Bet. 2004/05:UBU6

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU6

Gymnasieskolan

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Behörighet till gymnasiet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub390 yrkande 32 och

2004/05:Ub501.

Reservation 1 (m)

2. Brister i utbildningssystemet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub436 yrkande 2.

Reservation 2 (m, fp)

3. Livslångt lärande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub275 yrkandena 1 och 2.

Reservation 3 (c)

4. Examensformer i gymnasiet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 25 och

2004/05:Ub480 yrkande 45.

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

5. Fritt val av skola

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub295.

Reservation 6 (m)

6. Insatser för att förhindra avbrutna

gymnasiestudier

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub494.

7. Jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub292 yrkande 1 och

2004/05:A322 yrkandena 4 och 5.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (v)

8. Uppdrag att utforma satsningar för att

öka mäns deltagande i kvinnodominerade

yrken

Riksdagen avslår motion

2004/05:A322 yrkande 3.

Reservation 9 (v, mp)

9. Diskrimineringslagstiftning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub292 yrkande 2.

Reservation 10 (m)

10. Införande av tvååriga yrkeslinjer

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 19,

2004/05:Ub407 yrkande 1 och

2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del).

Reservation 11 (fp)

11. Struktur för yrkesutbildningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:N239 yrkande 6.

Reservation 12 (kd)

12. Yrkesutbildningsdelegationen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub440 yrkande 6.

Reservation 13 (kd)

13. Arbetsplatsförlagd utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub351 samt

2004/05:Ub440 yrkandena 4 och 5.

Reservation 14 (kd)

14. Införande av lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del),

2004/05:Ub285,

2004/05:Ub286 yrkande 1,

2004/05:Ub386,

2004/05:Ub407 yrkande 2,

2004/05:Ub440 yrkandena 1 och 3,

2004/05:Ub480 yrkande 43 samt

2004/05:N254 yrkande 14.

Reservation 15 (m, fp, kd, c)

15. Lärlingsutbildning för hantverk

Riksdagen avslår motion

2004/05:Kr354 yrkande 17.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

16. Omvårdnadsprogrammet

Riksdagen avslår motion

2004/05:So605 yrkande 15.

17. Entreprenörskap

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 22,

2004/05:Ub286 yrkande 2 och

2004/05:Ub503.

Reservation 17 (fp)

18. Eget företagande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub241.

Reservation 18 (m, fp)

19. Idrott och hälsa

Riksdagen avslår motion

2004/05:Kr269 yrkande 5.

20. Konsumentkunskap

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub361 yrkande 2.

21. Kursplaneöversyn

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub339.

Reservation 19 (v)

22. Riksrekryterande gymnasieutbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Kr331 yrkande 3 och

2004/05:MJ500 yrkande 38.

23. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub250 och

2004/05:Ub311.

24. Teknikprogrammet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 20.

Reservation 20 (fp)

25. Kunskapskrav på studieförberedande

program

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 23.

Reservation 21 (fp)

26. Högskolebehörighet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 44.

Reservation 22 (m, fp, kd)

27. Mentorssystem

Riksdagen avslår motion

2004/05:Sf365 yrkande 8.

Reservation 23 (kd)

28. Betyg från de nordiska länderna

Riksdagen avslår motion

2004/05:U312 yrkande 1.

Reservation 24 (kd)

29. Elevresor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub414.

30. Avgiftsfri skolmat

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub385,

2004/05:Ub484 och

2004/05:Ub488.

31. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub427,

2004/05:Ub445 och

2004/05:Sk404 yrkande 2.

Stockholm den 10 mars 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s),

Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp),

Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Lennart

Gustavsson (v).

2004/05

UbU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 56 yrkanden från allmänna

motionstiden 2004 som gäller gymnasieskolan.

Utskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.

Yrkandena handlar bl.a. om behörighet till

gymnasiet och högskolan, livslångt lärande,

examensformer, fritt val av skola, jämställdhet,

yrkesprogrammen, arbetsplatsförlagd utbildning,

lärlingsutbildning och entreprenörskap.

Utskottet hänvisar i sina bedömningar bl.a. till

tidigare ställningstaganden, framför allt till

betänkandet Utveckling av gymnasieskolan (bet.

2003/04:

UbU13). Betänkandet behandlade regeringens

proposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva

steg för utveckling av gymnasieskolan och därtill

hörande motioner samt motioner från allmänna

motionstiden 2003.

I övrigt hänvisas i huvudsak till pågående

utredning och beredning, bl.a. av Skollagskommitténs

betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121).

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet och Centerpartiet har också lämnat

särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

behörighet till gymnasiet, kritik mot

utbildningssystemet, det livslånga lärandet,

examensformer, fritt val av skola och

insatser för att förhindra avbrutna

gymnasiestudier. Utskottet hänvisar i

huvudsak till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp), 3

(c), 4 (fp), 5 (kd) och 6 (m) samt särskilda

yrkandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5

(fp).

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub390

yrkande 32 att det är självklart att kraven för

behörighet till gymnasiet inte skall sänkas - även

framgent skall minst godkänt i svenska, engelska och

matematik krävas för inträde på de nationella

programmen. I motion 2004/05:Ub501 (s) föreslås att

en översyn skall göras av andra antagningssystem

till gymnasiet. Syftet skall enligt motionären vara

att bredda intagningen till gymnasiet och inte slå

ut ungdomarna utan stärka dem.

I motion 2004/05:Ub436 yrkande 2 hävdar

Moderaterna att det svenska utbildningssystemet inte

klarar av att möta varken enskildas behov eller

arbetsmarknadens krav. Varje år är det ungefär 10

000 grundskoleelever som inte uppnår behörighet till

ett nationellt program i gymnasieskolan och ungefär

tre av tio gymnasieelever lyckas inte fullfölja sina

gymnasiestudier.

Centerpartiet redogör i motion 2004/05:Ub275 för

sin vision för det livslånga lärandet. Bland annat

vill man ha en gymnasieskola som höjer den allmänna

utbildningsnivån och förbereder alla för ett

livslångt lärande (yrkande 1). Vidare vill

Centerpartiet ha en elevanpassad och flexibel

gymnasieskola. Skolan måste ta hänsyn till att

eleverna är olika och lär på olika sätt. Det finns

många olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de

behov de enskilda eleverna har (yrkande 2). Ett sätt

är att se till att alla elever har med sig

tillräckliga förkunskaper från grundskolan.

I motion 2004/05:Ub258 yrkande 25 föreslår

Folkpartiet att det skall införas tre typer av

examina i gymnasieskolan. Studierna skall kunna

avslutas med en internationellt jämförbar

studentexamen som ger behörighet till

högskolestudier. De andra examinationsformerna

föreslås vara lärlings- och yrkesexamina. Även

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub480

yrkande 45 att gymnasieexamina med olika

inriktningar skall inrättas.

I motion 2004/05:Ub295 (m) hävdar motionärerna att

det är dags att ta bort alla begränsningar i fråga

om vilken skola en elev får gå i. Eleven skall fritt

få välja skola.

Särskilda insatser för att förhindra att ungdomar

avbryter sina gymnasiestudier efterfrågas i motion

2004/05:Ub494 (s). Motionärerna menar att med

förebyggande insatser i gymnasieskolan skulle många

elever undvika att senare hamna på

samhällsomhändertagande anstalter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan (bet.

2003/04:UbU13) underströk utskottet vikten av att

reglerna för behörighet till gymnasiets nationella

program upprätthålls. Elever som saknar godkänt

betyg i svenska, svenska som andraspråk, engelska

eller matematik och inte kan antas till

gymnasieskolans nationella program innan de skaffat

sig nödvändiga förkunskaper skall i stället erbjudas

plats på ett individuellt program. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu.

När det gäller Moderaternas kritik av

utbildningssystemet vill utskottet framföra

följande. Att elever slutar grundskolan utan att ha

uppnått behörighet till gymnasieskolan är djupt

otillfredsställande. Grundskolan har ansvar för att

möjliggöra för eleverna att nå målen för

utbildningen, och utskottet vill peka på det

kvalitetsarbete som görs inom grundskolan. Till

exempel fortgår arbetet med att implementera

kvalitetsprogrammet Alla skolor skall vara bra

skolor (U/2003/1353/S). Utgångspunkten är att

statens stora ekonomiska satsning på skolan, bl.a.

genom medel för personalförstärkning, måste följas

av tydliga insatser för att uppnå en nationellt

likvärdig och kvalitativt god utbildning. Utskottet

behandlar frågor som rör grundskolan senare under

våren 2005.

Även det förhållandet att elever slutar sina

gymnasiestudier utan att ha slutfört studierna är

enligt utskottets uppfattning otillfredsställande.

Utskottet har därför i betänkande 2004/05:UbU13

välkomnat de förändringar som regeringen

presenterade i propositionen Kunskap och kvalitet -

elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop.

2003/04:140). Genom riksdagens beslut om nämnda

proposition samt beslut om budgetpropositionen för

2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 16, bet.

2004/05:UbU1) har stora förbättringar gjorts vad

gäller det individuella programmet. Utbildning på

ett individuellt program som påbörjas efter den 1

juli 2006 skall bedrivas i en omfattning som

motsvarar heltid. Utbildningens omfattning får

minskas om en elev begär det och styrelsen för

utbildningen finner det förenligt med syftet för

utbildningen. Syftet med förslaget är att stärka

gymnasieskolans förutsättningar att direkt i

anslutning till grundskolan möta och fånga upp de

elever som saknar behörighet att söka ett nationellt

program. Gymnasieskolan skall på så sätt kunna

erbjuda en utbildning som har hög kvalitet och som

kan utgöra den nödvändiga bro mellan grundskolan och

gymnasieskolan som behövs för att minimera

studieavbrott och avhopp. Regeringen tillför i

samband med att det individuella programmet skall

bedrivas på heltid 450 miljoner kronor till

kommunerna årligen för att göra det möjligt för

kommunerna att förstärka sina insatser för elever

som saknar behörighet till ett nationellt program.

Medlen innefattas enligt regeringen i

budgetpropositionen för 2005 i den ökning av det

generella statsbidraget till kommunerna som

regeringen aviserat för 2006. Utskottet vill också

framhålla att det inte finns något som hindrar

kommunerna från att redan nu erbjuda elever

individuellt program på heltid och att det också

finns kommuner som gör detta.

Utskottet vill också framhålla möjligheten att

enligt 5 kap. 4 b § skollagen inrikta ett

individuellt program mot studier på ett nationellt

eller specialutformat program (programinriktat

individuellt program, PRIV) där eleven utifrån sina

egna förutsättningar kan läsa gymnasiekurser i

kombination med olika stödinsatser för att bli

behörig. Möjligheten att följa ett sådant program är

ett bra steg för att tydliggöra att studier vid ett

individuellt program skall leda till att man övergår

till ett nationellt eller specialutformat program.

