Bet. 2004/05:UU3

Utrikesutskottets betänkande

2004/05:UU3

Norden

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet dels regeringens skrivelse 2003/04:90

Nordiskt samarbete 2003, med huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet

inom Nordiska ministerrådet, dels redogörelsen till riksdagen 2003/04:NR1

avgiven av Nordiska rådets svenska delegation, i vilken redogörs för

parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet under 2003. Utskottet

behandlar även en motion som väckts med anledning av skr. 2003/04:20

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik samt motioner med inriktning

på nordiskt samarbete från allmänna motionstiden 2004.

Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna

samt att motionerna avslås.

I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Nordens relationer med närområdet och med Vitryssland

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U14 yrkande 6, 2003/04:U221 och

2003/04:U249 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

2. Sveriges kontakter med Norge

Riksdagen avslår motion 2003/04:U229 yrkande 1.

3. Nordbors gränslösa rättigheter och gränsregionalt samarbete

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U229 yrkandena 2 och 3, 2003/04:U307,

2003/04:U342 yrkandena 3 och 4, 2004/05:U245 och 2004/05:U312 yrkande

6.

Reservation 2 (kd)

4. Reformerat nordiskt samarbete och institutionella förändringar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U240, 2003/04:U262, 2003/04:U342

yrkandena 5 och 6, 2003/04:Kr256, 2003/04:Kr380 yrkandena 1 och 2,

2004/05:U265 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:U266.

5. Sprängningar i Idefjorden

Riksdagen avslår motion 2003/04:U306.

6. Skrivelsen och redogörelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:90 och redogörelse 2003/04:NR1 till

handlingarna.

Stockholm den 12 oktober 2004

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Gunilla

Carlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Birgitta Ahlqvist (s), Holger

Gustafsson (kd), Alice Åström (v), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad

(m), Kaj Nordquist (s), Birgitta Ohlsson (fp), Agne Hansson (c), Kenneth

G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s), Anita Johansson

(s) och Cecilia Wikström (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i betänkandet dels regeringens skrivelse 2003/04:90

Nordiskt samarbete 2003, dels en redogörelse till riksdagen (2003/04:NR1),

avgiven av Nordiska rådets svenska delegation, i vilken redogörs för

parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet under 2003.

Utskottet behandlar även en motion som väckts med anledning av skr.

2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik samt motioner

med inriktning på nordiskt samarbete från allmänna motionstiden

2003.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

År 2003 var Sverige ordförande i det nordiska regeringssamarbetet. Det

svenska ordförandeprogrammet lades fram vid Nordiska rådets session i

oktober 2002. Temat för det svenska ordförandeskapet var "Integration

Norden". Ordförandeprogrammet tog upp fyra olika aspekter av begreppet

integration: integration inom de nordiska länderna, integration mellan

de nordiska länderna, integrationen mellan Norden och närområdet samt

de nordiska ländernas integration i det europeiska samarbetet.

Ett stort antal projekt inleddes för att genomföra det svenska

ordförandeskapets program. Det gällde inte minst på gränshindersområdet där

den förre danske statsministern Poul Schlüter engagerades som den svenska

samarbetsministerns särskilde representant för att driva på arbetet.

Under år 2004 innehar Island ordförandeskapet i det nordiska

regeringssamarbetet. Island vill under sitt ordförandeskap särskilt lyfta fram

demokratifrågor, kulturfrågor och naturfrågor men lägger också vikt vid

uppföljningen av det svenska ordförandeskapet.

De åtgärder som regeringen arbetar med på samnordisk nivå för att

eliminera gränshinder är också till fördel för integrationen i Öresundsregionen.

Ett stort framsteg under året var det nya skatteavtalet mellan Sverige

och Danmark. Avtalet fokuserar på och löser vissa problem för

arbetskraftspendlarna och skapar större klarhet om var skatt skall betalas.

Ett

betydande reformarbete har bedrivits under 2003, särskilt beträffande

institutionerna inom utbildnings- och forskningssektorn. Flera nordiska

institutioner kommer att föras över till nationell nivå eller övergå i

andra verksamhetsformer. Det gäller Nordiska samiska institutet, Nordiska

institutet för sjörätt, Nordiska institutet för teoretisk atomfysik,

Nordiska institutet för Asienstudier och Nordiska vulkanologiska institutet.

Nordens folkliga akademi läggs ned och verksamheten på området organiseras

på annat sätt.

Samverkan med frivilligorganisationerna, där Föreningen Norden intar en

särskild ställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.

Det gäller inte minst vid driften av informationsverksamheten vid Norden

i Fokus och servicetelefonen Hallå Norden, vilka är viktiga redskap för

att göra det nordiska samarbetet känt och nå ut till medborgarna.

Verksamheten vid Hallå Norden har stärkts och knutits närmare arbetet med

gränshindersfrågorna inom Nordiska ministerrådet.

