Bet. 2004/05:UBU8

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU8

Fristående skolor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 45 yrkanden från allmänna

motionstiden 2004 som gäller fristående skolor.

Utskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.

Yrkandena handlar bl.a. om begreppet fristående

skolor, villkoren för fristående skolor liksom

rättigheter och skyldigheter för dessa, utredning om

konsekvenserna för kommunerna med fristående skolor

och konfessionella skolor. Vidare behandlas yrkanden

om villkoren för etablering av fristående skolor

samt frågor om ersättning och tillsyn. Andra

yrkanden handlar om fristående skolors möjligheter

att anordna individuella program, vuxenutbildning

och fritidsverksamhet. Yrkanden om minsta elevantal,

undervisning i frågor om homo-, bi- och

transsexualitet samt skolskjuts behandlas också.

Utskottet hänvisar i sina bedömningar bl.a. till

tidigare ställningstaganden och till pågående

utredning eller beredning, bl.a. av

Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121).

Mot utskottets förslag när det gäller införandet

av ett sista datum för besked om

etableringstillstånd för att starta en fristående

skola har fem partier (m, fp, kd, c och mp)

reserverat sig gemensamt. Dessa partier har också

gemensamt reserverat sig i fråga om ett

tillkännagivande om lika villkor för skolor oavsett

driftsform. I övrigt finns reservationer från

samtliga partier utom Socialdemokraterna och

Miljöpartiet.

Särskilda yttranden har lämnats av Folkpartiet och

Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Lika villkor för skolor oavsett

driftsform

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 3,

2004/05:Ub322 yrkande 1 och

2004/05:Ub474 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd, c, mp)

2. Friheten för fristående skolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub322 yrkande 17.

Reservation 2 (m, kd)

3. Samma rättigheter och skyldigheter för

alla skolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 4 och

2004/05:Ub358.

Reservation 3 (c)

4. Utredning av reglerna för fristående

skolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub330.

Reservation 4 (v)

5. Konfessionella fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub256,

2004/05:Ub432 och

2004/05:Ub474 yrkande 2.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (kd)

6. Begreppet fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub322 yrkande 18 och

2004/05:Ub474 yrkande 3.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

7. Etablering av fristående skolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub322 yrkandena 6, 12 och 16.

Reservation 8 (m)

8. Kommunernas påverkan på

tillståndsgivning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 14,

2004/05:Ub380 och

2004/05:Ub500.

Reservation 9 (m, fp, kd)

9. Skolverkets tillståndshantering

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub228 och

2004/05:Ub474 yrkande 6.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

10. Sista datum för besked om

etableringstillstånd

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub269.

Reservation 11 (m, fp, kd, c, mp)

11. Tillstånd för fristående skolor för

funktionshindrade

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub479 yrkande 11.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

12. Ersättningssystemets utformning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub322 yrkandena 2 och 5.

Reservation 13 (m)

13. Beräkningsunderlag för ersättning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub322 yrkande 4.

Reservation 14 (m, fp)

14. Riksnorm för ersättning till

grundskolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub322 yrkande 10.

Reservation 15 (m, fp)

15. Riksprislista för

gymnasieutbildningar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub322 yrkande 9.

Reservation 16 (m, fp)

16. Prövning av ersättningsnivån av

Skolverket

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub474 yrkande 7.

Reservation 17 (kd)

17. Prövning av ersättningsnivån i

domstol

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub270.

Reservation 18 (m, fp, c)

18. Tillsyn

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub213 samt

2004/05:Ub322 yrkandena 11 och 13.

19. Individuella program

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 7 och

2004/05:Ub474 yrkande 8.

Reservation 19 (m, fp, kd, c)

20. Vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 27,

2004/05:Ub275 yrkande 5,

2004/05:Ub322 yrkande 20 och

2004/05:Ub474 yrkande 9.

Reservation 20 (m, fp, kd, c)

21. Fritidsverksamhet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub322 yrkande 19.

Reservation 21 (m, fp)

22. Lägsta elevantal

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub474 yrkande 5 och

2004/05:N407 yrkande 12.

Reservation 22 (m, kd)

23. HBT-frågor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub442 yrkande 6.

24. Rätten till skolskjuts

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 15,

2004/05:Ub322 yrkande 21 och

2004/05:Ub474 yrkande 4.

Reservation 23 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 10 mars 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och Lennart

Gustavsson (v).

2004/05

UbU8

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om lika villkor

för skolor oavsett driftsform och om friheten

för fristående skolor. Vidare bör yrkanden om

utredning av reglerna för fristående skolor,

konfessionella fristående skolor och

begreppet fristående skolor avslås.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c, mp),

2 (m, kd), 3 (c), 4 (v), 5 (m), 6 (kd) och 7

(m, fp, kd, c) samt särskilda yttranden 1

(fp) och 2 (v).

Motionerna

Moderaterna understryker i motion 2004/05:Ub322

yrkande 1 betydelsen av att alla skolor skall ha

samma villkor. Den moderata skolpolitiken syftar

enligt motionärerna till att alla skolor skall vara

av hög kvalitet oavsett driftsform och oavsett i

vilken kommun de ligger. Kristdemokraterna

framhåller i motion 2004/05:Ub474 yrkande 1 att de

fristående skolorna inte enbart är ett komplement

till kommunala skolor utan både fristående och

kommunala skolor är var för sig viktiga delar av

skolväsendet. Fristående skolor är inte ett

skolväsendets B-lag, snarare kommer enligt

Kristdemokraterna mycket av organisatorisk och

pedagogisk förnyelse från fristående skolor. Också

Centerpartiet poängterar i motion 2004/05:Ub275

yrkande 3 friskolornas betydelsefulla roll i det

svenska skolväsendet, bl.a. genom den mångfald av

olika pedagogiska inriktningar som de representerar.

Motionärerna menar att de utgör ett viktigt inslag i

den öppenhet och valfrihet som skall känneteckna

skolväsendet.

I motion 2004/05:Ub322 yrkande 17 hävdar

Moderaterna att de fristående skolornas frihet har

minskat sedan friskolereformen, bl.a. genom att

ersättningssystemet försämrats stegvis.

Centerpartiet framhåller i motion 2004/05:Ub275

yrkande 4 att fristående skolor skall ha samma

rättigheter och skyldigheter som den kommunala

skolan. Motionärerna redovisar ett antal områden där

man menar att villkoren är olika: möjligheten för

barn med funktionsnedsättning att gå i fristående

skola, intagningsreglerna till gymnasiet,

möjligheten att driva individuella program samt

reglerna om skolskjuts. I motion 2004/05:Ub358 (s)

yrkas om rättvisa villkor för kommunala och

fristående skolor. Motionärerna menar att de

fristående skolorna genom lagstiftning måste förmås

att ta större och mer långsiktigt ansvar för sina

elever.

Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub330 en

utredning om de samhälleliga konsekvenserna av

gällande regler för fristående skolor. Utredningen

bör enligt motionärerna ta upp frågor om kommunernas

och statens ekonomi och möjligheter att planera samt

friskolornas inverkan på jämställdhet, segregation,

skoldemokrati och inflytande.

Konfessionella skolor behandlas i tre motioner.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub474

yrkande 2 att skolor med konfessionell inriktning

fyller en viktig uppgift. Motionärerna poängterar

att dessa skolor inte skall utsättas för vare sig

hårdare eller mildare granskning än övriga skolor.

