Bet. 2004/05:UBU3

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU3

Kvalitet i förskolan, m.m.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2004/05:11 Kvalitet i förskolan och motionsyrkanden

i anslutning till denna. Därtill behandlas

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2003

och den allmänna motionstiden 2004.

Propositionen redovisar regeringens förslag samt

bedömningar när det gäller förskolans kvalitet och

utveckling. Regeringen avser att under år 2005

återkomma till riksdagen med den lagtekniska

utformningen av ett flertal förslag som redovisas i

propositionen. Detta skall ske i förslaget till ny

skollag med anledning av Skollagskommitténs

betänkande - Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121).

I propositionen behandlas förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) samt förslag till

fördelning av statsbidrag till kommuner för

personalförstärkning i förskolan.

Motionsyrkandena handlar om förskolans läroplan,

språkförskolor, kvalitetsaspekter inom förskolan

såsom gruppstorlek och personaltäthet,

kvalitetsredovisning och tillsyn samt

arbetsmiljölagens tillämpning i förskolan. Dessutom

behandlas frågor om val mellan olika former av

barnomsorg, utveckling av familjedaghem samt öppen

förskola.

Utskottet föreslår bifall till propositionen och

avslag på samtliga motionsyrkanden bl.a. med

hänvisning till propositionen, tidigare

ställningstaganden, pågående utredning eller

beredning.

I betänkandet finns en gemensam reservation från

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna. Därutöver finns reservationer från ett eller

flera av dessa partier. Därtill finns särskilda

yttranden av Folkpartiet, Miljöpartiet och

Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub1 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

2. Pedagogisk utveckling genom lek

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub2 yrkandena 2-4 samt

2004/05:Ub4 yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (m) - motiveringen

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

3. Värdegrunden i förskolans läroplan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub438 yrkande 8.

Reservation 5 (kd)

4. Mål i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 5 samt

2004/05:Ub3 yrkande 9.

Reservation 6 (fp)

5. Pedagogisk barnskola

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 23 och

2004/05:Ub1 yrkandena 4, 5 och 7-11.

Reservation 7 (m)

6. Jämställdhet i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub4 yrkande 9,

2004/05:Ub328,

2004/05:Ub406 yrkande 1 samt

2004/05:A321 yrkande 10.

Reservation 8 (m) - motiveringen

Reservation 9 (c)

7. Språkförskolor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 14 samt

2004/05:Ub3 yrkande 10.

Reservation 10 (fp)

8. Modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub4 yrkande 10 samt

2004/05:Sf360 yrkande 10.

Reservation 11 (m) - motiveringen

Reservation 12 (c)

9. Samverkan mellan förskola och föräldrar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub416 yrkande 15.

Reservation 13 (m) - motiveringen

Reservation 14 (fp)

10. Förslag om fördelning av statsbidrag till

kommuner för personalförstärkning i

förskolan

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2004/05:11 såvitt avser statsbidrag

till kommuner för personalförstärkning i

förskolan. Därmed bifaller riksdagen

propositionen punkt 2.

11. Barngruppers storlek i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub392 yrkande 1,

2003/04:Ub416 yrkande 6,

2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,

2003/04:Sf404 yrkande 26,

2004/05:Ub2 yrkande 5,

2004/05:Ub3 yrkande 1 samt

2004/05:Ub4 yrkande 3.

Reservation 15 (m) - motiveringen

Reservation 16 (fp)

Reservation 17 (kd)

Reservation 18 (c)

12. Personaltäthet i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 13 samt

2004/05:Ub3 yrkande 3.

Reservation 19 (fp)

13. Personalens kompetens

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 1,

2003/04:So205 yrkande 3,

2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,

2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8,

2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11 samt

2004/05:Ub4 yrkande 4.

Reservation 20 (m)

Reservation 21 (fp)

Reservation 22 (kd)

Reservation 23 (c)

14. Arbetsmiljölagen i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 13 samt

2004/05:Ub4 yrkande 11.

Reservation 24 (kd, c)

15. Kommunens uppgiftsskyldighet

Riksdagen antar regeringens förslag i

proposition 2004/05:11 till lag om ändring i

skollagen (1985:1100). Därmed bifaller riksdagen

propositionen punkt 1.

16. Tillsynsansvar för de fristående

förskolorna

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub438 yrkande 9,

2004/05:Ub2 yrkande 12 och

2004/05:Ub3 yrkande 8.

Reservation 25 (m, fp)

Reservation 26 (kd)

17. Kvalitetsredovisningar

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 7,

2003/04:Ub438 yrkande 3,

2003/04:Sf404 yrkande 25 och

2004/05:Ub2 yrkande 6.

Reservation 27 (m) - motiveringen

Reservation 28 (fp)

Reservation 29 (kd)

18. Rätt till förskola för barn till

föräldralediga och arbetslösa

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub402.

19. Förskolans öppettider

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub421,

2004/05:Ub277 samt

2004/05:Ub367.

20. Taxebestämmelser

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkandena 8 och 9,

2003/04:Ub506 samt

2003/04:Sf404 yrkande 23.

Reservation 30 (m) - motiveringen

Reservation 31 (fp)

Reservation 32 (kd)

21. Stödet till barnfamiljerna

Riksdagen avslår motion

2004/05:Sf363 yrkandena 25, 28 och 29.

Reservation 33 (m, kd)

22. Föräldrars möjlighet att själva ta hand

om sina barn

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub435 yrkande 1.

Reservation 34 (kd)

23. Begäran om att regeringen verkställer

riksdagens tillkännagivande angående

mångfald inom barnomsorgen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub1 yrkande 12,

2004/05:Ub2 yrkande 1,

2004/05:Ub3 yrkande 13,

2004/05:Ub4 yrkande 5 samt

2004/05:Sf363 yrkande 27.

Reservation 35 (m, fp, kd, c, mp)

24. Föräldrars val mellan familjedaghem och

förskola

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub444 yrkande 2.

Reservation 36 (m, c)

25. Föräldrars val mellan olika förskolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub430 och

2004/05:K459 yrkande 11.

Reservation 37 (m, fp, kd, c)

26. Skyldighet för kommuner att erbjuda

familjedaghem

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub2 yrkande 10.

Reservation 38 (kd)

27. Möjlighet till kombination av olika

former av barnomsorg

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub1 yrkande 6.

Reservation 39 (m)

28. Kommunala folkomröstningar om barnomsorg

Riksdagen avslår motion

2004/05:Sf363 yrkande 26.

Reservation 40 (kd)

29. Tillstånd att driva förskoleverksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub4 yrkande 6 och

2004/05:Sf363 yrkande 33.

Reservation 41 (m, fp, kd, c)

30. Kommunala bidrag till enskild

förskoleverksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub3 yrkande 6,

2004/05:Ub230 yrkande 6.

2004/05:Ub257,

2004/05:Sf363 yrkande 31 samt

2004/05:So395 yrkande 7.

Reservation 42 (m, fp, kd, c)

31. Säkra familjedaghemmens fortlevnad

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 12,

2004/05:Ub1 yrkande 13,

2004/05:Ub2 yrkande 9 samt

2004/05:Ub4 yrkande 7.

Reservation 43 (m, fp, kd, c)

32. Familjedaghemmen som förskoleform

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 11,

2003/04:Ub438 yrkande 10,

2003/04:Ub444 yrkande 1 samt

2004/05:Ub3 yrkande 7.

Reservation 44 (fp)

Reservation 45 (kd)

33. Öppna förskolans betydelse för barn,

föräldrar och familjedaghem

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 11,

2004/05:Ub3 yrkande 12 samt

2004/05:Ub4 yrkande 8.

Reservation 46 (m, fp, kd, c)

34. Öppna förskolans betydelse

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Sf400 yrkande 3,

2003/04:Sf404 yrkande 27 och

2004/05:Sf354 yrkande 3.

Reservation 47 (m, fp, kd, c)

35. Öppna förskolan som en viktig del i en

flexibel barnomsorg

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 12 och

2004/05:Ub2 yrkande 11.

Reservation 48 (m, fp, kd, c)

36. Reglering av öppna förskolor i

lagstiftningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub330.

37. Översyn av lagstiftningen för

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub425.

Stockholm den 30 november 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och Ewa

Björling (m).

2004/05

UbU3

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

2004/05:11 Kvalitet i förskolan och motioner som

väckts med anledning av propositionen eller under

allmänna motionstiden 2003 eller 2004.

Skollagskommittén överlämnade i december 2002

betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121). I kommitténs uppdrag ingick bl.a.

att utreda om, och i så fall föreslå hur, förskolan

kan bilda en egen skolform. Kommittén hade vidare i

uppdrag att analysera och definiera de termer som

används i skollagen, t.ex. skola/skolform,

undervisning och pedagogisk verksamhet. Förslagen i

betänkandet kommer att behandlas i en proposition

som regeringen avser att förelägga riksdagen under

år 2005.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har

på departementschefens uppdrag utrett möjligheterna

till utökat och reellt barn-, elev- och

föräldrainflytande i förskola, fritidshem, skola och

vuxenutbildning. Arbetsgruppens rapport har titeln

Var-dags-inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning (Ds 2003:46).

I augusti 2003 beslutade regeringen tillkalla en

delegation med främsta uppgift att lyfta fram,

förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i

förskolan (dir. 2003:101).

I regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet

i förskola, skola och vuxenutbildning (skr.

2001/02:188) aviserades att regeringen avsåg att ta

initiativ för att införa kvalitetsredovisningar i

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I november

2002 remitterades en inom Utbildningsdepartementet

upprättad promemoria i frågan, Skyldighet att lämna

uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

(U2002/4328/S).

I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop.

2003/04:100) aviserade regeringen att ett riktat

statsbidrag till kommunerna för att utöka personalen

i förskolan med 6 000 personer skulle införas 2005

samt att regeringen avsåg att återkomma med en

förskoleproposition under hösten 2004, där stödets

närmare utformning skulle komma att presenteras.

Regeringens bedömningar och förslag i ovanstående

frågor redovisas i proposition 2004/05:11 Kvalitet i

förskolan.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att regeringen genom

ändringar i skollagen (1985:1100) skall bemyndigas

att meddela föreskrifter för uppföljning och

utvärdering av förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen. Regeringen redovisar sin avsikt

att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta

kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen.

Regeringen föreslår i propositionen också vilka

särskilda villkor som skall gälla för det nya

statsbidraget till personalförstärkningar inom

förskolan. Bidraget skall fördelas varje år med

barnomsorgsmodellen i det kommunala

skatteutjämningssystemet som grund. För att få del

av bidraget skall en kommun använda bidraget så att

personaltätheten i förskolan ökar jämfört med

kommunens genomsnittliga personaltäthet under åren

2003 och 2004.

Utskottets överväganden

Förskoleverksamhet är en samlande beteckning på

verksamheter som riktar sig till barn som inte

börjat skolan. Förskoleverksamheten bedrivs, enligt

2 a kap. 2 § skollagen, i form av förskola,

familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet

(öppen förskola).

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Moderaternas förslag om

att propositionen skall avslås.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

I proposition 2004/05:11 Kvalitet i förskolan

redovisar regeringen förslag samt bedömningar när

det gäller förskolans kvalitet och utveckling.

Regeringen avser att under år 2005 återkomma till

riksdagen med den lagtekniska utformningen av ett

flertal förslag som redovisas i propositionen. Detta

skall ske i samband med förslag till ny skollag med

anledning av Skollagskommitténs betänkande - Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121).

Propositionen innehåller dels förslag till ändring

i skollagen (1985:1100), dels förslag om fördelning

av statsbidrag till kommuner för

personalförstärkning i förskolan.

Skollagen (1985:1100) föreslås ändrad enligt

följande:

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg föreslås

omfattas av 5 kap. 11 § skollagen. Detta ges en

uttrycklig skrivning i 1 kap. 1 §. Skolhuvudmannens

skyldighet att lämna sådana sakuppgifter om

skolverksamheten och sådan verksamhetsredovisning

som behövs för uppföljning och utvärdering av

verksamheten regleras i 5 kap. 11 §. Denna

skyldighet föreslås nu också omfatta kommunen för

uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen. Ändringen föreslås träda i

kraft den 1 april 2005.

I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop.

2003/04:100) beräknades medel till ett statsbidrag

för personalförstärkningar i förskolan. I

budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1)

föreslås att medel anvisas till

personalförstärkningar i förskolan. I föreliggande

proposition föreslås formerna för hur detta bidrag

skall fördelas. Bidraget skall fördelas varje år med

barnomsorgsmodellen i det kommunala

skatteutjämningssystemet som grund. Kommunen måste,

för att få del av bidraget, använda detta för att

öka personaltätheten i förskolan jämfört med

kommunens genomsnittliga personaltäthet under år

2003 och år 2004. I kommuner med ett minskande antal

inskrivna barn i förskolan kan bidraget användas

till att öka personaltätheten genom att behålla

redan anställd personal. Under åren 2005 och 2006

kan upp till 25 % av bidraget få användas till

personalkostnader för att motverka en minskning av

personaltätheten i kommuner med ett ökat antal

inskrivna barn. Statens skolverk föreslås få i

uppgift att administrera och följa upp stödet.

Motionen

Moderaterna yrkar i motion 2004/05:Ub1 yrkande 1

avslag på propositionen. Moderaterna anser att

propositionen innehåller alltför få konkreta

förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Förskolans mål, värdegrund och

uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

pedagogisk utveckling genom lek, värdegrunden

i förskolans läroplan, mål i förskolan, lek

och omsorg, pedagogisk barnskola,

jämställdhet, språkförskolor och

modersmålsstöd samt samverkan mellan förskola

och föräldrar.

Utskottet anger som grund tidigare

ställningstagande, gällande bestämmelser samt

pågående beredningsarbete.

Jämför reservationerna 2 (m), 3 (kd), 4 (c),

5 (kd), 6 (fp), 7 (m), 8 (m), 9 (c), 10 (fp),

11 (m), 12 (c), 13 (m) och 14 (fp).

Pedagogisk utveckling genom lek

Motionerna

Kristdemokraterna anför i motion 2003/04:Ub438

yrkande 1 att barnomsorg är en omsorgsfråga snarare

än en utbildningsfråga. Det är viktigt att hävda

barnens rätt att få vara barn och deras rättighet

att få utrymme för lek och omsorg. Barnomsorgen får

inte bli en skola för de minsta utan skall i första

hand erbjuda trygghet, närhet och värme för de

minsta barnen. Det finns ingen anledning att stressa

barnen i syfte att göra dem redo för grundskolan,

skriver Kristdemokraterna. I samma motions yrkande 2

framförs vikten av att små barn skall få leka fritt.

