskolor som inte har vetenskapsområde har var sin anslagspost under

ett gemensamt anslag som heter Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete

vid vissa högskolor. Inom ramen för dessa resurser kan mindre högskolor

bedriva forskning inom en avgränsad del av ett vetenskapsområde. Hög-

skolan bestämmer själv för vilken forskning dessa resurser skall användas.

Utskottet anser inte att det behövs ett särskilt anslag för forskning i sådana

fall.

Prioriterade områden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om genusperspektiv i medi-

cinsk forskning med hänvisning till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 6 (fp, kd, c) och 7 (m, motiveringen).

Propositionen

Regeringen menar att ytterligare resurser måste tillföras för att ge Sverige

goda möjligheter att utveckla sin ställning som framstående vetenskapsnation.

För att uppnå detta krävs dock att resurserna i högre utsträckning koncentre-

ras till särskilda forskningsområden. De områden som regeringen nu särskilt

vill prioritera är medicinsk forskning, teknisk forskning och forskning till st

för hållbar utveckling.

Medicinsk forskning skall enligt regeringen tillföras 400 miljoner kronor. Av

detta belopp fördelas 380 miljoner kronor till Vetenskapsrådet och 20 miljo-

ner kronor till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas).

Av de medel som tillförs Vetenskapsrådet år 2006 bör 5 miljoner kronor

avse forskning om kultur och hälsa, och av medlen som tillförs Vetenskapsrå-

det år 2007 bör 5 miljoner kronor avse forskning om barns hälsa i ett sam-

hällsperspektiv.

Av de medel som tillförs Fas bör 10 miljoner kronor avse forskning om

barns hälsa i ett samhällsperspektiv och 10 miljoner kronor avse dels försäk-

ringsmedicinsk forskning om ohälsa och sjukfrånvaro, dels forskning om

hälsa relaterad till övervikt, kost och fysisk aktivitet.

Regeringen konstaterar att den tekniska forskningen i Sverige har minskat och

fortsätter att minska. Bakgrunden till detta är de neddragningar som skett

inom näringslivets FoU i samband med den senaste lågkonjunkturen och

minskningen av stödet från forskningsstiftelserna (prop. s. 77). En stark tek-

nisk forskning är enligt regeringen viktig för näringslivets kompetensförsörj-

ning och för utveckling av nya kommersialiserbara idéer och högteknologiska

produkter. De statliga avsättningarna för civil teknisk FoU är små i jämförelse

med andra länder med liknande industristruktur som Sveriges. Staten behöver

avsätta ökade resurser för civil teknisk forskning inom såväl teknisk grund-

forskning som mer direkt näringslivsinriktad teknikforskning.

Teknisk forskning bör enligt regeringen tillföras 350 miljoner kronor. Av

detta belopp fördelas 160 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 180 miljoner

kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till Rymdstyrelsen. Regeringen

nämner i propositionen ett antal tekniska områden som har lyfts fram i forsk-

ningsrådens och lärosätenas forskningsstrategier och i kontakter med närings-

livets representanter. Utvecklingen är snabb inom dessa forskningsområden

och svensk forskning befinner sig i flera fall i den internationella forsknings

fronten. Det bör dock ankomma på forskningsfinansiärerna att avgöra vilka

områden som bör få stöd, heter det i propositionen.

Det tredje prioriterade området är forskning till stöd för hållbar utveckling.

För att förverkliga visionen om en hållbar utveckling krävs stora förändringar

i samhället på global, regional och lokal nivå. För att uppnå många av miljö-

kvalitetsmålen, som konkretiserar miljöpolitikens inriktning, krävs forsk-

ningsbaserad kunskap inom många olika områden, skriver regeringen (s. 85).

Forskning till stöd för hållbar utveckling bör enligt regeringen tillföras 210

miljoner kronor. Av detta belopp tillförs Forskningsrådet för areella näringar,

miljö och samhällsbyggande (Formas) 140 miljoner kronor, Vetenskapsrådet

50 miljoner kronor och Vinnova 20 miljoner kronor. Regeringen menar att

forskning om klimat är särskilt angelägen inom ramen för dessa medel.

Forskningen för miljö och hållbar utveckling bör stärkas och utvecklas genom

satsningar på tvärvetenskaplig och långsiktig forskning.

Av medlen till Formas bör 60 miljoner kronor fördelas till stöd för forsk-

ning om hållbar utveckling inom den gröna sektorn. Formas och Vinnova bör

i samverkan finansiera ett forskningsprogram för miljöteknik.

Utöver dessa tre prioriterade områden avser regeringen att satsa särskilda

resurser på dels genusforskning (12 miljoner kronor), dels utbildningsveten-

skap (10 miljoner kronor). Dessa medel riktas till Vetenskapsrådet. Med de

nya medlen till utbildningsvetenskap vill regeringen förstärka den del av den

utbildningsvetenskapliga forskningen som har anknytning till den pedagogis-

ka yrkesverksamheten och stimulera samverkan mellan högskola och skola,

t.ex. genom att yrkesverksamma lärare ges möjlighet att genomgå forskarut-

bildning. Regeringen avser med detta inte något ställningstagande vad gäller

den generella inriktningen av uppdraget till Utbildningsvetenskapliga kom-

mittén inom Vetenskapsrådet.

Motioner

Regeringens prioritering av teknik, medicin och forskning för hållbar utveck-

ling ifrågasätts inte i någon av de motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Folkpartiet tar i motion 2004/05:So613 yrkande 2 upp behovet av ett genus-

perspektiv i all medicinsk forskning. Motionärerna konstaterar att den

medicinska forskningen hittills övervägande har bedrivits på män, vilket har

medfört att kvinnor behandlas och bedöms efter en manlig norm som inte

överensstämmer med kvinnors sjukdomar och reaktioner. Riktlinjer för att

forskningen skall omfatta både kvinnor och män skall tas fram i samverkan

med forskarsamhället, heter det i motionen. Förslag till tillkännagivande om

att genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk forskning - även den kli-

niska - förs fram också i motion 2004/05:So598 (s) yrkande 1. Motionärerna

anser att samtliga anslagsansökningar inom medicin, omvårdnad och hälso-

och sjukvårdsforskning bör redovisa studiepopulationens könsfördelning i

förhållande till fördelningen i befolkningen eller i den aktuella patientgruppe

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden.

Liknande yrkanden har behandlats av riksdagen många gånger, senast i be-

tänkande 2003/04:UbU16 (s. 15 f.). Utskottet har även nu uppfattningen att

det är självklart att könsspecifika skillnader måste uppmärksammas både vid

forskning och klinisk läkemedelsprövning. Regeringen har markerat betydel-

sen av genusperspektiv i forskningen genom att i instruktionen för Veten-

skapsrådet skriva in att rådet skall verka för att genusperspektiv får genom-

slag i forskningen och genom att öronmärka vissa medel för genusforskning. I

budgeten för 2005 har under Vetenskapsrådets anslag 10 miljoner kronor

öronmärkts för genusforskning.

Motionerna väcktes under allmänna motionstiden 2004 - således innan

forskningspropositionen lades fram. I propositionen förklarar regeringen

återigen att det är angeläget att forskningen inom genusområdet fortsätter, och

som utskottet har redovisat ovan avser regeringen att tillföra Vetenskapsrådet

ytterligare 12 miljoner kronor för genusforskning. Med denna förstärkning av

resurserna till genusforskning kommer de medel som Vetenskapsrådet dispo-

nerar särskilt för genusforskning att ha mer än fördubblats vid fyraårsperio-

dens slut. Dessutom skall Göteborgs universitet tillföras 1 miljon kronor som

avser Sekretariatet för genusforskning.

Vi anser inte att det är en uppgift för riksdagen att föreskriva vilka uppgif-

ter som skall finnas i ansökningar om medel hos forskningsfinansierande

organ.

Forskning om vissa frågor eller branscher

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om forsk-

ning om brottsutvecklingen, byggsektorn, FN, idrott, inköp, livs-

medel, medicin och bioteknik, social ekonomi, trä och träanvänd-

ning. Vissa av yrkandena har avstyrkts i bostadsutskottets och när-

ingsutskottets yttranden. Utbildningsutskottet, som anser att vissa

yrkanden redan är tillgodosedda, hänvisar också till vad som redo-

visas i propositionen och till tidigare ställningstaganden av riksda-

gen.

Jämför reservation 8 (c).

Propositionen

I propositionens avsnitt 9, med rubrik Forskning till stöd för andra politikom-

råden, redogör regeringen för insatser på olika områden. Under skilda rubri-

ker tar regeringen där upp forskning om demokrati och offentlig förvaltning,

forskning om brottsligheten, brottslighetens konsekvenser och åtgärder mot

brottsligheten, forskning om mänskliga rättigheter, folkrörelser och idrott,

forskning för utrikespolitiken, forskning om försvar samt beredskap mot

sårbarhet, forskning om hälsa, välfärd, sociala frågor m.m., forskning om

utbildning och lärande, kommunal forskning och utveckling, forskning för en

hållbar tillväxt, naturresursanvändning och konsumtion, forsknings- och

utvecklingsinsatser på kulturområdet, miljöforskning samt forskning kring IT,

transport, arbetsliv, energi, jämställdhet, turism m.m.

Motioner

I motion 2004/05:N241 (fp) framhålls Södertäljes förutsättningar dels att

fortsatt vara ett viktigt centrum för svensk medicinsk-teknisk forskning (yr-

kande 1), dels att fortsatt vara ett viktigt centrum för produktion, forskning

och utveckling på fordonsområdet (yrkande 2). När det gäller det första yr-

kandet pekar motionärerna på att av Astra Zenecas 60 000 medarbetare finns

13 000 i Sverige, av vilka nästan hälften arbetar i Södertälje. De signaler som

kom hösten 2004 om att biltillverkningen kan komma att flyttas från Trollhät-

tan till Rüsselsheim i Tyskland visar, anser motionärerna, att Sverige måste

ligga i framkanten både vad gäller forskning, utveckling, produktion och

marknadsföring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten flyt-

tas till andra länder.

Motion 2004/05:N284 (kd) tar upp nedläggningarna inom försvaret, som

får stora konsekvenser för Bofors. Motionärerna anser att staten bör ta sitt

ansvar för en industri som under årtionden har varit lojal och stått till förfo

gande för den svenska staten och dess försvar. Det bör kanaliseras medel,

med fördel genom Vinnova, för att omorientera mot annan hightechproduk-

tion. På det sättet kan arbetstillfällen bibehållas och kompetensen finnas kvar

i landet, skriver motionärerna (yrkande 2).

Ökad forskning om attitydförändringars negativa påverkan på brottsut-

vecklingen behövs enligt motion 2004/05:Ub7 (c). Motionären pekar på atti-

tydförändringar hos polisen, som aktivt trappar upp våldsspiralen, samt på att

våldsvideor ses som en alltmer naturlig del av samhällets utveckling.

Motion 2004/05:Ub6 (c) tar upp forskningen inom byggsektorn. Hittills

har denna forskning enligt motionärerna mest varit inriktad på byggmaterial

och liknande, medan beteende i samband med byggande, boende och förvalt-

ning alltför sällan har omfattats av någon forskning (yrkande 1). Vidare påta-

lar motionärerna att det är brist på genusperspektiv i byggforskningen. Kvin-

nors erfarenheter och behov tas inte till vara. Denna brist måste åtgärdas

(yrkande 2). Mer forskning behövs om energiförbrukning i boendet, dels för

energibesparing, dels utifrån kostnaden för boendet i ett framtidsperspektiv

(yrkande 3). Forskningen måste belysa såväl stads- som landsbygdsutveck-

ling, så att man ser till behoven i hela landet (yrkande 4).

En förstärkt FN-forskning förordas i motion 2004/05:Ub231 (fp). Trots att

FN är ett mycket viktigt inslag i den svenska utrikespolitiken, bedrivs endast

en begränsad FN-forskning här, påpekar motionären. Mot bakgrund av att det

i år är 100 år sedan Dag Hammarskjöld föddes föreslår han en utredning om

att inrätta ett nationellt program för att stärka FN-forskningen vid svenska

universitet. Det är enligt motionären naturligt att satsningen leds från Utrike

departementet, medan det nationella ansvaret på forskningssidan bör läggas

på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Idrottsforskningen tas upp av Moderaterna i motion 2004/05:Kr269. Det är

naturligt att idrottsrörelsen får ett inflytande över de organ som samordnar

idrottsforskningen i landet, anser motionärerna. Samtidigt som det är viktigt

att stimulera och stödja forskningen på idrottsrelevanta områden på samtliga

högskolor är det naturligt att se Idrottshögskolan i Stockholm som ett natio-

nellt centrum för idrottslig kunskapsutveckling (yrkande 9).

Behovet av forskning inom området inköp lyfts fram i motion

2004/05:N318 (s). Motionären skriver att det i dag i princip inte bedrivs nå-

gon forskning inom detta område, medan behovet av sådan är stort och ökar.

Ett förstärkt forskningssamarbete mellan Sverige och Danmark när det

gäller livsmedel, medicin och bioteknik förordas i motion 2004/05:N403 (fp,

m, kd, c). I Öresundsregionen har starka kluster växt fram inom dessa fram-

tidsbranscher. Man bör undersöka möjligheterna till gemensamma forskarsko-

lor och stödja andra gemensamma forskningssatsningar speciellt mellan indu-

stri och universitet, anser motionärerna (yrkande 23).

Forskning om social ekonomi tas upp i motion 2004/05:Ub468 (s). Motio-

närerna anser att forskning är angelägen framför allt på tre områden, nämligen

villkor och förutsättningar för den sociala ekonomins organisering, den socia-

la ekonomins organisationer samt den sociala ekonomins betydelse för indi-

vider och samhälle. Det bör övervägas om Svenska institutet för social eko-

nomi vid Mittuniversitetet i Östersund kan ges en starkare roll, heter det i

motionen.

Forskning om trä och träanvändning bör prioriteras, anser Kristdemokra-

terna i motion 2004/05:MJ504. Regeringen måste se till att utrymmet för den

skogliga forskningen inte krymper (yrkande 8).

Yttranden från bostadsutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet

Bostadsutskottet redogör i sitt yttrande (2004/05:BoU4y) kortfattat för den

uppföljning av frågor om bygg- och bostadsforskning som utskottet nyligen

har genomfört. De synpunkter som framkommit under denna uppföljningsin-

sats tas som utgångspunkt för att kommentera de förslag som framförs i mo-

tion 2004/05:Ub6 (c).

Bostadsutskottet anser inte att förslagen i motionen behöver föranleda nå-

got särskilt tillkännagivande till regeringen. Däremot bör, enligt bostadsut-

skottets mening, riksdagens beredning av bl.a. denna motion ses som en del i

den breda diskussion om forskningens inriktning och relevans som bör föras

mellan forskarsamhället, politiska beslutsfattare och forskningsresultatens

olika avnämare. Det gäller bl.a. vad bostadsutskottet anför om behovet av

forskningsinsatser med såväl teknisk-naturvetenskaplig som samhällsveten-

skaplig inriktning och om ett genusperspektiv i bygg- och bostadsforskning-

en.

Näringsutskottet avstyrker i sitt yttrande (2004/05:NU1y) motion 2004/05:

N241 yrkande 1 med hänvisning till de insatser som redan görs och de som

planeras. Dessa redovisas i propositionen. När det gäller yrkande 2 om medi-

cinteknisk forskning delar näringsutskottet motionärernas bedömning om

vikten av denna, men utskottet anser inte att det finns något skäl för riksdage

att genom ett tillkännagivande särskilt lyfta fram Södertäljes förutsättningar

på området.

Motion 2004/05:MJ504 om forskning kring trä och träanvändning bör en-

ligt näringsutskottet inte heller föranleda något riksdagsuttalande. Näringsut-

skottet hänvisar till redovisningen i propositionen av vilka insatser som görs

när det gäller skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det rör sig om

forskning vid tekniska universitet och högskolor samt vid industriforsknings-

institut.

Den fråga som tas upp i motion 2004/05:N318 och som rör optimering av

inköp kan enligt näringsutskottet ha stor betydelse för berörda små och me-

delstora företags konkurrenskraft. Forskning avseende inköpsområdet kan

bedrivas inom befintliga forskningsdiscipliner. Näringsutskottet ser inte något

behov av ett särskilt riksdagsuttalande i frågan.

Trafikutskottet konstaterar i sitt yttrande (2004/05:TU3y) att propositionens

förslag till riksdagsbeslut liksom väckta motionsförslag inte berör utskottets

beredningsområde. Trafikutskottet ser det dock som angeläget att riksdagen

vid regelbundna tillfällen med utgångspunkt från regeringens forskningspoli-

tiska propositioner och väckta motioner ges möjlighet till en samlad behand-

ling av forskningens utgångspunkter, förutsättningar och mål. Därmed ges

förutsättningar för att sektorsforskning inom fackutskott som trafikutskottet

kan sättas in i ett större forskningspolitiskt sammanhang.

Mot denna bakgrund redovisar trafikutskottet i yttrandet sin bedömning

om forskningens roll för den fortsatta utvecklingen inom utskottets ansvars-

område och det arbete som skett inom utskottet med att följa upp och bevaka

FoU-frågor inom området. Trafikutskottet konstaterar att forskningen har

strategisk betydelse för att man skall kunna uppnå såväl de transportpolitiska

som de IKT-politiska målen. Enligt utskottets mening är det därför angeläget

att forskningen inom området ges en tillfredsställande omfattning, kvalitet

och inriktning mot angelägna samhällsfrågor. I sammanhanget hänvisar tra-

fikutskottet till att regeringen har meddelat sin avsikt att senare under detta

riksmöte lägga fram dels en transportpolitisk proposition, dels en IT-politisk

proposition. Enligt trafikutskottet är det viktigt att forskningsfrågorna i des

sammanhang ges en tillfredsställande behandling.

Utbildningsutskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här redovisade motionsyrkan-

den.

När det gäller motion 2004/05:Ub6 har vi samma uppfattning som bo-

stadsutskottet.

Motionerna 2004/05:Ub468, 2004/05:MJ504 yrkande 8 och 2004/05:N241

yrkandena 1 och 2 avstyrks med hänvisning till vad näringsutskottet skriver i

sitt yttrande.

I propositionen (s. 182 f.) redovisas regeringens bedömning av läget och

behoven när det gäller forskning om brottsligheten, brottslighetens konse-

kvenser och åtgärder mot brottsligheten. Det bör vara forskarna själva och de

forskningsfinansierande myndigheterna som gör de närmare bedömningarna

av vilka frågor som skall belysas.

Som näringsutskottet påpekar med anledning av bl.a. motion

2004/05:N284 kommer Vinnova enligt regeringen att få en ökning av sina

resurser med 575 miljoner kronor under perioden 2005-2008.

Regeringen skriver i propositionen (s. 188), i avsnittet om utrikes- och sä-

kerhetspolitiskt motiverad forskning, att funktionen hos det multilaterala

samarbetet, dess tyngdpunkt i en internationell säkerhetsordning, är ett viktig

forskningsfält. FN:s roll är härvidlag ett centralt forskningsämne. Det sägs

också att Utrikesdepartementet kommer att anslå resurser för viss forskning

inom det utrikespolitiska området. Med hänvisning till detta avstyrker utskot-

tet motion 2004/05:Ub231. Vi vill tillägga att det inte bör vara riksdagen som

pekar ut vilken institution eller vilket lärosäte som en viss forskning skall

förläggas till.

Yrkande 9 i motion 2004/05:Kr269 har behandlats av riksdagen vid ett

stort antal tillfällen, senast i betänkande 2004/05:KrU5. Av de 13 ledamöterna

i styrelsen för Centrum för idrottsforskning utses två av Riksidrottsförbundet,

en av Idrottshögskolan i Stockholm och två av vart och ett av Lunds, Göte-

borgs, Örebro och Umeå universitet samt Karolinska institutet. Universiteten

skall samråda med vissa närliggande lärosäten. Utskottet anser att yrkandet i

allt väsentligt är tillgodosett.

Det bör enligt vår mening vara en angelägenhet för respektive lärosäten i

Öresundsregionen att undersöka möjligheterna till gemensamma forskarsko-

lor och gemensamma forskningssatsningar tillsammans med industrin. Riks-

dagen bör inte göra något tillkännagivande med anledning av motion

2004/05:N403 yrkande 23.

Forskningssamarbetet inom EU

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om ett

europeiskt forskningsråd, eftersom regeringen sedan länge arbetar

för ett sådant. Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena

om att EU:s forskningsbudget skall koncentreras på stora flernatio-

nella projekt och om inrättande av EU-professurer.

Förslaget om ett Strasbourg Institute of Technology i Europaparla-

mentets nuvarande byggnad avstyrks också.

Jämför reservation 9 (m, fp, kd, c).

Propositionen

I avsnitt 4.3.1 i propositionen redovisas Sveriges deltagande i EU:s rampro-

gram hittills. Regeringen konstaterar att Sverige med hänsyn till folkmängden

ligger bland de främsta inom EU när det gäller projektdeltagande. Det svens-

ka deltagandet ökade totalt sett i det femte ramprogrammet, något som dock

inte gällde för små och medelstora företag. Regeringen konstaterar att det inte

bara är i Sverige som småföretagsdeltagandet har sjunkit, utan detta gäller för

hela Europa. Trots vissa farhågor på förhand har det visat sig att det svenska

deltagandet i det sjätte ramprogrammet, som pågår under perioden 2002-

2006, ligger på en högre nivå än i det femte.

Inför diskussionerna om ett sjunde ramprogram prioriterar Sverige inrät-

tandet av ett forskarstyrt europeiskt forskningsråd med budget från EU. Dess

uppgift skall vara att främja vetenskaplig excellens genom att finansiellt

stödja högt kvalificerade forskargrupper utsedda i europeisk konkurrens.

Detta garanterar kvalitet i forskningen och hög kvalitet är en väsentlig grund

för att nå Lissabonmålen, skriver regeringen (s. 30).

Inför kommande ramprogram för FoU inom EU föreslår kommissionen att

EU:s strukturfonder än mer aktivt än hittills skall kunna delta i stöd till for

ningsprojekt. Detta harmonierar med synsättet i Lissabonstrategin och strate-

gin Innovativa Sverige, och denna möjlighet bör enligt regeringen tas till

vara.

Regeringen redogör också för sin bedömning av hur den nationella organi-

sationen för EU:s forskningssamarbete bör förändras. Rådet för forsknings-

och utvecklingssamarbetet inom EU (EU/FoU-rådet) bör avvecklas och verk-

samheten överföras till ett sekretariat inom Vinnova. Huvudansvariga myn-

digheter för de tematiska områdena inom EU:s ramprogram för forskning och

teknisk utveckling bör utses.

Motioner

Allians för Sverige tar i motion 2004/05:Ub11 upp forskningssamarbetet

inom EU. Alliansen anser att ett eller flera europeiska forskningsråd bör

utvecklas och få i uppgift att fördela en betydande del av forskningspengarna

på europeisk nivå. I forskningsråden eller -rådet skall representanter för fors

karsamhället ha det avgörande inflytandet. EU:s forskningsresurser skall

satsas på stora flernationella projekt som det är svårt för ett enskilt land at

finansiera. EU:s forskningsresurser bör i första hand prioritera grundforsk-

ningssatsningar. För att dessa projekt skall kunna finansieras på bästa sätt

måste administrationen runt resurstilldelningen förenklas betydligt (yrkande

14).

I motion 2004/05:Ub355 (fp) föreslår motionären vissa principer för EU:s

forskningspolitik och unionens förhållande till medlemsstaterna på forsk-

ningsområdet. Han anser att den finansiella expansionen av EU:s forsknings-

politik bör hållas tillbaka. Unionens insatser inom forskningspolitiken bör

huvudsakligen inriktas på att stödja och underlätta, men inte styra, utbyte och

samverkan mellan europeiska forskare och europeiska forskningsprojekt. De

beslut om finansiering och prioriteringar som ändå behöver fattas på europe-

isk nivå bör i så hög grad som möjligt fattas av forskarsamhället självt. En

modell vore enligt motionären ett europeiskt forskningsråd.

Utvecklingen av EU:s forskningspolitik tas också upp i motion 2004/05:

Ub9 (fp). Motionärerna anser att EU i huvudsak bör fokusera på satsningar

som är för stora för de flesta enskilda medlemsländer att göra på egen hand.

Vidare borde EU införa någon typ av EU-professurer, som skulle utlysas

inom specifika områden och kunna sökas i konkurrens mellan Europas fors-

kare. Den som får tjänsten skall kunna förlägga den till valfritt universitet

inom EU (yrkande 1).

Ett europeiskt forskningsinstitut i Strasbourg föreslås i motion

2004/05:Ub5 (fp). Motionären framhåller att kostnaden för att Europaparla-

mentet en gång varje månad flyttar från Bryssel till Strasbourg är 200 miljo-

ner euro, något som innebär ett gigantiskt slöseri. Parlamentsbyggnaden i

Strasbourg borde omvandlas till ett Strasbourg Institute of Technology med

Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA som förebild. Vid kom-

mande möten med Europeiska rådet borde Sveriges regering tydligt driva

inrättandet av ett sådant institut, anser motionären.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om forskningssam-

arbetet inom EU.

Initiativet till att skapa ett europeiskt forskningsråd för att stödja grund-

forskning togs av Sverige under det svenska ordförandeskapet i EU första

halvåret 2001. Inrättande av ett sådant råd ingår nu i Europeiska kommissio-

nens förslag till det sjunde ramprogrammet. Ett forskarstyrt europeiskt forsk-

ningsråd med budget från EU är en svensk prioritering inför diskussionerna

om kommande ramprogram. I den delen är alltså motionsyrkandena tillgodo-

sedda. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom uttalanden om att EU:s

forskningspengar skall satsas huvudsakligen på projekt som är för stora för

enskilda länder att driva själva. Inte heller kan vi tillstyrka förslaget om EU

professurer.

Europeiska kommissionen har lämnat förslag till finansieringsramar för

EU som helhet för perioden 2007-2013. Det innebär en utgiftsnivå som mot-

svarar 1,26 % av bruttonationalprodukten, att jämföra med dagens nivå som

är 1,00 %. Regeringen har i skrivelse 2004/05:60 Berättelsen om verksamhe-

ten i Europeiska unionen under 2004 redovisat sin uppfattning att Europeiska

kommissionens förslag är alldeles för högt. Sverige är dock öppet för ökade

satsningar på bl.a. utrikesområdet och på tillväxtfrämjande insatser såsom

utbildning, forskning och utveckling (s. 45). Utbildningsutskottet instämmer

med regeringen och utrikesutskottet i bedömningen att kommissionens förslag

till budget innebär en alldeles för kraftig ökning (bet. 2004/05:UU10 s. 15).

Däremot är vi inte beredda att ställa oss bakom något uttalande om att EU:s

satsningar på forskning inte skall få expandera. På den punkten delar vi reger-

ingens uppfattning om att satsningar på forskning är tillväxtfrämjande och

därför bör kunna tillåtas att öka.

Det är enligt utskottets mening viktigt att de resurser som EU disponerar

används till största möjliga nytta för unionens medborgare. Vi anser dock inte

att riksdagen skall uppmana regeringen att aktivt driva förslaget om att om-

vandla EU-parlamentets byggnad i Strasbourg till ett Strasbourg Institute of

Technology.

Infrastruktur för forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår bifall till regeringens förslag att inga fler natio-

nella forskningsanläggningar skall inrättas. Motionerna om Europe-

an Spallation Source (ESS) avstyrks med hänvisning till pågående

förhandlingar. En motion om utredning av möjligheterna att starta

ett digitalt vetenskapligt bibliotek avstyrks med hänvisning till vad

som redovisas i propositionen.

Jämför reservation 10 (c).

Propositionen och utskottets ställningstagande

Sedan drygt tio år har det funnits fyra nationella forskningsanläggningar för

vilka ansvaret har legat på ett nationellt forskningsråd, först Naturvetenskap-

liga forskningsrådet och sedermera Vetenskapsrådet. Anläggningarna har

varit knutna till vissa lärosäten. Två av anläggningarna har efter förslag av

Vetenskapsrådet och beslut av regeringen sedermera upphört som nationella

anläggningar. Vetenskapsrådet har hos regeringen tagit upp frågan om rådet

bör och formellt kan ta eget ansvar för inrättande och avveckling av nationella

anläggningar.

Regeringen instämmer med Vetenskapsrådet om att beslut om att göra ve-

tenskaplig utrustning tillgänglig för forskare från universitet, högskolor och

övriga forskningsinstitutioner och forskare från andra länder inte bör fattas a

regeringen. Beslut om sådan verksamhet bör fattas i nära anslutning till den

vetenskapliga verksamheten och kompetensen. Regeringen föreslår därför i

propositionen att regeringen i fortsättningen inte skall inrätta nya nationella

forskningsanläggningar. De två befintliga nationella anläggningarna skall

dock förbli organiserade som i dag.

Inte heller bör Vetenskapsrådet fatta beslut om organisation vid en annan

myndighet. Däremot är det enligt regeringen en lämplig ordning att Veten-

skapsrådet beviljar bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid ett lärosäte

syfte att utrustningen skall göras tillgänglig för forskare från andra lärosäte

och forskningsinstitutioner i Sverige samt för forskare från andra länder.

Vetenskapsrådet bör under åren 2007-2008 tillföras ytterligare 42 miljoner

kronor för stöd till forskningsinfrastruktur inom alla områden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om nationella forskningsanläggningar.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Tre motioner tar upp placeringen av en planerad stor europeisk neutronforsk-

ningsanläggning, European Spallation Source (ESS).

Enligt motion 20045:N403 (fp, m, kd, c) bör regeringen på ett tydligt sätt

engagera sig i arbetet för att få ESS till Lund. Det finns enligt motionärerna

ett starkt stöd inom skånsk politik, näringsliv och forskarvärld för en sådan

placering. Den förhandlare som regeringen har tillsatt borde få ett tydligare

uppdrag att redan från början arbeta med målsättningen att ESS skall placeras

i Sverige och Lund. Hittills har den tänkta finansieringen av ESS utgått från

att olika enskilda länder tillsammans bidrar från sin forskningsbudget. Motio-

närerna menar att finansieringen borde lyftas upp till EU-nivå (yrkande 20).

I huvudsak samma uppfattning förs fram i motion 2004/05:Ub9 (fp) yr-

kande 2.

En förläggning av ESS till Lund är enligt motion 2004/05:N278 (s) ett na-

tionellt intresse och skall ses som ett betydande inslag i tillväxtpolitiken.

Konkurrensen om anläggningen kan nu förväntas hårdna, och motionärerna

anser att det är av stor vikt att regeringens stöd för en lokalisering av ESS t

Lund fortsätter och förstärks.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivan-

den.

I den senaste budgetpropositionen redovisas att regeringen, med anledning

av ett nordiskt förslag att vara värd för ESS med placering i Lund, har utsett

en särskild förhandlare för att undersöka möjligheterna för en placering av

ESS i Sverige. Förhandlarens uppdrag innefattar också bl.a. att undersöka

möjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medver-

kan i byggandet av ett ESS i Sverige (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16 s. 250).

Förhandlaren kommer enligt uppgift från Utbildningsdepartementet att redo-

visa uppdraget i juni 2005.

