Bet. 2004/05:UBU7

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU7

Betyg

Sammanfattning

I betänkandet behandlas Riksrevisionens styrelses

redogörelse angående statens insatser för en

likvärdig betygssättning (2004/05:RRS4) samt 24

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.

Utskottet föreslår att redogörelsen läggs till

handlingarna och att samtliga motionsyrkanden

avslås.

Riksrevisionens styrelses redogörelse bygger på

Riksrevisionens rapport Betyg med lika värde? - en

granskning av statens insatser. I redogörelsen

betonar styrelsen betydelsen av likvärdiga betyg.

Man menar att Riksrevisionens granskning visar på

behovet av statliga insatser för att komma till

rätta med flera brister i betygssystemets

tillämpning. Utskottet menar att problematiken med

bristande likvärdighet i betygssättningen är

tillräckligt uppmärksammad och hänvisar till

pågående insatser.

Yrkandena från den allmänna motionstiden handlar

bl.a. om ändringar i nuvarande betygssystem,

likvärdiga betyg, nationella prov,

utvecklingssamtal, möjligheten att tentera för betyg

samt försök med externa examinatorer.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna.

Vänsterpartiet och Centerpartiet har också lämnat

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Betyg från tidigare årskurs och i fler

steg

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub208,

2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),

2004/05:Ub304,

2004/05:Ub390 yrkande 21,

2004/05:Ub477 yrkande 7 och

2004/05:Ub480 yrkande 20.

Reservation 1 (fp, kd, c)

Reservation 2 (m)

2. Avskaffande av dagens betygssystem

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 3.

Reservation 3 (v, mp)

3. Utredning om ett nytt betygssystem

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 4.

Reservation 4 (mp)

4. Riksrevisionens styrelses redogörelse

Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:RRS4 till

handlingarna.

5. Åtgärder för likvärdig betygssättning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub460 yrkandena 1-3.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Uppdrag till Skolverket angående

likvärdig betygssättning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub460 yrkandena 4-7.

Reservation 6 (fp, kd)

7. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),

2004/05:Ub390 yrkande 23,

2004/05:Ub460 yrkande 8 och

2004/05:Ub480 yrkande 17.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (fp)

Reservation 9 (kd)

8. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub371,

2004/05:Ub390 yrkande 30 samt

2004/05:Ub480 yrkandena 18 och 19.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd)

9. Rätt att tentera för betyg

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 31.

Reservation 12 (m, fp)

10. Externa examinatorer

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 8.

Reservation 13 (fp)

Stockholm den 10 mars 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s),

Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp),

Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Lennart

Gustavsson (v).

2004/05

UbU7

Redogörelse för ärendet

Riksrevisionens styrelses

redogörelse angående statens

insatser för en likvärdig

betygssättning

Riksrevisionens styrelses redogörelse (2004/05:RRS4)

bygger på Riksrevisionens rapport Betyg med lika

värde? - en granskning av statens insatser.

Riksrevisionens styrelse har beslutat att

slutsatserna av granskningen skall överlämnas till

riksdagen i form av en redogörelse.

I rapporten konstaterar Riksrevisionen att

skolhuvudmännens och skolornas lokala friutrymme -

inom de av staten fastställd ramarna - måste

balanseras mot kraven på dels nationell

likvärdighet, dels de enskilda elevernas

rättssäkerhet. I rapporten lämnas rekommendationer

till regeringen, Skolverket och Myndigheten för

skolutveckling för att betygens likvärdighet skall

förbättras.

I redogörelsen betonar Riksrevisionens styrelse

betydelsen av likvärdiga betyg. Man menar att

Riksrevisionens granskning visar på behovet av

statliga insatser för att komma till rätta med flera

brister i betygssystemets tillämpning.

Ingen motion väcktes i anledning av redogörelsen.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

Under allmänna motionstiden 2004 väcktes yrkanden i

olika betygsfrågor. Först i betänkandet behandlar

utskottet yrkanden som rör ändringar av dagens

betygssystem. Därefter behandlas yrkanden rörande

likvärdig betygsättning i samband med att utskottet

behandlar Riksrevisionens styrelses redogörelse

2004/05:RRS4. Andra frågor som behandlas är

nationella prov, utvecklingssamtal, möjligheten att

tentera för betyg samt försök med externa

examinatorer.

Utskottets överväganden

Inledning

I betänkandet behandlas Riksrevisionens styrelses

redogörelse 2004/05:RRS4 angående statens insatser

för en likvärdig betygssättning. Betänkandet

omfattar också 24 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2004.

Ändringar i betygssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om förändringar

i betygssystemet och tillsättande av en

utredning om betygens utformning med

hänvisning till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 1 (fp, kd, c), 2 (m),

3 (v, mp) och 4 (mp) samt särskilt yttrande 1

(v).

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Miljöpartiet förespråkar

förändringar av nuvarande betygssystem.

Moderaterna vill i motion 2004/05:Ub390 yrkande 21

införa ett betygssystem i tio steg senast från

årskurs fem. Man menar att antalet betygssteg som

används i dag är otillräckligt för att spegla

elevernas kunskaper och resultat på ett

tillfredsställande sätt. Eleverna tycker att betygen

är orättvisa, vilket gör betygen mindre användbara

som pedagogiskt verktyg. I motion 2004/05:UbU208 (m)

föreslås att en rätt för enskilda skolhuvudmän att

sätta betyg tidigare än årskurs 8 skall införas.