Det är också viktigt att de konfessionella skolorna

tillåts ha konfessionella inslag i undervisningen så

länge detta inte bryter mot den värdegrund som alla

skolor skall omfatta. I motion 2004/05:Ub432 (fp)

ifrågasätter motionären om offentliga medel skall

användas för att fostra och utbilda i en viss tro då

det finns tveksamhet om konfession och svensk

läroplan kan samverka. I motion 2004/05:Ub256 (s)

understryks vikten av att konfessionella skolor

utsätts för en regelbunden och noggrann granskning

för att bidrag skall kunna utgå, eftersom risken

finns att det blir den konfessionella skolans

religiösa inriktning som dominerar undervisningen.

Moderaterna och Kristdemokraterna tar upp

begreppet fristående skolor i anledning av att

Skollagskommittén i betänkandet Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslår att dessa

skolor i stället skall benämnas "enskilda skolor".

Partierna motsätter sig i motionerna 2004/05:Ub322

yrkande 18 respektive 2004/05:Ub474 yrkande 3 att

beteckningen ändras eftersom enskilda skolor ger

associationer till, och därmed kan förväxlas med,

icke offentligt finansierade privata skolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

När utskottet behandlade proposition 2001/02:35

Fristående skolor uttalade utskottet (bet.

2001/02:UbU7) att en grundläggande förutsättning när

det gäller att skapa en skola för alla är att

villkoren för fristående skolor och offentliga

skolor görs rättvisa och likvärdiga. Likvärdiga

ekonomiska villkor är också en förutsättning för

verklig valfrihet, särskilt för elever från

ekonomiskt svaga grupper eller elever som är i behov

av särskilt stöd. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu.

Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121) innehåller en rad

förslag som berör fristående skolor och därmed också

flertalet av de motionsyrkanden som behandlas i

detta betänkande. Kommitténs förslag bereds för

närvarande inom Regeringskansliet. Arbetet bedrivs i

samverkan mellan Socialdemokraterna respektive

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Utskottet anser att

resultatet av beredningen bör avvaktas innan

ställning tas i frågor som berörs av

skollagsarbetet. Utskottet anser därmed också att

det inte finns behov av en utredning om de

samhälleliga konsekvenserna av gällande regler för

fristående skolor.

När det gäller yrkandena om konfessionella skolor

har utskottet senast i betänkande 2003/04:UbU4

Fristående skolor framhållit att riksdagen inte bör

göra något särskilt uttalande med anledning av

liknande motionsyrkanden. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu men vill ändå påpeka att fristående

skolor, såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå,

enligt gällande regler i skollagen (1985:1100) skall

svara mot de allmänna mål och den värdegrund som

gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet (9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum

stadgas att en fristående skola, inom ramen för den

gemensamma värdegrunden, får ha en konfessionell

inriktning.

Utskottet finner det också viktigt att i

sammanhanget hänvisa till följande uttalanden som

regeringen gjorde i förarbetena till dessa

bestämmelser (prop. 1995/96:200 Fristående skolor

m.m.).

I en fristående skola med konfessionell profil

måste undervisningen i religionskunskap, men även

utbildningen i övrigt, bedrivas under iakttagande

av läroplanens krav på saklighet och allsidighet,

öppenhet för skilda uppfattningar, tolerans samt

möjligheter till personliga ställningstaganden. -

- - En fristående skola skall hävda de

grundläggande värden som anges i skollagen och

läroplanerna samt klart ta avstånd från det som

strider mot dessa värden. Undervisningen får inte

i något ämne vara indoktrinerande eller

tendentiös. Elevens rätt till en saklig och

allsidig undervisning av god kvalitet kan aldrig

underordnas föräldrarnas rätt att välja en

undervisning som överensstämmer med deras

religiösa eller filosofiska övertygelse.

I den nämnda propositionen underströk regeringen att

Skolverket i sin tillsyn av fristående skolor

särskilt bör ge akt på om skolan bedriver sin

verksamhet i enlighet med skollagens och

läroplanernas värdegrund och allmänna mål. Om

Skolverket i sin tillsyn finner att undervisningen i

den fristående skolan inte lever upp till dessa

krav, skall beslutet om godkännande återkallas.

Utöver Skolverkets ordinarie inspektioner fick

verket i juni 2003 i uppdrag av regeringen att

genomföra en särskild inspektion. Skolverket

överlämnade den 15 januari 2004 rapporten Inspektion

av fristående skolor med konfessionell inriktning

eller motsvarande (dnr 54-2003:2372). Enligt

rapporten omfattade inspektionen sammanlagt 25

fristående grundskolor. Av dessa skolor har 19

skolor av huvudmannen betecknats som konfessionella:

13 kristna, 4 islamiska och 2 judiska. Övriga sex

skolor har av huvudmannen betecknats som

språkligt/etniska eller allmänna till sin inriktning

men haft en profil som gjort att Skolverket ansett

att de borde ingå i inspektionen. Skolverkets

samlade bedömning i rapporten visade att skolornas

verksamhet inte stred mot de allmänna mål och den

värdegrund som gäller för all utbildning inom det

offentliga skolväsendet. Det fanns t.ex. inga

indikationer på att allsidigheten och sakligheten i

undervisningen skulle åsidosättas. Däremot hade

skolorna problem som orsakas av bristande styrning,

ledning och kvalitetssäkring. På samtliga skolor har

Skolverket funnit anledning att antingen ge

förelägganden om brister som måste åtgärdas eller

peka på behov av ytterligare utveckling av

verksamheten. Utskottet vill i detta sammanhang

också hänvisa till den pågående beredningen av

Skollagskommitténs förslag till ny skollag.

Utskottet anser vidare att yrkandena om

benämningen på fristående skolor bör avslås i

avvaktan på regeringens förslag till ny skollag.

Etableringsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

etableringsfrihet, kommunens roll vid

tillståndsgivning, hanteringen av ansökningar

om att starta fristående skolor samt

tillstånd för fristående skolor för

funktionshindrade. Utskottet hänvisar till

tidigare ställningstaganden och pågående

beredningsarbete.

Jämför reservationerna 8 (m), 9 (m, fp, kd),

10 (m, fp, kd, c), 11 (m, fp, kd, c, mp) och

12 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub322 yrkande 16

att etableringsfriheten för fristående skolor hotas

genom förslag om att kommunerna i princip ges

vetorätt vid nyetableringar och skyddas från

konkurrens från fristående alternativ. Riksdagen har

vid ett flertal tillfällen uttalat sig mot kommunal

vetorätt men det finns enligt motionärerna all

anledning att återupprepa kravet. Det är staten som

skall godkänna alla skolor och också staten som

skall kunna dra in tillståndet och rätten till

bidrag för skolor som inte uppfyller de

grundläggande kvalitetskraven (yrkande 12). I samma

motion, yrkande 6, pekar Moderaterna på problemet

med att kommuner kan använda plan-, bygg- och

lokalfrågor för att hindra etablering av friskolor.

Kommunerna utgår från ett intresse av att skydda den

egendrivna verksamheten från konkurrens genom att

inte hjälpa friskolor att finna lokaler för sin

verksamhet.

Folkpartiet menar i motion 2004/05:Ub258 yrkande

14 att kommunernas möjligheter att inverka negativt

på en friskolas ansökningsprocess måste upphöra.

Motionärerna menar att Skolverket har den största

kompetensen att bedöma vilka fristående skolor som

uppfyller de krav som ställs och är till skillnad

från kommunen en neutral part.

