Bet. 2004/05:UBU5

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU5

Vuxenutbildning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 63 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2004 om olika

vuxenutbildningsfrågor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

Yrkandena handlar om rätt till gymnasial

vuxenutbildning, översyn av vuxenutbildningen,

jämställdhet, funktionshindrade inom

vuxenutbildningen, ökat antal platser inom

kvalificerad yrkesutbildning (KY) och

ansökningstiden för KY, yrkeshögskola, validering,

förändringar av svenskundervisning och

vuxenutbildning för invandrare samt införande av

vissa yrkesutbildningar. I huvudsak hänvisar

utskottet till tidigare ställningstaganden, till

pågående insatser eller till utrednings- eller

beredningsarbete.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Folkpartiet och Vänsterpartiet har också lämnat

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 29,

2004/05:Ub275 yrkande 6 och

2004/05:Ub471 yrkande 1.

Reservation 1 (fp, kd, c)

2. Översyn av vuxenutbildningen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 9,

2004/05:Ub440 yrkande 14 samt

2004/05:Ub471 yrkandena 3 och 4.

Reservation 2 (fp, kd, c)

3. Rätt till vuxenutbildning på

grundläggande nivå för funktionshindrade

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 26,

2004/05:Ub275 yrkande 14 och

2004/05:Ub479 yrkande 8.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Tillgång till utbildning för

funktionshindrade

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub471 yrkande 2 och

2004/05:Ub504.

Reservation 4 (kd)

5. Jämställdhet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub268 yrkandena 1-3.

Reservation 5 (v)

6. Utbudet av kvalificerad

yrkesutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 8,

2004/05:Ub429,

2004/05:Ub436 yrkande 5,

2004/05:Ub463 och

2004/05:Ub467.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (c)

7. Ansökningar om kvalificerade

yrkesutbildningar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub399.

8. Översyn av den kvalificerade

yrkesutbildningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub204.

Reservation 8 (m, fp)

9. Yrkeshögskola

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub286 yrkande 4,

2004/05:Ub354 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub378 yrkande 6 samt

2004/05:Ub440 yrkandena 7-11 och 13.

Reservation 9 (fp)

Reservation 10 (kd)

10. Hantverksutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub249,

2004/05:Ub262 yrkandena 1 och 2,

2004/05:Ub265,

2004/05:Ub294 samt

2004/05:T335 yrkande 10.

11. Utbildning med inriktning mot

företagande

Riksdagen avslår motion

2004/05:N393 yrkande 28.

Reservation 11 (m, kd)

12. Utbildning av undersköterskor

Riksdagen avslår motion

2004/05:So605 yrkande 14.

Reservation 12 (kd)

13. Vuxenutbildning för vissa andra yrken

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub221,

2004/05:Ub346,

2004/05:Ub377 och

2004/05:Kr254 yrkande 3.

14. Validering

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub471 yrkande 5,

2004/05:Ub498 och

2004/05:Sf365 yrkande 6.

15. System för att konkurrensutsätta sfi

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub224,

2004/05:Ub246 yrkande 1,

2004/05:Ub258 yrkande 28 och

2004/05:Sf237 yrkande 10.

Reservation 13 (m, fp, kd)

16. Uppläggningen av svenskundervisning för

invandrare

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub209 yrkande 3,

2004/05:Ub246 yrkande 2,

2004/05:Sf360 yrkande 12 och

2004/05:Sf365 yrkandena 2-4.

Reservation 14 (m, fp, c)

Reservation 15 (kd)

17. Sex- och samlevnadsundervisning inom

sfi

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub278 och

2004/05:So250 yrkande 4.

18. Vuxenutbildning för invandrare

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub436 yrkande 8 och

2004/05:Sf365 yrkande 5.

Reservation 16 (m)

Reservation 17 (kd)

19. Lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub436 yrkande 6.

Reservation 18 (m)

20. Betyg inom folkbildningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Kr358 yrkande 14.

Reservation 19 (m, kd)

21. Utbildningar inom integrativ medicin

Riksdagen avslår motion

2004/05:So432 yrkande 3.

Stockholm den 17 februari 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta

Pålsson (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti

(fp), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael

Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp) och Håkan

Larsson (c).

2004/05

UbU5

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om rätt

till gymnasial vuxenutbildning samt om

utredning av vuxenutbildningen. Utskottet

hänvisar till tidigare ställningstaganden och

till pågående översyn.

Jämför reservationerna 1 (fp, kd, c) och 2

(fp, kd, c) samt särskilt yttrande 1 (v).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258 yrkande

29 att de som inte läst in ett fullständigt

gymnasieprogram skall ges rätt att läsa in

motsvarande utbildning som vuxen, så att de når

allmän behörighet att läsa på högskolan. För

närvarande är den möjligheten beroende av var man

bor eftersom kommunerna själva får bestämma utbudet

för vuxna som vill läsa på gymnasienivå. Även

Kristdemokraterna vill i motion 2004/05:Ub471

yrkande 1 att rätten till utbildning för vuxna bör

utsträckas och gälla inte bara grundläggande

utbildning utan även utbildning motsvarande

gymnasienivå. Man framhåller att om en ökad andel av

befolkningen uppnår gymnasiekompetens blir också

antalet personer som kan fortsätta till högskolan

större. Centerpartiet menar i motion 2004/05:Ub275

yrkande 6 att perspektivet livslångt lärande innebär

ett starkt behov av att spränga gränser mellan olika

politikområden, såsom utbildningspolitik,

socialpolitik, näringspolitik och

arbetsmarknadspolitik. Det behövs dels en stor

öppenhet för former och metoder att söka upp

studerande med olika erfarenhetsbakgrund och

motivation, dels satsningar inom det livslånga

lärandet som en del av en satsning på tillväxt och

utveckling. Insatser för en stärkt vuxenutbildning

och ett livslångt lärande bör göras tillgängliga

även på gymnasienivå.

Kristdemokraterna framhåller i motion

2004/05:Ub471 att en strategi och struktur behövs

för vuxenutbildningen, och motionärerna är kritiska

till att regeringen återkommande gör riktade men

tillfälliga satsningar på vuxenutbildningen i

stället för att bygga upp beständiga och hållbara

strukturer (yrkande 4). En parlamentarisk utredning

för att utarbeta en strategi för vuxenutbildningen

bör tillsättas. Enligt Kristdemokraterna behövs en

infrastruktur för utbildning av vuxna som inrymmer

alla typer av formell utbildning, från studiecirklar

och arbetsmarknadsutbildningar till högskolekurser

och kvalificerad yrkesutbildning i yrkeshögskola

(yrkande 3). I motion 2004/05:Ub440 yrkande 14

förutsätter Kristdemokraterna att den samlade

översynen av vuxenutbildningen som riksdagen

beslutat om blir parlamentariskt sammansatt.

Centerpartiet efterlyser i motion 2004/05:Ub275

yrkande 9 en översyn och en samordning mellan de

eftergymnasiala yrkesutbildningarna eftersom det

inte alltid är helt klart hur de olika

yrkesutbildningarna värderas om den studerande vill

läsa vidare och inte heller hur vissa av dem

finansieras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Reglerna om vuxenutbildning finns i 11 kap.

skolagen (1985:1100). Varje kommun ansvarar för att

de invånare som har rätt till grundläggande

vuxenutbildning och önskar delta i den också får

göra det (8 § och 10 §). När det gäller gymnasial

vuxenutbildning föreskrivs att kommunerna skall

erbjuda sådan och att de därvid skall sträva efter

att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan

och behov (17 §). Riksdagen har tidigare behandlat

yrkanden om en ovillkorlig rätt till gymnasial

vuxenutbildning, senast vid förra riksmötet (bet.

2003/04:UbU8). Utskottet hänvisade då till det

arbete som pågår inom Regeringskansliet med

framtagandet av en ny skollag. Enligt uppgift från

Regeringskansliet är avsikten att förslag till ny

lagstiftning skall presenteras för riksdagen under

hösten 2005. Utskottet anser att riksdagen bör

avvakta regeringens förslag. I sammanhanget vill

utskottet, liksom tidigare, understryka att om en

rättighetslagstiftning skall omfatta också gymnasial

vuxenutbildning måste konsekvenserna av och

kostnaderna för denna lagstiftning utredas noggrant.

Utskottet föreslog i mars 2004 att riksdagen

skulle göra ett tillkännagivande om att en översyn

av den eftergymnasiala yrkesutbildningen skulle

göras (bet. 2003/04:UbU8). Utskottet ansåg att

bilden av den eftergymnasiala yrkesutbildningen var

svåröverskådlig och besvärlig att få ett

helhetsgrepp om. Riksdagen beslutade i enlighet med

utskottets förslag. En arbetsgrupp tillsattes i juni

2004 (U2004/2404/DK) av chefen för

Utbildningsdepartementet med uppgift att analysera

utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning.

Arbetsgruppen skall enligt riktlinjerna redovisa

sitt arbete till regeringen senast den 28 februari

2005. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta

arbetsgruppens arbete och den fortsatta beredningen

av detta.