Förslag om att regeringen skall låta utreda möjligheterna att starta ett digita

vetenskapligt bibliotek i Sverige med tillgång för alla förs fram i motion

2004/05:Ub350 (c). Motionärerna konstaterar att det i världen nu pågår en

utveckling där tidskrifterna i pappersformat blir allt färre och där licensvill

för de elektroniska tidskrifterna utesluter att allmänheten kan ta del av forsk

ningsresultaten. Den digitala klyftan ökar därmed och utestänger på kommer-

siella grunder stora delar av världens befolkning från vårt gemensamma ve-

tenskapligt förankrade kunnande, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

I betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) har utre-

daren lagt fram förslag om ett nationellt insatsprogram för digital informa-

tionsförsörjning till utbildning och forskning ("Sveriges nätbibliotek"). Hon

konstaterar att det rör sig om ett stort och komplicerat projekt, vilket gör de

viktigt att särskilt i ett inledningsskede begränsa målgruppens omfång. Inrikt-

ningen bör enligt utredaren dock vara att söka lösningar som gör att så många

som möjligt får del av resurserna i Sveriges nätbibliotek. Utredaren har be-

räknat kostnaderna för ett utvecklingsprogram för ett nationellt digitalt bibli

tek till totalt 64 miljoner kronor, fördelade över perioden 2005-2008.

Regeringen redovisar i propositionen (s. 111) att Kungl. biblioteket (KB)

sedan länge arbetar aktivt med biblioteksstöd för flexibelt lärande, bl.a. i fo

av en nätbaserad biblioteksportal med system för samsökning av information.

Ett exempel på sådana webbaserade distanstjänster är tillgång till e-

publikationer, bibliotekskataloger och digitalt kursmaterial. En permanent

tjänst som jourhavande bibliotekarie har inrättats vid KB fr.o.m. den 1 januari

2005 och ett samarbete har inletts med folkbibliotekens motsvarighet, Fråga

biblioteket.

Forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till propositionen avstyrker utskottet motionsyr-

kandena om fler doktorandtjänster, om villkoren för forskarstudier

på deltid och om organisationen av forskarskolor. Utskottet anser

inte att 1998 års forskarutbildningsreform skall upphävas och inte

heller att möjligheten att anta studerande för utbildning till licenti-

atexamen skall avskaffas. De forskarstuderandes behov av inflytan-

de kan enligt utskottet tillgodoses med nuvarande bestämmelser.

Motioner om examinationsrätt i forskarutbildningen inom del av

vetenskapsområde och om doktorander som forskar i anslutning till

utlokaliserad utbildning avstyrks också.

Jämför reservationerna 11 (m, fp, kd, c), 12 (m, fp, kd), 13 (m), 14

(m, fp) och 15 (kd, c).

Propositionen

Resurserna för forskarutbildning bör förstärkas inom ramen för den ökning

(521 miljoner kronor) av lärosätenas anslag till forskning och forskarutbild-

ning som regeringen planerar för perioden 2005-2008.

Utvecklingen av forskarutbildningen bör stimuleras genom att forsknings-

råden och Vinnova fördelar medel till forskarskolor inom starka forsknings-

miljöer och inom andra områden där det bedöms ändamålsenligt utifrån re-

spektive myndighets uppdrag. För detta skall forskningsråden och Vinnova

tillföras 100 miljoner kronor under fyraårsperioden. Framställningar om me-

del till enskilda forskarskolor bör hanteras genom den utlysningsprocess som

råden och Vinnova utarbetar. Lärosätena kan lyfta fram områden där man

anser att stöd till forskarskolor vore särskilt angeläget.

De medel som tillfördes olika lärosäten i samband med inrättande av de 16

nationella forskarskolor som föreslogs i den förra forskningspropositionen

betraktas som permanenta förstärkningar av respektive värdhögskolas anslag.

Respektive lärosäte kan alltså, när den nationella forskarskolan är avslutad,

disponera medlen så som lärosätet bedömer lämpligt. Regeringen förutsätter

att medlen fortsatt används till forskarutbildning eller postdoktorala anställ-

ningar med anknytning till forskarskolorna och att givande samarbeten med

deltagande lärosäten fortsätter.

Forskarutbildningsutredningen har i betänkandet En ny doktorsutbildning -

kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU 2004:27) lagt fram en rad förslag

om forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen. Regeringen med-

delar i propositionen sin avsikt att återkomma med en proposition om högsko-

lefrågor med anledning av bl.a. översynen av examensfrågor i högskolan.

Vissa av Forskarutbildningsutredningens förslag, rörande bl.a. examensstruk-

turen, målbeskrivningar för doktorsexamen och tillträdesfrågor, kommer att

övervägas inom ramen för högskolepropositionen. I forskningspropositionen

redovisar regeringen dock ett par ställningstaganden när det gäller målen för

och grundsynen på forskarutbildningen.

Regeringen anser att forskarutbildningen i ökad utsträckning bör utformas

så att den även förbereder för en karriär utanför högskolan. Forskarutbild-

ningen skall vara en genomtänkt, systematiskt planerad utbildning där indivi-

dens väsentligaste insatser kommer efter doktorsexamen och inte som ett led i

utbildningen. Även om avhandlingen inte skall vara ett livsverk är det angelä-

get att avhandlingsarbetet har en betydelse för kunskapsutvecklingen, skriver

regeringen.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Allians för Sverige begär i motion 2004/05:Ub11 ett tillkännagivande om att

det behöver inrättas betydligt fler doktorandtjänster med en ekonomi och

trygghet som är jämförbar med de normer som gäller i det omgivande samhäl-

let (yrkande 12).

Kristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub441 upp de forskarstuderandes

villkor. Partiet anser att utbildningsbidrag på sikt måste ersättas av fast an-

ställning och stipendier mönstras ut som studiefinansiering. Stipendier ger

inte doktorander någon som helst rätt till ersättning vid exempelvis sjukdom,

föräldraledighet och arbetslöshet och är inte pensionsgrundande, framhåller

motionärerna (yrkande 13).

Motion 2004/05:Ub10 (fp) tar upp situationen som uppstår för doktorander

och innehavare av meriteringstjänster när de varit föräldralediga. Det borde

vara rimligt att få förlängd tid för doktorandstudierna eller meriteringstjänst

efter föräldraledigheten, anser motionärerna. Förslagsvis kunde tjänsten för-

längas med en månad extra för varje månad av föräldraledighet som tas ut,

t.o.m. sex månaders ledighet. Om tjänsten är finansierad via Vetenskapsrådet

eller Vinnova bör dessa efter ansökan stå för merkostnaden som detta innebär,

skriver motionärerna (yrkande 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkanden om tillkännagivan-

den.

Genom den resursförstärkning med 521 miljoner kronor som i propositio-

nen beräknas för perioden 2005-2008 får lärosätena utrymme för att inrätta

fler doktorandtjänster. Sådana tjänster ger en rimlig ekonomi för doktoranden

och en trygghet som är jämförbar med de normer som gäller i samhället i

övrigt. Till dess lärosätena får resurser att ge alla doktorander anställning s

doktorand måste utbildningsbidrag finnas kvar som finansieringsform. Sedan

år 1999 har den som fått utbildningsbidrag rätt att bli anställd som doktorand

senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid

som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen (5 kap. 4 §

högskoleförordningen, 1993:100).

Alltsedan 1998 har regeringen i regleringsbrev till universitet och högsko-

lor föreskrivit att stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön

annan form av studiefinansiering för doktorander inte får finansieras med

medel från statsbudgeten, alltså vare sig från fakultetsanslagen eller från

anslag från forskningsråden, Vinnova eller andra statliga myndigheter.

Föräldraledighet nämns i högskoleförordningen som ett särskilt skäl som

kan föranleda förlängt innehav av doktorandtjänst (5 kap. 7 § fjärde stycket).

Även anställningstiden på forskarassistenttjänst får förlängas utöver ordinarie

fyra år om det finns särskilda skäl (4 kap. 30 § punkt 7). Yrkande 1 i motion

2004/05:Ub10 är alltså delvis tillgodosett.

Moderata samlingspartiet framför i motion 2004/05:Ub293 - som väcktes

under allmänna motionstiden 2004 och alltså innan propositionen lagts fram -

kritik mot regeringens sätt att inrätta forskarskolor. Partiet anser att det är

att inrätta forskarskolor genom beslut uppifrån, så som skedde med de natio-

nella forskarskolorna som föreslogs i den förra forskningspropositionen.

Forskarskolor bör byggas nedifrån och upp. Universiteten och högskolorna

bör själva få forma lämpliga nätverk, som utöver svenska universitet och

högskolor gärna får innehålla såväl företag som utländska universitet, heter

det i motionen (yrkande 23).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Som framgått avser regeringen att under perioden 2006-2008 tillföra

forskningsråden och Vinnova 100 miljoner kronor för forskarskolor. Reger-

ingen skriver i propositionen (s. 137) att framställningar om medel till enskil

da forskarskolor i framtiden bör hanteras genom den utlysningsprocess som

forskningsråden och Vinnova utarbetar. I dialog mellan de forskningsfinansi-

erande myndigheterna och universitet och högskolor kan lärosätena lyfta fram

områden där man anser att stöd till forskarskolor vore särskilt angeläget. Det

är lärosäten som, enskilt eller tillsammans med andra, skall ansöka om stöd

till och ansvara för forskarskolorna. När det gäller forskarskolor i samverkan

med näringslivet bör medfinansiering från deltagande företag förutsättas.

Regeringen anser att forskarskolor i samarbete mellan flera länder kan vara

ett viktigt instrument för en stärkt internationalisering av forskarutbildninge

och en större rörlighet av forskare mellan de europeiska länderna. Motionsyr-

kandet är alltså i huvudsak tillgodosett.

I samma motion - 2004/05:Ub293 - föreslår Moderaterna att 1998 års fors-

karutbildningsreform skall upphävas. Förutsättningen för tillträde till

doktorandstudier skall inte vara att doktoranden har en utfäst studiefinansie-

ring, utan i stället att hon eller han har en möjlighet att klara studierna, an

motionärerna. Reformen innebar enligt deras mening att många begåvade

forskare inte får möjlighet att forska på grund av den stelbenthet som syste-

met uppvisar. Kravet på finansiering innebär en begränsning, eftersom många

som är nästan klara med sin avhandling måste avbryta i förtid om det inte går

att få förlängd finansiering. Nuvarande bestämmelser ger inte doktoranden

utrymme för att göra fel, bli oense med handledaren eller byta projekt (yrkan-

de 24).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen har behandlat motsvarande förslag många gånger, senast i be-

tänkande 2003/04:UbU17 (s. 16 f.). Regeringens ställningstagande till Fors-

karutbildningsutredningens förslag kommer, som framgått ovan, att i huvud-

sak redovisas i en kommande högskoleproposition. Forskarutbildningsutred-

ningens förslag till ny examensstruktur har till utgångspunkt att den nya dok-

torsutbildningen skall kännetecknas av hög kvalitet och god effektivitet, en

rimlig dimensionering och hög attraktionskraft.

Utskottet anser liksom tidigare att ordnad finansiering bör vara en förut-

sättning för att en studerande skall antas till forskarutbildning. Det grund-

läggande villkoret är dock - självfallet - att den sökande har den behörighet

som är föreskriven samt bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att

klara utbildningen (9 kap. 2 § högskoleförordningen). Att doktoranden ibland

inte hinner slutföra utbildningen inom tidsramen för den erbjudna finansie-

ringen är ingenting som har med 1998 års reform att göra. Den situationen har

kunnat förekomma både före och efter 1998 och sammanhänger primärt med

hur väl forskarutbildningen planeras, genomförs och följs upp för varje dokto-

rand som antagits. Att kraven på avhandlingen ibland kan ställas alltför högt -

inte minst av doktoranden själv - har också betydelse för studietidens längd.

Motion 2004/05:Ub8 (fp) tar upp villkoren för att bedriva forskarstudier

på deltid. Framför allt inom de humanistiska områdena finns det individer

som vill bedriva forskarstudier på deltid, skriver motionären. Deltidsstudier

kan också vara viktiga för industridoktorander. Hon anser att regeringen i den

aviserade propositionen om forskarutbildning bör tydliggöra möjligheterna

och regelverken för detta. Det är dock viktigt att man inte återigen inför osäk

ra tjänster eller orimliga förhållanden för doktorandstudier på deltid (yrkande

2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Vi utgår från att re

geringen inte har några avsikter att försämra doktorandernas villkor.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 också att riksda-

gen skall riva upp beslutet om att lärosätena skall kunna anta studenter till

forskarutbildning för licentiatexamen. Det är tänkbart att det regelmässigt

blir så att man måste antas först till studier för licentiatexamen för att seda

eventuellt få gå vidare till doktorsexamen. Det är också möjligt att det nya

systemet underminerar de vetenskapliga krav som måste ställas på lärare i den

högre utbildningen, heter det i motionen (yrkande 25).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet (bet. 2003/04:

UbU17 s. 17). Utskottet hänvisade till beredningen av Forskarutbildningsut-

redningens förslag. Som nämnts ovan kommer regeringens ställningstaganden

till detta i huvudsak att redovisas i den kommande propositionen om vissa

högskolefrågor. Av Högskoleverkets s.k. NU-databas framgår att det år 2004

antogs 3 045 personer till studier för doktorsexamen och 735 personer för

studier till licentiatexamen. Störst andel som antogs för licentiatstudier var

inom tekniskt vetenskapsområde.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub276 att de forskarstuderandes

inflytande i olika beslutande organ inom högskolan skall säkerställas. Fors-

karstuderande har enligt motionärerna en situation som varken är jämförbar

med grundutbildningsstudenters eller med de av högskolan anställda lärarnas

och forskarnas (yrkande 13).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen många gånger, senast i

betänkande 2003/04:UbU17 (s. 18). Utskottet hänvisar liksom tidigare till att

doktoranderna ingår i studentkåren och att kåren själv bestämmer hur student-

representanterna i olika organ skall utses. Vi är inte beredda att förorda att

detta ändras.

I motion 2004/05:Ub421 (s) föreslår motionärerna att högskolor skall kunna

få rätt att examinera i forskarutbildning inom del av ett vetenskapsom-

råde. De nya högskolorna har i många fall profilerat sig inom andra områden

än de gamla lärosätena, och de måste enligt motionärerna ha rätt att examine-

ra även i forskarutbildningen inom de områden där de har profilerat sig och

skall utveckla sig. Möjligheterna för högskolorna att ytterligare expandera

och profilera sig försvåras av ordningen med vetenskapsområden, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Frågan huruvida ve-

tenskapsområden är ett lämpligt instrument för att ge examensrätt behandlas i

Forskarutbildningsutredningens betänkande (SOU 2004:27). Riksdagen bör

avvakta regeringens beredning av ärendet.

Motion 2004/05:N346 (fp) handlar om Norrland. Motionärerna anser att vissa

forskningsresurser skall kunna riktas till doktorander som bedriver sin

forskning med direkt koppling till utlokaliserad grundutbildning (yrkan-

de 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet. Utskottet skrev då

att hur doktorander som bedriver forskning i anslutning till utlokaliserad

grundutbildning skall få resurser för denna forskning inte bör avgöras av

statsmakterna utan av respektive lärosäte (bet. 2003/04:UbU17 s. 13). Detta

är fortfarande vår uppfattning.

Forskarkarriär

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om postdoktorala tjänster.

Liksom regeringen anser utskottet att behovet bäst tillgodoses ge-

nom fler anställningar som forskarassistent och biträdande lektor.

Motionsyrkandena om sabbatsår och omstartsstöd för seniora fors-

kare och om översyn av regelverken kring tillsättning av akademis-

ka tjänster avstyrks också.

Jämför reservation 16 (m, fp, kd, c).

Propositionen

För att Sverige skall befästa och utveckla sin ställning som framgångsrik

kunskapsnation krävs nya forskare som kan flytta vetenskapens gränser fram-

åt. Det behövs också forskare och andra vetenskapligt skolade som kan an-

vända forskningsresultat och vetenskapliga metoder för att utveckla verksam-

heter, processer och tekniker inom både näringsliv och offentlig sektor. Det

måste finnas lärare och forskare som kan förmedla kunskap och ett veten-

skapligt förhållningssätt till nya generationer av studenter och till samhället

stort.

Stora pensionsavgångar kommer att inträffa under en begränsad tidsperiod

i den nära framtiden. Rapporter tyder på att tillgången på forskarutbildade

generellt kommer att vara god, men att brist på forskarutbildade kan uppstå

inom ett antal ämnen, bl.a. humaniora, samhällsvetenskap, vårdvetenskap och

matematik. För att ersätta pensionerade lektorer och professorer behövs det

tillräckligt många som utöver doktorsexamen har hunnit utveckla sin veten-

skapliga och pedagogiska skicklighet. Utvecklingen av antalet forskarassi-

stenter under de senaste 10 åren är i det sammanhanget oroande.

För att säkra tillgången på forskare i framtiden krävs också att såväl fors-

karutbildningen som den fortsatta forskarkarriären upplevs som attraktiv av

unga kvinnor och män.

Regeringens bedömning utifrån rapporter och forskningsstrategier är att

kompetensförsörjningen inom högskolan kommer att kunna hanteras av läro-

sätena, men att det förutsätter en långsiktig planering. I regleringsbrev till

lärosätena för 2005 har regeringen därför begärt redovisning av kompetens-

försörjningsplanerna för en tioårsperiod framåt. Regeringen ser det som sär-

skilt angeläget att lärosätena nu tar till vara tillfället att åstadkomma en jä

nare könsfördelning bland lärare och forskare. Lärosätena bör utforma tydliga

riktlinjer för sin anställningsstruktur, vilka tar sikte på att säkerställa en

mellan anställningar på olika nivåer och att tidsbegränsade anställningar

används i så liten utsträckning som möjligt.

Perioden närmast efter doktorsexamen bör kunna vara en av de mest pro-

duktiva i en forskarkarriär. Denna potential bör utnyttjas bättre. Antalet fors

karassistenter och biträdande lektorer bör öka kraftigt för att man skall möta

generationsskiftet, skapa en mer balanserad karriärstege där de yngre forskar-

nas kapacitet tas till vara och säkerställa att högt kvalificerade nyexaminerad

doktorer ges goda möjligheter att vidareutvecklas till ledande forskare.

För att öka antalet meriteringsanställningar bör såväl fakultetsanslagen di-

rekt till lärosätena som anslagen till de forskningsfinansierande myndigheter-

na användas. Regeringen avser att tillföra Vetenskapsrådet, Fas, Formas och

Vinnova sammanlagt 150 miljoner kronor för detta ändamål.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Allians för Sverige begär i motion 2004/05:Ub11 ett tillkännagivande om

behovet av att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas villkor. De

behöver skapas fler möjligheter för nydisputerade, s.k. postdoktorala tjäns-

ter, utöver de nuvarande forskarassistent- och biträdande lektorstjänsterna,

detta för att långsiktigt bredda och utveckla forskarhandledningskompetensen,

anser motionärerna (yrkande 13).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 också ett till-

kännagivande om postdoktorala insatser. Det är viktigt att unga forskare ges

tillfälle att efter examen vidga sina vyer och komma bort från sina egna hand-

ledare och egna universitet. Ett postdoktorat, gärna utomlands, skapar möjlig-

heter att bredda utbildningen och samtidigt sprida svensk forskningskompe-

tens, heter det i motionen (yrkande 26).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

De resurstillskott som regeringen aviserar både till lärosätena och till

forskningsråden och Vinnova ger utrymme för att öka antalet anställningar

som forskarassistent eller biträdande lektor. Regeringen redovisar i proposi-

tionen (s. 127) sin inställning till ett av förslagen från Forskarutbildningsut

redningen, nämligen att det skulle inrättas en ny tvåårig postdoktoral anställ-

ningsform som skulle vara tillgänglig för nydisputerade. Liksom många av

remissinstanserna anser regeringen att det viktigaste är att i första hand ge f

personer möjlighet att få de anställningar som redan finns i regelverket, dvs.

anställning som forskarassistent eller som biträdande lektor. Utskottet delar

denna uppfattning. Anställningen som forskarassistent är avsedd att ge nyex-

aminerade doktorer möjligheter att meritera sig både vetenskapligt och peda-

gogiskt. För att detta skulle komma ett så stort antal nyblivna doktorer som

möjligt till del, ändrades år 1998 tidsbegränsningen för anställning som fors-

karassistent från högst sex till högst fyra år (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98

UbU3, rskr. 1997/98:12). Som forskarassistent skall i första hand anställas

personer som avlagt doktorsexamen för högst fem år sedan (4 kap. 10 § hög-

skoleförordningen).

I motion 2004/05:Ub8 (fp) lyfter motionärerna fram behovet av sabbatsår

och omstartsstöd för seniora forskare. Många seniorer går mellan perioder

av mer administrativa tjänster, t.ex. som prefekt, och perioder med mer forsk-

ningsansvar. Efter ett avbrott från forskningen kan det enligt motionärerna

vara svårt att komma igen som forskare. Det hade varit önskvärt för rörlighe-

ten att forskare kunde söka medel för att underlätta övergången till forskning.

Många forskare kan också behöva ta ett sabbatsår någon gång under sin karri-

är, t.ex. för att tillbringa ett år som forskare vid någon annan institution el

få tid för att skriva böcker. Vetenskapsrådet bör enligt motionärerna ha medel

för att stödja denna typ av sabbatsår (yrkande 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Inget hindrar att t.ex. lärosätena beaktar eventuella behov av detta slag vid

sin resursfördelning.

En översyn av regelverken kring tillsättning av akademiska tjänster

föreslås i motion 2004/05:Ub10 (fp). Den höga graden av extern finansiering

leder enligt motionärerna till en konflikt mellan möjligheten att söka egna

medel och reglerna för tillsättning av tjänster. Det är i princip möjligt att e

person söker och erhåller medel för ett projekt med tillhörande tjänst, och att

tjänsten sedan går till en mer meriterad kollega. I praktiken sker naturligtvis

inte detta, men det innebär ibland att tjänstetillsättningen sker med tveksam-

ma motiveringar, heter det i motionen. Därför krävs en genomgång av regel-

verket. I denna genomgång bör man också studera hindren för kvinnors aka-

demiska avancemang och hur meritvärdering av andra tjänster än akademiska

tjänster underlättas, samt hur man skall utvärdera och uppgradera högskolans

tredje uppgift vid meriteringsgranskningen (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Regelverket för tillsättning av lärare vid universitet och högskolor finns i

4 kap. högskoleförordningen. De bedömningsgrunder som skall användas

anges i 15 §. Graden av förmåga att samverka med det omgivande samhället

och att informera om forskning och utvecklingsarbete - den s.k. tredje uppgif-

ten - tillhör det som skall beaktas. Varje högskola skall ha en anställnings-

ordning som anger de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar

(14 §). Vi anser inte att det finns anledning att nu begära en sådan översyn av

regelverket som motionärerna föreslår.

Samverkan mellan forskning och näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till vad som redovisas i propositionen avstyrker

utskottet motionsyrkandena om små och medelstora företags delta-

gande i FoU och om FoU-program i samverkan med näringslivet.

Propositionen

Kunskapsöverföring och samarbete mellan offentliga utförare av forskning

och näringslivet blir allt viktigare.

I internationell jämförelse bedriver svenska små och medelstora företag re-

lativt lite egen forskning och utveckling. Det är därför angeläget att den inno

vativa förmågan och FoU-kompetensen i små och medelstora företag stärks.

Regeringen bedömer att det behövs ytterligare insatser för att stödja kun-

skapsutveckling i små och medelstora företag och avser därför att tillföra

Vinnova 10 miljoner kronor under åren 2007-2008 för insatser som främjar

sådana företags tillgång till FoU.

Erfarenheterna av de nu löpande samverkansprogrammen mellan staten

och näringslivet är goda. Regeringen har tagit initiativ till ett antal bransch

visa samtal med näringslivet med utgångspunkt i de områden som angavs i

regeringsförklaringen 2004 i syfte att genomlysa förutsättningarna för att

utveckla Sveriges ledande position inom dessa områden. Samtal kommer att

föras med näringsliv och fackliga organisationer inom IT/telekom- och läke-

medels/bioteknikbranscherna och med företrädare för bas- och verkstadsindu-

stri inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Som ett resultat a

dessa samtal kommer regeringen att ge Vinnova i uppdrag att i en interaktiv

process med näringslivet och andra aktörer såsom universitet, högskolor och

industriforskningsinstitut utveckla samarbetsprogram med näringslivet. Vin-

nova skall därefter inkomma till regeringen med förslag på sådana program.

En förutsättning för att regeringen skall inrätta samarbetsprogram är att när-

ingslivet bidrar med minst halva finansieringen av programmens totala om-

fattning.

För sådana FoU-program avser regeringen att tillföra Vinnova 120 miljo-

ner kronor under perioden 2005-2008.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Små och medelstora företags deltagande i FoU tas upp i två motioner.

I motion 2004/05:Ub8 (fp) föreslår motionärerna att regeringen skall upp-

dra till Vinnova att utreda hur små och medelstora företag skall kunna delta

aktivt i långsiktiga strategiska satsningar som t.ex. kompetenscentrum. Små

företag har svårigheter att åta sig ett så långvarigt ansvar som projekt av typ

kompetenscentrum innebär. Ett förslag är enligt motionärerna att låta inkuba-

torer, forskningsparker m.m. ingå och låta småföretagen delta indirekt via

sådana samarbetsorganisationer (yrkande 3).

Vänsterpartiet skriver i motion 2004/05:N300 - som väcktes under all-

männa motionstiden 2004 och alltså innan propositionen lagts fram - att små

och medelstora företag har en mycket liten del av den FoU som utförs. Mo-

tionärerna anser att staten måste delta i skapandet av strategiska långsiktiga

forskningsprogram. För att öka tyngden i en satsning på forskning som de

mindre och medelstora företagen kan använda sig av bör offentliga uppdrag

villkoras så att viss del av FoU alltid hamnar hos sådana företag (yrkande 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Näringsutskottet

har i sitt yttrande (2004/05:NU1y) avstyrkt dem. Beträffande förslaget i den

förstnämnda motionen om att småföretag bör ges möjlighet att delta indirekt i

Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forskningsparker

nämner näringsutskottet att en tredjedel av de företag som deltar i kompetens-

centrumprogrammet är små och medelstora (dvs. har färre än 250 anställda).

Fem andra motioner, som alla väcktes under allmänna motionstiden 2004, tar

upp frågor om FoU-program i samverkan med näringslivet.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2004/05:N300 att staten skall delta i ska-

pandet av strategiska långsiktiga forskningsprogram, där företagen tillåts

delta med egen personal i forskning, ledning och utformning av forsknings-

samarbetet. Beslutandetiden för att sjösätta program måste kortas betydligt,

heter det i motionen (yrkande 3).

Motion 2004/05:N285 (kd) tar upp Vinnovas roll i satsningar på samspelet

och samfinansieringen med berörda aktörer ute i samhället. Motionärerna vill

att Vinnovas verksamhet och resursbehov skall beaktas. De skriver att Vinno-

vas budget hanteras uteslutande i den forskningspolitiska propositionen, trots

att de arbetsmetoder som används skiljer sig från dem som forskningsråden

använder och trots att många politikområden skulle tjäna på utveckling av ett

svenskt kunskapsbaserat näringsliv. Möjligheter till budgettilldelning även

från andra departement än Utbildningsdepartementet är önskvärda. Genom

den starka kopplingen till forskningspolitiken finns det en risk att åtgärder

som Vinnova skulle kunna vidta och som skulle kunna leda till en ökad till-

växt på något kortare tid än 20-30 år försummas, heter det i motionen.

Motionerna 2004/05:Ub439 (s) yrkande 8, 2004/05:N418 (fp, m, v, kd, c)

och 2004/05:N419 (s) innehåller alla förslag om att staten skall stödja nätver-

ket Produktion i Väst. I detta nätverk samarbetar Chalmers tekniska högskola

AB och högskolorna i Jönköping, Halmstad, Skövde och Trollhättan/

Uddevalla med varandra och med industrin. Det har tillkommit på högskolor-

nas initiativ och inom ramen för befintliga resurser. Nu krävs en aktiv med-

verkan och stöd från olika industriforskningsinstitut och regeringen, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår samtliga fem här redovisade

yrkanden. Dessa har också avstyrkts av näringsutskottet (yttr. 2004/05:

NU1y).

Vänsterpartiets motion från allmänna motionstiden kan till stora delar an-

ses tillgodosedd genom förslagen i forskningspropositionen.

När det gäller motion 2004/05:N285 konstaterar näringsutskottet i yttran-

det att anslagen till Vinnova kommer att öka med 575 miljoner kronor till

2008. Utbildningsutskottet vill tillfoga att Vinnovas budget varje år behandlas

i budgetpropositionen för utgiftsområde 24 Näringsliv och bereds i näringsut-

skottet.

Näringsutskottet skriver i sitt yttrande att frågan om stöd till Produktion i

Väst är en typ av beslut som det tillkommer myndigheten eller finansiären att

fatta. Vi delar den uppfattningen.

Kommersialisering av forskningsresultat

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredning föreslår utskottet avslag på

motionsyrkandena om bibehållande av lärarundantaget och om

införande av belöningssystem för att främja kommersialisering. Ett

motionsyrkande om tillgången på såddkapital avstyrks med

hänvisning till den nyligen inrättade Innovationsbron.

Jämför reservation 17 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

Enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar har lärare

vid universitet, högskolor och andra undervisningsinrättningar rätt att själva

exploatera de forskningsresultat som de tagit fram i sin anställning. Detta

utgör ett undantag från huvudregeln i lagen och benämns därför vanligen

lärarundantaget.

Propositionen

Ett effektivt utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskning-

en och näringslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrens-

kraft. Detta ställer stora och delvis nya krav på den offentligt finansierade

forskningen och dess organisation.

Det finns en outnyttjad potential för kommersialisering av resultat som

kommit fram vid forskning inom universitet och högskolor. Kunskapsöverfö-

ringen till näringslivet och kommersialiseringen av forskningsresultat behöver

öka. Detta måste ske på ett sådant sätt att den akademiska forskningens

grundläggande värden, såsom att fritt välja problemställning och metod lik-

som att fritt kunna publicera resultaten av forskningen, värnas.

En särskild utredare arbetar på regeringens uppdrag med att klarlägga de

rättsliga konsekvenserna av att avskaffa lärarundantaget och överväga möj-

ligheterna att med bibehållet lärarundantag införa en anmälningsplikt (dir.

2004:106). Utredningen skall redovisas senast den 1 november 2005 (dir.

2005:47).

Regeringen avser att ge universitet och högskolor i uppdrag att upprätta

handlingsplaner för sitt arbete med att kommersialisera forskningsresultat och

med tekniköverföring. Främst bör lärosätena med medicinskt, tekniskt och

naturvetenskapligt vetenskapsområde utarbeta sådana handlingsplaner. Läro-

sätena bör sträva efter att skapa tydliga strukturer för kommersialisering av

forskningsresultat, där det finns tydliga ingångar för både forskare och stu-

denter samt externa aktörer såsom finansiärer, rådgivare och affärsutvecklare,

forskningsinstitut, inkubatorer, teknikparker etc.

Vid 14 universitet och högskolor finns i dag holdingbolag, som kan för-

värva, förvalta och sälja aktier och andelar i projekt- och tjänstebolag som

bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen anser det viktigt att

holdingbolagen tillsammans med berörda aktörer ges förutsättningar för att

fortsätta utveckla goda miljöer för kommersialisering och därmed förbättra de

processer som syftar till marknadsintroduktion av innovationer från universi-

tet och högskolor. En förhandlare bör få i uppdrag att föreslå hur en effektiva

re struktur av holdingbolag kan bildas. Regeringen anser att alla lärosäten på

sikt bör få tillgång till ett holdingbolags tjänster. Holdingbolagen bör förstä

kas genom ett kapitaltillskott om 45 miljoner kronor 2006 och ytterligare 15

miljoner kronor 2007.

