Bet. 2004/05:UBU9

Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU9

Grundskolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 178

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.

Motionsyrkandena avser frågor gällande

grundskolan, däribland frågor om skolans uppgift,

rätt till kunskap, värdegrunden i skolan och därmed

relaterade frågor, principen om avgiftsfrihet i

skollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad

skoltid, individanpassad undervisning,

stödundervisning, avskaffande av timplanen,

modersmålsundervisning, historieämnet m.fl. ämnen,

elevens uppträdande i skolan m.m., val av skola,

kommunala friskolor, elevinflytande, rektors

arbetsuppgifter samt förekomst av lokala

skolstyrelser.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till det

förslag till ny skollag som är under beredning inom

Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och

Miljöpartiet. Därtill finns särskilda yttranden från

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler

Lärare

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 2.

Reservation 1 (c)

2. Individuell kunskapsrätt

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub390 yrkande 1 och

2004/05:Ub477 yrkande 4.

Reservation 2 (m, c)

3. Skolans uppgift att förmedla kunskap

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub233 yrkande 2,

2004/05:Ub303 yrkande 3 och

2004/05:Ub390 yrkande 12.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Bildningens betydelse

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub307 yrkande 2.

Reservation 4 (fp)

5. Målstyrd skola

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub303 yrkande 8,

2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt

2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub303 yrkande 9.

Reservation 6 (m)

7. Skolans resurser

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 10.

Reservation 7 (m)

8. Kunskapskontrakt

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 18.

Reservation 8 (c)

9. Pedagogisk mångfald

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 5.

Reservation 9 (mp)

10. Värdegrunden i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub341 yrkande 1 och

2004/05:Ub480 yrkande 1.

Reservation 10 (kd)

11. Förändringar i läroplanen avseende

Värdegrunden

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub409.

12. Uppdrag till Skolverket

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub470 yrkande 2.

Reservation 11 (kd)

13. Uppdrag till Myndigheten för

Skolutveckling

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub341 yrkande 2.

Reservation 12 (mp)

14. Rätt till respekt

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub233 yrkande 5.

Reservation 13 (m, fp, kd, c)

15. Föräldrars ansvar för barns uppfostran

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub233 yrkande 3.

Reservation 14 (m, fp, kd, c)

16. Behovet av forskning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub341 yrkande 3.

17. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i

skolans kvalitetsredovisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub470 yrkande 3 och

2004/05:Ub480 yrkande 2.

Reservation 15 (fp, kd)

18. Konstruktiv konflikthantering

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub387 yrkande 3.

19. Förtydliga principen om avgiftsfrihet i

Skollagen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub271 yrkande 1 och

2004/05:Ub331 yrkande 2.

20. Uppdrag till Skolverket avseende

riktlinjer för avgifter i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub271 yrkande 3 och

2004/05:Ub331 yrkande 1.

21. Översyn av avgiftsfriheten i skolorna

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub271 yrkande 5.

22. Tillgänglig skola för funktionshindrade

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 11.

Reservation 16 (fp)

23. Skolans roll i kampen mot utanförskapet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Sf288 yrkande 8.

Reservation 17 (fp)

24. Lagstiftning mot diskriminering i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub483 yrkande 6.

25. Skolans skyldighet att redovisa sitt

arbete mot sexuella trakasserier i

kvalitetsredovisningarna

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub470 yrkande 4.

Reservation 18 (fp, kd)

26. Jämlikhets- och jämställdhetsplaner

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 15 och

2004/05:Ub483 yrkande 5.

27. Minst en genuspedagog i varje kommun

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub364.

28. Läxors avskaffande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub425.

29. Skoluniform

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub205.

30. Skolstart

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub216,

2004/05:Ub230 yrkande 2,

2004/05:Ub303 yrkande 1,

2004/05:Ub390 yrkande 28,

2004/05:Ub477 yrkande 5 samt

2004/05:Ub480 yrkande 11.

Reservation 19 (m, kd, c)

31. Möjlighet till höst- och vårintagning av

Elever

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub303 yrkande 2.

Reservation 20 (m)

32. Tidigare skolstart i stället för

Förskoleklass

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 1.

Reservation 21 (m, fp)

33. Skolgången för flickor i patriarkala

Miljöer

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub306 yrkande 4.

Reservation 22 (fp)

34. Individuellt anpassad skoltid

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub303 yrkande 5.

Reservation 23 (m)

35. Skoltidens längd

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt

2004/05:Ub390 yrkande 29.

Reservation 24 (m, fp, kd)

36. Rätt till baskunskaper

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub212.

Reservation 25 (m, fp)

37. Individanpassad undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub303 yrkande 10 samt

2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.

Reservation 26 (m)

38. Individuella utvecklingsplaner

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 6.

Reservation 27 (c)

39. Studieuppehåll för skoltrötta

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 22.

Reservation 28 (kd)

40. Sommarundervisning

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub303 yrkande 11.

Reservation 29 (m)

41. Profilklasser

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub219.

42. Allmän och särskild kurs

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 4.

Reservation 30 (fp)

43. Stödundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5,

2004/05:Ub477 yrkande 9 samt

2004/05:Ub480 yrkande 21.

Reservation 31 (fp)

Reservation 32 (kd)

Reservation 33 (c)

44. Tillsyn av stödinsatser

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 6.

Reservation 34 (fp)

45. Tidiga stödinsatser

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 25.

Reservation 35 (m, fp, kd)

46. Barn med svårigheter i det sociala

Samspelet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub281 och

2004/05:Ub479 yrkande 7 och

2004/05:Ub480 yrkande 23.

Reservation 36 (m, fp, kd)

47. IT vid undervisning av barn som lider av

Dyslexi

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub302 yrkande 6.

Reservation 37 (m)

48. Skolskjuts

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub332 och

2004/05:Ub415.

49. Bildningens betydelse i läroplaner och

Kursplaner

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub307 yrkande 1.

Reservation 38 (fp)

50. Obligatoriska och frivilliga ämnen i

Grundskolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 26.

Reservation 39 (m)

51. Praktiska och teoretiska ämnen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.

Reservation 40 (kd)

52. Avskaffande av timplanen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub226,

2004/05:Ub230 yrkande 1,

2004/05:Ub390 yrkande 9 och

2004/05:Ub480 yrkande 33.

Reservation 41 (m, kd, c)

53. Prioriterade ämnen i en timplanefri skola

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub258 yrkande 2.

54. Modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub477 yrkande 21,

2004/05:Ub480 yrkande 24 och

2004/05:Sf365 yrkande 7.

Reservation 42 (m) - motiveringen

Reservation 43 (kd)

Reservation 44 (c)

55. Ämnesundervisning på annat språk än

svenska på distans

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 20.

Reservation 45 (c)

56. Prioritera kunskaper i svenska

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub477 yrkande 19.

Reservation 46 (c)

57. Historieämnet

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub306 yrkande 2,

2004/05:Ub387 yrkande 2,

2004/05:Ub480 yrkande 7,

2004/05:Ub490,

2004/05:Sf365 yrkande 34 samt

2004/05:T335 yrkande 9.

Reservation 47 (m, fp, kd)

58. Religionskunskap

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.

Reservation 48 (kd)

59. Retorik

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub373.

60. Hem- och konsumentkunskap

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub411 och

2004/05:L291 yrkande 2.

61. Matematikdelegationen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub403.

62. Utbildningsinsatser inom IT

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub266 och

2004/05:Ub393.

63. Kunskap om EU

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub253 yrkande 1.

64. Nutida ungdomslitteratur i undervisningen

i svenska

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub368 yrkande 1.

65. Mediekunskap

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub443 yrkande 2.

Reservation 49 (kd)

66. Kunskap om kooperation

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub492.

67. Elevens fria val

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 15.

Reservation 50 (kd)

68. Skolans roll för entreprenörskap

Riksdagen avslår motion

2004/05:N392 yrkande 2.

Reservation 51 (fp)

69. Globala hållbarhetsfrågor

Riksdagen avslår motion

2004/05:MJ510 yrkande 6.

70. Naturskolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.

Reservation 52 (mp)

71. Kommunala teknikskolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub202.

72. Musik- och kulturskolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub347 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt

2004/05:Ub480 yrkande 14.

Reservation 53 (kd, mp)

73. Läromedlens betydelse

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub383 yrkande 3,

2004/05:Ub412,

2004/05:Ub446 yrkande 1,

2004/05:Ub480 yrkande 40,

2004/05:Ub483 yrkande 2 och

2004/05:K460 yrkande 3.

Reservation 54 (kd)

Reservation 55 (mp)

74. IT som pedagogiskt hjälpmedel

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub302 yrkande 1 och

2004/05:Ub480 yrkande 41.

Reservation 56 (m, kd)

75. Föräldrars rätt till information och

inflytande i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 39.

Reservation 57 (m, fp, kd, c)

76. Skriftligt omdöme rörande elevers

uppträdande i skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 4.

Reservation 58 (m, fp) - motiveringen

Reservation 59 (kd)

77. Ansvarskontrakt mellan skola och

Föräldrar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Sf365 yrkande 9.

Reservation 60 (kd)

78. Elektroniskt distribuerad information

till föräldrar

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.

Reservation 61 (m, fp, kd, c)

79. Förtrolig informations offentlighet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub254.

80. Striktare regler vid skolk

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub217.

Reservation 62 (m, fp, kd)

81. Ogiltig frånvaro

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 5.

Reservation 63 (kd)

82. Mandat för lärare och skolledare att

tillrättaföra elever som skolkar eller stör

undervisningen

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 22.

Reservation 64 (m, fp, kd)

83. Ändring i skollagen så att en skola

uttryckligen ges rätt att hindra obehöriga

från att vistas på skolområdet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub306 yrkande 1.

Reservation 65 (fp)

84. Val av skola

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub390 yrkande 11 samt

2004/05:Sf237 yrkande 11.

Reservation 66 (m)

85. Kommunala friskolor

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 21 och

2004/05:Ub322 yrkande 8.

Reservation 67 (m, fp, kd)

86. Självstyre i kommunala skolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 2.

Reservation 68 (m)

87. Entreprenadverksamhet inom skolområdet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 33.

Reservation 69 (m)

88. Vikten av konkurrens inom

Utbildningsområdet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub390 yrkande 14.

Reservation 70 (m)

89. Publicering av skolkvalitetsdata

Riksdagen avslår motion

2004/05:K459 yrkande 14.

Reservation 71 (mp)

90. Sanktionsmöjligheter för kommuner som

bryter mot skollagen

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub206 och

2004/05:Ub271 yrkande 4.

91. Elevinflytande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.

Reservation 72 (kd)

92. Stärkt elevmakt

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 12.

Reservation 73 (mp)

93. Huruvida engagemang rörande

elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete e.d. bör framgå av elevs

slutbetyg

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 13.

94. Skollagen bör tydliggöra vad som är att

betrakta som arbete med elevinflytande

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub230 yrkande 14.

95. Elevers rätt till skriftliga omdömen om

skola och lärare

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub401.

96. Lokala skolstyrelser

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 19,

2004/05:Ub477 yrkande 11 samt

2004/05:Ub480 yrkande 32.

Reservation 74 (fp)

Reservation 75 (kd)

Reservation 76 (c)

97. Rollfördelningen i den målstyrda skolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 31.

Reservation 77 (kd)

98. Rektors och lärares ansvar för beslut

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.

Reservation 78 (m, fp)

99. Förstärkning av rektors pedagogiska roll

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub477 yrkande 13 och

2004/05:Ub480 yrkande 26.

Reservation 79 (m, c)

Reservation 80 (kd)

100. Lärare

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub426 och

2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8.

Reservation 81 (kd)

101. Studie- och yrkesvägledare

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Ub480 yrkande 29 samt

2004/05:A321 yrkande 14.

Reservation 82 (kd)

Reservation 83 (mp)

102. Ökad samverkan mellan grund- och

Gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 30.

Reservation 84 (kd)

103. Skolbibliotekarier

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub368 yrkande 2.

104. Uppdrag till Skolverket att informera

kommuner och skolor om den vägledning som

finns för sponsring av skolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub338.

Reservation 85 (v)

105. Reklamfri zon

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub383 yrkande 1.

Reservation 86 (mp)

106. Utvecklingsfonder

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub383 yrkande 2.

107. Sommarlovet

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub284.

108. Generellt bemyndigande för de kommuner i

Stockholmsregionen som så önskar att bedriva

förnyelseverksamhet på skolans område

Riksdagen avslår motion

2004/05:N409 yrkande 28.

109. Utredning om särskilt tidsbegränsat stöd

till glesbygdsskolor

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub247.

110. Samråd med kommuner och skolor kring

öppna IT-system

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub302 yrkande 3.

111. Omnämnande av homo-, bi- och

transsexualitet i kursplanerna

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub442 yrkande 4.

112. Svenska elever utomlands

Riksdagen avslår motion

2004/05:Ub297.

Stockholm den 7 april 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise

Malmström (s), Sören Wibe (s), Mikael Damberg (s),

Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp), Tomas

Högström (m), Håkan Larsson (c) och Jan Lindholm

(mp).

2004/05

UbU9

Utskottets överväganden

Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121) innehåller en rad

förslag som berör många av de motionsyrkanden som

behandlas i detta betänkande. Kommitténs förslag

bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Arbetet bedrivs i samverkan mellan

Socialdemokraterna respektive Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Utskottet anser att resultatet av

beredningen bör avvaktas innan ställning tas i

frågor som berörs av skollagsarbetet.

Skolans uppgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

rätt till kunskap, lokal makt och fler

lärare, individuell kunskapsrätt, skolans

uppgift att förmedla kunskap, bildningens

betydelse, målstyrd skola, skolans

kvantitativa detaljstyrning och skolans

resurser, kunskapskontrakt samt pedagogisk

mångfald. Utskottet hänvisar till den

beredning av Skollagskommitténs förslag som

för närvarande pågår inom Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 1 (c), 2 (m, c), 3 (m,

fp, kd, c), 4 (fp), 5 (m, fp, kd, c), 6 (m),

7 (m), 8 (c) och 9 (mp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub477 yrkande 2

förslag till reformer för rätt till kunskap, lokal

makt och fler lärare. Dessa reformer behövs för att

skolan skall kunna utföra sitt uppdrag. I motionen

hävdas att framtidens skola måste lämna den

traditionella synen på kunskaper för att bli mer

flexibel och elevanpassad.

I två motioner förespråkas en individuell

kunskapsrätt för skolans elever. I motion

2004/05:Ub390 yrkande 1 anför Moderaterna att varje

barn bör ha rätt till den undervisning och den form

på undervisning som gör att de kan utvecklas och

tillgodogöra sig grundkunskaper utifrån sina egna

förutsättningar. Motionärerna skriver att detta

innebär rätt till det stöd och den hjälp som krävs

för att eleven skall kunna klara skolans

kunskapsmål. Samma resonemang förs fram av

Centerpartiet i motion 2004/05:Ub477 yrkande 4.

Skollagen bör, enligt motionen, skrivas om med

utgångspunkt i att en individuell kunskapsrätt skall

införas. Det spelar ingen roll om det tar åtta, nio,

tio eller elva år innan eleven är redo att lämna

grundskolan. Kommunen och skolan har en förpliktelse

som inte är avklarad förrän eleven uppnår

grundskolans kunskapsmål.

I flera motionsyrkanden från Moderaterna anförs att

skolans uppgift är att förmedla kunskap. I motion

2004/05:Ub390 yrkande 12 konstateras att

utbildningen i skolan skall ge eleverna kunskap. Det

är det grundläggande målet. Det centrala är att

varje elev ges möjlighet att nå kunskapsmålen, och

det är detta som skall stå i centrum i styrningen av

skolan. I motion 2004/05:Ub233 yrkande 2 anför

Moderaterna att skolans uppgift är att ge möjlighet

till alla elever att klara kunskapsmålen. Detta

förutsätter att varje elev har en sund självtillit

och respekt för andra människor. Skolan skall därför

också förmedla goda värden. I motion 2004/05:Ub303

(m) yrkande 3 framhåller motionären att

kunskapsmålens uppfyllande skall stå i centrum för

skolpolitiken och styrningen av skolan och att det

primära och det skolpolitiken också måste inriktas

på är att så många elever som möjligt skall nå

kunskapsmålen.

Folkpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub307 yrkande

2 att regeringen i instruktioner och regleringsbrev

till myndigheter skall lyfta fram bildningens

betydelse.

I motion 2004/05:Ub390 yrkande 20 anför Moderaterna

vikten av tydliga mål och incitament i skolan. I

motionen framhålls vikten av att tydlig återkoppling

ges redan under elevens första år. Beröm och kritik

skall grundas på fakta och opartiskt övervägande. I

samma motions yrkande 17 föreslås nationella

kunskapsmål för skolan. I en målstyrd skola slår

nationella mål fast vad skolan skall uppnå. Samma

tanke först fram i motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande

8. Centerpartiet skriver i motion 2004/05:Ub477

yrkande 1 att eleverna i skolan bör uppnå

kunskapsmålen efter varje enskild elevs egna

förutsättningar. I motionen framförs att

helhetssynen på lärande måste stärkas. Alla elever

skall ges möjlighet att lära oavsett bakgrund.

Skolan måste individanpassas mer och nya

arbetsformer och arbetssätt måste utvecklas. I samma

motions yrkande 3 framförs att utbildningen måste

resultera i höjda kunskaper hos eleverna i

grundskolan. Skolans viktigaste uppgift är att ge

eleverna möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen.

Genom nationella kunskapsmål kan kvaliteten också

säkerställas.

I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 9 invänder

motionären mot skollagens kvantitativa

detaljstyrning. Ett tydligt exempel på detta är

enligt motionären att det finns refererat hur mycket

undervisning en elev maximalt skall kunna få.

Moderaterna skriver i motion 2004/05:Ub390 yrkande

10 att det är avgörande hur skolans resurser

används. En oproportionerligt stor andel av

resurserna används till annat än undervisning,

hävdar motionärerna.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub477

yrkande 18 att ett kunskapskontrakt obligatoriskt

skall upprättas varje termin mellan skolan eller

lärarna, eleven och föräldrarna. Det skulle

innehålla vad var och en av de tre parterna skall

göra, och vad som händer om kontraktet bryts.

Miljöpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub230

yrkande 5 att riksdagen skall begära en utredning om

hur man kan främja den pedagogiska mångfalden i

skolan. En möjlig väg kan enligt motionärerna vara

att inrätta en utvecklingsfond, ur vilken både

fristående och kommunala skolor kan söka medel för

utveckling av den pedagogiska verksamheten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

En översyn av skollagen (1985:1100) har genomförts

av 1999 års skollagskommitté som i december 2002

avlämnade betänkandet Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121). Förslaget har

remissbehandlats och ett bearbetat förslag skall nu

remissbehandlas på nytt. Proposition i ärendet

väntas till hösten 2005.

Genom skollagen (SFS 1985:1100) och läroplanerna

anger regeringen och riksdagen de grundläggande

värden som skall prägla skolans verksamhet samt de

mål och riktlinjer som skall gälla.

Målen för skolans utbildning för barn och ungdom

anges nu i 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) på

följande sätt:

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och

färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja

deras harmoniska utveckling till ansvarskännande

människor och samhällsmedlemmar.

Motsvarande skrivning i Skollagskommitténs förslag

till ny skollag lyder:

Utbildningen syftar till att ge kunskaper och

färdigheter samt att främja en allsidig personlig

utveckling och en livslång lust att lära.

Utbildningen syftar också till att i samarbete

med hemmen främja barns och ungdomars harmoniska

utveckling till ansvarskännande människor och

samhällsmedlemmar (SOU 2002:121 s. 34).

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo

94) anges att skolan skall ansvara för att eleverna

inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är

nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och

att utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall

utgöra en grund för undervisningen. I läroplanen

anges också tydliga mål för eleven att uppnå i

grundskolan.

Vid sidan om dessa föreskrifter för skolans

verksamhet finns kursplaner. I kursplanerna för

grundskolan anges vilka kunskaper som alla elever

skall ha uppnått efter sitt femte respektive nionde

skolår. Dessa bindande föreskrifter uttrycker

tillsammans de krav staten ställer på utbildningen i

olika ämnen. Nationella kunskapsmål finns alltså

redan i dag.

Två uppmärksammade internationella studier som

bl.a. visar svenska elevers kunskaper i matematik

har nyligen publicerats. TIMSS 2003 (Trends in

International Mathematics and Science Study) är en

internationell undersökning av elevers kunskaper i

matematik och naturvetenskap. Totalt har 50 länder

och regioner deltagit i studien som genomförs av

International Association for the Evaluation of

Educational Achivement (IEA). I Sverige deltog drygt

4 000 elever i skolår 8, som förutom att göra ett

prov även fick besvara enkäter. Motsvarande

undersökning genomfördes även 1995, vilket innebär

att förändringar i resultat kan studeras över tid.

När svenska elever i år 8 jämfördes med elever i

andra länder 1995 klarade de sig mycket bra. I

jämförelse med 2003 har de svenska elevernas

medelprestationer i matematik sjunkit mer än i de

andra undersökta länderna och ligger nu under

genomsnittet för 20 jämförbara länder. De svenska

åttornas prestationer i matematik och

naturorienterande ämnen 2003 ligger på samma eller

lägre nivå än sjuornas prestationer 1995.

PISA (Programme for International Student

Assessment) är en OECD-undersökning av 15-åringars

läsförståelse och kunnande i matematik,

naturvetenskap och problemlösning. Totalt deltog 41

länder i undersökningen 2003. Från Sverige deltog 4

600 elever, de flesta från år 9.

Enligt PISA ligger 15-åringarnas läsförståelse och

kunnande i matematik, problemlösning och

naturvetenskap över genomsnittet i OECD-länderna.

Svenska elever uppnår mycket höga resultat i

läsförståelse. Resultaten i matematik och

naturvetenskap visar en liten nedgång från förra

mättillfället år 2000. Skillnader i prestationer

mellan skolor och mellan enskilda elever tycks ha

ökat något. Undersökningen visar bl.a. också att

eleverna i Sverige trivs med skolan.

Regeringen pekar i sin utvecklingsplan, Utbildning

för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) bl.a.

på vikten av goda kunskaper i matematik och framför

ambitionen att svenska elevers resultat vid

internationella jämförelser bör vara ledande.

Regeringen har därefter tillsatt en

matematikdelegation med uppgift att stärka

matematikämnet och matematikundervisningen i hela

utbildningssystemet, från förskola till högskola

(dir. 2003:8). I september 2004 avlämnades

betänkandet Att lyfta matematiken - intresse,

lärande, kompetens (SOU 2004:97). Delegationen

presenterade fyra huvudförslag för att främja

matematikundervisningen i skolan, bl.a. att stödja

och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och

insikterna om matematikens värde, roll och betydelse

i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle, att

utbilda kvalificerade lärare i matematik samt att

tydliggöra och utveckla syfte, mål, innehåll och

bedömning i matematik för hela utbildningssystemet.

Skolan skall i sitt arbete värna elevernas rätt

till kunskap. Utskottet anser att gällande regelverk

väl tillgodoser motionsyrkandenas intentioner och

föreslår därför att yrkandena avslås.

Skolans värdegrund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

värdegrunden i skolan, förändringar i

läroplanen avseende värdegrunden, begäran om

uppdrag till Skolverket respektive

Myndigheten för skolutveckling att öva

tillsyn respektive följa värdegrundsarbetet i

skolan samt rätt till respekt, föräldrars

ansvar för barns uppfostran, behovet av

forskning kring värdegrundsfrågorna och att

dessa bör ingå i skolornas kvalitetsarbete.

Utskottet hänvisar bl.a. till tidigare

uttalanden.

Jämför reservationerna 10 (kd), 11 (kd), 12

(mp), 13 (m, fp, kd, c), 14 (m, fp, kd, c)

samt 15 (fp, kd).

Gällande bestämmelser

I 1994 års läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo

94) anges inledningsvis skolans värdegrund och

uppdrag. I det första avsnittet Grundläggande värden

anges bl.a. följande:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet

och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män, samt

solidaritet med svaga och utsatta är de värden

som skolan skall gestalta och förmedla. I

överensstämmelse med den etik som förvaltats av

kristen tradition och västerländsk humanism sker

detta genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande.

Formuleringen är delvis annorlunda i 1998 års

läroplan för förskolan (Lpfö 98). I första avsnittet

Grundläggande värden anges bl.a. följande:

En viktig uppgift för verksamheten är att

grundlägga och förankra de värden som vårt

samhällsliv vilar på. Människolivets

okränkbarhet, individens frihet och integritet,

alla människors lika värde, jämställdhet mellan

könen samt solidaritet med svaga och utsatta är

värden som förskolan skall hålla levande i

arbetet med barnen.

Motioner och utskottets ställningstagande

Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub480

yrkande 1 bör värdegrundsarbetet genomsyra hela

skolans verksamhet. Eleverna måste få möjlighet att

utifrån människovärdesprincipen fundera över etiska

dilemman för att på så sätt tränas till etisk

reflexion i vardagen. Goda kunskaper i vårt eget

kulturarv, där kristendomen utgör en viktig kärna,

är nödvändiga för att kunna diskutera värdegrunden

och etiska frågor, men också för att förstå andra

kulturer och religioner. Också Miljöpartiet förordar

i motion 2004/05:Ub341 yrkande 1 att skolans uppdrag

att arbeta med värdegrundsfrågorna bör förstärkas. I

motionen anförs att det finns ett behov av att

arbeta än mer intensivt med värderingar och

livsstilsfrågor i skolan. Skolan måste prioritera

att ge eleverna utrymme att reflektera, diskutera

och förstå sina känslor.

I motion 2004/05:Ub409 (fp) föreslås en förändring

av läroplanen avseende värdegrunden. Motionären

anser att formuleringarna om kristen tradition och

västerländsk humanism bör strykas ur läroplanerna,

och att det är tillräckligt att skolans värdegrund

redovisas med utgångspunkt i demokratin som

förhållningssätt.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub470

yrkande 2 att regeringen ger Skolverket i uppdrag

att utöva tillsyn över skolors värdegrunds- och

mobbningsarbete.

I motion 2004/05:Ub341 yrkande 2 föreslår

Miljöpartiet att Myndigheten för skolutveckling

skall få i uppdrag att följa och sprida olika sätt

att arbeta med värdegrundsfrågor.

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub233 yrkande

5 ett tillkännagivande om varje elevs rätt till

respekt. Rätten till respekt för den egna

identiteten handlar om många olika saker - rätten

att slippa bli diskriminerad, slippa bli mobbad och

inte minst rätten att bli sedd, heter det i

motionen.

Moderaterna framför i motion 2004/05:Ub233 yrkande 3

att föräldrarna har ansvar för barnens fostran och

skall vara elevernas största tillgång i kunskaps-

och personlighetsutvecklingen.