Barnomsorg utanför hemmet bör ha hög kvalitet och

innebära såväl stimulans och pedagogisk utveckling

som fri lek och omsorg med barnen. I motion

2004/05:Ub2 yrkande 2 framför Kristdemokraterna att

regeringens intention att lägga förslag om förskolan

som en egen skolform riskerar att ytterligare

förstärka förskolans karaktär av skola. Motionärerna

befarar att detta får negativa konsekvenser för

barnen. I samma motions yrkande 3 anförs att

begreppet undervisning inte bör användas om

förskolans verksamhet. Omsorg och den fria leken får

stå tillbaka för det formella lärandet, skriver

motionärerna. Att förskolans verksamhet skall styras

av en rektor ger också samma associationer till

skola i stället för förskola, menar samma motionärer

i yrkande 4.

Centerpartiet anför i motion 2004/05:Ub4 yrkande 1

vikten av en valfri förskola av hög kvalitet som är

till för alla, där barnen får pedagogisk utveckling

genom leken. Barnomsorg utanför hemmet måste

innebära såväl fri lek och omsorg som pedagogisk

utveckling. I samma motions yrkande 2 framförs att

pedagogiken i förskolan skall grundas på lusten för

lärandet genom lek.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Förskolan är en frivillig pedagogisk verksamhet

för barn mellan 1 och 5 år, vars föräldrar

förvärvsarbetar eller studerar eller är arbetslösa

eller föräldralediga samt för barn som har ett eget

behov av verksamheten. Sedan den 1 januari 2003 har

alla barn rätt till 525 avgiftsfria timmar per år i

förskolan fr.o.m. höstterminen det år de fyller fyra

år (allmän förskola).

Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, utgår från en

ansvarsfördelning där staten anger de övergripande

målen och riktlinjerna för förskolan och kommunerna

svarar för genomförandet. Läroplanen överensstämmer

till sin struktur i huvudsak med skolans läroplaner.

Avsikten är att de tre läroplanerna skall länka i

varandra utifrån en gemensam syn på kunskap,

utveckling och lärande. Läroplanen bygger på

skollagen (1985:1100). I dess 2 a kap. 1-12 §§ finns

de grundläggande bestämmelserna om hur

förskoleverksamheten skall utformas.

Förskolans uppdrag så som det är formulerat i

läroplanen är bl.a. annat att stimulera barns

utveckling och lärande. Verksamheten skall utgå från

en helhetssyn på barn och barns behov och utformas

så att omsorg och lärande bildar en helhet.

Förskolan skall främja gemenskap barnen emellan och

vara trygg, utvecklande och lärorik för alla barn

som deltar, utifrån vars och ens förutsättningar.

Leken har haft och har stort utrymme i förskolan. I

propositionen inför införandet av läroplanen för

förskolan (prop. 1997/98:93 s. 21) konstateras bl.a.

att lek leder till social kompetens, att de sociala

lekreglerna som samförstånd, ömsesidighet och

turtagande som krävs för att leken skall fortgå är

grundläggande demokratiska principer samt att barnet

i den viktiga rolleken eller låtsasleken tränar sig

att gå in i tänkta sammanhang. Vidare konstateras

att ett medvetet bruk av leken bör ingå i förskolans

pedagogiska verksamhet.

Skolverket har nyligen genomfört en nationell

utvärdering av förskolan, publicerad i rapporten

Förskola i brytningstid, Rapport 239, 2004. I

rapporten konstateras bl.a. att vissa enkätsvar

tyder på att synen på förskolans uppdrag kan ha

förändrats och att tyngdpunkten förskjutits mot

lärande.

Utskottet anser att den svenska förskolan erbjuder

barn en god pedagogiskt stimulerande miljö för

utveckling och lärande på lekens grund.

Värdegrunden i förskolans läroplan

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna anser i sin motion 2003/04:Ub438

yrkande 8 att värdegrundsarbetet i förskolan bör

utvecklas och att basen för värdegrunden därför bör

föras in i förskolans läroplan. I läroplanen för

grundskolan fastslås basen för vårt samhälles

värdegrund. Läroplanen för förskolan bör, enligt

motionärerna, innehålla samma skrivningar. Förskolan

skall liksom skolan förmedla samhällets

grundläggande värden till barnen. Barn måste få lära

sig förstå vad som är rätt och fel, hur vi skall

bete oss mot varandra samt öva sin empatiska

förmåga, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Förskolans värdegrund formuleras i läroplanen för

förskolan. Verksamheten i förskolan skall utgå från

grundläggande värderingar om demokrati och respekt

för andra människor. Människolivets okränkbarhet,

individens frihet och integritet, alla människors

lika värde, jämställdhet mellan könen samt

solidaritet med svaga och utstötta är värden som

förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.

Utskottet har tidigare flera gånger behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden beträffande utformning av

text om värdegrunden i förskolans läroplan i

jämförelse med motsvarande text i skolans läroplaner

(bet. 2002/03:UbU9 s. 22). Utskottet har då

konstaterat att det i betänkandet om införandet av

en läroplan för förskolan (SOU 1997:157) inte fanns

någon hänvisning till den etik som förvaltas av

kristen tradition. Detta mötte inte några

invändningar under remissbehandlingen av förslaget.

De remissinstanser som kommenterade kommitténs

förslag till formulering av förskolans värdegrund,

var i huvudsak positiva.

Utskottet instämmer med motionären om vikten av

ett aktivt värdegrundsarbete i tidig ålder. Detta är

också tydligt utsagt i läroplanen. Såsom framförts

vid tidigare behandling av frågan anser inte

utskottet att riksdagen bör begära den ändring av

läroplanen för förskolan som motionären önskar.

Mål i förskolan

Motionerna och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub416 yrkande 5

samt i motion 2004/05:Ub3 yrkande 9 att mål att

uppnå bör införas i förskolan samt att tydliga mål

bör införas för den allmänna förskolan. Det skall

finnas mål som är anpassade efter varje barn i

förskolan. Dessa bör vara av två slag, dels mål som

anger inriktningen på förskolans pedagogiska

verksamhet och som uttrycker en önskad

kvalitetsutveckling, mål att sträva mot, dels mål

som uttrycker vad varje barn skall ha uppnått när

det lämnar förskolan. Folkpartiet föreslår även att

det i läroplanen utformas en särskild beskrivning av

vilka mål den allmänna förskolan skall uppnå. Det

är, anser motionärerna, av yttersta vikt att den

allmänna förskolan har ännu mer pedagogiskt

strukturerad och medvetet planerad verksamhet än

övrig förskoleverksamhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har flera gånger tidigare behandlat

yrkanden om målformuleringar i förskolans läroplan

(senast i bet. 2002/03:UbU9 och i bet.

2002/03:UbU3). Allmän förskola är en del av

förskolans verksamhet och ingen särskild

verksamhetsform. Förskolans uppdrag enligt

läroplanen är att erbjuda barnen en verksamhet som

skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn

som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god

pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och

lärande bildar en helhet. Läroplanen för förskolan

innehåller till skillnad från läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet endast en typ av

verksamhetsmål, nämligen mål att sträva mot.

Barnomsorg och skola-kommittén föreslog i sitt

betänkande (SOU 1997:21) även mål att uppnå.

I propositionen rörande läroplanen för förskolan

(prop. 1997/98:93 s. 18) samt i utskottets

betänkande (1997/98:UbU16 s. 9) erinrades om att

avsikten med mål att uppnå i skolan är att de skall

kunna utvärderas och utgöra grunden för en

resultatbedömning. I förskolan är det inte det

enskilda barnets resultat som skall utvärderas och

inga betyg eller omdömen skall utfärdas. Förskolan

är en pedagogisk verksamhet i vilken barn kan börja

vid olika åldrar och delta under olika lång tid.

Förskolan skall vara trygg, utvecklande och lärorik

för alla barn som deltar, utifrån vars och ens

förutsättningar. Mål att uppnå ansågs av denna

anledning inte böra införas i förskolans läroplan.

Utskottet har samma uppfattning som tidigare i

dessa frågor och avstyrker därför motionsyrkandet.

Barnskola

Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub276 yrkande 23 begär Moderaterna

förslag om en pedagogisk förskola. Alla föräldrar

som så önskar skall kunna få tillgång till en

pedagogisk förskola för sina barn där de får lära

sig grunderna till att läsa, räkna och skriva. Denna

allmänna icke obligatoriska förskola med pedagogiskt

innehåll skall vara förenlig med andra

barnomsorgslösningar, skriver Moderaterna. I motion

2004/05:Ub1 yrkandena 4, 5 och 7-11 framför

Moderaterna förslag om frivillig, kostnadsfri

barnskola för 3-6-åringar (yrkande 4). Barn har

olika behov och förutsättningar. Föräldrarna måste

bestämma hur avvägningen mellan omsorg och

pedagogisk verksamhet skall se ut för deras barn

(yrkande 5). Barnskolan och den nuvarande

förskoleklassen borde vara en självklar väg till en

flexibel, elevanpassad skolstart (yrkande 7). I

yrkande 8 föreslås målstyrning av barnskolan och

yrkandena 9 och 10 behandlar kvalitetsredovisningar

för respektive kvalitetsutvärdering av barnskolan.

Moderaterna menar också att etableringsfrihet för

barnskolan måste råda (yrkande 11).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skolverket konstaterar i sin rapport Förskola i

brytningstid att en alltför stor betoning på

formellt lärande kan få negativa konsekvenser samt

att detta inte ligger i linje med läroplanens

intentioner. Utvärderingen visar att förskolan i

vissa kommuner har en uttalat skolförberedande roll,

där enskilda barns utveckling inom olika områden

kartläggs, observeras och dokumenteras i ökad

omfattning, ofta i s.k. individuella

utvecklingsplaner och med skolan som förebild.

Skolverket menar att det finns en risk att sådana

planer i praktiken fokuserar på barnets brister och

blir ett instrument för normalisering, utifrån

förväntningar på vad barn skall kunna vid en viss

ålder. Utskottet delar den uppfattningen och

föreslår att yrkandet angående pedagogisk förskola

avslås.

Jämställdhet i förskolan

Propositionen

Regeringen bedömer att jämställdhetsarbetet har

betydelse för förskolans kvalitet. Förskolan skall

ge varje flicka och pojke samma möjlighet att

utveckla sin fulla potential som människa, skriver

regeringen.

Regeringen påminner om att jämställdhet är en

demokrati- och maktfråga. För ett verkningsfullt

jämställdhetsarbete behövs kunskap och kompetens.

Kunskaperna i förskolan om hur könsmönster skapas

och upprätthålls bör därför, enligt regeringens

bedömning, breddas och fördjupas. Förskolans

jämställdhetsarbete måste både till innehåll och

verksamhet tydligare inriktas mot att förändra

könsmönster och traditionella könsroller.

Motionerna

Centerpartiet anför i motion 2004/05:Ub4 yrkande 9

angående vikten av jämställdhet i förskolan att

jämställdhet måste växa fram inom verksamheten.

Arbetet med jämställdhet måste börja i tidig ålder.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub406 yrkande

1 att såväl kommunala som fria förskolor skall

omfattas av obligatoriska feministiska

jämställdhetsplaner. Miljöpartiet begär i motion

2004/05:A321 yrkande 10 att regeringen verkar för

att jämställdhetsarbetet i skolan stimuleras så att

normbrytande arbete på sikt blir en naturlig del av

förskoleverksamheten och att pojkar uppmärksammas på

samma villkor som flickor i detta arbete. I motion

2004/05:Ub328 (s) påminns om behovet av samlevnads-

och sexualundervisning i förskolan.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå

motionsyrkandena.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att

arbetet för ökad jämställdhet inom förskolan är

mycket angeläget för förskolans utveckling.

Målet för jämställdhetsarbetet finns tydligt

formulerat i de nationella styrdokumenten.

Förskolans verksamhet skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande nationella

värden. Kommunerna ansvarar för att förskolepersonal

har kunskap om de föreskrifter som gäller för

förskolan. Av förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår

att jämställdhet mellan könen tillhör de värden som

förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.

Regeringen fattade den 14 augusti 2003 beslut att

tillsätta en jämställdhetsdelegation (dir. 2003:101)

i syfte att uppmärksamma, intensifiera och utveckla

arbetet med jämställdhet mellan könen i förskolan.

Uppdraget gäller både kommunala och fristående

förskolor. Pojkars och flickors livsutrymme får,

enligt regeringen, inte begränsas av könsspecifika

normer och värderingar. Delegationen för

jämställdhet i förskolan påbörjade arbetet i

december 2003. Uppdraget löper t.o.m. den 30 juni

2006. Delegationens uppgift är att lyfta fram,

förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i

förskolan genom att bl.a. fördela medel till

jämställdhetsprojekt. Delegationen skall också lyfta

fram goda exempel på insatser i Sverige och i andra

länder för att stimulera fler män att söka sig till

utbildningar med inriktning mot barn och arbete i

förskolan samt att aktivt arbeta för att behålla män

som redan arbetar i förskolan. Delegationen skall

också välja ut och dokumentera ett antal förskolors

jämställdhetsarbete och sprida dessa kunskaper och

erfarenheter, sammanställa den kunskap om

jämställdhet och genus som finns i dag och se till

att den når ut i förskolan samt identifiera det

kunskapsbehov som finns när det gäller förskolans

arbete med jämställdhet. Dessutom skall delegationen

undersöka vilken utbildning i genuskunskap och

jämställdhet som blivande förskollärare får ta del

av på lärarhögskolorna. Delegationen skall också

föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt

jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas

och stärkas.

För delegationens arbete avsätts sammanlagt 12,5

miljoner kronor under perioden den 1 december 2003

till den 30 juni 2006 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16

s. 68). Delegationen för jämställdhet i förskolan

har hittills delat ut 2,5 miljoner till 18 projekt

för jämställdhetsarbete i förskolan.

Sedan år 2002 finns särskilda medel avsatta för

att utbilda pedagogiska resurspersoner i

jämställdhet och genuskunskap. Målet har varit att

det år 2004 skall finnas minst en sådan resursperson

i varje kommun. Utbildningen bedrivs på uppdrag av

Myndigheten för skolutveckling av de nationella

värdegrundscentrumen vid Göteborgs och Umeå

universitet. Denna utbildning omfattar både

förskolan och grund- och gymnasieskolan.

