Bet. 2004/05:UBU2

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU2

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2005 samt 23 motionsyrkanden. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter

och avstyrker motionsyrkandena.

Regeringens budgetförslag innebär att anslagen för

studiehjälp och studiemedel anpassas till förväntat

studerandeantal. Anslaget för studiemedel minskas

också med 50 miljoner kronor som i stället tillförs

anslag 25:4 Rekryteringsbidrag. Eftersom

rekryteringen successivt beräknas öka föreslås

anslaget för detta ändamål öka med sammantaget cirka

350 miljoner kronor. Anslaget till vissa

organisationer som fördelas av LO, TCO och Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus)

förblir oförändrat för budgetåret 2005. Bidrag till

kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk och stödet till

produktion av studielitteratur för

högskolestuderande som är synskadade,

rörelsehindrade eller dyslektiker behålls på dagens

nivå.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar i

särskilda yttranden sina budgetalternativ för

utgiftsområdet. Moderaterna har en annan prognos vad

gäller antalet studerande med studiemedel och

föreslår därför drygt 130 miljoner kronor mindre på

anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Även Folkpartiet har

en annan prognos och minskar anslaget med 200

miljoner kronor. Folkpartiet vill höja totalbeloppet

för studerande med 400 kr per månad och sänka den

högre bidragsnivån för vuxna som läser på

gymnasienivå från 82 % till 60 %. Moderaterna och

Folkpartiet vill ta bort rekryteringsbidraget medan

Centerpartiet föreslår en ökning. Moderaterna vill

även avskaffa anslaget till korttidsstudier medan

Folkpartiet föreslår en minskning med 40 miljoner

kronor. Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår

att anslaget för korttidsstudier avskaffas men

överför 20 miljoner kronor till anslaget till

rekryteringsbidrag. Dessa medel - som motsvarar de

som i dag fördelas av Sisus - skall i stället

fördelas av Centrala studiestödsnämnden. I bilaga 2

finns en översikt över regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag för år

2005 inom utgiftsområdet.

I betänkandet finns reservationer från

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet till förmån för yrkanden på andra

punkter än anslagen för 2005.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

för budgetåret 2005, m.m.

Riksdagen

a) godkänner att under 2005 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp

om 140 000 000 000 kr; därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 15 punkt 1,

b) bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala

ändamål beställa produktion av studielitteratur

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 000 000 kr efter 2005; därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 15 punkt 2 och

c) för budgetåret 2005 anvisar anslagen under

utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställningen

i bilaga 2 till detta betänkande; därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 15

punkt 3 och avslår motionerna

2004/05:Ub321 yrkandena 1 och 5,

2004/05:Ub419 yrkande 1,

2004/05:Ub448,

2004/05:Ub469 yrkande 9 och

2004/05:Ub485 yrkande 2.

2. Beloppet för studiebidrag inom

studiehjälpen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub469 yrkande 1.

Reservation 1 (kd)

3. Studiemedel till studenter med barn

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub321 yrkande 2,

2004/05:Ub441 yrkande 8 och

2004/05:Sf363 yrkande 24.

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

4. Bidragsandelen i studiemedel

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 10,

2004/05:Ub324 yrkande 2 och

2004/05:Ub469 yrkande 5.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

5. Stöd till högre utbildning på

minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub353.

6. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet)

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub207,

2004/05:Ub232,

2004/05:Ub259 yrkande 2,

2004/05:Ub290 yrkande 2,

2004/05:Ub321 yrkande 8 och 9 samt

2004/05:Ub469 yrkande 6.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (kd)

7. Studiemedelsbelopp i direkt proportion

till uppnådda studieresultat

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub321 yrkande 6.

Reservation 9 (fp)

Stockholm den 30 november 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp)*, Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),

Margareta Pålsson (m)*, Louise Malmström (s), Ana

Maria Narti (fp)*, Sofia Larsen (c)*, Sören Wibe

(s), Tobias Billström (m)*, Mikaela Valtersson (mp),

Christer Adelsbo (s), Ewa Björling (m)* och Torsten

Lindström (kd)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt

1.

2004/05

UbU2

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har den 24 november 2004 fastställt

utgiftsramen för 2005 för utgiftsområde 15

Studiestöd till 20 995 726 000 kr (prop. 2004/05:1

Budgetpropositionen för 2005, bet. FiU1, rskr. 47).

I utgiftsområdet ingår de två stora

studiestödssystemen: studiehjälp till ungdomar i

gymnasial utbildning och studiemedel för

vuxenutbildning och högskoleutbildning. Systemen

regleras i studiestödslagen (1999:1395) och

studiestödsförordningen (2000:655). Studiehjälp och

studiemedel administreras av Centrala

studiestödsnämnden (CSN).

Vidare finns inom utgiftsområdet

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och bidrag

vid korttidsstudier. Rekryteringsbidrag beslutas av

CSN men prövningen av vilka som skall få bidraget

görs huvudsakligen av de sökandes hemkommuner. En

särskild satsning inom rekryteringsbidraget som

påbörjades under 2004 och som fortsätter under 2005

innebär att kommuner och landsting får rekrytera

anställda inom vård, skola och omsorg till studier

på halvtid med rekryteringsbidrag. Bidraget regleras

dels i lag (2002:362), dels i förordning (2002:744).

Korttidsstudiestödet regleras i förordning

(2001:362) och administreras av LO, TCO och Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).

Utgiftsområdet omfattar också anslag som

finansierar räntesubventioner och avskrivningar av

studielån, bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning för funktionshindrade och vid

viss föräldrautbildning i teckenspråk samt bidrag

för produktion av studentlitteratur för studenter

som är synskadade, rörelsehindrade eller

dyslektiker.

Utskottet tar i det följande först upp regeringens

redovisning av resultaten av utgiftsområdet.

Därefter behandlas regeringens förslag till

anslagsbelopp tillsammans med motioner som rör

dessa. Sist behandlas motioner som rör förändringar

i befintliga regler för studiestödet.

Resultat

Studiestödet hör till politikområdet

Utbildningspolitik. Resultatinformation om

studiestödet lämnas därför i det avsnitt av

budgetpropositionen som handlar om utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning och där

bedömningarna om detta politikområde redovisas.