Motionären menar att begränsningen till årskurs 8 är

en begränsning i skolans kvalitetsarbete.

Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i

motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del)

respektive 2004/05:Ub480 yrkande 20 att betyg skall

ges från årskurs 6 i sex steg. Motionärerna menar

att fler betygssteg ger en mer rättvis bild av

elevernas kunskaper. Också Centerpartiet föreslår i

motion 2004/05:Ub477 yrkande 7 att betyg skall ges

från årskurs 6 i sex steg. Fler betygssteg föreslås

i motion 2004/05:Ub304 (kd) då motionären menar att

ett betygssystem med fler steg är mer studievänligt,

såväl för den som har lätt för sig som för den som

har det svårare.

Miljöpartiet vill i motion 2004/05:Ub230 yrkande 3

avskaffa dagens betygssystem. Motionärerna menar att

betygen fungerar dåligt som kunskapsmätare och att

de dessutom är djupt orättvisa eftersom

betygssättningen inte är likvärdig. I yrkande 4

begär Miljöpartiet att regeringen tillsätter en

utredning med syfte att se över alternativ till

dagens betygssystem. Man vill att utredningen skall

beakta det betygssystem som förespråkas av

motionärerna, nämligen ett betygssystem i tre steg

med ökad konkretionsgrad. I årskurs 1-3 bör det vara

enbart muntliga utvecklingssamtal. Från årskurs 4

bör en övergripande skriftlig rapport tillkomma.

Efter årskurs 7 bör rapporten utvecklas med

tydligare och mer konkret information uppdelat på de

olika ämnena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att rikdagen avslår

motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden med förslag om fler

betygssteg och betyg från tidigare årskurs än i

dagens betygssystem har vid flera tillfällen under

senare år avslagits av riksdagen på förslag av

utskottet (senast i bet. 2003/04:UbU12). Utskottet

har ingen annan uppfattning nu. Någon utredning om

betygssystemet behövs enligt utskottets uppfattning

inte heller.

Likvärdig betygssättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga Riksrevisionens styrelses

redogörelse till handlingarna med hänvisning

till pågående insatser. Motionsyrkandena

angående likvärdig betygssättning bör avslås

med samma motivering samt med hänvisning till

pågående utredningsarbete.

Jämför reservationerna 5 (m, fp, kd, c) och 6

(fp, kd).

Riksrevisionens styrelses redogörelse

Redogörelsen bygger på slutsatser som Riksrevisionen

dragit i sin rapport Betyg med lika värde - en

granskning av statens insatser (RiR 2004:11). Syftet

med granskningen var att bedöma de åtgärder som

regeringen, Skolverket och Myndigheten för

skolutveckling vidtagit för att åstadkomma en

likvärdig betygssättning efter att det mål- och

kunskapsrelaterade betygssystemet infördes 1994.

Riksrevisionen har tagit del av

undersökningsresultat gjorda av andra som

konstaterat bristande likvärdighet i

betygssättningen. Utifrån Riksrevisionens egen

granskning och dessa tidigare resultat är

myndighetens bedömning att problemet med bristande

likvärdighet i betygssättningen till väsentliga

delar kvarstår. Riksrevisionen menar också att det

finns brister när det gäller tydligheten i

huvudmännens och rektorernas ansvar för en likvärdig

betygssättning, liksom det finns brister i stödet

till kommuner och skolor och i statens uppföljning

och kontroll av betygssättningen. Riksrevisionen

rekommenderar att regeringen och skolmyndigheterna

förbättrar huvudmännens och professionens

förutsättningar att lösa sina uppgifter. Det handlar

enligt myndigheten bl.a. om att tydligt klara ut vad

de förväntas göra och vilket ansvar de har, samt om

att på olika sätt stödja huvudmän och profession

genom t.ex. kompetensutveckling och

informationsmaterial. Riksrevisionen anser vidare

att regeringen med hjälp av Skolverket mer aktivt

bör följa upp och kontrollera i vilken mån huvudmän

och profession tar ansvar för de uppgifter de ålagts

vad gäller betygssättningen. För att statens

insatser skall ge resultat krävs enligt

Riksrevisionen att regeringen, skolmyndigheterna

samt anordnare av lärarutbildning prioriterar frågan

och genomför insatser utifrån en samlad strategi.

I Riksrevisionens styrelses redogörelse redovisar

styrelsen sina överväganden i anledning av

granskningen. Styrelsen anser att ett likvärdigt

betygssystem är centralt för det decentraliserade

skolsystemet samt för skollagens krav på en

likvärdig utbildning. Likvärdiga betyg har också

stor betydelse för elevernas rättssäkerhet i

skolarbetet. Enligt styrelsen bekräftar

Riksrevisionens granskning tidigare uppgifter om

allvarliga brister i fråga om betygens likvärdighet.

Man pekar på att enligt den gällande regleringen

ansvarar skolhuvudmän, rektorer och lärare för hur

skolans arbete genomförs lokalt. Samtidigt är det

regeringen och de statliga skolmyndigheterna under

regeringen som ansvarar för att skolornas arbete

styrs och följs upp på den nationella nivån.

Styrelsen konstaterar att Riksrevisionens granskning

visar på betydande brister i de statliga insatserna

när det gäller förutsättningarna för likvärdiga

betyg och att de statliga insatserna för en

likvärdig betygssättning behöver förbättras. I

huvudsak handlar det om insatser av regeringen och

av de under regeringen ansvariga skolmyndigheterna.

