Bet. 2014/15:FiU1

Obs! endast sammanfattningen finns på sidan.

Se PDF:en för hela dokumentet.

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta s.k. rambetänkande budgetpropositionens

förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag

till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära

utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016-2018 samt förslag till

utgiftstak för 2015, 2016 och 2017. Budgetpropositionen för 2015 (prop.

2014/15:1 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor)

bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

I betänkandet behandlas också oppositionspartiernas alternativa budgetförslag

i motsvarande delar. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat

beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för

riksdagens fortsatta behandling av anslagen under respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Utgifterna på statens budget uppgår i utskottets förslag till sammanlagt

887 miljarder kronor och inkomsterna till 855 miljarder kronor 2015. Statens

budgetsaldo uppgår därmed till -32 miljarder kronor 2015.

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten

inklusive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget till 1 160, 1 207

och 1 265 miljarder kronor för 2015, 2016 och 2017. Utskottet tillstyrker också

regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av

ålderspensionssystemets utgifter för 2015. Utskottet tillstyrker i huvudsak

regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2015.

En rättelse görs i förhållande till propositionens förslag på

inkomstberäkningen till följd av att reduktionen avseende allmän

pensionsavgift (inkomsttitel 1141) angivits med ett för högt värde i

inkomstspecifikationen, dvs. bilaga 1 i propositionen. Revideringen medför att

statens inkomster 2015 ökar med ca 929 miljoner kronor. Revideringen

påverkar statens budgetsaldo i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker i

huvudsak regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Vissa

ändringar görs i lagförslagen i förhållande till regeringens förslag till följd av

synpunkter från Lagrådet. Utskottet tillstyrker också de preliminära

utgiftsramarna för 2016-2018 och tillstyrker i huvudsak de preliminära

inkomstberäkningarna för 2016-2018.

Den ekonomiska utvecklingen

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP bedöms växa

med 2,1 procent 2014 och 3,0 procent 2015. En svag återhämtning i omvärlden

har dämpat svensk export. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar

har därför varit ett viktigt bidrag till tillväxten under 2014. Hushållens

konsumtion kommer även framöver att vara ett viktigt bidrag till BNP-

tillväxten. Samtidigt väntas efterfrågan i omvärlden stiga. En fortsatt expansiv

penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många länder väntas ge

en högre tillväxt i världsekonomin 2015 än 2014. Återhämtningen är dock

ojämn. Den svaga kredittillväxten och oron kring bl.a. situationen i Ukraina

dämpar den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I USA och

Storbritannien ser däremot tillväxten ut att bli förhållandevis hög. Den

kinesiska ekonomin fortsätter att växa men i en något lägre takt än under

inledningen av 2000-talet. Givet att den internationella efterfrågan stärks och

den inhemska konsumtionen håller i sig ökar den svenska tillväxten under de

närmaste åren med gradvis lägre arbetslöshet och stigande resursutnyttjande.

Riskerna för en svagare ekonomisk utveckling är dock fortfarande relativt

stora till följd av den osäkerhet som präglar världsekonomin.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken. Den offentliga sektorns finanser befinner sig i ett

bekymmersamt läge och trots att konjunkturläget har förbättrats under de

senaste åren har underskotten vuxit. De offentliga finanserna förväntas fortsatt

visa underskott 2015. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en

stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Därför

ställer sig utskottet bakom regeringens politik om att reformer ska genomföras

på ett ansvarsfullt sätt, dvs. finansieras fullt ut. Utskottet konstaterar att

regeringen i propositionen tydligt anger att det finns en avvikelse från

överskottsmålet. Denna tydlighet är ett sätt att återupprätta respekten för

överskottsmålet. Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen vid en

bedömd avvikelse också redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Det

strukturella sparandet ligger för närvarande långt under 1 procent, vilket skulle

kräva en strukturell åtstramning på 74 miljarder kronor för att överskottsmålet

ska kunna nås 2018. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om

att den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och att sparandet därför

kan återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan

att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Det är inte lämpligt att

genomföra de ytterligare åtstramningar som krävs för att nå 1 procents

sparande under mandatperioden. De utgiftstak för 2015-2017 som regeringen

föreslår är väl avvägda. Utskottet konstaterar att de finanspolitiskt motiverade

höjningarna av de sedan tidigare fastställda utgiftstaken för 2015 och 2016 är

i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Utgiftstakets nivå för 2016-2018

följer utvecklingstrenden för BNP, vilket gör det möjligt för regeringen att

genomföra sina prioriterade reformer under mandatperioden. Utskottet

betonar att insatser på utgiftssidan först kan göras efter en avstämning mot

överskottsmålet och den höjning av skatterna som reformerna kan komma att

kräva.

Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla, och

politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet

och i alla steg i beslutsfattandet. Regeringen lägger en rad förslag som innebär

minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män jämfört med nuläget,

t.ex. en höjning av underhållsstödet och höjt bostadstillägg för pensionärer.

Att fler människor får ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Ett

tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Att öka

sysselsättningen så mycket att Sverige senast 2020 når lägst arbetslöshet i EU

är avgörande för en god ekonomisk utveckling och för ett Sverige som håller

ihop. Tillväxten av jobb i det privata näringslivet är grunden för högre syssel-

sättning. Därför är det viktigt att regeringen prioriterar samverkan mellan det

offentliga och näringslivet. Det är också centralt att föra en aktiv näringspolitik

och en politik för landsbygden för att stärka möjligheterna till företagande i

hela Sverige. Investeringarna måste öka i sektorer som är grundläggande för

att nya företag och arbetstillfällen skapas. Ökade offentliga investeringar är

också nödvändigt för att åstadkomma ökad ekonomisk jämlikhet. Det handlar

bl.a. om en fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur. Det handlar

också om att ta ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande i ett

längre perspektiv. Det är ohållbart att många unga människor inte kan etablera

sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att regeringen har ett högt ställt

mål att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att

uppnå detta krävs investeringar i såväl jobb som i praktikplatser och

utbildning. Den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av socialavgifterna

för unga bör avskaffas.

Utskottet välkomnar den höjda ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken

som presenteras i propositionen. Ekonomiska styrmedel i form av såväl

stimulanser som miljöskatter utgör en viktig del av det som behövs för att

ställa om Sverige och för att nå de nationella miljömålen. Ett klimatpolitiskt

ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för

att nå våra internationella åtaganden. Sverige bör på sikt ha ett energisystem

med 100 procent förnybar energi, och säkerhetskraven för kärnkraft bör

skärpas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att tillsätta en

energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken i syfte

att nå en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse.

Internationella studier visar att resultaten i svensk skola har sjunkit

snabbare än i något annat OECD-land. Även likvärdigheten mellan skolor har

minskat kraftigt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens

föreslagna reformer för att vända resultaten i skolan. Det handlar bl.a. om

investeringar för att få mindre barngrupper och klasser, fler anställda i skolan

och insatser för att göra läraryrket mer attraktivt.

Den svenska välfärdsmodellen ska värnas. För att minska ojämlikheter i

vården, personalbrist och lång väntan på behandling behövs kraftigt utökade

resurser till bl.a. hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Det är också

nödvändigt att steg tas för att minska klyftan i beskattning mellan pensionärer

och löntagare samt att våra gemensamma försäkringar rustas upp. Skattemedel

ska användas till den verksamhet de är avsedda för och vinstjakten som

incitament hör inte hemma i välfärdssektorn.

Utskottet står slutligen bakom regeringens inriktning när det gäller en

modern svensk säkerhetspolitik. Den innebär bl.a. att försvarsförmågan stärks

genom att Försvarsberedningens förslag om stegvis höjda anslag fr.o.m. 2014

genomförs.

Regeringens resultatredovisning till riksdagen

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i

budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande

till de mål som riksdagen beslutat. Arbetet med att förbättra redovisningen till

riksdagen har pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen så länge som

modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen funnits. Utskottet noterar

att resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2015 har utvecklats i

positiv riktning. Utskottet har tagit aktiv del i utvecklingsarbetet och har

betonat riksdagens utgångspunkter och behov. Enligt utskottet är det rimligt

att det fortsatta utvecklingsarbetet, som regeringen refererar till i

budgetpropositionen, utgår från de förslag som samarbetsgruppen mellan

Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit. Utskottet behandlar

frågor om granskning och ekonomisk styrning i kapitel 5.

Reservationer

I betänkandet finns två gemensamma reservationer från allianspartierna (M,

C, FP och KD) och två reservationer från Sverigedemokraterna.

- - -