I Miljöpartiets motion 2004/05:Ub341 yrkande 3

betonas behovet av forskning om pedagogiska metoder

för att arbeta med utveckling av barns och ungdomars

värdegrund.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub470

yrkande 3 och i motion 2004/05:Ub480 yrkande 2 att

arbetet med skolans värdegrund skall ingå i

skolornas kvalitetsredovisning för att på så sätt

tydliggöra skolans uppgift att ständigt hålla

värdegrundsarbetet levande. I den förstnämnda

motionen föreslås att Skolverket skall utfärda

föreskrifter om detta (yrkande 4).

I motion 2004/05:Ub387 (c, fp, kd, mp) yrkande 3

anförs betydelsen av systematiska icke-våldsmetoder

i klassrummen för att förebygga alla former av

kränkande behandling med hjälp av konstruktiv

konflikthantering.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och

anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv

vilar på - människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

med svaga och utsatta - och som skolan skall

förmedla och förankra hos eleverna. Enligt

läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

görs detta i överensstämmelse med den etik som

förvaltats av kristen tradition och västerländsk

humanism, genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande.

Läroplanerna visar tydligt att de grundläggande

principerna om alla människors lika värde oavsett

kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning och

funktionshinder skall genomsyra verksamheten i

samtliga skolformer.

Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i

Lpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och

avstyrkts av utskottet (jfr bet. 2002/03: UbU11) med

hänvisning till vad utskottet anförde vid

behandlingen av regeringens förslag till läroplan

för det obligatoriska skolväsendet, nämligen att

kristendomen har en särställning som grund för

förståelse för svensk och västerländsk kultur och

samhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s. 25). Enligt

utskottet förelåg det ingen motsättning mellan att

vara öppen för och se möjligheterna i ett

mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och

få en fast förankring i det egna kulturarvet.

Utskottet har inte ändrat mening i denna fråga.

Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10)

behandlat motionsyrkanden rörande bristen på

hänvisning till kristen tradition och västerländsk

humanism i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I

betänkandet om införandet av en läroplan för

förskolan konstaterade utskottet att Barnomsorgs-

och skolakommittén i sina formuleringar av

värdegrunden för förskolan inte tog upp någon

hänvisning till den etik som förvaltats av kristen

tradition. Detta hade inte mött några invändningar

under remissbehandlingen av kommitténs förslag.

Ett omfattande arbete med att föra ut

värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans

verksamhet har pågått under senare tid och pågår

fortfarande. Det kan noteras att regeringen under

perioden 2001-2003 stöttat två värdegrundscentrum

vid Göteborgs respektive Umeå universitet med

uppgift att förmedla, förankra och gestalta

värdegrunden. Skolansvarsutredningen har i

betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever

(SOU 2004:50) lämnat förslag till en lagstiftning

som främjar lika rättigheter och motverkar

diskriminering inom skolväsendet. En proposition har

aviserats till maj detta år. Här erinras också om

det beredningsarbete som nu pågår med anledning av

Skollagskommitténs förslag. Skollagskommittén

föreslår en formulering som anknyter till

formuleringen i Lpfö 98.

Skolan utgör en viktig arena för det

brottsförebyggande arbetet. För att stärka barns och

ungdomars band till det demokratiska samhället har

Brottsförebyggande rådet tagit fram ett

undervisningsmaterial att användas i skolan, Livets

spelregler, Ett undervisningsmaterial för

årskurserna 3-5 om brott och straff, rätt och fel,

etik och moral.

Avgiftsfrihet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

förtydligande av principen om avgiftsfrihet i

skollagen, uppdrag till Skolverket att

utarbeta en nationell policy för hur skolor

skall hantera frågan om avgifter samt begäran

om en översyn av i vilken utsträckning

kommunerna följer skollagen. Utskottet

hänvisar till pågående beredningsarbete med

en ny skollag.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub331 yrkande

2 att principen om avgiftsfrihet förtydligas i

skollagen. I motionen anförs att fattigdom i Sverige

innebär att inte kunna vara med på t.ex.

skolutflykter, gå till simhallen, vara med i

musikskolan eller gå på bio därför att föräldrarna

har en ekonomi som gör att detta inte är möjligt.

Även Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub271

yrkande 1 en precisering av skollagen i detta

hänseende. I motionen refereras till en undersökning

av Majblommans riksförbund som visar att alltfler

barn i dag får ett utanförskap bekräftat av skolan,

genom de avgifter skolorna tar ut för t.ex.

museibesök, lunchpengar vid utflykter, insamling

till klassresa eller inköp av material.

I motion 2004/05:Ub331 yrkande 1 begär Vänsterpartiet

att

Skolverket ges i uppdrag att utarbeta en nationell

policy för hur skolor och lärare skall hantera

frågan om avgifter i skolan. Samma krav framförs av

Miljöpartiet i motion 2004/05:Ub271 yrkande 3.

Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub271 yrkande 5

att regeringen tar initiativ till en översyn av i

vilken utsträckning kommunerna följer skollagen vad

gäller grundskolans avgiftsfrihet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I 4 kap. 4 § skollagen stadgas följande:

Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för

eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till

böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel

som behövs för en tidsenlig utbildning. I

verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som

kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

I förarbetena till den nuvarande skollagen (prop.

1985/86:10 Ny skollag m.m.) finns exempel på inslag

i undervisningen som kan medföra obetydliga

kostnader för eleven, t.ex. en mindre kostnad för

färd- och entrébiljetter vid studiebesök.

I övrigt stadgas enligt 1 kap. 2 § skollagen att

alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk

hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,

skall ha lika tillgång till utbildning i det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Skolverket har riktat kritik mot en skola som

anordnat språkresa till England för de flesta elever

i två språkklasser i årskurs 6. Priset för resan var

8 850 kr. Några elever skulle stanna hemma och delta

i undervisningen på skolan. Skolverket bedömde att

resan var ett inslag i undervisningen. Därmed hade

inte alla elever haft lika tillgång till utbildning.

Skolverket menade vidare att utbildningen inte kunde

betraktas som avgiftsfri (Skolverkets beslut den 10

oktober 2000, dnr 2000:790). Utskottet ser med oro

på en utveckling som innebär att avgiftsfriheten

urholkas.

Jämlikhet, jämställdhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

utbildningens tillgänglighet för

funktionshindrade, skolan som murbräcka mot

utanförskapet, lagstiftning och föreskrifter

vad gäller diskriminering och arbete mot

sexuella trakasserier, jämlikhetsplaner, en

genuspedagog i varje kommun, läxornas

avskaffande samt skoluniform. Motionerna

avstyrks bl.a. med hänvisning till pågående

beredningsarbete.

Jämför reservationerna 16 (fp), 17 (fp) och

18 (fp, kd).

Motionerna

Folkpartiet kräver i motion 2004/05:Ub258 yrkande 11

att kommuner som inte gör utbildningen fullt

tillgänglig för funktionshindrade skall kunna

bötfällas.

I motion 2004/05:Sf288 yrkande 8 framför Folkpartiet att

skolan

är en murbräcka mot utanförskapet. Skolor i utsatta

områden borde vara de bästa skolorna, hävdas det i

motionen. Förbättrade möjligheter att välja skola,

extra satsningar på skolor i sociala riskområden och

uppbyggnad av s.k. magnetskolor kan locka människor

att bosätta sig och bo kvar i utsatta områden.

I motion 2004/05:Ub483 yrkande 6 (s) begärs

lagstiftning för att garantera elever i skolan samma

rättigheter som diskrimineringslagarna ger

anställda.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub470

yrkande 4 att Skolverket ges i uppdrag att utfärda

föreskrifter om skolornas skyldigheter att redovisa

sitt arbete mot sexuella trakasserier.

Miljöpartiet anför i motion 2004/05:Ub230 yrkande 15

att varje skola skall vara skyldig att upprätta

jämlikhetsplaner. I dessa skall bl.a. ingå

strategier mot rasism, trakasserier på grund av kön,

etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell

läggning eller könsidentitet. Eleverna skall vara

delaktiga i arbetet med att ta fram dessa

jämlikhetsplaner. I motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande

5 påminns om att jämställdhetsplaner på skolorna bör

uppdateras och efterföljas.

Motion 2004/05:Ub364 (s) förespråkar minst en

genuspedagog i varje kommun som arbetar i förskolan

och skolan.

Enligt motion 2004/05:Ub425 (s) bör läxorna

avskaffas i skolan. Motionärerna ser läxor som en

klassfråga och begär en översyn för att se om barn

och ungdomar med olika bakgrund och hemförhållanden

har samma möjligheter att klara av sina läxor under

fritiden. Motionärerna påminner också om att det är

lärarnas ansvar att lära ut och menar att läxläsning

och inlärning borde ingå i skoldagen.

I motion 2004/05:Ub205 (m) förespråkas användning av

skoluniform i grundskolan. I motionen framförs att

alltmer reklam riktas mot barn och unga. Samtidigt

tycks mobbningen emanera just utifrån klädseln.

Skoluniform skapar en gemensamhetskänsla i skolan,

är lika för alla och är dessutom billigare för

föräldrarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare vid behandling av

motsvarande motionsyrkanden angående

jämställdhetsarbetet, senast i betänkande

2003/04:UbU16, konstaterat att frågan om

jämställdhet inom skolan har uppmärksammats och

tydliggjorts under senare år. Jämställdhet är ett

prioriterat område för skolan.

Förskolans och skolans arbete för ökad

jämställdhet behandlas i skollagen, läroplanerna,

jämställdhetslagen och i FN:s barnkonvention. Målen

för jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i

de nationella styrdokumenten. I grundskolans

kursplaner eftersträvas också att skolans

värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om

demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla

ämnen. Kommunerna ansvarar för att lärare,

förskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de

föreskrifter som gäller för skolväsendet samt får

kompetensutbildning i dessa frågor. I läroplanen

tilldelas dessutom rektor särskilt ansvar för

jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.

Därtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell

nivå för att stödja och stimulera det lokala

jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är ett av tre

prioriterade områden för Myndighetens för

skolutveckling generella uppdrag. Som nämnts i

föregående avsnitt har regeringen avsatt medel för

att utbilda resurspersoner i jämställdhet och

genuskunskap. För att ytterligare stödja

utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan

planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.

under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser

för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och

annan skolpersonal.

Som exempel på ytterligare insatser kan nämnas att

Myndigheten för skolutveckling har givit ut ett

stödmaterial för lärare och skolpersonal Jag är

starkare än du tror - Hur skolor stöttar flickor och

möter familjer angående situationen för flickor och

pojkar i miljöer starkt präglade av patriarkala

värderingar och om skolans roll för dessa barn.

Skolansvarsutredningen föreslår i sitt betänkande

Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU

2004:50) en ny lag som förbjuder diskriminering och

kränkning av skolelever. Jämställdhetsombudsmannen

föreslås, tillsammans med Skolverket, Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen,

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning samt Barnombudsmannen, få tillsyn över

lagen. Enligt förslaget blir kommuner och andra som

driver skolverksamhet skadeståndsskyldiga mot elev

som skolan diskriminerar på grund av kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning eller funktionshinder.

Lagförslaget omfattar också mobbning eller

kränkning som begås av andra elever eller av skolans

personal. Skolansvarsutredningens förslag bereds för

närvarande. Som nyss nämnts väntas en proposition i

ärendet under våren 2005. I detta sammanhang erinras

också om det arbete som för närvarande pågår inom

Regeringskansliet med anledning av

Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121).

Jämställdhetsombudsmannen har under åren 2001-2003

med finansiellt stöd från regeringen genomfört ett

jämställdhetspedagogiskt projekt, publicerat i en

skolhandbok. Därtill arrangerar myndigheten bl.a.

konferenser och seminarier om hur skolan kan stärka

sitt jämställdhetsarbete.

Regeringen har nyligen redovisat sin avsikt att

satsa 225 miljoner kronor de närmaste två åren på de

mest utsatta områdena i Sverige, för att öka andelen

elever som klarar skolan med godkända betyg.

Pengarna kommer att fördelas av Myndigheten för

skolutveckling och fokus kommer att ligga på

språkutveckling och modersmålsundervisning.

Skolverket har tillsammans med Myndigheten för

skolutveckling utarbetat Allmänna råd för arbetet

mot kränkande behandling i skolan. Råden omfattar

det förebyggande arbetet, arbetet med att upptäcka,

utreda och åtgärda kränkande behandling samt skolors

handlingsprogram mot kränkande behandling.

Utskottet kan inte nog understryka vikten av att

skolan till eleverna förmedlar de demokratiska

värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och

män. Arbetet för jämställdhet i skolan handlar om

att motverka traditionella könsmönster och ge

eleverna likvärdiga möjligheter och villkor att

utvecklas oberoende av kön. Jämställdhet ingår i

samhällets värdegrund och skall genomsyra all

verksamhet i skolan. Utskottet ser därför positivt

på det arbete som pågår för att intensifiera skolans

arbete i dessa frågor.

Flexibel skolstart

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

flexibel skolstart, höst- och vårintagning i

skolorna, att förskoleklassen bör ersättas av

en tidigare skolstart samt att uppföljning av

fullgörande av skolplikten förbättras, så att

skolgången säkras för flickor som växer upp i

miljöer präglade av patriarkala värderingar.

Utskottet hänvisar till tidigare uttalanden

samt till pågående beredning inom

Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 19 (m, kd, c), 20 (m),

21 (m, fp) och 22 (fp).

Motionerna

Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub390 yrkande 28

att flexibel skolstart införs. I motionen påminns om

att alla barn inte är skolmogna vid samma tidpunkt.

Att tidsåtgången kan variera lite och att alla

elever som läser tillsammans inte är exakt lika

gamla blir naturligt i en skola med flexibel

skolstart. Ett snarlikt yrkande finns i motion

2004/05:Ub303 (m) yrkande 1 där motionären anser att

barn borde börja skolan när föräldrar och skolan

bedömer att barnet är moget för det. Skillnaden i

mognad mellan barn födda i januari respektive

december samma kalenderår kan vara mycket stor.

Social, motorisk och intellektuell mognad är

individuell. Barn växer i olika takt, och skolan

måste anpassas efter detta. I motion 2004/05:Ub480

yrkande 11 föreslår Kristdemokraterna att

möjligheten till flexibel skolstart bör utnyttjas i

högre grad. I motionen hänvisas till principen om

barnets bästa. Också beslut om när ett barn skall

börja i skolan bör omfattas av denna princip. Även

Centerpartiet föreslår flexibel skolstart i motion

2004/05:Ub477 yrkande 5. En flexibel skolstart

innebär att barnets utvecklingsnivå blir avgörande

för skolstarten, och den ger vissa elever möjlighet

att gå snabbare fram, medan andra ges möjlighet att

ta längre tid på sig, utan hindrande tidsstrukturer.

Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub230 yrkande 2

att flexibel skolstart skall införas från sex till

åtta års ålder. Dagens skolsystem utgår från att

barn mognar och utvecklas i samma takt. Motionärerna

menar att barn mognar i olika takt och pojkar ofta

senare än flickor. Skolstarten måste därför vara mer

individanpassad och flexibel. Det skall vara barnets

faktiska utvecklingsnivå som är avgörande, inte den

fysiska åldern. Valfriheten att börja skolan bör

utsträckas till åtta års ålder. Även motion

2004/05:Ub216 (m) föreslår individuellt anpassad

tidpunkt för skolstart.

I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 2 föreslår

motionären

möjlighet till höst- och vårintagning av elever i

grundskolan. Både skollagen och

grundskoleförordningen behöver ändras så att såväl

höst- som vårintagning uttryckligen accepteras.

Ingen skola eller kommun skall tvingas att arbeta

med flexibel skolstart, men ingen skola eller kommun

skall heller hindras från att genomföra detta.

I motion 2004/05:Ub258 yrkande 1 föreslår

Folkpartiet att förskoleklassen skall ersättas av en

tidigare skolstart. I motionen föreslås att

förskoleklassen bör ingå i grundskolan. Eleverna

skall kunna börja i grundskolan vid olika tillfällen

beroende av om de är mogna för det eller inte.

Generellt bör dock svenska barn börja i skolan

tidigare än i dag, skriver motionärerna.

Folkpartiet kräver i motion 2004/05:Ub306 yrkande 4

att kommunernas uppföljning av fullgörande av

skolplikten förbättras, så att skolgången säkras för

flickor som växer upp i miljöer präglade av

patriarkala värderingar. Motionärerna skriver att

det är viktigt med uppsökande verksamhet för de

föräldrar som inte kommer på utvecklingssamtalen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Enligt 3 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall

barnet, om vårdnadshavaren så begär, redan

höstterminen det kalenderår det fyller sex år

jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten

att börja skolan. Om uppskjuten skolplikt till det

år barnet fyller åtta år stadgas i 3 kap. 7 §

skollagen. Den kommun där barnet är bosatt skall,

enligt 2 b kap. 2 § första stycket, anvisa barnet

plats i förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då

barnet fyller sex år. Enligt andra stycket samma

paragraf får barnet tas emot i förskoleklass före

höstterminen det år då barnet fyller sex år.

Skolverket har på uppdrag av regeringen utrett

konsekvenserna av flexibel skolstart under läsåret i

grundskolan. Uppdraget redovisades den 15 april

2004. Skolverket avrådde regeringen från att starta

en försöksverksamhet med flexibel skolstart. Det

viktigaste skälet är att konsekvenserna för

elevernas övergång till gymnasieskolan inte är

tillräckligt utredda. Ett annat skäl är det låga

intresset för en mer flexibel skolstart från

föräldrar, elever och skolpersonal.

Skolverkets utredning konstaterar att det är få

elever som börjar grundskolan det år de fyller sex

år. Andelen som gör det har också minskat. Året

innan förskoleklassen introducerades, dvs. 1996/97,

var det över 8 % som började grundskolan vid sex års

ålder, medan det läsåret 2002/03 bara var drygt 3 %.

Det är också ytterst få elever som går om eller

hoppar över årskurser.

Skolornas attityder till tidigare skolstart eller

att anvisa plats för femåringar i förskoleklass

påverkar flexibiliteten. En konsekvens av nuvarande

reglering av tidig skolstart kan vara att det barn

som börjar i grundskolan som sexåring, förutom att

vara ett år yngre än sina klasskamrater, förutsätts

gå in i en redan befintlig f.d. förskoleklass.

Skolverket konstaterade i sin utredning att det

nuvarande skolsystemet medger en mycket flexibel

skolgång för eleverna. Skolstarten kan ske inom ett

treårsintervall (sex-åtta år) och eleverna kan gå om

eller hoppa över en årskurs. Skolverket ville i

rapporten uppmärksamma regeringen på vissa fördelar

med att göra starten i förskoleklassen mer flexibel

än vad den är för närvarande. Bestämmelserna medger

att starten i förskoleklassen kan göras hur flexibel

som helst, då skolformen inte är obligatorisk för

barnen. En mer flexibel start i förskoleklassen kan

vara positiv både för enskilda elever och för

huvudmännen. För enskilda elever kan förskoleklassen

användas som ett tidsmässigt dragspel där

föräldrarna med hjälp av personalen kan komma fram

till när det är lämpligt att deras barn börjar i

grundskolan. För huvudmännen medför en flexiblare

start i förskoleklassen att belastningen på

förskolan jämnas ut över året. Detta innebär, enligt

Skolverkets rapport, att köerna till förskolorna

blir kortare och att kommunens kostnader minskar.

Skolverket framhåller att ett problem med en mer

flexibel start i förskoleklass är att fler och yngre

barn än i dag då kommer att vistas i fritidshem.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i

betänkande 2002/03:UbU11, behandlat och avstyrkt

yrkanden om ändrad skolstartsålder med hänvisning

till att ett betydande mått av flexibilitet redan

finns i det nuvarande systemet.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

att ett barn även fortsättningsvis skall kunna tas

in i förskoleklass vid en tidigare tidpunkt än när

barnets rätt till en sådan utbildning inträder. Det

är här, liksom i nuvarande reglering, inte fråga om

en rättighet för barnet utan en möjlighet till en

tidigare start i förskoleklassen om barnets

vårdnadshavare önskar det. Regeringen har aviserat

en proposition om ny skollag till nästa riksmöte.

Utskottet har tidigare (bl.a. i bet.

2001/02:UbU10) framhållit vikten av att alla elever

ges möjlighet att nå målen för grundskolan. Alla

elever når dock inte målen samtidigt och på samma

sätt. Undervisningen i skolan måste därför anpassas

till varje elevs förutsättningar och behov, vilket

tydligt framgår av både skollagen (1 kap. 2 §) och

läroplanen (Lpo 94). För de elever som behöver extra

tid i grundskolan finns möjlighet till detta enligt

gällande bestämmelser. I skollagen anges som

huvudregel att skolplikten upphör vid utgången av

vårterminen det kalenderår eleven fyller 16 år (3

kap. 10 § första stycket). Skolplikten kan dock

upphöra dessförinnan om eleven tillfredsställande

slutfört högsta årskursen i grundskolan eller visat

sig ha motsvarande kunskaper vid en särskild

prövning (3 kap. 10 § andra stycket). En elev som

inte tillfredsställande har slutfört det sista

skolåret har rätt att få tillfälle att göra detta

under högst två år efter det att skolplikten upphört

(4 kap. 10 § skollagen).

Vidare får rektor, efter medgivande från

vårdnadshavaren, flytta en elev till en högre

årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara

detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen,

1994:1194). Utskottet vill framhålla att målen att

sträva efter i läroplanen är så utformade att det

finns goda förutsättningar för de elever som når

målen snabbare än andra, liksom för andra, att

utvecklas inom grundskolans ramar. Utskottet anser

att det finns tillräckliga möjligheter att anpassa

tiden i grundskolan till olika elevers behov, och

förutsätter att så sker.

Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla

barn som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten

motsvaras av en rätt till utbildning inom det

offentliga skolväsendet.

I 3 kap. 13 § skollagen regleras kommunens tillsyn

över att skolplikten fullgörs. Kommunen skall se

till att skolpliktiga elever i dess grundskola och

särskola fullgör sin skolgång. Bestämmelser om

elevens närvaroplikt i grundskolan finns i 3 kap. 11

§ första stycket skollagen. Där anges att varje

barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga

skolväsendet för barn och ungdom eller på något

annat sätt, skall delta i den verksamhet som

anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om

barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl

att utebli. Vårdnadshavarens ansvar för att eleven

fullgör sin skolplikt regleras i 3 kap. 15 och 16 §§

skollagen. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin

skolgång och detta beror på att elevens

vårdnadshavare inte gjort vad på dem ankommer, får

styrelsen för utbildningen vid vite förelägga

elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter.

Av bestämmelserna framgår att vårdnadshavaren,

eleven och skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar

för att skolplikten fullföljs. Skolförfattningarna

förutsätter även ett fortgående samarbete med

vårdnadshavaren angående elevens skolsituation (se

t.ex. Lpo 94 avsnitt 2.4).

Utskottet anser att gällande regelverk tillgodoser

motionsyrkandena.

Skoltidens längd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

individuellt anpassad skoltid, möjlighet att

lämna grundskolan tidigare för de elever som

uppfyller målen samt elevens rätt att lämna

skola med tillräckliga baskunskaper.

Utskottet hänvisar till bestämmelserna i

skollagen och till pågående beredning av ny

skollag inom Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 23 (m), 24 (m, fp, kd)

och 25 (m, fp).

Motionerna

I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 5 förespråkar

motionären en individuellt anpassad skoltid för alla

elever. Med en individualiserad skoltid kommer

elever att gå i grundskolan i åtta till nio år. De

som behöver skall få mer hjälp och längre tid på

sig.

Enligt samma motion, 2004/05:Ub303 yrkande 4, skall det

finnas

möjligheter att lämna grundskolan tidigare för

elever som uppnår kunskapsmålen före vårterminen i

årskurs 9. Det kan behövas olika lång tid för att

uppnå skolans kunskapsmål, men det skall inte finnas

någonting som hindrar att en del elever kan klara

målen på kortare tid. I samma motions yrkande 6 vill

motionären att elevens kunskapsutveckling skall vara

det styrande för skoltidens längd. I yrkande 7 samma

motion anförs att de som behöver skall kunna få ett

extra skolår för att uppnå skolans kunskapsmål.

Detta måste läggas in tidigt under elevens skoltid.

Först i sista hand skall det vara fråga om att gå om

de senare årskurserna. I en individanpassad skola,

där det normala är att eleverna är lite olika gamla,

är inte detta stigmatiserande, skriver motionären.

Samma uppfattning framför Moderaterna i motion

2004/05:Ub390 yrkande 29.

I motion 2004/05:Ub212 (m) hävdas elevens rätt att

lämna grundskolan med tillräckliga baskunskaper.

Motionären anser att ingen elev skall behöva lämna

grundskolan utan att ha tillräckliga baskunskaper,

även om detta tar åtta eller tio år, kanske elva år.

Hemortskommunen skall ge alla dessa elever

baskunskaper innan de lämnar grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

Skolplikten upphör enligt 3 kap. 10 § första stycket

skollagen i regel vid utgången av vårterminen det

kalenderår då barnet fyller 16 år. Skolplikten

motsvaras av en rätt till utbildning. Denna rätt

upphör således enligt huvudregeln vid skolpliktens

upphörande, dvs. vid utgången av vårterminen det

kalenderår då barnet fyller 16 år. Bestämmelserna i

skollagen 4 kap. 10 § ger dock en elev möjlighet att

beredas tillfälle att fullfölja sista årskursen i

grundskolan högst två år efter det att skolplikten

upphörde.

Enligt andra stycket samma paragraf upphör

skolplikten om barnet dessförinnan

tillfredsställande slutför högsta årskursen i

grundskolan eller motsvarande.

Med hänvisning till bestämmelserna i skollagens 3

kap. 10 § om skolpliktens upphörande och 4 kap. 10 §

om möjligheterna för en elev att beredas tillfälle

att fullfölja sista årskursen i grundskolan högst

två år efter det att skolplikten upphörde, anser

utskottet att det finns goda förutsättningar att

anpassa tiden i grundskolan efter olika elevers

behov. Som tidigare framhållits är målen att sträva

efter så utformade i läroplanen att det finns

utrymme för alla elever att utvecklas inom

grundskolans ramar.

Individanpassad undervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande mer

individanpassad undervisning, individuella

utvecklingsplaner, möjlighet till

studieuppehåll före åttonde eller nionde

skolåret, sommarundervisning, profilklasser

samt möjlighet att införa allmän och särskild

kurs i grundskolans basämnen.

Jämför reservationerna 26 (m), 27 (c), 28

(kd), 29 (m) och 30 (fp).

Motionerna

Moderaterna påtalar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 5

behovet av en mer individanpassad undervisning.