Styrelsen anser att regeringen bör utveckla sin

resultatinformation till riksdagen och bättre

informera om utvecklingen av likvärdiga betyg och om

de statliga insatserna att förbättra

förutsättningarna för likvärdiga betyg.

Motionen

I motion 2004/05:Ub460 understryker

Kristdemokraterna att betygssättningens likvärdighet

är viktig för elevernas rättssäkerhet. Man pekar på

att eleverna genom betygssättningen är föremål för

en myndighetsutövning vars grunder måste vara

tydliga och lätta att identifiera. Kristdemokraterna

anser att regeringen bör pröva hur huvudmännens och

rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan

tydliggöras i lag och andra författningar (yrkande

1). Motionärerna menar vidare att regeringen i

regleringsbrev eller i myndigheternas instruktioner

bör klargöra ansvarsfördelningen mellan Skolverket

och Myndigheten för skolutveckling för att aktivt

bevaka och stödja arbetet för likvärdig

betygssättning (yrkande 2). En redovisning med

bedömning av betygens likvärdighet och hur denna har

utvecklats bör regelbundet lämnas från regeringen

till riksdagen tillsammans med resultatinformationen

om skolan (yrkande 3). Skolverket bör enligt

Kristdemokraterna utveckla sina allmänna råd och

sitt kommentarmaterial i syfte att tydliggöra hur

betygssystemet bör fungera och tillämpas (yrkande 4)

men också aktivt använda sin uppföljningsinformation

i syfte att påverka det lokala arbetet för

likvärdiga betyg (yrkande 6). Vidare bör verket i

ökad utsträckning ta till vara det nationella

provsystemet för att stödja en likvärdig

betygssättning (yrkande 5) samt i övrigt utveckla

och förbättra sitt stöd för en likvärdig

betygssättning (yrkande 7). Stödet bör inte enbart

styras av skolors och skolhuvudmäns efterfrågan,

utan även utgå från konstaterade behov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

Riksrevisionens styrelses redogörelse till

handlingarna samt avslår motionsyrkandena.

Utskottet anser att rättvis och likvärdig

betygssättning är en viktig faktor för att en

likvärdig utbildning och skola skall bli en

realitet. En rättvis betygssättning innebär att

betyget skall visa elevens kunskaper och färdigheter

enligt de mål och betygskriterier som anges i

kursplanen. En likvärdig betygssättning innebär att

elevernas mäts mot samma måttstock. Betygens

likvärdighet har också stor betydelse för den

enskilde elevens rättssäkerhet. Exempelvis används

betygen ofta som urvalsinstrument vid antagning till

högre utbildning.

Redan när betygssystemet för grundskolan

beslutades underströk utskottet vikten av att såväl

centralt som lokalt utformade kriterier för

betygssättning är tydliga. Utskottet menade också

att elever och föräldrar på förhand skall informeras

om vad som krävs och förväntas av eleverna och vad

elevernas arbete skall leda fram till (prop.

1994/95:85, bet. 1994/95:UbU6). Utskottet anser

fortfarande att grundläggande för en rättssäker och

likvärdig betygssättning är att lärare och rektorer

har tillräckliga kunskaper för att kunna tillämpa

kursplaner, betygskriterier och andra bestämmelser

på avsett sätt.

Utskottet vill peka på de åtgärder som har

genomförts och som för närvarande pågår för att

uppnå en likvärdig betygssättning. När

betygssystemet infördes 1994 utformades nationella

betygskriterier för betygen Godkänd och Väl Godkänd

och i juli 2000 infördes kriterier för Mycket väl

godkänd. Problematiken med den bristande

likvärdigheten uppmärksammades redan 1999 då

regeringen gav Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd

i uppdrag att genomföra en nationell

kvalitetsgranskning rörande en likvärdig och rättvis

betygssättning. Verkets kvalitetsgranskning 2000 om

betyg och bedömning visade att det förekom betydande

brister i skolans arbete vad gällde rättvisa och

likvärdighet. Granskningen avsåg kommunala skolor

och kompletterades 2001 med en granskning av

fristående skolor, varvid i stort sett samma

iakttagelser gjordes. Skolverket gav 2001 ut ett

kommentarmaterial för bedömning och betygssättning.

År 2003 följde Skolverket upp resultatet av

kvalitetsgranskningen. Då framkom att problemen som

tidigare konstaterats i stor utsträckning fanns

kvar.

År 2001 fick Skolverket också ett uppdrag av

regeringen att planera för kompetensutveckling av

lärare om kunskapsbedömning och betygssättning. I

uppdraget betonades behovet av kollegiala

diskussioner. Regeringen betonar att lärare behöver

mötas för att kunna utbyta tankar och erfarenheter

om kunskapsbedömning och betygssättning. Uppdraget

överfördes till Myndigheten för skolutveckling i

mars 2003. I november 2004 redovisade myndigheten

resultatet av arbetet i rapporten

Kompetensutveckling av lärare om bedömning och

betygssättning (dnr 2003:721). Myndigheten har

genomfört ett antal kompetensutvecklingsinsatser i

kommuner och skolor och anser att mycket talar för

att många skolhuvudmän och rektorer tar ett större

ansvar än tidigare för att åtgärda de brister som

finns. Trots det är skillnaderna i lärares

uttolkning och tillämpning alltför stora för att

kraven på en likvärdig och rättvis betygssättning

skall kunna anses vara uppfyllda. De satsningar som

görs är ofta mer genomarbetade och långsiktiga än de

var för några år sedan och myndighetens bedömning är

att situationen har förbättrats.