Kommunernas inflytande behandlas också i motion

2004/05:Ub500 (s) där motionären anser att

Skolverket måste ta större hänsyn till hur

kommunerna påverkas vid etableringar av fristående

skolor så att inte den sammantagna

utbildningsverksamheten i kommunerna försämras. I

motion 2004/05:Ub380 (s) framhålls att besluten om

fristående skolor och riksrekryterande

gymnasieutbildningar fattas av statliga myndigheter

medan de ekonomiska konsekvenserna drabbar

kommunerna. Problemet enligt motionärerna är att

kostnaderna för elever på sådana utbildningar och

skolor inte kan balanseras med motsvarande

kostnadssänkningar och att detta på längre sikt

innebär en kvalitetsmässig utarmning av kommunernas

verksamhet. Regelverket kring dessa utbildningar bör

därför ses över.

Tre motioner behandlar ansökningsförfarandet.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2004/05:Ub474

yrkande 6 att ansökningsförfarandet drar ut på tiden

hos Skolverket och att många skolor därför får sina

tillstånd alldeles för sent för att komma i gång med

skolorna såsom avsetts och även för sent för att

hinna överklaga. Skolverket måste därför förbättra

sina rutiner så att alla som ansökt om tillstånd får

besked i rimlig tid. I motion 2004/05:Ub228 (m)

anser motionärerna att den som ansöker om att få

starta en friskola måste få beslut som ligger

väsentligt tidigare än i dag, t.ex. hösten innan den

tänkta skolstarten. Ett sista datum för när

fristående skolor bör få sina besked om de får

starta en skola eller inte bör införas enligt motion

2004/05:Ub269 (mp). Datumet skall infalla i god tid

innan läsåret startar, men också så att skolan skall

kunna överklaga ett eventuellt avslag och ändå kunna

starta skolan om beslutet ändras, alternativt ansöka

på nytt.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub479

yrkande 11 att Skolverket skall vara tillstånds- och

tillsynsmyndighet för alla fristående skolor, även

för skolor för funktionshindrade. Att

Specialskolemyndigheten är tillståndsgivare är

enligt motionärerna en oförklarlig särbehandling av

de funktionshindrade.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

När det gäller yrkandena om etablering av

fristående skolor och kommuners möjlighet att

inverka på förfarandet bör de enligt utskottets

uppfattning avslås med hänvisning till tidigare

riksdagsbehandling. Enligt gällande bestämmelser i

skollagen (1985:1100) skall Skolverket förklara en

godkänd fristående skola på grundskolenivå

berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner.

Ett sådant beslut skall dock inte fattas om skolans

verksamhet skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen (9 kap. 6 och 6 a §§). Motsvarande

bestämmelser finns för fristående skolor på

gymnasienivå, nämligen att beslut om rätt till

bidrag inte skall fattas i fråga om utbildning som

skulle innebära påtagliga negativa följder för

skolväsendet i den kommun där skolan är belägen

eller i närliggande kommuner (9 kap. 8 och 8 b §§).

I förordningen (1996:1206) om fristående skolor

föreskrivs att när Skolverket handlägger ärenden om

godkännande av och bidrag till fristående

grundskolor och särskolor, skall verket ge den

kommun där skolan skall vara belägen tillfälle att

yttra sig. När kommunen yttrar sig bör den bifoga en

konsekvensbeskrivning (1 a kap. 2 §). Motsvarande

gäller i ärenden om bidrag till fristående

gymnasieskolor och gymnasiesärskolor med tillägget

att även närliggande kommuner som kan antas bli

berörda av en etablering av en skola skall ges

tillfälle att yttra sig över ansökan (2 kap. 2 §).

Utskottet behandlade motioner om etablering av

fristående skolor i motionsbetänkandet Fristående

skolor (bet. 2003/04:UbU4). Utskottet framhöll då

att riksdagen våren 2002 avslog regeringens förslag

i propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35,

bet. 2001/02:UbU7, rskr. 184) om tydligare och mer

detaljerade lagregler för Skolverkets prövning av om

en fristående skola skall ha rätt till kommunala

bidrag. Regeringen hade föreslagit att Skolverket

inte skulle förklara en fristående skola berättigad

till bidrag, om skolans verksamhet vid en

helhetsbedömning, som bl.a. innefattade skolans

storlek, geografiska läge och - på gymnasienivå -

utbildningens innehåll, skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i kommunen eller i

närliggande kommuner. I betänkandet refererades

också riksdagsbehandlingen under riksmötet 2002/03.

Frågan om kommunernas inflytande togs då upp till

behandling med anledning av ett motionsyrkande från

Vänsterpartiet (bet. 2002/03:UbU15). Denna gång

biföll riksdagen en fempartireservation om avslag på

motionsyrkandet och om bibehållande av de

bestämmelser som gäller i dag. I sammanhanget vill

utskottet också erinra om den pågående beredningen

av ny skollag.

När det gäller hanteringen av ansökningar om

tillstånd att starta en fristående skola och om

tidpunkten för besked till den som ansökt om ett

sådant tillstånd anför utskottet följande.

Skolverket har i rapporten Skarpare rutiner vid

tillståndsprövning och inspektion av fristående

skolor (dnr 01-2003:1995) redogjort för Skolverkets

arbete med tillståndsgivning. En undersökning gjord

av verket visar att huvudmännen för fristående

gymnasieskolor menar att alltför sena

tillståndsbeslut är ett mycket stort problem.

Skolorna vill helst ha beslut före oktober året

innan skolan skall starta. Tidig kunskap om

ärendenas utgång skulle även underlätta kommunernas

planläggning av det totala skolväsendet i kommunen.

Inför bidragsåret 2004 hade Skolverket som

målsättning att de som lämnat in ansökan före den 1

februari 2003 skulle få ett beslut tidigt under

hösten. Skolverket mottog 23 ansökningar före detta

datum och samtliga var färdigbehandlade den 1

oktober. Skolverket föreslår i rapporten att

skollagen ändras så att ansökan om att få starta en

fristående skola skall ha inkommit till Skolverket

före den 1 februari läsåret innan skolan skall

starta. Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet

bereds denna fråga inom ramen för arbetet med en ny

skollag.

När det gäller yrkandet om att Skolverket bör vara

tillstånds- och tillsynsmyndighet för fristående

skolor för funktionshindrade bör detta avslås med

hänvisning till att frågan redan är aktualiserad i

samband med arbetet med ny skollag inom

Regeringskansliet.

Ersättningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

ändrade regler för ersättningssystemets

utformning och om prövning av

ersättningsnivån i domstol med hänvisning

till gällande regler, tidigare

ställningstaganden samt pågående utredning.

Jämför reservationerna 13 (m), 14 (m, fp), 15

(m, fp), 16 (m, fp), 17 (kd) och 18 (m, fp,

c).

Motionerna

Moderaterna hävdar i motion 2004/05:Ub322 att

ersättningssystemet för fristående skolor har

försämrats stegvis till nackdel för de fristående

skolorna (yrkande 2). Ersättningssystemets

utformning är enligt motionärerna av central

betydelse för de fristående skolornas möjlighet att

bedriva sin verksamhet. Moderaterna menar också att

kommunernas beräkningsunderlag för ersättningarna

behöver bli betydligt mer enhetligt och transparant

(yrkande 4). Med nuvarande ersättningssystem är de

fristående skolorna beroende av kommunledningens

godtycke i fråga om hur stor ersättningen skall bli

per elev. Moderaterna tar också upp problematiken

med lokaltillgång och lokalkostnader för fristående

skolor. Motionärerna pekar på att lokalkostnaderna

varierar mellan kommuner och skolor och att det

också skiljer sig från kommun till kommun hur

hyrorna sätts och fördelas. Osäkerheten bland de

fristående skolorna är därför stor (yrkande 5).

