Bet. 2014/15:KU13

Konstitutionsutskottet s betänkande

2014/15 : KU13

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Sammanfattning

I betänkande t behandla r utskottet redogörelse 2014/15:VPN1 Verksamhetsredogörelse Valprövningsnämnden 2014, redogörelse 2014/15:ÖN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2014, redogörelse 2014/15:SN1 Verksamhetsredogörelse Statsrådsarvodesnämnden 2014, redogörelse 2014/15:RAR1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2014, redogörelse 2014/15:NL1 Verksamhetsredogörelse Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2014, redogörelse 2014/15:PN1 Verksamhetsredogörelse Partibidragsnämnden 2014 och redogörelse 2014/15:RAN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens ansvarsnämnd 2014.

Det har väckts en följdmotion (SD) i ärendet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna och avslår motionen.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Inledning

Verksamhetsredogörelserna

Tidigare behandling i utskottet

Utskottets ställningstagande

Uppgifter om bidragsgivares identitet

Motionen

Gällande ordning

Pågående utredning

Tidigare behandling i utskottet

Utskottets ställningstagande

Reservationer

Uppgifter om bidragsgivares identitet, punkt 2 (SD)

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelse 2014/15:NL1

Redogörelse 2014/15:RAR1

Redogörelse 2014/15:RAN1

Redogörelse 2014/15:VPN1

Redogörelse 2014/15:SN1

Redogörelse 2014/15:ÖN1

Redogörelse 2014/15:PN1

Följdmotionen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Riksdagen lägger redogörelserna 2014/15:PN1, 2014/15:SN1, 2014/15:NL1, 2014/15:RAN1, 2014/15:RAR1, 2014/15:VPN1 och 2014/15:ÖN1 till handlingarna.

2.

Uppgifter om bidragsgivares identitet

Riksdagen avslår motion

2014/15:3037 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (SD).

Reservation (SD)

Stockholm den 2 juni 2015

På konstitutionsutskottets vägnar

Andreas Norlén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Fredrik Eriksson (SD), Mathias Sundin (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Emilia Töyrä (S), Berit Högman (S) och Lisbeth Sundén Andersson (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagens nämnder har i enlighet med gällande regelverk överlämnat sina redogörelser för verksamhetsåret 2014 till riksdagen. Det har med anledning av P artibidragsnämndens verksamhetsredogörelse ( redog . 2014/15:PN1) väckts e n följd motion i ärendet.

Bakgrund

Under 2013 trädde nya lagar med instruktioner för riksdagens nämndmyndigheter i kraft (framst. 2012/13:RS1, bet. 2012/13:KU9 , rskr. 2012/13:62–66 och framst. 2012/13:RS3, bet. 2012/13:KU24 , rskr. 2012/13:217–220). Enligt de nya bestämmelserna ska varje nämndmyndighet årligen lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. N ämndmyndigheterna s skyldighet att lämna en sådan redogörelse tillämpa de s för första gången för verksamhetsåret 2013.

Utskottets överväganden

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.

Inledning

Bakgrund

Hösten 2008 fick Riksdagsförvaltningen i uppdrag av riksdagsstyrelsen att se över regleringen av riksdagens nämnder. I juni 2011 beslutade Riksdagsförvaltningen om direktiv för en fortsatt utredning av regleringen av riksdagens nämnder. Enligt direktiven skulle arbetet inriktas på att varje nämnd skulle ges en instruktion som var anpassad efter nämndens uppdrag och verksamhet samtidigt som bestämmelserna i den mån det var möjligt skulle ges en enhetlig utformning. I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen, mot bakgrund av förslagen i ovannämnda utred ning , ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Statsrådsarvodesnämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år sk ulle lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3) . En liknande bestämmelse f a nns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013, och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft ( b et. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). N ämndmyndigheterna s skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpa de s för första gången för verksamhetsåret 2013.

Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämn d er

Enligt gällande bestämmelser i instruktionen för respektive nämnd ska nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I riksdagsstyrelsens framställningar ( framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3) framgår övervägandena bakom förslaget om en årlig verksamhetsredogörelse. D et konstatera de s att det sedan några år tillbaka i Riksdagsförvaltningens årsredovisning funnits uppgifter om antal sammanträden , antal ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet. Lämpligheten i denna ordning ifrågas a tt e s dock eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betona de s att det f a nns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Därtill framh ö lls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten. Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydliggöra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls att de detaljerade bestämmelserna som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte b orde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ans åg s inte heller vara sakligt motiverad. I stället b orde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan gäll d e för Riksdagens ansvarsnämnd.