För att ytterligare öka likvärdigheten i

bedömningen av eleverna utformade Skolverket våren

2004 en handlingsplan för en mer rättssäker och

likvärdig betygssättning. I handlingsplanen ingår

bl.a. att uppmärksamma likvärdighetsfrågorna vid

Skolverkets inspektioner, att förbättra de

nationella provens stödjande roll och att på olika

sätt verka för att stärka kunskaperna om bedömning

och betygssättning i lärar- och

rektorsutbildningarna. I handlingsplanen ingår också

att ge direkt stöd till skolorna. Som en del i detta

stöd publicerade Skolverket i november 2004 Allmänna

råd för likvärdig bedömning och betygssättning.

Skriften innehåller allmänna råd om det lokala

arbetet med tillämpningen av nationella mål och

betygskriterier och bestämmelser för likvärdig

bedömning och betygssättning. Samtidigt publicerades

exempel för likvärdig bedömning på Skolverkets

hemsida. Syftet är att materialet skall ligga till

grund för diskussioner om hur bedömningen och

betygssättningen av elever kan göras mer likvärdig

och ge stöd för utveckling i skolorna. Kommunerna,

liksom andra huvudmän, har ansvar för att lärarna

erbjuds kompetensutveckling och för att det finns

förutsättningar för lärarena att föra de

professionella samtal som behövs för att utveckla

och förbättra betygssättningen.

En löpande åtgärd för att komma tillrätta med

bristande likvärdighet i betygssättningen är

Skolverkets löpande inspektionsverksamhet som

förstärkts efter myndighetsdelningen 2003 (se vidare

nedan). Vid inspektionerna kontrollerar verket hur

skolan kvalitetssäkrar betygssättningen. I januari

2005 redovisade Skolverket ett regeringsuppdrag

avseende kvalitetsredovisning inom skolväsendet (dnr

02-2004:2110). Skolverket föreslår att verket bör

ges bemyndigande att utge närmare föreskrifter om

kvalitetsområden. Det bör enligt verket finnas

kvalitetsområden som skall utgöra underlag för

bedömningen av skolans måluppfyllelse. Vissa områden

skall redovisas årligen, andra för en treårsperiod.

Enligt verkets förslag skall ett årligt

kvalitetsområde benämnas Arbetet i skolan och bl.a.

innehålla kvalitetssäkring av bedömning och

betygssättning.

När det gäller frågan om rektors ansvar

behandlades denna fråga av Skollagskommittén i

betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121). Kommittén föreslår att rektors

uppgifter skall förtydligas i skollagen. Rektorn

skall leda och samordna det pedagogiska arbetet inom

sitt verksamhetsområde samt besluta om den inre

organisationen. Kommittén föreslår att rektor även i

framtiden har en direkt i författningen utpekad

beslutanderätt i sådana frågor som rör enskilda

elever och som ofta har karaktär av

myndighetsutövning. Kommitténs betänkande bereds

inom Regeringskansliet och en proposition om en ny

skollag har aviserats till hösten 2005.

När det gäller yrkandet om klargörande av

myndighetsstrukturen framgår syftet med bildandet av

Myndigheten för skolutveckling av

budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1,

utg.omr. 16, bet. 2002/03:UbU1). Motivet för

delningen av det tidigare Statens skolverk var att

verkets granskande och främjande roller skulle

särskiljas från varandra genom att en ny myndighet

bildades. Skolverkets och Myndigheten för

skolutvecklings uppgifter framgår närmare av

myndigheternas instruktioner (SFS 2002:1160

respektive SFS 2002:1161).

Utskottet vill också peka på att i

Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet

och likvärdighet finns förslag om att bestämmelser

skall införas i skollagen som stärker elevens

rättssäkerhet i frågor som gäller bedömning och

betyg. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet utgår vidare ifrån att regeringen i de

redovisningar avseende skolan som regelbundet lämnas

till riksdagen även kommer att redogöra för hur

betygens likvärdighet utvecklas.

Sammantaget menar utskottet att frågan om

likvärdig betygssättning är tillräckligt

uppmärksammad och att varken Riksrevisionens

styrelses redogörelse eller motionsyrkandena bör

föranleda några uttalanden från riksdagen.

Nationella prov

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om förändrad

reglering av nationella prov med hänvisning

till tidigare uttalanden och pågående

utredning.

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9

(kd).

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub390

yrkande 23 att i en skola som styrs kvalitativt

genom nationella kunskapsmål måste återkommande

utvärderingar och ökad uppföljning få större

betydelse. Två modeller för att uppnå detta är

nationella prov som stämmer av elevernas kunskaper i

ett visst ämne vid en viss tidpunkt respektive ett

ökat bruk av inlärningsscheman som t.ex. LUS, som är

ett verktyg för att följa elever i deras

läsutveckling.

Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub258 yrkande 7

(i denna del) att de nationella proven skall göras

obligatoriska från årskurs tre.

