Bet. 2004/05:UBU4

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU4

Lärarutbildning och lärare

Sammanfattning

Betänkandet behandlar 90 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2004 om olika frågor om lärare

och lärarutbildning. Yrkandena handlar om tillgången

på lärare, lärarutbildningens struktur, alternativa

lärarutbildningar, utbildning av speciallärare,

vissa kunskapsområden i lärarutbildningen, kom-

petensutveckling, lärarlegitimation och några andra

frågor om läraryrket.

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå

samtliga yrkanden. Av dessa handlar 23 om frågor där

det enligt gällande ansvarsfördelning ankommer på

andra än riksdagen att fatta beslut. De yrkandena

avstyrks utan annan motivering. I övrigt hänvisar

utskottet till pågående utrednings- eller bered-

ningsarbete och tidigare beslut av riksdagen.

I betänkandet finns reservationer från samtliga

partier utom Socialdemokraterna. En reservation om

att kunskaper om mobbning och konflikthantering

skall anges i examensordningen som ett av målen för

lärarexamen stöds av fem partier (m, fp, kd, c, mp).

Därtill finns särskilda yttranden från Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ökad rekrytering till läraryrket i

allmänhet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 4,

2004/05:Ub313 yrkande 1 och

2004/05:Ub477 yrkande 12.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Fler yrkeslärare

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub472 yrkande 16.

Reservation 2 (kd)

3. Fler lärare i hem- och konsumentkunskap

och i teckenspråk

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub361 yrkande 1 och

2004/05:Ub423.

4. Lektorstjänster

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 1 och

2004/05:Ub313 yrkande 5.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

5. Fler lärare med utländsk bakgrund

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub306 yrkande 3.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Utvärderingen av den nya

lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub472 yrkande 15.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

7. Kompletterande utbildning till lärare

för personer med annan akademisk

utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub313 yrkande 4 och

2004/05:Ub472 yrkande 24.

Reservation 7 (m, fp, kd)

8. Förändring av lärarutbildningens

struktur i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12,

2004/05:Ub313 yrkande 2 och

2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23.

Reservation 8 (m)

Reservation 9 (fp)

Reservation 10 (kd)

9. Finansieringen av den

verksamhetsförlagda utbildningen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 9 och

2004/05:Ub472 yrkande 25.

Reservation 11 (fp)

Reservation 12 (kd)

10. Alternativa lärarutbildningar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub293 yrkande 14.

Reservation 13 (m)

11. Utbildning i specialpedagogik

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub313 yrkande 7 och

2004/05:Ub477 yrkande 16.

Reservation 14 (m, fp, kd, c)

12. Kunskaper om läs- och skrivinlärning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 11 och

2004/05:Ub472 yrkande 21.

Reservation 15 (m, fp, kd, c)

13. Kunskaper om funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 7,

2004/05:Ub258 yrkande 10 och

2004/05:So397 yrkande 8.

Reservation 16 (fp)

14. Kunskaper om mobbning och

konflikthantering

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub233 yrkande 11,

2004/05:Ub387 yrkande 1,

2004/05:Ub470 yrkande 9 och

2004/05:Ub472 yrkande 19.

Reservation 17 (m, fp, kd, c, mp)

15. Kunskaper om sex och samlevnad

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 23,

2004/05:Ub255,

2004/05:Ub292 yrkande 5,

2004/05:Ub454 yrkandena 1-5 och

2004/05:A321 yrkande 12.

Reservation 18 (m, fp, c)

Reservation 19 (mp)

16. Kunskaper hos skolpersonalen i frågor

om homo- och bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub260,

2004/05:Ub442 yrkandena 1 och 9 och

2004/05:U257 yrkande 26.

Reservation 20 (v, mp)

17. Kunskaper om genus

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 18 och

2004/05:A321 yrkande 13.

Reservation 21 (mp)

18. Kunskaper om IT

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub302 yrkande 4.

19. Kunskaper om hållbar utveckling

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub376.

20. Kompetensutveckling för lärare

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 14,

2004/05:Ub472 yrkande 9 och

2004/05:Ub477 yrkande 14.

Reservation 22 (fp, kd, c)

21. Kompetensutveckling av viss

skolpersonal om ätstörningar

Riksdagen avslår motion

2004/05:So249 yrkande 3.

Reservation 23 (m)

22. Lärarauktorisation

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 3 och l8,

2004/05:Ub302 yrkande 5,

2004/05:Ub313 yrkande 3,

2004/05:Ub472 yrkande 1,

2004/05:Ub477 yrkande 17 och

2004/05:Ub480 yrkande 25.

Reservation 24 (fp, kd)

Reservation 25 (m)

Reservation 26 (c)

23. Ledarskap i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub313 yrkande 6.

Reservation 27 (m, fp)

24. Skolledarutbildning med rektorsexamen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub472 yrkande 5 och

2004/05:Ub480 yrkande 27.

Reservation 28 (m, fp, kd)

25. Värnande av läraryrkets kompetens

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub242 yrkande 15.

Reservation 29 (fp, kd)

26. Värdegrunden i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub472 yrkande 18.

Reservation 30 (kd)

27. Utredning om karriärmöjligheter för

lärare

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 15.

Reservation 31 (c)

28. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 17,

2004/05:Ub242 yrkande 2,

2004/05:Ub253 yrkande 2,

2004/05:Ub271 yrkande 2,

2004/05:Ub279,

2004/05:Ub360 yrkande 1,

2004/05:Ub368 yrkande 3,

2004/05:Ub384 yrkande 3,

2004/05:Ub406 yrkande 2,

2004/05:Ub443 yrkande 1,

2004/05:Ub446 yrkande 2,

2004/05:Ub447,

2004/05:Ub472 yrkandena 2, 4, 7, 12, 13 och 20,

2004/05:Ub480 yrkande 6,

2004/05:Ub483 yrkande 4,

2004/05:So248 yrkande 2,

2004/05:So508 yrkande 4 och

2004/05:So611 yrkande 1.

Stockholm den 17 februari 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta

Pålsson (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti

(fp), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael

Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp) och Håkan

Larsson (c).

2004/05

UbU4

Utskottets överväganden

Tillgången på lärare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om ökad

rekrytering till läraryrket i allmänhet och

av lärare med utländsk bakgrund, lektorer,

yrkeslärare och lärare i hem- och

konsumentkunskap och teckenspråk. Utskottet

hänvisar till lärosätenas ansvar för

dimensionering, till att rekryteringen till

lärarutbildning har ökat, till en pågående

granskning hos Riksrevisionen och till

kommunernas ansvar för att anställa lektorer.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2

(kd), 3 (m), 4 (fp) och 5 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är kommuner

och landsting skyldiga att för undervisningen

använda lärare, förskollärare och fritidspedagoger

som har en utbildning avsedd för den undervisning de

i huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast

om personer med sådan utbildning inte finns att

tillgå eller det finns något annat skäl med hänsyn

till eleverna.

Regeringen styr dimensioneringen av

lärarutbildningen genom att i regleringsbrev till

varje berört universitet eller högskola ange ett

examinationsmål för lärarexamina med vissa

inriktningar.

Motioner

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och

Centerpartiet tar i motionerna 2004/05:Ub313 yrkande

1, 2004/05:Ub242 yrkande 4 respektive 2004/05: Ub477

yrkande 12 upp frågan om rekryteringen till

läraryrket i allmänhet.

Moderaterna framhåller att lärarna har en mycket

viktig uppgift att fylla i samhället. Lärares

benägenhet att lämna yrket har ökat trendmässigt och

många obehöriga arbetar som lärare, skriver

motionärerna. Det är enligt deras mening osäkert om

samhället klarar av uppgiften att utbilda de lärare

som behövs.

Folkpartiet hävdar att det i dag är mycket svårt

att locka ungdomar till framför allt de matematiska,

naturvetenskapliga och tekniska lärarutbildningarna.

Problemen med avhopp från lärarutbildningarna är

också oroande. Motionärerna anser att åtgärder

därför måste vidtas snarast för att kraftigt höja

läraryrkets attraktionskraft och status.

Centerpartiet anser att lärarna är en av de

viktigaste resurserna i skolan. Har vi lärare som

trivs bra i skolan har vi också en bättre grogrund

för elevernas lärande, heter det i motionen.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub472

yrkande 16 åtgärder för att komma till rätta med

bristen på yrkeslärare. Enligt motionärerna bör man

satsa mer på distansutbildning och se över de

ekonomiska villkoren för yrkeslärarutbildningens

studenter. Motionärerna anser också att den norska

och danska modellen för yrkeslärarutbildning borde

införas i Sverige. Den innebär att branschen och

skolan gemensamt rekryterar en kunnig yrkesverksam

person, som anställs som obehörig lärare och

förbinder sig att påbörja och genomföra en

lärarutbildning på distans på halvfart, som en del

av arbetet på skolan. Dagens formella krav på 60

poäng i yrkesämnet hindrar enligt motionärerna många

kunniga yrkesverksamma från att söka till

lärarutbildning. Branschen och universitetens

antagningsenheter bör samverka för att utveckla

valideringsinstrumentet.

I motion 2004/05:Ub361 (c) yrkande 1 påtalar

motionärerna den stora bristen på lärare i hem- och

konsumentkunskap. Detta måste åtgärdas, anser de.

Motion 2004/05:Ub423 (kd) lyfter fram behovet av

fler utbildade lärare i teckenspråk. Det är enligt

motionärens mening statens ansvar att vidta åtgärder

för att öka antalet utbildade teckenspråkslärare.

Dessutom bör enligt hans mening åtgärder vidtas för

kompetensutveckling av de många outbildade

teckenspråkslärare som undervisar hörande elever i

teckenspråk.

Två partier tar upp behovet av fler lektorstjänster.

Moderata samlingspartiet vill enligt motion

2004/05:Ub313 yrkande 5 att regeringen skall ta

initiativ för att åstadkomma fler sådana.

Motionärerna konstaterar att arbetsgivaren -

kommunerna - inte har visat något intresse för

lektorstjänster. Därför bör regeringen ta initiativ

till nya lösningar, t.ex. samverkan mellan

gymnasieskola och högskola eller samverkan med

företag.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub242

yrkande 1 att Skolverket skall upprätta en plan för

att fler lektorer skall få anställning i

gymnasieskolan. Lektorerna stärker skolans

forskningsanknytning och tillför därmed skolan en

viktig kvalitetsdimension, heter det i motionen.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub306 yrkande 3

en utredning av hur fler lärare med utländsk

bakgrund skall kunna rekryteras. Alldeles för få

lärare i Sverige har i dag sådan bakgrund, anser

motionärerna. Representanter för den av

diskriminering drabbade gruppen - utländska

akademiker - bör delta i arbetet med den föreslagna

utredningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår alla de här

redovisade yrkandena om tillkännagivanden.

Efter införandet av den nya lärarutbildningen 2001

och starten av projektet Särskilda lärarutbildningar

(SÄL) 2002 har rekryteringen till lärarutbildning

ökat påtagligt. Antalet nybörjare i

lärarutbildningarna läsåret 2000/01 var 8 940.

Motsvarande antal läsåret 2001/02 var 14 408 och det

steg läsåret 2002/03 till 15 364. (Källa:

Högskoleverkets NU-databas). För de allra senaste

terminerna finns ännu inte uppgifter publicerade.

Högskoleverket har fått preliminära uppgifter från

lärosätena om antalet nybörjare i lärarutbildning

höstterminen 2004. Enligt dessa uppgifter är antalet

registrerade nybörjare i lärarutbildning mindre än

föregående hösttermin.

Sedan budgetåret 1993/94 gäller som grundregel för

dimensioneringen av högskoleutbildning att ansvaret

är respektive lärosätes. Staten styr

dimensioneringen endast av vissa utbildningar, där

det anses vara ett särskilt intresse för

statsmakterna att förvissa sig om ett tillräckligt

antal examinerade. Detta gör regeringen genom att

ange mål för antalet examina av vissa slag för

perioder, från början treårsperioder och numera

fyraårsperioder. I de årliga regleringsbreven anges

sådana mål för varje lärosäte som har respektive

utbildning. För vilka examina som regeringen avser

att ange examensmål, och vilka mål som avses gälla,

brukar regelmässigt redovisas i

budgetpropositionerna. När det gäller

lärarutbildning har examensmål tidigare angetts

endast för grundskollärarexamen med inriktning mot

tidigare år respektive för grundskollärarexamen med

inriktning mot senare år samt gymnasielärarexamen.

Efter reformen av lärarutbildningen och införandet

av en ny lärarexamen har mål för perioden 2001-2004

angetts endast för lärare med inriktning mot

grundskolans senare år och gymnasieskolan. För

perioden 2005-2008 har regeringen, för lärarexamen

med inriktning mot tidigare år, angett ett särskilt

delmål för lärarexamen med inriktning mot

förskola/förskoleklass.