Enligt samma motions yrkande 27 bör en

individanpassad inriktning av utbildningen införas

redan i grundskolan. I motionen framförs att större

frihet bör skapas i elevernas studietakt. Varje elev

skall ha en kunskapsplan som utgår ifrån de

nationella kunskapsmålen där eleverna kan välja att

studera olika ämnen i olika takt. Den individuella

kunskapsplanen är ett verktyg för att nå en

individualiserad skola, hävdar motionärerna. I samma

motion, 2004/05:Ub390 yrkande 24, förordas

individuella kunskapsplaner. Även i motion

2004/05:Ub303 (m) yrkande 10 förordas

individualiserad undervisning. Motionären skriver

att eleverna kan tappa motivation och intresse om de

utmaningar skolan ställer dem inför inte upplevs som

realistiska eller tillräckligt stimulerande. En

skola som anpassas efter elevers individuella takt

och utveckling måste kunna tillfredsställa både

elever som har behov av mer stöd och tid och elever

som behöver gå fram i snabbare takt.

Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub477 yrkande 6

att individuella utvecklingsplaner skall införas

från år 1. För att på ett tydligt sätt stödja varje

enskild elevs kunskapsutveckling bör skolans

planering utgå från varje enskild elev. Alla elever

i grundskolan bör därför ges en individuell

studieplan redan från år 1.

I motion 2004/05:Ub480 yrkande 22 begär

Kristdemokraterna att det skall finnas möjlighet

till studieuppehåll före åttonde eller nionde

skolåret i grundskolan. Motionärerna anser att det

skall finnas möjlighet att göra ett sådant uppehåll

en termin eller ett skolår. I stället för att gå i

skolan skall eleverna ha möjlighet att gå en

lärlingsutbildning inom ett område som de är

intresserade av. Detta skulle vara en möjlighet dels

för skoltrötta elever, dels för elever som vill

pröva en särskild yrkesinriktning.

I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 11 förespråkas

sommarundervisning för de elever som halkat efter

eller inte klarar målen på våren i nionde klass.

Sommarundervisning är även ett bra exempel på

betydelsen av individualisering av skoltiden.

Enligt motion 2004/05:Ub219 (m) bör profilklasser

för särskilt begåvade barn införas. Kännetecknen på

högt begåvade barn har, enligt motionären, många

likheter med Aspergers syndrom, vilket riskerar att

leda till att barnen diagnostiseras som att de har

lättare autistiska drag i stället för att vara högt

begåvade. Därigenom anses de vara

behandlingskrävande i stället för

undervisningskrävande.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258 yrkande

4 att skolorna skall kunna besluta om att införa

allmän och särskild kurs i grundskolans basämnen.

Syftet är att öka individualiseringen i

undervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare betonat (bet. 2001/02:UbU10)

vikten av

att skolan, i enlighet med gällande föreskrifter,

arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat

och skolsituation ständigt följs upp. Utskottet

påpekade också att målstyrningen innebär att det

skall finnas möjligheter till en flexibel lösning av

pedagogiska insatser för enskilda elever och för

grupper av elever. Enligt Lpo 94 är skapande arbete

och lek väsentliga delar i det aktiva lärandet. Där

sägs också att de intellektuella såväl som de

praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna skall

uppmärksammas.

Enligt utskottets uppfattning är det inget som

hindrar att skolor inom ramen för befintligt

regelverk undervisar barn som halkat efter eller

inte uppfyller målen under sommarlovet. Skolan har

ett ansvar att tillse att eleverna uppfyller de

uppställda målen.

Utskottet påminner om att det är huvudmannens

ansvar att undervisningen i skolan anpassas till

varje elevs förutsättningar och behov. Ett högt

begåvat barn skall givetvis, såsom alla andra

elever, ha rätt till en god och till sin speciella

situation anpassad lärandemiljö. Hur klasser sätts

samman i skolor är inte en fråga för riksdagen.

Stödundervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

stödinsatser i skolan, tidiga stödinsatser

för elever som riskerar att inte nå målen,

utredning rörande utbildningen för barn med

svårigheter i det sociala samspelet och

utveckling av metoder för att möta dessa barn

samt användning av IT vid undervisning av

barn som lider av dyslexi.

Jämför reservationerna 31 (fp), 32 (kd), 33

(c), 34 (fp), 35 (m, fp, kd), 36 (m, fp, kd)

och 37 (m).

Motionerna

Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub258 yrkande 3

att grundskolans ansvar för stödinsatser skall

tydliggöras. Grundskolan skall ha ansvar för att

eleverna får de grundläggande kunskaperna som var

och en behöver. Att därefter låta eleverna läsa på

det s.k. individuella programmet i gymnasieskolan

är, menar motionären, olyckligt. Det innebär att

grundskolan ges budskapet att det går att skjuta på

stödinsatser. I samma motions yrkande 5 begär

Folkpartiet att elever som så behöver skall ha rätt

till stöd av speciallärare. Det skall vara en

rättighet för elever att få stöd av en

speciallärare, skriver motionärerna.

Specialpedagogerna har alldeles för grunda kunskaper

i barns språkutveckling för att kunna möta och

hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.

Specialpedagoger är inte utbildade för att hjälpa

elever som har svårigheter, utan för att stödja

skolledningen och andra lärare i deras arbete. I

motion 2004/05:Ub480 yrkande 21 begär

Kristdemokraterna att elevers behov av särskilt stöd

skall tillgodoses. Kristdemokraterna påminner om att

elever med behov av särskilt stöd inte är en tydligt

avgränsad grupp, utan de flesta elever har någon

gång under sin skoltid haft behov av extra stöd. En

av de viktigaste faktorerna när det gäller särskilt

stöd är, menar motionärerna, att insatserna sätts in

tidigt. I motion 2004/05:Ub477 yrkande 9 menar

Centerpartiet att en översyn bör göras i syfte att

stärka stödet som elever har rätt till enligt

grundskoleförordningen. Motionärerna pekar på det

stöd som kan erhållas vid studier på universitetet,

såsom t.ex. förlängd tid för examina, tillgång till

andra examinationsformer, pedagogiskt datorstöd,

extra stöd från läraren genom extra undervisning,

anteckningshjälp, läromedelsutveckling m.m.

Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub258 yrkande 6

att när

elever avverkat nio år i grundskolan utan att nå

målen i grundskolans basämnen, skall huvudmannen

rapportera detta till en nationell skolinspektion

tillsammans med uppgifter om vilka åtgärder som

vidtagits. Syftet är att rätta till eventuella

brister i skolans arbete, så att fler elever inte

drabbas av bristande undervisning eller stöd.

Moderaterna förordar i motion 2004/05:Ub390 yrkande

25 tidiga stödinsatser för elever som riskerar att

inte nå målen. I motionen poängteras att extra

insatser, stöd eller skolår måste komma tidigt i ett

barns skolgång för att ge resultat.

I motion 2004/05:Ub479 yrkande 7 begär

Kristdemokraterna en utredning rörande utbildningen

för barn med svårigheter i det sociala samspelet.

Motionärerna understryker att dessa barn självklart

inte skall placeras i särskolan som är till för barn

med utvecklingsstörning. Den ordinarie skolan måste

möta behoven hos barn med svårigheter i det sociala

samspelet. Även motion 2004/05:Ub281 (s) begär en

utredning om skolgången för dessa barn.

I motion 2004/05:Ub480 yrkande 23 anför

Kristdemokraterna att metoder måste utvecklas för

att möta de s.k. bokstavsbarnens individuella behov.

Motionärerna framhåller den lilla gruppens betydelse

för god inlärning. Speciellt de elever som har

sociala svårigheter har möjlighet att få studiero i

en lugnare miljö.

I motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 6 framhålls

möjligheterna att använda IT vid undervisning av

barn som lider av dyslexi.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om individanpassad undervisning,

stödundervisning och mindre klasser.

Barns rätt till utbildning kommer till uttryck i

olika internationella dokument som Sverige har

förbundit sig att följa. Barnkonventionen

föreskriver en rätt till utbildning, som skall ges

på grundval av lika möjligheter för alla. Detta

omfattar bl.a. en rätt till individuellt anpassad

undervisning för barn med särskilda behov.

I Salamancadeklarationen om principer, inriktning

och praxis vid undervisning av elever i behov av

särskilt stöd, som antogs 1994 av den

internationella konferensen om specialundervisning

arrangerad av Unesco och Spaniens utbildnings- och

vetenskapsministerium, betonas att skolorna skall ge

plats för alla barn oavsett deras fysiska,

intellektuella, sociala, emotionella, språkliga

eller andra förutsättningar.

Skollagskommittén betonar i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121

s. 325 f.) att alla elever behöver stöd i skolan för

sin utveckling och sitt lärande. Likvärdigheten i

undervisningen skall ses ur elevernas perspektiv och

innebär inte att undervisningen måste utformas på

samma sätt för alla. Alla elever har rätt att få

ledning och stimulans för maximal

kunskapsinhämtning. Skollagskommittén föreslår en ny

bestämmelse i skollagen med innebörden att alla

elever skall ges den ledning och stimulans som

behövs i deras lärande och personliga utveckling för

att de skall kunna utvecklas så långt som möjligt i

enlighet med utbildningens mål.

I regeringens utvecklingsplan Utbildning för

kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) betonas

bl.a. att eleverna skall ha möjlighet att gå framåt

utifrån individuella förutsättningar även över

skolformsgränserna. Det borde, enligt regeringen,

bli vanligare för grundskoleelever att läsa vissa

kurser på gymnasienivå och för gymnasieelever att få

möjlighet att studera på högskolan i vissa ämnen,

samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning.

Bestämmelser om att elever skall få det stöd och

den hjälp de behöver i skolan finns bl.a. i

skollagen. Enligt 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 §

skollagen skall hänsyn tas till elever i behov av

särskilt stöd. För grundskolan finns bestämmelser om

olika former av stödinsatser i 5 kap.

grundskoleförordningen (1994:1194), bl.a.

studiehandledning på modersmålet, stödundervisning,

specialpedagogiska insatser inom elevens klass eller

i särskild undervisningsgrupp samt anpassad

studiegång. Enligt 5 kap. 4 § grundskoleförordningen

skall en elev ges stödundervisning om det kan

befaras att eleven inte kommer att nå de mål som

minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och

det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl

behöver särskilt stöd. Ytterligare bestämmelser

finns i de övriga skolformsförordningarna samt i

läroplanerna.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU

2002:121) att skollagen skall innehålla bestämmelser

om särskilt stöd. Motivet är att förstärka elevens

rätt samt ange en arbetsprocess som rektor är

skyldig att följa. En skyldighet att utreda elevens

behov av särskilt stöd skall, enligt förslaget,

skrivas in i lagen. För den elev som då befinns ha

rätt till stöd skall ett åtgärdsprogram utarbetas

och fastställas av rektor. Elev och vårdnadshavare

skall ges en aktiv roll vid utarbetandet av

åtgärdsprogrammet.

Enligt skollagen har alla barn i behov av särskilt

stöd rätt till detta. Det är huvudmannens ansvar att

undervisningen i skolan anpassas till varje elevs

förutsättningar och behov och att tillgängliga

resurser fördelas på ett rimligt sätt. I Lpo 94

fastslås:

"En likvärdig utbildning innebär inte att

undervisningen skall utformas på samma sätt överallt

eller att skolans resurser skall fördelas lika.

Hänsyn skall tas till elevernas olika

förutsättningar och behov. Det finns också olika

vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar

för de elever som av olika anledningar har

svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför

kan undervisningen aldrig göras lika för alla."

Många barn i skolan i dag har behov av särskilt

stöd och kan behöva en individualiserad

undervisning, särskilt tillrättalagda

undervisningssituationer eller andra åtgärder.

Utskottet anser att gällande bestämmelser och de

förslag som för närvarande är under beredning väl

tillgodoser motionsyrkandenas intentioner. Det finns

goda möjligheter att anpassa undervisningen till

olika elevers behov och utskottet förutsätter att så

även sker.

Skolskjuts

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

skolskjuts. Utskottet hänvisar bl.a. till

beredningsarbete inom Regeringskansliet.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub332 att

regeringen utreder frågan om en ändring av skollagen

så att elever som till följd av funktionshinder har

rätt till tillsyn i anslutning till skoldagens

början och slut också skall ha rätt till kostnadsfri

skolskjuts till och från sådana verksamheter.

Motion 2004/05:Ub415 (kd) begär att regeringen

skyndsamt lägger fram förslag angående skolskjuts

för elever vid växelvis boende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Skollagen 4 kap. 7 § första stycket ålägger varje

kommun att för eleverna i grundskolan kostnadsfritt

anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till

färdvägens längd, trafikförhållanden,

funktionshinder hos elev eller någon annan särskild

omständighet. Bestämmelsen bygger på huvudregeln att

grundskoleutbildning skall vara kostnadsfri för

eleven. I tredje stycket samma paragraf anges att

hemkommunen inte är skyldig att anordna kostnadsfri

skolskjuts för elever som väljer att gå i en annan

grundskola än den som kommunen annars skulle ha

placerat dem i om något önskemål om en viss skola

inte framställts. Hemkommunen är inte heller skyldig

att anordna skolskjuts för elever som med stöd av 4

kap. 8 eller 8 a §§ skollagen går i skola i en annan

kommun. Begränsningarna i kommunens skyldigheter är

föranledda av att föräldrars och elevers val av

skola inte får leda till oacceptabelt höga kostnader

för kommunerna (prop. 1002/03:14 s. 6).

Regeringsrätten har vid prövning av hemkommuns

skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts vid

växelvis boende i samma kommun funnit att det skulle

strida mot principen om kostnadsfri

grundskoleutbildning om rätten till kostnadsfri

skolskjuts enligt 4 kap. 7 § första stycket

skollagen skulle vara begränsad till resor mellan

den bostad där barnet är folkbokfört och skolan

(Regeringsrättens årsbok 2002 ref. 91). Barnets rätt

till skolskjuts vid växelvis boende inom samma

kommun skall alltså bedömas var för sig från båda

hemmen och ej endast från den förälders bostad där

barnet är folkbokfört.

Vid prövning av rätt till skolskjuts vid växelvis

boende i olika kommuner har inte skyldighet ansetts

föreligga enligt gällande regelverk för hemkommun

att anordna kostnadsfri skolskjuts utanför kommunens

geografiska område.

Frågan om skolskjuts för barn vid växelvis boende

bereds för närvarande inom ramen för arbetet med ny

skollag.

Inriktning på undervisningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

bildningens betydelse, avvägning mellan

obligatoriska och frivilliga ämnen samt

yrkanden om praktiska och teoretiska ämnen.

Jämför reservationerna 38 (fp), 39 (m) och 40

(kd).

Motionerna

Folkpartiet understryker i motion 2004/05:Ub307

yrkande 1 bildningens betydelse för en skapande

utveckling av skolan. För att åstadkomma en

attitydförändring som ger skolan möjlighet att stå

emot dagens nedbrytande krafter behövs bestämda

riktade ansträngningar att återupprätta bildningen

som en livsviktig del av skolarbetet, skriver

motionärerna. Det finns behov av en revidering av

läroplaner och kursplaner med tanke på förbättrad

dialog mellan eleverna och kulturarvet.

Moderaterna anför i motion 2004/05:Ub390 yrkande 26

att det behövs en avvägning mellan obligatoriska och

frivilliga ämnen. I motionen framförs att alla måste

få grundläggande färdigheter i till exempel svenska,

matematik och engelska. Denna grundläggande

kunskapsbas kräver huvuddelen av den obligatoriska

tiden i skolan och utgör den gemensamma

kunskapsbasen som alla elever skall dela. Inom den

individuellt valda delen, som väljs efter elevens

intresse och fallenhet, kan fördjupningskurser i de

grundläggande ämnena och ämnen med specialinriktning

finnas.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub480

yrkande 12 bör både praktisk och teoretisk förmåga

värderas. Undervisningen i praktiska ämnen bör få en

mer framskjuten plats i skolan, och teori och

praktik bör varvas under skoldagen för att ge såväl

stimulans för alla sinnen som omväxling i vardagen.

Tiden i skolan bör fördelas mellan praktisk-

estetiska och teoretiska ämnen. I samma motions

yrkande 36 anför Kristdemokraterna behovet av

kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block samt

fördelningen mellan praktiska och teoretiska ämnen.

Kvalitetsgranskning bör göras för att tillse att

ämnen såsom geografi eller religionskunskap inte får

för lite undervisningstid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare betonat (bet. 2003/04:UbU11)

vikten av att skolan, i enlighet med gällande

föreskrifter, arbetar på ett sådant sätt att varje

elevs resultat och skolsituation ständigt följs upp.

Utskottet påpekade också att målstyrning innebär att

det skall finnas möjligheter till en flexibel

lösning av pedagogiska insatser för enskilda elever

och för grupper av elever. Enligt Lpo 94 är skapande

arbete och lek väsentliga delar i det aktiva

lärandet. I läroplanen sägs också att de

intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och

estetiska aspekterna skall uppmärksammas.

Timplanen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

avskaffande av timplanen samt prioriterade

ämnen i en timplanefri skola. Utskottet

hänvisar till den försöksverksamhet som för

närvarande pågår, pågående utredningsarbete

samt till det beredningsarbete som pågår inom

Regeringskansliet inom ramen för utarbetande

av en skollagsproposition.

Jämför reservation 41 (m, kd, c).

Motionerna

Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub390 yrkande 9

att den nationella timplanen skall avskaffas.

Motionärerna pekar i motionen på att Kommunförbundet

har visat att resultaten vad gäller betyg och

meritvärde förbättrats mest på de skolor som inom

ramen för försöksverksamheten tillåts arbeta utan

nationell timplan. Större frihet för skolan och en

avskaffad timplan för undervisningen gynnar inte

minst invandrarelevers kunskapsutveckling. Även

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub480

yrkande 33 att den nationella timplanen skall

avskaffas. I motionen skrivs att ett borttagande av

den nationella timplanen skulle möjliggöra såväl

större hänsynstagande till enskilda elevers behov

som till en mer sammanhängande undervisning. I

motion 2004/05:Ub230 yrkande 1 föreslår även

Miljöpartiet att den nationella timplanen skall

avskaffas. I motionen anförs att alla elever skall

ha möjlighet att utvecklas efter sina egna

förutsättningar. Skolorna skall ha möjlighet att

tillämpa olika pedagogik och det skall finnas

utrymme för egna initiativ gällande undervisningens

upplägg. I motion 2004/05:Ub226 (m) anförs att den

nationella timplanen bör avskaffas bl.a. mot

bakgrund av alla de positiva effekter som

försöksverksamheten har fört med sig.

Folkpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub258 yrkande 2

att

svenska, matematik och engelska skall vara

prioriterade ämnen i en timplanefri skola. Det är

viktigt att timplanen avskaffas under sådana former

att elevernas rätt till baskunskaper prioriteras.

När timplanen avskaffas bör en större uppföljning

starta för att se till att elevernas rätt till

kunskaper i basämnena tillgodoses.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Läsåret 2000/01 inleddes en femårig

försöksverksamhet, Skola utan timplan, som omfattar

knappt 900 kommunala grundskolor i 79 kommuner.

Försöksverksamheten regleras av Förordning om

försöksverksamhet med utbildning utan timplan i

grundskolan (SFS 1999:903). Timplanedelegationen

(dir. 1999:50) har som uppgift att leda, stödja och

utvärdera försöket. Timplanedelegationens

delbetänkande Utan timplan - med målen i sikte (SOU

2004:35) visar att erfarenheterna av

försöksverksamheten är positiva.

Delegationen anser att timplanen passar dåligt i

en mål- och resultatstyrd skola samt att den numera

saknar den betydelse den en gång haft för styrningen

av skolan. Delegationen anser att det är en risk att

timplanen, om den behålls, kommer att förlora

legitimitet och rekommenderar ett avskaffande av

timplanen efter försöksverksamhetens slut.

Liknande yrkanden har behandlats vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:UbU11 s. 37). Även nu anser

utskottet att det är viktigt att den femåriga

försöksverksamheten med avskaffad timplan genomförs

och att en utvärdering av denna försöksverksamhet

sker innan ett beslut eventuellt fattas om

avskaffande av timplanen

Särskilda ämnen eller inslag i undervisningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

bl.a. modersmålsundervisning,

ämnesundervisning på annat språk än svenska

på distans, prioritering av kunskaper i

svenska, historieämnet, religionskunskap,

mediekunskap, elevens fria val samt skolans

roll för entreprenörskap.

Jämför reservationerna 42 (m -motiveringen)

43 (kd), 44 (c), 45 (c), 46 (c), 47 (m, fp,

kd), 48 (kd), 49 (kd), 50 (kd), 51 (fp), 52

(mp) samt 53 (kd, mp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480

yrkande 24 att modersmålsundervisningen i skolan bör

stärkas. I motionen betonas att man genom

modersmålet får tillgång till det egna kulturarvet

och därigenom utvecklar en tydlig identitet och

självkänsla. Det är därför inte rimligt att

modersmålsundervisningen förvandlas till

stödundervisning, skriver motionärerna. Undervisning

på och i modersmål är två olika saker som fyller

helt olika syften. Kristdemokraterna begär också i

motion 2004/05:Sf365 yrkande 7 att rätt till

modersmålsundervisning under hela skoltiden skall

införas samt en motsvarande skyldighet för kommunen

att erbjuda undervisning om det finns minst tre

elever som är berättigade till sådan. I motion

2004/05:Ub477 yrkande 21 förespråkar Centerpartiet

att åtgärder skall vidtas för att stärka svenska som

andraspråk och modersmålsundervisningen i skolan. I

motionen framförs att språkets roll i skolan för

elever med utländsk bakgrund bör uppmärksammas

ytterligare.

I motion 2004/05:Ub477 yrkande 20 föreslår

Centerpartiet att ämnesundervisning på annat språk

än svenska bör kunna ske på distans. I motionen

framhålls att skolor med god erfarenhet av

undervisning i ett främmande språk, eller

ämnesundervisning på annat språk än svenska, skall

kunna vara värdskola för elever i en annan skola och

ge dem denna undervisning på distans.

Centerpartiet begär i samma motion 2004/05:Ub477

yrkande 19 att elever med utländsk bakgrund skall

kunna prioritera svenska och att undervisningen i

andra ämnen därför skall kunna skjutas upp. I

motionen anförs att elever med utländsk bakgrund

måste ges bättre förutsättningar att nå goda

studieresultat. Kunskaper i svenska skall kunna

prioriteras och det måste göras tidiga satsningar på

läsning av skönlitteratur. Detta är, enligt

motionärerna, ett led i att göra skolan mer

elevanpassad.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

de nu redovisade yrkandena.

Bestämmelserna om modersmålsundervisning finns i

grundskoleförordningen 2 kap. 9-14 §§. I 9 § stadgas

att om en eller båda av elevens vårdnadshavare har

ett annat språk än svenska som modersmål och språket

utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven

få undervisning i detta språk som ett ämne, om

eleven har grundläggande kunskaper i språket och

eleven önskar få sådan undervisning. I andra stycket

anges att en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev

skall erbjudas modersmålsundervisning även om

språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i

hemmet.

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 13 § är en

kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i

ett språk endast om det finns en lämplig lärare. En

kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om

minst fem elever önskar undervisning i språket. När

det gäller samiska, tornedalsfinska eller romska

elever är kommunen skyldig att anordna

modersmålsundervisning även om antalet elever är

mindre än fem. Undervisning i dessa språk, som är

nationella minoritetsspråk, skall anordnas även om

de inte utgör elevens dagliga umgängesspråk.

Förskolan skall, enligt Lpfö 98, bidra till att barn

med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att

utveckla både det svenska språket och sitt

modersmål.

Utskottet anser liksom tidigare (jfr bet.

2002/03:UbU11) att det inte finns anledning att

föreslå några förändringar i regelverket vad avser

modersmålsundervisning i grundskolan. Som utskottet

tidigare påpekat är modersmålsundervisningen en

viktig rättighet för elever som har ett annat

modersmål än svenska. Även de nationella

minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.

Det ligger ett värde i att modersmålsundervisningen

integreras med den övriga verksamheten i skolan och

ses som en del av skolans språkprogram. Utskottet

vill också, liksom tidigare, stryka under att det är

viktigt att modersmålslärarna är en del av skolans

vardag.

Skolverket redovisade i maj 2002 ett uppdrag

angående organisation och omfattning av

modersmålsundervisning och studiehandledning.

Skolverket lämnade förslag till förändringar av

verksamheten, bl.a. att en elev skulle kunna få

undervisning i andra ämnen på sitt modersmål. Frågan

om modersmålsstöd i förskoleklass har behandlats av

Skollagskommittén som lämnade sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121

i december 2002. Skollagskommitténs förslag bereds

för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Utskottet erinrar här om regeringens nyligen

beslutade satsning på modersmålsundervisning. Den

nätbaserade distansundervisningen skall, enligt

förslaget, utvecklas. Ämnesundervisning på

modersmålet föreslås också kunna erbjudas.

Utskottet understryker vikten av

modersmålsundervisning. Det är en stor tillgång för

ett samhälle att många människor är flerspråkiga.

Ämnesundervisning på modersmålet är en stor hjälp

för elever att motverka svårigheter i andra ämnen.

Flera motioner tar upp frågor kring historieämnet i

grundskolan. Kristdemokraterna förespråkar i motion

2004/05:Ub480 yrkande 7 en förstärkning av

historieämnet. Genom ökade kunskaper i 1900-talets

historia kan ungdomar få kännedom t.ex. om

bakgrunden till många av de extrema politiska

rörelserna som finns i dag. Undervisningen i skolan

kan på så sätt bidra till att minska ungdomars

lockelse till dessa rörelser och stärka arbetet mot

rasism, främlingsfientlighet och anarkism, heter det

i motionen. I motion 2004/05:Sf365 yrkande 34

framför Kristdemokraterna att Sverigebilden bör

ändras genom att man synliggör minoriteternas roll i

den svenska historien och det nutida samhället i

historie-, litteratur- och samhällsundervisningen.

Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub306 yrkande 2

att skolans undervisning om förtryck och intolerans

som ägt rum och äger rum med olika ideologiska eller

religiösa förtecken bör stärkas. I motionen hävdas

att skolan måste lämna sitt bidrag i det

förebyggande arbetet för att förhindra att

tonåringar dras in i intoleranta rörelser. Alla

former av politik byggd på rasism, klasshat eller

intolerans bör utgöra ämne för ständigt pågående

debatt i skolorna, anser motionärerna. I motion

2004/05:Ub387 (fp, kd, c, mp) yrkande 2 begärs att

icke-våldslig konflikthantering skall ingå i skolans

undervisning. Den roll en sådan undervisning kan ha

i skolans arbete måste klargöras och stärkas, hävdas

i motionen. I motion 2004/05:T335 (c) yrkande 9

förespråkas att skånska skolor borde undervisa i

skånsk-dansk historia samt i danska språket. Motion

2004/05:Ub490 (s) förespråkar införande av

kvinnohistoria som en obligatorisk del av

historieämnet. För att kunna förstå, ställa krav och

aktivt delta i samhällsutvecklingen och effektivt

driva jämställdhetsarbetet krävs kunskap även i

kvinnohistoria, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Regeringen skriver i sin utvecklingsplan

Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr.