Kristdemokraterna föreslår i två motioner,

2004/05:Ub480 yrkande 17 och 2004/05:Ub460 yrkande

8, att de nationella proven skall genomföras i fler

ämnen än i dag fr.o.m. årskurs fem. Man menar att de

nationella proven kan ge elever stöd i lärandet

genom regelbundna avstämningar. Genom proven kan

läraren konstatera hur långt en elev har nått och

vad som är nästa steg i elevens kunskapsutveckling.

Det är också ett sätt att få en likvärdighet mellan

olika skolor i hela landet och kan samtidigt fungera

som ett stöd för lärarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I december 2004 gav regeringen Skolverket i

uppdrag att vidareutveckla det nationella

provsystemet (U2004/5293/S). Uppdraget består i att

vidareutveckla det nationella provsystemet. Enligt

uppdraget skall det nationella provsystemet bestå av

· nationella ämnesprov för år 5 och år 9 i

grundskolan och nationella kursprov för

gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning,

·

· en provbank med prov inom olika ämnesområden och

för olika åldrar i grundskolan respektive för

gymnasieskolan och den gymnasiala

vuxenutbildningen samt

·

· diagnostiskt material för grundskolan.

·

Skolverket skall enligt uppdraget prioritera att

bygga ut provbanken för grundskolan med avseende på

ämnen eller ämnesgrupper och för såväl de tidigare

som de senare åren i grundskolan. Verket skall bl.a.

också utveckla diagnostiska material varvid man bör

prioritera de tidiga åldrarna i grundskolan,

särskilt vad gäller läsutveckling och matematik.

Skolverket skall årligen redovisa hur det nationella

provsystemet utvecklats samt en plan för hur

provsystemet skall utvecklas.

Utskottet delar regeringens uppfattning om

omfattningen av det nationella provsystemet och

menar att motionsyrkandena inte skall föranleda

något uttalande från riksdagen.

Utvecklingssamtal m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

utvecklingssamtal och ansvarskontrakt med

hänsyn till tidigare ställningstaganden och

pågående utredningsarbete.

Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (kd)

samt särskilt yttrande 2 (c).

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 30

att skolorna utöver de nationella betygen bör ha

frihet att själva utforma system för information

till hemmen utifrån egna kriterier. Det viktiga är

att alla elever och föräldrar redan från början i

skolan får tydlig information om hur skolarbetet

fortskrider.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2004/05:Ub480

yrkande 18 att utvecklingssamtalen är ett viktigt

område när det gäller att utveckla samarbetet mellan

föräldrar och skola. Under utvecklingssamtalet skall

eleven, föräldrarna och lärarna tillsammans göra upp

en individuell studieplan. Motionärerna anser att

studieplanerna inte enbart skall vara framåtsyftande

utan också skall få innehålla en beskrivning av hur

långt eleven kommit för att nå kunskapsmålen, en

form av skriftligt omdöme. Krisdemokraterna anser

också att elevens, skolans och hemmets gemensamma

ansvar för barnets utveckling bör tydliggöras genom

ett ansvarskontrakt (yrkande 19). I kontraktet bör

skriftligen och årligen det gemensamma ansvaret och

vilka delar som åligger respektive part

konkretiseras.

I motion 2004/05:Ub371 (s) föreslås att riksdagen

tar initiativ till att stärka komplement till

skolbetygen såsom utvecklingssamtal och individuella

åtgärdsprogram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Av 7 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194)

framgår att läraren fortlöpande skall informera

eleven och elevens vårdnadshavare om elevens

skolgång. Dessutom skall utvecklingssamtal hållas

minst en gång varje termin då läraren, eleven och

vårdnadshavare skall samtala om hur elevens

kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas. Informationen bör grunda sig på en

utvärdering av elevens utveckling i relation till

målen i läroplan och kursplaner och hur eleven skall

nå dessa mål. Om vårdnadshavaren begär det skall

läraren också lämna skriftlig information om elevens

skolgång. Informationen får dock inte ha karaktären

av betyg. I 7 kap. 19 § gymnasieförordningen

(1992:394) stadgas att rektor skall se till att det

minst en gång per termin ges en samlad information

om elevens kunskapsutveckling och studiesituation.

Utvecklingssamtalet skall genomföras med den

individuella studieplanen som grund. I fråga om

elever som inte fyllt 18 år skall även

vårdnadshavaren få sådan information.

Det närmare syftet med utvecklingssamtal framgår

av regeringens utvecklingsplan för förskola, skola

och vuxenutbildning, Utbildning för kunskap och

jämlikhet (skr. 2001/02:188, bet. 2002/03:UbU3).

Utvecklingssamtalet har en framåtsyftande karaktär

och elev och vårdnadshavare skall få besked om

elevens studieresultat och utveckling i relation

till målen i läroplanen och kursplanerna. Vidare

skall läraren allsidigt utvärdera varje elevs

kunskapsutveckling och redovisa detta för eleven och

vårdnadshavarna. Ingenting hindrar att elev, lärare

och vårdnadshavare skriftligen kommer överens om

t.ex. hur elevens resultat i skolan skall förbättras

och föräldrarnas roll i sammanhanget. Utskottet

delar, liksom vid tidigare behandling av liknande

yrkanden (senast i bet. 2003/04:UbU12), regeringens

uppfattning om utvecklingssamtalets innebörd och

syfte. Några särskilda regler om ansvarskontrakt

behöver enligt utskottets mening inte införas.