Funktionshindrade inom

vuxenutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

funktionshindrade inom vuxenutbildningen med

hänvisning till pågående och planerade

insatser.

Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd, c) och 4

( kd).

Motionerna

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

föreslår att utvecklingsstörda vuxna skall få samma

rätt till vuxenutbildning på grundläggande nivå som

andra vuxna. Folkpartiet understryker i motion

2004/05:Ub258 yrkande 26 att det är ett mycket

allvarligt problem att vuxna utvecklingsstörda inte

har denna rätt och att en sådan rätt genast måste

införas. I motion 2004/05:Ub479 yrkande 8 vänder sig

också Kristdemokraterna mot att vuxna som har gått i

särskola som barn inte har samma rätt till

grundläggande utbildning som andra vuxna. Man menar

att detta är en diskriminering av en grupp

medborgare och att rätten bör gälla alla. Också

Centerpartiet anser i motion 2004/05:Ub275 yrkande

14 att vuxna som gått i särskola som barn bör ha

tillträde till vuxenutbildning efter samma principer

som övriga vuxna.

Funktionshindrades tillgång till vuxenutbildning

behandlas i två motioner. Kristdemokraterna

framhåller i motion 2004/05:Ub471 yrkande 2 att det

finns uppenbara problem för studerande med olika typ

av funktionshinder att få en utbildningssituation

som är anpassad efter deras behov. Man menar att

människor med funktionshinder av olika slag skall ha

lika möjligheter och samma rätt till en lika

högkvalitativ utbildning som övriga medborgare. I

motion 2004/05:Ub504 (fp) föreslås att en

utvärdering av utbildningsinsatser för

funktionshindrade skall genomföras. Kommunerna har

enligt motionären ofta dålig kunskap om hur man

skapar tillgänglighet för dessa elever.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet vill framhålla vikten av att det

livslånga lärandet omfattar alla i enlighet med

riksdagens beslut våren 2001 om mål och strategi för

utveckling av vuxnas lärande (prop. 2000/01:72, bet.

2000/01:UbU15, rskr. 229). Målet för utvecklingen av

vuxnas lärande är att alla vuxna skall ges möjlighet

att utvidga sina kunskaper och utveckla sin

kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och

sysselsättning samt en rättvis fördelning. En

arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har

föreslagit ändringar i skollagen med utgångspunkt i

detta mål och vidhängande strategi (Ds 2002:66).

Målet föreslås dock i huvudsak vara oförändrat.

Arbetsgruppens förslag bereds nu tillsammans med

Skollagskommitténs förslag om ny skollag (SOU

2002:121, Skollag för kvalitet och likvärdighet).

När det gäller yrkandena om utbildning för vuxna

med utvecklingsstörning har Carlbeck-kommittén i

sitt slutbetänkande För oss tillsammans - Om

utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

föreslagit en rad förändringar i skollagens regler

om vuxenutbildning för utvecklingsstörda, bl.a. att

vuxna med utvecklingsstörning får rätt till

utbildning på grundläggande nivå. Betänkandet

remissbehandlas för närvarande och beredningen

kommer därefter att fortsätta inom

Regeringskansliet. Riksdagen bör avvakta denna

beredning.

I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen anförde regeringen att en av de

grundläggande principerna i svensk handikappolitik

är den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen. På

en övergripande nivå betyder detta att de medel som

avsätts för vuxenutbildningen i princip skall täcka

kostnader även för studerande med funktionshinder.

Varje utbildningsanordnare skall enligt denna

princip göra utbildningen tillgänglig för de

studerande som har rätt att ta del av utbildningen.

Som utskottet tidigare framfört är det viktigt att

denna princip upprätthålls. Det närmare ansvaret för

funktionshindrades tillgång till vuxenutbildning

måste ligga på utbildningsanordnaren. Vidare har

Skolverket fått i uppdrag av regeringen att redovisa

implementeringen av den nationella handlingsplanen

för handikappolitiken. Myndigheten skall inom ramen

för sitt sektorsansvar göra en analys i syfte att

belysa de faktorer inom skolsektorn som påverkar

möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen.

Här är tillgängligheten naturligtvis en viktig

fråga. Analysen skall lämnas senast den 15 september

2005. Utskottet vill också peka på

Skollagskommitténs förslag att statens

sanktionsmöjligheter mot offentliga skolhuvudmän

utökas.

Jämställdhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena med

hänvisning till planerade insatser från

regeringen.

Jämför reservation 5 (v).

Motionen

Vänsterpartiet konstaterar i motion 2004/05:Ub268

yrkande 1, efter en genomgång av de myndigheter som

har ett ansvar för att bidra till att uppfylla målet

för vuxnas lärande i den del som avser främjande av

jämställdhet, att detta ansvar inte har fått något

genomslag i verksamheten. Vänsterpartiet pekar

vidare på att Nationellt kompetenscentrum för vuxnas

lärande, Encell, har i uppdrag att främja samverkan,

sprida kunskap, initiera projekt och bedriva

forskning och utveckling med avseende på vuxnas

lärande; dock saknas helt hänvisningar till kön,

jämställdhet, genus och liknande. I yrkande 2

föreslås därför att Encell får ett särskilt uppdrag

att bedriva och initiera forskning och projekt om

jämställdhet och vuxnas lärande samt att sprida

kunskap om detta. Vänsterpartiet framhåller i

yrkande 3 att kunskap om genus och jämställdhet

skall vara ett kvalitetskriterium för eftergymnasial

yrkesutbildning. Genom tillägg om att utbildningarna

skall ge kunskap i dessa frågor i förordningen om

statligt stöd till kompletterande utbildning

respektive lagen om kvalificerad yrkesutbildning

skulle huvudmännen och utbildningsanordnarna behöva

redovisa vad man gör i dessa frågor i sin

kvalitetsredovisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

I resultatredovisningen för vuxenutbildningen i

budgetpropositionen för 2005 konstaterar regeringen

att det är färre män än kvinnor som deltar i

vuxenutbildning, med undantag för kvalificerad

yrkesutbildning och vuxenutbildning för

utvecklingsstörda. Så har länge varit förhållandet

trots insatser med avsikt att höja andelen män i

vuxenutbildning. Utbildningsresultaten visar också

att män generellt har lägre betyg än kvinnor. I

propositionen uppmärksammas också att få studier om

kvinnors och mäns villkor inom vuxenutbildningen har

gjorts, och regeringen anser att det är angeläget

att öka kunskapen om hur jämställdheten kan stärkas

inom vuxenutbildningen. Regeringen pekar vidare på

att Myndigheten för skolutveckling har redovisat

goda exempel på hur grund- och gymnasieskolor

arbetar med jämställdhet och uppger att man avser

att återkomma till myndigheten med ett liknande

uppdrag inom verksamhetsområdet vuxnas lärande.

Skolverket har dessutom fått i uppdrag av regeringen

att föreslå förändringar i uppföljningssystemet av

det offentliga skolväsendet för vuxna. Samråd skall

ske med Myndigheten för skolutveckling samt

Nationellt centrum för flexibelt lärande, och

uppdraget skall redovisas senast den 1 november

2005. Utskottet anser därmed att frågan är

tillräckligt uppmärksammad.

Kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende

antalet platser i utbildningen och förändrade

ansökningstider samt yrkandet om en översyn

av utbildningen. Utskottet hänvisar bl.a.

till tidigare fattade beslut och pågående

insatser.

Jämför reservationerna 6 (m), 7 (c) och 8 (m,

fp) samt särskilt yttrande 2 (fp).

Motionerna

Fem motioner tar upp frågor som rör utbudet av

kvalificerad yrkesutbildning (KY). Moderaterna anser

i motion 2004/05:Ub436 yrkande 5 att antalet

studieplatser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen behöver öka med över 50 %.

Centerpartiet menar i motion 2004/05:Ub275 yrkande 8

att antalet platser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen bör öka. Vidare efterfrågar man

ökad flexibilitet och möjlighet att anpassa den

kvalificerade yrkesutbildningen efter behov på den

lokala arbetsmarknaden. I motionerna 2004/05:Ub429

(s) och 2004/05:Ub463 (s) föreslås att antalet

platser inom den eftergymnasiala yrkesutbildningen

ökas och att strukturen ses över. I motion

2004/05:Ub467 (s) begär motionärerna ett

tillkännagivande om vikten av att ägna ökad

uppmärksamhet åt den eftergymnasiala

yrkesutbildningen då det finns ett stort behov av en

sådan utbildning och då intresset att söka

utbildningarna är högt.

I motion 2004/05:Ub399 (s) framhålls att

kommunerna måste ges ordentliga förutsättningar,

bl.a. tillräcklig planeringstid vid etablering av

kvalificerade yrkesutbildningar; något som gäller

särskilt för de mindre kommunerna. Motionärerna

menar att ansökningstiderna därför behöver förlängas

samt att det slutliga beslutet om att en utbildning

får etableras ges tidigare till

utbildningsanordnarna.