I Moderaternas motion 2004/05:Ub322 yrkande 10

begärs ett tillkännagivande till regeringen om

behovet av en riksnorm för ersättningsnivån till

fristående grundskolor. Skolverket bör få i uppdrag

att utforma en normalprislista för ersättningsnivån.

Ett sådant normvärde skall kunna ligga till grund

för överenskommelser mellan kommun och skola och

användas vid eventuella tvister. I samma motion,

yrkande 9, föreslår Moderaterna att riksprislistan

för gymnasieutbildningar återinförs. Genom

riksprislistan garanteras eleverna att skolorna har

en långsiktighet.

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub474

yrkande 7 att ett nytt ersättningssystem för

fristående gymnasieskolor skolor bör införas. Man

menar att kommunen i dialog med de fristående

skolorna skall fastställa ersättningen och om någon

av parterna är missnöjd skall denne kunna vända sig

till Skolverket för prövning.

I motion 2004/05:Ub270 (mp) föreslås att friskolor

skall få rätt att få de kommunala bidragen prövade

av allmän förvaltningsdomstol genom

förvaltningsbesvär. Det skulle betyda att domstolen

inte bara kan undanröja ett felaktigt beslut utan

även beslutar vilken ersättning kommunen skall

betala till friskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet behandlade bidragsfrågor till fristående

skolor senast i betänkande 2003/04:UbU4, Fristående

skolor. Vad gäller bidrag till fristående

grundskolor framhöll utskottet att likvärdiga och

rättvisa villkor skall gälla för alla skolor oavsett

huvudman, och utskottet menade också att det är

viktigt att denna princip kan upprätthållas.

Utskottet har fortfarande denna uppfattning.

Reglerna om fördelning av resurser till

grundskolan finns i 9 kap. 6 § skollagen. Där

stadgas att för varje elev som genomgår utbildning

motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag

av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn

till skolans åtagande och elevens behov efter samma

grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av

resurser till de egna grundskolorna. Utskottet

förutsätter, liksom i betänkande 2003/04:UbU4, att

kommunerna utvecklar regler för resursfördelningen

på grundskolenivån som är rimliga. En prislista på

nationell nivå för grundskolan kan utskottet inte

förorda eftersom förutsättningarna för

skolverksamheten är alltför skiftande mellan olika

kommuner.

När det gäller ersättningssystemet för fristående

gymnasieskolor regleras detta i 9 kap. 8 a §

skollagen. Där stadgas att om utbildningen i

bidragshänseende har hänförts till ett sådant

nationellt program som elevens hemkommun anordnar,

skall bidraget bestämmas efter samma grunder som

kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till

det programmet i de egna gymnasieskolorna.

Paragrafens lydelse beslutades våren 2002 (prop.

2001/02:35, bet. 2001/02:UbU7, rskr. 184) och

utskottet ansåg att det nya bidragssystemet, bättre

än vad riksprislistan gjort, borde kunna garantera

att likvärdiga och rättvisa ekonomiska villkor

skulle gälla för kommunala och fristående

gymnasieskolor. Utskottet har fortfarande denna

uppfattning.

Utskottet vill också peka på att riksdagen,

samtidigt som de nya bidragsreglerna för fristående

gymnasieskolor beslutades, gjorde ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av att

det utarbetades ett system för redovisning av

kostnaderna för olika program vid kommunala

gymnasieskolor. Ett sådant system har utarbetats av

Skolverket.

Slutligen erinrar utskottet om att riksdagen

nyligen har beslutat om ändringar i reglerna för

bidrag till fristående gymnasieskolor (prop.

2004/05:1, bet. 2004/05:UbU1). Ändringen innebär att

ersättningen, för det fall elevens hemkommun inte

anordnar det aktuella programmet, alltid skall utgå

med det belopp som har föreskrivits av regeringen

eller den myndighet regeringen bestämt.

När det gäller yrkandet om domstolsprövning av

kommunens bidrag till fristående skolor anser

utskottet att beredningen av Skollagskommitténs

betänkande inom Regeringskansliet bör avvaktas.

Tillsynsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

tillsyn med hänvisning till tidigare

ställningstagande.

Motionerna

Moderaterna anser i motion 2004/05:Ub322 yrkande 11

att tillsynen av hur fristående skolor efterlever de

regler som gäller för skolverksamheten även i

fortsättningen skall skötas av Skolverket. I samma

motion, yrkande 13, understryker Moderaterna att

kommunerna inte skall ha insyns- och granskningsrätt

i de fristående skolorna. Detta är inte acceptabelt

då kommunerna själva driver skolor och då de kan

komma att ges ökat inflytande över om fristående

skolor över huvud taget skall godkännas eller få

fortsätta sin verksamhet. I motion 2004/05:Ub213 (m)

anförs att alla friskolor skall utvärderas, men inte

av kommunerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att rikdagen avslår

motionsyrkandena.

Fristående skolor skall i fråga om sin utbildning

stå under tillsyn av Skolverket och vara skyldiga

att delta i den uppföljning och utvärdering av

skolväsendet som genomförs av verket.

Bidragsberättigade fristående skolor är skyldiga att

i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i

den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av

sitt eget skolväsende.

I behandlingen av betänkande 2002/03:UbU15,

Fristående skolor, biföll riksdagen en reservation

rörande uppföljning och utvärdering av fristående

skolor. Reservanterna konstaterade att det fanns en

vilja hos regeringen att låta kommunerna kontrollera

de fristående skolorna, något som de vände sig emot.

Enligt deras mening skall uppföljning och

utvärdering av fristående skolor utföras av

Skolverket. Riksdagens tillkännagivande med

anledning härav hanteras enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet tillsammans med förslaget

om ny skollag.

Skolverket fick i juni 2003 ett uppdrag att bl.a.

redovisa hur verket inom ramen för den nya

utbildningsinspektionen kunde skapa nya och skarpa

rutiner och metoder för inspektion av fristående

skolor, liksom för verkets tillsyn under nya skolors

andra verksamhetsår. Särskild tonvikt skulle läggas

vid hur Skolverket kan säkra att läroplanernas

värdegrund och allmänna mål följs i verksamheten. I

januari 2004 redovisade Skolverket rapporten

Skarpare rutiner vid tillståndsprövning och

inspektion av fristående skolor (som också omnämnts

ovan). I rapporten redogör verket för i vilken

omfattning inspektion genomförts enligt uppdraget,

vilka iakttagelser som gjorts samt vilka åtgärder

detta föranlett. I rapporten redogör verket för en

rad åtgärder som man avser att vidta inom ramen för

dess tillståndsgivning respektive inspektion.

Därutöver föreslår myndigheten ett antal

författningsändringar samt en utredning för att

studera för- och nackdelar med olika

huvudmannaformer. Också detta förslag bereds

tillsammans med förslaget om ny skollag.

Utskottet vill slutligen peka på att frågorna om

information från en fristående skola till Skolverket

eller till en kommun där skolan är belägen behandlas

i samband med beredningen av ny skollag.

Verksamheten vid fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

fristående skolors möjlighet att anordna

individuella program, vuxenutbildning och

fritidsverksamhet. Yrkanden om lägsta

elevantal samt undervisning i HBT-frågor bör

också avslås. Utskottet hänvisar till

tidigare ställningstaganden och pågående

beredningsarbete.

Jämför reservationerna 19 (m, fp, kd, c), 20

(m, fp, kd, c), 21 (m, fp) och 22 (m, kd).