Utskottet vill också peka på att frågan om

individuella utvecklingsplaner i grundskolan bereds

inom Regeringskansliet i samband med förslaget om en

ny skollag.

Övriga motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandet om möjligheten

att tentera för betyg och försök med externa

examinatorer med hänvisning till tidigare

ställningstaganden.

Jämför reservationerna 12 (m, fp) och 13

(fp).

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 31

att det bör införas en rätt att tentera upp och av

betyg. Att göra det möjligt att tentera av de olika

nivåerna på ämnena skulle stärka elevernas rätt.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258

yrkande 8 att ett geografiskt begränsat försök i

gymnasieskolan med externa examinatorer skall

genomföras. En sådan ordning skulle kunna ge svar på

om de betyg som den undervisande läraren sätter,

stämmer överens med de betygskriterier som finns.

Dessutom skulle relationen mellan eleverna och den

undervisande läraren kunna förbättras om eleverna

visste att betyget inte sätts bara av en lärare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet konstaterar att det inom gällande

regelverk finns möjlighet att tentera av kurser

såväl i grundskolan som i gymnasieskolan (7 kap. 16

§ grundskoleföreningen respektive 7 kap. 14 §

gymnasieförordningen). När det gäller möjligheten

att tentera upp betyg anser utskottet att

regeringens förslag om tillträdesregler till

högskolan bör avvaktas. En proposition om

högskolefrågor har aviserats till maj 2005.

I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan (bet.

2003/04:Ub13) behandlades motsvarande yrkande om

externa examinatorer. Utskottet anförde då att

examination kan genomföras på flera sätt inom

nuvarande system - t.ex. skriftliga och muntliga

prov, hemskrivningar, projektarbeten och enskilda

arbeten - och utskottet finner därför inte att det

finns behov av en reglering avseende just externa

examinatorer. Utskottet har ingen annan uppfattning

nu.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Betyg från tidigare årskurs och i fler steg

(punkt 1) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia

Larsen (c) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),

2004/05:Ub477 yrkande 7 och

2004/05:Ub480 yrkande 20

samt avslår motionerna

2004/05:Ub208,

2004/05:Ub304 och

2004/05:Ub390 yrkande 21.

Ställningstagande

Betygen är en viktig del av målstyrningen av skolan.

De ger en tydlig information till elev och föräldrar

om hur långt eleven har kommit på väg mot

måluppfyllelsen. De är inte bara en utvärdering av

elevernas kunskaper, utan tvingar också skolorna

till utvärdering av hur väl de lyckas stödja

eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har också

visat sig att betygen är centrala för elevens rätt

till särskilt stöd. Vi förordar att betyg ges redan

från årskurs 6. Betygsskalan skall utökas till sex

steg för att ge en mer rättvis bild av elevernas

kunskaper. Eleverna hinner också vänja sig vid

systemet i god tid före slutbetyget i årskurs 9.

2. Betyg från tidigare årskurs och i fler steg

(punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub208 och

2004/05:Ub390 yrkande 21

samt avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),

2004/05:Ub304,

2004/05:Ub477 yrkande 7 och

2004/05:Ub480 yrkande 20.

Ställningstagande

Moderaterna vill införa ett betygssystem i tio steg

senast från årskurs 5. Begränsningen att betyg får

sättas för första gången i årskurs 8 är en

begränsning i kvalitetsarbetet i skolan. Betyg utgör

en tydlig signal på hur eleven befinner sig i

förhållande till uppsatta mål. De fyra betygssteg

som i dag används är otillräckliga för att spegla

elevernas kunskaper och resultat på ett

tillfredsställande sätt och informationen om

betygskriterierna måste förbättras. Det är för stora

skillnader på vad som är nätt och jämt Godkänt och

nästan Väl godkänt för att motivera samma betyg.

Eleverna tycker att detta gör betygen orättvisa,

vilket gör betygen mindre användbara som pedagogiskt

verktyg. För att stärka elevens rätt skall betygen

kunna överklagas.

3. Avskaffande av dagens betygssystem (punkt 2)

- v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub230 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill att dagens betygssystem avskaffas. Betygen

fungerar dåligt som kunskapsmätare och är dessutom

djupt orättvisa. Riksrevisionen har nyligen

konstaterat att dagens betygssystem inte är

likvärdigt. Vilket betyg eleven får är beroende av

en mängd omständigheter som har alltför lite att

göra med om eleven uppfyller kunskapsmålen eller ej.

Dagens betyg fungerar även mycket dåligt som

pedagogiskt instrument eftersom de säger alldeles

för lite om vad eleverna kan och vilka

utvecklingsmöjligheter de har.

4. Utredning om ett nytt betygssystem (punkt 3)

- mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub230 yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att en utredning behöver

tillsättas som ser över alternativ till dagens

betygssystem. Detta nya system skulle kunna vara

uppbyggt i tre steg med stegvis ökad

konkretionsgrad. De första skolåren bör det vara

enbart muntliga utvecklingssamtal i skolår ett till

tre. Från skolår fyra lämnas en skriftlig rapport

till eleven och föräldrarna. Den skriftliga

rapporten bör vara övergripande och ge en samlad

bild av elevens kunskaper samt mycket tydligt betona

utvecklingsmöjligheter. Rapporten bör sedan

utvecklas ytterligare från skolår sju med tydligare

och mer konkret information uppdelat på de olika

ämnena. Rapporten bör vara i tre delar. En del som

talar om vilka moment man gjort, en del som talar om

vilken kunskap man uppnått i de olika ämnena och en

del som blickar framåt och talar om

utvecklingsmöjligheter. Ett sådant system skulle

till skillnad från dagens betygssystem på ett bättre

och mer seriöst sätt visa på uppnådda kunskaper.