I regleringsbreven anges också sedan ett flertal

år tillbaka att lärosäten som bedriver

lärarutbildning skall höra Högskoleverket och

Statens skolverk och därefter besluta om

dimensionering av olika ämneskombinationer,

inriktningar och specialiseringar. Skolverket har i

uppdrag att ge regeringen underlag när det gäller

behov av och tillgång på pedagogisk personal i

förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverket

lämnade i juni 2004 en prognos för perioden

2000-2020. Sedan föregående år hade enligt

Skolverket förutsättningarna förändrats så att nya

beräkningar krävdes. Enligt prognosen kommer det för

vissa lärarkategorier, bl.a. inom förskolan och

gymnasieskolans yrkesämnen, att fortsatt finnas ett

behov som överstiger den examination som kan

förväntas utifrån de examensmål som regeringen har

fastställt. När det gäller förskolan har detta

resulterat i att regeringen för den i år påbörjade

nya perioden har angett ett särskilt delmål. När det

gäller yrkesundervisning hänvisade regeringen i den

senaste budgetpropositionen till den s.k. SÄL-

satsningen (särskilda lärarutbildningar), där

behovet av yrkeslärare särskilt har markerats, och

till att valideringsmetoder har utvecklats

tillsammans med branschorganisationerna för att ta

till vara reell kompetens på ett bra sätt (prop.

2004/05:1 utg.omr. 16 s. 114 f.).

Såväl i motionerna som i den allmänna debatten

uppmärksammas att studenter som påbörjat

lärarutbildning i vissa fall lämnar denna. Den

statistik om genomströmning och resultat i

högskolans grundutbildning som vartannat år

publiceras av SCB bekräftar att en betydande andel

av dem som påbörjat lärarutbildning inte har avlagt

den avsedda examen och inte heller fortsätter

studierna inom denna utbildning. Samma förhållande

gäller flera andra högskoleutbildningar, som

utbildning till högskoleingenjörsexamen,

civilingenjörsexamen, juris kandidatexamen eller

socionomexamen. Den senaste statistiken publicerades

i december 2003 och avser genomströmning och

resultat t.o.m. läsåret 2001/02 (Genomströmning och

resultat i högskolans grundutbildning t.o.m.

2001/02, UF 20 SM 0302). Där redovisas att andelen

av dem som 1995/96 påbörjade utbildning för

grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning

i årskurserna 1-7 som inom sju år hade avlagt denna

examen var 76 %. Motsvarande andel av dem som

påbörjat lärarutbildning med inriktning på

årskurserna 4-9 var 43 % och andelen av dem som

påbörjat gymnasielärarutbildning var 60 %. För

högskoleingenjörsexamen var motsvarande andel 29 %

och för civilingenjörsexamen 55 %. Av dem som

1995/96 påbörjade juristutbildning hade 57 % uppnått

examen inom sju år, medan motsvarande andel av dem

som samma år påbörjade socionomutbildning var 76 %.

För närvarande pågår inom Högskoleverket en

kvalitetsgranskning av den nya lärarutbildningen.

Utbildnings- och kulturministern har i sitt svar på

en fråga i riksdagen förklarat att regeringen när

granskningen har redovisats kommer att ta ställning

till om ytterligare insatser behövs på

lärarutbildningens område (svar på fr. 2004/05:630).

Regeringen har ålagt Högskoleverket att lämna

underlag för lärosätenas och regeringens planering

av utbildningsutbudet i relation till

arbetsmarknadens behov av utbildade. Detta uppdrag

är inte avgränsat till lärarutbildning. I rapporten

Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2004

(Högskoleverkets rapportserie 2004:36), som nyligen

publicerades, ger verket en första redovisning av

underlag för regeringens utbildningsuppdrag till

universitet och högskolor. Underlaget skall också

stödja lärosätena i deras planering av sitt

utbildningsutbud för att de bättre skall kunna

tillgodose arbetsmarknadens behov. Arbetet med

regeringsuppdraget fortsätter under år 2005. Då

kommer Högskoleverket att genomföra ett antal

projekt med syfte att i nästa års rapport kunna

presentera fullständiga och fördjupade analyser av

alla utbildningar med tydlig yrkesinriktning.

Enligt Skolverkets lägesbedömning 2004

(Skolverkets rapport 249) saknade var femte lärare i

grundskolan och gymnasieskolan fullföljd

lärarutbildning och var således obehörig. Andelen

lärare med pedagogisk högskoleutbildning var 2003

betydligt större i kommunala skolor än i fristående

skolor. Mot bakgrund av Skolverkets uppgifter har

Riksrevisionen inlett en granskning som beräknas bli

avslutad i september 2005. Av projektplanen framgår

att Riksrevisionen avser att försöka bedöma

problemets omfattning och betydelse. Det är nämligen

osäkert vad obehörighetsstatistiken egentligen står

för. En annan fråga i granskningen är varför

skolorna anställer obehöriga lärare. Den tredje

huvudfrågan är vad staten gör för att skolans lärare

i ökad utsträckning skall vara behöriga.

Ungefär hälften av lärarna som saknade lärarexamen

var enligt Skolverksrapporten tillsvidareanställda.

Under de senaste åren har det förekommit uppgifter

om att skolhuvudmän anställt obehöriga, fastän det

funnits behöriga sökande. Skollagen föreskriver att

den som saknar behörighet ändå i vissa situationer

kan få anställas tills vidare. En förutsättning för

detta är att det saknas behöriga sökande (2 kap. 4 §

andra stycket skollagen). Som framgått ingår det i

Riksrevisionens pågående granskning att belysa

frågan varför skolorna anställer obehöriga som

lärare.

Kurser i teckenspråk som ett ämne ges under 2005

av Stockholms universitet och Örebro universitet.

Vid Stockholms universitet finns både kurser som

vänder sig till hörande utan förkunskaper i

teckenspråk och sådana som förutsätter att studenten

är teckenspråkig. Örebro universitet erbjuder inom

sitt lärarutbildningsprogram teckenspråk som en

inriktning, varvid det krävs att studenten har

grundläggande kunskaper i ämnet från studier vid

folkhögskola eller liknande. Teckenspråkiga döva

eller gravt hörselskadade studenter kan också få

lärarutbildning på teckenspråk vid Örebro

universitet. Malmö högskola planerar för nästa läsår

halvfartskurser i teckenspråk på distans, som skall

vara tillgängliga för studenter även utan

förkunskaper i teckenspråk.

Utskottet utgår från att såväl regeringen som

Högskoleverket, Skolverket och lärosätena tar det

ansvar som åvilar respektive organ när det gäller

utbudet av bl.a. lärarutbildning med olika

inriktning, t.ex. i hemkunskap, teckenspråk eller

yrkesämnen.

Yrkanden om fler lektorstjänster har behandlats av

riksdagen varje år sedan länge, senast i betänkande

2003/04:UbU7 s. 12. Liksom tidigare hänvisar

utskottet till föreskriften i skollagen (1985:1100)

att varje kommun och landsting skall sträva efter

att för undervisning i gymnasieskolan, gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa

lärare som har forskarutbildning, dvs. lektorer. En

proposition om ny skollag är aviserad till nästa

riksmöte.

För att kommunerna skall kunna åläggas att

anställa lektorer i viss omfattning fordras

föreskrift genom lag. En plan utarbetad av

Skolverket skulle inte ha någon rättslig verkan och

skulle enligt utskottets bedömning inte få någon

påtaglig effekt på kommunernas vilja att anställa

eller förmåga att rekrytera lektorer. Skolverkets

roll har numera renodlats till att främst gälla

kvalitetsgranskning och tillsyn, uppföljning och

utvärdering. Utskottet delar uppfattningen att det

är värdefullt för skolverksamhetens kvalitet att det

finns forskarutbildade lärare i skolorna.

Utskottet anser det angeläget att vårt land tar till

vara de resurser som lärare med utländsk bakgrund

utgör. Regeringen uppdrog den 17 juli 2003 åt

Socialstyrelsen och Högskoleverket att se över de

bestämmelser och system som för närvarande råder för

bedömning och godkännande av bl.a. lärare som har

genomgått utbildning utomlands och som inte omfattas

av EU/EES-avtalen. Fokus skulle läggas vid att ta

fram förslag som kan effektivisera och därigenom

förkorta processen från ansökan till kompetensbevis.

Regeringen gav i december 2004 i uppdrag åt en

arbetsgrupp inom Socialdepartementet och

Utbildningsdepartementet att utifrån det som de två

myndigheterna hade redovisat utarbeta konkreta

förslag kring ett antal frågeställningar. Några av

frågeställningarna som rör lärare är om de

kompletterande utbildningarna vid högskolan skall

koncentreras till vissa högskolor och i så fall

vilka, hur kurser/kompletterande utbildningar vid

högskolan skall finansieras, vilka antagningskrav

som högskolan skall kunna ställa för sökande till

kurserna och vilka försörjningsformer som är möjliga

för den enskilde under kompletter-ingsperioden.

Arbetsgruppen skall också lämna förslag till de

författningsändringar som eventuellt behövs.

Förslagen skall redovisas senast den 30 juni 2005.

Lärarutbildningens struktur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

förändring av lärarutbildningens struktur,

bl.a. förkortning av den kompletterande

utbildningen till lärare för personer med

annan akademisk utbildning. Utskottet

hänvisar till riksdagens tidigare

ställningstaganden i dessa frågor. Riksdagen

bör inte begära att utvärderingen av

lärarutbildningen särskilt skall inriktas på

det allmänna utbildningsområdet och den

verksamhetsförlagda utbildningen och inte

heller göra något uttalande om

finansieringsformer för den sistnämnda.

Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c), 7

(m, fp, kd), 8 (m), 9 (fp), 10 (kd), 11 (fp)

och 12 (kd).

Gällande bestämmelser

Utbildningen till lärarexamen skall, enligt

examensordningen som utgör bilaga 2 till

högskoleförordningen (1993:100), omfatta tre

integrerade utbildningsområden: ett allmänt

utbildningsområde om 60 poäng, ett utbildningsområde

med en eller flera inriktningar om minst 40 poäng

mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde

med specialisering om minst 20 poäng. I det allmänna

utbildningsområdet skall ingå tvärvetenskapliga

ämnesstudier om minst 30 poäng. Examensordningen

anger också antalet poäng som krävs för lärare av

olika slag. Poängkraven varierar mellan 120 poäng

för lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan, 140 poäng

för lärare i förskola och förskoleklass samt

grundskolans tidigare år och fritidsverksamhet och

180 poäng för lärare i grundskolans senare år och i

gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen.

Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 10

poäng vara verksamhetsförlagda. Minst 10 poäng per

inriktning skall likaså vara verksamhetsförlagda.

Motioner

Den nya lärarutbildningens allmänna struktur

kritiseras i motioner från tre partier.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2004/05:Ub313 yrkande 2 att ämneskunskaperna har

blivit eftersatta och borde ges större utrymme. Det

allmänna utbildningsområdet ger enligt motionärerna

för litet utrymme för delvis olika krav på skolans

olika nivåer, antagningskraven borde vara högre

t.ex. när det gäller svenska och det borde finnas

mer koppling till forskningen och dess utveckling

inom respektive ämnesområde.

Folkpartiet för i motion 2004/05:Ub242 yrkandena

8, 10 och 12 fram kritik mot den nuvarande

utbildningen till lärarexamen och förslag till hur

den kan förbättras. Partiet är kritiskt till det

allmänna utbildningsområdets omfattning, som anses

vara för stor, och till att det är gemensamt för

lärare med inriktning mot olika åldersgrupper.

Ämnesstudierna för gymnasielärare har enligt

motionärerna minskat med upp till 60 poäng (tre

terminer). Folkpartiet motsätter sig en utveckling

mot "enhetslärare", eftersom det anses minska kraven

på ämneskunskaper. Mer praktik inom

lärarutbildningen får inte ske på bekostnad av

ämneskunskaper, heter det i motionen.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2004/05:Ub472

stimulera framväxten av fler alternativa vägar in i

läraryrket. Partiet är positivt till de satsningar

som görs i form av SÄL, kompletterande utbildning

för utländska akademiker, utbildning av ingenjörer

till lärare m.m. Även om ingången till yrket och

innehållet i utbildningen kan se olika ut är det

angeläget att slå fast att lärarexamen endast skall

kunna utfärdas av lärosäte med lärarutbildning,

heter det i motionen (yrkande 17). Motionärerna

anser vidare att det allmänna utbildningsområdet

inom all lärarutbildning skall förkortas från tre

till två terminer (yrkande 22) och att den

överskjutande terminen skall ägnas åt ämnesstudier

(yrkande 23).