Utskottet avvisar förslaget om feministiska

jämställdhetsplaner mot bakgrund av att

Delegationen för jämställdhet i förskolan som

ovan nämnts har till uppgift att föreslå

lämpliga insatser för hur ett långsiktigt

jämställdhetsarbete för förskolan skall

utvecklas och bedrivas.

Mångkulturell förskola

Propositionen

Regeringen bedömer att läroplanen för förskolan

(Lpfö 98) bör förtydligas när det gäller förskolans

mångkulturella uppdrag i syfte att stärka barns

språk- och identitetsutveckling. Det bör också anges

att ett mål för förskolan att sträva mot är att

varje barn med annat modersmål än svenska får stöd

att utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på

svenska som på sitt modersmål. Regeringen avser att

föreslå införandet av sådana mål.

Motionerna

Folkpartiet pekar i motionerna 2003/04:Ub416 yrkande

14 samt 2004/05:Ub3 yrkande 10 på behovet av

särskilda språkförskolor för barn med andra

modersmål än svenska. I språkförskolorna skall man

arbeta medvetet med svenska språket på olika sätt,

t.ex. genom sånger, rim och ramsor. Språkförskolorna

bör utgöra en del av den allmänna förskolan och

därmed vara avgiftsfria, skriver motionärerna

vidare.

Centerpartiet anför i motionerna 2004/05:4 yrkande

10 samt 2004/05: Sf360 yrkande 10 att

modersmålsundervisning bör påbörjas i förskolan. I

motionerna framförs att språkinlärningen har stor

betydelse för barnens inlärning och

identitetsutveckling samt att flerspråkighet är en

ovärderlig resurs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Utskottet behandlade yrkande angående språkskola

även våren 2003 (bet. 2002/03:UbU9 s. 24 f.). Den

s.k. storstadssatsningen har inneburit att

förskoleverksamhet i ett antal kommuner och

stadsdelar har kunnat byggas ut och utvecklas med

statligt stöd. Medel har bl.a. använts till att

erbjuda barn från tre år förskola på deltid, ofta

med språklig inriktning. Förskola har därvid

erbjudits på barnets eget modersmål. Barn med annat

modersmål än svenska har på detta sätt fått

möjlighet att både utveckla sin svenska och behålla

sitt modersmål.

Regeringen har givit Myndigheten för

skolutveckling i uppdrag att genom åtgärder som

myndigheten bedömer lämpliga främja utvecklingen i

förskolor och skolor i områden präglade av social

och etnisk segregation med syfte att en större andel

av eleverna i dessa områden skall nå målen för

utbildningen. Förskolans, förskoleklassens samt

fritidshemmens roll i detta sammanhang skall

särskilt beaktas. Myndighetens utvecklingsinsatser

skall ske i nära samarbete och dialog med kommuner

och övriga skolhuvudmän.

Skollagskommittén föreslog i sitt betänkande att

en bestämmelse införs i skollagen om skyldighet för

huvudmännen att bidra till att barnen i förskolan

får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

Skollagskommitténs betänkande bereds för närvarande

inom Regeringskansliet. Regeringen aviserar i

propositionen att förskolans mångkulturella uppdrag

kommer att förtydligas för att stärka barns språk-

och identitetsutveckling. I läroplanen skall också

ett nytt mål att sträva mot för förskolan införas,

nämligen att varje barn med annat modersmål än

svenska får stöd att utveckla sin förmåga att

kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

förskolans mångkulturella uppdrag bör förtydligas

och ser mycket positivt på de förslag som aviseras i

propositionen.

Det torde för övrigt inte finnas något hinder inom

ramen för befintlig lagstiftning för en kommun att

starta den typ av språkförskola som förespråkas i

Folkpartiets motioner.

Samverkan mellan föräldrar och förskola

Propositionen

Regeringen anser i propositionen att samverkan

mellan hem och förskola bör stärkas. Utöver

fortlöpande samtal vid dagliga möten samt mer

organiserade föräldraaktiviteter i förskolan, bör

personal och barnets vårdnadshavare minst en gång

varje halvår genomföra utvecklingssamtal. Lärarna

bör, enligt regeringen, ha det övergripande ansvaret

för utvecklingssamtalets genomförande. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen, i samband med

den aviserade propositionen angående förslag till

skollag, med förslag till lagtext om en utvecklad

samverkan mellan hem och förskola.

Motionen och utskottets ställningstagande

Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub416 yrkande

15 att samverkan mellan förskolan och föräldrarna

bör stärkas. Det skall finnas tid för

utvecklingssamtal där föräldrar och personal

diskuterar barnets utveckling och hur den bäst kan

främjas. Det är också viktigt att samarbetet mellan

föräldrar och personal ständigt utvärderas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Utskottet anser att samarbetet med föräldrarna

till barnen på förskolan är en viktig del av

förskolepersonalens arbete. I läroplanen för

förskolan (Lpfö 98) finns riktlinjer för detta

arbete. Där anges bl.a. att alla som arbetar i

förskolan skall visa respekt för föräldrarna och

känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull

relation mellan förskolans personal och barnens

familjer. Föräldrarna skall ha möjlighet att vara

med och påverka verksamheten. Förskolan måste också

vara tydlig i fråga om mål och innehåll för

verksamheten för att möjliggöra ett inflytande för

både barn och föräldrar.

Utskottet anser att samarbetet mellan förskolan

och hemmet är en av grundstenarna för att skapa de

bästa förutsättningar för att barnet skall kunna

utvecklas rikt och mångsidigt.

Kvalitet i förskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om hur

statsbidrag till kommunerna för

personalförstärkningar i förskolan skall

fördelas. Riksdagen bör vidare anta

regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100).

Riksdagen bör avslå yrkanden avseende olika

kvalitetsaspekter av förskoleverksamheten,

såsom storlek på barngrupper och

personaltäthet i förskolan, uppföljning,

arbetsmiljölagen m.m. Utskottet hänvisar till

propositionen, ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun, gällande bestämmelser,

pågående beredningsarbete och planerade

åtgärder.

Jämför reservationerna 15 (m), 16 (fp), 17

(kd), 18(c), 19 (fp), 20 (m), 21 (fp), 22 (kd),

23 (c), 24 (kd, c), 25 (fp), 26 (kd), 27 (m),

28 (fp) och 29 (kd).

Barngruppers storlek och personaltäthet i

förskolan

Propositionen

I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop.

2003/04:100) beräknades medel till ett statsbidrag

för personalförstärkningar i förskolan. I

budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1)

föreslås att medel anvisas till

personalförstärkningar i förskolan.

Ett särskilt statsbidrag till kommunerna föreslås

i budgetpropositionen för år 2005 införas fr.o.m.

detta år för att möjliggöra anställningar av 6 000

fler förskollärare, barnskötare och annan personal i

förskolan.

Bidraget är treårigt och för 2005 avsätts 1

miljard kronor. De därpå följande åren avsätts 2

miljarder kronor per år. Därefter skall medlen

inordnas i det generella statsbidragssystemet. Målet

med personalförstärkningen är att förbättra

kvaliteten i förskolan och minska barngruppernas

storlek.

I proposition 2004/05:11 föreslås nu formerna för

hur statsbidraget skall fördelas. Bidraget skall

fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det

kommunala skatteutjämningssystemet som grund.

Kommunen måste, för att få del av bidraget,

använda detta för att öka personaltätheten i

förskolan jämfört med kommunens genomsnittliga

personaltäthet under år 2003 och år 2004. I kommuner

med ett minskande antal inskrivna barn i förskolan

kan bidraget användas till att öka personaltätheten

genom att behålla redan anställd personal. Under

åren 2005 och 2006 kan upp till 25 % av bidraget få

användas till personalkostnader för att motverka en

minskning av personaltätheten i kommuner med ökat

antal inskrivna barn. Statens skolverk föreslås få i

uppgift att administrera och följa upp stödet.

Motionerna

Flera partier anser att det bör införas någon form

av reglering angående barngruppernas storlek i

förskolan. I motion 2003/04:Ub416 yrkande 6 samt i

motion 2004/05:Ub3 yrkande 1 förespråkar Folkpartiet

en ändring i skollagen syftande till att en maxgräns

sätts för gruppernas storlek i förskolan. Inga

barngrupper med 0-3-åringar föreslås vara större än

maximalt 15 barn. En maximigräns för större barn

föreslås sättas vid 20 barn.

I motionerna 2003/04:Ub379 yrkande 1 samt

2003/04:Ub438 yrkande 5 föreslår Kristdemokraterna

att Skolverket bör få i uppdrag att utforma

nationella allmänna råd för barngruppers storlek i

förskolan. Staten bör på detta sätt ange vägledande

riktlinjer för kommunerna.

Kristdemokraterna anser i motion 2003/04:Sf404

yrkande 26 att ett tak för barngruppernas storlek

bör läggas fast. Varje kommun bör åläggas att lägga

fast ett tak för barngruppernas storlek för olika

åldersgrupper. Skolverket skall, enligt

motionärerna, ange riktlinjer för detta. Enligt

partiets motion 2004/05:Ub2 yrkande 5 bör

Skolverkets allmänna råd ange att det bör vara högst

15 barn per grupp för tre-femåringar och högst 12

barn i småbarnsgrupper. Även i motion 2003/04:Ub379

yrkande 2 framför Kristdemokraterna en skyldighet

för kommunerna att i samråd med personal och

föräldrar införa en maxgräns för barngruppernas

storlek i kommunen. Varje kommun bör efter sina

förutsättningar forma sin verksamhet.

Kristdemokraterna föreslår även i motion

2003/04:Ub438 yrkande 6 att kommunerna bör åläggas

att sätta upp gränser för barngruppernas storlek.

Centerpartiet anser i motionerna 2003/04:Ub392

yrkande 1 samt 2004/05:Ub4 yrkande 3 att

barngruppernas storlek bör utgå från barnens och

personalens perspektiv. På detta sätt kan

verksamheten kvalitetssäkras. Barngrupperna får inte

vara större än att varje enskilt barn känner

trygghet.

I motion 2003/04:Ub416 yrkande 13 samt i motion

2004/05:Ub3 yrkande 3 framför Folkpartiet att

personaltätheten i förskolorna bör öka till i

genomsnitt en anställd per fem barn. Det är

angeläget att personaltätheten inte heller i

enskilda grupper väsentligen understiger denna nivå,

menar motionärerna.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag rörande statsbidrag till

kommuner för personalförstärkningar i förskolan.

Utskottet föreslår vidare, med hänvisning till vad

regeringen skriver i propositionen angående

kvalitetsarbetet i förskolan, att riksdagen avslår

motionsyrkandena om barngruppernas storlek och om

personaltätheten i förskolan.

Skolverket anger i sin rapport Förskola i

brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan

(Rapport 239 2004) att det är relativt vanligt att

kommunerna har fattat egna beslut om normer för

gruppstorlek, men att grupperna i dessa kommuner

inte är mindre än i de kommuner som inte infört

sådana normer (s. 69). Det kan, enligt Skolverket,

tyda på att taken satts så högt att de i praktiken

inte fått några större praktiska konsekvenser.

Personalens kompetens

Propositionen

Regeringen anser att det i förskolan bör finnas

lärare med lärarexamen som har det övergripande

ansvaret för barnens utveckling och lärande.

Därutöver kan det finnas annan personal med sådan

utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling

och lärande främjas. Barnskötare utgör här, enligt

regeringen, en viktig grupp. Vidare anser regeringen

att det bör klargöras att huvudmannen skall ha

ansvar för att personalen ges möjligheter till

kompetensutveckling. Regeringen avser att återkomma

till riksdagen med förslag till lagtext på detta

område i den aviserade propositionen till ny

skollag.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderaterna framför i motion 2004/05:Ub1 yrkande 2

angående utbildningen av förskollärare att en mycket

lång akademisk utbildning gör förskolläraryrket

mindre attraktivt än tidigare i förhållande till mer

välavlönade lärartjänster. I samma motions yrkande 3

framförs att barnskötares insatser behövs och är

värdefulla.

I motion 2003/04:Ub416 yrkande 1 anför Folkpartiet

att läroplanen för förskolan bör ändras så att det

tydligt framgår att den pedagogiskt utbildade

personalen skall vara huvudansvarig för den

pedagogiska verksamheten i förskolan.

Förskollärarnas kompetens är värdefull och måste tas

till vara. I motion 2004/05:Ub3 yrkande 2 anförs att

personalförstärkning bör ske genom att utbildad

personal anställs. Det är, enligt Folkpartiet,

viktigt att slå fast att andelen pedagogiskt

utbildad personal måste öka i förskolan. I samma

motions yrkande 4 föreslås att en särskild

förskollärarutbildning skall införas. Det behövs en

särskild förskollärarlinje för att ge yrket en egen

identitet, menar motionärerna. I motion 2004/05:Ub3

yrkande 5 skriver Folkpartiet att en

förskollärarlegitimation bör införas för att

tydliggöra att vem som helst inte kan göra en

förskollärares jobb. Detta förutsätts höja yrkets

status. I samma motions yrkande 11 anförs att

målsättningen skall vara att två tredjedelar av dem

som arbetar med barn på en förskola är utbildade

förskollärare. Folkpartiet vill att regeringen

upprättar en tidsplan för hur detta mål skall kunna

uppnås.

Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:Ub2

yrkande 7 angående personalen i förskolan att det

behövs både människor som har rätt utbildning och

som är intresserade av att arbeta inom barnomsorgen.

I yrkande 8 samma motion anförs att barnskötarnas

roll inom barnomsorgen måste uppvärderas.

Centerpartiet framför i motion 2004/05:Ub4 yrkande

4 att det måste finnas utrymme för fortbildning,

kompetensutveckling och vidareutbildning för

förskolans personal.

I motion 2003/04:So205 (m) yrkande 3 föreslås att

personalen inom förskolan får kompetensutveckling

inom näringslära och kosthållning. I motionen anförs

att tre av fyra barn som är på förskolan hela dagen

får i sig för lite näring samtidigt som alltfler

barn är överviktiga. Enligt motionen beror detta på

att en stor del av personalen i förskolan saknar

längre utbildning om kosthållning och näringslära.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet instämmer i att det är en viktig

förutsättning för läroplanens genomförande att det

finns tillgång på utbildad personal, även om

begreppet kompetens kan innefatta fler aspekter än

utbildning. Utskottet anser att såväl förskollärare

som barnskötare behövs i förskolan. Det är viktigt

att olika kompetenser kan bidra till förskolans

utveckling.