I början av 2005 infördes en ny struktur för tidigt riskkapital, Innovations-

bron. I denna ingår teknikbrostiftelserna och Vinnovas inkubatorverksamhet,

och verksamheten fick ett kapitaltillskott från Industrifonden. Koncernen,

som skall fördela 1 800 miljoner kronor under en tioårsperiod, har goda möj-

ligheter att förbättra situationen för tidig riskkapitalfinansiering av idéer f

den akademiska forskningen och det kunskapsintensiva näringslivet. Den

förhandlare som regeringen avser att tillsätta skall föreslå hur holdingbolagen

kan samarbeta med Innovationsbron.

Motioner

Allians för Sverige tar i motion 2004/05:Ub11 upp behovet av att stimulera

kommersialiseringen av forskningsresultat. Motionärerna vill införa ett belö-

ningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren erbjuds royalty,

delägarskap eller optioner i ett eller flera företag. Lärosäten som knoppar av

framgångsrika företag skall få högre anslag till sin forskningsverksamhet.

Högskolorna bör även få en "vinstandel" (yrkande 10).

Samma förslag framförs av Moderaterna i motion 2004/05:Ub293, som

väcktes under allmänna motionstiden 2004 (yrkande 22).

Även Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:N393, som väcktes un-

der allmänna motionstiden 2004, att det behövs ytterligare åtgärder för att

främja kommersialiseringen av innovationer. Royalty på patenterade uppfin-

ningar bör vara skattefri i två år, anser motionärerna. Immateriella rättighete

bör ges ett bättre skydd (yrkande 27).

I motion 2004/05:Ub8 (fp) föreslår motionären att det s.k. lärarundantaget

skall vara en fortsatt rättighet för landets universitetsforskare. Regeringen b

återkomma till riksdagen med förslag på hur de statligt finansierade kommer-

sialiseringsstöden skall se ut, vilka aktörer som skall delta och vilken roll

respektive aktör skall ha, heter det i motionen (yrkande 4).

Enligt motion 2004/05:N241 (fp) kan bristande tillgång på såddkapital leda

till att många idéer från forskningen inte förverkligas. Det är viktigt att lär

tena ges bättre förutsättningar för att kunna kommersialisera sina forsknings-

resultat, skriver motionärerna (yrkande 7). Även denna motion väcktes under

allmänna motionstiden 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden.

Som nämnts arbetar en särskild utredare för närvarande med frågan om lä-

rarundantaget. Utredningen skall klarlägga de rättsliga konsekvenserna av att

avskaffa lärarundantaget och överväga möjligheterna att med bibehållet lärar-

undantag införa en anmälningsplikt. Övervägandena skall även innefatta

lärosätenas eventuella skyldighet att möjliggöra kommersialisering av de

forskningsresultat som lärare underrättat lärosätet om. Utredaren skall vidare

överväga behovet av utvidgad sekretess för uppgifter inom forskning. Utred-

ningen skall redovisas senast den 1 november 2005. Innan utredningen har

redovisats och beretts av regeringen bör riksdagen inte uttala sig om vilka

åtgärder som lärosätena skall ha möjlighet eller skyldighet att vidta när det

gäller kommersialisering av resultat från forskning som utförts av deras an-

ställda lärare.

Vi vill liksom näringsutskottet påminna om att den nyinrättade Innova-

tionsbron, som disponerar ett kapital på 1,8 miljarder kronor under en tioårs-

period, bör kunna spela en betydelsefull roll när det gäller kommersialisering.

Som också framgår av näringsutskottets yttrande pågår två utredningar

som berör immaterialrättsliga frågor av betydelse för kommersialiseringen av

forskningsresultat.

Industriforskningsinstituten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen bemyndigande att

avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i Imego AB till ny huvud-

man. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om industriforsknings-

institut inom olika områden eller med viss lokalisering.

Jämför reservation 18 (fp).

Propositionen

För närvarande finns 17 industriforskningsinstitut inom Ireco Holding AB,

som ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för kunskaps- och kom-

petensutveckling. Regeringen avser att under perioden 2005-2008 tillföra

Vinnova 110 miljoner kronor för långsiktig strategisk finansiering av verk-

samheten vid de statligt delägda industriforskningsinstituten. En utförligare

beskrivning av regeringens bedömningar när det gäller instituten ges i när-

ingsutskottets yttrande 2004/05:NU1y.

I Göteborg finns ett tekniskt forskningsinstitut med inriktning på mikro-

elektronikbaserade system. Institutet är till skillnad från Irecoinstituten org

niserat som ett statligt helägt aktiebolag, Imego AB. Regeringen anser att

Imego AB kan vara en viktig komponent i den pågående omstruktureringen

av Irecoinstituten och att en närmare samverkan med de av Ireco ägda institu-

ten därför kan vara önskvärd. För att skapa en stark verksamhet begär reger-

ingen nu bemyndigande att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i

Imego till ny huvudman.

Motioner

Ett antal motioner från allmänna motionstiden 2004 tar upp industriforsk-

ningsinstituten.

Enligt Vänsterpartiet i motion 2004/05:N300 bör statens andel i industri-

forskningsinstituten ökas långsiktigt. För detta behövs i storleksordningen

600 miljoner kronor årligen. Finansiering kan enligt tidigare praktik ske ge-

nom överföring av medel från de andra statliga bolagen som direkt verkar på

marknaden, heter det i motionen (yrkande 1). Motionärerna efterlyser vidare

sådana uppföljningar och utvärderingar av verksamheten vid industriforsk-

ningsinstituten som näringsutskottet tidigare har uttalat sig för. Eftersom

sådana inte har redovisats, vill motionärerna att riksdagen skall göra ett till

kännagivande till regeringen om saken (yrkande 2).

Folkpartiet pläderar i motion 2004/05:N413 för en offensiv forskningspoli-

tik för fler företag. Exempel på forskningsinstitutioner som gör mycket vikti-

ga insatser är Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) och Institutet för verk

stadsteknisk forskning (IVF). Institutens verksamhet bör med kraft understöd-

jas, heter det i motionen (yrkande 14).

I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) föreslår motionärerna att det skall

inrättas ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning. Den omstrukturering

som pågår inom Ireco innebär bl.a. att man skapar en material- och verkstads-

teknisk koncern. Detta förslag bör snarast genomföras (yrkande 5). Det är

lämpligt att förlägga det nya institutet till Jönköping (yrkande 6).

Motion 2004/05:N234 (s) för fram förslag om ett industriforskningsinstitut

på området energetiska material. Den verksamhet på detta område som redan

i dag finns utvecklad vid Vingåkersverken kan med fördel utnyttjas av lärosä-

tena i Mälardalsområdet i samverkan, anser motionären.

I motion 2004/05:N282 (kd) lyfter motionären fram behovet av en natio-

nell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling med målet att

Sverige skall vara ledande på området (yrkande 1). Det bör inrättas ett natio-

nellt forskningsinstitut för nanoteknik med starka kopplingar till svenska

universitet och högskolor och goda resurser att hjälpa svensk industri (yrkan-

de 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att

avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i Imego AB.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning avslå motionsyrkandena om

industriforskningsinstituten.

Näringsutskottet delar den syn på behovet av att stärka den behovsmotive-

rade forskningen som framförs i motion 2004/05:N300. Till stora delar kan

motionen enligt näringsutskottet anses tillgodosedd med det som presenteras i

propositionen. Utbildningsutskottet instämmer i detta.

SIQ är en icke vinstdrivande stiftelse som ingår i kretsen av industriforsk-

ningsinstituten. Huvudmän är den svenska staten samt Intressentföreningen

Kvalitetsutveckling. Staten företräds av Nutek. IVF, som numera heter Indu-

striforskning och utveckling AB, ingår i Irecogruppen. Utskottet utgår från att

såväl SIQ:s som IVF:s behov av resurser bedöms inom ramen för utgiftsom-

råde 24 Näringsliv.

Det finns ingen anledning att riksdagen skall ta ställning till huruvida för-

slag som är aktuella inom ramen för den pågående omstruktureringen av Ireco

AB skall genomföras eller ej. Inte heller bör riksdagen uttala sig om vilken

eller vilka orter som bör väljas för placeringen av olika industriforskningsin-

stitut.

Enligt näringsutskottets mening, som vi delar, finns det inte anledning för

riksdagen att ta något initiativ när det gäller inrättandet av ett industrifors

ningsinstitut rörande s.k. energetiska material. Den berörda industrisektorn

har, på motsvarande sätt som gäller för andra industrisektorer, möjlighet att

söka ta del av den verksamhet som Vinnova och industriforskningsinstituten

bedriver. Det kan vidare noteras att det finns en ideell förening, Kompetens-

centrum för energetiska material (KCEM) med säte i Karlskoga, med uppgift

att främja och stödja utbildning och forskning på området energetiska materi-

al.

När det gäller nanoteknisk forskning pekar näringsutskottet i sitt yttrande

på att nanovetenskap i propositionen tas upp som ett strategiskt område inom

ramen för det prioriterade området teknisk forskning. Med hänvisning till

detta föreslår näringsutskottet att utbildningsutskottet skall avstyrka motio-

nen.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden av riksdagen av-

styrker utskottet motionsyrkandena om att kravet på full kostnads-

täckning inte skall belasta forskningsanslag från externa finansiärer

och om att man skall ta regionala hänsyn i forskningspolitiken. Ut-

skottet föreslår också avslag på ett motionsyrkande om att forsk-

ningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen skall utredas.

Ett yrkande om en forsknings- och framtidskommitté i riksdagen

avstyrks med hänvisning till att frågan redan tagits upp i Riksdags-

kommittén.

Jämför reservation 19 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2004/05:Sk287 (m) begär motionären att riksdagen skall ta bort

kravet på full kostnadstäckning när universitet och högskolor tar emot

forskningsanslag från externa finansiärer (yrkande 2). Motionären skriver att

alla medel skall komma forskningen till nytta utan statlig inblandning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Kravet på full kostnadstäckning från externa finansiärer av forskning vid

universitet och högskolor behandlades i samband med den förra forsknings-

propositionen. Utskottet skrev då att en korrekt tillämpning av principen om

full kostnadstäckning är nödvändig för att inte universitetens och högskolor-

nas egna resurser skall urholkas. De medel som anvisas direkt till lärosätena

skall inte användas för att subventionera externfinansierad forskning utan för

verksamhet enligt universitetens och högskolornas egna beslut (bet.

2000/01:UbU6 s. 36 f.). Detta är fortfarande utskottets uppfattning.

Motion 2004/05:Ub252 (fp) för fram behovet av regionala hänsyn i forsk-

ningspolitiken. I motionen, som handlar om Högskolan i Gävle, anger mo-

tionären att just forskningen och forskarutbildningen är avgörande, om den

högre utbildningen skall kunna fungera som tillväxtmotor i en region (yrkan-

de 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Regeringen avser att fördela ytterligare resurser för forskning till samtliga

universitet och högskolor i landet. De mindre högskolor på olika håll i landet

som inte har vetenskapsområde föreslås få omkring 5 miljoner kronor vardera

under perioden 2005-2008, således bl.a. Högskolan i Gävle.

Kristdemokraternas motion 2004/05:Ub440 handlar om yrkesutbildning.

Motionärerna vill vid sidan om den vanliga högskolan se en yrkeshögskola,

där tonvikten ligger på förtrogenhetskunskap. Denna kvalificerade yrkesut-

bildning bör enligt deras mening forskningsanknytas. Som exempel på detta

nämner de att det i Australien och Storbritannien finns examina som "Profes-

sional Doctorate" och "New Route PhD". Kristdemokraterna anser att forsk-

ningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen bör utredas (yrkande

12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Forskarutbildningsutredningens förslag om en ny struktur för forskarut-

bildningen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Riksdagen bör avvakta

regeringens förslag med anledning av utredningen. Motionärerna nämner

själva Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, där tvärvetenskapli-

ga forskarutbildningar kan förekomma. Utskottet noterar också att förtrogen-

hetskunskapen är föremål för studier inom Centrum för praktisk kunskap,

som finns vid Södertörns högskola.

Enligt motion 2004/05:Ub8 (fp) bör det inrättas en vetenskaps- och fram-

tidskommitté i riksdagen. Kommittén skulle enligt motionären handha vik-

tiga framtidsfrågor där det är viktigt med input från forskarsamhället och

fungera som riksdagens eget utredningsväsende när det gäller denna typ av

frågor. Den skulle inte arbeta som ett vanligt utskott utan vara ett forum där

forskare och politiker möts (yrkande 5).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

En skrivelse i samma syfte ingavs i mars 2003 till Riksdagskommittén av

Sällskapet riksdagsmän och forskare (Rifo). Enligt uppgift kommer kommit-

tén att redovisa sitt ställningstagande i en rapport hösten 2005.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-

tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Forskningspolitikens inriktning (punkt 1) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub11 yrkandena 1-9 och 11 samt

2004/05:Ub293 yrkandena 15 och 18

och avslår motion

2004/05:N300 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Sverige behöver en forskningspolitik som medverkar till att ge vårt land en

möjlighet att bli en långsiktigt framstående aktör i det snabbt framväxande

globala kunskapssamhället. Det behövs starka, självständiga universitet och

en mångfald av forskningsfinansiärer. Det behövs också ett företagsklimat

som gör att vi kan behålla de stora företagens forskning i Sverige, locka till

oss andra företag samt göra det möjligt för en ny generation av små och me-

delstora företag att växa upp. Att förmå utveckla och behålla attraktiv före-

tagsforskning är en viktig del av en nationell forskningsstrategi. Det måste

finnas utrymme för fri långsiktig forskning, annars kommer även den mera

behovsinriktade forskningen att utarmas.

Målen för den svenska forskningspolitiken bör vara

* att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass

*

* att garantera forskningens frihet

*

* att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av star-

ka och självständiga forskningsinstitutioner

*

* att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdokto-

ral verksamhet

*

* att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskar-

lagen

*

* att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar

betydelse för den egna verksamheten

*

* att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbe-

te.

*

För att uppnå detta bör en rad åtgärder vidtas under åren 2006-2010. Den

högre utbildningen och forskningen bör förstärkas både genom reformer som

främjar frihet och mångfald och genom resurser som gör det möjligt att ut-

veckla utbildningens och forskningens kvalitet. Det behövs ett bättre besluts-

underlag för hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas för att

uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan direkta anslag till

universitet och högskolor (s.k. fakultetsanslag) å ena sidan och resurserna via

forskningsråden och Vinnova å den andra. Enligt vår mening bör fakultetsan-

slagen öka från nuvarande 45 % till lägst 55 % av de totala statliga anslagen

till forskning.

Resurserna till forskning och forskarutbildning har urholkats rejält under

Socialdemokraternas tid vid makten. Därmed riskeras speciellt grundforsk-

ningen inom områden som inte ansetts kortsiktigt högprioriterade, t.ex. vissa

ämnen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Forskning

inom humaniora är ofta kulturbärande och bidrar till ökad livskvalitet genom

att skapa sammanhang och självreflexion, men har liten andel extern finansie-

ring. Fakultetsanslagen bör under den kommande femårsperioden ökas med

ytterligare 2 miljarder kronor utöver regeringens förslag, i syfte att förstärk

den fria forskningen, finansieringen av doktorander och insatser på för Sveri-

ge framgångsrika och vitala områden. Fakultetsanslagen bör fördelas enligt

ett transparent och förutsägbart system som premierar kvalitet och utveckling

av forskningsmiljöerna. Alla lärosäten - oavsett storlek och traditioner - skal

ges förutsättningar att utveckla excellenta forskningsmiljöer.

Man kan inte inom forskningen räkna med samma rationaliseringsmöjlig-

heter som inom näringslivet. Det nuvarande systemet för pris- och löneom-

räkning missgynnar den högre utbildningen och forskningen. Den resursök-

ning som regeringen räknar med för perioden 2005-2008 täcker knappast ens

de kostnadsökningar som höjda löner och priser medför. Det krävs ett nytt

system för pris- och löneuppräkning inom den högre utbildningen och forsk-

ningen.

Lärosäten och forskare måste tillåtas att fritt avgöra vilka forskningsfrågor

som skall ställas och vilka forskningsprojekt som skall bedrivas. Denna frihet

måste kombineras med ansvar, varför det behövs en etisk plattform och dis-

kussion kring forskning och hur forskningsresultat skall tillämpas. De statliga

forskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser måste avpolitiseras.

Ledamöterna skall inte utses av regeringen utan av vetenskapssamhället.

Ordföranden och ledamöterna i högskolestyrelserna skall utses av lärosätena

själva. Bland ledamöterna skall det finnas allmänföreträdare, som kan komma

från politiken, näringslivet eller ha annan kompetens. Rektorn skall kunna

vara ordförande i högskolestyrelsen.

Statens uppgift inom forskning och utveckling är att komplettera andra

forskningsfinansiärer. Det innebär att tyngdpunkten läggs på grundforskning-

en och på forskarutbildningen.

Staten bör regelbundet göra centrala avvägningar såsom

* avvägningen mellan "fasta" och "rörliga" medel till forskning,

dvs. mellan direkta forsknings- och forskarutbildningsanslag till

universitet och högskolor och de medel som fördelas av forsk-

ningsfinansieringsorganen

*

* avvägningar mellan olika forskningsområden

*

* avvägningar mellan koncentration, profilering och decentralise-

ring av forskningsresurserna.

*

Staten kan också spela en aktiv roll inom områden där Sverige har förutsätt-

ningar att nå speciella framgångar.

Däremot bör riksdag och regering avhålla sig från detaljstyrning av forsk-

ningsanslagen.

Till skillnad från regeringen anser vi att breda satsningar snarare än statlig

detaljstyrning är ett effektivt sätt att åstadkomma långsiktig nytta. Därför vi

vi utveckla ämnesrådet för medicin till en svensk motsvarighet till USA:s

National Institutes of Health, kallad Nationellt institut för hälsa och medicin

Syftet är att samla kraft kring strategiska områden såsom exempelvis biotek-

nik med medicinsk inriktning, bioinformatik, klinisk forskning och IT inom

hälso- och sjukvården. Till detta institut bör föras ytterligare 400 miljoner

kronor, dvs. motsvarande ökning av resurserna som regeringen i propositio-

nen öronmärker till olika områden inom medicinsk forskning.

En oberoende utvärdering av organisationen för forskningsfinansiering be-

höver tillsättas för att utreda i vilken grad den har bidragit till att stärka

svensk forskning och utveckling.

2. Stärkande av kunskapskluster (punkt 2) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 21.

Ställningstagande

För att nu skapa forskningsmiljöer i världsklass är det nödvändigt att koncent-

rera resurserna till de forskningsområden där svenska forskare och forskarlag

redan i dag håller mycket hög klass.

Som exempel har Sverige i dag bl.a. kunskapskluster i absolut världsklass

vad avser IT och bioteknik. Inom många områden finns en kritisk massa av

universitetsforskning, storföretag, utvecklingsföretag samt en infrastruktur

vad avser riskkapital, patent, affärsutveckling m.m. Att stärka och utveckla

dessa kluster är av central betydelse, inte bara för de berörda regionerna utan

för hela landets framtid.

3. Internationellt samarbete (punkt 3) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Ana Maria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 27.

Ställningstagande

För ett litet land som Sverige är det internationella forskningsutbytet särskil

betydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och samverkan inom högre

utbildning och forskning bör stå i fokus för de svenska satsningarna. Det är

också en nödvändighet att Sverige som kunskapsnation utgör en attraktiv

partner med forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel.

4. Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund (punkt 4) - kd

av Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Kunskap kan användas både konstruktivt och destruktivt och medför därför

ett stort ansvar. Vi lever i en ofullkomlig värld, en värld där människan finns

ett spänningsfält mellan ont och gott och där alla människor begår misstag.

Dagens kunskaps- och informationssamhälle ställer därför höga krav på män-

niskors etiska medvetenhet och förmåga att identifiera, bearbeta och ta ställ-

ning i etiska frågor utifrån en helhetssyn. Den vetenskapliga verksamheten

måste dels ha etiska ramar, dels ha en levande diskussion om denna etik.

De lagar som riksdagen stiftar utgår från samhällets värdegrund. Det väs-

terländska samhället är byggt på en värdegrund av kristen etik och väster-

ländsk humanism. Människans unika och lika värde, människolivets okränk-

barhet och individens frihet är grundpelare i denna värdegrund som utgör en

god bas för ett lärande klimat och skall vara grundläggande för all utbildning.

Jag anser därför att värdegrunden för högskolans verksamhet bör framgå i

högskoleförordningen.

5. Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning

inom avgränsad del av ett vetenskapsområde (punkt 5) - kd

av Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 4.

Ställningstagande

Eftersom Sverige är ett litet land är det inte rimligt att ge alla högskolor ve

tenskapsområde, dvs. fasta statliga forskningsanslag. Volymen av studenter

räcker inte till för det. Högskolor kan dock ha forskningsområden där natio-

nellt och internationellt ledande forskning bedrivs. Det måste vara möjligt att

ge en högskola forskningsanslag till avgränsade områden, utan att den tillde-

las ett helt vetenskapsområde.

6. Genusperspektiv i medicinsk forskning (punkt 6) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Håkan Larsson (c) och Olle

Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:So613 yrkande 2

bifaller delvis motion

2004/05:So598 yrkande 1

och avslår motion

2004/05:So598 yrkande 2.

Ställningstagande

Den medicinska forskningen har hittills övervägande bedrivits på män, vilket

har medfört att kvinnor behandlas och bedöms efter en manlig norm som inte

överensstämmer med kvinnors sjukdomar och reaktioner. Riktlinjer för att

forskningen skall omfatta både kvinnor och män skall tas fram i samverkan

med forskarsamhället. Även vid klinisk prövning av läkemedel är det centralt

att få fram riktlinjer för att läkemedel normalt skall testas på båda könen.

7. Genusperspektiv i medicinsk forskning (punkt 6) - m

- motiveringen

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Ställningstagande

Vi delar uppfattningen att könsspecifika skillnader bör uppmärksammas vid

forskning och klinisk läkemedelsprövning. Däremot är vi kritiska till reger-

ingens instruktioner till Vetenskapsrådet om att rådet skall verka för att ge-

nusperspektiv får genomslag i forskningen, särskilt eftersom regeringen för-

söker styra vilka perspektiv på genusfrågorna som skall vara gällande. Vi

moderater slår vakt om forskningens fristående roll och kan aldrig acceptera

försök till politisk styrning av forskningen. Av samma skäl är vi även kritiska

till att mer pengar skall öronmärkas till genusforskning.

8. Forskning om vissa frågor eller branscher (punkt 7) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub6 yrkandena 1-4

och avslår motionerna

2004/05:Ub7,

2004/05:Ub231,

2004/05:Ub468,

2004/05:Kr269 yrkande 9,

2004/05:MJ504 yrkande 8,

2004/05:N241 yrkandena 1 och 2,

2004/05:N284 yrkande 2,

2004/05:N318 samt

2004/05:N403 yrkande 23.

Ställningstagande

Forskningen om byggande har hittills mest varit inriktad på byggmaterial och

liknande. Jag anser att det behövs ökad forskning om beteenden i samband

med byggande, boende och förvaltning. I dag är 80 % av dem som är inblan-

dade i byggprocessen män, och kvinnors erfarenheter och behov tas inte till

vara. Denna brist måste åtgärdas. Det är viktigt med mer forskning om energi-

förbrukning i boendet, dels för att nå energibesparing, dels utifrån kostnaden

för boendet i ett framtidsperspektiv. Forskningen måste belysa såväl stads-

som landsbygdsutveckling. Fördelningen mellan dessa två områden är i dag i

markant obalans, vilket bör förändras så att forskningen ser till behoven i hel

landet.

9. Forskningssamarbetet inom EU (punkt 8) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub11 yrkande 14

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub9 yrkande 1 och

2004/05:Ub355.

Ställningstagande

Det bör utvecklas ett eller flera europeiska forskningsråd med uppgift att

fördela en betydande del av forskningspengarna på europeisk nivå. EU:s

forskningsresurser bör i första hand prioritera grundforskningssatsningar. I

forskningsråden skall representanter för forskarsamhället ha det avgörande

inflytandet. Sverige bör driva att hanteringen av forskningsanslagen i EU

förenklas och effektiviseras. När det gäller stora forskningsprojekt som bara

kan genomföras av flera länder gemensamt är det motiverat att EU finansierar

forskning. Den svenska regeringen måste snarast agera i EU, eftersom unio-

nen just nu utformar principerna för hur forskningen skall finansieras i ett s.

ramprogram som skall gälla i fem år. Det är särskilt viktigt att de beslut som

fattas i detta sammanhang blir riktiga, eftersom EU nu skaffar sig en alltmer

omfattande och långtgående forskningspolitik.

10. Digitalt vetenskapligt bibliotek (punkt 12) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub350.

Ställningstagande

Om Sverige skall vara bland de främsta kunskapsnationerna bör svenska

staten bättre samordna inköp, drift och tillhandahållande av de avgiftsbelagda

elektroniska informationsresurserna. Sverige behöver ett gemensamt natio-

nellt digitalt vetenskapligt bibliotek med tillgång för alla. Regeringen bör

utreda möjligheten att starta ett sådant.

Sedan några år har forskarvärlden i stor skala börjat använda de digitala,

elektroniska informationsresurser i form av databaser, elektroniska tidskrifter

och böcker, som oftast mot avgift finns att tillgå över Internet. Tyvärr är det

dock så att man i dag inte ens inom det svenska utbildnings- och forskarsam-

hället har en likvärdig tillgång till dessa digitala vetenskapliga litteraturre

ser. I landets läns- och folkbibliotek kan man inte komma åt denna fantastiska

mängd av information som finns. De enskilda medborgarna, skattebetalarna,

kan i dag inte enkelt och kostnadsfritt ta del av de forskningsresultat som de

via skattsedelns tiotals miljarder årligen investerat i svensk offentligt finan

rad forskning.

11. Doktorandtjänster (punkt 13) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub11 yrkande 12 och

2004/05:Ub441 yrkande 13

och avslår motion

2004/05:Ub10 yrkande 1.

Ställningstagande

Universitet och högskolor har i dag egen finansiering bara till ungefär hälften

av dagens doktorander, vilket inte är acceptabelt. Det bör inrättas betydligt

fler doktorandtjänster med en ekonomi och trygghet som är jämförbar med de

normer som gäller i det omgivande samhället. De ökade fakultetsanslag som

föreslagits av Allians för Sverige gör detta möjligt. Utbildningsbidrag måste

på sikt ersättas av fast anställning och stipendier mönstras ut som studiefinan

siering.

12. Organisationen av forskarskolor (punkt 14) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 23.

Ställningstagande

Inrättandet av många forskarskolor, bl.a. med finansiering från de stiftelser

som den borgerliga regeringen var med och instiftade, är något positivt. Fors-

karskolor bör byggas nedifrån och upp, inte tvärtom som de nationella fors-

karskolor som regeringen har inrättat. Universiteten och högskolorna bör

själva få utforma lämpliga nätverk som utöver svenska lärosäten också gärna

får innehålla såväl företag som utländska universitet.

13. Upphävande av 1998 års forskarutbildningsreform (punkt 15)

- m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 24.

Ställningstagande

Den forskarutbildningsreform som genomfördes 1998 måste rivas upp. Förut-

sättningen för tillträde till doktorandstudierna skall inte vara att doktorande

har en utfäst studiefinansiering, utan den skall vara att hon eller han har en

möjlighet att klara studierna. Dagens doktorandsystem har många brister.

Kravet på finansiering innebär en begränsning, eftersom många som nästan är

klara med sin avhandling måste avbryta i förtid om det inte går att få förlängd

finansiering. Vidare kan detta innebära en kvalitetsförsämring i doktorandens

projekt, då doktorand och handledare tvingas att välja ett projekt som "säkert"

går att genomföra på fyra år. Den mest allvarliga konsekvensen av detta sy-

stem är att doktorandens möjlighet att uppnå självständighet minskas kraftigt,

då det kan ta mer än fyra år att uppnå detta. Alla doktorander måste ha rätt at

utvecklas och växa till självständiga forskare i sin egen takt. Nuvarande be-

stämmelser ger inte doktoranden något utrymme för att göra fel, bli oense

med handledaren eller byta projekt.

14. Antagning till studier för licentiatexamen (punkt 17) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 25.

Ställningstagande

Den nya ordningen, att det blivit möjligt att anta sökande till forskarstudier

som enbart avser att avlägga licentiatexamen, är inte helt riskfri och måste

därför rivas upp. Det är tänkbart att det regelmässigt blir så att studenter fö

måste antas till studier för licentiatexamen för att sedan eventuellt tillåtas

vidare till studier för doktorsexamen. Det innebär en tröghet och en osäkerhet

som knappast är eftersträvansvärd. Det är också möjligt att det nya systemet

underminerar de vetenskapliga krav som måste ställas på lärare inom den

högre utbildningen.

15. Forskarstuderandes inflytande (punkt 18) - kd, c

av Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 13.

Ställningstagande

Det är självklart att studentens roll i högskolan skall vara den aktiva medaktö

rens. Grunden för ett optimalt studentinflytande är ett gott formellt inflytand

och att studenterna skall ha rätt att som fullvärdiga ledamöter delta i alla

styrelser och nämnder inom högskolan. Forskarstuderande har en situation

som varken är jämförbar med grundutbildningsstudentens eller med de av

högskolan anställda lärarnas. Därför är det viktigt att även forskarstuderandes

representation i olika beslutande organ säkerställs. Regeringen bör göra en

översyn av hur detta kan ske.

16. Postdoktorala tjänster (punkt 21) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub11 yrkande 13

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub293 yrkande 26.

Ställningstagande

Regeringens förslag om sammanlagt 150 miljoner kronor för att öka antalet

meriteringsanställningar är i rätt riktning men otillräckligt. Det behöver ska-

pas fler möjligheter för nydisputerade forskare - s.k. postdoktorala tjänster -

förutom de nuvarande tjänsterna som forskarassistent och biträdande lektor.

17. Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 26) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ub11 yrkande 10 och

2004/05:Ub293 yrkande 22,

bifaller delvis motion

2004/05:N393 yrkande 27

samt avslår motionerna

2004/05:Ub8 yrkande 4 och

2004/05:N241 yrkande 7.

Ställningstagande

För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt krävs en ökad kom-

mersialisering av forskningsresultaten. För att stimulera detta behöver staten

gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare belöningar för

sådan kommersialisering. Det är av avgörande betydelse att innovatörer och

exploatörer kopplas ihop. Man bör införa ett belöningssystem genom "vinst-

delningspaket", i vilka forskaren erbjuds royaltiyer, delägarskap eller optione

i ett eller flera företag. Universitet och högskolor som knoppar av framgångs-

rika företag skall få högre anslag till sin forskningsverksamhet. Högskolorna

bör även få en andel i vinsten.

18. Industriforskningsinstitut (punkt 28) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:N413 yrkande 14

och avslår motionerna

2004/05:Ub286 yrkandena 5 och 6,

2004/05:N234,

2004/05:N282 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:N300 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

På kort sikt är den tillämpade, behovsstyrda och mer industrinära forskning,

som ofta bedrivs utanför universitetssfären, av avgörande betydelse för att

skapa ett dynamiskt näringsliv. Exempel på forskningsinstitutioner som gör

mycket viktiga insatser är Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) och Institu

tet för industriforskning och utveckling (IVF). Institutens verksamhet bör med

kraft understödjas.

19. Utredning om forskningsvägarna för den kvalificerade

yrkeskunskapen (punkt 31) - kd

av Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub440 yrkande 12.