En översyn av den kvalificerade yrkesutbildningen

föreslås i motion 2004/05:Ub204 (m) där

ersättningsnivåerna för de externa kurser som den

kvalificerade yrkesutbildningen får betala till

högskolor och universitet bör ingå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

KY är framgångsrik i att utbilda kvalificerad

arbetskraft, och andelen examinerade som får arbete

direkt anslutning till sin utbildning är hög.

Utskottet behandlade yrkanden avseende utökningen av

den kvalificerade yrkesutbildningen i

budgetbetänkandet för 2005 (bet. 2004/05:UbU1).

Utskottet menade att omfattningen av utbildningen

skulle vara på ungefär samma nivå 2005 som 2004.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets

förslag. Utskottet har ingen annan uppfattning nu

men anser, liksom tidigare, att utbildningen på sikt

bör stärkas (jfr bet. 2000/01:UbU14, rskr. 197). Vad

gäller yrkandet om ett mer flexibelt system för att

i ökad utsträckning kunna anpassa den kvalificerade

yrkesutbildningen efter behovet på den lokala

arbetsmarknaden behandlade utskottet ett motsvarande

yrkande under förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU8).

Utskottet hänvisar, liksom tidigare, till den stora

flexibilitet som det gällande regelverket för KY

innebär. Eftersom varje kvalificerad yrkesutbildning

initieras av en utbildningsanordnare, som kan vara

en kommun, ett landsting, en högskola eller ett

universitet, en enskild fysisk eller juridisk

person, finns det goda förutsättningar för att

lokala behov av yrkesutbildning kan bli

tillgodosedda.

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har

som mål att handläggningen av ansökningar skall vara

effektiv. För 2004 var en målsättning att

handläggningstiden skulle minska. För de två första

ansökningstillfällena under 2004 halverades

handläggningstiden enligt uppgift från myndigheten.

Myndigheten skall också återrapportera till

regeringen hur handläggningstiden förändras. I

myndighetens årsredovisning för 2005 kommer det att

finnas en analys av handläggningstiderna som också

relateras till antalet ansökningar och

rättssäkerheten i handläggningen. Utskottet anser

att frågan om handläggningstider är tillräckligt

uppmärksammad.

När det gäller yrkandet om en översyn av

ersättningsnivåer inom den kvalificerade

yrkesutbildningen anser utskottet att den pågående

översynen av den eftergymnasiala yrkesutbildningen

bör inväntas då även finansieringen av kvalificerade

yrkesutbildningar kommer att ingå i den analys som

arbetsgruppen skall lämna senast den 28 februari

2005.

Yrkeshögskola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om införande av

en yrkeshögskola, bl.a. med hänvisning till

pågående utredningsarbete.

Jämför reservationerna 9 (fp) och 10 (kd).

Motionerna

Förslag om införande av en yrkeshögskola förs fram

av två partier.

Folkpartiet argumenterar i motion 2004/05:Ub378

yrkande 6 för införande av vad man kallar

fackhögskolor. Dessa skall erbjuda kvalificerad

yrkesutbildning och viss förberedelse för högre

utbildning. Samma förslag förs fram i motion

2004/05:Ub354 (fp) yrkande 1. En lämplig

lokalisering för en fackhögskola är enligt

motionären Jönköpings län, gärna med Gnosjöregionen

som ett viktigt centrum (yrkande 2). Jönköpings län

föreslås dessutom i motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp,

c) yrkande 4 som ett lämpligt etableringsområde för

försök med regional yrkeshögskola.

Kristdemokraterna beskriver i motion 2004/05:Ub440

sitt förslag till yrkeshögskola. Man menar att det

borde vara möjligt att inom nuvarande högskolelag

och högskoleförordning inrätta en yrkeshögskola med

både yrkesutbildningar och kortare yrkeskurser,

t.ex. skall dagens KY bli en del av denna. (yrkande

7). Motionärerna menar vidare att yrkeshögskolan

skall kunna välja olika utförare av utbildningen

(yrkande 8). Där så är möjligt skall

yrkeshögskolorna samlokaliseras med de regionala

högskolorna (yrkande 9). Man menar vidare att en del

av de resurser som i dag går till allmän utbyggnad

av högskolan i stället bör tillföras yrkeshögskolan

(yrkande 10). Motionärerna anser dessutom att det

skall finnas möjligheter till övergångar mellan de

olika utbildningsformerna, och en person med examen

från yrkeshögskola skall kunna bygga vidare på sina

studier inom högskolan och vice versa (yrkande 11).

Kristdemokraterna menar slutligen i samma motion

(yrkande 13) att det finns stora möjligheter att

knyta industriforskningsinstituten till

yrkeshögskolorna. En sammanhållen yrkeshögskola

skulle kunna innebära en vitalisering av

industriforskningen och en koppling däremellan bör

utredas enligt motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har behandlat frågan om införande av

fackhögskolor och yrkeshögskolor vid ett antal

tidigare riksmöten. Utskottet delar inte

Kristdemokraternas uppfattning att en yrkeshögskola,

såsom den beskrivs av motionärerna, skulle kunna

rymmas inom nuvarande regler för högskolorna då

utbildningarna är av olika karaktär och har skilda

styrsystem. En yrkeshögskola som regleras av

högskolelagen skulle enligt utskottets mening

innebära undantag och specialregler. Utskottet

anser, liksom tidigare (t.ex. i bet. 2003/04:Ub8),

att det är olämpligt att använda termen högskola om

utbildning som inte omfattas av högskolelagen.

Slutligen hänvisar utskottet åter till resultatet av

den kartläggning och analys av utbudet av

eftergymnasial yrkesutbildning som genomförs av en

arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet och som

skall presenteras senast den 28 februari 2005.

Vissa yrkesutbildningar för vuxna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om ytterligare

satsningar på hantverksutbildning, utbildning

med inriktning på företagande,

undersköterskor samt vissa andra

utbildningar.

Jämför reservationerna 11 (m, kd) och 12

(kd).

Motionerna

En rad motioner behandlar hantverksutbildning. I

motion 2004/05:Ub294 (m) hävdar motionärerna att det

råder stor brist på yrkesutbildade hantverkare och

att detta kommer att bli än mer påtagligt om några

år. Motionärerna efterfrågar en utbildningsreform så

att vuxna kan erbjudas hantverksutbildning med

lärlingslön eller studiemedel. I motion

2004/05:Ub249 (c) framhåller motionärerna att

hantverksutbildningen måste uppvärderas och att

hantverksyrkena måste säkerställas. Man pekar på att

efterfrågan på duktiga hantverkare är stor och att

det är viktigt att utbildningsväsendet svarar mot

behovet. Vikten av att säkra hantverksyrkena

understryks även i motion 2004/05:Ub262 (c) yrkande

1. Motionärerna menar vidare att det är nödvändigt

att följa upp hantverksutbildningen genom att skapa

en hantverkshögskola för att värna professionellt

hantverk i framtiden (yrkande 2). Ett

hantverksutbildningsprojekt föreslås i motion

2004/05:T335 (c) yrkande 10. Projektet skulle

innebära att Skåneregionen under tre år blir ett

försöksområde med en utbildning som genomförs i nära

samarbete mellan näringsliv, branschföreträdare och

parterna på arbetsmarknaden samt Öresundsregionens

danska aktörer inom yrkesutbildning. I motion

2004/05:Ub265 (s) hävdar motionärerna att

hantverksyrkena är en del av framtidsyrkena och att

de därför behöver ges ökad uppmärksamhet inom såväl

gymnasieskolan som i den eftergymnasiala

yrkesutbildningen.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:N393

yrkande 28 att utbildning, kompetensutveckling och

ständigt lärande kommer att vara ytterst centralt i

framtiden. Redan i grundskolan bör utbildningen vara

upplagd så att den uppmuntrar till ett

entreprenöriellt förhållningssätt, och inom

eftergymnasial utbildning och högskoleutbildning bör

det finnas kurser med inriktning på företagande.

I motion 2004/05:So605 yrkande 14 menar

Kristdemokraterna att möjligheterna bör ses över vad

avser en differentierad utbildningssatsning på

undersköterskor som ger formell kompetens att

hantera såväl läkemedel som demensvård.

Ett antal motioner som rör vuxenutbildning i vissa

andra yrken har väckts. I motion 2004/05:Ub346 (fp)

föreslås att utbildningar för poliser,

tulltjänstemän och vissa räddningsarbetare samordnas

under det första studieåret för att uppnå

samordningsvinster. Studenterna skall senare kunna

välja specialisering inom respektive område.

En musikinstrumentmakarutbildning utanför den

kvalificerade yrkesutbildningen efterfrågas i motion

2004/05:Ub221 (kd). Motionären menar att regeringen

i särskild ordning via lämpliga myndigheter och

deras regleringsbrev bör initiera uppbyggnaden av en

sådan utbildning.

I motion 2004/05:Ub377 (c) understryks behovet av

att en riksrekryterande eftergymnasial

yrkesutbildning för jord- och skogsbruket införs.

Motionärerna menar att jord- och skogsbruket står

för mycket av det som bedöms som viktiga

framtidsfrågor och att en avgörande framgångsfaktor

för näringen är kompetensförsörjningen.

I motion 2004/05:Kr254 yrkande 3 understryker

Moderaterna att design i lika hög grad är en kultur-

och näringspolitisk fråga som en utbildningsfråga.