Skollagskommittén (Skollag för kvalitet och

likvärdighet, SOU 2002:121) har lämnat förslag om

att ansvaret för undervisningen i förskolan skall

åvila personal med lärarutbildning. Förslaget bereds

för närvarande.

Regeringen bedömer som ovan nämnts i propositionen

att det bör finnas lärare med lärarexamen som har

det övergripande ansvaret för barnens utveckling och

lärande samt att det därutöver kan finnas annan

personal med sådan utbildning eller erfarenhet att

barnens utveckling och lärande främjas. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen med förslag på

detta område i samband med förslag till ny skollag.

Utskottet förutsätter att denna kommer att stimulera

utvecklingen av arbetslag där olika yrkesgruppers

kompetens tas till vara.

Vad gäller frågan om kompetensutveckling inom

näringslära och kosthållning förutsätter utskottet

att kommunerna beaktar behovet av sådan inom

insatserna för personalutveckling.

Arbetsmiljölagen

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub438 yrkande 13 anför

Kristdemokraterna att arbetsmiljölagen även skall

omfatta förskolebarn. Motionärerna menar att barnens

arbetsmiljö måste tas på större allvar. Även

Centerpartiet anför i motion 2004/05:Ub4 yrkande 11

att förskolebarn skall omfattas av arbetsmiljölagen.

I motionen pekas på att dagens stora barngrupper

bl.a. kan leda till en orimligt hög ljudnivå.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Skolan anses vara en arbetsplats i

arbetsmiljölagens mening och elever likställs med

arbetstagare såvitt gäller väsentliga delar av

arbetsmiljölagen samt anslutande författningar. Barn

i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg anses

däremot falla utanför lagens tillämpningsområde.

Skollagskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU

2002:121) ett utvidgat utbildningsbegrepp, som även

innefattar förskolan och skolbarnsomsorgen.

Regeringen beslutade i juni 2004 att tillsätta en

särskild utredare (dir. 2004:91) med uppdrag att

bl.a. utreda frågan om tillämpningsområdet för

arbetsmiljölagen bör utvidgas till att också omfatta

barn i förskola och fritidshem. Utredaren skall

redovisa uppdraget senast den 1 mars 2006.

Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kvalitetsredovisning och tillsyn

Propositionen och utskottets ställningstagande

Regeringen bedömer att för att stärka

kvalitetsarbetet bör en skyldighet införas att

upprätta kvalitetsredovisning för

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Skyldigheten på den kommunala nivån bör omfatta

kvalitetsredovisning för samtliga verksamhetsformer

inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. På

verksamhetsnivå bör varje förskola och varje

fritidshem upprätta kvalitetsredovisning. Enskild

verksamhet bör behandlas på motsvarande sätt som

kommunal.

I propositionen erinras om uppdraget till Statens

skolverk att ta fram allmänna råd om kvalitet i

förskolan, vilket bör leda till att verksamheten

förtydligas utifrån nationella krav och mål samt

kunna leda till ett reellt stöd för kvalitetsarbetet

i förskolan. Uppdraget skall redovisas till

regeringen senast den 17 januari 2005.

Regeringen föreslår vidare vissa ändringar av

skollagen (1985:1100). Förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg föreslås omfattas av 5 kap. 11 §

skollagen. Detta ges en uttrycklig skrivning i 1

kap. 1 §. Skolhuvudmannens skyldighet att lämna

sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan

verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning

och utvärdering av verksamheten regleras i 5 kap. 11

§. Denna skyldighet föreslås nu också omfatta

kommunen för uppföljning och utvärdering av

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april

2005.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub2

yrkande 12 att Skolverket skall ha tillsynsansvar

för de fristående skolorna. Denna ordning bör

upprätthållas dels för att garantera likvärdighet

oberoende av driftsform, dels för att det föreligger

en konkurrenssituation mellan kommuner och

fristående anordnare av förskoleverksamhet. I motion

2003/04:Ub438 yrkande 9 skriver Kristdemokraterna

att Skolverket, inte kommunerna, bör ha

tillsynsansvar över de fristående förskolorna.

Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub3 yrkande 8 att

kommunen inte skall vara den instans som är ansvarig

för att utvärdera barnomsorg som bedrivs av andra

huvudmän.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen, med

hänvisning till beredningen av Skollagskommitténs

förslag, avslår motionsyrkandena.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub416 yrkande

7 att förskolor skall bli skyldiga att lämna in

kvalitetsredovisningar till Skolverket. Förslaget

syftar till att genom denna åtgärd höja kvaliteten i

förskolorna. Kristdemokraterna anför i motion

2004/05:Ub2 yrkande 6 att en kvalitetssatsning bör

göras på barnomsorgen för att stärka verksamheten. I

motion 2003/04:Ub438 yrkande 3 föreslår

Kristdemokraterna ett tillägg i Skolverkets

kvalitetsbegrepp som fokuserar på hur barn och

föräldrar upplever verksamhetens kvalitet.

Kristdemokraterna framför också i motion

2003/04:Sf404 yrkande 25 vikten av att

förskoleverksamheten utvecklas så att en hög och

jämn kvalitet kan säkerställas. Insikten om barns

behov måste finnas och få styra både när det gäller

planering av olika omsorgsformer, gruppstorlekar och

kontinuitet i omsorgen, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till propositionen

och det arbete som pågår angående kvalitetsarbetet i

förskolan.

Tillgänglighet och avgifter i

förskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

taxe- och avgiftsfrågor samt om barnomsorg på

obekväm arbetstid. Utskottet hänvisar till

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun,

gällande bestämmelser, tidigare

ställningstagande samt pågående

beredningsarbete.

Jämför reservationerna 30 (m), 31 (fp) och 32

(kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Taxebestämmelser för förskolan tas upp i flera

motioner. Kristdemokraterna anser i motion

2003/04:Sf404 yrkande 23 att kommunerna bör åläggas

att utforma och införa deltidstaxa i minst tre

nivåer under taket för barnomsorgsavgifterna

(maxtaxan). Den som nyttjar den offentligt

finansierade barnomsorgen mindre skall inte betala

lika mycket som den som nyttjar den i större

utsträckning, menar Kristdemokraterna. I motion

2003/04:Ub506 (s) förespråkas att hela förskolan

skall vara avgiftsfri. Barnomsorgen måste få kosta

samt vara tillgänglig för alla, skriver man.

Folkpartiet anför i motion 2003/04:Ub416 yrkande 8

att en reform på sikt bör göras med innebörden att

även treåringar kostnadsfritt får gå i allmän

förskola tre timmar om dagen. I samma motion yrkande

9 framförs att föräldrar som anlitar heldagsomsorg

för sina barn inte skall få sänkta avgifter under de

tre timmar som den allmänna förskolan varar. För att

bekosta kvalitetsökningar i förskolan bör de barn

för vilka den allmänna förskolan bara utgör en del

av tiden i förskolan inte få sänkta avgifter under

de tre timmar som den allmänna förskolan varar. Med

de låga avgifter som nu införts i barnomsorgen är

detta inte nödvändigt, skriver Folkpartiet. I motion

2004/05:Ub402 (s) påminns om alla barns rätt till

barnomsorg.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare (bl.a. 2001/02:UbU1 s. 43)

uttalat sig angående differentierade avgifter inom

barnomsorgen. Utskottet menade bl.a. att maxtaxa med

låga och enhetliga avgifter skulle komma att medföra

att barnens närvarotider blir mindre splittrade och

att verksamheten i förskolan och fritidshemmet

lättare kan läggas upp utifrån pedagogiska

överväganden. En låg avgift kommer också att

innebära en avsevärd standardhöjning för merparten

av alla barnfamiljer. Utskottet uttalade också att i

och med reformen närmar sig förskolan den princip

som knappast någon ifrågasatt för skolan - att

verksamheten skall vara avgiftsfri samt tillgänglig

och likvärdig för alla. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu.

Om kommunernas skyldighet att erbjuda allmän

förskola utvidgas till att även omfatta treåringar

medför detta enligt finansieringsprincipen att

staten måste tillskjuta ytterligare medel.

I motion 2003/04:Ub421 (s) påpekas behovet av att

göra barnomsorgen tillgänglig för dem som arbetar

under kvällar och helger för att skapa ett reellt

inflytande för arbetstagarna över arbetstidens

förläggning. Småbarnsföräldrar med obekväma

arbetstider diskrimineras härvidlag, enligt

motionärerna. Även motion 2004/05:Ub367 (s)

förespråkar åtgärder för att se till att även

föräldrar med obekväm arbetstid skall få tillgång

till god kvalitativ kommunal barnomsorg. I motion

2004/05:Ub277 (s) begärs att samtal bör initieras

med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

om förutsättningarna för att kunna erbjuda

barnomsorg också för sjuka barn.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Rätt till förskoleverksamhet för arbetslösas barn

infördes den 1 juli 2001 och för föräldraledigas

barn den 1 januari 2002. Den 1 januari 2003 infördes

allmän avgiftsfri förskola för alla barn fr.o.m.

höstterminen det år barnet fyller fyra år med 525

timmar om året. Förskolan har därmed närmat sig den

princip som gäller i skolan, dvs. att verksamheten

skall vara avgiftsfri, tillgänglig och likvärdig för

alla.

I regleringsbrevet för år 2003 fick Skolverket i

uppdrag att genomföra en studie på nationell nivå av

barnomsorg på s.k. obekväm arbetstid. Uppdraget

redovisades i mars 2003. I studien konstateras att

drygt varannan kommun, ca 150 kommuner, ordnar

omsorg till barn som har föräldrar som arbetar på

kvällar, nätter eller helger. Den vanligaste formen

är nattöppna förskolor, men även familjedaghem och

omsorg i hemmet förekommer. I ett sextiotal av alla

kommuner finns ett större behov av barnomsorg på

dessa tider än vad som kan tillgodoses.

Val mellan olika former av

barnomsorg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

val mellan olika former av barnomsorg,

skyldighet för kommuner att erbjuda

familjedaghem, etableringsfrihet för

förskolor m.m.

Jämför reservationerna 33 (m, kd), 34 (kd), 35 (m, fp,

kd, c, mp), 36 (m,c), 37 (m, fp, kd, c), 38

(kd), 39 (m), 40 (kd), 41 (m, fp, kd, c) samt

42 (m, fp, kd, c).

Valfrihet inom barnomsorgen

Propositionen

Regeringen skriver i propositionen att kommunen bör

sträva efter att tillgodose vårdnadshavarnas

önskemål om dessa önskar familjedaghem i stället för

förskola. Föräldrarnas möjligheter att välja

familjedaghem som omsorgsform för sina barn bör,

enligt regeringens bedömning, stärkas. Kommunen bör

sträva efter att tillgodose föräldrarnas önskemål.

Detta bör komma till uttryck i skollagen. Någon

ovillkorlig skyldighet att erbjuda familjedaghem bör

dock, enligt regeringens uppfattning, ej åläggas

kommunerna. Omsorgsformen bygger bl.a. på att det

finns dagbarnvårdare att tillgå i kommunen. Så länge

det finns en efterfrågan på dagbarnvårdare bör dock

kommunerna sträva efter att hålla en beredskap av

familjedaghem tillgängliga som motsvarar behovet.

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:Sf363 yrkandena 25, 28 och 29 anför

Kristdemokraterna att dagens stöd till

barnfamiljerna strider mot principer som rättvisa,

valmöjligheter, flexibilitet och god

fördelningspolitik (yrkande 25).

Subsidiaritetsprincipen bör vara utgångspunkt för

familjepolitiken, dvs. beslut som rör familjen,

såsom t.ex. barnomsorg, skall fattas av familjen

själv. Staten och kommunen skall underlätta

familjens val, men inte styra det (yrkande 28).

Staten bör skapa ekonomiska och praktiska

förutsättningar för val mellan olika och flexibla

barnomsorgsformer. Maxtaxan förstärker ekonomin för

dem som väljer offentligt finansierad barnomsorg.

Maxtaxan bör, enligt Kristdemokraterna, kompletteras

med barndagar och kommunalt vårdnadsbidrag som ökar

föräldrarnas handlingsfrihet (yrkande 29). Även

motion 2004/05:Ub435 (kd) yrkande 1 förespråkar att

föräldrarna skall ges större möjlighet att själva ta

hand om sina barn.

I ett flertal motioner, nämligen 2004/05:Ub1

yrkande 12, 2004/05:Ub2 yrkande 1, 2004/05:Ub3

yrkande 13, 2004/05:Ub4 yrkande 5 samt 2004/05:

Sf363 yrkande 27, begär Moderaterna, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet att regeringen

verkställer riksdagens tillkännagivande angående

mångfald inom barnomsorgen enligt riksdagsprotokoll

2002/03:98.

Ytterligare ett flertal motionsyrkanden gäller

möjlighet till valfrihet i barnomsorgen. I motion

2003/04:Ub444 (s) yrkande 2 skriver motionärerna att

det är viktigt att värna om föräldrars val mellan

familjedaghem och förskola. Motionärerna pekar på

att det i en del kommuner inte finns någon utvecklad

valmöjlighet om man vill ha förskola eller

familjedaghem för sitt barn. Det är viktigt att

tillgodose föräldrarnas önskemål om vilken form av

verksamhet de vill ha för sitt barn, skriver

motionärerna. Föräldrars val mellan olika förskolor

behandlas i motionerna 2004/05:Ub430 (s) och

2004/05:K459 (mp) yrkande 11. I det sistnämnda

yrkandet anförs att ökad mångfald innebär att fler

familjer hittar en barnomsorg som de tror på och som

fungerar för dem. Alla kommuner måste bli skyldiga

att lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet, om

verksamheten uppfyller de krav som ställs.

I motion 2004/05:Ub2 yrkande 10 förespråkar

Kristdemokraterna en skyldighet för kommuner att

erbjuda familjedaghem. Moderaterna anför i motion

2004/05:Ub1 yrkande 6 att det inom barnomsorgen

måste finnas valfrihet samt kombinationsmöjligheter

av barnomsorg. I motionen understryks att barnomsorg

är på familjens villkor. Ersättningssystemet bör

förändras så att det skapas möjligheter att pussla

ihop den omsorg och pedagogiska verksamhet som

passar det egna barnet bäst, skriver motionärerna. I

motion 2004/05:Sf363 yrkande 26 skriver

Kristdemokraterna att kommunala folkomröstningar

angående barnomsorgsform måste tillmätas stor

betydelse.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet hänvisar till

propositionen.

Under riksmötet 2002/03 gjorde riksdagen ett

tillkännagivande till regeringen om mångfald inom

barnomsorgen (bet. 2002/03:UbU19, rskr. 160).