Ställningstagande

Jag anser att forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen bör

utredas. Tonvikten i nuvarande högskoleutbildning ligger på påståendekun-

skap - vetenskaplig kunskap. En annan typ av kunskap är förtrogenhetskun-

skap - tyst kunskap, beprövad erfarenhet. Införandet av en ny doktorsutbild-

ning skulle innebära att man beaktar även denna kunskap. Att utveckla meto-

der för beskrivning och strukturering av förtrogenhetskunskap är en intressant

och nydanande inriktning för vetenskapssamhället, på samma sätt som det

konstnärliga utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. Yrkeskun-

skaper bygger också på mer traditionellt vetenskapligt beprövade kunskaper.

Ett vetenskapligt förhållningssätt krävs för att utveckla yrkeskunnandets

metoder och material. Vetenskaplighet och forskning är en metod, ett förhåll-

ningssätt. Forskningsanknytning till yrkeskunskaper är därmed naturlig, från

förhållningssätt till forskarutbildning och forskning. Ett yrke och en yrkes-

högskoleutbildning kan sägas vara ett tema som inbegriper en rad olika fär-

digheter. I Australien och Storbritannien finns examina som "Professional

Doctorate" och "New Route PhD". Ett utmärkande drag för sådana program

är kopplingen till näringsliv och arbetsliv, som också involveras i själva ut-

bildningsprocessen.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendena har föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-

slut som behandlas i yttrandet.

1. Forskningssamarbete i Öresundsregionen (punkt 7) - 2 m, 1

fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Peter Danielsson (m) och

Olle Sandahl (kd).

I Öresundsregionen har starka kluster vuxit fram inom forskning kring t.ex.

medicin, livsmedel och bioteknik. Svenska och danska staten borde underlätta

och stärka detta forskningssamarbete och aktivt arbeta för att undanröja hin-

der. Gemensamma forskningssatsningar mellan företag och universitet på

båda sidor Öresund borde vara möjliga. I dag försvårar exempelvis Vinnovas

regler för anslag satsningar på dansk-svenska projekt. Det behövs också ett

aktivt arbete för att harmonisera regler för hur studier värderas. En fortsatt

utveckling av Öresundsuniversitetet stärker Öresundsregionen men är också

mycket betydelsefull för de båda ländernas högre utbildning och forskning.

Vi förväntar oss att de danska och svenska regeringarna initierar ett aktivare

arbete med gränsöverskridande samarbetsfrågor.

2. European Spallation Source (ESS) (punkt 11) - 2 m, 1 fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Peter Danielsson (m) och

Olle Sandahl (kd).

Konkurrensen hårdnar om placeringen av den kvalificerade forskningsan-

läggningen ESS (European Spallation Source). Lunds universitet är ett av tre

möjliga europeiska alternativ för placering, på grund av universitetets höga

forskarkompetens inom detta forskningsområde. Enligt vår uppfattning har

regeringens utredare ännu inte fått ett tydligt uppdrag att från början arbeta

med målsättningen att ESS skall placeras i Sverige och Lund. Regeringen

borde dessutom verka för att anläggningen får direkt finansiering av EU. Vi

följer med intresse arbetet med att understödja en placering av den kvalifice-

rade forskningsanläggningen ESS till Sverige och Lund. Om inte regeringen

höjer ambitionsnivån återkommer vi med förslag om hur svenska staten skall

stödja projektet.

3. Doktorandtjänster (punkt 13) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Olle Sandahl (kd).

Motionären bakom motion 2004/05:Ub10 pekar på svårigheten att förena

föräldraskap med forskning. Kraven på snabb meritering missgynnar föräldrar

som utnyttjar sin rätt till föräldraledighet. Inte minst gäller detta ensamståe

de mödrar. Statistiken visar också att färre kvinnor än män har fasta tjänster

vid universitet och högskolor. En tänkbar lösning vore motionens modell med

rätt till förlängd tid för doktorand- och meriteringstjänster, om föräldraledig

het utnyttjas. Vi förväntar oss att regeringen prövar olika modeller och åter-

kommer med förslag som gynnar jämställdheten.

4. Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 26) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-

ria Narti (fp) och Peter Danielsson (m).

Regeringen antyder i propositionen att den har för avsikt att avskaffa lärar-

undantaget som ger läraren/forskaren rätt att äga sina forskningsresultat. Det

finns i grunden ingen anledning att tro att kommersialiseringsgraden av ve-

tenskapliga upptäckter ökar om forskaren inte äger sina resultat. Enligt vår

mening vore det lämpligare att finna morötter för individerna att kommersia-

lisera sina forskningsresultat. Redan i dag finns möjligheten att frivilligt fö

handla bort lärarundantaget, så att forskaren avstår från del av rätten mot

hjälp med patentansökan och kommersialisering. Eftersom det inte finns

något konkret förslag i propositionen avstår vi dock nu från att reservera oss

denna fråga.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av nationella

forskningsanläggningar (avsnitt 6.2.1),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att avyttra hela eller

delar av aktiekapitalet i Imego Aktiebolag (avsnitt 8.4.2).

Följdmotioner

2004/05:Ub5 av Axel Darvik (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att verka inom EU för inrättandet av ett Strasbourg Institute of Technolo-

gy förlagt till Europaparlamentets byggnad i Strasbourg som görs om för

ändamålet.

2004/05:Ub6 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att öka forskningen inom byggsektorn avseende beteenden i

samband med byggande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om genusperspektivet vid forskning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av forskning om energiförbrukning i boendet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att forskningen måste belysa såväl stads- som landsbygdsut-

veckling så att forskningen ser till behoven i hela landet.

2004/05:Ub7 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att öka forskningen om attitydförändringars negativa påverkan på brotts-

utvecklingen.

2004/05:Ub8 av Marie Wahlgren (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om finansiering av seniorers sabbatsår samt omstartsstöd för senio-

rer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tydliggöra möjligheterna och regelverken för att bedriva

forskarstudier på deltid och med annan finansiering än doktorandanställ-

ning eller stipendier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att uppdra åt Vinnova att utreda hur små företag skall kunna del-

ta aktivt i långsiktiga strategiska satsningar, som exempelvis kompetens-

centrum.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att behålla lärarundantaget och om metoder att stärka sambandet

mellan forskning och "tredje uppgiften" i ett brett perspektiv.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en vetenskaps- och framtidskommitté i riksdagen.

2004/05:Ub9 av Marie Wahlgren och Christer Nylander (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utvecklingen av EU:s forskningspolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ESS.

2004/05:Ub10 av Marie Wahlgren och Tina Acketoft (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förlängning av doktorand- och meriteringstjänster vid föräldra-

ledighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av regelverken kring tillsättning av akademiska

tjänster och meritvärdering.

2004/05:Ub11 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskningspolitikens inriktning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett bättre beslutsunderlag för fördelningen av resurserna för

forskning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskningens frihet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av ett nytt system för pris- och löneuppräkning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ökade resurser till universitet och högskolor för forskning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om principerna för fördelning av fakultetsanslagen mellan olika

universitet och högskolor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en oberoende utvärdering av den nuvarande forskningsfinansie-

ringen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om teknisk och naturvetenskaplig forskning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet att stimulera kommersialiseringen av forskningsresul-

tat.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättandet av ett nationellt institut för hälsa och medicin.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om doktorandtjänster.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas

villkor.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskningssamarbetet inom EU.

Motioner från allmänna motionstiden 2004

2004/05:Ub231 av Erik Ullenhag (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om förstärkt FN-forskning med lokalisering vid Uppsala universitet.

2004/05:Ub252 av Hans Backman (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av regionala hänsyn inom forskningspolitiken.

2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):

13. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av hur forskarstude-

randes inflytande säkerställs i olika beslutande organ.

2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillskapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förlägga det nya institutet för verkstadsteknisk forskning till

Jönköping.

2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om statens roll i samband med forskning.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stärkandet av kunskapskluster.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om insatser för att främja och underlätta kommersialisering av

forskningsresultat.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskarskolor och deras organisation.

24. Riksdagen beslutar upphäva 1998 års forskarutbildningsreform i enlighet

med vad som anförs i motionen.

25. Riksdagen beslutar upphäva licentiatantagningsreformen i enlighet med

vad som anförs i motionen.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om insatser när det gäller postdoktorala akademiker.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om internationellt samarbete och EU:s sjätte ramprogram.

2004/05:Ub350 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utreda möjligheten att starta ett digitalt vetenskapligt bibliotek i Sve

ge, med tillgång för alla.

2004/05:Ub355 av Tobias Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om principer för EU:s forskningspolitik och unionens förhållande till med-

lemsstaterna på forskningsområdet.

2004/05:Ub421 av Margareta Sandgren m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om rätten för högskolor att få examinera inom delar av vetenskapsområden.

2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att aktivt stödja forskning och utveckling för industriell produk-

tion i Västsverige.

2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunska-

pen.

2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskarstudenters anställningsvillkor.

2004/05:Ub468 av Mariann Ytterberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om social ekonomi.

2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den vetenskapliga verksamhetens utgångspunkt i en värdegrund

byggd på kristen etik och västerländsk humanism.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att värdegrunden bör framgå i högskoleförordningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det skall vara möjligt att bedriva forskning inom avgränsad

del av ett vetenskapsområde.

2004/05:Sk287 av Ewa Björling (m):

2. Riksdagen beslutar att ta bort "skatten" (overheadkostnader) på anslag från

externa finansiärer i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:So598 av Sonja Fransson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk forskning -

även den kliniska, bemötande av patienter och prioritering av resurser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att samtliga anslagsansökningar inom medicin, omvårdnad och

hälso- och sjukvårdsforskning bör redovisa studiepopulationens könsför-

delning i förhållande till fördelningen i befolkningen eller i den aktuella

patientgruppen.

2004/05: So613 av Tina Acketoft m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om medicinsk forskning.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om idrottsforskningen.

2004/05:MJ504 av Björn von der Esch m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att prioritera forskningen kring trä och träanvänd-

ning.

2004/05:N234 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om industriforskningsinstitut och energetiska material.

2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum

för svensk medicinteknisk forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum

för fordonmässig produktion, forskning och utveckling.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskningen.

2004/05:N278 av Bo Bernhardsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om lokalisering av ESS-anläggningen till Lund och Sverige.

2004/05:N282 av Maria Larsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveck-

ling med målet att Sverige skall vara ledande inom området.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att starta ett nordiskt nanocentrum i Sverige.

2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge Vinnova möjligheter att bättre stödja goda idéer, vilket

bör ge resultat i form av ökad industriell tillväxt.

2004/05:N285 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att Vinnovas verksamhet och resursbehov bör beaktas.

2004/05:N300 av Lennart Beijer m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheten till finansiering av Ireco.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppföljningar och rapporter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om långsiktiga strategiska forskningsprogram.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utgifterna för forskning och utveckling (FoU) och offentliga

uppdrag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga nordiska länderna.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska arbetet.

2004/05:N318 av Christina Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av forskning inom området inköp.

2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vissa forskningsresurser skall kunna riktas till doktorander

som bedriver sin forskning i direkt koppling till den utlokaliserade utbild-

ningen.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskning, utveckling och innovationer.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få

ESS till Lund.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbe-

tet, t.ex. vad gäller livsmedel, medicin och bioteknik.

2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en offensiv forskningspolitik för fler företag.

2004/05:N418 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, v, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en satsning på projektet Produktion i Väst.

2004/05:N419 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-

förts om behovet av att aktivt stödja en fortsatt utveckling av "Produktion i

Väst".

Bilaga 2

Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU3y

Bilaga 3

Näringsutskottets yttrande 2004/05:NU1y

Forskning

_____________________________________

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över p

position 2004/05:80 om forskning för ett bättre liv jämte motioner i de delar

som berör näringsutskottets beredningsområde. Totalt har sju motioner väckts

med anledning av propositionen. Tillsammans med yttrandet överlämnar

näringsutskottet till utbildningsutskottet - under förutsättning av utbildnings

utskottets medgivande - 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden

rörande olika forskningspolitiska frågor (se bilaga).

Inledning

I propositionen lämnas två förslag till riksdagsbeslut, nämligen att riksdagen

skall godkänna vad regeringen föreslår dels om inrättande av nationella

forskningsanläggningar, dels om att avyttra hela eller delar av aktiekapitalet

Imego Aktiebolag. Dessa båda förslag berör inte näringsutskottets bered-

ningsområde. På övriga områden redovisas regeringens bedömningar, som

alltså inte förutsätter formella riksdagsbeslut. Förslag rörande de medel som

skall tilldelas olika aktörer under den period som forskningspropositionen

täcker, dvs. åren 2005-2008, kommer att presenteras dels vad avser år 2005 i

tilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition, dels vad avser åren

2006-2008 i budgetpropositioner för respektive år.

I det följande redovisas de delar av propositionen som berör näringsutskot-

tets beredningsområde och motsvarande delar av de motioner som har väckts

med anledning av propositionen. Följande sju motioner har väckts med an-

ledning av propositionen:

- 2004/05:Ub5 av Axel Darvik (fp),

- 2004/05:Ub6 av Jörgen Johanson och Rigmor Stenmark (c),

- 2004/05:Ub7 av Jörgen Johanson (c),

- 2004/05:Ub8 av Marie Wahlgren (fp),

- 2004/05:Ub9 av Marie Wahlgren och Christer Nylander (fp),

- 2004/05:Ub10 av Marie Wahlgren och Tina Acketoft (fp),

- 2004/05:Ub11 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c).

Följande avsnitt av propositionen har koppling till näringsutskottets bered-

ningsområde: Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning, Priorite-

rade forskningsområden, Starka forskningsmiljöer, Meriteringsanställningar,

Forskarskolor, Forskning, innovation och hållbar tillväxt (med underrubriker-

na Forskningens roll i innovationssystemet, Forskning i små och medelstora

företag, FoU-program i samverkan med näringslivet, Institutens roll i innova-

tionssystemet och Insatser för ökad forskarmobilitet) samt Forskning till stöd

för vissa politikområden. Av de nyssnämnda sju motionerna har följande

yrkanden bäring på näringsutskottets beredningsområde: motionerna 2004/05:

Ub8 (fp) yrkande 3, 2004/05:Ub9 (fp) yrkande 2 och 2004/05:Ub11 (fp, m,

kd, c) yrkandena 1 (delvis), 2 (delvis), 10 och 13 (delvis).

Näringsutskottet redovisar sitt ställningstagande till propositionen och

motsvarande motionsyrkanden i ett sammanhang. När det gäller de mer speci-

fika branschfrågorna, som behandlas sist i yttrandet, redovisas näringsutskot-

tets ställningstagande för varje fråga för sig.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i propositionen sin syn på forskningspolitikens inriktning

under åren 2005-2008. I propositionen redovisas regeringens bedömningar av

hur de av riksdagen anvisade resurserna för forskning, utveckling och fors-

karutbildning bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forsk-

ningen. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för år 2005 att anslagen

för forskning och forskarutbildning kommer att tillföras en permanent nivå-

höjning om 2,34 miljarder kronor under tiden fram t.o.m. år 2008.

En utgångspunkt för regeringens ställningstagande har varit att skapa goda

förutsättningar för kraftsamling och att säkerställa stöd till forskning av hög

internationell kvalitet med hjälp av långsiktig finansiering av starka forsk-

ningsmiljöer. I propositionen presenteras satsningar på de prioriterade forsk-

ningsområdena medicin, teknik och forskning till stöd för hållbar utveckling.

Även stöd till vissa andra områden, såsom design- och genusforskning samt

utbildningsvetenskaplig forskning presenteras. Forskningens infrastruktur bör

stärkas och resurser bör tillföras för stöd till forskningsinfrastruktur inom a

områden.

En annan utgångspunkt i propositionen har varit att ge goda förutsättningar

för framtidens forskare att meritera sig. Lärosäten, forskningsråd och Verket

för innovationssystem (Vinnova) får möjlighet att öka sina satsningar på

meriteringsanställningar för unga forskare. Dessutom tillförs forskningsråden

och Vinnova medel till forskarskolor. Lärosätenas resurser för forskning och

forskarutbildning ökar under perioden. Som ett led i lärosätenas arbete med

att utveckla och främja kommersialisering av forskningsresultat bör lärosäte-

na upprätta handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring.

Handlingsplanerna är ett led i arbetet med att skapa professionella och hållba-

ra strukturer med både forskare och externa aktörer såsom forskningsfinansiä-

rer, holdingbolag och det kunskapsintensiva näringslivet. Vidare görs bedöm-

ningen att en översyn av holdingbolagsstrukturen i syfte att förbättra dessa

bolags möjligheter att arbeta med kommersialisering bör genomföras. Struk-

turen bör förstärkas med ett kapitaltillskott.

I propositionen redovisas regeringens syn på samverkan mellan näringsliv

och offentligt finansierad forskning samt regeringens förslag till FoU-

program i samverkan med näringslivet. Vidare presenteras insatser för att

förbättra den strategiska kompetensuppbyggnaden vid de statligt delägda

industriforskningsinstituten. Regeringens syn på den framtida nationella

organisationen för EU:s forskningssamarbete beskrivs.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokra-

tiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Av tabellerna 1 och 2 på följande sidor framgår de anslagsökningar som

förordas i propositionen.

Tabell 1 Anslagsökningar för lärosäten och forskningsfinansierande myndig-

heter åren 2005-2008

(Miljoner kronor)

Vetenskapsrådet

Vinnova

FAS

Formas

Lärosäten

Övriga

Totalt

Nuv. anslag 2005

2523

1 122

291

531

Förslag i propositionen

Starka forskningsmiljöer

210

60

10

20

300

Prioriterade områden

Medicin

380

20

400

Teknik

160

180

10

350

Hållbar utveckling

50

20

140

210

Forskarskolor

60

25

5

10

100

Meriteringsanställningar

85

50

5

10

150

Forskning vid lärosäten

520

520

Holdingbolag

60

Industriforskningsinstitut

110

110

Samarbetsprogram

120

120

Insatser för små och

medelstora företag

10

10

Forskningsinfrastruktur

42

42

SLBA

5+20

5

Genusforskning

12

1

13

Utbildningsvetenskap

10

10

Totalt

1 009

575

40

180

521

15

2 340

Tabell 2 Anslagsökningar för Vinnova och Rymdstyrelsen fördelade på in-

satsområden och åren 2005-2008

(Miljoner kronor)

2005

2006

2007

2008

Totalt

Vinnova

Starka forskningsmiljöer

15

20

25

60

Prioriterade områden

Teknik

10

45

25

100

180

Hållbar utveckling

5

5

10

20

Forskarskolor

3

5

17

25

Meriteringsanställningar

3

5

42

50

Industriforskningsinstitut

45

65

110

Samarbetsprogram

10

60

10

40

120

Insatser för små och

medelstora företag

5

5

10

Totalt

20

131

120

304

575

Rymdstyrelsen

5

5

10

Myndigheter inom NU:s

utgiftsområde 24 Närings-

liv

20

136

125

304

585

Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning

Propositionen

Målen för regeringens forskningspolitik ligger fast, sägs det i propositionen.

Sverige skall vara en ledande kunskaps- och forskningsnation där forskning

bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sverige skall vara ett av världens mest

FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora insatser av både staten och

näringslivet. För att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest

konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi måste svensk

forskning fortsätta att hålla världsklass. I den offentliga debatten framkommer

ibland en motsättning mellan grundforskning och behovsinriktad, ofta mer

tillämpad, forskning. Motsättningen kan till del ha sin upprinnelse i en be-

greppsförvirring. Behovsmotiverad forskning utgår från ett problem eller en

frågeställning inom en sektor och kan innehålla element av både grundforsk-

ning och tillämpad forskning. Forskare kan samtidigt vara engagerade i såväl

grundforskning som tillämpad forskning. Det är inte ovanligt att just sådana

forskningsmiljöer är framstående.

Regeringen anser att motsättningen mellan inomvetenskapligt motiverad

forskning och grundforskning å ena sidan och behovsmotiverad forskning å

den andra är olycklig. Ett framgångsrikt svenskt näringsliv med stor konkur-

renskraft är en förutsättning för välfärdssamhällets fortlevnad. För att det

svenska näringslivet även i framtiden skall vara internationellt konkurrens-

kraftigt behövs en fortsatt stark inriktning mot produkter och processer med

kunskapshöjd. I denna utveckling har även staten en viktig roll. En högtekno-

logisk industri behöver god tillgång till kompetens inom sådana områden som

är strategiska för denna sektor. Omfattande utbildning och en stark offentlig

forskning och utveckling inom områden med relevans för det högteknologis-

ka näringslivet är därmed viktiga. Sverige har en lång tradition av samarbete

mellan akademisk forskning och de stora industriföretagen. Framöver bedöms

de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin öka, varför det är

angeläget att det nyssnämnda samarbetet vidareutvecklas till att i större ut-

sträckning även omfatta små företag och nya branscher. De små företagen

måste på ett bättre sätt kunna ta del av kunskapsutvecklingen inom universi-

tet, högskolor och forskningsinstitut.

Regeringen tillkallade hösten 2004 ett innovationspolitiskt råd som forum

för diskussioner om riktlinjer för svensk innovationspolitik och strategier för

tillväxt och förnyelse. Rådet leds av näringsministern. Forskningsberedningen

och Innovationspolitiska rådet skall samarbeta bl.a. kring den strategi för

innovation som presenterades i juni 2004 i skriften Innovativa Sverige - en

strategi för tillväxt och förnyelse (Ds 2004:36).

Motionen

I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås bl.a. tillkännagivanden om

forskningspolitikens inriktning och om ett bättre beslutsunderlag för fördel-

ningen av resurserna för forskning. Sverige behöver en forskningspolitik som

medverkar till att ge landet en möjlighet att bli en långsiktigt framstående

aktör i det globala kunskapssamhället, anför motionärerna. De anser att det

behövs starka, självständiga universitet och en mångfald av forskningsfinan-

siärer. Vidare behövs det ett företagsklimat som gör att de stora företagens

forskning kan behållas i Sverige, som kan locka andra företag till Sverige och

som kan göra det möjligt för nya små och medelstora företag att växa upp. Att

förmå utveckla och behålla attraktiv företagsforskning är en viktig del av en

nationell forskningsstrategi, säger motionärerna. De menar att kunskapsklus-

ter i världsklass som redan finns eller är på väg att etableras behöver stimule

ras. Det måste finnas utrymme för fri långsiktig forskning, annars kommer

också den mer behovsinriktade forskningen att utarmas, påstår motionärerna.

Sverige ligger sedan flera år i topp när det gäller forsknings- och utvecklings

insatser som andel av BNP, men detta beror huvudsakligen på stora insatser

inom näringslivet och försvaret, framhåller motionärerna. De konstaterar att

företagens insatser har lett till stora framgångar, inte minst inom tillämpad

forskning. Företagen är dock känsliga för flera faktorer utanför ramen för

utbildningspolitiken och forskningspolitiken - det ekonomiska klimatet, de

allmänna villkoren för företagande och tillgången på utbildad arbetskraft,

anför motionärerna.

Sverige behöver en nationell strategi för att skapa en attraktiv miljö för

högre utbildning och forskning och en forskningspolitik som medverkar till

att ge landet en reell möjlighet att bli en framstående aktör på den globala

kunskapsarenan, säger motionärerna. Forskningspropositionen innehåller

främst en beskrivning av hur regeringen avser att fördela tillgängliga resurser

anför motionärerna. De menar att propositionen inte innehåller någon syste-

matisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i fråga om

forskning och utvecklingsarbete och att det inte heller finns någon tydlig

forskningspolitisk inriktning. Propositionen omfattar inga förslag om nya

forskningsresurser utöver de som redan aviserats och regeringen redovisar

inte heller någon utvärdering av vad som uppnåtts som ett resultat av den

föregående forskningspolitiska propositionen, säger motionärerna.

Motionärerna anser att det krävs ett bättre beslutsunderlag för svensk

forskningspolitik och att det bör ske en återgång till den princip som tidigare

gällde, nämligen att de politiska organen endast skall göra övergripande be-

dömningar, medan universitet, högskolor och forskningsfinansierande myn-

digheter skall svara för vetenskapliga och professionella bedömningar och

den närmare uppläggningen av verksamheten. Det behövs också ett bättre

beslutsunderlag för hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas fö

att uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan direkta anslag

till universitet och högskolor å ena sidan och resurserna via forskningsråden

och Vinnova å den andra, anför motionärerna.

Anslagen till forskningen måste höjas betydligt mer än vad regeringen fö-

reslår om det skall bli en reell satsning på forskning för utveckling, tillväxt

och ett bättre liv, anser motionärerna. De föreslår - utöver regeringens totala

ökning av fakultetsanslagen med 520 miljoner kronor - ytterligare 200 miljo-

ner kronor år 2006, 300 miljoner kronor år 2007, 400 miljoner kronor år

2008, 500 miljoner kronor år 2009 och 600 miljoner kronor år 2010, vilket

totalt innebär ytterligare 2 miljarder kronor till forskning.

Prioriterade forskningsområden

Propositionen

Inledning

Som tidigare nämnts anges i propositionen tre forskningsområden som priori-

terade, nämligen medicinsk forskning, teknisk forskning och forskning till

stöd för hållbar utveckling. Näringsutskottet tar här upp de två sistnämnda

områdena, där myndigheter på näringsutskottets ansvarsområde berörs, näm-

ligen Vinnova och Rymdstyrelsen. För den medicinska forskningen, där ock-

så behovsmotiverad forskning kan vara aktuell, tillhör de berörda aktörerna -

Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)

- inte näringsutskottets beredningsområde.

Teknisk forskning

Regeringen gör bedömningen att Vetenskapsrådet, Vinnova och Rymdstyrel-

sen under åren 2005-2008 tillsammans bör tillföras 350 miljoner kronor för

stöd till teknisk forskning, varav 160 miljoner kronor till Vetenskapsrådet,

180 miljoner kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till Rymdstyrelsen.

Medlen till Vetenskapsrådet bör öka med 10 miljoner kronor år 2005, ytterli-

gare 45 miljoner kronor år 2006, ytterligare 25 miljoner kronor år 2007 och

ytterligare 80 miljoner kronor år 2008. Medlen till Vinnova bör öka med

10 miljoner kronor år 2005, ytterligare 45 miljoner kronor år 2006, ytterligare

25 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 100 miljoner kronor år 2008. Med-

len till Rymdstyrelsen för rymdforskning bör öka med 5 miljoner kronor år

2006 och ytterligare 5 miljoner kronor år 2007.

Som bakgrund redovisas att, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), staten

år 2004 avsatte 2,1 miljarder kronor för teknisk forskning. Utöver detta förde-

lade forskningsstiftelserna ca 1,5 miljarder kronor, varav mer än 50 % avsåg

teknisk forskning. Teknisk forskning finansieras även från andra källor, så-

som näringslivet och privata stiftelser. Sammantaget uppgick avsättningarna

till nästan 3 miljarder kronor. Den offentligt finansierade civila tekniska

forskningen är mindre i Sverige än i motsvarande länder - Finland har t.ex.

ungefär lika omfattande civil teknisk forskning som Sverige trots sitt lägre

invånarantal. Huvuddelen av forskning och utveckling inom teknikområdet

finansieras dock främst av och utförs i näringslivet. De neddragningar inom

näringslivets FoU som gjorts i samband med den senaste lågkonjunkturen har

därmed även minskat den sammanlagda tekniska forskningen i Sverige. Sam-

tidigt har även stödet från forskningsstiftelserna minskat. Sammantaget bety-

der detta att den tekniska forskningen i Sverige har minskat och fortsätter att

minska, konstaterar regeringen.

Bland de tekniska områden som har lyfts fram i rådens och lärosätenas

forskningsstrategier och som förts fram i kontakter med näringslivets repre-

sentanter finns forskning inom informations- och kommunikationsteknik,

materialforskning med både mikro- och nanovetenskap, biovetenskap och

bioteknik samt process- och produktionsteknik, sägs det i propositionen. Det

bör ankomma på forskningsfinansiärerna att avgöra vilka områden som bör få

stöd.

I propositionen lämnas en redovisning av den nuvarande situationen när

det gäller forskning inom följande fem områden: informations- och kommu-

nikationsteknik, materialteknik och nanovetenskap, biovetenskap och biotek-

nik, process- och produktionsteknik samt rymdforskning.

En stark teknisk forskning är viktig för näringslivets kompetensförsörjning

och för utveckling av nya kommersialiserbara idéer och högteknologiska

produkter, framhåller regeringen. Detta gäller speciellt i Sverige där ekono-

min är mycket exportberoende och där en stor del av exporten består av hög-

teknologiska produkter eller härrör från högteknologiska processer. Den

ökande internationella konkurrensen inom exportsektorn ställer nya krav på

förmågan att utveckla och förnya produktutveckling, processer och metoder.

Utöver satsningar på teknik för de högteknologiska branscherna, bl.a. biotek-

nik, nanoteknik och IT-forskning, är det även viktigt att samhället upprätthål-

ler en hög kompetens inom de grundläggande teknikvetenskaperna och inom

teknik relaterad till process- och produktionsteknik inom traditionell industri

Produktionsteknisk forskning är dessutom viktig för andra sektorer, såsom

bio- och nanoteknikindustrierna. Dessutom är de statliga avsättningarna för

civil teknisk FoU små, i jämförelse med andra länder med liknande industri-

struktur, vilket får till följd att andra aktörers beslut får stor effekt. Samm

taget innebär detta att staten behöver avsätta ökade resurser för civil teknisk

forskning inom såväl teknisk grundforskning som mer direkt näringslivsrela-

terad teknikforskning, sägs det i propositionen.

Forskning till stöd för hållbar utveckling

Regeringen gör bedömningen att Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande (Formas), Vetenskapsrådet och Vinnova under åren

2005-2008 tillsammans bör tillföras 210 miljoner kronor för stöd till forsk-

ning om miljö och hållbar utveckling, varav 140 miljoner kronor till Formas,

50 miljoner kronor till Vetenskapsrådet och 20 miljoner kronor till Vinnova.

Medlen till Vinnova bör öka med 5 miljoner kronor år 2006, ytterligare

5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner kronor år 2008 för stöd

till forskning om hållbar utveckling.

Formas och Vinnova bör i samverkan finansiera ett forskningsprogram för

miljöteknik, för vilket Formas bör utnyttja 5 miljoner kronor år 2007 och

ytterligare 5 miljoner kronor år 2008 och Vinnova bör utnyttja 10 miljoner

kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner kronor år 2008 (se vidare avsnittet

om FoU-program i samverkan med näringslivet i det följande).

Motionen

I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) sägs - utan direkt koppling till något

yrkande - att framstående forskning inom medicin och teknik är en viktig

grund för Sveriges framtidsmöjligheter. Motionärerna stöder därför att dessa

områden skall vara prioriterade.

Starka forskningsmiljöer

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att tillgången till större forskningsanslag som

ger långsiktigt stöd till internationellt ledande forskningsmiljöer bör öka i d

svenska forskningssystemet. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap (FAS), Formas och Vinnova bör under åren 2006-2008

tillsammans tillföras 300 miljoner kronor för stöd till starka forskningsmiljö-

er, varav 210 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 10 miljoner kronor till

FAS, 20 miljoner kronor till Formas och 60 miljoner kronor till Vinnova.

Vetenskapsrådet bör tillföras 77 miljoner kronor år 2006, ytterligare 73 mil-

joner kronor år 2007 och ytterligare 60 miljoner kronor år 2008. FAS bör

tillföras 3 miljoner kronor år 2006, ytterligare 2 miljoner kronor år 2007 och

ytterligare 5 miljoner kronor år 2008. Formas bör tillföras 5 miljoner kronor

år 2006, ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner

kronor år 2008. Vinnova bör tillföras 15 miljoner kronor år 2006, ytterligare

20 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 25 miljoner kronor år 2008.