Motionärerna menar att det behövs utbildningar för

att öka kunskapen om nya material, miljöanpassning

av material och miljökänsliga produkter, utbildning

för aktiva inom olika hantverksyrken och utbildning

för att öka kompetensen hos andra yrkesgrupper som

ingenjörer, ekonomer och andra beställare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Regeringen uppmärksammade redan hösten 2003 att

nyrekryteringen till hantverksyrken under många år

varit liten (prop. 2003/04:1), och genom beslut i

riksdagen (bet. 2003/04:UbU1) tillfördes 3,8

miljoner kronor för att en försöksverksamhet med en

tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna

till vissa hantverksyrken skulle kunna inledas 2004.

Satsningen är tidsbegränsad till den 1 januari 2009.

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning utövar

tillsyn över försöksverksamheten. Lärlingsutbildning

till musikinstrumentmakare kan erhålla statligt stöd

enligt förordningen (2004:167) om statligt stöd till

försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna

till vissa hantverksyrken. Utskottet finner ingen

anledning att föreslå någon annan form av

hantverksutbildning.

Beslut om att inrätta en viss yrkesutbildning

skall normalt fattas av andra än riksdagen. Om det

gäller en påbyggnadsutbildning i kommunala

vuxenutbildningen är det i dag Skolverket som

fastställer kursplan och kommunen som beslutar om

anordnande, om det gäller en KY-utbildning är det

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning som

både fastställer utbildningsplan och beslutar om

medel efter ansökan från en anordnare, om det gäller

en högskoleutbildning är det berört lärosäte som

fastställer kursplaner och eventuell utbildningsplan

och som avsätter medel från sitt anslag till

grundläggande högskoleutbildning. Förslag om

eftergymnasial yrkesutbildning för jord- och

skogsbruket samt för musikinstrumentmakarutbildning

kan således föras fram till någon av dessa

instanser. För närvarande finns ett antal

utbildningar med anknytning till skogsbruk inom den

kvalificerade vuxenutbildningen.

Utskottet har vid många tillfällen kommenterat

motionsyrkanden om entreprenörsutbildning (senast

bet. 2003/04:UbU8). Skolan har stor betydelse för

att lägga grunden till ett positivt förhållningssätt

när det gäller entreprenörskap. Förmåga att lösa

problem, initiativförmåga och förmåga att vara

flexibel och kreativ är aspekter som betonas i

samtliga läroplaner för skola och förskola (Lpfö 98,

Lpo 94 och Lpf 94). I gymnasieskolan finns två

nationella kurser, Småföretagande A (50

gymnasiepoäng) och Småföretagande B (100

gymnasiepoäng). Den senare kursen skall enligt

kursplanen ge en helhetsbild av företagande från

affärsidé till etablerad verksamhet i mindre

företag, men även behandla entreprenörens roll i

samhällets utveckling. Båda kurserna är valbara

kurser. I propositionen Kunskap och kvalitet - elva

steg för utveckling av gymnasieskolan (prop.

2003/04:140) anförde regeringen att gymnasieskolans

utbildningar bör förmedla kunskap som förbereder för

såväl anställning som eget företagande och ett

aktivt samhällsdeltagande. Ett entreprenör-

skapsperspektiv kommer därför att införas i

gymnasieskolan där elevernas initiativförmåga,

kreativitet och företagsamhet skall stimuleras.

Kurser i entreprenörskap och liknande kan också

förekomma i den kommunala vuxenutbildningen. Inom

högskolan erbjuder det övervägande flertalet

lärosäten kurser inom området entreprenörskap.

Utskottet vill framhålla att det inte ankommer på

riksdagen att fatta beslut om inrättandet av

enskilda utbildningar.

Socialstyrelsen har med stöd av ett bemyndigande

från regeringen utfärdat föreskrifter om hantering

av läkemedel inom hälso- och sjukvården (SOSFS

2000:1). En sjuksköterska får genom delegering

överlåta åt en annan befattningshavare att

iordningställa eller administrera läkemedel under

förutsättning att det är förenligt med en god och

säker vård av patienten. Förutom utbildningen inom

gymnasieskolan genomförs vård- och

omsorgsutbildningar i form av uppdragsutbildning,

upphandlad av arbetsgivarna, dvs. kommunerna,

eller av länsarbetsnämnderna inom ramen för

arbetsmarknadspolitiska program. För att förbättra

förutsättningarna för kompetensförsörjning i vården

och äldreomsorgen kommer en satsning att genomföras

på kompetensutveckling för anställda med sammanlagt

1 050 miljoner kronor (prop. 2004/05:1,

utgiftsområde 9).

Vad gäller samordning av utbildningen för poliser,

tulltjänstemän och vissa räddningsarbetare menar

utskottet att om utbildningsanordnarna önskar

samarbeta kan detta göras utan beslut av riksdagen.

Utskottet behandlade motsvarande yrkande om

utbildning på form- och designområdet under förra

riksmötet (bet. 2003/04:UbU8). Utskottet framförde

då att utbildning inom konstnärliga områden och

hantverk bedrivs vid många folkhögskolor och

studieförbund och hos ett stort antal enskilda

utbildningsanordnare som får statligt stöd till

kompletterande utbildningar. Inom ramen för KY finns

också utbildningar på dessa områden. Även inom

högskolan finns ett utbud av fristående kurser inom

området form och design. Utskottet vill understryka

att beslut om utbudet av utbildningar fattas av

respektive anordnare, en ordning som utskottet inte

är berett att gå ifrån. Utskottet anser inte att det

finns anledning för riksdagen att ta något initiativ

i enlighet med motionsyrkandet.

Validering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena med

hänvisning till Valideringsdelegationens

arbete.

Motionerna

I motion 2004/05:Sf365 yrkande 6 föreslår

Kristdemokraterna att ett nationellt

valideringssystem införs för att värdera kunskaper

som skaffats på annan väg än genom studier.

Kristdemokraterna framhåller vidare i motion

2004/05:Ub471 yrkande 5 att möjligheten att validera

kunskaper från såväl formellt som informellt lärande

är avgörande för en framgångsrik vuxenutbildning. I

motion 2004/05:Ub498 (s) menar motionären att

processen för validering och samordning bör

påskyndas. Ur nationell synpunkt är det viktigt att

säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet, kvalitet

och legitimitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Den 1 januari 2004 inrättades en

valideringsdelegation som skall verka under åren

2004-2007 (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:UbU1).

Delegationen skall i fråga om validering av vuxnas

kunskaper och kompetens främja kvalitet, legitimitet

och likvärdighet, bedriva och stödja utveckling av

metoder och verksamhetsformer, stärka och främja ett

regionalt samarbete, informera samt utforma förslag

om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att

säkerställa en verksamhet med validering. I

delegationen ingår företrädare för flera statliga

myndigheter, Sveriges kommuner och landsting, LO,

TCO m.fl. Utskottet anser att delegationens arbete

bör avvaktas.

Svenskundervisning för invandrare

(sfi)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna om

konkurrensutsättning av sfi samt om

uppläggning och innehåll av undervisningen.

Utskottet hänvisar till pågående insatser och

utredningsarbete.

Jämför reservation 13 (m, fp, kd), 14 (m, fp,

c) och 15 (kd).

Motionerna

I fyra motioner föreslås system för att

konkurrensutsätta svenskundervisningen för

invandrare (sfi).

Moderaterna understryker i motion 2004/05:Sf237

yrkande 10 vikten av en stärkt svenskutbildning och

förespråkar ökad individualisering av

undervisningen. En introduktionspeng föreslås som

skall kunna användas för individuellt avpassad

språk- och arbetsmarknadsutbildning. Pengarna skall

följa individen till den utbildning den enskilde

väljer, något som enligt motionärerna får till följd

att konkurrensen mellan olika utbildningsanordnare

ökar och därmed höjs kvaliteten på utbildningen. I

motion 2004/05:Ub224 (m) hävdar motionärerna att det

för att säkerställa en god utbildning måste finnas

många alternativa utbildningsanordnare. För att ge

individen valfrihet att utforma sin

svenskundervisning på det sätt som passar henne

eller honom måste undervisningen konkurrensutsättas.

Ett liknande yrkande framförs i motion 2004/05:Ub246

(m) yrkande 1. Motionären hävdar att sfi-

undervisningen måste centraliseras, individualiseras

och intensifieras både vad gäller språkkunskaper och

samhällskunskap. Detta kan göras genom att ett

system med sfi-checkar införs, vilka ger individuell

dragningsrätt för svenskundervisning efter behov vid

valfri utbildningsinstitution.

Folkpartiet framhåller i motion 2004/05:Ub258

yrkande 28 att de sfi-studerande måste kunna välja

mellan olika alternativ, t.ex. mellan universitet,

folkhögskola, undervisning anordnad av kommunen

eller av en privat anordnare. En sådan valfrihet kan

uppnås genom att en sfi-peng införs, dvs. att

resurserna till sfi-utbildningen följer med

studenterna till de anordnare de väljer.