Antalet studerande som fick studiehjälp under 2003

uppgick till cirka 400 000, vilket är en ökning med

cirka 3 % jämfört med 2002. Ökningen hänger enligt

regeringen samman med befolkningsutvecklingen i

åldrarna 16-19 år. Antalet studerande som fick

inackorderingstillägg var cirka 7 800, vilket är en

ökning med drygt 13 % jämfört med 2002. Ökningen

förklaras till stod del av att antalet friskolor har

ökat under de senaste åren. Det behovsprövade extra

tillägget lämnades till närmare 16 500 studerande,

vilket är en minskning med cirka 5 % jämfört med

föregående år. Av det totala antalet studerande som

haft studiehjälp var 49 % kvinnor. Regeringen gör

bedömningen att studiehjälpen har bidragit till att

i princip alla ungdomar, oavsett deras ekonomiska,

geografiska och sociala situation, har kunnat få en

gymnasial utbildning.

Under 2003 fick närmare 17 200 studerande

studiemedel på grundskolenivå, vilket är en

minskning med cirka 14 % jämfört med 2002. Av de

studerande på grundskolenivå fick drygt hälften

studiemedel med en högre bidragsnivå (82 % av

totalbeloppet) än det normala (34,5 % av

totalbeloppet). Närmare 100 300 studerande fick

studiemedel på gymnasienivå under 2003, en minskning

med 9 % jämfört med 2002. Regeringen bedömer att den

minskade efterfrågan på studiemedel bland

vuxenstuderande beror på ett minskat antal

utbildningsplatser. Av de vuxna studerande på

gymnasial nivå fick cirka 30 % studiemedel med den

högre bidragsnivån. Anledningen till att antalet

vuxna med studiemedel på grundläggande och gymnasial

nivå har minskat är enligt regeringen att det

statliga stödet till vuxenutbildningen har minskat

sedan Kunskapslyftet avslutades 2002.

Lånebenägenheten, dvs. antalet personer som tar

lån i förhållande till antalet studerande som har

rätt till bidrag, sjönk något jämfört med tidigare

år bland de studerande på grundskole- och

gymnasienivå. Under 2003 tog närmare 64 % av de

studerande lån. Antalet studerande som fick

tilläggslån eller merkostnadslån minskade under

2003. Regeringen bedömer att de olika stöden har

bidragit till att upprätthålla antalet vuxna

studerande på grundläggande och gymnasial nivå.

Under 2003 har antalet studerande med studiemedel

på eftergymnasial nivå ökat med närmare 10 000

(motsvarande 3 %) till totalt 320 200 personer. Av

dessa studerade 92 % inom grundläggande

högskoleutbildning. Drygt 8 % fick studiemedel för

annan eftergymnasial utbildning, t.ex. kvalificerad

yrkesutbildning och kompletterande utbildning. Cirka

200 personer fick studiemedel för forskarutbildning.

Studiemedel med den högre bidragsnivån lämnades till

cirka 1 200 studerande.

Lånebenägenheten för studerande på eftergymnasial

nivå sjönk något under 2003. Cirka 82 % av

studiemedelstagarna hade lån under 2003, jämfört med

cirka 83 % under 2002. Övriga hade enbart bidrag.

Under 2003 lämnades tilläggslån till cirka 23 500

studerande, en ökning med cirka 21 % jämfört med

2002. Merkostnadslån lämnades till närmare 30 000

studerande, en minskning med cirka 9 % jämfört med

2002.

Regeringen bedömer att studiemedlen efter 2001 års

studiestödsreform med en högre bidragsdel, ett högre

fribelopp och möjligheten till tilläggslån har fått

en utformning som i hög grad innebär att personer

kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska

resurser.

Under 2003 fick cirka 21 000 vuxenstuderande

rekryteringsbidrag, varav cirka 4 100 fick bidrag

för studier på grundskolenivå, cirka 14 600 för

studier på gymnasienivå och närmare 2 700 för

studier på båda nivåerna. Antalet studerande

motsvarar 70 % av de medel som fanns tillgängliga

för bidraget för 2003. Orsaken till att många

kommuner inte förbrukat sina resursramar är enligt

regeringen bl.a. att det tar tid att utveckla de

administrativa formerna för att hantera

rekryteringsbidraget, men man gör också bedömningen

att nyttjandegraden kommer att öka under 2004.

Bidraget kan utgå med ett generellt eller ett högre

belopp. Drygt 53 % av de studerande fick det högre

beloppet. Drygt 29 % av de studerande var män. Av

det totala antalet studerande med rekryteringsbidrag

under 2003 rekryterades närmare 75 % från målgruppen

arbetslösa, drygt 22 % från gruppen som riskerar

arbetslöshet och närmare 3 % från gruppen personer

med funktionshinder som behöver extra studietid för

att uppnå studiemålen. Av de studerande har 93 %

läst på heltid. Endast 2 % valde en studietakt på 20

%.

Bidrag till vissa funktionshindrade elever i

gymnasieskolan (Rh-bidrag) lämnades till drygt 400

studerande under 2003. Bidrag för att delta i

teckenspråksutbildning för föräldrar utbetalades

2003 till cirka 260 föräldrar.

Antalet högskolestuderande med synskada eller

annat läshandikapp som utnyttjade Talboks- och

punktskriftsbibliotekets studentlitteraturservice

2003 var 1 100, en ökning med 26 %. Regeringen

bedömer att utbyggnaden av högskolan sedan slutet av

1990-talet har inneburit ett ökat antal studenter,

vilket också lett till en ökning av antalet

funktionshindrade i högskolan.

Bidrag vid korttidsstudier fördelades 2003 till

cirka 11 500 personer, vilket är en minskning med

drygt 5 500 personer jämfört med 2002. Regeringen

menar att minskningen i huvudsak beror på att

riksdagen under 2002 tillfälligt anslog extra medel

för stödet och att denna möjlighet saknades för

2003. Regeringen bedömer att resultatet av

verksamheten bidrar till att uppfylla målen för

studiestödsverksamheten.

Anslag m.m. för budgetåret 2005

25:1 Studiehjälp m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 3 289 922 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:1

Studiehjälp m.m

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2005 anvisar

ett ramanslag på 3 289 922 000 kr. Anslaget

finansierar studiebidrag, inackorderingstillägg och

extra tillägg till ungdomar som studerar på

gymnasienivå. Studiebidraget utgår 10 månader per år

med 950 kr per månad. Anslagsbeloppet påverkas av

att antalet ungdomar i aktuell ålder är fler än

tidigare och utgifterna beräknas därför öka med

omkring 190 miljoner kronor under 2005.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

25:2 Studiemedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 10 402 918 000

kr, för budgetåret 2005 under anslaget 25:2

Studiemedel m.m. och därmed avslå

motionsyrkanden om andra belopp.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2005 anvisar

ett ramanslag på 10 402 918 000 kr.