5. Åtgärder för likvärdig betygssättning (punkt

5) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Sofia

Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub460 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Likvärdiga betyg har stor betydelse för elevernas

rättssäkerhet i skolarbetet. Eleverna är föremål för

en myndighetsutövning vars grunder måste vara

tydliga och lätta att identifiera. Vi anser att

regeringen bör pröva hur huvudmännens och

rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan

tydliggöras i lag och andra författningar.

Regeringen bör i regleringsbrev eller myndigheternas

instruktioner klargöra ansvarsfördelningen mellan

Skolverket och Myndigheten för skolutveckling för

att aktivt bevaka och stödja arbetet för likvärdig

betygssättning. Regeringen bör regelbundet redovisa

en bedömning av betygens likvärdighet och hur denna

har utvecklats, tillsammans med sin

resultatinformation om skolan.

6. Uppdrag till Skolverket angående

likvärdig betygssättning (punkt 6) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub460 yrkandena 4-7.

Ställningstagande

För att betygen skall kunna bli likvärdiga anser vi

att Skolverket bör utveckla sina allmänna råd och

sitt kommentarmaterial i syfte att tydliggöra hur

betygssystemet bör fungera och tillämpas samt vilket

ansvar som vilar på huvudmän och rektorer för

betygens likvärdighet. Även frågor om de

professionella samtalen bör behandlas och exempel

bör utarbetas för att tydliggöra arbetet. Vi menar

också att nationella prov är bra stöd för

undervisning, bedömning och betygssättning.

Skolverket bör i ökad utsträckning ta till vara det

nationella provsystemet för att stödja en likvärdig

betygssättning. Framför allt bör provbanken

utnyttjas till att omfatta flera ämnen. Vi kräver en

omedelbar förbättring av kontrollen och

uppföljningen av betygen. Skolverket måste förbättra

sina metoder för att följa upp betygen. Resultatet

av detta arbete bör redovisas till regeringen.

Skolverket bör även aktivt använda sin

uppföljningsinformation i syfte att påverka det

lokala arbetet för likvärdiga betyg. Skolverket bör

också utveckla och förbättra sitt stöd för en

likvärdig betygssättning. Stödet bör inte styras av

skolors och skolhuvudmäns efterfrågan, utan även

utgå från konstaterade behov.

7. Nationella prov (punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 23

samt avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),

2004/05:Ub460 yrkande 8 och

2004/05:Ub480 yrkande 17.

Ställningstagande

I en skola som styrs kvalitativt genom nationella

kunskapsmål måste återkommande utvärderingar och

ökad uppföljning få större betydelse. Mål utan

uppföljning ger ingen styrning alls. Det finns olika

kompletterande modeller för hur detta skall kunna

ske. Ett exempel är ett ökat bruk av nationella prov

som stämmer av elevernas kunskaper i ett visst ämne

vid en viss tidpunkt. Ett annat exempel är ökat

bruk av inlärningsscheman som till exempel LUS. LUS

står för LäsUtvecklingsSchema. LUS är ett verktyg

som hjälper förskole-, grundskole- och

gymnasielärare att hålla reda på och följa elever i

deras läsutveckling.

8. Nationella prov (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del)

samt avslår motionerna

2004/05:Ub390 yrkande 23,

2004/05:Ub460 yrkande 8 och

2004/05:Ub480 yrkande 17.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att de nationella proven skall

göras obligatoriska från årskurs 3. Det är viktigt

att skolorna dessförinnan använder sig av

diagnostiska material och får stöd av Skolverket

genom dess provbanker för att undersöka vilka elever

som behöver stöd.

9. Nationella prov (punkt 7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub460 yrkande 8 och

2004/05:Ub480 yrkande 17

samt avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del) och

2004/05:Ub390 yrkande 23.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att obligatoriska nationella

prov skall genomföras i flera ämnen fr.o.m. årskurs

5. Det är ett sätt att få en likvärdighet mellan

olika skolor i hela landet och kan samtidigt fungera

som ett stöd för lärarna. Det diagnosmaterial och de

prov som ingår i det nationella provsystemet skall

dels kunna användas för att ta reda på elevens

starka och svaga sidor, dels kunna hjälpa läraren

vid en bedömning av om uppställda mål har nåtts och

som ett stöd inför betygssättningen. Nationella prov

har också en viktig uppgift att fylla som

rådgivningsinstrument för en likvärdig

betygssättning i hela landet. De nationella proven

skall utformas på så sätt att elevens alla kunskaper

kan prövas.

10. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt

(punkt 8) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 30

samt avslår motionerna

2004/05:Ub371 och

2004/05:Ub480 yrkandena 18 och 19.

Ställningstagande

Utöver de nationella betygen bör skolan ha frihet

att själv utforma system för information till

hemmen. Det viktiga är att tydlig information om hur

skolarbetet fortskrider kan lämnas.

11. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt

(punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkandena 18 och 19

samt avslår motionerna

2004/05:Ub371 och

2004/05:Ub390 yrkande 30.