Riksdagen ställde sig bakom följande formulering

i en reservation:

Vi anser att det är viktigt med mångfald och

valfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den

ena familjen passar inte den andra. Därför skall

föräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg.

Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika

alternativ. Vi är positiva till olika sorters

barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal

som privat eller kooperativ regi. Valfrihet

innebär också en möjlighet för dem som vill att i

större utsträckning vara hemma med sina barn.

Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor

för alla godkända barnomsorgs- och

förskoleverksamheter. Med en mångfald av

barnomsorgsformer kan olika verksamheter

stimulera varandra och bidra till en utveckling

av hela barnomsorgen.

Regeringen angav i skrivelse 2003/04:75 att den

avsåg att återkomma till riksdagen med en

proposition om förskolan under 2004. Det är den

propositionen som nu är under behandling. Som

utskottet redovisat ovan tar propositionen

bl.a. upp valfriheten inom barnomsorgen.

Enskild förskoleverksamhet

Motionerna och utskottets ställningstagande

Flera motioner behandlar frågorna om

etableringsfrihet för samt bidrag till enskild

förskoleverksamhet.

Centerpartiet anför i motion 2004/05:Ub4 yrkande 6

att etableringsfrihet bör gälla för förskolan. De

förskolor som uppfyller de krav som finns enligt lag

bör ges tillstånd att driva förskoleverksamhet.

Också Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:Sf363

yrkande 33 att fri etableringsrätt bör återinföras.

I motion 2004/05:Ub3 yrkande 3 skriver Folkpartiet

att alla kommuner bör bli skyldiga att lämna bidrag

till enskild förskoleverksamhet och enskild

skolbarnsomsorg om verksamheterna uppfyller de

kvalitetskrav som ställs. Detta krav framställs även

i motionerna 2004/05:Ub257 (fp), 2004/05:Sf363 (kd)

yrkande 31, 2004/05:So395 (c) yrkande 7 samt

2004/05:Ub230 (mp) yrkande 6.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Familjedaghem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

familjedaghemmen. Utskottet hänvisar till

gällande ansvarsfördelning mellan stat och

kommun, tidigare uttalande samt pågående och

kommande utrednings- och beredningsuppdrag.

Jämför reservationerna 43 (m, fp, kd, c), 44

(fp) och 45 (kd) .

Propositionen

Familjedaghem bör, enligt regeringens bedömning,

regleras som pedagogisk verksamhet, men inte utgöra

en skolform. Regeringen skriver i propositionen att

kommunen bör sträva efter att tillgodose

vårdnadshavarnas önskemål om dessa önskar

familjedaghem i stället för förskola. Föräldrarnas

möjligheter att välja familjedaghem som omsorgsform

för sina barn bör, enligt regeringens bedömning,

stärkas.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub416 yrkande

12 att familjedaghemmens överlevnad måste säkras.

Det är viktigt att den allmänna förskolan inte slår

ut familjedaghemmen, som kan vara en mycket bra

lösning för barn som trivs bäst i hemmiljöer och

mindre grupper. Varje kommun skall vara skyldig att

erbjuda familjedaghem om det är praktiskt möjligt,

skriver motionärerna vidare. Moderaterna framhåller

vikten av familjedaghem i motion 2004/05:Ub1 yrkande

13. Moderaterna framhåller att det skall vara

möjligt att kombinera pedagogisk förskola på deltid

med t.ex. familjedaghemsvistelse. Kristdemokraterna

framhåller familjedaghemmens betydelse i motion

2004/05:Ub2 yrkande 9. Även Centerpartiet anför i

sin motion 2004/05:Ub4 yrkande 7 vikten av

familjedaghem.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Familjedaghem är ett alternativ till förskola och

fritidshem för t.ex. barn som har behov av att vara

i en mindre grupp eller då det är långt till

närmaste förskola. År 2003 hade 8 % av alla barn i

åldern ett-fem år plats i familjedaghem (prop.

2003/04:1 utg.omr. 16 s. 69).

Statens skolverk har på regeringens uppdrag

utfärdat allmänna råd för familjedaghemmen

(Skolverket 1999). Råden bygger på formuleringarna i

skollagen om förskoleverksamhetens och

familjedaghemmens uppgift och knyter också an till

Lpfö 98 och Lpo 94.

Regeringen uppdrog i april 2003 till Skolverket

att följa upp och redovisa utvecklingen av

familjedaghemmen. Uppdraget har redovisats den 1

april 2004 i rapporten Uppföljning av reformen

maxtaxa, allmän förskola m.m.

Familjedaghemmen som förskoleform

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub416 yrkande 11 förespråkar

Folkpartiet ambulerande förskollärare som skall

kunna erbjuda pedagogisk handledning till

familjedaghemmen så att deras barn kan ingå i den

allmänna förskolan. I motion 2004/05:Ub3 yrkande 7

skriver Folkpartiet att familjedaghemmen skall ges

möjlighet till pedagogiskt utbyte med förskolorna.

Även Kristdemokraterna anser att familjedaghemmen

skall ingå i den allmänna förskolan. I motion

2003/04:Ub438 yrkande 10 framhåller

Kristdemokraterna familjedaghemmen som ett

alternativ till förskolan. Det är självklart att

också familjedaghemmen skall vara avgiftsfria under

de år och det antal timmar som förskolan är

avgiftsfri, skriver motionärerna. I motion

2003/04:Ub444 (s) yrkande 1 framförs att också

familjedaghemmen bör omfattas av läroplanen för

förskolan. Motionärerna skriver att många barn

rekommenderas att välja familjedaghem som

omsorgsform, ibland på grund av platsbrist inom

förskoleverksamheten, ibland på grund av geografiska

avstånd och ibland på grund av särskilda hänsyn till

barnets behov. Dessa barn vill naturligtvis också

känna att de har börjat sitt livslånga lärande i och

med att de blivit inskrivna i förskoleverksamheten,

och deras föräldrar är mycket måna om att barnen

skall få den bästa starten i livet till utveckling

av just sina färdigheter. För barnens skull borde

även familjedaghemmen omfattas av läroplanen för

förskolan, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I förarbetena till Lpfö står det att

familjedaghemmen är ett viktigt komplement till

förskolan. Regeringen har i propositionen vid

införandet av läroplanen för förskolan uttalat att

denna skall vara vägledande men inte bindande för

familjedaghemmen (prop. 1997/98:93 s. 16).

Familjedaghemmen är inte tillgängliga för samma

reglering, kontroll och utvärdering som förskolan

och därför kan inte läroplanen gälla på samma

sätt som för förskolan. Däremot skall förskolans

läroplan vara vägledande för familjedaghemmen.

Det innebär att familjedaghemmen kan tillämpa

delar av läroplanen, utifrån de förutsättningar

som denna verksamhet ger. De avsnitt i läroplanen

som behandlar normer och värden är lika relevanta

för familjedaghemmen som för förskolan.

Läroplanen skall också i övrigt fungera

vägledande.

Som tidigare nämnts har Statens skolverk på

regeringens uppdrag utfärdat allmänna råd för

familjedaghemmen (Skolverket 1999). Dessa bygger på

formuleringarna i skollagen om förskoleverksamhetens

och familjedaghemmens uppgift och knyter också an

till Lpfö 98 och Lpo 94.

Öppen förskola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

öppen förskola. Utskottet hänvisar till

gällande ansvarsfördelning mellan stat och

kommun, tidigare uttalande samt pågående och

kommande utrednings- och beredningsuppdrag.

Jämför reservationerna 46 (m, fp, kd, c), 47

(m, fp, kd, c) och 48 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen skriver i sin bedömning att en kommun

även bör kunna anordna pedagogisk verksamhet i form

av öppen förskola. Regeringen skriver i

propositionen att den öppna förskolan är en viktig

del av förskoleverksamheten och ett viktigt

komplement till förskola och familjedaghem. Det är,

enligt regeringens mening, angeläget att kommunerna

satsar även på denna verksamhet. Regeringen kommer,

genom en ändring i förordningen (2001:161) om

statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner

som tillämpar maxtaxa, att utvidga ändamålet för

detta statsbidrag till att även omfatta anställning

och kompetensutveckling av personal i den öppna

förskolan. Denna ändring avses kunna gälla från

januari 2005.

Regeringen anser vidare att den öppna förskolan

bör synliggöras som en egen pedagogisk verksamhet

genom en reglering i skollagen.

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet pekar i motion 2004/05:Ub3 yrkande 12 på

den betydelse de öppna förskolorna har för

föräldrar, barn och familjedaghem. Kristdemokraterna

anför i motion 2003/04:Ub438 yrkande 11 att

situationen för de öppna förskolorna bör bevakas med

anledning av den allmänna förskolans införande. De

öppna förskolorna spelar en stor roll för

föräldralediga och dagbarnvårdare som genom den

öppna förskolans verksamhet får möta andra vuxna och

barn, skriver motionärerna. Centerpartiet anför

behovet av att utveckla den öppna förskolan och den

betydelse den har för barn, föräldrar och

familjedaghem i motion 2004/05:Ub4 yrkande 8.

I både motion 2004/05:Sf354 yrkande 3 och motion

2003/04:Sf400 yrkande 3 framhåller Kristdemokraterna

vikten av den öppna förskolan för ensamstående

föräldrar.

I motionerna 2003/04:Ub438 yrkande 12 samt

2004/05:Ub2 yrkande 11 understryks vikten av att

bevara och utveckla fler öppna förskolor med

pedagogiskt utbildad personal. Kristdemokraterna

menar att dessa utgör en viktig del i en flexibel

barnomsorg, och kommunerna måste se till att det

finns utbildade förskollärare som ansvarar för den

öppna förskolans verksamhet.

Kristdemokraterna understryker i motion

2003/04:Sf404 yrkande 27 vikten av att arbetet inom

den öppna förskolan tillvaratas och utvecklas. Den

öppna förskolan bärs av en idé som innebär att

förskollärare, föräldrar, dagbarnvårdare och andra

vuxna skall vara med och utforma verksamhet och

innehåll. Detta leder till ansvar, trivsel och ökad

delaktighet samt engagemang. Den öppna förskolan

utgör en stor tillgång för ensamstående föräldrar

och ger dessa ett socialt nätverk.

I motion 2003/04:Ub330 (s) framhåller motionären

att frågan om en reglering av öppna förskolor i

lagstiftningen bör uppmärksammas när den nya

skollagen skall skrivas. Det är viktigt att rätten

till öppen förskola för alla garanteras, anser

motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Öppna förskolan beskrivs i skollagen som en

kompletterande förskoleverksamhet. Skolverket har på

regeringens uppdrag utfärdat allmänna råd för den

öppna förskolan. Öppna förskolan riktar sig till

barn som inte är inskrivna i förskola samt förälder,

dagbarnvårdare eller annan vuxen som har ansvar för

barnet. Den öppna förskolan tillhandahåller en

pedagogisk gruppverksamhet samtidigt som den kan ge

föräldrar stöd i föräldrarollen. Den öppna förskolan

samarbetar ofta med barn- och mödrahälsovården samt

med socialtjänsten i s.k. familjecentraler. Den är

också en resurs för familjedaghemmen. Verksamheten

är i allmänhet avgiftsfri.

Behovet av öppna förskolor tycks ha minskat. En

förklaring kan vara att den vanliga förskolan når

fler som tidigare utgjorde öppna förskolans

målgrupp, t.ex. arbetslösa föräldrar och deras barn.

Enligt Skolverkets statistik lades mer än var

femte öppen förskola ned under året 2002/03. Hösten

2003 fanns 550 öppna förskolor kvar, jämfört med

drygt 700 året innan. I slutet av 1990-talet fanns

det närmare 1 000 öppna förskolor runtom i landet. I

dag har 138 kommuner ingen öppen förskola alls.

Vissa kommuner bryter dock mönstret. I Stockholm och

Malmö har antalet öppna förskolor ökat under året.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande

rörande villkoren för barnomsorg vid

visstidsanställning och säsongsarbete.

Motionen och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub425 (s) begär motionärerna en

översyn av lagstiftningen för förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen vad gäller rätt till

barnomsorg vid visstidsanställning och

säsongsarbeten. Växande turistnäring har medfört att

det i vissa kommuner såsom t.ex. Malungs kommun

erbjuds visstidsanställning och säsongsarbeten. Det

sker en tillfällig inflyttning till kommunerna,

vilket genererar problem inom barnomsorgen.

Inflyttningskommunernas kostnad för barnomsorg ökar

och dessa behöver därför kompenseras, hävdar

motionärerna och pekar på systemet med interkommunal

ersättning, som tillämpas för gymnasieskolan. En

översyn av lagstiftningen bör därför göras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Enligt gällande bestämmelser är det barnets

vistelsekommun som skall erbjuda förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg (2 a kap. 1 § skollagen). Detta

gäller även för barn i förskoleklassen. För övriga

verksamheter med kommunal huvudman i skollagen vilar

i stället ansvaret på barnets hemkommun. Med

hemkommun avses enligt 1 kap. 15 § första stycket

skollagen i första hand den kommun där barnet är

folkbokfört.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121, att

bestämmelserna avseende förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg ändras så att det i stället blir

hemkommunen som blir ansvarig för att erbjuda plats

i förskola till alla barn som har rätt till sådan.

Skollagskommitténs förslag är för närvarande under

beredning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub1 yrkande 1.

Ställningstagande

Regeringens proposition syftar till målstyrning men

bidrar i stället till ökad detaljstyrning och

likriktning.

2. Pedagogisk utveckling genom lek (punkt 2,

motiveringen) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Var och en som träffat mer än en femåring vet att

ingen är den andre helt lik. Barn har olika behov

och olika förutsättningar, precis som vuxna. Barn

som är ett år gamla behöver omsorg och omvårdnad.

Lite äldre barn behöver ofta, men inte alltid, mer

pedagogisk stimulans. Föräldrar måste få bestämma

hur avvägningen mellan omsorg och pedagogisk

verksamhet skall se ut för deras barn.

Självklart bör respektive verksamhet ha

benämningar som är relevanta utifrån vad det de

facto är fråga om. Barnomsorg kallas omvårdnad för

små barn. Barnskola kallas verksamhet som består av

undervisning för unga elever. Fritidsverksamhet

benämns omsorg på tid före eller efter barnskolans

timmar. Dessa verksamheter måste kunna kombineras

efter barns behov och föräldrars önskemål.