Motionerna

Kristdemokraterna och Miljöpartiet anser att

fristående skolor skall kunna erbjuda elever

individuella program. Miljöpartiet föreslår i motion

2004/05:Ub230 yrkande 7 att riksdagen skall besluta

att friskolor skall få rätt att anordna individuella

program. Motionärerna menar att möjligheten att

välja skola kan fungera motiverande och att detta är

viktigt ur ett rättviseperspektiv. Kristdemokraterna

begär i motion 2004/05:Ub474 yrkande 8 ett

tillkännagivande till regeringen att fristående

skolor skall få rätt att starta individuella

program. Begränsningen är enligt motionärerna

orimlig. De menar att många fristående skolor kan

vara väl lämpade att ta emot elever som saknar

studiemotivation då många skolor drivs med

alternativa och nyskapande pedagogiska metoder.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet menar att fristående skolor skall få

rätt att anordna vuxenutbildning. Moderaterna

framhåller i motion 2004/05:Ub322 yrkande 20 att

vuxenutbildningen liksom andra utbildningsformer bör

gynnas av etableringsfrihet. I motion 2004/05:Ub258

yrkande 27 föreslår Folkpartiet att fristående

vuxenutbildningsenheter skall få etableras enligt

samma villkor som gäller för fristående

gymnasieskolor. Kristdemokraterna anser i motion

2004/05:Ub474 yrkande 9 att det skall vara möjligt

att starta fristående skolor för att bedriva

vuxenutbildning på motsvarande sätt som gäller för

grund- och gymnasieskolor. I motion 2004/05:Ub275

yrkande 5 menar Centerpartiet att fristående skolor

för vuxenutbildning måste tillåtas med samma

förutsättningar och regelverk som gäller för

fristående skolor.

Moderaterna anser i motion 2004/05:Ub322 yrkande

19 att fristående skolor bör få rätt, men inte ha

skyldighet, att erbjuda och få ersättning för

fritidsverksamhet. Motionärerna menar att det för de

flesta elever är både praktiskt och tryggt att

fritidsverksamheten samverkar med - och också finns

i anslutning till - skolan.

Två motionsyrkanden rör kravet att en fristående

skola skall ha minst 20 elever för att godkännas. I

motionerna 2004/05:Ub474 yrkande 5 och 2004/05:N407

yrkande 12 begär Kristdemokraterna ett

tillkännagivande till regeringen att tillämpningen

av dispensmöjligheterna från lägsta elevantal bör

ses över. Kravet innebär att många byskolor hotas av

stängning, och motionärerna menar att om

finansieringslösningar finns för att driva en skola

och övriga krav uppfylls, skall inte det exakt

antalet elever få vara avgörande för om skolan ges

tillstånd eller ej.

I motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 6

menar motionärerna att det måste tydliggöras att

alla elever har samma rätt till en objektiv

undervisning i frågor om sexualitet och samlevnad,

inklusive undervisning om frågor om homo-, bi- och

transsexualitet. Enligt motionärerna förekommer inte

en sådan undervisning i alla fristående skolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att rikdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till tidigare

ställningstaganden och Regeringskansliets arbete med

ny skollag.

Utskottet avstyrkte i samband med behandlingen av

gymnasiepropositionen (bet. 2003/04:UbU13) yrkanden

om individuella program i fristående gymnasieskolor.

Utskottet var inte berett att bifalla yrkandena och

hänvisade till den möjlighet som finns för

regeringen att ge tillstånd för friskolor att

anordna individuella program. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu men hänvisar till arbetet med

den nya skollagen där denna fråga övervägs.

Utskottet avstyrkte yrkanden om fristående skolor

inom vuxenutbildningen senast i betänkande

2003/04:UbU4. Utskottet anförde bl.a. att en ordning

som innebär att fristående utbildningsanordnare

skulle ges rätt av Skolverket att få bidrag från

elevernas hemkommuner skulle innebära att kommunerna

fråntogs inflytande över verksamhetens omfattning

och inriktning. Utskottet har samma uppfattning nu

och kan således inte ställa sig bakom yrkandena. I

sammanhanget kan framhållas det breda utbud av

anordnare - kommunala vuxenskolan, folkhögskolor,

organisationer och enskilda utbildningsanordnare -

som erbjuder vuxenutbildning.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande om

möjligheten att driva fritidshem vid en fristående

skola i betänkande 2003/04:UbU4. Utskottet hänvisade

till att Skollagskommittén föreslagit att

fritidshemmet skall ingå som en frivillig del i

skolväsendet. Utgångspunkten är att huvudmannen för

skolan där eleven går skall erbjuda fritidshem.

Förslaget innebär att såväl offentliga som enskilda

huvudmän är skyldiga att erbjuda verksamheten.

Skyldigheten skall dock inte gälla redan befintliga

friskolor. Ersättning skall enligt förslaget lämnas

från hemkommunen enligt samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till sina

skolor.

Yrkanden om lägsta elevantal behandlades också i

betänkande 2003/04:UbU4, och utskottet hänvisade då

till beredningen av Skollagskommitténs förslag.

När det slutligen gäller yrkandet om undervisning

i frågor om homo-, bi- och transsexualitet hänvisar

utskottet till tidigare behandling av yrkanden om

sex- och samlevnadsundervisning i fristående skolor

i betänkande 2003/04:UbU4. Utskottet föreslog att

riksdagen skulle avslå yrkandena med hänvisning till

Skolverkets tillsyn och kvalitetskontroll samt till

att Skolverket inte tidigare funnit några brister i

fristående skolors sex- och samlevnadsundervisning.

Rätten till skolskjuts

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om rätt till

skolskjuts till fristående skola med

hänvisning till tidigare ställningstagande.

Jämför reservation 23 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet begär

tillkännagivanden om skolskjuts till fristående

skola. Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub322

yrkande 21 att rätten till skolskjuts inte skall

styras av skolans huvudmanna-

skap eftersom elevernas valfrihet då i praktiken

begränsas starkt. Det är enligt motionärerna rimligt

att kommuner bekostar skolskjuts även till

fristående skolor så länge det inte innebär en

merkostnad för kommunen. Folkpartiet anser i motion

2004/05:Ub258 yrkande 15 att den elev som skulle

haft rätt till skolskjuts till den skola som

kommunen anvisat skall ha rätt att använda den

resursen för att ta sig till en annan skola om den

också ligger långt från hemmet. I motion

2004/05:Ub474 yrkande 4 menar Kristdemokraterna att

vid val av annan skola än den närmast belägna det är

rimligt att kommunen står för resekostnader

motsvarande kostnaden till närmaste skola.

Resterande del av kostnaden bör enligt motionärerna

bekostas av eleven.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till tidigare

ställningstagande.

Utskottet behandlade liknande yrkanden i

betänkande 2003/04:UbU4. Utskottet föreslog att

yrkandena skulle avslås samtidigt som man framhöll

att ingenting hindrar en kommun från att erbjuda

kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen

finner det skäligt och erbjudandet inte medför

merkostnader för kommunen. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Lika villkor för skolor oavsett driftsform

(punkt 1) - m, fp, kd, c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c), Tobias Billström

(m) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub275 yrkande 3,

2004/05:Ub322 yrkande 1 och

2004/05:Ub474 yrkande 1.

Ställningstagande

Alla skolor skall vara av hög kvalitet oavsett

driftsform och oavsett i vilken kommun de ligger.