När det gäller innehållet i verksamhetsredogörelsen ställer bestämmelse r n a i instruktionen för respektive nämnd inte upp några särskilda krav. Enligt förarbetena bör dock en verksamhetsredogörelse innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. I detta sammanhang kan även nämnas att det av bestämmelserna om verksamhetsansvar f öljer att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushåll a väl med statens medel.

Verksamhetsredogörelserna

I följande avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 201 4 . I samtliga redogörelser återfinns nämndernas personsammansättning under 201 4 , och detta omnämns därför inte särskilt nedan.

Valprövningsnämnden

Valprövningsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande åtta avsnitt:

Personsammansättningen enligt val den 6 april 2011

Valprövningsnämndens kansli

Sammanträden

Överklaganden och skrivelser

Utländska besök

Granskning av bevis

Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden

Resultaträkning .

Av redogörelsen framgår bl.a. att under perioden den 1 oktober–31 december 2014 leddes arbetet i Valprövningsnämndens kansli av en kanslichef , och under året ha de nämnden 13 sammanträden . Nämnden fattade under året beslut om 76 överklaganden. Under året granskade nämnden också bevis, dels 21 för nya ledamöter och 30 för ersättare för ledamöter i Europaparlamentet, dels 365 för nya ledamöter och 477 för ersättare för ledamöter i riksdagen. I samtliga fall fann nämnden att bevisen blivit utfärdade i enlighet med gällande bestämmelser.

Av re dogörelsen framgår vidare att verksamhetens kostnader under året uppgick till 780 683 kronor, vilket var en ökning med drygt 500 000 kronor i jämförelse med 201 3 .

I verksamhetsredogörelsen finns ingen redogörelse för nämndens uppgifter.

Riksdagens överklagandenämnd

I v erksamhetsredogörelsen finns inledningsvis en kort redogörelse för nämndens uppgifter. Därefter finns en redogörelse för nämndens sammansättning under året , och slutligen finns en kort redogörelse för nämndens verksamhet. A v redogörelsen framgår att nämnden inte handlade några ärenden under 2014 och att nämnden höll ett konstituerande sammanträde.

Statsrådsarvodesnämnden

I v erksamhetsredogörelsen finns inledningsvis en kortfattad beskrivning av nämndens roll och uppgifter samt vilka lagar som styr nämndens verksamhet. Utöver en uppräkning av vilka personer som nämnden består av framgår i avsnittet Sammansättning hur nämndens arvode bestäms. Av redogörelsen framgår vidare att nämnden hade tre sammanträden under 201 4 . När det gäller beslut om arvoden till statsråd framgår utöver aktuella bestämmelser hur nämndens beslut om arvoden bereds. Av verksamhetsredogörelsen framgår att nämnden strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå. Nämnden beslutade under året att arvode n fr.o.m. den 1 juli 201 4 ska betalas ut med 15 6 000 kronor per månad till statsministern och med 12 4 000 kronor per månad till vart och ett av övriga statsråd.

Även när det gäller beslut om avgångsersättning framgår av redogörelsen vilka bestämmelser som gäller. Därtill framgår att samtliga 24 statsråd som lämna de sina uppdrag vid regeringsskiftet i oktober 2014 har ansökt om och beviljats avgångsersättning för ett år .

A v verksamhetsredogörelsen framgår vidare att nämndens kostnader under 201 4 uppgick till 1 4 7 363 kronor.

S lutligen framgår att nämnden under året besvara de tre brev med förfrågningar från allmänheten.

Riksdagens arvodesnämnd

Redogörelsen från Riksdagens arvodesnämnd består av följande åtta avsnitt:

Inledning

Sammansättning

Sammanträden

Beslut om ledamotsarvode t

Beslut om ekonomiska avgångsförmåner

Tillsynsverksamheten rörande inkomstgarantier

Kostnader

Övrigt .

I en bilaga finns även en redovisning av hur riksdags ledam öternas arvode utvecklats sedan 1994.

Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Vidare framgår att nämnden sammanträ dde sju gånger under 201 4 , varav två gång er per capsulam (dvs. utan att styrelsen varit samlad).

När det gäller beslut om ledamotsarvodet finns i verksamhetsredogörelsen en beskrivning av gällande rätt och beredning en av nämndens beslut i arvodesfrågan. Det f ramgår vidare att nämnden under året besluta de om nytt arvode för ledamöter fr.o.m. den 1 november 201 4 om 61 000 kronor per månad. Detta innebär en höjning med 1 2 00 kronor, vilket motsvarar 2 procent.

