Bet. 2013/14:FiU20

Obs! endast inledningen finns på sidan. Se PDF:en för hela dokumentet.

Finansutskottets betänkande

2013/14:FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande 2014 års ekonomiska

vårproposition (prop. 2013/14:100) om riktlinjerna för den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av

propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer och

avstyrker oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar.

Finansutskottet behandlar också en skrivelse från regeringen med

anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen (skr. 2013/14:205)

om transparensen i budgetpropositionen för 2014. En följdmotion (S) har

väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till

handlingarna och avstyrker motionen.

I betänkandet finns fem reservationer.

Den ekonomiska utvecklingen

En starkare utveckling i de avancerade ekonomierna förväntas förbättra de

internationella konjunkturutsikterna under 2014 och 2015. Samtidigt bedöms

exportutvecklingen bli svag jämfört med tidigare återhämtningsfaser, och

utvecklingen i den inhemska efterfrågan, dvs. hushållens konsumtion och

investeringar, är avgörande för tillväxten i svensk ekonomi. Ett i utgångsläget

högt sparande tillsammans med en god utveckling av hushållens disponibla

inkomster tyder på att hushållens konsumtion kommer att växa något snabbare

än i samband med tidigare konjunkturuppgångar. Investeringsbehovet

förväntas också vara större än normalt, vilket leder till att de fasta

bruttoinvesteringarna förväntas öka. Sysselsättningsgraden stiger under 2014-

2015 och arbetslösheten förväntas minska gradvis i takt med BNP-

utvecklingen. En internationell konjunkturuppgång är en förutsättning för en

ökad svensk tillväxt de närmaste åren. I kombination med ett resursutnyttjande

som i nuläget är lågt skapar detta förutsättningar för en ökad svensk tillväxt

under de närmaste åren. Riskerna för en svagare utveckling överväger dock,

även om de har minskat jämfört med i höstas. Framför allt är riskbilden

kopplad till export- och konsumtionsutvecklingen.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Tack vare starka offentliga finanser har svensk ekonomi kunnat visa på en stor

motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga

stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt

ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa.

Svensk ekonomi bedöms nu gradvis komma att förbättras, och därmed avtar

behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Utskottet delar regeringens

bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de

offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Resursutnyttjandet i

svensk ekonomi bedöms vara i balans 2018 och de offentliga finanserna

bedöms då visa ett överskott på 1,2 procent av BNP. För att balans och

överskott ska uppnås kommer det dock att krävas att reformerna finansieras

krona för krona.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer

föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens

funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i

skolan. Reformerna, som sammantaget planeras uppgå till 5 miljarder kronor

2015 och successivt öka till 8 miljarder kronor 2018, ska finansieras med bl.a.

avskaffat avdrag för privat pensionssparande, höjd skatt på fordon, alkohol

och tobak samt slopad gruppregistrering för mervärdesskatt.

Utskottet delar såväl regeringens som Finanspolitiska rådets bedömning att

överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet utgör en viktig grundsten i en

ansvarsfull politik för ordning och reda i de offentliga finanserna.

Utbildningen i Sverige ska ha hög kvalitet, för elevernas skull, men också

för jobben. Resultaten i den svenska skolan har sjunkit sedan mitten av 1990-

talet och regeringen har sedan 2006 bedrivit ett omfattande reformarbete i

syfte att höja kunskapsnivån, öka likvärdigheten och förbättra såväl läraryrkets

status som lärarkårens kompetens. Utskottet välkomnar regeringens fortsatta

reformintentioner med särskilt fokus på de tidiga skolåren. Den årliga

resursförstärkningen planeras uppgå till 3,8 miljarder kronor 2015 och öka

successivt till 6,9 miljarder kronor 2018.