Det handlar om att eleverna skall få en bra

kunskapsgrund och trivas i skolan. Det skall också

finnas en reell möjlighet för alla elever att välja

skola. För att kunna ta till vara den positiva

drivkraft som friskolor och elevers möjlighet att

välja skola kan utgöra är det viktigt att alla

skolor - fristående som kommunala - får verka under

likvärdiga villkor. Vi vill också understryka att

fristående skolor har en betydelsefull roll i det

svenska skolväsendet, inte minst genom den mångfald

av olika pedagogiska inriktningar som de

representerar. De utgör ett viktigt inslag i den

öppenhet och valfrihet som skall känneteckna

skolväsendet. Fristående skolor är en viktig del i

samhället där människor på många olika sätt visar

att de vill ta större ansvar, ha större möjligheter

till egna initiativ och vara mycket mer delaktiga i

samhället. Fristående skolor är inte enbart ett

komplement till kommunala skolor, utan både

fristående och kommunala skolor är var för sig

viktiga delar av skolväsendet. Fristående skolor är

inte ett skolväsendets B-lag, snarare kommer mycket

av organisatorisk och pedagogisk förnyelse från just

fristående skolor.

2. Friheten för fristående skolor (punkt 2)

- m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub322 yrkande 17.

Ställningstagande

Skolverket har nyligen framfört ett antal förslag

riktade mot fristående skolors frihet. Skolverket

vill göra det möjligt att stänga skolor utan

fastslagen anledning och lagakraftvunnet beslut "när

man finner lämpligt". Den som driver skolor i

koncernform skall särbehandlas och tvingas betala

avgift vid ansökningar om godkännande. De juridiska

formerna för vem som får bedriva skola föreslås

vidare begränsas. Det skall ställas högre krav på

rektor för fristående skolor än för kommunala. Vi

anser att dessa förslag syftar till att begränsa

friskolornas frihet. Fokus skall läggas på skolors

kvalitet och kunskapsförmedling, inte på driftsform.

Även Skollagskommitténs förslag innebär en ökning av

regleringen för de fristående skolorna. Själva idén

med friskolor är att erbjuda alternativ och bidra

till mångfalden i skolsystemet.

3. Samma rättigheter och skyldigheter för alla

skolor (punkt 3) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub275 yrkande 4

och avslår motion

2004/05:Ub358.

Ställningstagande

Fristående skolor måste ha samma rättigheter och

skyldigheter som den kommunala skolan. De fristående

skolorna måste liksom de kommunala vara förpliktade

att erbjuda utbildning på lika vilkor för alla

elever, även elever som kräver extra ekonomiska

resurser som t.ex. funktionshindrade barn. Barn med

funktionsnedsättning skall ha samma möjlighet att ta

del av de fristående skolorna. Jag menar också att

intagningsreglerna för gymnasiet bör ses över och

blir mer konkurrensneutrala. I dag gynnas

friskolorna genom att de har "riksintag" och

kommunen måste bekosta utbildningen på en friskola

oavsett om likvärdig utbildning erbjuds i

hemkommunen eller ej. Reglerna bör ses över för att

bli mer konkurrensneutrala. Vidare anser jag att det

är angeläget att ta vara på den kunskap och det

engagemang som finns också utanför det offentliga

skolväsendet för att ge elever som lämnar

grundskolan rätt stöd och stimulans för vidare

studier. Även fristående skolor skall därför ges

möjlighet att erbjuda undervisning inom ramen för

individuella program. Det måste finnas en möjlighet

även inom vuxenutbildningen att välja

utbildningsanordnare. Eleven bör kunna välja själv -

det är inte kommunen som skall välja åt eleven.

Fristående skolor för vuxenutbildning måste

tillåtas. Slutligen menar jag att kommunen bör bidra

med skolskjuts till elever i fristående skolor, om

det inte är så att detta innebär merkostnader för

kommunen. Att elever i fristående skolor inte har

denna rätt kan innebära att föräldrar på grund av

ekonomiska skäl avstår från att välja en friskola

för sina barn.

4. Utredning av reglerna för fristående skolor

(punkt 4) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub330.

Ställningstagande

Tyvärr saknas det en fullständig analys av vilka

samhälleliga konsekvenser det rådande regelverket

för fristående skolor har. Det finns därför behov av

en utredning som belyser om och på vilket sätt de

fristående skolorna påverkar kommunernas ekonomi och

möjlighet att planera verksamheten. Utredningen bör

även belysa eventuella effekter på annan kommunal

verksamhet. Även effekterna på statens ekonomi och

verksamhet bör tas upp. Andra frågor som behöver

belysas är de fristående skolornas inverkan på

jämställdhet och segregation samt skoldemokrati och

möjligheter till inflytande.

5. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -

m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion

2004/05:Ub474 yrkande 2

samt avslår motionerna

2004/05:Ub256 och

2004/05:Ub432.

Ställningstagande

Friskolor med konfessionell inriktning är

efterfrågade av många föräldrar och bidrar till

valfrihet och mångfald i skolan. De verkar inom

ramen för ett system där samtliga skolor skall

uppfylla de kvalitetskrav som staten ställer upp,

med krav på att undervisningen skall vara allsidig

och skollag och värdegrund upprätthållas. Varje

skola - oavsett i vilken form den drivs - bör

granskas med samma ögon. De konfessionella skolorna

skall inte särbehandlas vare sig negativt eller

positivt. Tillsynen skall behandla skolans kvalitet

och allsidighet. Skolverket kom i sin granskning av

konfessionella friskolor förra året fram till att

"skolornas verksamhet inte strider mot de allmänna

mål och den värdegrund som gäller för all utbildning

inom det offentliga skolväsendet". Regeringen

framhärdar i att måla upp de konfessionella skolorna

som hotfulla och har vid flera tillfällen sökt

politisera kvalitetsgranskningen av skolor.

6. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub474 yrkande 2

samt avslår motionerna

2004/05:Ub256 och

2004/05:Ub432.

Ställningstagande

Skolor med konfessionell inriktning fyller en viktig

uppgift. De erbjuder en skolgång som många barn och

föräldrar trivs med och känner sig hemma i. Det är

viktigt att poängtera att undervisningen i

konfessionella skolor skall vara allsidig, men att

det kan förekomma inslag av konfessionell karaktär i

verksamheten. De konfessionella skolorna skall inte

utsättas för vare sig hårdare eller mildare

granskning än övriga skolor utan behandlas precis

som Skolverket behandlar andra fristående skolor och

kommunala skolor. Det är också viktigt att de

konfessionella skolorna tillåts ha konfessionella

inslag i undervisningen så länge detta inte bryter

mot den värdegrund som alla skolor skall omfatta.

7. Begreppet fristående skolor (punkt 6) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub322 yrkande 18 och

2004/05:Ub474 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att det är olyckligt att ändra benämningen

på fristående skolor eftersom det föreslagna

uttrycket - enskilda skolor - lätt kan förväxlas med

privata skolor. Detta vore missvisande eftersom de

fristående skolorna, liksom de kommunala, är

offentligt finansierade och öppna för alla. Ordet

enskilda associeras till icke-offentligt

finansierade skolor. Fristående skolor är ett

inarbetat begrepp och också den mest korrekta

benämningen.

8. Etablering av fristående skolor (punkt 7) -

m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub322 yrkandena 6, 12 och 16.

Ställningstagande

Alla skolor skall behandlas lika. Av detta följer

att staten skall godkänna alla skolor och också

kunna dra in tillståndet - och rätten till bidrag -

för skolor som inte uppfyller de grundläggande

kvalitetskraven. Vi anser att etableringsfriheten

hotas. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill

att kommunerna i princip skall ges vetorätt till

nyetableringar och konkurrens från fristående

alternativ. Riksdagen har vid ett flertal tidigare

tillfällen uttalat sig mot kommunal vetorätt för

friskoleetableringar. Ett särskilt problem utgörs av

att kommuner kan använda plan-, bygg- och

lokalfrågor för att hindra etablering av friskolor.