Genom att tre nordiska länder är medlemmar i EU och Norge och Island är

parter i EES-avtalet har alla nordiska länder en mycket nära anknytning

till det europeiska samarbetet. Samarbetet i Europafrågor har i första

hand karaktär av samråd och informationsutbyte. Inom en del sektorer,

främst justitiesektorn, finns redan i dag ett välutvecklat samrådsförfarande

vid utarbetandet av den lagstiftning som behövs för att genomföra

EG-direktiv.

Under det svenska ordförandeskapet lyftes närområdesfrågorna fram,

särskilt samarbetet med de baltiska länderna. Nordiska ministerrådets

insatser i närområdet är ett komplement till insatser som görs nationellt

och genom andra internationella organ. Närområdesprogrammet omfattar

dessutom verksamheten vid de nordiska informationskontoren i de baltiska

huvudstäderna och i S:t Petersburg. Ministerrådet önskar även etablera

ett informationskontor i Kaliningrad. Vidare fortsätter Nordiska

ministerrådet att utveckla kontakterna och samarbetet med andra regionala

samarbetsorganisationer, främst Arktiska rådet, Barentsrådet och

Östersjöstaternas råd.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Redogörelse till riksdagen 2003/04:NR1, Nordiska rådets svenska delegations

berättelse angående verksamheten år 2003, avser parlamentarikersamarbetet

inom Nordiska rådet. I redogörelsen beskrivs de möten som avhållits och

de politiska utvecklingslinjerna i samarbetet.

Under den senaste sessionen fördes omfattande diskussioner om ett

gränslöst Norden. En huvuduppgift är att försvara och utveckla den nordiska

välfärdsmodellen.

I redogörelsen framhålls att Nordiska rådet under de senaste 10-15 åren

har genomgått mer genomgripande förändringar än tidigare under sin

historia. Efter ett nytt utredningsarbete beslöt rådet vid sin 53:e

session att återgå till ämnesindelade utskott, då detta bättre korresponderade

med organisationen på regeringssidan, i Baltiska församlingen och i de

nationella parlamenten. De gemensamma arbetsmötena med Baltiska

församlingen och den utskottsvisa uppföljningen av kontakterna har också

kommit väl i gång. Kontakterna med frivilligorganisationerna fungerar

väl vad gäller Föreningen Norden och Ungdomens Nordiska Råd men mindre

tillfredsställande vad gäller Nordens Fackliga Samorganisation.

En fråga som under året kommit starkare i fokus är den alltmer framväxande

främlingsfientligheten och rasismen, även i Norden. Politikerna i rådet

har länge varit engagerade i de problem som rasism skapar, och vid den

54 : e sessionen antogs en rekommendation om bekämpande av rasism och

främlingsfientlighet och främjande av integration och en rekommendation

med samma inriktning speciellt inom arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

En utmaning för det nordiska samarbetet, liksom för de nordiska länderna

var för sig, ligger i EU:s utvidgning med tio nya medlemsländer, däribland

de baltiska länderna och Polen. Denna utvidgning torde, enligt delegationen,

innebära en förskjutning av tyngdpunkten inom unionen och därigenom

öka behovet av stärkt regionalt samarbete. Nordiska rådet bör, anser

delegationen, kunna fungera som en förbindelselänk mellan de nordiska

länderna och de nya EU-länderna samt även övriga områden som berörs av

EU:s nordliga dimension.

I redogörelsen framhålls att Nordiska rådets målsättning bör vara att

arbeta för att Norden skall bli en stark kraft i det nya Europa. Detta

kan ske genom samarbete med andra små stater, i första hand de baltiska

men också Benelux, såsom sker i internationella miljösammanhang. Att de

baltiska staterna nu blir partner i Nordiska investeringsbanken är ett

viktigt första steg.

Delegationen menar att en bredare offentlig debatt kring nordiska och

europeiska frågor kan få en gynnsam effekt på det folkliga engagemanget

för både nordiskt och europeiskt samarbete om debatten kan göra allmänheten

mer medveten om sammanhangen mellan det egna landet, Norden, närområdet

och Europa. Det är viktigt att understryka den nordiska värdegemenskapen,

kombinationen av en mogen välfärdsstat och en fungerande marknadsekonomi,

och med den som utgångspunkt finna gemensamma lösningar på problemen

både i närområdet och i ett vidare europeiskt perspektiv. Möjligheten

att skapa engagemang kring Nordiska rådet är sannolikt mest beroende av

att rådet tar upp ämnen som bedöms som politiskt relevanta och har

aktualitet samt bidrar till den nationella politikutvecklingen eller har

betydelse för deltagande i och möjlighet att påverka internationella

processer.

Utskottet

Nordens relationer med närområdet och med Vitryssland

Motionerna

Ett antal motioner tar upp det nordiska samarbetets roll i att främja

utvecklingen i närområdet, främst i de baltiska staterna men även i

Vitryssland.