Utskottet vill understryka att kommunerna enligt

utskottets uppfattning så långt som möjligt bör

erbjuda elever programinriktade individuella

program.

Vad gäller Centerpartiets yrkanden om att

gymnasieskolan skall vara en förberedelse för det

livslånga lärandet och att gymnasieskolan skall vara

elevanpassad och flexibel menar utskottet att dessa

är tillgodosedda. Drygt 97,9 % av eleverna i

grundskolan som slutade grundskolan 2003 fortsatte

direkt i gymnasieskolan. Av alla elever som började

i gymnasieskolan 1998 fick 73 % slutbetyg inom fyra

år, och läsåret 2002/03 lämnade 81,5 % av eleverna i

år 3 gymnasieskolan med slutbetyg. Såsom utskottet

framhållit ovan är det viktigt att kvaliteten i

gymnasieskolan ökar så att fler elever avslutar

gymnasiet med slutbetyg. Genom de förändringar i

gymnasieskolan som beslutades av riksdagen i

september 2004 med anledning av proposition

2003/04:140 är det utskottets uppfattning att ännu

fler elever kommer att slutföra sina studier. Den

flexibilitet som motionärerna efterfrågar finns

också enligt utskottet genom gymnasieskolans hela

struktur med de olika val som står öppna för eleven.

Det individuella programmet är självfallet också en

möjlighet att individualisera undervisningen för dem

som ännu inte har behörighet att läsa på ett

nationellt program.

De elever som påbörjar sin utbildning efter den 1

juli 2007 kommer - om de uppfyller kraven - att få

en gymnasieexamen (prop. 2003/04:140, bet.

2003/04:UbU13). Gymnasieexamen kommer att motsvara

kraven för grundläggande behörighet till högskolan

samt, utöver det, innebära krav på godkänt betyg på

ett gymnasiearbete. Syftet med examen är att befästa

och förstärka kvaliteten i svensk

gymnasieutbildning, och ett examensbevis skall vara

ett kvalitetsbevis som ger information om att

utbildningens mål som helhet är uppnådda. I samband

med gymnasieexamen behandlade utskottet yrkanden om

att andra examensformer skulle införas, liknande dem

som nu framförs. Utskottet menade då att det genom

införandet av en gymnasieexamen inte fanns behov av

ytterligare examensformer och föreslog att yrkandena

skulle avslås. Riksdagen beslutade i enlighet med

förslaget. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

I och med beslutet om propositionen Kunskap och

kvalitet - elva steg för utveckling av

gymnasieskolan kommer gymnasieelevernas möjlighet

att söka en utbildning på nationellt program i en

annan kommun att öka. Enligt nu gällande regler

finns endast en rätt att läsa ett program som

hemkommunen inte erbjuder. Även om programmet

erbjuds av hemkommunen införs möjligheten fr.o.m.

höstterminen 2007 att inför åren 1 och 2 söka en

utbildning i annan kommun. Vissa begränsningar

finns - förutom att elever bosatta i kommunen har

företräde - genom att elever från en kommun som inte

har det nationella programmet eller den nationella

inriktningen har företräde. Även den sökande, som

med hänsyn till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit han

eller hon sökt, skall ha företräde. Utskottet anser

att de regler om s.k. frisökning som nyligen

beslutats av riksdagen är väl avvägda och bör träda

i kraft som avsett. Regeringen har gett i uppdrag åt

Skolverket att senast den 1 december 2008 redovisa

en uppföljning av systemet med frisökning.

Skolverket skall analysera konsekvenserna för såväl

elever som kommuner, särskilt med hänsyn till hur

olika kommuners samverkansformer kring

gymnasieskolan utvecklas.

Utskottet menar att det är viktigt att det finns

möjligheter att erbjuda särskilda insatser för de

ungdomar som riskerar att avbryta sina

gymnasiestudier. Enligt utskottets uppfattning finns

det inom nuvarande regelverk och genom nyligen

fattade beslut goda möjligheter för skolan att

stödja elever som riskerar att inte klara sina

studier. Enligt 5 kap. 20 § gymnasieförordningen

(SFS 1992:394) har en elev som har påtagliga

studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som

andraspråk, engelska eller matematik rätt att läsa

kurserna i dessa ämnen i etapper. Enligt 23 § samma

kapitel kan också en elev få läsa ett reducerat

program genom att han eller hon befrias från

undervisning i en eller flera kurser. Eleven skall

då ha påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas

på något annat sätt. Styrelsen får också besluta att

undervisningen på ett nationellt program får

fördelas över längre tid än tre år om det finns

särskilda skäl (5 kap. 24 och 25 §§). Möjligheten

att gå om en kurs regleras i 6 kap. 14 §

gymnasieförordningen. Om en elev har uppenbara

svårigheter att följa undervisningen på sitt

studieprogram skall rektorn vidta de åtgärder som

behövs för att eleven skall kunna fortsätta

studierna, och det skall då övervägas om eleven

skall gå om en eller flera kurser, övergå till ett

reducerat program eller ett annat nationellt program

eller ett individuellt program. I 8 kap. 1 § samma

förordning regleras möjligheten att ge

stödundervisning till en elev som kan befaras inte

uppnå kursplanernas kunskapsmål eller om eleven av

andra skäl behöver särskilt stöd. För elever som har

behov av särskilt stöd får specialundervisning

anordnas inom klassen. För en elev som behöver

stödinsatser skall ett årgärdsprogram utarbetas (1 a

§).

Det är viktigt att skolan kan erbjuda en väl

fungerande elevhälsa. Elevhälsan skall vara

förebyggande och hälsofrämjande, och genom att

skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska

insatser betraktas som en helhet förbättras

möjligheten för skolan att uppnå sina mål (prop.

2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet, bet.

2001/02:UbU6). Enligt Skollagskommitténs förslag

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

skall elevhälsan främst arbeta förebyggande och

omfatta omvårdnad samt medicinska, psykologiska,

sociala och specialpedagogiska insatser. Utskottet

hänvisar till den beredning som pågår inom

Regeringskansliet med anledning av kommitténs

förslag.

Jämställdhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om jämställdhet

och diskrimineringslagstiftning med

hänvisning till tidigare ställningstaganden

och pågående insatser och utredning.

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (v), 9 (v,

mp) och 10 (m) samt särskilda yttrandena 6

(fp) och 7 (kd).

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub292

yrkande 1 att den enskilt viktigaste åtgärden för

att skapa jämställdhet inom svenskt utbildningsväsen

är att värna om människors rätt att bli bedömda som

individer och att få sina prestationer granskade i

ett individuellt perspektiv.

Vänsterpartiet menar i motion 2004/05:A322 att

satsningar som syftar till att få män och kvinnor

att göra "otraditionella" utbildnings- och yrkesval

bör ges fortsatt prioritering samtidigt som

motionärerna menar att regeringen bör förtydliga och

konkretisera uppdrag till berörda myndigheter.

Myndigheten för skolutveckling bör enligt

Vänsterpartiet få i uppdrag att utarbeta kurser som

ger pojkar möjlighet att prova yrken inom vård,

skola och omsorg (yrkande 3). Vidare bör Skolverket

få i uppdrag att granska den arbetsplatsförlagda

verksamhet som bedrivs för elever i grund- och

gymnasieskolan och se om den överensstämmer med de

skrivningar om jämställdhet som finns i läroplanerna

(yrkande 4). Slutligen bör Myndigheten för

skolutveckling enligt Vänsterpartiet se till att

praktikhandledare samt studie- och yrkesvägledare

får kunskap om hur man aktivt arbetar med att bryta

de könstraditionella mönstren, inklusive yrkesvalen

(yrkande 5).

I motion 2004/05:Ub292 yrkande 2 anser Moderaterna

att det inte finns någon anledning att ha en

särskild diskrimineringslagstiftning för

utbildningsväsendet eller för någon del av detta.

Det finns enligt motionärerna inte något motiv för

att dela upp diskriminering i olika kategorier och

att splittra lagstiftningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

När utskottet behandlade frågor om jämställdhet i

grundskolan och inom gymnasieskolan i betänkandet

Jämställdhet inom utbildning och forskning (bet.

2003/04:UbU16) underströk utskottet vikten av att

skolan till eleverna förmedlar de demokratiska

värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och

män. Utskottet menade också att arbetet för

jämställdhet handlar om att motverka traditionella

könsmönster och ge eleverna likvärdiga möjligheter

och villkor att utvecklas oberoende av kön.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt

att kvinnor och män i ökad utsträckning gör

otraditionella utbildnings- och yrkesval. Detta är

en viktig uppgift för dem som arbetar i

gymnasieskolan, men också i förskolan och skolan i

övrigt. Förskolans och skolans arbete för ökad

jämställdhet behandlas i skollagen, läroplanerna,

jämställdhetslagen och i FN:s barnkonvention. Målen

för jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i

de nationella styrdokumenten. I grundskolans

kursplaner eftersträvas också att skolans

värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om

demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla

ämnen. Kommunerna ansvarar för att lärare,

förskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de

föreskrifter som gäller för skolväsendet samt får

kompetensutbildning i dessa frågor. I läroplanen

tilldelas dessutom rektor särskilt ansvar för

jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.

Därtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell

nivå för att stödja och stimulera det lokala

jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är ett av tre

prioriterade områden för Myndigheten för

skolutvecklings generella uppdrag. Regeringen har

avsatt medel för att utbilda resurspersoner i

jämställdhet och genuskunskap. För att ytterligare

stödja utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan

planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.

under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser

för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och

annan skolpersonal. I maj 2004 gav regeringen

Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram

material med information om vad jämställdhet är och

innebär för skolans uppdrag och åtagande

(U2004/2350/S). Myndigheten har tagit fram ett

stödmaterial, Hur är det ställt? Tack, ojämt!

Materialet innehåller lärande exempel på hur skolor

och kommuner i samverkan med olika organisationer

och myndigheter arbetar med jämställdhet samt social

och etnisk mångfald. Alla kommuner och skolor har

fått del av materialet. Utskottet utgår ifrån att

när materialet används i skolorna deltar också

studie- och yrkesvägledare.

Skolverket har fått i uppdrag att utarbeta nya

kursplaner och programmål inför att de beslutade

ändringarna i gymnasieskolan skall träda i kraft. I

detta arbete skall bl.a. genusperspektivet beaktas.

Att integrera genusperspektiv i utbildningen ger

eleverna bättre möjlighet att upptäcka och motverka

diskriminerande och ojämställda förhållanden.