I propositionen anges olika skäl för att satsa på starka forskningsmiljöer,

t.ex. inomvetenskapliga, fördelningspolitiska, näringspolitiska och samhälls-

politiska. När det gäller det näringspolitiska perspektivet sägs att tillgången

till starka forskningsmiljöer inom näringslivsrelevanta forskningsfält är av

stor vikt för att öka konkurrenskraften hos kunskapsintensiva företag samt för

att öka Sveriges attraktionskraft för internationella FoU-investeringar. Reger-

ingen gör bedömningen att tillgången till större forskningsanslag som ger

långsiktigt stöd till starka forskningsmiljöer av världsklass bör öka. När det

gäller Vinnova sägs att myndigheten bör stödja starka forsknings- och innova-

tionsmiljöer som bedriver långsiktig, behovsmotiverad forskning av stort

värde för svensk konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. För de starka forsk-

nings- och innovationsmiljöer som finansieras av Vinnova ställs, utöver krav

på vetenskaplig excellens, också höga krav på miljöernas relevans för svenskt

näringsliv och på deras förmåga att bidra till innovationer och hållbar tillväx

Viktiga kriterier för dessa miljöer bör därför vara förmåga till samspel med

FoU-baserade företag, förekomst av effektiva stödfunktioner för kommersia-

lisering av forskningsresultat och tekniköverföring samt fungerande samfi-

nansiering med deltagande företag.

Fördjupad samverkan mellan Vetenskapsrådet och Vinnova - som föror-

das i propositionen - syftar till att förena Vetenskapsrådets kunskaper om

villkoren för den nyfikenhetsstyrda och forskarinitierade forskningen med

Vinnovas kompetens inom innovations- och tillväxtfrågor. Regeringen avser

att öronmärka delar av de medel som fördelas till satsningen på starka forsk-

ningsmiljöer för nyssnämnda gemensamt beslutade satsningar. Regeringen

planerar att ge myndigheterna i uppdrag att samverka kring satsningen på

starka forskningsmiljöer och förutsätter att samordningen sker genom någon

form av myndighetsgemensam arbetsgrupp eller motsvarande. Regeringen

förutsätter att satsningar som har en varaktighet på upp till tio år blir förem

för flera utvärderingar under verksamhetsperioden. Det är på längre sikt också

angeläget att satsningen på starka forskningsmiljöer i sin helhet utvärderas fö

att analysera vilka effekter den har haft på utvecklingen av svensk forskning,

innovation och dess finansiering. För att underlätta regeringens uppföljning

och redovisning till riksdagen avser regeringen att ge myndigheterna i upp-

drag att regelbundet lämna redogörelser för hur satsningen på starka forsk-

ningsmiljöer utvecklas.

Meriteringsanställningar

Propositionen

Lärosätena bör, enligt regeringens bedömning, utveckla en långsiktig plane-

ring av kompetensförsörjning och en balanserad karriärstruktur. Den årliga

examinationen inom forskarutbildningen bör vara fortsatt hög, och de nydis-

puterades möjligheter till fortsatt forskning och meritering bör öka. Den för-

stärkning av lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning som avi-

seras i propositionen bör bidra till att bl.a. öka antalet forskarassistenter o

biträdande lektorer. För att öka antalet meriteringsanställningar bör Veten-

skapsrådet, FAS, Formas och Vinnova under åren 2006-2008 tillföras

150 miljoner kronor, varav 85 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 5 miljo-

ner kronor till FAS, 10 miljoner kronor till Formas och 50 miljoner kronor till

Vinnova. Medlen till Vinnova bör fördelas med 3 miljoner kronor år 2006,

ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 42 miljoner kronor år

2008.

Den nuvarande situationen för de nyexaminerade doktorerna är i hög grad

otillfredsställande, sägs det i propositionen. Perioden närmast efter doktorsex

amen bör kunna vara en av de mest produktiva i en forskarkarriär, och denna

potential bör utnyttjas bättre. Bristen på tydliga meriteringsmöjligheter mins-

kar forskarkarriärens attraktivitet. Antalet forskarassistenter och biträdande

lektorer bör öka kraftigt för att hantera det generationsskifte som stundar, fö

att skapa en mer balanserad karriärstege där de yngre forskarnas kapacitet tas

till vara och för att säkerställa att högt kvalificerade nyexaminerade doktorer

ges möjligheter att vidareutvecklas till ledande forskare. Medel bör därför

avsättas för fördelning av de forskningsfinansierande myndigheterna.

Motionen

I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås ett tillkännagivande om beho-

vet av att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas villkor. Reger-

ingens förslag om sammanlagt 150 miljoner kronor för att öka antalet merite-

ringsanställningar går i rätt riktning men är otillräckligt, anser motionärerna

De menar att det behöver skapas fler möjligheter för nydisputerade forskare -

s.k. postdoktorala tjänster - förutom de nuvarande forskarassistenttjänsterna

och biträdande lektorstjänsterna. För dem som har disputerat är genomsnitts-

tiden sju år, innan en fast anställning blir aktuell, säger motionärerna. De

hänvisar till att - enligt tillgänglig statistik - särskilt kvinnliga forskare

bas av de otrygga anställningsvillkoren.

Forskarskolor

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att utvecklingen av forskarutbildningen bör

stimuleras genom att Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova fördelar

medel till forskarskolor inom starka forskningsmiljöer och inom andra områ-

den där det bedöms ändamålsenligt utifrån myndigheternas respektive upp-

drag. För detta ändamål bör myndigheterna under åren 2006-2008 tillföras

100 miljoner kronor, varav 60 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 5 miljo-

ner kronor till FAS, 10 miljoner kronor till Formas och 25 miljoner kronor till

Vinnova. Medlen till Vinnova bör fördelas med 3 miljoner kronor år 2006,

ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 17 miljoner kronor år

2008.

Regeringen anser att det inte är önskvärt att bygga upp ett enhetligt system

med forskarskolor vid sidan av eller i stället för den nuvarande forskarutbild-

ningen. Regeringen menar dock att stöd till forskarskolor från forskningsrå-

den och Vinnova kan vara ett bra sätt att dra nytta av dessa finansiärers bety-

delse för nationell kvalitetsgranskning och prioritering utan att de vare sig g

något generellt ansvar för forskarutbildningens organisation och finansiering

eller bygger upp ett särskilt system för en del av forskarutbildningen. Forsk-

ningsråden och Vinnova bör som ett kompletterande stöd till forskarskolor

utlysa långsiktiga men tidsbegränsade medel som lärosäten, eventuellt till-

sammans med andra intressenter, ansöker om. Regeringen anser att framställ-

ningar om medel till enskilda forskarskolor i framtiden bör hanteras genom

den utlysningsprocess som forskningsråden och Vinnova utarbetar i enlighet

med vad som sägs i propositionen. När det gäller forskarskolor i samverkan

med näringslivet bör medfinansiering från deltagande företag förutsättas.

Liksom när det gäller satsningen på starka forskningsmiljöer är det viktigt att

både de enskilda forskarskolor som får stöd och stödformen som sådan följs

upp och utvärderas, sägs det i propositionen.

Forskning, innovation och hållbar tillväxt

Propositionen

Forskningens roll i innovationssystemet

Ett effektivt utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskning-

en och näringslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrens-

kraft, sägs det i propositionen. Kunskapsöverföringen till näringslivet och

kommersialiseringen av forskningsresultat behöver öka. Regeringens bedöm-

ning är att idéer och forskningsresultat från den offentligt finansierade forsk

ningen även fortsättningsvis kommer att ha betydelse för framtida framgångs-

rika företag, på motsvarande sätt som många av de nuvarande vinstgivande

produkterna och tjänsterna har sitt ursprung i forskning som finansierats av

staten. I propositionen presenteras olika initiativ för att förbättra kommersia

sering av forskningsresultat från offentlig forskning och förslag som syftar ti

förbättrade möjligheter till tekniköverföring mellan offentligt finansierad

forskning och näringslivet. De områden som rör näringsutskottets ansvarsom-

råde redovisas i de kommande avsnitten om forskning i små och medelstora

företag, FoU-program i samverkan med näringslivet, institutens roll i innova-

tionssystemet och insatser för ökad forskarmobilitet.

Följande initiativ och insatser rör främst utbildningsutskottets ansvarsom-

råde (i ett fall lagutskottets ansvarsområde):

- Rätten till resultaten av högskoleforskning. Regeringen har tillsatt en sär-

skild utredare, professor Marianne Levin, med uppdrag (dir. 2004:106) att

klarlägga de rättsliga konsekvenserna av att avskaffa lärarundantaget, vilket

innebär att ett avskaffande av lärarundantaget är ett huvudalternativ för reger

ingen i frågan om rätten till forskningsresultaten. Utredaren skall även över-

väga vissa regler i anslutning till ett alternativ med ett bibehållet lärarunda

tag. Utredningen - som enligt de nämnda direktiven skulle redovisa sitt arbete

den 31 mars 2005 - kommer, enligt uppgift från Utbildningsdepartementet,

att ges utökad tid till den 1 november 2005.

- Handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring vid univer-

sitet och högskolor. Regeringen gör bedömningen att universitet och högsko-

lor bör upprätta handlingsplaner för sitt arbete med att kommersialisera forsk-

ningsresultat och med tekniköverföring, varvid främst lärosäten inom medi-

cinska, tekniska och naturvetenskapliga vetenskapsområden bör utarbeta

handlingsplaner.

- Holdingbolagens roll i innovationssystemet. Regeringen gör bedömning-

en att lärosätenas holdingbolag bör ses över och stärkas. En förhandlare bör

ges i uppdrag att föreslå hur en effektivare struktur av holdingbolag kan bil-

das. Alla lärosäten bör på sikt få tillgång till ett holdingbolags tjänster. Ho

dingbolagen bör förstärkas genom kapitaltillskott om 45 miljoner kronor år

2006 och 15 miljoner kronor år 2007.

- Immaterialrättsligt skydd (främst lagutskottets ansvarsområde). Reger-

ingen har tillsatt en särskild utredare, professor Ove Granstrand, med uppdrag

att se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt och

analysera hur svenska företag hanterar patentering som konkurrensmedel i

jämförelse med företag i andra länder (dir. 2004:55). Utredningen syftar till

att skapa förståelse främst hos små kunskapsintensiva företag för de ekono-

miska vinsterna - och kostnaderna - med patentering samt att föreslå åtgärder

för att stimulera dessa företag att i ökande grad skydda sina innovationer.

Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2005 (dir. 2005:

09). Vidare har regeringen tillsatt en kommitté (ordförande: justitierådet

Kerstin Calissendorff) med uppgift att följa upp patentskyddet för biotekniska

uppfinningar liksom de effekter på forskningen som detta skydd har givit (dir.

2005:02). Kommittén skall lämna en delredovisning den 1 juli 2006 och

slutredovisning den 1 mars 2008.

- Imego AB. Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen

att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Imego Aktiebolag till ny

huvudman.

Forskning i små och medelstora företag

Vinnova bör, enligt regeringens bedömning, under åren 2007 och 2008 tillfö-

ras 10 miljoner kronor för att främja små och medelstora företags tillgång till

forskning och utveckling, varav 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare

5 miljoner kronor år 2008.

Mer än 98 % av Sveriges företag är små eller medelstora, dvs. har färre än

250 anställda. Dessa företags konkurrenskraft och tillväxt är betydelsefulla

för Sveriges innovationsförmåga och ekonomiska tillväxt. Små och medelsto-

ra företag sysselsätter 60 % av dem som arbetar i den privata sektorn. Kun-

skapsintensiva företag som har ett nära samarbete med universitet och hög-

skolor uppvisar en högre tillväxt än andra företag enligt en studie utförd av

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Andra studier visar att svensk

små och medelstora företag bedriver relativt lite egen forskning och utveck-

ling i internationell jämförelse. Det är därför angeläget att den innovativa

förmågan och FoU-kompetensen i små och medelstora företag stärks.

Industriforskningsinstituten är en viktig samarbetspartner för många små

och medelstora företag. Regeringen bedömer att den förstärkning av institu-

tens långsiktiga, strategiska finansiering som förordas i propositionen (se

vidare i det följande) ytterligare kan förbättra institutens tillgänglighet för

dessa företag. Samarbetsprogram med näringslivet är en annan insats som kan

bidra till att små och medelstora företag kan bilda varaktiga samarbeten inom

FoU med andra företag, institut och lärosäten (se vidare nästföljande avsnitt).

Flera statliga myndigheter, stiftelser och andra aktörer driver program som

syftar till att stödja forskning och utveckling i små och medelstora företag.

Vinnova och Stiftelsen för strategisk forskning samarbetar t.ex. genom en

insats som syftar till att stödja forskning i små, högteknologiska företag. Den

koncern för kommersialisering av idéer från akademisk forskning och det

kunskapsintensiva näringslivet som nyligen bildats, Innovationsbron AB,

kommer också att kunna bidra till små och medelstora företags innovations-

kraft. Regeringen bedömer dock att det behövs ytterligare insatser för att

stödja kunskapsutveckling i små och medelstora företag.

FoU-program i samverkan med näringslivet

Enligt regeringens bedömning bör Vinnova under åren 2005-2008 tillföras

120 miljoner kronor för FoU-program i samverkan med näringslivet, varav

10 miljoner kronor år 2005, ytterligare 60 miljoner kronor år 2006, ytterligare

10 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 40 miljoner kronor år 2008. Även

de medel för allmänna förstärkningar som enligt propositionen bör fördelas

till Vinnova åren 2006 och 2007 kan tas i anspråk för detta ändamål. Reger-

ingen har nyligen i tilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition fram-

lagt förslag om de anslagsmässiga konsekvenserna under år 2005.

Erfarenheterna av de nu löpande samverkansprogrammen mellan staten

och näringslivet - fordonsforskningsprogrammet och det nationella flygtek-

niska forskningsprogrammet - är goda, sägs det. Regeringen bedömer mot

bakgrund härav att FoU-program i samarbete med näringslivet är ett väl be-

prövat instrument som bör kunna erbjudas även andra för Sverige viktiga

branscher. Programmen skall avse områden där Sverige är eller har förutsätt-

ningar att bli världsledande forskningsmässigt och industriellt på kort och

lång sikt. En förutsättning för att regeringen skall inrätta samarbetsprogram ä

att näringslivet bidrar med minst halva finansieringen av programmens totala

omfattning. Syftet med programmen är i första hand att stärka svensk indu-

stris internationella konkurrenskraft genom att bygga upp strategisk kompe-

tens inom företagen och forskningsinstitutionerna och genom att skapa mö-

tesplatser med förutsättningar för långsiktigt samarbete mellan näringsliv och

forskare vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Programmen skall

bidra till att öka tillgången på forskarutbildad personal inom områden som är

av vikt för näringslivet. Ytterligare ett syfte med satsningen är att skapa god

förutsättningar för ett fortsatt högt deltagande och ledarskap i projekt inom

EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling.

Regeringen har tagit initiativ till ett antal branschvisa samtal med närings-

livet med utgångspunkt i de områden som angavs i regeringsförklaringen år

2004 i syfte att genomlysa förutsättningarna för att utveckla Sveriges ledande

position inom dessa områden. Samtal kommer sålunda att föras med närings-

liv och fackliga organisationer inom IT/telekommunikations- och läkeme-

dels/bioteknikbranscherna och med företrädare för bas- och verkstadsindustri

inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Härefter kommer

Vinnova att ges i uppdrag att i interaktion med näringslivet och andra aktörer,

såsom universitet, högskolor och industriforskningsinstitut, utveckla samar-

betsprogram med näringslivet och inkomma till regeringen med förslag på

sådana program. Programmen skall bidra till utvecklingen av innovationssy-

stemen inom respektive område, och även små och medelstora företag bör ges

utrymme att delta i programmen. Några av de områden som är aktuella för

programsatsningar presenteras i propositionen. Det rör sig om forskningspro-

gram med koppling till fordonsindustrin, program inom flyg- och rymdområ-

dena och program inom miljöteknikområdet. I det följande redovisas vissa

uppgifter om dessa forskningsprogram.

Beträffande fordonsforskningen under programrådet för fordonsforskning

sägs i propositionen att - i syfte att skapa goda förutsättningar för en fortsa

konkurrenskraftig fordonsindustri - staten, berörda regioner och näringslivet

sedan år 1994 gör riktade satsningar på FoU inom ramen för Programrådet för

fordonsforskning. Verksamheten är reglerad genom avtal mellan AB Volvo,

Fordonskomponentgruppen AB, Saab Automobile AB, Scania CV AB, Volvo

Personvagnar AB, Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Vinnova och

Vägverket. Programrådet ansvarar för genomförandet av fyra - av staten och

näringslivet samfinansierade - forskningsprogram inom fordonsområdet. Det

fordonstekniska forskningsprogrammet är ett forskningsprogram för ökad

konkurrenskraft, huvudsakligen inriktat mot miljö, säkerhet och kost-

nad/kvalitet. Regeringen tecknade nyligen ett avtal med fordonsindustrin om

en förlängning och utökning av programmet, som därmed löper t.o.m. år

2008. Den statliga insatsen i programmet utökas från år 2006 med 20 miljoner

kronor. Regeringens bedömning är att de nya medel som regeringen beräknat

i budgetpropositionen för år 2005 för FoU-program i samarbete med närings-

livet skall täcka den utökade statliga insatsen om 20 miljoner kronor per år i

fordonsforskningsprogrammet. Därmed kommer den statliga insatsen att

uppgå till totalt 50 miljoner kronor årligen; industrin har utfäst sig att dera

insats kommer att uppgå till motsvarande nivå. De övriga fordonsforsknings-

programmen är samverkansprogrammet kring utveckling av mer miljöanpas-

sade fordon ("Gröna bilen"), Emissionsforskningsprogrammet och program-

met Intelligent Vehicle Safety Systems.

När det gäller forskningsprogram inom fordonstelematik och produktions-

teknik redovisas i propositionen att regeringen har uppdragit åt Vinnova att

lämna förslag på FoU-program inom fordonstelematik. Planeringsramen för

åren 2005-2008 är 90 miljoner kronor och en förutsättning är att de förslag

som lämnas skall utarbetas i samverkan med fordonsindustrin, telekommuni-

kationsindustrin och med berörda regionala och kommunala aktörer och byg-

ga på samfinansiering, där övriga aktörer går in med minst samma belopp

som staten. Förslagen skall medverka till en tydlig profilering av områden där

Sverige har både stark forskningskompetens och en stark industri och syfta

till att skapa ett svenskt varumärke för fordonstelematik liknande det för

trafiksäkerhet.

Regeringen har vidare uppdragit åt Vinnova att lämna förslag på program

inom produktionsteknisk FoU. Denna satsning skall syfta till att utveckla

metoder för effektivare och mer resurssnål produktion till lägre kostnader och

inriktas mot fordonsindustrin men vara lika relevant för underleverantörer och

övrig tillverkande industri. Förslaget skall utarbetas i samverkan med Verket

för näringslivsutveckling (Nutek), fordonsindustrin samt berörda regionala

och kommunala aktörer. Planeringsramen för perioden 2005-2008 omfattar

290 miljoner kronor i statliga medel och förutsätter samfinansiering med

övriga aktörer med minst samma belopp. Regeringen bedömer att av de medel

som riksdagen anvisat för år 2005 för FoU-program i samarbete med närings-

livet bör 10 miljoner kronor reserveras för forskningsprogram inom fordons-

telematik och produktionsteknik. För åren 2006-2008 bör 50, 60 respektive

40 miljoner kronor beräknas.

Riksdagsbeslut avseende det nationella, flygtekniska forskningsprogram-

met omfattar perioden 1993/1994-2004. Det statliga bidraget till finansiering-

en har hittills uppgått som mest till 30 miljoner kronor per år, och flygindu-

strin har bidragit med motsvarande summa. Programmets mål är att genom

stimulans till forskningsarbete bidra till att utveckla svensk flygindustris

kompetens och konkurrenskraft. I en utvärdering år 2004 (Vinnova, rapport

2004:9) konstaterades att programverksamheten lyckats väl med måluppfyl-

lelsen och förslag lämnades om framtida utformning av programmet, bl.a. att

det bör fortsätta under en fyraårsperiod på en väsentligt utökad ekonomisk

nivå. Flygindustrin stöder detta förslag. Regeringen bedömer att programmet

har bedrivits på ett effektivt sätt, att resultaten är positiva och att samverk

formen har fungerat väl. I enlighet med utvärderingens rekommendationer

gjorde regeringen bedömningen i budgetpropositionen för år 2005 (prop.

2004/05:1) att programmet bör fortsätta under perioden 2005-2008 och att det

statliga bidraget till finansieringen av programmet bör öka. Programmet be-

skrevs vidare i den försvarspolitiska propositionen (prop. 2004/05:5). Reger-

ingen beräknar ett totalt statligt bidrag till programmet om 145 miljoner kro-

nor under perioden 2005-2008, med en finansiering med 80 miljoner kronor

från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet och med 65 mil-

joner kronor från utgiftsområde 24 Näringsliv (anslag 26:2 Vinnova: Forsk-

ning och utveckling), det sistnämnda fördelat med 10 miljoner kronor år

2005, 15 miljoner kronor år 2006 och 20 miljoner kronor under vardera åren

2007 och 2008.

En av regeringen tillsatt arbetsgrupp, som har haft i uppdrag att utarbeta en

vision och en handlingsplan för flyg- och rymdverksamhetens fortsatta ut-

veckling, har föreslagit att ett motsvarande samarbetsprogram med näringsli-

vet som det nyssnämnda inom flygområdet skall startas inom rymdområdet.

Ett nationellt rymdtekniskt forskningsprogram kan bidra till att positionera

svensk rymdindustri och rymdteknisk forskning i Europa och övriga världen,

menar arbetsgruppen. Ett samarbete mellan industri, universitet, högskolor

och forskningsinstitut anses kunna leda till relevanta projekt i den rymdtek-

niska forskningsfronten och kunna stärka förmågan att delta i och dra nytta av

internationellt forsknings- och tekniksamarbete, t.ex. i EU:s ramprogram. I

EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling föreslås särskilda

aktiviteter inom rymdforskningsområdet. Regeringen ser positivt på arbets-

gruppens förslag och anser att frågan bör utredas närmare. Regeringen avser

därför att uppdra åt Vinnova och Rymdstyrelsen att i samarbete med rymdin-

dustrin analysera möjligheterna att starta ett rymdtekniskt program.

Beträffande samarbetsprogram inom miljöteknikområdet noteras i proposi-

tionen att Vinnova, på regeringens uppdrag, har tagit fram en strategi för

forskning och innovation för området miljödriven teknikutveckling, enligt

vilken Sverige har goda förutsättningar att utveckla kunskap och nya produk-

ter inom bl.a. miljörelaterad bioteknik och materialteknik. Regeringen har

tidigare tagit initiativ till ett centrum för miljödriven näringslivsutveckling

och miljöteknikexport och en särskild utredare, riksdagsledamoten Claes

Roxbergh (mp), har lämnat förslag om organisationen för ett sådant centrum

(SOU 2004:84). Centrumet - Sveriges miljöteknikråd, Swentec (Swedish

Environmental Technology Council) - skall ha som mål att bidra till att Sve-

rige blir en ledande nation inom miljödriven näringslivsutveckling, miljötek-

nikexport och hållbar utveckling. Regeringen, som i december 2004 beslöt att

en kommitté övergångsvis skulle handha Swentecs uppgifter, beslöt den

14 april 2005 att inrätta rådet. Swentec får ett årligt anslag på 10 miljoner

kronor och placeras vid Chalmers tekniska högskola.

Många av de företag som verkar inom miljöteknikområdet är små eller

medelstora. Regeringen avser att ge Vinnova och Formas i uppdrag att

gemensamt och i dialog med näringslivet och andra berörda aktörer, såsom

universitet och högskolor och forskningsinstitut, analysera, bedöma och bere-

da förslag om ett miljöinriktat samarbetsprogram. Programmet skall finansie-

ras gemensamt och till lika delar av staten och näringslivet. Små och medel-

stora företags medverkan i programmet bör vara prioriterad och programmet

bör utformas på ett sådant sätt att deras medverkan underlättas. Regeringen

kommer utifrån detta underlag att besluta om programmets genomförande.

Vinnova bör inom befintlig ram avsätta 10 miljoner kronor för ett forsknings-

program inom miljöteknik i samarbete med näringslivet år 2007 och ytterliga-

re 10 miljoner kronor år 2008, så att den totala omfattningen från Vinnova

uppgår till 20 miljoner kronor årligen från år 2008. Formas bör avsätta

5 miljoner kronor för detta ändamål år 2007 och ytterligare 5 miljoner kronor

år 2008. Regeringen bedömer det som angeläget att ytterligare stödja kun-

skaps- och kompetensuppbyggnad inom miljöteknikområdet och anser att

resurser bör fördelas till Vinnova för forskning till stöd för hållbar utveckli

(se vidare avsnittet om det prioriterade området forskning till stöd för hållba

utveckling i det föregående).

Institutens roll i innovationssystemet

Regeringens bedömning avseende den långsiktiga, strategiska finansieringen

av verksamheten vid de statligt delägda industriforskningsinstituten innebär

att Vinnova under åren 2005-2008 bör tillföras 110 miljoner kronor för detta

ändamål, varav 45 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 65 miljoner kronor

år 2008.

För närvarande finns 17 industriforskningsinstitut inom IRECO Holding

AB, som ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Instituten hade år 2003 en omsättning

på ca 1 120 miljoner kronor. Sedan industriforskningsinstitutens bolagisering

påbörjades år 1997 har finansieringen av långsiktig kompetensutveckling

reglerats genom ett aktieägaravtal mellan staten och KK-stiftelsen. Avtalet

innebär att KK-stiftelsen avsätter 50 miljoner kronor under perioden 2003-

2005, medan staten genom Vinnova avsätter 100 miljoner kronor varje år

under perioden 2003-2005 för institutens kompetensutveckling. Genom riks-

dagens beslut med anledning av proposition 2001/02:02 om FoU och samver-

kan i innovationssystemet (bet. 2001/02:NU5) gavs Ireco i uppdrag att verka

för en omstrukturering av sina institut i syfte att skapa en sammanhållen

struktur med färre, större och mer internationellt konkurrenskraftiga institut

med en stark förankring hos näringslivet. För att finansiera omstruktureringen

tillskjuter staten och KK-stiftelsen årligen 10 miljoner kronor vardera under

perioden 2003-2005. Regeringen tillför ytterligare 40 miljoner kronor, förde-

lade med 29 miljoner kronor år 2004 och 11 miljoner kronor år 2005, via

Vinnovas anslag Forskning och utveckling (26:2) för att finansiera Irecos

omstrukturering. KK-stiftelsen har genom beslut under år 2004 tillskjutit

ytterligare 25 miljoner kronor för samma ändamål. Under perioden har de

ovan angivna medlen för kompetensutveckling om totalt 350 miljoner kronor

fördelats utifrån ansökningar från respektive industriforskningsinstitut.

Ireco förväntas slutföra den pågående fasen av omstruktureringen under år

2005. Irecoinstituten kommer då i huvudsak att vara strukturerade i följande

fyra grupper: en material- och verkstadsteknisk koncern under holdingbolaget

Swerea AB; ett institut för fiber, tryck och förpackningar (STFI-Packforsk

AB); en grupp inom bio-, miljö- och byggteknik (Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB, tidigare Trätek och Institutet för Livsmedel och Bio-

teknik); en gruppering för instituten inom informations- och kommunikations-

teknik. Regeringen konstaterar att samarbetet mellan staten och KK-stiftelsen

varit framgångsrikt och bl.a. utgjort en förutsättning för ett genomförande av

omstruktureringsprocessen. Regeringen avser att verka för att samarbetet

mellan staten och KK-stiftelsen skall kunna fortsätta även efter det att inneva

rande avtalsperiod löpt ut år 2005. Det är regeringens bedömning att Ireco-

instituten behöver fortsätta att utvecklas mot en mer effektiv struktur av stör

och mer fokuserade institut med större förutsättningar för förnyelse. Efter år

2005 kommer utvecklingen av instituten att gå in i en ny fas, sedan den nya

strukturen etablerats.

Regeringen redovisade i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.

1996/97:150) resultatet av det arbete som utförts i Kommittén för omstruktu-

rering och förstärkning av industriforskningsinstituten, den s.k. KOFI-

utredningen, och angav då särskilt att näringslivsintressenterna vid en bolagi-

sering bör vara majoritetsägare i de av instituten nybildade aktiebolagen.

Genom näringslivets internationalisering, bl.a. avseende ägandet, har förut-

sättningarna för att näringslivet skall vara en betydelsefull och drivande ägar

av industriforskningsinstituten dock förändrats. Den fortsatta utvecklingen av

industriforskningsinstituten förutsätter därför en mer flexibel syn på ägandet

än den som redovisades i KOFI-utredningen. I vissa sektorer där de verk-

samma företagen i huvudsak är utlandsägda är ett majoritetsägande av när-

ingslivet inte rimligt. Regeringen avser därför att i undantagsfall öppna för e

statligt majoritetsägande om det är avgörande för att åstadkomma en stark

institutssektor. En förutsättning för staten att gå in som majoritetsägare i et

institut är ett tydligt engagemang från näringslivet i form av ökad uppdrags-

volym eller ökad omfattning på samverkansprojekt. Finansiering av ett statligt

majoritetsägande måste ske inom ramen för de medel som Ireco disponerar.

De medel om 110 miljoner kronor som regeringen bedömer att Vinnova

bör tillföras under åren 2007 och 2008 är avsedda som en förstärkning av de

medel om 100 miljoner kronor för kompetensutveckling av industriforsk-

ningsinstituten som regeringen sedan tidigare avsätter årligen. Liksom de

sistnämnda medlen bör de nya resurserna disponeras av Vinnova för vidare

fördelning till instituten via Ireco. Som utgångspunkter för Vinnovas och

Irecos förslag till kriterier för fördelning av de nya resurserna bör gälla att

medlen skall bidra till att stärka institutens samarbete med universitet och

högskolor, främja institutens deltagande i internationella samarbetsprogram,

t.ex. inom EU, och stärka deras förmåga att stödja kunskapsutvecklingen

inom små och medelstora företag. Medlen skall också bidra till en ökad sam-

verkan mellan instituten och ge möjlighet att ta till vara ett ökat engagemang

från näringslivet. Vidare måste fördelningen av de nya resurserna främja en

hög vetenskaplig kvalitet i institutens forskning och stimulera förnyelsen av

forskningen. Ireco bör ansvara för fördelningen av medlen för långsiktig,

strategisk finansiering med utgångspunkt i de uppställda kriterierna. Vinnova

har i uppdrag att verka för att industriforskningsinstitutens roll i innovation

systemet utvecklas och planerar att under år 2005 göra en utvärdering av hur

kompetensmedlen bidragit till industriforskningsinstitutens utveckling. Reger-

ingen avser att ge Vinnova i uppdrag att före utgången av år 2008 utvärdera

de insatser som genomförts med de medel som aviseras i propositionen. Möj-

ligheten att ta del av de nya resurserna bör stå öppen för nu existerande Ireco

institut, institut som före omstruktureringen ingått i Irecogruppen och andra

institut som tillkommer i gruppen.