Många friskolor som sökt och meddelats tillstånd

hindras från att starta sin verksamhet av att de

inte får tag på lämpliga lokaler. Många kommuner är

helt ointresserade av att hjälpa friskolor med att

finna lokaler. I sådana fall utgår kommunerna inte

från sina kommuninvånares intresse av alternativ och

valfrihet i skolan, utan i stället från ett intresse

av att skydda den egendrivna verksamheten från

konkurrens.

9. Kommunernas påverkan på tillståndsgivning

(punkt 8) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 14

samt avslår motionerna

2004/05:Ub380 och

2004/05:Ub500.

Ställningstagande

Vi anser att kommunernas möjligheter att inverka

negativt på en friskolas ansökningsprocess måste

upphöra. Skolverket har den största kompetensen att

bedöma vilka fristående skolor som uppfyller de krav

som ställs. Till skillnad från kommunen är verket en

neutral part. En del kommuner ser på friskolor ur

ett snävt perspektiv, trots att alla elever, även de

i kommunala skolorna, gynnas av att en friskola

finns i området. Konkurrensen höjer kvaliteten.

10. Skolverkets tillståndsbehandling (punkt 9)

- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub228 och

2004/05:Ub474 yrkande 6.

Ställningstagande

För att få driva en fristående skola med offentligt

stöd krävs tillstånd från Skolverket. För att

skolorna skall ha tillräckligt med tid för alla

förberedelser måste de få sina tillstånd i god tid

innan terminen börjar. Under senare år har

ansökningsförfarandet dragit ut på tiden hos

Skolverket och många skolor har fått sina tillstånd

alldeles för sent för att hinna komma i gång med

skolorna. Ibland får de sökande beslut så sent att

de inte ens hinner överklaga inför nästkommande

ansökningsomgång. Skolverket måste förbättra sina

rutiner så att alla som ansökt om tillstånd får

besked i rimlig tid.

11. Sista datum för besked om

etableringstillstånd (punkt 10) - m, fp, kd,

c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c), Tobias Billström

(m) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub269.

Ställningstagande

Vi anser att det bör finnas ett sista datum för när

fristående skolor bör få sina besked om de får

starta friskola för att i god tid kunna förbereda

sin start till nästa hösttermin om de får tillstånd.

Detta datum skall infalla i god tid innan läsåret

startar och också i god tid innan ansökningstiden

hos Skolverket går ut för nästa ansökningsomgång.

Även besked om avslag är viktigt att få tidigt så

att skolan kan hinna med att överklaga avslaget

eller kunna ansöka på nytt i nästa ansökningsomgång.

12. Tillstånd för fristående skolor för

funktionshindrade (punkt 11) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub479 yrkande 11.

Ställningstagande

De fristående skolor som motsvarar specialskolan är

en viktig del i den mångfald som vi eftersträvar.

Normalt är Skolverket tillstånds- och

tillsynsmyndighet för de fristående skolorna, men

regeringen har beslutat att styrelsen för

Specialskolemyndigheten skall vara

tillståndsmyndighet för fristående skolor för

funktionshindrade. Detta är ytterligare ett exempel

på en helt oförklarlig särbehandling av de

funktionshindrade. Vi anser att Skolverket bör vara

tillstånds- och tillsynsmyndighet för alla

fristående skolor, men självklart i samråd med

Specialskolemyndigheten när det gäller skolor för

funktionshindrade.

13. Ersättningssystemets utformning (punkt 12)

- m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub322 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Sedan friskolereformen genomfördes har

ersättningssystemet försämrats stegvis, till nackdel

för de fristående skolorna. Sedan 1997 utgår

ersättning per elev som fastställs av kommunen,

något som har lämnat ett stort utrymme för godtycke

till kommunerna, trots att dessa samtidigt är

konkurrenter till de fristående skolorna. Eftersom

ersättningen per elev är helt avgörande för huruvida

en fristående skola har finansiella förutsättningar

att bedriva någon verksamhet över huvud taget, kan

ersättningsnivån bli ett sätt för kommunerna att

antingen underlätta eller helt slå undan benen för

redan etablerad verksamhet. Det kan också användas

som ett sätt att uppmuntra friskoleetableringar

eller omöjliggöra alternativ i den egna kommunen.

Ett annat orosmoment för de fristående skolorna är

relaterat till lokaltillgång och stora skillnader i

hur lokalkostnader ersätts. De kommunala

lokalkostnaderna för skolan varierar kraftigt mellan

kommuner och skolor. Hur hyrorna sätts och fördelas

över skolor skiljer sig från kommun till kommun. I

vissa kommuner kan de egna skolorna nyttja lokaler

utan kostnad, i andra inte. Osäkerheten kring

ersättningen för lokalkostnaderna är därför stor

bland de fristående skolorna.

14. Beräkningsunderlag för ersättning (punkt

13) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m),

Ana Maria Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub322 yrkande 4.

Ställningstagande

Kommunernas beräkningsunderlag för ersättningen till

de fristående skolorna behöver bli betydligt mer

enhetligt och transparent. Med dagens

ersättningssystem är de fristående skolorna beroende

av kommunledningens godtycke i fråga om hur stor

ersättningen per elev skall bli.

15. Riksnorm för ersättning till grundskolor

(punkt 14) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub322 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen - i avvaktan på en nationell

skolpeng - bör ge Skolverket i uppdrag att utforma

en normalprislista för ersättningsnivån till

fristående grundskolor. Ett sådant normvärde skall

kunna ligga till grund för överenskommelser mellan

kommun och skola och användas vid eventuella

tvister. På detta sätt får fristående utövare större

framförhållning i planeringen. En normalprislista

skulle också möjliggöra en långsiktig planering.

16. Riksprislista för gymnasieutbildningar

(punkt 15) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub322 yrkande 9.

Ställningstagande

I avvaktan på en nationell skolpeng vill vi

återinföra den s.k. riksprislistan för fristående

gymnasieskolor. Genom riksprislistan garanteras

eleverna att skolorna har en långsiktighet.

Rättssäkerheten för de fristående skolorna stärks

också eftersom det vid tvister om beräkningsgrunder

finns en av staten fastställd norm att utgå från.

17. Prövning av ersättningsnivån av Skolverket

(punkt 16) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub474 yrkande 7.

Ställningstagande

Jag anser att ett modifierat ersättningssystem bör

införas. Samhället skall värna kvaliteten och

tryggheten i alla skolor och slå vakt om

föräldrarnas möjligheter att välja den skola,

oavsett huvudman, som gagnar just deras barns

utveckling och lärande. Jag menar därför att

kommunen i dialog med de fristående skolorna skall

fastställa ersättningen. Om någon är missnöjd med

ersättningsnivån skall den parten kunna vända sig

till Skolverket för prövning. Verket skall se till

att ersättningsnivån stämmer med den som ges för

likartad utbildning i kommunal regi.

18. Prövning av ersättningsnivån i domstol

(punkt 17) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub270.

Ställningstagande

Vi föreslår att friskolor får rätt att få bidragen

prövade av allmän förvaltningsdomstol genom

förvaltningsbesvär. Det skulle betyda att domstolen

inte bara undanröjer ett felaktigt kommunalt beslut

utan även beslutar vilken ersättning kommunen skall

betala till friskolan. Dessutom blir då de som

beslutet rör besvärsberättigade oavsett geografisk

hemvist. Med förvaltningsbesvär skulle alla parter

slippa den tidsödande och resurskrävande rundgång vi

i dag har i systemet. Det skulle också innebära

stora vinster för rättssäkerheten - för de

fristående skolorna och för de elever som går där -

om en domstol inte bara avgör om en kommun gjort

rätt eller fel, utan även yttrar sig om vilken

ersättning den fristående skolan faktiskt har rätt

till.