När det gäller jämställdheten inom den

arbetsplatsförlagda verksamheten hänvisar utskottet

till Skolverkets tillsynsansvar som bedrivs inom

inspektionsverksamheten. Ansvaret gäller hela

utbildningen, dvs. också den arbetsplatsförlagda.

Sammantaget menar utskottet att frågan om

jämställdhet inom skolan har uppmärksammats och

tydliggjorts under senare år och även att pågående

verksamhet gör att motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller frågan om en

diskrimineringslagstiftning för skolan hänvisar

utskottet till den proposition rörande förbud mot

diskriminering och annan kränkande behandling i

skolan som aviserats från Regeringskansliet till i

maj 2005. I propositionen kommer betänkandet Skolans

ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50) att

behandlas.

Yrkesprogram i gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om tvååriga

yrkeslinjer, yrkesutbildningen och

arbetsplatsförlagd utbildning. Utskottet

hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (kd), 13

(kd) och 14 (kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258 yrkande

19 att tvååriga yrkeslinjer skall inrättas.

Motionärerna hävdar att det är bättre att elever

slutför en kortare yrkesutbildning än att de hoppar

av utan slutbetyg och får svårt att klara sig i

yrkeslivet och i vidare studier. Också i motion

2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del) menar

Folkpartiet att det finns behov av en gymnasiereform

som ger bättre och mindre teoretiska yrkesprogram

men också en ökad valfrihet inom yrkesprogrammen.

Motionärerna menar att med tvååriga gymnasielinjer

kommer sannolikt fler elever att ta sig igenom

gymnasiet och komma fortare ut i arbetslivet. Ett

motsvarande yrkande finns i motion 2004/05:Ub407

(kd) yrkande 1.

Kristdemokraterna efterlyser i motion 2004/05:N239

yrkande 6 en bättre struktur för yrkesutbildningen

på gymnasienivå då man menar att utbildningsvägarna

många gånger är oklara och ofullständiga.

I motion 2004/05:Ub440 yrkande 6 meddelar

Kristdemokraterna att man noggrant kommer att följa

utvecklingen av Yrkesutbildningsdelegationen.

Motionärerna menar att arbetet med att stärka

yrkesutbildningen kan utföras av en befintlig

myndighet på området, t.ex. Skolverket eller

Myndigheten för skolutveckling.

Kristdemokraterna är i motion 2004/05:Ub440

yrkande 4 positiva till arbetsplatsförlag utbildning

då samverkan mellan skola och arbetsliv behövs för

att eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad som

förändras och blir alltmer kunskapsintensiv. I

yrkande 5 vänder sig dock motionärerna mot att det

finns stora svårigheter med att anordna

arbetsplatsförlagd utbildning och föreslår att ett

finansieringssystem skall införas, som säkerställer

tillräckligt många platser med godtagbar kvalitet.

I motion 2004/05:Ub351 (v) begärs att regeringen

skall lämna förslag till åtgärder i syfte att ge

studerande rätt till arbetsplatsförlagd utbildning

och praktik. Motionären pekar bl.a. på att det på

många gymnasieorter är svårt att leva upp till att

erbjuda eleverna på yrkesprogrammen 15 veckors

arbetsplatsförlagd utbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till tidigare

ställningstaganden.

I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan slog

utskottet fast att man menade att gymnasieskolan

skall vara en skola med en minsta gemensam

kunskapsbas för såväl studie- som yrkesförberedande

utbildningar, t.ex. bör kärnämnena vara gemensamma

för samtliga utbildningar. Gymnasieskolan är inte

bara en förberedelse inför högre studier utan också

en förberedelse inför arbetslivet och för livet som

aktiv samhällsmedborgare. Utskottet avvisade därför

förslag om införande av tvååriga linjer. Utskottet

gör samma bedömning nu. När det gäller problematiken

med att elever slutar i gymnasieskolan utan att ha

slutfört sina studier behandlas denna under

Övergripande frågor i detta betänkande.

Utskottet menar att den gymnasiala

yrkesutbildningen måste hålla hög kvalitet och ha

hög legitimitet och därmed vara relevant för

arbetslivet. När det gäller strukturen för

yrkesutbildningen vill utskottet peka på att det

under senare år har pågått ett utvecklingsarbete vad

gäller kvaliteten på yrkesutbildningen. Under åren

2000-2002 genomförde Skolverket ett

yrkesutbildningsprojekt, YKSA, i syfte att höja

kvaliteten inom gymnasieskolans yrkesutbildningar. I

verkets slutrapport Samtal - samsyn - samarbete ges

exempel på arbetssätt för kvalitetsförbättringar

inom yrkesutbildningen. Vidare har Myndigheten för

skolutveckling i februari 2004 publicerat en

rapport, Arbetsplats för lärande, där några av de

möjligheter som finns i gymnasieskolan för att

förlägga delar av utbildningen till en arbetsplats

och samverka med arbetslivet presenteras.

I sammanhanget vill utskottet framhålla den

möjlighet som finns till samverkan mellan kärnämnen

och karaktärsämnen. Även om målen för kärnämnena är

gemensamma för alla elever, innebär inte detta att

utformningen av undervisningen måste vara densamma

för alla. I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan

framhöll utskottet att varje elev har unika behov

som måste mötas utifrån vars och ens individuella

förutsättningar och att alla måste få det stöd som

behövs för att nå målen. Olika alternativa

pedagogiska metoder måste utvecklas och användas för

att måluppfyllelsen skall öka. Inte minst gäller

detta för de elever som går i yrkesprogrammen. Ett

sätt att stimulera elevernas intresse kan vara att

kärnämneskurserna ges en prägel av målen för den

studieväg som eleven följer, s.k. infärgning. För

att underlätta för skolorna att arbeta med

infärgning har regeringen givit Skolverket i uppdrag

att utforma kursplanerna så att möjligheterna att

samverka mellan kärnämnen och karaktärsämnen stärks.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari

2006. Utskottet vill också erinra om det stöd som

kan ges till elever som av olika skäl har svårt att

klara sin gymnasieutbildning och som utskottet

redogör för under avsnittet Övergripande frågor i

detta betänkande.

I maj 2004 beslutade regeringen om inrättandet av

en yrkesutbildningsdelegation. Delegationen består

av representanter för näringsliv, offentlig

verksamhet, fackliga organisationer och skola och

skall arbeta för att i ökad utsträckning förverkliga

samhällets intentioner för samverkan mellan skola

och arbetsliv och därmed bidra till att höja

kvaliteten i gymnasieskolans yrkesinriktade

utbildning. Delegationen skall medverka till att ett

lokalt utvecklingsarbete initieras och också verka

för en ökad rekrytering till de yrkesinriktade

utbildningarna i gymnasieskolan. Arbetet skall

bedrivas fram t.o.m. den 31 december 2006, och

delegationen skall då lämna en skriftlig redogörelse

till regeringen för sitt arbete. Utskottet, som

välkomnar tillsättandet av

Yrkesutbildningsdelegationen, menar att

delegationens arbete bör avvaktas. Utskottet hyser

goda förhoppningar om att delegationens arbete

kommer att höja statusen för de yrkesinriktade

programmen.

I propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg

för utveckling av gymnasieskolan underströk

regeringen att det arbetsplatsförlagda lärandet inom

den gymnasiala yrkesutbildningen är en

kvalitetsmässigt viktig del av utbildningen. Man

menade att elever som väljer yrkesinriktade program

bör få minst 15 veckors utbildning förlagd till en

arbetsplats. Regeringen ansåg också att inslag av

arbetsplatsförlagd utbildning även bör erbjudas

elever som väljer mer studieförberedande studievägar

men pekade samtidigt på svårigheterna att bereda

alla elever plats och föreslog därför ingen minsta

omfattning. Utskottet delade regeringens bedömningar

vad gällde omfattningen av det arbetsplatsförlagda

lärandet och erinrade samtidigt om att det är väl

känt att det finns svårigheter med att hitta sådana

platser. Utskottet anser fortfarande att

omfattningen är väl avvägd med de förutsättningar

för det arbetsplatsförlagda lärandet som nu råder

och vill åter framhålla

Yrkesutbildningsdelegationens arbete som kan leda

till förslag om förändringar.

Lärlingsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om förändrad

lärlingsutbildning med hänvisning till

tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 15 (m, fp, kd, c) och

16 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Folkpartiet menar i motion 2004/05:N242 yrkande 2 (i

denna del) att det måste vara möjligt att i större

utsträckning genomgå lärlingsutbildning. En sådan

utbildning har stor betydelse för att många

hantverksyrken och småindustrier skall kunna leva

kvar. Dessutom leder förbättrade möjligheter till

lärlingsutbildning enligt motionärerna till att

eleverna i högre utsträckning ges möjlighet att ta

del av den senaste tekniken. Ett liknande yrkande

framställer Folkpartiet i motion 2004/05:N254

yrkande 14. Motionärerna menar att det finns ett

behov av en modern lärlingsutbildning för bl.a.

landsbygdens traditionella yrken.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub480

yrkande 43 att ett lärlingsprogram införs inom

gymnasieskolans ram som ett eget nationellt program.

Lärlingsutbildningen skall vara nära knuten till det

lokala näringslivet. Motsvarande yrkande presenteras

också av Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub440

yrkande 1. Lärlingsprogrammet skall ha egen timplan

parallellt med den gymnasiala yrkesutbildningen. I

samma motion (yrkande 3) framhåller man att

lärlingsutbildningen skall utformas i samarbete med

arbetsmarknadens parter och att praktik bör varvas

med teori redan första terminen.

Centerpartiet menar i motion 2004/05:Kr354 yrkande

17 att gymnasieskolan inte lyckats utbilda

tillräckligt många till hantverksyrkena och att en

satsning därför bör göras på en modern

lärlingsutbildning. Motionärerna menar att en sådan

utbildning skulle innebära utökade möjligheter för

ungdomar och att hantverkarkåren skulle bevaras. I

motion 2004/05:Ub386 (c) vill motionären att

regeringen återkommer med förslag om hur ett

effektivt lärlingssystem skall kunna byggas upp för

att stärka småföretagen och deras vilja att utbilda

och anta lärlingar i hantverksyrken som målare,

rörmokare, snickare och bilmekaniker.

I motion 2004/05:Ub407 (kd) yrkande 2 begär

motionären att regeringen lägger fram förslag om ett

utvecklat lärlingssystem och en yrkeshögskola.

Motionären anser att en lärlingsutbildning skall

finnas som ett komplement till den skolrelaterade

utbildningen och efterfrågar ett system med bättre

samverkan mellan skola, arbetsförmedling och

företag.