Anslaget finansierar utgifter för studiemedel i

form av studiebidrag och pensionsavgifter.

Utgiftsnivån är främst beroende av antalet

studiestödsplatser. Därutöver påverkas utgiften av

bl.a. de studerandes studieomfattning, studietid,

benägenhet att utnyttja studiebidraget samt uppgiven

inkomst som överstiger friloppsgränserna. Utgiften

på anslaget påverkas också av ersättningsnivåns

koppling till prisbasbeloppet. En sådan uppräkning

av anslaget har gjorts. En överföring till anslag

25:4 Rekryteringsbidrag för att finansiera de s.k.

kombinationsutbildningarna innebär att utgifterna

beräknas minska med cirka 50 miljoner kronor 2005.

Från och med 2006 beräknas utgifterna på anslaget

öka med 450 miljoner kronor till följd av att ett

barntillägg för studerande har aviserats av

regeringen. Regeringen meddelar vidare att 100

miljoner kronor avsätts fr.o.m. den 1 juli 2006 och

totalt 250 miljoner kronor fr.o.m. 2007 för att

förändra studiestödssystemet så att fler äldre får

möjlighet att finansiera sin utbildning med

studiemedel.

Tidigare överföringar av utbildningar till

studiemedelssystemet ökar utgifterna med 21 miljoner

kronor. Både antalet studerande med det generella

och det högre bidraget väntas minska 2005 och

utgifterna på anslaget beräknas därför bli 240

miljoner kronor lägre än anslagna medel 2004.

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419

yrkande 1 att anslaget minskas med 130 430 000 kr

eftersom man gör en annan prognos av antalet

studerande. Anslaget 25:2 föreslås även bestrida

utgifter för korttidsstudier, men med en oförändrad

anslagsnivå (se vidare under 25:7).

Även Folkpartiet gör i motion 2004/05:Ub485

yrkande 2 en annan prognos än regeringen vad gäller

antalet studerande och minskar anslagsbeloppet med

200 miljoner kronor. I motion 2004/05:Ub321 yrkande

1 föreslår Folkpartiet att totalbeloppet för alla

studerande skall höjas med 400 kr per månad och att

uppräkning därefter sker i förhållande till

prisutvecklingen. Höjningen medför en kostnad om

cirka 400 miljoner kronor per år och täcks av

Folkpartiets övriga förändringar i systemet.

Folkpartiet föreslår i samma motion (yrkande 5)

också att den högre bidragsnivån för vuxna som läser

på gymnasienivå sänks från 82 till 60 %.

U t s k o t t e t har inget att invända mot

regeringens medelsberäkning. Riksdagen bör med

avslag på motionsyrkandena anvisa 10 402 918 000 kr.

Förslaget om höjt totalbelopp avvisas då detta inte

ryms inom den av riksdagen fastlagda utgiftsramen

för 2005.

25:3 Studiemedelsräntor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 5 343 723 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:3

Studiemedelsräntor m.m.

Riksdagen bör vidare godkänna regeringens

förslag om upplåning för studielån.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:3 Studiemedelsräntor m.m. för budgetåret 2005

anvisar ett ramanslag på 5 343 723 000 kr.

Anslaget finansierar räntor på och avskrivningar

av studielån som tas upp i Riksgäldskontoret samt

avskrivningar av äldre typer av studielån.

En övervägande del av anslagsbelastningen utgörs

av räntekostnader för lån tagna i Riksgäldskontoret.

Till följd av att återbetalningarna i det nya

annuitetslånet ännu är relativt begränsade

fortsätter den totala skuldstocken och därmed

räntekostnaderna att öka för 2005.

Regeringen föreslår också att riksdagen skall

godkänna att under 2005 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om

140 miljarder kronor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker

det föreslagna anslagsbeloppet. Riksdagen bör också

godkänna att under 2005 lån tas upp i Riksgälden

intill ett belopp om 140 miljarder kronor.

25:4 Rekryteringsbidrag

Utskottets förslag i korhet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 1 805 811 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:4

Rekryteringsbidrag. Därmed avvisar riksdagen

yrkanden om avskaffande av anslaget

respektive andra belopp under anslaget.

Jämför särskilda yttranden 1(m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:4 Rekryteringsbidrag för budgetåret 2005 anvisar

ett ramanslag på 1 805 811 000 kr.

Utgifterna är främst beroende av kommunernas

förmåga att rekrytera vuxna till studier. Utgifterna

på anslaget påverkas också av ersättningsnivåns

koppling till prisbasbeloppet. En sådan uppräkning

av anslaget har gjorts.

Anslaget infördes 2003. Regeringen menar att

kommunerna nu har kommit till rätta med de

svårigheter med att få i gång

rekryteringsverksamheten som initialt uppstod och

bedömer därför att rekryteringen successivt kommer

att öka. Vidare kommer de politiska prioriteringar

som gjorts i 2003 och 2004 års vårpropositioner att

innebära att uppbyggnaden av rekryteringsbidraget

fortsätter samtidigt som den s.k.

kombinationsutbildningen slutförs under budgetåret

2005. Utgifterna beräknas därför öka under 2005 med

cirka 350 miljoner kronor jämfört med 2004, varav

satsningen på den s.k. kombinationsutbildningen

utgör drygt 200 miljoner kronor.

Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub419 yrkande 1

rekryteringsbidraget och föreslår att anslagsposten

avskaffas. Detta är en följd av att Moderaterna

under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning samlar alla vuxenutbildningar

i en anslagspost.

Även Folkpartiet vill avskaffa anslaget i motion

2004/05:Ub485 yrkande 2 med motiveringen att det är

orättvist att personer som är över 25 år och redan

har gjort sitt inträde på arbetsmarknaden skall

gynnas i studiemedelssystemet.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub469

yrkande 9 ett tillägg på anslaget med 20 miljoner

kronor. Medlen motsvarar den del av anslaget 25:7

Bidrag till vissa organisationer m.m. som

Folkpartiet anser bör behållas (se vidare under

25:7).

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub448 att

anslaget för rekryteringsbidrag skall öka med 50

miljoner kronor. 20 miljoner kronor av dessa

överförs från anslaget 25:7 Bidrag till vissa

organisationer m.m. (se vidare under 25:7).