Enligt Kristdemokraterna bör den verksamhetsförlagda

utbildningen och det allmänna utbildningsområdet

särskilt uppmärksammas vid utvärderingen av den nya

lärarutbildningen (motion 2004/05:Ub472 yrkande

15).

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i

motionerna 2004/05:Ub313 yrkande 4 respektive

2004/05:Ub472 yrkande 24 att den kompletterande

utbildningen till lärare för personer med annan

akademisk utbildning skall förkortas från tre till

två terminer, dvs. få samma omfattning som den som

tidigare krävts i motsvarande situation.

Förlängningen medför ökad skuldsättning, vilket

verkar orimligt i en situation med svår lärarbrist,

heter det i båda motionerna. Även Folkpartiet

kritiserar i motion 2004/05:Ub242 den förlängda

kompletteringen.

Två partier tar upp finansieringen av den

verksamhetsförlagda utbildningen för lärarexamen.

Folkpartiet anser enligt motion 2004/05:Ub242

yrkande 9 att systemet för finansiering av

praktikplatser inom lärarutbildningen skall ses

över. En lärare skall få viss ersättning för det

arbete det innebär att handleda lärarstuderande.

Kristdemokraterna noterar i motion 2004/05:Ub472

yrkande 25 att det inte har blivit något nytt

centralt avtal om kommunernas medverkan i

lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning

(VFU), vilket de betecknar som ett misslyckande.

Motionärerna anser att ett centralt avtal skall

reglera ersättningen för VFU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Regeringen gav i regleringsbrev för budgetåret

2004 i uppdrag till Högskoleverket att förbereda en

utvärdering av genomförandet av

lärarutbildningsreformen. Till det som därvid

särskilt skall följas upp hör den

verksamhetsförlagda utbildningen. Enligt vad

utskottet har inhämtat kommer regeringen att

överväga närmare direktiv för utvärderingen, när

Högskoleverkets kvalitetsgranskning av

lärarutbildningen har slutförts, vilket väntas ske

under mars månad i år.

När det gäller yrkandena om längden på den

kompletterande utbildningen till lärare för personer

med annan akademisk utbildning hänvisar utskottet

till sitt betänkande 2003/04:UbU7 vid förra

riksmötet, där motsvarande yrkanden behandlades (s.

15 f.).

Också yrkandena om lärarutbildningens struktur i

övrigt motsvarar sådana som riksdagen har behandlat

vid flera tillfällen de senaste åren, senast i

betänkande 2003/04:UbU7 s. 14 f.

Det närmare innehållet i och organisationen av

högskoleutbildningar beslutas på lokal nivå.

Examensordningen, som är en bilaga till

högskoleförordningen, reglerar huvudsakligen

omfattningen i poäng av respektive examen och vilka

mål som skall vara uppfyllda för att en student

skall få denna examen. När det gäller lärarexamen

sägs dock i examensordningen att utbildningen skall

bestå av tre integrerade utbildningsområden,

nämligen allmänt utbildningsområde, ett område med

en eller flera inriktningar och ett område med en

specialisering.

Vad det allmänna utbildningsområdet är avsett att

innebära beskrevs i propositionen En förnyad

lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) på följande

sätt:

Utbildningsområdet bör omfatta både för yrket

centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga

ämnesstudier.

Ett av de centrala kunskapsområdena rör frågor

om lärande, undervisning och specialpedagogik.

Ett annat kunskapsområde behandlar frågor om

socialisation, kulturfrågor och samhälle. Det kan

gälla hur man arbetar för att barns och elevers

känsla för demokrati, samhörighet och solidaritet

utvecklas. Lärarstudenten måste därför förvärva

kunskaper om barns och elevers livssituation och

uppväxtvillkor och om vuxna studerandes

livsvillkor. Ytterligare ett centralt

kunskapsområde sätter frågor om

yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och

värdegrund i fokus. - - -

De tvärvetenskapliga ämnesstudierna skall

uppmärksamma olika sätt att organisera och

tillägna sig kunskap och samtidigt bidra till

studenternas ämneskunskap. - - - (s. 18 f.)

Liksom när yrkanden motsvarande de nu aktuella

behandlades vid förra riksmötet vill utskottet

påminna om att lärarutbildningens nya struktur ger

möjlighet att utbilda en lärarkår som har stora

gemensamma yrkeskunskaper, samtidigt som det ges

utrymme för stor individuell variation genom

sammansättningen av inriktningar och

specialiseringar. Utskottet vill också än en gång

deklarera att enbart goda ämneskunskaper inte utgör

någon garanti för att en lärare skall kunna skapa

goda betingelser för lärande.

Frågan om finansieringen av den verksamhetsförlagda

utbildningen har varit föremål för förhandlingar

mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Dessa

parter har blivit överens om att frågan om

ersättning till kommuner som medverkar bör regleras

uteslutande på lokal nivå. Utskottet anser inte att

riksdagen bör ta initiativ till att frångå denna

bedömning. Genom kontakt med flera lärosäten med

omfattande lärarutbildning har utskottet inhämtat

att de har träffat avtal med de kommuner hos vilka

deras lärarkandidater får sin VFU.

Alternativa lärarutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

stimulera utvecklingen av alternativa

lärarutbildningar. Utskottet hänvisar till de

möjligheter som redan finns.

Jämför reservation 13 (m).

Motionen

Moderata samlingspartiet framför i motion

2004/05:Ub293 yrkande 14 förslag om att framväxten

av alternativa lärarutbildningar skall stimuleras.

Staten bör enligt motionärerna pröva

förutsättningarna att ställa sådana utbildningar

under statlig tillsyn och tilldela dem statsbidrag.

Det finns, menar Moderaterna, ingen anledning att

ställa samma krav på innehållet som man gör på

statliga utbildningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Samma yrkande behandlades vid förra riksmötet och

avslogs med hänvisning bl.a. till att

examensordningen lämnar stort utrymme åt lärosätena

att profilera utbildningen och till att lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina

gör det möjligt för enskilda utbildningsanordnare

att ansöka om rätt att utfärda lärarexamen (bet.

2003/04:UbU7 s. 17). Utskottet är inte berett att

förorda att man i ett sådant fall skulle kunna

frångå examensordningens krav för lärarexamen.

Utbildning i specialpedagogik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för att en

särskild speciallärarutbildning på nytt

införs. Utskottet hänvisar till gällande krav

för specialpedagogexamen och till de

möjligheter att få kunskaper i

specialpedagogik som ges inom ramen för

utbildning till lärarexamen.

Jämför reservation 14 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet begär i motion

2004/05:Ub313 yrkande 7 ett tillkännagivande till

regeringen om behovet av speciallärare och

specialpedagoger i skolan. Enligt motionärerna bör

en speciallärarutbildning med inriktning på läs- och

skrivsvårigheter inrättas, eftersom specialpedagoger

saknar den kompetens som speciallärarna har när det

gäller att arbeta med barn som har sådana

svårigheter. Specialpedagogen ser i stort sett

aldrig eleven utan ägnar sig åt att handleda vanliga

lärare, hävdar motionärerna.

Återinförande av speciallärarutbildningen begärs

med liknande motivering även i Centerpartiets motion

2004/05:Ub477 yrkande 16.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen

varje år sedan den nya lärarutbildningen inrättades,

senast i betänkande 2003/04:UbU7 s. 18 f. Utskottet

vill även nu framhålla att kraven för

specialpedagogexamen inleds med följande ord: "För

att få specialpedagogexamen skall studenten ha de

specialpedagogiska kunskaper och färdigheter som

behövs för att aktivt kunna arbeta med barn,

ungdomar och vuxna i behov av stöd inom förskola,

skola, vuxenutbildning eller

habilitering/rehabilitering" (examensordningen, bil.

2 till högskoleförordningen [1993:100]). Påståendet

att specialpedagoger saknar kompetens att arbeta med

enskilda elever och deras svårigheter är alltså

felaktigt.

Som framgått ovan är specialpedagogik ett av de

centrala kunskapsområden som det är meningen skall

behandlas inom det allmänna utbildningsområdet i den

nya utbildningen till lärarexamen. Specialpedagogik

kan också erbjudas som en inriktning eller en

specialisering inom utbildningen. Därmed kan

lärarstuderande i en helt annan utsträckning än

tidigare inom ramen för en vanlig lärarexamen skaffa

sig kunskaper i specialpedagogik. Kurserna kan också

användas för kompetensutveckling av yrkesverksamma

lärare. Utskottet vill, liksom förra året,

understryka vikten av att kommunerna tar till vara

den tillgång som nu ökar på lärare med

specialpedagogisk utbildning inom den nya

lärarexamen. Likaså är det angeläget att man

utnyttjar de möjligheter till kompetensutveckling av

yrkesverksamma lärare som den nya lärarutbildningens

utbud av kurser i specialpedagogik innebär. Vilka

slag av lärartjänster som skall finnas i kommunerna

är numera inte en fråga som statsmakterna skall

avgöra.

Vissa kunskapsområden i

lärarutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om ändring av

examensordningens målbeskrivning för

lärarexamen och om översyn av

lärarutbildningen när det gäller kunskaper om

läs- och skrivinlärning, funktionshinder,

mobbning och konflikthantering, sex och

samlevnad, homo- och bisexuella och

transpersoner, genus, IT och hållbar

utveckling. Utskottet hänvisar till att en

kvalitetsgranskning av lärarutbildningen

pågår inom Högskoleverket och till

lärosätenas ansvar för den närmare

utformningen av utbildningen.

Jämför reservationerna 15 (m, fp, kd, c), 16

(fp), 17 (m, fp, kd, c, mp), 18 (m, fp, c),

19 (mp), 20 (v, mp) och 21 (mp).

Gällande bestämmelser

För lärarexamen gäller enligt examensordningen

(bil. 2 till högskoleförordningen [1993:100]

ändr. 2001:23) följande:

Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 §

högskolelagen)

För att få lärarexamen skall studenten ha de

kunskaper och de färdigheter som behövs för att

förverkliga förskolans, skolans eller

vuxenutbildningens mål samt för att medverka i

utvecklingen av respektive verksamhet enligt

gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten

skall vidare kunna

· omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen

eller ämnesområden så att alla elever lär och

utvecklas,

·

· bedöma och värdera elevers lärande och utveckling

samt informera och samarbeta med föräldrar och

vårdnadshavare,

·

· förmedla och förankra samhällets och demokratins

värdegrund,

·

· orientera sig om, analysera och ta ställning till

allmänmänskliga frågor, ekologiska

livsbetingelser och förändringar i omvärlden,

·

· inse betydelsen av könsskillnader i

undervisningssituationen och vid presentation av

ämnesstoffet,

·

· självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning

och annan pedagogisk verksamhet samt delta i

ledningen av denna,

·

· tillvarata och systematisera egna och andras

erfarenheter samt relevanta forskningsresultat

som grund för utveckling i yrkesverksamheten,

·

använda informationsteknik i den pedagogiska

utvecklingen och inse betydelsen av massmediers

roll för denna.

Övrigt

Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 10

poäng vara verksamhetsförlagda. Minst 10 poäng

per inriktning skall likaså vara

verksamhetsförlagda.

För att få lärarexamen skall studenten ha

fullgjort ett självständigt arbete

(examensarbete) om 10 poäng.

I examensbeviset skall anges vilka

inriktningar och specialiseringar som studenten

har fullgjort och för vilken undervisning eller

verksamhet utbildningen är avsedd.

Härutöver gäller de mål som respektive

högskola bestämmer.

Motioner

Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i

motionerna 2004/05:Ub242 yrkande 11 respektive

2004/05:Ub472 yrkande 21 att kunskaper i läs- och

skrivinlärning skall vara obligatoriska för

lärarexamen med inriktning på tidigare år.

Folkpartiet anser att krav på ett visst antal poäng

i svenska för sådan lärarexamen därför bör skrivas

in i examensordningen.

Folkpartiet framför i motionerna 2004/05:Ub242

yrkande 7, 2004/05:Ub258 yrkande 10 och

2004/05:So397 yrkande 8 förslag om att kunskaper om

funktionshinder och hur elever med sådana kan ges

likvärdiga villkor i undervisningen också skall

anges i examensordningen som ett mål för

lärarexamen.

Kunskaper om mobbning och konflikthantering tas upp

i fyra motioner.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2004/05:Ub233 yrkande 11 att mobbning bör behandlas

utförligt redan i lärarutbildningen och ingå i

lärarfortbildningen.