2001/02:188) att alla ungdomar behöver en gemensam

kärna av kunskap och kompetens. Historiska kunskaper

och perspektiv bör vara en del av denna gemensamma

kärna.

Som utskottet tidigare har konstaterat gäller att

det i den mål- och resultatstyrda skolan finns en

stor frihet att utforma undervisningen så länge som

målen i läroplanen och kursplanerna för respektive

ämne uppnås. När det gäller ovan nämnda yrkanden om

undervisning i historia täcker kursplanerna i de

samhällsorienterande ämnena väl de frågor som

motionärerna tar upp. Även vad gäller

motionsyrkandet om skolans undervisning om förtryck

och intolerans som ägt rum och äger rum menar

utskottet att detta väl ryms inom ramen för de

samhällsorienterande ämnena, och utskottet

förutsätter att adekvat undervisning ges.

I kursplanen för de samhällsorienterande ämnena

anges såsom ett syfte att kunskaperna inom det

samhällsorienterande området ger eleven möjlighet

att se omgivningen i relation till sig själv och att

förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs.

hur individen formar sin värld och formas av

världen. Kunskaperna skall ge en grund för att

delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett

demokratiskt samhälle och för att medverka till en

hållbar samhällsutveckling.

Kristdemokraterna förespråkar i motion 2004/05:Ub480

yrkande 8 en utveckling av ämnet religionskunskap.

Motionärerna anser att religionskunskapsämnet utgör

en viktig förankringsbas för värdegrundsarbetet. I

samma motions yrkande 10 understryks kristendomens

särställning i religionsämnet. Genom att bli

förtrogen med både sin egen och andras kulturella

tradition kan en ömsesidig respekt och tolerans

skapas där främlingsrädsla och främlingshat minskar,

heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om

religionskunskap (jfr bet. 2002/03:UbU11). Utskottet

anser nu, liksom tidigare, att yrkandena tillgodoses

genom gällande kursplaner.

I motion 2004/05:Ub373 (fp) anförs att kursplanen

ännu tydligare skulle kunna betona vikten av att

elever lär sig retorik samt att det bör undersökas

hur väl skolorna lyckas lära ut retoriska kunskaper.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Såsom utskottet tidigare konstaterat finns det i

den mål- och resultatstyrda skolan en stor frihet

vad gäller hur undervisningen utformas så länge som

målen i kursplanerna för respektive ämne uppnås. I

läroplanen anges också att skolan skall sträva efter

att varje elev lär sig att lyssna, diskutera,

argumentera och använda sina kunskaper som redskap

för att formulera och pröva antaganden och lösa

problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt

granska och värdera påståenden och förhållanden.

Betydelsen av ämnet hem- och konsumentkunskap för

barn och ungdomar förs fram i två motioner. I motion

2004/05:L291 yrkande 2 anför Moderaterna att skolans

ansvar för konsumentfrågor inte är tydligt och att

ämnet inte prioriteras. Skolungdomar bör, hävdar

motionärerna, ges möjlighet att lära sig

privatekonomi på ett konkret och praktiskt sätt i

grundskolan. I motion 2004/05:Ub411 (s) framhålls

att hem- och konsumentkunskapens roll i såväl

grundskolan som gymnasieskolan behöver stärkas.

Motionärerna påpekar att alltfler barn och ungdomar

äter dåligt och saknar grundläggande kunskap om

matens betydelse för hälsan. Ämnets ringa betydelse

i dagens skola riskerar att bli mycket kostsam på

längre sikt, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser nu liksom tidigare (bet.

2002/03:UbU11 s. 44) att undervisningen i hem- och

konsumentkunskap har en viktig plats i grundskolan.

I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap

anges som ett mål att sträva efter att eleven skall

utveckla förståelse och intresse för hur handlingar

i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö

såväl lokalt som globalt. Ett mål som eleven skall

ha uppnått i slutet av nionde skolåret är att kunna

använda olika varor, metoder och redskap i hushållet

och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och

miljö.

Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att

en konkretisering av de nationella målen görs.

Skolhuvudmannen har vidare ett stort ansvar när det

gäller uppföljning och utvärdering av skolans

resultat för att säkerställa att skolorna uppnår de

nationella målen.

I motion 2004/05:Ub403 (s) anförs att det är

strategiskt viktigt att regeringens satsning på

matematik präglas av långsiktighet och att den

matematikutveckling som Matematikdelegationen

arbetar med förs in i den ordinarie verksamheten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Vikten av goda kunskaper i matematik är

obestridlig. Det handlar om allt från

vardagskunnande till förutsättningar för ett

livslångt lärande, samt att förvärva den kompetens

och problemlösningsförmåga som krävs för lärande i

andra ämnen och för ett aktivt deltagande i

samhälls- och yrkesliv. Regeringen tillsatte under

år 2003 en matematikdelegation med syfte att

förändra attityder till och öka intresset för

matematik. Delegationen lyfter i sitt betänkande Att

lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens

(SOU 2004:97) särskilt fram vikten av att förnya

undervisningen och pedagogiken i matematikämnet.

Förslaget remissbehandlas för närvarande.

Motion 2004/05:Ub393 (kd) begär att kunskap om

säkert surfande och chattande på Internet införs i

läroplanen för grundskola och gymnasium. I motion

2004/05:Ub266 (s) anförs att utbildningsinsatser

inom IT-området såsom IT-insatser i skolan och genom

folkbildningen kan uppmuntra människor att lära sig

använda den nya tekniken.

Kristdemokraterna understryker i motion

2004/05:Ub443 yrkande 2 behovet av medieutbildning

för alla i skolan. Genom att stärka barnens

kunskaper om medier och lära dem att mer kritiskt

förhålla sig till det de ser kan vi göra dem mer

förberedda att möta medierna. Därigenom minskas,

enligt motionärerna, risken för negativ påverkan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om IT och medieutbildning.

Regeringens särskilda satsning på IT i skolan

(ITiS), som pågått sedan 1998, avslutades sommaren

2003. Sedan den 1 mars 2003 har Myndigheten för

skolutveckling det sammanhållande nationella

ansvaret för fortsatta insatser och för att

stimulera utveckling av användning av IT inom

skolan.

Rådet mot skadliga våldsskildringar (Medierådet)

inrättades 1990 som en kommitté (U 1990:03) och

lyder under Utbildnings- och kulturdepartementet.

Syftet med rådets verksamhet skall vara att minska

riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga

och gäller alla rörliga bildmedier: film, tv, video,

dator- och tv-spel samt Internet. Särskild

uppmärksamhet skall ägnas åt våldsskildringar och

pornografi, men uppdraget gäller barns och ungas

hela mediesituation. Barn och unga skall också

aktivt involveras i arbetet och verksamheten skall

genomsyras av ett genusperspektiv. Rådets uppgift är

bl.a. att verka för en förbättrad medieundervisning

i skolor och på lärarutbildningar. Myndigheten för

skolutveckling, det statliga rådet mot

våldsskildringar och KK-stiftelsen har nyligen

genomfört en undersökning av Sveriges skolors IT-

policy och användning av tekniska filter på skolans

datorer.

Motion 2004/05:Ub253 (m) yrkande 1 anför att kunskap

om EU måste öka inom grund- och gymnasieskolan. I

motionen påpekas att många skolungdomar, liksom även

många vuxna, har mycket bristfälliga kunskaper om

vad Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

egentligen innebär. Det finns också, enligt

motionen, en stor misstro baserad på okunskap.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Utskottet utgår från att hithörande

fråga tas upp inom berörda ämnen.

Motion 2004/05:Ub368 (s) yrkande 1 lyfter fram

behovet av att använda nutida ungdomslitteratur i

undervisningen i svenska på högstadiet för att

bättre stimulera och vidmakthålla läslusten hos

ungdomar. I motionen påpekas att nutida

ungdomslitteratur är skriven för ungdomar både till

språk och innehåll. Den utspelar sig ofta i

ungdomarnas egen värld och stimulerar till samtal

och diskussioner i klassrummet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Att välja metoder och material för

undervisningen är inte en uppgift för riksdagen.

I motion 2004/05:Ub492 (s) understryks behovet av

mer kunskap om kooperation i skolan. Motionärerna

anser att det är viktigt att dagens elever får lära

sig hur de själva kan vara med och lösa sina

problem.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480

yrkande 15 att möjlighet införs att arbeta inom

ideell sektor samt inom vård och omsorg under

elevens fria val. Det skulle vara en nyttig

erfarenhet för eleven, enligt motionärerna,

samtidigt som de utför en samhällsnyttig insats.

Motion 2004/05:N392 (fp) yrkande 2 tar upp frågan om

skolans roll för entreprenörskap. Enligt motionären

måste arbetet med att skapa ett naturligt intresse

för entreprenörskap börja tidigare.

I motion 2004/05:MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande 6

föreslås att de globala hållbarhetsfrågorna skall

ingå som en obligatorisk del i all utbildning i

Sverige - från förskola till den högre utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om kooperation, elevens fria val,

entreprenörskap och globala hållbarhetsfrågor.

Bestämmelser om elevens val finns i 2 kap. 19 §

grundskoleförordningen. Undervisningen i elevens val

syftar till att fördjupa och bredda elevens

kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan

även ingå ett språk som eleven inte tidigare har

fått undervisning i. Undervisningen i elevens val

skall till sitt innehåll och sin inriktning vara

förenlig med målen i den kursplan eller de

kursplaner som regeringen fastställt för det ämne

eller de ämnen som utgör elevens val.

Demokrati, solidaritet och samarbete är viktiga

mål för skolans verksamhet enligt läroplanen. Det

styrsystem som gäller för dagens skola innebär att

det är lärare och elever som tillsammans skall välja

arbetsmetoder och stoff för undervisningen. I frågan

om att i skolan stödja framtida entreprenörskap vill

utskottet, liksom vid ett flertal tidigare

tillfällen (senast bet. 2002/03:UbU11 s. 45),

understryka skolans betydelse för att lägga grunden

till ett positivt förhållningssätt när det gäller

entreprenörskap och företagsamhet. Vad gäller de

globala hållbarhetsfrågorna påminner utskottet om

att perspektivet hållbar utveckling skall genomsyra

all utbildning. Kommittén för utbildning för hållbar

utveckling har i betänkandet Att lära för hållbar

utveckling (SOU 2004:104) bl.a. föreslagit att

skollagen skall ändras så att det framgår att

utbildningen skall främja en socialt, ekonomiskt och

miljömässigt hållbar utveckling. Ärendet bereds inom

Regeringskansliet.

I motion 2004/05:Ub384 (mp) yrkande 1 understryks

vikten av naturskolor. Motionärerna framhåller att

det är oerhört viktigt att naturskolorna finns kvar

och att de sprids till fler kommuner. I samma

motions yrkande 2 anförs behovet av att sprida

kunskap och information om naturskolor och

utomhuspedagogik. Det är viktigt att idéer och

kunskap om utomhuspedagogik sprids till alla skolor

och lärare.

Motion 2004/05:Ub202 (c) begär en utredning angående

möjligheten till en permanent ekonomisk lösning för

kommunala teknikskolor. Motionären framhåller att

det för att öka intresset för teknik och för att

minska den snedvridna könsfördelningen vid val i

skolan och av yrke krävs genomgripande satsningar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser såsom tidigare framhållits (bet.

2002/03:UbU11 s. 25) att alternativa och

kompletterande utbildningsformer, såsom t.ex.

naturskolor eller teknikskolor, är intressanta och

lovvärda initiativ. Utskottet är dock inte berett

att förorda en utvidgning av uppgifterna för

Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling till

att också gälla naturskolor.

Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden

med motiveringen att det finns ett stort utrymme för

kommuner och skolor att ta initiativ till och stödja

olika verksamheter som kan utgöra en del i ett

livslångt lärande. Utskottet har ingen annan

uppfattning i dag.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub480

yrkande 14 kulturens roll i skolan och musik- och

kulturskolornas betydelse för barns utveckling.

Motionärerna skriver att kulturen bör leva i skolan

och genomsyra verksamheten. Bild, ord, film, musik

och rörelse är naturliga element som kan fungera som

självklara inslag i alla ämnen. I motion

2004/05:Ub347 (fp) yrkande 1 begärs att

organisationen SMoK (Sveriges Musik- och

Kulturskoleråd) skall få i uppdrag att utreda

musikens betydelse och särskilt den kommunala musik-

och kulturskolans betydelse i orter där den verkar.

I yrkande 2 begär motionären att rätten till studier

i kommunala musik- och kulturskolan skall skrivas in

i läroplanen. Undervisningen bör ske 20 minuter per

vecka under ordinarie skoltid. I samma motion

2004/05:Ub347 yrkande 3 anförs angående kommunala

musikskolors avgifter att de kommunala musik- och

kulturskolorna bör ges stöd i statens skolbudget.

Många elever är uteslutna från de kommunala

musikskolorna på grund av den höga avgiften. I

yrkande 4 i samma motion föreslås samverkan mellan

försvarsmusiken och de kommunala musik- och

kulturskolorna. Samarbete bör inledas mellan dessa i

syfte att för båda parter förbättra informationen om

möjligheter att få arbeta med musik både civilt och

inom försvarsmusiken.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att kultur och musik

är viktiga för att utveckla elevernas personlighet

och intressen. Av de kursplaner som gäller för såväl

grundskola som gymnasieskola framgår att olika

kulturaspekter skall behandlas inom i princip

samtliga ämnen. I Lpo 94 anges att eleverna skall få

pröva och utveckla olika uttryckstermer och uppleva

känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,

musicerande och skapande i bild, text och form skall

vara inslag i skolans verksamhet. Förmåga till eget

skapande hör till det som eleverna skall tillägna

sig. Musik- och kulturskolor utgör ett viktigt

komplement till den lagreglerade grundskolan. Hur

målen uppnås är en angelägenhet för kommunerna och

för dem som är verksamma i skolan. Skolans

möjligheter att organisera undervisningen efter

lokala behov och intressen är stora. Utskottet vill

i sammanhanget också peka på försöksverksamheten där

arbetet i grundskolan får organiseras utan en

nationellt fastställd timplan.

Som utskottet tidigare betonat, senast i

betänkande 2002/03:UbU11 fyller musik- och

kulturskolor en viktig uppgift både med avseende på

den breda verksamheten och med avseende på att

stimulera och ta till vara talanger. Utskottet är

dock inte berett att ställa sig bakom ett införande

av formella regler om bl.a. rätt till studier i

musik- och kulturskolor.

Läromedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

läromedlens betydelse samt IT som pedagogiskt

hjälpmedel.

Jämför reservationerna 54 (kd), 55 (mp) och

56 (m, kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub480

yrkande 40 läromedlens betydelse. I motionen

framhålls att bra och uppdaterade böcker är en

viktig förutsättning för att skolarbetet skall

fungera. Varje elev bör få behålla minst en lärobok

per årskurs. Läromedelsinventering bör också vara en

viktig punkt vid den statliga kvalitetsgranskningen

av skolorna. Miljöpartiet anser i motion

2004/05:Ub383 yrkande 3 att det finns en stor risk

att det uppstår ett omfattande beroende om sponsrade

läromedel breder ut sig i skolorna. Motionärerna

ställer sig frågan om det går att garantera gratis

och allsidiga läromedel för alla barn. Motion

2004/05:Ub412 (mp) föreslår tillsättande av en

kommission för att granska läromedlen för att

därigenom försäkra sig om att kommande upplagor

läromedel inte innehåller fördomar, kränkande ord

och framför allt förmedlar korrekt information. I

motion 2004/05:K460 (mp) yrkande 3 föreslås en

översyn av läromedel i syfte att förändra bilden av

islam och muslimer. Motion 2004/05:Ub446 (s) yrkande

1 understryker vikten av att uppmuntra kritisk

granskning av landets skolböcker ur ett

mångkulturellt perspektiv. Motionären framhåller att

det i de flesta samhällsböcker inte ens ges en

elementär förståelse av olika former av rasism. I

vissa fall kan man t.o.m., enligt motionären, säga

att skolböcker underblåser, snarare än motverkar,

rasism. Motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande 2 begär att

läroböcker och annat material skall granskas ur ett

genusperspektiv.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Motionsyrkanden angående läromedlens utformning

behandlades även vid förra riksmötet och avslogs med

hänvisning bl.a. till kommunernas ansvar och till

den förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan (bet.

2003/04:UbU16).

Kristdemokraterna understryker i motion

2004/05:Ub480 yrkande 41 betydelsen av IT som

pedagogiskt hjälpmedel. God tillgång till tekniska

hjälpmedel i skolan kan motverka framtida

klasskillnader, enligt motionärerna. I motion

2004/05:Ub302 (m) yrkande 1 framhålls att IT är ett

värdefullt verktyg för att nå skolans mål. Enligt

motionären öppnar tekniken nya möjligheter att

anpassa bl.a. arbetsmetoder, material och

redovisningssätt till varje individs förutsättningar

och behov.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Att välja metoder och materiel för

undervisningen är inte en uppgift för riksdagen.

Uppföljning av elevens utveckling,

elevens uppträdande m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

föräldrars rätt till information och

inflytande i skolan, skriftligt omdöme

rörande elevers uppträdande i skolan,

kontrakt mellan skola och föräldrar,

striktare regler vid skolk, ogiltig frånvaro,

mandat för lärare och skolledare att

tillrättaföra elever som skolkar eller stör

undervisningen, elektroniskt distribuerad

information till föräldrar, förtroendefull

informations offentlighet samt ändring i

skollagen så att en skola uttryckligen ges

rätt att hindra obehöriga från att vistas på

skolområdet.

Jämför reservationerna 57 (m, fp, kd, c), 58

(m - motiveringen), 59 (kd), 60 (kd), 61 (m,

fp, kd, c), 62 (m, fp, kd), 63 (kd), 64 (m,

fp, kd) och 67 (fp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480

yrkande 39 att föräldrars rätt till information och

inflytande i skolan stärks. Föräldrarnas intressen,

kunskap och kapacitet måste tas till vara i beslut

som rör skolans och därmed de egna barnens vardag. I

motionen anförs att gott samarbete med hemmen är

avgörande för en framgångsrik skola, men att rätt

till ökat inflytande även innebär ett ansvar. Det är

alltid föräldrarna som har det yttersta ansvaret för

barnens fostran.

I samma motion, 2004/05:Ub480 yrkande 4, föreslår

Kristdemokraterna införande av ett skriftligt omdöme

rörande elevens uppträdande och engagemang i skolan

som bifogas betyget.

I motion 2004/05:Sf365 yrkande 9 föreslår

Kristdemokraterna att ett ansvarskontrakt upprättas

mellan skola och föräldrar. Av detta skall framgå

vad som är skolans ansvar respektive vad som är

föräldrarnas ansvar när det gäller elevens

utbildning. Därmed tydliggörs skolans och

föräldrarnas roller, ansvar och skyldigheter.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

dessa motionsyrkanden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om

vikten av samarbete mellan föräldrar och skola.

Föräldrars rätt och möjlighet till inflytande i

skolan är fastslagen i läroplanen (Lpo 94). Där

anges att skolans och vårdnadshavarens gemensamma

ansvar för elevernas skolgång skall skapa bästa

möjliga förutsättningar för barns och ungdomars

utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan

skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att

man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet

i skolan. Vidare skall läraren samverka med och

fortlöpande informera föräldrarna om elevens

skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och

hålla sig informerad om den enskilda elevens

personliga situation.

Utskottet anser att det är av vikt att föräldrar

känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Skolan

har också ett ansvar för att arbeta fram rutiner för

att så långt det är möjligt, vid gemensam vårdnad,

delge elevens båda föräldrar information.

Om betygssystemet i grundskolan finns bestämmelser

i 7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194).

Ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.

årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl

godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en

elev inte nått upp till de mål som bestämts för

ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I

stället skall på begäran av eleven eller elevens

vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens

kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.

Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av

kursplanernas mål samt nationella betygskriterier

som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje

ämne. Till stöd för enhetlig bedömning för hela

landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i

svenska, svenska som andraspråk, engelska och

matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också

användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling.

Utskottet anser inte att förslaget om ett

skriftligt omdöme rörande elevens uppträdande och

engagemang i skolan som bifogas betyget motiverar de

förändringar i betygssystemet som då skulle behöva

göras.

Minst en gång varje termin skall läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om

hur elevens kunskapsutveckling samt sociala

utveckling bäst kan stödjas. På begäran av elevens

vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till

utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om

elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha

karaktären av betyg.

Av regeringens utvecklingsplan Utbildning för

kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) framgår

tydligt utvecklingssamtalets framåtsyftande

karaktär. I ett väl fungerande utvecklingssamtal får

eleven och föräldrarna klara besked om elevens

studieresultat och utveckling i relation till målen

i läroplanen och kursplanerna. Läraren skall

allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling

och muntligt och skriftligt redovisa denna för

eleven och föräldrarna.

Av grundskoleförordningen 7 kap. 2 § framgår att

vårdnadshavaren har rätt att begära skriftlig

information som ett komplement till

utvecklingssamtalet. Denna får dock inte ha

karaktären av betyg. Informationen får således ej

vara formaliserad eller standardiserad och den får

inte heller lämnas utan att detta överenskommits i

det enskilda fallet.

I utvecklingsplanen betonas att de

överenskommelser som görs under ett

utvecklingssamtal regelmässigt bör leda till en

framåtsyftande och individuell utvecklingsplan som

skall stödja elevens kunskapsutveckling men inte

användas för att bedöma den. Regeringen anser att

betyg ger en ofullständig information om elevens väg

mot målen och riskerar att formalisera synen på

elevernas utveckling. Dokumentationen av

utvecklingssamtalen får av dessa skäl inte vara

betygsliknande eller användas som omdöme om elevens

resultat.

Utskottet delar regeringens syn på

utvecklingssamtalets innebörd och syfte.

Utskottet hänvisar till vad som ovan har framförts

angående utvecklingssamtalets syfte, nämligen att

skolan, eleven och föräldrarna kommer överens om vad

som behöver göras framöver för att eleven skall göra

framsteg och nå målen. I regeringens utvecklingsplan

betonas att uppföljning och utvärdering samt

studieplanering är en process som är unik för varje

elev och därför varken kan eller bör regleras

centralt i författningar eller föreskrifter.

Utvecklingssamtalet bör leda fram till en

framåtsyftande individuell utvecklingsplan för varje

elev.

Utvecklingssamtalet kan ibland innebära att man

kommer överens om olika åtaganden för eleven,

läraren eller föräldern. Sådana överenskommelser kan

ofta fästas på papper, och det bör då ske i

samverkan mellan lärare, elev och förälder.

Regeringen har beslutat att alla elever i

grundskolan fr.o.m. vårterminen 2006 skall få en

individuell framåtsyftande utvecklingsplan. Vid

utvecklingssamtalet skall läraren i en

framåtsyftande individuell utvecklingsplan

skriftligen sammanfatta vilka insatser som behövs

för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas

så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och

kursplanerna. Utvecklingsplanerna skall utformas som

en överenskommelse mellan lärare, elev och föräldrar

om vad som krävs för att eleven skall nå målen för

utbildningen. För att stödja skolor i arbetet med de

individuella utvecklingsplanerna kommer Skolverket

att få i uppdrag att bl.a. ta fram Allmänna råd.

I motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 2 konstateras att

IT är ett effektivt dokumentationsredskap för

elever, lärare och föräldrar. I samma motions

yrkande 7 begärs att föräldrar skall garanteras

rätten att få löpande och uppdaterad information om

de egna barnens skolgång och kunskapsutveckling

distribuerad elektroniskt.

I motion 2004/05:Ub254 (m) begärs lagförslag

angående förtroendefull informations offentlighet

inom skolan anpassad till den moderna

individualiserade skolan. I motionen framförs att

framtidens skola kräver kontinuerlig skriftlig

uppföljning av hög kvalitet. Om uppföljningen skall

bli förtroendefull och därmed meningsfull kan sådan

information, enligt motionären, inte omfattas av

offentlighetsprincipen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I grundskoleförordningen finns bestämmelse om att

läraren fortlöpande skall informera eleven och

elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Läraren

skall samverka med och fortlöpande informera

föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och

kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den

enskilda elevens personliga situation. Inget hindrar

att allmän information från skolan i form av t.ex.

vecko- eller månadsbrev distribueras elektroniskt.

Självfallet måste dock informationen alltid ges i

sådana former att alla föräldrar kan få tillgång

till den. För information om elevens skolsituation,

trivsel och kunskapsutveckling samt den enskilda

elevens personliga situation förutsätter utskottet

att personlig kontakt sker.

I betänkandet Sekretess i elevernas intresse.

Dokumentation, samverkan och integritet i skolan,

som publicerades i november 2003 (SOU 2003:103),

behandlas frågor som rör sekretess för olika former

av dokumentation som förekommer i skolan, bl.a.

rörande den enskilda eleven.

Utskottet anser att regeringens beredning av

frågan bör avvaktas.

I motion 2004/05:Ub217 (m) föreslår motionären

striktare regler vid skolk. Föräldrarna bör alltid,

enligt motionen, kontaktas och få en rapport om att

deras barn skolkar.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480

yrkande 5 att en elevs ogiltiga frånvaro skall

skrivas in i betyget.

Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub390 yrkande 22

förslag om att lärare och skolledare får ett

tydligare mandat att tillrättaföra elever som

skolkar eller stör undervisningen. I motionen anförs

att för att eleverna skall kunna nå målen krävs att

de följer undervisningen. Undervisningen måste

alltid säkerställas för elever som har skolplikt,

men elever som stör skall kunna ges enskild

undervisning, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

dessa motionsyrkanden.

Vad gäller frågan om att föräldrar alltid bör

kontaktas om deras barn skolkar, förutsätter

utskottet att detta sker, bl.a. med hänvisning till

grundskoleförordningens bestämmelse om att läraren

fortlöpande skall informera eleven och elevens

vårdnadshavare om elevens skolgång. Utskottet anser

inte att en elevs ogiltiga frånvaro skall skrivas in

i betyget.

Angående tillrättaförande av barn vill utskottet

hänvisa till gällande regelverk och anföra följande.

Barn som är bosatta i landet har enligt 3 kap. 1 §

skollagen skolplikt. Denna skolplikt motsvaras av en

rätt för barn och ungdom att få utbildning inom det

offentliga skolväsendet. Disciplinär åtgärd mot en

skolpliktig elev får enligt 3 kap. 11 § andra

stycket skollagen avse elevens närvaro i skolan,

dock endast i ringa omfattning. Vilka disciplinära

åtgärder som får vidtas mot en elev som uppträder

olämpligt regleras i 6 kap. 9 och

10 §§ grundskoleförordningen. Om en elev uppträder

olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre

förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra

sitt beteende. Om detta inte hjälper skall läraren

kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut

en elev från undervisningslokalen för högst

återstoden av pågående undervisningspass eller låta

eleven stanna i skolan högst en timme efter

skoldagens slut.

Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller

gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en

allvarlig förseelse, skall saken dels anmälas till

rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.

Konferensen skall efter kontakt med elevens

vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig

genom åtgärder som är avpassade efter elevens

individuella förhållanden. Om detta inte hjälper

skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till

styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.

I 3 kap. 3 § grundskoleförordningen anges att det

skall finnas en elevvårdskonferens för rektorns

arbetsområde. I 3 kap. 4 § grundskoleförordningen

stadgas bl.a. att i elevvårdskonferensen skall som

ledamöter ingå rektorn, företrädare för elevvården

samt berörd klassföreståndare eller motsvarande och

annan berörd personal. Enligt 3 kap. 5 §

grundskoleförordningen skall det vid

elevvårdskonferensen föras protokoll.

Skollagskommittén har föreslagit ändrade

lagbestämmelser. Utskottet utgår från att

grundskoleförordningen kommer att ses över när en ny

skollag blivit antagen.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub306 yrkande 1

ändring i skollagen så att en skola uttryckligen ges

rätt att hindra obehöriga från att vistas på

skolområdet. Motionärerna hävdar att skolan skall,

om de bedömer att det är nödvändigt, kunna utestänga

alla förutom de som studerar eller arbetar vid

skolan från skolans område. Inte heller

vårdnadshavare skall ha en absolut rätt att närvara

i undervisningssituationer om inte läraren har givit

sitt medgivande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

En myndighets lokaler, t.ex. en skola, utgör inte

en plats där allmänheten har rätt att vistas.

Myndigheten kan själv avgöra vad som skall gälla för

tillträde till dess lokaler (med vissa undantag,

t.ex. 5 § förvaltningslagen, 2 kap. 12 §

tryckfrihetsförordningen). En skolledning kan

således själv avgöra om och på vilka villkor någon

skall få tillträde till dess lokaler. Skolan har med

hänvisning till ovanstående rättsliga befogenheter

att inte släppa in t.ex. demonstranter.

En förälder som önskar besöka sitt barns skola för

att t.ex. övervara en lektion i barnets klass eller

som vill träffa barnets lärare eller rektor för att

tala om barnet kan dock ej utestängas med hänvisning

till det ovanstående. Utskottet vill understryka att

ett sådant agerande av skolan vore oacceptabelt samt

skulle stå i strid med en grundtanke i

skolförfattningarna.

Val av skola m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande val

av skola, kommunala friskolor, undervisning

på entreprenad, vikten av konkurrens inom

utbildningsområdet, publicering av

skolkvalitetsdata samt sanktionsmöjligheter

för kommuner som bryter mot skollagen.

Jämför reservationerna 66 (m), 67 (m, fp,

kd), 68 (m), 69 (m), 70 (m) och 71 (mp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderaterna anför i motion 2004/05:Sf237 yrkande 11

angående val av skola att det måste finnas en större

möjlighet till individualisering i skolan och att

alla skall ha möjlighet att fritt välja den skola

som passar dem bäst. I motionen framförs att

närhetsprincipen inte skall behöva vara styrande för

skolans rekrytering. Alla skall fritt kunna välja

den skola vars profil passar dem bäst och ha makten

att välja bort dåliga skolor. I motion 2004/05:Ub390

yrkande 11 förespråkar Moderaterna nationell

information om möjligheterna till skolval.

Motionärerna skriver att om visionen av en

individuell kunskapsgrund skall bli verklighet måste

det finnas en mångfald av skolinriktningar och

huvudmän. För att få en verklig valfrihet måste det

finnas alternativ att välja mellan och det måste

finnas information om valfriheten.

Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub322 yrkande 8

att de bästa erfarenheterna från friskolorna skall

kunna förverkligas vid alla skolor, även de

kommunala. Dessa bör få möjlighet att fungera som

kommunala friskolor. De hinder som de kommunala

skolorna i dag har för att kunna tillgodose sina

elevers intressen behöver därför tas bort.

I motion 2004/05:Ub390 yrkande 2 anför Moderaterna

att alla skolor bör göras till fria självständiga

skolor. Motionärerna anför att alla skolor skall få

samma förmånliga arbetsutrymme som friskolor och

besluten skall läggas hos skolans professionella,

dvs. lärare och skolledare. Folkpartiet anser i

motion 2004/05:Ub258 yrkande 21 att även kommunala

skolor skall kunna vara mer självstyrande i

förhållande till kommunen vad gäller den pedagogiska

verksamheten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena med hänvisning till den pågående

beredningen av förslag till ny skollag.

I motion 2004/05:Ub390 yrkande 33 anför Moderaterna

att det föreligger ett behov av att öppna för

entreprenadverksamhet inom skolområdet bl.a. för att

tillgodose kraven på ämneskompetens i skolorna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

För grundskolan och motsvarande skolformer där

skolplikten kan fullgöras samt för gymnasiesärskolan

saknas möjlighet att lägga ut utbildning på

entreprenad, vilket framgår av 3 kap. 16 §

kommunallagen. Regeringen får, om särskilda skäl

föreligger, ge dispens enligt 2 § lagen om

entreprenadförhållanden i skolan (1993:802).

Riksdagen gjorde förra riksmötet följande

ställningstagande angående utbildning på entreprenad

(2003/04:UbU12 res. 25 s. 63):

"Utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt

både i grundskolan och i gymnasieskolan.

För att det svenska utbildningsväsendet skall

klara den internationella konkurrensen i framtiden

krävs att den svenska skolan hela tiden ligger i

framkant. Det är nödvändigt att söka och pröva nya

lösningar. Det gäller såväl pedagogik och

skolutveckling som driftsformer. Förutom att skolor

på entreprenad skulle öka kvalitetskonkurrensen

skulle det också möjliggöra för personalen att ta

över och driva sin skola på entreprenad.

Om skolor fick drivas på entreprenad skulle

kommunerna kunna välja vilken eller vilka

skolor/lokaler som skall lämnas ut på entreprenad.

Kommunen kvarstår som huvudman och skriver

förfrågningsunderlag, upphandlar och följer upp

verksamheten."

I Skollagskommitténs betänkande föreslogs en

översyn av lagstiftningen rörande

entreprenadförhållanden i skolan. Regeringen

tillsatte i april 2004 en särskild utredare som

skall göra en bred genomlysning av frågan om

entreprenader i gymnasieskolan (Entreprenader i

gymnasieskolan m.m., dir. 2004:04). Frågan om

entreprenader i grundskolan behandlas inom arbetet

med en ny skollag.

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub390

yrkande 14 vikten av konkurrens inom

utbildningsområdet. I motionen hävdas att konkurrens

ger ökad kvalitet inom skolan.

Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:K459 yrkande

14 publicering av skolkvalitetsdata. För att elever

och lärare skall kunna göra informerade val behövs

statistik och indikatorer för frågor som

lärartäthet, mobbning m.m. De skolkvalitetsdata som

finns tillgängliga bör publiceras för varje skola på

ett användarvänligt sätt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena. Skolverket redovisar regelbundet en rad

uppgifter om skolorna i landet.

Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub271 yrkande

4 att Skolverkets sanktionsmöjligheter mot kommuner

som bryter mot skollagen stärks. Miljöpartiet anser

att sanktionsmöjligheter bör finnas även för

kommunala huvudmän. I motion 2004/05:Ub206 (m)

anförs behovet av preciserade krav på

kvalitetsredovisningar samt sanktionsmöjligheter mot

kommuner som bryter mot skollagen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till den pågående

beredningen av förslag till ny skollag.

Elevinflytande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

elevinflytande, definitionen på

elevinflytande, stärkt elevmakt, engagemang

rörande elevinflytande, frågan om huruvida

förtroendeuppdrag såsom skyddsombud, arbete

med skoltidningsarbete e.d. bör framgå av

elevens slutbetyg samt elevers rätt till

skriftliga omdömen om skola och lärare.

Jämför reservationerna 72 (kd) och 73 (mp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480

yrkande 37 att en lagstadgad miniminivå för

elevinflytande införs. Det är, enligt motionärernas

uppfattning, nödvändigt att skollagen i detta

avseende blir mer konkret. I samma motions yrkande

38 framförs vikten av ett ökat elevinflytande i takt

med stigande ålder. I grundskolan måste inflytandets

omfattning och utformning anpassas efter elevernas

ålder och mognad. I motionen föreslås att

utformningen av elevinflytandet skall bestämmas

lokalt.

I motion 2004/05:Ub230 yrkande 12 skriver

Miljöpartiet att elevmakten måste stärkas.

Motionärerna påpekar att det är skolans uppgift att

bidra till att fostra demokratiska individer med

respekt för medmänniskor och deras olikheter. Ändå

är det demokratiska inslaget i skolorna starkt

begränsat. Varje skola bör ha ett fungerande

representativt forum för elevinflytande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Att verka i demokratiska arbetsformer och att

förmedla, förankra och gestalta demokratiska värden

är en del av skolans demokratiska uppdrag. I

skollagen stadgas i 4 kap. 2 § samt i 5 kap. 2 § att

eleverna skall ha inflytande över hur deras

utbildning utformas. Grundskoleförordningen

föreskriver att eleverna i varje klass eller

undervisningsgrupp skall ges tillfälle att

tillsammans med lärare behandla frågor som är av

gemensamt intresse för eleverna. I läroplanen skrivs

vidare att läraren skall se till att alla elever

oavsett kön och social och kulturell bakgrund får

ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer

och undervisningens innehåll samt att detta

inflytande ökar med stigande ålder.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

bl.a. att eleverna själva skall kunna påverka sin

utbildning och aktivt bidra till utbildningens

utveckling samt att elevföreträdare skall informeras

inför förändringar som är viktiga för eleverna samt

ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter innan

beslut fattas i sådana frågor. Dessutom föreslås att

elevers och elevsammanslutningars arbete med

inflytandefrågor skall stödjas och underlättas.

Skollagskommittén föreslår att bestämmelserna om

elevinflytande skall anges i form av allmänna

föreskrifter. En detaljreglering på området bör

undvikas, anser kommittén. Utskottet anser att

regeringens beredning av ärendet bör avvaktas.

Här erinras också om att Skolverket nyligen

utarbetat föreskrifter om elevmedverkan i skolans

arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud (Skolfs

2004:13).

Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub230 yrkande

13 att skollagen bör ändras så att den garanterar

att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit

engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete eller dylikt.

I samma motion 2004/05:Ub230 yrkande 14 skriver

Miljöpartiet att skollagen skall tydliggöra vad som

är att betrakta som arbete med elevinflytande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) bl.a.

föreslagit att elevers arbete med inflytandefrågor

skall stödjas och underlättas. Kommittén skriver att

företrädare för eleverna måste ges både tidsmässiga

och organisatoriska förutsättningar för sitt arbete

samt att elevföreträdare, om de så önskar, skall ges

särskilt stöd i skolarbetet för att de skall kunna

fullgöra sitt uppdrag.

Utskottet anser, liksom Skollagskommittén, att

elevers arbete med elevinflytandefrågor m.m. är

angeläget och skall stödjas, men att detta kan ske

utan att förändringar i det nuvarande betygssystemet

genomförs.

Motion 2004/05:Ub401 (s) föreslår rätt för elever

till skriftliga omdömen om skola och lärare.

Motionären hänvisar till barnkonventionens artikel

12 angående åsiktsfrihet och rätten att bli hörd.

Barn föreslås få möjlighet att skriftligt utvärdera

skolan och lärarnas insatser. Detta skulle bl.a. öka

kvaliteten på utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Lokala skolstyrelser, skolledare

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

lokala skolstyrelser, rollfördelningen i den

målstyrda skolan, rektor och lärares ansvar

för beslut samt förstärkning av rektors

pedagogiska roll.

Jämför reservationerna 74 (fp), 75 (kd), 76

(c), 77 (kd), 78 (m, fp), 79 (m, c) och 80

(kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub242 yrkande 19

att styrelser med lekmän och elever inte skall få

fatta beslut om avgörande ekonomiska, pedagogiska

och ämnesteoretiska frågor i skolan. Folkpartiet

anser att föräldrars och elevers valmöjligheter och

inflytande över skolans arbetsformer är mycket

viktigt, men att lärarnas och rektorernas

professionalism måste värnas. Kristdemokraterna

föreslår i motion 2004/05:Ub480 yrkande 32 att

lokala skolstyrelser införs i skolorna. I dessa bör

det alltid finnas föräldrarepresentanter. Också

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub477

yrkande 11 att lokala skolstyrelser införs och

permanentas snarast.

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub480

yrkande 31 att rollfördelningen i den målstyrda

skolan måste bli tydligare. De politiska nämndernas

makt över de enskilda kommunala skolorna bör minska

till förmån för ökat självstyre på varje skola.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Försöksverksamhet med lokala styrelser inom

grundskolan och den obligatoriska särskolan pågår

sedan år 1996. Bestämmelserna om försöksverksamheten

i grundskolan finns i en särskild förordning (SFS

1996:605). Denna försöksverksamhet har förlängts

till utgången av juni 2007.

En inom Utbildningsdepartementet tillsatt

arbetsgrupp har under hösten 2003 lämnat förslag

till en tydligare reglering av barns, elevers och

föräldrars rättigheter till inflytande samt

förskolans, skolans och vuxenutbildningens

skyldighet att öka det reella inflytandet för dessa

Var-dags-inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning, Ds 2003:46. Remisstiden för

skrivelsen gick ut den 16 februari 2004. Regeringen

kommer att bereda departementsskrivelsens förslag

tillsammans med Skollagskommitténs förslag på detta

område.

Utskottet anser att beredningen inom

Regeringskansliet av Skollagskommitténs och

arbetsgruppens förslag bör avvaktas.

Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub242 yrkande 13

att rektorn och lärarna skall ha ansvar för beslut

om ekonomi, personal och pedagogik. I motionen

anförs att politiker har till uppgift att sätta upp

målen för skolans verksamhet och att med uppföljning

och utvärdering se till att dessa mål uppnås. Men

det är skolans pedagoger, lärare och skolledare som

måste bestämma hur målen skall uppnås. I samma

motions yrkande 16 anförs att skolledaren måste ges

goda förutsättningar för att leda den skola där han

eller hon verkar. Ledarskapet i skolan bör, enligt

motionärerna, uppvärderas. En översyn bör göras av

på vilket sätt villkoren för rektorstjänsterna kan

förbättras. Rektorn bör vara pedagogisk ledare och

inte kamrer.

Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:Ub480

yrkande 26 att rektorns roll som pedagogisk ledare

bör stärkas. Förutsättningar måste skapas för

skolledare att vara närvarande i vardagsarbetet. Ett

skolområde bör inte vara större än att skolledare

hinner vara pedagogisk ledare och inspiratör men

också administratör och ekonomisk förvaltare. I

motionen framhålls också att genomgången

rektorsutbildning skall vara obligatorisk för en

person som anställs som rektor. Centerpartiet anför

i motion 2004/05:Ub477 yrkande 13 angående

skolledarens pedagogiska roll att skolledaren bör

avlastas administrativa och ekonomiska ärenden och

att deras pedagogiska roll bör förbättras. Ett sätt

att göra detta är, enligt motionen, att stärka

skolledarutbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till den pågående

beredningen av förslag till ny skollag.

Skolledarens ansvar regleras i den nuvarande

skollagen 2 kap. 2 §. Här stadgas bl.a. att rektor

skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i

skolan. Detta kan ske på flera sätt, t.ex. genom

egen undervisning, lektionsbesök och genom olika

former av samtal med personalen. Rektors ansvar

regleras också i Lpo 94, avsnitt 2.8, som anger att

rektor ansvarar för att en lokal arbetsplan

upprättas samt för att skolans resultat följs upp

och utvärderas i förhållande till de nationella

målen samt till målen i skolplanen och den lokala

arbetsplanen.

I förarbetena till regleringen av skolledarens

ansvar i 2 kap. 2 § skollagen skrev

departementschefen att det är upp till kommunerna

att själva avgöra hur många rektorer de skall ha,

dock med den begränsningen att en rektors

ansvarsområde inte får göras större än att rektor

kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i

skolan (prop. 1990/91:18 s. 34 f.).

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

föreslagit att rektors uppgifter skall förtydligas i

skollagen. Rektorn skall leda och samordna det

pedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde samt

besluta om enhetens inre organisation. Ett stort

antal detaljbestämmelser i skolförordningarna som i

dag reglerar rektors uppgifter och beslut föreslås

tas bort. Även i framtiden föreslås rektor ha en

direkt i författningen utpekad beslutanderätt i

sådana frågor som rör enskilda elever och som ofta

har karaktär av myndighetsutövning. Rektor föreslås

också få möjlighet att delegera uppgifter och beslut

inom lednings- och samordningsansvaret. Med hänsyn

till vidden av ledningsuppgifterna kan rektor,

enligt kommittén, behöva dela sitt ledarskap med

andra ledare i skolan.

Efter att Skolverket i januari 1999 hade redovisat

en granskning av rektorernas roll i en

decentraliserad skolorganisation tillsatte

Utbildningsdepartementet en expertgrupp för

skolledarfrågor. Dess rapport Lärande ledare.

Ledarskap för dagens och framtidens skola

publicerades i augusti 2001. Expertgruppens

bedömning var att rektor i större utsträckning borde

arbeta med skolans resultat, kvalitetsfrågorna och

kvalitetssäkringssystemet samt att det lokala stödet

relaterat till rektorsuppdraget borde öka.

Expertgruppen menade att om detta skall kunna uppnås

behövs en ökad gemensam förståelse för skolans

nationella uppdrag samt ett mer lärande och

kommunikativt ledarskap. Regeringen har därefter

tillsatt en särskild utredare med uppgift att

kartlägga och utvärdera skolans ledningsstruktur

(dir. 2003:36). Utredaren har redovisat sitt arbete

i betänkandet Skolans ledningsstruktur - Om styrning

och ledning i skolan (SOU 2004:116).

En ny statlig befattningsutbildning för rektorer

startade år 2002. Den anordnas på regeringens

uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.

Nyutnämnda rektorer och andra befattningshavare med

ledningsansvar i verksamheter som omfattas av

läroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) utbildas i

en förnyad rektorsutbildning. Även rektorer och

ledare i godkända fristående skolor omfattas.

Grunden för rektorsutbildningen är statens ansvar

för en likvärdig utbildning, där rektor står som en

garant för likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet

i det decentraliserade skolsystemet.

Utbildningstiden omfattar minst 30 utbildningsdagar

och genomförs under minst två och högst tre år.

Lärare och annan personal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

lärare, studie- och yrkesvägledare, ökad

samverkan mellan grund- och gymnasieskolan

samt skolbibliotekarier.

Jämför reservationerna 81 (kd), 82 (kd), 83

(mp) och 84 (kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub472

yrkande 3 att en lärare inte skall ha huvudansvar

för fler än 15 elever och betonar

undervisningsgruppernas stora betydelse för lärarens

möjlighet att ge eleverna individuellt stöd samt

uppmärksamhet. I samma motions yrkande 8 föreslås

att särskilda uppgifter för lärare, såsom t.ex.

institutionsföreståndare, kompenseras på sätt som

bidrar till skolutvecklingen.

I motion 2004/05:Ub426 (s) betonas vikten av

behöriga lärare. I motionen skrivs att regeringen

skyndsamt bör se över skollagen och stärka

Skolverkets utbildningsinspektörers ansvar och

befogenheter mot kommunerna när obehöriga lärare

anställs.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena

med hänvisning till pågående beredning av förslag

till ny skollag. Staten bör enligt utskottets mening

inte reglera lärarnas arbetsvillkor i de avseenden

som tas upp i de kristdemokratiska yrkandena.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub480

yrkande 29 studie- och yrkesvägledarnas betydelse.

Dessa måste ha aktuell kunskap om förändringar inom

utbildningsväsendet, och måste därför få ständig

kompetensutveckling. De kan också, enligt

motionärerna, motarbeta könssegregering inom

utbildningar och på arbetsmarknaden genom att stödja

elever som vill göra val som bryter traditionella

könsmönster. Miljöpartiet framhåller i motion

2004/05:A321 yrkande 14 att unga män och pojkar

skall uppmuntras att göra utbildningsval utifrån

intresse och färdigheter och stimuleras att göra val

som motverkar könssegregering på arbetsmarknaden.

Arbetet med att bryta könssegregering måste påbörjas

redan i grundskolan och aktivt uppmärksammas inom

Syoverksamheten.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480

yrkande 30 ökad samverkan mellan grund- och

gymnasieskolan. Bland annat måste, enligt

motionärerna, informationen bli bättre så att

gymnasieskolans lärare inte behöver börja om från

början med att identifiera en elevs styrkor och

svagheter.

I motion 2004/05:Ub368 (s) yrkande 2 framförs att

skolan bör använda sig av den många gånger

outnyttjade kompetensen hos skolbibliotekarier.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet anser att den beredning som för

närvarande pågår med anledning av Skollagskommitténs

förslag bör avvaktas.

Myndigheten för skolutveckling har i sitt uppdrag

att främja användningen av skolbibliotek i de

socialt mest utsatta områdena.

Sponsring och reklam

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

uppdrag till Skolverket att informera

kommuner och skolor om den vägledning som

finns för sponsring av skolor samt rörande

skolan som reklamfri zon och

utvecklingsfonder för skolor.

Jämför reservationerna 85 (v) och 86 (mp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub338 att

Skolverket ges i uppdrag att aktivt informera

kommuner och skolor om den vägledning som finns för

sponsring av skolor. För att den vägledning som

Konsumentverket har utarbetat i samarbete med

Skolverket och Kommunförbundet skall bli känd i

kommuner och skolor föreslår Vänsterpartiet att

Skolverket ges i uppdrag att aktivt informera om

detta.

Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub383

yrkande 1 att skolor skall vara reklamfri zon. I

motionen anförs att barn och ungdomar borde kunna

vara i skolan utan att utsättas för påverkan från

kommersiell reklam.

I motion 2004/05:Ub383 yrkande 2 förespråkar

Miljöpartiet utvecklingsfonder dit företag kan

betala in bidrag till kommunens skolor. Dessa skall

sedan kunna söka bidrag för olika ändamål ur

fonderna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om

sponsring och skolorna som reklamfri zon (bl.a. bet.

2002/03:UbU11 s. 47). Liksom tidigare hänvisar

utskottet till läroplanernas krav på saklighet och

allsidighet i skolans undervisning samt till

skolhuvudmännens ansvar för att undervisningen

bedrivs så att målen för skolan uppnås.

Konsumentverket har i samråd med Skolverket och

Svenska Kommunförbundet utarbetat ett underlag för

skolhuvudmän och skolledare i deras arbete med att

utarbeta en lokal policy för sponsring inom skol-,

förskole- och fritidshemsverksamhet och ett

hjälpmedel för bedömning av sponsringserbjudanden:

Sponsring i skolan. Vägledning för utarbetande av

lokal policy för sponsring.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande

sommarlovet, generellt bemyndigande till de

kommuner i Stockholmsregionen som så önskar

att bedriva förnyelseverksamhet på skolans

område, utredning om särskilt tidsbegränsat

stöd till glesbygdsskolor, rörande samråd med

kommuner och skolor kring öppna IT-system,

HBT-frågornas nämnande i kursplanerna samt

situationen för svenska elever utomlands.

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:Ub284 (s) förespråkas en förändring

av tidpunkt för sommarlovet. Detta bör inledas i

slutet av juni månad och sträcka sig fram till

augusti månad och motiveras bl.a. med behovet av att

anpassa sommarlovet efter lov och semestrar i andra

EU-länder.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:N409 yrkande

28 ett generellt bemyndigande för de kommuner i

Stockholmsområdet som så önskar att bedriva

förnyelseverksamhet på skolans område. Syftet med

förslaget är att frigöra utvecklingskraften och öka

tillväxten i Stockholmsregionen. Förnyelse av skolan

kan innebära att tidigarelägga skolstarten eller

införa betyg från grundskolans sjätte år.

I motion 2004/05:Ub247 (kd) föreslås en utredning om

ett särskilt tidsbegränsat stöd till

glesbygdsskolor. Enligt motionen skulle införandet

av ett särskilt stöd av temporär karaktär till

hotade glesbygdsskolor kunna innebära att skolan kan

överleva även om elevantalet tillfälligt är lågt.

I motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 3 föreslås samråd

med kommuner och skolor kring öppna IT-system. I

motionen framhålls att skolorna i dag använder en

lång rad IT-lösningar som är tekniskt omöjliga att

integrera med varandra, med kommunerna och med

berörda myndigheters system.

I motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 4

anför motionärerna att homo-, bi- och

transsexualitet måste nämnas i kursplanerna på

grundskole- och gymnasienivå.

I motion 2004/05:Ub297 (s) förespråkas en analys av

situationen för svenska elever utomlands.

Motionärerna anser att det är lika viktigt att satsa

på de svenska barnens svenskundervisning utomlands

som det är att satsa på invandrarbarnens

hemspråksundervisning i Sverige. Att ha kontakt med

sitt ursprung och behärska sitt modersmål är en

viktig grundtrygghet som alla har rätt till, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Bestämmelser om läsårets omfattning finns i

skollagen och i grundskoleförordningen. Enligt 4

kap. 3 § andra stycket skollagen skall varje läsår

bestå av en hösttermin och en vårtermin. I 4 kap. 1

§ grundskoleförordningen fastslås att läsåret skall

börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178

skoldagar och minst 12 lovdagar. Utskottet finner

inte att skäl talar för en förändring av reglerna

för sommarlovet.

Utskottet avvisar också förslag om avvikelser från

skollagens bestämmelser för Stockholmsområdet. Vad

gäller tidigare skolstart hänvisar utskottet till

uttalanden i detta betänkande. Utskottet har

redovisat sina ståndpunkter angående betyg senast i

betänkande 2004/05:UbU7. Utskottet avvisar också

förslag om riktade statsbidrag till glesbygdsskolor.

Kommuners upphandling av IT-system är en kommunal

angelägenhet och omfattas av den kommunala

självstyrelsen.

Kursplanerna för grundskolans alla ämnen har

reviderats med tillämpning från höstterminen år

2000. I de samhällsorienterande ämnena markeras

tydligt att tid skall avsättas för att diskutera och

reflektera över begrepp som identitet, sexualitet,

kärlek och jämställdhet. Även i kursplanen för de

naturorienterade ämnena finns vissa inslag som

gäller sex och samlevnad.

För svenska elever utomlands finns statsunderstödd

utbildning på grund- och gymnasienivå i många

länder. Bidragsbestämmelserna angående bidrag till

svensk undervisning i utlandet finns i förordningen

(1994:519) om statsbidrag till utbildning av

utlandssvenska barn och ungdomar. Enligt

bestämmelserna lämnas statsbidrag till huvudmannen

för en svensk utlandsskola, distansundervisning,

kompletterande svenskundervisning och undervisning

vid utländsk skola. Utskottet anser att motionens

intentioner i huvudsak är tillgodosedda genom

gällande bestämmelser.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler

lärare (punkt 1) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 2.