Insatser för ökad forskarmobilitet

Betydelsen av forskarnas mobilitet har sedan länge uppmärksammats i sam-

band med diskussioner om ökad samverkan mellan lärosätena och det omgi-

vande samhället. Regeringen angav i proposition 2001/02:02 om FoU och

samverkan i innovationssystemet att i den då nybildade myndigheten Vinno-

vas uppgifter ingår att stimulera starka innovationssystem, bl.a. genom att

stimulera forskarnas mobilitet mellan olika FoU-miljöer. I instruktionen för

Vinnova anges bl.a. att verket särskilt skall stimulera till kunskapsöverföring

och rörlighet mellan olika grupper av aktörer i innovationssystemet. Reger-

ingen avser att ge Vinnova i uppdrag att utveckla arbetet med att åstadkomma

ökad mobilitet, bl.a. med utgångspunkt i de nya verktyg som regeringen pre-

senterar i propositionen, dvs. forskarskolor och meriteringsanställningar (se

berörda avsnitt i det föregående). Regeringen planerar att följa upp dessa

satsningar så att de får avsedd effekt i form av ökad samverkan mellan lärosä-

tena och det omgivande samhället. Regeringen avser vidare att ge ett uppdrag

till lärosätena att redovisa vilka möjligheter och planer som finns för att öka

mobiliteten och vilka svårigheter och utmaningar som finns i detta samman-

hang.

Motionerna

Motioner med anledning av forskningspropositionen

I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås ett tillkännagivande om beho-

vet att stimulera kommersialiseringen av forskningsresultat. Regeringens

förslag om en ökning av Vinnovas anslag till forskning i små och medelstora

företag och till FoU-program i samverkan med näringslivet med sammanlagt

130 miljoner under fyraårsperioden stöds av motionärerna. De anser dock att

detta inte räcker. För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt kr

en ökad kommersialisering av forskningsresultaten och för att stimulera detta

behöver staten gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare

belöningar för sådan kommersialisering, anför motionärerna. De föreslår att

det skall införas ett belöningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka

forskaren erbjuds royalty, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag

Universitet och högskolor som knoppar av framgångsrika företag bör vidare

få högre anslag till sin forskningsverksamhet och högskolorna bör även få en

s.k. vinstandel, anser motionärerna.

Vinnova bör ges i uppdrag att utreda hur små företag skall kunna delta ak-

tivt i långsiktiga, strategiska satsningar, som t.ex. kompetenscentrum, anförs

det i motion 2004/05:Ub8 (fp). Ett högteknologiskt land som Sverige är bero-

ende av att forskning och utveckling genererar tillväxt och nya företag, fram-

håller motionären. Många svenska idéer exporteras och kommersialiseras i

stället utomlands - av orsaker som i stor utsträckning ligger utanför forskar-

världen, säger motionären. Hon anser att huvudproblemen är brist på riskkapi-

tal, synen på företagande och dåliga förhållanden för småföretag. Det finns

för närvarande en mycket splittrad struktur för hur staten stöder kommersiali-

sering av nya idéer via riskkapital och såddkapital, påstår motionären. Hon

föreslår att regeringen skall lämna förslag till riksdagen om utformningen av

de statligt finansierade kommersialiseringsstöden, vilka aktörer som skall

delta och vilken roll respektive aktör skall ha. Riksdagen bör vidare tydliggö-

ra att Vinnovas roll skall vara att stödja samverkan mellan företag, akademi

och institut, t.ex. via kompetenscentrum, anför motionären. Hon påpekar att

det dock finns svårigheter för små företag att åta sig ett så långvarigt ansvar

som denna typ av projekt innebär. Vinnova bör därför ges i uppdrag att utreda

hur dessa problem skall kunna undvikas, varvid ett förslag kan vara att låta

inkubatorer, forskningsparker m.m. ingå och låta småföretagen delta indirekt

via dessa.

Motioner från allmänna motionstiden

I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås ett tillkännagivande om en offensiv

forskningspolitik för fler företag. Kunskapens roll som motor i den ekono-

miska utvecklingen blir allt större - det är nya idéer, kreativt entreprenörska

och innovationer som skapar förutsättningar för tillväxt och välstånd, säger

motionärerna. De framhåller att en kvalitativt högtstående forskning därvid är

central. Det gäller, på längre sikt, den fria grundforskning som bedrivs vid

universitet och högskolor. På kort sikt är den tillämpade, behovsstyrda och

mer industrinära forskning som ofta bedrivs utanför universitetssfären av

avgörande betydelse för att skapa ett dynamiskt näringslivsklimat, anför

motionärerna. De menar att institutens verksamhet bör understödjas och att

formerna för samverkan med företag, organisationer och offentliga myndig-

heter bör utvecklas. Kontakterna mellan forskningsinstituten och de institu-

tioner där forskningsresultaten skall omsättas i praktiken måste förbättras och

mötesplatser där forskare, entreprenörer och beslutsfattare kan mötas måste

skapas, föreslår motionärerna. De framför likartade synpunkter som i nyss-

nämnda motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) om att staten - för att stimulera

kommersialiseringen - bör gynna de högskolor och universitet som erbjuder

sina forskare belöningar. Motionärerna förordar också ett belöningssystem

genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren erbjuds royalty, delägarskap

eller optioner i ett eller flera företag. På motsvarande sätt som anslagen till

grundutbildningen bör styras av hur många studenter som lärosätena lockar

till sig, bör också de universitet som knoppar av flest framgångsrika företag

kunna få högre anslag till sin forskningsverksamhet, sägs det avslutningsvis.

Resurserna till forskningen behöver öka ordentligt de närmaste åren, an-

förs det i motion 2004/05:N241 (fp). Innovationer och nyföretagande i sam-

verkan med högskolor och samhället behöver också stimuleras, säger motio-

närerna. De anser därför att det är viktigt att tillgången på riskkapital i sta

skedet för nya företag med goda idéer säkerställs. Det är också viktigt att

universitet och högskolor ges bättre förutsättningar att kunna kommersialisera

sina forskningsresultat, säger motionärerna.

I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås ett tillkännagivande om forskning,

utveckling och innovationer. Det är avgörande för svenskt näringslivs konkur-

renskraft att tillräckliga resurser satsas på forskning och utveckling och det

nödvändigt att staten bistår de små företagen för att de skall kunna ta del i

FoU-arbetet, anför motionärerna. De anser att det mest naturliga är att skatte-

regler och lagstiftning utformas så att de små företagens forsknings- och

produktionsutveckling underlättas, i kombination med att de får möjligheter

att söka särskilda forskningsbidrag. Innovationer tas inte tillräckligt väl om

hand, menar motionärerna och hänvisar till att i flera konkurrentländer stöder

staten aktivt utvecklingen av nya idéer. Möjligheter för anställda att utveckla

egna idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent bör utredas, varvid avtal

om delad vinst skulle kunna vara en form för samverkan, säger motionärerna.

Förutom ett allmänt gott investerings- och företagsklimat anser de att ytterli-

gare åtgärder måste vidtas för att främja kommersialisering av innovationer.

Det krävs en analys av varför antalet registrerade patent minskar, anför mo-

tionärerna. De föreslår att det skall sättas upp ett mål, med innebörd att anta

registrerade patent skall öka med 10 % per år under mandatperioden. Royalty

på patenterade uppfinningar bör vara skattefri i två år, föreslås det vidare.

Satsningen på innovativ teknikupphandling till små företag och uppfinnare

bör utökas, anser motionärerna och hänvisar till framgångar med sådan riktad

upphandling från Förenta staterna, Storbritannien och Nederländerna. I Fören-

ta staterna kanaliseras minst en procent av all statlig teknikupphandling till

små och medelstora företag. Nya rön inom FoU bör göras mer lättillgängliga

för småföretagen, anför motionärerna avslutningsvis.

Vinnova bör ges möjligheter att bättre stödja goda idéer, i syfte att uppnå

ökad industriell tillväxt, anförs det i motion 2004/05:N284 (kd). Den satsning

på högre teknisk utbildning som gjorts har bidragit till det stora antal goda

idéer som Sverige har visat upp under åren, säger motionärerna. De anser att

det kan krävas såväl rejält med kapital som samordningsansvar för satsningar

för att skapa en bro mellan goda idéer hos forskare och industrins produktion.

Vinnova har ungefär hälften av de medel som dess finska motsvarighet Erika

har, uppger motionärerna. De förordar att ytterligare medel skall tillföras

Vinnova.

Samma motionärer som i nyssnämnda motion 2004/05:N284 (kd) tar i yt-

terligare en motion - 2004/05:N285 (kd) - upp frågan om Vinnovas verk-

samhet och resursbehov. Akademisk forskning är inte en garanti för tillväxt

och en konkurrenskraftig exploatering av forskningsresultat, utan det behövs

kompletterande insatser, t.ex. skapande av miljöer där entreprenörskap och

forskning möts, tillhandahållande av riskvilligt såddkapital samt stöd till

forsknings- och innovationsmiljöer där offentlig verksamhet, akademi och

näringsliv samspelar, anför motionärerna. Innovationspolitiska åtgärder måste

därför komplettera forskningspolitiken. Vinnova arbetar inte på samma sätt

som forskningsråden, vilka står i fokus för de forskningspolitiska propositione

na, konstaterar motionärerna. De anser att det är olämpligt att Vinnovas budget

hanteras uteslutande i forskningspolitiska propositioner. Möjlighet till budget

tilldelning även från andra departement än Utbildningsdepartementet är önsk-

värd, anför motionärerna.

I motion 2004/05:N300 (v) begärs sex tillkännagivanden - om möjligheten

till finansiering av Ireco; om uppföljningar och rapporter; om långsiktiga,

strategiska forskningsprogram; om utgifterna för forskning och utveckling

och offentliga uppdrag; om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga

nordiska länderna; om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska

arbetet. Den paradox som svensk behovsmotiverad forskning lever i är väl-

känd, säger motionärerna och redovisar följande. Sverige har de högsta utgif-

terna för forskning och utveckling inom OECD - 4,3 % av BNP går till FoU.

Det svenska näringslivet svarade år 2001 för 78 % av de totala FoU-

utgifterna, motsvarande ca 3,3 % av BNP, varvid 5-6 stora företag svarade

för 80 % av denna forskning. Små och medelstora företag har en mycket liten

del av den FoU som utförs. Ungefär 10 % av den totala FoU-verksamheten

inom företagssektorn eller 0,34 % av BNP utförs av företag med färre än 50

anställda. Sverige ligger långt ned på listan över OECD-länder när det gäller

överföring av kunskap via teknik till nya företag.

Under de senaste fem åren har FoU-cykeln kortats från 18 till 10 månader,

säger motionärerna. De menar att i ett sådant läge måste det offentliga hjälpa

till med att skapa de bryggor som behövs och delta i forskningscykeln. De

små och medelstora företagens möjlighet ligger i att skapa sig FoU-utrymme

genom industriforskningsinstitutens verksamhet, anser motionärerna. De

konstaterar att det statliga engagemanget av historiska skäl är lågt inom den

tillämpade forskningen. De svenska industriforskningsinstituten erhåller

endast 3 % av forskningsresurserna, medan motsvarande andel inom EU i

snitt är 24 % - ett förhållande som måste ändras om de små och medelstora

företagen skall ha en chans att hävda sig i framtiden, anför motionärerna.

Ireco har, som tidigare nämnts, huvudansvaret för att omorganisera industri-

forskningsinstituten. För detta och för program som kan sätta små och medel-

stora företag i arbete mot ökad FoU behöver Ireco inom de närmaste åren en

medelsförstärkning på i storleksordningen 600 miljoner kronor årligen, varvid

finansiering kan ske genom överföring av medel från andra statliga bolag,

anser motionärerna.

Motionärerna erinrar om vad näringsutskottet anförde hösten 2001 i betän-

kande 2001/02:NU5 om omstrukturering av industriforskningsinstituten vid

behandlingen av proposition 2001/02:2. Där sades att näringsutskottet delade

regeringens bedömning att ingen detaljstyrning skall ske av FoU-områden,

utan riktlinjer i propositioner, utskottsbetänkanden och regleringsbrev skall

vara vägledande för myndigheterna. Däremot bör kontinuerliga uppföljningar

och utvärderingar ske för att statsmakterna skall kunna se att verksamheten

bedrivits som det var tänkt, sades det. Utskottet underströk att det är angeläg

att regeringen utför sådana uppföljningar och utvärderingar och på lämpligt

sätt rapporterar resultaten av dessa till riksdagen. Motionärerna kan dock inte

se att detta har skett och föreslår därför att riksdagen genom ett tillkännagi-

vande begär en sådan redovisning av regeringen.

Globaliseringen har förändrat företagens villkor dramatiskt, framhåller

motionärerna vidare. De anser att när de nordiska grannländerna i allt högre

grad styr om sina resurser mot strategiskt långsiktiga forskningsprogram men

ändå med flexibilitet kan inte Sverige förhålla sig passivt utan staten måste

delta i skapandet av strategiska, långsiktiga forskningsprogram. I de finska

programmen deltar över 1 000 små och medelstora företag. I de av motionä-

rerna förordade forskningsprogrammen måste företagen tillåtas delta med

egen personal i forskning, ledning och utformning av forskningssamarbetet,

sägs det. Interaktionen mellan högskolor, institut och företag måste stärkas

och kunskap som snabbt kan utvecklas till produkter, tjänster och processer

måste spridas, anför motionärerna. De föreslår att offentliga uppdrag skall

villkoras så att viss del av FoU alltid tillfaller små och medelstora företag.

De övriga nordiska ländernas lösningar för den behovsmotiverade forsk-

ningen anses således mer utvecklade och har kommit längre i mångfald än

den modell som tillämpas i Sverige och utifrån detta dras i motionen följande

tre slutsatser: det offentliga har en viktig roll att spela i en satsning på be

hovsmotiverad forskning, det regionala perspektivet går att vidmakthålla och

resurserna till den behovsmotiverade forskningen måste stärkas väsentligt.

Regeringen har i skriften Innovativa Sverige (Ds 2004:36) gjort en utmärkt

genomgång av det innovativa Sveriges olika beståndsdelar - vikten av FoU,

kraftsamling, de små och medelstora företagen, kommersialiseringen av

forskning samt det offentligas och den enskilda människans betydelse, anser

motionärerna. De föreslår - för att det som sagts i denna skrift inte skall tap

pas bort - att regeringen årligen till riksdagen skall lämna en innovationspoli

tisk skrivelse, med redogörelse för hur de ansatser som tagits upp i skriften

har uppfyllts.

Vissa kompletterande uppgifter

Studie om statens insatser för att stödja FoU i små företag

Inom ramen för näringsutskottets arbete med uppföljning och utvärdering

gavs Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) sommaren 2004 av utskottet

i uppdrag att göra en uppföljning av det statliga forsknings- och utvecklings-

stödet (FoU-stödet) till små och medelstora företag. Uppföljningens huvud-

fråga var om de statliga insatserna kommer de små och medelstora företagen

till del och tillgodoser deras behov av FoU-stöd. Studien inriktades på fyra

områden, nämligen bioteknik, energi, trä och turism. Syftet med uppföljning-

en var att den skulle ge utskottet ett underlag inför behandlingen av den

forskningspolitiska propositionen. Rapporten avlämnades av ITPS i december

2004 och kommer inom kort att publiceras i riksdagens rapportserie

(2004/05:RFR2).

Uppföljningen tog sin utgångspunkt i de små företagens situation och in-

riktades på att utifrån deras perspektiv följa upp de stöd som företagen får.

Fokus lades därmed inte på de stödgivande myndigheterna och organen utan

på de enskilda företagens behov. I undersökningen studerades 100 småföretag

(2-15 anställda) inom fyra områden - bio- och medicinteknik, träsektorn,

energiområdet och turism.

Genomgången visade bl.a. att de små företagen inte automatiskt får del av

statens FoU-investeringar. Undersökningen visade också att ingen av de stora

FoU-finansierande aktörerna har någon särskild uppmärksamhet riktad mot de

små företagen. Små företag får del av resurserna inom ramen för satsningar

med andra fokus än just företagsstorlek. En viktig slutsats var att det inte

finns en samlad bild vare sig av de små företagens behov av FoU eller av

deras uppfattning av hur väl nuvarande statlig FoU uppfyller dessa behov. En

annan generell slutsats var att politiken ur de små företagens perspektiv fram-

står som alltför segmenterad och sektoriserad. Företagen har inte behov av

forskningsinsatser ena dagen, allmän affärsrådgivning nästa dag och kompe-

tensutveckling för personalen en tredje dag. Slutsatsen är att det behövs ett

mer samlat statligt grepp på företagssektorn och på de små företagens behov.

Ansvarsfördelningen mellan myndigheter skulle i högre grad kunna utgå från

företagens samlade behov, sades det i rapporten. Likaså borde statens insatser

utgå från frågan huruvida det finns behov som inte kan fyllas med hjälp av

marknadens aktörer och om den statliga insatsen kan förväntas ge en sam-

hällsekonomisk vinst. Detta är inte detsamma som att statens insatser kon-

centreras till exempelvis högteknologisk forskning och utveckling. För att

bättre svara mot de små företagens behov borde statens innovationspolitik

därför i större utsträckning än för närvarande samordnas i kluster av bran-

scher, där en samlad behandling av regler och ramvillkor, grundforskning,

tillämpad forskning och utveckling, övriga kapitalförsörjningsfrågor, affärs-

utveckling samt andra insatser kan ske, sades det vidare i rapporten. Med en

sådan klusterbaserad innovationspolitik skulle också skapas möjlighet att

koncentrera insatserna ytterligare. En genomgående slutsats från företagsin-

tervjuerna var bristen på koncentration.

Bio- och medicinteknik skilde sig från de övriga områdena framför allt ge-

nom att det för denna sektor finns en privat och aktiv riskkapitalmarknad, där

staten har koncentrerat sina satsningar till de tidigaste skedena i en kommer-

sialiseringsprocess. Företagen tycktes dock vara eniga om att de investerade

resurserna är alltför små och att gapet mellan det tidiga, statliga såddkapital

och de privata riskkapitalisterna är alltför stort. Företagen i energibranschen

upplevde sig ha två huvudsakliga problem, nämligen bristen på kapital i form

av stöd till FoU och avsaknad av långsiktiga, tydliga regler och villkor för

branschen och för kommersialiseringen av dess produkter. Inom träbranschen

har företagen behov av en typ av FoU som de i många avseenden själva inte

identifierar. Forskningen inom träområdet är splittrad och utgår i stor ut-

sträckning från ett materialperspektiv. Ett alternativt synsätt, som också kan

ligga till grund för en mer integrerad syn på branschen och dess behov, vore

att utgå från marknaden och marknadspotentialen. Från detta perspektiv bör

forskningen koncentreras till några framtida utvecklingsmarknader. Forsk-

ningen bör kopplas samman med ett produktionsnära utvecklingsarbete i

samband med viktiga företag inom branschen. Beträffande turistområdet

noterades att utvecklingen av nya och bättre s.k. turistprodukter framför allt

sker genom samverkan och genom en samlad marknadsföring. Vidare finns

behov av en samlad kvalitetsutveckling, där standarder och normer kan vara

betydelsefulla, sades det i rapporten.

Vinnova

Vinnovas anslag till forskning och utveckling (26:2), som uppgår till

1 122 miljoner kronor för år 2005 skall, enligt forskningspropositionen, tillfö

ras totalt 575 miljoner kronor under åren 2005-2008, fördelade med 20, 131,

120 och 304 miljoner kronor för respektive år (se tabellerna 1 och 2 i det

föregående). I de här aktuella motionerna görs jämförelser med de satsningar

som Vinnovas motsvarighet i Finland gör. I propositionen (s. 143) redovisas

hur Finland har organiserat sina insatser för forskning och utveckling.

I en motion sägs att budgettilldelning till Vinnova från andra departement

än Utbildningsdepartementet vore önskvärda. Här kan noteras att Vinnovas

anslag tillhör utgiftsområde 24 Näringsliv, men verksamheten ingår som en

del av politikområdet Forskningspolitik.

Beträffande förslaget i en motion om att småföretag bör ges möjlighet att

delta indirekt i Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forsk-

ningsparker kan nämnas att en tredjedel av de deltagande företagen i kompe-

tenscentrumprogrammet är små och medelstora (dvs. under 250 anställda).

Huvudinriktningen hittills har varit att företagen skall delta direkt och inte

mellanhänder. Utformningen av framtida program pågår för närvarande inom

Vinnova.

Innovationsbron

Efter riksdagens beslut hösten 2004 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet.

2004/05:NU1) har staten gemensamt med de sju teknikbrostiftelserna och

Stiftelsen Industrifonden bildat en ny koncern för finansiering av kommersia-

lisering av idéer från både den akademiska forskningen och det kunskapsin-

tensiva näringslivet - Innovationsbron AB. Koncernen skall kunna finansiera

såddlån m.m. med ca 1,8 miljarder kronor under en tioårsperiod.

Forskning till stöd för andra politikområden

Inledning

I propositionens avsnitt 9, med rubrik Forskning till stöd för andra politikom-

råden, redogörs för insatser på olika områden. I det följande redovisas de

delar som har koppling till näringsutskottets beredningsområde och som

återfinns i propositionens avsnitt 9.12 om forskning kring IT, transport, ar-

betsliv, energi, jämställdhet, turism, m.m.

FoU inom informations- och kommunikationsteknik

Vinnova finansierar tillämpad forskning inom området. Under år 2003 förde-

lade Vinnova drygt 185 miljoner kronor till FoU inom informations- och

kommunikationsteknik och knappt 62 miljoner kronor till FoU inom tjänster

och IT-användning. År 2004 tillfördes verket 100 miljoner kronor för stöd till

tillämpad industriforskning inom IT/telekommunikationsområdet. Satsningen

är inriktad mot nano- och mikroelektronik samt för stöd till utvecklings- och

testmiljöer av IT-baserade tjänster och för utveckling av plattformar kopplade

till teknik med hög överföringskapacitet. Vetenskapsrådet finansierar grund-

läggande IT-forskning och beviljade år 2002 nästan 29 miljoner kronor till

ämnesområdet datavetenskap. Dessutom bedriver ett antal industriforsknings-

institut IT-relaterad forskning. I den tidigare nämnda propositionen 2001/02:2

om FoU och samverkan i innovationssystemet gjorde regeringen bedömning-

en att Vinnova bör ta fram en strategi för området IT-användning och till-

lämpning för att stärka svenskt näringsliv och i regleringsbrevet för budget-

året 2002 gavs Vinnova ett sådant uppdrag. Vinnova inlämnade i december

2002 förslag till en nationell strategi för FoU inom området tillämpning av

informationsteknik, enligt vilket visionen är att sammanhållna och effektiva

FoU-insatser inom tillämpning och användning av IT skall bidra till hållbar

tillväxt genom att öka den internationella konkurrenskraften inom näringslivet

och inom forskningsinstitut och högskolor samt den offentliga verksamhetens

effektivitet. I strategin har prioriterats tre tillväxtområden, nämligen indust

ell IT, IT för privata och offentliga tjänster samt möjliggörande tekniker.

Dessa stämmer väl överens med den IT-forskning som lyfts fram inom EU:s

ramprogram.

FoU inom experimentell teknik och mätteknik

Vinnova styr sedan budgetåret 2003 inriktningen av de statliga insatserna på

FoU-området experimentell teknik. Det övergripande målet för denna verk-

samhet inriktas mot områden som stärker teknisk utveckling, konkurrens-

kraft/kvalitet, utveckling av små och medelstora företag, säkerhet, hälsa,

energi och hållbar utveckling. Med experimentell teknik menas kunskapen

om att systematiskt undersöka och beskriva egenskaper hos material, proces-

ser och produkter genom påverkan och genom att studera resultaten av påver-

kan. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB ansvarar för huvuddelen

av den fysikaliska mättekniken, viss kemisk mätteknik och relaterad FoU. Det

övergripande målet för verksamheten är att upprätthålla en hög standard med

normaler av tillräcklig omfattning och relevans.

Skogsforskning och skogsindustriell forskning

Grundläggande skogsindustriell forskning bedrivs huvudsakligen vid tekniska

universitet och högskolor. Skogsnäringen har dessutom egen forskning och

finansierar tillsammans med staten forskning vid branschforskningsinstituten

med inriktning mot skogsbruk - Skogsbrukets forskningsinstitut (SkogForsk),

institut med inriktning mot träbearbetningsindustri - SP-Trätek, bildat efter

sammanslagning av Institutet för träteknisk forskning (Trätek) och Sveriges

Provningsinstitut (SP), samt institut med inriktning mot pappers- och massa-

industrin - STFI-Packforsk, bildat efter sammanslagning av Skogsindustrins

tekniska forskningsinstitut (STFI) och Institutet för förpackning och distribu-

tion (Packforsk).

Geovetenskaplig forskning och utveckling

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är sektorsorgan för stöd till tilläm-

pad geovetenskaplig forskning och riktad grundforskning. Enligt en nyligen

genomförd internationell utvärdering av detta stöd skulle utan ett sådant stöd

flera, för samhället viktiga, forskningsområden ha svårt att finna finansiering

För att verksamheten inom gruv- och mineralsektorerna fortsättningsvis skall

ha en god position i den globala konkurrensen och bidra till hållbar utveckling

krävs satsningar på dessa basindustrier genom stöd till långsiktiga utveck-

lingsinsatser för forskning, utveckling och utbildning.

Forskning på malm och mineraler

För att kunna använda ändliga naturresurser såsom malm och mineral i ett

hållbart samhällsperspektiv krävs omfattande forsknings- och utvecklingsar-

bete. Finansiering av mineralrelaterad forskning sker genom bl.a. Formas,

Vetenskapsrådet och Vinnova. Medel tillförs även från EU.

Energiforskning

Propositionen

Genom 1997 års energipolitiska beslut tillskapades ett långsiktigt program för

utveckling av teknik för framtidens energisystem, i vilket ingick en satsning

under åren 1998-2004 på forskning, utveckling och demonstration. I betän-

kandet EFUD - en del i omställningen i energisystemet (SOU 2003:80) ut-

värderades verksamheten inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program

och förslag till riktlinjer för fortsatta insatser kring forskning, utveckling

demonstration på energiområdet presenterades. Sådana insatser är, enligt

regeringens bedömning, en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att

möjliggöra en långsiktig omställning av energisystemet. Riksdagen har, på

regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1, bet.

2004/05:NU3), beslutat om ett nytt långsiktigt program, inriktat mot forsk-

ning, utveckling och demonstration för utveckling av teknik och processer för

omställningen till ett hållbart energisystem. Regeringen har i budgetproposi-

tionen för år 2005 beräknat resursbehovet till 440 miljoner kronor per år, elle

totalt 3 080 miljoner kronor för en sjuårsperiod med början den 1 januari

2005, vilket innebär en väsentlig minskning av resurserna jämfört med inne-

varande programperiod. Regeringen avser återkomma om den närmare ut-

formningen av de fortsatta, långsiktiga insatserna under perioden 2005-2011.

Statens energimyndighet har i regleringsbreven för åren 2004 och 2005 getts i

uppdrag att lämna förslag om hur insatserna för forskning, utveckling, de-

monstrationsverksamhet och kommersialisering av teknik för framtidens

energisystem kan fokuseras.

Vissa kompletterande uppgifter

I tilläggsbudget för år 2005 i den ekonomiska vårpropositionen (prop.

2004/05:100), som nyligen avlämnats, föreslås att tidigare lämnade bemyndi-

ganden avseende anslaget Energiforskning (35:5) skall ökas med 100 miljo-

ner kronor - från 446 till 546 miljoner kronor - under år 2006 respektive

under perioden 2007-2009.

Miljödriven teknikutveckling

Under rubriken Miljödriven teknikutveckling redovisas en del av den text

som tidigare i propositionen redovisats i avsnittet (8.3.3) om FoU-program i

samverkan med näringslivet under rubriken Samarbetsprogram inom miljö-

teknikområdet (prop. s. 158-160). Denna del av propositionen har återgetts i

avsnittet om FoU-program i samverkan med näringslivet i det föregående.

Konkurrensforskning

Konkurrensforskning avser insatser inom främst de ekonomiska och juridiska

vetenskaperna och har som syfte att bl.a. ge kunskap om olika marknaders

funktionssätt av betydelse från ett konsumentperspektiv samt om hur offentli-

ga regleringar påverkar olika marknader.

Entreprenörskapsforskning

Forskningen kring entreprenörskap i Sverige har utvecklats snabbt under

senare år och inneburit att det finns svenska forskningsmiljöer av internatio-

nell betydelse. Till områden som bör utvecklas hör forskning om entrepre-

nörskap, småföretag, innovationer och tillväxt. Inom området bör sådan

forskning prioriteras som belyser kopplingar mellan entreprenörskap och

innovationer eller mellan småföretag och tillväxtperspektiv.

Forskning om regional utveckling, sektorssamordning och

sektorssamverkan

Regeringen avser att uppdra åt ett antal myndigheter med särskilt ansvar inom

regional utvecklingspolitik att ta fram en samlad och systematiserad kun-

skapsbild kring utvärderingsmodeller, grundade på systemtänkande.

Turismforskning

En forskningsprioritering kan stödja utveckling och spridning av kunskap om

turism och bidra till utveckling av den svenska turistnäringen som tillväxtfak-

tor, nationellt, regionalt och lokalt. En bra turismforskning med disputerade

och kvalificerade forskare har en central roll för utvecklingen av turistnäring

en.

Näringsutskottets ställningstagande

En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande företag är grundläggan-

de för att främja tillväxten. Denna är i sin tur en förutsättning för att arbet

fällen, välfärd och jämställdhet skall kunna värnas och utvecklas. Det är vik-

tigt att understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt, ekologiskt och socia

hållbar. Ökat företagande är alltså av stor betydelse för den svenska tillväxte

och sysselsättningen. Regeringen arbetar, i samarbete med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet, med att utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,

både för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade företag att

växa. Ett långsiktigt tillväxtarbete kräver ökad samverkan mellan många

aktörer. Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en hållbar

tillväxt och nya jobb behöver förbättras och för detta krävs det insatser på

olika områden. Kunskapsbasen i akademi och näringsliv behöver vidgas för

att bl.a. utveckla svenska profilområden. Innovationsförmågan i näringslivet

behöver stärkas, både i befintliga företag och genom att det skapas goda vill-

kor för kunskapsintensivt entreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från

idé till marknad.

Den inriktning av forskningspolitiken som presenteras i den forskningspo-

litiska propositionen och som bygger på en överenskommelse mellan Social-

demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ligger helt i linje med de be-

dömningar som näringsutskottet gör. Forskningspolitiken har blivit en allt

viktigare del i en politik för ökad välfärd, hållbar ekonomisk tillväxt och

teknisk utveckling. Såväl nya kunskapsintensiva branscher som traditionella

industribranscher och offentlig sektor behöver tillgång till ny kunskap för att

utveckla och förnya sin verksamhet. Den svenska industrins konkurrenskraft

avgörs i ökande utsträckning av dess höga kunskapsinnehåll. Företagen söker

sig till de länder som har de bästa förutsättningarna, och tillgång till högkla

sig forskning och högutbildad arbetskraft kan vara en avgörande faktor vid

företagens val av lokalisering. Sverige skall vara en ledande kunskaps- och

forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sveri-

ge skall vara ett av världens mest FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt

stora insatser av både staten och näringslivet.