Motionärerna menar att det ur perspektivet livslångt

lärande är fel att rekryteringsbidrag inte kan

erhållas av personer över 50 år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet för

rekryteringsbidrag och därmed också avslår motioner

om avskaffande av anslaget och andra

anslagsberäkningar. Utskottet vill erinra om att

inom ramen för de tillfälliga resurserna får

rekryteringsbidrag lämnas till personer mellan 25

och 55 år som är anställda inom verksamhet som helt

eller till betydande del finansieras av kommuner

eller landsting.

25:5 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 61 520 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:5

Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:5 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i

teckenspråk för budgetåret 2005 anvisar ett

ramanslag på 61 520 000 kr.

Anslaget finansierar dels kostnader för resor och

boende för döva och hörselskadade elever vid

riksgymnasierna i Örebro och för elever vid Rh-

anpassad gymnasial utbildning i Göteborg,

Kristianstad, Stockholm och Umeå, dels kostnader för

anordnande av teckenspråksutbildning för vissa

föräldrar och utgifter för deltagandet i

utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker

det föreslagna anslagsbeloppet.

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 28 073 000 kr

under anslaget 25:6 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål.

Riksdagen bör vidare ge regeringen det

begärda bemyndigandet att under 2005 beställa

produktion av viss studielitteratur.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 2005 anvisar ett ramanslag på 28 073 000

kr.

Anslaget finansierar stöd till produktion av

studielitteratur för högskolestuderande som är

synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker och

disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Budgetåret 2004 tillfördes anslaget 2 miljoner

kronor. För 2005 bedöms behovet av studielitteratur

vara oförändrat.

Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att

under 2004 för ramanslaget 25:6 beställa produktion

av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr

efter 2005.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker

det föreslagna anslagsbeloppet. Riksdagen bör också

bemyndiga regeringen att för ramanslaget 25:6

beställa produktion av studielitteratur i den

omfattning som regeringen begärt.

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen

föreslagna anslagsbeloppet, 63 759 000 kr,

för budgetåret 2005 under anslaget 25:7

Bidrag till vissa organisationer m.m. och

därmed avslå motionsyrkanden om att avskaffa

anslaget och om andra belopp.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för

budgetåret 2005 anvisar ett ramanslag på 63 759 000

kr.

Anslaget finansierar bidrag vid studier under

kortare tid och fördelas av LO, TCO och Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).

Bidrag utgår för vissa studiecirklar, kortare kurser

vid folkhögskola, viss kommunal och statlig

vuxenutbildning samt vuxenutbildning för

utvecklingsstörda.

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419

yrkande 1 att anslaget avskaffas och att medel för

korttidsstudier hanteras inom studiemedelssystemet.

I motion 2004/05:Ub485 yrkande 2 föreslår

Folkpartiet en minskning av anslaget med 40 miljoner

kronor.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att

anslaget avskaffas. I motion 2004/05:Ub469 yrkande 9

respektive 2004/05:Ub448 hävdas att huvudmannen för

bidrag för korttidsstudier bör vara Centrala

studiestödsnämnden snarare än fackförbund.

Anslagsposten stryks därför men 20 miljoner kronor,

motsvarande det korttidsstudiestöd som fördelas av

Sisus, läggs till 25:4 Rekryteringsbidrag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker

det föreslagna anslagsbeloppet och därmed också

avslår yrkanden om andra belopp och avskaffande av

anslaget. Utskottet anser, liksom tidigare (bet.

2003/04:UbU2), att rekryteringen till

korttidsstudier underlättas om bidraget fördelas av

LO, TCO och Sisus.

Beloppet för studiebidrag inom

studiehjälpen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå förslaget om höjning av

studiebidraget från den 1 juli 2006.

Jämför reservation 1 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub469 yrkande 1 att

studiebidragsdelen i studiehjälpen skall höjas och

föreslår en nivå på 1 050 kr per månad. Höjningen

bör träda i kraft den 1 juli 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande under

förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU2) och hänvisade då

till Regeringskansliets beredning av

Studiehjälpsutredningens betänkande Ekonomiskt stöd

vid ungdomsstudier (SOU 2003:28). Utredarens uppdrag

var att klargöra studiehjälpens syfte, dess roll som

studiestöd i relation till olika ekonomiska

samhällsstöd, främst på det familjepolitiska

området, samt graden av måluppfyllelse i systemet.

Eftersom beredningsarbetet fortfarande pågår anser

utskottet att riksdagen bör avvakta detta innan

beslut fattas om studiehjälpens utformning.

Studiemedel till studenter med barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om förändringar

vad gäller studiemedel till studerande med

barn med hänvisning till kommande förslag

från regeringen.

Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub321 yrkande

2 att studenter och övriga vuxenstuderande med barn

skall ges möjlighet att erhålla tilläggslån på 3 000

kr i månaden. Förslaget finansieras genom att man

avskaffar möjligheten till ett motsvarande

tilläggslån till personer över 25 år som haft hög

arbetsinkomst de senaste åren. Folkpartiet menar att

det är ett stort problem att trygghetssystemen inte

alls harmoniserar med de studerandes situation.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2004/05:Ub441 yrkande 8 och 2004/05:Sf363 yrkande 24

att ett barntillägg införs i studiemedelssystemet.

Barntillägget bör enligt Kristdemokraterna beräknas

per barn, inte per student. Motionärerna pekar på

att utformningen av regeringens reform inte har

preciserats och uppger att man kommer att följa

utvecklingen i denna fråga noga.

U t s k o t t e t konstaterar att regeringen

aviserat att barntillägg för studerande med barn

kommer att införas budgetåret 2006. Riksdagen bör

därför avslå motionsyrkandena i avvaktan på

regeringens förslag.

Bidragsandelen i studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå förslag om höjning av

bidragsdelen i studiemedelssystemet.

Jämför reservationerna 4 (kd) och 5 (c).

Motionerna

Kristdemokraterna framför i motion 2004/05:Ub469

yrkande 5 att principen hälften lån och hälften

bidrag på sikt bör gälla för studiemedlen för

universitets- och högskolestudier. I ett första steg

skall bidragsdelen höjas till 36 % av totalbeloppet

höstterminen 2006. För detta har Kristdemokraterna

beräknat en höjning av anslaget till studiemedel med

150 miljoner kronor för 2006 och med 300 miljoner

kronor mer 2007.

Centerpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub276

yrkande 10 att bidrag och lån skall utgöra vardera

50 % av totalbeloppet i studiemedelssystemet.

Liknande yrkande framförs i motion 2004/05:Ub324 (c)

yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet behandlade liknande yrkanden under förra

riksmötet (bet. 2003/04:UbU2) och anförde då

följande. Studiemedelssystemet skall göra det

möjligt för människor att studera oavsett vilka

ekonomiska resurser de har själva. Bidragsnivån i

studiemedlen har visat sig ha stor betydelse för

systemets rekryteringsfrämjande förmåga. Av den

anledningen höjdes också den normala bidragsnivån

högst påtagligt när det nya studiemedelssystemet

trädde i kraft den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10,

bet. UbU7, rskr. 96). Värdet av en hög bidragsandel

är således väl känd av regeringen. Ett

tillkännagivande om att på sikt - men utan angivande

av tidpunkt - höja bidragsdelen till 50 % av

totalbeloppet är enligt utskottets mening inte

lämpligt. Varje höjning av bidragsnivån får stora

effekter på statens kostnader, och måste därför

vägas mot andra viktiga ändamål inom

utbildningssektorn eller andra samhällssektorer. Den

höjning av bidragsnivån till 36 % av totalbeloppet

som förordas i Kristdemokraternas motion, ryms inte

inom den beräkning av utgifterna för åren 2006 och

2007 som riksdagen nyligen har godkänt (prop.

2004/05:1 volym 1 punkterna 11 och 12, bet. FiU1).

Stöd till högre utbildning på

minoritetsspråk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett yrkande om att

studenter som läser på ett minoritetsspråk

utomlands skall få ett särskilt bidrag till

merkostnader. Utskottet hänvisar till

möjligheterna till merkostnadslån.

Motionen

Vikten av att de nationella minoritetsspråken i

Sverige får stöd från samhället för att hållas

levande tas upp i motion 2004/05:Ub353 (fp).

Motionären pekar på att det är svårt att i Sverige

ge högre utbildning på minoritetsspråken, medan

dessa språk har en betydligt starkare ställning i

andra länder. Det bör därför vara möjligt att få ett

särskilt stöd för att bedriva studierna utomlands.

Stödet bör utformas som ett utökat studiebidrag som

söks hos CSN.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande

under förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU2). Liksom då

hänvisar utskottet till de regler som gäller för

studiemedel vid studier utomlands som tar hänsyn

till kostnadsläget i studielandet. För merkostnader

i form av resor och studieavgifter kan studenten få

särskilt lån. Dessa regler gäller för

studiemedelsberättigade studier utomlands, oavsett

ämne. Motionen handlar om att merkostnader för den

som läser på ett minoritetsspråk skulle finansieras

med bidrag. Utskottet är inte berett att ställa sig

bakom en särbehandling av studier just på

minoritetsspråk.

Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

avskaffa inkomstprövningen i studiemedlet.

Yrkandet om höjning av fribeloppsgränsen bör

också avslås.

Jämför reservationer 6 (m), 7 (fp) och 8

(kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel med fullt belopp lämnas bara om den

studerandes inkomst under ett kalenderår inte är

högre än ett visst belopp, kallat fribeloppet. Har

den studerande högre inkomst än fribeloppet

reduceras det belopp som hon eller han kan få i

studiemedel för det halvåret med 50 % av den del av

inkomsten som överstiger fribeloppet. Bidragsdelen

och lånedelen minskas proportionellt (3 kap.

studiestödslagen).

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub259 att högre

utbildning skall löna sig även ekonomiskt och att

ett sätt att bidra till högre lönsamhet är att

försöka minska studenternas skuldsättning.

Moderaterna föreslår därför att fribeloppsgränsen

avskaffas (yrkande 2). Liknande yrkanden framförs i

motionerna 2004/05:Ub207 (m), 2004/05:Ub232 (m) och

2004/05:Ub290 (m) yrkande 2. I motionerna hävdas att

den studerande själv skall få bestämma över sin

ekonomi och att studielånet ändå alltid skall

betalas tillbaka

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub321 yrkande 8

att regeringen skall återkomma till riksdagen med en

strategi för hur fribeloppsgränsen skall avskaffas.

Fribeloppet leder enligt Folkpartiet i många fall

till att arbete bestraffas så att studenter drabbas

av marginaleffekter och fastnar i en fälla där det

är svårt att påverka sin egen ekonomiska situation.

Fribeloppet bör höjas för att undan för undan tas

bort helt och Folkpartiet föreslår (yrkande 9) att

gränsen för vad en student får tjäna innan

studiemedlen skärs ner inledningsvis skall höjas

från 250 % till 300 % av basbeloppet.

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Ub469

yrkande 6 att inkomsttaket (fribeloppet) skall tas

bort, dvs. det skall vara fritt för studenter att

komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att

bidragsdelen i studiemedlen påverkas. Ett högre

bidrag kombinerat med borttaget inkomsttak ger

möjlighet att minska studielånen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Liksom när motsvarande yrkanden

behandlades vid förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU2)

hänvisar utskottet till att med de regler som gäller

i dag finns det goda möjligheter för studenter att

begränsa sin skuldsättning om de har arbetsinkomster

vid sidan av studiemedlen. Om inkomstprövningen

skulle avskaffas utan några andra förändringar av

studiemedelssystemet skulle även personer med mycket

höga inkomster få rätt till bidragsdelen. Det skulle

kunna leda till stora kostnadsökningar för staten

som enligt utskottets mening inte är skäliga.

Studiemedelsbelopp i direkt

proportion till uppnådda

studieresultat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för ett system

med "peng per poäng".

Jämför reservation 9 (fp).

Motionen

Folkpartiet menar i motion 2004/05:UbU321 yrkande 6

att studiemedelssystemet måste bli mer flexibelt och

följsamt i förhållande till den enskilde studenten

och föreslår att fler avklarade poäng skall leda

till en successiv upptrappning av studiestödet,

"peng per poäng". Man menar att modellen uppmuntrar

till flit men gör det också möjligt för studenter

med en tillfällig svacka i sina studier att

fortsätta sin utbildning på lägre fart utan att helt

bli utan ekonomiskt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen har behandlat motsvarande yrkande flera

gånger tidigare, senast hösten 2003 (bet.