Ställningstagande

Framtidens skola måste lämna den traditionella synen

på kunskaper för att bli mer flexibel och

elevanpassad. För att skolan skall kunna utföra sitt

uppdrag behövs mer resurser, men framför allt krävs

tre stora reformer: rätt till kunskap, lokal makt

och fler lärare.

2. Individuell kunskapsrätt (punkt 2) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub390 yrkande 1 och

2004/05:Ub477 yrkande 4.

Ställningstagande

Fler elever kan lära sig mer i skolan än vad som är

fallet i dag. En viss mängd baskunskaper är

nödvändigt för medborgarna att ha för att de skall

klara sig bra i livet. Varje barn bör därför ha rätt

till den undervisning som gör att de kan utvecklas

och tillgodogöra sig grundkunskaper utifrån sina

egna förutsättningar. Konkret innebär detta rätt

till det stöd och den hjälp som krävs för att eleven

skall klara skolans kunskapsmål och ta det första

trappsteget på livets kunskapstrappa. Utan detta

riskerar han eller hon att hamna utanför redan som

16-åring. Ingen elev skall behöva lämna grundskolan

med bristande baskunskaper på grund av bristande

individanpassning.

Grundskolan måste ha ett åtagande att följa eleven

till dess att eleven uppnått målen för grundskolan.

Ingen elev skall vara tvungen att lämna grundskolan

utan dessa kunskaper. Skollagen bör därvid skrivas

om med utgångspunkt i att en individuell

kunskapsrätt skall införas. Det avgörande är inte om

det tar 8, 9, 10 eller 11 år innan elever är redo

att lämna grundskolan. Kommunen och skolan har en

förpliktelse som inte är avklarad förrän eleven

uppnår grundskolans kunskapsmål.

3. Skolans uppgift att förmedla kunskap (punkt

3) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub233 yrkande 2,

2004/05:Ub303 yrkande 3 och

2004/05:Ub390 yrkande 12.

Ställningstagande

Det primära och det skolpolitiken måste inriktas på

är att så många elever som möjligt skall nå

kunskapsmålen. Utbildningen skall ge eleverna

kunskap. Det är det grundläggande målet. Det

centrala är att varje elev ges möjlighet att nå

kunskapsmålen och att det är detta som skall stå i

centrum i styrningen av skolan. Skolans uppgift är

att ge möjlighet till alla elever att klara

kunskapsmålen.

4. Bildningens betydelse (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub307 yrkande 2.

Ställningstagande

Instruktioner och regleringsbrev som Kultur- och

utbildningsdepartementet riktar till underordnade

myndigheter bör lyfta fram bildningens betydelse för

en skapande utveckling i skolan.

5. Målstyrd skola (punkt 5) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub303 yrkande 8 och

2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt

2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi vill ha en målstyrd skola där nationellt

etablerade mål slår fast vad skolan skall uppnå. Hur

de nationella målen nås skall vara upp till skolans

medarbetare att avgöra.

Det är viktigt att tydliga mål och tydlig

återkoppling ges redan under elevens första år.

Beröm och kritik skall grundas på fakta och

opartiskt övervägande. Det skall vara möjligt för

föräldrar att begära betyg eller skriftliga omdömen

redan under skolans första år. Tydliga regler som

tillämpas konsekvent är en viktig förutsättning för

en god inlärningsmiljö. Rektorn och skolans personal

har ett viktigt uppdrag i att skapa en positiv

kultur på skolan, en anda av god gemenskap och

respekt för varandra. Beröm och uppmuntran bör vara

självklara inslag i det arbetet.

Det skall finnas nationellt etablerade mål som

slår fast vad och vilka resultat skolan skall uppnå.

I en målstyrd skola måste karaktären av styrning

övergå från att vara kvantitativ detaljstyrning till

kvalitativ målstyrning. Ökad målstyrning och

borttagande av kvantitativa restriktioner för

skolans arbete möjliggör en ökad individualisering

av undervisningen och skoltiden. Det gäller såväl

skoltidens längd som hur undervisningen avpassas

efter varje enskild elevs förutsättningar och behov.

Helhetssynen på lärandet måste stärkas. I skolan ska

alla elever ges möjlighet att lära oavsett bakgrund,

vilken skola de går i eller hur de lär sig. Skolan

måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på

olika sätt. Skolan måste därför individanpassas mer

och nya arbetsformer och arbetssätt måste utvecklas.

Hänsyn bör tas till att elever behöver olika lång

tid att lära. Skolan bör därför utgå från

kunskapsmålen snarare än antalet år i skolan.

Utbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos

eleverna i grundskolan. Skolans viktigaste uppgift

är att ge eleverna möjlighet att nå de uppsatta

kunskapsmålen. Genom nationella kunskapsmål kan

kvaliteten också säkerställas.

6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning

(punkt 6) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub303 yrkande 9.

Ställningstagande

Skollagen medverkar till en kvantitativ

detaljstyrning av skolan. Ett tydligt exempel på att

skollagen är kvantitativ och detaljreglerande i sin

karaktär är att det är reglerat hur mycket

undervisning en elev maximalt skall kunna få. Det

ter sig underligt att i en tid när vart fjärde barn

inte når grundskolans kunskapsmål och mer

undervisningstid i många fall vore av godo, sänder

skollagen en signal om att detta skulle vara

problematiskt.

7. Skolans resurser (punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 10.

Ställningstagande

Avgörande för kvaliteten i skolan är hur skolans

resurser används. Sverige lägger mest medel i

världen på skolan men långt ifrån mest i världen på

utbildning. En oproportionerligt stor andel av

resurserna används till annat än undervisning, som

lokaler och administration. Kostnaden per elev i

skolan säger därför inte särskilt mycket om

undervisningens resurser. Skillnaderna i kommunernas

kostnader för skolan är också stora och svåra att

förklara.

8. Kunskapskontrakt (punkt 8) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 18.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att kunskapskontrakt bör

införas. Kunskapskontrakt fokuserar på elevens rätt

till kunskaper i stället för att bara leverera nio

års obligatorisk skolgång. Kunskapskontraktet ökar

det gemensamma åtagandet mellan alla inblandade,

skola, lärare, elever och föräldrar, för att

eleverna skall kunna nå kunskapsmålen. Det

obligatoriska kunskapskontraktet skall upprättas

varje termin och utvärderas och revideras successivt

under arbetet gång. Vad som händer om kontraktet

bryts skall regleras i kontraktet.

9. Pedagogisk mångfald (punkt 9) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub230 yrkande 5.

Ställningstagande

Den pedagogiska mångfalden i skolan bör främjas. En

möjlig väg kan vara att inrätta en utvecklingsfond

till stöd för pedagogisk utveckling i skolan. Denna

skall vara tillgänglig för både friskolor och

kommunala skolor, med syfte att underlätta

utveckling och prövning av nya pedagogiska vägar och

undervisningsmetoder.

10. Värdegrunden i skolan (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 1

och avslår motion

2004/05:Ub341 yrkande 1.

Ställningstagande

Värdegrundsarbetet skall genomsyra hela skolans

verksamhet. Eleverna måste få möjlighet att utifrån

människovärdesprincipen fundera över etiska dilemman

för att på så sätt tränas till etisk reflektion i

vardagen. Värdegrunden måste kopplas till den egna

situationen och det egna beteendet. Goda kunskaper i

vårt eget kulturarv, där kristendomen utgör en

viktig kärna, är nödvändigt för att kunna diskutera

värdegrunden och etiska frågor men också för att

förstå andra kulturer och religioner.

11. Uppdrag till Skolverket (punkt 12) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub470 yrkande 2.

Ställningstagande

Skolverket bör ges i uppdrag att utöva tillsyn över

skolors värdegrunds- och mobbningsarbete. Skolverket

bör utöva tillsyn över hur värdegrunden omsätts i

praktiken.

12. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

(punkt 13) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub341 yrkande 2.

Ställningstagande

Myndigheten för skolutveckling bör få i uppdrag att

följa och sprida olika sätt att arbeta med

värdegrundsfrågor. Myndigheten för skolutveckling

bör få i uppdrag att följa skolornas arbete i syfte

att skapa ett icke-fördömande förhållningssätt hos

både barn och vuxna. Myndigheten bör också sprida

goda exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor,

exempelvis genom livskunskap som ämne eller arbete

med EQ.

13. Rätt till respekt (punkt 14) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub233 yrkande 5.

Ställningstagande

Skolan bör garantera rätten till respekt för varje

elev. Skolans uppgift är att ge möjlighet till alla

elever att klara kunskapsmålen, och det förutsätter

att varje elev har en sund självtillit och respekt

för andra människor.

Rätten till respekt för den egna identiteten

handlar om många olika saker - rätten att slippa bli

diskriminerad, slippa bli mobbad och inte minst

rätten att bli sedd.

14. Föräldrars ansvar för barns uppfostran

(punkt 15) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub233 yrkande 3.

Ställningstagande

Föräldrarna har ansvar för barnens uppfostran.

Föräldrarna är ansvariga för barnens fostran och

skall vara elevernas största tillgång i kunskaps-

och personlighetsutvecklingen.

För att föräldrarna skall kunna vara delaktiga och

bli en tillgång i skolan måste samarbetet mellan hem

och skola öka. Engagerade föräldrar ger bättre

möjligheter för eleverna att klara och uppskatta

skolarbetet. För att detta skall bli möjligt måste

föräldrar få mer information om arbetsinsatser och

resultat. En självklar del i arbetet med normer och

respekt för varandra är att föräldrarna hålls

informerade om hur deras barn sköter sig. Olovlig

frånvaro, skolk och mobbning skall alltid

rapporteras direkt till föräldrarna.

15. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i

skolans kvalitetsredovisning (punkt 17) -

fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub470 yrkande 3 och

2004/05:Ub480 yrkande 2.

Ställningstagande

Redovisning av skolornas värdegrundsarbete bör göras

i skolornas kvalitetsredovisning. Värdegrundsarbetet

skall redovisas i den kvalitetsredovisning som varje

skola gör årligen för att på så sätt tydliggöra

skolans uppgift att ständigt hålla

värdegrundsarbetet levande.

16. Tillgänglig skola för funktionshindrade

(punkt 22) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 11.

Ställningstagande

Kommuner som inte gör utbildningen fullt tillgänglig

för funktionshindrade skall kunna bötfällas.

Kommunerna måste erbjuda alla funktionshindrade en

fullt tillgänglig skola. Kommuner som inte gör vad

de skall för att eleverna skall kunna tillgodogöra

sig undervisningen, skall tvingas att betala böter.

17. Skolans roll i kampen mot utanförskapet

(punkt 23) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf288 yrkande 8.

Ställningstagande

Skolan skall vara en murbräcka mot utanförskapet.

Skolan har en central roll i kampen mot

utanförskapet. Skolor i utsatta områden borde vara

de bästa skolorna. Förbättrade möjligheter att välja

skola, extra satsningar på skolor i sociala

riskområden och uppbyggnad av s.k. magnetskolor kan

locka människor att bosätta sig och bo kvar i

utsatta områden. Tydliga krav, mål och utvärderingar

behövs också för att skapa en skola där alla kan

lyckas.

18. Skolans skyldighet att redovisa sitt

arbete mot sexuella trakasserier i

kvalitetsredovisningarna (punkt 25) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub470 yrkande 4.

Ställningstagande

Skolorna bör vara skyldiga att redovisa sitt arbete

mot sexuella trakasserier i sina

kvalitetsredovisningar. Kränkningar i form av

sexuella anspelningar har blivit allt vanligare i

klassrum och på skolgårdar. Det är oerhört viktigt

att skolan betonar alla människors lika, unika och

okränkbara värde oavsett kön, etnisk tillhörighet

eller sexuell läggning.

19. Skolstart (punkt 30) - m, kd, c

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Tomas Högström (m) och

Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub303 yrkande 1,

2004/05:Ub390 yrkande 28,

2004/05:Ub477 yrkande 5 och

2004/05:Ub480 yrkande 11

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub216 och

2004/05:Ub230 yrkande 2.

Ställningstagande

Alla barn är inte skolmogna vid samma tidpunkt. Att

tidsåtgången kan variera lite och att alla elever

som läser tillsammans inte är exakt lika gamla blir

naturligt i en skola med flexibel skolstart.

Flexibel skolstart innebär att vi går från dagens

fyrkantiga skola, där elevernas ålder styr mer än

den kunskaps- och mognadsnivå som de befinner sig

på, till en verkligt individanpassad skola. Flexibel

skolstart innebär att barnets utvecklingsnivå blir

avgörande för skolstarten. Det handlar också om att

ge eleverna möjlighet att börja förskoleklass,

grundskola och gymnasieskola vid andra tidpunkter än

bara på höstterminen.

Flexibel skoltid öppnar för att vissa elever

kommer att gå snabbare fram, medan andra ges

möjlighet att ta längre tid på sig, utan hindrande

tidsstrukturer.

Möjligheten till flexibel skolstart skall

utnyttjas i högre grad. Alla beslut som gäller barn

skall utgå från principen om barnets bästa. Det

gäller även skolstarten. Ingen kan bedöma vad som är

barnets bästa bättre än de som står barnet närmast,

i normalfallet barnets föräldrar. Barn mognar i

olika takt. Somliga är skolmogna vid fem eller sex

års ålder, andra först då de fyllt sju eller kanske

åtta år. Föräldrarnas åsikt om när barnet är moget

att börja skolan skall tillmätas stor betydelse.

Skolstarten bör kunna ske vid olika åldrar och kunna

ske successivt. I dag finns viss möjlighet till en

flexibel skolstart inskriven i skollagen, men den

utnyttjas i alltför liten omfattning.

Barn borde börja skolan när föräldrar och skolan

bedömer att barnet är moget för det. Skillnaden i

mognad mellan ett barn fött i januari ett år och ett

barn fött i december samma år kan vara mycket stor.

Social, motorisk och intellektuell mognad är

individuell. Barn växer i olika takt, och skolan

måste anpassas efter detta.

20. Möjlighet till höst- och vårintagning av

elever (punkt 31) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub303 yrkande 2.

Ställningstagande

Det skall finnas möjlighet till höst- och

vårintagning av elever i grundskolan.

Både skollagen och grundskoleförordningen behöver

ändras så att såväl höst- som vårintagning

uttryckligen accepteras. Ingen skola eller kommun

skall tvingas arbeta med flexibel skolstart, men

ingen skola eller kommun skall heller hindras från

att genomföra detta. Med en kursbaserad

gymnasieskola kan eleven fortsätta sin skolgång i

gymnasiet utan avbrott.

21. Tidigare skolstart i stället för

förskolesklass (punkt 32) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 1.

Ställningstagande

Förskoleklassen bör ersättas av en tidigare

skolstart för alla barn. Förskoleklassen bör ingå i

grundskolan. Eleverna skall kunna börja grundskolan

vid olika tillfällen beroende på om de är mogna för

det eller inte. Generellt bör dock svenska barn

börja skolan tidigare än i dag. I Sverige har vi en

senare skolstart än man har i de allra flesta

länder.

22. Skolgången för flickor i patriarkala

miljöer (punkt 33) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub306 yrkande 4.

Ställningstagande

Kommunernas uppföljning av fullgörandet av

skolplikten måste förbättras, så att skolgången

säkras för flickor som växer upp i miljöer präglade

av patriarkala värderingar. Tillsynen måste skärpas

av vart de barn tar vägen som plötsligt försvinner

från skolan. Kommunerna måste följa upp skolplikten

bättre och bötfälla de föräldrar som hindrar sina

barn att gå till skolan. Det är viktigt med

uppsökande verksamhet för de föräldrar som inte

kommer på utvecklingssamtalen.

23. Individuellt anpassad skoltid (punkt 34) -

m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub303 yrkande 5.

Ställningstagande

Skoltiden bör kunna vara individuellt anpassad för

alla elever. De som behöver mer hjälp och längre tid

på sig skall få det.

24. Skoltidens längd (punkt 35) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt

2004/05:Ub390 yrkande 29.

Ställningstagande

Det kan behövas olika lång tid för landets elever

att nå skolans kunskapsmål. För de flesta kan nio år

säkert vara ett riktmärke, men ingenting hindrar att

en del elever kan klara att nå målen snabbare,

samtidigt som andra kan behöva mer tid på sig.

Möjligheter skall finnas för elever att lämna

grundskolan om de uppnår kunskapsmålen tidigare än

under vårterminen i årskurs nio. Elevens

kunskapsutveckling skall vara det styrande för

skoltidens längd. För de flesta blir det nio år som

i dag, men ingen skall tvingas att efter nionde året

lämna skolan utan att ha nått målen. Det skall

finnas möjlighet till ett extra skolår för den som

så behöver.

Extra undervisning, undervisningstid eller skolår

måste läggas in tidigt under elevens skoltid. Först

i sista hand skall det vara fråga om att gå om de

senare årskurserna.

25. Rätt till baskunskaper (punkt 36) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub212.

Ställningstagande

Barn och elever skall ha rätt att lämna grundskolan

med tillräckliga baskunskaper. Ingen elev skall

behöva lämna grundskolan utan att ha tillräckliga

baskunskaper, även om detta tar åtta eller tio,

kanske elva år. Hemortskommunen skall ge alla elever

dessa baskunskaper innan de lämnar grundskolan.

26. Individanpassad undervisning (punkt 37)

- m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub303 yrkande 10 och

2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.

Ställningstagande

Det finns i dag ett behov av en mer individanpassad

undervisning. Moderaterna vill därför att

individuella utvecklingsplaner skall införas. Varje

elev skall ha en utvecklingsplan som utgår ifrån de

nationella kunskapsmålen där eleven kan välja att

studera olika ämnen i olika takt. Den individuella

utvecklingsplanen är ett verktyg för att nå en

individualiserad skola.

Elever kan tappa motivation och intresse om de

utmaningar skolan ställer dem inför inte upplevs som

realistiska eller tvärtom tillräckligt stimulerande.

En skola som anpassas efter elevers individuella

takt och utveckling måste kunna tillfredsställa både

elever som har behov av mer stöd och tid och elever

som behöver gå fram i snabbare takt.

27. Individuella utvecklingsplaner (punkt 38) -

c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 6.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att individuella

utvecklingsplaner skall införas från år ett. För att

på ett tydligt sätt stödja varje enskild elevs

kunskapsutveckling bör skolans planering utgå från

varje enskild elev. Alla elever i grundskolan skall

ges en individuell studieplan, i likhet med vad som

gäller för gymnasieskolan.

28. Studieuppehåll för skoltrötta (punkt 39) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 39

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 22.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det skall finnas

möjlighet för elever att göra studieuppehåll under

ett år eller en termin före årskurs åtta eller nio.

I stället för att gå i skolan skall de då ha

möjlighet att gå en lärlingsutbildning inom ett

område som de är intresserade av. Detta skulle vara

en möjlighet dels för skoltrötta elever, dels för

elever som vill pröva en särskild yrkesinriktning.

29. Sommarundervisning (punkt 40) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub303 yrkande 11.

Ställningstagande

På flera håll i landet förekommer

sommarskoleundervisning för elever som halkat efter

eller inte klarat målen på våren i nionde klass.

Sommarskola kan vara förvånansvärt effektivt. Efter

nio år i skolan då man inte klarat målen kan tre

intensiva sommarveckor av undervisning göra att

många hinner i kapp. Små grupper och stor motivation

kan vara förklaringen till detta. Sommarskola är ett

exempel på individualisering av skoltiden.

30. Allmän och särskild kurs (punkt 42) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 4.

Ställningstagande

Skolorna skall själva kunna besluta om att införa

allmän och särskild kurs i grundskolans basämnen.

För de högre årskurserna skall skolorna kunna välja

att införa allmän och särskild kurs i matematik,

engelska och svenska, om de anser det vara det bästa

sättet att öka individualiseringen. Båda kurserna

skall ha samma mål men ta olika lång tid på sig för

att nå dem.

31. Stödundervisning (punkt 43) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5

och avslår motionerna

2004/05:Ub477 yrkande 9 och

2004/05:Ub480 yrkande 21.

Ställningstagande

Grundskolans ansvar för stödinsatser skall

tydliggöras. Grundskolan skall ansvara för att

eleverna får de grundläggande kunskaper som var och

en behöver. Att som i dag låta elever läsa in

grundskolan på gymnasiet i det s.k. individuella

programmet är olyckligt. Det innebär att grundskolan

ges budskapet att stödinsatser kan skjutas på.

Det skall vara en rättighet för elever att få stöd

av speciallärare om de behöver det. Specialpedagoger

har alldeles för grunda kunskaper i barns

språkutveckling för att kunna möta och hjälpa elever

med läs- och skrivsvårigheter. Specialpedagoger är

inte utbildade för att hjälpa elever som har

svårigheter, utan för att stödja skolledningen och

andra lärare i deras arbete.

32. Stödundervisning (punkt 43) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 43

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 21

och avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5 samt

2004/05:Ub477 yrkande 9.

Ställningstagande

Elevers behov av särskilt stöd skall alltid

tillgodoses. Elever med behov av särskilt stöd är

inte en tydligt avgränsad grupp, utan de flesta

elever har någon gång under sin skoltid behov av

extra stöd. En av de viktigaste faktorerna när det

gäller särskilt stöd är att insatserna sätts in

tidigt.

33. Stödundervisning (punkt 43) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 43

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 9

och avslår motionerna

2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5 samt

2004/05:Ub480 yrkande 21.

Ställningstagande

En översyn bör göras av hur stödet som eleven har

rätt till enligt grundskoleförordningen skall

stärkas. Om vi ser på hur det fungerar på högskolor

och universitet i jämförelse med grundskola och

gymnasieskola är skillnaderna stora. I dag får

studenter på högskolan hjälp med t.ex. förlängd tid

för examina, tillgång till andra examinationsformer,

pedagogiskt datorstöd, extra stöd från läraren genom

extra undervisning, anteckningshjälp,

läromedelsutveckling etc. I grundskolan får eleverna

förlita sig till grundskoleförordningen och att

skolan och kommunen tar sitt ansvar. Centerpartiet

begär en översyn för att stärka det stöd som eleven

har rätt till enligt grundskoleförordningen.

34. Tillsyn av stödinsatser (punkt 44) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub258 yrkande 6.

Ställningstagande

När elever avverkat nio år i grundskolan utan att nå

målen i grundskolans basämnen, skall huvudmannen

rapportera detta till en nationell skolinspektion

tillsammans med uppgifter om vilka åtgärder som

vidtagits. Om den nationella skolinspektionen

bedömer att det är oklart huruvida skolan gett

eleverna den undervisning och det stöd de har rätt

till, skall en tillsyn inledas. Syftet är att rätta

till eventuella brister i skolans arbete, så att

fler elever inte drabbas av bristande undervisning

eller stöd.

35. Tidiga stödinsatser (punkt 45) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 25.

Ställningstagande

Tidiga stödinsatser måste sättas in för de elever

som riskerar att inte nå målen. Det är att

kunskapsmålen kan nås som är det viktiga, inte i

första hand vilken tid det tar.

Redan i dag finns en formell möjlighet till

extraår i skollagen för elever som behöver, men den

utnyttjas ytterst sällan. Extra insatser, stöd eller

skolår skall komma tidigt i ett barns skolgång för

att ge resultat. I dag kommer extra stöd ofta för

sent, när problem blir uppenbara i samband med att

de första betygen ges i åttonde klass.

36. Barn med svårigheter i det sociala

samspelet (punkt 46) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub479 yrkande 7

2004/05:Ub480 yrkande 23

och avslår motion

2004/05:Ub281.

Ställningstagande

En utredning bör göras rörande utbildningen för de

s.k. bokstavsbarnen. De s.k. bokstavsbarnen står för

en stor del av ökningen i särskolan. Särskolan är

till för barn med en utvecklingsstörning, barn som

saknar den intellektuella förmågan att klara

grundskolan. Bokstavsbarnen tillhör oftast inte

denna kategori. De kan ha en hög intellektuell

kapacitet men saknar förmåga till socialt samspel.

Självklart skall inte dessa barn placeras i

särskola. Den ordinarie skolan måste möta dessa

barns behov.

Vi vill här framhålla den lilla gruppens betydelse

för god inlärning. Speciellt de elever som har

sociala svårigheter har möjlighet att få studiero i

en lugnare miljö.

37. IT vid undervisning av barn som lider av

dyslexi (punkt 47) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub302 yrkande 6.

Ställningstagande

Möjligheterna att använda IT vid undervisning av

barn som lider av dyslexi måste utvecklas. Dessa

elever kan på ett helt annat sätt hantera bokstäver

och siffror när de förmedlas elektroniskt.

38. Bildningens betydelse i läroplaner och

kursplaner (punkt 49) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub307 yrkande 1.

Ställningstagande

För att åstadkomma en attitydförändring som ger

skolan möjlighet att stå emot dagens nedbrytande

krafter behövs bestämda riktade ansträngningar att

återupprätta bildningen som en livsviktig del av

skolarbetet. Instruktioner och regleringsbrev som

Kultur- och utbildningsdepartementet riktar till

underordnade myndigheter bör lyfta fram bildningens

betydelse för en skapande utveckling av skolan. Det

finns behov av en revidering av läroplaner och

kursplaner med tanke på förbättrad dialog mellan

eleverna och kulturarvet.

39. Obligatoriska och frivilliga ämnen i

grundskolan (punkt 50) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 26.

Ställningstagande

Det skall finnas en avvägning mellan obligatoriska

och frivilliga ämnen. Alla skall få grundläggande

färdigheter i t.ex. svenska, matematik och engelska.

Denna grundläggande kunskapsbas kräver huvuddelen av

den obligatoriska tiden i skolan. Denna gemensamma

kunskapsbas skall alla elever dela. Inom den

individuellt valda delen kan fördjupningskurser i de

grundläggande ämnena och ämnen med specialinriktning

finnas. Dessa väljs efter elevens intresse och

fallenhet.

40. Praktiska och teoretiska ämnen (punkt 51) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 51

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.

Ställningstagande

Det skall finnas en lagom fördelning mellan

praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan.

Både praktisk och teoretisk förmåga måste värderas.

Undervisningen i praktiska ämnen bör få en mer

framskjuten plats i skolan. Teori och praktik bör

varvas under skoldagen för att ge såväl stimulans

för alla sinnen som omväxling i vardagen. De

praktisk-estetiska ämnena, som hemkunskap, slöjd,

musik, bild och idrott, är därför en viktig del av

helheten i skolan.

Det föreligger också ett behov av att

kvalitetsgranska ämnen som läses i block, samt

fördelningen mellan praktiska och teoretiska ämnen.