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

yrkar på förändringar i uppläggningen av

undervisningen i sfi. Folkpartiet pekar i motion

2004/05:Ub209 yrkande 3 på att de kurser i svenska

som de flesta invandrare har tillgång till

långtifrån är utformade efter akademikernas

särskilda behov. Enligt motionärerna bör

specialutformade svenskkurser på olika nivåer

erbjudas utländska akademiker. Kristdemokraterna

menar i motion 2004/05:Sf365 yrkande 2 att

svenskundervisningen behöver bli mer flexibel och

individanpassad. Undervisningen måste enligt

motionärerna kunna möta individer med en rad

varierande behov och kunskaper. Motionärerna anser

därför att det behövs olika utbildningsnivåer och

möjlighet att läsa svenska som andraspråk på

högskolenivå. I yrkande 3 begärs ett

tillkännagivande till regeringen att det skall vara

möjligt att språkundervisningen kombineras med

arbete eller anpassade lärlings- och praktikplatser.

Detta skulle enligt Kristdemokraterna inte bara

främja språkinlärningen utan även underlätta steget

ut på arbetsmarknaden. Vidare bör en yrkesspecifik

språkundervisning (yrkande 4) införas i form av

branschinriktade kurser med yrkesterminologi varvade

med yrkesarbete. Centerpartiet hävdar i motion

2004/05:Sf360 yrkande 12 att sfi-undervisningen har

ett antal brister och menar att kvaliteten måste

höjas och att undervisningen bör bli mer

individanpassad. Motionärerna menar också att det är

nödvändigt att finna former för praktik i offentlig

sektor och i näringslivet.

I motion 2004/05:Ub246 (m) yrkande 2 föreslås att

sfi-undervisning via TV, radio och Internet införs.

I motionerna 2004/05:So250 (m) yrkande 4 och

2004/05:Ub278 (s) föreslås att undervisning i sex-

och samlevnadsfrågor bör ingå i sfi-undervisningen.

Motionärerna menar att det finns ett behov av att ha

en diskussion om de grundläggande värderingarna

såsom mäns och kvinnors lika rätt och värde

respektive om maktförhållandena mellan könen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Regeringen tillsatte i juni 2002 en utredare med

uppdrag att pröva hur skolformen sfi kan förnyas och

organiseras (dir. 2002:105). En av utgångspunkterna

för utredningen var att öka möjligheterna att

anpassa utbildningen och utbildningsmålen till

individernas behov och förutsättningar. Sfi-

utredningen har redovisat sina slutsatser i

betänkandet Vidare vägar och vägen vidare - svenska

som andraspråk för samhälls- och arbetsliv (SOU

2003:77). Utredningen har lämnat förslag om bl.a.

huvudmannaskap och finansiering av utbildningen.

Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av

ärendet. Utskottet vill dock peka på att kommunen,

som är huvudman för sfi, enligt 13 kap. 9 §

skollagen (1985:1100) kan uppdra åt andra att

anordna sfi.

När det gäller svenskundervisning för utländska

akademiker har Högskoleverket och Socialstyrelsen i

mars 2003 lämnat en rapport till regeringen (Översyn

av system för godkännande av personer med viss

högskoleutbildning från länder utanför EU/EES-

området, dnr S2004/2766/HS) där man föreslår att

Migrationsverket skall kartlägga alla nyanländas

utbildnings- och yrkesbakgrund och hur dessa vill

använda sin kompetens i Sverige. Vissa utvalda

universitet och högskolor bör enligt myndigheten få

i uppgift att anordna reguljära

kompletteringsutbildningar för utländsk hälso- och

sjukvårdspersonal samt för lärare. De kompletterande

studierna bör varvas med praktik och studier i

svenska samt anpassas till varje individ. Rapporten

utgör underlag för en arbetsgrupp med uppgift att se

över reglering och system för godkännande av

personer med utbildning från länder utanför EU och

EES. Arbetsgruppen, som är interdepartemental, har

tillsatts genom Socialdepartementets försorg och

skall lämna sina förslag senast den 30 juni 2005.

De motionsyrkanden som tar upp behovet av att

differentiera sfi efter deltagarnas olika behov och

kunskaper är tillgodosedda genom den ändring av

kursplanen för sfi (SKOLFS 2002:19) som regeringen

utfärdat. Enligt denna finns det tre olika

studievägar för sfi som riktar sig till elever med

olika bakgrund, förutsättningar och studiemål. Även

Sfi-utredningen lämnar förslag om sfi inom

högskolan. Vad gäller yrkanden om praktik inom sfi

behandlas också denna fråga av Sfi-utredningen.

Utredningen menar att fokus inte bör ligga på just

praktik utan föreslår att begreppet Lärande i

samhälls- och arbetsliv (LISA) införs. Förslag

lämnas om att kommunen får ett förstärkt åtagande

att inom sfi-utbildningen anordna LISA. Riksdagen

bör avvakta beredningen av utredningens förslag.

Utskottet vill även erinra om 9 § i sfi-förordningen

om utbildningsanordnarens uppgift att i samarbete

med arbetsförmedlingen verka för att undervisningen

så snart som möjligt kan kombineras med sådan

arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete

som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att

tala svenska (SFS 1994:895).

När det gäller frågor som rör den praktiska

uppläggningen av undervisningen av sfi är inte detta

en fråga för riksdagen, och yrkandet om sfi-

undervisning via TV, radio och Internet bör därför

avslås av riksdagen.

Yrkanden om undervisning i sex och samlevnad inom

sfi har tidigare behandlats av utskottet (senast i

bet. 2003/04:UbU8). Utskottet pekade då på att

undervisningen i sfi skall vila på de grundläggande

värden som anges i läroplanen för de frivilliga

skolformerna (Lpf 94). I läroplanen sägs att

människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta är de värden som skolan skall gestalta

och förmedla. Där sägs också att skolan skall vara

öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de

framförs. Utbildningen i sfi syftar enligt den nya

kursplanen bl.a. till att eleverna skall få kunskap

om och förståelse för det svenska samhällets

grundläggande värderingar. Dessutom anförde

utskottet att utbildningen i sfi enligt de nya

kursplanerna syftar till kunskap om och förståelse

av samhällets organisation och dess grundläggande

värderingar för att underlätta elevens integration,

aktiva medverkan i och bidrag till utvecklingen av

samhällsliv, arbetsliv och kultur i Sverige. Mot

denna bakgrund menar utskottet, liksom tidigare, att

det både är naturligt och viktigt att frågor om sex

och samlevnad och om jämställdhet tas upp i

undervisningen inom sfi. Utskottet anser däremot

inte att innehållet i utbildningen bör detaljstyras

genom statsmaktsbeslut.

Vuxenutbildning för invandrare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om förändringar

avseende vuxenutbildning för invandrare med

hänvisning till pågående insatser.

Jämför reservationerna 16 (m) och 17 (kd).

Motionerna

I motion 2004/05:Ub436 yrkande 8 hävdar Moderaterna

att alla invandrare som vill måste ges möjlighet att

kunna komplettera sina tidigare kunskaper. Det kan

enligt motionärerna gälla språkkunskaper i svenska

eller engelska respektive yrkeskunskaper inom

exempelvis IT, elektronik och medicin.

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Sf365

yrkande 5 att det är viktigt att skapa

förutsättningar för riktigt arbete, praktik- och

lärlingsplatser i stället för att förvara människor

i olika utbildningar som inte leder någon vart.

Motionärerna hänvisar till en rapport från

Integrationsverket där vuxenutbildningen omnämns som

en "förvaringsplats" för invandrare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att de som invandrat

skall ha goda möjligheter att komplettera sina

kunskaper för att kunna få ett arbete. Detta är

möjligt, liksom för andra vuxna, genom t.ex.

kommunala vuxenskolan, högskolan, folkhögskolor och

arbetsmarknadsutbildningar. Utskottet utgår dessutom

från att de förslag till förenklingar, som förbereds

inom Regeringskansliet, för invandrare att

komplettera sin akademiska utbildning kommer att

förbättra situationen.

I Integrationsverkets rapport (Integration 2003)

anges att resultatet av myndighetens granskning

antyder att det finns föreställningar och rutiner

hos myndigheter samt bristande prioriteringar hos

kommuner, som får till följd att personer födda

utomlands hamnar i vuxenutbildning i stället för i

arbete. En förklaring kan vara att ansvariga

myndigheter inte prioriterar uppgiften att bedöma

den utländska kompetensen och att kommunala

vuxenskolan utan validerade dokument gör till rutin

att placera vederbörande på lägsta utbildningsnivå.

Utskottet har behandlat frågan om validering

tidigare i detta betänkande. När det gäller övriga

åtgärder för att komma till rätta med de

förhållanden som beskrivs av motionärerna menar

utskottet att all vuxenutbildning självfallet skall

vara relevant för den enskilde men konstaterar också

att de rutiner hos myndigheter och kommuner som

kritiseras inte är något som riksdagen har att

besluta om.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om

lärlingsutbildning, betyg inom folkbildning

och utbildning i integrativ medicin.

Jämför reservationerna 18 (m) och 19 (m, kd)

samt särskilt yttrande 3 (fp).