I motion 2003/04:U14 (m) yrkande 6 framhålls att Vitryssland är Europas

enda diktatur. Parlamentsvalet 2000 och presidentvalet 2001 dömdes ut

av de internationella valövervakarna från OSSE och EU, därför att de

inte uppfyllde kraven för ett demokratiskt val. Rättssäkerheten är

bristfällig då det är presidenten som kontrollerar tillsättningen av

domare. Motionärerna anser att Sverige bör driva frågan att Nordiska

rådet skall ge särskilt stöd till de demokratiska krafterna i Europas

enda kvarvarande diktatur.

I motionerna 2003/04:U221 (m) samt 2003/04:U249 (m) yrkande 1 föreslås

att de baltiska staterna skall erbjudas medlemskap i Nordiska rådet.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att likalydande motionsyrkanden har behandlats

under tidigare riksmöten. I sitt betänkande 1999/2000:UU9 uttalade

utskottet att det delade motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat

samarbete med de baltiska länderna samt att det arbete som utförts av

dåvarande närområdesutskottet spelat en viktig roll i det sammanhanget.

Därefter uttalade utskottet:

När det gäller medlemskap konstaterar dock utskottet att det nordiska

samarbetet vilar på den språkliga och kulturella gemenskapen de nordiska

länderna emellan. Det nordiska samarbetet är ingen internationell

organisation där andra länder kan söka medlemskap. De baltiska länderna

har inte heller uttryckt någon önskan om att få medlemskap i Nordiska

rådet. Det bör i sammanhanget framhållas att både Nordiska rådet och

Nordiska ministerrådet i dag bedriver ett nära samarbete med de baltiska

länderna, vilket bl.a. resulterat i regelbundna gemensamma möten mellan

Nordiska rådet och den baltiska församlingen. Representanter för den

baltiska församlingen deltar bl.a. i Nordiska rådets arbetsgruppsmöten

i de frågor som är av ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds baltiska

parlamentariker som gäster till Nordiska rådets sessioner.

Detta uttalande upprepades i betänkande 2001/02:UU12 och i betänkande

2003/04:UU6. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning.

Utskottet konstaterar vidare att Estland, Lettland och Litauen blivit

medlemmar i EU, vilket ökar betydelsen av ökat samarbete och integration

mellan de nordiska och baltiska länderna. Utskottet menar att det finns

goda förutsättningar för ett ökat samarbete på många sakområden där det

råder stor samsyn. Genom en ökad samverkan kan gemensamma positioner få

större genomslag i det utvidgade EU. Det nordisk-baltiska samarbetet

bör fortsätta att fördjupas. Samarbetet kompletterar det arbete som

sker i direkta bilaterala förbindelser mellan länderna. Utskottet menar

att miljöarbetet runt Östersjön kan stärkas, liksom områden som berör

narkotikamissbruk och människohandel. En god utveckling i hela regionen

kommer att kräva mer och utvecklat gränsregionalt samarbete.

Nordiska rådet utreder för närvarande hur man skall agera gentemot

Vitryssland. Utskottet menar att de nordiska regeringarna måste försöka

påverka situationen genom alla tillgängliga kanaler - EU, OSSE och

Nordiska rådet - och genom att på alla sätt stötta de demokratiska

krafterna i Vitryssland.

Utskottet konstaterar att det under 2003 tydligt framgått att det råder

en samsyn beträffande genomförandet av den nordliga dimensionen, dvs.

EU:s handlingsplan för samarbetet med staterna i norra Europa, som numera

utgör en etablerad del av EU:s politik gentemot de nya medlemsländerna.

Utskottet konstaterar att regeringen i sin skrivelse (skr. 2003/04:60

Berättelse om verksamheten inom Europeiska unionen under 2003) framhåller

att unionens utvidgning kommer att resultera i att den nordliga dimensionen

kommer att bli ett allt viktigare instrument i EU:s politik visavi Ryska

federationen.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna

väckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2003/04:U14 (m)

yrkande 6, 2003/04:U221 (m) samt 2003/04:U249 (m) yrkande 1.

Sveriges kontakter med Norge

Motionen

I motion 2003/04:U229 (kd) yrkande 1 framhålls att år 2005 är det 100

år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes och att särskilt

Norge satsar mycket resurser på 100-årsjubileet. Jubileumsåret 2005 är

ett mycket bra tillfälle att skapa extra intresse för den svensk-norska

dimensionen och stärka intresset för kontakter över gränsen, och därför

bör en extra satsning göras även från svensk sida för att fira jubileumsåret.

Siktet måste vara inställt på att så många gränshinder som möjligt

skall vara undanröjda till jubileumsåret 2005.