Det är väl känt att ämnen som t.ex. geografi och

religionskunskap lätt hamnar i strykklass när tiden

fördelas mellan de olika blocken. Orsakerna till

detta bör utredas och åtgärder i form av t.ex.

fortbildning sättas in, om det anses nödvändigt.

41. Avskaffande av timplanen (punkt 52) - m,

kd, c

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Tomas Högström (m) och

Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub226,

2004/05:Ub390 yrkande 9 och

2004/05:Ub480 yrkande 33

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub230 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är en självmotsägelse att en målstyrd skola även

har en timplan med regler för hur många

undervisningstimmar som skall ges i varje ämne. Att

ta bort den nationella timplanen skulle möjliggöra

såväl större hänsynstagande till enskilda elevers

behov som en mer sammanhängande undervisning. Ett

borttagande av den nationella timplanen kräver en

ökad nationell kvalitetskontroll för att garantera

en likvärdig utbildning i hela landet.

Samtliga landets skolor måste ges ökad pedagogisk

frihet och möjlighet att arbeta utan nationell

timplan. Kommunförbundet har visat att resultaten

vad gäller betyg och meritvärde förbättrats mest på

de skolor som inom ramen för försöksverksamheten

tillåts arbeta utan nationell timplan.

Det förändrade arbetssätt som försöksverksamheten

har genererat har lett till omfattande och positiv

skolutveckling. Undervisningen har moderniserats,

individualiserats och blivit mer flexibel. Större

frihet för skolan och avskaffad timplan har inte

minst gynnat invandrarelevers kunskapsutveckling.

Mot bakgrund av alla de positiva effekter som

försöksverksamheten har fört med sig borde nästa

steg vara att avskaffa den nationella timplanen för

samtliga skolor.

42. Modersmålsundervisning (punkt 54,

motiveringen) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Ställningstagande

Skolor skall ha möjlighet att ge elever tvåspråkig

undervisning. För många barn kan det vara enklare

att ta till sig ämnesundervisning på modersmålet.

Den som har ett fungerande förstaspråk har lättare

att lära ett nytt språk, varför

modersmålsundervisning är viktig.

Rekrytering av lärare med kunskap i berörda

elevgruppers modersmål är viktigt, naturligtvis för

undervisning i och på detta språk, men också för att

stärka skolans kontakter med barnens föräldrar.

Skolor med god erfarenhet av och kompetens för

undervisning på olika språk, eller ämnesundervisning

på dessa, kan bli "värdskolor" för elever i andra

skolor. Studiehandledning eller ämnesstöd skall

kunna ges på distans.

43. Modersmålsundervisning (punkt 54) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 54

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub480 yrkande 24 och

2004/05:Sf365 yrkande 7

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub477 yrkande 21.

Ställningstagande

Modersmålet är det första språk vi lär. Genom

modersmålet får man tillgång till det egna

kulturarvet, och därigenom utvecklar vi en tydlig

identitet och självkänsla. Trots en tydligt reglerad

skyldighet att erbjuda eleverna

modersmålsundervisning är det en verksamhet som är

satt på undantag i de flesta kommuner. Detta har

resulterat i att enbart hälften av de elever som är

berättigade till det får modersmålsundervisning i

dag. För att stärka kvaliteten i

modersmålsundervisningen krävs att den i högre grad

integreras med övrig skolverksamhet. Det är inte

rimligt att modersmålsundervisningen förvandlas till

stödundervisning. Undervisning på och i modersmål är

två olika saker som fyller helt olika syften.

Rätt till modersmålsundervisning under hela

skoltiden bör införas samt en motsvarande skyldighet

för kommunen att erbjuda undervisning om det finns

minst tre elever som är berättigade till sådan.

Tvåspråkighet hos barnen underlättar både deras och

föräldrarnas möjlighet att delta i samhället. De

båda språken är huvudnyckel till en dubbel förenlig

identitet.

44. Modersmålsundervisning (punkt 54) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 54

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 21

och bifaller delvis motionerna

2004/05:Ub480 yrkande 24,

2004/05:Sf365 yrkande 7.

Ställningstagande

Åtgärder bör vidtas för att stärka svenska som

andraspråk och modersmålsundervisningen i skolan. I

arbetet för att se till att elever med utländsk

bakgrund når bättre studieresultat är samarbetet med

föräldrarna viktigt. Föräldrarna måste få

information om den svenska skolan, rätten att välja,

elevens utveckling och hur föräldrarna kan uppmuntra

elevens skolarbete. Språkets roll i skolan för

elever med utländsk bakgrund bör ytterligare

uppmärksammas.

45. Ämnesundervisning på annat språk än

svenska på distans (punkt 55) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 55

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 20.

Ställningstagande

Ämnesundervisning på ett annat språk än svenska bör

kunna ske på distans.

Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett

främmande språk, eller ämnesundervisning på ett

annat språk än svenska, skall kunna vara värdskola

för elever i en annan skola och ge dem denna

undervisning på distans.

46. Prioritera kunskaper i svenska (punkt 56) -

c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 56

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 19.

Ställningstagande

Elever med utländsk bakgrund skall kunna prioritera

svenska, och undervisningen i andra ämnen skall

därför kunna skjutas upp. Eleverna med utländsk

bakgrund måste ges bättre förutsättningar att nå

goda studieresultat. Kunskaper i svenska skall kunna

prioriteras, och det måste göras tidiga satsningar

på läsning av skönlitteratur. Detta kan innebära att

undervisningen i andra ämnen skjuts upp. Detta är

ett led i att göra skolan mer elevanpassad.

47. Historieämnet (punkt 57) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub306 yrkande 2,

2004/05:Ub480 yrkande 7 och

2004/05:Sf365 yrkande 34

och avslår motionerna

2004/05:Ub387 yrkande 2,

2004/05:Ub490 och

2004/05:T335 yrkande 9.

Ställningstagande

Genom ökade kunskaper i 1900-talets historia kan

ungdomar få kännedom t.ex. om bakgrunden till många

av de extrema politiska rörelser som finns i dag. På

så sätt kan skolan bidra till att minska ungdomars

lockelse till dessa rörelser och stärka arbetet mot

t.ex. rasism, främlingsfientlighet och anarkism.

Skolans undervisning om förtryck och intolerans

som ägt och äger rum med olika ideologiska eller

religiösa förtecken måste stärkas. Skolan måste

lämna sitt bidrag i det förebyggande arbetet för att

förhindra att tonåringar dras in i intoleranta

rörelser. Alla former av politik byggd på rasism,

klasshat eller intolerans bör utgöra ämne för en

ständigt pågående debatt i skolorna. Skolorna har

länge drivit ett utmärkt arbete med att informera om

och stödja diskussioner kring Förintelsen.

Motsvarande arbete har nyligen kommit i gång när det

gäller den intolerans som har sina rötter i

kommunismen. Det är viktigt att detta arbete

utvecklas. Fanatism och intolerans med olika

religiösa och politiska förtecken bör bli föremål

för systematisk analys i skolarbetet.

Vi behöver också förändra Sverigebilden genom att

synliggöra minoriteternas roll i den svenska

historien och det nutida samhället i historie-,

litteratur- och samhällsundervisningen. Den svenska

kulturella identiteten speglar i stor utsträckning

endast majoritetsgruppens bild av den svenska

kulturen.

48. Religionskunskap (punkt 58) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 58

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.

Ställningstagande

Religionskunskapens roll bör utvecklas. Ämnet skall

vara en naturlig förankringsbas för

värdegrundsarbetet. Religionskunskapen är viktig för

att lära känna det svenska kulturarvet men också

andra länders religiösa och kulturella arv.

Kristendomens ställning i religionsämnet behöver

stärkas. Kristendomen måste ha en särställning i

religionsämnet. Genom att bli förtrogen med både sin

egen och andras kulturella tradition kan en

ömsesidig respekt och tolerans skapas där

främlingsrädsla och främlingshat minskar.

49. Mediekunskap (punkt 65) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 65

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub443 yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns ett behov av medieutbildning för alla i

skolan. Genom att stärka barnens kunskaper om medier

och lära dem att mer kritiskt förhålla sig till det

de ser, kan vi göra dem än mer förberedda att möta

medierna och därigenom minska risken för negativ

påverkan.

50. Elevens fria val (punkt 67) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 67

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 15.

Ställningstagande

Det bör finnas möjlighet att arbeta inom ideell

sektor samt inom vård och omsorg under elevens fria

val. Detta skulle vara en nyttig erfarenhet för

många elever samtidigt som det är en samhällsnyttig

insats.

51. Skolans roll för entreprenörskap (punkt

68) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 68 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:N392 yrkande 2.

Ställningstagande

Skolan bör spela en roll för intresset för

entreprenörskap. Arbetet med att skapa ett naturligt

intresse för entreprenörskap måste börja tidigare

och ta sig uttryck i motivation och möjligheter

snarare än utveckling av direkta kunskaper i

företagande.

52. Naturskolor (punkt 70) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 70

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är oerhört viktigt att naturskolorna finns kvar

och sprids till fler kommuner. Det finns också ett

behov av att sprida kunskap och information om

naturskolor och utomhuspedagogik. Det är viktigt att

idéer och kunskap om utomhuspedagogik sprids till

alla skolor och lärare.

53. Musik- och kulturskolor (punkt 72) - kd, mp

av Inger Davidson (kd) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 72 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 14

och avslår motion

2004/05:Ub347 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Kulturen bör spela en stor roll i skolan. Musik- och

kulturskolorna har en mycket stor betydelse för

barns utveckling. Kulturen bör leva i skolan och

genomsyra verksamheten. Bild, ord, film, musik och

rörelse är naturliga element som kan fungera som

självklara inslag i alla ämnen. Musik- och

kulturskolornas betydelse för barns och ungdomars

utveckling bör tas till vara i ännu högre grad.

54. Läromedlens betydelse (punkt 73) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 73

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 40

och avslår motionerna

2004/05:Ub383 yrkande 3,

2004/05:Ub412,

2004/05:Ub446 yrkande 1,

2004/05:Ub483 yrkande 2 och

2004/05:K460 yrkande 3.

Ställningstagande

Bra och uppdaterade böcker är en viktig

förutsättning för att skolarbetet skall fungera.

Varje elev bör få behålla minst en lärobok per

årskurs. För att betona vikten av goda läroböcker

anser Kristdemokraterna att läromedelsinventering

skall vara en viktig punkt vid den statliga

kvalitetsgranskningen av skolorna. Även i skolornas

egna kvalitetsredovisningar bör situationen gällande

läroböcker klargöras.

55. Läromedlens betydelse (punkt 73) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 73

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub383 yrkande 3

och avslår motionerna

2004/05:Ub412,

2004/05:Ub446 yrkande 1,

2004/05:Ub480 yrkande 40,

2004/05:Ub483 yrkande 2 och

2004/05:K460 yrkande 3.

Ställningstagande

Sponsrade läromedel har ökat som företeelse i

skolan. Det finns en stor risk att det uppstår ett

omfattande beroende om sponsrade läroböcker breder

ut sig i skolorna i samma takt som nu. Kommer vi i

takt med att beroendet breder ut sig kunna garantera

gratis och allsidiga läromedel för alla barn? Denna

utveckling bör uppmärksammas och följas så att

skolans oberoende och allsidighet minskar.

56. IT som pedagogiskt hjälpmedel (punkt 74) -

m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub302 yrkande 1 och

2004/05:Ub480 yrkande 41.

Ställningstagande

IT är ett värdefullt verktyg för att nå skolans mål.

Tekniken öppnar nya möjligheter att anpassa

arbetsmetoder, material, redovisningssätt och andra

delar av pedagogiken till varje individs

förutsättningar och behov.

Datorerna ger möjligheter till mer

individualiserad och effektiv undervisning utan att

eleverna behöver lämna gruppgemenskapen. Det kan

gälla invandrarelever som behöver enskild

språkträning i både svenska och sitt eget modersmål.

Det kan gälla elever med läs- och skrivsvårigheter

och elever med behov av extra övning i t.ex.

matematik.

Att fler skolor använder datorn som hjälpmedel är

inte minst viktigt för de elever som inte har

tillgång till dator hemma. God tillgång till

tekniska hjälpmedel i skolan kan motverka framtida

klasskillnader.

57. Föräldrars rätt till information och

inflytande i skolan (punkt 75) - m, fp, kd,

c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 75 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 39.

Ställningstagande

Föräldrar bör ha rätt till information och

inflytande i skolan. Föräldrars rätt till

information och medinflytande i skolan behöver

stärkas. Deras intressen, kunskap och kapacitet

skall tas till vara i beslut som rör skolans och

därmed de egna barnens vardag. Gott samarbete med

hemmen är avgörande för en framgångsrik skola. Rätt

till ett ökat inflytande innebär även ett ansvar.

Föräldrar får aldrig frånsäga sig sitt ansvar för

barnets uppfostran och lägga över det på skola och

barnomsorg. Det är alltid föräldrarna som har det

yttersta ansvaret och i det arbetet är skolan och

barnomsorgen ett stöd.

58. Skriftligt omdöme rörande elevers

uppträdande i skolan (punkt 76,

motiveringen) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström

(m).

Ställningstagande

Skolans signaler om hur det går för elever måste

vara tydliga. Betyg skall ges tidigare och i fler

steg än i dag. Skolverkets detaljerade föreskrifter

om hur ett betyg skall se ut skall tas bort. Om

reglerna i stället utformas som minimikrav ges

utrymme för skolor att ge betygen en anpassad

utformning med ytterligare information, t.ex. med

frånvaroredovisning i betyget. Skriftliga omdömen

skall kunna vara betygsliknande.

59. Skriftligt omdöme rörande elevers

uppträdande i skolan (punkt 76) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 76

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 4.

Ställningstagande

För att stärka arbetet för en positiv arbetsmiljö i

skolan anser Kristdemokraterna att det krävs

tydligare uppföljning av elevernas uppträdande. En

elev som beter sig illa måste få ett tydligt besked

om att hans eller hennes uppförande inte accepteras

i skolan likaväl som en elev som anstränger sig, är

aktiv på lektionerna och omtänksam mot sina

klasskamrater skall uppmuntras i sitt beteende.

Därför skall skriftligt omdöme rörande elevens

uppträdande i skolan införas. Detta omdöme om

elevens uppträdande och engagemang i skolan bör

bifogas betyget. Omdömet kan liknas vid ett

arbetsintyg.

60. Ansvarskontrakt mellan skola och

föräldrar (punkt 77) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 77

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Sf365 yrkande 9.

Ställningstagande

Föräldrars engagemang i skolan måste öka. För att

eleverna skall lyckas krävs insatser från eleven,

skolan och hemmet. Det är ett delat ansvar där alla

parter måste hjälpas åt för att främja den enskilda

elevens kunskapsmässiga, sociala och individuella

utveckling. För att tydliggöra det gemensamma

ansvaret för barns utveckling vill Kristdemokraterna

att den individuella studieplanen skall ha

utformningen av ett kontrakt, ett ansvarskontrakt.

I detta skall framgå vad som är skolans ansvar och

vad som är föräldrarnas ansvar när det gäller

elevens utbildning. I kontraktet konkretiseras

skriftligen och årligen det gemensamma ansvaret och

vilka delar som åligger respektive part. Därmed

tydliggörs skolans och föräldrarnas roller, ansvar

och skyldigheter

61. Elektroniskt distribuerad information till

föräldrar (punkt 78) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.

Ställningstagande

IT är ett effektivt dokumentationsredskap för

elever, lärare och föräldrar.

Föräldrar bör kunna få löpande och uppdaterad

information om de egna barnens skolgång och

kunskapsutveckling distribuerad elektroniskt.

62. Striktare regler vid skolk (punkt 80) -

m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub217.

Ställningstagande

Striktare regler vid skolk bör införas. Det skall

alltid vara så att föräldrarna kopplas in och får en

rapport om att deras barn skolkar. Den typen av

frånvaro måste rapporteras till föräldrarna. Varje

skola bör ha en utarbetad plan och klara regler för

hur denna rapportering skall gå till.

63. Ogiltig frånvaro (punkt 81) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 81

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 5.

Ställningstagande

Kristdemokraterna ser det som en självklarhet att

ogiltig frånvaro från skolan skrivs in i betygen. I

dag är detta frivilligt men bör vara obligatoriskt i

både grundskolan och gymnasieskolan. Frånvaro för

sjukdom eller elevrådsarbete skall inte tas upp som

ogiltig frånvaro.

64. Mandat för lärare och skolledare att

tillrättaföra elever som skolkar eller stör

undervisningen (punkt 82) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 82 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 22.

Ställningstagande

För att eleverna skall kunna nå målen krävs att de

följer undervisningen. Lärare och skolledare skall

få ett tydligt mandat att tillrättaföra elever som

skolkar eller stör undervisningen. Pedagogisk frihet

måste mötas av en faktisk möjlighet att verka.

Undervisningen måste alltid säkerställas för elever

som har skolplikt, men elever som stör skall kunna

ges enskild undervisning.

65. Ändring i skollagen så att en skola

uttryckligen ges rätt att hindra obehöriga

från att vistas på skolområdet (punkt 83) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 83 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub306 yrkande 1.

Ställningstagande

Riksdagen bör besluta om en ändring i skollagen så

att en skola uttryckligen ges rätt att hindra

obehöriga från att vistas på skolområdet. Skolan

skall, om man bedömer att det är nödvändigt, kunna

utesluta alla från skolans område utom de som

studerar eller arbetar i skolan. Inte heller

vårdnadshavare skall ha en absolut rätt att närvara

i undervisningssituationen om inte läraren har gett

sitt medgivande.

66. Val av skola (punkt 84) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 84 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub390 yrkande 11 och

2004/05:Sf237 yrkande 11.

Ställningstagande

Det bör finnas större möjlighet till

individualisering i skolan och alla skall ha

möjlighet att fritt välja den skola som passar dem

bäst.

Närhetsprincipen skall inte behöva vara styrande

för skolans rekrytering. Alla skall fritt kunna

välja den skola vars profil passar dem bäst och ha

makten att välja bort dåliga skolor.

Det bör finnas nationell information om

möjligheterna till skolval. Om visionen av en

individuell kunskapsgrund skall bli verklighet måste

det finnas en mångfald av skolinriktningar och

huvudmän. För att få en verklig valfrihet måste det

finnas alternativ att välja mellan, och det måste

finnas information om valfriheten och hur valet går

till.

67. Kommunala friskolor (punkt 85) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik

(fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 85 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2004/05:Ub258 yrkande 21 och

2004/05:Ub322 yrkande 8.

Ställningstagande

Alla skolor skall verka under likvärdiga villkor. De

bästa erfarenheterna från friskolorna skall kunna

förverkligas vid alla skolor, även de kommunala. De

bör få möjlighet att fungera som kommunala

friskolor. De hinder som de kommunala skolorna i dag

har för att kunna tillgodose sina elevers intresse

behöver därför tas bort.

Rektorer och lärare skall kunna fatta pedagogiska

och andra avgöranden självständigt i högre grad än i

dag. Friskolorna har visat att det går att bedriva

skolor med minimal inblandning från kommunala

politiker och tjänstemän.

68. Självstyre i kommunala skolor (punkt 86) -

m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 86 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 2.

Ställningstagande

Alla skolor bör göras till fria självständiga

skolor. Alla skolor skall få samma förmånliga

arbetsutrymme som friskolor, och besluten skall

läggas hos skolans professionella - lärare och

skolledare. De bästa erfarenheterna från friskolorna

skall kunna förverkligas vid alla skolor.

Dagens kommunala skola är inte fri. Den tvingas

följa den kommunala skolpolitikens direktiv. Den kan

inte fritt förfoga över sina resurser.

Finansieringsansvaret bör därför övergå från

kommunerna till staten. En nationell skolpeng bör på

sikt införas. Pengarna skall följa eleven till vald

skola och inte gå omvägen via kommunen.

Den nationella skolpengen ger skolledningarna

möjlighet att lägga skolans pengar där de gör störst

nytta. Detta förutsätter lika stor frihet att

utveckla verksamheten som de fristående skolorna

har. Skolpengen undanröjer de hinder som de

kommunala skolorna i dag har att tillgodose just

sina elevers intressen på grund av en alltför

långtgående politisk styrning.

69. Entreprenadverksamhet inom skolområdet

(punkt 87) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 87 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 33.

Ställningstagande

Det föreligger ett behov av att öppna för

entreprenadverksamhet inom skolområdet. Den snabba

kunskapsutvecklingen och komplexiteten i skolans

uppdrag innebär ökade svårigheter att tillgodose

kraven på ämneskompetens. Både reglerna för

kommunala och fristående skolor måste ge skolorna

ökade möjligheter att använda specifik kompetens,

exempelvis genom undervisning på entreprenad.

70. Vikten av konkurrens inom

utbildningsområdet (punkt 88) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och

Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 88 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub390 yrkande 14.

Ställningstagande

Det är av stor vikt att få konkurrens inom

utbildningsområdet. Konkurrens ger kvalitet. Det

stora problemet i dag är att många elever saknar

möjlighet att ta sig ifrån en skola som inte

motsvarar kraven. Eleven har rätt till en miljö där

han eller hon kan utvecklas.

71. Publicering av skolkvalitetsdata (punkt 89)

- mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 89

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:K459 yrkande 14.

Ställningstagande

De skolkvalitetsdata som finns skall publiceras. För

att elever och lärare skall kunna göra informerade

val behövs statistik och indikatorer även för frågor

som lärartäthet, mobbning, våld och trakasserier,

upplevd trivsel, pedagogisk utveckling och elevernas

delaktighet. De skolkvalitetsdata som finns

tillgängliga bör publiceras för varje skola på ett

användarvänligt sätt.

72. Elevinflytande (punkt 91) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 91

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att en lagstadgad miniminivå

av elevinflytande bör införas. Dagens lagutformning

stadgar endast att elevinflytande skall finnas, inte

i vilken omfattning eller på vilket sätt. Det är

därför nödvändigt att skollagen blir mer konkret.

Goda förslag finns i det nya förslaget till skollag

som presenterades av Skollagsutredningen våren 2003.

Kristdemokraterna vill också betona vikten av ett

ökat elevinflytande i takt med stigande ålder. I

grundskolan skall inflytandets omfattning och

utformning anpassas efter elevernas ålder och

mognad. Utformningen av elevinflytandet skall

bestämmas lokalt. Dessvärre visar undersökningar att

elever upplever att deras inflytande avtar med

stigande ålder trots att det borde vara tvärtom. Att

ge eleverna inflytande och ansvar är det bästa

sättet att utveckla deras känsla för demokratiska

beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för

gemensamma samhällsangelägenheter.

73. Stärkt elevmakt (punkt 92) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 92

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub230 yrkande 12.

Ställningstagande

Elevmakten måste stärkas. Det är skolans uppgift att

bidra till att fostra demokratiska individer med

respekt för medmänniskor och deras olikheter. Ändå

är det demokratiska inslaget i skolorna starkt

begränsat. I Miljöpartiet brukar vi prata om

elevmakt när vi talar om elevers inflytande, för att

särskilt betona var makten i skolan skall ligga.

Skolan är till för eleverna och självklart skall de

då ha inflytande över den.

För att förbättra förutsättningarna för ökad

demokrati inom skolan skall varje skola skall ha ett

fungerande representativt forum för elevinflytande.

74. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 96 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 19

och avslår motionerna

2004/05:Ub477 yrkande 11 samt

2004/05:Ub480 yrkande 32.

Ställningstagande

Att föräldrar och elever ges valmöjligheter och

inflytande över skolans arbetsformer är mycket

viktigt. Elever och föräldrar skall delta i fler

beslut i skolan. Samtidigt kan inte styrelser med

lekmän och elever få fatta beslut om avgörande

ekonomiska, pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i

skolan. Vi måste värna om lärarnas och rektorernas

professionalism.

75. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 96

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 32

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub477 yrkande 11

samt avslår motion

2004/05:Ub242 yrkande 19.

Ställningstagande

Varje skola bör ledas av en styrelse. I styrelsen

som skall ledas av rektor skall finnas

representanter för personal, elever och föräldrar.

Även andra intressenter som representanter för

näringslivet på orten, elever som tidigare gått på

skolan eller släkting som mor- eller farföräldrar

bör kunna förekomma. Styrelsens uppgift skall vara

att arbeta för skolans bästa. Rektor och styrelse

bör utifrån den ekonomiska ram och de mål som är

uppsatta vara fria att själva besluta om och utforma

skolans verksamhet.

I de skolstyrelser som Kristdemokraterna

förespråkar bör det alltid finnas

föräldrarepresentanter. Föräldrars rätt till

information och medinflytande i skolan behöver

stärkas. Deras intressen, kunskap och kapacitet

skall tas till vara i beslut som rör skolans och

därmed de egna barnens vardag.

76. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 96

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 11

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub480 yrkande 32

samt avslår motion

2004/05:Ub242 yrkande 19.

Ställningstagande

Det krävs en förändrad syn på elever och deras rätt

till inflytande och skyldighet att ta ansvar för

läroprocessen. Elevinflytande får inte bara vara

vackra ord som står i läroplanen, men sällan

efterlevs. Eleverna skall ha ett inflytande redan

från skolstart som sedan växer med stigande ålder.

Varje skola har ett uppdrag att se till att alla

elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt,

arbetsformer och innehåll i undervisningen.

Centerpartiet medverkade till den

försöksverksamhet med lokala styrelser med

föräldramajoritet som nu genomförs i landet. Denna

möjligheten för skolor att inrätta lokala styrelser

bör snarast permanentas. Då styrelserna blir

permanenta bör deras befogenheter avgränsas så att

skiljelinjen mellan lärarnas och skolledningarnas

pedagogiska ledarskap och föräldrastyrelsernas

uppgifter blir tydlig.

77. Rollfördelningen i den målstyrda skolan

(punkt 97) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 97

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 31.

Ställningstagande

Både roll- och ansvarsfördelningen måste bli

tydligare. De kommunala skolorna måste få större

frihet att besluta om sina egna angelägenheter. De

politiska nämndernas makt över de enskilda kommunala

skolorna bör minska till förmån för ökat lokalt

självstyre på varje skola.

78. Rektors och lärares ansvar för beslut

(punkt 98) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta

Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 98 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.

Ställningstagande

Rektorn och lärarna skall ha ansvar för beslut om

ekonomi, personal och pedagogik. Politiker har till

uppgift att sätta upp målen för skolans verksamhet

och med uppföljning och utvärderingar tillse att

målen nås. Men det är skolans pedagoger, lärare och

skolledare som måste bestämma hur målen skall

uppnås. Politiker skall inte lägga sig i det

pedagogiska arbetet i skolan.

Skolledaren skall ges goda förutsättningar för att

leda den skola där han eller hon verkar. Ledarskapet

i skolan måste uppvärderas. Som pedagogisk ledare

har rektorn det övergripande ansvaret för att målen

uppfylls och för att verksamheten följs upp och

utvärderas i förhållande till de mål skolan har. En

översyn bör göras av på vilket sätt villkoren för

rektorstjänsterna kan förbättras.