I motion 2004/05:Ub285 (kd) yrkas att införandet

av en lärlingsutbildning bör prövas i Heby kommun.

En lärlingsutbildning skulle kunna byggas upp före

2007 och på så sätt fungera som modell för övriga

landet inför den reform av lärlingsutbildningen som

då väntar. I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, c, fp)

yrkande 1 föreslår motionärerna att en

försöksverksamhet med ett nationellt program för

lärlingsutbildning skall införas i Jönköpings län.

Utbildningen skall ha egen timplan och starta

höstterminen 2005. Lärlingssystemet skall tillgodose

såväl elevens behov av relevant yrkesutbildning som

företagens behov av kvalificerade yrkesarbetare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Frågan om lärlingsutbildning behandlades i samband

med riksdagens beslut om utvecklingen av

gymnasieskolan. I propositionen gjorde regeringen

bedömningen att en lärlingsutbildning skall

utvecklas inom gymnasieskolan som ett valbart

alternativ till den huvudsakligen skolförlagda

utbildningen. Utskottet delade regeringens

bedömning, och har alltjämt den uppfattningen, att

en lärlingsutbildning bör utvecklas inom

gymnasieskolan.

Regeringen har lämnat ett uppdrag till Skolverket

att utreda och lämna förslag på utformning och

reglering av gymnasial lärlingsutbildning. Verket

skall också utreda vilka formella beslut som skall

krävas lokalt för att en skolhuvudman skall ha rätt

att erbjuda lärlingsutbildning som en alternativ

gymnasieutbildning och vilka följder det skall får

för bl.a. elevens rätt att söka utbildning i annan

kommun. Skolverket skall också enligt uppdraget

kartlägga de möjligheter och hinder som kan finnas

med att förena en anställning med studier på ett

nationellt program med yrkesämnen. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 februari 2006. Utskottet

anser att Skolverkets förslag till utformning och

reglering av en gymnasial lärlingsutbildning bör

avvaktas. Under arbetets genomförande förutsätter

utskottet att verket samråder med bl.a.

arbetsmarknadens parter.

När det gäller flera motionärers oro för

hantverksutbildningarnas fortlevnad delar utskottet

denna oro men utgår ifrån att de kontakter och den

utredning som pågår kommer att belysa vilka

branscher som är speciellt lämpade för att omfattas

av lärlingsutbildning. Utskottet vill också peka på

den möjlighet som finns inom ramen för det

individuella programmet att genom lärlingsutbildning

förena en anställning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa kärnämnen i

gymnasieskolan. Hantverksutbildning inom

vuxenutbildningen har behandlats av utskottet i

betänkandet Vuxenutbildning (bet. 2004/05:UbU5).

Yrkanden om införandet av en yrkeshögskola har också

behandlats i samma betänkande varvid utskottet

föreslagit att riksdagen avslår dessa.

Vissa utbildningssatsningar, ämnen

och kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om

omvårdnadsprogrammet, entreprenörskap, idrott

och hälsa samt innehållet i Skolverkets

uppdrag om kursplaneöversyn. Vidare föreslås

avslag på motionsyrkanden avseende

konsumentkunskap, riksrekryterande

utbildningar och körkortsutbildning.

Jämför reservationerna 17 (fp), 18 (m, fp),

19 (v) samt särskilt yttrande 8 (kd).

Motionerna

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:So605

yrkande 15 nödvändigheten av att fler kvinnor och

män väljer att gå omvårdnadsprogrammet. Om inte fler

väljer detta program - och andra

omvårdnadsutbildningar - kommer det att saknas

200 000 personer med omvårdnadsutbildning år 2015.

Folkpartiet menar i motion 2004/05:Ub258 yrkande

22 att gymnasieskolan bör erbjuda entreprenörskap

som en del av undervisningen och framhåller att

kunskaper om företagande gör att fler vågar ta

steget att starta eget. Också i motion 2004/05:Ub241

(fp) framhävs betydelsen av att skolan lägger

grunden för att stimulera entreprenörsanda och eget

företagande. I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c)

yrkande 2 föreslås att ett nationellt program med

inriktning på företagande och entreprenörskap införs

på försök i Jönköpings län. Enligt motionärerna har

länet rik tillgång på såväl företag som

entreprenörer. I motion 2004/05:Ub503 (s) menar

motionären att det entreprenörskapsperspektiv som

kommer att införas i gymnasieskolan bör följas av

konkreta åtgärder för ett bestående resultat.

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Kr269

yrkande 5 att ämnet idrott och hälsa även framledes

skall vara ett kärnämne i gymnasieskolan. I motion

2004/05:Ub361 (c) yrkande 2 hävdas att

konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i

gymnasieskolan. Motionärerna menar att först när

ämnet konsumentkunskap ges ett ordentligt utrymme i

skolan kan ungdomar agera på ett bra sätt som

konsumenter på marknaden.

Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub339 att

tilläggsdirektiv skall lämnas till Skolverket vad

gäller den kursplaneöversyn som verket skall

genomföra. Motionärerna menar att kursplanerna bör

inkludera inte enbart arbetsrättsliga frågor, utan

även sådant som rör relationer till andra, en god

hälsa, olika studievägar, hur universitetslivet

fungerar samt hur man söker arbete och egen bostad.

I motion 2004/05:MJ500 yrkande 38 pekar

Krisdemokraterna på vikten av att det finns en

gymnasieutbildning med riksintag med inriktning på

fiske för att trygga nyrekryteringen och den

framtida försörjningen inom fiskenäringen och

föreslår därför att en sådan utbildning skall

finnas. Ett yrkande om att gymnasieskolan i

Degerfors bör ges möjlighet att utvecklas till ett

riksrekryterande fotbollsgymnasium framförs i motion

2004/05:Kr331 (v) yrkande 3. Enligt motionären bör

riksdagen begära att regeringen i samverkan med

berörda parter skapar sådana möjligheter.

I motion 2004/05:Ub250 (c) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att en utredning

om möjligheterna att erbjuda gymnasieeleverna

trafik- och körkortsteori bör genomföras. Även i

motion 2004/05:Ub311 (s) föreslås att

körkortsutbildning skall erbjudas i gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet menar att det är angeläget att

rekryteringen till omvårdnadsprogrammet och andra

vårdutbildningar ökar. För att uppnå detta är det

nödvändigt att utbildningen på t.ex.

omvårdnadsprogrammet görs tillräckligt attraktiv för

ungdomar. Utskottet har erfarit att det finns

framgångsrika lokala satsningar där antalet sökande

till omvårdnadsprogrammet har ökat. Även andelen män

på utbildningen har ökat. Satsningarna görs i

samarbete mellan t.ex. kommuner, skolor och

landsting. Detta är dock inte en fråga för

riksdagen. När det gäller andra

utbildningssatsningar inom vården hänvisas till

utbildningsutskottets betänkande Vuxenutbildning

(bet. 2004/05:UbU5).

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna

skall ett etiskt perspektiv, ett miljöperspektiv,

ett internationellt perspektiv och ett historiskt

perspektiv prägla undervisningen. I propositionen om

förändringar i gymnasieskolan presenterade

regeringen ytterligare fyra perspektiv som skall

beaktas vid utformningen av programmål och

kursplaner, nämligen ett naturvetenskapligt

perspektiv, ett genusperspektiv, ett

entreprenörskapsperspektiv samt ett internationellt

perspektiv. Skolverket har fått i uppdrag att beakta

dessa perspektiv när verket föreslår hur de nya

kursplanerna skall utformas. Regeringen meddelade

dessutom i budgetpropositionen för 2005 att man

avser att under 2005, som ett led i en sammanhållen

tillväxt- och innovationspolitik, uppmärksamma hur

undervisning i entreprenörskap kan främjas inom

utbildningsområdet. I december 2004 beslutade

regeringen att ge ett uppdrag till Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) att genomföra ett

utökat nationellt program för att främja

entreprenörskap. Programmet skall genomföras

perioden den 1 januari 2005 till den 31 december

2007. Programmet skall syfta till att öka intresset

för kunskaperna om entreprenörskap i grund- och

gymnasieskolan samt i högskolan. Det skall också

bidra till regeringens målsättning att få fler

intresserade av att starta företag men också öka

ungdomars entreprenöriella förmåga. Utskottet anser

att frågan om entreprenörskap är tillräckligt

uppmärksammad.

Vad gäller yrkandet om att ämnet idrott och hälsa

också i fortsättningen skall vara ett kärnämne har

utskottet ingen annan uppfattning och menar därför

att yrkandet är tillgodosett. Yrkande om att

konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i

gymnasieskolan behandlades i betänkande

2003/04:UbU13. Utskottet föreslog då att yrkandet

borde avslås då det inte enligt utskottets

uppfattning fanns utrymme för ytterligare

obligatoriska ämnen i gymnasieskolan. Riksdagen

beslutade i enlighet med förslaget. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu.

När det gäller Skolverkets kursplaneöversyn är

denna främst inriktad på att förbereda den övergång

från kursbetyg till ämnesbetyg som riksdagen

beslutade om hösten 2004 (bet. 2003/04:UbU13).

Verket skall - förutom en översyn av kursplanerna -

se över programmålen, bedöma behovet av förändringar

av nuvarande inriktningar på nationella program,

lämna förslag på utformning och reglering av

gymnasial lärlingsutbildning, följa utvecklingen av

frisökning samt se över hur beredningen av

ansökningar om riksrekrytering skall utformas.

Utskottet anser att Skolverkets uppdrag redan är så

omfattande och av sådan angelägenhet att

motionärernas yrkande bör avslås.

Enligt 5 kap. 9 och 14 §§ i skollagen har

regeringen, eller den myndighet regeringen

bestämmer, möjlighet att föreskriva att vissa

utbildningar skall stå öppna för sökande från ett

bestämt geografiskt område. Utskottet anser att

nuvarande ordning för beslut om sådana

riksrekryterande utbildningar är ändamålsenlig och

yrkandet om att riksdagen skall ta initiativ till en

sådan utbildning bör därför avslås. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om regler om utökad möjlighet

att söka till ett nationellt program i en annan

kommun även om hemkommunen anordnar motsvarande

utbildning. Denna möjlighet torde minska behovet av

riksrekryterande utbildningar (jfr avsnittet

Övergripande frågor ovan). Skolverket har i december

2004 redovisat ett uppdrag om riksrekrytering för

vissa gymnasieutbildningar. I redovisningen lägger

Skolverket fram förslag om bedömningsgrunder för

ansökan om riksrekryterande utbildning. Skolverket

bedömer också att beredningsgången för beslut om

riksrekryterande utbildningar skall behållas.

Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Den gymnasieskola som önskar erbjuda eleverna

undervisning i körkortsteori kan göra det genom att

anordna en lokal kurs med detta innehåll. Utskottet

anser därför att det inte finns behov av en

utredning för att se över möjligheterna att erbjuda

gymnasieeleverna trafik- och körkortsteori.

Inför högre studier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

teknikprogrammet och tekniskt basår,

kunskapskraven för elever som läser

studieförberedande program, avskaffande av

högskolebehörighet på alla program och

införande av ett mentorssystem.

Jämför reservationerna 20 (fp), 21 (fp), 22

(m, fp, kd) och 23 (kd) samt särskilt

yttrande 9 (v).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258 yrkande

20 att teknikprogrammet skall ge en kompetensnivå

som motsvarar det tekniska basåret på högskolorna.

Enligt motionärerna är det slöseri med resurser att

högskoleutbildning skall ägnas åt grundläggande

kunskaper som bäst lärs ut på gymnasienivå.

I motion 2004/05:Ub258 yrkande 23 menar

Folkpartiet att kunskapskraven bör höjas för elever

som läser en studieförberedande gymnasieutbildning.

Motionärerna anser att alla elever skall läsa

kärnämnen, men att elever som vill gå direkt ut i

yrkeslivet skall kunna läsa ämnena under kortare tid

och med annat innehåll. Om inte alla elever måste

stöpas i samma form menar motionärerna att elever

som siktar på vidare studier redan från början av

gymnasieutbildningen kan mötas av krav som är bättre

anpassade till deras förutsättningar.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480

yrkande 44 att kravet på direkt högskolebehörighet

tas bort men att möjligheten att komplettera

studierna för att få behörighet alltid skall finnas

på alla program.

Införande av ett mentorssystem föreslås av

Kristdemokraterna i motion 2004/05:Sf365 yrkande 8.

Motionärerna pekar på att få gymnasieelever med

invandrarbakgrund fortsätter till universitet och

högskola. För att underlätta för dessa elever att

skaffa akademisk utbildning bör ett mentorssystem

införas. På så sätt får eleverna lära känna andra

invandrare som studerar, forskar eller som gått

vidare till arbetslivet efter avslutade

universitetsstudier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Möjligheten att genomgå ett tekniskt basår i

högskolan eller inom den kommunala vuxenskolan är

enligt utskottets uppfattning ett värdefullt

komplement för att bredda rekryteringen till de

naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna i

högskolan. De elever som går igenom det tekniska

basåret - omkring 3 500 elever vid högskolan och

något färre i kommunala vuxenskolan varje år - är

ett välkommet tillskott till de som avslutar det

tekniska programmet eller det naturvetenskapliga.

Utskottet anser - som tidigare framgått i detta

betänkande - att gymnasieskolan skall vara en skola

med gemensam kunskapsbas för såväl studie- som

yrkesförberedande utbildningar och att kärnämnena

därför bör vara gemensamma för samtliga

utbildningar. Utskottet hänvisar till detta

resonemang även när det gäller att bemöta yrkanden

om andra kunskapskrav på vissa program. Utskottet

vill också hänvisa till de olikheter i innehållet

som redan finns mellan programmen bl.a. genom de

olika karaktärsämnena. Även när det gäller yrkandet

om högskolebehörighet hänvisas till vad utskottet

anfört om en gemensam kunskapsbas för alla. Den

kunskap som motsvarar högskolebehörighet är viktig

för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare och

också för att kunna få ett arbete.

Utskottet menar att det är värdefullt med

kontakter mellan gymnasieelever och högskolan. Det

är dock möjligt för en enskild skola, en kommun

eller en högskola att initiera ett sådant

mentorssystem som förespråkas av motionärerna.

Utskottet anser inte att detta är en fråga för

riksdagen att besluta om.

Övriga yrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

de nordiska ländernas gymnasiebetyg,

elevresor och avgiftsfri skolmat.

Jämför reservation 24 (kd) och särskilt

yttrande 10 (v).

Motionerna

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:U312

yrkande 1 att en snabb lösning bör komma till stånd

för en gemensam evaluering av de nordiska ländernas

gymnasiebetyg så att de kan jämföras på ett rättvist

sätt.

Kommunernas skyldighet att svara för vissa

elevresor bör förändras enligt motion 2004/05:Ub414

(s). Eftersom väderförhållandena skiljer sig starkt

mellan olika landsändar borde ansvaret för elevernas

resor till skolan ses över med syfte att bli mer

flexibelt.

Tre motioner har väckts angående avgiftsfri

skolmat i gymnasieskolan. I motion 2004/05:Ub385

(mp) yrkar motionärerna att elever inom grund- och

gymnasieskolan bör få en laglig rätt till avgiftsfri

skollunch och pekar på att barn från ekonomiskt

utsatta familjer äter allt mindre och allt sämre

näringsrik mat. I motion 2004/05:Ub484 (s) yrkas att

regeringen bör verka för att skolmaten i

gymnasieskolan förblir kostnadsfri. Motionärerna

menar att detta är viktigt dels ur ett

näringsperspektiv, dels ur ett klassfrågeperspektiv.

FN:s konvention för barns bästa åberopas i motion

2004/05:Ub488 (s) och motionären efterfrågar

åtgärder i syfte att garantera eleverna fri skolmat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

De nordiska länderna har inom ramen för Nordiska

rådet ett samarbete när det gäller gymnasieskolan

och har nyligen överenskommit om ett nytt

gymnasieavtal. Avtalet innebär bl.a. ett ömsesidigt

erkännande av examina, delexamina och annan

dokumentation över genomgången utbildning. Avtalet

säkerställer också att de nordiska länderna ger

utbildningssökande från andra avtalsländer tillgång

till de teoretiska och yrkesinriktade

gymnasieutbildningarna på lika villkor med

respektive lands egna medborgare.

När det gäller yrkandet om flexiblare regler för

skolskjuts beroende på väderlek vill utskottet peka

på bestämmelsen i 4 kap. 7 § skollagen om reglerna

för skolskjuts för elever i grundskolan. Där stadgas

att hemkommunen är skyldig att sörja för att det för

eleverna anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan

behövs med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev

eller någon annan särskild omständighet. Inget

hindrar således en kommun att väga in klimatet som

en faktor i de kommunala bestämmelserna. Motsvarande

skyldighet att anordna skolskjuts finns inte för

gymnasieskolan.

Yrkanden om avgiftsfri skolmat behandlades av

utskottet senast i betänkandet Utveckling av

gymnasieskolan. Utskottet menade då att behandlingen

av Skollagskommitténs betänkande borde avvaktas då

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behandlas

i betänkandet.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå tre motionsyrkanden i

frågor där det enligt gällande regler

ankommer på andra än riksdagen att fatta

beslut.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,

kommunerna och respektive skola. Enligt gällande

ansvarsfördelning skall riksdagen främst fatta

beslut om övergripande och nationella frågor.

Följande motionsyrkanden rör frågor där det enligt

gällande ansvarsfördelning ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut:

- motion 2004/05:Ub427 (s) om trafikantutbildning

och förberedande körkotsutbildning,

- motion 2004/05:Ub445 (s) om undervisning i kvinno-

och migrationshistoria och

- motion 2004/05:Sk404 (c) yrkande 2 om

teoriutbildning inför körkortsprov.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Behörighet till gymnasiet (punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 32

samt avslår motion

2004/05:Ub501.

Ställningstagande

Vi menar att det inte går att tvinga på någon

kunskap. Elever som inte vill lära sig kommer inte

att tillgodogöra sig undervisning. Men

grundinställningen måste vara att alla elever i

grundskolan skall nå målen. När kunskapsrätten -

dvs. rätten till det stöd och den hjälp som krävs

for att eleven skall kunna klara skolans kunskapsmål

- är genomförd skall alla mål nås före gymnasiet.

Självklart skall kraven för behörighet till

gymnasiet inte sänkas utan även framgent skall minst

godkänt i svenska, engelska och matematik krävas för

inträde på de nationella programmen.

2. Brister i utbildningssystemet (punkt 2) - m,

fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Tobias Billström (m), och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub436 yrkande 2.

Ställningstagande

Det svenska utbildningssystemet klarar inte av att

möta vare sig enskildas behov eller arbetsmarknadens

krav. De senaste åren har många rapporter påvisat

brister i elevernas baskunskaper. En av fyra elever

i grundskolan når inte betyget Godkänt i ett eller

flera ämnen. Varje år är det ungefär 10 000

grundskoleelever som inte uppnår behörighet till ett

nationellt program i gymnasieskolan. Det innebär att

var tionde elev utestängs från de nationella

programmen i gymnasieskolan. Ungefär tre av tio

gymnasieelever lyckas inte fullfölja sina

gymnasiestudier inom fyra år och avhoppen ökar.

Trenden är tydlig. För elever som började

gymnasieskolan för sex år sedan var motsvarande tal

ungefär två av tio elever.

3. Livslångt lärande (punkt 3) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub275 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Centerpartiets utbildningspolitik tar sikte på det

livslånga lärandet eftersom kunskapskraven ständigt

ökar i samhället. Vi önskar en gymnasieskola som

höjer den allmänna utbildningsnivån och förbereder

alla för ett livslångt lärande. Vi bör ha en

utbildningspolitik som utgår från den enskilda

eleven i varje skolform och som stärker helhetssynen

på lärandet. Skolan måste ta hänsyn till att

eleverna är olika och lär på olika sätt. Det finns

många olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de

behov de enskilda eleverna har. Ett sätt är att se

till att alla elever har med sig tillräckliga

förkunskaper från grundskolan. Om så inte är fallet

kommer dessa elevers tid i gymnasieskolan inte

heller vara någon framgång då alla resurser kommer

att ägnas åt att fylla de hål som uppstått i

tidigare stadier.

4. Examensformer i gymnasiet (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 25

och avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 45.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att gymnasiestudierna skall

avslutas med en internationellt jämförbar

studentexamen som ger behörighet till

högskolestudier. Det skall också finnas en

lärlingsexamen och en yrkesexamen.

5. Examensformer i gymnasiet (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 45

och avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 25.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att gymnasieexamina med

olika inriktningar skall inrättas.

6. Fritt val av skola (punkt 5) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub295.

Ställningstagande

Vi anser att det i samband med regelförändringarna i

gymnasieskolan är dags att ta bort alla

begränsningar i fråga om i vilken skola en elev får

gå på. Det måste bli självklart att varje elev har

rätt att välja utbildning på den skola som han eller

hon vill gå på utan att hinder sätts upp av vare sig

statliga eller kommunala regleringar.