Utskottets överväganden

Utskottet har inhämtat att under hundraårsmarkeringen av unionsupplösningen

planeras ett stort antal aktiviteter att genomföras både på mellanstatlig

nivå och genom olika vänorter, idrottsföreningar, kulturliv, skolor,

näringsliv, turismindustrin och gränskommittéer. I vårpropositionen

föreslår regeringen att anslaget 5:3 Nordiskt samarbete ökas med 2 100

000 kr för att de förberedelser som görs för hundraårsmarkeringen under

innevarande år skall kunna genomföras. För insatser i samband med

hundraårsmarkeringen år 2005 av unionsupplösningen mellan Sverige och

Norge har 7 miljoner kronor avsatts i årets budgetproposition.

Bland de svenska officiella arrangemang som diskuteras av den svenska

referensgruppen ingår invigning av den nya Svinesundsbron, både utgående

och inkommande officiella besök av respektive kungapar, en konferens om

fredlig konfliktlösning planeras liksom en konferens om demokratins

framväxt i Sverige och Norge. Riksdagen och Stortinget planerar en

konferens på temat "Stat och secession".

Två stora historiska utställningar skall visas på Nordiska museet /Norsk

Folkemuseum respektive Livrustkammaren/Maihaugen. Vidare finns det planer

på gemensamma svensk-norska projekt för att främja näringslivssamarbete

och ekonomisk tillväxt och på projekt som skall genomföras på kultur-

och konferensanläggningen Voksenåsen i samarbete med Svenska institutet

och svenska ambassaden i Oslo.

Svenska posten planerar att med det norska postverket ge ut ett gemensamt

frimärke under 2005. Ett historieprojekt - Projekt 1905 - får på svensk

sida stöd av Utbildningsdepartementet och Riksbankens jubileumsfond.

Utskottet konstaterar att en av de centrala aktörerna under

hundraårsmarkeringen är Föreningen Norden.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionen

väckt är besvarade och avstyrker därmed motion 2003/04:U229 (kd) yrkande

1.

Nordbors gränslösa rättigheter och gränsregionalt samarbete

Motionerna

I motion 2003/04:U229 (kd) yrkandena 2 och 3 föreslås dels att hindren

för en fördjupad integration mellan Sverige och Norge undanröjs, dels

att förenklade regler i samband med transporter till Norge från övriga

nordiska länder skapas. Gränspendlares problem uppmärksammas även i

motion 2004/05:U312 (kd) yrkande 6 där motionärerna kräver att en

kartläggning görs av gränspendlares problem.

I motion 2003/04:U307 (c) framhålls att den regionala utvecklingen i

Sverige sedan mitten av 1990-talet har inneburit att två tredjedelar av

landets kommuner minskat sin befolkning och att de regionala klyftorna

har ökat. Dessa förändringar medför risker bl.a. för välfärdens framtida

fördelning, och därför är det viktigt att pröva nya grepp för att försöka

vända utvecklingen. En sådan möjlighet är att stärka det nordiska

samarbetet genom att låta regionerna längs Sveriges gränser mot Norge och

Finland förbättra nya samarbetskoncept.

I motionen 2003/04:U342 (fp) yrkande 3 understryks kravet på en smidigt

fungerande gränstrafik som underlättar enskilda människors vardag och

upprätthåller mellanfolkligt samarbete i gränsregionerna och i yrkande

4 att verksamheten Hallå Norden får en heltäckande uppgift i arbetet

att hjälpa enskilda och småföretagare som verkar i annat nordiskt land.

I motion 2004/05:U245 (v) framhålls vikten av att underlätta gränssamarbetet

mellan Sverige och Norge och att informationsinsatser som Grensetjänsten

görs permanent.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare konstaterat att en av huvudpunkterna i det svenska

ordförandeprogrammet var att verka för att olika gränshinder och onödig

byråkrati avskaffas. En viktig aspekt av detta arbete är att följa upp

ministerådsförslaget om rapporten Nordbors rättigheter och att driva

detta arbete vidare.

Utskottet konstaterar att vid Nordiska rådets session i oktober 2003

var den avrapportering som gjordes av resultaten i gränshindersarbetet

och den politiska diskussionen om dessa frågor det dominerande temat.

Både Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är inställda på att

arbetet med gränshindersfrågorna kommer att vara en huvuduppgift även i

det fortsatta samarbetet.

Varje år är det mer än 40 000 människor som flyttar eller pendlar mellan

de nordisk länderna. Omkring 250 000 personer med nordiska medborgarskap

är bosatta i ett annat nordiskt land, och en del arbete återstår för

att göra det lättare för medborgare att röra sig fritt inom Norden. För

att åstadkomma kraft i förändringsarbetet och sätta politisk fokus på

konkreta juridiska och administrativa lösningar utsågs den förre danske

statsministern Poul Schlüter till ordförandeskapets särskilde representant

i arbetet med borttagandet av gränshinder i Norden. Poul Schlüter

redovisade resultaten av sitt arbete vid Nordiska rådets session i Oslo

i slutet av oktober 2003.

Uppdraget innebar att utifrån rapporter och utredningar där medborgares

konkreta gränshindersproblem beskrivs, lyfta dessa till politisk nivå

så att ansvariga ministrar kan finna relevanta lösningar på problemen.