Näringsutskottet vill här lyfta fram en rapport från Ingenjörsvetenskaps-

akademien (IVA), Produktion för konkurrenskraft, som nyligen presenterats

och där synsättet i flera delar sammanfaller med propositionens. Bakom pro-

jektet står IVA, Teknikföretagen, Metallindustriarbetareförbundet, Vinnova,

KK-stiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning. Bland åtgärder som

föreslås kan följande nämnas: forskningsfinansiärerna och staten bör utöka

det långsiktiga stödet till industrinära forskning inom produktframtagning;

universitetens/högskolornas och institutens forskningsresurser inom produk-

tionsområdet bör samlas i ett nätverk och samordnas av en grupp bestående

av företrädare för näringsliv, staten, universitet/högskolor och finansiärer;

staten bör stödja små och medelstora företag att utveckla sin kunskap och sitt

ledarskap inom FoU och produktion, så att de därigenom stärker sin konkur-

renskraft. I rapporten poängteras att insatser för att utveckla Sveriges konkur

renskraft på produktionsområdet bör ske i samverkan mellan staten, närings-

livet samt universiteten och högskolorna. Enligt näringsutskottets mening är

det viktigt att krav ställs på alla de tre kategorierna och att de tar ett geme

samt ansvar.

Näringsutskottet står således bakom det som sägs i propositionen om den

allmänna inriktningen av forskningspolitiken. Den kritik som i detta avseende

riktas mot propositionen i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) finner närings-

utskottet missriktad. I motionen sägs felaktigt att propositionen inte innehåll

någon systematisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i

fråga om forskning och utvecklingsarbete; propositionen innehåller bl.a. just

detta. Inte heller kan näringsutskottet finna att beslutsunderlaget i propositi

nen skulle vara otillräckligt.

I det följande kommenterar näringsutskottet vissa områden som behandlas

i propositionen och som rör näringsutskottets ansvarsområde. Ett av de priori-

terade områdena är, som tidigare nämnts, teknisk forskning. På detta område

förordas i propositionen ytterligare 350 miljoner kronor under åren 2005-

2008, varav 180 miljoner kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till

Rymdstyrelsen. Den tekniska forskningen är av avgörande betydelse för den

högteknologiska delen av det svenska näringslivet. Detta framkommer t.ex. i

den nyssnämnda rapporten från IVA om produktion för konkurrenskraft.

Näringsutskottet stöder till fullo de satsningar som aviseras i propositionen.

Det är också tillfredsställande att Rymdstyrelsen skall tillföras ökade medel.

Detta är av stor betydelse för utvecklingen av den svenska rymdindustrin.

När det gäller området starka forskningsmiljöer, där det i propositionen

förordas ytterligare medel om 300 miljoner kronor, varav 60 miljoner kronor

till Vinnova, delar näringsutskottet den bedömning som görs i propositionen.

Ur ett näringspolitiskt perspektiv är tillgången till starka forskningsmiljöer

inom näringslivsrelevanta forskningsfält av stor vikt för att öka konkurrens-

kraften hos kunskapsintensiva företag och för att öka Sveriges attraktionskraft

för internationella FoU-investeringar. Regeringen gör bedömningen att till-

gången till större forskningsanslag som ger långsiktigt stöd till starka forsk-

ningsmiljöer av världsklass bör öka. När det gäller Vinnova sägs att myndig-

heten bör stödja starka forsknings- och innovationsmiljöer som bedriver lång-

siktig, behovsmotiverad forskning av stort värde för svensk konkurrenskraft

och en hållbar tillväxt. För de starka forsknings- och innovationsmiljöer som

finansieras av Vinnova ställs, utöver krav på att de skall vara vetenskapligt

framstående, också höga krav på miljöernas relevans för svenskt näringsliv

och på deras förmåga att bidra till innovationer och hållbar tillväxt. Viktiga

kriterier för dessa miljöer bör därför vara förmåga till samspel med FoU-

baserade företag, förekomst av effektiva stödfunktioner för kommersialisering

av forskningsresultat och tekniköverföring samt fungerande samfinansiering

med deltagande företag.

De bedömningar som görs i propositionen rörande meriteringsanställningar

och forskarskolor, där Vinnova skall tillföras 50 respektive 25 miljoner kro-

nor under perioden 2006-2008, har näringsutskottet inget att erinra mot.

Den del av propositionen som har rubriken Forskning, innovation och

hållbar tillväxt, där det presenteras olika initiativ för att öka kommersialise

ring av forskningsresultat och åtgärder för tekniköverföring, är av särskild

betydelse utifrån det synsätt som näringsutskottet har att anlägga. Ett effekti

utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskningen och när-

ingslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrenskraft. Invester-

ingarna i forskning ger dock inte tillräcklig utväxling i form av hög ekono-

misk tillväxt - det finns en outnyttjad potential avseende kommersialisering

av forskningsresultat. Kunskapsöverföring till näringslivet och kommersiali-

sering av forskningsresultat behöver alltså öka. Näringsutskottet välkomnar

med hänvisning härtill de insatser och initiativ som presenteras i propositio-

nen.

Genom en studie som ITPS utfört på uppdrag av näringsutskottet, och som

tidigare redogjorts för, gjordes en uppföljning av det statliga forsknings- och

utvecklingsstödet till små och medelstora företag. Uppföljningens huvudfråga

var om de statliga insatserna kommer de små och medelstora företagen till del

och tillgodoser deras behov av FoU-stöd. Genomgången visade bl.a. att de

små företagen inte automatiskt får del av statens FoU-investeringar. Av un-

dersökningen framgick också att ingen av de stora FoU-finansierande aktö-

rerna har någon särskild uppmärksamhet riktad mot de små företagen. Små

företag får del av resurserna inom ramen för satsningar med andra fokus än

just företagsstorlek. En viktig slutsats var att det inte finns en samlad bild

sig av de små företagens behov av FoU eller av deras uppfattning av hur väl

nuvarande statlig FoU uppfyller dessa behov. En annan generell slutsats var

att politiken ur de små företagens perspektiv framstår som alltför segmenterad

och sektoriserad.

Näringsutskottet noterar med särskild tillfredsställelse, mot bakgrund av

det nyss anförda, att Vinnova skall tillföras 10 miljoner kronor för att främja

små och medelstora företags tillgång till forskning och utveckling. Det är

enligt näringsutskottets mening ytterst angeläget att kunskapsnivån och den

innovativa förmågan hos dessa företag höjs. För att den nödvändiga syssel-

sättningsökningen skall kunna uppnås framöver är små och medelstora före-

tag av central betydelse. Självklart skall dessa företag även vara delaktiga i

andra aktuella insatserna - samverkansprogrammen med näringslivet och

industriforskningsinstitutens verksamhet - men det krävs därutöver särskilda

insatser för de små och medelstora företagen.

När det gäller de samverkansprogram med näringslivet som presenteras i

propositionen och som gäller fordonstelematik och produktionsteknik, flyg-

teknik, rymdteknik och miljöteknik anser näringsutskottet att det är centrala

och väsentliga områden för den svenska ekonomin. Den modell som reger-

ingen har valt och som innebär att urval av programmen sker efter branschvi-

sa samtal med näringslivet och att Vinnova därefter svarar för utformningen

av programmen i interaktion med näringslivet bör, enligt näringsutskottets

mening, kunna leda till goda resultat.

Industriforskningsinstituten skall, som tidigare redovisats, via Vinnova till-

föras 110 miljoner kronor för kompetensutveckling. Den verksamhet som

instituten bedriver är av stor betydelse för näringslivet och därmed för den

ekonomiska tillväxten i Sverige. Näringsutskottet anser att den omstrukture-

ring av instituten som pågått sedan riksdagsbeslutet hösten 2001 och som

syftar till att skapa en sammanhållen struktur med färre, större och mer inter-

nationellt konkurrenskraftiga institut med en stark förankring hos näringslivet

har varit nödvändig. Som näringsutskottet framhöll hösten 2001 (bet.

2001/02:NU5) är omstruktureringen av instituten ett steg i riktning för att

skapa kraftfulla aktörer när det gäller finansiering av behovsmotiverad forsk-

ning.

I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) uttalas stöd för att Vinnova skall till-

föras 130 miljoner kronor för samverkan med näringslivet, men det anses inte

räcka utan motionärerna vill införa bl.a. s.k. vinstdelningspaket för att öka

kommersialiseringen av forskningsresultat. Likartade synpunkter framförs i

motion 2004/05:N413 (fp), och även i motionerna 2004/05:N241 (fp) och

2004/05:N393 (kd) förordas ytterligare åtgärder för att öka kommersialise-

ringen. Näringsutskottet delar motionärernas önskan om att kommersialise-

ringen skall öka. Insatserna och initiativen i propositionen har just denna

inriktning. Utöver det som tidigare nämnts rörande samverkan med näringsli-

vet och industriforskningsinstituten kan nämnas att universitet och högskolor,

enligt regeringen, bör upprätta handlingsplaner för kommersialisering och

tekniköverföring och att lärosätenas holdingbolag skall ses över och stärkas.

Det pågår också utredningsarbete beträffande avskaffande av lärarundantaget

och på patentområdet. Vidare bör den tidigare nämnda, nyinrättade koncernen

Innovationsbron, som disponerar ett kapital på 1,8 miljarder kronor under en

tioårsperiod, kunna spela en betydelsefull roll när det gäller kommersialise-

ring. Sammantaget vill näringsutskottet framhålla att frågan om behovet av

åtgärder för att främja kommersialisering självfallet inte kan anses avförd

med de insatser och initiativ som nu är aktuella. Detta arbete bör snarare ses

som en fortgående process.

När det gäller förslagen i motionerna 2004/05:N284 (kd) och 2004/05:

N285 (kd) om ökade verksamhetsmöjligheter och resurser till Vinnova note-

rar näringsutskottet att anslagen till Vinnova kommer att öka med 575 miljo-

ner kronor år 2008. Detta innebär att anslagen, som uppgår till 1,1 miljarder

kronor för år 2005, kommer att öka med ca 50 %. Beträffande förslaget i

motion 2004/05:Ub8 (fp) om att småföretag bör ges möjlighet att delta indi-

rekt i Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forskningspar-

ker kan noteras att en tredjedel av de deltagande företagen i kompetenscent-

rumprogrammet är små och medelstora (dvs. under 250 anställda). Huvudin-

riktningen hittills har varit att företagen skall delta direkt och inte via mel

händer. Utformningen av framtida program pågår för närvarande inom Vin-

nova.

I motion 2004/05:N300 (v) framförs, som tidigare redovisats, sex yrkanden

rörande olika åtgärder för att stärka den behovsmotiverade forskningen och

speciellt industriforskningsinstituten. Näringsutskottet delar motionärernas

syn på behovet av att stärka den behovsmotiverade forskningen. Forsknings-

propositionen präglas också av en positiv syn på den behovsmotiverade

forskningen, och ett flertal olika insatser och initiativ presenteras för att s

den. Till stora delar kan således den nyssnämnda motionen anses tillgodo-

sedd, även om motionärerna i vissa avseenden hade velat gå längre. När det

gäller den årliga avrapportering av det innovationspolitiska arbetet som före-

slås i motionen menar näringsutskottet att det är viktigt att regeringen på

lämpligt sätt och i lämpligt sammanhang håller riksdagen informerad om

utvecklingen av arbetet. Däremot anser näringsutskottet inte att det finns

behov av att föreskriva att detta skall ske genom en årlig, innovationspolitisk

skrivelse.

Sammantaget innebär propositionen ökade satsningar på teknisk forskning

och på samverkan med näringslivet, vilka näringsutskottet till fullo stöder.

Samtliga här aktuella motioner bör avstyrkas av utbildningsutskottet i berörda

delar.

Branschfrågor och vissa övriga frågor

Inledning

I detta avsnitt behandlas yrkanden om särskilda branscher eller områden, som

- med ett undantag - härrör från motioner från allmänna motionstiden. När-

ingsutskottets ställningstaganden redovisas under respektive rubrik.

Verkstadsteknisk forskning

Motionerna

I tre motioner från allmänna motionstiden - 2004/05:N419 (s), 2004/05:

Ub439 (s) och 2004/05:N418 (fp, m, v, kd, c) - begärs tillkännagivanden om

stöd till projektet Produktion i Väst. Motiveringarna bakom de tre motionsyr-

kandena är likartade. Nätverket Produktion i Väst, som är en forsknings-,

utvecklings- och utbildningsplattform för industriell produktion, skapades

våren 2004 och är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Ingen-

jörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Motionärernas vision är att Produktion i

Väst skall stärka konkurrenskraft, tillväxt och kunskapsutveckling i västra

Sverige genom samarbete mellan industri och akademi. Produktion i Väst

skall, sägs det i motionerna, samordna kraftfulla, gemensamma insatser, bl.a.

följande: effektiv samverkan mellan industri och högskolor genom industriba-

serade forskningsprojekt; omfattande forskningssamverkan mellan högsko-

lorna genom högskolegemensamma forskargrupper; breda satsningar på hög-

skolegemensam fort- och vidareutbildning, anpassade till företags behov och

förutsättningar; långtgående samordning av utbildningsprogram till civilin-

genjörer och högskoleingenjörer för att säkerställa ett industriellt kompetens-

behov på bredden och på djupet; yrkeshögskolor med inriktning mot svensk

industri, bl.a. fordonsindustrin; gemensam forskarutbildning inom produk-

tionsområdet, baserad på industriella behov och med ett stort inslag av indu-

strianknutna doktorander; insatser för effektivt utbyte av kunskaper och erfa-

renheter mellan akademi och företag; konkurrensneutral samverkan mellan

regionerna i västra Sverige där produktionsfrågan och den industriella utveck-

lingen står i fokus. Produktion i Väst har en organisation med en styrgrupp,

en operativ ledningsgrupp och fem forskargrupper, där varje grupp består av

lärare och forskare från flera högskolor i västra Sverige. Områden som omfat-

tas av projektet är följande: processutveckling och processimulering, utform-

ning av produktionssystem, virtuell produktion, människan i produktion och

automatisering samt produktivitet och effektivitet. Nätverket Produktion i

Väst är den starkaste samlingen och koordineringen av forsknings- och ut-

bildningsresurser inom produktionsområdet som genomförts i Sverige, och

det har skett på högskolornas eget initiativ och inom ramen för befintliga

resurser, säger motionärerna. De menar dock att det nu krävs en medverkan

och ett stöd från olika industriforskningsinstitut och regeringen.

Ett tillkännagivande om att det bör tillskapas ett nytt institut för verkstads-

teknisk forskning och att detta bör förläggas till Jönköping, föreslås i motion

2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) från allmänna motionstiden. De nuvarande

industriforskningsinstituten är mycket kompetenta, men en samordning krävs

för att möta morgondagens behov, säger motionärerna. De erinrar om att det

pågår en omstruktureringsprocess av forskningsinstituten och att en program-

kommitté har presenterat en framtida struktur med följande fyra områden:

Bio-, miljö- och byggteknik; Fiber- och förpackningsteknik; Informationstek-

nik; Material- och verkstadsteknik. Förslaget om ett brett verkstadstekniskt

forskningsinstitut är mycket positivt, och Ireco bör snarast genomföra detta

förslag, anser motionärerna. Detta institut måste kunna möta industrins behov

av tillämpad forskning och utveckling, och institutets uppdrag och verksam-

het måste tydliggöras både utifrån övergripande behov och utifrån efterfrågan

i industrin, anför motionärerna. De menar att det är viktigt att institutet får

strategisk, geografisk placering och att en placering i Jönköping är att förord

av olika skäl - förekomsten av många små och medelstora företag, Ingenjörs-

högskolan vid Jönköpings tekniska högskola och Internationella högskolan,

forskningssamarbete med ett tyskt Fraunhofer-institut, m.m.

I motion 2004/05:N241 (fp) från allmänna motionstiden föreslås ett till-

kännagivande om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt cent-

rum för fordonsmässig produktion, forskning och utveckling. Sverige måste

ligga i framkant vad gäller forskning, utveckling, produktion och marknadsfö-

ring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten flyttas till an

länder där förhållandena anses ge bättre företagsekonomiska förutsättningar,

anför motionärerna. De menar att forskningsintensiva företag behöver en

kringliggande miljö som stimulerar utbyte av erfarenheter och kunskaper

mellan skilda men till sin akademiska inriktning likartade verksamheter,

vilket i Södertälje kommer till uttryck främst på fordonsområdet.

Vissa kompletterande uppgifter

I propositionen (s. 153) finns, som tidigare redovisats i avsnittet om FoU-

program i samverkan med näringslivet, ett särskilt avsnitt om forskningspro-

gram med koppling till fordonsindustrin. Där redogörs för det arbete rörande

fordonsforskningen under programrådet för fordonsforskning som bedrivits

sedan år 1994 och vilka medel som skall anvisas arbetet framöver. Vidare

informeras om Vinnovas uppdrag att lämna förslag på FoU-program inom

områdena produktionsteknik och fordonstelematik (fordons-IT) och de medel

som regeringen vill avsätta för dessa ändamål.

Vinnova redovisade den 15 mars 2005 uppdraget i en rapport (dnr 2004-

02841). I förslaget ingår två FoU-program - dels ett inom produktionsteknik

med fokus på tillverkningsprocesser, produktionssystem och produktionsut-

veckling, dels ett inom fordons-IT med fokus på fordonstelematik och for-

donselektronik. Inom produktionsteknik föreslås gemensamma satsningar på

minst 580 miljoner kronor och inom fordons-IT på minst 180 miljoner kronor

under perioden 2005-2008. Programmen skall bl.a. möjliggöra en fortsatt

konkurrenskraftig svensk fordonsindustri, effektivisera nyttiggörandet av

forskningsresultat, skapa varaktiga arbetstillfällen i tillverknings- och for-

donsindustrierna samt få internationella koncerner att satsa på FoU i Sverige.

Inom produktionsteknik ingår t.ex. satsningar på integrerad produktionsut-

veckling, simulering av tillverkningsprocesser och virtuell produktionsut-

veckling. Inom fordons-IT ingår t.ex. satsningar på datorarkitektur - hur

datorer, sensorer och styrenheter kommunicerar och fungerar tillsammans -

samt hur tekniker från fordons- och telekommunikationsindustrierna kan

användas i kommunikationen mellan fordon och infrastruktur. Programförsla-

gen skall ta till vara det regionala behovet av kraftsamling kring västsvensk

fordonsindustri och det nationella intresset av internationellt konkurrenskraf-

tiga FoU-miljöer som kan gynna hela den svenska fordonsindustrin och till-

verkningsindustrin.

De båda FoU-programmens övergripande målsättning är att bidra till den

svenska fordonsindustrins internationella konkurrenskraft. Programmen syftar

till att främja detta genom sådan forskning och utveckling som stärker for-

donsföretagens svenska etableringar och bidrar till att Sverige är attraktivt f

framtida nyetableringar. I förslagen ingår en ökad samverkan av regionala

och nationella resurser, och därför föreslås en sammanhållen finansiering där

statens och regionens medel tillsammans utgör offentliga medel som medfi-

nansieras av övriga aktörer med minst samma belopp. Fordonsindustrins

behov har varit styrande för programutformningen, varför de fyra fordonstill-

verkarna - Saab Automobile AB, Volvo Personvagnar AB, Volvo AB och

Scania AB - är naturliga avtalsparter i programmen.

Vinnovas förslag till FoU-program inom områdena produktionsteknik och

fordonstelematik bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Huruvida

projektet Produktion i Väst, som aktualiserats i några motioner, kan komma

att få stöd från detta program eller från andra av Vinnovas program är ett

beslut som det tillkommer myndigheten att fatta. Ett sådant beslut kan också

fattas av myndigheten tillsammans med övriga avtalsparter inom ramen för ett

samverkansprogram.

Riksdagen avslog - på förslag av näringsutskottet - tidigare under våren

2005 två motionsyrkanden rörande insatser för fordonsindustrin (bet.

2004/05:NU9). Utskottet hänvisade till de satsningar på infrastruktur, forsk-

ning och utbildning för att stärka Trollhättan och Västsverige som produk-

tionsplats för fordonsindustrin som regeringen, Vänsterpartiet och Miljöparti-

et enats om. I en reservation (m, fp, kd, c) förordades att regeringen bör utar

beta en offensiv strategi när det gäller fordonsindustrin. Reservanterna ansåg

att statsmakterna tydligt måste ta ansvar för de övergripande nationella struk-

turerna, såsom t.ex. forskning, skatter, utbildning och infrastruktur, med syft

att tillse såväl att nuvarande industrijobb behålls som att nya skapas.

Näringsutskottets ställningstagande

Verkstadsteknisk forskning, som är föremål för yrkande i de fem här aktuella

motionerna 2004/05:N419 (s), 2004/05:Ub439 (s), 2004/05:N418 (fp, m, v,

kd, c), 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) och 2004/05:N241 (fp), är ett mycket

viktigt område och av stor betydelse för det svenska näringslivet och dess

utveckling. Som redovisats pågår det FoU-program med denna inriktning.

Vidare planeras ytterligare programinsatser på området, vilket redovisas i

propositionen. Vinnova har nyligen avrapporterat uppdrag rörande FoU-

program inom produktionsteknik och fordonstelematik, och myndighetens

förslag bereds nu inom Regeringskansliet. Inom kretsen av industriforsk-

ningsinstitut finns, som tidigare redovisats, en gruppering på de material- och

verkstadstekniska områdena.

Med hänvisning till de insatser som redan görs och de som planeras anser

näringsutskottet att det inte finns anledning för riksdagen att agera i frågan

om verkstadsteknisk forskning. När det gäller frågan om stöd till enskilda

projekt som det här aktuella Produktion i Väst, är det dessutom en typ av

beslut som det tillkommer myndigheten eller finansiären att fatta. Utbild-

ningsutskottet bör således avstyrka de fem här aktuella motionerna i berörda

delar.

Neutronforskningsanläggningen ESS

Motionerna

I motion 2004/05:N278 (s) från allmänna motionstiden föreslås ett tillkänna-

givande om att neutronforskningsanläggningen ESS bör lokaliseras till Lund

och Sverige. European Spallation Source (ESS) är en forskningsanläggning

som enligt planerna skall byggas i Europa och tas i drift om ett tiotal år.

Forskningen vid ESS kommer att innebära att neutroner utnyttjas för att stu-

dera hur ett material är uppbyggt och fungerar. Anläggningen kommer att få

central betydelse för flera strategiska forskningsområden, såsom bio- och

nanoteknik, utveckling av läkemedel och biokompatibla implantat, material-

teknik, energiteknik och många andra potentiella applikationsområden, anför

motionärerna. ESS-Scandinavia är dels en förening (bildad hösten 2000 av de

svenska, danska och norska neutronspridningssällskapen), dels ett konsortium

som driver frågan om att ESS skall byggas i Lunds kommun. Beslut kan

väntas någon gång mellan åren 2005 och 2007 som resultat av förhandlingar

på hög nivå mellan inblandade länder. ESS-Scandinavia har varit i kontakt

med företrädare för Närings- och Utbildningsdepartementen och påpekat

vikten av att Sverige agerar för att anläggningen skall lokaliseras till Lund,

säger motionärerna. De bedömer att konkurrensen om anläggningen kan

förväntas hårdna, och de anser att det krävs att regeringen ekonomiskt backar

upp och i europeiska sammanhang driver kravet på en lokalisering till Lund.

Det är positivt att regeringen har gett i uppdrag till en särskild förhandlare

undersöka möjligheten att placera ESS i Sverige, framhåller motionärerna. De

erinrar om att näringsutskottet våren 2004 påpekade (bet. 2003/04:NU10) att

t.ex. natur- och kulturmiljön i Lunds omgivningar bör beaktas i en sådan

bedömning. Motionärerna menar dock att närings- och tillväxtaspekterna

måste lyftas fram ytterligare vid en bedömning av projektet.

Även i motion 2004/05:N403 (fp, m, kd, c) från allmänna motionstiden

begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall engagera sig i arbetet för

att ESS skall placeras i Lund. I motionen påpekas att ESS är ett projekt som

kan ses som ett led i arbetet med att stärka Europas konkurrenskraft. Projektet

väntas få stöd från såväl EU som enskilda europeiska länder, den totala kost-

naden beräknas till ca 1,5 miljarder euro och ESS skall tas i bruk år 2013,

säger motionärerna. Utöver de förväntade 500 fast anställda vid anläggningen

beräknas årligen mellan 4 000 och 5 000 gästforskare utnyttja anläggningen.

Motionärerna erinrar om det arbete som pågår för att ESS skall placeras i

Öresundsregionen och i Lund. Det finns starkt stöd inom skånsk politik, när-

ingsliv och forskarvärld för en sådan placering, säger motionärerna. De anser

att den förhandlare som regeringen tillsatt bör få ett tydligare uppdrag, med

målsättning att ESS skall placeras i Lund. Hittills har den tänkta finansiering

en av ESS utgått från att olika länder bidrar via sina respektive forsknings-

budgetar, men motionärerna menar att finansieringen bör lyftas upp till EU-

nivå. Regeringen bör därför, tillsammans med andra länder, driva frågan om

att en stor del av finansieringen av ESS skall ske med EU:s forskningsmedel,

anför motionärerna.

I en motion som väckts med anledning av forskningspropositionen -

2004/05:Ub9 (fp) - föreslås också ett tillkännagivande om ESS. Regeringen

bör verka för att den planerade ESS-anläggningen, som utgör en av världens

mest kraftfulla neutronkällor, får starkt stöd och direkt finansiering från EU.

Motionärerna anser att detta är ett exempel på den typ av större vetenskapliga

satsningar som lämpar sig för EU-nivån. Även i denna motion erinras om det

arbete som har inletts för att ESS skall placeras i Öresundsregionen och det

stöd som finns för en placering av ESS i Lund. Det är viktigt med ett brett

nationellt stöd, och riksdagen bör därför, enligt motionärerna, uttala att rege

ingen aktivt skall arbeta för att placeringen av ESS skall ske i Sverige och

Lund.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog våren 2004 motioner om en lokalisering av ESS till Lund,

liknande de här aktuella (bet. 2003/04:NU10). Näringsutskottet redovisade

arbetsläget och hänvisade till att frågan lämpligen borde behandlas i anslut-

ning till riksdagens ställningstagande till den nu aktuella forskningspolitiska

propositionen.

I budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16) lämnades en

redovisning av arbetsläget hösten 2004. Där sades (s. 250) följande beträffan-

de uppdraget för den av regeringen tillsatta förhandlaren för ESS (f.d. statsrå

det Allan Larsson):

ESS-Council inbjöd 2001-2002 de europeiska länderna att ange förslag om

värdskap för en stor europeisk neutronforskningsanläggning, ESS. En sam-

manslutning av nordiska forskare har lämnat ett förslag att placera ESS i

Lund. Förutom detta finns även förslag från Tyskland och Storbritannien att

vara värd för ESS. Ytterligare några länder kan vara intresserade av att ge bud

på att vara värdnation för ESS. Med anledning av det nordiska förslaget att

vara värd för ESS med en placering i Lund, beslöt regeringen vid sammanträ-

de den 8 juli 2004 att undersöka möjligheterna till en eventuell placering av

ESS i Sverige genom att utse en särskild förhandlare. I förhandlarens uppdrag

ingår att klargöra intresset för ESS i forskarsamhället, näringslivet, i andra

europeiska länder och hos EG-kommissionen. Dessutom skall förhandlaren

analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället, undersöka möjliga

regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medverkan i byg-

gandet av ett ESS i Sverige.

Vid sidan av uppdraget att klargöra intresset från forskarsamhället och när-

ingslivet samt analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället skall

utredaren, med utgångspunkt i denna analys, studera vilka möjligheterna är

för näringslivets finansiella medverkan. Förhandlaren skall även undersöka

möjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medver-

kan. Andra europeiska länders och EG-kommissionens inställning skall också

klargöras. Vetenskapsrådet skall bistå förhandlaren i vetenskapliga bedöm-

ningar av projektet och i initiala kontakter med näringslivet. Vidare bör be-

rörda svenska ambassader bistå i förhandlingsuppdraget. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 juli 2005. Regeringen kommer senare att ta ställning

till frågan om ett eventuellt svenskt värdskap. I detta ingår en bedömning av

intresset, kostnadsberäkningar och finansieringsmöjligheter samt möjligheter-

na till utländsk medfinansiering av projektet.

Förhandlaren Allan Larsson har, enligt uppgift från Utbildningsdeparte-

mentet, i sitt hittillsvarande arbete genomfört diskussioner med de nordiska

länderna, Baltikum, Polen och Tyskland. Han har även diskuterat med Nor-

diska investeringsbanken och med EG-kommissionen om deras möjligheter

att delta i investeringen. Hur dessa diskussioner utfallit saknar Utbildningsde

partementet uppgift om, men det påpekas att kommissionen generellt betalar

maximalt 10 % av budgeten. Detta har dock sagts i samband med mindre

projekt, och hur kommissionen ställer sig till en så stor investering som ESS

finns ingen uppgift om.

ESS finns inte omnämnt i forskningspropositionen. Neutronfaciliteter be-

rörs dock i propositionen i avsnitt 6.2 om forskningsinfrastruktur (s. 99). Där

sägs att staten, via Vetenskapsrådet, finansierar svenskt deltagande vid spalla

tionskällan ISIS i England och vid kärnreaktorn ILL i Grenoble. Vetenskaps-

rådet bedömer att det finns ett behov av att långsiktigt öka det svenska enga-

gemanget vid dessa neutronfaciliteter. Myndigheten avser med hänvisning till

detta behov att utarbeta en långsiktig plan för svensk användning av neutron-

spridningsteknik. Den brittiska regeringen ämnar, enligt Utbildningsdeparte-

mentet, bygga ut ISIS till högre effekt. Dess storlek blir ca 20-25 % av ett

ESS.

Näringsutskottets ställningstagande

Den planerade ESS-anläggningen bedöms bli en viktig del i Europas infra-

struktur för forskning och teknisk utveckling inom flera strategiskt betydelse-

fulla områden. Mot denna bakgrund vore det av värde om Sverige skulle stå

som värdland för anläggningen.

Som redovisats har regeringen tillkallat en särskild förhandlare, f.d. stats-

rådet Allan Larsson, med uppdrag att undersöka möjligheterna att eventuellt

placera ESS i Sverige. Uppdraget skall redovisas den 1 juli 2005. Med hän-

visning härtill kan näringsutskottet inte se någon anledning för riksdagen att

nu uttala sig i frågan. Utbildningsutskottet bör alltså avstyrka de tre här akt

ella motionerna i berörda delar.

När det gäller lokalisering till Lund, som förordas i motionerna, vill när-

ingsutskottet erinra om vad utskottet anförde våren 2004, då likartade mo-

tionsyrkanden behandlades. Näringsutskottet framhöll då (bet. 2003/04:

NU10) att olika positiva nyttoeffekter vid en helhetsbedömning måste vägas

mot t.ex. värdet av att bevara natur- och kulturmiljön i Lunds omgivningar.

Vidare måste olika risker beaktas, som exempelvis hanteringen av miljöfarligt

avfall samt att eleffektbalansen i södra Sverige kan påverkas negativt.

Nanoteknisk forskning

Motionen

I motion 2004/05:N282 (kd) från allmänna motionstiden begärs två tillkänna-

givanden rörande nanoteknik, nämligen om en nationell satsning på nanotek-

nisk forskning och utveckling med målet att Sverige skall vara ledande inom

området och om att ett nordiskt nanocentrum bör startas i Sverige. Studien

Teknisk framsyn år 2000 pekade ut nanotekniken som ett viktigt och strate-

giskt forskningsområde, men Sverige har ännu inte gjort någon samlad sats-

ning på nanoforskning, säger motionären. Hon hänvisar vidare till att Fram-

tidsgruppen för svensk industri, ledd av verkställande direktör Carl Bennett

och förbundsordförande Göran Johnsson, i maj 2002 föreslog en satsning på

ytterligare 55 miljoner kronor per år för att förstärka svensk nanoforskning

med tonvikt på Lund-Malmö-regionen. Sommaren 2002 startades en verk-

samhet, Pronano, av Lunds universitet, med syfte att koppla samman svensk

industri med nanoteknisk forskning, säger motionären. Pronano har t.o.m. år

2004 finansierats av Region Skåne och Malmö stad, varefter finansieringen är

oklar. Att inrätta ett nationellt forskningsinstitut för nanoteknik med starka

kopplingar till svenska universitet och högskolor och med goda resurser att

hjälpa svensk industri skulle innebära en satsning på framtiden, så att Sverige

kan vara spjutspets när den nya industriella revolutionen kommer, anför mo-

tionären.