I verksamhetsredogörelsen finns vidare när det gäller beslut om ekonomiska avgångsförmåner en beskrivning av gällande rätt och beredning en av nämndens beslut i denna del. Av redogörelsen f ramgår att nämnden under året beslutade om rätt till inkomstgaranti i 106 ärenden och att nämnden i 100 av dessa ärenden kom fram till att ledamoten hade rätt till inkomstgaranti. Nämnden avskrev ö vriga ärenden.

När det gäller nämndens tillsyn över inkomstgarantier finns i redogörelsen en beskriv ning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område , huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 201 4 . Under året fattade nämnden beslut om att inleda tio tillsynsärenden , och s ju av dessa ärenden skrevs av sedan ytterligare utredning visat att det inte fanns någon grund för jämkning. Resterande ärenden kommer att avgöras under 2015.

Av redogörelsen framgå r vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 201 4 uppgick till 305 756 kronor , vilket var en ökning med drygt 100 000 kronor i jämförelse med 2013.

Slutligen redovisas under rubriken Övrigt att nämnden under året besvara de en remiss från Riksdagsförvaltningen och mott o g tre brev från allmänheten.

Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

Redogörelsen från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av följande fem avsnitt:

Bakgrund

Sammansättning

Sammanträden

Beslut om löner och anställningsförmåner

Kostnader .

Av redogörelsen framgår bl.a. nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Det framgår vidare av redogörelsen att nämnden under året hade t vå sammanträden .

När det gäller frågan om beslut om löner och anställningsförmåner framgår av redogörelsen att nämnden revidera r l önerna till justitieombudsmännen och riksrevisorerna årligen. Det finns vidare en beskrivning av hur revisionen bereds (vilka uppgifter som begärs in) , och slutligen framgår årets beslut. Årets beslut innebär att riksrevisorerna respektive riksrevisorn med administrativt ansvar sedan den 1 juli 201 4 har en månadslön om 12 7 000 kronor respektive 13 5 2 00 kronor, och sedan den 1 januari 201 5 är månadslönen för justitieombudsmännen respektive chefsJO 10 8 8 00 kronor respektive 11 5 5 00 kronor. Detta innebär en höjning med ca 2, 4 respektive 2, 6 procent i jämförelse med föregående år.

Av redogörelsen framgår vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 201 4 uppgick till 1 56 973 kronor , vilket var en ökning med drygt 15 000 kronor i jämförelse med 2013.

Partibidragsnämnden

Partibidragsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande nio avsnitt:

Nämndens uppgifter

Nämndens organisation

Sammanträden

Beslut om statligt stöd

Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden

Kostnader

Remissyttranden m.m.

Ny lagstiftning om anonyma bidrag till politiska partier

Massmedialt uppmärksammade frågor.

Därtill återfinns en överenskommelse om kanslistöd mellan Riksdagsförvaltningen och P artibidragsnämnden s om en bilaga till redogörelsen.

Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och sekreteraren utses. Vad gäller Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden framgår att förvaltningen och nämnden under året träffa de en skriftlig överenskommelse i denna del.

När det gäller beslut om stöd framgår att nämnden under året beviljade stöd till samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer med totalt 14 999 660 kronor för 2015 och till samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ med totalt 1 70 464 200 krono r för tiden den 15 oktober 201 4 – 14 oktober 201 5 .

Kostnaderna för nämndens verksamhet uppgick under året till 171 595 kronor.

Vidare framgår att nämnden under året hade tre sammanträden och lämna de två remiss yttranden till R iksdagsförvaltningen.

Avsnittet Ny lagstiftning om anonyma bidrag till politiska partier behandlas närmare nedan i samband med behandlingen av motion 2014/15:3037.

Riksdagens ansvarsnämnd

Riksdagens ansvarsnämnds verksamhetsredogörelse består av två avsnitt , dels Ansvarsnämndens uppgifter, sammansättning och organisation, dels Verksamheten under 201 4 .

I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter och organisation samt de lagar som styr nämndens verksamhet . Av redogörelsen framgår att nämnden inte har någon anställd personal samt att Svea hovrätt genom personal och lokaler bistår nämnden i dess verksamhet. Det framgår vidare att nämnden i praktiken inte har haft någon verksamhet sedan 2002.

Tidigare behandling i utskottet

Våren 201 4 var första gången utskottet behandlade verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (bet. 2013 / 14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställe r upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla (s. 10) . Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten.