Enligt Kristdemokraterna i motionerna

2004/05:Ub470 yrkande 9 och 2004/05:Ub472 yrkande 19

bör mobbning och konflikthantering vara

obligatoriska moment i lärarutbildningen. I den

senare motionen sägs att detta bör tas upp både i

särskilda kurser och framför allt i den

verksamhetsförlagda utbildningen.

I motion 2004/05:Ub387 (c, fp, kd, mp) yrkande 1

föreslår motionärerna att högskoleförordningen

tydligt skall ange att lärarstudenten för att få

lärarexamen skall ha goda kunskaper i konstruktiv

konflikthantering.

Kunskaper om sex och samlevnad tas upp i fem

motioner.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2004/05:Ub292 yrkande 5 att sexualundervisningen

skall vara modern och fördomsfri. Lärarna skall

kunna diskutera inte bara heterosexualitet utan

också homosexualitet och transgenderfrågor. Det är

därför viktigt att de har den utbildning och

underbyggnad som de behöver. Lärarna inom akademin

måste få tillgång till adekvat utbildning och

underbyggnad som svarar mot deras respektive

uppdrag, heter det i motionen.

Miljöpartiet föreslår i motionerna 2004/05:Ub230

yrkande 23 och 2004/05:A321 yrkande 12 att

Högskoleverket skall få i uppdrag att göra en

översyn av kurserna för lärarstuderande i syfte att

stärka kunskaperna om sex- och samlevnadsfrågor.

I motion 2004/05:Ub454 (mp, m, fp, kd, v, c) tar

motionärerna upp bristerna hos och förväntningarna

på sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna. De

begär en översyn av sex- och samlevnadsämnet i

lärarutbildningen (yrkande 1) och föreslår att

lärarutbildningsanordnarna skall få direktiv att

inte-grera sex- och samlevnadsundervisning i sitt

kursutbud, dels i det allmänna utbildningsområdet,

dels i specialiseringen (yrkande 2). Vidare vill de

att sex och samlevnad skall göras till ett

obligatoriskt moment i lärarutbildningen (yrkande

3), att Skolverket skall ges ett tydligt uppdrag att

regelbundet granska och utvärdera sex- och

samlevnadsundervisningen i ungdomsskolan i syfte att

kvalitetssäkra den utbildning som ges i

lärarutbildningen (yrkande 4) och att Myndigheten

för skolutveckling skall ges ett tydligt uppdrag att

utreda behovet av fortbildning och metodutveckling

av sex- och samlevnadsundervisning samt stödja

metodutveckling och forskning inom sex- och

samlevnadsområdet (yrkande 5).

En översyn av lärarutbildningarnas undervisning i

sex och samlevnad och förslag om hur den kan stärkas

föreslås också i motion 2004/05:Ub255 (s).

Tre motioner tar särskilt upp behovet av kunskaper

hos skolpersonalen om homo- och bisexuella och

transpersoner (HBT).

Vänsterpartiet för i motion 2004/05:U257 yrkande

26 fram förslag om att regeringen skall ge

Skolverket och Högskoleverket i uppdrag att initiera

ett utvecklingsarbete som syftar till att alla inom

utbildningsväsendet får HBT-kompetens.

Samma förslag förs fram av ledamöter från fyra

partier i motion 2004/05: Ub442 (c, fp, v, mp)

yrkande 1. Högskoleverket bör enligt dessa

motionärer göra en översyn av kursplanerna för

lärarstuderande (yrkande 9).

I motion 2004/05:Ub260 (s) begärs att

Högskoleverket och andra berörda institutioner skall

få i uppdrag att se över vilken bild av homo-

/bisexuella och transpersoner som förmedlas till

blivande lärare.

Miljöpartiet föreslår i motionerna 2004/05:Ub230

yrkande 18 och 2004/05: A321 yrkande 13 att krav på

insikt i genusproblematik skall införas i

examensordningen för lärarexamen. Läraren skall

kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet

och motverka att eleverna stängs in i könsroller,

heter det i motionerna.

Enligt motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 4 är kraven

för lärarexamen när det gäller kunskaper om IT lägre

än de kunskapskrav som ställs på elever när de

lämnar år 9 i grundskolan. Examensordningen bör

enligt motionären ändras i syfte att stärka IT-

utbildningen för lärare.

Motion 2004/05:Ub376 (s) tar upp behovet av

utbildning som ger kunskaper om hållbar utveckling.

Särskilt viktigt är det att lärarna har relevant

kompetens för att kunna inkludera hållbar utveckling

i sin undervisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade yrkanden.

Högskoleverkets kvalitetsgranskning av

lärarutbildningen kommer inom kort att redovisas.

Som nyss nämnts har regeringen också gett verket i

uppdrag att planera för en utvärdering av

lärarutbildningsreformen. Riksdagen bör avvakta

regeringens bedömning, sedan resultaten av

granskningen och utvärderingen har redovisats.

Frågan om hur examensordningens reglering av olika

yrkesexamina skall vara beskaffad har diskuterats i

samband med den s.k. Bolognaprocessen (Högre

utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i svensk

belysning, Ds 2004:2). Riksdagen bör avvakta

regeringens bedömning av frågan, sedan

remissbehandlingen nu är avslutad.

Kommittén för hållbar utveckling har nyligen lagt

fram betänkandet Att lära för hållbar utveckling

(SOU 2004:104). Kommittén bedömer det som väsentligt

att inrikta dels grundutbildning, dels fortbildning

av de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet

mot utbildning för hållbar utveckling

(s. 144). Remissbehandling av betänkandet pågår.

Kompetensutveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

göra kompetensutveckling för lärare till ett

obligatorium för skolorna. Utskottet hänvisar

till vad som redan gäller enligt skollagen.

Riksdagen bör också avslå ett motionsyrkande

om att skolpersonal skall ges utbildning

kring ätstörningar.

Jämför reservationerna 22 (fp, kd, c) och 23

(m).

Gällande bestämmelser

I 2 kap. skollagen (1985:1100, ändr. 2000:842)

föreskrivs följande:

7 § Varje kommun och landsting skall se till att

kompetensutveckling anordnas för den personal som

har hand om utbildningen. Kommuner och landsting

skall vinnlägga sig om en planering av

personalens kompetensutveckling.

Motioner

Kompetensutveckling för lärare tas upp i motioner

från tre partier.

Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub242 yrkande

14 att skolan har en skyldighet att erbjuda

fortbildning och vidareutbildning till lärare. Denna

skyldighet måste slås fast, och en medveten plan för

varje lärares ämnesfördjupning och pedagogiska

fortbildning måste göras upp på skolorna och

resurser avsättas för detta.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2004/05:Ub472

yrkande 9 att samtliga lärare skall garanteras en

individuell skriftlig plan för sin

kompetensutveckling. Planen skall uppdateras

kontinuerligt efter samtal mellan lärare och

arbetsledare.

Centerpartiet skriver i motion 2004/05:Ub477

yrkande 14 att skolorna bör vara skyldiga att

utarbeta ett system för planeringen av den

fortbildning, kompetensutveckling och

vidareutbildning som skolorna är skyldiga att

erbjuda lärarna.

I motion 2004/05:So249 yrkande 3 begär Moderaterna

att regeringen i samarbete med skola och

idrottsrörelse skall tillse att vissa kategorier

skolpersonal får möjlighet till adekvat

kompetensutveckling om ätstörningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Skolans skyldighet att se till att

kompetensutveckling anordnas för lärarna är

fastslagen i den gällande skollagen. Motionärernas

förslag går in på detaljer som i dag ankommer på

arbetsgivarna. Frågan om vad som skall regleras av

staten när det gäller de av kommunerna anställda

lärarna och annan personal har ingått i uppdraget

till Skollagskommittén, vars betänkande Skollag för

kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) har varit

föremål för remissbehandling. Regeringen har nyligen

meddelat att ett bearbetat förslag till ny skollag

kommer att remissbehandlas, innan regeringen efter

lagrådsremiss lägger fram ett förslag till

riksdagen.

Lärarauktorisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

lärarcertifikat och lärarlegitimation.

Utskottet hänvisar till tidigare

ställningstagande.

Jämför reservationerna 24 (fp, kd), 25 (m)

och 26 (c).

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2004/05:Ub313 yrkande 3 att ett lärarcertifikat

skall införas. Certifikatet skall dels innehålla

examensbevis från föreskriven högskoleutbildning,

dels visa genomgången kompetensutveckling,

fortbildning och eventuell yrkespraktik. Beslut om

att utfärda certifikatet skall kunna fattas av

rektor eller av en fristående nämnd, och beslutet

skall kunna överklagas. Certifikatet bör

tidsbegränsas till t.ex. fem år och skall medföra

ömsesidiga skyldigheter för skolan och läraren när

det gäller kompetensutveckling enligt en individuell

utvecklingsplan. Lärarcertifikatet har inget med

behörigheten att göra. Behörig är varje lärare med

föreskriven lärarutbildning, skriver motionärerna. I

motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 5 framförs samma

förslag. Motionären anser att kunskap om IT i skolan

kan bli en integrerad del av certifikatet.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub242 yrkandena

3 och 18 att regeringen skall tillsätta en utredning

om lärarlegitimation. Legitimationen skall enligt

Folkpartiet utfärdas efter godkänd utbildning och

genomgången praktik, och den skall kunna återkallas

vid tydliga fall av misskötsel. Även

lärarutbildningar hos godkända fristående anordnare

skall kunna berättiga till legitimationen, anser

motionärerna.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2004/05:Ub472 yrkande 1 och 2004/05:Ub480 yrkande 25

att en legitimation för lärare skall inrättas. Den

skall vara obligatorisk för tillsvidareanställning

som lärare och skall förutsätta lärarexamen vid av

staten auktoriserad lärarutbildning. De yrkesetiska

normerna skall fastställas genom samarbete mellan

staten, arbetsgivarna och professionella

organisationer. Legitimationen skall utfärdas av

Skolverket.

Centerpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub477

yrkande 17 underlätta för lärarnas organisationer

och skolans huvudmän att införa en certifiering, som

skulle innebära ett tryck på kommunerna att anställa

certifierade lärare. Certifikatet bör bygga på

gemensamt uppsatta regler. Frågan om det behövs

någon ytterligare formell reglering bör enligt

motionärerna övervägas ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här

redovisade yrkanden.

Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen

flera gånger, senast i betänkande 2003/04:UbU7 s. 23

f. Utskottet anser liksom tidigare att det inte har

påvisats att det finns behov av något annat

behörighetsdokument för lärare än bevis om

lärarexamen eller motsvarande äldre examen.

Skollagen (1985:1100) föreskriver att kommunerna är

skyldiga att för undervisningen använda lärare,

förskollärare eller fritidspedagoger som har en

utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak

skall bedriva (2 kap. 3 §). Förslag om en liknande

reglering när det gäller lärare vid fristående

skolor har lagts fram av Skollagskommittén (SOU

2002:121). Som framgått ovan har regeringen aviserat

en ny remissbehandling innan ett förslag till ny

skollag läggs fram för riksdagen.

Läraryrket i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

ledarskap i skolan, om krav på att rektorer

skall ha avlagt rektorsexamen, om värnande av

läraryrkets kompetens, om värdegrunden i

lärarutbildningen och om karriärmöjligheter

för lärare. Utskottet hänvisar till tidigare

ställningstaganden, den nya lärarutbildningen

och kommunernas ansvar.

Jämför reservationerna 27 (m, fp), 28 (m, fp,

kd), 29 (fp, kd), 30 (kd) och 31 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet tar i motion 2004/05:Ub313

yrkande 6 upp behovet av ledarskap i skolan. Varje

skola behöver en pedagogisk ledare, som inte

nödvändigtvis också behöver leda skolans

administration. Endast hälften av landets skolledare

har genomgått eller genomgår den statliga

rektorsutbildningen, och denna har också betydande

brister. Såväl utbildningen som kraven på att ha

genomgått den måste stärkas, anser motionärerna. De

hävdar också att även den enskilda läraren måste ges

kunskaper i ledarskap.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen

flera gånger, senast i betänkande 2003/04:UbU7 s.

25.

Kristdemokraterna för i motionerna 2004/05:Ub472

yrkande 5 och 2004/05:Ub480 yrkande 27 fram förslag

om en ny skolledarutbildning som avslutas med

rektorsexamen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Den statliga rektorsutbildningen är en

befattningsutbildning för dem som fått anställning

som rektorer och utgör alltså inte en reguljär

högskoleutbildning som leder till en akademisk

examen. Myndigheten för skolutveckling fick den 1

juli 2004 i uppdrag av regeringen att utveckla

innehåll och form för den statliga

rektorsutbildningen i syfte att öka dess

effektivitet. Översynen av innehållet skall syfta

till att stärka rektorernas ansvar för läroplanernas

övergripande mål. Rektorsutbildningen skall ge

deltagarna fördjupad kunskap om skolans uppdrag och

stärka rektorerna i deras roll som chef att leda och

utveckla verksamheten. I uppdraget ingår att ta

initiativ till dialog med Svenska Kommunförbundet

och andra aktörer om ansvarsfördelningen mellan

staten och respektive huvudman när det gäller

utbildning och utveckling av ledarskapet i förskola,

skola och vuxenutbildning. Myndigheten för

skolutveckling skall lämna en delrapport till

regeringen senast den 1 april 2005 och slutrapport

senast den 1 september 2006.