Utgångspunkten för Schlüters arbete var att målet skall vara att öka

medborgarnas mobilitet i Norden. Poul Schlüters arbete har fortsatt

under det isländska ordförandeskapet.

Utskottet konstaterar att när Sverige förra året var ordförande i det

nordiska regeringssamarbetet utgjorde olika aspekter av integration

fokus i arbetet. Ett projekt kallat Grensetjänsten har startats, med

syfte att underlätta integrationen mellan Sverige och Norge och med

uppgift att identifiera och eliminera gränshinder, bl.a. genom att bygga

upp en informationscentral i Morokulien. De gränshinder som identifieras

behandlas i ett s.k. gränsråd, som lyfter frågan till den nivå där beslut

om förändring kan tas. Grensetjänsten är en informationscentral dit

privatpersoner, organisationer och företag kan vända sig med sina frågor.

Tjänsten är också tillgänglig via Internet och telefon. Genom deltagande

av 22 svenska och norska myndigheter och organisationer har projektet

tillgång till ett betydande nätverk.

Ett område där flera typer av problem identifierats är hinder för

yrkestrafiken, t.ex. maskinentreprenörer och åkeriägare som vill arbeta

gränsöverskridande i Norden. Eftersom gränsen mellan Sverige och Norge

är Europas längsta, 161 mil, blir omfattningen av denna typ av gränshinder

större mellan dessa båda länder än mellan övriga nordiska länder.

Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet uppnåddes

framgångar i gränshinderssamarbetet bl.a. när det gäller att underlätta

för yrkestrafik i gränsöverskridande arbete. I framtiden kommer även

vissa tullprocedurer att underlättas, vilket kommer att innebära smidigare

rutiner och sannolikt även främja trafiksäkerheten och miljön.

Utskottet konstaterar vidare att samverkan med och mellan nordiska

frivilligorganisationer är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.

Föreningen Norden intar en särskild ställning i detta arbete med

informationskontoret Norden i Fokus och servicetelefonen Hallå Norden som

viktiga redskap för att göra det nordiska samarbetet känt och för att

nå ut till medborgarna. Hallå Nordens verksamhet är uppbyggd kring

informationspunkter i samtliga nordiska länder och en koordinator på

Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn. Ett komplement till de

nationella servicetelefonerna är en databas där den enskilde operatören

kan besvara frågor direkt på Internet samt den nordiska informationsportal

om det nordiska regelverket som är riktad till privatpersoner, institutioner

och myndigheter i de nordiska länderna. Verksamheten går ut på att lotsa

medborgarna fram till rätt instans och att lyfta fram problem till

ansvarig myndighet.

Utskottet understryker vikten av att riva de kvarvarande gränshindren

mellan de nordiska länderna och behovet av att i ännu högre grad än

hittills harmonisera regelverken och lagstiftningen för att göra vardagen

enklare för alla gränspendlare och andra som flyttar inom Norden.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna

väckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2003/04:U229 (kd)

yrkandena 2 och 3, 2003/04:U307 (c), 2003/04:U342 (fp) yrkandena 3 och

4, 2004/05:U245 (v) samt 2004/05:312 (kd) yrkande 6.

Reformerat nordiskt samarbete och institutionella förändringar

Motionerna

I motion 2003/04:U240 (s) konstateras att Blekinge under lång tid

engagerat sig i Östersjöfrågorna. Ett nytt gränsöverskridande regionalt

politiskt forum för att driva gemensamma utvecklingsprojekt bör därför

förläggas till Blekinge.

I motion 2003/04:U262 (s) konstateras att under den senaste tjugoårsperioden

har en långtgående centraliseringstendens gjort sig gällande inom det

officiella nordiska samarbetet. Från att tidigare ha haft politiskt

tunga institutioner förlagda till fyra av Nordens fem huvudstäder har

en koncentration skett till Köpenhamn och Helsingfors. Motionären menar

att en återflyttning till Stockholm av Nordiska rådets sekretariat bör

utredas.

I motion 2003/04:U342 (fp) yrkande 5 krävs att med anledning av regeringens

proposition om det nya Skatteverket anförs att de människor som hamnat

i svårigheter på grund av att de bor på ena sidan om gränsen och arbetar

på den andra måste avlastas de administrativa bördor som detta innebär.

Motionären menar att upprättandet av ett nordiskt skattekontor för

hela Norden vore den bästa lösningen på dessa problem. I yrkande 6

framhålls att för att ge invånarna i den arktiska regionen samma tillgång

till utbildning, sjukvård och annan service som landsmän i mer centralt

belägna områden behövs stora insatser av de arktiska ländernas regeringar.

I juni 2001 startades det arktiska universitetet som är ett Internetbaserat

nätverk där uppemot 50 institutioner samverkar. Universitetet finansieras

bl.a. av de samverkande institutionerna, men för att universitetet skall

kunna fungera på lång sikt behövs stabila finansieringskällor, som i

princip endast kan tillgodoses av respektive arktiskt lands regering.