7. Jämställdhet (punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub292 yrkande 1

och avslår motion

2004/05:A322 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Moderaterna menar att den enskilt viktigaste

åtgärden för att skapa jämställdhet inom svenskt

utbildningsväsende är att värna människors rätt att

bli bedömda som individer och få sina prestationer

granskade i ett individuellt perspektiv. Olika

människor har olika förutsättningar. Dessa

perspektiv skall naturligtvis speglas i skolans och

den högre utbildningens verksamhet.

8. Jämställdhet (punkt 7) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:A322 yrkandena 4 och 5

samt avslår motion

2004/05:Ub292 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolverket bör få i uppdrag att granska den

arbetsplatsförlagda verksamhet som bedrivs i dag för

elever i grund- och gymnasieskolan för att se om den

överensstämmer med de skrivningar om jämställdhet

som finns i läroplanerna Lpo 94 respektive Lpf 94.

Vidare bör Myndigheten för skolutveckling se till

att gruppen praktikhandledare och mentorer men även

studie- och yrkesvägledare, får kunskap om hur man

aktivt arbetar med att bryta de könstraditionella

mönstren, inklusive yrkesvalen.

9. Uppdrag att utforma satsningar för att öka

mäns deltagande i kvinnodominerade yrken

(punkt 8) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:A322 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att Myndigheten för skolutveckling bör få i

uppdrag att utarbeta kurser i enlighet med det

koncept som tidigare använts för flickornas kurser i

teknik. Det vill säga kurser som ger pojkar

möjlighet att prova på yrken inom vård, skola och

omsorg.

10. Diskrimineringslagstiftning (punkt 9) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub292 yrkande 2.

Ställningstagande

All form av förtryck, diskriminering och negativ

generalisering skall och måste motverkas. Människor

har rätt att betraktas som individer och inte som

delar av en viss kvotgrupp som godtyckligt

tillskrivs vissa egenskaper uppifrån. Vi anser att

det inte finns någon anledning att ha en särskild

diskrimineringslagstiftning för utbildningsväsendet

eller över huvud taget för någon del av detta. Det

finns inget hållbart motiv till att dela upp

diskriminering i olika kategorier och att splittra

lagstiftningen på en rad olika lagar.

11. Införande av tvååriga yrkeslinjer (punkt

10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 19,

2004/05:Ub407 yrkande 1 och

2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del).

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det är bättre att elever

slutför en kortare yrkesutbildning, än att många -

som i dag - hoppar av utan slutbetyg. De personer

som följde de tvååriga linjerna som fanns i

gymnasiet för tio år sedan har klarat sig bra i

yrkeslivet. Dagens avhoppare har däremot svårt att

ta sig vidare vare sig det gäller fortsatta studier

eller att få ett arbete. Vi tänker oss att elever

som läser en tvåårig yrkesutbildning skall kunna

komplettera den med lärlingsutbildning eller mer

teoretiskt inriktade studier. Med tvååriga

gymnasielinjer kommer dessutom sannolikt fler elever

att ta sig igenom gymnasiet och komma ut fortare i

arbetslivet. Det skulle inte bara gynna de

individerna utan också det svenska näringslivet.

12. Struktur för yrkesutbildningen (punkt

11) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:N239 yrkande 6.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det behövs en

uppvärdering av yrkesutbildning. Underförsörjning av

yrkeskvalificerad arbetskraft hindrar tillväxten.

Utbildningsvägarna är många gånger oklara och

ofullständiga. Den tydligaste bristen och därmed den

främsta utmaningen är att det saknas ett

sammanhållet system och en struktur för

yrkesutbildningen. Dubbelt så många hoppar av från

de yrkesförberedande gymnasieprogrammen som från de

studieförberedande. Vi menar att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om en bättre

struktur för yrkesutbildningen på gymnasienivå.

13. Yrkesutbildningsdelegationen (punkt 12) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub440 yrkande 6.

Ställningstagande

Kristdemokraterna kommer noggrant att följa

utvecklingen av den nya

Yrkesutbildningsdelegationen. Enligt

Ekonomistyrningsverket finns redan 272 myndigheter i

Sverige. På fyra år har femtio nya små myndigheter

tillkommit. Det är inte fler myndigheter och

utredningar svensk gymnasieskola behöver utan

konkreta verktyg för att höja kunskapsnivån, stärka

kvaliteten och hjälpa elever med studiesvårigheter.

Kristdemokraterna menar att arbetet med att stärka

yrkesutbildningen kan utföras av en befintlig

myndighet på området, t.ex. Skolverket eller

Myndigheten för skolutveckling.

14. Arbetsplatsförlagd utbildning (punkt 13)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub440 yrkandena 4 och 5

samt avslår motion

2004/05:Ub351.

Ställningstagande

Samverkan mellan skola och arbetsliv behövs för att

eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad som

förändras och blir alltmer kunskapsintensiv.

Samverkan med arbetslivet bidrar till att

utbildningen håller hög kvalitet och ligger i fas

med arbetslivets förändring. Kristdemokraterna är

positiva till arbetsplatsförlagt lärande men för att

säkerställa ett tillräckligt stort utbud av platser

behövs ett finansieringssystem som skapar

tillräckligt många platser med godtagbar kvalitet.

15. Införande av lärlingsutbildning (punkt 14)

- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Sofia

Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2004/05:Ub440 yrkandena 1 och 3,

2004/05:Ub480 yrkande 43,

2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del),

2004/05:N254 yrkande 14,

samt avslår motionerna

2004/05:Ub285,

2004/05:Ub286 yrkande 1,

2004/05:Ub386 och

2004/05:Ub407 yrkande 2.

Ställningstagande

En ny lärlingsutbildning måste inrättas.

Lärlingsutbildningen skall ge en gedigen

yrkesutbildning och utformas i samarbete med

arbetsmarknadens parter med ett nationellt

perspektiv för att skapa en god utbildning för hela

samhället och den enskilde. Företagen bör få

ersättning från skolan för utbildning och

handledning. Det är viktigt för att också små

företag skall kunna ta emot lärlingar. En

lärlingsutbildning har också stor betydelse för att

många hantverksyrken och småindustrier skall kunna

leva kvar och kompetensförsörjningen inom dessa

yrkesområden tryggas. Förbättrade möjligheter till

lärlingsutbildning leder även till att eleverna i

högre utsträckning ges möjlighet att ta del av den

senaste tekniken.

16. Lärlingsutbildning för hantverk (punkt 15)

- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Sofia

Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Kr354 yrkande 17.

Ställningstagande

Hantverks- och designyrkena har en enorm betydelse

för att formen och designen skall kunna bli

verklighet. Även klassiska hantverksyrken som

snickare, murare, plåtslagare, stuckatörer, smeder,

skomakare och liknande spelar en viktig roll.

Gymnasieskolan har inte lyckats utbilda tillräckligt

många i de aktuella yrkesgrupperna. Tusentals

ungdomar har aldrig fått chansen att etablera sig

som utlärda hantverkare och därmed gå från

arbetslöshet till att vara anställd eller

företagare. En satsning på en modern

lärlingsutbildning skulle kunna innebära utökade

möjligheter för ungdomar och hantverkarkåren skulle

kunna bevaras.

17. Entreprenörskap (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 22

samt avslår motionerna

2004/05:Ub286 yrkande 2 och

2004/05:Ub503.

Ställningstagande

Kunskaper om företagande gör att fler vågar ta

steget att starta eget. Detta visas t.ex. av

projektet "Ung företagsamhet" som drivits i 20 år

och som låter gymnasieelever starta företag under en

begränsad tidsperiod med förmånliga skattevillkor.

Sannolikheten för att eleverna som vuxna startar

eget företag är fyra gånger större om de deltagit i

projektet än om de inte gjort det. Därför menar vi

att det är viktigt att skolan kan erbjuda

entreprenörskap som en del av undervisningen.

18. Eget företagande (punkt 18) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub241.

Ställningstagande

För att fler ungdomar skall stimuleras att starta

eget måste skolans syn på entreprenörskap förändras

och eleverna ges möjlighet att få inblick i

företagandets vardag. Dagens skola stöper alla

elever i samma form. De individer som i dag går in i

den svenska skolan kommer ut tolv år senare,

likriktade och formade till arbetstagare. Skolan

måste omformas så att entreprenörskap och

kreativitet stimuleras.

19. Kursplaneöversyn (punkt 21) - v

Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub339.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att gymnasieskolan måste ta ett

större ansvar än vad den gör i dag för att ge

eleverna en god kunskapsgrund för livet efter

gymnasiet och för alla de val som skall göras då. I

regeringens ungdomspolitiska proposition (prop.

2004/05:2) tas ett steg i rätt riktning genom att i

den kursplaneöversyn som uppdragits åt Skolverket ge

verket i uppdrag att överväga hur kunskaper i

arbetsrättsliga frågor kan ges ökad betydelse. Vi

anser att uppdraget till Skolverket bör utökas

ytterligare. En grundutbildning om livet efter

gymnasiet skulle kunna handla om vilka studievägar

som finns och hur universitetslivet fungerar, om att

söka arbete och egen bostad. Den kan också innehålla

kunskap om hälsa och om att leva tillsammans med

andra. Gymnasieskolan bör ge eleverna redskap att se

och hantera livet efter gymnasiet. Den kunskap som

erfordras är så omfattande att det tveklöst ger

underlag för ett eget ämne i gymnasieskolan. Vi

avstår i detta läge från att föreslå något nytt ämne

utan vill inkludera kunskapen i flera befintliga

ämnen.

20. Teknikprogrammet (punkt 24) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 20.

Ställningstagande

Vi anser att det behöver göras en satsning på

naturvetenskap och teknik. Folkpartiet anser att

teknikprogrammet skall ge en kompetensnivå som

motsvarar det tekniska basåret på högskolorna. Det

är slöseri med resurser att högskoleutbildning skall

ägnas åt grundläggande kunskaper som bäst lärs ut på

gymnasienivå.

21. Kunskapskrav på studieförberedande program

(punkt 25) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 23.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att alla elever skall läsa

kärnämnen, men att elever som vill gå direkt ut i

yrkeslivet skall kunna läsa ämnena under kortare tid

och med ett annat innehåll. När inte alla elever

längre måste stöpas i samma form kan de som siktar

på vidare studier redan från början av

gymnasieutbildningen mötas av krav som är bättre

anpassade till deras förutsättningar.

22. Högskolebehörighet (punkt 26) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub440 yrkande 44.

Ställningstagande

Vi anser att kravet på allmän högskolebehörighet bör

tas bort men att möjligheten att komplettera

studierna för att få sådan behörighet alltid skall

finnas på alla program.