2003/04:UbU2). Liksom då hänvisar utskottet till att

Studiestödsutredningen kom fram till att nackdelarna

med ett sådant system överväger fördelarna

(Sammanhållet studiestöd, SOU 1996:90 s. 113 f.).

Utskottet delar utredningens uppfattning att

huvudprincipen bör vara att studiestödet inte skall

verka styrande på valet av utbildning. Om ett system

med "peng per poäng" infördes skulle det kunna

förstärka lockelsen för studenter att välja kurser

som anses lätta framför sådana som anses mer

krävande.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Beloppet för studiebidrag inom studiehjälpen

(punkt 2) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub469 yrkande 1.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att studiebidragsdelen i

studiehjälpen skall höjas och föreslår en nivå på

1 050 kr per månad. Denna förändring bör träda i

kraft den 1 juli 2006.

2. Studiemedel till studenter med barn (punkt

3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub321 yrkande 2

samt avslår motionerna

2004/05:Ub441 yrkande 8 och

2004/05:Sf363 yrkande 24.

Ställningstagande

Studerande föräldrar befinner sig i en mycket utsatt

ekonomisk situation och åtgärder för att förbättra

den behöver vidtas. Folkpartiet anser att studenter

och övriga vuxenstuderande med barn skall ges

möjlighet till tilläggslån på 3 000 kr i månaden.

Resurserna till detta anvisar Folkpartiet genom att

avskaffa möjligheten till ett motsvarande

tilläggslån till personer över 25 år som haft hög

arbetsinkomst de senaste åren.

3. Studiemedel till studenter med barn (punkt

3) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub441 yrkande 8 och

2004/05:Sf363 yrkande 24

samt avslår motion

2004/05:Ub321 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har i flera år krävt införandet av

ett särskilt barntillägg i studiemedlen. Regeringen

har äntligen aviserat en satsning 2006 men inte

specificerat utformningen av barntillägget i

budgetpropositionen. Vi anser att införandet av ett

barntillägg måste beräknas per barn, inte per

student. I vår budgetmotion finansieras även en

höjning av garantinivån i föräldraförsäkringen till

230 kr per dag, något som särskilt skulle gynna

studenter som får barn under studietiden.

4. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 4) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub469 yrkande 5

samt avslår motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 10 och

2004/05:Ub324 yrkande 2.

Ställningstagande

Studiestödet skall konstrueras så att många

attraheras av högre studier samtidigt som det

uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den

egna ekonomin och därmed också indirekt för

samhällets ekonomi. På sikt bör principen hälften

bidrag, hälften lån gälla. Kristdemokraterna

föreslår att bidragsdelen höjs till 36 % av

totalbeloppet höstterminen 2006. Därför satsar vi

150 miljoner kronor mer än regeringen 2006 och 300

miljoner kronor mer 2007.

5. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 4) -

c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 10 och

2004/05:Ub324 yrkande 2

samt avslår motion

2004/05:Ub469 yrkande 5.

Ställningstagande

Ett nytt och förbättrat studiefinansieringssystem

bör byggas där bidrag och lån skall utgöra vardera

50 % av totalbeloppet i studiemedelssystemet. Även

återbetalningsreglerna bör förändras. Systemets

viktigaste uppgift bör vara att förverkliga

samhällets intresse i att den enskilde medborgaren

satsar på högre utbildning och att främja

rekryteringen genom att undanröja sociala och

ekonomiska hinder för högre studier.

6. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet) (punkt 6) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub207,

2004/05:Ub232,

2004/05:Ub259 yrkande 2 och

2004/05:Ub290 yrkande 2

samt avslår motionerna

2004/05:Ub321 yrkandena 8 och 9 samt

2004/05:Ub469 yrkande 6.

Ställningstagande

Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt. Ett

sätt att bidra till högre lönsamhet är att på olika

sätt försöka minska studenternas skuldsättning.

Bland annat vill vi helt ta bort fribeloppet och

göra det möjligt för studenterna att arbeta utan att

få minskade studiemedel. Kopplingen mellan inkomst

och möjligheten att låna i studiemedelssystemet

måste tas bort eftersom det är studenten själv som

skall avgöra hur han eller hon vill lägga upp sitt

liv, inte staten.

7. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet) (punkt 6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub321 yrkandena 8 och 9

samt avslår motionerna

2004/05:Ub207,

2004/05:Ub232,

2004/05:Ub259 yrkande 2,

2004/05:Ub290 yrkande 2 och

2004/05:Ub469 yrkande 6.

Ställningstagande

Reglerna om fribeloppet leder i många fall till att

arbete bestraffas så att studenter drabbas av

väldiga marginaleffekter. Studenten fastnar i en

fälla där det är mycket svårt att påverka sin egen

ekonomiska situation. Folkpartiet anser att

fribeloppet skall höjas för att undan för undan tas

bort helt. I ett första steg föreslår vi att gränsen

för vad en student får tjäna innan studiemedlen

skärs ner, skall höjas från 250 % till 300 % av

basbeloppet. Det vore en kännbar förbättring för de

individer det gäller, samtidigt som kostnaden för

samhället är försumbar eftersom få studenter tjänar

så mycket att de når upp till basbeloppsgränsen.

8. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet) (punkt 6) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub469 yrkande 6

och avslår motionerna

2004/05:Ub207,

2004/05:Ub232,

2004/05:Ub259 yrkande 2,

2004/05:Ub290 yrkande 2 samt

2004/05:Ub321 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Vi anser att inkomsttaket (fribeloppet) skall tas

bort, dvs. det skall vara fritt för studenter att

komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att

bidragsdelen påverkas. Ett högre bidrag kombinerat

med borttaget inkomsttak ger möjlighet att minska

studielånen. Den enskilde studenten uppmuntras till

personligt ansvarstagande för sin ekonomi.

Uppmuntran i kombination med krav när det gäller

studieresultat är en god modell för framtidens

studiestöd. Kristdemokraterna vill vidare höja den

övre åldersgränsen för att kunna få studiemedel.

9. Studiemedelsbelopp i direkt proportion till

uppnådda studieresultat (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub321 yrkande 6.

Ställningstagande

Studiemedelssystemet måste bli mer flexibelt och

följsamt i förhållande till den enskilde studenten.

Studiemedel skall utbetalas med utgångspunkt i hur

många högskolepoäng som en studerande tar under en

termin men bör differentieras i jämförelse med

dagens system. Principen "peng per poäng" bör därför

genomföras. Fler avklarade poäng leder till en

successiv upptrappning av studiestödet. Modellen

uppmuntrar till flit men gör det också möjligt för

studenter med en tillfällig svacka i sina studier

att fortsätta sin utbildning på lägre fart utan att

helt bli utan ekonomiskt stöd.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parantes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister beslutade den 24

november att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende 2005.