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub436

yrkande 6 att det är hög tid att utforma en

lärlingsutbildning där olika aktörer ges möjlighet

att kreativt bidra till nya utbildningsformer.

Lärlingsutbildningen skall avslutas med ett

gesällprov eller motsvarande yrkesexamination.

Utbildningen behöver inte syfta till att ge allmän

behörighet till högskolan och utbildning för unga

arbetslösa skall kunna ingå i verksamheten.

Kristdemokraterna vänder sig i motion

2004/05:Kr358 yrkande 14 mot att alternativa

utbildningsanordnare, såsom folkhögskolorna, som

driver utbildning på grund- och gymnasienivå inte

har rätt att sätta betyg på sina elever utan betygen

måste sättas av en rektor inom kommunala

vuxenskolan. Motionärerna föreslår att de

utbildningsanordnare som planerar och genomför

undervisningen bör ges rätten att utdela betyg.

I motion 2004/05:So432 (m, fp, kd, c) yrkande 3

begär motionärerna ett tillkännagivande om att

regeringen skall uppdra åt Skolverket att utveckla

utbildningar inom integrativ medicin i samråd med

branschorganisationerna inom alternativ och

komplementär medicin. Motionärerna pekar på att de

utbildningar som får Skolverkets godkännande befrias

från moms och att eleverna vid dessa utbildningar är

berättigade till studiemedel från Centrala

studiestödsnämnden. Det är orättvist och en

klassfråga att vissa utbildningar betalas av den

enskilde.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Lärlingsutbildning för vuxna förekommer dels som

försöksverksamhet inom vissa hantverksyrken, dels i

viss utsträckning inom ramen för

arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet anser inte att

det finns skäl att inom det reguljära

utbildningsväsendet skapa ytterligare en

lärlingsutbildning för vuxna.

Vad gäller yrkandet om betygssättning inom t.ex.

folkhögskolorna har Skollagskommittén föreslagit att

enhetliga bestämmelser som att lärare vid

entreprenad får utföra den myndighetsutövning som

hör till lärarens åligganden, såsom betygssättning,

skall gälla även vuxenutbildningen. Riksdagen bör

avvakta Regeringskansliets beredning av

Skollagskommitténs förslag.

För att erhålla statligt stöd för en

kompletterande utbildning, t.ex. integrativ medicin,

krävs att utbildningen uppfyller kraven i

förordningen (2000:521) om statligt stöd till

kompletterande utbildningar. Det är

utbildningsanordnaren som i ansökan till Skolverket

skall visa att utbildningen är av ett sådant slag

att den kan berättiga till statligt stöd eller till

studiestöd för eleverna. Anordnaren skall t.ex. visa

att utbildningen ger en särskilt kvalificerad

kompetens inom ett yrkesområde. Vidare skall

utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig

grund eller på beprövad erfarenhet. Vad gäller

utbildning i integrativ medicin ankommer det således

enligt ovan nämna förordning på en anordnare att i

ansökan till Skolverket redogöra för utbildningens

innehåll, relevans etc. för att denna skall kunna

bedömas av verket. Utskottet ser ingen anledning att

frångå den nuvarande ordningen för bedömning av

utbildningar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning (punkt

1) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 29,

2004/05:Ub275 yrkande 6 och

2004/05:Ub471 yrkande 1.

Ställningstagande

Insatser för en stärkt vuxenutbildning och ett

livslångt lärande bör göras tillgängliga även på

gymnasienivå. Gymnasieutbildning är dessutom en

självklarhet och nödvändighet inom de flesta yrken i

dag. Vi menar att det bör införas en rättighet att

läsa in gymnasiet som vuxen. De som inte har läst

ett fullständigt program på gymnasiet skall ges rätt

att läsa in en motsvarande utbildning som vuxen så

att de når allmän behörighet för att läsa på

högskolan. Många kommuner låter ändå vuxna läsa in

en gymnasieutbildning, men vi menar att det inte

skall behöva vara så att man måste bo på rätt ställe

för att få studera. Eftersom många går ut gymnasiet

utan fullständiga betyg är behovet av

vuxenutbildning stort.

2. Översyn av vuxenutbildningen (punkt 2) - fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 9,

2004/05:Ub440 yrkande 14 samt

2004/05:Ub471 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Det är viktigt att det går att överblicka

utbildningsstrukturen. Hur de olika

utbildningsformerna inordnas i strukturen, hur de

kan värderas om den studerande sedan vill läsa

vidare och hur vissa av dessa finansieras är inte

alltid helt klart. Vi anser att den översyn av

vuxenutbildningen som inletts genom tillsättandet av

en arbetsgrupp måste följas av en parlamentariskt

sammansatt utredning med ett öppet mandat att förslå

de förändringar som behövs. Strukturella

förbättringar utifrån en genomtänkt strategi behövs

för att bygga upp beständiga och hållbara

strukturer. En infrastruktur för utbildning av vuxna

som inrymmer alla typer av formell utbildning måste

beslutas. En sådan strategi bör utarbetas av den

parlamentariska utredningen.

3. Rätt till vuxenutbildning på grundläggande

nivå för funktionshindrade (punkt 3) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 26,

2004/05:Ub275 yrkande 14 och

2004/05:Ub479 yrkande 8.

Ställningstagande

Rätten till grundläggande vuxenutbildning bör gälla

alla. Det är diskriminering av en grupp medborgare

att vuxna som har gått i särskola som barn inte har

samma rätt till grundläggande utbildning som andra

vuxna. En sådan rätt måste omedelbart införas genom

att den lagliga begränsningen undanröjs.

4. Tillgång till utbildning för

funktionshindrade (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub471 yrkande 2

och avslår motion

2004/05:Ub504.

Ställningstagande

Människor med funktionshinder av olika slag skall ha

lika möjligheter och samma rätt till en

högkvalitativ utbildning som övriga medborgare. Jag

anser att enskilda individers behov alltid skall

tillgodoses utifrån vars och ens förutsättningar.

5. Jämställdhet (punkt 5) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub268 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

En del av verksamhetsmålet för vuxnas lärande

innebär att alla vuxna skall ges möjlighet att

utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i

syfte att främja jämställdhet. En genomgång av de

myndigheter som har ansvar för att bidra till att

uppfylla jämställdhetsmålen för vuxnas lärande visar

att detta ansvar inte har fått något genomslag i

verksamheten. Målet är uppenbarligen för vagt

formulerat och myndighetens uppdrag avseende

jämställdheten i vuxenutbildningen måste därför

förtydligas. Det måste tydligt framgå att de skall

främja jämställdhet i tillgången till utbildning,

inom utbildningen och genom utbildning. Jag anser

också att Nationellt kompetenscentrum för vuxnas

lärande, Encell, som har i uppdrag att främja

samverkan, sprida kunskap, initiera projekt och

bedriva forskning och utveckling med avseende på

vuxnas lärande, bör få ett särskilt uppdrag att

bedriva och initiera forskning och projekt om

jämställdhet och vuxnas lärande samt att sprida

kunskap om detta. För närvarande saknas helt

hänvisningar till kön, jämställdhet, genus och

liknande. Vidare anser jag att kunskap om genus och

jämställdhet skall vara ett kvalitetskriterium för

eftergymnasial yrkesutbildning. Kunskap om

könsmaktsordningen, om kvinnors och mäns olika

villkor och om feminism är lika viktig att tillägna

sig inom en yrkesutbildning som i förskola,

grundskola, gymnasieskola och högskola. Därför bör

det göras ett tillägg om att utbildningarna även

skall ge kunskap om genus och jämställdhet i

förordningen om statligt stöd till kompletterande

utbildning respektive lagen om kvalificerad

yrkesutbildning.

6. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning

(punkt 6) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub436 yrkande 5

samt avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 8,

2004/05:Ub429,

2004/05:Ub463 och

2004/05:Ub467.

Ställningstagande

Vi föreslår en ökning av antalet studieplatser inom

den eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen

med över 50 %. Regeringens satsning har varit

alltför liten. De nya platserna skall tillkomma

utöver de som redan finns i påbyggnadsutbildningarna

och kompletterande skolor.

7. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning

(punkt 6) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub275 yrkande 8

samt avslår motionerna

2004/05:Ub429,

2004/05:Ub436 yrkande 5,

2004/05:Ub463 och

2004/05:Ub467.

Ställningstagande

Den kvalificerade yrkesutbildningen måste få ökade

möjligheter att öka flexibiliteten och att anpassa

sig efter behoven på den lokala arbetsmarknaden. KY-

utbildningar har visat sig vara mycket effektiva i

att få fler i arbete och därför bör antalet platser

också öka, liksom den lokala möjligheten att göra

förändringar i inriktning och i antalet platser per

utbildning.

8. Översyn av den kvalificerade

yrkesutbildningen (punkt 8) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m),

Ana Maria Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub204.