Ställningstagande

Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det

gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrar och

skola. Under utvecklingssamtalet skall eleven,

föräldrarna och lärarna tillsammans göra upp en

individuell studieplan som omfattar både elevens

kunskapsutveckling och personliga utveckling.

Kristdemokraterna anser att studieplanerna inte

enbart skall vara framåtsyftande. Den individuella

studieplanen skall få innehålla en beskrivning av

hur långt eleven kommit för att nå kunskapsmålen, en

form av skriftligt omdöme. För att eleverna skall

lyckas krävs insatser från eleven, skolan och

hemmen. Det är ett delat ansvar där alla parter

måste hjälpas åt för att främja den enskilde elevens

kunskapsmässiga, sociala och individuella

utveckling. För att tydliggöra det gemensamma

ansvaret för barnets utveckling anser vi att den

individuella studieplanen bör ha utformningen av ett

kontrakt, ett ansvarskontrakt. I kontraktet

konkretiseras skriftligt och årligen det gemensamma

ansvaret och vilka delar som åligger respektive

part.

12. Rätt att tentera för betyg (punkt 9) - m,

fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 31.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen skall lägga fram förslag om

att det skall vara möjligt att tentera upp och av

betyg. En regel som tillåter en elev att

återkommande tentera av olika nivåer i olika ämnen

ökar elevens möjligheter ytterligare.

13. Externa examinatorer (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 8.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att det vore värdefullt om ett

försök med externa examinatorer kunde genomföras på

gymnasiet. Det skulle kunna ge svar på om de betyg

som den undervisande läraren sätter stämmer överens

med de betygskriterier som finns. Dessutom skulle

relationerna mellan eleverna och den undervisande

läraren kunna förbättras, om eleverna visste att

betyget inte sätts av bara en lärare. Vi menar att

ett geografiskt begränsat försök med externa

examinatorer bör genomföras.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Utredning om ett nytt betygssystem (punkt 3)

- v

av Lennart Gustavsson (v).

Betygen symboliserar konflikten mellan de

motstridiga mål som präglar grundskolan: att fostra

till både samarbete och konkurrens och att verka för

både jämlikhet och sortering. Betygen förstärker

konkurrens och sortering och motverkar därigenom de

demokratiska målen i läroplanen. Betygen värderar

bara elevernas kunskapsutveckling och tar ingen

hänsyn till elevernas personlighetsutveckling och

sociala utveckling. Vänsterpartiet menar att det

behövs andra former av återkoppling till och

bedömning av eleverna som är bättre relaterade till

och speglar inte enbart kursplanemålen utan också

läroplanens mer övergripande mål, såsom

självständighet, samarbetsförmåga, kreativitet,

ansvarstagande och flit. Fortlöpande information om

barnens skolsituation och kunskapsutveckling bör i

stället för betyg ingå i samarbetet mellan hem och

skola.

2. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt (punkt

8) - c

av Sofia Larsen (c).

Individuella utvecklingsplaner bör införas från

årskurs 1. Ett kunskapskontrakt bör upprättas varje

termin mellan skola/lärare, elev och förälder.

Kontraktet skall utgå från den individuella

studieplanen och utvärderas och revideras

successivt. Kontraktet skall vara obligatoriskt för

skolan. I kontraktet skall regleras vad som händer

om kontraktet bryts. Om elev eller förälder upplever

att skolan bryter kontraktet skall de kunna vända

sig till rektor, kommunen och i sista hand till

Skolverket. För eleven gäller att sanktionerna

fyller en funktion för att nå kunskapsmålen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen från Riksrevisionens

styrelse

Riksrevisionens styrelse har i redogörelse

2004/05:RRS4 angående statens insatser för en

likvärdig betygssättning, berett riksdagen tillfälle

att ta del av vad som anförts i skrivelsen.

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub208 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rätten för enskilda

skolhuvudmän att sätta betyg tidigare än årskurs

åtta.

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dagens

betygssystem skall avskaffas.

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med syfte att se över alternativ till

dagens betygssystem i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nationella

prov och betyg skall ges tidigare och att betygen

skall sättas i fler steg.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra ett

försök med externa examinatorer i gymnasieskolan.

2004/05:Ub304 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler betygssteg.

2004/05:Ub371 av Anders Bengtsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om komplement till

skolbetygen.

2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betyg från år fem

och i tio steg.

23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om nationella

prov och LUS.

30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om möjlighet för

skolor att avge betyg och skriftliga omdömen.

31. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om rätt att

tentera upp och av betyg.

2004/05:Ub460 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör pröva hur huvudmännens

och rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan

tydliggöras i lag och andra författningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att klargöra

ansvarsfördelningen mellan Skolverket och

Myndigheten för skolutveckling för att aktivt

bevaka och stödja arbetet för likvärdig

betygssättning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen till riksdagen regelbundet

bör redovisa en bedömning av betygens likvärdighet

och hur denna har utvecklats.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

tydliggöra hur betygssystemet skall fungera och

tillämpas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

ta till vara det nationella provsystemet för att

stödja en likvärdig betygssättning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

aktivt bör använda sin uppföljningsinformation i

syfte att påverka det lokala arbetet för

likvärdiga betyg.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

utveckla och förbättra sitt stöd för en likvärdig

betygssättning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nationella

prov bör genomföras i flera ämnen fr.o.m. år 5.

2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att betyg

skall ges tidigare och i fler steg.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anför