I

motion 2003/04:Kr256 (m) framhålls att Nordiska Akvarellmuseet tillvaratar

och synliggör nordisk akvarellkonst. Museet är det första i sitt slag

i Europa och är också ett kunskaps- och aktivitetsmuseum för

vattenfärgstekniker. Akvarellmuseet bidrar till att stärka kulturintresset,

lockar till sig kulturturism med besökare från hela Norden och övriga

Europa. Verksamheten är mycket värdefull för utvecklingen av det nordiska

kulturella samarbetet och för samarbetet på konstens område, och regeringen

bör vid behandlingen av budgeten för det nordiska samarbetet beakta

behovet av stöd till Nordiska Akvarellmuseet.

I motion 2003/04:Kr380 (s) konstateras att folkbildningen är en nordisk

företeelse med djupa traditioner och en stor legitimitet i de nordiska

samhällena. Folkbildningen och dess organisationer bidrar till ett öppet

och demokratiskt samhälle och ger människor stöd i deras utveckling som

medborgare i demokratier och som kulturvarelser i samhällsgemenskapen.

I yrkande 1 framhålls vikten av att bibehålla blockstödet till

frivilligorganisationerna inom ramen för Nordiska ministerrådets budget. I

yrkande 2 redovisas förslaget om att Nordens folkliga akademi (NFA)

avvecklas och att ett nytt nordiskt center för vuxnas lärande inrättas.

Motionärerna anser att det är angeläget att akademin inte avvecklas

förrän den nya organisationen börjat fungera ordentligt och att en

utvärdering av den nya organisationen snabbt genomförs och att folkrörelserna

inkluderas i det utvärderingsarbetet.

I motion 2004/05:U265 (fp) yrkande 1 konstateras att Nordiska rådets

ställning är under omprövning vad gäller organisation och arbetssätt

och motionären understryker vikten av att ge Nordiska rådet en starkare

ställning i arbetet för de nordiska frågorna i EU. I yrkande 2 krävs

att Sverige gör arktiska satsningar i fråga om IT för utbildning och

telemedicin och prioriterade satsningar på miljöforskning.

I motion 2004/05:U266 (m, fp) framhålls att det nordiska samarbetet

reformeras och att regeringen utarbetar förslag som innebär att Nordiska

rådet läggs ned.

Utskottets överväganden

Utskottet vill understryka att ett betydande reformarbete har genomförts

i Nordiska rådet sedan mitten av 1990-talet, vilket inneburit en ny

inriktning av verksamheten, nya arbetsformer och ny organisation. Sedan

den 1 januari 2002 råder en ny utskottsindelning i Nordiska rådet. Den

nya rådsorganisationen har också öppnat sig för nya mötesformer, s.k.

temamöten, där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan

delta. Utskottet ser positivt på att organisation och arbetsformer

anpassas till omvärldsutvecklingen och noterar att ett översynsarbete

pågår inom Nordiska rådet.

Utskottet konstaterar att opinionsundersökningar tydligt visar på den

starka folkliga förankring som Nordiska rådet har. Frågan om det nordiska

samarbetets förankring i de nationella parlamenten är mycket viktig.

Utskottet konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där utskott

från de nordiska länderna har hållit särskilda möten. Detta är en del

av det reformarbete som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som

kontinuerligt bör utvärderas. Utskottet menar också att det är betydelsefullt

att formerna för samarbete mellan delegationerna till Nordiska rådet

och de nationella parlamenten utvecklas.

Utskottet konstaterar att få centrala nordiska institutioner har

lokaliserats till Sverige. Syftet med att förlägga Nordiska rådets sekretariat

i Köpenhamn var att uppnå samordningsfördelar med Nordiska ministerrådets

sekretariat. Genom samlokaliseringen uppnår man dessutom kostnadsbesparingar

bl.a. genom att utnyttja gemensam administration. En återflyttning till

Stockholm skulle medföra att de nuvarande samordnings- och kostnadsfördelarna

inte skulle uppnås.

Utskottet har inhämtat att de nordiska finans- och ekonomiministrarna

i oktober 2003 gav den nordiska skatteförvaltningsgruppen i uppdrag att

utarbeta konkreta förslag avseende ett nordiskt skattekontor, en nordisk

skatteportal samt en nordisk skatteberäkningsmodell.

Under senaste året har betydande förändringar genomförts inom samarbetet

kring området folkbildning och allmän vuxenutbildning. Genom beslut av

styrgruppen för folkbildning och vuxenutbildning har ca 1 miljon danska

kronor fördelats till ett antal berörda institutioner för att underlätta

övergången till den nya ordningen under 2004.

Nordens folkliga akademi (NFA) läggs ned den 1 augusti 2004. En av

Ministerrådet tillsatt avvecklingsansvarig har sedan den 1 januari 2004

övertagit styrelsens roll och verksamheten har i allt väsentligt upphört.