Utskottet noterade att v erksamheten i riksdagens nämndmyndigheter är olika och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade u tskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna b orde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medför de för nämnden att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att e n viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheten.

Utskottet konstaterade att samtliga redogörelser inneh öll uppgifter om ledamöter, om verksamheten och om de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vad gäller nämnde rnas uppgifter framg ick dessa i nämnder nas redogörelser med undantag för Riksdagens överklagandenämnd. Vad gäller Partibidragsnämndens redogörelse notera de utskottet att bidragens storlek endast redovisa de s som totalsummor, trots att uppgifter om partibidragens storlek fördelat per kvinnoorganisation samt per politiskt parti redovisa de s på riksdagens webbplats i två pressmeddelanden . Mot bakgrund av att prövning av frågor om statligt partistöd är den centrala delen av nämndens verksamhet och med tanke på att de bedöm de s vara av sådant offentligt intresse att de publicerats i pressmeddelanden ans åg utskottet att det k unde övervägas om även dessa uppgifter b orde presenteras i redogörelsen .

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägg a redogörelserna till handlingarna.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2013/14:344–350).

Utskottets ställningstagande

I instruktione rna för riksdagens nämndmyndigheter regleras inte närmare vad verksamhetsredogörelse r na ska innehålla för uppgifter . Av förarbetena framgår dock att en sådan redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.

Som konstitutionsutskottet tidigare konstaterat skiljer sig verksamheterna i riksdagens nämnder åt , och det faller sig därför naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Redogörelserna bör dock enligt utskottets mening vara utformade så att de ge r en rättvisande bild av nämndernas verksamhete r .

Utskottet konstatera r att samtliga verksamhets redogörelser inneh åller uppgifter om ledamöter, om verksamheten och om de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vidare noterar utskottet när det gäller Riksdagens överklagandenämnd att det i årets redogörelse finns en redo visning av nämndens arbets uppgifter . När det gäller övriga nämnder finns liksom förra året en sådan redogörelse med undantag för Valprövningsnämnden. Utskottet noterar vidare att det i årets redogörelse för Partibidragsnämnden finns uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisation er och politiska partier.

Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.

Uppgifter om bidragsgivares i dentitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att partierna inte ska behöva lämna uppgifter om bidragsgivares identitet.

Jämför reservation (SD).

Motionen

Jonas Millard och F redrik Eriksson (båda SD) yrkar i motion 2014 / 15:3037 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att identiteten på privatpersoner som skänker bidrag till politiska partier inte ska redovisas. De framhåller att eftersom en gåva till ett parti visar att en enskild i sin personliga åskådning stöder detta parti tvinga r det allmänna person en i fråga att ge sin åskådning till känna om partiet tvingas offentliggöra denna gåva. Regeln är således ett brott mot grundlagen (2 kap. 2 § regeringsformen) . Vidare gäller att då Kammarkollegiet samlar in personuppgifter om människors politiska åskådning och offentliggör dessa genom en databas uppfylls med kuslig precision rekvisiten i 2 kap. 3 § regeringsformen om att ingen svensk medborgare utan samtycke får antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Motionärerna anför vidare att det rådande politiska och massmediala klimat et utsätter ovannämnda personer för fara då utomparlamentariska organisationer, terrororganisationer och andra grupper med maffialiknande metoder utsätter vanliga medborgare för repressalier på grund av deras politiska åskådning. En o rdning där partier tvingas redovisa privatpersoners identitet måste enligt motionärerna omgående upphöra. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Gällande ordning

R egeringsformen

Av 2 kap. 1 § första stycket 5 regeringsformen (RF) följer att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad förenings frihet och att därmed avses frihet att samman sluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften . Detta anses innefatta inte bara en frihet att bilda sammanslutningar utan också en frihet att verka gemensamt inom ramen för en sammanslutning (prop. 1975/76:209 s. 144).

Enligt 2 kap. 2 § RF får ingen av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.

Vidare får i ngen svensk medborgare utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning (2 kap. 3 § RF).

F öreningsfriheten får begränsas genom lag (2 kap. 20 § första stycket 1 RF). Vid sidan av de allmänna förutsättningar som gäller för begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna gäller vissa särskilda förutsättningar i fråga om begränsningsändamål. I 2 kap. 24 § andra stycket RF anges nämligen uttömmande för vilka ändamål föreningsfriheten får begränsas . En sådan begränsning får göras endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Lagen om insyn i finansieringen av partier

Den 1 april 2014 trädde lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier i kraft. [1] Lagen gäller för partier som deltar eller har deltagit i val till riksdagen eller Europaparlamentet , och syftet med lagen är att trygga allmänhetens insyn i hur partier finansierar sin politiska verksamhet och hur valkandidater finansierar sina personvalskampanjer.