19. Individuella program (punkt 19) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub474 yrkande 8

och avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 7.

Ställningstagande

Många fristående skolor drivs med alternativa och

nyskapande pedagogiska metoder. I vissa fall kan det

göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som

saknar studiemotivation och som av olika anledningar

har svårt att klara de nationella

gymnasieprogrammen. Det är dock inte tillåtet för

fristående gymnasieskolor att starta individuella

program, något som vi anser är en orimlig

begränsning som bör förändras.

20. Vuxenutbildning (punkt 20) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 27,

2004/05:Ub275 yrkande 5,

2004/05:Ub322 yrkande 20 och

2004/05:Ub474 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att vuxenutbildningen liksom andra

utbildningsformer skulle gynnas av

etableringsfrihet. Eleven bör kunna välja

utbildningsanordnare själv och inte tvingas låta

kommunen välja åt sig. Vi anser att det skall vara

möjligt att starta fristående skolor för att bedriva

vuxenutbildning på motsvarande sätt som gäller för

gymnasieskolor.

21. Fritidsverksamhet (punkt 21) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub322 yrkande 19.

Ställningstagande

I dag nyttjar i stort sett alla den kommunala

skolbarnsomsorgen. För de allra flesta är det både

praktiskt och tryggt att fritidsverksamheten

samverkar med och finns i anslutning till skolan. Vi

vill värna om att fristående skolor på lika villkor

som kommunala skolor skall ha rätt att erbjuda och

få ersättning för fritidsverksamhet. Fristående

skolor skall dock inte vara skyldiga att erbjuda

fritidsverksamhet.

22. Lägsta elevantal (punkt 22) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub474 yrkande 5 och

2004/05:N407 yrkande 12.

Ställningstagande

Många byskolor i glesbygden hotas av stängning på

grund av vikande elevunderlag. Ett alternativ till

nedläggning kan vara att starta en fristående skola,

t.ex. i form av ett föräldrakooperativ. För att öka

förutsättningarna för detta anser vi att möjligheten

att få dispens från kravet på minst 20 elever för

att få starta en fristående skola bör öka. Om

finansieringslösningar finns för att driva en skola

och övriga krav uppfylls, skall inte det exakta

antalet elever få vara avgörande för om skolan ges

tillstånd eller ej.

23. Rätten till skolskjuts (punkt 24) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 15,

2004/05:Ub322 yrkande 21 och

2004/05:Ub474 yrkande 4.

Ställningstagande

Möjligheten till skolskjuts skall inte styras av

skolans huvudmannaskap. Då begränsas elevernas

valfrihet starkt i praktiken. Det är rimligt att

kommuner bekostar skolskjuts även till fristående

skolor så länge det inte innebär en merkostnad för

kommunen. Den elev som skulle haft rätt till

skolskjuts till den skola kommunen anvisat skall ha

rätt att använda den resursen för att ta sig till en

annan skola, om den också ligger långt från hemmet.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi anser att Skolverkets tillsyn över alla skolor

måste skärpas. Missförhållandena i vissa skolor får

dock inte tas till intäkt för att misskreditera en

viss kategori av skolor. Samtidigt vill vi

understryka den positiva roll som de fristående

skolorna spelar i samhället.

2. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -

v

av Lennart Gustavsson (v).

I läroplanerna både för det obligatoriska

skolväsendet och för gymnasieskolan anges att

undervisningen i skolan skall vara icke-

konfessionell. Detta är en mycket viktig princip,

särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att

undervisningen inte skall ta ställning för en viss

trosuppfattning utan i stället uppmuntra till eget

kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i

skapandet av en egen världsbild är grundläggande i

en demokrati. Jag ställer mig därför frågande till

hur de fristående skolor som drivs på konfessionell

grund uppfyller detta grundläggande krav. Det är

svårt att se varför offentliga medel skall användas

till verksamheter som på avgörande punkter gör

avsteg från gällande läroplaner. Den offentligt

organiserade skolans uppgift är enligt min mening

bl.a. att utgöra en mötesplats för barn och unga med

olika ursprung och därmed verka för integration,

förståelse och respekt. Regeringen bör snarast låta

se över frågan om offentlig finansiering av

konfessionella skolor.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub213 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utvärdering av friskolor.

2004/05:Ub228 av Anders Sjölund och Tomas Högström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tidigare besked från

Skolverket vad gäller tillstånd för fristående

skolor.

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

7. Riksdagen beslutar att friskolor skall få anordna

individuella program.

2004/05:Ub256 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tillsyn av fristående

skolor på konfessionell grund.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunernas

möjligheter att inverka negativt på en fristående

skolas ansökningsprocess måste upphöra.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som har

rätt till skolskjuts till en kommunal skola skall

kunna använda den resursen för att ta sig till en

fristående skola.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fristående

vuxenutbildningsenheter skall få etableras.

2004/05:Ub269 av Mikaela Valtersson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det införs ett sista

datum när de som ansöker om att få starta friskola

skall få besked av Skolverket huruvida de får

tillstånd att starta skola eller inte.

2004/05:Ub270 av Mikaela Valtersson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att friskolor får rätt att

få bidragen prövade av allmän förvaltningsdomstol

genom förvaltningsbesvär.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om fristående

skolors betydelse.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att fristående

skolor skall ha samma rättigheter och skyldigheter

som den kommunala skolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att fristående

skolor för vuxenutbildning skall tillåtas.

2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lika villkor för

skolor oavsett driftsform.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkoren för

fristående skolor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas

beräkningsunderlag för ersättning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokalkostnader vid

beräkning av ersättning till friskolor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommuners

användning av plan-, bygg- och lokalfrågor för att

hindra etablering av friskolor.

9. Riksdagen begär att regeringen återinför

riksprislistan för gymnasieutbildningar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

riksnorm för ersättningsnivån till fristående

grundskolor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsyn av

fristående skolor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om godkännande av

fristående skolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunerna

inte skall ha insyns- och granskningsrätt i de

fristående skolorna.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunalt veto mot

friskoleetableringar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolors

frihet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begreppet

fristående skolor.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolors

rätt att tillhandahålla och få ersättning för

fritidsverksamhet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolors

rätt att bedriva vuxenutbildning.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommuner skall

bekosta skolskjuts även till fristående skolor så

länge det inte innebär en merkostnad för kommunen.

2004/05:Ub330 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att skyndsamt utreda de

samhälleliga konsekvenserna av de gällande reglerna

för fristående skolor.

2004/05:Ub358 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rättvisa villkor för

kommunala och fristående skolor.

2004/05:Ub380 av Göran Norlander och Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om riksrekryterande

gymnasieutbildningar och fristående gymnasieskolor.

2004/05:Ub432 av Tina Acketoft (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om offentliga medel till

konfessionella skolor.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,

mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

HBT-frågor vid fristående skolor.

2004/05:Ub474 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolors

betydelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konfessionella

fristående skolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beteckningen

fristående skolor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som har

rätt till skolskjuts till en kommunal skola skall

få använda den resursen för att ta sig till en

fristående skola.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten till

dispens från kravet på ett elevantal om minst 20

elever för att få tillstånd att driva fristående

skola.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Skolverkets

tillståndshantering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

ersättningssystem för fristående gymnasieskolor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående

gymnasiers rätt att starta individuella program.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående skolors

rätt att bedriva vuxenutbildning.

2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Skolverket som till

synsmyndighet för fristående skolor för

funktionshindrade.

2004/05:Ub500 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kommuners inflytande över fristående

skolors etablering.

2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheterna att driva skolor med lägre

elevantal än 20.