Vid flera av lärosätena anordnas

påbyggnadsutbildning som riktar sig bl.a. till

skolledare. Sedan en magisterexamen med ämnesbredd

infördes anordnas numera påbyggnadsutbildningarna i

ledarskap ofta i form av utbildning till sådan

examen. Den som har genomgått den statliga

rektorsutbildningen (befattningsutbildningen) med

godkänt resultat har i allmänhet möjlighet att

tillgodogöra sig delar av denna inom ramen för en

magisterexamen, men det är vanligen inte fråga om

något automatiskt tillgodoräknande. I stället

förekommer det att den som genomgått

rektorsutbildningen får genomgå nytt prov innan viss

del av denna tillgodoräknas i

påbyggnadsutbildningen, eller att högskolan erbjuder

en kurs i vetenskaplig metod som villkor för

tillgodoräknande.

En särskild utredare avlämnade i november 2004

betänkandet Skolans ledningsstruktur. Om styrning

och ledning i skolan (SOU 2004:116). Utredaren har

förslag om rektorers utbildning och

kompetensutveckling.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub242 yrkande 15

ett tillkännagivande om vikten av att värna

läraryrkets kompetens. Motionärerna anser att

politiker inte skall lägga sig i det pedagogiska

arbetet i skolan. Politiker har till uppgift att

sätta upp målen för skolans verksamhet och med

uppföljning och utvärderingar tillse att målen nås,

men det är skolans pedagoger, lärare och skolledare,

som måste bestämma hur målen skall uppnås, skriver

motionärerna. Vid beslut som gäller skolan - såsom

vid utarbetandet av nya kursplaner - måste lärarnas

professionella synpunkter få komma fram.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen

flera gånger, senast i betänkande 2003/04:UbU7 s. 25

f. Utskottet hänvisar även nu till vad

Skollagskommittén skrev i sitt kapitel om förstärkt

målstyrning (SOU 2002:121

s. 120). Som nämnts ovan planerar regeringen att

till nästa riksmöte lägga fram en proposition om ny

skollag. I den senaste budgetpropositionen (prop.

2004/05:1 utg.omr. 16 s. 75) meddelade regeringen

att den avser att i skollagspropositionen också ta

upp frågan om inflytande för elever och föräldrar.

Skolverket arbetar för närvarande med att revidera

samtliga programmål och kursplaner för

gymnasieskolan. Bakgrunden till detta arbete är

riksdagens beslut hösten 2004 om utveckling av

gymnasieskolan (prop. 2003/04:140, bet.

2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4). Skolverket knyter

för detta arbete till sig ämnesexpertis, som

rekryteras bl.a. via lärarnas ämnesföreningar.

Verket använder sig av Internet för att under hand

lägga ut förslag, som den som är intresserad kan

yttra sig över. Skolverket har också inbjudit

samtliga gymnasieskolor att utse två kontaktpersoner

var för arbetet med programmål och kursplaner.

Kontaktpersonerna är vanligen lärare eller

skolledare. Verket håller kontinuerlig kontakt med

dessa för att via dem få in reaktioner från de

professionella i skolorna i hela landet.

Värdegrunden bör enligt Kristdemokraternas motion

2004/05:Ub472 yrkande 18 genomsyra

lärarutbildningen. Undervisningen om värdegrunden

bör göras obligatorisk i lärarutbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Som utskottet redovisat ovan är värdegrunden ett

av de centrala kunskapsområden som är avsedda att

ingå i det allmänna utbildningsområdet inom den nya

lärarutbildningen. De tre utbildningsområdena i

lärarutbildningen skall enligt examensordningen vara

integrerade. Motionärernas yrkande är enligt

utskottets uppfattning tillgodosett med vad som

redan är föreskrivet i examensordningen.

Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub477 yrkande

15 att regeringen skall tillsätta en utredning för

att se över hur karriärmöjligheter för lärare kan

vidareutvecklas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen har behandlat liknande yrkanden

tidigare, senast i betänkande 2003/04:UbU7 s. 26 f.

Enligt utskottets mening är karriärmöjligheterna

främst en fråga för huvudmännen för skolan, som

lärarnas arbetsgivare. Utbildningsdepartementet

bedriver sedan mars 2001 tillsammans med Lärarnas

Riksförbund, Lärarförbundet, Sveriges

Skolledarförbund och Svenska Kommunförbundet

skolutvecklingsprojektet Attraktiv skola. I

projektet deltar 34 kommuner. Den gemensamma

ambitionen är att göra skolan till en mer attraktiv

arbetsplats. Kommunerna planerar bl.a. att inrätta

karriärtjänster som kan ge lärare nya utmaningar och

möjligheter att söka andra tjänster inom

utbildningssystemet. Regeringen har uppdragit åt

Myndigheten för skolutveckling att ansvara för

driften av projektet.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå 23 motionsyrkanden i

frågor där det enligt gällande

kompetensfördelning ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen

är delat mellan staten, kommunerna och respektive

skola/lärosäte. Enligt gällande kompetensfördelning

skall riksdagen främst fatta beslut om övergripande

och nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på främst respektive lärosäte med

lärarutbildning att fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att riksdagen avslår

följande motionsyrkanden:

Motion 2004/05:Ub230 (mp) yrkande 17 om att

lärarutbildningen bör innehålla moment om det

mångkulturella samhället.

Motion 2004/05:Ub242 (fp) yrkande 2 om att

särskilda karriärtjänster bör inrättas för lärare.

Motion 2004/05:Ub253 (m) yrkande 2 om

vidareutbildning i EU-kunskap.

Motion 2004/05:Ub271 (mp) yrkande 2 om moment i

lärarutbildningen om ekonomiskt utsatta barn.

Motion 2004/05:Ub279 (s) om stimulans att studera

läsinlärning.

Motion 2004/05:Ub360 (c) yrkande 1 om att olika

yrkesgrupper skall få goda kunskaper om alkohol,

narkotika och tobak (ANT).

Motion 2004/05:Ub368 (s) yrkande 3 om att höja

ungdomslitteraturens status i lärarutbildningen.

Motion 2004/05:Ub384 (mp) yrkande 3 om

utomhuspedagogik i lärarutbildningen.

Motion 2004/05:Ub406 (fp) yrkande 2 om

genuskunskap i förskollärarutbildningen.

Motion 2004/05:Ub443 (kd) yrkande 1 om

medieutbildning i lärarutbildningen.

Motion 2004/05:Ub446 (s) yrkande 2 om fortbildning

i mångkulturella frågor.

Motion 2004/05:Ub447 (s) om adhd/damp i

lärarutbildningen.

Motion 2004/05:Ub472 (kd) yrkande 2 om ökade

möjligheter för lärarna att ägna sig åt

undervisning.

Motion 2004/05:Ub472 (kd) yrkande 4 om att ge

lärarutbildade bättre möjligheter att kombinera

lärartjänst med forskning på hel- eller deltid.

Motion 2004/05:Ub472 (kd) yrkande 7 om att

samtliga nya lärare skall garanteras kvalificerade

mentorer.

Motion 2004/05:Ub472 (kd) yrkande 12 om att

utveckla forskningsinriktade påbyggnadskurser för

lärare.

Motion 2004/05:Ub472 (kd) yrkande 13 om att införa

fler lärartjänster för forskarutbildade.

Motion 2004/05:Ub472 (kd) yrkande 20 om

ledarskapsutbildning som en tydlig del i

lärarutbildningen.

Motion 2004/05:Ub480 (kd) yrkande 6 om

jämställdhet i skolan.

Motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande 4 om att lärare

skall utbildas i feminism, genustänkande och HBT-

kompetens.

Motion 2004/05:So248 (m) yrkande 2 om adekvata

kunskaper i näringslära och kosthållning i

utbildningen av barnskötare, förskollärare och

lärare för tidigare skolår.

Motion 2004/05:So508 (fp) yrkande 4 om att lärar-,

barnskötar- och fritidspedagogutbildningarna

kompletteras med stärkande av den psykiska hälsan

och förebyggande av psykisk ohälsa bland barn och

ungdomar.

Motion 2004/05:So611 (s) yrkande 1 om

lärarutbildningen och kunskap om missbruksproblem.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Ökad rekrytering till läraryrket i allmänhet

(punkt 1) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 4,

2004/05:Ub313 yrkande 1 och

2004/05:Ub477 yrkande 12.

Ställningstagande

Lärarna är skolans viktigaste resurs. Det råder i

dag en oroväckande lärarbrist, som bl.a. innebär att

en påfallande stor andel av dem som undervisar i

skolan inte har lärarutbildning eller inte har

utbildning i de ämnen de undervisar i.

Lärarutbildningarna har svårt att rekrytera

studenter som är behöriga till utbildningen,

särskilt när det gäller inriktningen mot

matematik/naturvetenskap. En viktig anledning är att

läraryrket har blivit mindre attraktivt. Läraryrkets

låga popularitet är särskilt allvarlig just nu när

vi står inför ett generationsskifte i svensk

lärarkår. Åtgärder för att kraftigt höja läraryrkets

attraktionskraft och status måste därför vidtas

snarast.

2. Fler yrkeslärare (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 16.

Ställningstagande

Bristen på utbildade yrkeslärare är oroande och

kommer att förvärras i och med att medelåldern bland

de nuvarande lärarna är hög. Alla möjligheter att

utbilda fler yrkeslärare bör användas, såsom att

öka satsningen på distansutbildning,

använda den norska och danska modellen där

branschen och skolan gemensamt rekryterar en

kunnig yrkesverksam person som anställs som

obehörig lärare och förbinder sig att som en

del av arbetet på skolan påbörja en

lärarutbildning på distans,

· utveckla valideringsinstrumentet i samverkan

mellan branschen och universitetens

antagningsenheter, så att dagens formella krav på

60 poäng i yrkesämnet inte blir ett hinder,

·

· se över de ekonomiska villkoren för

yrkeslärarutbildningens studenter.

·

3. Lektorstjänster (punkt 4) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub313 yrkande 5

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub242 yrkande 1.

Ställningstagande

Lektorstjänster i den svenska gymnasieskolan har

nästan helt försvunnit sedan skolan

kommunaliserades. Eftersom arbetsgivaren kommunerna

inte har visat något intresse för frågan borde nya

lösningar prövas. Lektorer som tjänstgör såväl inom

gymnasieskolan som inom högskolan kan vara en

lösning, samverkan med företag en annan. Kanske kan

forskare visstidsanställas som pedagoger inom

ämnesområden där bristen på kvalificerade lärare är

särskilt stor, som t.ex. i matematik och

naturvetenskap. Regeringen bör ta initiativ för att

åstadkomma sådan samverkan.

4. Lektorstjänster (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 1

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub313 yrkande 5.

Ställningstagande

I dag har lektoraten i stort sett försvunnit ur det

svenska skolväsendet. Vi anser att Skolverket bör få

i uppdrag att upprätta en plan där målet skall vara

att var tionde gymnasielärare är lektor inom en

femårsperiod. Verket bör aktivt verka för att detta

mål nås. Lärare måste få möjlighet att göra uppehåll

för forskningsarbete och studier utan att riskera

sin tjänst.

5. Fler lärare med utländsk bakgrund (punkt 5)

- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub306 yrkande 3.

Ställningstagande

Skolan skall främja förståelsen för Sverige som ett

mångkulturellt samhälle. För att åskådliggöra detta

är det viktigt att det bland skolans personal finns

personer med utländsk bakgrund. I dag har alldeles

för få lärare i den svenska skolan utländsk

bakgrund. Arbetsmarknaden är generellt sett mycket

svår för personer med utländsk bakgrund, även när de

har den kompetens som krävs. Det finns tyvärr ingen

anledning att tro att den offentliga sektorn skulle

vara förskonad från sådan diskriminering. Frågan

måste därför granskas och förslag läggas fram på

förbättringar på alla nivåer inom skolsystemet.

Representanter för den berörda gruppen - utländska

akademiker - bör delta i ett sådant

utredningsarbete.

6. Utvärderingen av den nya lärarutbildningen

(punkt 6) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 15.