Samtidigt fastställdes utgiftstaket för staten

inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten för åren 2005 och 2006.

Moderaterna har i partimotionen 2004/05:Fi231 En

politik för arbete och i kommittémotioner förordat

en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta

bidragsberoende och utanförskapskap, ge fler

medborgare makt över den egna vardagen samt trygga

goda statsfinanser och en långsiktig finansiering av

välfärden. Vi vill satsa på offentliga

kärnverksamheter som sjukvård, rättstrygghet och

skola i stället för på bidragssystemen.

Vi föreslår en växling från subventioner och

bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,

främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt

värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser

för att på ett tillfredsställande sätt kunna

genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en

annan inriktning av politiken deltar vi inte i det

nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom

utgiftsområdet 15.

I det följande redovisar vi vilken fördelning på

anslagen inom utgiftsområde 15 som vi förordade i

vår anslagsmotion 2004/05:Ub419.

Rekryteringsbidraget avvisas och medel för

korttidsstudier förs in i studiemedelsanslaget. Hela

studiemedelssystemet behöver en genomgripande

förändring för att bli hållbart och transparent. Det

innebär att medlen under såväl 25:4

Rekryteringsbidrag som 25:7 Bidrag till vissa

organisationer flyttas till 25:2 Studiemedel.

Förändringarna är en följd av att vi under

Utgiftsområde 16 med vårt budgetalternativ samlar

alla vuxenutbildningar i en anslagspost. Under 25:2

har vi minskat anslagsramen med 130 430 000 kr på

grund av en annan prognos av antalet studerande.

2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005

syftar till att förändra de ekonomiska

förutsättningarna så att en högre stabil tillväxt

uppnås och att den dryga miljon människor som står

utanför arbetsmarknaden får en möjlighet att komma

in och bidra med en egen arbetsinsats. För att

åstadkomma detta är det nödvändigt att fler arbetar

och att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg

för att uppnå detta är sänkta skatter på arbete och

företagande. Våra utgiftsökningar avser främst

bistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård och omsorg

samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår

utrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan

och en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 15

har emellertid avstyrkts av finansutskottet i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt

att delta i fördelningen på anslag inom

utgiftsområdena. I det följande redovisas i

sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för

utgiftsområde 15.

Folkpartiet anser att studenterna under lång tid

har fått stå tillbaka ekonomiskt genom att värdet av

studiemedlen har urholkats med 40 % de senaste 15

åren. Vi föreslår en höjning av totalbeloppet för

alla studerande med 400 kr per månad och att

uppräkning därefter sker i förhållande till

prisutvecklingen. Denna förbättring medför en

kostnad om ca 400 miljoner kronor per år och täcks

av Folkpartiets övriga förändringar inom systemet.

Bland annat anser Folkpartiet att den högsta

bidragsnivån för vuxna gymnasiestuderande bör sättas

till 60 % av studiemedlet i stället för dagens 82 %.

Med tanke på de avskrivningsmöjligheter som reglerna

medger vid högre studier, kan en något högre lånedel

accepteras. Folkpartiet minskar anslaget för

studiemedel med 200 miljoner kronor eftersom vi har

ett antagande om färre studenter än regeringen.

Folkpartiet anser vidare att det är orättvist att

personer som är över 25 år och redan gjort sitt

inträde på arbetsmarknaden, ska gynnas i

studiemedelssystemet och vi motsätter oss därför det

rekryteringsbidrag som riktas till denna grupp. Vi

minskar också anslaget 25:7 Bidrag till vissa

organisationer med 40 miljoner kronor.

3. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än den regeringen och

dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på

att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer

för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och

strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.

Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen ska kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla.

En ekonomi som vilar på väl fungerande

institutioner - såsom förutsägbart rättssystem,

personligt ansvarstagande, god affärsetik och

hederlighet i uppträdande människor emellan utmärks

av ordning och låg osäkerhet. En sådan ordning

uppkommer inte spontant utan bygger på att samhället

grundas i en gemensam etik med dessa inslag. I vårt

samhälle är det den etik som det klassiska kristna

kulturarvet förmedlar. Det kostar både merarbete,

tid och pengar att kompensera och reducera den

osäkerhet som dåligt fungerande institutioner

skapar.

Inom ramen för marknadsekonomin vill vi förena

frihet och solidaritet. Grundläggande är individens

frihet under ansvar. Enskilda initiativ och

personligt ansvarstagande ska uppmuntras. Statens

uppgift är att säkra en grundläggande ekonomisk

trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,

skattesystemet, lagar och den offentliga

verksamheten. Ett exempel på detta är gemensamt och

solidariskt finansierad social service som alla

medborgare har rätt till, men också stor frihet för

individen att välja vem som skall tillhandahålla

denna service.

Arbetsmarknaden måste göras mer flexibel och den

kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en

förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Skatterna

på arbete och företagande måste sänkas och på sikt

anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det svenska konkurrenstrycket måste

förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn

förnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas

behov och bättre tillvarata personalens kompetens

och idéer. Dessutom måste valfriheten inom

familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,

pensionärernas ekonomiska situation stärkas, och

infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna anser

också att statens lånebehov kan minskas jämfört med

regeringens förslag genom ett starkare finansiellt

sparande och genom en snabbare avveckling av det

statliga ägandet av bolag som verkar på den

konkurrensutsatta marknaden.

Målet med våra reformer på dessa områden är att

skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt på

åtminstone tre procent över en konjunkturcykel, där

sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar

fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar

och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta

ökande behov utan att jagas av krympande

skattebaser, och där statens finanser blir mindre

konjunkturkänsliga.

Riksdagsmajoriteten - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för

de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av

politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.

Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i

stället för i en reservation) den del av vår politik

som rör utgiftsområde 15 och som vi skulle ha yrkat

bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit

riksdagens bifall i den första beslutsomgången.

Vi anser att bidrag till korttidsstudier fyller en

funktion för dem som av olika skäl valt att inte

vidareutbilda sig, eller som inte avslutat grund-

eller gymnasieskola. Korttidsstudier kan ge dessa en

introduktion till studier och ge en grund för en

fortsatt utbildning. Vi menar dock att huvudmannen

för verksamheten bör vara Centrala

studiestödsnämnden snarare än fackförbund.