23. Mentorssystem (punkt 27) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf365 yrkande 8.

Ställningstagande

I dag är det alltför få gymnasieelever med

invandrarbakgrund som fortsätter till universitet

och högskola. För att underlätta för dessa elever

att skaffa akademisk utbildning bör högskolorna

införa ett mentorssystem. Eleverna får då lära känna

andra invandrare som studerar, forskar eller gått

vidare till arbetslivet efter avslutade

universitetsstudier. På så sätt visar man eleverna

vilka möjligheter som finns om man söker sig vidare

i utbildningssystemet, också om man har utländsk

bakgrund. Systemen skall utformas lokalt på

högskolor och universitet.

24. Betyg från de nordiska länderna (punkt 28)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:U312 yrkande 1.

Ställningstagande

Undervisningsministrarna i Norden förpliktade sig

våren 2004 att underteckna ett reviderat

gymnasieavtal. Ministrarna skall också förstärka det

nordiska samarbetet om ömsesidigt erkännande av

utbildningar och påbörja samarbete om erkännande av

yrkesutbildningar. Det är angeläget att en snabb

lösning kommer till stånd för en gemensam evaluering

av de olika ländernas gymnasiebetyg, så att de kan

jämföras på ett rättvist sätt.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. Fyra yttranden avser

betänkandet i dess helhet. För övriga yttranden

anges i rubriken inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i yttrandet.

1. Utvecklingen av gymnasieskolan - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Det är förmedling av kunskap som är skolans centrala

uppgift. I dag når vart fjärde barn inte

grundskolans mål i ett eller flera ämnen. Mer än var

tionde elev blir inte behörig till gymnasiet.

Grundskolans problem blir också gymnasieskolans

problem när elevernas förkunskaper brister.

Högskolan blir sedan i sin tur lidande när elever

kommer oförberedda från gymnasiet vilket leder till

diskussioner om den högre utbildningens

gymnasifiering.

Det är uppenbart att dagens gymnasieskola inte

fullt ut fungerar. Bara två tredjedelar av alla

gymnasieelever fullgör gymnasiet inom den avsedda

tiden, tre år. Bara tre av fyra elever fullgör

gymnasiet ens inom fyra år. Det individuella

programmet har växt från att vara ett

undantagsprogram till det tredje största. Av de

elever som börjar på det individuella programmet får

högst var femte slutbetyg inom fyra år.

Att så många som drygt 10 % av eleverna inte är

behöriga till gymnasiet i dag visar att grundskolan

inte klarar sin uppgift. Problemet löses inte genom

att de elever som har bristfälliga kunskaper från

grundskolan tvingas in i en utbildning de har

begränsade förutsättningar att klara, utan genom att

åtgärder sätts in tidigt i grundskolan.

Skolpolitiken måste lägga fokus på att ge varje del

av skolan förutsättningar att lösa sina uppgifter,

för att återupprätta Sverige som kunskapsnation.

Framtidens krav på bredare kompetenser förutsätter

även krav på djup i kunskaperna. Gymnasieskolans

uppdrag är inte i första hand att färdigutbilda

eleverna, utan att bidra till personlig utveckling

för ungdomar och göra dem redo för arbetslivet eller

för studier på universitetsnivå. Gymnasieelever bör

i än högre utsträckning än grundskoleelever själva

kunna styra sin utbildning. I och med att det är en

frivillig skolform är det rimligt att eleverna har

mycket stort inflytande över hur deras utbildning

skall se ut och var den skall bedrivas.

Såväl yrkesinriktade elever som starkt

studiemotiverade elever måste kunna lyckas och

utvecklas i gymnasiet. Vi ser inget egenvärde i att

alla utbildningar skall leda till

universitetsstudier. Som i dag skall kurserna också

framöver vara gymnasiets minsta byggsten och det som

betygssätts. Det ger utrymme för valfrihet för

eleverna och skapar en struktur som gör att man

successivt kan gå vidare i sina studier. Samtidigt

är det viktigt att undervisningen inte

fragmentiseras och delas upp i för små

beståndsdelar.

Eleverna skall kunna välja kurser friare än i dag

oavsett inriktning på utbildningen. Endast svenska,

engelska, matematik och historia skall vara

obligatoriska ämnen för alla elever. Den

obligatoriska delen omfattar då ca 20 % av

undervisningstiden. Utrymmet för elevernas egna val

skall i motsvarande mån öka. Tydliga examenskrav och

intagningskrav till universitetet bör styra

gymnasieskolans struktur i övrigt. Med detta synsätt

kan eleverna själva komponera sin utbildning utifrån

egna intressen och bedömningar av kommande behov på

arbetsmarknaden. Det gör det möjligt att variera

utbildningens längd. Vi tror att det skapar

motivation och frihet att förverkliga det egna

livet. Samtliga specialämnen skall ha nationella

kursplaner och kunskapsmål.

2. Utvecklingen av gymnasieskolan - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

I Folkpartiets tidigare behandlade motion om

gymnasieskolan har vi presenterat ett antal konkreta

förslag till förändringar, vilka avslagits av

utskottets majoritet. För liberaler är skolan ett av

samhällets starkaste verktyg för att ge alla jämlika

chanser. Jämlikhet nås dock inte genom en likadan

utbildning för alla elever. Tvärtom måste skolor få

profilera sig mer än i dag och utbildningarna

anpassas till att passa olika livsplaner och behov

hos eleverna. Den enskilde elevens

kunskapsinhämtande skall sättas i centrum. Varje

elev måste mötas på sin egen nivå, utifrån sina

intressen och framtidsplaner och ha möjlighet att

utvecklas i sin takt. I en sådan skola skall ingen

behöva känna sig misslyckad. Vi tror att individer

är olika och lär sig på olika sätt. En del har

fallenhet för vissa teoretiska ämnen, andra är

skickliga praktiker. Skolans uppgift måste vara att

ge alla elever en bra grund att stå på och utveckla

de intressen och färdigheter som eleverna bär med

sig.

Det behövs åtgärder för att komma till rätta med

de stora problemen i gymnasieskolan. En mycket stor

andel elever, 26 %, hoppar av sin

gymnasieutbildning. Över en fjärdedel av dem som

börjar gymnasiet har inte avslutat studierna inom

fyra år. 40 % av 20-åringarna har inte uppnått

gymnasiekompetens. Det är gymnasieskolans struktur

som orsakar de stora problemen i gymnasieskolan. Den

har organiserats ifrån utgångspunkten att alla

elever oavsett om de vill bli frisörer eller läkare,

skall läsa samma kurser i matematik, naturkunskap,

engelska osv. Detta har gjort att ämnena splittras i

små kurser som varken tillfredsställer den blivande

läkarens eller den blivande frisörens behov. Dagens

extremt kursutformade gymnasieskola behöver

förändras så att eleverna i stället kan välja mellan

tydliga utbildningspaket - linjer. Linjerna skall

byggas upp av ämnen som läses under lång tid och som

varierar till omfattning och innehåll, beroende på

vilken utbildningslinje eleven valt. För de

praktiskt inriktade eleverna skall yrkeslinjer och

lärlingsutbildning erbjudas. Tvååriga

gymnasieutbildningar med praktisk inriktning

kombinerad med allmänbildning i viktiga ämnen måste

också finnas för dem som så önskar. Elever som

saknar högskolebehörighet skall ha rätt att

komplettera i vuxenutbildningen.

Gymnasieskolan måste bidra till att betona vikten

av kunskap i humanistiska ämnen i ett modernt

samhälle. Det behövs en linje som skapar en stark

grund för bred kunskap i humanistiska ämnen som

språk, historia, litteratur och kultur. Att

humanistiska ämnen nedvärderats i gymnasieskolan har

fått återverkningar för hur eleverna prioriterat sin

tid. Antalet elever som läser språk har minskat

avsevärt både på det naturvetenskapliga och det

samhällsvetenskapliga programmet.

3. Utvecklingen av gymnasieskolan - kd

av Inger Davidson (kd).

Eftersom riksdagen nyligen behandlade frågan om

gymnasieskolans framtid i samband med regeringens

proposition 2003/04:140 "Kunskap och kvalitet - elva

steg för utveckling av gymnasieskolan", lade vi inte

någon motion om gymnasieskolan under den allmänna

motionstiden hösten 2004. Då frågan nu åter tas upp

till behandling vill vi i detta särskilda yttrande

nämna några huvuddrag i den kristdemokratiska synen

på gymnasieskolan så som den presenterats i tidigare

motioner.

I gymnasieskolan förbereds eleverna inför de sista

stegen ut i vuxenlivet. Där läggs grunden för vidare

studier eller yrkesarbete. Gymnasieskolans

utbildningar har blivit alltmer homogena.

Skillnaderna mellan de olika programmen minskar och

de teoretiska kraven ökar. Det har lett till att

många elever slås ut och att andra inte lär sig det

de skall. I dag lämnar var fjärde gymnasieelev

skolan utan fullständiga betyg, och det individuella

programmet har blivit skolans största.

Gymnasieskolan behöver utvecklas och kvaliteten

höjas så att fler elever når de gemensamma målen och

därmed får de kunskaper som krävs för personlig

utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt

samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare

studier och ett lärande under hela livet.

Gymnasieskolan måste bättre svara mot de krav som

det moderna samhället ställer på såväl breda

kunskaper som hög specialisering. Det måste finnas

en mångfald av såväl teoretiska studieförberedande

utbildningar som praktiska yrkesförberedande

utbildningar. Bland annat vill Kristdemokraterna

införa en lärlingsutbildning.

Den mest centrala uppgiften för gymnasieskolan

skall självklart vara att ge eleverna de kunskaper

de behöver för livet. En viktig uppgift är att ta

hänsyn till elevers skilda behov och intressen. I

läroplanen för gymnasieskolan definieras kunskap

övergripande såsom fakta, förståelse, förtrogenhet

och färdighet. Denna kunskapssyn behöver utvecklas

ännu mer i skolans alla ämnen. På så sätt stimuleras

elevernas utveckling mer än i en statisk

faktafixerad skola.

Gymnasieskolans verksamhet måste styras av tydliga

mål både när det gäller kunskap och arbetsmiljö, mål

som är väl förankrade hos både lärare och elever.

Att alla är medvetna om och strävar mot samma mål är

nödvändigt för en framgångsrik skola.

Kristdemokratisk skolpolitik har sin grund i

kunskap, ansvar och trygghet. Alla delar måste

fungera för att vi skall få en kvalitativ skola. Vi

anser att en tydlig värdegrund är en förutsättning

för en framgångsrik skola. Det måste vara självklart

att alla som verkar i skolan, lärare, elever och

annan personal, bemöter varandra med respekt.

4. Utvecklingen av gymnasieskolan - c

av Sofia Larsen (c).