Ett förslag till konkret utformning av ett nätverk för vuxnas lärande,

vilket föreslås överta vissa av NFA:s funktioner kommer att utarbetas.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande pågår en större analys

och utredning inom Nordiska ministerrådet med syfte att skapa en ny

struktur för kultursamarbetet. En utredare har i uppdrag att arbeta

fram ett förslag på hur verksamheten kan bli mer kostnadseffektiv och

användarvänlig. Förslaget skall diskuteras av kulturministrarna vid

ministermötet i november 2004 i Stockholm. Frågan om vilka institutioner

som skulle kunna läggas till eller tas bort från den nuvarande strukturen

ingår i utredarens uppdrag att besvara.

Utskottet menar att internationellt samarbete är ett oumbärligt inslag

i dagens högre utbildning och forskning. Ett bra initiativ är det

samarbete som utvecklats inom ramen för University of the Arctic mellan

universitet och högskolor runt polcirkeln. Detta samarbete inleddes

officiellt 2001 och omfattar nu över 50 medlemsorganisationer. Från

Sverige deltar Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och

Mitthögskolan. Samarbetet inom University of the Arctic bidrar till att

skapa större förutsättningar för människor i regionen att ta del av

högre utbildning, att stärka de arktiska folkens gemensamma identitet

och att utveckla kunskap inom specifikt arktiska forskningsområden.

Ökat samarbete mellan universiteten och högskolorna i regionen bidrar

också till regional tillväxt. Utskottet menar vidare att samverkan i

internationella samarbetsprojekt ingår i universitetens och högskolornas

uppdrag och skall finansieras inom givna budgetramar.

Utskottet har inhämtat att regeringen i juni 2004 tillsatte en utredning

rörande organisation av ett Östersjöcentrum, som skall lokaliseras till

Gotland. Utredningen beräknas vara klar i december 2004. Ytterligare

satsningar med liknande inriktning är därför inte aktuella.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna

väckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2003/04:U240 (s),

2003/04:U262 (s), 2003/04:U340, 2003/04:U342 (fp) yrkandena 5 och 6,

2003/04:Kr256 (m), 2003/04:Kr380 (s) yrkandena 1 och 2, 2004/05:U265

(fp) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:U266 (m, fp).

Sprängningar i Idefjorden

Motionen

Motion 2003/04:U306 (c, fp) tar upp planerna på en sprängning i Idefjorden

vid norsk-svenska gränsen. Norska myndigheterna har på initiativ från

Haldens kommun under flera år undersökt möjligheterna att spränga de

grunda trösklarna, vilka är karakteristiska för Idefjorden, i syfte att

djupgående fartygstonnage skall kunna nå den inre hamnen i Halden.

Diskussioner från norsk sida har återigen kommit på dagordningen och

därför borde den svenska regeringen meddela norsk regering att sprängning

av Idefjordens fjordklackar eller annan åverkan inte är aktuell och

aldrig kommer att erhålla ett svenskt bifall.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att denna fråga vid flera tillfällen har varit

föremål för bilaterala kontakter mellan Sveriges och Norges regeringar.

Regeringen har också inför riksdagen redogjort för sin uppfattning att

Idefjordens unika karaktär gör en utvidgning av farleden oförenlig med

den svenska ambitionen att bevara områdets höga naturvärden. Den planerade

utvidgningen av farleden Idefjorden rör svenskt territorium och kan

därför inte realiseras utan svenskt medgivande.

Då någon ansökan inte gjorts har någon miljöprövning ännu inte genomförts.

Den svenska regeringen har föreslagit den svenska delen av Idefjorden

som ett s.k. Natura 2000-område. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla

naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Syftet är att bevara

naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna har kommit överens

om att bevara. Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor

som motionen väckt är besvarade och avstyrker därmed motion 2003/04:U306

(c, fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Nordens relationer med närområdet och med Vitryssland, punkt 1

(m)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran Lindblad (m) och Ewa Björling

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:U221

och 2003/04:U249 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:U14 yrkande 6.

Ställningstagande

Som medlemmar i EU och Nato är Estland, Lettland och Litauen förankrade

i det europeiska och västliga samarbetet. Därför är det naturligt att

nu erbjuda dessa tre länder medlemskap i Nordiska rådet. Det skulle

innebära att åtta små länder fast förankrade i Europa och i väst har

möjligheten att tillsammans bygga samarbetet i en väl beprövad organisation.

Det handlar inte om att avgränsa sig från omvärlden eller minska andra

samarbetsrelationer. Tvärtom handlar det om att tillsammans söka

identifiera de gemensamma fördelar som finns i Norden och Östersjöområdet

och formulera gemensamma ståndpunkter utifrån kulturell, geografisk och

annan samhörighet.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna

2003/04:U221 samt 2003/04:U249 yrkande 1.