Alla föräldrar som så önskar skall kunna få

tillgång till en pedagogisk barnskola för sina barn

där de får lära sig grunderna i att läsa, räkna och

skriva. En allmän icke-obligatorisk barnskola med

pedagogiskt innehåll är förenlig med andra

barnomsorgslösningar. I vårt förslag är det fullt

möjligt att kombinera pedagogisk barnskola på deltid

med till exempel familjedaghemsvistelse eller

vårdnadsbidrag. Starten på denna nya frivilliga

skolform är helt flexibel och kan ske från det år

barnet fyller tre. Alla barn mellan tre och sex år

skall omfattas av rätten till kostnadsfri barnskola

för att få lära sig grunderna till att läsa, räkna

och skriva.

Lusten att lära och utvecklas kan stimuleras

tidigare än i skolan. Medicinsk vetenskap visar att

det är lättast att tillägna sig kunskap i de

tidigaste åren, och att den kunskapen sitter bättre

än senare inhämtad. Detta gäller inte minst för

stimulans av fallenhet inom sång och musik.

Det finns ingen anledning att kräva att all

barnomsorg skall övergå till att följa pedagogiska

planer eller att dessa behöver se likartade ut. Men

alla föräldrar som vill att deras barn skall få

tillgång till vetenskapligt förankrad, pedagogisk

och stimulerande verksamhet redan från tre års ålder

skall ha rätt till undervisning tre timmar per dag

eller 15 timmar per vecka.

3. Pedagogisk utveckling genom lek (punkt 2) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Ub2 yrkandena 2-4

och avslår motion

2004/05:Ub4 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Barnomsorg är en omsorgsfråga och inte en

utbildningsfråga. Regeringens förslag om förskolan

som egen skolform, liksom begrepp som undervisning

och rektor riskerar att ytterligare förstärka

skolifieringen av förskolans verksamhet vilket får

negativa konsekvenser för barnen. Det är viktigt att

hävda barnens rätt att få vara barn och deras

rättighet att få utrymme för lek och omsorg.

Kristdemokraterna avvisar regeringens försök att

förvandla barnomsorg till en utbildningsinstans för

barn från ett års ålder. Barnomsorgen får inte bli

en skola för de minsta utan skall i första hand

erbjuda trygghet, närhet och värme för de minsta

barnen. Barn är barn och måste också behandlas

därefter. Det finns ingen anledning att stressa

barnen i syfte att göra dem redo för grundskolan.

4. Pedagogisk utveckling genom lek (punkt 2) -

c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub4 yrkandena 1 och 2

och avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Ub2 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Förskolan bör vara valfri, av hög kvalitet och till

för alla, där barnen får pedagogisk utveckling genom

leken. Barnomsorgen utanför hemmet skall innebära

såväl fri lek och omsorg som pedagogisk utveckling.

Den fria leken är av stor betydelse för ett barns

utveckling.

5. Värdegrunden i förskolans läroplan (punkt 3)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub438 yrkande 8.

Ställningstagande

Värdegrundsarbetet i förskolorna bör utvecklas genom

att basen för värdegrunden skrivs in värdegrunden i

förskolans läroplan. I läroplanen för grundskolan

fastslås basen för vårt samhälles värdegrund, det

bör även göras i läroplanen för förskolan.

6. Mål i förskolan (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 5 och

2004/05:Ub3 yrkande 9.

Ställningstagande

Mål att uppnå i förskolan och tydliga mål för den

allmänna förskolan bör införas. Det är viktigt för

både barn och föräldrar att det finns klara mål med

verksamheten. Individuella mål skall sättas upp för

varje barn i förskolan. Det bör finnas två typer av

mål. Den ena uppsättningen mål skall ange

inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet

och uttrycka en önskad kvalitetsutveckling, dvs. mål

att sträva mot. Den andra uppsättningen mål skall

uttrycka vad varje barn skall ha uppnått när det

lämnar förskolan. Målen skall vara anpassade efter

varje barn och sättas upp av föräldrar och

förskollärare i barnets individuella

utvecklingsplan.

7. Pedagogisk barnskola (punkt 5) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 23 samt

2004/05:Ub1 yrkandena 4, 5 och 7-11.

Ställningstagande

Alla föräldrar som så önskar skall kunna få tillgång

till en pedagogisk, frivillig och kostnadsfri

barnskola för sina barn där de får lära sig

grunderna i att läsa, räkna och skriva. En allmän

icke-obligatorisk barnskola med pedagogiskt innehåll

är förenlig med andra barnomsorgslösningar. Starten

på den nya skolformen skall vara helt flexibel och

kan ske från det barnet fyller tre år.

Barn har olika behov och olika förutsättningar.

Barn som är ett år gamla behöver omsorg och

omvårdnad. Lite äldre barn behöver ofta, men inte

alltid, mer pedagogisk stimulans. Föräldrarna måste

bestämma hur avvägningen mellan omsorg och

pedagogisk verksamhet skall se ut för deras barn.

Barnskolan och nuvarande förskoleklassen borde

vara en självklar väg till en flexibel, elevanpassad

skolstart.

Det behövs ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut för att komplettera den

uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid

varje barnskola och av berörda huvudmän och även i

någon mån av Skolverket. För barnskolan liksom för

andra utbildningsformer skall etableringsfrihet

råda. Möjlighet måste finnas för fristående enheter

att bedriva barnskola.

8. Jämställdhet i förskolan (punkt 6,

motiveringen) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Det är viktigt att personal som arbetar med barn och

elever har kunskap om hur människors könsroller och

sexuella identitet utvecklas. För att detta ska vara

möjligt måste personalen få den utbildning och

underbyggnad som behövs.

9. Jämställdhet i förskolan (punkt 6) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub4 yrkande 9

samt avslår motionerna

2004/05:Ub328,

2004/05:Ub406 yrkande 1 och

2004/05:A321 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet vill framhålla vikten av en jämställd

förskola. Jämställdhet måste växa fram inom

verksamheten. Arbetet måste börja i tidig ålder.

10. Språkförskolor (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 14 och

2004/05:Ub3 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi förespråkar att särskilda språkförskolor startas

för barn med utländsk bakgrund. Språkförskolorna

skall utgöra en del av den allmänna förskolan och

därmed vara avgiftsfria. Dessa särskilda

språkförskolor för barn med andra modersmål än

svenska behövs. I språkförskolorna skall man arbeta

medvetet med svenska språket på olika sätt - t.ex.

genom sånger, rim och ramsor. Språkförskolorna skall

utgöra en del av den allmänna förskolan och därmed

vara avgiftsfri.

11. Modersmålsundervisning (punkt 8,

motiveringen) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Många undersökningar bekräftar att det är språket

som är nyckel till integrationen i Sverige. Inte

minst LO:s rapport om elever som avbryter sina

gymnasiestudier i förtid visar att elever med minst

en förälder från ett annat land är

överrepresenterade i gruppen. Trots det saknas

insatser i förskolan. Problemen skjuts på framtiden

och tar senare stora resurser i anspråk på

grundskolan. Naturligtvis bör stödundervisning

sättas in så tidigt som möjligt. I barnskolan är

barnen som mest receptiva.

12. Modersmålsundervisning (punkt 8) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub4 yrkande 10 samt

2004/05:Sf360 yrkande 10.

Ställningstagande

Modersmålsundervisningen bör påbörjas i förskolan.

Språkinlärningen har stor betydelse för barnens

inlärning och identitetsutveckling. Det är viktigt

att det sker en utvärdering av barnens språkliga

förmåga både i modersmålet och i svenska inför

övergången till förskoleklass. Flerspråkighet är en

ovärderlig resurs.

13. Samverkan mellan förskola och föräldrar

(punkt 9, motiveringen) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Personalens relation till föräldrarna är av stor

vikt för en framgångsrik verksamhet oavsett om det

gäller omsorg eller utbildning. Därför är det

angeläget att utbildning, undervisning och praktik

för de blivande barnskötarna och förskollärarna

innebär kontakt med frågor rörande föräldrar av

olika erfarenhet och bakgrund. Personalens bemötande

av föräldrar skall alltid vara professionellt och

grundas på kunskap och respekt.

14. Samverkan mellan förskola och föräldrar

(punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub416 yrkande 15.

Ställningstagande

Samverkan mellan förskola och föräldrar behöver

stärkas. Det skall finnas tid för utvecklingssamtal

där föräldrar och personal diskuterar barnets

utveckling och hur den bäst kan främjas. Det är

viktigt att samarbetet mellan föräldrar och personal

ständigt utvärderas.

15. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11,

motiveringen)

- m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Det bör vara ledningen för förskolan eller

familjedaghemmen som avgör hur stora grupperna skall

vara och hur verksamheten skall utformas.

Alla som varit på en förskola vet att det är en

enorm skillnad på olika grupper. Syskongrupper,

småbarnsgrupper, grupper för äldre barn eller

grupper med barn med särskilda behov är olika. Det

går inte att centralt diktera att ett visst antal

barn är lämpligt per grupp. Det beror på vilka

barnen är, vilken personal som arbetar med barnen

och vilken pedagogik som används. Det är frågor de

professionella som arbetar med barngrupperna kan

långt bättre än politiker.

16. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub3 yrkande 1

och avslår motionerna

2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub392 yrkande 1,

2003/04:Ub416 yrkande 6,

2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,

2003/04:Sf404 yrkande 26

2004/05:Ub2 yrkande 5 samt

2004/05:Ub4 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att det skall finnas styrande riktlinjer

för barngruppers storlek i förskolan. Innebörden av

dessa skall vara att inga barngrupper med 0-3-

åringar bör vara större än maximalt 15 barn. För de

större barnen bör grupperna inte vara större än 20

barn. De större barngrupperna är förskolans största

kvalitetsproblem.

17. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,

2003/04:Sf404 yrkande 26 samt

2004/05:Ub2 yrkande 5

och avslår motionerna

2003/04:Ub392 yrkande 1,

2003/04:Ub416 yrkande 6,

2004/05:Ub3 yrkande 1 och

2004/05:Ub4 yrkande 3.

Ställningstagande

Ett tak för barngruppernas storlek bör läggas fast.

Barngruppernas storlek har på många håll för länge

sedan passerat gränsen för vad som är acceptabelt.

Varje kommun bör därför åläggas att lägga fast ett

tak för hur stora barngrupperna får vara för olika

åldersgrupper. Skolverket skall ange riktlinjer för

detta. Kristdemokraterna anser att det bör vara

högst 15 barn i åldersgruppen 3-5 år och högst 12

barn i småbarnsgrupperna. Kommunerna bör åläggas att

i samråd med personal och föräldrar, och utifrån de

föreslagna allmänna råden från Skolverket, lägga

fast en maxgräns för barngruppernas storlek i den

egna kommunen. Varje kommun bör efter sina

förutsättningar få forma sin verksamhet.

18. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11)

- c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub392 yrkande 1 och

2004/05:Ub4 yrkande 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub416 yrkande 6,

2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,

2003/04:Sf404 yrkande 26,

2004/05:Ub2 yrkande 5 och

2004/05:Ub3 yrkande 1.

Ställningstagande

Barngruppernas storlek bör utgå från barnens och

personalens perspektiv. Riksdagen bör inte tala om

hur stora barngrupperna skall vara. Förskolans

verksamhet kvalitetssäkras genom att dimensionera

barngrupperna i förskolan utifrån både barnens och

personalens perspektiv. Barngrupperna får inte vara

större än att varje enskilt barn känner trygghet och

får en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

fostran och lärande bildar en helhet.

19. Personaltäthet i förskolan (punkt 12) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub3 yrkande 3

och avslår motion

2003/04:Ub416 yrkande 13.

Ställningstagande

Personaltätheten bör öka till i genomsnitt en

personal på fem barn. Det är angeläget att

personaltätheten inte heller i enskilda grupper

väsentligen understiger denna nivå.

20. Personalens kompetens (punkt 13) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 1,

2003/04:So205 yrkande 3,

2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8,

2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11 samt

2004/05:Ub4 yrkande 4.

Ställningstagande

En längre akademisk utbildning gör förskolläraryrket

mindre attraktivt än tidigare i förhållande till mer

välavlönade lärartjänster. Barnskötares insatser

behövs i förskolan och är värdefulla.

21. Personalens kompetens (punkt 13) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 1 och

2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11

och avslår motionerna

2003/04:So205 yrkande 3,

2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,

2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8 och

2004/05:Ub4 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är viktigt att endast utbildad personal

anställs. Andelen pedagogiskt utbildad personal

måste öka i förskolan. En särskild

förskollärarutbildning måste införas. Det behövs en

särskild förskollärarlinje. Förskollärare är ett

yrke med en egen identitet. En

förskollärarlegitimation bör därför införas. På så

sätt görs tydligt att vem som helst inte kan göra en

förskollärares jobb. Detta höjer yrkets status på

sikt.

Målsättningen skall vara att två tredjedelar av

dem som arbetar med barn på en förskola är utbildade

förskollärare.

I takt med att förskolans verksamhet blivit alltmer

pedagogiskt inriktad, är det viktigt att

förskollärarnas roll stärks. Regeringen bör upprätta

en tidsplan för hur detta mål skall kunna uppnås.

22. Personalens kompetens (punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8

samt avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 1,

2003/04:So205 yrkande 3,

2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,

2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11 samt

2004/05:Ub4 yrkande 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att personalens kompetens är

avgörande för kvaliteten i förskolan. I dag råder

det brist på utbildad personal. Vi menar att såväl

förskollärare som barnskötare behövs i förskolan.

Varje personalkategori har en viktig uppgift och

därför krävs en uppvärdering av barnskötarnas roll

inom barnomsorgen.

23. Personalens kompetens (punkt 13) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub4 yrkande 4

och avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 1,

2003/04:So205 yrkande 3,

2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,

2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8 samt

2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11.

Ställningstagande

Det skall finnas utrymme för fortbildning,

kompetensutveckling och vidareutbildning för

förskolans personal.

24. Arbetsmiljölagen i förskolan (punkt 14) -

kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkande13 och

2004/05:Ub4 yrkande 11.

Ställningstagande

Barnens arbetsmiljö måste tas på större allvar och

därför anser vi att även förskolebarnen skall

omfattas av arbetsmiljölagen. Dagens stora

barngrupper leder till en ohälsosam miljö, bl.a. en

orimligt hög ljudnivå. Detta måste åtgärdas.

25. Tillsynsansvar för de fristående

förskolorna (punkt 16) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Ana

Maria Narti (fp), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub3 yrkande 8

och avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 9 och

2004/05:Ub2 yrkande 12.