Vissa kompletterande uppgifter

I propositionen finns under avsnittet om ett av de prioriterade områdena,

teknisk forskning, ett särskilt avsnitt om materialteknik och nanovetenskap (s.

78). Där sägs bl.a. att det inom materialvetenskapen pågår en utveckling mot

studier av mindre strukturer med inriktning på mikro- och nanoskalan. Nano-

vetenskap och nanoteknik har en stor industriell potential inom bl.a. material-

industrin och elektronikindustrin. Dessa industrier är omfattande i Sverige

och behovet av kompetens inom nanoområdet, inklusive kunskap om eventu-

ella risker med tekniken, är därmed stort. Flera högkvalitativa forskningspro-

gram inom materialområdet har börjat riktas mot nanovetenskap, sägs det i

propositionen. Området nanovetenskap finansieras för närvarande med ca

50 miljoner kronor per år från Vetenskapsrådet och olika stiftelser. Det finns

ingen sammanhållen bild av forskningen inom nanovetenskap i Sverige,

konstaterar regeringen. Övergripande uppgifter om näringslivets ekonomiska

engagemang och FoU-insatser inom nanoområdet är också knapphändiga,

vilket kan tala för behovet av en kartläggning av området. Enligt uppgift från

Näringsdepartementet är något beslut om en sådan kartläggning ännu inte

fattat. I sammanhanget kan nämnas att Ingenjörsvetenskapsakademien har

initierat ett projekt som syftar till bl.a. att utveckla en s.k. nanostrategi.

Nanovetenskap och nanoteknik är av strategisk vikt på längre sikt, heter

det vidare i propositionen. Området är horisontellt eftersom det kan genomsy-

ra i stort sett alla tekniksektorer, föra samman olika vetenskapsområden och

bygga på ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Materialvetenskapens ut-

veckling mot nanovetenskap tillsammans med tillverkning i nanoskala är

grunden för potentiella tillämpningar av nanovetenskapen inom en mängd

områden, t.ex. informationsteknik, medicin, energi och miljö. Svensk nano-

forskning hävdar sig väl vid en internationell jämförelse. Starka forskargrup-

per finns inom samtliga de områden som nanovetenskapen kan delas in i -

material, elektronik, bioteknik, mekanik och verktyg. EG-kommissionen

konstaterar också i en rapport att Sverige har en infrastruktur och vetenskap-

lig position som möjliggör vetenskapliga applikationer inom nanoområdet.

Det är emellertid viktigt att satsningar genomförs som också möjliggör att

kommersiella produkter kan utvecklas, sägs det i propositionen.

EG-kommissionen framhöll i maj 2004 (i meddelandet Towards a Europe-

an Strategy for Nanotechnology) vikten av att stärka nanovetenskap och

nanoteknik. Områden som behandlades i meddelandet är bl.a. förbättrat stöd

till forskning och innovation, inriktningen av stödet samt förbättrade villkor

för privata forskningsinvesteringar. Konkurrenskraftsrådet har i allt väsentlig

ställt sig bakom innehållet i meddelandet, bl.a. välkomnades kommissionens

initiativ att under första kvartalet 2005 utarbeta en handlingsplan för nanotek

nik. Kommissionen har dock ännu inte presenterat någon sådan handlings-

plan, men kommer, enligt uppgift från Näringsdepartementet, förmodligen att

göra det senare under våren 2005. Kommissionen har vidare föreslagit två

teknikplattformar med nanoinriktning, nämligen nanoelektronik (European

Nanoelectronics Initiative Advisory Group) och nanomedicin (European

Nanomedicine Technology Platform Nanobiotechnologies for Medical Appli-

cations). Området är också prioriterat inom ramen för EU:s pågående sjätte

ramprogram för forskning där 1,3 miljarder euro har avsatts för åren 2002-

2006.

Näringsutskottets ställningstagande

Nanoteknik har ett stort potentiellt tillämpningsområde, inom t.ex. informa-

tionsteknik, medicin, energi och miljö. Den svenska nanoforskningen ligger

väl framme internationellt sett. Det finns starka forskargrupper inom de be-

rörda områdena - material, elektronik, bioteknik, mekanik och verktyg. När-

ingsutskottet delar de synpunkter som förs fram i motion 2004/05:N282 (kd)

om att det är angeläget med satsningar på nanoteknik, bl.a. för att ta till var

de möjligheter till kommersialisering av forskningsresultat och industriell

utveckling som finns på området.

Som redovisats uppmärksammas i propositionen området materialteknik

och nanovetenskap som ett strategiskt område inom ramen för det prioriterade

området teknisk forskning. Med hänvisning till detta anser näringsutskottet att

det inte finns anledning för riksdagen att nu göra ett särskilt uttalande om

nanoteknisk forskning. Motionen bör alltså avstyrkas av utbildningsutskottet.

Medicinsk-teknisk forskning

Motionen

I motion 2004/05:N241 (fp) från allmänna motionstiden begärs ett tillkänna-

givande om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum fö

svensk medicinsk-teknisk forskning. I motionen erinras om Astra Zenecas

betydelse för tillväxten och för välfärden. Den medicinsk-tekniska industrin

utgör en viktig grund för det svenska välståndet - det skapas arbetstillfällen

och forskning för miljarder kronor, framhåller motionärerna. De påpekar att

Sveriges välfärd kommer att påverkas negativt utan fortsatt tillväxt, grundad

på goda forsknings- och produktionsförutsättningar i bl.a. Södertäljeregionen.

Vissa kompletterande uppgifter

I propositionen finns under avsnittet om ett av de prioriterade områdena,

teknisk forskning, ett särskilt avsnitt om biovetenskap och bioteknik (s. 79).

Där sägs bl.a. att det finns en stor potential för tillväxt inom bioteknikområ-

det, vilket lyfts fram i forskningsstrategierna. Det gäller dels avknoppningar

från etablerade företag och från offentliga forskningsmiljöer, dels etablerade

företags expansion. En stor drivkraft för tillväxt inom läkemedelsområdet i

framtiden är de landvinningar som för närvarande görs inom molekylärmedi-

cinsk forskning, sägs det. En viktig utvecklingspotential för Sverige ligger i

att ta fram teknik, metoder och verktyg inom biotekniken där teknikkunnande

kopplas till en tillämpning i samverkan med de forskare som skall använda de

nya verktygen, framhåller regeringen.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet delar den bedömning som görs i motion 2004/05:N241 (fp)

avseende vikten av den medicinsk-tekniska forskningen. Denna typ av forsk-

ning lyfts också fram i propositionen under avsnittet om det prioriterade om-

rådet teknisk forskning. Där sägs bl.a. att det finns en stor potential för til

inom bioteknikområdet - det gäller dels avknoppningar från etablerade före-

tag och från offentliga forskningsmiljöer, dels etablerade företags expansion.

Något skäl för riksdagen att genom ett tillkännagivande särskilt lyfta fram

Södertäljes förutsättningar på det medicinsk-tekniska området - vilket före-

slås i motionen - kan näringsutskottet dock inte se. Utbildningsutskottet bör

således avstyrka motionen i berörd del.

Träforskning

Motionen

Forskning kring trä och träanvändning bör prioriteras, anförs det i motion

2004/05:MJ504 (kd) från allmänna motionstiden. Vetenskapsrådet har stor

betydelse för svensk forskning, varför det är viktigt att rådet harmoniserar de

grundläggande forskningen och tillämpade innovationer, säger motionärerna.

De anser att industriforskningsinstitutens statliga grundfinansiering är en

förutsättning för långsiktig forskningsverksamhet där näringen tillskjuter

huvuddelen av medlen. Regeringen måste tillse att utrymmet för den skogliga

forskningen inte krymper, kräver motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

I propositionen finns i avsnitt 9.12 ett särskilt avsnitt om skogsforskning och

skogsindustriell forskning (s. 228), som näringsutskottet tidigare redovisat

delar av i avsnittet om forskning till stöd för andra politikområden. Där sägs

bl.a. att det för att upprätthålla den svenska skogsnäringens konkurrenskraft

krävs god kunskapsförsörjning och gott innovationsklimat. Sverige har en god

ställning inom skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det nationella

skogs- och skogsindustriella klustret och innovationssystemet används ofta

som exempel på system som har lett till en rad framgångsrika, internationellt

konkurrenskraftiga företag genom hela förädlings- och leverantörskedjan.

Grundläggande skogsindustriell forskning bedrivs huvudsakligen vid tekniska

universitet och högskolor. Skogsnäringen har dessutom egen forskning och

finansierar tillsammans med staten forskning vid branschforskningsinstitut

med inriktning mot skogsbruk - Skogsbrukets forskningsinstitut (SkogForsk),

institut med inriktning mot träbearbetningsindustri - SP-Trätek, bildat efter

sammanslagning av Institutet för träteknisk forskning (Trätek) och Sveriges

Provningsinstitut (SP), samt institut med inriktning mot pappers- och massa-

industrin - STFI-Packforsk, bildat efter sammanslagning av Skogsindustrins

tekniska forskningsinstitut (STFI) och Institutet för förpackning och distribu-

tion (Packforsk).

Regeringen har på riksdagens uppmaning (bet. 2001/02:NU12) utsett en

särskild förhandlare, ställföreträdande generaldirektör Fredrik von Platen, att

utarbeta en strategi för att främja träanvändningen i byggandet. Arbetet pre-

senterades våren 2004 i departementspromemorian Mer trä i byggandet, un-

derlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggande (Ds

2004:1). För att utveckla Sverige till en ledande nation inom området träbyg-

gande föreslås i strategin ett åtgärdsprogram för forskning inriktat mot ut-

veckling av träbyggsystem och trä i samverkan med andra material. Strategin

inriktas på områden där trä har stor innovationspotential, framför allt i störr

och högre byggnadsverk och där forskning kom i gång på allvar först när

byggreglerna ändrades år 1995. Träbyggande är att betrakta som en industriell

produktionsprocess och faller därför delvis under insatsområdet Trämanufak-

tur som Vinnova utarbetat en strategi för, Nya material och produkter från

förnybara råvaror (Vinnova rapport 2004:01).

Bland åtgärderna i strategin föreslogs att regeringen skulle utse en ordfö-

rande för den grupp av intressenter som skall genomföra strategin. I oktober

2004 utsåg regeringen riksdagsledamoten Kenth Högström (s) till ordförande

för samordningen av träbyggnadsstrategin med uppdraget att verka för att

åtgärdsförslagen i strategin genomförs. I arbetet skall berörda företrädare frå

skogsnäringen, byggsektorn och myndigheter delta. Ordföranden skall sam-

verka med en bred krets av företrädare med intresse i byggfrågor och tillse att

åtgärderna i linje med strategin och utifrån objektiva grunder främjar utveck-

lingen inom byggsektorn vad gäller utbudet av fler och bättre långsiktigt

hållbara alternativ. Ordföranden skall, enligt regeringsbeslutet, beakta det

konkurrensrättsliga regelverket och verka för en förbättrad konkurrens på

området. Vidare skall han söka samverkan med den särskilde byggsamordna-

re som fått i uppdrag att bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram för

bygg-, fastighets- och anläggningssektorn (dir. 2004:138). Ordföranden skall

årligen rapportera till regeringen hur det övergripande arbetet med strategin

går, och uppdraget skall avslutas med en redogörelse för vad som uppnåtts

senast den 31 december 2006.

Näringsutskottets ställningstagande

Skogsindustrin har en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sve-

rige och svarar för en betydande del av det svenska exportnettot. I de delar av

landet där skogsindustrin är etablerad spelar den en väsentlig roll för syssel-

sättningen på de berörda orterna.

I den här aktuella motionen, 2004/05:MJ504 (kd), betonas vikten av forsk-

ning kring trä och träanvändning. Näringsutskottet har vid återkommande

tillfällen - i anslutning till behandlingen av motioner rörande skogs- och

träindustrin - betonat att det, för att skogsindustrin även framöver skall kunn

bidra till att upprätthålla välståndet, är viktigt att konkurrenskraften inom

denna industri kan utvecklas. En viktig faktor är härvid insatser avseende

forskning och utveckling. I propositionen redovisas, som nämnts, vilka insat-

ser som görs när det gäller skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det

rör sig om forskning vid tekniska universitet och högskolor samt vid industri-

forskningsinstitut. Något behov av ett riksdagsuttalande i frågan kan närings-

utskottet, med hänvisning härtill, inte se. Utbildningsutskottet bör alltså av-

styrka den nyssnämnda motionen i berörd del.

Forskning om energetiska material

Motionen

Det bör utvecklas ett industriforskningsinstitut för s.k. energetiska material,

anförs det i 2004/05:N234 (s) från allmänna motionstiden. (Med energetiska

material avses produkter som kan sönderfalla utan hjälp av luftens syre, men

även andra energirika produkter.) Sverige besitter en internationellt erkänd

hög kompetensnivå inom området energetiska material, säger motionären.

Han anser att forskning och utveckling i fråga om avveckling av explosiva

varor är en förutsättning för att Sveriges ledande position inom denna indu-

strisektor skall kunna bevaras och vidareutvecklas. Det är nödvändigt att det

utvecklas processer och metoder för avveckling på ett säkert och ekologiskt

hållbart sätt, anför motionären. Därför menar han att ett FoU-centrum behöver

byggas upp. Det finns redan utvecklad verksamhet vid Vingåkersverken, och

till denna verksamhet knyts i allt högre grad forskning, framhåller motionä-

ren. Han hänvisar till att det i Mälardalsområdet finns många universitet,

högskolor och forskningsinstitut som kan samverka kring nyttjandet av de

resurser som finns på Vingåkersverken för tillämpad forskning och utveckling

inom området.

Näringsutskottets ställningstagande

Enligt näringsutskottets bedömning finns det inte anledning för riksdagen att

ta något initiativ när det gäller inrättandet av ett industriforskningsinstitut

rörande s.k. energetiska material - vilket föreslås i motion 2004/05:N234 (s).

Den berörda industrisektorn har, på motsvarande sätt som gäller för andra

industrisektorer, möjlighet att söka ta del av den verksamhet som Vinnova

och industriforskningsinstituten bedriver. Det kan vidare noteras att det finns

en ideell förening, Kompetenscentrum för energetiska material (KCEM) med

säte i Karlskoga, med uppgift att främja och stödja utbildning och forskning

på området energetiska material.

Med hänvisning till det anförda anser näringsutskottet att utbildningsut-

skottet bör avstyrka den nämnda motionen.

Forskning om inköp

Motionen

Ett tillkännagivande om behovet av forskning inom området inköp, föreslås i

motion 2004/05:N318 (s) från allmänna motionstiden. Sverige är ett mycket

utrikeshandelsberoende land, konstaterar motionären. Utbildning och forsk-

ning inom handelsområdet har varit högt prioriterade, men hittills har resur-

serna främst koncentrerats på dem som skall sälja svenska produkter, medan

inköpssidan har varit eftersatt, säger motionären. Hon framhåller att de svens-

ka exportprodukterna innehåller en ökande andel importerade delar och att

den offentliga sektorn också använder mer produkter som är importerade. För

framför allt små och medelstora företag behövs mer utbildning och forskning

kring hur inköp kan optimeras för att bibehålla svensk konkurrenskraft, anser

motionären. Hon säger att det för närvarande i princip inte bedrivs någon

forskning inom inköpsområdet, vare sig för privat eller offentlig upphandling.

Vissa kompletterande uppgifter

Den typ av forskning som efterfrågas i motionen kan inrymmas t.ex. i konkur-

rensforskning (prop. s. 233) och entreprenörskapsforskning (prop. s. 234) som

omnämns i propositionens avsnitt 9 och där det redovisas insatser på olika

områden. Det kan också förekomma forskning inom områdena företagseko-

nomi och nationalekonomi som kan beröra den typ av frågeställningar som

tas upp i motionen.

Näringsutskottets ställningstagande

Den fråga som tas upp i motion 2004/05:N318 (s) och som rör optimering av

inköp kan ha stor betydelse för berörda små och medelstora företags konkur-

renskraft. Forskning avseende inköpsområdet kan, som nyss redovisats, be-

drivas inom befintliga forskningsdiscipliner. Något behov av ett särskilt riks-

dagsuttalande i frågan kan näringsutskottet inte se, varför utbildningsutskotte

bör avstyrka motionen.

Stockholm den 28 april 2005

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill

(m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp),

Berit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löf-

gren (m), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s),

Nyamko Sabuni (fp), Håkan Larsson (c), Ann-Kristine Johansson (s) och Lars

Lindén (kd).

Avvikande mening

Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson (m),

Nyamko Sabuni (fp), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (c).

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c)

- att det behövs en forskningspolitik som medverkar till att ge Sverige en

möjlighet att bli en långsiktigt framstående aktör i det snabbt framväxande,

globala kunskapssamhället. Det fordras starka, självständiga universitet och

en mångfald av forskningsfinansiärer. Det krävs också ett företagsklimat som

gör att Sverige kan behålla de stora företagens forskning i landet, locka hit

andra företag och göra det möjligt för en ny generation av små och medelsto-

ra företag att etableras och tillväxa. Att utveckla och behålla attraktiv före-

tagsforskning är en viktig del av en nationell forskningsstrategi. Kunskaps-

kluster i världsklass som redan finns eller är på väg att etableras behöver

stimuleras. Forskare och forskningsfinansiärer runt om i världen skall se

Sverige som ett lockande land att forska och investera i. Det måste finnas

utrymme för fri, långsiktig forskning - annars kommer även den mer behovs-

inriktade forskningen att utarmas. Eftersom vi ser forskningspolitiken som en

helhet kommer vi i det följande - när det gäller de mål som vi anser bör gälla

för forskningspolitiken och de åtgärder som bör vidtas för att uppnå dessa mål

- in på områden som ligger utanför näringsutskottets beredningsområde.

Vi vill främja den fria forskningen och forskningsutförarnas självbestäm-

manderätt och anser att följande mål bör gälla för forskningspolitiken:

- att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass,

- att garantera forskningens frihet,

- att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av starka och

självständiga forskningsinstitutioner,

- att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdoktoral verk-

samhet,

- att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskarlagen,

- att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar betydelse

för den egna verksamheten,

- att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbete.

Vi vill uppnå dessa mål genom följande åtgärder under åren 2006-2010:

- förstärkning av den högre utbildningen och forskningen, både genom re-

former som främjar frihet och mångfald och genom resurser som gör det

möjligt att utveckla utbildningens och forskningens kvalitet,

- ökning av forskningsanslagen med 2 miljarder kronor, utöver regering-

ens förslag, under den kommande femårsperioden, i syfte att förstärka den

fria forskningen, finansieringen av doktorander och insatserna på för Sverige

framgångsrika och vitala områden,

- utveckling av ett nationellt institut för hälsa och medicin för att kraftsam-

la kring strategiska områden, såsom t.ex. bioteknik med medicinsk inriktning,

bioinformatik, klinisk forskning och IT inom hälso- och sjukvården,

- avpolitisering av universitetsstyrelserna och minskning av det icke-

akademiska beslutsfattandet för att öka forskarnas och lärarnas frihet att själ

va råda över verksamheten,

- fördelning av de direkta anslagen till lärosätena, de s.k. fakultetsansla-

gen, enligt ett transparent och förutsägbart system som premierar kvalitet och

utveckling av forskningsmiljöerna,

- ökning av de direkta anslagen till lärosätena för att möjliggöra fler dok-

torandtjänster och postdoktorala tjänster och förbättrade villkor för forskarna

- inrättande av fler doktorandtjänster och postdoktorala tjänster för att

skapa bättre villkor för unga forskare,

- tillsättande av en oberoende utvärdering av organisationen för forsk-

ningsfinansiering för att utreda i vilken grad denna typ av organisation bidrar

till att stärka svensk forskning och utveckling,

- långsiktiga satsningar som ger utrymme och ökade drivkrafter för kom-

mersialisering av forskningsresultat, eftersom den tillämpade forskningen

utgör en viktig länk mellan vetenskaplig grundforskning och utvecklingen av

kommersiella produkter,

- tillskapande av lämpliga nätverk för utveckling av forskarskolor och

kunskapskluster, vilka bör handhas av universiteten och högskolorna själva.

När forsknings- och utvecklingsinsatser mäts som andel av BNP ligger Sveri-

ge sedan flera år i topp. Det bör dock noteras att detta huvudsakligen beror på

stora insatser inom näringslivet och försvaret. Den svenska industrin står för

en betydande del av FoU-investeringarna; i förhållande till folkmängden är

den svenska industrins satsningar i nivå med den amerikanska och den

schweiziska. FoU-insatserna är emellertid koncentrerade till ett fåtal stora

företag och utgörs till övervägande del av utvecklingsarbete. De tio största

företagen i landet svarar för omkring hälften av företagssektorns totala FoU-

utgifter.

Företagens insatser har lett till stora framgångar, inte minst inom tillämpad

forskning på strategiskt viktiga områden. Företagen är dock känsliga för flera

faktorer utanför ramen för utbildningspolitiken och forskningspolitiken - det

ekonomiska klimatet, de allmänna villkoren för företagande och tillgången på

utbildad arbetskraft. Om dessa villkor inte är attraktiva är det risk att föret

flyttar utomlands. Också det förhållandet att huvudkontor flyttar utomlands

utgör en risk, eftersom forsknings- och utvecklingsarbete ofta följer huvud-

kontorens placering.

Vad Sverige behöver är inte en engångsinsats för att klara ett generations-

skifte, som antyds i forskningspropositionen, utan en nationell strategi för at

skapa en attraktiv miljö för högre utbildning och forskning. Sverige behöver

en forskningspolitik som medverkar till att ge landet en reell möjlighet att bl

en framstående aktör på den globala kunskapsarenan. Forskningspropositio-

nen liknar mer ett utvidgat pressmeddelande och innehåller främst en be-

skrivning av hur regeringen avser att fördela tillgängliga resurser. Den är

därmed inte en forskningspolitisk proposition i vanlig mening. Den innehåller

ingen systematisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i

fråga om forskning och utvecklingsarbete. I stället upprepas de olika, ofta

otydliga målen och prioriteringarna som tidigare angivits. Det finns inte helle

någon tydlig forskningspolitisk inriktning. Propositionen innehåller inga

förslag om nya forskningsresurser utöver de som redan aviserats. Regeringen

redovisar inte heller någon utvärdering av vad som uppnåtts som ett resultat

av den föregående forskningspolitiska propositionen.

Vi anser att det krävs ett bättre beslutsunderlag för svensk forskningspoli-

tik. Vi menar att Sverige behöver återgå till den princip som tidigare var

självfallen, nämligen att de politiska organen endast skall göra övergripande,

värderingsgrundade bedömningar, medan universitet, högskolor och forsk-

ningsfinansierande myndigheter skall svara för vetenskapliga och professio-

nella bedömningar och den närmare uppläggningen av verksamheten. Det

behövs också ett bättre beslutsunderlag för hur de statliga resurserna till

forskning skall fördelas för att uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser

dvs. mellan direkta anslag till universitet och högskolor å ena sidan och resur

serna via forskningsråden och Vinnova å den andra.

Om man skall kunna tala om en reell satsning på forskning för utveckling,

tillväxt och "ett bättre liv", måste anslagen till forskningen höjas betydligt

mer än vad regeringen föreslår. Utöver regeringens totala ökning av fakultets-

anslagen med 520 miljoner kronor bör därför till dessa anslag avsättas ytterli-

gare 200 miljoner kronor år 2006, 300 miljoner kronor år 2007, 400 miljoner

kronor år 2008, 500 miljoner kronor år 2009 och 600 miljoner kronor år 2010.

Totalt innebär detta ytterligare 2 miljarder kronor till forskning, utöver rege

ingens satsning.

När det gäller de områden som i propositionen föreslås vara prioriterade

områden vill vi framhålla att framstående forskning inom medicin och teknik

är en viktig grund för Sveriges framtidsmöjligheter. Vi stöder därför, i likhet

med vad som görs i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c), att dessa områden

skall vara prioriterade.

I den nyssnämnda motionen berörs också vad som sägs i propositionen om

att sammanlagt 150 miljoner kronor skall anvisas Vetenskapsrådet, FAS,

Formas och Vinnova under åren 2006-2008, varav 50 miljoner kronor till

Vinnova för att öka antalet meriteringsanställningar. Detta är en åtgärd i rätt

riktning men otillräcklig. Vi anser att det behöver skapas fler möjligheter för

nydisputerade forskare - s.k. postdoktorala tjänster - förutom de nuvarande

forskarassistenttjänsterna och biträdande lektorstjänsterna. För dem som har

disputerat är genomsnittstiden sju år innan en fast anställning blir aktuell.

Enligt tillgänglig statistik drabbas särskilt kvinnliga forskare av de otrygga

anställningsvillkoren.

I propositionen förordas vidare en ökning av anslagen till forskning i små

och medelstora företag och till FoU-program i samverkan med näringslivet,

med sammanlagt 130 miljoner under fyraårsperioden 2005-2008, medel som

skall fördelas av Vinnova. Vi stöder denna satsning - men det är inte tillräck-

ligt. För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt krävs ytterliga

insatser för att åstadkomma en ökad kommersialisering av forskningsresultat.

En åtgärd som föreslås i bl.a. motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) och som vi

tillstyrker är att staten skall gynna de högskolor och universitet som erbjuder

sina forskare belöningar för sådan kommersialisering. Vi föreslår att det skall

införas ett belöningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren

erbjuds royalty, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag. Universi

och högskolor som knoppar av framgångsrika företag bör vidare få högre

anslag till sin forskningsverksamhet. Universiteten och högskolorna bör också

få en s.k. vinstandel. I några motioner från allmänna motionstiden - motio-

nerna 2004/05:N413 (fp), 2004/05:N241 (fp) och 2004/05:N393 (kd) - föror-

das likartade åtgärder för att öka kommersialiseringen av forskningsresultat.

Sammantaget bör riksdagen genom ett

tillkännagivande anmoda regeringen att

återkomma till riksdagen med förslag till

åtgärder i enlighet med vad som förordas i

motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) på de

områden som rör näringsutskottets

beredningsområde och som tagits upp här.

Med hänvisning härtill anser vi att

utbildningsutskottet bör tillstyrka den

nyssnämnda motionen i aktuella delar.

Motionerna 2004/05:N413 (fp),

2004/05:N241 (fp) och 2004/05:N393 (kd)

blir därmed också tillgodosedda och bör

tillstyrkas av utbildningsutskottet i berörda

delar. Övriga motionsyrkanden som är

aktuella i detta sammanhang - i motionerna

2004/05:Ub8 (fp), 2004/05:N284 (kd),

2004/05:N285 (kd) och 2004/05:N300 (v) -

bör avstyrkas av utbildningsutskottet.

Särskilt yttrande

Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning

av Lennart Beijer (v).

Jag vill något beröra en fråga som tas upp i motion 2004/05:N300 (v) och

som rör industriforskningen i allmänhet och avrapporteringen av det in-

novationspolitiska arbetet i synnerhet. Motionen har - som framgår av

näringsutskottets ställningstagande - i hög grad tillgodosetts. Jag anser

dock att det skulle vara värdefullt om regeringen vid återkommande till-

fällen, t.ex. en gång per år, på lämpligt sätt och i lämpligt sammanhang

till riksdagen återkom med en redovisning över det innovationspolitiska

arbetet. En sådan redovisning skulle öka insikten om och sätta fokus på

arbetets vikt för Sveriges framtida välstånd. Detta är nödvändigt om de

ansatser som nu görs på industriforskningens område skall bli bestående.

Bilaga

Förteckning över motionsyrkanden som

överlämnas till utbildningsutskottet

2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c)

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillskapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förlägga det nya institutet för verkstadsteknisk forskning till

Jönköping.

2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s)

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att aktivt stödja forskning och utveckling för industriell produktion

i Västsverige.

2004/05:MJ504 av Björn von der Esch m.fl. (kd)

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att prioritera forskningen kring trä och träanvändning.

2004/05:N234 av Fredrik Olovsson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om industriforskningsinstitut och energetiska material.

2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för

svensk medicinteknisk forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för

fordonsmässig produktion, forskning och utveckling.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskningen.

2004/05:N278 av Bo Bernhardsson m.fl. (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om lokalisering av ESS-anläggningen till Lund och Sverige.

2004/05:N282 av Maria Larsson (kd)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling

med målet att Sverige skall vara ledande inom området.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att starta ett nordiskt nanocentrum i Sverige.

2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd)

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge Vinnova möjligheter att bättre stödja goda idéer, vilket bör

ge resultat i form av ökad industriell tillväxt.

2004/05:N285 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att Vinnovas verksamhet och resursbehov bör beaktas.

2004/05:N300 av Lennart Beijer m.fl. (v)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheten till finansiering av Ireco.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppföljningar och rapporter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om långsiktiga strategiska forskningsprogram.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utgifterna för forskning och utveckling (FoU) och offentliga upp-

drag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga nordiska länderna.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska arbetet.

2004/05:N318 av Christina Axelsson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av forskning inom området inköp.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskning, utveckling och innovationer.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c)

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få

ESS till Lund.

2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en offensiv forskningspolitik för fler företag.

2004/05:N418 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, v, kd, c)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en satsning på projektet Produktion i Väst.

2004/05:N419 av Monica Green m.fl. (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-

förs om behovet av att aktivt stödja en fortsatt utveckling av "Produktion i

Väst".

Bilaga 4

Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU4y

Elanders Gotab, Stockholm 2005

Medel till Rymdstyrelsen för rymdforskning. Detta anslag är 156,3 miljoner kron

2005.

Tillfällig förstärkning med 45 miljoner kronor år 2006 och 15 miljoner kronor å

Förstärkning av anslaget till Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) med 5 miljoner

en tillfällig förstärkning med 10 miljoner kronor för vardera åren 2006 och 200

anslag år 2005 är 40,7 miljoner kronor.

Förstärkning av anslaget till Sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs un

Nuvarande anslag år 2005 är 6,4 miljoner kronor.

Dessutom ges tillfälliga anslag till holdingbolag och SLBA.

Exklusive tillfälliga förstärkningar.

2004/05:UbU15 SAMMANFATTNING

2004/05:UbU15

2

2

1

2004/05:UbU15 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2004/05:UbU15

6

11

2004/05:UbU15

3

2004/05:UbU15 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2004/05:UbU15

10

12

2004/05:UbU15

8

2004/05:UbU15 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2004/05:UbU15

48

64

2004/05:UbU15

11

2004/05:UbU15 RESERVATIONER

2004/05:UbU15

60

83

2004/05:UbU15

50

2004/05:UbU15 RESERVATIONER

2004/05:UbU15

66

86

2004/05:UbU15

62

2004/05:UbU15 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

BILAGA 1 2004/05:UbU15

70

98

2004/05:UbU15

64

2004/05:UbU15 BILAGA 2 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:TU3Y

BILAGA 2 2004/05:UbU15

72

111

2004/05:UbU15

71

2004/05:UbU15 BILAGA 3 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:NU1Y

BILAGA 3 2004/05:UbU15

140

177

2004/05:UbU15

86

2004/05:UbU15 BILAGA 4 BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:BOU4Y

BILAGA 4 2004/05:UbU15

150

188

2004/05:UbU15

141