2. Nordbors gränslösa rättigheter och gränsregionalt samarbete, punkt

3 (kd)

av Holger Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U312

yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:U229 yrkandena 2 och 3,

2003/04:U307, 2003/04:U342 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:U245.

Ställningstagande

Tusentals människor pendlar varje dag mellan de nordiska länderna och

har sin bostad och nationalitet i ett land och sitt arbete i ett annat.

Ett sådant exempel är Öresundsregionen där Öresundsbron inneburit en

kraftig ökning av gränspendlare mellan Danmark och Sverige. I Nordiska

rådet har problemen för dem som bor på ena sidan om en nordisk gräns

och arbetar på den andra återkommit i ett par årtionden. Inte sällan

har det gällt skatteproblem när man haft inkomst på ena sidan gränsen

och varit folkbokförd på den andra. Det har också gällt problem med

beskattning av fastigheter och fordon, rätten att tillfälligt övernatta

på arbetsplatsen utan att få sin bil beslagtagen och rätten att passera

en nordisk landgräns med sin tjänstebil. Enbart smärre justeringar har

gjorts, men problematiken är långt ifrån löst i grunden för gränspendlare.

Trots Nordiska rådets påtryckningar, trots den gemensamma nordiska

arbetsmarknaden och EES-avtalet, som avser fri rörlighet för arbetskraft,

kapital, varor och tjänster, kvarstår problematiken för gränspendlare.

Genom inrättandet av servicetelefonen "Hallå Norden", lokaliserad till

Norden i Fokus, har en klar förbättring inträtt vad gäller enskildas

möjligheter att få information om gällande regler och om möjligheterna

att komma till rätta med olika konkreta problem. Men svårigheterna

kvarstår.

Jag anser att regeringen skall genomföra en kartläggning av problemen

genom att gränspendlarna själva tillfrågas och att regeringen ger förslag

på lösningar på de problem som försvårar för nordbor att bosätta sig

och arbeta i annat nordiskt land. De kvarstående svårigheterna strider

mot andan i den fria nordiska arbetsmarknaden och mot EES-avtalet, som

alla nordiska länder deltar i.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion

2004/05:U312 yrkande 6.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2003/04:90

Regeringens skrivelse 2003/04:90 Nordiskt samarbete 2003.

Redogörelse 2003/04:NR1

Redogörelse 2003/04:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse

angående verksamheten under 2003.

Följdmotion

2003/04:U14 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i

svensk utrikespolitik av Göran Lennmarker och Göran Lindblad (båda

m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Nordiska rådet bör ge särskilt stöd till de demokratiska

krafterna i Vitryssland.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:U221 av Kent Olsson och Inger René (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheter till medlemskap i Nordiska rådet för de baltiska

staterna.

2003/04:U229 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en extra satsning på 100-årsjubileet av unionsupplösningen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om hindren för ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Norge.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förenkling av regler i samband med transporter till Norge.

2003/04:U240 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att etablera ett Östersjöcentrum med placering i Blekinge.

2003/04:U249 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Estland, Lettland och Litauen snarast bör inbjudas som

medlemmar av Nordiska rådet.

2003/04:U262 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige bör verka för att en återflyttning av Nordiska

rådets sekretariat utreds.

2003/04:U306 av Åsa Torstensson och Lars Tysklind (c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att avföra frågan om sprängningar i Idefjorden från den

politiska dagordningen och ge Norges regering besked om detta.

2003/04:U307 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om förbättrade möjligheter att stärka gränslänens samarbete med

grannregionerna i Norge och Finland.

2003/04:U342 av Runar Patriksson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om orsakerna till gränsgångares problem och åtgärder för att

främja ökad rörlighet och smidigt vardagsumgänge över landgränserna.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Hallå Norden får en heltäckande uppgift i arbetet att

hjälpa enskilda och småföretagare som verkar i annat nordiskt land.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett nordiskt skattekontor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om medverkan i uppbyggandet av det arktiska universitetet med

säte i Arendal i Norge.

2003/04:Kr256 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stöd till Nordiska Akvarellmuseet.

2003/04:Kr380 av Anita Johansson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att bibehålla blockstödet till frivilligorganisationerna

inom ramen för Nordiska ministerrådets budget.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Nordens folkliga akademi.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:U245 av Marie Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om satsningar för att underlätta integrationen mellan Sverige

och Norge.

2004/05:U265 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda Nordiska rådets ställning, med inriktning på ett

starkare Nordiska rådet för nordiska frågor i EU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra arktiska satsningar och att IT för utbildning,

telemedicin och miljöforskning bör utgöra prioriterade satsningar från

svensk sida och ges svenskt stöd via Nordiska rådet.

2004/05:U266 av Tomas Högström och Lennart Kollmats (m, fp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att

Nordiska rådet läggs ned och att det nordiska samarbetet reformeras i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:U312 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning om orsakerna till gränspendlares problem och

åtgärder för att lösa dessa.