Ställningstagande

Kommunen skall inte vara den instans som är ansvarig

för att utvärdera barnomsorg som drivs av andra

huvudmän.

26. Tillsynsansvar för de fristående

förskolorna (punkt 16) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 9 och

2004/05:Ub2 yrkande 12 samt

avslår motion

2004/05:Ub3 yrkande 8.

Ställningstagande

Skolverket skall ha tillsynsansvar för de fristående

förskolorna. Dels för att garantera likvärdighet

oberoende av driftsform, dels för att det föreligger

en konkurrenssituation mellan kommuner och

fristående anordnare av förskoleverksamhet.

Skolverket, inte kommunerna, skall ha tillsynsansvar

för de fristående förskolorna.

27. Kvalitetsredovisningar (punkt 17,

motiveringen) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Undervisningen måste utvärderas för att säkerställa

att den håller hög och jämn kvalitet. Det behövs ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut för att

komplettera den uppföljning och utvärdering som

måste bedrivas vid varje barn- och förskola och av

berörda huvudmän och även i någon mån av Skolverket.

Det är också nödvändigt att få till ett fungerande

kontrollsystem för skolorna och deras huvudmän. I

andra verksamheter uppmärksammas värdet av tidiga

varningssystem och ständig kvalitetskontroll.

Kvalitetsinstitutet skall ges en självständig

ställning och därmed svara för mer fristående

kvalitetsuppföljning fritt från den politiska

sfären. Varje barnskola skall granskas med jämna

mellanrum vad gäller undervisningskvalitet och

resultat. Återkommande granskning borde ske minst

vart tredje år. Alla rapporter skall vara offentliga

och det bör ligga i institutets ansvar att aktivt

informera om analyser och slutsatser.

28. Kvalitetsredovisningar (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub416 yrkande 7

samt avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 3,

2003/04:Sf404 yrkande 25 och

2004/05:Ub2 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att förskolor skall bli skyldiga att lämna

in kvalitetsredovisningar till Skolverket. För att

höja kvaliteten i förskolornas verksamhet bör det

finnas krav på att förskolor, precis som skolor,

skall lämna in kvalitetsredovisningar till

Skolverket. Kommunen skall inte vara den instans som

är ansvarig för att utvärdera barnomsorg som drivs

av andra huvudmän.

29. Kvalitetsredovisningar (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 3,

2003/04:Sf404 yrkande 25 och

2004/05:Ub2 yrkande 6

samt avslår motion

2003/04:Ub416 yrkande 7.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att barnomsorgen är i behov

av mer resurser för att stärka kvaliteten i

verksamheten. Kristdemokraterna anser också att

Skolverket skall ha tillsynsansvar för de fristående

förskolorna. Dels för att garantera likvärdighet

oberoende av driftsform, dels för att det föreligger

en konkurrenssituation mellan kommuner och

fristående anordnare av förskoleverksamhet.

Förskolor måste bli skyldiga att lämna in

kvalitetsredovisningar till Skolverket. För att höja

kvaliteten i förskolornas verksamhet bör det finnas

krav på att förskolor, precis som skolor, skall

lämna in kvalitetsredovisningar till Skolverket.

Ett tillägg bör också införas i Skolverkets

kvalitetsbegrepp. Skolverket bör lägga till en punkt

under kvalitetsbegreppet som tar upp hur barnen och

föräldrarna upplever verksamhetens kvalitet.

(Skolverkets arbetsmaterial för kvalitetsarbete i

förskolan, BRUK).

Det är viktigt att förskoleverksamheten utvecklas

så att en hög och jämn kvalitet kan säkerställas.

Insikten om barns behov måste finnas och få styra

både när det gäller planering av olika

omsorgsformer, gruppstorlekar samt kontinuiteten i

omsorgen. Såväl kommunala som privata

barnomsorgsalternativ skall bedrivas med

kvalitetskontroll.

30. Taxebestämmelser (punkt 20, motiveringen) -

m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Vi förespråkar en allmän avgiftsfri frivillig

barnskola för barn mellan 3 och

6 år.

31. Taxebestämmelser (punkt 20) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub416 yrkandena 8 och 9

och avslår motionerna

2003/04:Ub506 och

2003/04:Sf404 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att en reform på sikt skall genomföras som

innebär att även treåringar kostnadsfritt får gå i

allmän förskola tre timmar om dagen. Att delta i en

pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger

stora möjligheter till individuell utveckling.

Eftersom förskolan är avgiftsfri för dem som enbart

utnyttjar denna del kommer den att nå nya grupper av

barn som annars inte utnyttjar barnomsorgen. Barn

med särskilda behov av stöd får nu större

möjligheter att uppmärksammas på ett tidigt stadium.

På sikt bör även treåringar kostnadsfritt få gå

tre timmar om dagen i allmän förskola. För att

bekosta kvalitetsökningar i förskolan bör de barn

för vilka den allmänna förskolan bara utgör en del

av tiden i förskolan inte få sänkta avgifter under

de tre timmar som den allmänna förskolan varar. Med

de låga avgifter som nu införts i barnomsorgen, är

detta inte nödvändigt.

32. Taxebestämmelser (punkt 20) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf404 yrkande 23

och avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkandena 8 och 9 och

2003/04:Ub506.

Ställningstagande

Deltidstaxor bör införas inom förskolan. Kommunerna

bör åläggas att utforma och införa deltidstaxa i

minst tre nivåer under taket för

barnomsorgsavgifterna (maxtaxan). Den som nyttjar

den offentligt finansierade barnomsorgen mindre

skall inte betala lika mycket som den som nyttjar

den i större utsträckning.

33. Stödet till barnfamiljerna (punkt 21) - m,

kd

av Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m),

Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf363 yrkandena 25, 28 och 29.

Ställningstagande

Vi anser att dagens stöd till barnfamiljerna strider

mot principer som rättvisa, valmöjligheter,

flexibilitet och god fördelningspolitik.

Den s.k. Lindbeckkommissionen (SOU 1993:16)

anförde följande:

Framför allt kan inte dagens subventioner av

barnomsorg utanför hemmet motiveras från

fördelningssynpunkt. . Från fördelningssynpunkt

vore ett kontantstöd eller en servicecheck, lika

för alla, mer motiverad. En annan möjlighet är

skatteavdrag för barnomsorgskostnader.

Vi anser också att subsidiaritetsprincipen måste

vara utgångspunkt för familjepolitiken. Politiken

byggs underifrån. Så många beslut som möjligt som

berör familjen, skall fattas av familjen själv. Ett

sådant beslut är valet av barnomsorg. Staten och

kommunerna skall underlätta familjens val, men inte

styra det.

Familjepolitiken måste skapa ekonomiska och

praktiska förutsättningar för val mellan olika och

flexibla barnomsorgsformer. Maxtaxan förstärker

ekonomin för dem som väljer dagens offentligt

finansierade barnomsorg. Den är starkt styrande.

34. Föräldrars möjlighet att själva ta hand om

sina barn (punkt 22) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub435 yrkande 1.

Ställningstagande

Den lilla gemenskap som familjen utgör har en

oersättlig betydelse för barns uppväxt och

utveckling. Enligt FN:s barnkonvention är familjen

den grundläggande enheten i samhället och den

naturliga miljön för barnens utveckling och välfärd.

Därför skall familjen enligt konventionen ges

"nödvändigt skydd och bistånd". I Sverige är dock

familjens betydelse ifrågasatt. Begreppet familj är

nu till exempel borttaget ur svensk lagstiftning.

Kristdemokraterna anser att familjens betydelse

måste uppvärderas genom att de föräldrar som vill

ges större möjlighet att själva ta hand om sina

barn. Kristdemokraterna anser att barnomsorg är allt

från familjens omsorg i det egna hemmet till

familjedaghem och förskolor. Socialdemokraterna

driver en politik som ensidigt premierar förskolan

som barnomsorgsform. Föräldrar som själva vill få

möjlighet att vara hemma med sina barn under en

längre tid än vad föräldraförsäkringen tillåter får

inget stöd. Det är inte rimligt.

35. Begäran om att regeringen verkställer

riksdagens tillkännagivande angående

mångfald och valfrihet inom barnomsorgen

(punkt 23) - m, fp, kd, c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m), Mikaela

Valtersson (mp) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub1 yrkande 12,

2004/05:Ub2 yrkande 1,

2004/05:Ub3 yrkande 13,

2004/05:Ub4 yrkande 5 samt

2004/05:Sf363 yrkande 27.

Ställningstagande

Under riksmötet 2002/03 gjorde riksdagen följande

tillkännagivande (rskr. 160 den 7 maj 2003,

Förskolan [förnyad behandling], bet. 2002/03:UbU19,

reservation 2 under punkt 2 om mångfald och

valfrihet inom barnomsorgen):

Vi anser att det är viktigt med mångfald och

valfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den

ena familjen passar inte den andra. Därför skall

föräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg.

Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika

alternativ. Vi är positiva till olika sorters

barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal

som privat eller kooperativ regi. Valfrihet

innebär också en möjlighet för dem som vill att i

större utsträckning vara hemma med sina barn.

Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor

för alla godkända barnomsorgs- och

förskoleverksamheter. Med en mångfald av

barnomsorgsformer kan olika verksamheter

stimulera varandra och bidra till en utveckling

av hela barnomsorgen.

Regeringen bör verkställa riksdagens beslut om

mångfald och valfrihet inom barnomsorgen.

36. Föräldrars val mellan familjedaghem och

förskola (punkt 24) - m, c

av Margareta Pålsson (m), Sofia Larsen (c),

Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub444 yrkande 2.

Ställningstagande

Föräldrars val mellan familjedaghem och förskola bör

tillgodoses.

I dag har kommunerna skyldighet att antingen erbjuda

förskola eller familjedaghem till de barn och

familjer som efterfrågar det. I budgetpropositionen

trycker regeringen på att familjedaghemmen kan vara

ett viktigt alternativ för vissa barn och föräldrar.

I en del kommuner finns ingen utvecklad valmöjlighet

om man vill ha förskola eller familjedaghem. Det är

viktigt att tillgodose föräldrarnas önskemål om

vilken form av verksamhet de vill ha för sitt barn,

nämligen förskola eller familjedaghem.

37. Föräldrars val mellan olika förskolor

(punkt 25) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub430 och

2004/05:K459 yrkande 11.

Ställningstagande

Regeringen bör överväga åtgärder som innebär att

rätten att välja förskola är något som alla familjer

kan ta del av. Vi anser att valfrihet inom förskolan

bör öka. Ökad mångfald innebär att fler familjer

hittar en barnomsorg som de tror på och som fungerar

just för dem. Alla kommuner måste bli skyldiga att

lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och

enskild skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller

de kvalitetskrav som ställs.

38. Skyldighet för kommuner att erbjuda

familjedaghem (punkt 26) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub2 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att kommunen skall ha

skyldighet att i enlighet med föräldrarnas önskemål

erbjuda plats oavsett omsorgsform. Regeringens

förslag innebär att kommunerna "är skyldiga" att

ordna plats i förskolan men att de däremot enbart

behöver "sträva efter" att erbjuda plats i

familjedaghem. Ett sådant förslag kommer på sikt att

innebära att familjedaghemmen slås ut. Vi anser att

samma skyldighet för kommunen att tillgodose

önskemål om plats måste gälla oavsett omsorgsform,

alltså även önskemål om familjedaghemsplats.

39. Möjlighet till kombination av olika former

av barnomsorg (punkt 27) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)

och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub1 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att möjligheterna till valfrihet och

kombinationsmöjligheter av barnomsorg bör öka.

Barnomsorg skall ges på familjens villkor.

Ersättningssystemet bör förändras så att det skapas

möjligheter att pussla ihop den omsorg och

pedagogisk verksamhet som passar det egna barnet

bäst.

40. Kommunala folkomröstningar om barnomsorg

(punkt 28)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf363 yrkande 26.

Ställningstagande

I tre kommuner har folkomröstningar om valfrihet

inom barnomsorgen genomförts. Intresset för att få

till stånd kommunala folkomröstningar i flera

kommuner är mycket stort, och en bred majoritet av

allmänheten stöder föräldrarnas krav. Kommunala

folkomröstningar måste tillmätas stor betydelse och

får inte nonchaleras på det sätt regeringen gör.

41. Tillstånd att driva förskoleverksamhet

(punkt 29) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub4 yrkande 6 samt

2004/05:Sf363 yrkande 33.

Ställningstagande

Vi anser att etableringsfrihet för förskolan är en

viktig princip som bör gälla. De förskolor som

uppfyller de krav som finns enligt lag bör ges

tillstånd att bedriva förskoleverksamhet. Vi anser

att fri etableringsrätt bör återinföras. Som

komplement till föräldrarnas omsorg bör det finnas

en mångfald av barnomsorgsformer med olika

inriktning och huvudmän.

42. Kommunala bidrag till enskild

förskoleverksamhet (punkt 30) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub3 yrkande 6,

2004/05:Ub230 yrkande 6,

2004/05:Ub257,

2004/05:Sf363 yrkande 31 samt

2004/05:So395 yrkande 7.

Ställningstagande

Alla kommuner skall vara skyldiga att lämna bidrag

till enskild förskoleverksamhet och enskild

skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller de

kvalitetskrav som ställs. På samma sätt som eget val

fungerar inom skolväsendet, dvs. att pengarna följer

barnet, bör det fungera inom barnomsorgen.

43. Säkra familjedaghemmens fortlevnad (punkt

31) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 12,

2004/05:Ub1 yrkande 13,

2004/05:Ub2 yrkande 9 samt

2004/05:Ub4 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att familjedaghemmen har stor betydelse.

Det finns många skäl till att föräldrar väljer

familjedaghem framför förskola. Det kan handla om de

små barngrupperna, om platsbrist i förskolan,

geografiska förutsättningar eller om särskilda behov

hos barnet. Familjedaghemmen ger föräldrarna

möjlighet att välja en omsorgsform som liknar

omsorgen i det egna hemmet. Därför är det viktigt

att denna barnomsorgsform inte får försvinna.

44. Familjedaghemmen som förskoleform (punkt

32) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 11 och

2004/05:Ub3 yrkande 7

samt avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 10 samt

2003/04:Ub444 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill att ambulerande förskollärare skall kunna

erbjuda pedagogisk handledning till familjedaghemmen

så att dessas barn kan ingå i den allmänna

förskolan. Ambulerande förskollärare skall kunna

hålla förskola tillsammans med dagbarnvårdarna och

ge dem pedagogisk handledning.