Ställningstagande

Sedan den nya lärarutbildningen startade har ett

antal brister uppmärksammats av studenter och

lärarutbildare via studentkårer och fackförbund. I

oktober 2003 presenterade LR:s studerandeförening en

enkätstudie med 705 svarande från 14 orter.

Studenterna är huvudsakligen nöjda med

lärarutbildningen, men det allmänna

utbildningsområdet bedöms av många som "flummigt"

eller "uselt". De som besvarat enkäten är positiva

till den handledning de fått inom den

verksamhetsförlagda utbildningen, men det är

alarmerande att många av dem inte fått sådan i

tillräcklig omfattning. Att så är fallet bekräftas

också i den undersökning som LR lät Sifo genomföra

hösten 2004 och som publicerades i november. Mot

denna bakgrund är det viktigt att den utvärdering

som skall genomföras av den nya lärarutbildningen

särskilt uppmärksammar det allmänna

utbildningsområdet och den verksamhetsförlagda

utbildningen.

7. Kompletterande utbildning till lärare för

personer med annan akademisk utbildning

(punkt 7) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub313 yrkande 4 och

2004/05:Ub472 yrkande 24.

Ställningstagande

Den borgerliga regeringen införde i början av 90-

talet möjligheten att efter akademisk examen

komplettera med två terminer i lärarutbildningen.

Det stora flertalet gymnasielärare valde därefter

denna väg. De bestämde sig för läraryrket först

sedan de bedrivit akademiska studier i stället för

att påbörja en lärarutbildning från första årets

studier. Nu har genom den nya lärarutbildningen

denna möjlighet försämrats. En filosofie magister

måste gå tre terminer på lärarhögskolan - genomgå

det allmänna utbildningsområdet - för att bli

behörig. Detta medför en termins längre studier och

ökad studieskuld, vilket verkar orimligt i en

situation med svår lärarbrist. Akademiker med examen

i relevanta ämnen bör kunna bli behöriga lärare

efter två terminers kompletterande lärarutbildning.

8. Förändring av lärarutbildningens struktur

i övrigt (punkt 8) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub313 yrkande 2

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12 samt

2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23.

Ställningstagande

Med den nya lärarutbildning som infördes 2001 har

man inte löst uppgiften att säkra

kompetensförsörjningen av lärare. Det stora allmänna

blocket i utbildningen ger för lite utrymme för

delvis olika krav på skolans olika nivåer, och

ämneskunskaperna har blivit eftersatta. Det borde

finnas ett större inslag av ämneskunskaper och

koppling till forskningen och dess utveckling inom

respektive ämnesområde. Antagningskraven till

utbildningen borde vara högre, exempelvis vad gäller

kunskaper i svenska. Det är allvarligt att inga

ansträngningar görs för att ordna praktikplatser åt

lärarkandidater, eftersom bristen på sådana platser

i dag är stor. Staten måste hitta andra former för

finansieringen än vad som i dag är fallet.

9. Förändring av lärarutbildningens struktur i

övrigt (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub313 yrkande 2 samt

2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23.

Ställningstagande

Antalet examinerade från lärarutbildningarna kan

fortfarande inte fylla behovet av lärare, bl.a. när

det gäller förskollärare och yrkeslärare. En viktig

anledning är att den nya lärarutbildningen har

minskat attraktionskraften i yrket. Tre terminer av

lärarutbildningen ägnas åt gemensamma studier för

studenter med helt olika inriktning, t.ex. mot

gymnasienivå eller mot grundskolans tidiga

årskurser. Praktiken (den verksamhetsförlagda

utbildningen) har ökat på bekostnad av

ämneskunskaperna. Lärare blir inte kunnigare i sina

ämnen genom att man ersätter tid för ämnesstudier

med praktik. Följden av reformen har blivit att

ämnesstudierna för gymnasielärare minskat med upp

till 60 poäng. Vi motsätter oss en utveckling mot

"enhetslärare" eftersom det minskar kraven på

ämneskunskaper. Det är stor skillnad mellan att

pedagogiskt arbeta med en treåring och att lära ut

komplicerade ekvationer till en artonåring - men

båda uppgifterna är lika viktiga och för att utföra

dem krävs en specialiserad utbildning.

10. Förändring av lärarutbildningens struktur i

övrigt (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12 samt

2004/05:Ub313 yrkande 2.

Ställningstagande

En fast förankrad kunskap är grunden för

självförtroende och yrkesmässig trygghet.

Det finns risk att inte tillräcklig tid

läggs på ämneskunskaperna i den nya

lärarutbildningen. Omfattningen av det

allmänna utbildningsområdet bör minskas från

60 till 40 poäng. De överskjutande 20

poängen bör i stället inriktas mot

ämnesstudier eller andra för professionen

relevanta studier, detta i syfte att skapa

en trygg kunskapsbas. Regeringens satsningar

på alternativa vägar in i läraryrket - såsom

SÄL, kompletterande utbildning för utländska

akademiker, utbildning för ingenjörer till

lärare, utbildning till specialpedagog och

till lärare i modersmål m.m. - är bra. Man

bör i det sammanhanget slå fast att

lärarexamen endast skall kunna utfärdas av

lärosäte med lärarutbildning. Det är viktigt

med en enhetlig examen som gäller i hela

landet.

11. Finansieringen av den

verksamhetsförlagda utbildningen (punkt 9) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 9

och avslår motion

2004/05:Ub472 yrkande 25.

Ställningstagande

Systemet för finansiering av praktikplatser bör ses

över. Den ersättning som kommunerna får från

högskolorna för att ta emot lärarstuderande i

skolorna har på de flesta håll inte höjts sedan

1993. Även om skolorna på lång sikt tjänar på att ta

emot praktikanter är det ett merarbete för lärarna

att ta hand om lärarstuderande.

12. Finansieringen av den verksamhetsförlagda

utbildningen (punkt 9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 25

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub242 yrkande 9.

Ställningstagande

År 1993 träffade staten och Svenska Kommunförbundet

en överenskommelse om statens ersättning till

kommunerna för kommunernas medverkan i

lärarutbildningen. Den relativt låga statliga

ersättning som då bestämdes har inte justerats under

de senaste tio åren. Regeringen meddelade i

budgetpropositionen hösten 2003 att en förhandlare

och en intern expertgrupp hade fått i uppdrag att se

över villkoren för den verksamhetsförlagda delen av

lärarutbildningen. I årets budgetproposition

meddelas att parterna har konstaterat att lokala

överenskommelser är den mest ändamålsenliga formen

för samverkan mellan lärosätena och skolan. Det är

ett misslyckande att regeringen inte har lyckats

fastlägga en central miniminivå för hur kommunerna

skall kompenseras för den extra kostnaden som VFU

innebär. Ett centralt ramavtal bör enligt min mening

reglera ersättningen till skolor för VFU.

13. Alternativa lärarutbildningar (punkt 10) -

m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 14.

Ställningstagande

Det är viktigt att stimulera utvecklingen av

alternativa lärarutbildningar. Staten bör pröva

förutsättningarna för att ställa sådana utbildningar

under statlig tillsyn och tilldela dem statsbidrag.

Däremot finns det ingen anledning att ställa samma

krav på innehållet som görs på statliga

utbildningar. Ambitionen med sådana fria

lärarutbildningar är att stimulera en nödvändig

utveckling inom undervisningssektorn.

En av lärarhögskolorna bör ges möjlighet till en

självständig ställning. Fristående institutioner med

statens uppdrag att bedriva lärarutbildning ligger i

linje med de aktuella trenderna som går mot större

valfrihet och egenmakt.

14. Utbildning i specialpedagogik (punkt 11) -

m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub313 yrkande 7 och

2004/05:Ub477 yrkande 16.

Ställningstagande

Besparingarna under 1990-talet har inneburit att

specialundervisningen har minskat och att många

specialinriktade lärare saknas. Bristen på sådana

har blivit ett hinder för ett kvalificerat stöd till

elever i grundskolan och en begränsande faktor för

ökad måluppfyllelse. I dag finns inte längre någon

speciallärarutbildning, utan man har i stället

inrättat specialpedagogutbildning. Specialpedagoger

är utbildade till att handleda vanliga lärare att

undervisa elever med inlärningsproblem, men de

saknar den kompetens som speciallärarna hade när det

gäller att arbeta med barn med läs- och

skrivsvårigheter. Speciallärarutbildningen måste

därför återinföras.

15. Kunskaper om läs- och skrivinlärning (punkt

12) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 11 och

2004/05:Ub472 yrkande 21.

Ställningstagande

Utbildningen för lärare som skall undervisa yngre

elever bör starkare än i dag fokuseras på läs- och

skrivinlärning. Grundläggande läs- och

skrivinlärning bör göras till ett obligatoriskt

moment för alla lärare inriktade mot förskola och

skolans tidigare år genom att skrivas in i

examensordningen som ett mål för lärarexamen med

denna inriktning. Där bör också anges krav på ett

visst antal poäng i svenska för sådan lärarexamen.

16. Kunskaper om funktionshinder (punkt 13) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 7,

2004/05:Ub258 yrkande 10 och

2004/05:So397 yrkande 8.

Ställningstagande

Så gott som varje lärare kommer under sitt yrkesliv

att möta elever med funktionshinder. Huruvida en

funktionshindrad elev får en bra undervisning skall

inte vara beroende av vid vilken högskola läraren

har fått sin utbildning. Kunskaper om olika

funktionshinder bör därför anges i examensordningen

som ett av målen för lärarexamen.

17. Kunskaper om mobbning och konflikthantering

(punkt 14) - m, fp, kd, c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m), Mikaela

Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub233 yrkande 11,

2004/05:Ub387 yrkande 1,

2004/05:Ub470 yrkande 9 och

2004/05:Ub472 yrkande 19.

Ställningstagande

Mobbning är ett oacceptabelt beteende som i

skrämmande stor utsträckning förekommer i skolan.

För att förverkliga intentionerna i skollagen och

läroplanerna behöver lärare få bättre verktyg för

och möjlighet att utveckla sina kunskaper när det

gäller konflikthantering. Det är viktigt att

förebygga alla former av kränkande behandling med

hjälp av konstruktiv konflikthantering. Läraren

måste dels kunna hantera konflikter på skolan, dels

lära ut icke-våldslig konflikthantering till

eleverna. Redan i lärarutbildningen bör mobbning

behandlas utförligt, liksom i fortbildningen av

lärare. Kunskaper om mobbning och konflikthantering

bör anges i examensordningen som ett av målen för

lärarexamen.

18. Kunskaper om sex och samlevnad (punkt 15) -

m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Tobias

Billström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub292 yrkande 5,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub255

och avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 23,

2004/05:Ub454 yrkandena 1-5 samt

2004/05:A321 yrkande 12.

Ställningstagande

Sexualundervisningen i skolan skall vara modern och

fördomsfri. Det finns redovisningar om

sexualundervisningen som ger en skrämmande

gammaldags bild av synen på homo- och bisexuellas

och transgenderpersoners sexualitet. Ett

fördomsfullt bemötande från skolan och dess personal

får inte förekomma, vare sig i direkt uttryck eller

i nyttjandet av gammalt, obsolet material. För att

lärarna skall kunna undervisa och obesvärat kunna

diskutera inte bara heterosexualitet utan även

homosexualitet och transgenderfrågor är det viktigt

att de har den utbildning och underbyggnad de

behöver. Lärarna inom akademin måste också få

tillgång till en adekvat utbildning och underbyggnad

som svarar mot deras respektive uppdrag.

19. Kunskaper om sex och samlevnad (punkt 15) -

mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 23,

2004/05:Ub454 yrkandena 1 och 5 samt

2004/05:A321 yrkande 12

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub292 yrkande 5 samt

avslår motionerna

2004/05:Ub255 och

2004/05:Ub454 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

När sex- och samlevnadsundervisningen blev

obligatorisk i den svenska skolan 1955 var Sverige

pionjärland, först i världen med att göra

sexualundervisning obligatorisk i skolan. Men vi är

definitivt inte något pionjärland om vi ser till vad

lärarkandidaterna får inom sin utbildning. Det är

viktigt att de som leder undervisningen i skolan har

goda kunskaper bl.a. i frågor rörande homo- och

bisexualitet samt könsöverskridande. Högskoleverket

bör göra en översyn av kursplanerna för

lärarstuderande i syfte att stärka kunskaperna om

sex- och samlevnadsfrågor. Vidare bör Myndigheten

för skolutveckling få ett tydligt uppdrag att utreda

behovet av fortbildning och metodutveckling av sex-

och samlevnadsundervisningen samt stödja

metodutveckling liksom forskning inom sex- och

samlevnadsområdet.

20. Kunskaper hos skolpersonalen i frågor om

homo- och bisexuella och transpersoner

(punkt 16) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 1 och

2004/05:U257 yrkande 26

och avslår motionerna

2004/05:Ub260 och

2004/05:Ub442 yrkande 9.