Enligt lagen ska e tt parti årligen till Kammarkollegiet lämna in en intäktsredovisning med uppgifter om de intäkter som partiet fått på central nivå. Partiets intäktsredovisning ska även innehålla uppgifter om intäkter som avser en personvalskampanj för en valkandidat som tillhör partiet.

O m ett parti tar emot bidrag från någon enskild till ett värde om mer än ett halvt prisbasbelopp ska partiet redovisa bidragsgivarens identitet, vad bidraget består av och dess storlek. Om ett parti tar emot anonyma bidrag ska partiet redovisa vad bidraget består av och dess storlek. Partiet ska också ange hur många anonyma bidrag som partiet totalt har tagit emot under redovisningsperioden.

E tt parti behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna under redovisningsperioden, med undantag av offentligt partistöd, understiger ett halvt prisbasbelopp. Partiet ska i så fall i stället göra en anmälan om detta till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet ska på sin webbplats offentliggöra intäktsredovisningarna och anmälningarna om att ett partis intäkter understiger tröskelvärdet.

I l agen finns även bestämmelser om tillsyn och sanktioner i form av en förseningsavgift och en särskild avgift samt om överklagande n till allmän förvaltningsdomstol.

Lagen ska tillämpas första gången i fråga om intäktsredovisning för kalenderåret 2014 eller det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2013.

Pågående utredning

I juni 2014 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering (dir . 2014: 9 0 , Ju 2014:15 ). Syftet med översynen är att åstadkomma ett sammanhållet och väl avvägt regelverk om insyn i partifinansiering. Kommittén ska bl.a. ta ställning till om det bör införas dels en skyldighet för partier och valkandidater på regional och lokal nivå samt sidoorganisationer att redovisa sina intäkter , dels ett förbud för partier och valkandidater att ta emot anonyma bidrag .

När det gäller frågan om en eventuell redovisningsskyldighet för hela partiorganisationen framhålls i direktiven att översynen i denna del bör syfta till att åstadkomma ett sammanhållet och väl avvägt regelverk som i ännu högre grad tillgodoser allmänhetens intresse av insyn i hur partier och valkandidater finansierar sin verksamhet och som samtidigt innebär en rimlig och proportionell administrativ börda för partierna och deras kandidater samt för det allmänna (s. 7 f.). Det framhålls att kommittén i sitt arbete bl.a. bör beakta att de flesta partier för närvarande kan antas sakna en formell koncernstruktur eller andra upparbetade vägar för central insamling och verifiering av den typ av uppgifter som en intäktsredovisning enligt lagen om insyn i finansiering av partier ska innehålla. Kommittén bör också särskilt beakta bestämmelserna i regeringsformen om föreningsfrihet och vad som har anförts i förarbetena om bl.a. grunderna för denna frihet. Detsamma gäller i fråga om det som konstitutionsutskottet har uttalat om förutsättningarna för att reglera förhållanden som påverkar partiernas organisation eller arbetsformer (KU 1973:26 s. 16 f. ).

När det gäller frågan om vilka uppgifter som avses med en bidragsgivares identitet framgår av direktiven att kommittén bör analysera och överväga om det behövs ett förtydligande i lagen om insyn i finansiering av partier av vilka uppgifter som avses med bidragsgivarens identitet eller om det är lämpligare att överlämna till rättstillämpningen att utveckla närmare praxis i denna fråga (s. 11).

Av direktiven framgår vidare att k ommittén ska föreslå de författningsändringar som den finner motiverade och att den är oförhindrad att ta upp sådana närliggande frågor som har samband med de frågeställningar som ska utredas. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 30 april 2016.

Tidigare behandling i utskottet

Våren 2014 behandla de utskottet regeringens proposition Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering (prop. 2013/14:70) och tre följdmotioner (bet. 2013/14:KU35) . I propositionen föreslog regeringen en ny lag om insyn i finansiering av partier som ska gälla för partier som deltar i val till riksdagen eller Europaparlamentet.