Ställningstagande

Ett stort problem för huvudmännen i KY-utbildningen

är att högskolor och universitet har ett

beräkningssätt när de erbjuder externa kurser som

gör att det reella timpriset blir mycket högt. Ofta

ligger timersättningen på

2 500-4 000 kr i timmen. Samarbetet mellan KY-

utbildningarna och högskolor och universitet är en

av de viktiga nycklarna till framgång där

kostnaderna för de externa utbildningarna har blivit

ett allt större problem. En översyn av KY-

utbildningarna bör initieras där ersättningsnivåerna

ingår som en naturlig del.

9. Yrkeshögskola (punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub354 yrkande 1 och

2004/05:Ub378 yrkande 6

samt avslår motionerna

2004/05:Ub286 yrkande 4,

2004/05:Ub354 yrkande 2 och

2004/05:Ub440 yrkandena 7-11 och 13.

Ställningstagande

Vi anser att riktiga, reguljära fackhögskolor

(yrkeshögskolor) - en svensk variant av de

amerikanska colleges - skall införas.

Fackhögskolorna skall erbjuda kvalificerad

yrkesutbildning och viss förberedelse för högre

utbildning. Efter genomgången kvalificerad

yrkesutbildning skall studenten sedan ha möjlighet

att vid ett universitet tillgodoräkna sig en del av

poängen i kurser inom ett ämnesområde.

10. Yrkeshögskola (punkt 9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub440 yrkandena 7-11 och 13

samt avslår motionerna

2004/05:Ub286 yrkande 4,

2004/05:Ub354 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Ub378 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi vill utveckla och bredda synen på yrken mot

större sammanhang, professionella områden med

möjlighet till gränsöverskridanden. Den

grundläggande högskoleutbildningen utgår i allt

väsentligt från vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet. Därmed borde det vara möjligt att inom

högskolelag och högskoleförordning samla både

yrkesutbildningar och kortare yrkeskurser.

Kristdemokraterna föreslår en ny utbildningsform som

benämns yrkeshögskola. Den skall vara en enhetlig

utbildningsform av hög kvalitet. Yrkeshögskolorna

skall kunna välja olika utförare av utbildningen.

Vidare skall yrkeshögskolorna samlokaliseras med de

regionala högskolorna där så är möjligt. Vad gäller

dimensioneringen av yrkeshögskolorna menar vi att

den stora efterfrågan av personer med yrkesinriktad

kompetens som i dag finns i arbetslivet motiverar en

relativt omfattande utbyggnad av yrkeshögskolans

utbud. Vi vill föra över en del av högskoleplatserna

till en ny yrkeshögskola föra att möta detta

intresse. Det är också viktigt att det finns goda

möjligheter att växla mellan olika former av

utbildning. En person med examen från yrkeshögskolan

skall kunna bygga vidare på sina studier inom

högskolan och vice versa. Dessutom finns det stora

möjligheter att knyta industriforskningsinstituten

till yrkeshögskolan. En sammanhållen yrkeshögskola

skulle kunna innebära en vitalisering av

industriforskningen.

11. Utbildning med inriktning mot företagande

(punkt 11) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:N393 yrkande 28.

Ställningstagande

Vi menar att utbildningen redan i grundskolan bör

vara upplagd så att den uppmuntrar eleverna till ett

entreprenöriellt förhållningssätt. Entreprenöriellt

lärande ökar förmågan att ta initiativ, att ta

ansvar, att fatta beslut och att samarbeta. Den

eftergymnasiala utbildningen kan innebära ett mer

omfattande samarbete mellan näringsliv och

utbildningsväsende, t.ex. skulle folkhögskolor kunna

satsa på kurser om företagande och om hur man

startar eget företag. Även på universitets- och

högskolenivå är det viktigt med kurser och

utbildningar inriktade mot företagande och

entreprenörskap.

12. Utbildning av undersköterskor (punkt 12) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:So605 yrkande 14.

Ställningstagande

Det är angeläget att undersköterskornas roll

uppvärderas. Kompetenskraven bör ses över och nya

karriärvägar erbjudas för att göra ett av vårdens

viktigaste yrken mera statusfyllt. Det finns därför

anledning att se över möjligheterna till en

differentierad utbildningssatsning på

undersköterskor som ger formell kompetens att

hantera såväl läkemedel som demensvård. Arbetet som

undersköterska skall vara förenat med yrkesstolthet

och arbetsglädje.

13. System för att konkurrensutsätta sfi (punkt

15) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub224,

2004/05:Ub246 yrkande 1,

2004/05:Ub258 yrkande 28 och

2004/05:Sf237 yrkande 10.

Ställningstagande

För att säkerställa en god utbildning menar vi att

sfi-undervisningen måste konkurrensutsättas.

Språkkunskaper är viktiga för den enskilde, för

möjligheten att få jobb, knyta sociala kontakter och

klara sig på egen hand i samhället. De som behöver

sfi-undervisning har olika studievana och olika

behov av inriktning och därför måste undervisningen

individualiseras. Ett steg mot ökad

individualisering är införande av ett system med

sfi-checkar. Genom att resurserna till sfi-

utbildningen följer med studenterna i ett sådant

system kan de studerande få möjlighet att välja

mellan alternativa anordnare.

14. Uppläggningen av svenskundervisning för

invandrare (punkt 16) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m),

Ana Maria Narti (fp), Tobias Billström (m) och

Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub209 yrkande 3 och

2004/05:Sf360 yrkande 12

samt avslår motionerna

2004/05:Ub246 yrkande 2 och

2004/05:Sf365 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Vi anser att sfi-undervisningen har ett flertal

brister. Kvaliteten måste öka och undervisningen bli

mer individanpassad. Dessutom måste praktik

integreras i språkundervisningen. Det är nödvändigt

att man lokalt finner former för praktik i offentlig

sektor och näringsliv. En möjlighet är att erbjuda

plats i kommunala jobbpooler. Kurserna i svenska som

de flesta invandrare i dag har tillgång till är

långtifrån utformade efter akademikernas särskilda

behov. Svenskundervisning för akademiker måste

erbjudas till redan väl utbildade människor från

deras första tid som invånare i landet. Den som vill

och kan lära sig svenska på mycket kort tid och den

som ställer stora krav på sig själv skall få chans

att studera i egen takt och utan onödiga väntetider.

15. Uppläggningen av svenskundervisning för

invandrare (punkt 16) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf365 yrkandena 2-4

samt avslår motionerna

2004/05:Ub209 yrkande 3,

2004/05:Ub246 yrkande 2 och

2004/05:Sf360 yrkande 12.

Ställningstagande

Svenskundervisning för invandrare är en

utbildningsform som är till för att ge varje enskild

invandrare en god start i Sverige. Men som

utbildningen har sett ut hittills är den inte skapad

för den enskilde utan för kollektivet. Alla skall gå

samma kurs och lära sig lika mycket oavsett om man

är analfabet eller akademiker. Det har bl.a.

resulterat i att de som kommit till Sverige helt

utan eller med en låg utbildning kan gå flera år

utan att klara sfi-kursen. Kristdemokraterna har

länge krävt och arbetat för en mer flexibel och

individanpassad svenskundervisning. Vi anser att

svenskundervisningen måste kunna möta individer med

en rad varierande behov och kunskaper. Därför behövs

olika utbildningsnivåer, och det måste dessutom

finnas en möjlighet för dem som har en akademisk

bakgrund att läsa svenska som andraspråk på

högskolenivå. Det skall också vara möjligt att

språkundervisningen kombineras med arbete eller

anpassade lärlings- och praktikplatser. Sådana

platser skulle inte enbart främja språkinlärningen

utan även underlätta det fortsatta steget ut på

arbetsmarknaden. Vidare anser vi att det skall

finnas kurser med yrkesspecifik utbildning.

Utbildningarna bör kunna anpassas till akademiker

men också till lågutbildade i form av korta

branschinriktade kurser varvade med yrkesarbete.

Varje kurs skall innehålla svenska med

yrkesterminologi. Efter avslutad kurs och en tids

arbete skall det vara möjligt att återkomma till en

fortsättningskurs för att sedan eventuellt avancera

inom yrket.

16. Vuxenutbildning för invandrare (punkt 18) -

m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub436 yrkande 8

samt avslår motion

2004/05:Sf365 yrkande 5.

Ställningstagande

Alla som vill måste ges möjligheter att komplettera

sina tidigare kunskaper. Det kan gälla

språkkunskaper i svenska eller engelska respektive

yrkeskunskaper inom exempelvis IT, elektronik och

medicin. Formerna för validering av utländska

utbildningar måste ses över och bli mer flexibla och

trovärdiga.

17. Vuxenutbildning för invandrare (punkt 18) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf365 yrkande 5

samt avslår motion

2004/05:Ub436 yrkande 8.

Ställningstagande

I Integrationsverkets senaste rapport talar man om

dagens vuxenutbildning som en "förvaringsplats" för

invandrare. Enligt Långtidsutredningen har den

svenska integrationspolitiken alltför länge varit

inriktad på att ge nyanlända invandrare

kompletterande utbildning i olika former.

Utbildningen har haft svag koppling till individens

förkunskaper och till den kompetens som

arbetsmarknaden efterfrågar. Kristdemokraterna menar

att det är viktigt att skapa förutsättningar för

riktigt arbete och för praktik- och lärlingsplatser

i stället för att förvara människor i olika

arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildningar

som inte leder någonvart.