Att förskolan blivit mer pedagogisk i sin

inriktning är mycket bra, men det måste också få

komma familjedaghemmen till del. Kommunerna bör

pröva att låta förskollärarna samarbeta med

dagmammorna och ge dem pedagogisk handledning.

45. Familjedaghemmen som förskoleform (punkt

32) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub438 yrkande 10

och avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 11,

2003/04:Ub444 yrkande 1 samt

2004/05:Ub3 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att familjedaghemmen skall ingå i den

allmänna förskolan. Vi vill fortsätta att satsa på

familjedaghemmen som ett alternativ till förskolan.

Det är självklart att också familjedaghemmen skall

vara avgiftsfria under de år och det antal timmar

som förskolan är avgiftsfri.

46. Öppna förskolans betydelse för barn,

föräldrar och familjedaghem (punkt 33) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 11,

2004/05:Ub3 yrkande 12 och

2004/05:Ub4 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi vill understryka behovet av att utveckla den

öppna förskolan och den betydelse den har för barn,

föräldrar och familjedaghem. De öppna förskolorna

spelar en stor roll för föräldralediga och

dagbarnvårdare som genom öppna förskolans verksamhet

får möta andra vuxna och barn.

47. Öppna förskolans betydelse (punkt 34) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Sf400 yrkande 3,

2003/04:Sf404 yrkande 27 och

2004/05:Sf354 yrkande 3.

Ställningstagande

Arbetet inom den öppna förskolan måste tillvaratas

och utvecklas. Öppna förskolan bärs av en idé som

innebär att förskollärare, föräldrar, dagbarnvårdare

och andra vuxna som besöker den skall vara med och

utforma verksamhet och innehåll. Detta leder till

ansvar, trivsel, ökad delaktighet och engagemang

från olika vuxna.

Den öppna förskolan är många gånger en stor

tillgång för ensamstående föräldrar eftersom den ger

möjlighet att bygga upp ett nätverk med andra

föräldrar och barn i närområdet.

48. Öppna förskolan som en viktig del i en

flexibel barnomsorg (punkt 35) - m, fp, kd,

c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa

Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 12 och

2004/05:Ub2 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill bevara och bygga ut de öppna förskolorna.

Dessa är en viktig del i en flexibel barnomsorg.

Kommunerna måste också se till att det finns

utbildade förskollärare som ansvarar för öppna

förskolans verksamhet.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Jämställdhet i förskolan (punkt 6) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Jämställdhetsarbetet i förskolan skall stimuleras så

att normbrytande arbete på sikt skall bli en

naturlig del av förskoleverksamheten och att pojkar

och flickor uppmärksammas på samma villkor i detta

arbete. Miljöpartiet anser att arbetet på

förskolorna skall stimuleras så att alla kommuner

runtom i landet använder en pedagogik som bygger på

en medvetenhet om nödvändigheten att bryta den

traditionella könsrollsnormen.

2. Förslag om fördelning av statsbidrag till

kommuner för personalförstäkning i förskolan

(punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet anser att personaltätheten i förskolan

bör öka till i genomsnitt en anställd på fem barn.

Personaltätheten i enskilda grupper bör inte heller

väsentligen understiga denna nivå. Folkpartiet anser

dock att det är viktigt att det klargörs att endast

de kommuner som anställer behöriga lärare,

fritidspedagoger och förskollärare skall tilldelas

bidrag för personalförstärkning.

3. Förskolans öppettider (punkt 19) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Det finns enligt Vänsterpartiets mening ett behov av

att förtydliga kommunernas skyldighet att

tillhandahålla barnomsorg under kvällar, nätter och

helger.

Vänsterpartiet menar att kommunerna även under

sådan tid skall ha ett ansvar för att tillhandahålla

omsorg i den omfattning som det behövs med hänsyn

till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller

barnets eget behov, om föräldrarna inte själva kan

ordna omsorgen. Vänsterpartiet avser att återkomma

till frågan i samband med arbetet med ny skollag.

4. Taxebestämmelser (punkt 20) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förskolan blir alltmer en del av den generella

välfärden. Förskolan gör att barnen kommer bättre

rustade till skolan, genom att de får ett tidigt

stöd i språkutvecklingen och genom tidiga insatser

för barn i behov av särskilt stöd. På detta sätt

tydliggörs förskolans roll i kunskapssamhället och i

det livslånga lärandet. Vänsterpartiet menar att

visionen skall vara att förskolan skall omfattas av

samma princip som knappast någon ifrågasatt för

skolan: att verksamheten är avgiftsfri samt

tillgänglig och likvärdig för alla.

5. Valfrihet mellan olika förskolor (punkterna

25 och 30) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet anser att valfriheten inom förskolan

bör öka. Ökad mångfald innebär att fler familjer

hittar en barnomsorg som de tror på och som fungerar

för just dem. Alla kommuner måste bli skyldiga att

lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och

enskild skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller

de kvalitetskrav som ställs. Miljöpartiet anser att

möjligheten att etablera en enskild förskola skall

stärkas i enlighet med Skollagskommitténs förslag.

Vi kommer att återkomma till frågan vid behandlingen

av en ny skollag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100).

2. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

statsbidrag till kommuner för personalförstärkning

i förskolan (avsnitt 7).

Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta

betänkande.

Följdmotioner

2004/05:Ub1 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition

2004/05:11.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningen av

förskollärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

barnskötare och förskollärare i förskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en frivillig,

kostnadsfri barnskola för 3-6-åringar.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett

förslag i enlighet med motionens riktlinjer om

omsorg och undervisning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna till

valfrihet och kombinationsmöjligheter av

barnomsorg.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibel skolstart

och barnskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målstyrning av

barnskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kvalitetsredovisningar för barnskolan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kvalitetsutvärdering av barnskolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet

för barnskolan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

verkställer riksdagens beslut om en reell

valfrihet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

familjedaghem.

2004/05:Ub2 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riksdagens

tidigare tillkännagivande angående mångfald inom

barnomsorgen.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om förskolan

som egen skolform.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om begreppet

undervisning i förskolans verksamhet.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

förskolans verksamhet skall styras av en rektor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minigrupper i

förskolan, max 15 barn för tre-femåringar och max

12 barn i småbarnsgrupperna.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

kvalitetssatsning på barnomsorgen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om personalen i

förskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnskötarnas

roll.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjedaghemmens

betydelse.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunens

skyldighet att i enlighet med föräldrarnas

önskemål erbjuda plats oavsett omsorgsform.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den öppna

förskolans betydelse.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

skall ha tillsynsansvar för de fristående

förskolorna.

2004/05:Ub3 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grupper med

små barn inte skall vara större än maximalt 15 och

för äldre barn inte större än 20 barn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

personalförstärkning bör ske genom att utbildad

personal anställs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

personaltätheten bör öka till i genomsnitt en

personal på fem barn.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en särskild

förskollärarutbildning måste införas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

förskollärarlegitimation.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla kommuner

skall bli skyldiga att lämna bidrag till enskild

förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg om

verksamheten uppfyller de kvalitetskrav som

ställs.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunerna

skall erbjuda familjedaghem om möjlighet finns och

att familjedaghemmen skall ges möjlighet till

pedagogiskt utbyte med förskolorna.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunen inte

skall vara den instans som är ansvarig för att

utvärdera barnomsorg som drivs av andra huvudmän.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa mål att

uppnå i förskolan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilda

språkförskolor skall startas för barn med utländsk

bakgrund.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att målsättningen

skall vara att två tredjedelar av dem som arbetar

med barn på en förskola är utbildade

förskollärare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de öppna

förskolornas betydelse för föräldrar, barn och

familjedaghem.

13. Riksdagen begär att regeringen verkställer

beslutet om valfrihet i barnomsorgen.

2004/05:Ub4 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en valfri förskola

av hög kvalitet som är till för alla, där barnen

får pedagogisk utveckling genom leken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att pedagogiken i

förskolan skall grundas på lusten för lärandet

genom leken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barngruppernas

storlek.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall

finnas utrymme för fortbildning,

kompetensutveckling och vidareutbildning för

förskolans personal.

5. Riksdagen begär att regeringen verkställer

riksdagens beslut om valfrihet enligt

riksdagsprotokoll 2002/03:98.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet

för förskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

familjedaghem.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utveckla den öppna förskolan och den betydelse den

har för barn, föräldrar och familjedaghem.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en

jämställd förskola.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att påbörja

modersmålsundervisningen i förskolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förskolebarn

skall omfattas av arbetsmiljölagen.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om pedagogisk förskola där grunderna till

att läsa, räkna och skriva läggs.

2003/04:Ub330 av Veronica Palm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att uppmärksamma frågan om

en reglering av öppna förskolor i lagstiftningen när

den nya skollagen skall skrivas.

2003/04:Ub379 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket

i uppdrag att utfärda allmänna råd för

barngruppernas storlek.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommuners

skyldighet att införa ett maximiantal barn för

barngrupperna i förskolan.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

barngruppernas storlek bör utgå från barnens och

personalens perspektiv.

2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i förskolans läroplan så att

där tydligt framgår att den pedagogiskt utbildade

personalen skall vara huvudansvarig för den

pedagogiska verksamheten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa mål att

uppnå i förskolan och tydliga mål för den allmänna

förskolan.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring i skollagen att en

maxgräns sätts för gruppernas storlek i förskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förskolor

skall bli skyldiga att lämna in

kvalitetsredovisningar till Skolverket.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en reform på

sikt skall genomföras som innebär att även

treåringar kostnadsfritt får gå i allmän förskola

tre timmar om dagen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att föräldrar som

anlitar heldagsomsorg för sina barn, inte skall få

sänkta avgifter under de tre timmar som den

allmänna förskolan varar.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ambulerande

förskollärare skall kunna erbjuda pedagogisk

handledning till familjedaghemmen så att dessas

barn kan ingå i den allmänna förskolan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att säkra

familjedaghemmens överlevnad.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

personaltätheten i förskolorna bör öka till i

genomsnitt en personal per fem barn.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

kostnadsfria språkförskolor för barn med utländsk

bakgrund.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stärkt samverkan

mellan förskola och föräldrar.

2003/04:Ub421 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa

och Rolf Lindén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att göra

barnomsorgen tillgänglig för dem som arbetar under

kvällar och helger för att skapa reellt inflytande

för arbetstagaren över arbetstidens förläggning.

2003/04:Ub425 av Hans Unander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att överväga en översyn av

lagstiftningen för förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen.

2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barnomsorg är

en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lekens betydelse

för barns utveckling.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett tillägg i

Skolverkets kvalitetsbegrepp.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket

i uppdrag att utfärda allmänna råd för

barngruppernas storlek.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommuners

skyldighet att införa ett maxantal barn för

barngrupperna i förskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

värdegrundsarbetet i förskolorna genom att skriva

in värdegrunden i förskolans läroplan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsyn och

uppföljning av förskoleverksamhet och skolbarns-

omsorg.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

familjedaghemmen skall ingå i den allmänna

förskolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevaka

situationen för de öppna förskolorna med anledning

av den allmänna förskolans införande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevara och

utveckla fler öppna förskolor med pedagogiskt

utbildad personal.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

arbetsmiljölagen även skall omfatta förskolebarn.

2003/04:Ub444 av Christina Axelsson och Ingela

Thalén (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

familjedaghemmen bör omfattas av läroplanen för

förskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars val

mellan familjedaghem och förskola.

2003/04:Ub506 av Veronica Palm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bra och på sikt kostnadsfri

barnomsorg.

2003/04:Sf400 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet inom

den öppna förskolan skall tas till vara och

utvecklas, inte minst mot bakgrund av vikten av

denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.

2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om deltidstaxor inom

förskolan.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvalitet i

förskoleverksamhet.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett tak för

barngruppernas storlek bör läggas fast.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och

utvecklas.

2003/04:So205 av Inger René (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personalen

inom förskolan får kompetensutveckling inom

näringslära och kosthållning.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

6. Riksdagen beslutar att möjligheten att etablera

en enskild förskola skall stärkas i enlighet med

Skollagskommitténs förslag.

2004/05:Ub257 av Anna Grönlund Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att jämställa

etableringsfriheten för förskolor med

etableringsfriheten för skolor och sålunda tvinga

kommuner att ge medel även till alternativa

förskolor.

2004/05:Ub277 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att initiera samtal med

Svenska Kommunförbundet och Landstings-förbundet om

förutsättningarna för att kunna erbjuda barnomsorg

av något slag också för sjuka barn.

2004/05:Ub328 av Ann-Marie Fagerström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av samlevnads- och

sexualundervisning i förskolan.

2004/05:Ub367 av Helena Frisk (s):

Riksdagen tillkännager till regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att se

till att även föräldrar med obekväm arbetstid skall

få tillgång till god kvalitativ kommunal barnomsorg.

2004/05:Ub402 av Veronica Palm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om alla barns rätt till

barnomsorg.

2004/05:Ub406 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att såväl

kommunala som fria förskolor skall omfattas av

obligatoriska jämställdhetsplaner i förskolan.

2004/05:Ub430 av Annika Nilsson och Carina Moberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om möjligheten att välja

barnomsorg.

2004/05:Ub435 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge föräldrarna

större möjlighet att själva ta hand om sina barn.

2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer valfrihet inom

förskolan.

2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet inom

den öppna förskolan skall tas till vara och

utvecklas, inte minst mot bakgrund av vikten av

denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

modersmålsundervisning bör inledas i förskolan.

2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dagens stöd

till barnfamiljerna strider mot principer som

rättvisa, valmöjligheter, flexibilitet och god

fördelningspolitik.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att följa de tre

kommunala folkomröstningar som genomförts, där

majoriteten har röstat för rätten att välja

barnomsorgsform, även att själva ha omsorgen om

sina barn.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reservationen från

utbildningsutskottet (2002/03:UbU) i vilken en

majoritet av riksdagspartierna stöder föräldrars

rätt att fritt välja barnomsorgsform.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

subsidiaritetsprincipen som utgångspunkt för

familjepolitiken.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

ekonomiska och praktiska förutsättningar för val

mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av olika

barnomsorgsformer och etableringsmöjligheter för

dessa.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återinföra fri

etableringsrätt.

2004/05:So395 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet

och valfrihet inom barnomsorgen.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

10. Riksdagen begär att regeringen verkar för att

jämställdhetsarbetet i skolan skall stimuleras så

att normbrytande arbete på sikt skall bli en

naturlig del av förskoleverksamheten och att

pojkar uppmärksammas på samma villkor som

flickorna i detta arbete.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)