79. Förstärkning av rektors pedagogiska roll

(punkt 99) - m, c

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 99 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 13

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub480 yrkande 26.

Ställningstagande

Skolledaren skall ha det pedagogiska ansvaret för

utbildning som bedrivs på skolan. Därför bör

skolledarna till stor del avlastas när det gäller

administrativa och ekonomiska ärenden som inte rör

det pedagogiska ansvaret. Ett sätt att förbättra

rollen som skolledare är att stärka

skolledarutbildningen.

80. Förstärkning av rektors pedagogiska roll

(punkt 99) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 99

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 26

och bifaller delvis motion

2004/05:Ub477 yrkande 13.

Ställningstagande

Rektorns roll som pedagogisk ledare måste stärkas.

Förutsättningar måste skapas för skolledaren att

vara närvarande i vardagsarbetet. Svensk skola

behöver tydligt ledarskap på det lokala planet. Ett

skolområde bör inte vara större än att skolledaren

hinner vara pedagogisk ledare och inspiratör men

också administratör och ekonomisk förvaltare. Det är

viktigt att rektorn har goda ledaregenskaper och är

väl förtrogen med de lagar och förordningar som

reglerar skolans verksamhet. I dag är det en stor

andel av rektorerna som inte har gått den

rektorsutbildning som genomförs av Myndigheten för

skolutveckling. Det är inte acceptabelt eftersom den

målstyrda skolan ställer mycket stora krav på

rektorernas kompetens och ansvarstagande.

Kristdemokraterna anser att genomgången

rektorsutbildning skall vara obligatoriskt för en

person som skall anställas som rektor.

81. Lärare (punkt 100) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 100

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8

och avslår motion

2004/05:Ub426.

Ställningstagande

En lärare skall inte ha huvudansvar för fler än 15

elever. Undervisningsgruppernas storlek har stor

betydelse för lärarens möjlighet att ge eleverna

individuellt stöd och uppmärksamhet.

Särskilda uppgifter (som institutionsföreståndare

och liknande) kompenseras på sätt som bidrar till

skolutveckling. Kompensation kopplad till de

särskilda uppdragen bör införas för att freda dem

och tydiggöra deras betydelse.

82. Studie- och yrkesvägledare (punkt 101) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 101

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 29

och avslår motion

2004/05:A321 yrkande 14.

Ställningstagande

En studie- och yrkesvägledare måste ha aktuell

kunskap och hålla sig ajour med förändringar inom

utbildningsväsendet, och därför är det nödvändigt

att vägledaren får ständig kompetensutveckling. Hon

eller han kan också medverka i att motarbeta

könssegregering inom utbildningar och på

arbetsmarknaden genom att stödja elever som vill

göra val som bryter traditionella könsmönster.

83. Studie- och yrkesvägledare (punkt 101) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 101

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:A321 yrkande 14

och avslår motion

2004/05:Ub480 yrkande 29.

Ställningstagande

Unga män och pojkar skall uppmuntras att göra

utbildningsval utifrån intresse och färdigheter och

stimuleras att göra val som motverkar

könssegregeringen på arbetsmarknaden. Miljöpartiet

anser att arbetet med att bryta denna

könssegregation måste börja redan i grundskolan och

att man aktivt uppmärksammar detta i den SYO-

verksamhet som bedrivs på våra skolor.

84. Ökad samverkan mellan grund- och

gymnasieskolan (punkt 102) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 102

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub480 yrkande 30.

Ställningstagande

Ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan är

viktig. Bland annat måste informationen bli bättre

så att gymnasieskolans lärare inte behöver börja om

från början med att identifiera en elevs styrkor och

svagheter.

85. Uppdrag till Skolverket att informera

kommuner och skolor om den vägledning som

finns för sponsring av skolor (punkt 104) -

v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 104

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub338.

Ställningstagande

Skolverket bör ges i uppdrag att aktivt informera

kommuner och skolor om den vägledning som finns för

sponsring av skolor.

För att den vägledning som Konsumentverket har

utarbetat i samarbete med Skolverket och

Kommunförbundet skall bli känd i kommuner och skolor

bör Skolverket ges i uppdrag att aktivt informera om

denna vägledning.

86. Reklamfri zon (punkt 105) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 105

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Ub383 yrkande 1.

Ställningstagande

Överallt runt oss matas vi från morgon till kväll

med reklam. Det är en utveckling som kanske är svår

att hejda, men vissa områden i samhället borde vara

fredade från reklam. Våra barn och ungdomar borde

kunna vara i skolan utan att inom skolan utsättas

för påverkan från kommersiell reklam. Skolan har en

mycket viktig uppgift i vårt samhälle där vår

gemensamma värdegrund som den uttrycks i läroplanen

måste få vara det viktiga budskapet. Det får inte

finnas tvivel om att skolan står fri från

kommersiella företags påverkan. Skolor måste vara en

reklamfri zon. Skolorna skall inte belamras av

reklamskyltar från företag som sponsrar

verksamheten.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Värdegrunden i skolan m.m - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Med anledning av de pågående förhandlingarna om ett

förslag till ny skollag anser vi att riksdagen bör

avvakta att fatta beslut i de frågor som rör

skollagen. Vi vill ändå klargöra vår ståndpunkt i

några principiellt viktiga frågor, som har

anknytning till en ny skollag.

Grundskolan skall vara fri från avgifter för

eleverna. Enligt skollagen får det dock förekomma

enstaka inslag i verksamheten som medför obetydliga

kostnader. Många elever lever i en ekonomiskt utsatt

situation och för dem kan även dessa mindre

kostnader vara oöverstigliga och hindra dem från att

delta i skolans verksamhet på samma villkor som

andra elever. Vi anser därför att principen om en

avgiftsfri skola skall förtydligas i skollagen.

Skolans elever har ett stort behov av stöd och

vägledning inför fortsatta studier och framtida

yrkesval. Skolans studie- och yrkesvägledare har ett

särskilt ansvar för detta, vilket ställer krav på

att de har lämplig kompetens. Det bör därför finnas

ett fortsatt krav på att studie- och yrkesvägledare

har utbildning för att tillsvidareanställas i

skolan.

Skrivningarna i läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94)

om kristen tradition och västerländsk humanism utgör

ett avsteg från den anda som i övrigt präglar

läroplanernas värdegrund. Det strider mot kravet på

att undervisningen skall vara icke-konfessionell och

motverkar strävan att skapa ett mångkulturellt

samhälle. I förskolans läroplan (Lpfö 98) saknas

hänvisningar till kristen tradition och västerländsk

humanism. Vi anser att de tre läroplanerna bör

samordnas på denna punkt med formuleringen: "Detta

sker genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande. "

I den svenska skolan är det målen som skall styra

undervisningen och varje elev skall få det stöd som

behövs för att nå målen. Det innebär att timplanen

inte längre fyller någon funktion. Den

försöksverksamhet med utbildning utan timplan som

har bedrivits vid nära 900 grundskolor i 79 kommuner

har också visat att verksamheten fungerar väl utan

timplan. Vi anser därför att timplanen kan

avskaffas.

Jämställdhet är en politisk viljeyttring som alla

politiska partier har enats om. Därför har

jämställdhetssträvandena också skrivits in i de

dokument som styr skolan. För att kunna leva upp

till dessa skrivningar krävs kunskap hos all

personal i skolan. Men framför allt måste elever och

studenter ges kunskap för att själva kunna bilda sig

en egen uppfattning, ta ställning och själva agera

för förändring. För att nå dit är kunskap om

könsmaktsordningen, kvinnors och mäns olika

livssituation i olika tid och rum och olika

feministiska teorier och samhällsanalyser ett

grundläggande verktyg. Detta måste tydligt framgå av

lagstiftning och skrivas in i olika styrdokument.

Vi vill utveckla en verklig skoldemokrati med

delaktighet och inflytande för alla elever.

Elevinflytandet kan exempelvis stärkas genom

inrättandet av institutioner med representanter för

eleverna och genom att öka elevernas möjligheter att

påverka sin vardag. För att ge förutsättningar för

detta skall elever ha rätt att frånvara från

undervisning för arbete med elevinflytande,

skyddsombudsarbete, arbete med skoltidning eller

liknande. Dessutom skall det framgå av en elevs

slutbetyg om denna har varit engagerad i arbete av

detta slag. Eleverna skall ha tolkningsföreträde om

vad som är elevinflytande.

Reklam och annan typ av marknadsföring omger oss

överallt. Barn och ungdomar har blivit en allt

viktigare målgrupp för reklamen. Därför är det

viktigt att skolan får vara en reklamfri zon och att

skolsponsring begränsas. Ett annat motiv till att

stoppa reklamen i skolan är att undervisningen skall

vara saklig och allsidig, vilket den knappast kan

vara om kommersiella intressen tillåts verka i

skolan.

2. Behovet av forskning (punkt 16) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Vi ser ett allt större behov av att i skolan arbeta

än mer intensivt med värderingar och

livsstilsfrågor. Att ge eleverna utrymme att

reflektera, diskutera och förstå sina känslor måste

prioriteras högre i skolan. Det finns ett behov av

ytterligare forskning om möjligheterna att arbeta

med utveckling av barns och ungdomars värderingar

samt kring olika metoder för att göra detta.

3. Minst en genuspedagog i varje kommun (punkt

27) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Tyvärr har bara drygt hälften av landets

genuspedagoger antagit erbjudandet att vidareutbilda

någon eller några av sina anställda till

genuspedagoger. För att inte förskolan och skolan

skall vara miljöer där barn formas olika utifrån

sitt kön i stället för utifrån sin personlighet och

sina intressen bör varje kommun ha åtminstone en

utbildad jämställdhetspedagog anställd som kan

sprida sin kunskap vidare och inspirera resten av

personalen i förskolan och skolan att arbeta för

ökad jämställdhet.

4. Kommunala teknikskolor (punkt 71) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

För att öka intresset för teknik och för att minska

den snedvridna könsfördelningen vid val i skolan och

av yrke krävs det genomgripande satsningar i vårt

samhälle. Kommunala teknikskolor borde finnas runt

om i hela landet. Ett ökat teknikintresse är till

gagn för hela samhället. Därför borde staten ge

ekonomiskt stöd till denna verksamhet.

5. Läromedlens betydelse (punkt 73) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Redan från födseln gör fördomar och uppfostran att

tjejer och killar får olika möjligheter och

förutsättningar. Detta förstärks inte minst under

skoltiden. Skolan är den plats där ungdomar

tillbringar mest tid under sin uppväxt. Det är här

man formas, utvecklas och förbereds för sitt vuxna

liv. Det ligger på skolans ansvar att ge eleverna en

undervisning där man redan från början lär sig att

arbeta mot könsdiskriminering, sexuella trakasserier

och där man uppmuntrar unga att bryta de

traditionella yrkesvalen. Läroböcker och annat

material måste därför granskas ur ett

genusperspektiv.

6. Läromedlens betydelse (punkt 73) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

I takt med att skolan får allt mindre resurser

växer markanden för sponsrade läromedel. Flera

hundratusen högstadie- och gymnasieelever kommer i

höst att få sina läroböcker finansierade via

sponsring från företag. Det finns en stor risk att

det uppstår ett omfattande ekonomiskt beroende om

sponsrade läroböcker breder ut sig i skolorna i

samma takt som nu. Sponsringen riskerar att bli en

förevändning för spartörstande skolpolitiker att dra

ned anslagen till läromedel ännu mer. Kommer vi i

takt med att beroendet ökar att kunna garantera

gratis och allsidiga läromedel för alla barn?

Sponsrade läromedel kan förekomma som komplement,

men inte ersätta de vanliga läromedlen. Företag som

tillverkar sponsrade läromedel hävdar att ingen

annonsör har inflytande över läromedlens innehåll.

Men hur skall man kunna garantera läromedlens

allsidighet när särintressen avgör vilka läroböcker

som ges ut? Naturligtvis skrivs texterna så att de

passar dem som skall sponsra. Det är viktigt att

skolan står fri från olika ekonomiska intressen. Det

blir allt svårare att se skillnad på läromedel för

eleverna och för skolan att upprätthålla en neutral

och opartisk undervisning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:Ub202 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheten till

en permanent ekonomisk lösning för de kommunala

teknikskolorna.

2004/05:Ub205 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av skoluniform i

grundskolan.

2004/05:Ub206 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av preciserade krav

på kvalitetsredovisningar samt sanktionsmöjligheter

mot kommuner som bryter mot skollagen.

2004/05:Ub212 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om barns/elevers rätt att

lämna grundskolan med tillräckliga baskunskaper.

2004/05:Ub216 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tidpunkt för skolstart.

2004/05:Ub217 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om striktare regler vid skolk.

2004/05:Ub219 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om profilklasser för särskilt

begåvade barn.

2004/05:Ub226 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att permanent avskaffa den

nationella timplanen för alla svenska skolor.

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

1. Riksdagen beslutar att den nationella timplanen

skall avskaffas.

2. Riksdagen beslutar att flexibel skolstart från

6-8 års ålder skall införas.

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med syfte att se över hur man kan främja

den pedagogiska mångfalden i skolan i enlighet med

vad som anförs i motionen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att elevmakten måste stärkas i enlighet med

vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så

att den garanterar att det framgår av en elevs

slutbetyg om denne varit engagerad i

elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete eller dylikt.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att skollagen skall tydliggöra vad som är

att betrakta som arbete med elevinflytande.

15. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så

att den föreskriver att varje skola är skyldig att

upprätta jämlikhetsplaner i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans uppgift

att förmedla kunskap och goda värden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrarnas

ansvar för barnens uppfostran.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

respekt för varje elev.

2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rektorn och

lärarna skall ha ansvar för beslut om ekonomi,

personal och pedagogik.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolledaren

skall ges goda förutsättningar för att leda den

skola där han eller hon verkar.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att styrelser med

lekmän och elever inte skall få fatta beslut om

avgörande ekonomiska, pedagogiska och

ämnesteoretiska frågor i skolan.

2004/05:Ub247 av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förutsättningarna för

ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor

utreds.

2004/05:Ub253 av Hillevi Engström och Lena Adelsohn

Liljeroth (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskap om EU

måste öka inom grund- och gymnasieskolan.

2004/05:Ub254 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer

till riksdagen med förslag som innebär att

lagstiftningen avseende förtroendefull informations

offentlighet inom skolan anpassas till den moderna

individualiserade skolan.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

förskoleklassen bör ersättas av en tidigare

skolstart.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att svenska,

matematik och engelska skall vara prioriterade

ämnen i en timplanefri skola.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grundskolans

ansvar för stödinsatser skall tydliggöras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolorna skall

kunna besluta om att införa allmän och särskild

kurs i grundskolans basämnen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som så

behöver skall ha rätt till stöd av speciallärare.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att när elever

avverkat nio år i grundskolan utan att nå målen i

grundskolans basämnen, skall huvudmannen

rapportera detta till en nationell skolinspektion

tillsammans med uppgifter om vilka åtgärder som

vidtagits.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommuner som

inte gör utbildningen fullt tillgänglig för

funktionshindrade skall kunna bötfällas.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att även kommunala

skolor skall kunna vara mer självstyrande i

förhållande till kommunen vad gäller den

pedagogiska verksamheten.

2004/05:Ub266 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildningsinsatser inom

IT-området.

2004/05:Ub271 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

precisering av skollagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

Skolverket tar fram en policy vad gäller avgifter

i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

Skolverkets sanktionsmöjligheter mot kommuner som

bryter mot skollagen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra en

översyn av i vilken utsträckning kommunerna följer

skollagen vad gäller grundskolans avgiftsfrihet.

2004/05:Ub281 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren

(kd, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning om

skolgången för barn med svårigheter i det sociala

samspelet.

2004/05:Ub284 av Christer Skoog och Kerstin

Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det svenska sommarlovet.

2004/05:Ub297 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en analys av situationen

för svenska elever utomlands.

2004/05:Ub302 av Tobias Billström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT som ett

värdefullt verktyg för att nå skolans mål.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT som ett

effektivt dokumentationsredskap för elever, lärare

och föräldrar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samråd med

kommuner och skolor kring öppna IT-system.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna att

använda IT vid undervisning av barn som lider av

dyslexi.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att garantera

föräldrar rätten att få löpande och uppdaterad

information om de egna barnens skolgång och

kunskapsutveckling distribuerad elektroniskt.

2004/05:Ub303 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibel

skolstart.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet till

höst- och vårintagning av elever i grundskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskapsmålens

uppfyllande skall stå i centrum för skolpolitiken

och styrningen av skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna att

lämna grundskolan för elever som uppnår

kunskapsmålen tidigare än under vårterminen i

årskurs nio.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att få

en individuellt anpassad skoltid för alla elever.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skoltidens längd.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om extra skolår för

den som behöver.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målstyrning av

skolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skollagens

kvantitativa detaljstyrning av skolan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individualiserad

undervisning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

sommarundervisning.

2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen så att

en skola uttryckligen ges rätt att hindra

obehöriga från att vistas på skolområdet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka skolans

undervisning om förtryck och intolerans som ägt

och äger rum med olika ideologiska eller religiösa

förtecken.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunernas

uppföljning av fullgörandet av skolplikten måste

förbättras, så att skolgången säkras för flickor

som växer upp i miljöer präglade av patriarkala

värderingar.

2004/05:Ub307 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om läroplaner och

kursplaner.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om instruktioner och

regleringsbrev.

2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

friskolor.

2004/05:Ub331 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett uppdrag till

Skolverket att utarbeta en nationell policy för

hur skolor och lärare skall hantera frågan om

avgifter i skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att i

skollagen förtydliga principen om avgiftsfrihet.

2004/05:Ub332 av Lennart Gustavsson och Britt-Marie

Danestig (v):

Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en

ändring av skollagen så att elever som till följd av

funktionshinder har rätt till tillsyn i anslutning

till skoldagens början och slut också skall ha rätt

till kostnadsfri skolskjuts till och från sådana

verksamheter i enlighet med vad i motionen anförs.

2004/05:Ub338 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges i

uppdrag att aktivt informera kommuner och skolor om

den vägledning som finns för sponsring av skolor.

2004/05:Ub341 av Mikaela Valtersson och Mona Jönsson

(mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolans

uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor bör

förstärkas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Myndigheten

för skolutveckling skall få i uppdrag att följa

och sprida olika sätt att arbeta med

värdegrundsfrågor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

forskning om pedagogiska metoder för att arbeta

med utveckling av barns och ungdomars värdegrund.

2004/05:Ub347 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

organisationen SMOK (Sveriges Musik- och

Kulturskoleråd) utreda musikens betydelse och

särskilt då den kommunala musik- och kulturskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skriva in

rätten till studier i kommunala musik- och

kulturskolan i läroplanen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

musikskolors avgifter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan mellan

försvarsmusiken och de kommunala musik- och

kulturskolorna.

2004/05:Ub364 av Fredrik Olovsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om minst en genuspedagog i

varje kommun som arbetar i förskolan och skolan.

2004/05:Ub368 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att använda nutida

ungdomslitteratur i svenskundervisningen på

högstadiet för att bättre stimulera och

vidmakthålla läslusten hos våra ungdomar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan börjar

använda sig av den många gånger outnyttjade

kompetensen hos skolbibliotekarier och

ungdomsbibliotekarier.

2004/05:Ub373 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utöka retorikträningen

i skolan och undersöka hur skolan lyckas med att

lära ut retoriska kunskaper.

2004/05:Ub383 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolor skall

vara en reklamfri zon.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvecklingsfonder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om läromedel.

2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena

Hillar Rosenqvist (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

naturskolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet att sprida

kunskap och information om naturskolor och

utomhuspedagogik.

2004/05:Ub387 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp, kd,

mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att icke-våldslig

konflikthantering skall ingå i skolans

undervisning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

systematiska icke-våldsmetoder i klassrummen för

att förebygga alla former av kränkande behandling

med hjälp av konstruktiv konflikthantering.

2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individuell

kunskapsrätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla skolor

bör göras till fria självständiga skolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en mer

individanpassad undervisning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

den nationella timplanen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans resurser.

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om en nationell

information om möjligheterna till skolval.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

huvuduppgift att förmedla kunskap.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening om vikten av konkurrens inom

utbildningsområdet.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om nationella

kunskapsmål.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga

mål och incitament i skolan.

22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om behovet av att

lärare och skolledare får ett tydligt mandat att

tillrättaföra elever som skolkar eller stör

undervisningen.

24. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om individuella

kunskapsplaner.

25. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om tidiga

stödinsatser för elever som riskerar att inte nå

målen.

26. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om avvägning

mellan obligatoriska och frivilliga ämnen.

27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om

individanpassad inriktning av utbildningen redan i

grundskolan.

28. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om flexibel

skolstart.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skoltidens längd.

33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om vad i motionen anförs om undervisning

på entreprenad.

2004/05:Ub393 av Rosita Runegrund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att kunskap om säkert

surfande och chattande på Internet införs på

läroplanen för grundskola och gymnasium.

2004/05:Ub401 av Veronica Palm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om elevers rätt till

skriftliga omdömen om skola och lärare.

2004/05:Ub403 av Joe Frans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Matematikdelegationen.

2004/05:Ub409 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om omnämnandet av kristen

tradition och västerländsk humanism i läroplanerna

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet samt de frivilliga skolformerna.

2004/05:Ub411 av Marianne Carlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hem- och

konsumentkunskapens betydelse för barn och ungdomar

i såväl grund- som gymnasieskolan.

2004/05:Ub412 av Nyamko Sabuni (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att tillsätta en kommission

för att granska läromedlen.

2004/05:Ub415 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skyndsamt lägga fram

ett förslag gällande skolskjuts för elever vid

växelvis boende.

2004/05:Ub425 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa läxor i

skolan.

2004/05:Ub426 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av behöriga lärare.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,

mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kursplanerna på

grundskole- och gymnasienivå.

2004/05:Ub443 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs angående behovet av

medieutbildning för alla i skolan.

2004/05:Ub446 av Joe Frans (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra

kritisk granskning av landets skolböcker ur ett

mångkulturellt perspektiv.

2004/05:Ub470 av Inger Davidson m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att utöva tillsyn över skolors

värdegrunds- och mobbningsarbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om redovisning av

skolornas värdegrundsarbete i skolornas

kvalitetsredovisning.

4. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att utfärda föreskrifter om skolornas

skyldigheter att redovisa sitt arbete mot sexuella

trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.

2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en lärare inte

skall ha huvudansvar för fler än 15 elever.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilda

uppgifter (som institutionsföreståndare och

liknande) kompenseras på sätt som bidrar till

skolutveckling.

2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en skola där

elever uppnår kunskapsmålen efter den enskilde

elevens förutsättningar.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till reformer för rätt till kunskaper,

lokal makt och fler lärare i enlighet med vad i

motionen anförs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

utbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos

eleverna i grundskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om kunskapsmål

och en individuell kunskapsrätt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om flexibel

skolstart.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

individuella utvecklingsplaner skall införas från

år ett.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av hur

stödet som eleven har rätt till enligt

grundskoleförordningen skall stärkas.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa

lokala skolstyrelser.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skolledarens

pedagogiska roll.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om inrättande av

kunskapskontrakt.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att elever med

utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska

och att undervisningen i andra ämnen därför skall

kunna skjutas upp.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

ämnesundervisning på ett annat språk än svenska

bör kunna ske på distans.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att åtgärder

skall vidtas för att stärka svenska som andraspråk

och modersmålsundervisningen i skolan.

2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning

rörande utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

värdegrund.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet med

skolans värdegrund skall ingå i skolornas

kvalitetsredovisning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett skriftligt

omdöme rörande elevens uppträdande i skolan.

5. Riksdagen beslutar att en elevs ogiltiga frånvaro

skall skrivas in i betyget.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om historieämnet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

religionskunskapsämnet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kristendomens

ställning i religionsämnet.

11. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om hur möjligheten till

flexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelningen

mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i

skolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturens roll i

skolan och musik- och kulturskolornas betydelse

för barns utveckling.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

arbeta inom ideell sektor samt inom vård och

omsorg under elevens fria val.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevers behov

av särskilt stöd skall tillgodoses.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten till

studieuppehåll före åttonde eller nionde skolåret

i grundskolan.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

metoder för att möta de s.k. bokstavsbarnens

behov.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elever med

invandrarbakgrund och modersmålsundervisning.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

rektorns roll som pedagogisk ledare.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studie- och

yrkesvägledarnas betydelse.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad samverkan

mellan grund- och gymnasieskolan.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i

den målstyrda skolan.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokala styrelser

för skolorna.

33. Riksdagen beslutar att ta bort nationella

timplanen för skolan.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block,

samt fördelningen mellan praktiska och teoretiska

ämnen.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad

miniminivå för elevinflytande.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat

elevinflytande i takt med stigande ålder.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt

till information och inflytande i skolan.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om läromedlens

betydelse.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om IT som pedagogiskt

hjälpmedel.

2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läroböcker och

annat material skall granskas ur ett

genusperspektiv.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

jämställdhetsplaner på svenska skolor uppdateras

och efterföljs.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

lagstiftning tas fram för att garantera elever i

skolan samma rättigheter som

diskrimineringslagarna ger anställda.

2004/05:Ub490 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av kvinnohistoria

som en obligatorisk del av historieämnet.

2004/05:Ub492 av Christina Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av mer kunskap om

kooperation i skolan.

2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

skolkvalitetsdata som finns publiceras.

2004/05:K460 av Yvonne Ruwaida och Gustav Fridolin

(mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

läromedel.

2004/05:L291 av Inger René m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konsumentkunskap.

2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om större möjlighet

till individualisering i skolan och att alla skall

ha möjlighet att fritt välja den skola som passar

dem bäst.

2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reformeringen av

skolan och om skolan som murbräcka mot

utanförskapet.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa rätten

till modersmålsundervisning under hela skoltiden

och en skyldighet för kommunen att erbjuda

undervisning om det finns minst tre elever som är

berättigade till sådan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att upprätta ett

slags "kontrakt" mellan skola och föräldrar.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förändra

Sverigebilden genom att synliggöra minoriteternas

roll i den svenska historien och det nutida

samhället i historie-, litteratur- och

samhällsundervisningen.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson

(c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skånska skolor

borde undervisa i skånsk/dansk historia samt i

danska språket.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de globala

hållbarhetsfrågorna skall ingå som en obligatorisk

del i all utbildning i Sverige - från förskola

till den högre utbildningen.

2004/05:N392 av Tina Acketoft (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans roll för

entreprenörskap.

2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om ett generellt

bemyndigande för de kommuner i Stockholmsregionen

som så önskar att bedriva förnyelseverksamhet

på skolans område.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att unga män och pojkar skall

uppmuntras att göra utbildningsval utifrån intresse och

färdigheter och stimuleras att göra val som motverkar

könssegregeringen på arbetsmarknaden.