18. Lärlingsutbildning (punkt 19) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub436 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att en modell för lärlingsutbildning bör

utformas med ett fungerande kontaktnät mellan skolor

och företag. Regelverket måste vara klart och

informationen och marknadsföringen av verksamheten

tydlig. Olika aktörer måste ges möjlighet att

kreativt bidra till nya utbildningsformer. En

fungerande lärlingsutbildning måste bygga på en mer

likvärdig ställning såväl mellan skola och företag

som mellan teori och praktik.

19. Betyg inom folkbildningen (punkt 20) - m,

kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Kr358 yrkande 14.

Ställningstagande

I dag har inte de alternativa utbildningsanordnare

som driver utbildning på grund- eller gymnasienivå

rätt att sätta betyg på sina elever utan betygen

måste sättas av rektor vid den kommunala

vuxenutbildningen. Vi anser att det är orimligt att

inte de utbildningsanordnare som planerar och

genomför undervisningen kan ges rätten att utdela

betyg. För att öppna möjligheten för alternativa

utbildningsanordnare att få betygssätta sina elever

vill vi se friskolor även inom vuxenutbildningen.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Översyn av vuxenutbildningen (punkt 2) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Jag anser att den pågående analysen av utbudet av

den eftergymnasiala yrkesutbildningen måste följas

av en parlamentariskt tillsatt kommitté. Den rapport

som kommer att lämnas av arbetsgruppen måste ses som

ett första steg mot en mer omfattande utredning. I

ett skriftligt frågesvar från december 2004 har

dessutom vuxenutbildningsminister Lena Hallengren

meddelat att hon kommer att ta ställning till frågor

om former och tidsplan för det fortsatta arbetet

efter att arbetsgruppen avslutat sitt arbete, något

som enligt min mening pekar på att översynen av den

eftergymnasiala yrkesutbildningen inte kan anses som

avslutad i och med att arbetsgruppen lämnar sin

rapport.

2. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning

(punkt 6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi anser att antalet platser i den kvalificerade

yrkesutbildningen bör öka. I Folkpartiets

budgetförslag för 2005 satsade vi 100 miljoner

kronor mer än regeringen för att utbildningen skulle

kunna byggas ut ytterligare. En nära

arbetslivsanknuten utbildning med tydliga

praktikinslag och med ett utbildningsinnehåll som

svarar mot företagens behov av kompens är oerhört

betydelsefull. Dessutom får en hög andel av de

studerande arbete direkt efter avslutade studier.

Intresset för att starta kvalificerad

yrkesutbildning är stort, och för att klara

efterfrågan bör antalet platser på KY-utbildningen

öka.

3. Lärlingsutbildning (punkt 19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi anser att en ny lärlingsutbildning bör införas.

I Folkpartiets budgetförslag anslog vi 100 miljoner

kronor för detta ändamål. Gymnasieungdomar är dåligt

förberedda för yrkeslivet i dag, och därför bör en

företagsanknuten lärlingsutbildning startas, där

företagen kan få ersättning för att de tar emot

lärlingar. Ett viktigt område för lärlingsutbildning

är hantverksyrkena. Vi menat att försöksverksamhet

med lärlingsutbildning skall få startas parallellt

med utredningsarbetet om utformandet av

lärlingsutbildningen inom gymnasiet och med

Yrkesutbildningsdelegationens utredningsarbete.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub204 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn

av KY-utbildningarna i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2004/05:Ub209 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om specialutformade

svenskkurser på olika nivåer för utländska

akademiker.

2004/05:Ub221 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till inrättandet av en samlad

musikinstrumentmakarutbildning med hög

internationell klass i Sverige.

2004/05:Ub224 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av

svenskundervisning för invandrare.

2004/05:Ub246 av Göran Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

system med sfi-checkar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa sfi-

undervisning via TV, radio och Internet.

2004/05:Ub249 av Birgitta Carlsson och Kenneth

Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att uppvärdera och

säkerställa hantverksyrkenas fortlevnad.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vuxna

utvecklingsstörda skall ha samma rätt att delta i

vuxenutbildning på grundläggande nivå som vuxna

utan utvecklingsstörning.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

sfi-peng.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den som inte

läst in ett fullständigt gymnasieprogram skall ges

rätt att läsa in motsvarande utbildning som vuxen.

2004/05:Ub262 av Rigmor Stenmark och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att säkra

hantverksyrkena i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

hantverkshögskola.

2004/05:Ub265 av Christin Hagberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hantverksinriktad

yrkesutbildning.

2004/05:Ub268 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga och

utöka myndigheternas ansvar för jämställdhetsmålen

för vuxnas lärande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Nationellt

kompetenscentrum för vuxnas lärande (Encell) skall

bidra till kunskapsutveckling om jämställdhet samt

till vuxnas lärande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskap om

genus och jämställdhet skall vara ett

kvalitetskriterium för eftergymnasial

yrkesutbildning.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av det

livslånga lärandet i vuxenutbildning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer

flexibelt system för att kunna anpassa KY-

utbildningar efter behov på den lokala

arbetsmarknaden.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en översyn av

och en samordning mellan de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

personer med särskoleutbildning tillträde till

vuxenutbildningen.

2004/05:Ub278 av Anders Bengtsson och Hillevi

Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra

samlevnadsundervisning till en obligatorisk del av

sfi.

2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

Jönköpings län bli försöksområde för etablerande

av en regional yrkeshögskola.

2004/05:Ub294 av Cristina Husmark Pehrsson och Jeppe

Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

hantverksutbildning för vuxna.

2004/05:Ub346 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förändringar i dagens

utbildningar för poliser, tulltjänstemän samt vissa

räddningsarbetare.

2004/05:Ub354 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av

svenska yrkes- eller fackhögskolor ("colleges").

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en lämplig

lokaliseringsregion för en av dessa yrkes- eller

fackhögskolor ("colleges") skulle vara Jönköpings

län, gärna med Gnosjöregionen som ett viktigt

centrum.

2004/05:Ub377 av Jan Andersson och Eskil Erlandsson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen bör utarbeta

ett förslag för hur behovet av riksrekryterande

postgymnasial yrkesutbildning för jord- och

skogsbrukets behov skall täckas.

2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa svenska

fackhögskolor ("colleges").

2004/05:Ub399 av Anita Jönsson och Bo Bernhardsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lokalisering av

kvalificerade yrkesutbildningar.

2004/05:Ub429 av Kerstin Andersson och Christer

Skoog (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den eftergymnasiala

yrkesutbildningen.

2004/05:Ub436 av Anders G Högmark m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satsningar på den

kvalificerade yrkesutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

företagsinriktad lärlingsutbildning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompletterande

utbildning för invandrare.

2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att all

eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning samlas

i en ny utbildningsform: yrkeshögskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att yrkeshögskolor

som huvudmän skall kunna välja olika utförare av

utbildningen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

yrkeshögskolorna samlokaliseras med de regionala

högskolorna där så är möjligt.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en del av de

resurser som i dag går till allmän utbyggnad av

högskolan tillförs yrkeshögskolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheter till

övergångar mellan de olika utbildningsformerna.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

kopplingen mellan yrkeshögskola och

industriforskningsinstitut.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen av

översynen av de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna.

2004/05:Ub463 av Johan Löfstrand m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över tillgången på

och strukturen för kvalificerade yrkesinriktade

utbildningar.

2004/05:Ub467 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att ägna ökad

uppmärksamhet åt den eftergymnasiala

yrkesutbildningen.

2004/05:Ub471 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

gymnasieutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handikappades

möjligheter till vuxenutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en stabil

infrastruktur för vuxenutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en strategi för

vuxenutbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om validering.

2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

utbildning vid särvux.

2004/05:Ub498 av Anneli Särnblad och Per Erik

Granström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att påskynda processen

för validering och samordning.

2004/05:Ub504 av Christer Winbäck (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utvärdering skall ske

av utbildningsinsatser för funktionshindrade.

2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av stärkt

svenskutbildning och lägre trösklar till

arbetsmarknaden.

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra och

individualisera sfi-undervisningen.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en flexibel och

individanpassad svenskundervisning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kombinera

svenskundervisning med praktik-/lärlingsplats

eller arbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesspecifik

språkundervisning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vuxenutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

nytt nationellt valideringssystem.

2004/05:So250 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undervisning i

sex- och samlevnadsfrågor bör ingå i sfi-

undervisningen.

2004/05:So432 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, kd,

c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppdra åt

Skolverket att utveckla utbildningar inom

integrativ medicin i samråd med

branschorganisationerna inom alternativ och

komplementär medicin, vidare att de utbildningar

som får Skolverkets godkännande befrias från moms

och att eleverna vid dessa utbildningar är

berättigade till studiemedel från CSN.

2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en differentierad

utbildningssatsning på undersköterskor.

2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningen inom

form- och designområdet.

2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssättning av

grund- och gymnasiekurser anordnade inom

folkbildningen.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson

(c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

hantverksutbildningsprojekt i Skåne.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning och

kompetensutveckling samt behovet av inriktning på

företagande och entreprenörskap.