Utskottet kan konstatera att 250 000 fler människor är sysselsatta i dag än

2006. Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta inom EU. Med fler i

arbete har också utanförskapet pressats tillbaka och är nu på den lägsta nivån

sedan början av 1990-talet. Arbetskraften har vuxit med hela 350 000 personer

sedan 2006. Den utdragna lågkonjunkturen, i kombination med att fler söker

sig till arbetsmarknaden, har bidragit till att arbetslösheten ligger på en

förhållandevis hög nivå. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

politiken i nuläget behöver inriktas på att stärka möjligheterna för personer

med svag förankring på arbetsmarknaden att få arbete. Den förda

arbetsmarknadspolitiken verkar i rätt riktning, men mer behöver göras i form

av bl.a. fortsatta kvalitetshöjande åtgärder i utbildningssystemet och insatser

för att underlätta de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden. Utskottet

anser att den huvudsakliga inriktningen av sysselsättningspolitiken med en

tydlig arbetslinje bör ligga fast. Det är viktigt att regeringen fortsätter sitt

reformarbete för att föra Sverige mot full sysselsättning. Det handlar om en

kombination av åtgärder som stimulerar både utbudet av och efterfrågan på

arbetskraft samt förbättrar matchningen på arbetsmarknaden.

Utskottet stöder regeringens inriktning av bostadspolitiken. En väl

fungerande bostadsmarknad ska uppnås utan subventioner. Utbudet av

bostäder ska i stället öka genom att förutsättningarna att bygga bostäder

förbättras och genom att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre.

Bostadsbyggandet har inte svarat upp mot befolkningsökningen i

tillväxtregionerna och en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att öka

byggandet. Vi kan nu se att bostadsbyggandet ökar kraftigt. Med regeringens

reformer och Sveriges stabila ekonomi finns goda förutsättningar att

bostadsbyggandet får ytterligare en skjuts uppåt under kommande år.

Med en väl utbyggd infrastruktur främjas jobb och tillväxt i hela landet.

Utskottet välkomnar regeringens beslut om hur den ram om 522 miljarder

kronor för utveckling av transportinfrastrukturen 2014-2025 som riksdagen

har beslutat ska fördelas på olika åtgärder.

Goda villkor för företagande, aktivt ägande och entreprenörskap är

avgörande för jobben och den svenska konkurrenskraften. De ändringar i

skattereglerna för företagande och investeringar som har genomförts sedan

regeringsskiftet 2006 visar på ett målmedvetet förändringsarbete i syfte att ge

goda förutsättningar för företagande. Internationella jämförelser visar också

att det svenska företagsklimatet är bland de bästa i världen. Men för att klara

framväxten av fler jobb i en hård internationell konkurrens finns det ett fortsatt

behov av att stärka företags- och innovationsklimatet. Utskottet välkomnar

därför regeringens inriktning att se över skatteregler i syfte att ge företagen

ökade möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens, att göra skyddet

mot höga sjuklönekostnader för mindre företag mer träffsäkert samt att minska

den skattemässiga snedvridningen till följd av gruppregistreringen för

mervärdesskatt.

Genom stärkt konkurrenskraft och goda förutsättningar för tillväxt tryggas

jobben och välfärden. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis inriktas

på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan,

sjukvården och äldreomsorgen är kärnan i den svenska välfärden, och den ska

präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Utformningen av välfärden ska

styras av patienternas och brukarnas behov, och valfrihet och en mångfald av

utförare ska främjas. För att hålla ihop samhället är det viktigt att bryta det

utanförskap som präglar många socioekonomiskt svaga områden.

Kärnan i den ekonomiska politiken, att öka drivkrafterna för arbete och

minska utanförskapet, har bidragit positivt till den ekonomiska jämställdheten.

Sysselsättningen har ökat betydligt starkare för kvinnor än för män sedan

2006.

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning mot fortsatt omställning

av försvaret. Omställningen av försvaret är en omfattande reform och åtgärder

har löpande vidtagits för att underlätta genomförandet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att klimatförändringarna bör vara den

högst prioriterade miljöfrågan. Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel

är av central betydelse för att nå de klimat- och energipolitiska målen på ett

kostnadseffektivt sätt. Utskottet stöder regeringens inriktning mot en effektiv

och hållbar energiförsörjning genom bl.a. en politik för ökad energieffektivitet

och en ökad andel förnybara energikällor. Det är viktigt med en balanserad

utveckling av energisystemet som tillgodoser behovet av hållbar energi till

internationellt konkurrenskraftiga priser.

Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen fortsatt noga följer

utvecklingen av hushållens skuldsättning och har beredskap att vidta

ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker

obalanserna i ekonomin.

- - -