Anslagsposten 25:7 Bidrag till vissa organisationer

m.m. stryks därför men 20 miljoner kronor,

motsvarande det korttidsstudiestöd som fördelas av

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, läggs

till 25:4 Rekryteringsbidrag. Förslaget ligger i

linje med den kristdemokratiska grundtanken att

skapa ett enkelt och sammanhållet studiestödssystem.

4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - c

av Sofia Larsen (c).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005

och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

- skall ses som en helhet, där inte någon eller

några delar kan brytas ut och behandlas isolerat

från de andra.

Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns

på det friska och inte på det sjuka. Att mer än 20 %

av den arbetsföra befolkningen är i arbetsåtgärder,

öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller

förtidspension, är inte tillfredsställande. Alla

dessa människor är en resurs. Varje individ kan, med

en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han

eller hon kan prestera.

För att uppnå en positiv förändring fordras ett

annat tänkande, där individen ges självkänsla och

självbestämmande och där samhället ser till

människan i första hand och inte till systemet som i

dag. Ett samhälle som bygger på federalismens

principer där individen och lokalsamhället är

grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess

bl.a. genom att sänka skatterna för låg- och

medelinkomsttagare.

Den globala tillväxten, energiförsörjningen och

den därmed sammanhängande miljöproblematiken väcker

stora frågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen

för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som

använder förnyelsebara resurser. Centerpartiet vill

genom vårt budgetalternativ beträda vägen som leder

in i kretsloppssamhället.

Näringsliv och företagande är grunden för ett

blomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är

minst lika naturligt som anställning måste vara ett

framtidsmål.

I allt från skolan till myndigheter måste vikten

av företagande och företagsamhet uppmuntras. Allt

detta tillsammans med en tydlig bild av ett framtida

hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den

resa in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion

anslår.

Vi menar att bidraget vid korttidsstudier är

viktigt för att rekrytera personer med kort tidigare

utbildning och stimulera till längre studier.

Däremot anser vi att statligt studiestöd inte skall

fördelas av olika fackliga intresseorganisationer,

såsom är fallet när det gäller anslag 25:7 Bidrag

till vissa organisationer. Vi föreslår i stället att

Centrala studiestödsnämnden och Statens institut för

särskilt utbildningsstöd ges ansvar för fördelning

av korttidsstudiestöd respektive timersättning till

deltagare i särvux. Vi vill därmed avskaffa anslaget

25:7 Bidrag till vissa organisationer och i stället

stärka anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag med 20

miljoner kronor. Vi anser också att det ur

perspektivet livslångt lärande är fel att

rekryteringsbidrag inte går till personer över 50

år. Vi menar att det inte finns skäl att ha en sådan

övre åldersgräns. Vi föreslår att

rekryteringsbidraget förstärks med sammanlagt 50

miljoner kronor.

5. Ökat belopp i studiehjälpen - kd

av Torsten Lindström (kd)

Kristdemokraterna anser att studiebidraget i

studiehjälpen bör öka med 100 kr per månad från den

1 januari 2006.

6. Studerande med barn - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

I en kommittémotion (2004/05:So358) föreslår

Moderaterna att bostadsbidraget för barnfamiljer

ersätts med ett extra barnbidrag per barn dels för

ensamboende, dels för studerande föräldrar. Eftersom

bostadsbidraget är inkomstprövat är detta en av

flera viktiga faktorer som gör att det inte lönar

sig att gå från bidrag till arbete eller att arbeta

mer.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2004/05:1

Budgetpropositionen för 2005, utgiftsområde 15

Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen godkänner att under 2005 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett

belopp om 140 000 000 000 kr (avsnitt 3.1.3),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för ramanslag 25:6 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål beställa produktion av

studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

4 000 000 kr efter 2005 (avsnitt 3.1.6),

3. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd i

enlighet med uppställningen.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub207 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om slopande av

fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet.

2004/05:Ub232 av Jan-Evert Rådhström och Magdalena

Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om slopande av

fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet.

2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar avskaffa fribeloppsgränsen

helt i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om införandet av

ett nytt studiemedelssystem där bidrag och lån

skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.

2004/05:Ub290 av Lars Lindblad och Peter Danielsson

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagandet av

fribeloppsgränsen.

2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

totalbeloppet med 400 kr per månad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

dagens tilläggslån till personer över 25 år med

arbetslivserfarenhet och föra över de resurserna

till ett tilläggslån för studerande med barn.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel till

vuxenstuderande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etablerandet av

principen "peng per poäng".

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en strategi för hur

fribeloppsgränsen skall avskaffas enligt vad i

motionen anförs.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

fribeloppsgränsen från 250 till 300 % av

basbeloppet.

2004/05:Ub324 av Annika Qarlsson och Johan Linander

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av ett

nytt studiemedelssystem där bidrag och lån skall

utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.

2004/05:Ub353 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till gymnasial och

högre utbildning på minoritetsspråk.

2004/05:Ub419 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barntillägg i

studiemedelssystemet.

2004/05:Ub448 av Sofia Larsen m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under

utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår av

i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub469 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

gymnasiestudiebidrag till 1 050 kr/månad.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att på sikt höja

studiebidragsdelen till 50 %.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av

fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget

påverkas.

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub485 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår av

i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

barntillägg i studiemedlen.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005

inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna

för (m), (fp), (kd) och (c)

har avstått från att

delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------

--------------------------------------

Politikområde Anslags-Regeringens

Motionärernas avvikelser från regeringens

typ förslag förslag

Anslag

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

(m)

(fp) (kd) (c)

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25 Utbildningspolitik

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25:1 Studiehjälp m.m. (ram) 3 289 922

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25:2 Studiemedel m.m. (ram) 10 402 918 -130

430 -200 000

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25:3 Studiemedelsräntor m.m. (ram) 5 343 723

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25:4 Rekryteringsbidrag (ram) 1 805 811 -1 805

811 -1 805 811 +20 000 +50 000

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25:5 Bidrag till kostnader vid viss (ram) 61 520

gymnasieutbildning

och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25:6 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 28 073

ändamål

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

25:7 Bidrag till vissa organisationer (ram) 63 759 -63

759 -40 000 -63 759 -63 759

m.m.

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 20 995 726 -2 000

000 -2 045 811 -43 759 -13 759

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

---------------------------------------