U tskottet tillstyrk t e propositionen och avstyrk t e samtliga motionsyrkanden utom ett. I denna del framhölls att det följde av propositionen att skyldigheten att redovisa bidragsgivare ska gälla när partiet känner till eller kan ana vem som är givare. Utskottet ans åg att nämnda skyldighet endast ska gälla när partiet känner till vem som är givare. Med anledning av en motion (MP, S, V) föresl og utskottet att riksdagen skulle anta ändringar i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier med innebörden att stöd enligt den lagen enbart betalas ut till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Det föreslogs att ä ndringarna skulle träda i kraft den 1 april 2014. Därtill föresl og utskottet genom ett utskottsinitiativ att riksdagen sk ulle tillkännage för regeringen att vissa aspekter avseende uppgifter om en bidragsgivares identitet b orde förtydligas.

I betänkandet behandlades lagförslagets förenlighet med regeringsformen och Europakonventionen i ett särskilt avsnitt (s. 20 f.). Utskottet bedömde sammantaget att förslaget var förenligt med regeringsformen och Europakonventionen.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2013/14:163.)

E n av de motioner som utskottet avstyrkte handlade om uppgifter om en bidragsgivares identitet. I denna del uttalade utskottet att det delade regeringens bedömning att den föreslagna lagen om insyn i finansieringen av partier inte inneb ä r att det allmänna tvinga r någon enskild att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende (s. 25). Utskottet betonade vidare vikten av en lagreglering som möjliggör insyn för väljarna i partiernas finansiering för att avslöja eventuella intressekonflikter och för att motverka risken för otillbörlig påverkan och korruption. Avsikten med den föreslagna lagen är enligt utskottet inte att det allmänna sk a få kännedom om vilka åsikter enskilda personer ha r . Någon rättighetsbegränsning är således inte åsyftad med den föreslagna regleringen, varken uttryckligen eller underförstått. Utskottet framhöll att r egistreringen ske r på den grunden att uppgifterna sk a ge kännedom om vilka intressen som st år bakom partiers finansiering. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet motionen. I denna del fanns en reservation (SD) i betänkandet.

Utskottets ställningstagande

Uppgifter om bidragsgivares identitet har tidigare varit uppe till behandling i utskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden i frågan . Vidare noterar utskottet att en parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 2014/15:3037 (SD).

Reservationer

Uppgifter om bidragsgivares identitet, punkt 2 (SD)

av Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:3037 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (SD).

Ställningstagande

Eftersom en gåva till ett parti visar att en enskild i sin personliga åskådning stöder detta parti tvinga r det allmänna personen i fråga att ge sin åskådning till känna om partiet tvingas offentliggöra denna gåva. Regeln är således ett brott mot grundlagen (2 kap. 2 § regeringsformen). Vidare gäller att då Kammarkollegiet samlar in personuppgifter om människors politiska åskådning och offentliggör dessa genom en databas uppfylls med kuslig precision rekvisiten i 2 kap. 3 § regeringsformen om att ingen svensk medborgare utan samtycke får antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.

Det rådande politiska och massmediala klimatet utsätter ovannämnda personer för fara då utomparlamentariska organisationer, terrororganisationer och andra grupper med maffialiknande metoder utsätter vanliga medborgare för repressalier på grund av deras politiska åskådning.

Vi anser att en ordning där partier tvingas redovisa privatpersoners identitet omgående måste upphöra. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelse 2014/15:NL1

Redogörelse 2014/15:NL1 Verksamhetsredogörelse Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2014.

Redogörelse 2014/15:RAR1

Redogörelse 2014/15:RAR1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2014.

Redogörelse 2014/15:RAN1

Redogörelse 2014/15:RAN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens ansvarsnämnd 2014.

Redogörelse 2014/15:VPN1

Redogörelse 2014/15:VPN1 Verksamhetsredogörelse Valprövningsnämnden 2014.

Redogörelse 2014/15:SN1

Redogörelse 2014/15:SN1 Verksamhetsredogörelse Statsrådsarvodesnämnden 2014.

Redogörelse 2014/15:ÖN1

Redogörelse 2014/15:ÖN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2014.

Redogörelse 2014/15:PN1

Redogörelse 2014/15:PN1 Verksamhetsredogörelse Partibidragsnämnden 2014.

Följdmotionen

2014/15:3037 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att identiteten på privatpersoner som skänker bidrag till politiska partier inte ska redovisas.

[1] Lagen föregicks av regeringens proposition Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering (prop. 2013/14:70, bet. 2013/14:KU35, rskr. 2013/14:163) och departementspromemorian Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters finansiering (Ds 2013:31).