Ställningstagande

Att främja likabehandling och motverka

diskriminering är viktiga uppgifter för skolan. För

att utbildningsväsendet skall ge samma kvalitet i

bemötandet av enskilda individer oavsett deras

sexuella läggning krävs kunskaper om HBT-frågor hos

olika kategorier av anställda, som skolsköterskor,

övriga delar av elevvården samt lärare. Regeringen

bör ge Skolverket och Högskoleverket i uppdrag att

initiera ett utvecklingsarbete som syftar till att

alla anställda inom utbildningsväsendet får HBT-

kompetens.

21. Kunskaper om genus (punkt 17) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 18 och

2004/05:A321 yrkande 13.

Ställningstagande

Examensordningen för lärarexamen är föråldrad och

snarare befäster än motarbetar den rådande

ojämställdheten. Där står det nu att studenten skall

"inse betydelsen av könsskillnader i

undervisningssituationen och vid presentationen av

ämnesstoffet". Regeringen bör se över

examensordningens beskrivning av lärarexamen och

ändra den så att den befäster vikten av att

studenten skall ha insikt i genusproblematik och

kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet

och motverkar att eleverna stängs in i könsroller.

22. Kompetensutveckling för lärare (punkt 20) -

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 14,

2004/05:Ub472 yrkande 9 och

2004/05:Ub477 yrkande 14.

Ställningstagande

Många lärare får i dag inte möjlighet att utvecklas

i sin yrkesutövning, och det leder självklart till

att en del lärare lämnar skolvärlden för andra jobb

med bättre utvecklingsmöjligheter. Läraryrket är ett

yrke som aldrig får vara statiskt. Skolans

skyldighet att erbjuda fortbildning och

vidareutbildning måste därför slås fast. Det är

viktigt att skolan gör strategiska satsningar och

att lärare kan utvecklas både ämnesmässigt och i sin

övriga kompetens. Varje lärare bör få en

individuell, skriftlig plan för sin

kompetensutveckling. Planen bör revideras

kontinuerligt.

23. Kompetensutveckling av viss skolpersonal om

ätstörningar (punkt 21) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:So249 yrkande 3.

Ställningstagande

Ätstörningar - som anorexi, bulimi och hetsätning -

är ett folkhälsoproblem i dag. Ätstörningar förstör,

begränsar och förkortar livet för tusentals svenskar

och resulterar i lidande och utanförskap. Regeringen

bör därför i samarbete med skola och idrottsrörelse

tillse att skolsköterskor, gymnastiklärare och

idrottsledare ges möjlighet till adekvat utbildning

kring ätstörningar, så att dessa kan upptäckas och

bemötas i tid.

24. Lärarauktorisation (punkt 22) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottet förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 3 och 18,

2004/05:Ub472 yrkande 1 och

2004/05:Ub480 yrkande 25,

bifaller delvis motion

2004/05:Ub477 yrkande 17

och avslår motionerna

2004/05:Ub302 yrkande 5 och

2004/05:Ub313 yrkande 3.

Ställningstagande

Inrättande av en särskild lärarlegitimation skulle

ge ett tydligt budskap till samhället att läraryrket

kräver något alldeles särskilt. Detta skulle

innebära en kvalitetssäkring av lärarutbildningen

och därmed höja kvaliteten i skolan.

Lärarlegitimationen bör utfärdas av

tillsynsmyndigheten för skolan, dvs. Skolverket. För

att få legitimationen bör det krävas att läraren har

godkänd lärarutbildning och har genomgått praktik

samt uppfyller yrkesetiska kriterier. Dessa bör

fastställas genom samarbete mellan staten,

arbetsgivarna och professionella organisationer.

Legitimationen skall vara en förutsättning för att

få tillsvidareanställning som lärare, och den skall

kunna dras in vid tydliga fall av misskötsel.

Lärarlegitimation skall kunna utfärdas även efter

utbildning i godkänd fristående lärarhögskola.

Skollagskommittén ansåg att frågor om behovet av

legitimationsregler för lärare bör utredas.

Regeringen bör se till att denna utredning blir av.

25. Lärarauktorisation (punkt 22) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub302 yrkande 5 och

2004/05:Ub313 yrkande 3

och avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 3 och 18,

2004/05:Ub472 yrkande 1,

2004/05:Ub477 yrkande 17 och

2004/05:Ub480 yrkande 25.

Ställningstagande

Ett lärarcertifikat bör införas. Det skall dels

innehålla examensbevis från föreskriven

högskoleutbildning, dels visa genomgången kompetens-

utveckling, fortbildning och eventuell yrkespraktik.

På grundval av sådant underlag kan beslut om

utfärdande av certifikat fattas. Beslutet, som skall

kunna överklagas, kan fattas av en fristående nämnd.

Certifikatet har inget med behörigheten att göra.

Behörig är varje lärare med föreskriven

lärarutbildning. Certifikatet bör tidsbegränsas,

förslagsvis till fem år, och skall medföra en

skyldighet för skolan att se till att läraren under

perioden får fortlöpande vidareutbildning enligt den

individuella utvecklingsplan som lagts upp. På samma

sätt medföljer en skyldighet för läraren att skaffa

sig den fortbildning och uppdatering som höjer

vederbörandes kompetens. Med införandet av ett

lärarcertifikat skapas ett system för kontinuerlig

kvalitetskontroll och kompetenshöjning, samtidigt

som läraryrkets status höjs. Regeringen bör i

samverkan med universitet, högskolor, lärarnas

organisationer och arbetsgivare ta initiativ till

att utarbeta regler för ett lärarcertifikat.

26. Lärarauktorisation (punkt 22) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 17,

bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 3 och 18,

2004/05:Ub472 yrkande 1 och

2004/05:Ub480 yrkande 25

samt avslår motionerna

2004/05:Ub302 yrkande 5 och

2004/05:Ub313 yrkande 3.

Ställningstagande

Staten bör underlätta för lärarnas organisationer

och skolans huvudmän att införa en certifiering av

lärare. En certifiering skulle vara en del i att

höja statusen för läraryrket och innebära en

kvalitetssäkring av verksamheten. Certifikatet bör

bygga på gemensamt uppsatta regler. Införandet av

ett lärarcertifikat kommer att medföra ett tryck på

kommunerna att anställa certifierade lärare. Frågan

vilken formell reglering som eventuellt behövs bör

övervägas ytterligare.

27. Ledarskap i skolan (punkt 23) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub313 yrkande 6.

Ställningstagande

Skolan behöver skickliga ledare. Varje skola måste

ha en pedagogisk ledare, som inte nödvändigtvis

också behöver leda skolans administration.

Skolledarutbildningen måste stärkas och kan mycket

väl ske tillsammans med annan ledarskapsutbildning,

som vänder sig till olika yrkeskategorier. Mer än en

fjärdedel av dem som är verksamma som skolledare har

inte deltagit vare sig i rektorsutbildning eller i

någon annan form av längre ledarskapsutbildning. Det

är nödvändigt att stärka såväl utbildningen som

kraven på genomgången utbildning. Den enskilda

läraren måste också ges kunskaper i ledarskap. Det

är mycket viktigt att alla lärarstuderande lär sig

principerna för ett aktivt ledarskap och hur man

praktiskt tillämpar utvärdering, uppföljning och

betygssättning.

28. Skolledarutbildning med rektorsexamen

(punkt 24) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2004/05:Ub472 yrkande 5 och

2004/05:Ub480 yrkande 27.

Ställningstagande

I dag är det en stor andel av rektorerna som inte

har gått den statliga rektorsutbildningen, som

Myndigheten för skolutveckling har ansvar för. Detta

är inte acceptabelt, eftersom den målstyrda skolan

ställer stora krav på rektorernas kompetens och

ansvarstagande. En ny statlig skolledarutbildning

som leder till rektorsexamen bör införas.

29. Värnande av läraryrkets kompetens (punkt

25) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 15.

Ställningstagande

Alltför många skolreformer har under de senaste

trettio åren genomförts i strid med lärarkåren. Det

är inte underligt att så många som var tredje lärare

funderar på att byta yrke. Kommunala skolor måste få

villkor som mer liknar de fristående skolornas:

korta beslutshierarkier och större frihet från

kommunpolitikerna. Politiker har till uppgift att

sätta upp målen för skolans verksamhet och med

uppföljning och utvärdering tillse att målen uppnås.

Däremot är det skolans pedagoger, lärare och

skolledare, som måste bestämma hur målen skall

uppnås. Politiker skall inte lägga sig i det

pedagogiska arbetet i skolan. Vid beslut som gäller

skolan måste lärarnas professionella synpunkter få

komma fram. Detta gäller också vid utarbetandet av

nya kursplaner, som tyvärr ofta sker utan dialog med

lärarkåren. Stora förändringar i skolan måste

föregås av ett omfattande remissförfarande, där

lärarkåren får tillfälle att aktivt delta och lämna

synpunkter.

30. Värdegrunden i lärarutbildningen (punkt 26)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 18.

Ställningstagande

Vårt samhälles värdegrund bygger på den etik som

förvaltats av kristen tradition och västerländsk

humanism. Alla människors unika och lika värde,

människolivets okränkbarhet och individens frihet är

grundpelare som denna etik vilar på. Den är också

fastlagd i läroplanerna för de obligatoriska och de

frivilliga skolformerna. Lärarna skall vara

värdegrundens levande ambassadörer i skolvardagen.

För att möjliggöra det behöver värdegrunden

genomsyra lärarutbildningen och undervisning om

värdegrundsfrågorna göras obligatorisk i denna.

31. Utredning om karriärmöjligheter för lärare

(punkt 27) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 15.

Ställningstagande

I dag lämnar många duktiga lärare skolan

när de vill utveckla sig själva och vill

göra mer än att undervisa. Det måste

finnas fler karriärvägar att gå inom

skolan. En lärare skall inte behöva söka

sig bort därifrån för att vidareutbilda

eller vidareutveckla sig. För att främja

vidareutbildning och specialisering i

lärarkåren bör specialisttjänster

inrättas i skolan. De skall vara till för

att utveckla det pedagogiska arbetet

eller för att ge annan undervisning.

Regeringen bör tillsätta en utredning,

där bl.a. lärarorganisationerna bör ingå,

för att se över hur karriärmöjligheter

för lärare kan vidareutvecklas.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Fler yrkeslärare (punkt 2) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet har i flera år med oro noterat

bristen på pedagogiskt utbildade lärare i yrkesämnen

och svårigheterna att rekrytera studenter till

lärarutbildning som både har god yrkeserfarenhet

inom sin bransch och fyller högskoleförordningens

krav på formella meriter. Att utbildningen till

lärare medför studieskulder och ett framtida yrke

med i många fall lägre lön än inom det aktuella

yrkesområdet underlättar naturligtvis inte

rekryteringen. Det finns risk för att bristen på

yrkeslärare kommer att påverka yrkesutbildningarnas

kvalitet och i sin förlängning möjligheten för

branscherna att rekrytera välutbildad arbetskraft.

Det är bra att SÄL har haft en inriktning på

yrkesämnen, men när nu det projektet nalkas sin

avslutning behöver frågan om rekryteringen till

yrkeslärarutbildning fortsatt uppmärksamhet.

Skolministern har i ett tal nyligen lovat att följa

utvecklingen inom detta område och att överväga

ytterligare åtgärder, om utvecklingen inte vänder.

För att undvika paniklösningar när krisen väl är ett

faktum är det av stor vikt att dessa frågor lyfts

upp på agendan och behandlas snabbt och med stor

noggrannhet. Det finns också ett samband mellan

denna fråga och den översyn av den eftergymnasiala

yrkesutbildningen som riksdagen begärde vid förra

riksmötet på grundval av bl.a. ett förslag från

Vänsterpartiet.

2. Fler lärare i hem- och konsumentkunskap

(punkt 3) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan

2003 visar att både elever och deras föräldrar anser

att hem- och konsumentkunskap är viktigt och att de

har användning för vad de lär sig i undervisningen.

Enligt samma utvärdering hade bara 58 % av dem som

undervisade i hem- och konsumentkunskap

lärarutbildning i ämnet. Nyligen har hem- och

konsumentkunskap också förts in som ett

kunskapsområde i grundläggande vuxenutbildning,

vilket är välkommet men givetvis ökar behovet av

lärare i ämnet. Det är besvärande att det inte finns

någon ordentlig statistik över tillgången på lärare

i detta ämne, i dag och inom några år. I det

statistiska material som regeringen via Skolverket

och SCB har tillgång till finns kategorin praktisk-

estetiska ämnen, dvs. de olika lärarkategorierna som

undervisar i bild, hem- och konsumentkunskap, idrott

och hälsa, musik respektive slöjd särskiljs inte.