I ett samhälle där kunskaper är den viktigaste

grunden för ekonomisk utveckling är lika tillgång

till bra utbildning en avgörande rättvisefråga.

Utbildning är den viktigaste och mest långsiktiga

vägen till social och regional utjämning. I

Centerpartiets utbildningspolitik utgår vi i från

att alla elever kan och vill lära sig. För att ge

alla elever, i olika skolformer, större chanser att

tillgodogöra sig kunskaperna, vill vi individanpassa

skolan ännu mer än dagens skola.

Vi måste hela tiden sträva efter att utveckla

utbildningssystemet för att möta kraven från individ

och samhälle. Det handlar om viktiga vägval inför

framtiden. Att avsätta resurser för utbildning är

ett led i att skapa tillväxt men också ett led i att

skapa livskvalitet för den enskilda människan där

alla människor måste få möjlighet och stimulans att

nå toppen av sin egen förmåga. I Centerpartiets

utbildningspolitik tar vi sikte på det livslånga

lärandet, eftersom vi ser att kunskapskraven hela

tiden ökar i samhället. Kunskapskrav som innebär att

vi hela tiden måste ha förmågan att lära och lära

om, att lärandet är en process som återkommer under

hela livet. Att förbereda eleverna för detta

förutsätter att gymnasieskolan lägger en bra grund.

Gymnasieskolan är könsuppdelad med tydliga "flick-

och pojkprogram", det är stora statusskillnader

mellan de olika gymnasieprogrammen, social

snedrekrytering förekommer, att komplettera sina

betyg på komvux ingår i planerna för många elever

redan under gymnasietiden, betygsstress och

fragmentisering ingår i elevernas vardag. Det är ett

misslyckande för gymnasieskolan som inte kan

accepteras.

Gymnasieskolans problem kommer till stor del från

grundskolan eftersom många elever inte får med sig

tillräckliga kunskaper därifrån. Om regeringen inte

börjar från början och löser problemen där de

uppstår kommer vi aldrig att få den gymnasieskola vi

önskar - en gymnasieskola som höjer den allmänna

utbildningsnivån och förbereder alla för ett

livslångt lärande.

5. Behörighet till gymnasiet (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

För att bli behörig till ett nationellt program i

gymnasiet skall en elev från grundskolan ha minst

betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik.

Vi anser att det är rimligt att kräva att alla

elever har dessa baskunskaper eftersom det annars

blir svårt att klara studierna i gymnasieskolan.

Kraven för att komma in på olika gymnasieprogram

måste också få variera. Vi vill att högre

förkunskapskrav ställs, exempelvis borde minst

godkänt i de naturvetenskapliga grundskoleämnena

vara krav för naturvetenskapligt program, och

godkänt i språk, historia och samhällskunskap vara

krav för det samhällsvetenskapliga programmet.

6. Jämställdhet (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Vi anser att ett jämställdhetsperspektiv skall

genomsyra all undervisning. Ett aktivt

jämställdhetsarbete behöver bedrivas på många

fronter och med olika innehåll och metoder.

Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl

kvinnliga som manliga elever kan intressera sig och

aktivt ta del av undervisningen. Skolan spelar en

viktig roll för att betona flickors och pojkars rätt

att bli jämställt behandlade. För att skolan skall

lyckas med detta viktiga arbete måste skolan i sig

bli mer jämställd. Ett jämställdhetsperspektiv måste

genomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan

elever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument

samt i lärarutbildningen.

7. Jämställdhet (punkt 7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna anser att jämställdheten i skolan

bör öka. Flickors och pojkars olika sätt att

uttrycka sig både verbalt och med kroppsspråk måste

uppmärksammas. Jämställdhet är en av de viktigaste

frågor som behöver etisk belysning i skolan. Skolan

bör aktivt uppmuntra såväl flickor som pojkar att

söka sig till yrken eller branscher som domineras av

motsatt kön.

8. Entreprenörskap (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Ett nationellt program med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap bör inrättas i

samarbete med näringslivet. Ett sådant program bör

inrikta sig på samarbete mellan små, medelstora och

stora företag inom samhällets alla sektorer. I ett

företagsinriktat program måste tonvikt läggas på

elevernas kreativitet och kapacitet att planera och

genomföra egna projekt.

9. Mentorssystem (punkt 27) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Alla barn och ungdomar behöver stöd och stimulans

för sin utveckling och sitt lärande. För barn som

lever under sådana förhållanden att de saknar goda

möjligheter att utvecklas socialt och

kunskapsmässigt kan det vara positivt att erbjudas

stöd i form av en mentor, en person som eleven får

råd av, som stöttar eleven när det är svårt och

kanske hjälper henne att se världen med nya ögon.

Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är

mentorsprojektet "Näktergalen - möten mellan

skolbarn och högskolestudenter" som bedrivs av Malmö

högskola. Mentorerna rekryteras både bland

lärarstudenter och studenter vid andra program.

Mentorns uppgift är att vara en positiv vuxenkontakt

och förebild för barnet och ge det den uppmärksamhet

och stöd det behöver. Utvärderingen av projektet

visar att det haft stor betydelse för barnen,

samtidigt som mentorskapet för mentorernas del kan

vara en viktig väg att få kunskap om barns olika

uppväxtvillkor och om de utsatta miljöer som är

många barns vardag.

10. Avgiftsfri skolmat (punkt 30) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Att dagligen få bra och näringsriktig mat är en

förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till

sig skolans undervisning. Gymnasieskolan har i

praktiken blivit en obligatorisk skola, liksom

grundskolan är det. Kommunerna är enligt skollagen

skyldiga att erbjuda avgiftsfri skollunch i

grundskolan. Avgifter för skollunch på gymnasiet har

införts i många kommuner som behöver spara pengar.

Vi anser att det bör göras en nationell översyn av

hur många kommuner som har avgiftsbelagt skollunchen

och vilka konsekvenser detta har medfört.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub241 av Anna Grönlund Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skolan måste lägga

grunden för att stimulera entreprenörsandan och eget

företagande.

2004/05:Ub250 av Birgitta Sellén och Jörgen

Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att utreda möjligheten

att erbjuda gymnasieeleverna trafik- och

körkortsteori.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta

tvååriga yrkeslinjer.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det tekniska

programmet skall ge samma kompetensnivå som det

tekniska basår som i dag erbjuds på högskolor och

universitet.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskaper om

företagande och entreprenörskap skall vävas in i

undervisningen på gymnasiet.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskapskraven

skall höjas för elever som läser en

studieförberedande gymnasieutbildning.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan

skall ges tre typer av examina; lärlings-, yrkes-

och studentexamen.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

gymnasieskola som höjer den allmänna

utbildningsnivån och förbereder alla för ett

livslångt lärande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

elevanpassad och flexibel gymnasieskola.

2004/05:Ub285 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lärlingsutbildning i Heby

kommun.

2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet

med ett nationellt program för lärlingsutbildning

i Jönköpings län.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet

med ett nationellt program med speciell inriktning

på företagande och entreprenörskap i Jönköpings

län.

2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet inom

utbildningsväsendet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskild

diskrimineringslagstiftning för olika delar av

utbildningsväsendet.

2004/05:Ub295 av Ewa Thalén Finné och Magdalena

Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om elevens fria val till

gymnasieskola.

2004/05:Ub311 av Ann-Marie Fagerström och Agneta

Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om körkortsutbildning i

skolan.

2004/05:Ub339 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett tilläggsdirektiv till

Skolverkets kursplaneöversyn i syfte att inkludera

kunskap om livet efter gymnasiet.

2004/05:Ub351 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag på åtgärder i syfte att ge studerande rätt

till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik.

2004/05:Ub361 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne

i gymnasieskolan.

2004/05:Ub385 av Gustav Fridolin och Mona Jönsson

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lagstiftning som ger elever

inom grund- och gymnasieskolan rätt till avgiftsfri

skollunch.

2004/05:Ub386 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stärka lärlingssystemet

för småföretag.

2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

32. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om

antagningskraven till gymnasiet.

2004/05:Ub407 av Lars Gustafsson (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en tvåårig gymnasieutbildning med

betoning på själva yrkesämnena.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om ett utvecklat lärlingssystem och en

yrkeshögskola.

2004/05:Ub414 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kommunernas skyldighet att

svara för vissa elevresor.

2004/05:Ub427 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införandet av en

trafikantutbildning och en förberedande

körkortsutbildning i skolan.

2004/05:Ub436 av Anders G Högmark m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nuvarande

utbildningssystemet.

2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till införande av ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

lärlingsutbildningens utformning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det

arbetsplatsförlagda lärandet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

finansieringssystem för vidgat arbetsplatsförlagt

lärande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

yrkesutbildningsdelegation.

2004/05:Ub445 av Maria Hassan och Inger Nordlander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kurser i kvinno- och

migrationshistoria.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

43. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om införande av ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram.

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kravet på

direkt högskolebehörighet tas bort men att

möjligheten att komplettera studierna för att få

behörigheten alltid skall finnas på alla program.

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

gymnasieexamina med olika inriktning skall

inrättas.

2004/05:Ub484 av Veronica Palm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen verkar för

att skolmaten i gymnasieskolan förblir kostnadsfri.

2004/05:Ub488 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder i syfte att

garantera eleverna fri skolmat.

2004/05:Ub494 av Jan Emanuel Johansson och Cinnika

Beiming (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att hitta lösningar på

problematiken med de ungdomar som riskerar att falla

ur gymnasieskolan.

2004/05:Ub501 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betygsfri antagning till

gymnasiet.

2004/05:Ub503 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om utbildningssektorns

roll för att öka företagandet.

2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil

Erlandsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan

bör erbjuda teoriutbildning inför körkortsprov.

2004/05:U312 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvärdering av de

olika nordiska ländernas gymnasiebetyg.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett mentorssystem.

2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

fylla utbildningsplatserna för

omvårdnadsutbildningarna.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa

som kärnämne i skolan.

2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i samverkan

med berörda parter verka för att gymnasieskolan i

Degerfors ges möjlighet att utvecklas till ett

riksrekryterande fotbollsgymnasium.

2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att satsa på

hantverksyrken i högre utsträckning än vad som

görs i dag.

2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning

med inriktning på fiske.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

yrkesutbildningen.

2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

gymnasiereform som ger bättre och mindre

teoretiska yrkesprogram och en ökad valfrihet inom

yrkesprogrammen samt en bättre lärlingsutbildning.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

modern lärlingsutbildning för bl.a. landsbygdens

traditionella yrken.

2004/05:A322 av Lars Ohly m.fl. (v):

3. Riksdagen begär att regeringen ger Myndigheten

för skolutveckling i uppdrag att utforma riktade

satsningar i syf