Utbildnings- och kulturministern har hänvisat till

SÄL som en väg att öka tillgången på lärare i hem-

och konsumentkunskap. Utöver detta behövs sannolikt

att lärarutbildning i ämnet inrättas på fler

lärosäten än Uppsala, Göteborgs och Umeå universitet

där den finns i dag.

3. Lektorstjänster, m.m. (punkterna 4, 23 och

28) - kd

av Inger Davidson (kd)

En av de yrkesgrupper som har avgörande betydelse

för vår framtid är lärarna. Det är lärarna som i

mötet med vår framtid - barn och ungdomar - skapar

dynamik i lärandet. Otaliga undersökningar har visat

att läraren är skolans viktigaste resurs. En central

utmaning i skolpolitiken är därför att se till att

det finns professionella, kompetenta och engagerade

lärare. Läraryrket måste vara ett ledande yrke.

I Lärarutbildningskommitténs betänkande

poängterades att alla lärarutbildningar skall ta upp

ledarskap som ämne i sin utbildning eftersom lärare

skall tränas i sin ledarroll som arbetslagsledare

och som ledare för sina elevers lärande. Det har

dock varit svårt att väcka lärarutbildningarnas

intresse för detta och det är ett område som behöver

förbättras. Nyutexaminerade lärare är inte alltid

förberedda på den arbetsbelastning som uppstår när

de träder in i läraryrket och behöver därför

möjlighet till stöd. Kristdemokraterna vill att

varje nyutexaminerad lärare skall få en erfaren

lärare som personlig mentor under sitt första

arbetsår. Lärare måste vara medvetna om de

könsstrukturer som finns både i samhället i stort

och i skolans värld och aktivt verka för att dessa

motarbetas. Det handlar i första hand inte om att

undervisa om jämställdhet utan att indirekt förmedla

värderingar. Här har lärarutbildningen ett stort

ansvar. Skolans decentralisering och flera års

besparingar på skolan har inneburit att uppgifter

och ansvar tillförts skolan. För att lätta på

arbetsbördan och skapa reella förutsättningar att

tillgodose alla elevers behov är det väsentligt att

se över hela skolans organisation.

Behovet av forskarutbildade lärare är stort i

skolan. Lärare med ämnesinriktad forskarexamen blir

allt färre i gymnasiet. Lärare med vetenskaplig

ämnesdidaktisk kompetens saknas överlag i alla

skolformer. Därför krävs insatser för att öka

antalet lärare med forskarutbildning i grund- och

gymnasieskola och självklart inom lärarutbildningen.

Numera är det möjligt att som forskarstuderande

studera på deltid samtidigt som man kan ha en

deltidstjänst utanför lärosätet. Kommunerna och

skolorna måste bli bättre på att samarbeta med

lärosätena så att sådana tjänster kan komma till

stånd i skolorna. Det är också viktigt att

kommunerna inrättar forskningsinriktade tjänster på

olika nivåer och återbesätter de lektorat eller

liknande som finns och har funnits i gymnasieskolan.

Det bidrar till skolutveckling och vetenskaplig

förankring samtidigt som sådana tjänster utgör

karriärsteg och på så vis bidrar till ökad status

för läraryrket.

4. Förändringar av lärarutbildningens struktur

i övrigt (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiets uppfattning är att det allmänna

utbildningsområdet inom den nya lärarutbildningen

har fått alldeles för stor omfattning och att

ämnesstudierna därmed har fått för litet utrymme. Vi

anser att det allmänna utbildningsområdet borde

minskas från dagens 60 poäng till 20 poäng och att

det överskjutande utrymmet på 40 poäng skall

överföras till ämnesstudier.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärarutbildningen bör innehålla moment om det

mångkulturella samhället.

18. Riksdagen begär att regeringen ser över

examensordningen för lärarutbildningen så att den

befäster vikten av att studenten skall ha insikt i

genusproblematik och kunna undervisa på ett sätt

som främjar jämställdhet och motverkar att

eleverna stängs in i könsroller.

23. Riksdagen begär att regeringen ger

Högskoleverket i uppdrag att göra en översyn av

kursplanerna för lärarstuderande i syfte att

stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor.

2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mobbning bör

behandlas utförligt redan i lärarutbildningen och

ingå i lärarfortbildningen.

2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

upprättar en plan för att fler lektorer skall få

anställning i gymnasieskolorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilda

karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om lärarlegitimation.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att komma till

rätta med lärarbristen.

7. Riksdagen begär att regeringen förändrar

högskoleförordningens examensordning så att ett av

lärarutbildningens mål blir att ge kunskaper om

elever med funktionshinder och hur dessa kan ges

likvärdiga villkor i undervisningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

lärarutbildningen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

finansieringen av den verksamhetsförlagda

utbildningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att systemet med

enhetslärare riskerar att försvaga lärarnas

ämneskunskaper.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer läs- och

skrivinlärning för lärare med inriktning mot

grundskolans tidigare år.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mer praktik

inom lärarutbildningen inte får ske på bekostnad

av ämneskunskaper.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan har en

skyldighet att erbjuda fortbildning och

vidareutbildning till lärare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att värna

läraryrkets kompetens.

18. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om lärarlegitimation.

2004/05:Ub253 av Hillevi Engström och Lena Adelsohn

Liljeroth (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärare i ämnet

samhällskunskap erbjuds en omfattande

vidareutbildning i EU-kunskap.

2004/05:Ub255 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrad lärarutbildning

i sex och samlevnad.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10. Riksdagen begär att regeringen ändrar

högskoleförordningens examensordning så att

kunskaper om funktionshinder ingår i målen för

lärarutbildningen.

2004/05:Ub260 av Helena Frisk m.fl. (s):

Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket

och andra berörda verk och institutioner i uppdrag

att se över vilken bild av homo/bisexuella och

transpersoner som förmedlas till blivande lärare.

2004/05:Ub271 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

lärarutbildningen innehåller moment om ekonomiskt

utsatta barn.

2004/05:Ub279 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli

Särnblad (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildning i läsinlärning i

lärarutbildningen.

2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

sexualundervisning.

2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa

lärarutbildningar.

2004/05:Ub302 av Tobias Billström (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

utbildningen i IT för landets lärare.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarcertifikat.

2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utredning av hur

fler lärare med utländsk bakgrund kan rekryteras.

2004/05:Ub313 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

läraryrket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarcertifikat.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att akademiker med

examen i relevanta ämnen skall bli behöriga efter

två terminers kompletterande lärarutbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initiativ för att

åstadkomma fler lektorstjänster.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

ledarskap i skolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

speciallärare och specialpedagoger i skolan.

2004/05:Ub360 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

yrkesgrupper som finns nämnda i motionen erhåller

goda kunskaper i ANT inom sina olika utbildningar

för att kunna ge ungdomar en heltäckande ANT-

undervisning.

2004/05:Ub361 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad utbildning av

lärare i hem- och konsumentkunskap.

2004/05:Ub368 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

ungdomslitteraturens status höjs i

lärarutbildningarna.

2004/05:Ub376 av Sinikka Bohlin och Per-Olof

Svensson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildning för hållbar

utveckling.

2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena

Hillar Rosenqvist (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärarutbildningen bör innehålla moment om

utomhuspedagogik.

2004/05:Ub387 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp, kd,

mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

högskoleförordningen tydligt skall ange att

lärarstudenten för att få lärarexamen skall ha

goda kunskaper i konstruktiv konflikthantering.

2004/05:Ub406 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall vara

obligatoriskt med både teoretisk och praktisk

genuskunskap på för ämnet relevanta utbildningar.

2004/05:Ub423 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det stora behovet av fler

utbildade teckenspråkslärare samt fortbildning för

outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande

elever i teckenspråk.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,

mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för

anställda inom utbildningsväsendet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

HBT-frågor för lärarstuderande.

2004/05:Ub443 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

medieutbildning i lärarutbildningarna.

2004/05:Ub446 av Joe Frans (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

fortbildningsverksamhet för lärare i

mångkulturella frågor.

2004/05:Ub447 av Inger Nordlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om adhd/damp i

lärarutbildningen.

2004/05:Ub454 av Gustav Fridolin m.fl. (mp, m, fp,

kd, v, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

översyn och eventuella förstärkningar av sex- och

samlevnadsämnet på lärarutbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om direktiv för

lärarutbildningen att, i likhet med genusfrågorna,

integrera sex- och samlevnadsundervisning i

utbildningens kursutbud, dels i det allmänna

utbildningsområdet, dels i specialiseringen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra sex och

samlevnad till ett obligatoriskt moment i

lärarutbildningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

tydligt uppdrag till Skolverket att regelbundet

granska och utvärdera sex- och

samlevnadsundervisningen i ungdomsskolan i syfte

att kvalitetssäkra den utbildning som ges på

lärarutbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

tydligt uppdrag för Myndigheten för skolutveckling

att utreda behovet av fortbildning och

metodutveckling av sex- och

samlevnadsundervisningen samt stödja

metodutveckling liksom forskning inom sex- och

samlevnadsområdet.

2004/05:Ub470 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

undervisning om mobbning och konflikthantering i

lärarutbildningen.

2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

legitimation för lärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

möjligheterna för lärare att ägna sig åt

undervisning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge

lärarutbildade bättre möjligheter att kombinera

lärartjänst med forskning på hel- eller deltid.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en ny

skolledarutbildning med en ny rektorsexamen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga nya

lärare garanteras kvalificerade mentorer.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

lärare garanteras en individuell, skriftlig plan

för sin kompetensutveckling, vilken uppdateras

kontinuerligt efter samtal mellan lärare och

arbetsledare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

forskningsinriktade påbyggnadskurser för lärare.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa fler

lärartjänster för forskarutbildade.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och det

allmänna utbildningsområdet (AUO) särskilt

uppmärksammas då lärarutbildningen utvärderas.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

förbättra utbildningen av yrkeslärare.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stimulera

framväxten av fler alternativa vägar in i

läraryrket.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärarutbildningen genomsyras av skolans

värdegrund.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärarutbildningen har obligatorisk utbildning om

mobbning och konflikthantering.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

ledarskapsutbildning är en tydlig del i

lärarutbildningen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskaper i

grundläggande läs- och skrivinlärning skall vara

obligatoriska för lärare inriktade mot förskolan

och skolans lägre år.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det allmänna

utbildningsområdet (AUO) inom all lärarutbildning

förkortas från tre till två terminer.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den

överskjutande terminen i lärarutbildningen ägnas

åt ämnesstudier.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kompletterande

lärarutbildning för akademiker med examen i

relevanta ämnen skall förkortas från tre till två

terminer.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett centralt

ramavtal med en grundläggande miniminivå sluts för

den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU.

2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om betydelsen av

lärarnas arbete.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skolornas

skyldighet att erbjuda lärarna tillgång till

fortbildning, kompetensutveckling och

vidareutbildning.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att tillsätta

en utredning för att se över hur

karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om återinförande

av speciallärarutbildningen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa en

lärarcertifiering.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet i

skolan.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

legitimation för lärare.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en rektor som

anställs i grundskolan skall ha erlagd

rektorsexamen.

2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärare

utbildas i feminism, genustänkande och HBT-

kompetens.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

ge Skolverket och Högskoleverket i uppdrag att

initiera ett utvecklingsarbete som syftar till att

alla inom utbildningsväsendet får HBT-kompetens.

2004/05:So248 av Inger René (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

utbildningarna ledande till barnskötare,

förskollärare och lärarexamen för yngre år ges

adekvata kunskaper i näringslära och kosthållning.

2004/05:So249 av Sten Tolgfors (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i

samarbete med skola och idrottsrörelse måste

tillse att skolsköterskor, gymnastiklärare och

idrottsledare ges möjlighet till adekvat

utbildning kring ätstörningar.

2004/05:So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskaper om

funktionshindrade i lärarutbildningen.

2004/05:So508 av Mia Franzén (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärar-,

barnskötar- och fritidspedagogutbildningarna

kompletteras med stärkande av den psykiska hälsan

och förebyggande av den psykiska ohälsan bland

barn och ungdomar.

2004/05:So611 av Johan Löfstrand och Luciano

Astudillo (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarutbildningen

och kunskap om missbruksproblem.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

12. Riksdagen begär att regeringen ger

Högskoleverket i uppdrag att göra en översyn av

kursplanerna för lärarstuderande i syfte att

stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor.

13. Riksdagen begär att regeringen ser över

examensordningen för lärarutbildningen så att den

befäster vikten av att studenten skall ha insikt i

genusproblematik och kunna undervisa på ett sätt

som främjar jämställdhet och motverkar att

eleverna stängs in i könsroller.